Bet. 1999/2000:KrU9

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU09

Vissa kulturpolitiska frågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från allmänna

motionstiden hösten 1999.

De behandlade motionerna rör frågor om utgångspunkter för kulturpolitiken,

statens ansvar på kulturområdet och kulturens finansiering. Vidare tas upp

frågor om en basstruktur för kulturell frihet och utveckling samt om en

utredning om en ny kulturpolitisk struktur.

Frågor om kultursponsring, kulturinstitutionernas hyreskostnader och

regeringens regleringsbrev rörande Kulturrådets bidragsfördelning tas upp.

Syftet med Stiftelsen Framtidens kultur samt relationen mellan stiftelsens

och Kulturrådets resurser behandlas. Regionalpolitiska aspekter av olika

slag aktualiseras i några motioner.

Utskottet behandlar vidare motionsyrkanden om nya nationella

kulturpolitiska mål.

Delaktigheten i kulturen för barn och unga, kvinnor samt funktionshindrade

berörs i vissa motioner. Stöd för samernas kultur och synpunkter på det

mångkulturella samhället och det internationella kulturutbytet behandlas

också.

Kulturens påverkansmöjligheter, betydelsen av publikarbete, effekterna av

kulturhuvudstadsåret, kulturens betydelse vid exportsatsningar samt

kulturvetenskaplig forskning berörs även i betänkandet.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

23 reservationer och 3 särskilda yttranden har avgivits.

Motioner

1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 25 % av kulturanslaget bör avsättas till kultur för barn och

ungdom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en större flexibilitet hos kulturinstitutionerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om centrala insatser för att underlätta för ung kultur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett landsomfattande projekt med uppgift att belysa och framhålla

kvinnans roll och betydelse inom kultursektorn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av ömsesidig förståelse och respekt för olika medborgares

kulturer och kulturarv,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på den kulturella infrastrukturen.

1999/2000:Kr234 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om funktionshindrades rätt till delaktighet i kulturlivet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det mångkulturella Sverige,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i vilken utsträckning

samhällets kultursatsningar i dag främjar jämställdhet, dvs. hur stor andel

av satsningarna som når kvinnor respektive män,

6. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ett

åttonde kulturpolitiskt mål för att säkra könsperspektivet i statens

kulturpolitik.

1999/2000:Kr273 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning

om en ny kulturpolitisk struktur.

1999/2000:Kr274 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om annex till

statliga kulturinstitutioner.

1999/2000:Kr277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av regleringsbrev,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utarbetande av regler för kultursponsring,

11. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av könsbunden statistik

inom kultursektorn i enlighet med det i motionen anförda,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i arbetet inom EU och FN främja det internationella

kulturutbytet.

1999/2000:Kr290 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av publikarbete inom kulturområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en kartläggning bör göras av hela det uppsökande

publikarbetets omfattning och kostnader inom det samhällsunderstödda

kulturområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de idéburna publikorganisationernas särskilda förutsättningar

att medverka i publikarbetet för att vidga deltagandet i kulturlivet och

bättre ta till vara den nationella kulturpolitiken.

1999/2000:Kr291 av Anne Ludvigsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

obalanser i samhällets stöd till kulturen.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samhällets stöd till kultursektorn.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en plan för att vårda effekterna av aktiviteterna

under kulturhuvudstadsåret 1998,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya mål inom

kulturpolitiken i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Stiftelsen Framtidens kultur,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ökad uppmärksamhet av kulturen vid exportfrämjande insatser.

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att för framtiden se över Kulturrådets behov av anslag i

förhållande till dess arbetsuppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att för framtiden se över fördelningen av anslag mellan

Framtidens kultur och Kulturrådet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera forskning om kulturens betydelse för mänsklig

tillväxt,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den samiska teatern.

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utgångspunkterna för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den tekniska utvecklingen kommer att innebära nya

möjligheter för kultur och medier,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans kulturansvar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar på kulturområdet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturens finansiering,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om funktionshindrade och kulturen.

1999/2000:Kr318 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av kulturinstitutionernas lokalförsörjning och

hyreskostnader.

1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, v, c, mp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturaktiviteter för att påverka attityder och fördomar mot

homo-/bisexuella och transpersoner.

1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fritid och kultur.

1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade kultursatsningar för meningsfull fritid för ungdomarna i

Kalmar län.

1999/2000:MJ220 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samernas kultur.

1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på den kulturella infrastrukturen.

1999/2000:N271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturpolitiken.

1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de tre R:en.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har utskottet informerats vid en uppvaktning av

Föreningen Kultur och Näringsliv, Samarbetsforum för kultursponsring.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet motioner från den allmänna

motionstiden hösten 1999, vilka är av mera övergripande karaktär eller

behandlar frågor som rör flera kulturområden.

Utgångspunkter för kulturpolitiken, kulturens finansiering m.m.

I motion Kr317 (m) - liksom i motsvarande motioner under tidigare år -

redovisar Moderata samlingspartiet sina utgångspunkter för kulturpolitiken

och sin syn på statens ansvar på kulturområdet och på kulturens

finansiering (yrkandena 1, 2, 11 och 12 delvis).

Enligt motionen är en kultur som står fri i förhållande till politiska

beslutsfattare en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Kulturpolitikens

uppgift skall vara att främja kulturell mångfald och rika möjligheter att

välja i ett kulturutbud av hög kvalitet. Kulturpolitiken skall främja en

sådan utveckling, men inte styra människors val.

En god förankring i den egna kulturen ger människor nödvändig trygghet. I

motionen betonas också att för att invandrade skall kunna finna sig till

rätta i det nya landet är förtrogenhet även med det nya landets kultur

väsentlig.

Mångfalden inom kulturen har ökat och nya, fria medier ger fler människor

möjlighet att ägna sig åt konstnärliga uttrycksformer, vilket bl.a. ökar

yttrandefriheten. Fria medier är en av det öppna samhällets viktigaste

förutsättningar. Motionärerna konstaterar att informationsteknikens snabba

utveckling ger möjligheter till kommunikation i ständigt nya former,

breddar demokratin, utvecklar nya arbetsformer inom kulturområdet och ökar

tillgängligheten till kulturarvet. Kultursektorn måste ges en rimlig chans

att vara med i det främsta ledet i IT-användandet. Staten bör genom

universitetsbiblioteken föregå med gott exempel i digitaliseringen av

Sveriges bibliotek, anförs det i motionen.

Statens insatser inom kulturområdet bör enligt motionen styras mot

verksamheter som har nationellt intresse och som inte skulle komma till

stånd utan det statliga stödet. Det bör slås fast att all kultur inte kan

uppbära stöd. Satsningarna på att få människor att läsa, gå på teatrar,

konserter eller delta i studiecirklar har nått ett fåtal redan aktiva och

till en relativt hög kostnad.

Motionärerna anser att det statliga ansvaret för kulturpolitiken bör

avgränsas och tydliggöras. Det statliga kulturstödet bör enligt motionen

kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den pluralism som bör

vara en utvecklad nations kännemärke.

Följande principer bör enligt motionen gälla för statens ansvar inom

kulturområdet. Alla regioner skall ha möjlighet att erbjuda levande

musikteater. Ett litet antal dansscener skall få del av statligt stöd och

bedriva regional turnéverksamhet. Staten bör ansvara för ett antal symfoni-

och kammarorkestrar så att hela landet kan få rimlig del av ett vitalt

musikutbud. Det nationella kulturarvet, t.ex. nationalscenerna, arkiv och

vissa museer, skall höra till statens ansvarsområde. Staten bör på sikt

finansiellt ansvara endast för de teatrar som är nationalscener.

Kostnaderna för fria teatergruppers turnerande bör tas över av

arrangörsledet, som bör bli mottagare av alla offentliga bidrag.

Motionärerna förordar att all biblioteksverksamhet, med undantag för de

statliga forskningsbiblioteken, bör vara kommunernas ansvar, således även

länsbiblioteken.

För att få stadga inom kultursektorn när det gäller uppföljningen mot

uppsatta kulturpolitiska mål på olika nivåer och därmed följande bättre

ekonomisk ordning bör, anförs det i motionen, alla offentliga anslag i

framtiden bygga på klara avtal mellan anslagsbeviljande instans och

utförande institutioner. Kulturen borde vila på flera finansieringsvägar. I

första hand måste de enskildas avgifter utgöra ett viktigt bidrag till

verksamheten. Enskilda kan också bidra i form av medlemskap i

kulturföreningar etc. Andra bidrag kan komma från företag och

institutioner, antingen som direkta bidrag till viss verksamhet eller som

bidrag till fondavsättningar. Slutligen måste en del av kulturverksamheten

finansieras genom offentliga bidrag. Lokala och regionala kulturfonder samt

en eller flera centrala fonder bör tillskapas. En motsvarighet till den

brittiska National Trust skulle gynna vården av kulturmiljöer. AB Svenska

Spel bör delas upp så att de spel som tidigare låg hos AB Tipstjänst

överlåts på det sätt som beslutades av riksdagen våren 1994. Övriga spel

som tidigare låg hos Penninglotteriet AB bör överföras till en stiftelse,

vars uppgift blir att på olika kulturella verksamheter fördela det

överskott som uppkommer, sägs det slutligen i motionen.

Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt yrkanden motsvarande de som

nu är aktuella i motion Kr317 (m) med hänvisning till att motionärerna dels

utvecklat sin allmänna syn på kulturpolitiken, dels framfört synpunkter av

mera programmatisk karaktär som utskottet inte funnit skäl att närmare

diskutera (bet. 1997/98:KrU1 s. 26, 1998/99:KrU7 s. 4-5). Utskottet har

vidare hänvisat till den diskussion om statens ansvar som fördes i

Kulturutredningens slutbetänkande (SOU 1995:84 s. 93-129). Utredningen

markerade bl.a. att det är viktigt att många tar ett direkt och personligt

ansvar för kulturen och att det offentliga inte bör ta ansvar för det som

idéburna rörelser eller andra kan göra lika bra eller bättre. Utredningen

anförde även att andra kulturella intressen kan tillgodoses genom en väl

fungerande marknad. Utredningen uttryckte det offentligas ansvar genom

förslagen till kulturpolitiska mål och diskuterade rollfördelningen med

tyngdpunkt på frågan om motiven för offentliga åtaganden och frågan om hur

ändamålsenligt och nödvändigt det statliga kulturstödet är. Utskottet har

vid 1997/98 och 1998/99 års riksmöten uttryckt att det i vart fall inte vid

dessa tidpunkter skulle vara en meningsfull resursinsats att söka

åstadkomma en sådan precisering av statens ansvar på kulturområdet som

motionärerna efterlyser. Utskottet har i sammanhanget framhållit att det

inte heller skulle vara möjligt att få en mera långtgående uppslutning

kring ett sådant preciseringsförslag. En prövning av statens ansvar för de

olika kultursektorerna får - har utskottet ansett - göras med utgångspunkt

i de kulturpolitiska målen.

Utskottet har tidigare, senast våren 1999, behandlat motionsyrkanden om en

finansiering av kulturen i enlighet med vad som nu föreslås i motion Kr317

(m). Utskottet har därvid tolkat förslagen i motionen - sedda i samband med

Moderata samlingspartiets förslag under senare år om minskad

medelsanvisning till kultursektorn - så att alltför stor del av

kulturverksamheten skulle ha gjorts beroende av offentliga bidrag.

Utskottet har hänvisat till att den nya budgetprocessen ger ramar för de

statliga utgifterna och att det inte är möjligt att från ett år till ett

annat skära ner de statliga kulturbidragen utan att kulturverksamheten tar

skada eller att landstingens och kommunernas planering rubbas. Utskottet

har också anfört att mångfald och förnyelse främjas om statligt stöd

fördelas av flera instanser, varvid utskottet påmint om att statligt

kulturstöd fördelas även av andra än Kulturrådet och att Kulturrådet till

sin hjälp har referens- och arbetsgrupper.

Utskottet hänvisar vidare till tidigare betänkanden i vilka frågan om

tillskapande av fonder avstyrkts, bl.a. en s.k. dubbleringsfond, en svensk

National Trust, en stiftelse med medel från överskottet av vissa spel som

nu bedrivs av Svenska Spel AB, m.m. (bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19,

1989/90:KrU17 s. 19, bet. 1994/95:KrU15 s. 22-23, bet. 1996/97:KrU1 s. 46

och 156 samt bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33). Utskottet hänvisar också till de

utredningar om lotterimarknaden och lotterilagstiftningen som avslutas

under år 2000.

Utskottet redovisade under hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU2 s. 6-7) vissa

förhållanden beträffande den tekniska utvecklingens betydelse för kultur

och medier och framhöll att den nationella IT-strategin (se regeringens

skr. 1998/99:2) syftar till att stimulera användningen av

informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och

sysselsättning. Utskottet påminde därvid även om arkiv-, biblioteks- och

museiinstitutionernas eget ansvar för att inom givna ekonomiska ramar svara

för samordning, utveckling, rådgivning, utbildning, information etc.

Utskottet, som hänvisar till sina tidigare ställningstaganden i aktuella

frågor, avstyrker motion Kr317 (m) yrkandena 1, 2, 11 och 12 i denna del.

I motion Kr313 (kd) framhålls att det krävs vissa basstrukturer för

kulturell frihet och utveckling. Staten bör ha det grundläggande ansvaret

för en kulturell basstruktur som består av nationalinstitutionerna och

regionala stödjepunkter. Dessa stödjepunkter behöver inte nödvändigtvis

erbjuda ett brett kulturutbud men de bör inom sina områden visa god

kvalitet både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. I en

väl utvecklad basstruktur bör också tillgången till lokaler för olika

kulturaktiviteter ingå. I motionen framhålls vidare att det är en rimlig

utgångspunkt att besluten om fördelningen av det statliga kulturstödet sker

så nära verksamheterna som möjligt. Det behövs dock noggranna utvärderingar

av den nu pågående försöksverksamheten i Kalmar, Gotlands och Skåne län med

ändrad regional fördelning av bidragen innan beslut i frågan fattas. I

motionen anförs också att barn under sin uppväxt måste ges möjlighet att ta

del av och att delta i olika kulturella aktiviteter. Föräldrarnas ansvar,

liksom barnomsorgens, skolans och massmediernas betydelse, betonas. Barns

och ungdomars kulturintresse kan väckas tidigt och utvecklas genom att

resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets insatser för kulturen har

ökat, men insatserna bör ökas ytterligare. Vad som anförts i motionen om

samhällets stöd till kultursektorn bör ges regeringen till känna (yrkande

1).

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett motionsyrkande motsvarande

det nu aktuella (bet. 1998/99:KrU7 s. 5-6). Utskottet konstaterade att

många av de aspekter på kulturpolitiken som framfördes i den då aktuella

motionen är grundläggande även för t.ex. de av riksdagen år 1996 antagna

nationella kulturpolitiska målen. Detta gäller bl.a. ansvarsfördelningen

mellan den centrala, regionala och lokala nivån, statens ansvar för den

regionala, kulturella infrastrukturen och prioriteringen av barn och

ungdomar. Utskottet anser - liksom vid föregående riksmöte - att det mot

denna bakgrund inte är nödvändigt att riksdagen gör ett sådant uttalande

som begärs i motionen. Frågor som rör storleken på de fortsatta statliga

insatserna för kulturen får avgöras i det årliga budgetarbetet. Yrkande 1 i

motion Kr313 (kd) avstyrks.

