Bet. 1999/2000:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1999/2000:KU01

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

KU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.

1999/2000:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. Vidare behandlas Riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag till lag om stöd till

ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen,

baserat på ett betänkande av en beredningsgrupp

tillsatt av förvaltningsstyrelsen. Dessutom

behandlas i betänkandet 17 motioner som väckts under

den allmänna motionstiden.

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens

förslag angående stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen. Förslaget, som

syftar till att förbättra ledamöternas

arbetssituation, innebär att stödet inriktas på att

bekosta handläggarhjälp i form av politiska

sekreterare åt ledamöterna i stället för den

nuvarande administrativa hjälpen. Stödet kanaliseras

via partigrupperna som även ges arbetsgivaransvaret.

Enligt förslaget bör det slutliga målet vara att

varje ledamot skall kunna påräkna en politisk

sekreterarresurs. Det nuvarande stödet föreslås

byggas ut successivt. Fr.o.m. år 2000 skall stödet

lämnas enligt en genomsnittlig beräkning av en halv

politisk sekreterarresurs per ledamot. Förslaget

innebär också att basstödet till partigrupperna

förstärks. Syftet med denna del av förslaget är att

partiernas möjligheter att göra egna bedömningar av

förslag som lämnas till riksdagen skall stärkas.

Kostnaderna för det föreslagna stödet beräknas öka

med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med

ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.

Förvaltningsstyrelsen avser att lägga in en s.k.

kontrollstation efter år 2002 för utvärdering av

reformens första del. Förvaltningsstyrelsen anser

att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riksdagens

samlade budget.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de

av regeringen föreslagna beloppen. Mot detta

reserverar sig representanten för Centerpartiet som

yrkar att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör

minskas med 200 miljoner kronor. I samma reservation

yrkas avslag på regeringens förslag beträffande

ändrade principer för utgivningen av taltidningar.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Representanterna för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna

och Folkpartiet liberalerna

förklarar i var sitt särskilt

yttrande att, eftersom dessa

partiers förslag inte tillstyrkts

av riksdagen i budgetprocessens

första steg, deltar de inte i det

nu aktuella beslutet om

anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse. De

nämnda partierna markerar dock

särskilt att de ställer sig bakom

utskottets förslag till riksdagen i

fråga om stödet till

riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen.

Propositionen

1999/2000:1 vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget C 1 Regeringskansliet

m.m., beställa varor och tjänster som innebär

utgifter på högst 485 000 000 kr under år 2001 för

genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU

(avsnitt 6.5),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om en höjning av driftsstödet (avsnitt 8.6),

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar

(avsnitt 8.9),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om kravet på hushålls-täckning för hög- och

medelfrekventa tidningar (avsnitt 8.6),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om ändrade ersättnings-principer för

taltidningsutgivning (avsnitt 8.6),

6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

följande uppställning:

A 1 Kungliga hov- och slottstaten; ramanslag; 79

696 000,

B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.;

ramanslag; 513 360 000,

B 2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag;

431 965 000,

B 3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen;

ramanslag; 43 998 000,

C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 2 497 155

000,

C 2 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011

000,

C 3 Allmänna val; ramanslag; 5 000 000,

C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200

000,

D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 12 651 000,

D 2 Datainspektionen; ramanslag; 30 365 000,

D 3 Sametinget; ramanslag; 15 309 000,

E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden;

ramanslag; 5 387 000,

E 2 Presstöd; ramanslag; 536 579 000,

E 3 Stöd till radio- och kasettidningar; ramanslag;

127 300 000,

E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8 186 000,

E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag;

7 421 000.

Riksdagens förvaltningsstyrelses

förslag

Prop. 1999/2000:1 vari yrkas

1. att riksdagen antar beredningsgruppens förslag

till lag om stöd till ledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen,

2. att riksdagen godkänner beredningsgruppens

förslag till inriktning av den fortsatta utbyggnaden

av stödet till ledamöterna och partigrupperna i

riksdagen fram till och med år 2002,

3. att riksdagen godkänner förvaltningsstyrelsens

förslag till överföring för budgetåret 2000 av 27

miljoner kronor från ramanslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader till ramanslaget B 1

Riksdagens ledamöter och partier,

4. att riksdagen bemyndigar

riksdagens förvaltningsstyrelse att

för budgetåret 2000 besluta om lån

i Riksgäldskontoret till

investeringar i riksdagens

fastigheter och IT-verksamhet till

ett sammanlagt belopp av 71 300 000

kr.

Motionerna

1999/2000:K217 av Ola Karlsson och Fredrik

Reinfeldt, båda (m), vari yrkas att riksdagen ändrar

reglerna för ålderspension i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:K253 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen beslutar att avskaffa ersättningen för

riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkeme- dels-

kostnader.

1999/2000:K269 av Carlinge Wisberg (v) vari yrkas

att riksdagen beslutar att avskaffa ledamöternas

förmån om fri medicin enligt vad som anförts i

motionen.

1999/2000:K281 av Ragnwi Marcelind och Inger

Strömbom (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nytt förslag beträffande tröskeleffekt

för lågfrekventa tidningar.

1999/2000:K289 av Margareta Cederfelt (m) vari yrkas

att riksdagen ger Riksdagens förvaltningskontor i

uppdrag att utarbeta ett system för redovisning av

riksdagsledamöters utlägg i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:K290 av Ragnwi Marcelind och Inger

Strömbom (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om presstödet.

1999/2000:K298 av Ulf Björklund och Elver Jonsson

(kd, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett

särskilt presstöd till tidningen Samefolket med

tanke på den speciella uppgift tidningen har som den

enda samiska pressrösten för samerna i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillsätta en

utredning med uppgift att klarlägga hur presstödet

till tidningen Samefolket skall utformas vid en

övergång till endagstidning med veckovis utgivning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återkomma till

riksdagen med förslag och medelsanvisning i samband

med tilläggspropositionen i april år 2000.

1999/2000:K302 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag för budgetåret

2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (se tabell i motionen).

1999/2000:K312 av Hillevi Larsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

uppföljning av konsekvenserna för föreslagna regel-

ändringar.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att läshandikappades

möjlighet att tillgodogöra sig dagstidningarnas

innehåll inte får försämras genom nya

ersättningsprinciper.

1999/2000:K334 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen till C 4 Stöd till politiska partier

för budgetåret 2000 anvisar 96 848 000 kr mindre än

vad regeringen föreslagit eller således 48 352 000

kr.

1999/2000:K344 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stödsystemet till

taltidningsutgivning.

1999/2000:K353 av Siv Holma och Stig Eriksson, båda

(v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

presstödsregler.

1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget E 2 Presstöd för

budgetåret 2000 anvisar 300 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 236 579 000 kr.

2. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas

helt från och med budgetåret 2001 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden

avvecklas från och med budgetåret 2001 och att

bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån

m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari

yrkas

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändrade ersättningsprinciper för

taltidningsutgivning,

4. att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag för budgetåret

2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (se tabell i motionen).

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

8. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

enligt uppställningen i bilaga 2 i motionen.

1999/2000:Kr232 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att renodla

finansieringen av Granskningsnämnden.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i

motionen anförts om minskat

presstöd,

Utskottet

Inledning

I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. att

riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den

uppställning som redovisas i propositionen, av

vilken det framgår att det totala anslagsbeloppet

för år 2000 skall vara 4 460 583 000 kr.

Utgiftsområde 1 omfattar verksamheterna

statschefen, riksdagen och dess ombudsmän samt

regeringen m.m. Dessutom ingår stöd till vissa

medieändamål, bl.a. presstöd och stöd till radio-

och kassettidningar, vidare partistöd, anslag till

allmänna val samt vissa centrala myndigheter

(Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget).

Riksdagen har den 18 november (bet. 1999/2000:FiU1)

beslutat i enlighet med propositionens förslag till

utgiftsram för utgiftsområde 1.

Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget

Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget

finansieras statschefens officiella funktioner

inklusive kostnaderna för den kungliga familjens

resor samt driftskostnaderna för de kungliga slotten

utom fastighetsunderhåll. Regeringen föreslår att

anslaget A 1 Kungliga hov- och slottsstaten för år

2000 skall uppgå till 79 696 000 kr.

Av Hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för

1998 framgår bl.a. att verksamheten under året varit

omfattande. Bl.a. har antalet besök på Kungl.

slottet ökat med 15 % och på de övriga sju kungliga

slotten med ca 9 %. Under året drogs personalstyrkan

ned med ca 10 heltidsanställningar. Medel har

avsatts för olika typer av personalutveckling

syftande till att bl.a. underlätta för övertalig

personal att få nytt arbete.

Regeringen bedömer att verksamheten inom hov- och

slottsstaten behöver ett resurstillskott, varför

anslaget räknats upp med ett engångsbelopp om 1 240

000 kr. Utgiftsökningen finansieras genom att

anslaget D 2 Datainspektionen, utgiftsområde 1,

engångsvis minskas med motsvarande belopp. Anslaget

A 1 har tillförts 755 000 kr avseende korrigering av

tidigare i anslaget inlagd kompensation för

avtalsförsäkringspremier.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning till Kungliga hov- och slottsstaten,

innebärande att anslaget A 1 skall uppgå till

79 696 000 kr för år 2000.

Riksdagen och dess ombudsmän

Riksdagens budget inom verksamhetsområdet omfattar

riksdagsledamöternas ersättningar och resor, stödet

till partigrupperna, den inre riksdagsförvaltningen

samt riksdagens ombudsmän.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Propositionens förslag till lag om stöd till

ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Förslaget

Konstitutionsutskottet föreslog i sitt betänkande

1997/98:KU1 att riksdagen skulle uppdra åt

Riksdagens förvaltningskontor att undersöka

ledamöternas åsikter om dispositionen av

assistent/utredarstödet och därefter återkomma med

förslag till utformning av stödet. Riksdagen biföll

utskottets förslag (rskr. 1997/98:90).

Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 4 februari 1998

en beredningsgrupp för behandlingen av denna fråga

och vissa frågor som rör ersättningslagen.

Beredningsgruppen överlämnade i mars 1999 till

förvaltningsstyrelsen ett betänkande (Dnr 10-707-99)

med förslag till en ny lag om stöd till ledamöternas

och partigruppernas arbete i riksdagen. Syftet med

förslaget är att förbättra ledamöternas

arbetssituation. Beredningsgruppens förslag innebär

att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i

form av politiska sekreterare åt ledamöterna i

stället för den hittillsvarande administrativa

hjälpen. Beredningsgruppen föreslår att stödet

kanaliseras via partigrupperna som även ges

arbetsgivaransvaret. Det slutliga målet bör enligt

beredningsgruppen vara att varje ledamot skall kunna

påräkna en politisk sekreterarresurs och föreslår

därför också en successiv utbyggnad av nuvarande

stöd. Stödet skall i en första etapp lämnas enligt

en genomsnittlig beräkning av en halv politisk

sekreterarresurs per ledamot fr.o.m. år 2000. Full

effekt av reformens första steg uppnås under 2001.

Beredningsgruppen föreslår också att basstödet till

partigrupperna förstärks. Syftet med detta är att

stärka partiernas möjlighet att pröva och göra egna

bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen.

Enligt förslaget bör förvaltningsstyrelsen efter år

2002 lägga in en s.k. kontrollstation där reformens

första del följs upp och utvärderas.

Beredningsgruppen föreslår också att en arbetsgrupp

tillsätts för att genomföra förslaget. I uppdraget

bör ingå att behandla konsekvenserna för riksdagens

lokaler m.m.

Kostnaderna för det föreslagna stödet till

ledamöternas och partigruppernas arbete beräknas öka

med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med

ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.

Beredningsgruppen anser att finansieringen i första

hand bör ske genom omprioriteringar i riksdagens

samlade budget och att det får ankomma på

förvaltningsstyrelsen att pröva förutsättningarna

för detta.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari

2000. Förslaget innebär att basstödet lämnas med ett

grundbelopp till regeringsparti och med två

grundbelopp till oppositionsparti (5 §). Dessutom

föreslås ett stöd för handläggarhjälp åt ledamöterna

(10 §) som ersätter nuvarande ledamotsbidrag. I

övrigt innebär förslaget i huvudsak vissa ändrade

benämningar och redaktionella ändringar i gällande

lag.

