Bet. 1999/2000:KrU8

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU08

Radio och TV

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden från

allmänna motionstiden hösten 1999.

Förslag om det framtida public service-uppdragets

innehåll avstyrks bl.a. med hänvisning till att de

frågor som motionärerna berör kommer att bli föremål

för ingående överväganden både av den särskilde

utredare och av den parlamentariska beredning som

skall bereda public service-företagens

sändningsvillkor inför den nya tillståndsperioden

fr.o.m. år 2002. Utskottet förutsätter i

sammanhanget att den proposition som regeringen

avser att lämna till riksdagen om radio och TV i

allmänhetens tjänst för tiden efter år 2001 avlämnas

vid en sådan tidpunkt att riksdagen hinner bereda

frågan och fatta beslut under våren 2001.

I betänkandet avstyrks motionsförslag som

innehåller krav rörande funktionshindrades tillgång

till radio och TV. Utskottet förutsätter att

pågående utredningsarbete skall ge sådant resultat

att den kommande parlamentariska beredningen kan

ange vilka krav som skall ställas på SVT för att

olika handikappgrupper skall få bättre möjligheter

att ta del av SVT:s programutbud under den kommande

tillståndsperioden.

Förslag avstyrks som syftar dels till att

våldsinslagen i SVT skall minska ytterligare, dels

syftar till ett förtydligande av SVT:s tidsregler

för hur dags på dygnet våldsinslag kan visas.

Utskottet förutsätter att det i beredningsarbetet

inför ett nytt sändningstillstånd för SVT övervägs

vilka krav som kan ställas på företagets arbete med

att utveckla uppföljningsrapporten när det gäller

mediets genomslagskraft. Ett förslag om översyn av

Våldsskildringsrådet avstyrks med hänvisning till

att det inom Kulturdepartementet pågår en översyn av

myndighetsstrukturen på medieområdet. Även förslag

som syftar till forskning om hur barn påverkas av

sexualiserat våld i olika medieformer avstyrks.

Utskottet, som anser att frågan är värd stor

uppmärksamhet av forskarsamhället, hänvisar bl.a.

till forskningens frihet.

Förslag som syftar till att det i public service-

uppdraget skall tas särskild hänsyn till

homosexuella avstyrks. Utskottet konstaterar att

public service-företagen skall spegla samhällets

mångfald och att det inte finns något som hindrar

dem från att sända program med och för homosexuella.

Utskottet avstyrker även förslag som syftar till

att sjörapporten i Sveriges Radio skall förbättras

och att en kartläggning skall göras av hur

nyhetsinformationen i radio och TV förstås av olika

grupper i samhället.

Förslag om att SVT och SR skall vara mer

återhållsamma med satsningar på ny teknik avstyrks

liksom förslag som syftar till särskild

medelstilldelning till SVT, SR och UR för olika

ändamål.

Motionsförslag om att TV-publiken inte skall behöva

betala extra avgift för att få tillgång till SVT:s

krypterade digitala marksändningar avstyrks av

utskottet som anser att det inte är motiverat att

uttala sig om SVT efter innevarande tillståndsperiod

skall tillåtas kryptera programmen och ta ut avgift

för programkort. Yrkanden som syftar till att SVT

skall erbjuda sina programkanaler gratis åt

kortoperatörer för distribution via satellit

avstyrks likaledes.

Förslag om att nordisk TV skall göras tillgänglig

för den svenska TV-publiken avstyrks. Utskottet

förutsätter dock att regeringen noga följer

utvecklingen och i det nordiska regeringssamarbetet

verkar för att frågan om grannlands-TV, som

diskuterats under en lång följd av år, får en

lösning.

Slutligen avstyrker utskottet även motionsyrkanden

om parallella analoga och digitala sändningar för

radio och TV, konkurrensutsättning av Teracom AB, en

fristående film- och TV-fond och statsbidrag till

Öppna kanaler.

I betänkandet har 20 reservationer och 7 särskilda

yttranden tagits in.

Motionerna

1999/2000:Kr204 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

förbättra Sveriges Radios väderrapportering för

sjöfarare.

1999/2000:Kr212 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att Sveriges Televisions sändningar

snarast möjligt görs tillgängliga för synskadade.

1999/2000:Kr213 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den tar

initiativ till att antalet TV-program med s.k. dold

textning ökar i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar

initiativ till att videofilmer och dvd-skivor förses

med s.k. dold textning i enlighet med vad i motionen

anförts.

1999/2000:Kr215 av Lilian Virgin och Carina

Adolfsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en undersökning och

kartläggning av hur nyhetsinformation tas emot och

förstås.

1999/2000:Kr216 av Yvonne Ruwaida och Mikael

Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mångfaldsperspektivet i public service-

medierna.

1999/2000:Kr230 av Lars Björkman och Elizabeth

Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge synskadade ökade möjligheter att följa

nyhetssändningar även via TV-sända nyhetsprogram.

1999/2000:Kr232 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av en

fri utvecklingsfond,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avsaknad av svensk

forskning på hur barn påverkas av att se på

sexualiserat våld,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tydligare tidsregler

i public service,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att undersöka

möjligheterna att bidra till statlig delfinansiering

av Öppna Kanalen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om public service roll,

1999/2000:Kr263 av Inger Davidson och Gunilla

Tjernberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av Våldsskildringsrådets

verksamhet.

1999/2000:Kr264 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att frekvensutrymmet

i SVT och SR bör utökas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en

folkbildningskanal bör inrymmas i såväl SVT som SR,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införandet av en

sportkanal bör övervägas inom såväl SVT som SR,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att frågan om

utflyttning av någon av de centrala nyhetskanalerna

utanför Stockholmsregionen bör ingå i

förhandlingarna inför nästa avtalsperiod,

5. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till hur de upphovsrättsliga frågorna

snarast kan få en lösning i syfte att de boende i

Sverige skall kunna se hela det nordiska TV-utbudet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den inför

fördelningen av anslagen inför kommande

verksamhetsperiod bör tillse att SR ges möjlighet

att säkra kvaliteten i sin programverksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det analoga

systemet under minst 10 år bör drivas vidare

parallellt med det nya digitala,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utreda

frågan om särskilt kvalitetsstöd till UR för att

bygga upp och garantera sändningar av allemans-TV,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utreda

frågan om ett särskilt kulturstöd till SR för att

bygga upp och utveckla lokala radiosändningar.

1999/2000:Kr265 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillgängligheten till

nordiska public service-kanaler.

1999/2000:Kr269 av Margareta Israelsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förstärkning av Sveriges Televisions resurser inom

Tvärsnyttområdet.

1999/2000:Kr270 av Ola Karlsson och Nils Fredrik

Aurelius (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens uppgifter

inom etermedieområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satellitsändningar

av Sveriges Televisions program.

1999/2000:Kr271 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nordisk TV i hela landet.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Sveriges

Televisions årliga rapport till regeringen angående

hur public service-uppdraget uppfyllts,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om talad textremsa

för synskadade,

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ambitionerna

inom SVT och SR att arbeta med ny teknik,

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts under rubriken

Film och medier om inrättande av en fri

utvecklingsfond,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att undersöka

möjligheterna att bidra till statlig delfinansiering

av Öppna kanalen,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om public service

roll,

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om public service-

verksamhetens uppgift och inriktning,

1999/2000:K276 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avgifter för

mottagning av licensbetalda program,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inriktningen av

public service-uppdraget,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om privatisering av TV-

och radiostationer,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

utförsäljning av Utbildningsradion,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

konkurrensutsättning av Teracom,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

satellitdistribution av Sveriges Televisions

program.

1999/2000:So202 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om textning av TV-

program och filmer.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har utskottet inhämtat

information från företrädare för

Våldsskildringsrådet, Nordiskt informationscentrum

för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom)

och Teracom AB.

Utskottet

Bakgrund

I detta betänkande behandlas motioner som väckts

under allmänna motionstiden under innevarande

riksmöte, 1999/2000. Många av yrkandena gäller den

verksamhet som bedrivs vid de tre public service-

företagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges

Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).

Utförliga redogörelser för gällande bestämmelser

för de tre programföretagen har tidigare lämnats av

utskottet, senast i bet. 1998/99:KrU3 s. 4-6. Här

skall därför endast i korthet nämnas att

sändningstillstånden för de tre programföretagen

gäller t.o.m. den 31 december 2001 och att en

särskild utredare (Ku 1999:08) har fått regeringens

uppdrag att lägga fram ett brett underlag inför

beredningen av de villkor som skall gälla för radio

och TV i allmänhetens tjänst under nästa

tillståndsperiod. Utredaren skall bl.a. behandla

programföretagens uppdrag och organisation, frågor

om teknik och distribution samt finansieringsfrågor

(dir. 1999:74). Av utredningsdirektiven framgår att

regeringen anser att det är värdefullt att villkoren

för radio och TV i allmänhetens tjänst har en bred

politisk förankring. Regeringen anser att - liksom

inför tidigare tillståndsperioder - en

beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier är

företrädda skall medverka i arbetet med en

proposition om förslag till riktlinjer för public

service-verksamheten under den kommande

tillståndsperioden. Innan beredningsgruppen inleder

sitt arbete bör det föreligga ett brett underlag för

ställningstaganden. Uppgiften att ta fram ett sådant

underlag har således anförtrotts åt den särskilde

utredaren.

Det framtida public service-uppdragets

innehåll

I en rad yrkanden behandlas frågor av övergripande

karaktär om public service-uppdragets innehåll under

programföretagens nästa tillståndsperiod, som börjar

den 1 januari 2002.

Motionärerna bakom motionerna Kr317 (m) yrkande 3

och K276 (m) yrkande 8 föreslår att public service-

begreppet skall ges en ny innebörd. Det är inte

rimligt - menar motionärerna - att public service-

uppdraget utformas i syfte att dominera

programutbudet för publiken. Publiken skall i

stället tillföras ett utbud av program som den

annars inte kan få tillgång till. Inför en ny

tillståndsperiod bör krav ställas på att

programverksamheten skall utvecklas mot ökad

kvalitet och fördjupning. Public service-

verksamheten bör ges förutsättningar att uppnå en

tydlig identitet i den nya mediemiljön, anser

motionärerna och pekar ut de programområden där

programföretagen i dag har sin starkaste ställning

gentemot publiken, områden som enligt motionärerna

bör utvecklas ytterligare. Hit hör bl.a. barn- och

ungdomsprogram och samhällsbevakning. Motionärerna

anser också att public service-företagen har

betydande förutsättningar för att vara ledande

institutioner och en nyskapande kraft i det svenska

kulturlivet.

Förslag som ligger i linje med de två yrkanden som

redovisats ovan framställs också i motion Kr270 (m)

yrkande 1.

I motionerna Kr232 (mp) yrkande 9 och Kr315 (mp)

yrkande 35 understryks att TV-publiken behöver

fördjupningar och analyser som alternativ till det

kommersiella utbudets förenkling av verkligheten.

Public service-verksamhetens nyhetsförmedling bör,

anser motionärerna, kännetecknas av både djup och

bredd. Den internationella bevakningen behöver

fördjupas och nyanseras, inte förenklas och utarmas.

Förslaget i motion Kr264 (v) berör SVT:s

organisation. Motionärerna bakom motionen anser att

Stockholmsdominansen i de rikstäckande TV-kanalerna

skall brytas och att resurser för nyhetsförmedling

bör flyttas till andra regioner. I beredningsarbetet

inför nästa tillståndsperiod bör förhandlingar föras

om att etablera en nyhetsredaktion utanför Stockholm

(yrkande 4).

Enligt utskottets uppfattning ligger det i sakens

natur att de frågor som motionärerna tar upp i sina

motioner kommer att bli föremål för ingående

överväganden dels av den särskilde utredaren, dels

av den parlamentariska beredningsgrupp som skall

förbereda en proposition om radio och TV i

allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.

Liksom vid tidigare riksmöten vill utskottet

understryka den betydelse för de demokratiska

värdena som ligger i public service-begreppets

regler om redaktionell självständighet, opartiskhet

och saklighet, mångfald, decentralisering, hög

kvalitet, kulturansvar m.m. Utskottet anser vidare

att erfarenheterna från programföretagens verksamhet

under den nuvarande tillståndsperioden bör ligga

till grund för riksdagens ställningstagande till

innehållet i public service-uppdraget för nästa

tillståndsperiod.