En utredning om en ny kulturpolitisk struktur begärs i motion Kr273 (v).

Motionärerna anser att den första fasen av den svenska kulturpolitik som

byggdes upp med 1974 års kulturpolitiska mål som utgångspunkt nu är slut.

Denna kulturpolitiks kraft börjar tömmas, vilket tydligt framgår av den

kris som många kulturinstitutioner, främst teatrarna, har stått inför under

senare år.

Motionärerna anser att det krävs en omorganisering av Statens kulturråd.

Vidare bör samspelet mellan den statliga, regionala och lokala nivån

förändras, liksom samspelet mellan de offentliga bidragsgivarna och

kulturskaparna.

Motionärerna anför att stor enighet rått och råder om att den

kulturpolitiska uppgiften är att skapa bästa möjliga förutsättningar för

det yrkesverksamma konstnärliga arbetet. Kulturutskottet har bl.a. uttalat

att experimentell och nydanande konst är avgörande för framtida expansion

och kvalitet men sällan kommersiellt lönsam. Därför måste nya kulturella

uttryck och mindre etablerade konstutövare stimuleras och stödjas.

Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot

rådande kvalitetsuppfattningar. Ett sätt att stimulera dynamisk utveckling

på kulturområdet är stöd till oberoende konstnärers och fria

konstnärsgruppers verksamhet. Motionärerna ställer frågan om de allmänna

medlen fördelas och utnyttjas på bästa sätt och om statens stöd fungerar

dynamiskt.

Motionärerna vill främja förnyelse, motverka stagnation och öka

möjligheterna att uppnå de kulturpolitiska målen genom att flytta ansvaret

för bidragsfördelningen från Kulturrådet till den regionala nivån.

Kulturrådet bör efter förhandlingar sluta avtal med de politiskt ansvariga

på den regionala nivån om vilka mål som skall uppnås med de statliga

bidragen. Bidragen skall därefter fördelas av de politiskt ansvariga på den

regionala nivån med hjälp av olika referensgrupper. Förhandlingarna bör

också kunna leda till konstruktiva överenskommelser om gemensamt ekonomiskt

ansvarstagande. Genom en sådan förändring vill motionärerna uppnå att även

andra aktörer inom kulturområdet än institutionerna skall kunna få bidrag

och medverka till konstens utveckling och spridning. På detta sätt skall

också en mera direkt koppling kunna uppnås mellan konstutövarna och

arrangörerna och andra som arbetar med publikarbete. Kulturrådet skulle med

detta arbetssätt också få mer tid över för kontroll och utvärdering av

uppnådda resultat ställda i relation till de kulturpolitiska målen och de

uppdrag som riksdag och regering formulerat inom kulturområdet.

En ny kulturpolitisk struktur uppbyggd i enlighet med motionen skulle

enligt motionärernas mening även stimulera lokala initiativ, engagemang,

prioriteringar och ansvarstagande samt förkorta tiden mellan initiativ och

förverkligande.

Utskottet anser liksom tidigare, och i överensstämmelse med vad som även

anförs i motionen, att den statliga kulturpolitiken skall stimulera dynamik

och förnyelse inom konstarterna och i arbetet med kulturarvet.

Utskottet vill särskilt framhålla att de kulturpolitiska målen från år 1974

har haft stor betydelse genom att tydligt visa statens viljeinriktning och

genom att även anammas och stimulera utvecklingen på alla nivåer i

samhället. De utgjorde grunden för reformer inom kulturområdet under mer än

tjugo år. Efter en omfattande utvärdering inom Kulturpolitiska utredningen

(SOU 1995:85) av denna periods statliga kulturpolitik antog riksdagen år

1996 nya kulturpolitiska mål (bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41). Det är således i

förhållande till dessa nya kulturpolitiska mål som den statliga

kulturpolitikens resultat skall bedömas i fortsättningen. Enligt dessa mål

skall bl.a. kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet främjas.

Kulturen skall ges förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället. Kulturpolitiken skall verka för alla människors

delaktighet i kulturlivet och deras möjligheter till eget skapande.

Det har i olika sammanhang betonats att grundvalen för samhällets

kulturpolitiska insatser skall vara primärkommunernas ansvar för och stöd

till kulturverksamhet. Vidare har en viktig del i den statliga

kulturpolitiken sedan år 1974 varit att bygga upp och stödja de regionala

kulturinstitutionerna. Som redovisas i motionen har vissa

kulturinstitutioner under senare år haft en svår ekonomisk situation som

bl.a. krävt tillfälliga statliga stödinsatser från statens sida. I

budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 20 och

31-32) har regeringen bl.a. prioriterat insatser för att värna den

institutionella infrastrukturen. Dessa kulturinstitutioner är viktiga och

har ansvar för konstnärlig utveckling och för kulturens tillgänglighet i

hela landet. Utskottet vill med anledning av motionen betona att

institutionerna inte bör ställas i motsatsställning till kulturverksamhet

som bedrivs i andra former, när det gäller att uppnå dessa båda

grundläggande mål för kulturpolitiken. Det bör också framhållas att

satsningar under senare år gjorts inte enbart på de etablerade

institutionerna utan även på konstnärsstöd, stöd till fria grupper och

arrangörer m.m.

När statliga liksom andra resurser är begränsade är det av särskilt stor

vikt att utvärdera om de statliga insatserna fördelas och utnyttjas på

bästa sätt såväl inom som utanför kulturinstitutionerna för att de

kulturpolitiska målen skall uppnås, bl.a. när det gäller förnyelse och

delaktighet. Knapphet på medel ställer stora krav på de bidragsfördelande

instanserna att kunna göra ibland svåra avvägningar och omprioriteringar,

vilka också de bör kunna grundas på tillförlitliga utvärderingsresultat.

Kulturrådet har som huvuduppgift att fördela bidrag, följa utvecklingen

inom kulturområdet i stort, ge regeringen ett samlat underlag för den

statliga kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av denna samt att

verka för samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna. Kulturrådet

skall också utveckla metoder för mål- och resultatstyrning inom

kulturområdet.

Under åren efter 1996 har Kulturrådet påbörjat en systematisk uppföljning

och utvärdering område för område. På grundval av sådana uppföljningar och

utvärderingar skall måluppfyllelse och effekter av bidragsfördelningen

kunna följas och bedömas. Det kan mot denna bakgrund ses som oroande att

Kulturrådet inför budgetåret 2000 anmält till regeringen att rådet nödgats

möta uppställda besparingskrav bl.a. genom att prioritera uppgiften att

fördela bidrag framför analys, utvärderings- och utvecklingsarbete (prop.

1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 42).

Utskottet vill även framhålla följande. På kulturutskottets förslag beslöt

riksdagen hösten 1996 att begära en skyndsam utredning om fördelningen av

kulturresurserna i landet. Utskottet kunde i sitt budgetbetänkande hösten

1999 (bet. 1999/2000:KrU1 s. 22-24) konstatera att det enligt

budgetpropositionen finns svårigheter med att analysera det material som de

hittillsvarande kartläggningarna givit och att analysmetoderna

uppenbarligen måste utvecklas vidare. Någon totalbild finns ännu inte av

det regionala utfallet av statens kultursatsningar. Utskottet utgick från

att regeringen till hösten 2000 i budgetpropositionen för år 2001 kommer

att presentera dels den analys som riksdagen begärde hösten 1996, dels sin

egen bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för en bättre regional

spridning av insatserna. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

I sammanhanget vill utskottet särskilt poängtera vikten av en fortsatt

kraftfull statlig kulturpolitik gentemot den regionala nivå som byggts upp

i hela landet under de senaste tjugofem åren och av att det finns ett väl

fungerande samspel mellan de statligt, regionalt och lokalt ansvariga.

Slutligen bör framhållas att försöksverksamheten med förändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Gotlands och Skåne län skall

pågå t.o.m. den 31 december 2002. En parlamentariskt sammansatt kommitté

(dir. 1997:80) har till uppdrag att följa hela försöksverksamheten och

komma med förslag om den framtida regionala organisationen. Kommittén skall

redovisa sitt uppdrag hösten 2000. Utskottet har genom ett studiebesök i

Skåne län i maj 1999 informerat sig om verksamhetens utveckling där.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är motiverat med

ytterligare en utredning om regional fördelning av statliga bidragsmedel.

Den modell som nu prövas i de tre försökslänen måste utvärderas innan

ställning tas till frågan om en eventuell ny form av stödsystem för den

regionala kulturen m.m. bör införas.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr273 (v).

Sponsring

I motion Kr317 (m) konstateras att kultursponsringen har ökat under senare

år. Många företag har funnit att kulturverksamhet är en värdefull kanal för

att nå kunder och för att ge anställda en kulturupplevelse. På många håll

saknas dock organisationer som på ett effektivt sätt kan ta till vara

intresset för kultursponsring, enskilda gåvor eller testamentsförordnanden

med kulturell inriktning. Det är angeläget att nya möjligheter skapas för

alla som så önskar att kunna bidra till svenskt kulturliv genom sponsring

(yrkande 12 i denna del).

Enligt motion Kr277 (v) bör regler för kultursponsring utarbetas (yrkande

9). Motionärerna anför att sådan finansiering av verksamheten inom t.ex.

teater-, dans- och musikområdena kan orsaka bindningar som kan kväva

skapandet och yttrandefriheten. Genom regler för sponsring bör

kulturskaparna skyddas och yttrandefriheten värnas.

Frågor rörande kultursponsring diskuteras även i motion Kr313 (kd), dock

utan att något särskilt yrkande görs.

Som redovisas i motion Kr317 (m) har regler för sponsringsverksamhet

utarbetats av Föreningen Kultur och Näringsliv. Medlemmar i föreningen är

både företag och kulturinstitutioner.

Sponsring är en kompletterande finansieringsform för bl.a.

kulturinstitutioner. Sponsring tillkommer genom ett avtal mellan två parter

som skall få en ömsesidig nytta av avtalet.

Utskottet anser att sponsring kan vara ett värdefullt komplement till

ordinarie finansiering av kulturverksamhet. Den kan t.ex. underlätta

internationellt samarbete och kulturutbyte mellan institutioner och bidra

till att institutioner kan genomföra satsningar utöver den ordinarie

verksamheten (jfr bet. 1998/99:KrU7 s. 8-9).

Utskottet har vid tidigare riksmöten behandlat frågan om sponsring av

kultur och därvid inte varit berett att förorda någon särskild reglering av

sponsringen utöver vad som för kulturinstitutionernas räkning följer av de

kulturpolitiska målen. Utskottet har vidare uttalat att det självfallet

ligger i institutionernas eget intresse att inte skada sitt anseende genom

att ingå olämpliga sponsringsavtal (bet. 1996/97:KrU1 s. 48, bet.

1997/98:KrU1 s. 34 och 1998/99:KrU7 s. 8-9).

Utskottet har alltjämt samma inställning till frågan om sponsring som vid

föregående riksmöten och anser att det inte är påkallat att riksdagen begär

några förslag från regeringen i enlighet med motionsyrkandena. De avstyrks

därför.

Kulturinstitutionernas hyreskostnader

I motion Kr318 (m) erinras om att kulturutskottet gjorde ett uttalande om

kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader i sitt yttrande

(1997/98:KrU3y) till finansutskottet över proposition 1997/98:137

Förvaltning av statens fastigheter och statliga myndigheters

lokalförsörjning, m.m. Bland annat pekade utskottet på att det skulle vara

av värde om regeringen i resultatredovisningen under institutionernas

anslag i kommande budgetpropositioner kort angav hur stor del av föregående

års anslag som använts till att betala hyreskostnader. I motion Kr318 (m)

anförs att den redovisning av hyreskostnaderna som lämnades i 1999 års

budgetproposition ännu inte är heltäckande. Vad som anförts i motionen om

redovisning bör ges regeringen till känna (yrkande 11).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Kulturutskottets uttalande våren 1998 i yttrande 1997/98:KrU3y följdes inte

av någon åtgärd i finansutskottets betänkande över proposition 1997/98:137

(bet. 1997/98:FiU25). Mot denna bakgrund föreslog kulturutskottet under

våren 1999 med bifall till motioner (m resp. mp) att riksdagen som sin

mening skulle ge regeringen till känna att det i kommande

budgetpropositioner kort borde anges hur stor del av föregående års bidrag

till olika institutioner som använts till att betala hyreskostnader (bet.

1998/99:KrU6 s. 11-12). Riksdagen följde utskottets förslag (rskr.

1998/99:188).

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 17) lämnade regeringen en

första redovisning för hyreskostnader vid Riksteatern, Operan, Dramaten,

Dansens hus och Svenska rikskonserter (s. 54-55), Statens konstråd (s. 79)

samt Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Naturhistoriska

riksmuseet, Folkens museum - etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters

slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer,

Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska

museer, Nordiska museet och Tekniska museet (s. 121). I budgetbetänkandet

lämnade utskottet följande synpunkter på kommande års redovisning (bet.

1999/2000:KrU1 s. 24-25).

Utskottet är medvetet om att det har stått kort tid till förfogande för

insamling och redovisning av uppgifterna och utgår från att det till nästa

budgetproposition skall vara möjligt att göra de redovisade uppgifterna

mera jämförbara med varandra.

Redovisningen av hyreskostnaderna sker i texterna under respektive anslag.

När det gäller de statliga museerna redovisas hyreskostnaderna i en tabell.

Det skulle underlätta läsningen och förbättra överblicken om alla uppgifter

samlas i en gemensam tabell i nästa budgetproposition.

För tydlighets skull bör det - i enlighet med riksdagsbeslutet - även

framgå av en sådan tabell hur stor andel av medelstilldelningen som utgörs

av hyreskostnader för varje institution det aktuella budgetåret så att det

lätt går att utläsa hur stor del av bidragen som avsatts till den faktiska

verksamheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader.

Vidare är det önskvärt att sammanställningen om möjligt också visar vilka

institutioner som har lokaler i s.k. ändamålsfastigheter och dessa lokalers

andel av institutionernas hyreskostnader.

I regleringsbreven för år 2000 för ett antal statliga myndigheter m.fl.

inom kulturområdet har regeringen begärt en redovisning senast den 1 mars

2000 av deras totala lokalkostnader för år 1999. Redovisningen skall

omfatta hyra av lokaler inklusive uppvärmning och elektricitet. Dessutom

skall kostnader för övrig skötsel av fastigheten anges och specificeras. Om

myndigheten (motsv.) har mer än en hyresvärd skall det specificeras hur

stor hyresandel som betalas till respektive hyresvärd. En motsvarande

redovisning skall lämnas i årsredovisningen för år 2000.

Med hänvisning härtill och mot bakgrund av att motionsyrkandets syfte i

allt väsentligt synes vara tillgodosett avstyrker utskottet motion Kr318

(m) yrkande 11.

Regleringsbrev

I motion Kr277 (v) betonas vikten av att de regleringsbrev som utfärdas för

Kulturrådets bidragsfördelning står väl i överensstämmelse med riksdagens

beslut. De medel som anvisats av riksdagen inom en ram bör fördelas.