Förvaltningsstyrelsen

Förvaltningsstyrelsen har ställt sig bakom

beredningsgruppens förslag och föreslår att

riksdagen antar det framlagda lagförslaget samt

godkänner beredningsgruppens förslag till inriktning

av den fortsatta utbyggnaden av stödet till

ledamöterna och partigrupperna i riksdagen.

Förvaltningsstyrelsen anser att förslaget i huvudsak

kan inrymmas i riksdagens samlade budget.

Förvaltningsstyrelsen anser också att det ökade

antalet anställda inom partigrupperna bör kunna

inrymmas i nuvarande lokalbestånd. Styrelsen kommer

noga att följa tillämpning och effekten av stödet

och därvid särskilt uppmärksamma de enskilda

ledamöternas synpunkter. Förvaltningsstyrelsen avser

också att lägga in en s.k. kontrollstation efter år

2002 som beredningsgruppen föreslagit.

Förslaget från beredningsgruppen har

kostnadsberäknats till 27 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att motsvarande summa

överförs från anslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker i sak förvaltningsstyrelsens

förslag. Utskottet har gjort en lagteknisk

överarbetning av förslaget till lag om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i

riksdagen. Utskottets förslag redovisas i bilaga 2.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 i riksdagens

förvaltningsstyrelses hemställan. Utskottet

tillstyrker också förvaltningsstyrelsens yrkande 2,

innebärande att riksdagen godkänner

förvaltningsstyrelsens förslag till inriktning av

den fortsatta utbyggnaden av stödet till ledamöterna

och partigrupperna i riksdagen fram till och med år

2002.

Propositionen (anslaget)

Förslaget

Regeringen föreslår att till anslaget B 1 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. anvisas ett ramanslag för

år 2000 på 513 360 000 kr.

Från anslaget finansieras arvoden,

kostnadsersättningar och traktamenten till

riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-

parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt pensioner

och inkomstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter m.fl.

Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom

Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för

riksdagens ledamöter. Även kostnader för

ledamöternas deltagande i internationellt

parlamentariskt samarbete, såsom Europarådet och

Interparlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen

till ledamöternas enskilda studieresor finansieras

från anslaget. I anslaget ingår även stödet till

ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Motionerna

I motion 1999/2000:K217 av Ola Karlsson och Fredrik

Reinfeldt, båda (m), föreslås att riksdagen ändrar

reglerna för ålderspension i enlighet med vad som

anförts i motionen. Enligt motionärerna bör systemet

för ålderspension för riksdagens ledamöter ändras

med inriktning på åldersneutralitet innebärande att

ålderspensionen relateras till det antal år man

tjänstgjort i riksdagen oavsett när under livet

detta sker.

Thomas Juhlin m.fl. (mp) föreslår i motion

1999/2000:K253 att riksdagen beslutar att avskaffa

ersättningen för riksdagsledamöternas sjukvårds- och

läkemedelskostnader. Enligt motionärerna är

riksdagens tidigare beslut om en höjning av

högkostnadsskyddet för läkemedel besvärande för

riksdagsledamöterna, som själva har fria läkemedel

och subventionerad läkarvård. Dessa förmåner för

riksdagsledamöterna bör av rättviseskäl avskaffas,

anser motionärerna. Liknande synpunkter framförs i

motion 1999/2000:K269 av Carlinge Wisberg (v) som

föreslår att riksdagsledamöternas förmån om fri

medicin avskaffas.

I motion 1999/2000:K289 av Margareta Cederfelt (m)

föreslås att riksdagen ger Riksdagens

förvaltningskontor i uppdrag att utarbeta ett system

för redovisning av riksdagsledamöternas utlägg.

Enligt motionären uppvisar systemet för redovisning

av ledamöternas utlägg i samband med

riksdagsuppdraget brister. Reglerna för ersättning

av kostnader som uppkommit i tjänsten inom den

privata sektorn är sådana att om ett utlägg inte kan

styrkas med kvitto kan avdrag göras på den

anställdes lön med motsvarande belopp, ett system

som enligt motionären minskar risken för att

arbetsgivaren belastas med kostnader på felaktig

grund. Motsvarande system skulle troligen medföra en

liknande effekt för riksdagen, anser motionären.

Uppgifter från Riksdagens förvaltningskontor

Pensionsfrågor (mot. K217)

År 1988 genomfördes en reformering av riksdagens

pensionssystem då viss-tidspension och

avgångsersättning ersattes med pension och

inkomstgaranti. Ett av motiven för att införa

inkomstgarantisystemet var att skapa en trygghet för

ledamöter som lämnade riksdagen före fyllda 50 år.

Reglerna ändrades år 1994 då nu gällande lag

(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter infördes. Ändringen av

riksdagsledamöternas egenpensioner, dvs.

ålderspension och sjukpension, samt

efterlevandeförmåner innebar en närmare anslutning

till vad som gäller för statstjänstemän i

motsvarande lönenivå enligt det nya pensionsavtalet,

PA-91. Genom ändringen infördes rätten till

egenlivränta för ledamot som slutar efter minst tre

års sammanhängande tid i riksdagen.

Huvudsyftet med att bevilja egenlivränta var att

kompensera bortfallet av pensionsgrundande tid i

andra pensionssystem, när man t.ex. är tjänstledig

från en anställning för ett riksdagsuppdrag.

En ledamot som har minst sex pensionsgrundande år

och slutar efter 50 års ålder har rätt till en

ålderspension. En statstjänsteman som slutar vid 50

års ålder eller senare men före 65 års ålder är

endast berättigad till en egenlivränta. En

statstjänsteman måste i princip uppnå 65 års ålder

för att erhålla tjänstepension enligt PA 91, om hon

eller han inte gör förtida uttag av pensionen.

För statstjänstemän fordras 30 år för full

ålderspension och egenlivränta, enligt PA-91. Enligt

PA-91 kan en statstjänsteman tjäna in egenlivränta

tidigast från 31 års ålder (28 + 3 år), medan det

inte finns någon undre gräns för riksdagsledamöter.

Förslaget i motion K217 innebär att en ledamot

skall intjäna ålderspension (dvs. 12 år för full

pension) för alla riksdagsår, oavsett ålder. Det

innebär att en person som blir riksdagsledamot som

20-åring och som slutar efter 12 års sammanhängande

tjänstgöring intjänar full ålderspension från

riksdagen vid 32 års ålder. En statsanställd har

under motsvarande period intjänat 4/30-egenlivränta

enligt PA-91.

Förslaget i motionen innebär således att man

frångår jämförelsen med systemet för statligt

anställda. Det skulle även medföra en betydligt

högre pensionskostnad för riksdagen.

I sammanhanget bör tilläggas att riksdagens

pensionssystem är en komplettering till det allmänna

pensionssystemet. De inkomster som en ledamot

intjänar under ledamotstiden är således även

pensionsgrundande i det allmänna systemet upp till

7,5 förhöjda prisbasbelopp. Numera jämställs även

inkomstgarantin med inkomst av anställning under de

fem första åren genom en lagändring som trädde i

kraft den 1 januari 1999 (1998/99:RFK2, KU1, rskr.

92).

Sjukvårdsförmåner (mot. K253)

Enligt 15 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter har en

riksdagsledamot rätt till sjukvårdsförmåner

motsvarande dem som tillkommer arbetstagare hos

riksdagen. Sjukvårdsförmåner är reglerade i 7 kap.

kollektivavtal RALF. Enligt avtalet är en

förutsättning för att kostnader skall kunna ersättas

är att registrering i förekommande fall har skett i

ett apotekskort eller högkostnadskort (2 §).

Ersättning kan betalas enligt följande och med

angivna belopp.

Ersättning med 95 kronor kan lämnas för läkarvård,

tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt

psykologbehandling. För sjukgymnastik kan ersättning

utbetalas med 55 kr per besök. Sjukhusvård ersätts

med högst 70 kr per vårddag. Receptbelagda

läkemedel, som omfattas av högkostnadsskydd, ersätts

med hela kostnaden. Vid insjuknande vid tjänsteresa

och förrättning utomlands ersätts skäliga och om

möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och

läkemedel. Utbetald ersättning för läkarbesök etc.

är skattepliktig om vården har givits inom

offentligt finansierad sjukvård. Utbetald ersättning

för läkemedel är också skattepliktig.

Reglerna ger också arbetsgivaren möjlighet att om

det finns särskilda skäl lämna ersättning utöver de

ovan angivna beloppen. Det innebär också stöd för

att rehabiliteringsinsatser utöver vad som angivits

i lagen om allmän försäkring kan genomföras för att

uppfylla de stränga krav som numera ställs på en

arbetsgivare.

Vid utformningen av ersättningslagen 1994 var en

bärande princip att, där det fanns likheter i

förutsättningar, riksdagsledamöterna skulle

behandlas på samma sätt som arbetstagare hos

riksdagen. Det gav fördelen att man inte skulle

behöva utforma särskilda regler för ledamöterna,

varigenom tolkningsproblemen skulle förenklas. Genom

att slippa särregler slipper man också förklara

varför särregler utformats för riksdagsledamöterna

och vilka skillnaderna är visavi reglerna för

arbetstagare. Bestämmelserna om sjukavdrag och

sjukvårdsförmåner bedömdes utgöra sådana frågor där

det fanns fog för samma behandling som tjänstemän.

Redovisning av kostnader (mot. K289)

Vid sitt sammanträde den 20 oktober uppdrog

förvaltningsstyrelsen åt förvaltningskontoret att

genomföra en generell översyn av nuvarande

resehantering och till novembersammanträdet

återkomma med förslag till åtgärder för att

förbättra rutiner samt ge förslag till komplettering

eller ändring av regelverket.

Utskottets bedömning

I motion K217 (m) föreslås att reglerna för

ålderspension från 65 år ändras så att förmånen

intjänas (dvs. 12 år för full pension) för alla

riksdagsår, oavsett ålder. Som framgår av vad

Riksdagens förvaltningskontor anfört var ett av

motiven för att införa inkomstgarantisystemet 1988

att man ville skapa en trygghet för ledamöter som

lämnade riksdagen före 50 års ålder. 1994 års reform

innebar att pensionssystemet för riksdagens

ledamöter anslöt närmare till vad som gäller för

statstjänstemän i motsvarande lönenivå. Huvudsyftet

med att bevilja egenlivränta var att kompensera

bortfallet av pensionsgrundande inkomst i andra

pensionssystem, t.ex. vid ledighet då man utövar

sitt riksdagsuppdrag. Som förvaltningskontoret

framhåller innebär förslaget i motionen att man

skulle frångå överensstämmelsen med systemet för

statligt anställda och att premiekostnaden för

riksdagen skulle öka. Med hänvisning till de här

beskrivna omständigheterna är utskottet inte berett

att tillstyrka motionen. Samtidigt vill utskottet

framhålla att det, bl.a. med hänsyn till att det

blir allt vanligare att ledamöter lämnar riksdagen

före 50 års ålder, kan vara motiverat att i samband

med en framtida översyn av pensionssystemet för

riksdagsledamöterna beakta vad som anförs i den här

aktuella motionen. Med detta får motion K217 (m)

anses besvarad och avstyrks därmed.

I motion K253 (mp) föreslås att ersättningen för

riksdagsledamöternas sjukvårds- och

läkemedelskostnader avskaffas. I motion K269 (v)

förslås att förmånen med fri medicin avskaffas.

Utskottet konstaterar att strävan vid införandet

1994 av regler för här aktuella ersättningar var att

riksdagsledamöterna i detta hänseende skulle

behandlas på samma sätt som arbetstagare hos

riksdagen. Allmänna rättvisehänsyn och praktiska

omständigheter talar enligt utskottets mening mot

att ersättningssystemet ändras på det sätt som

föreslås i motionerna. Mot denna bakgrund avstyrks

motionerna K253 (mp) och K269 (v).