Utskottet är väl medvetet om att den snabba

tekniska utveckling som äger rum på etermedieområdet

påverkar public service-verksamheten och ställer

krav på beslutsfattarna att överväga om och i så

fall hur public service-begreppet bör omdefinieras.

Av utredningsdirektiven framgår att utredaren bl.a.

skall överväga om det nuvarande sättet att beskriva

programföretagens uppgifter är ändamålsenligt och om

ordningen för att följa upp verksamheten är

tillfredsställande. Om utredaren anser att det finns

behov av det skall han föreslå förändringar.

Då det gäller kraven på ökad kvalitet och

fördjupning i programverksamheten som framställs i

motionerna Kr317 (m) och K276 (m) samt då det gäller

kraven på djup, bredd och analys i

nyhetsförmedlingen som framställs i motionerna Kr232

(mp) och Kr315 (mp) vill utskottet peka på följande.

I den särskilde utredarens uppdrag ingår att

överväga om det nuvarande public service-uppdraget

att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt

utbud av hög kvalitet skall ligga fast eller om det

finns anledning att föreslå förändringar i

överensstämmelse med förändringar i medielandskapet

i stort. I detta sammanhang skall utredaren också

behandla den lämpliga avvägningen mellan kvalitet

och kvantitet i programverksamheten (dir. s. 5).

Då det gäller förslaget i motion Kr264 (v) att SVT

skall etablera en nyhetsredaktion utanför Stockholm

erinrar utskottet -liksom under föregående riksmöte

- om de bestämmelser i SVT:s nuvarande

sändningstillstånd som innebär att nyhetsförmedling

och samhällsbevakning i företagets sändningar skall

utgå från olika perspektiv, så att händelserna inte

ensidigt värderas utifrån Stockholms perspektiv (10

§). Vidare framgår det av det senaste årets

anslagsvillkor - liksom av de tidigare

anslagsvillkoren - för SVT att företaget skall ha

två självständiga nyhetsredaktioner samt att även

text-TV-redaktionen skall ha en separat

nyhetsredaktion. (Jfr regeringsbeslut 1999-12-22, p.

13.)

Det krav som staten ställt på SVT rörande två

självständiga nyhetsredaktioner och en separat

nyhetsredaktion för text-TV syftar till att skapa

förutsättningar för mångfald och till att programmen

skall präglas av olika perspektiv. Utskottet noterar

att det av utredningsdirektiven framgår att

utredaren skall bedöma om detta och andra krav i

sändningstillståndet är ändamålsenliga i förhållande

till angivna syften. Enligt utskottets uppfattning

är det av stor betydelse att händelser i hela landet

kan speglas i nyhetsrapporteringen. Det är således

angeläget att olika perspektiv även i fortsättningen

kommer att tjäna som utgångspunkt för hur SVT skall

organisera sin nyhetsförmedling. Utskottet, som inte

är berett att ta ställning till frågan om en av

nyhetsredaktionerna skall etableras utanför

Stockholmsområdet, konstaterar att den särskilde

utredaren är oförhindrad att överväga lämpligheten i

ett sådant förslag.

Under nu pågående utredningsarbete och i avvaktan

på resultatet av den fortsatta beredningen av frågor

som rör den kommande tillståndsperioden, bör

riksdagen inte ta ställning till de frågor som

tagits upp i motionerna. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet här aktuella

motionsyrkanden, nämligen Kr232 (mp) yrkande 9,

Kr264 (v) yrkande 4, Kr270 (m) yrkande 1, Kr315 (mp)

yrkande 35, Kr317 (m) yrkande 3 och K276 (m) yrkande

8.

I sammanhanget kan tilläggas att utskottet

förutsätter att den proposition, som regeringen

avser att lämna till riksdagen om radio och TV i

allmänhetens tjänst för tiden efter 2001, avlämnas

vid en sådan tidpunkt att den hinner beredas och

beslutas av riksdagen under våren 2001.

Förslag om ökat digitalt frekvensutrymme och nya

programkanaler för SVT och SR framförs i motion

Kr264 (v). I motionen yrkas att det i

beredningsarbetet inför den nya tillståndsperioden

för public service-företagen skall utarbetas förslag

om antalet frekvenser för företagen och hur

frekvenserna skall utnyttjas (yrkande 1). Vidare

föreslås i motionen att frågan om att inrätta en

sportkanal inom såväl SVT som SR skall övervägas i

beredningsarbetet (yrkande 3). I samma motion

föreslås även att en folkbildningskanal skall

etableras i UR:s regi, när nya tekniska

förutsättningar finns (yrkande 2).

SVT, SR och UR bedriver marksändningar med såväl

analog som digital teknik.

Den digitala marksända televisionen införs stegvis

med möjlighet för statsmakterna att successivt ta

ställning till om och på vilket sätt verksamheten

skall fortsätta. (Jfr proposition 1996/97:67

Digitala TV-sändningar, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.

1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178.) Digital-TV-

kommittén (Ku 1997:06) har till uppgift att följa

och utvärdera sändningsverksamheten under den första

etappen, vilket för SVT:s del torde avse tiden fram

till utgången av år 2002 och för UR:s del tiden fram

till utgången av år 2001. (Jfr regeringsbeslut 1998-

06-25 bil. 1 a avseende SVT resp. regeringsbeslut

1998-12-22 bilaga 2 avseende UR.)

För marksända digitala ljudradiosändningar har

regeringen medgett SR rätt att i den nationella

frekvensen samtidigt sända sex program och i de

regionala frekvenserna i Stockhoms-, Göteborgs- och

Malmöområdena samt i Norrbottens län samtidigt sända

ett (Stockholm och Norrbotten) resp. två (Göteborg

och Malmö) program. (Jfr SR:s sändningstillstånd

1996-12-12).

Regeringen har hösten 1996 bedömt att en

utvärdering av radiosändningsverksamheten kan göras

först när mottagare väl finns tillgängliga och såväl

radioföretag som allmänheten i tillräcklig

utsträckning har givits möjligheter att bedöma för-

och nackdelar med den nya tekniken (prop. 1996/97:67

s. 35). För närvarande finns några tusen

ljudradiomottagare i bruk i landet enligt en

uppskattning av Dab Forum, samarbetsorgan mellan

radiobolagen, radiobranschen m.fl.

Frågan om hur verksamheten med marksänd digital

ljudradio bör fortsätta bereds fortfarande inom

Regeringskansliet (prop. 1999/2000:55 s. 37).

Utskottet utgår från att de nu aktuella yrkandena

avser möjligheterna att utnyttja frekvenserna i det

digitala marknätet, eftersom det inte kan sägas råda

någon brist på frekvensutrymme vid

satellitsändningar.

Utskottet konstaterar att det av direktiven till

den särskilde utredaren uttryckligen framgår att

denne inte skall lägga fram förslag om utbyggnad av

digitala sändningar av radio eller television. Då

det gäller utökat frekvensutrymme i det digitala

marknätet för SVT och för UR:s TV-sändningar är

resultatet beroende av arbetet inom digital-TV-

kommittén. Enligt direktiven skall kommittén avlämna

sin slutrapport hösten 2001. Då det gäller utökat

frekvensutrymme för SR bereds - som nämnts i det

föregående - frågan inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets uppfattning går det emellertid

inte att bortse från att frågan om ett framtida

public service-uppdrag har ett nära samband med det

frekvensutrymme som kommer att stå till buds för

programföretagen vid en övergång till digitaliserade

sändningar. Utskottet utgår från att den särskilde

utredaren har möjlighet att överväga vilka nya

tjänster som är så angelägna att det är önskvärt att

de ingår i ett framtida public service-uppdrag.

Då det gäller förslaget i motionens yrkande 2, att

en folkbildningskanal skall etableras i UR:s regi,

vill utskottet tillägga följande.

UR skall i enlighet med sitt sändningstillstånd

bedriva programverksamhet inom utbildningsområdena

förskola, ungdomsskola, högskola och

vuxenutbildning. Programverksamheten skall främst

inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de

utbildningsinsatser som görs av andra inom de nämnda

utbildningsområdena.

Enligt de villkor som är förknippade med SVT:s och

SR:s sändningstillstånd skall de båda företagens

programutbud som helhet präglas av

folkbildningsambitioner. De båda programföretagen,

SVT och SR, är vidare ålagda att bereda utrymme för

sändningar av utbildningsprogram från UR, som saknar

egen utsändningskanal.

Av utredningsdirektiven framgår att utredaren skall

överväga om nuvarande struktur inom public service-

verksamheten är ändamålsenlig utifrån de uppgifter

som programföretagen bör ha. Därmed torde bl.a.

avses det förhållandet att UR saknar eget

kanalutrymme och i stället utnyttjar

sändningsutrymme i SR:s och SVT:s sändningar (dir.

s. 8). Utredaren skall också överväga om det är

lämpligt att inslaget av folkbildning inom

programföretagens samlade verksamhet förstärks,

t.ex. genom att arbetet med dessa frågor samordnas i

högre grad. Även andra sätt att förstärka

folkbildningsinslaget bör belysas (dir. s. 6).

Utskottet konstaterar att yrkande 2 i motionen i

viss grad kan sägas vara tillgodosett. Det är

dessutom möjligt att den särskilde utredaren kan

finna anledning att vid sina överväganden beakta vad

det utbud som numera finns från andra företag med

tillstånd att sända i det digitala marknätet kan

innebära för public service-företagens framtida

inriktning och utbud inom folkbildningsområdet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

yrkandena 1-3 i motion Kr264 (v).

Frågan om privatisering av public service-kanaler

behandlas i motion K276 (m). Yrkande 9 i motionen

syftar till att en av SVT:s programkanaler och två

av SR:s programkanaler skall privatiseras. Genom att

koncentrera public service-kanalernas verksamhet

till kvalitet i stället för kvantitet och dominans

skapas ett utrymme för privatisering, menar

motionärerna. I samma motion föreslås - med

hänvisning till att de programsändande kanalerna kan

köpa utbildningsprogram från många olika företag -

att UR skall utbjudas till försäljning (yrkande 11).

Utskottet anser nu liksom vid tidigare tillfällen

då liknande motionsförslag varit aktuella att public

service-verksamheten har ett stort värde även i en

tid när det totala utbudet av radio- och TV-program

mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av

SVT:s två kanaler och TV 4. För att i stort sett

hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett

brett programutbud bör inte en programkanal säljas

så som föreslås i motionen. På motsvarande sätt är

det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av

ett brett utbud genom SR:s sändningar. Ett

förverkligande av motionärernas förslag skulle

innebära en väsentlig minskning av mångfalden i

utbudet för en stor del av befolkningen. (Jfr bet.

1998/99:KrU3 s. 8.)

Utskottet är - med hänvisning till det anförda -

inte berett att förorda en ändring av riksdagens

tidigare beslut då det gäller frågan om

privatisering av programföretagen. Motion K276 (m)

yrkandena 9 och 11 avstyrks.

Det kan tilläggas att frågan om hur många

programkanaler som public service-företagen skall

disponera i framtiden - som nämnts - har nära

samband med frågor som rör innehållet i public

service-uppdraget. Det ankommer i första hand på den

särskilde utredaren att nu överväga hur

programföretagens uppdrag skall utformas.

Programverksamhet

Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m.

Ett antal motionsyrkanden tar upp frågor som rör

funktionshindrades tillgång till radio och TV.

Tillståndsvillkoren för SVT, SR och UR innehåller

en likalydande bestämmelse om att företagen är

skyldiga att beakta funktionshindrades behov. Genom

att utnyttja befintlig och ny teknik skall företagen

under tillståndsperioden öka möjligheterna för

funktionshindrade att ta del av programmen. I fråga

om program om och för funktionshindrade skall de tre

företagen sinsemellan fördela ansvaret för olika

slags insatser av detta slag (18, 20 resp. 13 §§).

Vidare skall de tre företagen enligt bestämmelser i

anslagsvillkoren för resp. företag årligen - senast

den 1 mars - lämna en s.k. uppföljningsrapport till

Kulturdepartementet och till Granskningsnämnden för

radio och TV. Syftet med uppföljningsrapporterna är

att skärpa företagens fokus på hur uppdraget

uppfylls och att ge statsmakterna ett underlag inför

förnyade tillståndsvillkor. (Se prop. 1995/96:161 s.

74.)

Av anslagsvillkoren framgår även att SVT, SR och UR

sinsemellan skall fördela ansvaret för olika slags

insatser för funktionshindrade. Eventuella

överenskommelser i frågan skall tillställas

Kulturdepartementet och Granskningsnämnden.

