Bet. 1999/2000:KU10

Konstitutionsutskottets betänkande

1999/2000:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och

regeringsärendenas handläggning

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

SAKREGISTER

1999/2000

KU10

Inledning

Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall

konstitutionsutskottet granska statsrådens

tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut

protokollen över beslut i regeringsärenden och de

handlingar som hör till dessa ärenden.

Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl

föreligger till det, dock minst en gång om året,

meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning

har funnit förtjäna uppmärksamhet. I det betänkande

som nu läggs fram behandlar utskottet vissa

administrativt inriktade granskningsuppgifter

angående regeringsarbetet.

Utöver konselj-, regerings- och

statsministerprotokoll har vid granskningen funnits

att tillgå material som tagits fram av utskottets

kansli och av Regeringskansliet. Ett antal akter i

regeringsärenden har varit tillgängliga. Väsentliga

delar av det skriftliga material som funnits att

tillgå återges i bilaga 1.1-7.7. Utskottet har också

vid ett sammanträde den 30 november 1999 inhämtat

information i muntlig form från vissa tjänstemän vid

Statsrådsberedningen, nämligen statssekreteraren Pär

Nuder, rättschefen Per Virdesten och

departementsrådet Bo Malmqvist.

Sammanfattning

Utskottet har fortsatt sin tidigare granskning av

Regeringskansliet som myndighet. Utskottet noterar

en fortsatt ökning av det samlade antalet anställda

inom Regeringskansliet samt en viss ökning av

antalet politiskt tillsatta tjänstemän.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är

förhållandevis små inom de olika kategorier av

tjänstemän som finns i Regeringskansliet, men

jämställdheten brister med avseende på

könsfördelningen inom de lägsta och de högsta

lönekategorierna. En arbetsgrupp har tillsatts inom

Regeringskan-sliet för att lämna förslag till hur

etnisk och kulturell mångfald bland de anställda

skall främjas.

Någon samlad bild av hur den reform genom vilken

Regeringskansliet blev en myndighet har verkat har

inte kommit fram. Utskottet ämnar fortsätta att som

ett led i sin granskning ägna uppmärksamhet åt

Regeringskansliet som myndighet.

Till den uppgift som enligt 12 kap. 1 §

regeringsformen ankommer på konstitutionsutskottet

hör att granska regeringens verksamhet på

förvaltningens område. I detta betänkande redovisas

bl.a. en genomgång av de ärenden enligt lagen

(1972:260) om internationellt samarbete rörande

verkställighet av brottmålsdom som gäller

överförande av straffverkställighet och där

regeringen fattat beslut under år 1998. Granskningen

har endast föranlett vissa smärre påpekanden.

Beredningen av lagstiftningsärenden har granskats i

skilda hänseenden. Utskottet anser att det finns

anledning att i större utsträckning ange bakgrunden

till och syftet med promemorior som publiceras i den

s.k. departementsserien (Ds) samt vem eller vilka

som huvudsakligen ansvarat för produkten. Skriftligt

remissförfarande skall vara det normala sättet att

inhämta synpunkter från utomstående under

beredningen av lagförslag. Så kallade remissmöten,

dvs. muntligt inhämtande av synpunkter som ett led i

beredningen, anser utskottet kunna fylla en funktion

först och främst för att komplettera ett skriftligt

remissförfarande. På grundval av en genomgång av

närmare 200 propositioner i lagstiftningsärenden

understryker utskottet att Lagrådets roll är av

central betydelse bl.a. för att uppnå en hög teknisk

kvalitet i lagstiftningsarbetet. I de fall utskottet

granskat har inte framkommit annat än att regeringen

i allmänhet godtagit Lagrådets förslag och beaktat

dess synpunkter. När det gäller propositioner som

behandlar EU-frågor anser utskottet redogörelser för

vilken information som lämnats till riksdagen och

vilket samråd som har ägt rum enligt 10 kap.

riksdagsordningen vara på sin plats i de fall då

information och samråd skolat förekomma. Utskottet

välkomnar en utveckling av rutinerna för

utformningen av propositioner som leder till att

sådana redogörelser lämnas. Enligt utskottets mening

finns det även anledning att oftare än hittills

redovisa jämställdhetsanalyser i propositioner.

Beredningen av frågor om EG-direktiv har granskats

med utgångspunkt i ett urval av fyra direktiv.

Granskningen har visat att det är viktigt att

frågorna följs från ett tidigt skede för att

riksdagen skall kunna utöva inflytande på ett

meningsfullt sätt. För att det skall vara

meningsfullt för utskotten att följa arbetet inom EU

bör utskotten komma in i processen redan innan

kommissionen lägger de formella förslagen till

normgivning. Konstitutionsutskottet understryker att

regeringen har ett ansvar för att riksdagen och

utskotten informeras tidigt.

Utskottet har granskat regeringens organisation för

handläggning av mål enligt Europakonventionen och

mål i EG:s domstolar. Enligt utskottets mening finns

det skäl att ge särskild akt på att samordningen och

ansvarsfördelningen mellan regeringens ledamöter

görs klar vid hanteringen av mål enligt

Europakonventionen. I övrigt har granskningen inte

givit anledning till något uttalande av utskottet.

1 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets

organisation

I tidigare granskningsbetänkanden har utskottet

beskrivit viktigare förändringar i regeringens

sammansättning och regeringsarbetets organisation.

Den senaste redogörelsen avsåg i huvudsak år 1997

och tiden fram till december månad 1998. I det

följande redogör utskottet för vad som ägt rum i

detta hänseende från december 1998 till december

1999. Utskottets granskning av Regeringskansliet som

myndighet redovisas i ett annat avsnitt av detta

betänkande (avsnitt 2).

Med ändring av tidigare förordnanden av den 7

oktober 1998 förordnade statsministern den 22

december 1998 enligt 7 kap. 5 § regeringsformen

statsråden Pierre Schori och Leif Pagrotsky att i

chefen för Utrikesdepartementets ställe föredra

vissa förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden.

Förordnandena innebar även att till de två

statsrådens respektive ansvarsområden skulle höra

vissa myndigheter och organ.

Statsministern entledigade den 12 april 1999

statsrådet och chefen för Finansdepartementet Erik

Åsbrink. Som statsråd och chef för Finansdepartementet

tillsattes Bosse Ringholm genom beslut av

statsministern samma dag. Båda besluten gällde fr.o.m.

den 12 april 1999.

Den 11 juni 1999 entledigade statsministern

statsrådet Pierre Schori med verkan fr.o.m. påföljande

dag.

Som statsråd i Utrikesdepartementet med ansvar för

internationellt utvecklingssamarbete, migration och

invandring tillsatte statsministern den 14 september

1999 Maj-Inger Klingvall. Som statsråd i

Socialdepartementet med ansvar för

socialförsäkringsfrågor, familjepolitik m.m. tillsatte

statsministern samma dag Ingela Thalén. Förordnanden

enligt 7 kap. 5 § regeringsformen för dessa statsråd

beslutades samma dag.

Den 28 september 1999 förordnade statsministern

enligt 7 kap. 5 § regeringsformen statsrådet Lars-Erik

Lövdén att i chefen för Justitiedepartementets ställe

föredra lagstiftningsärenden som gäller hyra samt

förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m.m.

De förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen

som omtalats i det föregående återfinns i bilaga 1.1.

Utskottet

2 Regeringskansliet

2.1 Personal

I sina granskningsbetänkanden har

konstitutionsutskottet under en följd av år

återkommit till frågan om personalutvecklingen i

Regeringskansliet. Vid de senaste granskningarna har

utskottet bl.a. riktat uppmärksamheten mot frågor

som gäller andelen politiskt tillsatta tjänstemän,

graden av jämställdhet samt de anställdas uppgifter

som representanter i bolagsstyrelser. Den senaste

offentliggjorda redogörelsen gäller förhållandena

den 30 juni 1997 (1997/98:KU10 s. 2 f.). Vissa

frågor om jäv när departementstjänstemän har

styrelseuppdrag behandlades i betänkande

1998/99:KU10 s. 9.

Liksom föregående år gäller utskottets nu aktuella

granskning till viss del Regeringskansliet utom

Utrikesdepartementet. Så som personaluppgifterna

presenteras i det material utskottet lägger till

grund för sin granskning finns inte möjlighet att

skilja mellan Utrikesdepartementets personal i

Sverige och de anställda vid utrikesförvaltningen.

Den inledande redovisningen av antalet anställda

inom Regeringskansliet omfattar därför inte de

anställda inom Utrikesdepartementet. Vad beträffar

Regeringskansliets personalpolitik med avseende på

politiskt tillsatta tjänstemän, jämställdhet och

integration omfattas dock även Utrikesdepartementet

av granskningen. Granskningen avser i huvudsak tiden

från den 1 juli 1997 till den 1 juli 1999.

Utskottets redogörelse grundar sig främst på den

informationsskrift som sedan tredje kvartalet 1995

ges ut av Regeringskansliets förvaltningsavdelning

under titeln "Personaluppgifter beträffande

tjänstgörande inom Regeringskansliet". Med anledning

av den nya lagen (1999:130) mot etnisk

diskriminering i arbetslivet har utskottet utöver

detta inhämtat uppgifter om Regeringskansliets

personalpolitik på integrationsområdet. Detsamma

gäller frågan om politiskt tillsatta tjänstemän där

kompletterande statistik inhämtats från

Regeringskansliet. Utskottet har även tagit del av

ett remissutkast till personalpolitisk plan som för

närvarande handläggs vid Regeringskansliets

förvaltningsavdelnings personalenhet.

Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet utom UD

var den 31 december 1997 2 262 personer, vilket var

en ökning med 105 personer sedan årets början (den

31 december 1996, 2 157). Finansdepartementet var

det departement som hade flest anställda (362, en

ökning med 11). Förvaltningsavdelningen (tidigare

Förvaltningskontoret) hade 402 anställda, 25 fler

än då året tog sin början.

Den 30 juni 1999 var antalet tjänstgörande 2 307,

sålunda en ökning med 45 personer sedan 1997 års

utgång. Den mest genomgripande förändringen under

perioden är den reform rörande

departementsindelningen som trädde i kraft den 1

januari 1999. Arbetsmarknads-, Närings- och

handels-, Kommunikations- samt Inrikesdepartementen

avvecklades då, medan ett nytt större

Näringsdepartement tillskapades (1998/99:KU10 s. 4).

En sammanställning av personalutvecklingen under

perioden 1 januari 1998 till 30 juni 1999 visar

följande personalfördelning:

----------------------------------------------------

| |1998-01-01 |1999-06-30 |

----------------------------------------------------

|Statsrådsberedningen| 57 | 55 (-2) |

----------------------------------------------------

|Justitiedepartementet|158 |219 (+61) |

----------------------------------------------------

|Försvarsdepartementet|117 |118 (+1) |

----------------------------------------------------

|Socialdepartementet |167 |180 (+13) |

----------------------------------------------------

|Finansdepartementet |362 |392 (+30) |

----------------------------------------------------

|Utbildningsdepartemen-|159 |160 (+1) |

| | | |

|tet | | |

----------------------------------------------------

|Jordbruksdepartemen-|113 |119 (+6) |

| | | |

|tet | | |

----------------------------------------------------

|Kommunikationsdepar-| 96 | 0 (-96) |

| | | |

|tementet | | |

----------------------------------------------------

|Arbetsmarknadsdepar-| 112 | 0 (-|

| | |112) |

|tementet | | |

----------------------------------------------------

|Näringsdepartementet| 159 | 328 (+169) |

----------------------------------------------------

|Inrikesdepartementet| 147 | 0 (-|

| | |147) |

----------------------------------------------------

|Miljödepartementet | 137 | 150 (+13) |

----------------------------------------------------

|Kulturdepartementet | 76 | 116 (+40) |

----------------------------------------------------

|Regeringskansliets | 402 | 470 (+68) |

| | | |

|Förvaltningsavdelning| | |

| | | |

----------------------------------------------------

|Summa: |2 262 |2 307 (+45) |

----------------------------------------------------

Trots att fyra departement avvecklades har

Regeringskansliets personal sålunda ökat under

perioden. Ökningen har framför allt skett på

Justitiedepartementet och på Regeringskansliets

förvaltningsavdelning. Detta överensstämmer med den

uppåtgående trend personalutvecklingen uppvisar även

i ett längre tidsperspektiv. Utskottets tidigare

granskningar visar att Regeringskansliets personal

från år 1956 till 1974 ökat med 90 % (1997/98:KU10

s. 4). Ökningen från 1974 till 1999 är även den

avsevärd: 85 %. Utvecklingen i absoluta tal

gestaltar sig på följande sätt:

-----------------------------------------------------

|År |Antal |

-----------------------------------------------------

|1974 |1 250 |

-----------------------------------------------------

|1982 |2 022 |

-----------------------------------------------------

|1984 |1 942 |

-----------------------------------------------------

|1986 |1 856 |

-----------------------------------------------------

|1987 |1 799 |

-----------------------------------------------------

|1988 |1 782 |

-----------------------------------------------------

|1990 |1 786 |

-----------------------------------------------------

|1991 |1 803 |

-----------------------------------------------------

|1992 |1 720 |

-----------------------------------------------------

|1993 |1 849 |

-----------------------------------------------------

|1994 |1 846 |

-----------------------------------------------------

|1996 |2 157 |

-----------------------------------------------------

|1997 |2 233 |

-----------------------------------------------------

|1999 |2 307 |

-----------------------------------------------------

Politiskt tillsatta tjänstemän

(I den följande redogörelsen anges för enkelhetens

skull hela tal, trots att det i verkligheten kan

röra sig om personer som arbetar mindre än heltid

och att följaktligen fler personer kan vara

anställda. Vad som anges är sålunda inte antalet

fysiska personer. Med uttrycket "en tjänst" avses i

det följande att personal är anställd för full

tjänstgöring för en person.)

Som en bakgrund till de uppgifter som framkommit

vid årets granskning kan inledningsvis nämnas att

antalet politiskt tillsatta tjänstemän i februari

1994 var 150, varav 77 politiskt sakkunniga

(1994/95:KU30 s. 21).

I juli 1998 fanns inom Regeringskansliet 132

politiskt tillsatta tjänstemän. Av dessa var 1

ambassadör, 7 assistenter, 1 socialråd, 1

kabinettssekreterare, 3 planeringschefer, 67

politiskt sakkunniga, 24 pressekreterare, 25

statssekreterare och 3 biträden, bilaga 2.1. Det

totala antalet politiskt anställda hade då minskat

med 2 sedan juli 1997. I juli 1999 hade det dock

skett en ökning; antalet politiskt tillsatta uppgick

då till 136. Detta trots att antalet politiskt

tillsatta inom de flesta tjänstekategorier var

detsamma eller hade minskat jämfört med juli 1998.

Pressekreterarna var t.ex. 19 stycken i juli 1999,

att jämföra med 24 i juli 1998. Ökningen förklaras i

stället av att statssekreterarna ökat med 4 till 29

i juli 1999, samt att de politiskt sakkunniga i juli

1999 var 75, dvs. 8 fler än i juli 1998. Den största

ökningen av politiskt sakkunniga i absoluta tal

skedde vid Statsrådsberedningen som gick från 27

politiskt sakkunniga i juli 1998 till 32 i juli 1999

samt vid det nya större Näringsdepartementet där

antalet politiskt sakkunniga ökade från 2 till 8.

Stora ökningar i relativa tal skedde även vid

Utbildningsdepartementet där antalet politiskt

sakkunniga ökade från 2 till 5 samt vid

Jordbruksdepartementet som gick från 1 politiskt

sakkunnig i juli 1998 till 3 politiskt sakkunniga i

juli 1999. Vid två departement minskade antalet

politiskt sakkunniga under perioden juli 1998 till

juli 1999 - vid Utrikesdepartementet från 8 till 7

och vid Finansdepartementet från 6 till 5.

Alla departement fick fler politiskt tillsatta

tjänster, utom Utrikesdepartementet där ingen

förändring skedde. Med sina 19 politiskt tillsatta

är Utrikesdepartementet den enhet som efter

Statsrådsberedningen uppvisar det största antalet i

denna kategori. De största ökningarna representeras

av Statsrådsberedningen (från 34 till 39),

Socialdepartementet (från 11 till 14),

Kulturdepartementet (från 4 till 9) och

Näringsdepartementet (från 11 till 19). Det minsta

antalet politiskt tillsatta tjänster återfinns på

Försvarsdepartementet (5 år 1998 och 6 år 1999) samt

Jordbruksdepartementet (5 år 1998 och 7 år 1999).

Jämställdhetsfrågor

I regeringsformen finns föreskrifter vilkas ändamål

bl.a. är att jämställdhet mellan män och kvinnor

skall tillförsäkras (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11

kap. 9 § andra stycket). Bland de vanliga lagarna är

det jämställdhetslagen (1991:433) som syftar till

att främja jämställdheten i arbetslivet. Det är

framför allt kvinnornas arbetsvillkor som

jämställdhetslagen inriktar sig på att förbättra.

Konstitutionsutskottet har i sin granskning av

personalutvecklingen inom Regeringskansliet berört

frågan om jämställdhet ett antal gånger (1991/92:

KU30 s. 39, 1993/94:KU30 s. 9, 1994/95:KU30 s. 30

samt 1997/98:KU10 s. 5). Även i årets granskning tas

frågan upp, och uppgifterna är hämtade från

Regeringskansliets egen informationsskrift.

Granskningen avser förhållandena den 30 juni 1999

och är giltiga för hela Regeringskansliet, inklusive

Utrikesdepartementet. De redovisade uppgifterna

avser könsfördelningen inom olika tjänstekategorier

samt medianlönen för män och kvinnor inom

respektive kategori.

Kategorin Bas-personal avser personal utan

handläggande uppgifter och innefattar totalt 1 190

personer. Bland dessa är 238 män och 952 kvinnor.

Männens lön är 15 867 kr, kvinnornas 17 301 kr.

Antalet departementssekreterare var 1 116, 482 män

och 634 kvinnor. Männens lön var 23 808, kvinnornas

23 000 kr.

Rättssakkunniga fanns det 161 stycken, varav 79 män

och 82 kvinnor. Männens lön var 29 000 kr,

kvinnornas 28 750 kr.

Kansliråden var till antalet 245: 138 män och 107

kvinnor. De manliga kanslirådens lön var 31 000 kr,

de kvinnliga kanslirådens 30 500 kr.

Antalet departementsråd var 222, varav 150 män och

72 kvinnor. Männens lön var 39 460 kr, kvinnornas 39

500 kr.

Cheftjänstemän m.fl. var 37 till antalet, 29 män

och 8 kvinnor. Männens lön var 45 000 kr, kvinnornas

44 500.

Förändringarna jämfört med föregående år är

marginella. Skillnaderna i lön inom respektive

tjänstekategori är förhållandevis små, även om

männens löner i de flesta fall befinner sig något

över kvinnornas. Däremot är kvinnorna starkt

överrepresenterade i den lägsta lönekategorin och

underrepresenterade på de högre lönenivåerna. De

utgör 80 % av kategorin Bas-personal, och 22 % av

cheftjänstemännen. Fördelningen är dock jämnare i

mellankategorierna: bland departementssekreterarna

är 57 % kvinnor, bland de rättssakkunniga 51 % och

bland kansliråden 43 %. Vad beträffar de politiskt

tillsatta tjänstemännen är fördelningen något

jämnare även i den översta lönekategorin: 39 % (12

av 31) av statssekreterarna är kvinnor.

De allmänna riktlinjer och målsättningar på

jämställdhetsområdet som Regeringskansliet har att

följa framgår av regeringens skrivelse

Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr.

1999/2000:24). Bland de åtgärder regeringen vidtagit

i syfte att öka jämställdheten i samhället finns ett

antal vilka direkt berör Regeringskansliet. Sedan

hösten 1994 anordnas en basutbildning i

jämställdhetskunskap för statsråd, statssekreterare,

pressekreterare och politiskt sakkunniga, chefer och

medarbetare i departement och övrig statsförvaltning

samt utredare och sekreterare i statliga kommittéer

och utredningar. År 1997 tillsattes vidare en

metodutvecklingsgrupp för jämställdhets-arbetet inom

Regeringskansliet. Uppdraget är att finna nya

metoder för jämställdhetsanalyser, utveckla

utbildningen på området, initiera uppföljning och

utvärdering samt föreslå informationssatsningar.

Gruppen, som leds av statssekreteraren för

jämställdhetsfrågor, skall avsluta sitt arbete

senast i december 2000. Våren 2000 kommer

födjupningsseminarier i ämnet att genomföras för

respektive politikområde.

I skrivelsen anges även att det för

könsfördelningen i statliga styrelser, kommittéer

och bolagsstyrelser finns konkreta tidsbestämda mål

och delmål. Några motsvarande specificerade

angivelser finns inte för Regeringskansliet, men

däremot en uttalad målsättning att öka andelen

kvinnliga chefer i Regeringskansliet och att uppnå

en jämn könsfördelning på alla nivåer och inom alla

verksamhetsområden. Detta framhålls i ett utkast

till ny plan för personalpolitiken som för

närvarande är under utarbetande vid

Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Chefsförsörjningen inom statsförvaltningen bedöms

som avgörande för möjligheterna att uppnå

jämställdhet, och i propositionen Statlig

förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.1997/98:136)

framhålls att detta förhållande bör uppmärksammas på

förvaltningens alla nivåer. Särskild omsorg och

strävan efter balans bör därför ägnas

beredningsprocessen inför utnämningar och

rekryteringar. Bl.a skall rekrytering av

myndighetschefer, så långt det är möjligt, ske på

ett sådant sätt att det alltid finns en kandidat av

vardera könet i det slutliga urvalet.

Utskottet har vidare noterat att statsrådet Lena

Hjelm-Wallén i ett anförande inför riksdagen den 15

april 1999 framhöll jämställdheten som ett av de

prioriterade politikområdena under Sveriges

ordförandeskap i EU:s ministerråd 2001 (prot.

1998/99:80).

Integration

Den 1 maj 1999 trädde en ny lag (1999:130) mot

etnisk diskriminering i arbetslivet i kraft. Lagen

ålägger arbetsgivaren vissa förpliktelser, och

utskottet har bett att få in uppgifter från

Statsrådsberedningen om vilka åtgärder som vidtagits

i syfte att främja etnisk mångfald inom

Regeringskansliet.