Regeringen bör enligt motionen ges i uppdrag att återkomma till riksdagen i

de fall där det förekommer förändringar i regleringsbreven som medför

ändringar i verksamhetens innehåll (yrkande 3).

Vid 1997/98 års riksmöte behandlade utskottet ett motsvarande

motionsyrkande och gav en utförlig redovisning av bestämmelserna i

regeringsformen och budgetlagen (1996:1059) om finansmakten och om

konstitutionsutskottets granskning av regeringsärendenas handläggning (bet.

1997/98:KrU1 s. 45-47). Utskottet redovisade också fackutskottens medverkan

i konstitutionsutskottets årliga uppföljning och granskning av vad

regeringen gjort med anledning av riksdagens beslut (som exempel se senast

kulturutskottets yttr. 1999/2000:KrU1y och konstitutionsutskottets bet.

1999/2000:KU10). Utskottet hänvisar till vad som anfördes om regleringsbrev

m.m. i utskottets ovan angivna betänkande vid riksmötet 1997/98 och

föreslår att riksdagen avslår det nu aktuella motionsyrkandet.

Statens kulturråd och Stiftelsen Framtidens kultur

Riksdagen bemyndigade år 1994 regeringen att bilda en stiftelse för

kvalitetsinriktade kulturprojekt. Stiftelsen tillfördes 6,85 % av

tillgångar från de avvecklade löntagarfonderna (prop. 1993/94:177, yttr.

1993/94:KrU8y, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). I propositionen

angavs att stiftelsen skall - helt vid sidan av ordinarie resurser för

kulturverksamhet - stimulera det regionala kulturlivet i vid mening i syfte

att stärka tillväxt och utveckling i regionerna. Nya former och vägar kan

prövas. Inriktning mot ungdomsgrupper som inte nås av det traditionella

kulturlivet skall vara en del av insatserna. Genom satsningar på

kvalitetsinriktade projekt skall förebilder och initiativ skapas som efter

en tid kan inordnas i den ordinarie kulturverksamheten. För att stiftelsens

satsningar skall ge bestående effekter förutsätts regionala och lokala

intressen engageras och bidra till projekten. Stiftelsen skall verka under

minst tio år och får använda inte endast avkastningen på sitt kapital utan

även förbruka kapitalet.

Regeringen beslöt den 23 juni 1994 om stiftelseförordnande för Stiftelsen

Framtidens kultur. Enligt föreskrifterna i förordnandet utses och

entledigas stiftelsens styrelse av regeringen. Regeringen skall också

bestämma vem som skall vara ordförande. Vidare skall stiftelsen under minst

tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt,

stimulera det regionala kulturlivet i vid mening samt stärka tillväxt och

utveckling. Stiftelsen skall också följa upp och utvärdera den verksamhet

som stiftelsen stöder. Vid starten år 1994 erhöll stiftelsen 529 miljoner

kronor.

I motion Kr314 (fp) anförs att stora delar av syftet med Stiftelsen

Framtidens kultur numera har förfelats, då stiftelsens medel enligt

motionen har blivit en integrerad del av den statliga bidragsgivningen.

Stiftelsens ursprungliga syfte och självständiga ställning måste

återupprättas. I motionen yrkas att riksdagen bör ge detta till känna för

regeringen (yrkande 9).

Utskottet vill först framhålla att Stiftelsen Framtidens kultur är en

självständig juridisk person (se bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser s. 2).

Den självständiga förmögenhet som avskilts - jämte eventuella ytterligare

medel som kommer att tillföras stiftelsen - skall förvaltas i enlighet med

de föreskrifter som finns i stiftelseförordnandet. Ändamålet med

stiftelsens verksamhet kan inte ändras.

Ett av syftena med stiftelsens verksamhet är att den med sina resurser

skall stimulera utveckling inom kulturlivet och att detta skall ske vid

sidan av ordinarie resurser för kulturverksamhet.

I sin årsredovisning för år 1998, liksom i tidigare årsredovisningar, har

stiftelsen redovisat att de flesta bidragsansökningarna kvalitetsprövas,

primärt inom en ad hoc-grupp med externa sakkunniga med olika

specialkompetenser. Gruppen arbetar även med uppföljning och utvärdering.

Dessutom sker kvalitetsprövningen av bidragsansökningarna med stöd av

sektorsmyndigheterna på kulturområdet, nämligen Kulturrådet, Riksarkivet

och Riksantikvarieämbetet.

Stiftelsen anger i sin årsredovisning för år 1998 att den till en början

erbjöd alla att utifrån relativt allmänna riktlinjer söka bidrag till

nyskapande och långsiktiga kulturprojekt men att den gradvis har övergått

till att arbeta mer aktivt inom områden som har bedömts behöva prioriteras.

Ett av de prioriterade områdena är utveckling och förnyelse inom

kulturlivet, inte minst förnyelse av kulturinstitutioner och

kulturorganisationer. Mot bakgrund av stiftelsens tidsbegränsade uppdrag

försöker den identifiera hur man på bästa sätt kan understödja

förnyelseprocesser och idéutveckling. Ett annat prioriterat område är

kultur för ungdomar, bl.a. genom utveckling av kontakten mellan kulturliv

och skola.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör göra ett

sådant uttalande som begärs i motion Kr314 (fp) yrkande 9. Yrkandet bör

avslås av riksdagen.

Motionärerna bakom motion Kr315 (mp) anser att den stora skillnaden mellan

de medel som Stiftelsen Framtidens kultur har att fördela och Kulturrådets

resurser för utvecklingsverksamhet m.m. är stötande. Regeringen bör därför

för framtiden se över både Kulturrådets anslag (yrkande 1) och fördelningen

mellan Kulturrådet och Framtidens kultur (yrkande 2). Kulturrådet har

enligt motionärernas mening fått en nominell inkomstminskning under många

år. Rådet kan inte hela tiden få nya uppdrag och verksamheter att

finansiera utan att det också får ekonomisk förstärkning.

Utskottet har ovan redovisat att Stiftelsen Framtidens kultur vid starten

år 1994 erhöll 529 miljoner kronor. Vid utgången av år 1998 var

marknadsvärdet på det egna förvaltade kapitalet ca 558 miljoner kronor.

Under perioden 1995-1998 har stiftelsen fördelat sammanlagt 302 miljoner

kronor. Under år 1998 har 95 miljoner kronor fördelats på 164 kulturprojekt

bland 1 750 ansökningar.

År 1998 uppgick de statliga utgifterna inom utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid till 7 334,37 miljoner kronor. Av dessa

medel fördelades 1 184 miljoner kronor av Kulturrådet, varav 923 miljoner

kronor avsåg regionala bidrag, 236 miljoner kronor nationella bidrag och 25

miljoner kronor internationella bidrag (uppgifterna är hämtade ur Kulturens

pengar 1998, samhällsinsatser och privatkonsumtion, Kulturen i siffror

1999:6 utgiven av Statens kulturråd). Till kategorin bidrag för nationella

ändamål har förts litteraturstöd, tidskriftsstöd, fonogramstöd, bidrag till

riksorganisationer m.m. Till bidrag för regionala ändamål har förts bidrag

till regionala och lokala kulturinstitutioner, regionala musikstiftelser,

länsbibliotek, teater- och musikgrupper m.m. Det anges i publikationen

Kulturen i siffror 1999:6 att många bidrag är svåra att entydigt

kategorisera. Exempelvis har bidrag till en fri teatergrupp som

huvudsakligen turnerar utanför sitt hemlän förts till kategorin "nationella

ändamål".

I diskussioner där Stiftelsen Framtidens kulturs resurser för

utvecklingsverksamhet m.m. jämförts med statliga bidrag till motsvarande

verksamhet har jämförelsen bl.a. gjorts med den summa som Statens kulturråd

disponerar under anslaget A 2 Bidrag till kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete i vad avser anslagsposten Till

Statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet och bidrag till

allmän kulturverksamhet. Denna anslagspost uppgick till drygt 24 miljoner

kronor budgetåren 1993/94 respektive 1994/95 och nära 23 miljoner kronor

för en tolvmånadersperiod under det förlängda budgetåret 1995/96. Sedan

riksdagen gjort omprioriteringar till andra ändamål under åren efter

1995/96 uppgick anslagsposten år 1998 till nära 15,7 miljoner kronor. Det

bör nämnas att den för budgetåret 2000 uppgår till drygt 18,2 miljoner

kronor.

Utskottet vill betona vikten av att Kulturrådet förfogar över obundna medel

för utvecklingsändamål.

Det är dock enligt utskottets uppfattning inte möjligt att få en bild av

storleken på Kulturrådets utvecklingsmedel genom att enbart hänvisa till de

resurser under anslaget A 2 som Kulturrådet disponerar för ändamålet.

Utveckling av olika konstarter stöds även med andra medel som står till

Kulturrådets disposition, t.ex. inom medlen till fria grupper, medlen för

utveckling av regional kultur m.m. Utskottet vill i sammanhanget påminna om

att även Konstnärsnämnden fördelar medel till utvecklingsverksamhet. Vidare

ingår utveckling som en integrerad del i verksamheten hos andra

institutioner m.m. som får statliga medel från kulturbudgeten. Det är

således inte lätt att urskilja vilka statliga budgetmedel som motsvarar de

resurser som disponeras av Stiftelsen Framtidens kultur och som används

till utveckling, om en jämförelse skulle göras.

I sin anslagsframställning för år 2001 har Kulturrådet begärt förstärkta

medel för stödet till utvecklingsverksamhet av olika slag, bl.a. inom barn-

och ungdomskulturen och arrangörsområdet.

Frågor om beräkningen av de medel som Kulturrådet och andra statliga,

bidragsfördelande instanser skall disponera under kommande budgetår för

olika slag av utvecklingsverksamhet måste ske i ordinarie budgetarbete då

en avvägning kan göras mot andra resursbehov inom utgiftsområdet. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr315 (mp) yrkandena

1 och 2.

Kulturens regionalpolitiska betydelse m.m.

Riksdagen bör enligt motionerna Kr201 (c) yrkande 10 och N214 (c) yrkande 8

som sin mening ge regeringen till känna att det behövs fortsatta satsningar

på den kulturella infrastrukturen. I motionerna anförs att den kulturella

dragningskraften är viktig för en kommuns eller regions

utvecklingsmöjligheter och att investeringar i kulturell infrastruktur är

billigare än andra infrastrukturinvesteringar. Lokala och regionala

kultursatsningar har blivit ett hjälpmedel när det gäller att skapa en ny

lokal eller regional profil och inriktning. Därför bör satsningarna

fortsätta.

Utskottet vill - i likhet med motionärerna - understryka att det är

kommunerna som har det största ansvaret för satsningar på kulturen inom det

egna området. På samma sätt har de regionala politiska instanserna det

största ansvaret för satsningar på den regionala nivån. Staten bidrar via

kulturbudgeten med stöd till den regionala infrastrukturen. Statligt stöd

till kulturområdet kan också lämnas som en del av regionala satsningar med

medel som disponeras av länsstyrelserna. Satsningar på kulturområdet, t.ex.

som ett led i åtgärder för i att skapa en god livsmiljö, ingår också i

flera av de tillväxtavtal som överlämnades till regeringen av parterna den

15 februari 2000. Kulturrådet har regeringens uppdrag att återrapportera

sina insatser för kultur i de regionala tillväxtavtalen.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är påkallat att

riksdagen gör ett sådant allmänt uttalande som begärs i motionerna om

fortsatta satsningar på den kulturella infrastrukturen, särskilt som

ansvaret till stor del ligger på den lokala och regionala ansvarsnivån.

Motionerna Kr201 (c) yrkande 10 och N214 (c) yrkande 8 avstyrks.

En särskild fråga om resursfördelning och kulturens tillgänglighet i hela

landet tas upp i motion N388 (mp). Motionärerna anför att det finns ett

behov av utvecklingsverksamhet om turnerandets ekonomi. Svenska

riksteatern, Stiftelsen Svenska Rikskonserter och Riksutställningar spelar

en stor roll för kulturutbudet, särskilt i mindre samhällen. De behöver av

denna anledning ha tillräckligt med resurser för sin utveckling. Vad som

anförts i motionen om de tre institutionerna bör ges regeringen till känna

(yrkande 13).

Utskottet har i ett föregående avsnitt redovisat dels att riksdagen år 1996

begärt att regeringen skall göra en redovisning av den regionala

fördelningen av det statliga kulturstödet, dels att försöksverksamhet pågår

i tre län med ändrad regional fördelning av statsbidrag. En avvägning av de

tre i motionen nämnda institutionernas resursbehov mot andra resursbehov

får göras i den ordinarie årliga budgetberedningen. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Enligt motion Kr274 (s) bör det inrättas annex till statliga

kulturinstitutioner i andra delar av landet än där institutionerna är

belägna. Därmed skulle de kunna bidra till att kulturutbudet breddas och

förnyas. Genom sådana annex skulle de också kunna stärka den våg av nya

kulturhändelser som växer fram i olika delar av landet. De statliga

kulturinstitutionerna har ett regionalpolitiskt ansvar och borde dela de

regionala myndigheternas ansvar.

I motion N271 (fp) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna var som anförts om kulturpolitiken, dvs. om statliga

kultursatsningar i Stockholm (yrkande 6). Även i denna motion framhålls

kulturens betydelse för samhället och för attraktiviteten hos en region.

Motionärerna anför att kulturen har stor ekonomisk betydelse för

besöksnäringen och att denna näring är stor i Stockholms län. De redovisar

kulturverksamheter i Stockholm som de anser bör erhålla stöd från staten.

De anför också att de verksamheter som startade under kulturhuvudstadsåret

bör få en fortsättning.

En mycket viktig del i den statliga kulturpolitiken har efter år 1974 varit

att stödja och stimulera uppbyggnaden av den regionala kulturen. Statliga

satsningar inom kulturområdet skall enligt 1996 års kulturpolitiska mål

stödja allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet.

Utskottet påminner om att riksdagen under senare år beslutat om nya

satsningar såväl inom Storstockholmsområdet, t.ex. det nybyggda Moderna

museet, som utanför Stockholm, t.ex. det nya världskulturmuseet i Göteborg

och Marinmuseum i Karlskrona. Utskottet vill poängtera att all nybyggnad

och nylokalisering, även av sådana annex som föreslås i motion Kr274 (s),

kräver investeringar och driftbidrag som måste vägas in i de ramar som ges

för det statliga kulturstödet. Nya satsningar kan också kräva beslut om om-

prioriteringar inom kulturbudgeten. Några sådana överväganden redovisas

inte i motionerna.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande redovisat att

riksdagen år 1996 av regeringen begärde en redovisning av den regionala

fördelningen av det statligt stödda kulturutbudet. Senast i

budgetbetänkandet hösten 1999 har utskottet utgått från att regeringen till

hösten, i budgetpropositionen för år 2001, presenterar dels den analys som

riksdagen begärde hösten 1996, dels sin egen bedömning av vilka åtgärder

som bör vidtas för en bättre regional spridning av de statliga insatserna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr274 (s).

Utskottet avstyrker även motion N271 (fp) yrkande 6.