Utskottet behandlar först motioner som rör

synskadades tillgång till SVT:s program.

I motion Kr313 (kd) sägs att det är viktigt att TV-

programmen görs tillgängliga för synskadade, så

snart digitala TV-sändningar kommer i gång. Detta

bör ske genom att textremsan, dvs.

programtextningen, läses upp i en särskild ljudkanal

(yrkande 30). Liknande krav ställs i motion Kr212

(m).

Även motionärerna bakom motion Kr230 (m) påtalar

att synskadade inte kan tillgodogöra sig textremsan

och föreslår att minst en av SVT:s två

programkanaler skall tillhandahålla nyhetsprogram

som är möjliga för denna grupp att ta del av.

Av SVT:s public service-uppföljningsrapport för år

1998 framgår att ansträngningar gjorts av företaget

för att programutbudet skall bli mer tillgängligt

för synskadade och att ett utvecklingsarbete länge

har bedrivits i detta syfte. Arbetet har varit

inriktat på att upprätta en särskild ljudkanal med

syntetiskt tal. Metoden förutsätter att

mottagningsutrustning finns hos TV-konsumenten. TV-

apparatindustrin har för närvarande inte något

intresse för utveckling av sådan utrustning för de

analoga sändningarna. Det förestående teknikskiftet

från analoga till digitala sändningar bjuder

emellertid enligt uppföljningsrapporten på nya

möjligheter i detta avseende. Resultatet beror dock

alltjämt på i vad mån apparattillverkarna är beredda

att tillverka nödvändiga komponenter i

mottagarutrustningen, något som SVT säger sig inte

ha möjlighet att styra. Utskottet har inhämtat att

ett utvecklingsbolag, som ägs av bl.a. Synskadades

Riksförbund, med stöd av SVT arbetar med att

utveckla en apparattillsats för att göra textremsan

hörbar oberoende av i vilken svenskspråkig TV-kanal

den förekommer.

I sammanhanget kan nämnas att textremsan kan göras

hörbar även med annan teknik och att viss

försöksverksamhet utanför SVT pågår med uppläsning

av textremsan i realtid. Uppläsningen distribueras

med hjälp av telefoni. I dagarna har denna tjänst

startat på försök även i Telias digitala kabelnät.

Av direktiven för den särskilde utredaren framgår

att en utgångspunkt i hans arbete bör vara att

radio- och TV-programmens tillgänglighet skall öka.

Utredaren skall undersöka om det behöver ställas

ytterligare krav på programföretagen i detta

hänseende och föreslå hur sådana krav i så fall

skall utformas. Utredaren bör i detta sammanhang

beakta erfarenheter från andra länder och

möjligheterna att använda ny teknik (dir. s. 5-6).

Utskottet vill för sin del understryka att en av

förutsättningarna för ett förnyat sändningstillstånd

för SVT bör vara att kraven på företaget i detta

hänseende ökas ytterligare i jämförelse med kraven i

nu gällande tillstånd. Den digitala tekniken gör det

möjligt att införa nya tjänster, något som borde

kunna förbättra situationen för den synskadade

gruppen. Som redovisats ovan prövas på annat håll

även andra tekniska lösningar för att göra

textremsan i TV hörbar, lösningar som avses vända

sig även till andra grupper av läshandikappade.

Utskottet förutsätter således att utredaren lägger

fram ett sådant underlag som gör det möjligt för den

parlamentariska beredningsgruppen att ange vilka

krav som skall kunna ställas på SVT för att såväl

synskadade som andra läshandikappade skall få bättre

möjligheter att ta del av SVT:s programutbud under

den kommande tillståndsperioden. Motionerna Kr212

(m), Kr230 (m) och Kr313 (kd) yrkande 30 bör dock

inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. De

avstyrks.

Frågor som rör hörselskadades och dövas tillgång

till SVT:s program behandlas i två motioner.

Yrkandet i motion Kr213 (m) syftar till att

förbättra dövas och hörselskadades möjligheter att

ta del av SVT:s program genom ökad dold

programtextning (yrkande 1).

I motion So202 (fp) föreslås att programmen i SVT i

högre grad än nu skall textas redan vid första

sändningstillfället och att textningen skall vara en

prioriterad uppgift för SVT (yrkande 4).

Som redovisats i det föregående ingår det i den

särskilde utredarens uppgifter att undersöka vilka

krav som skall ställas på programföretagen för att

öka tillgängligheten för funktionshindrade.

Av SVT:s public service-uppföljningsrapport för år

1998 framgår att programtextningen ökade mellan åren

1996 (dvs. sista året i föregående tillståndsperiod)

och 1998 (dvs. andra året i innevarande

tillståndsperiod) både i förstasändningar och

reprissändningar enligt följande.

------------------------------------------------

| |1996 (antal |1998 (antal |

| |timmar) |timmar) |

------------------------------------------------

|Dold |1 240 |1 868 |

|textning | | |

------------------------------------------------

|Öppen | 914 | 828 |

|textning | | |

------------------------------------------------

|Totalt |2 154 (varav 961 |2 696 (varav 1|

| |timmar i |147 i|

| |förstasändningar) |

förstasändningar) |

------------------------------------------------

Vidare kan nämnas att teckentolkade program för

barndomsdöva ökade från totalt 54 timmar år 1996 till

totalt 77 timmar år 1998. Utskottet erinrar i detta

sammanhang om att verksamheten Dövas TV som producerar

program på teckenspråk för och med döva inom områdena

nyheter, information och kultur den 1 januari 2000

överfördes från Sveriges Dövas Riksförbund till SVT.

Enligt utskottets uppfattning är det av största vikt att

även frågan om hörselskadades och dövas förbättrade

tillgång till public service-TV beaktas i kommande public

service-beredning. De möjligheter som följer med

övergången till digitaliserade sändningar att ge

hörselskadade bättre service bör diskuteras i

beredningsarbetet. På samma sätt som när det gäller

synskadades och andra handikappgruppers tillgång till

SVT:s program bör en förutsättning för ett förnyat

sändningstillstånd för SVT vara att tillgängligheten för

hörselskadade och döva förbättras ytterligare.

Utskottet förutsätter att den nu pågående utredningen

skall ge den parlamentariska beredningen ett sådant

underlag att beredningen skall kunna ange krav för att

döva och hörselskadade skall få bättre möjligheter att ta

del av SVT:s programutbud under nästa tillståndsperiod.

Motionerna Kr213 (m) yrkande 1 och So202 (fp) yrkande 4

avstyrks därmed.

I motion Kr213 (m) yrkas att regeringen skall ta initiativ

till att filmer på video och dvd skall förses med dold

textning (yrkande 2).

Dvd eller (digital versatile disc) är det nya bildmedium

som för närvarande tycks vara på väg att efterträda

videon. Dvd:n, som ser ut som en CD (compact disc), kan

rymma ca 9 timmars film. En särskild dvd-spelare krävs för

uppspelning av dvd.

Motionsyrkandet torde främst avse produktioner med

svenskt tal.

Utskottet erinrar om att 2000 års filmavtal innehåller en

bestämmelse om att avsätta medel för att göra film mer

lättillgänglig för funktionshindrade (32 §). Med detta

syfte skall stöd lämnas till textning på svenska av film

och video och till syntolkning på videogram. Det kan

tilläggas att det av 3 § i filmavtalet framgår att med

videogram i avtalet menas en informationsbärare med

upptagning av rörliga bilder, med eller utan ljud, som är

avsedd att användas tillsammans med en anordning för

elektronisk återgivning.

Utskottet konstaterar att det ankommer på Filminstitutet

att fördela sådant stöd som motionärerna torde åsyfta.

Motionsyrkandet är således redan tillgodosett och avstyrks

därför.

I sammanhanget vill utskottet uppmärksamma att SVT

lanserade en första helsvensk produktion med dold textning

i slutet av år 1999.

Mediets genomslagskraft

I fyra motioner behandlas frågor med anknytning till

mediets genomslagskraft.

Utskottet har vid tidigare tillfällen lämnat utförliga

redogörelser dels för gällande lagreglering då det gäller

program med våldsskildringar, dels för de sändningsvillkor

som gäller för SVT och de interna regler som företaget har

fastställt för skildringar av våld. Även den

tillsynsverksamhet som bedrivs av Granskningsnämnden för

radio och TV har redovisats liksom de uppgifter som åvilar

Våldsskildringsrådet och Nordiskt informationscentrum för

medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid

Göteborgs universitet. (Se bet. 1998/99:KrU3 s. 11-15 och

bet. 1999/2000:KrU5 s. 12-13.) I arbetet med att bereda nu

aktuella motionsyrkanden har utskottet inhämtat

information om den verksamhet som bedrivs av

Våldsskildringsrådet och vid Nordicom.

Utskottet behandlar först två motionsyrkanden om

våldsinslagen i SVT:s program.

Motionärerna bakom motion Kr313 (kd) anför att SVT i sina

årliga uppföljningsrapporter följer utvecklingen av

program som innehåller våldsinslag särskilt noga. Vidare

har motionärerna noterat att SVT:s kanaler innehåller

färre våldsinslag än övriga programkanaler, något som

motionärerna anser är bra men inte tillräckligt. Yrkandet

synes syfta till att våldsinslagen i SVT:s program skall

minska ytterligare (yrkande 29).

Yrkande 5 i motion Kr232 (mp) syftar till att SVT skall

införa tydligare regler som anger tider när våldsinslag

inte bör visas i TV.

Enligt utskottets uppfattning behandlar motionärerna

allvarliga och angelägna frågor i de nu aktuella

motionsyrkandena. Utskottets allmänna utgångspunkt är att

stor restriktivitet skall gälla vid visning av våld i SVT

och att största hänsyn skall tas till de tidpunkter då

barn kan antas titta på SVT:s programkanaler. Generellt

vill utskottet emellertid hävda att de våldsskildringar

som kommer in i hemmen via TV-mediet främst härrör från

andra programkanaler än SVT:s och således ligger utanför

kulturutskottets beredningsområde. Även genom andra medier

såsom Internet och video sprids våldsskildringar dygnet

runt. I en rapport som Våldsskildringsrådet publicerade år

1999 visas att av de stora programföretagen i Sverige är

det SVT som sänder minst tid med våldssekvenser

(Våldsskildringsrådets rapport nr 21). I rapporten

redovisas även att SVT har minskat tiden med

våldssekvenser, jämfört med ett tidigare

undersökningstillfälle som avsåg en veckas sändningar

under år 1995. Vidare framgår det att det råder tydliga

skillnader mellan public service-kanalerna och de övriga

kanalerna när det gäller skildringar av grovt våld,

sändningstider för våldssekvenser och våldsskildringar i

trailrar.

- Av SVT:s public service-rapport för år 1998

framgår att företaget tillämpar följande policy för

skildringar av våld.

-

- SVT skall allmänt visa återhållsamhet med grova

våldsskildringar.

-

Fiktiva grova våldsskildringar utan konstnärligt eller

socialt värde och som riskerar att endast verka

förråande, skall inte visas i SVT:s kanaler.

Om grova våldsskildringar förekommer i fiktionsprogram

skall sändningen förläggas till tidpunkter då

barnpubliken allmänt sett inte tittar på TV. SVT

placerar därför inte fiktionsprogram innehållande grova

våldsskildringar före klockan 21.00. Samma princip

gäller trailrar som innehåller våld, vilket i praktiken

innebär att våldsbilder inte bör användas i trailrar.

SVT är skyldigt att spegla det existerande våldet i

samhället i nyhets-, samhälls- och dokumentärprogram.

Det kan ibland innebära att SVT måste visa bilder som

kan verka upprörande på publiken. Det finns dock

tillfällen då sådan upprördhet är ofrånkomlig för den

fulla förståelsen av vad som skildras. Onödigt

närgången och detaljerad bildjournalistik skall dock

inte förekomma.

SVT undviker så långt möjligt att placera nyhetsprogram

i anslutning till barnprogram. Om nyheter ändå måste

sändas i anslutning till barnprogram, t.ex.

extrasändning, skall nyhetsredaktionen visa särskild

hänsyn.

I både nyhetsprogram och fiktionsprogram skall, oavsett

sändningstidpunkt, förvarnas i påannons och

programpresentation om det följande programmet/inslaget

innehåller våldsscener som kan verka uppskakande på

tittarna.