Statsrådsberedningens svar, bilaga 2.2, ger vid

handen att det genom särskilt beslut den 1 juli 1999

tillsatts en partsgemensam arbetsgrupp med uppdrag

att lämna förslag till hur Regeringskansliet skall

främja etnisk och kulturell mångfald bland sina

anställda. Enligt projektdirektiven skall gruppen

komma med ett förslag till handlingsplan där förslag

ges till aktiva, konkreta och synliga handlingar.

Dessa åtgärder skall inlemmas i Regeringskansliets

befintliga policy för arbetsgivar- och

personalfrågor. Vid utformningen av gruppens

arbetsuppgifter har samråd skett med

Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att den ökning av antalet

anställda inom Regeringskansliet som kunde iakttas

vid den senaste granskningen (1997/98:KU10)

fortsätter. Utskottet noterar vidare att de

politiskt tillsatta tjänstemännens antal skiftat

något under den tid som denna granskning gäller. I

juli 1998 hade antalet jämfört med juli 1997 minskat

med två tjänster. Mellan juli 1998 och juli 1999

skedde dock en ökning med 4 tjänster. Nettoökningen

av politiskt tillsatta tjänstemän sedan den förra

granskningen är sålunda 2 tjänster. Inom denna grupp

har dock de politiskt sakkunniga inom

Regeringskansliet ökat från 67 till 75. Utskottet

noterar vidare att den stora departementsreform som

genomförts under den granskade perioden givetvis

påverkat hur Regeringskansliets personal fördelas

mellan Statsrådsberedningen och departementen.

Granskningen av löneskillnaderna mellan kvinnor och

män inom Regeringskansliet föranleder två

slutsatser. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män

inom respektive tjänstekategori är förhållandevis

små. Jämställdheten brister dock med avseende på

könsfördelningen inom de lägsta och de högsta

lönekategorierna. Bland departementssekreterarna och

de rättssakkunniga är könsfördelningen

förhållandevis jämn, för att sedan bli mer och mer

skev i de övre och nedre löneskikten. Kvinnornas

representation i den lägsta lönekategorin är nära

nog spegelvänd i förhållande till deras andel i den

högsta chefskategorin. En så ojämn fördelning är

inte nöjaktig, i synnerhet mot bakgrund av att

staten har ett ansvar som föregångare och förebild

på jämställdhetsområdet. Utskottet noterar dock med

tillfredsställelse att regeringen och

Regeringskansliet har den uttalade avsikten att

fortsätta arbetet med att utjämna könsfördelningen

inom tjänstekategorierna och fortlöpande vidtar

åtgärder för att uppnå detta syfte.

Även med avseende på integration har staten en

funktion att fylla som föregångare och förebild.

Utskottet finner det tillfredsställande att det, med

anledning av den nya lagen mot etnisk diskriminering

i arbetslivet, tillsatts en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet med uppgift att lämna förslag till

hur etnisk och kulturell mångfald bland de anställda

skall främjas

2.2 Regeringskansliet som myndighet

Allmän bakgrund

Den 1 januari 1997 omorganiserades Regeringskansliet

till en myndighet bestående av Statsrådsberedningen,

13 departement samt Regeringskansliets

förvaltningsavdelning. Utrikesförvaltningen består

av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen.

Den sistnämnda lyder under Regeringskansliet.

Omorganisationen aviserades i proposition 1996/97:1

och genomfördes den 1 januari 1997. Förändringen

föranledde KU att uttala (1996/97:KU1) att det fanns

anledning för utskottet att vid kommande

granskningar uppmärksamma de organisatoriska

förändringarnas betydelse för regeringsarbetet.

Utskottet erinrade i sitt granskningsbetänkande

våren 1997 om detta uttalande (1996/97:KU25). Senare

har Regeringskansliet, med verkan från den 1 januari

1999, ytterligare omorganiserats genom att fyra

departement slagits samman till det nya

Näringsdepartementet. Regeringskansliet består

följaktligen numera av 10 departement.

Vid KU:s granskning hösten 1998 (1998/99:KU10)

anförde utskottet bl.a. att ett skäl för utskottets

intresse för Regeringkansliets fortsatta utveckling

är att riksdagen med den ordning för

anslagstilldelningen som numera råder inte har något

direkt inflytande över Regeringskansliets

organisation och verksamhet. Det finns anledning för

utskottet att även framgent följa

Regeringskansliets verksamhet, eftersom det enligt

utskottets mening är viktigt att Regeringskansliet

fungerar väl oavsett vilken den sittande regeringen

är. Utskottet konstaterade att någon analys eller

allmän bedömning av vad den reform varigenom

Regeringskansliet blev en enda myndighet dittills

resulterat i inte hade lämnats. Utskottet utgick

från att det skulle bli möjligt för

Regeringskansliet att senare lämna en mera

preciserad redovisning till utskottet.

Inriktningen på årets granskning

Utskottets granskning 1998/99 inriktades på vilka

åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet med

anledning av den nya ordning som infördes den 1

januari 1997, vidare vilken roll det pågående

förändrings- och förnyelsearbetet spelat i detta

sammanhang, i vilken omfattning det uppgivna syftet

med förändringen uppnåtts samt vilken utvecklingen

har varit sedan den 1 januari 1997 på vissa områden

som togs upp vid utskottets utfrågning hösten 1996

med statssekreteraren Hans Dahlgren och rättschefen

Bengt-Åke Nilsson. På grundval av frågor med denna

inriktning som ställdes i en skrivelse till

Statsrådsberedningen lämnades en redogörelse till

utskottet i en promemoria, vars innehåll återgavs i

det nämnda granskningsbetänkandet.

I den föreliggande fortsatta granskningen av

Regeringskansliet har per-spektivet breddats från

Regeringskansliet(s omvandling till) en myndighet

till Regeringskansliet som myndighet. I denna

granskning finns det enligt utskottets mening

anledning att följa upp utvecklingen på främst de

områden som berör det pågående förändrings- och

förnyelsearbetet inom Regeringskansliet och dess

påverkan på förutsättningarna för regeringens arbete

samt i vilken utsträckning det uppgivna syftet med

den organisatoriska förändringen uppnåtts.

I Regeringskansliets årsbok 1998, som utgavs i juni

1999, finns i kapitel 4 en översiktlig redovisning

av förändringsarbetet i Regeringskansliet.

Framställningen är väsentligen deskriptiv. En samlad

bedömning saknas vad beträffar vilka resultat som

uppnåtts med detta förändringsarbete som till en

betydande del sattes i gång i samband med reformen

den 1 januari 1997. Enligt utskottets mening fanns

mot denna bakgrund skäl för utskottet att begära en

redogörelse för effekterna av förändringsarbetet,

främst avseende arbetsformer och organisation,

verksamhetsplanering och intern styrning samt

ledarskaps- och chefsutveckling. Om möjligt borde

effekterna uttryckas såväl kvantitativt som

kvalitativt.

Även frågan om vilka åtgärder som vidtagits med

anledning av den genomförda översynen av

kompetensförsörjningen i Regeringskansliet borde

enligt utskottets mening uppmärksammas.

I betänkande 1997/98:KU31 behandlade utskottet ett

förslag från Riksdagens revisorer om att även

Regeringskansliet skulle lämna resultatredovisning

på samma sätt som andra myndigheter. Finansutskottet

anförde i sitt yttrande över förslaget att det

närmast ankom på konstitutionsutskottet att överväga

vilka krav som riksdagen bör ha på en sådan

resultatredovisning. I betänkandet redovisades att

det inom ramen för Regeringskansliets förnyelse- och

förändringsarbete pågick ett arbete med att utveckla

den interna styrprocesssen och att en prototyp för

resultatinformation för Regeringskansliet tagits

fram. Utskottet utgick från att resultatet av

utvecklingsarbetet i denna del borde av regeringen

redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang.

Riksdagen beslöt på KU:s förslag att ge regeringen

detta till känna. Mot denna bakgrund ansåg utskottet

att det fanns det skäl för utskottet att i årets

granskning aktualisera frågan om Regeringskansliets

resultatinformation med avseende på bl.a. det

konkreta resultatet av det nämnda

utvecklingsarbetet.

I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1,

utgiftsområde 1 s. 26) anförs att det inom

Regeringskansliet för närvarande pågår en intern

utredning vars förslag skall utmynna i hur

Regeringskansliet långsiktigt bör dimensioneras från

år 2001 och framåt. Det anförs vidare att denna

fråga är av allra största vikt för det offentliga

Sverige, inte minst för riksdagen och för

förutsättningarna för att lagstiftningsarbetet kan

ske på ett optimalt sätt.

På samma ställe i budgetpropositionen för år 2000

aviseras att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

under utgiftsområde 1 och anslaget A 1

Utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5 slås

samman till ett gemensamt anslag per den 1 januari

2002. Som skäl för sammanslagningen anförs att

styrningen och resursanvändningen fördelas bättre

samt att det till följd av globaliseringen och EU-

medlemskapet blir allt svårare att dra en gräns

mellan nationell politik och utrikespolitik.

Regeringen avser att i vårpropositionen 2001

återkomma med ett förslag till riksdagen.

Frågor till Regeringskansliet

Utskottet har ställt följande skriftliga frågor till

Regeringskansliet:

1. Har det förändringsarbete som beskrivs i kap. 4 i

Regeringskansliets årsbok 1998 vad avser a)

arbetsformer och organisation, b)

verksamhetsplanering och intern styrning samt c)

ledarskaps- och chefsutveckling utvärderats? Om så

är fallet: vilket är resultatet av utvärderingen?

2. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av den

översyn av kompetensförsörjningen i

Regeringskansliet som nämns i årsboken?

3. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av

riksdagens tillkännagivande (1997/98:KU31, rskr.

1997/98:295) om Regeringskansliets

resultatredovisning?

Regeringskansliets promemoria och SIFO:s

attitydundersökning

I en promemoria från Statsrådsberedningen daterad

1999-11-02, bilaga 2.3, redovisas de svar på

utskottets frågor som utarbetats inom

Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

När det gäller frågan om en eventuell utvärdering

av förändringsarbetet och resultatet av denna anförs

inledningsvis att det pågående förändrings- och

förnyelsearbetet inte skall ses som en engångsinsats

utan som ett kontinuerligt arbete som syftar till

att effektivisera verksamheten och höja kompetensen

hos Regeringskansliets medarbetare. Flera

uppföljningsinsatser har genomförts och olika

åtgärder har vidtagits med anledning härav.

Beträffande området arbetsformer och organisation

nämns i promemorian att en attitydundersökning

avsedd för alla anställda i myndigheten har

genomförts av SIFO på myndighetens uppdrag. Vid

tiden för promemorians upprättande hade resultatet

av undersökningen ännu inte redovisats. Utskottet

har skaffat ett exemplar av den aktuella

undersökningsrapporten. I fråga om samarbete och

revirtänkande redovisas att samarbetet på enhetsnivå

är bra medan samarbetet inom departementen får lägre

värden. Revirtänkandet mellan enheterna är

påtagligt. Samarbetet mellan departementen får än

lägre värden, och revirtänkandet har ökat något

sedan 1997. Sammantaget har revirtänkandet ökat

något sedan 1997 och samarbetet mellan departementen

blivit något sämre. I den fortsatta framställningen

redovisas vissa ytterligare resultat av

undersökningen.

I promemorian redovisas också att ett arbete pågår

med att utveckla nyckeltal avseende t.ex.

personalsammansättning, personalomsättning, antal

ärenden och handläggningstider. Vidare har två

undersökningar genomförts med hjälp av externa

konsulter avseende en omvärldsanalys respektive den

interna kommunikationen. Av omvärldsanalysen framgår

att allmänheten har dåliga kunskaper om

Regeringskansliet. Vad gäller interninformationen

finns ett behov av en tydligare struktur på

informationen och en anpassning till olika

målgrupper och deras behov.

I förvaltningsavdelningens promemoria beskrivs

också Regeringskansliets samordnade

verksamhetsplaneringsprocess. Av den nämnda

attitydundersökningen framgår att en påtagligt

positiv förändring skett vad gäller måltänkandet och

deltagandet i planeringsarbetet.

Verksamhetsplaneringen som instrument har dock fått

ett klart lägre betyg än vid den förra

undersökningen 1997.

Enligt promemorian är deltagarnas egen bedömning

att det särskilda ledarskapsprogrammet för

statssekreterare varit bra. Tendensen är densamma

beträffande ett nio dagar långt utvecklingsprogram

för enhetschefer som genomförts under 1999. Av den

nämnda rapporten om attitydundersökningen framgår

att samtliga ledaregenskaper visar en positiv

utveckling. Chefens ledarskap har enligt en

helhetsbedömning blivit bättre och närmar sig en

normalnivå.

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av

kompetensförsörjningen som sträcker sig fram till år

2003. Ett stort antal åtgärder planeras och

genomförs med anledning av denna översyn. Bland

insatserna kan nämnas gemensamt stöd för

rekrytering, lönesättning och arbetsformer, en

uppföljning av attitydundersökningen 2001,

kompetensväxling, introduktionsutbildning och

huvudmannaforum.

När det gäller Regeringskansliets

resultatredovisning anförs i

Förvaltningsavdelningens promemoria att det är svårt

att praktiskt och teoretiskt skilja på

Regeringskansliets resultat och regeringens, vilket

medför att de regelverk som tillskapats för

regeringens styrning och dialog med statliga

myndigheter i många avseenden inte passar in på

Regeringskansliet. Enligt bestämmelsen i 45 §

förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet skall Regeringskansliet inte lämna

resultatredovisning enligt förordningen (1996:882)

om myndigheters årsredovisning m.m. Enligt

promemorian är det mot denna bakgrund motiverat att

Regeringskansliet inte åläggs att till regeringen

lämna resultatredovisning. Däremot är det naturligt,

heter det vidare i promemorian, att

Regeringskansliet utvecklar och sedan redovisar

vissa resultatmått för riksdagen inom ramen för

budgetpropositionen och Regeringskansliets årsbok.

Vissa resultatmått återges också i

konstitutionsutskottets årliga

granskningsbetänkande. Årsboken för 1999 avses

utökas med ytterligare nyckeltal och statistiska

uppgifter.

Muntlig information från representanter för

Statsrådsberedningen

Utskottet har vid sitt sammanträde den 30 november

1999 fått muntlig information från statssekreteraren

Pär Nuder, rättschefen Per Virdesten och

departementsrådet Bo Malmqvist, samtliga vid

Statsrådsberedningen. Därvid ventilerades frågor med

anknytning till den nya organisationen och

arbetssättet i Regeringskansliet. Bl.a. behandlades

frågan om Statsrådsberedningens ställning och

inflytande inom Regeringskansliet. Enligt

Statsrådsberedningens representanter finns ingen

medveten strävan att stärka Statsrådsberedningens

inflytande. Samordningen av EU-frågorna inom

Statsrådsberedningen anses vara ett undantag som

beror på att dessa frågor är en integrerad del av

inrikespolitiken snarare än utrikespolitiken. Det

framhölls också från representanterna för

Statsrådsberedningen att den nya organisationen inte

medfört några förändringar vad avser handhavandet av

utnämningspolitiken. Beredningen av

tjänstetillsättningar sker på samma sätt som

tidigare med samråd mellan Statsrådsberedningen och

departementen. Däremot anses personalpolitiken ha

förändrats i betydande omfattning, där översynen av

kompetensförsörjningen framhålls som ett exempel på

ett bra utfall av reformeringen av

Regeringskansliet. Den nya ordningen har också

underlättat personalrörligheten mellan

departementen.

Sammanfattning

Konstitutionsutskottet har med årets granskning

följt det pågående reformarbetet inom

Regeringskansliet i cirka tre år. Utskottet

konstaterade i förra årets granskning att någon

analys eller allmän bedömning av vad reformen

dittills resulterat i inte hade lämnats. Utskottet

utgick från att Regeringskan- sliet senare skulle

kunna lämna en mera preciserad redovisning till

utskottet.

I årets granskning har framkommit att det pågående

förändrings- och förnyelsearbetet enligt regeringens

mening skall ses som ett kontinuerligt arbete

syftande till effektivitet och kompetenshöjning. I

den genomförda attitydundersökningen har framkommit

bl.a. att revirtänkandet ökat och att samarbetet

mellan departementen blivit sämre mellan 1997, då

reformarbetet startade, och 1999. En s.k.

omvärldsanalys har också påvisat brister.

Beträffande verksamhetsplaneringen konstateras att

måltänkande och deltagande utvecklats positivt medan

verksamhetsplaneringen som instrument försämrats

sedan 1997. Utvecklingsprogrammen för chefer har

uppskattats av deltagarna. En översyn av

kompetensförsörjningen har påbörjats i stor skala.

När det gäller resultatredovisningen, som KU

framhöll som särskilt viktig vid förra årets

granskning, anser regeringen att det är motiverat

att Regeringskansliet inte åläggs att lämna en sådan

redovisning till regeringen. Enligt det yttrande som

lämnats i detta granskningsärende är det dock

naturligt att Regeringskansliet redovisar vissa

resultat för riksdagen i olika sammanhang.

Regeringskansliets årsbok avses utökas i detta

avseende.

Sammantaget kan konstateras å ena sidan att någon

mera samlad bedömning av effekterna av

Regeringskansliets reformering inte har kommit fram

och å andra sidan att det finns ett antal mätningar

eller uppskattningar som punktvis ger viss belysning

av förändringar som inträffat sedan 1997. Denna

information innehåller en blandning av positiva och

mindre positiva bedömningar.

Utskottets bedömning

Vid årets granskning har utskottet funnit att det

inte varit möjligt för utskottet att efter tre års

uppföljning få fram en samlad bild av effekterna av

1997 års reform genom vilken Regeringskansliet blev

en myndighet. Vid nästa års granskning bör

Regeringskansliet enligt utskottets mening kunna

tillhandahålla en sådan samlad bild som utskottet

efterlyser.

När det särskilt gäller frågan om

Regeringskansliets resultatrapportering finns i

grunden två skilda uppfattningar: dels utskottets

uppfattning, som baseras på Riksdagens revisorers

uppfattning att Regeringskansliet bör kunna lämna

resultatredovisning som andra myndigheter, dels den

uppfattning enligt vilken Regeringskansliet inte bör

ha en sådan skyldighet. Den sistnämnda ståndpunkten

kommer till uttryck i förordning som regeringen

utfärdat. Tidigare har utskottet nöjt sig med

beskedet att man inom Regeringskansliet arbetade med

att utveckla ett system för resultatinformation,

varvid utskottet emotsåg en redovisning av en sådan

information vid ett senare tillfälle. När besked nu

lämnats att sådan information inte är att vänta

anser utskottet, som i dag inte finner skäl att

frångå sin tidigare redovisade uppfattning om

behovet av redovisning av resultat också från

Regeringskansliet, att frågan bör bli föremål för en

mera utförlig, principiell analys vid nästa års

granskning.

Granskningen föranleder i övrigt ingen kommentar

från utskottets sida.

3 Regeringsprotokollen

3.1 Statistik

I bilaga 3.1 redovisas i tabellform antalet avgjorda

regeringsärenden och deras fördelning på

ärendegrupper. Av tabellen framgår att det totala

antalet ärenden år 1998 var 9 946. De största

ärendegrupperna var dispens- och övriga partsärenden

(2 411) följt av regleringsbrev samt anslags- och

bidragsärenden (2 038), anställningsärenden (1 771),

författningar (1 305) och överklaganden (1 250).

Ordningsföljden var densamma år 1997, med det

undantaget att ärendegruppen överklaganden då var

större än författningarna - detta trots att antalet

överklaganden ökat från 1 145 år 1997 till 1 250

under år 1998.

Justitiedepartementet handlade det största antalet

ärenden (1 701, en ökning med 177 jämfört med 1997

års 1 524 ärenden). Därefter kommer

Miljödepartementet med 960 ärenden, nära nog en

fördubbling jämfört med 1997 års 495 ärenden.

3.2 Formell granskning av protokollen

I likhet med föregående år har protokollen över

samtliga regeringsbeslut under det gångna året

(1998) begärts in från departementen. Protokollen

har översiktligt gåtts igenom inom utskottets kansli

för att sedan återföras till departementen.

Genomgången har omfattat även statsministerns

protokoll. I övrigt har den till väsentlig del

avsett ärenden som redovisats i underprotokoll B för

de skilda departementen, dvs. protokoll som kan

innehålla uppgifter som omfattas av sekretess, samt

underprotokollen från vissa departement, nämligen

Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet och

Kulturdepartementet.

Utskottets bedömning

Granskningen har inte givit anledning till några

uttalanden av utskottet.

4 Vissa förvaltningsärenden

Utskottets granskning

Trots att regeringen inte är en

förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening

har det ansetts viktigt att även i regeringsärenden

följa de principer som förvaltningslagen ger uttryck

för.

Utskottet gjorde därför vid förra årets granskning,

betänkande 1998/99:KU10, en genomgång av akterna i

fyra slag av regeringsärenden som kommit in till

Regeringskansliet år 1997. Det gällde vissa

vägärenden, ärenden om tillstånd till

luftfartsverksamhet, ärenden enligt

kulturminneslagen (1988:950) och vissa ärenden

enligt plan- och bygglagen (1987:10).

Utskottet har i år valt att granska ärenden som

gäller överförande av straffverkställighet.

Resultat av genomgången av ärenden som gäller

internationellt samarbete rörande verkställighet av

brottmålsdomar

En genomgång har gjorts av de åtta ärenden som

kommit in till Regeringskansliet och som gäller

överförande av straffverkställighet och där

regeringen fattat beslut under år 1998. Ärendena

gäller tillämpning av lagen (1972:260) om

internationellt samarbete rörande verkställighet av

brottmålsdom.