Några ändringar i ersättningssystemet är enligt

utskottet således inte motiverade med anledning av

dessa motioner. Utskottet tillstyrker propositionens

förslag att anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. anvisas 513 360 000 kr för år 2000.

I motion K289 (m) efterlyses ett bättre system än

det nuvarande för redovisning av

riksdagsledamöternas utlägg. Förvaltningsstyrelsen

har den 20 oktober 1999 uppdragit till

förvaltningskontoret att genomföra en generell

översyn av nuvarande resehantering och till

novembersammanträdet återkomma med förslag till

åtgärder för att förbättra rutiner samt ge förslag

till komplettering eller ändring av regelverket. Med

detta får motion K289 (m) anses besvarad, varför den

avstyrks.

Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 431

965 000 kr för budgetåret 2000.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner,

administration, fastighetsförvaltning, intern

service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet,

bibliotek och informationsverksamhet. Medel från

anslagssparandet föreslås överföras till anslaget B

1 Riksdagens ledamöter och partier med 27 miljoner

kronor. Investeringar beräknas uppgå till 81

miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med

föregående budgetår då de uppgick till 67 miljoner

kronor. Av de totala investeringarna för år 2000

föreslås 38,3 miljoner kronor finansieras genom

anslag och återstoden, 42,7 miljoner kronor, genom

upptagande av lån i Riksgäldskontoret. I

propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar

riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret

2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret till

investeringar i riksdagens fastigheter och IT-

verksamhet till ett sammanlagt belopp av 71 300 000

kr.

Förvaltningsstyrelsen

Enligt förvaltningsstyrelsen kommer år 2000 att

kännetecknas av ökade insatser för förbättringar i

ledamöternas arbetssituation, som framgått av det

föregående. Dessutom finns medel avsatta för att

förbereda EU-ordförandeskapet år 2001. Dessa

satsningar har krävt kraftiga besparingar inom andra

verksamheter, framför allt IT-verksamheten.

Kostnaderna för att långsiktigt säkra

Riksbyggnadernas grundläggning uppskattas till ca

150 miljoner kronor. Insatserna för detta projekt

under år 2000 beräknas uppgå till 20 miljoner

kronor, vilket föreslås lånefinansieras genom

Riksgäldskontoret. Föregående års restriktiva

hållning till anspråk på ökade personalresurser

fortsätter enligt förvaltningsstyrelsen.

Övertidsuttaget ökade under 1998 och ligger ännu på

en hög nivå. Förvaltningsstyrelsen föreslår att EU-

bevakningen i tidningen Från Riksdag & Departement

förstärks. Det avsätts också resurser för att

förverkliga en Internetversion av tidningen. Till

följd av ökad lånefinansiering minskar

förvaltningskostnaderna väsentligt de år stora

investeringar skall genomföras. Det kommer också att

medföra att förvaltningskontorets budget blir en mer

renodlad driftsbudget med en åtskillnad mellan

driftskostnader och investeringar.

Motionen

I motion 1999/2000:K302 delvis av Ingvar Svensson

m.fl. (kd) föreslås att anslaget för riksdagens

förvaltningskostnader bör minskas med 21 miljoner

kronor år 2000. Besparingen bör enligt motionärerna

kunna ske utan att den egentliga verksamheten

påverkas negativt.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader

anvisas 431 965 000 kr för budgetåret 2000. Motion

K302 delvis (kd), i vilken yrkas att anslaget bör

minskas med 21 miljoner kronor, avstyrks. Med

anledning av förvaltningsstyrelsens yrkande 3

föreslår utskottet att riksdagen godkänner

förvaltningsstyrelsens förslag till överföring för

budgetåret 2000 av anslagssparande på 27 miljoner

kronor från anslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader till anslaget B 1 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. Utskottet tillstyrker

vidare förvaltningsstyrelsens yrkande 4, enligt

vilket riksdagen föreslås bemyndiga

förvaltningsstyrelsen att för budgetåret 2000

besluta om lån i Riksgäldskontoret till

investeringar i riksdagens fastigheter och IT-

verksamhet till ett sammanlagt belopp av 71 300 000

kr.

Riksdagens ombudsmän

Propositionen

I propositionen föreslås att till anslaget B 3

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas

43 998 000 kr för år 2000. Vid medelsberäkningen har

Riksdagens ombudsmän utgått från att några stora

avvikelser från nuvarande förhållanden bl.a.

avseende ärendemängden inte kommer att inträffa. För

att möta de ökande krav som den internationella

verksamheten ställer på myndigheten vad gäller

spridning av Sveriges unika erfarenheter av ett

utvecklat system för tillsyn genom parlamentariska

ombudsmän är det emellertid enligt JO nödvändigt att

förstärka organisationen med ytterligare en person.

Förvaltningsstyrelsen

Förvaltningsstyrelsen har inga invändningar mot

förslaget. Den personalförstärkning som JO begär tar

dock inte förvaltningsstyrelsen ställning till utan

det får ankomma på konstitutionsutskottet att bedöma

behovet av personalförstärkning.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

till anslaget B 3 Riksdagens ombudsmän,

Justitieombudsmännen, anvisas 43 998 000 kr för år

2000.

Utskottet, som tagit del av JO:s budgetunderlag och

en särskild promemoria från chefs-JO samt inhämtat

uppgifter från Riksdagens förvaltningskontor

angående beräkningen av anslaget till JO för 2000,

har inga invändningar mot JO:s önskan att inrätta en

ny tjänst med huvudsaklig inriktning på

administrationen av myndighetens internationella

verksamhet. Utskottet vill dock markera att

utskottets ställningstagande inte skall ses som

normerande för framtida beslut om JO:s organisation,

bemanning m.m. Ärenden av detta slag bör enligt

utskottets mening beredas på sedvanligt sätt av

Riksdagens förvaltningskontor och

förvaltningsstyrelsen. Utskottet har ingen annan

mening än JO om att den aktuella

personalförstärkningen bör ske med verkan från den 1

januari 2000. Därvid förutsätter utskottet att

kostnaderna för en ny tjänst kan rymmas inom

anslaget enligt budgetpropositionen och att

eventuellt återstående detaljer angående

finansieringen får lösas till budgetåret 2001.

Regeringen m.m.

Inom verksamhetsområdet Regeringen m.m. ryms

Regeringskansliets förvaltningsanslag C 1

Regeringskansliet m.m. samt anslagen C 2 Svensk

författningssamling, C 3 Allmänna val och C 4 Stöd

till politiska partier.

För budgetåret 2000 föreslås för verksamhetsområdet

sammanlagt 2 648 400 000 kr.

Regeringskansliet

Propositionen

Anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. finansierar

Regeringskansliets förvaltningskostnader,

kommittéväsendet, andra utredningar m.m.

Utrikesdepartementets verksamhet redovisas under

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell verksamhet i propositionen. Utgifter

för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som

har ett annat departement än Utrikesdepartementet

som huvudman ingår dock i Regeringskansliets anslag.

Regeringen avser att föreslå riksdagen en

sammanslagning av Regeringskansliets och

Utrikesdepartementets förvaltningsanslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse från den 1 januari

2002. Hösten 1998 genomfördes förändringar i den

departementala organisationen med innebörd att

antalet departement minskades från 13 till 10. Ett

nytt näringsdepartement tillskapades, och de

tidigare Kommunikations-, Arbetsmarknads-, Närings-

och handels samt Inrikesdepartementen upphörde vid

utgången av 1998.

I vårpropositionen 1998 har regeringen redovisat

avsikten att, i syfte att förstärka regeringens

ledning och styrning av statsförvaltningen, öka

kvaliteten i Regeringskansliets beredning av

regeringsärenden samt förbereda och genomföra det

svenska ordförandeskapet i EU år 2001 m.m., borde

utgiftsområde 1 tillföras 222 miljoner kronor för år

1999, 322 miljoner kronor för år 2000 och 547

miljoner kronor för år 2001 (prop. 1997/98:150 s.

100). I budgetpropositionen för 1999 föreslogs för

det nämnda ändamålet en anslagshöjning för år 1999

med 250 miljoner kronor (prop. 1998/99:1 s. 17).

Enligt budgetpropositionen för 2000 har sammanlagt

455 miljoner kronor för åren 2000 och 2001 avsatts

för arbetet inför och under Sveriges ordförandeskap

i EU:s ministerråd år 2001. Enligt den detaljbudget

som nu tagits fram finns det ett behov av

ytterligare 140 miljoner kronor för vartdera åren

2000 och 2001. Den sammanlagda budgeten för att

genomföra ordförandeskapet beräknas till ca 735

miljoner kronor. Utgifterna hänförs till

mötesverksamheten i Sverige med ett toppmöte, press,

information och kulturinsatser,

departementsförstärkningar, IT samt

utbildningskostnader. Av dessa kommer enligt

propositionen 485 miljoner kronor att avsättas i

budgetpropositionen för år 2001. Regeringen bör dock

ha möjlighet att redan under år 2000 beställa varor

och tjänster som är förknippade med ordförandeskapet

men som ger upphov till utgifter först år 2001.

Regeringen förslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget

C 1 Regeringskansliet m.m. besluta om varor och

tjänster som innebär utgifter på högst 485 miljoner

kronor år 2001 för genomförandet av det svenska

ordförandeskapet i EU. Konstitutionsutskottet har

som ett led i sin beredning av denna del av

betänkandet inhämtat viss kompletterande information

genom en särskild redovisning av förvaltningschefen

Gunilla Olofsson.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en

intern utredning vars förslag skall visa hur

Regeringskansliet långsiktigt bör dimensioneras från

år 2001. I avvaktan på resultatet av denna utredning

föreslår regeringen att Regeringskansliet tillförs

50 miljoner kronor år 2000. Detta innebär enligt

propositionen i praktiken en minskning för den

ordinarie verksamheten i förhållande till

innevarande år.

Regeringen avser att inom ramen för förändrings-

och förnyelsearbetet prioritera utvecklingen av den

interna styrningen och ledningen, IT-utveckling,

utveckling av nya arbetsformer, kompetensutveckling

och utveckling av informations- och

kommunikationsverksamheten.

Som nämnts i det föregående avser regeringen att

från den 1 januari 2002 till utgiftsområde 1 Rikets

styrelse, som handhas av konstitutionsutskottet,

flytta anslaget A 1 Utrikesförvaltningen inom

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan, som handhas av

utrikesutskottet. Enligt propositionen blir det allt

svårare att upprätthålla en gräns mellan nationell

politik och utrikespolitik som en följd av

globaliseringen och EU-medlemskapet. Genom

sammanslagningen avses styrningen underlättas

samtidigt som resursanvändningen fördelas bättre.

Med den beskrivna förändringen kommer utgiftsområde

5 att förändras väsentligen. Med anledning av den

planerade anslagssammanslagningen avser regeringen

senast i vårpropositionen år 2001 återkomma till

riksdagen med förslag om ändring i lagstiftningen om

indelningen i utgiftsområden, som återfinns i

tillägg till riksdagsordningen.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att anslaget

C 1 skall uppgå till 2 497 155 000 kr för år 2000.

Motionerna

I motion 1999/2000:K302 delvis av Ingvar Svensson

m.fl. (kd) föreslås en besparing på anslaget C 1 med

400 miljoner kronor för år 2000. Enligt motionen

kan utvecklingen och anpassningen av

Regeringskansliet mycket väl ske genom

organisationsförändringar och rationaliseringar utan

att ytterligare resurser tillförs. Den utvecklade

informationstekniken borde leda till tidsbesparingar

i de administrativa rutinerna. Motionärerna anser

att ramhöjningen på 250 miljoner kronor för år 1999

bör återtas. Det ytterligare anslaget på 50 miljoner

kronor bör inte beviljas. Ramen för EU-

ordförandeskapet bör minskas med 100 miljoner

kronor. Sammanlagt bör anslaget minskas med 400

miljoner kronor.