Den 1 januari 1999 infördes en bestämmelse i radio- och

TV-lagen som innebär att programföretagen är skyldiga

att varna tittarna genom "en varning i ljud eller en

varning som anges löpande i bild". SVT:s direktion har

beslutat att den form av muntlig varning i påannons och

motsvarande som programföretaget sedan länge tillämpar

motsvarar alternativet "varning i ljud". Alternativet

varning som "anges löpande i bild" tillämpar inte SVT.

Vidare har SVT förbundit sig att följa de riktlinjer för

våldsskildringar som EBU antagit.

Utskottet anser att SVT:s här redovisade policy visar att

företaget har en ansvarsfull och genomtänkt hållning i

denna fråga. Som exempel kan nämnas att SVT - redan innan

krav härpå ställdes i radio- och TV-lagen - förvarnade i

påannonser eller programpresentation om det följande

programmet innehöll våldsscener. Ett annat exempel är att

Aktuellts sändning kl. 18.00 placerats i SVT 2 för att

undvika att de barn som skall se på barnprogram i SVT 1

skall behöva uppleva sådant verklighetsvåld som av olika

skäl ändå anses nödvändigt att visa före kl. 21.00.

Utskottet konstaterar att SVT årligen i sina

uppföljningsrapporter lämnar en redovisning av vad

programföretaget gjort för att motsvara kraven i

sändningstillståndet då det gäller mediets

genomslagskraft. Den första uppföljningsrapporten, som

avsåg verksamheten år 1997, lämnades år 1998. En rapport

avseende år 1998 har också avlämnats. Enligt utskottets

uppfattning är det naturligt om rapporterna ännu inte till

alla delar hunnit utvecklas i tillräcklig utsträckning.

Det är därför angeläget att det i beredningsarbetet inför

ett nytt sändningstillstånd för SVT övervägs vilka

ytterligare krav som skall ställas på företaget i arbetet

med att utveckla uppföljningsrapporten när det gäller

mediets genomslagskraft.

Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att

det skulle vara lämpligt om SVT även redovisar om - och i

så fall vilka - åtgärder som vidtagits för att fortlöpande

medvetandegöra de anställda om de risker för skadlig

påverkan som kan följa av att våld visas i TV. Vidare

skulle rapporten - med utgångspunkt i konkreta exempel -

kunna innehålla ett resonerande avsnitt om vilka

avvägningar som gjorts inför en sändning som innehåller

våldsinslag mellan kraven på hänsyn till mediets

genomslagskraft i enlighet med 7 § i sändningstillståndet

och andra krav. Utskottet tänker då främst på de krav som

ställs i 10 § på SVT att meddela nyheter, stimulera till

debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och

därvid ge den allsidiga information som medborgarna

behöver för att vara orienterade och kunna ta ställning i

samhälls- och kulturfrågor. En utveckling av rapporten

skulle också kunna innebära att uppföljningen även får en

framåtsyftande inriktning. Det skulle således vara

värdefullt om SVT - exempelvis genom analys av det våld

som visats, både verkligt våld och fiktivt våld, och av de

resonemang som föregått sådana visningar - kunde redovisa

vilka slutsatser företaget dragit för att i kommande

sändningar på bästa sätt efterfölja de krav som staten

ställer, krav som ibland kan vara svåra att förena.

Då det gäller kravet i motion Kr232 (mp) på tydligare

tidsregler för visning av våldsinslag, anser utskottet att

det av SVT:s ovan citerade policy klart framgår vilka

regler som tillämpas. Det kan tilläggas att den särskilde

utredaren - om han så finner lämpligt - har möjlighet att

i sitt beredningsarbete överväga om andra krav skall

ställas på SVT då det gäller tidsregler än de som

företaget nu tillämpar.

Utskottet förutsätter att den särskilde utredaren och den

parlamentariska grupp som skall bereda utredningsförslagen

om de nya sändningstillstånden beaktar vad utskottet här

anfört. Utskottet anser att förslagen i motionerna Kr232

(mp) yrkande 5 och Kr313 (kd) yrkande 29 inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.

I motion Kr263 (kd) anförs att utbudet av våldsskildringar

har ökat sedan allt fler har fått tillgång till kabel- och

satellitsändningar i sina hem. Vidare sägs att det är lätt

för minderåriga att komma över videofilmer med 15- eller

18-årsgräns. I motionen begärs mot denna bakgrund att en

översyn skall göras av Våldsskildringsrådets verksamhet. I

samband med översynen bör det övervägas hur organisation

och sammansättning på bästa sätt kan medverka till att ge

rådet större möjligheter att påverka utvecklingen i rätt

riktning.

Våldsskildringsrådet har i en skrivelse till regeringen

aktualiserat frågor om rådets direktiv och

organisationsform. Rådet, som sedan starten år 1990 är en

kommitté ursprungligen under Utbildningsdepartementet och

numera under Kulturdepartementet, har ansett att det är

angeläget med en översyn av kommittéformens lämplighet för

de arbetsuppgifter som under de gångna åren har kommit att

bli rådets primära. Rådet anser även att dess

sammansättning bör ingå som en del i översynen. Vidare

anser rådet att direktivens innehåll bör ses över. Vissa

delar framstår - menar rådet - som problematiska och

föråldrade medan andra växt i omfattning och

angelägenhetsgrad.

Inom Kulturdepartementet pågår en översyn av

myndighetsstrukturen på medieområdet. Utskottet anser att

det, mot bakgrund av den snabba utbredningen av

våldsskildringar i olika medieformer, är angeläget att

regeringen i den pågående myndighetsöversynen gör en

ingående prövning av vilken organisationsform och

inriktning som bäst främjar det fortsatta arbetet med

frågor om våldsskildringar.

Utskottet är emellertid inte berett att föregripa

resultatet av regeringens behandling av

Våldsskildringsrådets skrivelse och den pågående

myndighetsöversynen. Motion Kr263 (kd) avstyrks därför.

I motion Kr232 (mp) sägs att barn i allt större

utsträckning utövar sexualiserat våld mot varandra och att

det i dag saknas forskning om hur små barn påverkas av

sexualiserat våld i olika medieformer. Yrkandet synes

syfta till att sådan forskning skall initieras och

uppmuntras från statens sida (yrkande 4).

Utskottet anser nu, liksom vid tidigare tillfällen, att

den fråga som motionärerna tar upp är värd stor

uppmärksamhet av forskarsamhället. (Jfr bet. 1998/99:KrU3

s. 13 och bet. 1999/2000:KrU5 s. 12.) Det är således

angeläget att få klarhet i vilka effekter

underhållningsvåldet i medierna har på tittarna. Här bör

nämnas att Nordicom på uppdrag av regeringen och Unesco

och med medel från regeringen och under tre år från Unesco

har etablerat ett internationellt informationscentrum

rörande barn och medievåld, The Unesco International

Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. Från

Nordicom har utskottet inhämtat att det under de senaste

decennierna genomförts många undersökningar om

medievåldets påverkan på barn. Cecilia von Feilitzen,

vetenskaplig koordinator vid Nordicoms Clearinghouse,

visar i en redogörelse från 1998 att "vi alla" tar intryck

av eller är påverkade av medievåldet men på olika sätt.

Hon ger exempel på oönskade typer av inflytande -

imitation, aggression, rädsla, felaktiga föreställningar

och tillvänjning - och drar slutsatsen att alla på det ena

eller andra sättet är negativt påverkade av medievåldet.

(Uppgifterna har hämtats från skriften Vad säger

forskningen om medievåldets påverkan? Nordicom 1998.)

Som utskottet i sitt betänkande 1999/2000:KrU5 Ny svensk

filmpolitik redovisade har det skett en viss kvantitativ

nedgång i forskningen i Sverige rörande barn och medier

sedan Sveriges Radios publik- och programforskning lades

ner år 1993. Utskottet har från Nordicom inhämtat att

detta snarast beror på bristande intresse från den yngre

forskargenerationen. Detta är oroande. Även om det finns

forskningsresultat att tillgå från andra länder är det

nödvändigt att också kunna bygga beslut om åtgärder av

olika slag inom t.ex. lärarutbildning, föräldrainformation

m.m. på väl dokumenterade och analyserade kunskaper om

förhållandena inom det egna samhället. Det bör dock

ankomma på de ansvariga inom berörda discipliner och

forskningsfinansierande organ att stimulera intresset för

forskning inom eventuellt försummade ämnesområden.

Med hänvisning till forskningens frihet anser utskottet

att det inte är påkallat med något riksdagens uttalande

med anledning av motion Kr232 (mp) yrkande 4, som således

avstyrks.

Kulturell mångfald

I motion Kr216 (mp) föreslås att begreppen "mångfald" och

"det mångkulturella Sverige" i kommande sändningsvillkor

för public service-företagen skall breddas till att

inkludera homosexuella.

Utskottet som behandlade ett liknande yrkande under

föregående riksmöte anförde då bl.a. att begreppen

"mångfald" och "mångkulturell" är centrala begrepp i nu

gällande sändningsvillkor för public service-företagen.

Vidare anförde utskottet följande (bet. 1998/99:KrU3 s.

16-17).

Av proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens

tjänst 1997 - 2001 framgår bl.a. att programföretagen

skall sända program av många olika slag och tillgodose

skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även

mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses

vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har

möjlighet att se programmen. Det skall finnas en mångfald

i opinionsbildningen så att yttrandefriheten och

möjligheten att uttrycka sig konstnärligt på olika sätt

ges vida ramar inom public service-företagen. Vidare skall

programföretagen tillhandahålla program som speglar det

mångkulturella Sverige. Public service-verksamheten bör

t.ex. tjäna en process som gör att nya etniska grupper

inlemmas i det svenska samhället och ökar deras

förutsättningar att delta i samhälls- och kulturdebatten

(prop. 1995/96:161, s. 46, 56 och 57).

Utskottet konstaterar att det ankommer på

programföretagen att själva besluta om programmens

utformning och innehåll. Det finns emellertid - enligt

utskottets uppfattning - inte något som hindrar företagen

att sända program med och för homosexuella. Enligt

utskottets uppfattning bör man i kommande parlamentariska

beredning vara oförhindrad att ta upp till diskussion

frågan om särskilda program för olika grupper i samhället

som t.ex. de homosexuella. Utskottet är emellertid inte

berett att föreslå att riksdagen skall göra något särskilt

uttalande med anledning av motionsförslaget. Motionen

avstyrks därmed.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr216

(mp) avstyrks.

Sjörapporten i radio

Förslaget i motion Kr204 (m) innebär att sjörapporten i

radio skall förbättras, helst redan innan nuvarande

tillståndsperiod löper ut.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

sjövädersrapporteringen har stor betydelse för

yrkesfiskarna. Även för s.k. fritidsskeppare är

rapporteringen en angelägen tjänst. I sändningsvillkoren

för SR finns allmänt hållna bestämmelser för företagets

programverksamhet. Några detaljerade föreskrifter

förekommer således inte beträffande väderleksrapportering.

Det är enligt utskottets uppfattning inte motiverat att

regeringen ändrar eller kompletterar gällande villkor i

enlighet med motionsyrkandet. Det kan tilläggas att frågor

som gäller nyheter, väder etc. givetvis kan bli föremål

för överväganden i anslutning till beredningen av ett nytt

sändningstillstånd för SR. Utskottet är emellertid inte

berett att föreslå riksdagen att ta något sådant initiativ

med anledning av motionsförslaget. Motion Kr204 (m)

avstyrks.

Språkfråga

I motion Kr215 (s) sägs att det är oklart om

nyhetsprogrammen i radio och TV förstås av olika grupper i

samhället. Motionärerna bakom motionen föreslår att en

undersökning och kartläggning skall göras av hur

nyhetsinformationen tas emot.

Utskottet konstaterar att nyhetsprogrammen i radio och TV

har en mycket stor publik. Likväl torde det finnas grupper

- kanske främst bland personer med funktionshinder samt

bland barn och invandrare - som har svårigheter att

tillgodogöra sig språket i nyhetsprogrammen.

Allmänna krav på public service-företagen är att

programverksamheten skall präglas av hög kvalitet och att

särskild hänsyn skall tas till språkliga och etniska

minoriteter samt till funktionshindrade. Huvudsyftet är

att alla som bor i Sverige skall kunna få tillgång till

radio- och TV-program, oavsett individuella

förutsättningar (jfr prop. 1995/95:161 s. 47).