Enligt lagens 1 § kan regeringen, i den mån det

påkallas av överenskommelse som Sverige ingått med

främmande stat, förordna att frihetsberövande

påföljd, böter eller förverkande som i den främmande

staten ådömts eller beslutats efter rättegång i

brottmål, eller böter eller förverkande som i den

staten ålagts eller beslutats av annan myndighet än

domstol, får verkställas i Sverige. Regeringen kan

också i den mån det påkallas eller föranleds av

överenskommelsen förordna att verkställighet av

frihetsberövande påföljd, böter eller föverkande,

som ådömts eller beslutats genom dom meddelad av

svensk domstol eller ålagts någon av annan svensk

myndighet genom godkänt strafföreläggande eller

godkänt föreläggande av ordningsbot, får anförtros

åt myndighet i den främmande staten.

Förordnande enligt 1 § kan avse verkställighet

enligt den i Haag år 1970 undertecknade europeiska

konventionen om brottmålsdoms internationella

rättsverkningar (brottmålskonventionen) eller

verkställighet enligt den i Strasbourg år 1983

undertecknade konventionen om överförande av dömda

personer (överförandekonventionen). Förordnande

enligt 1 § kan också gälla verkställighet enligt

annan överenskommelse med främmande stat.

Av de ärenden som konstitutionsutskottet granskat

avser sju ärenden verkställighet enligt

överförandekonventionen och ett ärende

verkställighet enligt annan överenskommelse med

främmande stat (Thailand).

Under granskningen har följande iakttagelser

gjorts. I ett fall (dnr Ju/98/1688) har

regeringsbeslutet fått rubriken "Begäran om

omprövning av regeringsbeslut angående överförande

av straffverkställighet till Turkiet". Ärendet synes

emellertid handla om ett överklagande av

Kriminalvårdsstyrelsens beslut att inte samtycka

till att överföra en turkisk medborgare till Turkiet

för verkställighet. Detta framgår också av texten i

regeringsbeslutet.

I ett annat fall (dnr Ju/98/1573) beskrivs ärendet

enligt regeringsbeslutet som om Storbritannien gjort

en framställning till Sverige om att en person skall

överföras till Sverige för fortsatt verkställighet

enligt överförandekonventionen. Av handlingarna i

ärendet framgår emellertid att det är den enskilde

personen som begär att få bli överförd till Sverige

för att avtjäna straffet.

Utskottets bedömning

När det gäller granskningen av ärenden som gäller

internationellt samarbete rörande verkställighet av

brottmålsdomar har utskottet noterat att regeringens

beslut i ett fall fått en felaktig rubrik och i ett

annat fall fått en felaktig beskrivning av vissa

faktiska omständigheter. Utskottet finner emellertid

att dessa felaktigheter inte kunnat påverka

avgörandena i sak. Granskningen av

verkställighetsärendena föranleder i övrigt inget

uttalande från utskottets sida.

5 Dispensärenden hos regeringen

1998

Regeringens dispensmöjlighet

Enligt 11 kap. 12 § regeringsformen får regeringen

medge undantag från föreskrift i förordning eller

från bestämmelse som har meddelats med stöd av

beslut av regeringen om ej annat följer av lag eller

beslut om utgiftsanslag.

Dispens är enligt det synsätt som ligger bakom den

nuvarande regeringsformen en form av

rättstillämpning. Eftersom regeringen liksom alla

andra myndigheter är bunden av normmässighetens

princip, kan regeringen eller annat normgivande

organ inte härleda någon dispensbefogenhet ur sin

normgivningskompetens: ett normgivande organ är

principiellt bundet av sina egna normer. En

befogenhet att medge dispens från en föreskrift i en

författning förutsätter sålunda en dispensregel i

samma författning eller i en annan författning av

minst samma konstitutionella valör. Med detta

synsätt skulle en allmän behörighet för regeringen

att bevilja dispens från regeringsförordningar eller

underordnade myndigheters föreskrifter ha kunnat

åstadkommas i varje fall genom vanlig lag. En

dispensbestämmelse togs emellertid in i

regeringsformen "i förenklingssyfte". (Se prop.

1973:90 s. 410, Holmberg-Stjernquist s. 383 f.)

Två av de ärenden som konstitutionsutskottet

granskade under riksmötet 1998/99 aktualiserade

frågan om regeringens möjlighet att göra eller

bevilja undantag från annars gällande författning.

Det ena ärendet avsåg möjligheten för regeringen att

bevilja landstinget i Värmland undantag från

tandvårdsförsäkringen. Det andra ärendet avsåg

undantag från bestämmelser i elförordningen om

beredningen.

Utskottets bedömning

I samband med den genomgång av protokollen över

regeringsbeslut under år 1998 som nämns i avsnitt

3.2 har utskottskansliet särskilt sökt efter beslut

om dispens enligt 11 kap. 12 § regeringsformen.

Genomgången med denna inriktning har avsett

Justitiedepartementets, Försvarsdepartementets och

Kulturdepartementets områden. Vid genomgången har

inte gjorts några iakttagelser som ger utskottet

anledning till uttalande.

6 Beredningen av

lagstiftningsärenden

6.1 Ds-promemorior med författningsförslag

Bakgrund

Beredningen av författningsärenden kan ske på olika

sätt. Regeringen och statsråden biträds i sitt

arbete av ett stort antal organ med skiftande

uppgifter och olika rättslig status. Viktigast är

Regeringskansliet med de olika departementen,

Statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen.

Därutöver finns ett stort antal organ som särskilt

tillsätts efter beslut av regeringen eller på

departementsnivå för olika uppgifter. En kommitté

eller en särskild utredare kan få i uppdrag att

utreda en fråga och lägga fram förslag till

erforderliga författningar. Förslag kan också

arbetas fram inom Regeringskansliet eller av en

regeringen underställd myndighet.

Kommittéers och särskilda utredares uppdrag skall

enligt kommittéförordningen (1998:1474) redovisas i

betänkanden som trycks och ges ut i serien Statens

offentliga utredningar (SOU).

Departementsserien (Ds) innehåller utredningar och

förslag som har utarbetats inom Regeringskansliet.

Endast Ds-promemorior som innehåller

författningsförslag omfattas av utskottets

granskning.

Betänkanden i SOU-serien, vari kommitténs eller den

särskilda utredarens uppdrag redovisas, innehåller

regelmässigt en missivskrivelse till vederbörande

statsråd. I skrivelsen anges i korthet vilket

uppdrag som kommittén eller utredaren har haft och

vilka som har deltagit i arbetet. Kommitténs eller

utredarens uppdrag brukar också redovisas i

betänkandena, oftast in extenso.

Promemorior som publiceras i departementsserien är

oftast tämligen anonyma produkter. De har i

allmänhet upprättats inom Regeringskansliet och

innehåller inte någon skrivelse som motsvarar

missivet i kommittébetänkanden.

För både betänkanden i SOU-serien och Ds-

publikationer gäller att de kan variera avsevärt i

omfång.

Tillkomstförhållandena för Ds-promemoriorna kan

också variera avsevärt. Ibland redovisas bakgrunden

till att promemorian skrivits, ibland inte. Ibland

redovisas vilka som deltagit i utarbetandet av

promemorian, med eller utan namns nämnande, ibland

inte.

Utarbetade författningsförslag sänds regelmässigt

på remiss (jfr 7 kap. 2 § RF).

Till komplettering kan hänvisas till regeringens

diskussion av kommittéväsendets roll och

arbetsformer i kommittéberättelsen 1999 (skr.

1998/99:103, jfr bet. 1998/99:KU26). Regeringen

framhåller att en regering för att kunna genomföra

sin politik och styra landet behöver tillgång till

ett kvalificerat beslutsunderlag. Olika vägar står

till buds för att skaffa det. Regeringskansliet

förfogar inom sig över en betydande expertis, men

ofta behövs underlag och uppgifter från andra håll.

En vanlig källa är de statliga myndigheterna vilka

också i stor omfattning tas i anspråk för att utföra

särskilda av regeringen givna uppdrag. Det är inte

heller ovanligt att tjänstemän i departementen och

myndigheter samarbetar i arbetsgrupper för att ta

fram det underlag som regeringen behöver.

Om kommittéerna påpekas att de inte bara förser

regeringen med nödvändigt beslutsunderlag, utan de

fyller också en viktig beredande funktion för

riksdagens partier, kommuner och landsting,

myndigheter och organisationer. Resultatet av deras

arbete är en kunskapsbank för enskilda liksom för

forskningen och de utgör en röst i en öppen

samhällsdebatt. Kommittéväsendets demokratiska

funktion är således enligt regeringen påtaglig och

väl värd att värna om.

Promemorior publicerade i Ds 1998

Inom konstitutionsutskottets kansli har gjorts en

genomgång av de promemorior som publicerats i Ds

under år 1998 och som innehåller

författningsförslag.

Genomgången visar en avsevärd spännvidd i fråga om

karaktär och omfång hos promemoriorna. De mest

omfattande är promemoriorna (Ds 1998:45) Reformerade

försäkringsrörelseregler, (Ds 1998:53) Ny smugg-

lingslag och (Ds 1998:72) Små företag och

konkurrenslagen. Dessa promemorior är på 350-550

sidor. Små promemorior är (Ds 1998:5) Digital

marksänd TV - lagändringar, (Ds 1998:23) Ändrade

skatteregler vid överföring av periodiseringsfond

och skatteutjämningsreserv vid ombildning till

aktiebolag, (Ds 1998:47) Skattefrågor och

investerarskydd och (Ds 1998:60) Myndigheters

öppethållande på s.k. klämdagar. De nu nämnda

promemoriorna omfattar omkring 30 sidor.

Promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler

innehåller förslag till ändringar i fyra lagar,

främst i försäkringsrörelselagen (1982:713) och

lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag. Av promemorian framgår att den

är upprättad inom Finansdepartementet. Något uppdrag

eller vem som initierat promemorian anges inte. I en

inledning redovisas under skilda rubriker

näringsrättsliga regler, EG:s försäkringsdirektiv,

behovet av översyn från ekonomisk synpunkt,

oreglerad marknad och effektivitetsproblemen.

Promemorian Ny smugglingslag innehåller dels

förslag till en ny lag om straff för smuggling m.m.,

dels förslag till ändringar i nio andra lagar och

dels förslag till ändringar i två

regeringsförfattningar. I promemorian upplyses att

det inom Finansdepartementet har gjorts en översyn

av lagen om straff för varusmuggling och att

representanter för Justitiedepartementet och

Generaltullstyrelsen medverkat i arbetet. Något

uppdrag anges inte. I en inledning redogörs

emellertid för översynens syfte.

Promemorian Små företag och konkurrenslagen

innehåller förslag till ändringar i två lagar och

till två förordningar. I en inledning redovisas att

regeringen uppdragit åt en interdepartemental

arbetsgrupp att utreda vissa frågor på

konkurrenslagens område, bl.a. frågan om lagens

utformning avseende samverkan mellan små företag.

Även bakgrunden till uppdraget redovisas. Uppgifter

ges också om arbetsgruppens sammansättning. I

gruppen har ingått företrädare för Närings- och

handelsdepartementet, Inrikesdepartementet,

Jordbruksdepartementet, Kommunikationsdepartementet,

Finansdepartementet, Justitiedepartementet och

Konkurrensverket. Ordförande i arbetsgruppen har

varit rättschefen i Närings- och

handelsdepartementet, vilken också nämnts med namn.

Vidare finns uppgift om tre namngivna experter samt

om en referensgrupp med - icke namngivna -

företrädare för berörda branscher. Arbetsgruppen är

också redovisad i kommittéberättelsen 1999 som organ

under Regeringskansliet (N:8). Gruppen och dess

uppdrag redovisas där på sedvanligt sätt.

Promemorian Digital marksänd TV - lagändringar

innehåller ett förslag till ändringar i radio- och

TV-lagen. Uppdrag och författare anges inte. Av

promemorian framgår att de föreslagna lagändringarna

är avsedda att underlätta införandet av digitala TV-

sändningar.

Promemorian Ändrade skatteregler vid överföring av

periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv vid

ombildning till aktiebolag innehåller förslag till

ändringar i tre lagar. Uppdrag och författare anges

inte. Bakgrunden och syftet redovisas inte heller

direkt.

Promemorian Skattefrågor och investerarskydd

innehåller förslag till en ny lag och till ändringar

i två lagar. Uppdrag och författare anges inte. En

redovisning för bakgrunden till förslagen lämnas

dock.

Promemorian Myndigheters öppethållande på s.k.

klämdagar innehåller ett förslag till ändring i

förvaltningslagen. Uppdrag och författare anges

inte, men bakgrunden framgår klart av inledningen,

där JO-beslut om myndigheters öppethållande i

samband med s.k. klämdagar redovisas.

Vissa promemorior innehåller i ett förord uppgifter

om uppdrag till namngivna personer. Det gäller bl.a.

promemoriorna (Ds 1998:42) Effektivare omprövning av

förvaltningsbeslut och (Ds 1998:44)

Kreditupplysningslagen - anpassning till

dataskyddsdirektivet. Beträffande den förstnämnda

har uppdraget lämnats av departementschefen,

beträffande den andra framgår inte vem som lämnat

uppdraget. Båda uppdragen har gällt personer utanför

Regeringskansliet.

Vissa andra promemorior rör tillträde till

internationella konventioner. Som exempel kan nämnas

(Ds 1998:1) Sveriges tillträde till

bedrägerikonventionen, (Ds 1998:19) Förbud mot

antipersonella minor - Sveriges tillträde till

konventionen om förbud mot användning, lagring,

produktion och överföring av antipersonella minor

(truppminor) samt om deras förstöring och (Ds

1998:29) Korruption - Svenskt tillträde till vissa

internationella konventioner m.m. I ingen av dessa

anges explicit uppdrag eller författare.

Andra promemorior i lagstiftningsärenden

Någon undersökning om promemorior som upprättats

inom Regeringskansliet utan publicering i Ds har

inte gjorts i detta ärende. Från utskottets

beredning av allmänna ärenden under det senaste året

kan dock nämnas tre sådana icke Ds-publicerade

promemorior. Två rör staten och trossamfunden. Den

ena gäller Svenska kyrkans personal och relations-

ändringen (se prop. 1998/99:38), den andra följd-

ändringar i lagstiftningen med anledning av

stat-kyrka-reformen (se prop. 1998/99:124). Båda

dessa promemorior har försetts med uppgift om

ansvarig enhet inom Kulturdepartementet och om

handläggare. Den tredje promemorian gäller förhör

m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska

säkerhetstjänsternas författningsskyddande

verksamhet (se prop. 1998/99:140). Den promemorian

har uppgift om ansvarig enhet inom

Justitiedepartementet. I sedvanlig ordning finns

därutöver i remisskrivelsen upplysning om

handläggare i departementet.

Uppgifter från Regeringskansliet

Regeringskansliet har i svar på frågor av utskottet

om promemorior som publicerats i Ds, bilaga 4.1,

påpekat att SOU-serien enligt praxis är reserverad

för kommittéväsendet och att utredningstexter som

utarbetas inom Regeringskansliet (t.ex. av en

arbetsenhet inom ett departement eller av en

arbetsgrupp med företrädare för flera departement)

publiceras i Ds. Enligt de riktlinjer för

trycksaksframställning som Regeringskansliets

förvaltningsavdelning gett ut år 1997 bör trycksaker

som är avsedda för extern spridning normalt tas in i

Ds. Det gäller dock inte publikationer som ingår i

SOU eller annan etablerad serie eller småtryck,

t.ex. informationsbroschyrer.

Regeringskansliet har vidare framhållit att Ds-

promemorior med författningsförslag normalt är

resultatet av ett lagarbete där flera personer

medverkar på skilda sätt och i växlande omfattning.

Arbetet utförs för det mesta eller huvudsakligen av

anställda i Regeringskansliet inom ramen för

anställningen. Det styrs naturligtvis, liksom annat

arbete i Regeringskansliet och på andra håll, oftare

genom muntlig arbetsledning än genom skriftliga

uppdrag till personalen.

Promemorior med författningsförslag är, framhåller

Regeringskansliet vidare, så gott som alltid avsedda

att skickas på remiss. Det framgår då av

remisskrivelsen vem som har beslutat remissen och

vem som är handläggare. Det finns enligt

Regeringskansliet knappast något behov av

ytterligare upplysningar om vem i Regeringskansliet

som läsare kan rikta frågor till.

Som typfall där uppdrag och medverkande brukar

anges i en Ds-promemoria anges att

- en arbetsgrupp i Regeringskansliet har författat

promemorian efter ett skriftligt beslut av

regeringen eller Regeringskansliet,

- någon utomstående har författat promemorian på

uppdrag av Regeringskansliet.

Enligt Regeringskansliet finns det gererellt sett

inte underlag för att göra någon skillnad i

auktoritetshänseende mellan SOU-texter och Ds-

texter.

Utskottets bedömning

Som framgår ovan är Ds-promemoriorna av olika

karaktär och omfattning. Intresset utanför

Regeringskansliet och remissinstanserna för den

enskilda promemorian och dess tillkomsthistoria kan

antas variera kraftigt. För många av dem kan det

antas vara mycket begränsat. Andra kan vara av

intresse både utanför den nämnda kretsen och efter

det att lagstiftningsärendet har avslutats.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets

uppfattning anledning att i större utsträckning ange

bakgrunden och syftet med promemoriorna samt om vem

eller vilka - namngivna medverkande eller enheter

inom Regeringskansliet - som huvudsakligen ansvarat

för produkten. Uppgifterna bör lämnas på ett

lättillgängligt sätt, exempelvis i ett förord.

Utskottets genomgång har i denna omgång endast

avsett promemorior i Ds som innehåller

författningsförslag. Utskottet kan ha anledning att

i ett senare sammanhang återkomma till frågan om

publicering av andra promemorior och därvid också ta

upp principerna för publicering i SOU-serien.

6.2 Remissmöten i Regeringskansliet

Bakgrund

Enligt regeringsformen (RF) skall det finnas ett

regeringskansli för beredning av regeringsärenden.

Vid beredningen av regeringsärenden skall

upplysningar och yttranden inhämtas från berörda

myndigheter och i den omfattning som det behövs

skall även sammanslutningar och enskilda ges

tillfälle att yttra sig (RF 7 kap. 1 och 2 §§).

Detta system med remissförfarande i regeringsärenden

anses sedan gammalt utgöra ett karakteristiskt drag

i den svenska förvaltningsverksamheten. En

bestämmelse rörande detta fanns med redan i 1809 års

RF, och vid tillkomsten av nuvarande RF förklarade

departementschefen att systemet med att inhämta

yttranden från myndigheter, organisationer och andra

enskilda är ett karakteristiskt och betydelsefullt

inslag i svensk politisk beslutsprocess.

Av remissyttrandena över Grundlagberedningens

förslag (SOU 1972:15) framgår också att man från

olika organisationer lade stor vikt vid

remissförfarandet, särskilt i lagstiftningsfrågor.

Departementschefen ansåg därför att det var

naturligt att ordningen med remisser från regeringen

som ett led i beredningsarbetet även i

fortsättningen skulle komma till uttryck i RF (prop.

1973:90 s. 286 ff.). KU hade inga synpunkter på

förslaget i denna del. Regeringsformens föreskrifter

om beredningen av regeringsärenden gäller alla olika

slag av sådana ärenden, dvs. såväl författnings- och

budgetärenden m.m. som förvaltningsärenden.

Varken av RF eller av förarbetena till denna framgår

hur ett remissförfarande bör gå till.

Statsrådsberedningen har dock utfärdat anvisningar

om vad som bör gälla när regeringen skall lämna en

proposition eller skrivelse till riksdagen. Enligt

propositionshandboken (Ds 1997:1) är det

traditionella sättet för regeringen att få

upplysningar och yttranden att skicka ut betänkanden

och promemorior på remiss. Även andra sätt att

skaffa information nämns, som t.ex. remissmöten

eller underhandssynpunkter. Det framhålls dock att

alla komplicerade lagstiftningsärenden skall föregås

av remissbehandling. Remissmöten kan i sådana fall

användas som en del i beredningsförfarandet om

ärendet har föregåtts av tidigare utredningar och

remissförfaranden.

Det är bara myndigheter under regeringen som är

skyldiga att svara på remisser. Andra

remissinstanser som t.ex. kommuner och

organisationer kan beredas tillfälle att lämna

synpunkter. Alla remissvar skall redovisas i en

särskild remissammanställning.

Våren 1997 remitterade Riksdagens revisorer en

granskningsrapport angående kommittéväsendets roll

och arbetsformer. Revisorernas granskning jämte de

remissvar som den föranledde resulterade i december

1997 i en skrivelse till riksdagen (1997/98:RR3)

vari revisorerna bl.a. framhåller att man avråder

från att använda utfrågningar som ersättning för

traditionell remissbehandling, i synnerhet då det

gäller komplexa frågor. Utfrågningar bör i stället

ses som ett komplement till reguljär

remissbehandling.

Revisorernas skrivelse behandlades av KU under våren

1998 varvid KU i sitt betänkande 1997/98:KU31

förklarade att man ville att regeringen återkom till

riksdagen med en beskrivning av hur man organiserat

och utvecklat remisshanteringen av

kommittébetänkandena, vilket skulle kunna ske inom

ramen för kommittéberättelsen våren 1999. Riksdagen

beslutade att detta skulle ges regeringen till

känna. Regeringen har därefter i sin skrivelse

1998/99:103 Kommittéberättelse 1999 när det gäller

frågan om remisshanteringen hänvisat till den nya

propositionshandboken som kom ut i december 1997.

Synpunkter på beredningen av lagstiftningsärenden

har i vissa fall också framförts av Lagrådet. I sitt

yttrande över förslagen i proposition 1993/94:44

Grovt rattfylleri m.m. anförde Lagrådet beträffande

förslaget om ändring i brottsbalken att "det är att

beklaga att en så principiellt viktig lagändring

inte har varit föremål för sedvanligt

remissförfarande utan endast beretts genom s.k.

hearing i justitiedepartementet". I yttrande över

förslagen i proposition 1993/94:52 Skärpta

åtgärder mot människosmuggling konstaterade Lagrådet

att någon sedvanlig remissbehandling inte hade ägt

rum utan i stället hade en s.k. hearing hållits.

Lagrådet anförde därefter följande. "Genom vad som

förekommit i ärendet kan föreskrifterna i 7 kap. 2 §

regeringsformen i och för sig anses vara uppfyllda.