I motion 1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl.

(c) föreslås att anslaget C 1 Regeringskansliet bör

minskas med 200 miljoner kronor för år 2000 (yrkande

4). Motionärerna menar bl.a. att kostnaderna vid

samgående med Utrikesdepartementet bör rymmas inom

Regeringskansliets ordinarie anslag. Samgåendet

borde bidra till en mer effektiv förvaltning och

därpå följande kostnadsbesparingar.

I Folkpartiet liberalernas partimotion

1999/2000:Fi212 föreslås att anslaget C 1 minskas

med 200 miljoner kronor i förhållande till

propositionens förslag (yrkande 8 delvis). I

motionen anförs att Regeringskansliet under den

socialdemokratiska regeringens tid har vuxit starkt.

Det är enligt motionen viktigt att standarden i

Regeringskansliet är hög och lönerna

konkurrenskraftiga, men regeringens politiserande

ambitioner har enligt motionen varit för stora.

Genom en mera begränsad ökning kan de krav som EU-

ordfö-randeskapet ställer tillgodoses.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för år 2000 bör

uppgå till 2 497 155 000 kr. Utskottet föreslår

vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2000 i fråga om anslaget C 1 beställa varor och

tjänster som innebär utgifter under år 2001 för

genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU

(yrkande 1). Utskottet avstyrker motionerna K302

delvis (kd), K355 yrkande 4 (c) och Fi212 yrkande 8

delvis (fp), i vilka föreslås att anslaget bör

minskas med 400, 200 respektive 200 miljoner kronor.

Svensk författningssamling

Propositionen

Regeringen föreslår ett oförändrat anslag till C 2

Svensk författningssamling på 1 011 000 kr för år

2000.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget C 2 Svensk författningssamling bör uppgå

till 1 011 000 kr år 2000.

Allmänna val

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget C 3 Allmänna

val skall uppgå till 5 000 000 kr för år 2000. Från

anslaget betalas statens kostnader för valsedlar,

valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar

till vissa myndigheter m.m. för biträde i samband

med allmänna val. Kostnaderna för 1998 års

riksdagsval blev lägre än beräknat, vilket bidrog

till ett stort anslagssparande på 85 miljoner

kronor. 37,5 miljoner kronor av detta sparande har

under 1999 dragits in. Regeringen föreslår i

tilläggsbudget i den här aktuella propositionen att

10 miljoner kronor engångsvis överförs till anslaget

B 1 Åklagarorganisationen inom utgiftsområde 4.

Inom Justitiedepartementet förbereds för närvarande

ett antal åtgärder som bland annat syftar till att

fördjupa det medborgerliga deltagandet i

grundläggande demokratiska planerings- och

beslutsprocesser. Regeringen avser att återkomma i

samband med vårpropositionen år 2000 angående frågan

om genomförandet av dessa förslag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget C 3 Allmänna val skall uppgå till 5

miljoner kronor år 2000.

Stöd till politiska partier

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att anslaget C 4

Stöd till politiska partier skall uppgå till 145 200

000 kr för år 2000.

Statligt stöd till politiska partier lämnas dels

som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i

taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Nu gällande

belopp fastställdes 1996 till sin nuvarande nivå.

Anslaget för år 1999 är 139 900 000 kr.

Motionerna

I motion 1999/2000:K334 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att anslaget C 4 minskas med 96,8 miljoner

kronor i förhållande till propositionens förslag. I

motionen anförs bl.a. att det är avgörande för

väljarnas förtroende för de politiska partierna att

dessa kan leva upp till väljarnas förväntningar och

att de har hela sin lojalitet hos valmanskåren.

Detta förutsätter enligt motionen att partierna

förmår hålla sig oberoende gentemot alla

särintressen. Partierna bör inte heller vara

beroende av stöd från den offentliga sektorn. I

partistödet ligger enligt motionärerna också en

konserverande effekt då det utgår endast till

partier som är representerade i riksdagen. Mot

bakgrund av tidigare krav på minskning av

partistödet som partiet framfört föreslås nu att

partistödet minskas till en tredjedel av det

nuvarande. För åren 2001 och 2002 föreslås samma

årliga besparing.

I Folkpartiet liberalernas partimotion

1999/2000:Fi212 föreslås att partistödet minskas med

30 miljoner kronor i förhållande till propositionens

förslag (yrkande 8 delvis). I motionen anförs att

partiernas beroende av offentliga medel på sikt bör

begränsas och att en viss minskning av det statliga

partistödet därför är motiverad.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget C 4 Stöd till politiska partier skall uppgå

till 145 200 000 kr år 2000. Utskottet avstyrker

motionerna K334 (m), enligt vilken anslaget bör

minskas med 96,8 miljoner kronor, och Fi212 yrkande

8 delvis (fp), enligt vilken anslaget bör minskas

med 30 miljoner kronor.

Centrala myndigheter

Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslern,

Datainspektionen och Sametinget. Regeringen föreslår

att 58 miljoner kronor anslås till

verksamhetsområdet för år 2000.

Propositionen

Justitiekanslern

I propositionen föreslås att anslaget D 1

Justitiekanslern skall uppgå till 12 651 000 kr för

år 2000. Av resultatredovisningen framgår att

antalet inkomna ärenden för första gången sedan 1995

har minskat jämfört med det föregående året. Antalet

inkomna ärenden har minskat med ca 10 % och antalet

avgjorda ärenden har ökat med 6 %. Antalet ej

avgjorda ärenden vid årets slut jämfört med 1997 har

minskat med ca 35 %. Med beaktande av att

personalomsättningen har varit ovanligt hög får JK:s

resultat för budgetåret 1998 enligt regeringens

bedömning anses som mycket gott. Vissa

författningsändringar har trätt i kraft som har

betydelse för JK:s verksamhet. Instruktionen har

ändrats i syfte att tillsynsverksamheten skall

inriktas på rättsliga systemfrågor. JK skall däremot

inte längre vara skyldig att pröva klagomål från

enskilda. Ändringar på tryck- och yttrandefrihetens

område kommer att ge JK möjlighet att helt eller

delvis delegera åklagaruppgiften beträffande vissa

yttrandefrihetsbrott till allmän åklagare.

Ändringarna medför också att tillämpningsområdet för

yttrandefrihetsgrundlagen utökas. Vissa ändringar på

skadeståndsrättens område innebär utökade

möjligheter till ersättning för den som varit

berövad sin frihet eller utsatt för andra

tvångsingripanden från det allmännas sida.

En teknisk justering har gjorts av anslaget

avseende premierna för avtalsförsäkringar. Anslaget

har på denna grund tillförts 906 000 kr.

Datainspektionen

Regeringen föreslår att anslaget D 2

Datainspektionen skall vara 30 365 000 kr för år

2000.

I propositionen framhålls att den nya

personuppgiftslagen innebär stora förändringar för

Datainspektionens verksamhet. Licensavgifterna har

avskaffats och licens- och tillståndssystemet i

datalagen upphör slutligt i oktober 2001. T.o.m. den

30 september detta år skall Datainspektionen

tillämpa både den gamla och den nya lagen. I och med

att övergångsperioden upphör och datalagen helt

ersätts av personuppgiftslagen får enligt

propositionen inspektionen en väsentligt annorlunda

roll. Ansvaret för behandlingen av person-uppgifter

skall ligga främst hos den som har ansvaret för

verksamheten. Integritetsskyddet blir därmed

decentraliserat i mycket större omfattning än i dag.

Detta påverkar enligt propositionen inriktningen och

omfattningen av Datainspektionens verksamhet. Mot

bakgrund av att den tekniska utvecklingen innebär

nya integritetsrisker och aktualiserar nya

dimensioner på integritetsfrågorna avser regeringen

att tillsätta en utredare med uppgift att analysera

vissa utvecklingstendenser och överväga den framtida

inriktningen och finansieringen av Datainspektionens

verksamhet.

Anslaget har tillförts 1 449 000 kr med anledning

av en teknisk justering avseende kompensation för

premierna för avtalsförsäkringarna.

Sametinget

I propositionen föreslås att för anslaget D 3

Sametinget anvisas 15 309 000 kr för år 2000.

Enligt regeringen uppvisar Sametingets

årsredovisning stora brister vilket försvårar

bedömningen av 1998 års resultat. Från RRV:s sida

har invänts att årsredovisningens

resultatredovisningsdel inte till alla delar är

rättvisande. Bl.a. saknas dokumentation som

verifierar lämnade uppgifter och omdömen i

årsredovisningen. Enligt RRV bör Sametinget inför

kommande år se över sina rutiner för utarbetande av

årsredovisningens resultatredovisningsdel. Från

utgiftsområde 23 anslaget D 1 Främjande av

rennäringen m.m. överförs engångsvis 800 000 kr för

budgetåret 2000 för att möjliggöra en förstärkning

av Sametingets ekonomiadministration. I

regleringsbrevet för 1999 har Sametinget ålagts att

dels utarbeta en programplan, dels kvalitetssäkra

sin ekonomiadministration och hela sin verksamhet.

Genom ändring i förordningen (1993:327) med

instruktion för Sametinget avser regeringen klarare

definiera ansvars- och befogenhetsfördelning mellan

plenum, styrelse och kansli för att motverka oklara

roller och otillräcklig uppföljning av verksamheten.

Anslaget har tillförts 786 000 kr till följd av en

teknisk justering avseende kompensation för

premierna för avtalsförsäkringar.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att 58

miljoner kronor anslås till verksamhetsområdet

Centrala myndigheter för år 2000. Detta innebär att

anslaget D 1 Justitiekanslern bör uppgå till 12 651

000 kr, D 2 Datainspektionen till 30 365 000 kr och

D 3 Sametinget till 15 309 000 kr för år 2000.

Mediefrågor

Inledning

Verksamhetsområdet omfattar myndigheterna inom

press-, radio- och TV-området samt presstöd och stöd

till radio- och kassettidningar. Övriga verksamheter

inom medieområdet redovisas under utgiftsområde 17.

Regeringen förslår att 684 900 000 kr anslås för

verksamhetsområdet för år 2000.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Inledning

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att

fördela det statliga stödet till dagspressen.

Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att

fördela det statliga stödet till radio- och

kassettidningar. De båda nämndernas

förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens

kansli.

Propositionen

I propositionen föreslås att 5 387 000 kr anvisas

till anslaget E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för år 2000. För år 1998

redovisas ett anslagssparande på 2 693 000 kr.

Regeringen har beslutat ställa 1,5 miljoner kronor

av anslagssparandet till regeringens disposition. På

tilläggsbudget i propositionen föreslås att anslaget

minskas med den nämnda summan för förstärkning av

presstödet. Anslagssparandet kommer som en följd av

detta att användas till kostnader under anslaget. I

propositionen föreslås att anslaget ökas med 750 000

kr vilket motsvarar en tillfällig minskning som

genomfördes för år 1999. En teknisk justering i

mindre omfattning har gjorts av anslaget avseende

korrigering i tidigare inlagd kompensation för

premierna för avtalsförsäkingar.

Motionen

I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att Presstödsnämnden bör avvecklas fr.o.m.

år 2001 som en konsekvens av partiets förslag att

avveckla presstödet. Det sistnämnda förslaget

behandlas i nästa avsnitt av detta betänkande. I

motionen föreslås också att bevakningsuppgifter

avseende ännu återstående lån m.m. övertas av

Kammarkollegiet (yrkande 3).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att 5

387 000 kr anvisas anslaget E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för år 2000.

I motion K354 yrkande 3 (m) föreslås att

Presstödsnämnden bör avvecklas fr.o.m. år 2001.

Eftersom riksdagens beslut med anledning av

budgetpropositionen i denna del avser endast

budgetåret 2000 avstyrks motionen.