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte

tillstyrkt ett motionsförslag som innebär att en

parlamentarisk språkutredning skall tillsättas. I

betänkande 1999/2000:KrU2 Bibliotek, litteratur och

kulturtidskrifter uttalade utskottet att en sådan

utredning borde lägga fram förslag till ett

handlingsprogram som dels syftar till att främja svenska

språket, dels syftar till att alla i Sverige - oavsett

språklig och social bakgrund - utifrån sina

förutsättningar ges likvärdiga möjligheter att tillägna

sig svenska språket. Utskottet uttalade bl.a. följande

(bet. s. 14).

Utskottet har från olika, här antydda perspektiv på

språket - nämligen dels ett mer traditionellt s.k.

kulturarvsperspektiv, dels ett demokratiperspektiv -

funnit att en parlamentarisk språkpolitisk utredning om

främjande av det svenska språket bör tillsättas av

regeringen. Utskottet förordar att denna parlamentariska

utredning får i uppgift att med utgångspunkt bl.a. i

Språknämndens förslag och de undersökningar,

kartläggningar m.m. som utredningen initierar föreslå ett

handlingsprogram som dels syftar till att främja svenska

språkets ställning, dels syftar till att alla i Sverige -

oavsett språklig och social bakgrund - utifrån sina

förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att

tillägna sig svenska språket. Vidare bör de nationella

kulturpolitiska målen utgöra en plattform för kommitténs

arbete. Som anförs i motionen bör programmet vända sig

både till myndigheter och andra aktörer i samhället och

till olika medborgargrupper.

Utredningsarbetet skall vara förutsättningslöst.

Riksdagen godkände därefter utskottets förslag (rskr.

1999/2000:7).

Ärendet bereds inom Kulturdepartementet för närvarande.

Utskottet vill tillägga att det är naturligt att

förutsätta att kartläggningar av det slag som motionärerna

efterlyser då det gäller förståelse av språket i

nyhetsmedierna aktualiseras i utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr215

(s).

Resursfrågor

Frågor som rör public service-verksamhetens finansiering

behandlas i fem motionsyrkanden.

Yrkandet i motion Kr314 (fp) syftar till att SVT och SR

skall vara mer återhållsamma med satsningarna på ny

teknik. All erfarenhet visar att tillämpningen av ny

teknik är mycket dyr i början för att sedan falla i pris,

anför motionärerna. Därför, menar de, finns det inte någon

anledning för SVT och SR att ha ambitionen att ligga i

täten i detta avseende (yrkande 26).

Public service-verksamheten intar en central roll bland

medierna och kan sägas ha ett större ansvar gentemot olika

publikgrupper, t.ex. de funktionshindrade, än andra

programföretag. Enligt utskottets uppfattning är det

därför angeläget att public service-företagen även i

fortsättningen har möjlighet att ligga långt framme när

det gäller utvecklingen av nya programformer och ny

teknik. Samtidigt vill utskottet understryka att

kostnaderna för den nya tekniken givetvis måste vägas mot

det behov som finns av nya progamtjänster och det resultat

som kan förväntas av teknikövergången. Det kan tilläggas

att regeringen för sin del anser att övergången till den

digitala tekniken efter hand torde möjliggöra en

effektivisering av företagen, en uppfattning som utskottet

delar. (Jfr prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, s. 144.)

Här bör även nämnas att den särskilde utredaren i

underlaget inför beredningen av ett nytt

sändningstillstånd för public service-företagen bl.a.

skall behandla frågor som rör finansieringen av

programföretagen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr314 (fp) yrkande 26.

I tre motionsyrkanden krävs särskilda förstärkningar av

SR:s och UR:s medelstilldelning.

I motion Kr264 (v) yrkas särskild medelstilldelning till

SR inför kommande tillståndsperiod för att SR skall kunna

säkra kvaliteten i programmen och så att allmänhetens

radio kan leva upp till de krav publiken har rätt att

ställa (yrkande 6).

I budgetpropositionen för år 2000 föreslog regeringen att

SR skulle få ett medelstillskott ur rundradiokontot om 10

miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för år 2000 för att

värna mångfald och kvalitet. Riksdagen godkände förslaget

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr.

1999/2000:87). Regeringen har aviserat att den avser att

för år 2001 föreslå att SR tilldelas 5 miljoner kronor för

samma ändamål.

Enligt utskottets uppfattning bör utgångspunkten för

medelstilldelningen till de tre programföretagen vara att

medlen skall beräknas på sådant sätt att företagen kan

utföra de uppdrag som ålagts dem. Detta är också en

förutsättning som anges i direktiven för den särskilde

utredaren. Samtidigt är utskottet medvetet om att

särskilda behov som kräver extra medelstilldelning kan

uppstå under en tillståndsperiod. Av direktiven till den

särskilde utredaren framgår att denne skall beskriva för-

och nackdelar med att särskilda medel anvisas för bestämda

ändamål. Den fråga som aktualiseras i motionen har således

beaktats i direktiven och kräver inte någon åtgärd från

riksdagens sida. Motion Kr264 (v) yrkande 6 avstyrks

därmed.

I samma motion, Kr264 (v), väcks förslag om utredning av

frågan om särskild medelstilldelning till UR och SR för

nya digitala programtjänster, dels till UR för allemans-

TV-sändningar (yrkande 10), dels till SR för en lokal

allemansradio (yrkande 11).

Frågan om en eventuell utökning av det digitala

frekvensutrymmet för SVT och UR har behandlats i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande. Samma resonemang som

utskottet förde där är även tillämpligt på en eventuell

medelstilldelning för ökat frekvensutrymme för SR.

De tre programföretagen tilldelas under en treårsperiod

särskilda medel från rundradiokontot för förnyelse, varmed

avses såväl satsningar på ny distributionsteknik som

möjligheter att utveckla programformer och starta nya

programkanaler. Hittills har totalt 200 miljoner kronor (i

1998 års prisläge) tilldelats de tre företagen. Beloppet

har fördelats med 100 miljoner kronor för vart och ett av

åren 1999 och 2000. Regeringen har aviserat att

ytterligare 45 miljoner skall fördelas för år 2001.

Den särskilde utredarens uppdrag innebär bl.a. att han

skall beskriva för- och nackdelar med att särskilda medel

skall anvisas för bestämda ändamål. Enligt utskottets

uppfattning bör inte resultatet av utredarens arbete

föregripas. Motion Kr264 (v) yrkandena 10 och 11 avstyrks

därför.

I motion Kr269 (s) föreslås att SVT skall förstärka

resurserna till det regionala nyhetsprogrammet Tvärsnytt,

i syfte att på bättre sätt kunna spegla händelser i

Västmanlands län och Västerås.

De bestämmelser som finns i SVT:s sändningstillstånd och

anslagsvillkor är allmänt hållna. Bl.a. anges i

sändningstillståndet att SVT skall sända regionala

nyhetsprogram i minst samma omfattning som under

verksamhetsåret 1996 och att nyhetsförmedlingen och

samhällsbevakningen skall utgå från olika perspektiv, så

att händelserna inte ensidigt utgår från Stockholm (10 §).

Av anslagsvillkoren framgår att SVT skall ha en

distriktsorganisation med en sådan uppbyggnad att

förhållandena i olika delar av landet speglas (p. 12).

Det ankommer således på SVT att - med beaktande av

sändnings- och anslagsvillkor - självt avgöra frågor om

företagets organisation. Den särskilde utredaren har i

uppdrag att bedöma om kraven i nuvarande uppdrag är

ändamålsenliga i förhållande till angivna syften eller om

syftena med preciserade villkor skulle kunna nås på annat

sätt (dir. s. 9).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr269

(s).

Övriga frågor

Extra avgift för SVT:s sändningar m.m.

Motionärerna bakom motion K276 (m) behandlar frågan om

avgifter för mottagning av redan licensbetalda program

(yrkande 6). I motionen konstateras att SVT:s marksända,

digitala kanaler krypteras och att den som vill se dessa

kanaler måste införskaffa ett programkort från Senda för

att kunna dechiffrera de krypterade kanalerna. För att

kunna se programmen måste TV-tittaren betala dels TV-

licensen (mottagaravgift), dels programkort och årsavgift

för avkrypteringen. Motionärerna motsätter sig att redan

licensbetalda program även skall avgiftsbeläggas.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte yrkanden

liknande det nu aktuella. Utskottet anförde då följande

(bet. 1998/99:KrU3 s. 19).

Mottagaravgiften - eller den s.k. TV-licensen - som enligt

lagen (1989:41) om TV-avgift skall betalas av den som

innehar en TV-mottagare administreras av RIKAB. Influtna

medel placeras på det s.k. rundradiokontot för att

finansiera programföretagens verksamhet, främst

programproduktionen.

Som nämnts i det föregående har de marksändande

programföretagen kommit överens om att de digitala

sändningarna skall krypteras och göras tillgängliga med

hjälp av ett programkort. Av SVT:s anslagsvillkor framgår

även att SVT:s sändningar skall kunna tas emot utan

villkor om särskild betalning. Detta utesluter emellertid

inte avgifter för tillhandahållande och hantering av

programkort (regeringsbeslut 1998-12-17 p. 6).

Enligt utskottets uppfattning är den avgift som Senda

kommer att uppbära för programkort m.m. inte jämförbar med

mottagaravgiften utan bör betraktas som en avgift för att

TV-tittaren skall få tillgång till den digitala tekniken.

Utskottet anser att det på nuvarande stadium inte är

motiverat att uttala sig om SVT även efter innevarande

tillståndsperiod skall tillåtas att kryptera sina

marksända digitala program och ta ut en avgift för

programkort.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det

inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning

av yrkandena, som således avstyrks.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion K276 (m)

yrkande 6 avstyrks således.

Frågor rörande satellitdistribution av SVT:s program

behandlas i två motioner.

Motionärerna bakom motion K276 (m) anser att det är bra

att SVT får distribuera sina program via satellit. Det bör

- menar de - införas en möjlighet för samtliga

satellitoperatörer att distribuera SVT:s program. Vidare

bör SVT åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla

satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt under förutsättning att mottagningen

kan ske utan kostnad (yrkande 16).

Liknande synpunkter framförs i motion Kr270 (m) yrkande

2.

Utskottet som under föregående riksmöte avstyrkte ett

yrkande liknande de båda nu aktuella lämnade även en

utförlig redogörelse för gällande - alltjämt aktuella -

bestämmelser. (Se bet. 1998/99:KrU3 s. 19-21.)

Liksom under föregående riksmöte anser utskottet att ena

delen av yrkandena torde syfta till att de kortoperatörer

som främst vänder sig till den svenska marknaden skall få

distribuera SVT:s program utan kostnad. Enligt utskottets

uppfattning ankommer det på de berörda företagen, således

SVT och kortoperatörerna, att sinsemellan avtala om vilka

ekonomiska, administrativa m.fl. villkor som skall gälla

för att SVT skall tillhandahålla sina programkanaler till

kortoperatörerna. Utskottet anser att denna del av

motionsyrkandena inte är en fråga som riksdagen skall

besluta om.

Den andra delen av yrkandena innebär att den TV-tittare

som vill se SVT:s satellitsända kanaler skall kunna göra

detta utan att behöva betala ytterligare avgifter utöver

TV-mottagaravgift.

Utskottet konstaterar - liksom vid föregående riksmöte -

att yrkandena i denna del redan är tillgodosedda.

Programmen kommer visserligen av upphovsrättsliga skäl att

vara krypterade, varför det för mottagning krävs ett

programkort. Enligt anslagsvillkoren för SVT får

emellertid avgift utöver mottagaravgift endast tas ut för

marksänd digital TV (p. 6 i SVT:s anslagsvillkor 1999-12-

22). Någon avgift för tillhandahållande och hantering av

programkort kan således inte tas ut av den TV-tittare inom

landet som endast vill ha tillgång till SVT:s

satellitsända och krypterade kanaler. Det får förutsättas

att de ansvariga för sändningarna informerar allmänheten

om detta.

Det kan tilläggas att kortoperatören erbjuder paket med

ett varierande antal programkanaler, däribland SVT:s.

Givetvis har operatören rätt att ta betalt för TV-

tittarnas tillgång till de övriga kanalerna utöver SVT:s.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr270 (m) yrkande 2 och K276 (m) yrkande 16.

Parallella analoga och digitala sändningar för radio och

TV

För att alla hushåll i lugn takt skall kunna byta sin

radio- och TV-utrustning yrkas i motion Kr264 (v) att de

analoga radio- och TV-sändningarna skall drivas parallellt

med de digitala sändningarna under en längre period, minst

tio år (yrkande 7).