Lagrådet konstaterar emellertid att en sedvanlig

remissbehandling hade varit av särskilt värde i

detta fall eftersom lagförslaget berör

straffrättsliga frågor och dessutom innehåller vissa

särlösningar beträffande förverkande. Om en sådan

handläggning valts hade en bättre belysning av

förslagets innebörd kunnat komma till stånd."

KU har dessutom i åtskilliga betänkanden

uppmärksammat beredningen av olika regeringsärenden

och framhållit utrednings- och remissväsendets

viktiga ställning i den politiska beslutsprocessen

(se t.ex. bet. KU 1975:12 s. 20 och KU 1985/86:25 s.

7 ff.).

Remissmöten under 1998

Under år 1998 lämnade regeringen sammanlagt omkring

120 propositioner med förslag till lagstiftning.

Under samma tid förekom remissmöten vid beredningen

av 9 lagstiftningsärenden. Som en jämförelse kan

nämnas att remissmöten förekom i 3

lagstiftningsärenden 1994 och i 4

lagstiftningsärenden 1995.

I en promemoria till utskottet den 2 november 1999,

bilaga 4.2, har Statsrådsberedningen lämnat

redogörelser från de departement som har varit

ansvariga för beredningen av lagstiftningsärenden

där remissmöten har förekommit. Utskottets kansli

har även tagit del av akterna i dessa ärenden.

Departementens redogörelser och en genomgång av

lagstiftningsakterna visar att remissmöten ofta har

använts som ett komplement till ett traditionellt

remissförfarande. Till grund för ärendet finns en

utredning som remissbehandlats, men på grund av

synpunkter från remissinstanserna eller av andra

skäl har man på departementet valt att utforma

förslaget på ett annat sätt än som föreslagits av

utredningen. Synpunkter på det nya förslaget har då

inhämtats genom ett remissmöte (se prop. 1997/98:99

Aktiebolagets organisation, prop. 1997/98:105 Det

allmännas skadeståndsansvar och prop. 1998/99:19

Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot

penningtvätt).

I något fall har ett betänkande som remissbehandlats

på vanligt sätt föranlett behov av kompletterande

utredningar, vilka därefter diskuterats på

remissmöten (se prop. 1997/98:56 Transportpolitik

för en hållbar utveckling).

I ett fall (prop. 1997/98:117 Framtidsformer)

anordnades remissmötet för att ge remissinstanserna

möjlighet att i ett "kreativt diskussionsklimat

komplettera och nyansera sina skriftliga

remissyttranden".

I några fall har remissmöten använts för att en

skriftlig remissbehandling skulle ha tagit för lång

tid och det var angeläget att ärendet blev färdigt

före en viss tidpunkt (se prop. 1997/98:55

Kvinnofrid, prop. 1997/98:150 angående frågan om

kompletterande regler till EG:s förordningar om

strukturstöd samt prop. 1997/98:159 Genomförande av

Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma

regler för den inre marknaden för el m.m.).

I ytterligare några fall har frågan ansetts vara så

okontroversiell och enkel att ett skriftligt

remissförfarande ansetts onödigt (prop. 1997/98:98

Vissa stiftelserättsliga frågor m.m. och prop.

1997/98:150 angående frågan om rätt att utfärda

vitesföreläggande för Elsäkerhetsverket).

Vidare framgår det av materialet att de som

inbjudits till remissmötena i regel har fått den

rapport eller den promemoria som skall diskuteras på

mötet tillsammans med inbjudan. Ofta har man också

angett ett par frågor som särskilt skall diskuteras

på mötet. Ibland inkommer också skriftliga

synpunkter till departementet.

Utskottets bedömning

Ett skriftligt remissförfarande är och bör alltid

vara det normala sättet att inhämta synpunkter från

utomstående under beredningen av ett lagförslag.

Planeringen av ett ärende bör vara så god att inte

remissmöten måste tillgripas på grund av bristande

tid. Ett remissmöte kan däremot fylla en funktion

först och främst för att komplettera ett skriftligt

remissförfarande.

En annan fråga är vad som bör gälla när förslaget i

en proposition avviker väsentligt från vad som

föreslagits i det betänkande som remissbehandlats.

Även om ett sådant förslag har diskuterats på ett

remissmöte kan det ifrågasättas om beredningskravet

kan anses uppfyllt. Utskottet noterar att liknande

synpunkter förekommit vid Lagrådets granskning av

ett lagförslag (jfr avsnitt 6.3).

Ytterligare en aspekt på beredningskravet är hur man

väljer ut vilka remissinstanser som skall beredas

tillfälle att yttra sig över ett förslag. Utskottet

kan få anledning att ta upp denna fråga i en

kommande granskning.

6.3 Lagrådsgranskningen

6.3.1 Bakgrund

Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen skall vid

beredningen av regeringsärenden behövliga

upplysningar och yttranden inhämtas från berörda

myndigheter. I den omfattning som behövs skall

tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att

yttra sig.

Beredningen av lagstiftningsärenden såvitt avser

Lagrådets verksamhet re-gleras i 8 kap. 18 §

regeringsformen. Vissa uppräknade typer av lagar,

däribland grundlag om tryckfriheten, civillag, lag

som begränsar någon av de grundläggande fri- och

rättigheterna samt offentligrättslig lag, som gäller

åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp

i enskildas personliga eller ekonomiska

förhållanden, bör remitteras till Lagrådet om lagen

är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt.

Vissa undantag föreskrivs och därtill en regel att

regeringen skall redovisa skälen när förslag till

lag som tillhör någon av de uppräknade kategorierna

läggs fram för riksdagen utan föregående remiss till

Lagrådet. De undantag som medges gäller de fall

Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av

frågans beskaffenhet eller skulle fördröja

lagstiftningsfrågans behandling så avsevärt att men

skulle uppkomma.

Däremot omfattas inte sådana lagbestämmelser om

grunderna för kommunernas organisation och

verksamhetsformer och för den kommunala

beskattningen eller föreskrifter om kommunernas

befogenheter och åligganden i övrigt som avses i 8

kap. 5 § regeringsformen av Lagrådets

granskningsområde. Enligt förarbetena till

regeringsformen kan regeringen utan lagstöd inom

ramen för sin restkompetens som villkor för

statsbidrag föreskriva att verksamhet som kommun

bedriver med stöd av statsbidrag skall administreras

på visst sätt. Föredragande departementschef

förutsatte att regeringen iakttar den återhållsamhet

i fråga om reglering av den kommunala verksamheten

som påkallas av hänsyn till den kommunala

självstyrelsen (prop. 1973:90 s. 306).

Lagrådets uppgifter består i att undersöka hur ett

lagförslag förhåller sig till grundlagarna och till

rättsordningen i övrigt samt hur förslagets

föreskrifter förhåller sig till varandra och till

rättssäkerhetens krav. Lagrådet skall vidare

överväga om förslaget är så utformat att det kan

antas tillgodose angivna syften och vilka problem

som kan uppstå vid tillämpningen.

I Statsrådsberedningens propositionshandbok (Ds

1997:1) understryks att regeringen, om den

tillämpar någon av undantagsreglerna för att

underlåta lagrådsremiss, måste motivera sitt

ställningstagande i propositionen. Det är inte

tillräckligt att bara återge den lagtext som

åberopas för undantaget. Under den särskilda

underrubriken Lagrådet i avsnittet Ärendet och dess

beredning redogörs kortfattat för hur Lagrådets

synpunkter påverkat propositionens innehåll. Det

måste tydligt framgå av propositionen vilka

synpunkter som accepterats. Likaså måste det föras

en tydlig argumentation i de delar där Lagrådets

synpunkter inte följs.

I vissa lagstiftningsärenden under senare år har

Lagrådet prövat förslagens förenlighet med

föreskrifterna i regeringsformen om kommunal

självstyrelse och beskattningsrätt. Våren 1995 lade

regeringen i kompletteringspropositionen fram ett

förslag till ett nytt bidrags- och utjämningssystem

för kommuner och landsting (prop. 1994/95:150 bil.

7). På finansutskottets initiativ lagrådsgranskades

ett förslag till lag om utjämning av skatteinkomster

och kostnader i kommuner och landsting. Lagrådet

ansåg att den föreslagna lagen inte var förenlig med

bestämmelsen om den kommunala beskattningsrätten i 1

kap. 7 § andra stycket regeringsformen och avstyrkte

därför förslaget. Mot bakgrund därav ansåg riksdagen

att en annan lagstiftningsteknik borde väljas (bet.

1994/95:FiU19), och i september 1995 beslutade

regeringen inhämta Lagrådets yttrande över

lagförslag som innebar en annan lagteknisk

utformning av ett nytt bidrags- och

utjämningssystem. Lagrådet hänvisade till den

konstitutionella praxis som utvecklats och ville

inte motsätta sig förslagen. Ett förslag till lag om

generellt statsbidrag till kommuner och landsting

lades samtidigt fram utan föregående

lagrådsgranskning (prop. 1995/96:64).

Våren 1996 lade regeringen fram ett förslag till

lag om minskning i särskilda fall av det generella

statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997

och 1998 (prop. 1995/96:213). Lagrådet godtog

förslaget med hänvisning till tidigare

lagrådsyttranden (prop. 1989/90:150, bil. 4.4 s.

32-34 och 1991/92:150, bil II:4.1 s. 137) som gällde

frågan huruvida bestämmelser om skattestopp är

förenliga med regeringsformens bestämmelser om den

kommunala självstyrelsen, närmast i 1 kap. 7 §.

Lagrådet hade då inte ansett sig kunna finna att de

föreslagna inskränkningarna i den kommunala

självbestämmanderätten gick utöver vad som var

acceptabelt från konstitutionell synpunkt.

Konstitutionsutskottet har vid ett flertal

tillfällen tagit upp frågan om beredningen av

lagstiftningsärenden. Utskottet framhöll 1985 (bet.

KU 1985/86:5) att det är av stor vikt att

riksdagsbeslut i lagstiftningsärenden är

omsorgsfullt förberedda. Betydelsen av arbetet i

offentliga utredningar, remissbehandling och

lagrådsgranskning betonades. Utskottet hänvisade

till att lagstiftnings-ärenden hör till de frågor

som utskottet fortlöpande ägnar särskilt intresse,

bl.a. i den årliga granskningen av regeringen. I

fråga om utredningsväsendet hänvisade utskottet till

att det vid flera tillfällen hade understrukit det

angelägna i att slå vakt om det värdefulla inslag i

beslutsprocessen som den offentliga

utredningsverksamheten utgör. Utskottet framhöll i

betänkande 1991/92:KU12 att Lagrådet som rådgivande

organ till regering och riksdag har en mycket viktig

funktion i lagstiftningsarbetet. Brister i den

beredning som föregått en lagrådsremiss har ibland

påpekats av Lagrådet och i vissa fall lett till att

regeringen avstått från att lägga fram

propositionen. I andra fall har Lagrådets yttrande

lett till nödvändiga klarlägganden i propositioner

och utskottsbetänkanden. Utskottet underströk att

det självfallet var angeläget att stor respekt visas

för Lagrådets synpunkter.

Utskottet har praktiskt taget årligen granskat

remitteringen av lagförslag till Lagrådet. Utskottet

har därvid vid upprepade tillfällen understrukit att

skälen för att underlåta lagrådsremiss måste

redovisas i de fall lagförslagen ligger inom ramen

för Lagrådets granskningsområde. Det är enligt

utskottet inte tillräckligt att bara återge den

lagtext som åberopas för att inte höra Lagrådet. Om

regeringen menar att Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse på grund av frågans beskaffenhet, skall

regeringen motivera denna bedömning om den inte

framstår som självklar. Vidare har utskottet pekat

på att det inte finns utrymme att avstå från

lagrådsremiss enbart av det skälet att en tilltänkt

lagstiftning har motsvarighet i tidigare

lagstiftning. Allmänna hänvisningar till behovet av

skyndsamhet får t.ex. inte urholka tillämpningen av

huvudregeln. Uppgift om vilket men som skulle uppstå

om lagstiftningen fördröjdes borde enligt utskottet

redovisas i propositionen.

Med anledning av Lagrådets kritik när det gäller

beredningen av ett par lagstiftningsärenden framhöll

utskottet i granskningsbetänkande 1997/98:

KU10 att det självfallet är angeläget att

bestämmelserna om beredningsskyldighet i 7 kap. 2 §

regeringsformen inte åsidosätts och även att det av

lagrådsremissen kan utläsas hur

beredningsskyldigheten uppfyllts.

Utskottet konstaterade att regeringen i de flesta

fall följt Lagrådets synpunkter och där så inte

skett motiverat sina ställningstaganden. Utskottet

framhöll också med anledning av att Lagrådet

avstyrkt vissa förslag, att Lagrådets funktion

endast är rådgivande och regeringens beslut att ändå

lägga fram propositionerna därför inte kunde

ifrågasättas. Utskottet ville dock rent allmänt

understryka vikten av att Lagrådets centrala

ställning i lagstiftningsprocessen inte urholkades.

6.3.2 Lagrådssynpunkter på beredningen av

lagstiftningsärenden

Utskottets granskning har omfattat omkring 200

propositioner i lagstiftningsärenden avlämnade under

första halvåret 1998 och under riksmötet 1998/99.

Lagrådet har i flera fall under den aktuella

perioden framfört synpunkter som berör beredningen

av lagstiftningsärendet. I proposition 1997/98:90

Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. lades fram

förslag till ändringar i 51 lagar, varav 50

granskats av Lagrådet. Lagrådet framhöll att

lagstiftningstekniken skulle komma att medföra vissa

problem vid den praktiska tillämpningen av

miljöbalken parallellt med andra lagar. Relationen

mellan lagarna och miljöbalken var inte uttömmande

reglerad. Enligt Lagrådet var det med hänsyn till de

berörda lagstiftningsarbetenas komplexa natur och

uppställda tidsramar inte ett realistiskt alternativ

för Lagrådet att överväga mer grundläggande eller

omfattande ändringsförslag.

När det gäller proposition 1997/98:100 Förbättrade

möjligheter till punktskattekontroll m.m. fann

Lagrådet beträffande förslaget till lag om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineralprodukter att

en del bestämmelser till följd av remisskritiken

ändrats i avsevärd mån och därför inte blivit

föremål för egentlig granskning av berörda

myndigheter, vilket försvårade Lagrådets granskning.

När det gällde ett kapitel om kontroll av

postförsändelser framhöll Lagrådet att den tid som

stått till buds för remissinstanserna och för den

fortsatta beredningen i kan-slihuset varit klart

otillräcklig för att allsidigt belysa frågorna som

är viktiga för den enskildes rättssäkerhet. Det

fanns således enligt Lagrådet betydande brister i

beredningen. Lagrådet avstyrkte förslaget till lag

om punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,

såvitt avser ett kapitel om kontroll av

postförsändelser. Regeringen å sin sida anförde att

remisstiden visserligen varit kort, en dryg vecka,

men det rörde sig om ett relativt begränsat förslag

som inte heller lagtekniskt kunde anses särskilt

komplicerat. Regeringen pekade på att sju av tio

remissinstanser tillstyrkt förslaget och att

ytterligare underhandskontakter under

beredningstiden hafts med Generaltullstyrelsen och

Riksskatteverket. Även om det varit önskvärt med

bredare remiss och längre remisstid fick enligt

regeringens bedömning de krav på beredning som

ställs i 7 kap. 2 § regeringsformen anses vara

uppfyllda.

I proposition 1997/98:109 Yrkesverksamhet på

hälso- och sjukvårdens område lades bl.a. fram ett

förslag till lag om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område. Lagrådet tvingades konstatera

att lagförslaget framstod som otillräckligt

genomarbetat. Det var svårt att få någon klar

uppfattning om vilken innebörd grundläggande begrepp

och uttryck avsågs ha. I vissa fall syntes de

föreslagna bestämmelserna som sinsemellan

oförenliga, vartill kom att lagtexten inte alltid

stämde överens med motivuttalandena. En

förutsättning för att det remitterade förslaget

skulle kunna läggas till grund för lagstiftning var

därför att det med beaktande av Lagrådets synpunkter

bearbetades ytterligare under det fortsatta

lagstiftningsarbetet.

I proposition 1997/98:124 Ny körkortslag m.m.

lades fram ett förslag till ny körkortslag, där i

en paragraf åldersgränser och perioder var angivna

som 00. Lagrådet framhöll att det visserligen varit

önskvärt att en så viktig fråga som åldersgränser

varit avklarad innan förslaget lämnades till

Lagrådet, men utelämnandet syntes inte påverka

lagstiftningen. Lagrådet uttryckte också

tveksamheter inför förslaget till lag om

försöksverksamhet med villkorlig

körkortsåterkallelse. Tveksamheterna gällde bl.a.

att lagen inte skulle träda i kraft förrän

ytterligare studier om tillförlitligheten av den

tekniska utrustningen redovisats. Lagrådet framhöll

att remissinstanserna inte kunnat granska studierna.

Regeringen pekade på att en teknisk beskrivning

varit med i remissen till myndigheter och

organisationer. I förslaget till lag om ändring i

lagen om straff för vissa trafikbrott saknade

Lagrådet stadganden med subjektiva rekvisit.

Lagrådet föreslog sådana och detta godtogs av

regeringen.

I proposition 1997/98:141 Utländska

försäkringsgivare med verksamhet i Sverige lades

bl.a. fram ett förslag till lag om utländska

försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Lagrådet

hade understrukit behovet av en genomgång av

terminologin och gränsdragningar på området, bl.a.

den närmare innebörden av termen försäkringsrörelse.

Regeringen framhöll att denna och angränsande frågor

hängde samman med ett större arbete på

försäkringsområdet och terminologin påverkade också

författningar på rättsområdet. Dessa frågor kunde

därför inte få sin lösning i den aktuella

propositionen.

Proposition 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för

pensionskostnader innehåller ett förslag till

ändring i kommunalskattelagen. Lagrådet framhöll att

regelsystemet även efter ändringarna var behäftat

med åtskilliga brister. Rättsområdet var enligt

Lagrådet svårbemästrat och ställer givetvis krav på

de enskilda lagreglernas utformning och en lämplig

systematik. Lagförslaget kunde enligt Lagrådet inte

anses uppfylla dessa krav. Regeringen framhöll att

den redaktionella utformningen skulle ses över i

samband med Skattekommitténs förslag till ny

inkomstskattelag och instämde att det behövde göras

en översyn av terminologin.

När det gäller proposition 1997/98:151

Inkomstgrundad ålderspension m.m. ansåg Lagrådet det

vara beklagligt att man inte hunnit bereda färdigt

t.ex. ett så centralt område som vem som skall vara

försäkrad enligt lagen. Inte heller hade förtids-

och efterlevandepensionens ställning i systemet och

på vilket sätt studietid skall beräknas fått en

lösning. När det gäller pensionsgrundande belopp för

barnår ansåg Lagrådet att bestämmelserna blivit

osedvanligt svårtillgängliga och uppenbarligen också

svåra att administrera. Regeringen beklagade att

vissa frågor inte fått sin slutgiltiga lösning,

vilket skulle komma att medföra senare ändringar.

Det bedömdes dock vara en större olägenhet att

ytterligare tvingas senarelägga reformens

ikraftträdande.

Proposition 1997/98:157 Överföring av

periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv

innehöll två lagförslag som granskats av Lagrådet.

Lagrådet framhöll att det med tanke på att

erfarenheterna från viss lagstiftning var begränsade

hade varit önskvärt att vissa villkor utvecklats

närmare. Lagrådet drog den slutsatsen att

lagförslaget måste kompletteras på flera punkter men

framhöll också att en annan väg var värd att pröva.

När det gäller proposition 1997/98:166 Ny

associationsrätt för bankaktiebolag, m.m. ansåg

Lagrådet att överblicken över de framlagda förslagen

skulle ha underlättats om ett bredare och mer

sammanhållet lagkomplex hade förelagts för

granskning. Det kunde ifrågasättas om lagstiftningen

inte borde anstå till dess reformeringen av

aktiebolagslagen och banklagstiftningen i övrigt

genomförts.

När det gäller lagförslagen i proposition

1998/99:15 Omstrukturering och beskattning hade

Lagrådet till en början slagit fast att de

kännetecknades av en mycket hög komplexitet. Även

för en erfaren skattejurist torde det vara näst

intill omöjligt att med ledning enbart av lagtexten

bilda sig en säker uppfattning om vad reglerna

innebär. Det kunde enligt Lagrådet sättas i fråga om

inte en lagstiftningsinsats av den omfattning som

föreslogs hade bort anstå och samordnas med den till

hösten aviserade lagrådsremissen om en ny

inkomstskattelag. Vissa av förslagen framstod som

materiellt sett diskutabla och en mer ingående

analys hade varit önskvärd när det gäller innebörden

av centrala begrepp. Det fanns dock vägande argument

för lagstiftningen och Lagrådet ville inte motsätta

sig den. Frågan aktualiserades senare under

riksmötet i proposition 1998/99:113 Vissa

justeringar i skattereglerna vid omstrukturering.

Lagrådet framhöll att det knappast kunde bestridas

att den nyligen beslutade lagstiftningen om

skatteregler för omstrukturering av företag genom

sin omfattning och tekniska svårighetsgrad medförde

stora tillämpningsproblem och risk för

rättsförluster. Att kort tid efter införandet av

dessa provisoriska regler behöva genomföra partiella

ändringar i regelsystemet framstod som olyckligt.

Proposition 1998/99:29 Kriminalisering av främjande

av deltagande i lotterier som anordnas utom landet

innehåller lagförslag som granskats av Lagrådet.

Lagrådet ansåg att sammanfattningsvis framstod

risken för att den föreslagna regleringen strider

mot EG-rätten som så betydande att den inte borde

genomföras om inte mer ingående analyser kunde

vederlägga att förbudsregeln och därmed också den

föreslagna straffbestämmelsen innebär en otillåten

diskriminering.

När det gäller proposition 1998/99:88 Bekämpningen

av smittsamma sjukdomar hade Lagrådet funnit att ett

förslag om ersättning enligt schablon var

otillräckligt berett och avstyrkte därför detsamma.