Regeländringar beträffande presstödet

Propositionen

I juni 1999 presenterade Kulturdepartementet en

promemoria (Ku1999/

1913/Me) med förslag om vissa ändringar i

presstödsförordningen. I promemorian behandlas bl.a.

frågan om tröskeleffekter, som kan drabba tidningar

vilkas upplagor sjunker under kvalifikationsgränsen

och som riksdagen bett regeringen uppmärksamma

(1997/98:KU1, rskr. 94). Vissa frågor som berör

endagstidningarnas möjligheter att ingå i

samdistributionen, som också ingick i det nämnda

tillkännagivandet, skall enligt propositionen

utredas av Presstödsnämnden.

Regeringen föreslår att tröskeleffekten i fråga om

driftsstödet mildras för lågfrekventa dagstidningar.

Förslaget innebär att sådana tidningar vilkas

upplaga hamnar under gränsen 2 000 exemplar men över

1 500 exemplar får ett oreducerat driftsstöd under

en period av högst två år. Ett nytt oreducerat

driftsstöd till en tidning vars upplaga understiger

2 000 exemplar kan beviljas först när upplagan

överstiger 2 000 exemplar under minst tre år.

I propositionen föreslås också att gränsen för

hushållstäckning, högst 40 %, skall sänkas till 30 %

för hög- och medelfrekventa tidningar. Regeln skall

gälla tidningar där beslut om nytt driftsstöd

fattats för år 1998 eller senare. Tidningar som får

driftsstöd under 1999 och vilkas rätt till stöd

upphör med anledning av förslaget bör enligt

propositionen få reducerat driftsstöd enligt

gällande avvecklingsregel i presstödsförordningen.

Under avvecklingen upprätthålls inte kravet på att

tidningens redaktionella innehåll skall uppgå till

51 % av det totala innehållet. Motivet till den

föreslagna regeländringen är att det inte är

försvarbart att presstödet används för att stödja

tidningar med stark ställning på annonsmarknaden och

som har goda inkomster.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:K281 och K290 av Ragnwi

Marcelind och Inger Strömbom, båda (kd) föreslås att

lågfrekventa tidningar som har en upplaga mellan 6

500 och 7 000 exemplar bör få ett oförändrat

driftsstöd under en period av högst två år och att

stödet därefter avvecklas (mot. K281 och K290). Ett

nytt oreducerat stöd till en tidning vars upplaga

understiger 7 000 exemplar bör beviljas först när

upplagan överstiger 7 000 exemplar under minst tre

år (mot. K281). I motionerna anförs att tidningar

med upplagor i det nämnda intervallet löper stor

risk att falla under den gräns, 7 000 exemplar, som

utgör nedre gräns för stödet.

I motion 1999/2000:K298 av Ulf Björklund (kd) och

Elver Jonsson (fp) föreslås att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett särskilt presstöd till

tidningen Samefolket med tanke på den speciella

uppgift tidningen har som den enda samiska

pressrösten i Sverige (yrkande 1). I motionen

föreslås vidare att en utredning bör tillsättas med

uppgift att klarlägga hur presstödet till tidningen

Samefolket skall utformas vid en övergång till

endagstidning med veckovis utgivning (yrkande 2).

Det föreslås också att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag och medelsanvisning i samband

med tilläggspropositionen i april år 2000 (yrkande

3). Motionärerna anför att tidskriften Samefolket

utges månadsvis och har en upplaga på ca 2 000

exemplar. Den erhåller stöd med 1,4 miljoner kronor

- som motsvarar ca 60 % av tidningens kostnader -

via Sametingets kulturråd. I och med tillkomsten av

Sametinget har enligt motionärerna behovet av en

bredare plattform för den samiska debatten gjort sig

gällande. En månadstidning med begränsat utrymme är

inte tillräckligt för att hantera den nya samiska

samhällssituationen. Enligt motionärernas mening är

det osannolikt att stödet via Sametinget kan bli av

en sådan omfattning att det möjliggör en utgivning

av en samisk dagstidning med veckoutgivning. Ett

statligt utvecklingsbidrag är väl befogat, anser

motionärerna.

I motion 1999/2000:K353 av Siv Holma och Stig

Eriksson, båda (v) föreslås att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av presstödsregler (yrkande

3). Enligt propositionen om nationella minoriteter

ger nuvarande presstödsregler ett tillräckligt stöd

för samiska, finska meänkieli. I dag finns tre

tidningar som vänder sig till finnar och

tornedalingar, nämligen Viikkoviesti, Ruotsin

Suomalainen och Haparandabladet och som har

presstöd. Detta är enligt motionärerna bra men inte

tillräckligt för att kunskapen om språket bland de

nationella minoriteterna på sikt skall kunna bevaras

och ökas. Dessa tidningar är speciella och

utbredningen är inte särskilt stor. De flesta finnar

har t.ex. större intresse av den tidning som finns

där vederbörande är bosatt. Därför bör enligt

motionärerna en översyn av presstödsreglerna ske med

inriktning på att de tidningar som dagligen ger ut

en eller flera sidor på ett av minoritetsspråken ges

ett bättre stöd.

Uppgifter från Presstödsnämndens kansli

Stöd till endagstidningar i vissa fall (mot. K281

och K290)

Med nuvarande regler om avveckling av driftsstöd

erhåller en dagstidning som hamnar under gränsen 2

000 exemplar en minskning med 562 666 kr. För en

dagstidning som hamnar under 7 000 exemplar minskar

stödet med 602 800 kr. Skillnaden mellan stödet till

riksspridda endagstidningar med en upplaga strax

under 7 000 exemplar och endagstidningar med en

upplaga understigande 2 000 exemplar kan enligt

Presstödsnämndens kansli synas orättvis, särskilt om

man också beaktar att de förstnämnda tidningarna,

vilkas upplaga sjunker under 7 000 exemplar, direkt

får en minskning av stödet med 603 000 kr, medan de

sistnämnda tidningarna får oförändrat stöd under två

år innan avtrappningen sker. De tidningar som

befinner sig i närheten av gränsen 7 000 exemplar är

Kristdemokraten och NU (fp).

Stöd till tidningen Samefolket (mot. K298)

Frågan om presstöd kan utgå till tidningen

Samefolket vid en övergång till veckoutgivning har

inte prövats i Presstödsnämnden. Enligt 1 kap. 6 §

presstödsförordningen (1990:524) avses med

dagstidning inte en tidning "vars redaktionella

innehåll till övervägande del är inriktat på

avgränsade intresseområden och/eller delar av

samhället såsom näringsliv och affärsverksamhet,

konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv

eller frågor med anknytning till kyrkoliv och

religion". Den avgörande frågan är om tidningen

Samefolkets innehåll skall anses vara inriktat på

ett avgränsat intresseområde och/eller anses som ett

organ för samernas näring, dvs. renskötsel. Den

frågan kan inte besvaras förrän Samefolket i ny

tappning har börjat ges ut så att innehållet kan

granskas. Frågan om Samefolkets möjligheter bör

först prövas utifrån nuvarande bestämmelser i

presstödsförordningen innan frågan blir föremål för

en särskild utredning.

Presstöd till tidningar på minoritetsspråk (mot.

K353)

Frågan om ett ökat stöd till den typ av tidningar

det här är tal om har tidigare behandlats av

Presstödsnämnden. Haparandabladet begärde för något

år sedan att nämnden skulle skriva till regeringen

och begära att det skulle bli möjligt för en tidning

att erhålla ett ökat stöd om tidningen övergår från

tvådagars- till tredagarsutgivning. Nämnden avslog

denna begäran med motiveringen att nuvarande

presstödsregler nyligen hade varit föremål för

översyn, vilket skedde i Pressutredningen 1994.

Presstödsnämnden har nyligen fått i uppdrag av

regeringen att se över det begränsade driftsstöd som

här är aktuellt. Redovisningen av uppdraget sker

under våren 2000.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i fråga

om regeländringar beträffande presstödet, vilket

innebär att utskottet föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen föreslår om en höjning av

driftsstödet (yrkande 2), om mildrad tröskeleffekt

för lågfrekventa tidningar (yrkande 3) samt om

kravet på hushållstäckning för hög- och

medelfrekventa tidningar (yrkande 4).

Beträffande motionerna K281 och K290, båda (kd), i

vilka föreslås ändring av reglerna beträffande

stödet för lågfrekventa tidningar som har en upplaga

på mellan 6 500 och 7 000 exemplar, anser utskottet

att det i reglerna för presstödet med nödvändighet

finns tröskeleffekter vad avser relationen mellan

upplagestorlekar och stödbelopp och att dessa

effekter i det enskilda fallet kan anses orättvisa.

Enligt utskottets mening är det dock olämpligt att

man genom införandet av alltför många

undantagsregler rubbar de generella principer som

ligger till grund för reglerna om ekonomiskt stöd

till dagspressen. Mot denna bakgrund avstyrks

motionerna K281 (kd) och K290 (kd).

Enligt motion K298 (kd, fp) finns ett behov av ett

särskilt presstöd för tidningen Samefolket (yrkande

1) och att en utredning bör tillsättas med anledning

av detta behov (yrkande 2) samt att regeringen i

samband med vårpropositionen nästa år bör återkomma

till riksdagen med medelsanvisning för detta ändamål

(yrkande 3). Utskottet har från Presstödsnämnden

inhämtat att frågan om presstöd kan utgå till

tidningen Samefolket vid en övergång till

veckoutgivning inte har prövats i Presstödsnämnden.

Frågan om tidningens innehåll skall anses vara

inriktat på ett avgränsat intresseområde eller anses

som ett organ för samernas renskötsel kan enligt

Presstödsnämnden inte besvaras förrän Samefolket i

en ny skepnad har börjat ges ut så att innehållet

kan granskas. Utskottet instämmer i

Presstödsnämndens bedömning att frågan om tidningens

möjligheter att få stöd först bör prövas utifrån

nuvarande presstödsförordning, innan frågan blir

föremål för en särskild utredning. På denna grund

avstyrks motion K298 (kd, fp).

I motion K353 (v) föreslås en översyn av

presstödsreglerna med inriktning på behovet av stöd

till de tidningar som dagligen ger ut en eller flera

sidor på ett av minoritetsspråken. Enligt vad

utskottet erfarit har Presstödsnämnden nyligen fått

i uppdrag av regeringen att se över det begränsade

driftsstöd som det här är tal om. Med detta får

motion K353 yrkande 3 (v) anses besvarad, varför den

avstyrks.

Presstöd (anslaget)

Propositionen

Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet

med bestämmelserna i presstödsförordningen

(1990:524). Presstöd ges i form av driftsstöd och

distributionsstöd. Utgifterna för presstöd styrs

bl.a. av antalet stödberättigade tidningar och

storleken på dessa tidningars upplagor. Under 1998

användes anslagskrediten för att täcka kostnaderna

för presstödet inklusive det tillfälliga presstödet.

För att minska kreditanvändningen under år 1999

föreslås på tilläggsbudget till propositionen att

anslaget tillförs 9 117 000 kr engångsvis. Enligt

utgiftsprognosen för år 1999 kommer anslagskrediten

att användas med ca 3 miljoner kronor för att täcka

utgifterna för presstödet.

Av resultatredovisningen framgår bl.a. att 75

dagstidningar under 1998 beviljades driftsstöd,

varav 51 lågfrekventa och 24 hög- och medelfrekventa

tidningar, med en sammanlagd upplaga på drygt 700

000 exemplar, vilket motsvarar 17 % av dagspressens

totala upplaga det nämnda året. Presstödet motsvarar

ca 3 % av branschens omsättning.

Regeringen föreslår i propositionen en generell

höjning av driftsstödet motsvarande 4,5 % av de

nuvarande stödbeloppen. Den sammanlagda höjningen

motsvarar ca 20 miljoner kronor och finansieras inom

anslaget för presstödet genom regelförändringar.

Höjningen syftar till att underlätta möjligheterna

för tidningar med driftsstöd att fortsätta sin

utgivning.