Utskottet konstaterar att frågan om övergång till

digitala marksändningar av radio och TV ännu inte är

avgjord. Som nämnts i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande följs och utvärderas de pågående försöken med

TV-sändningar av Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06), medan

frågan om hur verksamheten med digital ljudradio bör

fortsätta för närvarande bereds inom Regeringskansliet

(prop. 1999/2000:55 s. 37).

Under förutsättning att riksdag och regering beslutar att

verksamheten med digitala marksändningar skall fortsätta

och permanentas anser utskottet i likhet med motionärerna

att det är nödvändigt att parallella sändningar pågår

under en längre period. Utskottet är inte berett att nu ta

ställning till hur lång övergångstid som kan vara lämplig.

Vidare bör nämnas att den särskilde utredare som skall ta

fram ett underlag till kommande tillståndsperiod för

public service-företagen har i uppdrag att redovisa ett

eller flera alternativ för hur en övergång för de tre

programföretagen från analog till digital sändningsteknik

skall kunna gå till. Resultatet av utredarens överväganden

bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därmed motion

Kr264 (v) yrkande 7.

Konkurrensutsättning av Teracom AB

I motion K276 (m) framhåller motionärerna att det statliga

bolaget Teracom har monopol på all analog TV-distribution

i marknätet och på huvuddelen av radiodistributionen och

att SVT, SR, UR och TV 4 enligt sina sändningstillstånd är

tvingade att använda Teracom för sina utsändningar.

Regeringen har även, anför motionärerna, gett Teracom

monopol på utsändningarna i det digitala marknätet. I

yrkandet krävs att Teracoms monopol på marksänd radio och

TV omedelbart skall avskaffas och att verksamheten skall

utsättas för konkurrens (yrkande 15).

Utskottet avstyrkte med utförlig motivering förslag

liknande det nu aktuella hösten 1998 (bet. 1998/99:KrU1 s.

88-89). Här inskränker sig utskottet till att upprepa att

det monopol som motionärerna menar att Teracom har i fråga

om de analoga utsändningstjänsterna enligt utskottets

synsätt inte är något monopol i formell bemärkelse. Det

finns nämligen inte något som hindrar andra aktörer från

att bygga upp egna marknät, även om höga kostnader i

praktiken hittills förhindrat en sådan utveckling.

Utskottet avstyrker därmed motion K276 (m) yrkande 15.

Utskottet vill tillägga att bestämmelserna i

sändningstillstånden för SVT, UR och TV 4 innebär att

företagen inte är ålagda att anlita Teracom för digitala

TV-sändningar.

Nordiska TV-sändningar

Yrkanden om att nordisk TV skall göras tillgänglig för den

svenska publiken framförs i motionerna Kr264 (v) yrkande

5, Kr265 (s) och Kr271 (m). I det förstnämnda

motionsyrkandet begärs även att regeringen skall lämna

förslag till riksdagen som syftar till att lösa de

ekonomiska problem som är förknippade med ökade

upphovsrättsliga kostnader om program som sänds i ett land

även skall sändas i andra nordiska länder.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är

önskvärt att den svenska TV-publiken får tillgång till det

nordiska TV-utbudet. Frågan om ett nordiskt TV-samarbete

har utretts och diskuterats med varierande intensitet

sedan 1950-talet. Det är utskottets förhoppning att de

stora tekniska förändringar som väntas vid införandet av

den digitala sändningstekniken kan komma att innebära att

de många årens diskussioner nu närmar sig sitt slut och

att frågan kan få sin lösning då det gäller tillgången

till grannlands-TV.

Utskottet är väl medvetet om att de olika

distributionsformerna, mark-, kabel- och

satellitdistribution, innebär olika problem och

möjligheter. Distribution via ett utbyggt digitalt marknät

torde kräva dekoder och programkort, ett krav som också

gäller för mottagning via digitala kabelnät och digitala

satellitsändningar. Frågor som rör juridiska problem -

t.ex. frågan om must carry-skyldigheten kan och bör utökas

- kräver en lösning. Även frågor som rör upphovsrättsliga

ersättningar och andra kostnadsfrågor måste lösas, liksom

tekniska problem.

Nordenutskottet inom Nordiska rådet har nyligen begärt en

rapport från de nordiska kulturministrarna om det aktuella

läget i det nordiska TV-samarbetet på public service-

området. Kulturministrarna avser att lämna en sådan

rapport till Nordenutskottet senare under våren 2000.

Frågan är - som framgår av det anförda - av komplex natur.

Utskottet har inhämtat att ett intensivt arbete för

närvarande pågår inom Nordiska ministerrådets sekretariat

för att kartlägga de problem som finns av juridisk,

teknisk och ekonomisk natur.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att public

service-företagen i Norden gemensamt med kommersiella TV-

bolag och kortoperatörer har startat ett samarbete, kallat

Nordig, som bl.a. syftar till att etablera en öppen

standard för mottagning av digitala signaler. En annan

uppgift för Nordig är att påverka leverantörer av

utrustning att besluta om en gemensam standard för

avkodningsutrustning, vilket möjliggör för den nordiska

publiken att ta del av sändningarna i samtliga

distributionsformer.

Vidare vill utskottet tillägga dels att vissa nordiska

programkanaler finns att tillgå via Canal Digitals analoga

utbud, dels att Telia i sitt digitala kabel-TV-utbud

erbjuder några av de nordiska public service-kanalerna.

Slutligen erinrar utskottet om att utbyte av TV-sändningar

mellan Finland och Sverige äger rum sedan år 1986.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen och i det nordiska regeringssamarbetet verkar

för att frågan om grannlands-TV får en lösning. Utskottet

är dock - med hänvisning till det anförda - inte berett

att föreslå att riksdagen skall ta ett initiativ med

anledning av nu aktuella motionsförslag. Utskottet

avstyrker således motionerna Kr264 (v) yrkande 5, Kr265

(s) och Kr271 (m).

En fristående film- och TV-fond

Förslag i motionerna Kr232 (mp) yrkande 1 och Kr315 (mp)

yrkande 32 syftar till att en fri utvecklingsfond för

filmproduktion skall inrättas. Genom en sådan fond skulle

möjligheterna för fria filmare att söka bidrag för sina

produktioner öka.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat yrkanden

liknande de nu aktuella, senast i betänkande

1999/2000:KrU5 s. 18. Utskottet har därvid erinrat om det

utredningsförslag som en särskild utredare lagt fram i

betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU

1997:172). Förslaget innebär bl.a. att en fond skall

inrättas med ändamålet att stödja svensk

kvalitetstelevision producerad utanför de sändande

bolagen. Medel ur fonden skall enligt utredningsförslaget

kunna utgå till TV-program inom genregrupperna kortfilm

och dokumentärer.

Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att

riksdagen inte skall föregripa regeringens överväganden

med anledning av utredningsförslaget om stöd till

kvalificerad TV-produktion. Vidare påminner utskottet om

att ett nytt filmavtal nyligen trätt i kraft. I enlighet

med avtalet kommer bl.a. förhandsstöd att fördelas till

produktion av långfilm, barn- och ungdomsfilm samt

dokumentärfilm. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fråga om statsbidrag till Öppna kanaler

Riksförbundet Öppna kanaler i Sverige är en ideell

förening. Förbundet är öppet för icke-kommersiella lokala

TV-kanaler som i sin verksamhet arbetar i enlighet med

förbundets mål. Förbundet består för närvarande av sju

lokala kabelsändarföretag i Göteborg, Jönköping, Lund,

Malmö, Skövde, Stockholm och Västerås. Tillsammans når

dessa sju Öppna kanaler ca 900 000 hushåll. Förbundets mål

är bl.a. att bidra till utvecklandet av en kommunikations-

och medieinfrastruktur som tillvaratar och stärker

demokratiska grundvärden som yttrandefrihet,

informationsfrihet, offentlighet, tankefrihet och

jämlikhet. För att nå sina mål verkar förbundet bl.a. för

utveckling och tillämpning av public access för att stärka

demokrati, yttrandefrihet och offentlighet. Förbundets

verksamhet skall vara icke-kommersiell, partipolitiskt och

religiöst obunden. (Uppgifterna har hämtats från

Riksförbundet Öppna kanalers hemsida på Internet.)

Motionärerna bakom motionerna Kr232 (mp) yrkande 8 och

Kr315 (mp) yrkande 34 anför att många människor i Sverige

via den icke-kommersiella programkanalen Öppna kanalen kan

se bl.a. direktsända debatter från EU-parlamentet.

Förslagen i de båda motionerna syftar till att möjligheten

att statligt delfinansiera verksamheten Öppna kanalen

skall undersökas.

Utskottet som avstyrkte ett liknande yrkande hösten 1998

anser alltjämt att den kabelsändarverksamhet som bedrivs

av ideella organisationer som Riksförbundet Öppna kanaler

har stor betydelse för grundläggande demokratiska värden

såsom yttrandefriheten. (Jfr bet. 1998/99:KrU1 s. 69.)

Enligt utskottets uppfattning bör dock i första hand

föreningsstöd från kommuner och landsting komma i fråga

för att finansiera verksamheten. Frågan om staten skall

bidra med ett verksamhetsstöd får vägas mot andra

angelägna behov i den årliga budgetprövningen. Motionerna

Kr232 (mp) yrkande 8 och Kr315 (mp) yrkande 34 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande public service-uppdragets

innehåll

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232

yrkande 9,

1999/2000:Kr264 yrkande 4, 1999/2000:Kr270

yrkande 1,

1999/2000:Kr315 yrkande 35, 1999/2000:Kr317 yrkande 3

och 1999/2000:K276 yrkande 8,

res. 1 (m)

res. 2 (c, mp)

2. beträffande ökat digitalt frekvensutrymme och

nya programkanaler för SVT och SR

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 1-3,

res. 3 (v)

3. beträffande privatisering av public service-

kanaler

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K276 yrkandena 9 och

11,

res. 4 (m)

4. beträffande synskadades tillgång till SVT:s

program

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr212,

1999/2000:Kr230

och 1999/2000:Kr313 yrkande 30,

res. 5 (m, kd, c, fp)

5. beträffande hörselskadades och dövas tillgång

till SVT:s program

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr213

yrkande 1 och

1999/2000:So202 yrkande 4,

res. 6 (m, kd, c, fp)

6. beträffande dold textning av filmer på video

och dvd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr213 yrkande 2,

7. beträffande våldsinslagen i SVT:s program

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232

yrkande 5 och

1999/2000:Kr313 yrkande 29,

res. 7 (kd)

res. 8 (mp)

8. beträffande översyn av Våldsskildringsrådets

verksamhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr263,

res. 9 (kd)

9. beträffande forskning om sexualiserat våld i

olika medieformer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr232 yrkande 4,

res. 10 (kd, c, mp)

10. beträffande kulturell mångfald

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr216,

res. 11 (mp)

11. beträffande sjörapporten i radio

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr204,

12. beträffande språkfråga

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr215,

13. beträffande SVT:s och SR:s satsningar på ny

teknik

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 26,

res. 12 (m, fp)

14. beträffande särskild medelstilldelning till

SR för att säkra kvaliteten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkande 6,

res. 13 (v)

15. beträffande särskild medelstilldelning till

SR och UR för nya digitala programtjänster

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 10

och 11,

res. 14 (v)

16. beträffande resurserna till det regionala

nyhetsprogrammet Tvärsnytt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr269,

17. beträffande extra avgift för SVT:s

sändningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K276 yrkande 6,

res. 15 (m, fp)

18. beträffande satellitdistribution av SVT:s

program

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr270

yrkande 2 och

1999/2000:K276 yrkande 16,

res. 16 (m)

19. beträffande parallella analoga och digitala

sändningar för radio och TV

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkande 7,

20. beträffande konkurrensutsättning av

Teracom

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K276 yrkande 15,

res. 17 (m)

21. beträffande nordiska TV-sändningar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr264

yrkande 5,

1999/2000:Kr265 och 1999/2000:Kr271,

res. 18 (m, v, mp)

22. beträffande en fristående film- och TV-

fond

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232

yrkande 1 och

1999/2000:Kr315 yrkande 32,

res. 19 (fp, mp)

23. beträffande statsbidrag till Öppna kanaler

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232

yrkande 8 och

1999/2000:Kr315 yrkande 34.

res. 20 (mp)

Stockholm den 24 februari 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman

(s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v),

Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m),

Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats

(fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

1. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det

framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med

"Då det gäller kraven" och slutar med "yrkande

8" bort ha

följande lydelse:

Då det gäller förslagen i motionerna Kr317 (m) yrkande 3

och K276 (m) yrkande 8 anser utskottet - i likhet med

motionärerna - att det framtida public service-uppdraget

skall bygga på en inriktning där public service-

verksamheten ses som en del av det samlade programutbud

som publiken i dag möter. Denna inriktning står i en klar

motsatsställning till dagens situation, som har sina

rötter i en mediemiljö då public service-program var det

enda publiken kunde ta del av.