De nationella kulturpolitiska målen

I motion Kr314 (fp) anförs att de nationella kulturpolitiska målen bör utgå

från de tre fundamentala principerna i liberal kulturpolitik, nämligen

frihet, mångfald och kvalitet. Genom att renodla dessa tre principer och

uttrycka dem som mål täcks många av dagens kulturpolitiska mål in och även

verktygen för att nå dem. Dessa tre mål skall ersätta de nuvarande sju

kulturpolitiska målen (yrkande 2).

I motionen föreslås att ett nytt frihetsmål skall ha följande lydelse.

För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins

ideal stärkas. Yttrandefriheten och allas möjligheter att nyttja den

värnas. Det finns förutsättningar för ett dynamiskt, utmanande och fritt

kulturliv. Människor erbjuds möjlighet till kunskaps- och idébildning.

Vidare föreslås att ett mångfaldsmål skall uttryckas på följande sätt.

För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring

samt präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. Kulturarvet

bevaras och brukas. Kulturlivet är då tillgängligt för alla, oavsett ålder,

utbildning, ekonomi, bostadsort, funktionshinder e.d. För att målet skall

vara uppfyllt krävs att internationellt kulturutbyte främjas och att olika

kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.

Slutligen skall ett nytt kvalitetsmål ha följande lydelse.

Målet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägledande

för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som är kommersiellt gångbart.

Förnyelse inom kulturlivet bör stödjas. Det innebär vidare att den

konstnärlig kvaliteten blir avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga,

regionalpolitiska eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna.

Enligt motion Kr234 (v) bör riksdagen begära förslag av regeringen om ett

åttonde kulturpolitiskt mål för att säkra könsperspektivet i statens

kulturpolitik (yrkande 6).

Utskottet återger här de kulturpolitiska mål som en majoritet i riksdagen

beslöt om vid 1996/97 års riksmöte (bet. 1996/97:KrU1 s. 41, rskr. 1996/97:

129).

Målen för kulturpolitiken skall vara

1. att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att

använda den,

2. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och

till kulturupplevelser samt till eget skapande,

3. att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och

därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,

4. att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället,

5. att bevara och bruka kulturarvet,

6. att främja bildningssträvanden,

7. att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer

inom landet.

I anslutning till motion Kr234 (v) yrkande 6 bör nämnas att regeringen i

regleringsbrev för år 2000 fastställt ett generellt mål för Kulturrådet att

främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan

kvinnor och män, respekt och tolerans där etnisk, kulturell, språklig och

religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till

minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Samhällets

mångfald skall även avspeglas i Statens kulturråds arbete med referens- och

arbetsgrupper samt övrigt internt arbete. Statens kulturråd har regeringens

uppdrag att i sin återrapportering för budgetåret 2000 redovisa

- åtgärder som vidtagits i den utåtriktade verksamheten för att uppnå

målet, - - åtgärder som särskilt vidtagits för att utveckla verksamheter

som främjar nationella minoriteter, - - åtgärder som vidtagits i det

interna arbetet för att uppnå målet inom myndigheten. - Vid riksmötena

1996/97, 1997/98 och 1998/99 har utskottet avstyrkt yrkanden om nya eller

ändrade nationella kulturpolitiska mål (senast i bet. 1998/99:KrU7 s. 8).

Utskottet har därvid uttalat att det är angeläget att 1996 års mål gäller

under en längre tid så att de får genomslagskraft på samma sätt som blev

fallet med 1974 års mål. Utskottet avstyrker med samma motivering de nu

aktuella motionsyrkandena.

I flera av de följande avsnitten i betänkandet behandlar utskottet motions-

yrkanden som rör delaktighetsmålet från år 1996.

Kultur för barn och ungdom

I motion Kr201 återkommer Centerpartiet till sitt tidigare förslag att 25 %

av de statliga kulturanslagen bör avsättas till kultur för barn och ungdom

(yrkande 1).

Vidare anförs i motionen att det måste finnas en större flexibilitet hos

kulturinstitutioner, organisationer, museer etc. Det borde ingå i deras

planering att satsa på barn- och ungdomsföreställningar, utställningar m.m.

och att bedriva en del av verksamheten ute i de miljöer där barn och

ungdomar finns. Det är i det dagliga livet som intresset för kultur kan

väckas. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 2).

Ungdomar vill vara med och utforma sin egen kultur och olika kulturprojekt.

Vuxna presenterar ofta redan färdiga projekt för ungdomar. Ungdomar och

vuxna har olika erfarenheter och olika referensramar som man måste ta

hänsyn till. De två största bidragsgivarna till ung kultur i dag är

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. De måste ge ungdomar möjlighet

att framträda med sina egna budskap och att själva få bestämma. Även detta

bör enligt motionen ges regeringen till känna (yrkande 3).

Slutligen föreslås i motion Kr201 (c) att Ungdomsstyrelsen skall tillföras

extra resurser till en särskild satsning på ung kultur (yrkande 4). Medlen

skall användas till ungdomars egna projekt, för unga, av unga och med unga.

Även de som inte tillhör någon förening bör få ta del av dessa pengar.

Korta handläggningstider och enkla blanketter bör genomsyra satsningen.

I motion Ub813 (c) hemställs om ökade kultursatsningar för en meningsfull

fritid för ungdomarna i Kalmar län (yrkande 2).

Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:KrU4 om ungdomspolitiken påmint

om att barns och ungas rätt både till eget skapande och till deltagande i

kulturlivet var ett genomgående tema när riksdagen hösten 1996 beslöt om en

långsiktig kulturpolitik. Det betonades då - liksom i ungdomspropositionen

1998/99:115 och i betänkande 1999/2000:KrU4 - att barn och unga inte är

någon enhetlig grupp. De har olika uppväxtvillkor, föräldrar med olika

intressen och olika ekonomiska förutsättningar. Barn och unga skapar också

sin egen kultur som vuxenvärlden måste respektera och kommunicera med.

Utskottet vill framhålla att delaktighetsmålet för den nationella

kulturpolitiken gäller alla människor i landet, givetvis också barn och

unga. Det betyder att satsningar på kultur för, med och av unga bör ingå i

den statliga, regionala och kommunala kulturpolitiken.

I ungdomspropositionen (1998/99:115) aviserade regeringen en särskild

treårig satsning på att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egen

kulturverksamhet inom främst musik, teater, dans och eget skapande i syfte

att öka det lokala utrymmet för detta. Vidare anfördes det att

studieförbunden, som har ett stort statligt stöd, har kommit att spela en

allt större roll för ungdomars fritidsverksamhet, exempelvis inom musikens

område. Regeringen aviserade också att Ungdomsstyrelsen skulle få i uppdrag

att vidareutveckla det samarbete som finns mellan olika centrala

bidragsgivare med syfte att underlätta för de ungdomar som söker stöd till

sin verksamhet.

I sammanhanget bör också nämnas att 20 % av det förväntade överskottet på

AB Svenska Spels värdeautomater på restauranger, dvs. ca 50 miljoner kronor

på sikt, avses gå till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet med

inriktning på såväl kultur som fritid.

Stödet till barn och ungdom är högt prioriterat inom den statliga

kulturbudgeten.

Enligt utskottets mening måste det - beträffande användningen av medlen -

inom varje anslag ske en individuell prövning av om och i vilken omfattning

särskilda medel bör reserveras för kultur för barn och ungdom. Utskottet

anser att en sådan schablonmässig regel som föreslås i motionen inte bör

införas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr201 (c)

yrkandena 1-4.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra ett sådant allmänt hållet

uttalande om ungdomsverksamheten i en speciell region som begärs i motion

Ub813. De medel som disponeras av Ungdomsstyrelsen respektive Allmänna

arvsfonden bör användas utifrån deras uppdrag och utifrån de regler som

finns för deras verksamhet. Riksdagen bör inte göra något uttalande om

avsättning av medel för ett särskilt län. Motion Ub813 (c) yrkande 2 bör

avslås av riksdagen.

Skolans kulturansvar

I motion Kr317 (m) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad som anförts i motionen om skolans kulturansvar

(yrkande 5). Motionärerna anför att skolan är, eller borde vara, den kanske

viktigaste kulturförmedlande institutionen. Skolans kulturansvar skall inte

ses som tillägg till den reguljära undervisningen. Det skall genomsyra all

verksamhet. I de nya läroplanerna för skolan har detta markerats. Det är

viktigt att skolmyndigheterna i sin uppföljning analyserar hur dessa mål

förverkligas i den dagliga verksamheten. Samverkan bör främjas mellan

skolan, kommunala musikskolan, de många samfund som bedriver

musikutbildning och de privata musikskolor och musiklärare som är verksamma

på alla större orter.

Vidare anförs i motionen att lärare har en nyckelroll när det gäller att

väcka och utveckla elevernas intresse för kultur. Det är därför angeläget

att lärarutbildningen har ett innehåll och bedrivs i sådana former att de

blivande lärarna rustas för denna viktiga uppgift.

Utskottet är helt överens med motionärerna när det gäller lärarnas och

skolans viktiga roll som kulturförmedlare. Likaså instämmer utskottet med

vad som anförs om att kulturen skall genomsyra skolans verksamhet. Som

redovisas i motionen är detta också innebörden av de nya läroplanerna.

Utskottet förutsätter självfallet att kommunerna och Skolverket beaktar vad

som sägs i läroplanerna om kulturen i skolan när de följer upp och

utvärderar arbetet i skolan.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet ett motsvarande motionsyrkande

(bet. 1998/99:KrU5 s. 12-14). Utskottet redovisade därvid bl.a. arbetet

inom en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet beträffande kultur i

skolan och Skolverkets och Kulturrådets gemensamma uppdrag att stärka och

vidareutveckla detta arbete. Enligt regleringsbrev för år 2000 skall

uppdraget återrapporteras till regeringen.

Utskottet hänvisar till vad som anfördes i motsvarande fråga i betänkande

1998/99:KrU5 och till pågående arbete inom Skolverket och Kulturrådet och

avstyrker därmed motion Kr317 (m) yrkande 5.

Jämställdhet m.m.

I motion Kr201 (c) begärs ett landsomfattande projekt för att belysa och

framhålla kvinnans roll och betydelse inom kultursektorn (yrkande 5).

Kvinnors historia och kulturella gärningar bör enligt motionen synliggöras.

Kvinnoperspektivet bör bli lika tydligt som mansperspektivet inom alla

samhällsområden, däribland kulturen. Kvinnorna är osynliga i skolans

historieböcker och de är osynliga på museerna. Flickor bör få se kvinnor

som är värda att avbilda, beskriva eller visa upp. Kvinnorna är de stora

kulturkonsumenterna och även de stora kulturbärarna.

Utskottet understryker att kvinnors delaktighet i kulturlivet och kulturens

spegling av kvinnors liv och verklighet, likaväl som mäns, är en självklar

utgångspunkt för all kultur och kulturpolitik. De kulturpolitiska målen

gäller alla kvinnor och män. I de av regeringen fastställda

verksamhetsmålen för alla statliga myndigheter inom kulturområdet uttrycks

detta som ett mål för "att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av

jämställdhet mellan män och kvinnor". De skall också till regeringen

återrapportera åtgärder av olika slag som vidtagits för att uppnå målet.

Det åligger således alla statliga kulturinstitutioner att inom sitt område

på ett fullödigt sätt spegla kvinnor och kvinnors liv likaväl som män och

mäns liv. Ett sådant synsätt bör prägla t.ex. museernas verksamhet. Frågan

om särskilt museernas spegling av kvinnor och kvinnors liv behandlas i ett

kommande betänkande under våren 2000, nämligen betänkande 1999/2000:KrU11.

Utskottet påminner om att museerna har tagit initiativ till gemensamma

projekt beträffande historien och framtiden. Det bör ankomma på dem att

utifrån målen för sin verksamhet även ta initiativ till egna eller

gemensamma projekt inom andra ämnesområden, t.ex. kvinnornas historia.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr201 (c)

yrkande 5.

I motion Kr234 (v) begärs en utredning om i vilken utsträckning samhällets

kultursatsningar främjar jämställdhet, dvs. hur stor del av satsningarna

som når kvinnor respektive män (yrkande 5). I motion Kr277 (v) begärs en

redovisning från regeringen av könsbunden statistik inom kultursektorn

(yrkande 11). Enligt motionen är en övervägande majoritet av publiken på

teater, dans och klassisk musik medelålders, väletablerade kvinnor. Statens

kulturråd har till uppgift att fördela resurserna på ett rättvist sätt.

Tyvärr visar statistiken ännu inte hur de statligt stödda verksamheterna

når ut till respektive kön. Vidare ser motionärerna det som en viktig

jämställdhetsfråga att regeringen ur ett jämställdhetsperspektiv tar fram

statistik som belyser hur många kvinnor respektive män som innehar ledande

befattningar inom kultursektorn.

Kulturrådet, som är ansvarigt för den officiella kulturstatistiken, har av

regeringen fått som mål för denna verksamhet att bl.a. verka för en tydligt

urskiljbar uppdelning på kvinnor och män, där så är möjligt. Vidare kan

nämnas att Konstnärsnämnden enligt av regeringen givna mål skall presentera

all statistik inom sitt verksamhetsområde, som relaterar till individer,

uppdelad på kvinnor och män.

Utskottet anser att det inte är påkallat att ytterligare mål uppställs för

kulturstatistiken för att det skall bli möjligt att spegla fördelningen av

satsningar m.m. på kvinnor och män. Utskottet förutsätter att berörda

myndigheter och regeringen noga följer upp och utvärderar om den statistik

som produceras tillgodoser behoven av uppgifter om kvinnors och mäns

delaktighet i kulturen och deras medverkan som yrkesverksamma inom

kulturområdet. Utskottet förutsätter också att regeringen för riksdagen

redovisar resultaten av sådana uppföljningar och utvärderingar och även

förelägger riksdagen förslag om förändringar beträffande kulturstatistikens

omfattning och resurser om sådana ändringar bedöms nödvändiga.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen avslår motion

Kr277 (v) yrkande 11.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår motion Kr234 (v) yrkande 5

om att en utredning skall göras om i vilken utsträckning samhällets

kultursatsningar främjar jämställdhet.

Funktionshindrades delaktighet i kulturen

I motion Kr234 (v) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad som anförts i motionen om funktionshindrades rätt

till delaktighet i kulturlivet (yrkande 1). I motionen exemplifieras detta

med att publika lokaler skall vara funktionsdugliga för alla och att

telefonservice, TV-program, tidningar, kulturutbud, IT och

samhällsinformation skall vara tillgänglig för alla, således även för

personer med funktionshinder.

Även i motion Kr317 (m) hemställs om ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om funktionshindrade och kulturen (yrkande 16). I motionen

redovisas att det övergripande målet för svensk handikappolitik är

delaktighet för alla på jämlika villkor. Vidare påminner motionärerna om

att både 1974 och 1996 års kulturpolitiska mål innebär att de

funktionshindrade skall kunna vara delaktiga i kulturen. Motionärerna

konstaterar att tillgängligheten har blivit mycket bättre, men anser också

att det finns mycket kvar att göra, t.ex. beträffande de allmänna

kommunikationsmedlen, textning av film, utrustning av lokaler med

hörslinga, uppläsning av textremsor på film och TV, tillgång till talböcker

m.m.