Regeringen framhöll att syftet med schablonen var

att få en snabb och enkel hantering av de

ersättningsärenden som rör de mest frekventa

sjukdomarna. Detta enbart för att snarast kunna

betala ut ersättningen till drabbade producenter,

som annars inte sällan riskerade att komma i

ekonomiska svårigheter. Den djurägare som anser

ersättningen alltför ogynnsam kan begära omprövning

av ersättningsbeslutet, varvid en ordinär,

individuell prövning görs. Regeringen ansåg mot den

bakgrunden att det inte fanns några hinder av det

slag Lagrådet pekat på mot den föreslagna

bestämmelsen.

I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens

personkrets lades fram ett förslag till

socialförsäkringslag och förslag till ändringar i 28

lagar. Lagrådet granskade den nya lagen men inte

följdändringar i andra lagar, vilket enligt Lagrådet

försvårat granskningen. Lagrådet ifrågasatte också

att det inte ansetts möjligt att reglera också

arbetslöshetsförsäkringen inom den föreslagna ramen.

I detta sammanhang kan också redovisas att Lagrådet

berömt beredningen i lagstiftningsärenden. Den nya

lagen om skiljeförfarande (prop. 1998/99:35)

hälsades med tillfredsställelse, och förslagets

förtjänster torde enligt Lagrådet inte minst kunna

tillskrivas kvaliteten på det utredningsarbete som

låg till grund för förslaget.

6.3.3 Utformningen av propositioner efter det att

yttrande från Lagrådet inhämtats

I en rad propositioner har regeringen på vissa

punkter inte godtagit Lagrådets förslag. Genomgående

gäller då att regeringen ganska utförligt motiverat

sitt ställningstagande. Det gäller bl.a. proposition

1997/98:55 Kvinnofrid, där Lagrådets förslag till

lydelse av 4 kap. 4 a § brottsbalken (grov

fridskränkning) bara delvis följts. Lagrådet

diskuterade inte rekvisitet att förfarandet skulle

vara "ett led i upprepad kränkning". I själva

verket syntes enligt Lagrådet det innebära att

brottet var ett perdurerande brott i vilket

innefattades allehanda diffusa och till och med icke

straffbara gärningar. Gärningarna syntes inte vara

avsedda att preciseras i åklagarens

gärningsbeskrivning, viket försvårade den

misstänktes möjligheter att försvara sig och

utgjorde en fara ur rättssäkerhetssynpunkt. I

brottet kom de facto enligt motivuttalandena att

ingå även annars inte straffbelagda gärningar, och

brottsbeskrivningen skulle därmed att få just en så

vag karaktär som regeringsförslaget avsåg att

undvika. Den bristande preciseringen i lagtexten

skulle medföra risk att utdömda straff skulle

omfatta också inte straffbelagda gärningar.

Innehållet i bestämmelsen skulle i så fall strida

mot straffrättens legalitetsprincip sådan den kommit

till uttryck i 2 kap. 10 § regeringsformen, artikel

7 i Europakonventionen och 1 kap. 1 § brottsbalken.

Lagrådet föreslog en omformulering till "om

gärningarna innebär upprepad kränkning". Lagrådet

ansåg inte heller att brottsbenämningen "grov

kvinnofridskränkning" borde införas eftersom den

används just för sådana gärningar som beskrivs som

grov fridskränkning. Det skulle innebära att ett och

samma brott har två brottsbenämningar och detta

dessutom i strid med avsikten att 3-6 kap.

brottsbalken skall vara könsneutrala. Frågan kunde

möjligen övervägas i den kommande

Sexualbrottsutredningen, men i nuvarande läge syntes

en sådan avvikelse från brottsbalken inte böra

genomföras. Regeringen å sin sida anförde i

propositionen beträffande uttrycket "ett led i

upprepad kränkning" att det kan finnas fall där det

krävs bevisning om annat än de aktuella gärningarna.

Särskilt i den situationen att mönstret av upprepade

kränkningar upptäcks först efter ett antal

gärningar, där gärningsmannen kanske redan dömts för

de första, kan en sådan bestämmelse som Lagrådet

förordat innebära att alltför lite hänsyn tas till

hela serien av gärningar när några senare, sedda var

för sig, relativt lindriga brott skall bedömas. I

sådana fall borde det enligt regeringen för att visa

mönstret i gärningsmannens handlande vara tillåtet

att åberopa även handlingar som den åtalade tidigare

dömts för. Det allvarliga i situationen var nämligen

att kränkningen upprepas, och syftet med den nya

straffbestämmelsen var att kunna ta hänsyn till den

utsatta personens hela situation. Inte heller när

det gäller brottet grov kvinnofridskränkning delade

regeringen Lagrådets uppfattning. Genom införandet

av en särskild brottsrubricering för dessa fall

markerades, inte minst av pedagogiska skäl, den

särskilda form av kränkning som brott av förevarande

slag mot en närstående kvinna utgör. En sådan

utskiljning kunde enligt regeringen också ge ett

värdefullt bidrag till att synliggöra och kartlägga

omfattningen av mäns våld mot kvinnor i nära

relationer.

I proposition 1997/98:90 följdlagstiftning till

miljöbalken, ansåg regeringen att av Lagrådet

föreslagna ändringar i lagen med vissa föreskrifter

angående tillämpningen här i riket av svensk-norska

vattenrättskonventionen skulle bli alltför

omfattande för att genomföras i det aktuella

sammanhanget. Regeringen framhöll att den kunde

återkomma i frågan.

Vidare har regeringen i ett visst avseende inte

godtagit Lagrådets förslag när det gäller

proposition 1997/98:95 Ändringar i

kriminalvårdslagstiftningen, m.m. med motiveringen

att den av regeringen föreslagna lydelsen ligger

närmare den underliggande fördragstexten.

När det gäller proposition 1997/98:136 Statlig

förvaltning i medborgarnas tjänst ansåg regeringen

att den lydelse av en paragraf som föreslagits av

Lagrådet skulle leda tanken fel och föreslog endast

en viss justering av lydelsen.

I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad

ålderspension m.m. följde regeringen inte Lagrådets

förslag när det gäller pensionsgrundande belopp för

barnår och inte heller när det gäller möjligheterna

för RFV att fatta beslut genom automatisk

databehandling för försäkringskassans räkning.

Regeringen instämde i Lagrådets synpunkt att

regleringen om barnaår är komplex och i vissa delar

svåröverskådlig, något som även framförts av flera

remissinstanser. Förslaget var emellertid resultatet

av en ingående politisk process och de olika

alternativ systemet tar sikte på är personer i

olika livssituationer med olika förvärvsmönster.

Regeringen ville därför inte göra några mer

genomgripande förändringar i förslaget, men

presenterade dock vissa förenklingar. När det gäller

RFV:s beslut genom automatisk databehandling för

försäkringskassornas räkning framhöll regeringen att

försäkringskassorna inte hade tillgång till de

uppgifter och det datorstöd som krävs för en så

omfattande beslutshantering som här var i fråga utan

denna uppgift måste skötas av RFV. Det var å andra

sidan enligt regeringens uppfattning mindre lämpligt

att samma myndighet fattar beslut i enskilda

ärenden, omprövar dessa ärenden samt utövar tillsyn

över samma verksamhet, vilket skulle bli följden om

RFV var beslutsmyndighet. Den eventuella risken för

oklarhet torde minimeras dels genom att förfarandet

regleras i författning, dels genom att det på

besluten tydligt anges beslutsmyndighet samt

anvisningar om omprövning och ändring.

I proposition 1997/98:177 Ny lag om åtgärder mot

etnisk diskriminering i arbetslivet ansåg Lagrådet

bl.a. att 14 §, som i likhet med 15 § behandlar

ogiltighet av avtalsbestämmelser, och 15 § tredje

stycket som överflödiga borde utgå samt att det, om

man ville stå på den säkra sidan i förhållande till

Europakonventionen, borde införas en möjlighet att

överklaga nämndens beslut om vitesföreläggande,

något som även från allmän synpunkt kunde framstå

som önskvärt. Regeringen instämde visserligen i att

det fanns ett samband mellan 14 och 15 §§ men var

inte beredd att låta 14 § utgå ur lagen eftersom den

i vissa sammanhang kunde ha en självständig

betydelse. När det gäller möjlighet att överklaga

nämndbeslut om föreläggande av vite ansåg regeringen

att detta inte var nödvändigt. Talan om utdömande av

vite skulle nämligen föras vid allmän domstol, och

dessutom var det regeringens avsikt att nämndens

ordförande skall vara lagkunnig och ha erfarenhet

som domare. Processekonomiska skäl talade också mot

en sådan ordning.

I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning

godtog regeringen inte Lagrådets förslag att i

stället använda ordet doping. Regeringen ansåg att

dopning var mer förenligt med svenskt språkbruk.

I proposition 1998/99:15 Omstrukturering och

beskattning har regeringen anfört att en särskild

utredare tillkallats för att fortsätta arbetet med

vissa av de frågor Lagrådet ansåg behöva utredas

vidare, och förslag i dessa delar har inte tagits

med i propositionen. I proposition 1998/99:113 lades

fram förslag till vissa justeringar i skattereglerna

om omstrukturering. Ett förslag av Lagrådet godtogs

inte av regeringen som bedömde att förslaget inte

begränsade räckvidden av bestämmelsen på det sätt

som var avsett.

Lagrådet framhöll när det gäller de lagförslag som

ingår i proposition 1998/99:18 Vissa punktskatte-

och tullfrågor att det var ytterst tveksamt om det

är korrekt från EG-rättens synpunkt att i svensk lag

ta in bestämmelser i EG-förordning, som ju gäller

direkt, i syfte att göra en hänvisning till denna

lag i sekretesslagen. Lagrådet förordade att det i

sekretesslagen skulle öppnas en möjlighet att

hänvisa direkt till EG-förordning, men ansåg sig

kunna godta de föreslagna lösningarna som ett

provisorium. Regeringen ansåg att den frågan måste

övervägas i annat sammanhang.

Proposition 1998/99:29 Kriminalisering av främjande

av deltagande i lotterier som anordnas utomlands

innehåller ett avsnitt rubricerat Står förbudet som

kriminaliseras i överensstämmelse EG-rätten?, där

Lagrådets tveksamheter om förenligheten med EG-

rätten diskuterades ingående.

När det gäller proposition 1998/99:30

Investerarskydd hade Lagrådets förslagit att staten

och investeraren skulle ges inbördes prioritet inte

bara i fråga om utdelning i värdepappersinstituts

konkurs utan även i fråga om betalning ur

institutets ansvarsförsäkring och skadestånd enligt

aktiebolagslagen. Regeringen ansåg att den inbördes

konkurrensen mellan investeraren och

investerarskyddet borde regleras på samma sätt i

alla situationer, men att frågan på grund av såväl

principiella som praktiska skäl borde lösas på så

sätt att staten gavs företräde framför investeraren.

I proposition 1998/99:35 Ny lag om skiljeförfarande

argumenterade regeringen mot Lagrådets förslag att 2

och 10 §§ skulle ändras, så att det inte skulle

finnas möjlighet att meddela skiljedom medan frågan

om skiljemännens behörighet eller jävsfråga prövas

av domstol samt att 35 § skulle kompletteras med en

uttrycklig bestämmelse om att domstol i vissa

angivna mål skall meddela sådana beslut om

säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är

behörig att meddela. Regeringen ansåg när det gäller

2 och 10 §§ att det borde ankomma på skiljemännen

att bestämma om de vill låta skiljeförfarandet vila

i avvaktan på domstolens avgörande. Om denna

bestämmanderätt skulle begränsas på det sätt som

Lagrådet förordade skulle en av de viktigaste

fördelarna med skiljeförfarandet, nämligen

snabbheten, allvarligt äventyras. När det gäller 35

§ framhöll regeringen att det är en avvägningsfråga

i vilken omfattning olika regler uttryckligen skulle

framgå av lagen och att det inte fanns något

tillräckligt behov av en uttrycklig regel i det

aktuella ämnet.

När det gäller de lagförslag som finns i

proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden -

begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen,

avgiftsbetalningen m.m. hade Lagrådet vänt sig mot

att regeringen gavs beslutanderätt i fråga om

uppbördshjälp till trossamfund utan några som helst

riktlinjer från riksdagens sida. Lagrådet

ifrågasatte också om det inte behövdes vissa regler

om sekretess. Regeringen redovisade sin avsikt att

återkomma med förslag i fråga om uppbördshjälpen och

att följa utvecklingen i sekretessfrågan och

återkomma till riksdagen om det visade sig föreligga

behov av det.

När det gäller det förslag till lag om ändring i

trafikskadelagen som lades fram i proposition

1998/99:42 hade Lagrådet i frågan om jämkning av

skadestånd (18 §) vänt sig mot uttrycket "de

särskilda risker för skador som finns vid trafik med

motordrivet fordon". Lagrådet anförde att ett

hänsynstagande till de särskilda skaderiskerna vid

trafiken kan sägas i princip ingå redan i

bedömningen av den medverkan som förekommit och att

formuleringen blivit missvisande eftersom uttrycket

närmast förde tanken till en abstrakt värdering av

riskerna i allmänhet för skador till följd av

motortrafik. Det var enligt Lagrådet svårt att hitta

en formulering som korrekt återgav avsikten med

uttrycket, dvs. att jämkningen skulle ske med

beaktande av den betydelse som motortrafikens risker

har i det enskilda fallet. Lagrådet förordade att

det angivna uttrycket fick utgå. Regeringen gjorde

en viss mindre omformulering i paragrafen för att

det klart skulle framgå att avsikten var att

jämkningen skulle ske med beaktande av den betydelse

som motorfordonstrafikens risker haft i det enskilda

fallet. Enligt regeringens uppfattning var de

särskilda skaderisker som motorfordonstrafiken

innebär av så stor betydelse att det var motiverat

att nämna dem uttryckligen i lagtexten som en

omständighet att ta hänsyn till vid

jämkningsprövningen.

Regeringen godtog i huvudsak Lagrådets skilda

förslag när det gäller proposition 1997/98:109

Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område men

inte när det gäller yrkestitel som förutsättning för

att räknas som hälso- och sjukvårdspersonal.

Regeringen ansåg att en person står under samhällets

tillsyn om han eller hon presenterar sig för sina

aktuella och presumtiva patienter med en skyddad

yrkestitel. Lagrådets kritik mot viss

dubbelreglering respektive omfattningen av

åtalsanmälan godtogs inte heller med motivering från

regeringens sida. Också i vissa andra fall godtogs

inte Lagrådets förslag och ställningstagandet

motiverades.

När det gäller proposition 1998/99:119

Socialförsäkringens personkrets hade Lagrådet

föreslagit att det i 5 kap. 2 § i den föreslagna

socialförsäkringslagen infördes en bestämmelse om

anmälningsskyldighet och forum för den som är bosatt

i Sverige och börjar arbeta här. På grund av

administrativa skäl ville regeringen inte införa

någon sådan anmälningsskyldighet.

Regeringen har i proposition 1998/99:129 Ändrade

regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker,

m.m. åberopat behovet enhetlighet i förhållande till

närliggande lagstiftning när Lagrådets förslag inte

i vissa fall följts.

I proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. tog

regeringen upp Lagrådets ifrågasättande beträffande

2 kap. 5 § om det i lagtexten inte borde tas in en

erinran om var i lagstiftningen som det finns

bestämmelser om räkenskaper för de juridiska

personer som berörs i paragrafen. För vissa av de

juridiska personerna saknas dock detta slag av

bestämmelser och för andra återfinns bestämmelserna

i förordning. Regeringen följde inte Lagrådets

förslag eftersom de förordade erinringarna inte

skulle kunna göras fullständiga. När det gäller 8

kap.1 § årsredovisningslagen hade Lagrådet

ifrågasatt om inte första stycket borde ha sin

placering i 1 kap. 3 §. Regeringen följde dock inte

Lagrådet med hänsyn till att innehållet i stycket

hade en så nära anknytning till sakinnehållet i

kapitlet.

I propositionen tog Lagrådet också upp en

grundlagsfråga. Lagrådet diskuterade frågan om

grundlagen medgav utrymme för bemyndigande till en

statlig myndighet att meddela bindande föreskrifter

avseende de finansiella företagens bokföring och

redovisning. Lagrådet pekade på att bemyndiganden av

det aktuella slaget getts av riksdagen vid upprepade

tillfällen och att detta klart talade mot tanken att

de skulle vara oförenliga med grundlagen. Lagrådet

hänvisade också till ett tidigare principuttalande

av Lagrådet som markerade att kravet på en

grundlagstillämpning i strikt överensstämmelse med

lagtexten gjorde sig gällande med olika styrka. En

strikt tillämpning var befogad t.ex. i fråga om de

absoluta fri- och rättigheterna. Lagrådet sade sig

inte ha någon erinran mot det sätt varpå frågan

hanterades men förordade en översyn av 8 kap.

regeringsformen. Regeringen ansåg att behovet och

lämpligheten av mer begränsade ändringar i 8 kap.

regeringsformen borde övervägas ytterligare innan

något utredningsarbete påbörjades.

När det gäller lagförslaget i proposition

1998/99:140 Förhör m.m. hos kommissionen för

granskning av de svenska säkerhetstjänsternas

författningsskyddade verksamhet hade Lagrådet

föreslagit en bestämmelse om att förhör under

straffansvar borde hållas under ledning av någon som

är eller har varit ordinarie domare. För regeringen

framstod det dock som tveksamt om en uttrycklig

bestämmelse om detta var en bra lösning. Så skulle

t.ex. eventuella ledamöter av kommissionen som är

framstående åklagare och advokater inte kunna komma

i fråga för att leda ett förhör. Enligt regeringens

mening var det därför mindre lämpligt att låsa

kommissionen med en bestämmelse som anger att förhör

skall hållas under ledning av den som har eller har

varit ordinarie domare.

I proposition 1998/99:145 Ändring av

fridskränkningsbrottet godtogs inte Lagrådets

förslag annat än i mindre del. Regeringen instämde i

Lagrådets bedömning att det inte kunde uteslutas att

det kunde förekomma tolkningsproblem vid tillämpning

av en viss bestämmelse. Lagrådets förslag skulle

dock kräva en mer omfattande beredning och analys än

som var möjligt i ärendet. Införandet svarade mot

ett viktigt behov att värna om personer i en

utomordentligt utsatt position.

I proposition 1997/98:157 Överföring av

periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv ansåg

regeringen inte att Lagrådets förslag till

alternativ lösning var godtagbart eftersom det

innebar att enskild näringsverksamhet och

handelsbolag inte skulle kunna ombildas till

aktiebolag utan skattekonsekvenser.

I flertalet propositioner har vidtagits ändringar i

den lagtext som granskats av Lagrådet. Till allra

största del är det uppenbarligen fråga om rent

redaktionella ändringar eller ändringar av så enkel

beskaffenhet att en ny granskning av Lagrådet skulle

sakna betydelse.

I proposition 1997/98:61 Vissa ändringar i

lagstiftningen om personlig skyddsutrustning för

privat bruk tillfördes ändringar i två paragrafer,

vilket innebar att överträdelser av de föreslagna

vitesföreläggandena skulle jämställas med

överträdelse av vissa andra vitesförelägganden.

I proposition 1998/99:4 Stärkt patientinflytande

har efter lagrådsgranskningen tillkommit en

konsekvensändring till följd av nya bestämmelser i

yrkestrafiklagen. I proposition 1998/99:15

Omstrukturering och beskattning har förbiseenden

rättats till efter lagrådsgranskningen genom att

begreppet rörelse i ett visst sammanhang

definierats, ett undantag tillförts och en

bestämmelse borttagits som obehövlig.

Lagrådet anlade grundlagssynpunkter på ett förslag

till lag om handel med ädelmetallarbeten i

proposition 1998/99:102. Lagrådet fann att 13 § (12

§) innehöll bemyndiganden till regeringen som

innebar en generell fullmakt om avvikelser från

lagen, vilket inte kunde tillåtas från

grundlagssynpunkt. Undantagen borde preciseras. I

propositionen infördes undantag preciserade till

frågorna om att palladium skulle kunna säljas som

ädelmetall, om att ansvarsstämpling kunde utgå samt

slutligen annat undantag om det behövdes med hänsyn

till överenskommelse med främmande makt. Enligt

regeringen behövdes ett sådant undantag för att

kunna fortsätta att delta i 1972 års

ädelmetallkonvention.

6.3.4 Lagstiftningsärenden som rör det kommunala

området

I proposition 1997/98:153 Vissa kommunala frågor

lades fram förslag till lag om ändring i

mervärdesskattelagen, som innebar att ett undantag

gäller för kommunernas uttag av tjänster i fråga om

vissa boendeformer. Regeringen framhöll att

bestämmelserna i mervärdesskattelagen tillhör det

område som normalt bör granskas av Lagrådet. Det var

dock här fråga om en konsekvensändring av enkel

beskaffenhet och Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse.

Proposition 1998/99:89 Förändringar i

utjämningssystemet för kommun och landsting innehöll

förslag till lagändringar beträffande bl.a. lagen om

utjämningsbidrag till kommuner och landsting och

lagen om utjämningsavgift för kommuner och

landsting. De föreslagna förändringarna gällde

utjämningar för strukturellt betingade

kostnadsskillnader. Regeringen ansåg att

lagförslagen var av så enkel beskaffenhet att

Lagrådets hörande inte var nödvändigt.

I proposition 1998/99:122 Kommunala bostadsföretag

lades fram förslag till lag om tillfällig minskning

av det generella statsbidraget vid avyttring av

aktier eller andelar i eller utdelning från

kommunala bostadsföretag, m.m. Förslaget innebar

bl.a. att om en kommun säljer aktier eller andelar i

det kommunala bostadsföretaget i sådan omfattning

att kommunen förlorar det bestämmande inflytandet

skall en minskning av kommunens generella

statsbidrag ske och bostadsföretagets godkännande

som allmännyttigt återkallas. Det lagförslag som

regeringen lämnade i denna proposition tillhör

enligt propositionen det område som normalt bör

granskas av Lagrådet. Mot bakgrund av de omfattande

försäljningsåtgärder som skett och som planerades i

ett flertal kommuner var det mycket angeläget att

riksdagen kunde fatta beslut i ärendet snarast

möjligt. Det fanns därför inte tid att inhämta

Lagrådets yttrande över lagförslaget. Förslaget

remitterades senare av bostadsutskottet till

Lagrådet. Sammanfattningsvis ifrågasatte Lagrådet

allvarligt om en inskränkning i den kommunala rätten

till självstyrelse borde göras på detta sätt. Det

föreslagna sanktionssystemet bedömde Lagrådet utan

tvivel vara ett ingrepp i den kommunala

självstyrelsen. Lagrådet uttalade dock att såsom

bestämmelserna i regeringsformen är utformade synes

det ytterst vara riksdagen som sätter gränserna för

det kommunala självbestämmandet. Lagrådet ansåg

också att ikraftträdandebestämmelsen borde ändras i

syfte att undvika en retroaktiv tillämpning.