För att värna yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer är det enligt utskottets uppfattning viktigt att

hålla fast vid vad som är statens grundläggande uppgifter

i den nya mediemiljön, nämligen att erbjuda program som

publiken annars inte möter samt en produktion och ett

skapande som vitaliserar det nationella kulturlivet.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

uppdraget för public service-verksamheten inte utformas i

syfte att dominera programutbudet gentemot publiken. I

stället bör public service-uppdragets syfte vara att

tillföra publiken ett utbud av program som den annars inte

kan få tillgång till. Därigenom möjliggörs att en statligt

kontrollerad medieverksamhet inte kommer i konflikt med

yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer.

Inför en ny tillståndsperiod bör det ställas krav på en

utveckling av public service-uppdraget mot ökad kvalitet

och fördjupning. Programverksamheten bör ställas i

relation till det samlade programutbud som publiken möter

i dag. Public service-företagen bör i sin

programverksamhet vända sig till hela svenska folket med

en inriktning mot kvalitet och fördjupning. De bör vara

institutioner som slår vakt om svenska språket och som

skapar nya och större förutsättningar för svensk

produktion och kulturellt skapande. Samhällsdebatt och

långsiktiga perspektiv bör prägla den allmänna

samhällsbevakningen. Nyhetsförmedlingen skall stå i en

redaktionellt fri och oberoende ställning i konkurrens med

tidningar och andra mediers nyhetsförmedling. Verksamheten

inom SR och SVT bör syfta till att bli en nyskapande kraft

i det svenska kultursamhället. Företagen bör spegla

skeenden i hela landet. Programproduktionen bör till

betydande del ske utanför företaget och utanför

Stockholmsområdet. Syn- och hörselskadade skall i

verksamheten finna program som de kan ta del av.

Förmedlingen av det svenska språket skall stå i centrum

för de program som riktar sig till språkliga

minoritetsgrupper. I en mediemiljö som präglas av allt

fler utländska kanaler kommer minoritetsspråksuppgiften

gradvis att övertas av nya kanaler och stationer. Även

framgent skall public service-verksamheten ha ett särskilt

ansvar för samiskan och tornedalsfinskan.

Här angivna inriktning ställer krav på ett public

service-uppdrag som understryker programföretagens roll

som samhälleliga kulturinstitutioner. Företagens framtida

legitimitet i publikens ögon bygger på att de har en egen

identitet i den moderna mediemiljön. Att t.ex. ge public

service-företagen förtur att sända vissa idrottsevenemang

är inte förenligt med denna roll.

Det nya public service-uppdraget förutsätter enligt

utskottets mening en koncentration av resurserna för att

kunna uppfyllas. Ett public service-uppdrag som

understryker verksamhetens roll i samhällslivet ger

anledning att inför kommande tillstånd pröva frågan om

dagens licensfinansiering skall ersättas med

skattefinansiering.

Då det gäller förslaget i motion Kr264 - - - (=

utskottet

22 rader) - - - sådant förslag.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motionerna Kr270 (m) yrkande 1, Kr317 (m) yrkande 3

och K276 (m) yrkande 8 och med avslag på motionerna Kr232

(v) yrkande 9, Kr264 (v) yrkande 4 och Kr315 (mp) yrkande

35 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande public service-uppdragets innehåll

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr270 yrkande 1,

1999/2000:Kr317 yrkande 3 och 1999/2000:K276 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1999/2000:Kr232 yrkande

9, 1999/2000:Kr264 yrkande 4 och 1999/2000:Kr315

yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)

Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det

framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med

"Då det gäller kraven" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr232 (mp) och

Kr315 (mp) anser utskottet att det är angeläget att

nyhetsförmedlingen kännetecknas av både djup och bredd och

att den internationella bevakningen fördjupas och

nyanseras. Vad utskottet här har anfört bör vara en viktig

förutsättning i den särskilde utredarens och den

parlamentariska beredningsgruppens arbete med att

förbereda nya sändningstillstånd för public service-

företagen. Utredaren bör därför snarast få

tilläggsdirektiv med denna innebörd.

Då det gäller förslaget - - - (= utskottet 22 rader) - -

- sådant förslag.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motionerna Kr232 (mp) yrkande 9 och Kr315 (mp)

yrkande 35 och med avslag på motionerna Kr264 yrkande 4,

Kr270 (m) yrkande 1, Kr317 (m) yrkande 3 och K276 (m)

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande public service-uppdragets innehåll

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr232 yrkande 9

och 1999/2000:Kr315 yrkande 35 och med avslag på

motionerna 1999/2000:Kr264 yrkande 4, 1999/2000:Kr270

yrkande 1, 1999/2000:Kr317 yrkande 3 och

1999/2000:K276 yrkande 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Ökat digitalt frekvensutrymme och nya

programkanaler för SVT och SR (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det

framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med

"Enligt utskottets uppfattning går" och slutar med "motion

Kr264 (v)" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som föreslås i motion Kr264 (v) yrkande

1 anser utskottet att frekvensutrymmet i allmänhetens

radio och TV skall utökas, vilket möjliggörs genom den nya

digitala sändningstekniken. Den särskilde utredare som har

i uppgift att ta fram ett brett underlag inför beredningen

av de villkor som skall gälla för public service-

verksamheten under kommande tillståndsperiod bör därför

snarast få tilläggsdirektiv med denna innebörd. Av

tilläggsdirektiven bör även framgå att frågan om en

sportkanal skall inrättas inom såväl SVT som SR skall

övervägas i beredningsarbetet.

Då det gäller förslaget i motionens - - - (= utskottet 27

rader) - - - inom folkbildningsområdet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr264 (v) yrkandena 1 och 3 samt med avslag på

yrkande 2 i samma motion som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ökat digitalt frekvensutrymme och nya

programkanaler för SVT och SR

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 1 och

3 samt med avslag på motion 1999/2000:Kr264 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Privatisering av public service-kanaler

(mom. 3)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det

framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "11 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion K276 (m) anser

utskottet att en av utgångspunkterna för det framtida

public service-uppdraget skall vara kvalitet i stället för

kvantitet och dominans. Därmed skulle ett utrymme kunna

skapas för att privatisera en av SVT:s nationella kanaler

och två av SR:s nationella radiokanaler.

Vidare erinrar utskottet om att UR inte har någon egen

programkanal utan sänder sina program i SVT:s och SR:s

programkanaler. UR:s ställning som public service-företag

innebär en osund konkurrens på den svenska

utbildningsmarknaden och gentemot de medieföretag som

verkar inom detta område. SVT och SR har möjlighet att

köpa utbildningsprogram från många olika företag, vilket

innebär tävlan och nytänkande som visat sig vara nyttigt

på många andra områden. Utskottet har därför i likhet med

motionärerna bakom motion K276 (m) funnit att även UR bör

utbjudas till försäljning.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion K276 (m) yrkandena 9 och 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande privatisering av public service-

kanaler

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K276 yrkandena 9 och

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Synskadades tillgång till SVT:s program

(mom. 4)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart

Fridén (m), Jan Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart

Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m. som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "De avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att en av förutsättningarna

för ett förnyat sändningstillstånd för SVT bör vara att

kraven på företaget i detta hänseende ökas ytterligare i

jämförelse med kraven i nu gällande tillstånd. Som

framförs i två av de nu aktuella motionerna, nämligen

Kr212 (m) och Kr313 (kd), gör den digitala tekniken det

möjligt att införa nya tjänster, något som borde kunna

förbättra situationen för den synskadade gruppen. Som

redovisats ovan prövas på annat håll även andra tekniska

lösningar för att göra textremsan i TV hörbar, lösningar

som avses vända sig även till andra grupper av

läshandikappade.

Mot den angivna bakgrunden har utskottet kommit fram till

att den särskilde utredaren snarast bör få

tilläggsdirektiv som innebär att han skall lägga fram ett

sådant underlag som gör det möjligt för den

parlamentariska beredningsgruppen att ange vilka krav som

skall kunna ställas på SVT för att såväl synskadade som

andra läshandikappade skall få möjlighet att avlyssna

textremsan i SVT:s program under den kommande

tillståndsperioden.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna Kr212 (m), Kr230 (m) och Kr313 (kd) yrkande

30 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande synskadades tillgång till SVT:s

program

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr212,

1999/2000:Kr230 och 1999/2000:Kr313 yrkande 30 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Hörselskadades och dövas tillgång till SVT:s

program (mom. 5)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart

Fridén (m), Jan Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart

Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m. som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr213 (m) och

So202 (fp) anser utskottet att det är av största vikt att

även frågan om hörselskadades och dövas förbättrade

tillgång till public service-TV beaktas i kommande public

service-beredning. På samma sätt som när det gäller

synskadades och andra handikappgruppers tillgång till

SVT:s program bör en förutsättning för ett förnyat

sändningstillstånd för SVT vara att tillgängligheten för

hörselskadade och döva förbättras ytterligare. Vidare bör

möjligheterna att ge hörselskadade bättre service tas till

vara vid kommande övergång till digitaliserad

sändningsteknik.

Mot denna bakgrund anser utskottet att den särskilde

utredaren snarast skall få tilläggsdirektiv som innebär

att han skall lägga fram ett sådant underlag som gör det

möjligt för den parlamentariska beredningsgruppen att ange

vilka krav som skall ställas på SVT för att döva och

hörselskadade skall få bättre möjligheter att ta del av

SVT:s programutbud under nästa tillståndsperiod.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna Kr213 (m) yrkande 1 och So202 (fp) yrkande 4

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande hörselskadades och dövas tillgång

till SVT:s program

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr213 yrkande 1

och 1999/2000:So202 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Våldsinslagen i SVT:s program (mom. 7)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Mediets genomslagskraft som börjar med "Utskottet

förutsätter" och slutar med "De avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör - i enlighet med vad

som föreslås i motion Kr313 (kd) - den fortsatta

beredningen inför ett nytt sändningstillstånd utgå från

att våldsinslagen i SVT:s sändningar skall minska

ytterligare. Således bör den särskilde utredaren snarast

få tilläggsdirektiv med denna innebörd.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr313 (kd) yrkande 29 och med avslag på motion

Kr232 (mp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande våldsinslagen i SVT:s program

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 29 och

med avslag på motion 1999/2000:Kr232 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Våldsinslagen i SVT:s program (mom. 7)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Mediets genomslagskraft som börjar med "Då det" och slutar

med "De avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr232 (mp) anser

utskottet att de tidsregler, som nu gäller vid SVT och som

anger tiden då våldsinslag inte bör visas, skall

förtydligas. Den regel som tillämpas vid BBC i

Storbritannien och som klart anger att inga våldsamma

inslag får visas före kl. 21.00 kan härvidlag tjäna som

förebild för SVT.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr232 (mp) yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande våldsinslagen i SVT:s program

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr232 yrkande 5 och

med avslag på motion 1999/2000:Kr313 yrkande 29 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet

(mom. 8)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Mediets genomslagskraft som börjar med "Inom

Kulturdepartementet" och slutar med "avstyrks därför" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr263 (kd) anser

utskottet att en översyn snarast bör göras av

Våldsskildringsrådets verksamhet, organisation och

sammansättning i syfte att rådet på ett bättre sätt än vad

som nu är möjligt skall kunna motverka spridningen av

skadliga våldsskildringar i rörliga bilder. En sådan

översyn har också begärts av rådet. Det är av stor

betydelse att rådet blir känt bland allmänheten och att

dess möjligheter att stödja enskilda, organisationer och

andra som engagerar sig i denna fråga förbättras.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr263 (kd) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande översyn av Våldsskildringsrådets

verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr263 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Forskning om sexualiserat våld i olika

medieformer (mom. 9)

Inger Davidson (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c)

och Gunilla Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Mediets genomslagskraft som börjar med "Som utskottet" och

slutar med "således avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som utskottet i sitt betänkande 1999/2000:KrU5 Ny svensk

filmpolitik redovisade har det skett en viss kvantitativ

nedgång i forskningen i Sverige rörande barn och medier

sedan Sveriges Radios publik- och programforskning lades

ner år 1993. Utskottet har från Nordicom inhämtat att

detta snarast beror på bristande intresse från den yngre

forskargenerationen.