Enligt motion So226 (fp) skall riksdagen göra ett tillkännagivande till

regeringen om fritid och kultur (yrkande 12). I motionen sägs att en

positiv fritid ofta utgör en av de viktigaste friskfaktorerna, men att

utbudet på bibliotek, teatrar, ideella föreningar m.m. inte når alla

grupper t.ex. funktionshindrade, vissa invandrargrupper och ensamföräldrar.

De nämnda institutionerna bör därför stimuleras till att satsa på dessa

grupper.

Utskottet konstaterar - liksom motionärerna - att delaktighetsmålet för den

nationella kulturpolitiken omfattar alla, därmed också de grupper som nämns

i motionerna. Det ankommer således på kulturinstitutioner m.fl. att i sin

verksamhet beakta detta. Staten kan påverka och stimulera åtgärder för att

förbättra kulturens tillgänglighet genom bidrag, reglering och riktlinjer.

Ett mycket stort ansvar ligger på kommunerna och landstingen.

I den kulturpolitiska propositionen (1996/97:3) framhölls att det är en

kulturpolitisk ambition att kulturen skall kunna erbjudas alla och att

människor med funktionshinder skall beredas möjlighet att använda sin

kreativitet och sina konstnärliga och kulturella färdigheter. Kulturrådet

fick av regeringen i uppdrag att göra en översyn och utarbeta ett

handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i

kulturlivet. Uppdraget redovisades i början av år 1998.

I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 anslaget A

2, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) förstärktes Kulturrådets resurser

med 2 miljoner kronor för att förverkliga delar av det föreslagna

handlingsprogrammet. Kulturrådet har också givits ett övergripande ansvar

för att programmet fullföljs. Ett av verksamhetsmålen för Kulturrådet är

att verka för att funktionshindrades kulturella behov särskilt beaktas.

Enligt regeringens regleringsbrev för år 2000 skall Kulturrådet

återrapportera till regeringen de åtgärder som gjorts inom detta område.

Utskottet vill i sammanhanget påminna om att särskilda krav ställs på

public service-företagen då det gäller att göra radio- och TV-program

tillgängliga för funktionshindrade (jfr senast i bet. 1999/2000:KrU8).

Vidare finns särskilda regler vid byggande och renovering av offentliga

lokaler i vad gäller tillgänglighet för funktionshindrade. Sådana regler

finns också uppställda för de statliga investeringsbidragen till

icke-statliga kulturlokaler och allmänna samlingslokaler.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat

att riksdagen gör sådana allmänna uttalanden till regeringen om

funktionshindrades delaktighet i kulturen som begärs i de aktuella tre

motionsyrkandena, varför de avstyrks.

Samernas kultur

I motion MJ220 (mp) anförs bl.a. att den samiska befolkningen fått del av

det sociala och ekonomiska välståndet, men att samernas kulturella behov

och önskningar samtidigt negligerats. Samernas egna analyser av den samiska

kulturens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter måste enligt motionen

vara en utgångspunkt i det svensk-samiska kultursamarbetet. Stockholms

sameförening, som är en av de största sameföreningarna, arbetar för att

etablera ett samiskt kulturcentrum i huvudstaden. I motionen begärs att en

utredning om en plan för ett samiskt kulturcentrum i Stockholm bör

tillsättas (yrkande 2).

I en annan motion av Miljöpartiet de gröna, Kr315, hemställs att de medel

som disponeras av Sametinget för en samisk teater bör fördelas på ett

rättvist sätt. Det är enligt motionärernas mening mycket viktigt att den av

Sametinget utsedda styrelsen, som har att fördela medel till de olika

teaterprojekten, är representativt tillsatt. Riksdagen bör göra ett

uttalande om den samiska teatern i enlighet med vad som anförts i motionen

(yrkande 15).

Utskottet vill inledningsvis redovisa motiven till och utvecklingen av

statens stöd till samisk kultur.

Vid riksmötet 1976/77 behandlade riksdagen frågor om en rad insatser för

samerna (prop. 1976/77:80, bet. KrU 1976/77:43, rskr. 1976/77:289).

Riksdagen anslöt sig därvid till det som regeringen föreslagit beträffande

stödet till samernas kultur. I propositionen anfördes att det är

principiellt viktigt att samerna kan utnyttja de allmänna statsbidrag och

stödformer som står till buds för allmänkulturell verksamhet. De statliga

bidragen är i allmänhet utformade så att de inte blir styrande för

verksamheten och kan enligt propositionen således utnyttjas helt i enlighet

med samiska värderingar. Bevarandet och utvecklingen av den samiska

kulturen måste självfallet ske på samernas egna villkor. Samtidigt ger

målen för den statliga kulturpolitiken ett stöd för krav på integritet och

utvecklingsmöjligheter även för den samiska kulturen. Det blir då närmast

en fråga om att bevaka att de statliga reformerna på kulturområdet

verkligen bidrar till att förbättra samernas kultursituation.

Det bör enligt proposition 1976/77:80 ankomma på Statens kulturråd att vid

fördelningen av medel som står till rådets disposition ta hänsyn till den

samiska minoritetens behov. Även andra myndigheter, institutioner och

organisationer, som fördelar det statliga kulturstödet, bör uppmärksamma de

särskilda behov som följer av den samiska minoritetens utsatta ställning.

Även med en sådan förstärkt bevakning av de samiska intressena som

förespråkades i proposition 1976/77:80 fanns det områden där de generella

stödformerna av olika skäl inte kunde utnyttjas av samerna. För att

tillgodose sådana behov beslöt riksdagen att särskilda medel

fortsättningsvis skulle anvisas under ett anslag benämnt Bidrag till samisk

kultur. Anslaget skulle fördelas efter prioriteringar som görs av samerna

själva till sådana ändamål som inte kan få tillräckligt stöd på annat sätt.

Det särskilda anslaget till samisk kultur disponerades från början av

Samefonden och senare av Sametinget.

Det särskilda anslaget Bidrag till samisk kultur sammanfördes fr.o.m.

budgetåret 1997 med delar av anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet, m.m. samt anslaget Utveckling, internationellt

samarbete m.m. till ett nytt ramanslag benämnt Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete (A

2). Medel till samisk kultur beräknas sedan dess av regeringen under en

särskild anslagspost under A 2, vilken disponeras av Sametinget.

I regeringens regleringsbrev för år 2000 har anslagsposten Bidrag till

samisk kultur under anslaget A 2 förts upp med 14 515 000 kronor.

Sametinget beslutar om fördelningen av medlen enligt bestämmelser i

Sametingslagen (1992:1433). Det föreskrivs i regleringsbrevet att

verksamhet med en samisk bibliotekskonsulent får bekostas inom

anslagsposten. Av anslagsposten skall vidare minst 5 500 000 kronor

användas som bidrag till verksamheten med samisk teater. Detta bidrag får

lämnas under förutsättning att medfinansiering sker från berörda kommuner

och landsting.

Under hösten 1999 godkände riksdagen regeringens förslag att Sverige

ratificerar Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter

och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk (prop.

1998/99:143, yttr. 1999/2000:KrU2y, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:

69). Riksdagen antog även regeringens förslag till lag om rätt att använda

samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. I propositionen gjorde

regeringen den bedömningen att de nationella minoriteterna, däribland

samerna, vid fördelningen av det statliga stödet till litteratur och

kulturtidskrifter samt övrig kulturverksamhet skall beaktas särskilt. I

budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17) ökades

stöden till litteratur och kulturtidskrifter med sammanlagt 1 miljon

kronor. Statens kulturråd har i enlighet med vad som anfördes i proposition

1998/99:143 fått regeringens uppdrag att utreda hur samisk kultur skall få

ett tillräckligt utrymme i svenskt kulturliv.

Den i motion MJ220 (mp) upptagna frågan om en utredning om ett samiskt

centrum i Stockholm är enligt utskottets uppfattning i första hand en

uppgift för samernas egna organisationer och - om det gäller möjligheten

att få kommunalt bidrag - en fråga för de politiskt ansvariga i Stockholms

stad. Sametinget har till uppgift att verka för en levande samisk kultur

och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar

denna kultur (2 kap. 1 § Sametingslagen, 1992:1433). Utskottet anser

således att det i första hand inte är riksdagens uppgift att ta initiativ

till en sådan utredning som begärs i motion MJ220 (mp) yrkande 2.

Motionsyrkandet avstyrks.

Som utskottet redovisat ovan har riksdagen anvisat särskilda medel för

samisk kultur vilka ställts till Sametingets disposition. För budgetåret

skall minst 5,5 miljoner kronor av medlen användas för teaterverksamhet.

Utskottet anser att det är viktigt att alla språkgrupper bland samerna får

tillgång till samisk teater. Utskottet förutsätter självfallet att

Sametinget har denna utgångspunkt till grund för sitt arbete med

teaterfrågorna och att alla språkgrupper får komma till tals inför

fördelningen av medlen. Utskottet förutsätter också att regeringen noga

följer utvecklingen, då regeringen satt som ett villkor för bidrag till

teaterverksamhet att även berörda kommuner och landsting deltar i

finansieringen. Utskottet utgår också från att kommuner och landsting tar

sitt ansvar - på samma sätt som staten - då det gäller stödet till denna

nationella minoritets kultur. Utskottet anser att det inte bör vara

riksdagens uppgift att göra ett sådant uttalande som begärs i motion Kr315

(mp) yrkande 15, varför yrkandet avstyrks av utskottet.

Det mångkulturella samhället, internationellt kulturutbyte, m.m.

I ett tidigare avsnitt av betänkandet har utskottet återgett de sju

nationella kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om hösten 1996.

Enligt dessa mål skall kulturpolitiken främja kulturell mångfald. Vidare

skall den främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika

kulturer inom landet. Utskottet tar i detta avsnitt av betänkandet upp tre

motionsyrkanden som rör dessa mål.

I motion Kr201 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen

till känna vikten av ömsesidig förståelse och respekt för olika medborgares

kultur och kulturarv (yrkande 7). I motionen anförs att mångfaldsmålet är

mycket viktigt och att vi i dag lever i ett mångkulturellt samhälle, där

främlingsfientlighet och rasism breder ut sig. Att hitta en balans mellan

integrering och acceptans är enligt motionärernas mening en stor utmaning.

Att inlemma nya medborgare i samhället samtidigt som vi låter samhället

utvecklas till följd av nya impulser från andra kulturer är nödvändigt. Det

är viktigt att ge stöd till de invandrades egna kulturella uttryck men

också att erbjuda delaktighet i det svenska samhället. Enligt motionen bör

alla konstnärliga institutioner ges i uppdrag att främja kulturmöten. Varje

kulturinstitution bör ta ansvar för att verksamheten vänder sig till hela

befolkningen.

I motion Kr234 (v) hemställs om ett tillkännagivande till regeringen om det

mångkulturella Sverige (yrkande 2). I motionen framhålls att utanförskap är

ett stort problem och att en förutsättning för integration är delaktighet

och kommunikation. För den som inte har tillgång till det skrivna eller

talade svenska språket kan bilden, musiken och dansen vara ett medel för

kommunikation. Det är viktigt att den invandrade kulturen visas på

gallerier, teatrar, biografer och museer i större utsträckning än vad som

är fallet i dag. Den bör få genomslag på kulturens alla områden.

Utskottet instämmer till fullo i vad som anförs i motionerna om vikten av

att de människor som lever i Sverige skall ha möjlighet att vara delaktiga

i kulturen. Kulturen har, som sägs i motionerna, möjlighet och förmåga att

främja kommunikation och förståelse mellan människor. Kulturinstitutioner

m.fl. bör spegla den mångkulturella verklighet som präglar dagens samhälle

och medverka till att främlingsfientlighet och rasism motarbetas. Utskottet

förutsätter självfallet att de nationella kulturpolitiska målen utgör grund

för de statliga och de statligt stödda kulturinstitutionernas verksamhet

utan att riksdagen nu - snart fyra år efter det att riksdagen antagit de

kulturpolitiska målen - skall behöva göra ett särskilt uttalande därom till

regeringen. De nationella kulturpolitiska målen har utvecklats i de

detaljerade verksamhetsmål som anges i regeringens regleringsbrev. Några

sådana uttalanden till regeringen, som begärs i motionerna Kr201 (c)

yrkande 7 och Kr234 (v) yrkande 2, behövs inte. Yrkandena avstyrks.

Enligt motion Kr277 (v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna att Sverige i arbetet inom EU och FN bör främja det internationella

kulturutbytet (yrkande 12). Internationellt kulturellt utbyte är en mycket

viktig del i det globala kultursammanhanget och viktigt för utvecklingen

inom de olika konstarterna. Det är också en stor outnyttjad potential som

kan användas till att utveckla förståelsen mellan människor över alla

gränser. Kulturens betydelse när det gäller att påverka attityder och

fördomar är ovärderlig. Vidare stärker den människor i deras identitet.

Sverige kan använda internationellt kulturutbyte som ett aktivt verktyg i

biståndsarbetet för att stärka demokratiseringen och respekten för de

mänskliga rättigheterna och verka för en tolerantare värld, anförs det i

motionen.

Utskottet vill påminna om att EU skall bidra till kulturell utveckling i

medlemsstaterna. Detta skall ske med respekt för nationella och regionala

intressen samtidigt som det gemensamma kulturarvet skall framhävas. EU:s

insatser skall främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov

stödja verksamhet som syftar till att sprida kunskap om de europeiska

folkens kultur och historia, att bevara och skydda kulturarv och att främja

icke-kommersiellt kulturutbyte och konstnärligt skapande även inom den

audiovisuella sektorn (regeringens skr. 1998/99:60 med berättelse om

verksamheten i EU under 1998, s. 187-193).

Inför det svenska ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001 har

regeringen förklarat att samarbetet på kultur- och medieområdet, i

synnerhet barns och ungas situation i det nya medielandskapet samt public

service, kommer att ägnas uppmärksamhet.

I riksdagens utrikespolitiska debatt den 9 februari 2000 uttalade

utrikesministern bl.a. att i regeringens arbete för global säkerhet står

fem mål i centrum, varav det första avser mänskliga rättigheter och

demokrati. Sverige arbetar i FN, EU, OSSE och Europarådet för att ställa

individen i centrum och främja de mänskliga rättigheterna. Utrikesministern

framhöll att Sverige gör detta genom sitt engagemang mot rasism,

främlingsfientlighet och intolerans, vare sig det gäller homosexuella i

Zimbabwe, romer i Slovakien eller judar i Ryssland.

Bidrag över statsbudgeten för internationellt kulturellt utbyte lämnas inom

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan, anslaget C

1 Svenska institutet. Institutet skall sprida kunskap om Sverige i utlandet

och svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning

och samhällsliv i övrigt. En viktig roll i detta arbete har också de

svenska utlandsmyndigheterna.

Medel till internationellt kulturellt samarbete anvisas även inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid under anslaget A 2.

Dessa medel disponeras av regeringen, Kulturrådet respektive Svenska

institutet. Under anslaget E 1 Konstnärsnämnden anvisas medel till

internationellt konstnärsutbyte.

Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att arbete för demokrati och

mänskliga rättigheter är en viktig del av Sveriges internationella

utvecklingssamarbete, vilket finansieras inom utgiftsområde 7

Internationellt bistånd. Det internationella utvecklingssamarbetet

(verksamhetsområde A) inriktas bl.a. mot demokratisk samhällsutveckling

genom att stärka det civila samhället och främja en öppnare och mer

demokratisk kultur. För samarbetet med Central- och Östeuropa

(verksamhetsområde B) tilldelas Svenska institutet 54 miljoner kronor för

år 2000 för att sprida kunskap om Sverige och bidra till utbytet med de

central- och östeuropeiska länderna inom kultur, utbildning, forskning och

samhällsliv i övrigt. I ett långsiktigt projekt avses dialog och

erfarenhetsutbyte om kulturens möjligheter främja yttrandefrihet och

mångfald, demokrati och gemensam säkerhet.

Utskottet anser mot bakgrund av de exempel, som anförts ovan om Sveriges

arbete för demokratisk utveckling och internationellt kulturellt utbyte,

att det inte är påkallat att riksdagen gör ett sådant uttalande som begärs

i motion Kr277 (v) yrkande 12, varför yrkandet avstyrks.

Kulturaktiviteter för att påverka attityder till homosexuella m.fl. grupper

I motion So225 (fp, s, v, c, mp) behandlas en rad frågor om homosexuellas

rättigheter. Motionens olika yrkanden har remitteras för beredning -

förutom till kulturutskottet - till konstitutionsutskottet,

justitieutskottet, lagutskottet, utrikesutskottet, socialutskottet och

utbildningsutskottet. I motionens yrkande 18 hemställs att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande till regeringen om kulturaktiviteter för att

påverka attityder och fördomar mot homo- och bisexuella samt transpersoner.

Motionärerna framhåller kulturens betydelse för att påverka attityder och

fördomar. Likaså är kulturen en viktig källa till förståelse för och

bekräftelse av individers egna känslor. Därför är det viktigt att stimulera

kulturaktiviteter där homo- och bisexuellas samt transpersoners situation

beskrivs. Det är ovanligt med positiva skildringar av homo- och bisexuell

kärlek i böcker, teater, film, musik eller bildkonst. De homosexuellas egna

kulturaktiviteter har svårigheter att nå ut till en bredare publik. Det är

enligt motionärernas mening angeläget att de institutioner i det svenska

samhället som har ansvar för att stödja kulturaktiviteter även prioriterar

kulturaktiviteter som skildrar homo- och bisexuellas samt transpersoners

situation. Vidare kan Sverige även använda sådana kulturaktiviteter som ett

aktivt verktyg i biståndsarbetet för att öka demokratiseringen och

respekten för de mänskliga rättigheterna i andra länder, särskilt Estland,

Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Folkbibliotekens inköpspolitik bör

utformas så att alla former av diskriminering motverkas och att behoven av

böcker, tidskrifter och video om, av och för homo- och bisexuella samt

transpersoner tillgodoses.

Utskottet har i det föregående redovisat att ett av de nationella

kulturpolitiska målen är att verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. Ett annat mål avser att

bl.a. främja kulturell mångfald. Kulturen skall även ges förutsättningar

att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Alla grupper

i samhället omfattas av dessa mål och alla statliga och statligt stödda

kulturverksamheter bör utgå från de kulturpolitiska målen. Det är

institutionerna m.fl. som bör ha frihet att själva utforma sin verksamhet

utifrån dessa mål. Utskottet förutsätter att de därvid speglar samhällets

mångfald och främjar respekt och tolerans mellan människor och grupper i

samhället. Det bör inte vara riksdagens uppgift att för de olika, enskilda

aktörerna inom kulturområdet utpeka olika grupper i samhället vars

situation särskilt skall beaktas.

Utskottet utgår vidare från att all verksamhet inom kulturområdet strävar

efter att ha sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och

i alla människors lika värde.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka att många kulturinstitutioner inte har

statligt huvudmannaskap eller bidragsstöd. Utskottet förutsätter

självfallet att även kommunala, landstingskommunala och enskilda

kulturinstitutioner arbetar utifrån de i samhället grundläggande

inställningarna till människors lika värde och likaberättigande samt

utifrån respekt och tolerans för andra människor och grupper.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion So225 (fp, s, v, c,

mp) yrkande 18.

Publikarbete

Frågan om resursbehovet för arbetet inom de idéburna publikorganisationerna

tas upp i två motioner.

I motion Kr290 (s) redovisas att Skådebanan, Folkrörelsernas Konstfrämjande

och En bok för alla har som mål att medverka till vidgat deltagande i

kulturlivet. Genom information och förmedling av konstnärliga alster eller

upplevelser, såsom teater- och musikupplevelser, kvalitetsböcker och

bildkonst, vänder sig organisationernas ombud till vänner och

arbetskamrater i de miljöer där de vistas dagligen. Ett stort antal

eldsjälar arbetar ideellt som ombud. Enligt motionen hindrar bristande

resurser utveckling av verksamheten. Betydelsen av publikarbete inom

kulturområdet bör ges regeringen till känna (yrkande 1). Vidare bör en

kartläggning göras av hela det uppsökande publikarbetets omfattning och

kostnader inom det samhällsunderstödda kulturområdet (yrkande 2). Slutligen

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i

motionen om de idéburna publikorganisationernas särskilda förutsättningar

för att medverka i publikarbetet med syfte att vidga deltagandet i

kulturlivet och bättre ta till vara det utbud som är resultat av den

nationella kulturpolitiken (yrkande 3).

Motsvarande frågor tas upp i motion Kr291 (s), i vilken en översyn begärs

av obalansen i samhällets stöd till publikarbetet inom kulturområdet, i vad

särskilt avser Skådebanan.

Utskottet har i flera sammanhang understrukit den betydelse ett aktivt

publikarbete har för att fler skall bli delaktiga i ett brett kulturutbud.

Betydelsefulla insatser görs både av de idéburna publikorganisationerna och

av kulturinstitutionerna. Det är viktigt att organisationernas ombud kan nå

människor i deras egen miljö. Det är också viktigt att

kulturinstitutionerna i sitt publikarbete kan nå nya grupper, såväl

stadsbefolkning som landsbygdsbefolkning, med information och arrangemang

som inte endast innebär erbjudande om biljetter utan även inkluderar nya

metoder för att göra utbudet tillgängligt. Ett exempel är Riksteaterns

verksamhet med kombination av biljett och andra tjänster i ett s.k.

scenpass.

Betydelsen av de idéburna publikorganisationernas arbete och deras

särskilda förutsättningar för medverkan i publikarbetet visas i det

mångåriga statliga stöd de har fått. Något särskilt uttalande av riksdagen

i frågan bör dock inte nu göras. Utskottet anser för sin del att de

idéburna publikorganisationerna gör ett betydelsefullt arbete för att fler

skall kunna ta del av kulturell verksamhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr290 (s)

och Kr291 (s).

Kulturhuvudstadsåret 1998

Enligt motion Kr314 (fp) bör riksdagen tillkännage för regeringen att det

behövs en plan för att vårda effekterna av aktiviteterna under

kulturhuvudstadsåret 1998 (yrkande 1).

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att ta till

vara erfarenheter och effekter av kulturhuvudstadsåret. Lika viktigt är det

att följa upp och ta till vara erfarenheterna från projektet Kultur i hela

landet. Regeringen har givit Kulturrådet i uppdrag att utvärdera

kulturhuvudstadsåret och projektet Kultur i hela landet. Till sommaren 2000

avlämnas en rapport om båda projekten. Under år 2001 avses en rapport

avlämnas om de långsiktiga effekterna. Vidare har Kulturrådet fått ett nytt

uppdrag att för regeringen redovisa hur staten kan medverka till att

utveckla det lokala kulturlivet i landet. Utskottet föreslår att riksdagen

avslår motion Kr314 (fp) yrkande 1.

Kulturens betydelse vid exportsatsningar

Riksdagen bör enligt motion Kr314 (fp) uttala att kulturen skall ges en

ökad uppmärksamhet vid exportsatsningar (yrkande 21). Att satsa på kulturen

i bl.a. detta sammanhang kan vara en affärsmässigt god investering som kan

ge god avkastning.

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning av kulturens betydelse i

exportsammanhang. Utskottet anser emellertid inte att det är nödvändigt att

riksdagen uppmärksammar regeringen på denna kulturens betydelse.

Vid stora exportsatsningar i andra länder samverkar såväl statliga

instanser som enskilda företag med representanter för kulturen vid

marknadsföringen av Sverige och svenska produkter. Det bör ankomma på de

ansvariga för sådana exportsatsningar, t.ex. ambassader, konsulat, Sveriges

exportråd, handelskamrar och Turistdelegationen, att välja i vilken mån och

hur de skall anlita representanter för kulturen i kampanjer av olika slag.

Riksdagen bör avslå motion Kr314 (fp) yrkande 21.

Forskning

I motion Kr315 (mp) yrkas att forskning om kulturens betydelse för mänsklig

tillväxt skall stimuleras med syfte att få landstingen att förstå att de

måste delfinansiera musik och teater (yrkande 10). Tillgång till kultur kan

ses som ett slags förebyggande hälsovård. Exempel på forskning om kultur

och hälsa lämnas i motionen.

Kulturens betydelse för människor har många aspekter. Betydelsen för

människors välbefinnande är en av dem. Utskottet anser att riksdagen inte

bör uttala sig om inriktningen av t.ex. den kulturvetenskapliga forskningen

vid universitet, högskolor eller forskningsråd. I den mån de

kulturpolitiskt ansvariga myndigheterna finner att de behöver stödja

forskning för att öka kunskaperna inom ett särskilt område har de möjlighet

att använda sina sektorsforskningsmedel för detta.

Kulturrådet har enligt regleringsbrev för år 2000 regeringens uppdrag att

rapportera viktigare insatser som gjorts för att stärka den kulturpolitiskt

relevanta forskning och utveckling som bedrivs vid universitet, högskolor,

forskningscentrum, museer m.fl.

Riksbankens Jubileumsfond har till ändamål att stödja forskning som belyser

sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och tekniska förändringar för

den enskilda människan. Vidare fördelas medel från den kulturvetenskapliga

donationen från år 1993 till kulturvetenskaplig forskning.

Utskottet avstyrker motion Kr315 (mp) yrkande 10.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken, basstrukturer för

kulturell frihet och utveckling, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313 yrkande 1 och

1999/2000:Kr317 yrkandena 1, 2, 11 och 12 i denna del,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande utredning om en ny kulturpolitisk struktur

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr273,

res. 3 (v, fp)

3. beträffande kultursponsring

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr277 yrkande 9 och

1999/2000:Kr317 yrkande 12 i denna del,

res. 4 (m, kd)

res. 5 (v)

4. beträffande hyreskostnader

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr318 yrkande 11,

5. beträffande regleringsbrev

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr277 yrkande 3,

res. 6 (v)

6. beträffande syftet med Stiftelsen Framtidens kultur

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 9,

res. 7 (m, kd, c, fp)

7. beträffande Kulturrådets resurser för utvecklingsverksamhet m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkandena 1 och 2,

res. 8 (mp)

8. beträffande satsningar på den kulturella infrastrukturen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr201 yrkande 10 och

1999/2000:N214 yrkande 8,

res. 9 (c)

9. beträffande Svenska riksteatern, Stiftelsen Svenska Rikskonserter

och Riksutställningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N388 yrkande 13,

res. 10 (v, mp)

10. beträffande annex till statliga kulturinstitutioner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr274,

11. beträffande statliga kultursatsningar i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N271 yrkande 6,

12. beträffande nya nationella kulturpolitiska mål

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr234 yrkande 6 och

1999/2000:Kr314 yrkande 2,

res. 11 (v)

res. 12 (fp)

13. beträffande kultur för barn och ungdom

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr201 yrkandena 1-4 och

1999/2000:Ub813 yrkande 2,

res. 13 (c)

14. beträffande skolans kulturansvar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr317 yrkande 5,

15. beträffande projekt för att belysa kvinnans roll och betydelse inom

kultursektorn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr201 yrkande 5,

16. beträffande könsbunden statistik inom kultursektorn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr277 yrkande 11,

res. 14 (v, c)

17. beträffande utredning om hur kultursatsningarna främjar

jämställdheten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr234 yrkande 5,

res. 15 (v)

18. beträffande uttalande om funktionshindrades delaktighet i

kulturen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr234 yrkande 1,

1999/2000:Kr317 yrkande 16 och 1999/2000:So226 yrkande 12,

res. 16 (v)

19. beträffande utredning om ett samiskt centrum i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ220 yrkande 2,

res. 17 (mp) - delvis

20. beträffande uttalande om den samiska teatern

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 15,

res. 17 (mp) - delvis

21. beträffande det mångkulturella samhället

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr201 yrkande 7 och

1999/2000:Kr234 yrkande 2,

res. 18 (v)

res. 19 (c)

22. beträffande internationellt kulturellt utbyte

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr277 yrkande 12,

res. 20 (v)

23. beträffande kulturaktiviteter för att påverka attityder till

homosexuella m.fl. grupper

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So225 yrkande 18,

res. 21 (v, c, fp, mp)

24. beträffande de idéburna publikorganisationerna

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr290 och 1999/2000: Kr291,

25. beträffande utvärdering av kulturhuvudstadsåret 1998

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 1,

26. beträffande kulturens betydelse vid exportsatsningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 21,

res. 22 (fp)

27. beträffande forskning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 10.

res. 23 (mp)

Stockholm den 14 mars 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart

Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine

Dunker (m).

Reservationer

1. Utgångspunkter för kulturpolitiken, basstrukturer för kulturell frihet

och utveckling, m.m. (mom. 1)

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Anne- Katrine

Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgångspunkter för

kulturpolitiken, kulturens finansiering m.m. som börjar med "Utskottet har"

och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på statens ansvar på kulturområdet och på kulturens

finansiering som kommer till uttryck i motion Kr317 (m). En kultur som står

fri i förhållande till politiska beslutsfattare är en viktig del av ett

demokratiskt samhälle. Enligt utskottets uppfattning är kulturpolitikens

uppgift att främja kulturell mångfald och rika möjligheter att välja i ett

kulturutbud av hög kvalitet, men inte att styra människors val.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en god förankring i den egna

kulturen ger människor nödvändig trygghet. För de invandrade är också

förtrogenhet med det nya landets kultur väsentlig för att de skall kunna

finna sig till rätta i det nya landet.

Den ökade mångfalden inom kulturen, internationaliseringen och utvecklingen

inom medierna ger fler människor möjlighet att ta del av eller ägna sig åt

det omfattande kulturutbudet. Fria medier är en av det öppna samhällets

viktigaste förutsättningar. Som anförs i motionen måste kultursektorn ges

en rimlig chans att vara med i det främsta ledet i IT- användandet. Staten

bör genom universitetsbiblioteken föregå med gott exempel i

digitaliseringen av Sveriges bibliotek.