6.3.5 Utskottets bedömning

Utskottets granskning har omfattat närmare 200

propositioner i lagstiftningsärenden, varav 140

granskats av Lagrådet. I ett tiotal av dessa har

Lagrådet riktat kritik som kan tyda på att det

funnits vissa brister i beredningen av ärendet. I

ett fall är kritiken om bristande beredning

uttrycklig (prop. 1997/98:100). Kritiken har i andra

fall gällt bl.a. att förslaget varit otillräckligt

genomarbetat (prop. 1997/98:109), att förhållandet

till andra lagar inte varit tillräckligt reglerat

(prop. 1997/98:90), att visst utredningsmaterial

inte varit föremål för remiss till myndigheter och

organisationer samt att en viktig fråga inte varit

avklarad (prop. 1997/98:124).

I flera fall har Lagrådet vänt sig mot att

lagstiftningen inte samordnats med annan

lagstiftning i ett lagkomplex (prop. 1997/98:151,

1997/98:166, 1998/99:15 och 1998/99:119). I något

fall har Lagrådet efterfrågat ytterligare analyser

när det gäller EG-rättsliga frågor.

I några fall har kritiken avsett det förhållandet

att den föreslagna regleringen varit komplex och

svårbemästrad. Det har främst gällt lagstiftning på

skatteområdet och socialförsäkringsområdet (prop.

1997/98:146 och 1998/99:15).

Lagrådets påpekanden har många gånger lett till att

vissa frågor tagits ur propositionerna för

ytterligare utredning eller att bristerna kunnat

läkas innan propositionerna avlämnas. I andra fall

har förslaget visserligen lagts fram men samtidigt

har fortsatt utredning aviserats.

Lagrådsgranskningen har därigenom kunnat fylla en

viktig funktion i arbetet för att åstadkomma en god

kvalitet i lagstiftningsarbetet. Utskottet vill

emellertid understryka vad Lagrådsutredningen

framhöll redan år 1977 (Ds 1977:10). För att

granskningskapaciteten i Lagrådet skall utnyttjas på

bästa sätt i lagstiftningsarbetet är det av

betydelse att det förslag som underställs Lagrådets

granskning har så god kvalitet som möjligt. Det

innebär uppenbarligen en misshushållning med

resurserna i Lagrådet om detta skall behöva ägna

någon större del av sin verksamhet åt frågor som

borde ha klarats av under det beredande arbetet i

regeringens kansli. Ju högre kvalitet de remitterade

förslagen har, desto mer kan granskningsverksamheten

i Lagrådet inriktas på väsentligheter.

Resultatet av utskottets granskning understryker

att Lagrådets roll är av central betydelse bl.a. för

att uppnå en hög teknisk kvalitet i

lagstiftningsarbetet. Detta gäller inte minst

lagstiftning på skatte- och

socialförsäkringsområdet där lagstiftningen ofta är

av komplicerad natur. Det är därför enligt

utskottets mening olyckligt att skattelagstiftning

framför allt i budget- och vårpropositionerna under

den aktuella perioden inte kunnat bli föremål för

lagrådsgranskning innan propositionerna avlämnats.

Utskottets granskning har detta år inte varit

särskilt inriktad på frågan om lagförslag som faller

inom Lagrådets granskningsområde remitterats dit.

Utskottet har dock uppmärksammat att proposition

1998/99:73 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

innehöll förslag till ändring bl.a. i

socialregisterlagen, utan att det motiverats varför

förslaget inte remitterades till Lagrådet.

När det gäller den lagstiftning granskningen

omfattat har det inte framkommit annat än att

regeringen till helt övervägande del varit lyhörd

för Lagrådets synpunkter. Regeringen har i allmänhet

godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess

synpunkter. I färre än 20 av de ca 140 ärendena har

regeringen haft en annan uppfattning i vissa frågor

och motiverat sina ställningstaganden, varvid

ytterligare analyser av frågan ofta redovisats. En

rad olika skäl har åberopats, bl.a. pedagogiska

skäl, lämplighetsskäl, förenligheten med svenskt

språk eller underliggande fördragstext, icke avsedda

konsekvenser på skatteområdet eller att

bestämmelsens räckvidd inte skulle avgränsas på det

sätt som varit avsett. I några fall har regeringen

förklarat sig dela Lagrådets uppfattning och

aviserat sin avsikt att senare se över frågan. I

vissa fall har regeringens ställningstagande vilat

på en mer politisk grund. Så har regeringen i

motsats till Lagrådet ansett att reglerna om barnår

som pensionsgrundande borde läggas fram trots sin

komplexitet eftersom det var ett resultat av en

ingående politisk process (prop. 1997/98:151). När

det gäller fridskränkningsbrottet (prop.

1998/99:145) har regeringen visserligen förklarat

sig dela Lagrådets uppfattning att tolkningsproblem

i framtiden inte kunde uteslutas men införandet

svarade mot ett viktigt behov att värna vissa

särskilt utsatta personer. I ett annat fall har

regeringen ansett att staten, både av principiella

och praktiska skäl, borde ha företräde framför

investerare.

Lagrådets roll är enligt regeringsformen

rådgivande. Regeringen behöver således inte följa

Lagrådets förslag. Regeringen har till övervägande

del valt att följa Lagrådets förslag. När förslagen

inte följts har regeringen genomgående argumenterat

för sitt ställningstagande. Utskottet saknar därför

anledning att ifrågasätta regeringens beslut att

lägga fram förslagen. Utskottet vill dock liksom vid

granskningen hösten 1997 (bet. 1997/98:KU10) rent

allmänt understryka att det är angeläget att

Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte

urholkas.

Redaktionella ändringar och sakliga ändringar av

enkel beskaffenhet har ofta gjorts i

propositionernas lagtexter jämfört med lagtexterna i

lagrådsremisserna. De redaktionella ändringarna kan

många gånger ha gjorts på grund av informella

påpekanden från Lagrådets sida och har genomgående

inneburit lagtekniska förbättringar. Enligt

utskottets mening är det självfallet angeläget att

de förslag till lagtext som lämnats till riksdagen

har så hög kvalitet som möjligt. Förekomsten av

redaktionella ändringar efter lagrådsgranskningen

kan därför i princip inte ifrågasättas. Det finns

dock en risk att redaktionella ändringar och sakliga

ändringar av enkel beskaffenhet kan påverka

regleringen på ett sätt som inte varit avsett. Det

är därför angeläget att lagtexten har högsta möjliga

kvalitet redan när den granskas av Lagrådet. Som

ovan sagts gäller att ju högre kvalitet de

remitterade förslagen har, desto mer kan

granskningsverksamheten i Lagrådet inriktas på

väsentligheter.

Av utskottets granskning när det gäller

lagstiftning i ärenden som rör det kommunala området

(avsnitt 6.3.4) framgår att regeringen ansett att

vissa lagförslag i propositionerna 1997/98:153 Vissa

kommunala frågor, 1998/99:89 Förändringar i

utjämningssystemet för kommuner och landsting och

1998/99:122 Kommunala bostadsföretag tillhör det

område som normalt bör granskas av Lagrådet.

Lagförslaget i proposition 1997/98:153 avsåg

mervärdesskattelagen, en lag som i och för sig

faller inom ramen för 8 kap. 3 § regeringsformen och

därmed Lagrådets granskningsområde enligt 8 kap. 18

§ regeringsformen.

Förslaget i proposition 1998/99:122 till lag om

tillfällig minskning av det generella statsbidraget

vid avyttring av aktier eller andelar i eller

utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. berör

frågan om gränserna för den kommunala

självstyrelsen, en fråga som bl.a. i samband med

lagstiftning rörande utjämningssystemet för kommuner

vid upprepade tillfällen under 1990-talet behandlats

av Lagrådet bl.a. på initiativ av riksdagsutskott.

Granskningen i denna del föranleder inte något

särskilt uttalande från utskottets sida.

6.4 Upplysningar i propositioner som

behandlar EU-frågor

Enligt 3 kap. 1 § riksdagsordningen (RO) skall en

proposition, förutom regeringens protokoll i

ärendet, innehålla en redogörelse för ärendets

tidigare behandling, motivering samt i förekommande

fall Lagrådets yttrande. Denna bestämmelse

kommenteras inte närmare i vare sig propositionen

eller KU:s betänkande (prop. 1973:90, bet. KU

1973:26 och KU 1974:8).

I Statsrådsberedningens propositionshandbok (Ds

1997:1) finns en utförligare beskrivning av vad en

proposition skall innehålla. Där anges bl.a. att

alla propositioner skall innehålla en kortfattad

beskrivning av ärendet och dess beredning. Här bör,

enligt handboken, redovisas hur ärendet uppkommit,

eventuella utredningar samt hur beredningskravet i

regeringsformen har uppfyllts.

KU har vidare i ett par betänkanden framhållit

vikten av att propositioner innehåller tillräckliga

konsekvensanalyser (se bet. 1990/91:KU30 och

1993/94:KU30).

När det gäller propositioner under 1998 i ärenden

som behandlar EU-frågor förekommer endast i något

enstaka fall uppgifter om att riksdagen har

informerats och att frågan har varit föremål för

samråd i riksdagens EU-nämnd (prop. 1997/98:58

Amsterdamfördraget). I flertalet propositioner under

1998 som behandlar lagstiftningsärenden med

anledning av t.ex. ett nytt EG-direktiv förekommer

ingen uppgift om att information har lämnats till

riksdagen eller att frågan har varit föremål för

samråd i EU-nämnden. (Se t.ex. prop. 1998/99:32 EU-

bedrägerier och korruption, prop. 1997/98:81

Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige

samt prop. 1997/98:159 Genomförande av

Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma

regler för den inre marknaden för el. I samtliga

dessa ärenden har samråd ägt rum i EU-nämnden.)

Enligt 10 kap. 1 § RO skall regeringen fortlöpande

informera riksdagen om vad som sker inom ramen för

samarbetet i EU. Vidare skall regeringen underrätta

EU-nämnden om frågor som skall bli behandlade i EU:s

råd samt samråda med nämnden om förhandlingarna i

rådet. KU har bl.a. i sitt betänkande 1996/97:KU2 om

EU-frågornas behandling i riksdagen framhållit

betydelsen av riksdagens inflytande över EU-

frågorna.

I EU-nämndens yttrande 1998/99:EUN1y till

utrikesutskottet med anledning av regeringens

skrivelse 1998/99:60 Berättelse om verksamheten i

Europeiska unionen under 1998 har EU-nämnden betonat

betydelsen av att regeringen i skrivelsen samt i

propositioner med EU-anknytning redogör för hur

informations- och samrådsskyldigheten gentemot

riksdagen har fullgjorts. Utrikesutskottet anförde i

sitt betänkande 1998/99:UU10 att utskottet delade

EU-nämndens uppfattning och förutsatte att så kommer

att ske framdeles.

Med hänsyn härtill och då det skulle underlätta för

riksdagen att kontrollera att regeringen har

uppfyllt den informations- och samrådsskyldighet som

följer av 10 kap. RO skulle det kunna vara av värde

om regeringen i propositioner som gäller

genomförande av EG-direktiv, följdlagstiftning till

EG-förordningar och liknande ärenden redovisade på

vilket sätt information och samråd har skett med

riksdagen. En sådan redovisning bör också ske när

det gäller ärenden som rör frågor inom EU:s andra

och tredje pelare. Därmed kommer också hela

beredningsprocessen i EU-ärenden att redovisas

öppet, vilket också bidrar till kännedomen om

hanteringen av EU-ärenden.

Inom utskottets kansli har upprättats en promemoria

i vilken de förhållanden som nu återgivits beskrivs.

Promemorian har efter beslut av utskottet översänts

till Regeringskansliet. I ett yttrande av den 19

november 1999, bilaga 4.3, har anförts att

Regeringskansliet inte har något emot att utveckla

en rutin för att i propositioner som behandlar EU-

frågor lämna upplysningar om att riksdagen har

informerats och om att samråd med EU-nämnden har ägt

rum.

Utskottets bedömning

För den beredning som skall äga rum i riksdagen innan beslut

fattas med anledning av en proposition är det i

skilda hänseenden av värde om det på ett

lättillgängligt sätt görs klart hur regeringens

förslag har beretts. Detta är av betydelse även från

kontrollsynpunkt. Utskottet anser det vara på sin

plats att propositioner innehåller redogörelser för

hur de i 10 kap. riksdagsordningen föreskrivna

informations- och samrådsskyldigheterna har

uppfyllts i de fall då sådan skyldighet finns.

Utskottet välkomnar följaktligen en sådan utveckling

av Regeringskansliets rutiner som har ställts i

utsikt i det yttrande som har avgivits i

granskningsärendet.

6.5 Jämställdhetsaspekter i propositioner

Bakgrund

I 1 kap. 2 § regeringsformen föreskrivs att den

offentliga makten skall utövas med respekt för alla

människors lika värde och för den enskilda

människans frihet och värdighet. Det allmänna skall

tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter.

Enligt propositionshandboken (Ds 1997:1) skall

beslut om bl.a. lagar föregås av en grundlig analys

av de problem m.m. som förslagen är avsedda att lösa

och av konsekvenserna för dem som berörs av

förslagen. I handboken framhålls att kraven på

problem- och konsekvensanalyser undan för undan har

skärpts.

Kommittéförordningen (1998:1474) riktar sig till

kommittéer med utredningsuppdrag och tillkallade på

grund av ett regeringsbeslut. Enligt 15 §

förordningen skall - om ett förslag i ett betänkande

har betydelse för jämställdheten - konsekvenserna i

detta avseende redovisas i utredningens betänkande.

Utskottet avstyrkte våren 1999 en motion (v), vari

yrkades ett tillkännagivande till regeringen om att

regeringen i propositionerna mer regelmässigt och på

ett tydligare sätt borde redovisa förslagens

konsekvenser för jämställdheten (bet. 1998/99:KU26).

Utskottet redovisade ett skriftligt svar på en

fråga (1998/99:270) från Ulla Hoffmann (v) vari

finansministern framhöll att kommittéförordningen

inte omfattar regeringens propositioner till

riksdagen. Finansministern påpekade att regeringen

har ett kollektivt ansvar för att nå målen för

jämställdhetspolitiken och att varje statsråd har

ett ansvar för att främja jämställdhetsperspektivet

inom sitt politikområde. När det gäller den

ekonomiska vårpropositionen, som frågan avsåg,

anfördes i svaret att varje minister har ett ansvar

för att beakta och synliggöra jämställd-

hetsperspektivet.

Utskottet hänvisade till att frågan om en

övergripande tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen

om jämställdhetsperspektivet tidigare behandlats med

anledning av motioner. Utskottet hade då hänvisat

till stadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen tredje

stycket om att det allmänna skall tillförsäkra män

och kvinnor lika rättigheter och konstaterat att om

regeringen skulle lägga fram en proposition utan

någon jämställdhetsanalys kan riksdagen ställa

regeringen till svars för detta (bet. 1997/98:KU5 s.

14-15, 1997/98:KU29 s. 10-12).

I regeringens skrivelse 1999/2000:24

Jämställdhetspolitiken inför 2000 redovisas

utvecklingen av jämställdhetsarbetet och den

fortsatta inriktningen av jämställdhetspolitiken.

Det hänvisas till regeringens skrivelse

Jämställdhetspolitiken (skr. 1996/97:49), vari

särskilt betonades betydelsen av att

könsperspektivet tydliggörs och beaktas inom alla

delar av regeringens politik och statliga verks och

myndigheters arbete och att den högsta ledningen tar

ansvaret för jämställdhetsarbetet. Vidare beskrivs

regeringens strategi för att befästa och utveckla

arbetsformer som skall säkerställa att

jämställdhets-aspekten förs in i huvudfåran av

politiska och administrativa beslutsprocesser.

Regeringsförklaringen anges vara det grundläggande

dokumentet för regeringens uppgift att beakta

jämställdhet mellan kvinnor och män i allt

beslutsfattande. Där anges varje år sedan år 1994

att ett jämställdhetsper-spektiv skall genomsyra

alla politikområden. Inom departementet pågår enligt

skrivelsen ett arbete med att utveckla metoder för

att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla

sakfrågor. Merparten av den offentliga statistik som

är individbaserad är uppdelad på kön enligt

förordningen (1992:1668) om den officiella

statistiken. År 1997 tillsattes en

metodutvecklingsgrupp för jämställdhetsarbetet.

Uppdraget är att utveckla metoder för arbetet med

att genomsyra alla politikområden med ett

jämställdhetsperspektiv. Detta arbete skall

redovisas senast i december 2000. I september 1999

beslutade regeringen ge Riksrevisionsverket i

uppdrag att granska hur jämställdhetsper-spektivet

återspeglas i regleringsbreven och i myndigheternas

årsredovisning.

Jämställdhetsaspekter i propositioner under perioden

januari 1998-juni 1999

Uppgifter om jämställdhetskonsekvenser redovisas

inte genomgående i propositionerna i

lagstiftningsärenden under den aktuella perioden.

Vissa propositioner syftar dock omedelbart till att

förbättra kvinnors situation. Det gäller

propositionerna 1997/98:55 Kvinnofrid och 1998/99:70

Könsstympning, borttagande av kravet på dubbel

straffbarhet.

I sex propositioner redovisas

jämställdhetskonsekvenserna av regeringsförslaget

under särskild rubrik. Proposition 1997/98:106

Pensionsrättigheter och bodelning innehåller ett

avsnitt rubricerat Konsekvenser ur ett

jämställdhetsperspektiv. Proposition 1997/98:136

Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst innehåller

i avsnittet Kvalitetsutveckling och

kompetensförsörjning ett mindre underavsnitt

rubricerat Jämställdhet mellan kvinnor och män. I

proposition 1998/99:90 Utstationering av

arbetstagare anges under rubriken

Konsekvensbeskrivningar att det genom lagen fastslås

att jämställdhetslagens diskrimineringsförbud också

gäller vid utstationeringar, varför förslaget medför

positiva konsekvenser vad gäller jämställdheten

mellan kvinnor och män.

Proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-

talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning

innehåller ett avsnitt rubricerat Jämställdhet,

jämlikhet och integration - idrott åt alla i

praktiken och ett annat Främja jämställdhet och

integration. Det sägs att det är en viktig

trovärdighetsfråga att idrotten lyckas ta

ytterligare steg mot jämställdheten, såväl i

styrelserummet som i den praktiska

vardagsverksamheten. Syftet med statsbidraget sägs

bl.a. vara att ge kvinnor och män lika

förutsättningar att delta i idrottsverksamheten.

Proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens

personkrets innehåller ett avsnitt rubricerat

Jämställdhetspolitiska konsekvenser och i

proposition 1998/99:120 Företagshälsovård anges

under rubriken Konsekvenser att även ur

jämställdhetssynpunkt kan förtydligandet av reglerna

om företagshälsovård förväntas leda till att flera

kvinnor, jämfört med i dag, kan komma att få

tillgång till företagshälsovård.

I några propositioner - bortsett från

budgetpropositionerna - finns vissa

jämställdhetsaspekter samlade under egen rubrik.

Proposition 1997/98:152 Inkomstgrundad ålderspension

m.m. innehåller ett avsnitt rubricerat

Pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv, där

regeringen hänvisar till den analys och de

slutsatser som kommit fram i två angivna studier. I

proposition 1998/99:89 Förändringar i

utjämningssystemet för kommuner och landsting finns

ett avsnitt rubricerat Jämställdhet mellan kvinnor

och män, och regeringen framhåller att fördjupade

jämställdhetsanalyser bör göras i den fortsatta

uppföljningen av utjämningssystemet. I proposition

1997/98:58 Amsterdamfördraget finns ett avsnitt

rubricerat Jämställdhet mellan män och kvinnor och i

proposition 1997/98:70 Att utveckla ett

grannlandssamarbete -Sveriges utvecklingssamarbete

med Central- och Östeuropa år 1999-2001 finns ett

avsnitt rubricerat Jämställdhet. I proposition

1997/98:82 Europarådets sociala stadga behandlas

också jämställdhetsaspekter. I proposition

1998/99:115 På ungdomars villkor - Ungdomspolitik

för demokrati, rättvisa och framtidstro finns ett

avsnitt om könsneutrala åldersgränser och ett

avsnitt om ökad kunskap om villkoren för flickor.

I ett trettiotal propositioner tas

jämställdhetsaspekter upp i skilda sammanhang utan

särskild rubrik eller konsekvensanalys. Så framhålls

i propositionerna 1997/98:56 Transportpolitik för en

hållbar utveckling och 1997/98:62 Regional tillväxt

- för arbete och välfärd kvinnornas val när det

gäller bl.a. flyttning till andra orter för att

erhålla arbete, och arbetslösheten bland kvinnor

redovisas särskilt liksom andelen kvinnor i

utbildning. Regeringen framhåller i propositionerna

att de insatser som görs bör ske med beaktande av

lika möjligheter för män och kvinnor. I proposition

1997/98:93 Läroplan för förskola sägs att den

nordiska modellen med heldagsomsorg med god kvalitet

är en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor

och män och barns goda uppväxtvillkor och förskolans

ansvar för att motverka traditionella könsmönster

och könsroller betonas. I proposition 1998/99:94

Vissa forskningsfrågor framhålls beträffande målen

för forskningspolitiken att jämställdhetsfrågorna

skall ges fortsatt stor vikt i forskningen. I

proposition 1997/98:95 Ändringar i

kriminalvårdslagstiftningen, m.m. finns ett avsnitt

rubricerat Kvinnor i anstalt respektive Rätten till

lika möjligheter för kvinnor och män och

likabehandling av kvinnor och män nämns i

proposition 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets

genomförande i Sverige. I proposition 1997/98:86

Litteraturen och läsandet lämnas uppgiften att

kvinnor läser mer än män. I proposition 1997/98:87

Konstnärernas villkor redovisas vissa statistiska

uppgifter om kvinnor respektive män samt anges att

vissa insatser bör nyttjas för att undanröja rådande

skillnader i villkor mellan män och kvinnor.