Regeringen föreslår att till anslaget E 2 Presstöd

anvisas 536 579 000 kr, vilket är en förstärkning

med 5 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att presstödet avvecklas i två steg, varav

det första infaller år 2000. I motionen anförs att

regeringens inställning till presstödet grundas på

en överdriven tilltro till presstödets positiva

effekter på mångfalden, det fria ordet och

opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar

emellertid att stödet till stor del har använts för

att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället

för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna

har anpassat sig efter och har blivit beroende av

presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska

problemen. Enligt motionärerna behövs en reformering

och avveckling av presstödet. För att underlätta

avvecklingen föreslås en förändring av reklamskatten

och införande av en neutral tidningsmoms på 21 %.

Presstödet bör enligt motionen avvecklas i två

etapper med början år 2000, då stödet bör skäras ned

med 300 miljoner kronor (yrkande 1). Presstödet bör

avvecklas helt fr.o.m. år 2001 (yrkande 2).

I motion 1999/2000:K302 delvis av Ingvar Svensson

m.fl (kd) föreslås att en omstrukturering av det

statliga presstödet bör göras och att anslaget

därför inte bör höjas med 20 miljoner kronor som

regeringen föreslagit för år 2000. I motionen anförs

att den av regeringen föreslagna besparingen genom

regelförändringar bör utnyttjas som besparing och

att ramhöjningen med 5 miljoner kronor inte

genomförs.

I Folkpartiet liberalernas partimotion

1999/2000:Fi212 föreslås att det aktuella anslaget

bör minskas med 355 miljoner kronor för år 2000,

inklusive den föreslagna höjningen av driftsstödet

på 5 miljoner kronor (yrkande 8 delvis). Som skäl

för förslaget anges i motionen att presstödet

snedvrider konkurrensen och att medielandskapet

förändrats påtagligt under de senaste åren och att

nya typer av tidningar ständigt tillkommer. I motion

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik, båda (fp), lämnas samma förslag (yrkande

5). Motionärerna anför bl.a. att de särskilda skäl

som fanns då presstödet infördes inte längre är

aktuella, eftersom det finns ett rikt utbud av

tidningar och dessutom möjlighet att inhämta nyheter

genom Internet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

till anslaget E 2 Presstöd anvisas 536 579 000 kr

för budgetåret 2000.

Motion K354 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att

presstödet bör sänkas med 300 miljoner kronor år

2000, motion K302 delvis (kd), i vilken föreslås en

sänkning av anslaget med 20 miljoner kronor, och

motionerna Fi212 yrkande 8 delvis och Kr314 yrkande

5, båda (fp), i vilka föreslås att anslaget minskas

med 355 miljoner kronor för år 2000, avstyrks.

Även motion K354 yrkande 2 (m) om en fullständig

avveckling av presstödet fr.o.m. år 2001 avstyrks

eftersom motionen behandlar en fråga som inte kan

avgöras inom ramen för budgetproposition 2000.

Ändrade ersättningsprinciper för

taltidningsutgivning

Propositionen

Taltidningsnämnden överlämnade i maj 1998 en

promemoria (Ku98/

1212/Me) till regeringen med förslag om ändrade

ersättningsprinciper för taltidningsutgivning. En

kompletterande promemoria i ärendet lämnades i

oktober samma år (Ku98/2073/Me). I promemorian

föreslog Taltidningsnämnden att en schablonmodell

för ersättning till taltidningarna införs.

Taltidningsnämnden skall enligt förslaget vid

bestämmandet av stödets storlek beakta skillnaden

mellan olika grupper av tidningsföretag.

Taltidningsnämnden skall ha möjlighet att begära

uppgifter om intäkter och kostnader för verksamheten

från tidningsföretagen. De nya

ersättningsprinciperna skall börja gälla fullt ut

efter en övergångsperiod på två år.

Förslaget innebär att ett schablonbelopp införs för

likvärdiga företag avseende t.ex. utgivningsfrekvens

och utgivningsort. Schablonen skall omfatta alla

kostnader med undantag av kostnader för distribution

och framställning av kassetter. Schablonersättningen

bör inte gälla RATS-tidningar. De nya

ersättningsprinciperna bör gälla fullt ut efter en

övergångsperiod på två år. Schablonerna bör

beräknas på kostnaderna för taltidningsutgivningen

år 1999. Omställningen får inte innebära några ökade

kostnader för staten.

Motionerna

I motion 1999/2000:K312 av Hillevi Larsson (s)

föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om dels behovet av

uppföljning av konsekvenserna av föreslagna

regeländringar (yrkande 1), dels att

läshandikappades möjligheter att tillgodogöra sig

dagstidningarnas innehåll inte får försämras genom

nya ersättningsprinciper (yrkande 2). I motionen

anförs att utgivarna av taltidningar fruktar att man

kommer att sänka kvaliteten för att få

kostnadstäckning så mycket att man föredrar att helt

lägga ned verksamheten. Det bör finnas goda

möjligheter för staten att efter förhandlingar med

producenterna för radio- och taltidningarna

fastställa villkor och bidragens omfattning. Den

föreslagna schablonersättningen utgör enligt

motionären ett hot mot utgivningen eller en

allvarlig risk för kvalitetssänkning.

Liknande synpunkter framförs i motion

1999/2000:K344 av Sinikka Bohlin (s). Enligt

motionären är det en brist i förslaget att

schablonens normvärde likställer en femdagarstidning

med en sexdagarstidning, vilket är till nackdel för

de senare, vilket berör många orter och regioner

främst på landsbygden.

I motion 1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl.

(c) föreslås att riksdagen med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrade ersättningsprinciper

för taltidningsutgivning (yrkande 2). I motionen

anförs att taltidningarna är ett viktigt komplement

till den vanliga utgivningen av dagstidningar för

att öka tillgängligheten för synskadade till

samhällsinformation. För dessa spelar det

självfallet stor roll att tidningen ges ut och

håller hög kvalitet. En stor försiktighet bör därför

iakttas vid förändringar i stödet. Den uppföljning

regeringen menar bör göras av det förändrade stödet,

och bedömningen av ändamålsenligheten bör därför

föregås av en noggrannare analys av de förväntade

effekterna och eventuellt behov av kompensation

innan taltidningarna upphör med sin utgivning.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med nytt

förslag.

Uppgifter från Taltidningsnämndens kansli

Sedan taltidningutgivningen startade i sin nuvarande

form har kostnaderna för tidningsföretagens

utgivning av taltidningar ökat. Kostnadsökningarna

har för tidningar med liknande

utgivningsförhållanden varit mycket olika.

Skillnaden mellan t.ex. sexdagarstidningar mellan

högsta och lägsta nettokostnad var drygt 700 000 kr

under 1998. Med nuvarande nettokostnadsprincip finns

inga möjligheter för Taltidningsnämnden att påverka

kostnadsutvecklingen. Tidningsföretag som

rationaliserat och minskat kostnaderna för den

papperstryckta tidningen har inte uppvisat

motsvarande kostnadsminskningar beträffande

taltidningarna.

Det föreslagna systemet med schablonersättning ger

enligt Taltidningsnämndens kansli taltidningarna ett

bra incitament för en kostnadseffektiv utgivning av

taltidningar. Systemet innebär att tidningsföretagen

får behålla dels det överskott som kan åstadkommas

på schablonen, dels abonnentintäkterna från

utgivningen. Det finns en stor potential att öka

antalet abonnenter, eftersom man räknar med att det

i Sverige finns ca 20 000 människor som är i behov

av taltidningar.

När det gäller uppföljning av konsekvenserna av

införandet av schablonersättningen fastläggs i

propositionen att Taltidningsnämnden skall följa upp

konsekvenserna av övergången till det nya

ersättningssystemet.

Vid övergången till schablonersättning kommer vissa

tidningar att erhålla en lägre ersättning, medan

andra tidningar som varit kostnadsmedvetna och inte

låtit kostnaderna skjuta i höjden kommer att få en

något högre ersättning än tidigare. Det är inte

uteslutet att någon av de tidningar som får en lägre

ersättning kan komma att lägga ned utgivningen av en

radio- eller kassettidning. Sådana tidningar kommer

emellertid att erbjudas att starta s.k. RATS-

tidningar.

Någon grund för farhågor om att orter och regioner

främst på landsbygden skulle få en nackdel med

schablonersättningen finns enligt

Taltidningsnämndens kansli inte. De nya reglerna

kommer främst att gynna landsortstidningar och de

tidningar som hållit tillbaka kostnadsstegringarna.

När det gäller kvaliteten på den inlästa

taltidningen kan nämnas att Taltidningsnämnden

ungefär vartannat år tar in någon eller några

utgåvor av samtliga taltidningar för kontroll av

inläsningskvaliteten och den inlästa versionens

trohet mot förlagan. Taltidningsnämnden svarar också

för utbildning av personalen på

taltidningsredaktionerna.

Taltidningsnämnden skall enligt propositionen

grunda schablonbeloppens storlek med avseende på

utgivningsfrekvens på 1999 års utgivningskostnader.

Detta innebär att om de faktorer som nuvarande

schablonbelopp grundar sig på - 1996 års - behöver

korrigeras så kommer detta att ske vid nämndens

omräkning av beloppen till 1999 års nivåer och

förhållanden.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag,

innebärande att utskottet föreslår att riksdagen

godkänner var regeringen föreslår om ändrade

ersättningsprinciper för taltidningsutgivning

(yrkande 5). Detta innebär att utskottet avstyrker

motion K355 (c), i vilken föreslås att

propositionens förslag avslås av riksdagen och att

regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt

förslag (yrkande 2).

Enligt motion K312 (s) finns ett behov av en

uppföljning av konsekvenserna av de föreslagna

regeländringarna (yrkande 1). Av propositionen

framgår att den nya ersättningsmodellen bör följas

upp kontinuerligt av Taltidningsnämnden. En sådan

uppföljning bör enligt regeringen bl.a. beakta

kvalitetsaspekter, effekterna av den ändrade

ersättningsmodellen för olika tidningskategorier

samt utvecklingen för de olika kostnadsposterna. En

bedömning av den nya ersättningsmodellens

ändamålsenlighet bör också ingå i uppföljningen.

Särskilt bör de eventuella fall uppmärksammas där

förändringarna i fråga om ersättningen leder till

att en taltidning får svårigheter att fortsätta med

utgivningen. Med detta får motionärens önskemål

anses uppnådda, varför motion K312 (s) avstyrks i

denna del (yrkande 1). I samma motion (yrkande 2)

framhålls att de läshandikappades möjlighet att

tillgodogöra sig dagstidningarnas innehåll inte får

försämras genom nya ersättnings-principer. Vad som

skulle kunna leda till en sådan försämring kan

enligt utskottets mening främst vara att utbudet av

taltidningar minskar eller att kvaliteten på

taltidningarna sjunker som ett resultat av de nya

ersättningsreglerna. Enligt Taltidningsnämndens

kansli kan det inte uteslutas att någon av de

tidningar som får lägre ersättning kan komma att

lägga ned utgivningen av en radio- eller

kassettidning. Sådana tidningar kommer dock enligt

kansliet att få möjlighet att starta s.k. RATS-

tidningar. Vad gäller kvalitets-aspekterna vill

utskottet fästa uppmärksamheten på dels den kontroll

av inläsningskvaliteten som Taltidningsnämnden

regelbundet utför, dels den i propositionen

aviserade uppföljningen av den nya

ersättningsmodellen som nämnts i det föregående. Med

hänsyn till detta ser utskottet ingen anledning att

befara att de läshandikappades möjligheter att

tillgodogöra sig innehållet i taltidningar skulle

försämras. Motion K312 yrkande 2 avstyrks därför.

Även i motion K344 (s) uttrycks farhågor för att de

läshandikappades villkor skulle försvåras till följd

av nedläggning av taltidningar, främst sådana som

ges ut i landsbygdsområden. Vad gäller

nedläggningshot hänvisar utskottet till vad som nyss

anförts beträffande motion K312 yrkande 2. Enligt

Taltidningsnämndens kansli kommer de nya reglerna

att gynna främst landsortstidningar och de tidningar

som hållit tillbaka kostnadsstegringarna. Utskottet

finner inte heller i detta fall grund för de

farhågor som framförs i motionen och avstyrker

därför motion K344 (s).