Utskottet anser att statens insatser inom kulturområdet bör styras mot

verksamheter som har nationellt intresse och som inte skulle komma till

stånd utan det statliga stödet. Riksdagen bör slå fast att all kultur inte

kan uppbära stöd. Det statliga ansvaret för kulturpolitiken bör därför

avgränsas och tydliggöras. Vidare bör det statliga kulturstödet enligt

utskottets uppfattning kanaliseras via många bidragsgivare för att

garantera den pluralism som bör vara en utvecklad nations kännemärke.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att följande principer bör gälla

för statens ansvar inom kulturområdet. Alla regioner skall ha möjlighet att

erbjuda levande musikteater. Ett litet antal dansscener skall få del av

statligt stöd och bedriva regional turnéverksamhet. Staten bör ansvara för

ett antal symfoni- och kammarorkestrar så att hela landet kan få rimlig del

av ett vitalt musikutbud. Det nationella kulturarvet, t.ex.

nationalscenerna, arkiv och vissa museer, skall höra till statens

ansvarsområde. Staten bör på sikt finansiellt ansvara endast för de teatrar

som är nationalscener. Kostnaderna för fria teatergruppers turnerande bör

tas över av arrangörsledet, som bör bli mottagare av alla offentliga

bidrag. All biblioteksverksamhet, med undantag för de statliga

forskningsbiblioteken, bör vara kommunernas ansvar, således även

länsbiblioteken. Alla offentliga anslag bör i framtiden bygga på klara

avtal mellan anslagsbeviljande instans och utförande institutioner.

Kulturen bör enligt utskottets uppfattning vila på flera

finansieringsvägar. De enskildas avgifter utgör ett viktigt bidrag till

verksamheten. Bidrag kan också komma från företag och institutioner,

antingen som direkta bidrag till viss verksamhet eller som bidrag till

fondavsättningar. Slutligen måste en del av kulturverksamheten finansieras

genom offentliga bidrag. Lokala och regionala kulturfonder samt en eller

flera centrala fonder bör tillskapas. En motsvarighet till den brittiska

National Trust skulle gynna vården av kulturmiljöer. AB Svenska Spel bör

delas upp så att de spel som tidigare låg hos AB Tipstjänst överlåts på det

sätt som beslutades av riksdagen våren 1994. Övriga spel som tidigare låg

hos Penninglotteriet AB bör överföras till en stiftelse, vars uppgift blir

att på olika kulturella verksamheter fördela det överskott som uppkommer.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr317 (m) yrkandena

1, 2, 11 och 12 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om utgångspunkterna för kulturpolitiken, statens ansvar på

kulturområdet och kulturens finansiering.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken, basstrukturer för

kulturell frihet och utveckling, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr317 yrkandena 1, 2, 11 och

12 i denna del och med avslag på motion 1999/2000:Kr313 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utgångspunkter för kulturpolitiken, basstrukturer för kulturell frihet

och utveckling, m.m. (mom. 1)

Inger Davidson (kd) och Dan Kihlström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgångspunkter för

kulturpolitiken, kulturens finansiering m.m. som börjar med "Utskottet

behandlade" och slutar med "(kd) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Kulturen har enligt utskottets uppfattning möjlighet att bidra med en

helhetssyn på människan och hennes behov av mening, sammanhang och

struktur. Kultur är i enlighet med vad som anförs i motion Kr313 (kd)

därför en viktig grund för all utveckling och en nödvändig och viktig del

av välfärdssamhället. Kulturen har ett egenvärde genom att den fyller

människans primära behov, bidrar till att göra människor hela och frigör

mänskliga resurser. Ett mångsidigt kulturliv och en ömsesidig förståelse

för varandras olika kulturer och kulturyttringar är en viktig förutsättning

för ett öppet och demokratiskt samhälle och allas delaktighet i kulturen.

Utskottet anser det mot denna bakgrund viktigt att det allmänna stöder

kulturen.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr313 (kd) om att kommunernas

stöd till kulturverksamheten även i framtiden kommer att vara av

grundläggande betydelse för de offentliga kulturinsatserna. Det mesta som

sker inom kulturlivet har lokal förankring och finansiering. Även de

regionala instanserna har ett ansvar för att kulturen skall nå ut i

regionerna. Det är dock naturligt att en koncentration av kulturevenemang

är stor i de större städerna.

Som anförs i motionen krävs det vissa basstrukturer för kulturell frihet

och utveckling. Förutom nationalinstitutionerna bör dessa innefatta även

regionala stödjepunkter av god kvalitet, sett i både ett nationellt och

internationellt perspektiv. Tillgången till lokaler för olika

kulturaktiviteter bör också ingå i en väl utvecklad basstruktur för

kulturen i landet.

Som anförs i motionen är det en rimlig utgångspunkt att besluten om den

närmare fördelningen av bidragen sker så nära verksamheterna som möjligt.

Innan ställning tas till de framtida formerna för fördelningen av de

statliga bidragen till den regionala kulturen bör resultaten av nu pågående

försöksverksamhet noggrant utvärderas.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr313 (kd) yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

basstrukturer för kulturell frihet och utveckling.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken, basstrukturer för

kulturell frihet och utveckling, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 1 och med

avslag på motion 1999/2000:Kr317 yrkandena 1, 2, 11 och 12 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utredning om en ny kulturpolitisk struktur (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Lennart Kollmats (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgångspunkter för

kulturpolitiken, basstrukturer för kulturell frihet och utveckling, m.m.

som börjar med "Utskottet anser liksom" och slutar med "Kr273 (v)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Kr273 (v) att den

kulturpolitiska kraft som funnits sedan 1974 års kulturpolitiska beslut

började genomföras, nu börjar försvagas. Detta framgår bl.a. av den kris

som många kulturinstitutioner, främst teatrarna, har stått inför under

senare år.

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att ta reda på om de

allmänna medlen fördelas och utnyttjas på bästa sätt och om statens stöd

fungerar dynamiskt. Kunskaperna från en sådan utvärdering av den förda

kulturpolitiken bör användas som grund för en utredning om hur en ny

kulturpolitisk struktur kan byggas upp. Som anförs i motion Kr273 (v) krävs

det nämligen att Kulturrådet omorganiseras och att samspelet mellan den

statliga, regionala och lokala nivån förändras, liksom samspelet mellan de

offentliga bidragsgivarna och kulturskaparna.

Stor enighet råder om att den kulturpolitiska uppgiften är att skapa bästa

möjliga förutsättningar för det yrkesverksamma konstnärliga arbetet.

Experimentell och nydanande konst är avgörande för framtida expansion och

kvalitet men sällan kommersiellt lönsam. Därför måste nya kulturella

uttryck och mindre etablerade konstutövare stimuleras och stödjas.

Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot

rådande kvalitetsuppfattningar. Ett sätt att stimulera dynamisk utveckling

på kulturområdet är stöd till oberoende konstnärers och fria

konstnärsgruppers verksamhet.

För att främja förnyelse, motverka stagnation och öka möjligheterna att

uppnå de kulturpolitiska målen bör enligt utskottets mening ansvaret för

bidragsfördelningen flyttas från Kulturrådet till den regionala nivån.

Kulturrådet bör efter förhandlingar sluta avtal med de politiskt ansvariga

på den regionala nivån om vilka mål som skall uppnås med de statliga

bidragen. Ramarna för avtalen skall vara tillräckligt flexibla för att

verksamheten skall kunna motsvara kraven på konstens utveckling. Bidragen

skall fördelas av de politiskt ansvariga på den regionala nivån med hjälp

av olika referensgrupper för att ge andra aktörer än institutioner

möjligheter att hitta bra metoder för spridning av kultur. Förhandlingarna

bör också kunna leda till konstruktiva överenskommelser om gemensamt

ekonomiskt ansvarstagande. Även andra aktörer inom kulturområdet än

institutionerna skall kunna få bidrag och medverka till konstens utveckling

och spridning. En mera direkt koppling skall på detta sätt kunna uppnås

mellan konstutövarna och arrangörerna och andra som arbetar med

publikarbete. Med detta arbetssätt skulle också uppnås att Kulturrådet fick

mera tid över för kontroll och utvärdering av uppnådda resultat ställda i

relation till de kulturpolitiska målen och de uppdrag som riksdag och

regering formulerat inom kulturområdet.

En ny kulturpolitisk struktur uppbyggd i enlighet med vad utskottet här

anfört skulle kunna stimulera lokala initiativ och prioriteringar och

lokalt engagemang och ansvarstagande samt förkorta tiden mellan initiativ

och förverkligande.

En utredning om en sådan ny kulturpolitisk struktur som utskottet här

beskrivit bör i sitt arbete självfallet också ta till vara resultaten av

den nu pågående försöksverksamheten med regional fördelning av statliga

kulturbidrag.

Vad utskottet anfört om en utredning om en ny kulturpolitisk struktur bör

riksdagen med bifall till motion Kr273 (v) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om en ny kulturpolitisk struktur

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr273 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kultursponsring (mom. 3)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m) och Anne-Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Sponsring som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att kultursponsring är ett värdefullt komplement till annan

finansiering av kulturverksamhet. Sponsring är också en värdefull kanal för

de sponsrande företagen att nå kunder och för att ge anställda

kulturupplevelser. Det senare kan också innebära att kulturinstitutioner

når en vidgad publik. Utskottet anser mot denna bakgrund att det är

angeläget att nya möjligheter skapas för alla som så önskar att kunna bidra

till svenskt kulturliv genom sponsring. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr317 (m) yrkande 12 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att det inte behövs sådana regler för kultursponsring som

förordas i motion Kr277 (v), varför motionens yrkande 9 bör avslås av

riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kultursponsring

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr317 yrkande 12 i denna del

och med avslag på 1999/2000:Kr277 yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Kultursponsring (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Sponsring som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr277 (v) att

kultursponsring kan innebära en risk för sådan bindning av

kulturverksamheten inom t.ex. teater, dans och musik att skapandet och

yttrandefriheten kvävs. För att undvika att sådana situationer uppstår bör

regler utarbetas för kultursponsring som skyddar kulturskaparna och värnar

yttrandefriheten.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr277 (v) yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om regler för kultursponsring.

Något sådant uttalande om nya möjligheter för kultursponsring som begärs i

motion Kr317 (m) (yrkande 12 i denna del) bör inte göras. Riksdagen bör

därför avslå motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kultursponsring

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr277 yrkande 9 och med

avslag på motion 1999/2000:Kr317 yrkande 12 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Regleringsbrev (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regleringsbrev som

börjar med "Vid 1997/98" och slutar med "aktuella motionsyrkandet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr277 (v) att det är

viktigt att de regleringsbrev som regeringen utfärdar för Kulturrådets

bidragsfördelning står väl i överensstämmelse med riksdagens beslut. De

medel som riksdagen anvisat inom en ram bör fördelas. I de fall där

regeringen i regleringsbreven avviker från riksdagens beslut i fråga om

fördelningen av medlen och innehållet i den bidragsstödda verksamheten bör

regeringen återkomma till riksdagen. Detta bör riksdagen med bifall till

motion Kr277 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande regleringsbrev

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr277 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Syftet med Stiftelsen Framtidens kultur (mom. 6)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och

Anne-Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Statens kulturråd

och Stiftelsen Framtidens kultur som börjar med "Utskottet vill först" och

slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Regeringen har enligt stiftelseförordnandet för Framtidens kultur att utse

stiftelsens styrelse och bestämma vem som skall vara ordförande. Enligt

utskottets mening bör regeringen vid nästa tillfälle, då styrelsen förnyas

helt eller delvis, utse sådana ledamöter av styrelsen som inte har direkt

anknytning till eller kan ses som företrädare för regeringen eller

bidragsfördelande statlig kulturmyndighet. Därmed bör enligt utskottets

uppfattning det ursprungliga syftet med stiftelsen bättre uppnås och dess

självständiga ställning gentemot den statliga bidragsgivningen kunna

återupprättas. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr314 (fp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande syftet med Stiftelsen Framtidens kultur

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr314 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kulturrådets resurser för utvecklingsverksamhet m.m. (mom. 7)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Statens kulturråd

och Stiftelsen Framtidens kultur som börjar med "Det är" och slutar med

"och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr315 (mp) om att

Kulturrådet - i förhållande till de medel som disponeras av Stiftelsen

Framtidens kultur - har alltför små, obundna resurser att fördela till

bl.a. utveckling och förnyelse. Kulturrådet får av riksdag och regering

ansvar för nya uppdrag och verksamheter, men får inte den ekonomiska

förstärkning som detta ökade ansvar kräver. Det kan med fog hävdas att

Kulturrådet fått en nominell inkomstminskning under många år. Riksdagen bör

därför med bifall till motion Kr315 (mp) yrkandena 1 och 2 som sin mening

ge regeringen till känna att en översyn bör göras av Kulturrådets framtida

anslag, varvid en analys även bör göras av relationen mellan de resurser

som disponeras av Kulturrådet och Stiftelsen Framtidens kultur.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Kulturrådets resurser för utvecklingsverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr315 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Satsningar på den kulturella infrastrukturen (mom. 8)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kulturens

regionalpolitiska betydelse m.m. "Utskottet vill" och slutar med "8

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionerna Kr201 (c) och N214 (c)

om den kulturella dragningskraftens betydelse för kommuners och regioners

utvecklingsmöjligheter. Lokala och regionala kultursatsningar har blivit

viktiga när det gäller att skapa en ny lokal eller regional profil och

inriktning. Till detta kommer att investeringar i kulturell infrastruktur

är billigare än andra infrastrukturinvesteringar. Mot denna bakgrund bör -

som framhålls i motionerna - satsningarna fortsätta. Detta bör riksdagen

med anledning av motionerna Kr201 yrkande 10 och N214 yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande satsningar på den kulturella infrastrukturen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr201 yrkande 10 och

1999/2000:N214 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Svenska riksteatern, Stiftelsen Svenska Rikskonserter och

Riksutställningar (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kulturens

regionalpolitiska betydelse m.m. som börjar med "Utskottet har i ett

föregående" och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande

lydelse:

Svenska riksteatern, Stiftelsen Svenska Rikskonserter och Riksutställningar

behöver som anförs i motion N388 (mp) ökade resurser för sin utveckling. De

tre institutionerna spelar en stor roll för kulturutbudet, särskilt i

mindre samhällen. Behovet av medel för utvecklingsverksamhet beträffande

turnerandets ekonomi bör med anledning av motionsyrkandet ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande Svenska riksteatern, Stiftelsen Svenska Rikskonserter och

Riksutställningar

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N388 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Nya nationella kulturpolitiska mål (mom. 12)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken De kulturpolitiska

målen som börjar med "I anslutning" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr234 (v) att

riksdagen bör besluta om ett åttonde kulturpolitiskt mål för att säkra

köns- perspektivet i statens kulturpolitik. Detta bör riksdagen med bifall

till motion Kr234 (v) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande nya nationella kulturpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr234 yrkande 6 och med

avslag på motion 1999/2000:Kr314 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. Nya nationella kulturpolitiska mål (mom. 12)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken De kulturpolitiska

målen som börjar med "Utskottet återger" och slutar med "år 1996" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr314 (fp) att de

nationella kulturpolitiska målen bör utgå från de tre fundamentala

principerna i liberal kulturpolitik, nämligen frihet, mångfald och

kvalitet. Om dessa tre principer renodlas och uttrycks som mål täcks många

av dagens kulturpolitiska mål in och även verktygen för att nå dem. Dessa

tre mål bör enligt utskottets uppfattning ersätta de nuvarande sju

kulturpolitiska målen.

De tre nya nationella kulturpolitiska målen bör i enlighet med

motionsförslaget ha följande lydelse.