Kvinnornas situation behandlas också i proposition

1997/98:115 Folkbildning där det uttalas att till

folkbildningens viktiga demokratiska uppgifter kan

läggas ytterligare en betydelsefull dimension,

nämligen jämställdhet, och lämnas uppgiften att

kvinnor hävdar sig väl inom folkbildningen.

Proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken innehåller statistiska uppgifter om

kvinnors respektive mäns situation. I proposition

1997/98:116 Staten och trossamfunden anges att det

hör till Svenska kyrkans demokratiska karaktär att

kvinnor och män har samma möjligheter att ta ansvar

och tjänstgöra i Svenska kyrkan. I proposition

1997/98:117 Framtidsformer -Handlingsprogram för

arkitektur, formgivning och design anges bl.a. att

jämställdheten alltid skall aktivt främjas i

högskolornas utbildningsverksamhet inom områdena

byggande, formgivning och design. Proposition

1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension tar upp

vissa skillnader i kvinnors respektive mäns

situation, som kvinnors längre livslängd, mäns

värnplikt och det förhållandet att kvinnor lägger

ner mer tid på barn. Frånskilda kvinnors del i

exmakens pension diskuteras också. I proposition

1997/98:165 Utveckling och rättvisa - en politik för

storstaden på 2000-talet redovisas

arbetslöshetssiffror för kvinnor särskilt, att

övervägande del av ensamstående föräldrar är

kvinnor, målet att sysselsättningsgraden i de

socialt utsatta storstadsområdena bör höjas både för

män och kvinnor, att invandrade kvinnors roll bör

beaktas i integrationspolitiken, att jämlika

levnadsvillkor för både män och kvinnor i

storstädernas eftersträvas samt stöd till

pilotprojekt i skolan som främst engagerar flickor

och unga kvinnor. Inom varje delområde när det

gäller lokala utvecklingsavtal skall ett

jämställdhetsperspektiv beaktas. Proposition

1997/98:169 Gymnasieskola i utveckling, kvalitet och

likvärdighet innehåller ett avsnitt om

teknikprogrammet för kvinnor. I propositionerna

1997/98:177 Nya åtgärder mot etnisk diskriminering i

arbetslivet och 1997/98:180 Lag om förbud mot

diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell

läggning görs genomgående paralleller till

jämställdhetslagen. I proposition 180 framhålls att

kvinnor kan bli särskilt utsatta när det gäller

diskriminering av homosexuella och heterosexuella i

arbetslivet. Proposition 1997/98:182 Strategi för

att förverkliga FN:s konvention om barnets

rättigheter tar bl.a. upp frågan om kvinnors

situation i häkte och anstalt. I proposition

1997/98:189 Patientens ställning redovisas på några

ställen kvinnors syn på vården.

I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning anges

att fortsatt forskning behövs bl.a. i fråga om

dopningsmedels effekter på kvinnor. I proposition

1998/99:4 stärkt patientinflytande omnämns att det

inte är skillnad på mäns och kvinnors synpunkter när

det gäller information om behandlingsalternativ och

inflytande över behandling. I proposition 1998/99:37

Ändrade försäkringsrörelseregler omnämns frågan om

könsberoende premier. På olika håll i proposition

1998/99:41 Ändringar i brottsskadelagen nämns mäns

våld mot kvinnor. I proposition 198/99:57 Europa -

Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och

dess medlemsstater och Jordanien framhålls att

parterna bl.a. skall prioritera stärkandet av

kvinnornas roll. Kvinnornas situation tas särskilt

upp i vissa sammanhang i proposition 1998/99:71

Ersättning av staten till steriliserade i vissa

fall. I proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld -

omdanat försvar framhålls att jämställdhetsfrågorna

bör få en framträdande roll i

personalförsörjningssystemet. I proposition

1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.

anges att det bör verkas för att forskningen till

alla delar tar hänsyn till effekterna både för män

och kvinnor. I proposition 1998/99:78 Beräkning av

återbetalningsskyldighet för underhållstöd till barn

med särlevande föräldrar redovisas statiska

uppgifter om kvinnors bidragsskyldighet särskilt. I

proposition 1998/99:98 Vissa premiepensionsfrågor

anges att premiepension skall beräknas lika för

kvinnor och män. Jämställdhetsaspekter tas upp på

flera håll i proposition 1998/99:115 På ungdomars

villkor. Enligt proposition 1998/99:124 Staten och

trossamfunden bör trossamfund för att kunna komma i

fråga för statligt stöd verka för att utveckla

förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor

och män. I proposition 1998/99:134 Vissa

alkoholfrågor, m.m. redovisas särskilt uppgifter om

kvinnornas situation.

I budgetpropositionen för år 1999 framhålls

regeringens avsikter när det gäller

jämställdhetsarbetet i skilda sammanhang, främst i

finansplanen och inom Arbetsmarknadsdepartementets,

Socialdepartementets och Utbildningsdepartementets

områden men också inom Utrikes-, Justitie-, Kultur-

och Näringsdepartementens områden och i viss mån

inom Försvarsdepartementets område. I finansplanen

framhålls att samarbetet mellan den

socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet som ett av fem områden gäller

jämställdhet. Planerade åtgärder för ökad

jämställdhet redovisas under särskilda rubriker men

jämställdhetsperspektiv förekommer också i andra

avsnitt eller bilagor och gäller bl.a.

Europapolitiken, sysselsättning, rättsväsendet,

internationellt bistånd, arbetsmarknaden och

arbetslivet samt statlig styrning. Jämställdheten

behandlas också i avsnittet Fördelningspolitiken

där det finns ett diagram som visar att

nettoeffekterna av budgetpropositionens förslag var

mer fördelaktiga för kvinnor än för män.

Inom ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning föreslås att det anslås 2 miljoner

kronor till SCB för att finansiera utveckling av

lönestatistik inriktad på kvinnor och män och

utveckling av jämställdhetsbokslut.

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

(Justitiedepartementet) tas bl.a. upp åtgärder mot

våld mot kvinnor, åtgärder för att rekrytera kvinnor

till chefstjänster, program mot sexuella

trakasserier och ett nationellt nätverk för

kvinnliga poliser. Det framhålls att det inom

samtliga myndighetsområden pågår ett aktivt

jämställdhetsarbete och understryks att det givetvis

är viktigt att arbetet fortsätter och intensifieras.

Statistiska uppgifter om andelen anställda kvinnor

på olika nivåer inom myndigheterna redovisas.

Propositionen om fridskränkningsbrottet redovisas.

Utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och

Internationell samverkan och 7 Internationellt

samarbete innehåller en rad uppgifter i skilda

sammanhang från ett jämställdhetsperspektiv. Det

framhålls att jämställdhet betonats allt starkare i

svensk utrikespolitik och att jämställdheten är ett

delmål i utvecklingssamarbetet.

När det gäller utgiftsområde 6 Totalförsvar

framhålls att Räddningsverket har i uppdrag att

verka för att underlätta rekryteringen av kvinnor

till kommunal räddningstjänst. Statistiska uppgifter

om antalet kvinnor som antagningsprövats av

Totalförsvarets pliktverk och skrivits in till

värnplikt och civilplikt redovisas.

På utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg redovisas bl.a. att det genom

Socialdepartementets genderprojekt bl.a. framkommit

information om att män och kvinnor har olika

tillgång till vård och omsorg. Departementet anges

arbeta vidare med att få fram könsuppdelad statistik

och verka för att förslag och verksamheter skall

genomföras utifrån båda könens behov och

förutsättningar. Vidare redovisas andelen

ensamstående kvinnor med barn som fått socialbidrag,

andelen kvinnor som fått assistansersättning,

bilstöd och anpassningsbidrag och andelen kvinnor i

tvångsvård samt ökningen i andelen psykiskt

funktionshindrade kvinnor bland hemlösa. I avsnittet

Folkhälsa redovisas särskilt kvinnors och mäns olika

livslängd och sjuklighet. Svenskt stöd för WHO:s

antitobaksprogram som innefattar arbete med att

driva fram en internationell ramkonvention och

studier om kvinnor och tobak omnämns. Det anges att

den fortsatta satsningen på kvinnors hälsa bl.a.

utgår från hälso- och sjukvården som en arbetsplats

för lågutbildade kvinnor. Arbetet mot våld mot

kvinnor beskrivs. Utgångspunkten för

Folkhälsoinstitutets genderarbete redovisas.

Genderperspektivet anges vara en central

utgångspunkt för forskningen i Institutet för

psykosocial medicin. Det anges också att konkreta

frågor för Statens institutionsstyrelse t.ex. är

vilka könsroller som förmedlas på institutionerna,

att kvinnor och män får vård på lika villkor, vilka

behov flickor och pojkar har behandlingsmässigt

samt vilken betydelse kvinnlig respektive manlig

personal har för vården och behandlingen inom

styrelsens verksamhet. Beträffande Socialstyrelsen

framhålls att myndigheten som en del i sitt

utvecklingsarbete skulle analysera förslag och

verksamhet utifrån såväl kvinnors som mäns

utgångspunkter. Genderperspektivet ingår i

myndighetens målsättning genom att könsper-spektivet

skall beaktas i alla nya verksamheter. Vidare

redovisas att Socialstyrelsen fått i uppdrag att

leda ett utvecklingsarbete i frågan om våld mot

kvinnor och att könsperspektivet i

Handikappombudsmannens verksamhet haft fokus på

kvinnan. Enligt regeringen var det önskvärt att

Socialstyrelsen årligen på ett övergripande sätt i

en särskild rapport till regeringen sammanfattar de

viktigaste slutsatserna från sitt genderarbete. När

det gäller Socialvetenskapliga forskningsnämnden

anses gendermålet uppfyllt, eftersom insatser gjorts

för att genderperspektivet bättre skall betonas i

den socialvetenskapliga forskningen och stöd

beviljas män och kvinnor i lika utsträckning i

förhållande till andelen ansökningar.

Redovisningen på utgiftsområde 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp innehåller

statistiska uppgifter med särredovisning för kvinnor

när det gäller andelen sjukfall, handikappförmåner,

förtidspensionering och arbetsskadelivräntor, och

det hänvisas till en genderrapport från

Riksförsäkringsverket.

I fråga om utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom hänvisas till att Riksförsäkringsverket på

uppdrag av regeringen, som en del av

Socialdepartementets genderprogram för social

välfärd, skall analysera förslag och verksamhet inom

socialförsäkringen utifrån båda könens

utgångspunkter. I rapporten En socialförsäkring för

kvinnor och män - en kartläggning ur ett

genderperspektiv hade Riksförsäkringsverket

konstaterat att det fanns stora ekonomiska

skillnader mellan manliga och kvinnliga

ålderspensionärer när det gäller socialförsäkringen.

Andelen kvinnor med intjänad ATP, pensionstillskott

och bostadstillägg till pensionärer redovisas liksom

antalet änkepensioner.

När det gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet

för familjer och barn omnämns Riksrevisionsverkets

rapport (RRV 1997:7) Föräldraförsäkring -

effektivitetsrevision av ett familjepolitiskt

instrument, där jämställdheten mellan kvinnor och

män identifierats som en av fyra politiska

målsättningar för föräldraförsäkringen. Uppgifter om

kvinnor särredovisas när det gäller

föräldraförsäkringen, underhållsstöd,

bidragsskyldiga föräldrar och skulder på grund av

underhållsskyldighet.

I fråga om utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid

arbetslöshet särredovisas statistiska uppgifter om

kvinnor när det gäller andelen arbetslösa och de

som beviljats tillfällig avgångsersättning.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

innehåller ett avsnitt om jämställdhet, där anslagen

till Jämställdhetsombudsmannen, särskilda

jämställdhetsåtgärder och bidrag till

kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

redovisas. Statistiska uppgifter för kvinnor

särredovisas i en lång rad sammanhang och

jämställdhetsaspekter förekommer genomgående.

Resultat-informationen inbegriper jämställdheten.

Det anges att jämställdheten mellan män och kvinnor

i arbets- och samhällsliv ingår som ett av målen för

utgiftsområdet. Arbetet med att bryta den starkt

könsuppdelade arbetsmarknaden måste även

fortsättningsvis prioriteras. Vidare sägs att

arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken är viktiga

instrument för att förbättra jämställdheten i

arbetslivet och därmed samhällslivet i övrigt.

Riksrevisionsverkets översyn av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ur ett

jämställdhetsper-spektiv redovisas.

Arbetslivsinstitutet skall verka för en ökad

jämställdhet mellan kvinnor och män. Institutet har

regeringens uppdrag att påbörja forskning med

målsättningen att klargöra de mekanismer som

återskapar könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Rådet för arbetslivsforskning initierar forskning

och utveckling med jämställdhetsperspektiv. I

bilagor redovisas fördelningen av ekonomiska

resurser mellan kvinnor och män respektive

könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser.

För utgiftsområde 15 Studiestöd redovisas att ca

56 % av studiestödstagarna på högskolenivå är

kvinnor.

I fråga om utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning redovisas särskilt

rekryteringen av kvinnliga professorer och basåret

som rekryteringsgrund till teknisk och

naturvetenskaplig högskoleutbildning för kvinnor.

Ambitionen att öka antalet män som elever på

Lärarhögskolan framhålls. Kvinnors andel i

Kunskapslyftet, försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning, grundläggande högskoleutbildning i

sin helhet och uppdelat på utbildningar samt

forskarutbildning särredovisas. Det framhålls att

andelen kvinnor som förvärvsarbetar både bland

högskoleutbildade och bland kvinnor med lägre

utbildning är högre i Sverige än i nästan alla andra

länder. Under rubriken Barnomsorg, skola och

vuxenutbildning finns ett jämställdhetsavsnitt med

särskilda statistiska uppgifter om andelen flickor

på individuellt program, andelen kvinnor inom

gymnasial och grundläggande vuxenutbildning samt

inom den kvalificerade yrkesutbildningen,

svenskundervisning, särvux och svenskundervisning

för invandrare. Andelen manliga respektive kvinnliga

lärare i skolan redovisas. Det framhålls att

barnomsorgen är en viktig förutsättning för

jämställdheten. Även i avsnittet Universitet och

högskolor finns ett särskilt jämställdhetsavsnitt,

och andelen kvinnor i distansutbildning, utbildning

i naturvetenskap samt teknik- och forskarutbildning

redovisas. När det gäller lärarutbildningar tas

jämställdhetsinsatser upp under särskild rubrik.

Under rubriken Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. nämns särskilt

jämställdhetsinsatser i fråga om postdoktorala

stipendier, gästprofessurer, nya professurer och

doktorandtjänster. När det gäller anslag till

Högskoleverket anges att en viktig del i verkets

uppgift att ta fram en årsrapport för hela

högskolesektorn är att följa universitetens och

högskolornas arbete med jämställdhet. Vidare anges

att forskningsråden bl.a. skall främja jämställdhet

mellan kvinnor och män. Forskningsrådsnämnden skall

bl.a. främja jämställdhets-, kvinno- och

genusforskning. I avsnittet Nationella och

internationella forskningsresurser finns

underrubriken Jämställdhet. Beträffande Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska

forskningsrådet nämns deras insatser i fråga om

jämställdhet.

När det gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid finns beträffande de

viktigaste statliga insatserna inom området ett

underavsnitt rubricerat Jämställdhet som inleds med

att en viktig aspekt på statens insatser inom

kulturområdet är jämställdheten. Andelen kvinnliga

respektive manliga konstnärer och bidragssökande hos

Konstnärsnämnden redovisas liksom andelen i fråga om

mottagare av bidrag. Förstärkningar bör enligt

regeringen utnyttjas till att undanröja skillnader i

villkor mellan män och kvinnor i konstnärsyrket.

På utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande särredovisas

statistiska uppgifter om kvinnor och män bl.a. i

fråga om mottagare av bostadsbidrag och

utrymmesstandard. Vidare sägs att länsstyrelserna i

huvudsak uppvisar ett tillfredsställande resultat

när det gäller jämställdhetsåtgärder.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

innehåller flera uppgifter om kvinnors situation.

Statistiska uppgifter för kvinnor och män

särredovisas. Regeringen framhöll att yngre kvinnor

flyttar från skogslänen i något större omfattning än

tidigare samt att minst 40 % av förväntade nya

arbetstillfällen till följd av beviljade regionala

utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag avsågs

gå till kvinnor respektive män, men att målet inte

uppnåtts. Regeringen har gett NUTEK i uppdrag att

analysera möjligheterna att uppnå detta

könskvoteringsvillkor och hur antalet kvinnor inom

traditionellt mansdominerade branscher men också

antalet män i kvinnodominerade branscher kan öka

inom det regionalpolitiska stödområdet. Om

Glesbygdsverket sägs att det bl.a. skall medverka

till att man beaktar de särskilda behov som kvinnor

boende i lands- och glesbygd har. Resurscentra för

kvinnor redovisades som ett medel att uppnå en

större andel kvinnliga företagare. Andelen kvinnliga

företagare som beviljats landsbygdsstöd och andelen

nya arbetstillfällen som beräknas gå till kvinnor på

grund av stödet redovisas.

I fråga om utgiftsområde 22 Kommunikationer anges

att regeringen beslutat tillsätta en

jämställdhetsdelegation. Antalet anställda kvinnor i

Vägverket och Banverket redovisas.

När det gäller utgiftsområde 24 Näringsliv

särredovisas statistiska uppgifter om kvinnligt

respektive manligt nyföretagande, andelen kvinnor i

turistnäringen och andelen nöjda kvinnliga kunder

inom NUTEK:s telefonrådgivning. Det framhålls att

intresset för kooperativt nyföretagande inte minst

bland kvinnor är stort. ALMI-koncernens lån till

bl.a. kvinnor som utvecklar befintliga eller nya

företag omnämns.

Också i vårpropositionen 1997/98:150 redovisas

regeringens ambitioner när det gäller

jämställdhetspolitiken på utgiftsområdena 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14

Arbetsmarknad och arbetsliv och 15 Studiestöd. När

det gäller kommunsektorn (avsnitt 7) framhålls att

ohälsan generellt sett är större bland män än

kvinnor samt att kvinnor utgör ca 80 % av

sysselsatta i kommuner och landsting. I avsnittet

Revision och kontroll av EU-medel (avsnitt 8)

redovisas att regeringen i förhandlingarna med

kommissionen om mål 4 poängterade just

jämställdhetsaspekten. I bilaga 3 Avstämning av

målet om en halverad öppen arbetslöshet till år 2000

redovisas särskilt uppgifter om kvinnors situation

när det gäller egenföretagande samt skola, vård och

omsorg. Det sägs att genom den höga andelen kvinnor

i offentlig sektor kommer tillskotten av ytterligare

resurser till kommunerna främst att påverka

sysselsättningen för kvinnor. Beträffande

Kunskapslyftet anges att två tredjedelar av

deltagarna i Kunskapslyftet är kvinnor. I bilaga 4

Nationell handlingsplan för sysselsättning finns ett

avsnitt rubricerat Att stärka

jämställdhetspolitiken, och jämställdhetsaspekter

tas även upp i andra delar av bilagan liksom

genomgående i bilaga 5 Fördelningspolitisk

redogörelse.

I vårpropositionen 1998/99:100 omnämns

jämställdhetsfrågorna som ett av de områden som

omfattas av samarbetet mellan den socialdemokratiska

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Andelen

öppen arbetslöshet bland kvinnor redovisas. När det

gäller strategi för företagsutveckling sägs att

jämställdhetsperspektivet skall vara centralt. De

sammanlagda effekterna av förslagen i

vårpropositionen anges vara något mer gynnsamma för

kvinnor än för män. Som uppföljning av förslagen

från Kvinnomaktsutredningen har regeringen bl.a.

avsatt medel för att den kunskap som utredningen

tagit fram skall spridas genom regionala

konferenser. Vissa av utredningens förslag anges

vara föremål för ytterligare översyn, t.ex. frågor

som rör jämställdhetslagen och s.k. frivillig

jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.

Vidare redovisas att välfärdsbokslutet över 1990-

talet har till uppgift att beskriva

välfärdsutvecklingen för kvinnor under 1990-talet.

Det framhålls att yrkesregistret skall användas inom

bl.a. områden som berör jämställdhetsaspekter. När

det gäller utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

nämns att den s.k. tvåårsregeln för misshandlade

kvinnor utretts och att frågan bereds. Det anges att

80 % av de kommunanställda är kvinnor. Skillnaderna

i arbetslöshet mellan män och kvinnor redovisas och

det anges att kvinnor är underrepresenterade bland

egenföretagare. Tillskottet till kommuner och

landsting som föreslås i vårpropositionen sägs

främst komma att påverka sysselsättningen för

kvinnor. EU:s riktlinjer för sysselsättning där det

ingår att stärka jämställdheten redovisas. Kvinnors

val att flytta till storstäder för att arbeta

redovisas.

Utskottets bedömning

När det gäller budgetpropositionen för år 1999 kan

utskottet konstatera att det oftast anlagts ett

jämställdhetsperspektiv inom olika utgiftsområden.

I fråga om utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 3

Skatteförvaltning och uppbörd, 8 Invandrare och

flyktingar, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21

Energi och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar saknas dock

jämställdhetsperspektivet.

När det gäller övriga 285 propositioner som

avlämnats under den aktuella perioden har

jämställdhetsaspekter endast tagits upp i ett

fyrtiotal av propositionerna vilket motsvarar ca

15 %. Även om utskottet har förståelse för att det

i vissa sammanhang saknas behov av att anlägga

jämställdhetsperspektiv anser utskottet att

jämställdhetsaspekter borde ha tagits upp i en

större andel av propositionerna. I vart fall hade

det varit önskvärt att det i propositionerna

redovisats en analys i fråga om behovet av att

anlägga ett jämställdhets-perspektiv.