I likhet med motionärerna bakom motion Kr232 (mp) anser

utskottet att det är angeläget att insatser görs från

statens sida för att främja och stimulera sådan forskning

som syftar till att öka kunskapen om hur det sexualiserade

våldet i olika medieformer påverkar barn. Sådan kunskap

bör kunna leda till att kloka politiska beslut för barnens

bästa kan fattas både i Sverige och inom Europeiska

unionen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr232 (mp) yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande forskning om sexualiserat våld i

olika medieformer

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr232 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Kulturell mångfald (mom. 10)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Kulturell mångfald som börjar med "Utskottet som" och

slutar med "Kr216 (mp) avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör homosexuella behandlas

som en grupp med särskilda behov i sändningsvillkoren för

public service-företagen. I likhet med motionärerna bakom

motion Kr216 (mp) anser utskottet därför att begreppen

"mångfald" och "mångkulturell" i kommande

sändningstillstånd för de tre programföretagen även skall

omfatta homosexuella och bisexuella. Regeringen bör

skyndsamt i tilläggsdirektiv ge ett uppdrag med sådant

innehåll åt den särskilde utredare som skall lägga fram

ett brett underlag inför beredningen av de villkor som

skall gälla för public service-företagen under nästa

tillståndsperiod.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr216 (mp) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande kulturell mångfald

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr216 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. SVT:s och SR:s satsningar på ny teknik

(mom. 13)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Resursfrågor som börjar med "Public service-verksamheten"

och slutar med "yrkande 26" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr314 (fp)

konstaterar utskottet att den svenska marknaden inte är

mogen att ta emot digitala marksändningar av SVT:s och

SR:s program. Mot den bakgrunden och med tanke på de höga

kostnader som är förknippade med den nya tekniken finns

det inte någon anledning för de båda programföretagen att

ha ambitionen att ligga i täten då det gäller införandet

av digital teknik för sändningar m.m.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr314 (fp) yrkande 26 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande SVT:s och SR:s satsningar på ny

teknik

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr314 yrkande 26 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Särskild medelstilldelning till SR för att

säkra kvaliteten (mom. 14)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Resursfrågor som börjar med "Enligt utskottets" och slutar

med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr264 (v) anser

utskottet att det är angeläget att SR kan leva upp till de

krav på verksamhetens kvalitet som publiken har rätt att

ställa. SR måste t.ex. ha ekonomisk möjlighet att spela

nyskriven svensk musik, anlita utomstående i

programarbetet osv. Den särskilde utredare som har i

uppgift att ta fram ett brett underlag inför beredningen

av de villkor som skall gälla för public service-

verksamheten under kommande tillståndsperiod bör därför

snarast få tilläggsdirektiv med denna innebörd.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr264 (v) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande särskild medelstilldelning till SR

för att säkra kvaliteten

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr264 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Särskild medelstilldelning till SR och UR

för nya digitala programtjänster (mom. 15)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Resursfrågor som börjar med "Frågan om" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom Kr264 (v)

att UR bör få utökat sändningsutrymme och resurser för att

kunna påbörja allemans-TV-sändningar (yrkande 10).

Likaledes bör SR tilldelas utökat sändningsutrymme och

resurser för att kunna påbörja sändningar med lokal

allemansradio (yrkande 11). Den särskilde utredaren bör

därför skyndsamt få tilläggsdirektiv med här angiven

innebörd.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr264 (v) yrkandena 10 och 11 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande särskild medelstilldelning till SR

och UR för nya digitala programtjänster

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 10 och

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Extra avgift för SVT:s sändningar (mom. 17)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Extra avgift för SVT:s sändningar m.m. som börjar med

"Utskottet behandlade" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera den modell som regeringen

beslutat skall gälla för SVT:s digitala sändningar i

marknätet och som innebär att TV-tittare som önskar se på

SVT:s program tvingas betala en extra avgift härför. Det

är uppenbart att den avgift som här avses gäller själva

mottagandet av licensfinansierade program som tittaren

redan betalat för och inte tillgången till den digitala

tekniken som sådan. Utskottet hävdar bestämt att den som

har betalat sin mottagaravgift inte skall drabbas av

ytterligare kostnader för att få tillgång till SVT:s

programutbud. Den bestämmelse i SVT:s anslagsvillkor som

medger att SVT får ta ut avgifter för tillhandahållande

och hantering av programkort för marksänd digital TV bör

därför omgående upphöra att gälla.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motion K276 (m) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande extra avgift för SVT:s sändningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K276 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Satellitdistribution av SVT:s program

(mom. 18)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Extra avgift för SVT:s sändningar m.m. som börjar med

"Utskottet som" och slutar med "yrkande 16" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att motionsyrkandet består av två

delar. Den ena delen syftar på att de kortoperatörer som

främst vänder sig till den svenska marknaden skall få

distribuera SVT:s program utan kostnad. Utskottet anser i

likhet med motionärerna att de kortoperatörer som i sina

programpaket önskar erbjuda allmänheten SVT:s analoga

eller digitala satellitsändningar skall kunna få tillgång

till dessa utan särskild kostnad.

Den andra delen - - - (= utskottet 15 rader) - - - utöver

SVT:s.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna Kr270 (m) yrkande 2 och K276 (m) yrkande 16

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande satellitdistribution av SVT:s

program

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr270 yrkande 2

och 1999/2000:K276 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Konkurrensutsättning av Teracom (mom. 20)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Konkurrensutsättning av Teracom AB som börjar med

"Utskottet avstyrkte" och slutar med "digitala TV-

sändningar" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion K276 (m) anser

utskottet att det statliga bolaget Teracoms monopol på

marksänd TV snarast bör upphöra. Som en följd därav bör

villkoren i public service-företagens sändningstillstånd

ändras så att företagen inte längre skall vara skyldiga

att anlita Teracoms utsändningstjänster.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion

K276 (m) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande konkurrensutsättning av Teracom

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K276 yrkande 15 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. Nordiska TV-sändningar (mom. 21)

Elisabeth Fleetwood (m), Charlotta L Bjälkebring (v),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Peter Pedersen (v),

Ewa Larsson (mp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Nordiska TV-sändningar som börjar med "Utskottet

förutsätter" och slutar med "och Kr271 (m)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet, som konstaterar att de tekniska

förutsättningarna för att distribuera nordiska TV-kanaler

i Sverige nu föreligger, har vid sina överväganden funnit

att starka skäl talar för att den svenska publiken skall

ges möjlighet att få tillgång till grannlandskanalerna.

Regeringen bör därför i sina förhandlingar med övriga

nordiska regeringar sträva efter att skyndsamt lösa de

ekonomiska, juridiska och tekniska problem som har samband

med distributionen av de nordiska TV-kanalerna i Sverige.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna Kr264 (v) yrkande 5, Kr265 (s) och Kr271 (m)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande nordiska TV-sändningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr264 yrkande 5,

1999/2000:Kr265 och 1999/2000:Kr271 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. En fristående film- och TV-fond (mom. 22)

Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken En

fristående film- och TV-fond som börjar med "Liksom vid"

och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna Kr232 (mp) och

Kr315 (mp) anser utskottet att det är angeläget att en

fristående utvecklingsfond för filmproduktion inrättas.

Syftet med en sådan fond är att underlätta fria filmares

möjligheter att erhålla bidrag för sina produktioner.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motionerna Kr232 (mp) yrkande 1 och Kr315 (mp)

yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande en fristående film- och TV-fond

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr232 yrkande 1

och 1999/2000:Kr315 yrkande 32 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Statsbidrag till Öppna kanaler (mom. 23)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken

Fråga om statsbidrag till Öppna kanaler som börjar med

"Utskottet som" och slutar med "yrkande 34 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har Riksförbundet Öppna

kanaler stor betydelse för grundläggande demokratiska

värden såsom yttrandefrihet, informationsfrihet och

jämställdhet. Liksom motionärerna bakom motionerna Kr232

(mp) och Kr315 (mp) anser utskottet att det finns goda

skäl att staten stöder den icke-kommersiella verksamhet

som förbundet bedriver. Regeringen bör därför i sitt

budgetarbete undersöka möjligheterna att långsiktigt

stödja Riksförbundet Öppna kanaler.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall

till motionerna Kr232 (mp) yrkande 8 och Kr315 (mp)

yrkande 34 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande statsbidrag till Öppna kanaler

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr232

yrkande 8 och 1999/2000:Kr315 yrkande 34 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anför:

Vi påminner om att det - enligt riksdagens beslut våren

1995 - av nu gällande anslagsvillkor för SVT framgår att

företaget skall ha två självständiga nyhetsredaktioner

(jfr bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367 samt

regeringsbeslut senast 1999-12-22 p. 13). En eventuell

ändring inför nästa tillståndsperiod bör behandlas i

samband med regeringens kommande förslag om public

service-verksamheten efter år 2001.

2. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

Vi påminner om att vi i vår motion Kr264 (v) framfört att

det är angeläget att Stockholmsdominansen i SVT:s

rikstäckande kanaler bryts då det gäller nyhetsförmedling

och att resurser för detta ändamål tillförs även

regionerna utanför Stockholmsområdet. Vi har avstått från

att yrka bifall till motionen då vi utgår från att frågan

om att etablera en nyhetsredaktion utanför

Stockholmsregionen kommer att diskuteras inom den

parlamentariska beredningen inför nästa tillståndsperiod.

3. Ökat digitalt frekvensutrymme och nya

programkanaler för SVT och SR (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

Vi påminner om att förslaget i motion Kr264 (v) yrkande 2

innebär att en särskild folkbildningskanal skall etableras

i UR:s regi. Vi har avstått från att reservera oss till

förmån för yrkandet, eftersom vi har noterat att den

särskilde utredaren har i uppgift att utreda även frågor

som rör UR och folkbildning inom programföretagens samlade

verksamhet.

4. Kulturell mångfald (mom. 10)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

I motion Kr216 (mp) föreslås att begreppen "mångfald" och

"det mångkulturella Sverige" skall breddas till att

inkludera homosexuella. Vi har valt att inte reservera oss

till förmån för yrkandet, eftersom vi utgår från att den

särskilde utredaren och därefter den parlamentariska

beredningen i sitt arbete inför kommande tillståndsperiod

kommer att noga diskutera dessa begrepp och därvid även

den i motionen väckta frågan.

5. Extra avgift för SVT:s sändningar (mom. 17)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Ewa

Larsson (mp) anför:

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion

K276 (m) yrkande 6, då vi förutsätter att marksändningarna

av SVT:s program skall vara tillgängliga utan särskild

kostnad för programkort när sändningsnätet är fullt

utbyggt och sändningarna når hela landet.

6. Parallella analoga och digitala sändningar

för radio och TV (mom. 19)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v), Birgitta

Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anför:

I motion Kr264 (v) yrkas att analoga radio- och TV-

sändningar skall drivas parallellt med de digitala

sändningarna under en längre period, minst tio år. Vi har

avstått från att reservera oss till förmån för yrkandet,

då vi utgår från att denna fråga får en grundlig beredning

inom ramen för det arbete som bedrivs i bl.a. Digital-TV-

kommittén.

7. En fristående film- och TV-fond (mom. 22)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

Förslagen i motionerna Kr232 (mp) yrkande 1 och Kr315

(mp) yrkande 32 syftar till att en fristående filmfond

skall inrättas för oberoende filmare. Vi vill påminna om

att Vänsterpartiet hösten 1998 i sin motion 1998/99:Kr1

föreslog att betänkandet Bidrag till fri svensk TV-

produktion (SOU 1997:172) med det snaraste borde läggas

till grund för ett förslag från regeringen om inrättande

av en TV-fond för att främja produktionen av svensk

kvalitetsfilm. Förslagen i betänkandet bereds alltjämt

inom Regeringskansliet. Vi har valt att inte reservera oss

till förmån för de nu aktuella motionerna, då vi anser att

resultatet av beredningen av betänkandet inte skall

föregripas.