1. För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins

ideal stärkas. Yttrandefriheten och allas möjligheter att nyttja den

värnas. Det finns förutsättningar för ett dynamiskt, utmanande och fritt

kulturliv. Människor erbjuds möjlighet till kunskaps- och idébildning.

2. För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring

samt präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. Kulturarvet

bevaras och brukas. Kulturlivet är då tillgängligt för alla, oavsett ålder,

utbildning, ekonomi, bostadsort, funktionshinder e.d. För att målet skall

vara uppfyllt krävs att internationellt kulturutbyte främjas och att olika

kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.

3. Målet kvalitet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir

vägledande för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som är kommersiellt

gångbart. Förnyelse inom kulturlivet bör stödjas. Det innebär vidare att

den konstnärliga kvaliteten blir avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga,

regionalpolitiska eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr314 (fp) yrkandena 1 och 2 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om att ersätta

nuvarande sju mål med tre nya nationella kulturpolitiska mål.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande nya nationella kulturpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr314 yrkande 2 och med

avslag på motion 1999/2000:Kr234 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

13. Kultur för barn och ungdom (mom. 13)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kultur för barn och

ungdom som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den höga prioritet som skall gälla insatser för barns

och ungas kultur bör ta sig uttryck i praktisk handling och att riksdagen

därför med bifall till motion Kr201 (c) yrkande 1 skall besluta att 25 % av

de statliga kulturanslagen skall avsättas till kultur för barn och ungdom.

Utskottet anser vidare att riksdagen i enlighet med motion Kr201 (c)

yrkande 2 bör uttala att kulturinstitutioner, organisationer, museer etc.

bör arbeta på ett mera flexibelt sätt för att nå barn och unga. Det är i

det dagliga livet som intresset för kultur kan väckas.

Som anförs i motion Kr201 (c) vill ungdomar vara med och utforma sin egen

kultur och olika kulturprojekt. Ungdomar och vuxna har olika erfarenheter

och olika referensramar som man måste ta hänsyn till. De två största

bidragsgivarna till ung kultur i dag, nämligen Ungdomsstyrelsen och

Allmänna arvsfonden, bör ge ungdomar möjlighet att framträda med sina egna

budskap och att själva få bestämma. Detta bör riksdagen med bifall till

motionens yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Vidare bör riksdagen i enlighet med förslaget i motion Kr201 (c) yrkande 4

begära att regeringen i budgetarbetet beräknar extra resurser för

Ungdomsstyrelsen till en särskild satsning på ung kultur. Medlen skall avse

ungdomars egna projekt, för unga, av unga och med unga, även de unga som

inte tillhör någon förening. Korta handläggningstider och enkla blanketter

bör genomsyra satsningen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kultur för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr201 yrkandena 1-4 och med

avslag på motion 1999/2000:Ub813 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

14. Könsbunden statistik inom kultursektorn (mom. 16)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Birgitta Sellén (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Jämställdhet m.m.

som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 11" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör begära en redovisning från regeringen av

könsbunden statistik inom kultursektorn. Som framhålls i motion Kr277 (v)

är en övervägande majoritet av publiken på teater, dans och klassisk musik

medelålders, väletablerade kvinnor. Statens kulturråd har till uppgift att

fördela resurserna på ett rättvist sätt. Tyvärr visar statistiken ännu inte

hur de statligt stödda verksamheterna når ut till respektive kön. Det är

vidare enligt utskottets mening en viktig jämställdhetsfråga att sådan

statistik tas fram som ur ett jämställdhetsperspektiv belyser hur många

kvinnor respektive män som innehar ledande befattningar inom kultursektorn.

Riksdagen bör med anledning av motion Kr277 (v) yrkande 11 som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande könsbunden statistik inom kultursektorn

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr277 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Utredning om hur kultursatsningarna främjar jämställdheten (mom. 17)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Jämställdhet m.m.

som börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "främjar jämställdhet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Kr234 (v) yrkande 5

som sin mening bör ge regeringen till känna att en utredning bör göras om i

vilken utsträckning samhällets kultursatsningar främjar jämställdheten.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande utredning om hur kultursatsningarna främjar jämställdheten

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr234 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Uttalande om funktionshindrades delaktighet i kulturen (mom. 18)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Funktionshindrades

delaktighet i kulturen som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar

med "de avstyrks" bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör i enlighet med vad som föreslås i motion Kr234 (v) yrkande 1

som sin mening ge regeringen till känna att de funktionshindrade skall ha

rätt till delaktighet i kulturlivet. Som exemplifieras i motionen kan detta

gälla att publika lokaler skall vara funktionsdugliga för alla och att

telefonservice, TV-program, tidningar, kulturutbud, IT och

samhällsinformation skall vara tillgänglig för alla, således även för

personer med funktionshinder.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande uttalande om funktionshindrades delaktighet i kulturen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr234 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Kr317 yrkande 16 och 1999/2000:So226 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Utredning om ett samiskt centrum i Stockholm och uttalande om den

samiska teatern (mom. 19 och 20)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Samernas kultur som

börjar med "Den i" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion MJ220 (mp) att

samernas egna analyser av den samiska kulturens förutsättningar och

utvecklingsmöjligheter måste vara en utgångspunkt i det svensk-samiska

kultursamarbetet. Enligt utskottets mening bör riksdagen begära att

regeringen tillsätter en utredning om en plan för ett samiskt kulturcentrum

i Stockholm i enlighet med motion MJ220 (mp) yrkande 2. Inom Stockholms

sameförening, som är en av de största sameföreningarna, pågår arbete för

att etablera ett sådant samiskt kulturcentrum i huvudstaden.

I likhet med vad som anförs i motion Kr315 (mp) bör de medel som disponeras

av Sametinget för en samisk teater fördelas på ett sätt som tillgodoser

alla språkgrupper bland samerna. Riksdagen bör göra ett uttalande om den

samiska teatern i enlighet med vad som anförts i motion Kr315 (mp) yrkande

15. Utskottet förutsätter att den av Sametinget utsedda styrelsen, som har

att fördela medel till de olika teaterprojekten, har alla samiska gruppers

kulturella behov som utgångspunkt vid sitt arbete med fördelningsfrågorna.

dels att utskottets hemställan under 19 och 20 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utredning om ett samiskt centrum i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ220 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande uttalande om den samiska teatern

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Det mångkulturella samhället (mom. 21)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det mångkulturella

samhället, internationellt kulturutbyte, m.m. som börjar med "Utskottet

instämmer" och slutar med "Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Kr234 (v) är utanförskap ett stort problem. En

förutsättning för integration är delaktighet och kommunikation. För den som

inte har tillgång till det skrivna eller talade svenska språket kan bilden,

musiken och dansen vara ett medel för kommunikation. Det är enligt

utskottets mening viktigt att den invandrade kulturen visas på gallerier,

teatrar, biografer och museer i större utsträckning än vad som är fallet i

dag. Den bör få genomslag på kulturens alla områden. Vad utskottet anfört

om det mångkulturella Sverige bör riksdagen med bifall till motion Kr234

(v) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande det mångkulturella samhället

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr234 yrkande 2 och med

anledning av motion 1999/2000:Kr201 yrkande 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

19. Det mångkulturella samhället (mom. 21)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det mångkulturella

samhället, internationellt kulturutbyte, m.m. som börjar med "Utskottet

instämmer" och slutar med "Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det kulturpolitiska mångfaldsmål som riksdagen antog år 1996 är mycket

viktigt. Vi lever i dag i ett mångkulturellt samhälle, där

främlingsfientlighet och rasism breder ut sig. Det är, som anförs i motion

Kr201 (c), en stor utmaning att hitta en balans mellan integrering och

acceptans. Att inlemma nya medborgare i samhället, samtidigt som vi låter

samhället utvecklas till följd av nya impulser från andra kulturer, är

nödvändigt. Det är viktigt att ge stöd till de invandrades egna kulturella

uttryck men också att erbjuda delaktighet i det svenska samhället. Alla

konstnärliga institutioner bör ges ett särskilt uppdrag att främja

kulturmöten. Varje kulturinstitution bör således ta ansvar för att

verksamheten vänder sig till hela befolkningen. Riksdagen bör med bifall

till motion Kr201 (c) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna

vikten av ömsesidig förståelse och respekt för olika medborgares kultur och

kulturarv.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande det mångkulturella samhället

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr201 yrkande 7 och med

anledning av motion 1999/2000:Kr234 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

20. Internationellt kulturellt utbyte (mom. 22)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det mångkulturella

samhället, internationellt kulturutbyte, m.m. som börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Internationellt kulturellt utbyte är enligt utskottets mening en mycket

viktig del i det globala kultursammanhanget och viktigt för utvecklingen

inom de olika konstarterna. Det är också en stor outnyttjad potential som

kan användas till att utveckla förståelsen mellan människor över alla

gränser. Kulturens betydelse när det gäller att påverka attityder och

fördomar är ovärderlig. Vidare stärker den människor i deras identitet. Som

anförs i motion Kr277 (kd) kan Sverige använda internationellt kulturutbyte

som ett aktivt verktyg i biståndsarbetet för att stärka demokratiseringen

och respekten för de mänskliga rättigheterna och verka för en tolerantare

värld. Riksdagen bör med bifall till motion Kr277 (v) yrkande 12 som sin

mening ge regeringen till känna att Sverige i arbetet inom EU och FN bör

främja det internationella kulturutbytet.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande internationellt kulturellt utbyte

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr277 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Kulturaktiviteter för att påverka attityder till homosexuella m.fl.

grupper (mom. 23)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kulturaktiviteter

för att påverka attityder till homosexuella m.fl. grupper som börjar med

"Utskottet har" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna bakom motion So225 (fp, s, v, c,

mp) framhålla kulturens betydelse för att påverka attityder och fördomar.

Kulturen är också en viktig källa till förståelse för och bekräftelse av

individers egna känslor. Därför är det viktigt att stimulera

kulturaktiviteter där homo- och bisexuellas samt transpersoners situation

beskrivs. Det är t.ex. ovanligt med positiva skildringar av homo- och

bisexuell kärlek i böcker, teater, film, musik eller bildkonst. Vidare har

de homosexuellas egna kulturaktiviteter svårigheter att nå ut till en

bredare publik.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att de

institutioner i det svenska samhället som har ansvar för att stödja

kulturaktiviteter även prioriterar kulturaktiviteter som skildrar homo- och

bisexuellas samt transpersoners situation. Vidare kan Sverige även använda

sådana kulturaktiviteter som ett aktivt verktyg i biståndsarbetet för att

öka demokratiseringen och respekten för de mänskliga rättigheterna i andra

länder. Det är utskottets förhoppning att denna inställning till kulturens

möjligheter att påverka attityder till och fördomar om homo- och bisexuella

samt transpersoner också slår igenom i kommunernas kulturpolitik så att

t.ex. folkbibliotekens inköpspolitik utformas med tanke på möjligheten att

motverka diskriminering och att tillgodose behoven av böcker, tidskrifter

och video om, av och för dessa grupper.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion So225 (fp, s, v,

c, mp) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande kulturaktiviteter för att påverka attityder till

homosexuella m.fl. grupper

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So225 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Kulturens betydelse vid exportsatsningar (mom. 26)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kulturens betydelse

vid exportsatsningar som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med

"yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr314 (fp) om att det kan ge

god avkastning om man ger kulturen större uppmärksamhet i samband med

exportsatsningar. En sådan satsning på kultur kan vara en affärsmässigt god

investering. Regeringen bör därför ta fram ett program för hur kultur kan

användas i exportsyfte. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr314

(fp) yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande kulturens betydelse vid exportsatsningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr314 yrkande 21 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Forskning (mom. 27)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Forskning som börjar

med "Kulturens betydelse" och slutar med "yrkande 10" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr315 (mp) om att tillgång

till kultur kan ses som ett slags förebyggande hälsovård. Mot denna

bakgrund bör forskning om kulturens betydelse för mänsklig tillväxt

stimuleras med syfte att få landstingen att förstå att de måste

delfinansiera musik och teater. Detta bör riksdagen med bifall till motion

Kr315 (mp) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande forskning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Kulturrådets resurser för utvecklingsverksamhet m.m. (mom. 7)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anför:

I anslutning till motion Kr315 (mp) yrkandena 1 och 2 om relationen mellan

de resurser som står till Stiftelsen Framtidens kulturs respektive

Kulturrådets förfogande, vill vi påminna om att Vänsterpartiet i motion

Kr273 föreslagit en utredning om en ny kulturpolitisk struktur. I en sådan

ny struktur skulle Kulturrådet inte längre ha uppgiften att i detalj

fördela de statliga bidragen. I vårt förslag tecknas ett kulturpolitiskt

avtal mellan Kulturrådet och den regionala nivån, varefter ansvaret för

bidragsfördelningen faller på den regionala nivån. Kulturrådet skall i

stället arbeta med att utveckla sin uppgift att följa upp och utvärdera att

den regionalt och lokalt förankrade kulturpolitiken svarar mot de statliga

kulturpolitiska målen. Medlen skulle inte vara så bundna till olika ändamål

som de är i dag och bidragsfördelningen skulle bättre kunna svara mot

kraven på konstens utveckling, bl.a. genom att de regionalt ansvariga tar

olika referensgrupper till hjälp vid bidragsfördelningen. Vi tror på ett

nytt system som gör det möjligt att både stödja de verksamheter som

initierats och regleras från statens sida och samtidigt bättre fånga upp

regionala och lokala initiativ.

2. Kultur för barn och ungdom (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Peter Pedersen (v) anför:

Vi vill påminna om att nya möjligheter för unga till inflytande över

fördelningen av bidrag till kultur skulle öppnas om förslaget i motion

Kr273 (v) om en ny kulturpolitisk struktur genomfördes. Vi vill också i

sammanhanget nämna att förslag om satsningar på ungdomars eget

musikutövande har lagts fram i motion Kr231 (v), som behandlas i utskottets

betänkande 1999/2000:KrU10 Teater, dans och musik.

3. Uttalande om funktionshindrades delaktighet i kulturen (mom. 18)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och

Anne-Katrine Dunker (m) anför:

Som utskottet redovisar omfattar det kulturpolitiska delaktighetsmålet

alla, således även de funktionshindrade. I motion Kr317 (m) framhålls även

att det övergripande målet för den svenska handikappolitiken är delaktighet

för alla på jämlika villkor. I betänkandet redovisar utskottet de uppdrag

på området som Kulturrådet fått för att främja de funktionshindrades

delaktighet i kulturen. Ansvaret för arbetet med att nå dessa mål delas av

många på central, regional och lokal nivå. Ansvaret för att följa upp och

utvärdera detta arbete finns också på alla nivåer. Arbetet med de

funktionshindrades delaktighet i kulturen går således framåt, men vi måste

också framhålla att detta arbete fortfarande går alltför långsamt.

Ett exempel på vår inställning till de funktionshindrades delaktighet i

kulturlivet återfinns i betänkande 1999/2000:KrU8 Radio och TV. Där har vi

i två reservationer (5 och 6, s. 31-32) redovisat hur vi ser på dessa

frågor när det gäller tillgängligheten till radio och TV. Samma synsätt

anser vi skall prägla även övriga kulturpolitiska områden.