Stöd till radio- och kassettidningar (anslaget)

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget E 3 Stöd till

radio- och kassettidningar för år 2000 anvisas 127

300 000 kr. Regeringen har beslutat att ställa 6,7

miljoner kronor av anslagssparandet för år 1998 (

som uppgår till 10 554 000 kr ( till regeringens

disposition. På tilläggsbudget till propositionen

föreslås att anslaget minskas med 6,7 miljoner

kronor för förstärkning av presstödet.

Anslagssparandet kommer som en följd av detta att

användas för kostnader under anslaget.

Av resultatredovisningen framgår bl.a. att det vid

utgången av år 1998 utgavs sammanlagt 88

dagstidningar som taltidningar, av vilka 67 var

radiotidningar, 15 kassettidningar och 9 radiosända

talsyntestidningar för synskadade (RATS-tidningar).

Tre tidningar gavs ut både som radio- och RATS-

tidningar. Omkring hälften av landets dagstidningar

saknar taltidning. I en rapport som

Taltidningsnämnden framställt på uppdrag av

regeringen framhålls att den tekniska utvecklingen

inom det aktuella teknikområdet är mycket snabb,

vilket gör det svårt att med säkerhet bedöma och

lämna förslag om hur behovet av mottagare för

taltidningar skall tillgodoses i framtiden.

I propositionen föreslås också att

ersättningsprincipen för taltidningar ändras, vilket

redovisas i föregående avsnitt i detta betänkande.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar

för år 2000 anvisas 127 300 000 kr.

Radio- och TV-verket

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget E 4 Radio- och

TV-verket anvisas 8 186 000 kr för år 2000. Anslaget

föreslås öka med 550 000 kr, vilket motsvarar den

tillfälliga minskningen som genomförts under år

1999. En mindre teknisk justering har gjorts av

anslaget avseende premierna för avtalsförsäkringar.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget E 4 Radio- och TV-verket anvisas 8 186 000

kr för år 2000.

Granskningsnämnden för radio och TV

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget E 5

Granskningsnämnden för radio och TV anvisas 7 421

000 kr för år 2000. En teknisk justering avseende

premierna för avtalsförsäkringar har gjorts vid

anslagsberäkningen. Nämndens verksamhet finansieras

delvis genom att medel anvisas från rundradiokontot

till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas

under utgiftsområde 17 avsnitt 12 Film och medier.

Motionen

I motion 1999/2000:Kr232 av Ewa Larsson (mp)

föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att renodla

finansieringen av Granskningsnämnden (yrkande 11).

Enligt motionen har Granskningsnämndens uppdrag

blivit mer omfattande och krävande bl.a. genom

uppföljning av de s.k. public service-boksluten.

Gränsdragningsfrågor tar allt längre tid och det

finns en tendens att arbetsuppgifterna ökar. Det bör

enligt motionären undersökas om finansieringen av

verksamheten - som i dag sker via såväl

statsbudgeten som Rundradiofonden - kan renodlas och

ske endast genom anslaget över statsbudgeten.

Bakgrund

Granskningsnämnden för radio och TV har enligt

bestämmelser i radio- och TV-lagen (1996:844) samt

förordningen (1994:728) med instruktion för

Granskningsnämnden till uppgift att utöva tillsyn

över efterlevnaden av regler för sändningarnas

innehåll i fråga om ljudradio- och TV-sändningar

till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av

att ett företag som har rätt att sända radio- och

TV-program utövar denna rätt i enlighet med de

tillståndsvillkor för programverksamheten som

gäller. Nämnden skall också följa innehållet i

utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas

till den svenska allmänheten.

Tidigare behandling

I proposition 1995/96:161 föreslog regeringen att

Granskningsnämnden fr.o.m. budgetåret 1997 helt

skulle finansieras via statsbudgeten. Enligt

propositionen var det viktigt att TV-avgiftsmedel

renodlades till att finansiera programbolagens

verksamhet. För att renodla finansieringen borde

Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 helt finansieras

via statsbudgeten.

Kulturutskottet framhöll i sitt betänkande med

anledning av propositionen (bet. 1995/96:Kr12, rskr.

297) att public service-företagen tillsammans med

Granskningsnämnden för radio och TV utgör den s.k.

rundradiorörelsen. Enligt utskottets mening var det

naturligt att programföretagen via TV-avgiftsmedel

bidrog till finansieringen av Granskningsnämnden.

Utskottet hade därför vid sina överväganden stannat

för att Granskningsnämnden även fortsättningsvis

borde finansieras från två källor, rundradiokontot

respektive statsbudgeten, varför utskottet

hemställde att riksdagen borde avslå propositionen i

denna del. Riksdagen följde utskottet och gav

regeringen till känna vad utskottet anfört. Mot

beslutet reserverade sig (m), (v), (mp) och (kds).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

anslaget E 5 Granskningsnämnden för radio och TV

anvisas 7 421 000 kr för år 2000.

Utskottet har ingen annan mening än kulturutskottet

i fråga om hur finansieringen av Granskningsnämndens

verksamhet bör ske. Motion Kr232 yrkande 11 (mp)

avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) med anledning av riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 1 antar

utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag

om stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen,

b) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 2

om en höjning av driftsstödet,

c) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 3

om mildrad tröskel-effekt för lågfrekventa

tidningar,

d) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 4

om kravet på hushållstäckning för hög- och

medelfrekventa tidningar,

e) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 5

om ändrade ersättningsprinciper för

taltidningsutgivning,

f) med bifall till regeringens förslag i yrkande

6 och med anledning av riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 3 för

budgetåret 2000 anvisar anslagen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt bilaga 1,

g) avslår motionerna 1999/2000:K217,

1999/2000:K253, 1999/2000:

K269, 1999/2000:K281, 1999/2000:K290,

1999/2000:K302, 1999/2000:K334, 1999/2000:354

yrkande 1, 1999/2000:K355 yrkandena 2 och 4,

1999/2000:Fi212 yrkande 8 och 1999/2000:Kr314

yrkande 5,

res. (c)

2. beträffande stödet till ledamöterna och

partigrupperna i riksdagen

att riksdagen godkänner riksdagens förvaltningsstyrelses

förslag i yrkande 2 angående inriktning av den

fortsatta utbyggnaden,

3. beträffande lånebemyndiganden

att riksdagen med bifall till riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 4

bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att

för budgetåret 2000 besluta om lån i

Riksgäldskontoret till investeringar i

riksdagens fastigheter och IT-verksamhet till

ett sammanlagt belopp av 71 300 000 kr,

4. beträffande bemyndigande avseende

beställning av vissa varor och tjänster

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i yrkande

1 bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget C 1 Regeringskansliet m.m.,

beställa varor och tjänster som innebär utgifter

på högst 485 000 000 kr under år 2001 för

genomförande av det svenska ordförandeskapet i

EU,

5. beträffande redovisning av

riksdagsledamöternas utlägg

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K289,

6. beträffande nedläggning av

Presstödsnämnden

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K354 yrkande 3,

7. beträffande utredning av frågan om

presstöd till tidningen Samefolket

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K298,

8. beträffande översyn av

presstödsreglerna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K353 yrkande 3,

9. beträffande avveckling av presstödet

fr.o.m. år 2001

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K354 yrkande 2,

10. beträffande uppföljning av

konsekvenserna av ändrade regler för

taltidningsutgivning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:K312 och

1999/2000:

K344,

11. beträffande finansiering av

Granskningsnämnden för radio och TV

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr232 yrkande 11.

Stockholm den 23 november 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Helena Bargholtz (fp),

Per-Samuel Nisser (m) och Marianne Andersson (c).

Reservation

Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet tillstyrker propositionens

förslag" och slutar med "respektive 200 miljoner

kronor" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den i propositionen

föreslagna ökningen av anslaget C 1 för hög. Som

föreslås i kommittémotion 1999/2000:K355 (c) bör

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för år 2000

sänkas med 200 miljoner kronor i förhållande till

propositionens förslag (yrkande 4). Enligt

utskottets mening behöver anslaget inte tillföras de

ytterligare 140 miljoner kronor avseende

ordförandeskapet i EU som regeringen föreslår.

Kostnaderna för samordning vid Utrikesdepartementets

samgående med Regeringskansliet bör kunna rymmas

inom Regeringskansliets ordinarie anslag. Samgående

borde bidra till en mer effektiv förvaltning och

därpå följande kostnadsbesparingar.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med

"ett nytt förslag" bort ha följande lydelse:

Som föreslås i kommittémotion 1999/2000:K355 (c)

bör propositionens förslag beträffande ändrade

principer för ersättning till taltidningsutgivning

avslås (yrkande 2). Utskottet anser i likhet med

motionärerna att taltidningar är ett viktigt

komplement till den vanliga utgivningen av

dagstidningar för att öka tillgängligheten till

samhällsinformation för synskadade. För dessa spelar

det självfallet stor roll att tidningen ges ut och

håller hög kvalitet. En stor försiktighet bör därför

iakttas vid förändringar i stödet. Den uppföljning

regeringen menar bör göras av det förändrade stödet,

och bedömningen av ändamålsenligheten bör därför

föregås av en noggrannare analys av de förväntade

effekterna och eventuellt behov av kompensation

innan taltidningarna upphör med sin utgivning.

Regeringen bör därför enligt utskottets mening

återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde

1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) = utskottet

b) = utskottet

c) = utskottet

d) = utskottet

e) med bifall till motion 1999/2000:K355 yrkande

2 och med avslag på regeringens förslag i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

f) med anledning av regeringens förslag i denna

del och med bifall till motion 1999/2000:K355

yrkande 4 anvisar anslagen under utgiftsområde 1

Rikets styrelse för budgetåret 2000 enligt den

som "Reservation 1" betecknade uppställningen i

bilaga 1,

g) avslår motionerna 1999/2000:K217,

1999/2000:K253, 1999/2000:

K269, 1999/2000:K281, 1999/2000:K290,

1999/2000:K302, 1999/2000:K334, 1999/2000:K354

yrkande 1, 1999/2000:Fi212 yrkande 8 och

1999/2000:Kr314 yrkande 5.

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Per Unckel, Inger René, Nils Fredrik Aurelius och

Per-Samuel Nisser (alla m), anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2000.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Fler och fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

den 18 november om ramar för de olika

utgiftsområdena valt en annan inriktning av

politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. Vi vill emellertid särskilt markera att vi

ställer oss bakom utskottets förslag till riksdagen

i fråga om stödet till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen.

I kommittémotion 1999/2000:K334 förordar vi

beträffande anslag C 4 Stöd till politiska partier

att riksdagen anslår 48 352 000 kr för år 2000. Det

innebär en neddragning i förhållande till

regeringens förslag med 96 848 000 kr. Vi förordar

också en årlig besparing i samma storleksordning för

åren 2001 och 2002. Till grund för vår uppfattning

ligger att det är avgörande för väljarnas förtroende

för de politiska partierna att dessa kan leva upp

till väljarnas förväntningar. Det kräver att de har

hela sin lojalitet hos valmanskåren. Detta

förutsätter enligt vår mening att partierna

förhåller sig oberoende till alla särintressen och

att partierna inte är beroende av stöd från den

offentliga sektorn. I partistödet ligger också

enligt vår mening en konserverande effekt, då det

utgår endast till partier som är representerade i

riksdagen.

När det gäller anslaget E 2 Presstöd föreslår vi i

kommittémotion 1999/2000:K354 att riksdagen anslår

236 579 000 kr för år 2000 (yrkande 1). Detta

innebär en minskning i förhållande till regeringens

förslag med 300 miljoner kronor. Vi föreslår vidare

att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret 2001

(yrkande 2) och att Presstödsnämnden som en

konsekvens härav avvecklas fr.o.m. budgetåret 2001

och att bevakningsuppgifter avseende ännu

återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet

(yrkande 3). Regeringens inställning till presstödet

grundas enligt vår mening på en överdriven tilltro

till presstödets positiva effekter på mångfalden,

det fria ordet och opinionsbildningen.

Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till

stor del har använts för att täcka tidningarnas

löpande utgifter i stället för till nödvändiga

rationaliseringar. Tidningarna har enligt vår mening

anpassat sig efter och har blivit beroende av

presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska

problemen. Det behövs en reformering och en

avveckling av presstödet. För att underlätta

avvecklingen föreslår vi en ändring av reklamskatten

och införande av en neutral tidningsmoms på 21 %.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Ingvar Svensson och Björn von der Esch, båda (kd),

anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess

stödpartier. Kristdemokraternas budgetalternativ tar

sikte på att öka sysselsättningen så att välfärden

kan tryggas för alla. Vi har föreslagit åtgärder för

att bl.a. åstadkomma:

· Ett så bra företagsklimat att landets företagare

vågar satsa och nyanställa

·

· En skattepolitik där alla får behålla mer av sin

lön

·

· Mer tid för barnen

·

· Höjda och trygga pensioner

·

· Värdig vård utan köer

·

· Fler lärare i grundskolan

·

· Sänkt skatt på boende

·

· Ett återupprättat rättsväsende

·

· En ökad miljösatsning och bättre villkor för

jordbruket

·

· Att jordens fattigaste ges bättre

utvecklingsmöjligheter

·

På ovanstående områden är den socialdemokratiska

regeringens politik utpräglat bristfällig eller

direkt felaktig.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

den 18 november om ramar för de olika

utgiftsområdena valt en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. Vi vill emellertid särskilt markera att vi

ställer oss bakom utskottets förslag till riksdagen

i fråga om stödet till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen.

När det gäller anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse har vi i

kommittémotion 1999/2000:K302 föreslagit att

anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader bör

minskas med 21 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Den planerade verksamheten bör

kunna klaras inom ramen för anslaget och

reservationer från tidigare år. Besparingen bör

därför kunna ske utan att den egentliga verksamheten

påverkas negativt.

Vi har vidare i samma kommittémotion föreslagit att

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör minskas med

400 miljoner kronor. Enligt vår mening kan

utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet

mycket väl ske genom organisationsförändringar och

rationaliseringar utan att ytterligare resurser

tillförs. Förändrings- och förnyelsearbetet bör ha

kostnadseffektivitet som mål. Den utvecklade

informationstekniken borde t.ex. leda till

tidsbesparingar i de administrativa rutinerna.

Enligt Kristdemokraterna bör därför ramhöjningen på

250 miljoner kronor för 1999 återtas och det

ytterligare anslaget på 50 miljoner kronor inte

beviljas. Satsningen på EU-ordförande-skapet har

enligt vår mening blivit alltför omfattande, och

ramen för detta ändamål bör minskas med 100 miljoner

kronor. Anslaget C 1 bör alltså totalt minskas med

400 miljoner kronor. I kommittémotionen föreslår vi

också att anslaget E 2 Presstöd bör minskas med 20

miljoner kronor. I propositionen hävdas att det är

nödvändigt att utöka driftsstödet med 4,5 % för att

stärka den publicistiska mångfalden. Åtgärden

innebär kostnader på 20 miljoner kronor. Genom

regeländringar inhämtas en del medel, varför ramen

för anslaget E 2 endast ökas med 5 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår att besparingen genom

regelförändringar utnyttjas som besparing och att

ramhöjningen inte genomförs. Anslaget bör därför

minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Helena Bargholtz (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år

2000 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för

företagande och tillväxt med utgiftsökningar framför

allt när det gäller vård och omsorg men även för

utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet. Vårt

förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse ( som var 585 miljoner kronor mindre än

regeringens förslag ( har emellertid avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i

detta andra steg inte meningsfullt att fullfölja

våra anslagsyrkanden.

Vi vill dock särskilt markera att vi ställer oss

bakom utskottets förslag till riksdagen i fråga om

stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen.

Folkpartiet liberalerna har i partimotion

1999/2000:Fi212 lämnat förslag som innebär en

sänkning av ramen för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse med totalt 585 miljoner kronor (yrkande 8).

I motionen föreslår vi att anslaget C 1

Regeringskansliet m.m. för år 2000 bör sänkas med

200 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Enligt vår mening har Regeringskansliet

under den socialdemokratiska regeringens tid vuxit

starkt. Det är viktigt att standarden i

Regeringskansliet är hög och lönerna

konkurrenskraftiga, men den nuvarande regeringens

politiserande ambitioner har enligt vår mening varit

för stora. Genom en mer begränsad ökning kan de krav

som EU-ordförandeskapet under det första halvåret

2001 ställer tillgodoses.

Vidare föreslår Folkpartiet liberalerna i

partimotionen att anslaget C 4 Partistöd minskas med

30 miljoner kronor för år 2000. Partiernas beroende

av offentliga medel bör på sikt begränsas. En viss

minskning av partistödet är därför enligt vår mening

motiverad.

När det gäller anslaget E 2 Presstöd föreslår vi en

besparing på totalt 355 miljoner kronor. Presstödet

har sedan ett trettiotal år tillbaka i stort sett

samma inriktning, men det snedvrider enligt vår

mening konkurrensen. Dessutom har medielandskapet

förändrats påtagligt under de senaste åren, och nya

typer av tidningar tillkommer ständigt. Vi vidhåller

därför vårt krav från tidigare år på en besparing på

350 miljoner kronor. Följaktligen vill vi inte

heller stödja den föreslagna generella höjningen av

driftsstödet på 5 miljoner kronor.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets Reservanternas

förslag förslag i

Anslag förhållande

till

utskottets

förslag

------------------------------------------------------------

Res. (c)

------------------------------------------------------------

--

A

------------------------------------------------------------

1 Kungliga hov- och 79 696

slottsstaten (ram.)

------------------------------------------------------------

--

B

------------------------------------------------------------

1 Riksdagens ledamöter och 513 360

partier m.m. (ram.)

------------------------------------------------------------

2 Riksdagens 431 965

förvaltningskostnader

(ram.)

------------------------------------------------------------

3 Riksdagens ombudsmän, 43 998

Justitieombudsmännen

(ram.)

------------------------------------------------------------

--

C

------------------------------------------------------------

1 Regeringskansliet m.m. 2 497 155

(ram.) - 200

------------------------------------------------------------

2 Svensk författningssamling 1 011

(ram.)

------------------------------------------------------------

3 Allmänna val (ram.) 5 000

------------------------------------------------------------

4 Stöd till politiska 145 200

partier (ram.)

------------------------------------------------------------

--

D

------------------------------------------------------------

1 Justitiekanslern (ram.) 12 651

------------------------------------------------------------

2 Datainspektionen (ram.) 30 365

------------------------------------------------------------

3 Sametinget (ram.) 15 309

------------------------------------------------------------

--

E

------------------------------------------------------------

1 Presstödsnämnden och 5 387

Taltidningsnämnden (ram.)

------------------------------------------------------------

2 Presstöd (ram.) 536 579

------------------------------------------------------------

3 Stöd till radio- och 127 300

kassettidningar (ram.)

------------------------------------------------------------

4 Radio- och TV-verket 8 186

(ram.)

------------------------------------------------------------

5 Granskningsnämnden för 7 421

radio och TV (ram.)

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 4 460 583 -200

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

Utskottets förslag

Förslag till lag om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas a

riksdagen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Till partigrupperna i riksdagen lämnas enligt denna lag basstöd, stöd till

sekreterare åt riksdagens ledamöter samt stöd till kostnader för riksdagsled

utrikes resor.

I 17 § finns bestämmelser om stöd i vissa fall till enskild riksdagsledamot s

tillhör partigrupp.

2 § Som partigrupp räknas varje grupp av riksdagsledamöter för ett parti som h

minst fyra procent av rösterna i hela riket vid ett riksdagsval.

3 § Stöd enligt denna lag betalas ut förskottsvis per kvartal.

Basstöd till partigrupper

4 § Basstödet består av grundbelopp och tilläggsbelopp. Grundbelopp utgör 1 50

tilläggsbelopp 50 000 kronor per år.

5 § Partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett grund

Var och en av övriga partigrupper är berättigad till två grundbelopp.

6 § En partigrupp är berättigad till ett tilläggsbelopp för varje riksdagsman

har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet.

7 § En partigrupp är berättigad till basstöd från och med den månad då riks

hålls till och med den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval.

Är en partigrupp berättigad till stöd med skilda belopp före och efte

riksdagsval, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdagsva

och för den månad då en nyvald riksdag samlas.

För den månad då en partigrupp blir eller upphör att vara företrädd i regeri

gruppen berättigad till det grundbelopp som gäller för en partigrupp so

företräder ett regeringsparti.

8 § Partigruppen för ett parti som inte återkommer till riksdagen efter ett

sedan rätt till stöd enligt 7 § har upphört, berättigad till stöd (avvecklin

under ytterligare sex månader, uppgående per månad till det belopp som gäll

gruppen närmast före valet.

9 § Till partigruppen för ett parti som efter ett val till riksdagen återkom

färre ledamöter än tidigare och som varken före eller efter valet

regeringsparti lämnas stöd enligt följande. Partigruppen får

a) dels det stöd som tillkommer gruppen enligt 5-7 §§,

b) dels under tolv månader räknat från utgången av den månad då den nyvalda ri

samlas stöd med 50 procent av skillnaden mellan det nya stödet och det st

partigruppen var berättigad till närmast före valet.

Stöd till kostnader för politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter

10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter

normen att det skall täcka kostnaden för en politisk sekreterare per två led

För en politisk sekreterare utbetalas 32 200 kronor per månad.

11 § En partigrupp är berättigad till stöd från och med den månad då riks

hålls till och med den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval.

beräknas efter hur många ledamöter som tillhör gruppen vid kvartalets ingång.

Är en partigrupp före och efter ett riksdagsval berättigad till stöd med

belopp, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdagsval hål

den månad då en nyvald riksdag samlas.

12 § Partigruppen för ett parti som inte återkommer efter ett val till riksda

sedan rätten till stöd enligt 11 § har upphört, berättigad till stöd (avvecklin

för ytterligare fyra månader, uppgående per månad till det belopp som gäl

partigruppen närmast före valet.

13 § Partigruppen för ett parti som efter ett val till riksdagen återkommer me

mandat än tidigare får, under ytterligare fyra månader räknat från utgången

månad då den nyvalda riksdagen samlas, stöd med det belopp per månad som parti

var berättigad till närmast före valet.

Stöd till kostnader för riksdagsledamöters utrikes resor

14 § Stöd till kostnader för riksdagsledamöternas utrikes resor läm

internationella konferenser utomlands och andra utrikes resor. Partigrupperna

årligen till Riksdagens förvaltningskontor lämna redovisning för hur det ut

resestödet har använts under föregående budgetår.

Stödet beräknas på grundval av ett belopp uppgående till 5 000 kronor per år.

15 § Stödet lämnas

a) för en partigrupp som består av högst 20 ledamöter med ett belopp för varje

som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet, samt

b) för övriga partigrupper med ett belopp för varje mandat för de första 20 m

och ett halvt belopp för varje ytterligare mandat som har tillfallit partiet v

senaste riksdagsvalet.

16 § En partigrupp får inte bevilja en ledamot större stöd till kostnader

utrikesresa än vad en tjänsteman i riksdagen skulle ha erhållit för att i t

delta i en motsvarande resa.

Stöd till en enskild ledamot som inte tillhör en partigrupp

17 § Till en ledamot som har blivit invald i riksdagen genom att partiet fått

tolv procent av rösterna i den egna valkretsen lämnas stöd, med tillämpning i

av bestämmelserna i denna lag, i form av

a) basstöd till partigrupp med en niondel av vad som tillkommer ett parti som i

regeringsparti,

b) stöd enligt 10 §, och

c) stöd enligt 15 a § för ett mandat.

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Genom lagen

upphävs lagen (1994:1066) om statligt bidrag till

partigrupperna i riksdagen.