I endast ett fåtal propositioner finns

beskrivningar av förslagens

jämställdhetskonsekvenser redovisade under särskild

rubrik. Det förhållandet att kommittéförordningen

föreskriver att jämställdhetskonsekvenserna skall

analyseras i utredningsbetänkanden när förslagen har

betydelse från jämställdhetssynpunkt talar

självfallet för att samma krav bör kunna ställas på

propositionerna. Utan att utskottet finner anledning

att närmare ange vilka av de genomgångna

propositionerna som bort innehålla analyser av

jämställdhetskonsekvenser anser utskottet att sådana

konsekvensanalyser borde ha förekommit i mycket

större utsträckning. Enligt utskottets mening är det

angeläget att regeringen uttalade ambitioner när det

gäller jämställdhetspolitiken också visar sig genom

att det mer regelmässigt i propositionerna redovisas

vilka konsekvenser ett förslag kan ha från

jämställdhetssynpunkt eller att sådana konsekvenser

inte bedömts föreligga.

Granskningen i denna del föranleder inte något

ytterligare uttalande från utskottets sida.

7 Beredningen av frågor om EG-

direktiv

7.1 Inledning

Konstitutionsutskottet granskade hösten 1998

Regeringskansliets organisation för hantering av EU-

frågor (bet. 1998/99:KU10, s. 19-33, 152-164).

Utskottet uttalade att det avsåg att återkomma till

Regeringskansliets hantering av EU-frågorna och att

hanteringen av enskilda frågor genom EU:s hela

beslutsprocess kunde följas. Utskottet har i denna

granskning valt hanteringen av följande fyra EG-

direktiv:

Motorfordonsavgaser (Auto/Oil) (98/69/EG)

Prismärkning (98/6/EG)

Jämförande reklam (97/55/EG)

Gränsöverskridande betalningar (97/5/EG)

Dessa ärenden har initierats inom EU i sådan tid att

Sverige i huvudsak har kunnat delta i beredningen

som medlem i EU. Direktivförslagen har antagits av

rådet och Europaparlamentet. För Sverige angelägna

intressen har stått på spel; i några fall har

Sverige röstat nej eller lagt ner sin röst i olika

skeden i ministerrådet. De fyra fall som valts har

samtliga beslutats enligt medbeslutandeförfarandet,

den beslutsprocedur som i och med Amsterdamfördraget

blir den normala i förstapelarfrågor.

I det följande beskrivs hanteringen av vart och ett

av ärendena under olika rubriker som

Beslutsprocessen inom EU, Svenska ståndpunkter,

Kontakter med riksdagen och Kontakter med

myndigheter och intresseorganisationer.

Redogörelserna bygger på en genomgång av berört

departements akter i respektive ärende samt

intervjuer med tjänstemän. En mer utförlig

promemoria finns i bilaga 5.1.

7.2 Motorfordonsavgaser (Auto/Oil)

I oktober 1998 antogs direktiv 98/69/EG om åtgärder

mot luftförorening genom avgaser från motorfordon.

Direktivet innebär skärpta avgaskrav för samtliga

lätta bilar. Sverige drev och fick gehör för att ett

gemensamt system för tillverkaransvar införs i EU.

Det innebär att medlemsstaterna har rätt att

kontrollera om bilar uppfyller utsläppskraven även

sedan de tagits i bruk.

Direktivet är en del av Auto/Oil-programmet som är

en strategi för kontroll av utsläpp i atmosfären

från vägtransporter som kommissionen presenterade i

ett meddelande i juli 1996. I april 1997 utfärdade

Europaparlamentet en resolution och Ekonomiska och

sociala kommittén avgav ett yttrande. Under 1997

presenterade kommissionen ett ändrat förslag och

rådet antog en gemensam ståndpunkt. Parlamentet

godtog inte rådets gemensamma ståndpunkt men i

förlikningsförfarandet kunde parlamentet och rådet

enas under 1998.

Beslutsprocessen inom EU

Auto/Oil-programmets historia går tillbaks till 1992

då kommissionen ordnade en konferens med företrädare

för olje- och bilindustrin, regeringstjänstemän och

Europaparlamentariker. Innan kommissionen sedermera

lade fram sitt förslag 1996 deltog Sverige, redan

som EES-medlem 1994, aktivt i arbetet på expertnivå

och bidrog bland annat med underlag för utvecklingen

av ett gemensamt system för tillverkaransvar. I

propositionen om svenskt medlemskap i EU angavs att

bilavgasområdet borde prioriteras av Sverige som

medlem i EU. Regeringen har till riksdagen

framhållit att det är en framgång för Sverige att EU

skall införa hållbarhetskrav i kombination med

tillverkar-ansvar i likhet med vad Sverige tillämpar

(skr. 1996/97:80, s. 146).

Svenska ståndpunkter

Inom Miljödepartementet togs en genomarbetad

ståndpunkt fram i ett tidigt skede. Ståndpunkten

förankrades hos de andra departementen och därefter

behövde inte Miljödepartementet gå tillbaks till de

andra departementen i särskilt stor utsträckning. I

de fall Miljödepartementet ändå stämde av

utvecklingen med andra departement hade dessa

departement inga invändningar mot

Miljödepartementets syn. Det var av stort värde att

ha en genomarbetad ståndpunkt att falla tillbaks på

i de olika skedena. Under arbetets gång var det

snarast fler kontakter med andra medlemsländers

representanter än med andra departement. Det fanns

ett tydligt politiskt stöd från departementets

politiska ledning som var till stor hjälp i

förhandlingsarbetet. Ett tydligt mandat hemifrån

samt en tidig och genomarbetad ståndpunkt är således

huvudförklaringarna till att Sverige lyckades så

väl.

I något fall är det tydligt att det har varit ont

om tid. I mars 1998 skrivs följande i en särskild

instruktion inför Coreper: "Denna PM har på grund av

de särskilda omständigheter under vilken den tagits

fram vare sig handlagts eller utformats som en

Coreperinstruktion. Den ligger dock helt inom ramen

för tidigare beredd ståndpunktspromemoria. (...)

Sverige kan om delegationen så finner motiverat

påpeka att denna arbetsform med extremt kort

hanteringstid skapar problem".

Kontakter med riksdagen

Auto/Oil-programmet blev föremål för en

faktapromemoria till riksdagen. Vidare har frågan

varit uppe i EU-nämnden inför rådsmötena. Ledamöter

har i EU-nämnden understrukit att Sverige måste vara

pådrivande i frågan, men det har inte varit några

längre diskussioner i nämnden (EU-nämndens

stenografiska uppteckningar 1996-12-06). I EU-

nämnden har miljöministern påpekat att man har ett

väldigt bra samarbete med de svenska

Europaparlamentarikerna. Miljöministern har också i

EU-nämnden tackat riksdagsutskotten och sagt att man

har haft stort stöd av Europaparlamentet (EU-

nämndens stenografiska uppteckningar 1997-06-13:3,

1997-02-28:16).

Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer

Naturvårdsverket inkommer ofta med synpunkter av

förhållandevis teknisk karaktär. Det fanns ett nära

samarbete mellan Miljödepartementet och

Naturvårdsverket. Den svenska bilindustrin var inte

emot regeringens ståndpunkt, även om industrin inte

drev frågan. Ofta är bilindustrin duktig på att

plocka fram dokument snabbt. Bland dokumenten finns

skrivelser från Motormännens Riksförbund och från

Chrysler Europe.

7.3 Prismärkning

I februari 1998 antogs EG-direktivet 98/6/EG om konsumentskydd

i samband med prismärkning av varor som erbjuds

konsumenter. Syftet med direktivet är att förbättra

informationen till konsumenterna och att underlätta

prisjämförelser vilket skall åstadkommas genom krav

på angivande av försäljningspris och jämförpris.

Beslutsprocessen inom EU

Förslaget överlämnades av kommissionen till

Europaparlamentet och rådet i juni 1995. Ekonomiska

och sociala kommittén avgav yttrande i december

1995. Parlamentets första yttrande avgavs i april

1996. Kommissionen överlämnade sitt ändringsförslag

i juni 1996. Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt i

september 1996. Kommissionen lade fram sitt

meddelande om rådets gemensamma ståndpunkt för

Europaparlamentet i april 1997. Europaparlamentet

fattade sedan ett beslut där man inte accepterade

rådets gemensamma ståndpunkt. Efter överläggningar i

förlikningskommittén antogs direktivet slutligt av

Europaparlamentet och av rådet i december 1997.

Direktivet utfärdades den 16 februari 1998.

Svenska ståndpunkter

I november 1993 meddelade kommissionen i en rapport

till rådet att en översyn av befintliga

prisinformationsdirektiv skulle ske. När EES-avtalet

ingicks gjorde Sverige bedömningen att befintliga

regler inte skulle påverka rådande förhållanden. Vid

en närmare analys visade det sig emellertid att ett

med-lemsland inte kunde ställa krav på jämförpris på

en vara som storleksmässigt ingick i någon av EU:s

mängdserier. Därmed förelåg en stor risk för att det

svenska prisinformationssystemet väsentligen skulle

urholkas. På svenskt initiativ bildades inom ramen

för Nordiska ministerrådet en nordisk arbetsgrupp

som hade till uppgift att formulera en gemensam

nordisk hållning i frågan. Slutsatserna av gruppens

arbete tillställdes kommissionen. I december 1994

uttryckte dåvarande EFTA-staterna en uppfattning i

frågan som stämde väl överens med den nordiska

uppfattningen om hur regler om prisinformation

skulle utformas.

Vid EU:s konsumentministerråd i december 1994 och

mars 1995 framhöll den svenska civilministern att

kopplingen mellan jämförpris och standardiserade

storlekar borde brytas, eftersom det stora antalet

tillåtna storlekar för olika produktgrupper urholkar

möjligheten att kunna jämföra priser mellan olika

märken. I kommissionens förslag till nytt direktiv

togs den kopplingen bort och i stället föreslogs ett

mer generellt krav på prisinformation. Sveriges

intressen tillgodosågs således i denna del.

Enligt regeringen möjliggör direktivet för Sverige

att behålla sitt system samtidigt som det bidrar

till en nivåhöjning av kravet på prisinformation i

många andra EU-länder (skr. 1997/98:60, s. 167).

Kontakter med riksdagen

I september 1995 fick riksdagen en faktapromemoria

om kommissionens förslag till förenklat direktiv om

prisinformation till konsumenter. Riksdagen fick

ytterligare en faktapromemoria i ärendet i maj 1997,

som rörde kommissionens yttrande över

Europaparlamentets ändringsförslag. Vid samma

tidpunkt framställdes, för internt bruk, en

ståndpunktspromemoria inom Regeringskansliet. Den

interna ståndpunktspromemorian var mer detaljerad,

men så vitt kan bedömas var det ingen väsentlig

information som saknades i faktapromemorian jämfört

med ståndpunktspromemorian.

Lagutskottet har upprättat en promemoria om

aktuella EU-frågor på utskottets beredningsområde.

Promemorian uppdateras varje halvår och är ca 75

sidor lång. En gång varje halvår kommenterar

företrädare för Regeringskansliet frågorna vid ett

utskottssammanträde. Frågan om prismärkning

behandlas i promemorian och har således kunnat tas

upp vid Regeringskan-sliets information i utskottet.

Frågan verkar dock ej ha orsakat någon särskild

uppmärksamhet i utskottet.

Inför ministerrådets möten har förslaget om

prismärkningsdirektivet kommit upp i EU-nämnden. Vid

några tillfällen har ledamöter framhållit att

underlagsmaterialet från Regeringskansliet inför

rådsmötena har varit bra, men i sak har endast

begränsade diskussioner förts. Det förekommer

emellanåt mer utförliga resonemang om andra länders

ståndpunkter i instruktioner inför mötena i Coreper

än i det material som har gått till EU-nämnden, men

så vitt kan bedömas har inte nämnden undanhållits

någon väsentlig information.

Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer

Inför varje rådsmöte i konsumentfrågor har

Konsumentenheten inom Finansdepartementet (tidigare

inom Civil- respektive Inrikesdepartementet) ett

möte med representanter för övriga departement,

berörda myndigheter och intresseorganisationer. Ett

50-tal personer kan delta. Vid dessa möten

förekommer av naturliga skäl ingen diskussion i

detalj med alla inblandade. I början av ärendets

hantering fanns det en mindre grupp med de mest

inblandade som diskuterade det specifika direktivet

i detalj.

Genomförandet

1997 beslöt en kommitté inom Nordiska ministerrådet

att starta ett nordiskt nätverk för prisinformation.

Nätverket deltar i arbetet med genomförandet av

prisinformationsdirektivet. Syftet är att samordna

genomförandet av direktivet i de nordiska länderna

och om möjligt få till stånd likartade regler i

länderna. Sverige och de övriga nordiska länderna

har redan lagstiftning som i stort motsvarar de

bestämmelser som finns i direktivet och några större

ändringar i det nationella regelverket behövs därför

inte. Genomförandet har också diskuterats nationellt

med företrädare för livsmedelskedjor, bransch- och

konsumentorganisationer samt Konsumentverket.

7.4 Jämförande reklam

I oktober 1997 antogs EG-direktivet 97/55/EG om

ändring av direktiv 84/450/EEG om vilseledande

reklam så att detta omfattar jämförande reklam.

Syftet är att skydda konsumenter och näringsidkare

mot vilseledande reklam samt att ange under vilka

förutsättningar jämförande reklam är tillåten.

Beslutsprocessen inom EU

Kommissionen lade fram sitt ursprungliga förslag

1991 men frågan låg i träda i flera år. 1994 återkom

kommissionen med ett nytt, ändrat förslag. Sverige

ansåg inte att det borde vara någon prioriterad

fråga att fatta beslut om direktivet. Aktörer på den

svenska marknaden har till skillnad mot i flera

andra medlemsstater relativt långtgående möjligheter

att använda jämförande reklam i marknadsföringen.

Sveriges mål var därför att denna möjlighet skulle

kunna bibehållas i så stor utsträckning som möjligt

(skr. 1996/97:80, s. 156).

Svenska ståndpunkter

Kommissionens förslag var utformat så att det fanns

en risk för att de svenska reglerna om otillbörlig

marknadsföring inte skulle kunna tillämpas på reklam

som innehöll jämförelser. Endast bestämmelserna om

vilseledande reklam skulle kunna tillämpas. Efter

svenska insatser utformades förslaget så att

medlemsstaterna fortfarande kan ingripa mot reklam

som är otillbörlig från andra utgångspunkter än

själva jämförelsen (skr. 1996/97:80, s. 155). Av

olika promemorior under 1995 framgår att Sverige

drev denna fråga vid möten i rådsarbetsgruppen.

Sverige vann gehör för sin syn när beslut fattades

om rådets gemensamma ståndpunkt den 19 mars 1996. En

annan viktig fråga var frågan om skyldighet för

medlemsstater att införa förhandsgranskning av

reklam. I mötesprotokollet från ministerrådet den 9

november 1995 infördes på svensk begäran ett

tydliggörande av att svensk grundlag inte hotas av

bestämmelsen om förhandsgranskning.

Sverige röstade dock emot den gemensamma

ståndpunkten eftersom Sverige inte kunde godta ett

förslag om en bestämmelse om ursprungsbeteckningar.

Enligt bestämmelsen skall jämförelser av produkter

med ursprungsbeteckningar endast få göras med varor

som har samma beteckning. Bestämmelsen skulle enligt

den svenska ståndpunkten ytterligare begränsa

möjligheterna att utnyttja jämförelser i reklam.

I materialet finns exempel på när snabba besked

krävs inför möten. Vid ett tillfälle ges endast ett

dygn för berörda att ge synpunkter på en

ståndpunktspromemoria. Vid ungefär samma tidpunkt

har Regeringskansliet fått material inför ett möte i

Coreper väldigt sent och bara på franska. I

instruktionen till dem som skall företräda Sverige

vid mötet framhålls att Sverige måste lämna både

språkreservation och granskningsreservation.

Kontakter med riksdagen

Under diskussioner med EU-nämnden berördes frågan om

direktivet skulle kunna innebära att Sverige var

tvunget att införa förhandsgranskning av reklam.

Regeringskansliet gjorde dock bedömningen att någon

sådan risk inte fanns; dock gjordes som nämnts ovan

en markering i rådets protokoll (EU-nämndens

stenografiska uppteckningar 1995-11-03).

Kommissionens yttrande i december 1996 blev föremål

för en faktapromemoria från Regeringskansliet till

riksdagen. I den ovan nämnda promemorian från

lagutskottet om aktuella EU-frågor behandlas

jämförande reklam.

Det framgår inte av den årliga skrivelsen till

riksdagen att regeringen har röstat nej till

förslaget, både när rådets gemensamma ståndpunkt

beslutades och när direktivet slutligen antogs (skr.

1995/96:190, s. 155-156, 1997/98:60, s. 167).

Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer

En tjänsteman från Konsumentverket deltog ofta i

rådsarbetsgruppens möten, tillsammans med en

representant från departementet och en från den

svenska representationen i Bryssel. Direktivet

handlades huvudsakligen av samma enhet som handlade

prismärkningsdirektivet. De ovan omnämnda mötena med

departement, myndigheter och intresseorganisationer

inför rådsmötena i konsumentfrågor täckte således

också in direktivet om jämförande reklam.

Genomförandet

Ett arbete sker för att samordna genomförandet av

direktivet i de nordiska länderna och för att om

möjligt få till stånd likartade regler avseende

jämförande reklam i de olika länderna. De ändringar

som direktivet föranleder i svensk lagstiftning kan

anses bekräfta vad som redan gäller (Ds 1999:35).

7.5 Gränsöverskridande betalningar

I januari 1997 antogs EG-direktivet 97/5/EG om

gränsöverskridande betalningar. Syftet med

direktivet är att betalningsöverföringar mellan

olika länder skall bli snabbare och säkrare. Inom

Regeringskansliet handlades direktivet av

Bankenheten vid Finansdepartementets

finansmarknadsavdelning. Inom EU behandlades frågan

framför allt av finansministrarna (Ekofin), men

råden för konsumentfrågor respektive inre

marknadsfrågor var också involverade. Vid åtminstone

något tillfälle anges i departementets instruktion

inför Coreper att den svenske representanten bör

verka för att ärendet flyttas från inre

marknadsrådet till konsumentrådet samma dag.

Beslutsprocessen inom EU

Innan kommissionen lade fram sitt förslag till

normgivning i december 1994 hade frågan behandlats i

flera omgångar inom EU. 1990 antog kommissionen en

rekommendation om insyn vad gäller bankernas

bestämmelser angående gränsöverskridande finansiella

transaktioner. 1992 genomförde kommissionen en

studie av hur lång tid det tog att genomföra

betalningar mellan EG-länderna. En slutsats av

studien var att det kunde ta mycket lång tid att

genomföra betalningar. Europaparlamentet begärde i

en resolution 1993 att ett direktiv skulle utarbetas

för att fastställa regler för insyn och kvalitet i

samband med genomförandet av gränsöverskridande

transaktioner. 1994 konstaterade kommissionen att

det inte hade skett mycket framsteg sedan den

genomfört sin studie några år tidigare.

Kommissionen lade fram sitt förslag till direktiv i

december 1994. Europaparlamentets första yttrande

avgavs i maj 1995. Kommissionen kom därefter med ett

ändrat förslag i augusti 1995. Ekonomiska och

sociala kommittén yttrade sig i september 1995. I

december 1995 antog rådet en gemensam ståndpunkt. I

början av 1996 skedde den andra behandlingen i

Europaparlamentet och därefter yttrade sig

kommissionen. Ett förlikningsförfarande mellan rådet

och parlamentet inleddes och man kom överens om det

slutliga direktivet som antogs i januari 1997.

I en återrapport inom Regeringskansliet redovisas

att ordföranden i Coreper konstaterat, sedan Sverige

framfört att man med hänsyn till att dokumentet

endast finns på franska språket inte accepterar en

diskussion om annat än en eventuell

beloppsbegränsning av direktivet, att det endast är

en beloppsbegränsning som skall avhandlas

(återrapport 1995-06-30 Coreper).

Svenska ståndpunkter

Inför EU-nämnden framhåller regeringen i mars 1995

att Sverige välkomnar en lagstiftning på detta

område och att regeringen således är positivt

inställd. En ledamot av nämnden understryker

betydelsen av att man får fram ett direktiv om

gränsöverskridande betalningar. Några månader senare

diskuteras frågans fortsatta hantering. Sverige går

på vad man kallade för den tuffare linjen i tre

olösta frågor; direktivet bör täcka ett

förhållandevis högt belopp, betalningsförmedlarna

bör inte kunna friskrivas från ersättningskrav vid

force majeure och direktivet bör genomföras inom

två, och inte tre, år. Ledamöter i nämnden uttrycker

stöd för regeringens syn, men anser att det är

angeläget att ett beslut kommer till stånd (EU-

nämndens stenografiska uppteckningar 1995-03-24,

1995-07-07).

Sverige och Storbritannien lade ner sina röster när

rådets gemensamma ståndpunkt antogs i december 1995,

framför allt eftersom de båda länderna ansåg att

förslagets beloppsgräns var för låg. Det var

intensiva förhandlingar inom rådsarbetsgruppen innan

den gemensamma ståndpunkten antogs.

Kontakter med riksdagen

Någon faktapromemoria har inte överlämnats till

riksdagen. Eftersom direktivet innebar ändringar i

svensk lagstiftning, dvs. föll inom riksdagens

område, borde troligen en faktapromemoria ha

framställts. I den ovan nämnda promemorian från

lagutskottet om aktuella EU-frågor behandlas

gränsöverskridande betalningar.

I regeringens årliga skrivelse om utvecklingen i EU

1995 (skr. 1995/96:

190, s. 69, jfr skr. 1996/97:80, s. 67) anges att

Sverige i huvudsak accepterat direktivförslaget även

om Sverige haft vissa invändningar. Det framgår dock

inte att Sverige lade ner sin röst när den

gemensamma ståndpunkten antogs.

Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer

Huvudsakligen utnyttjades de samrådsgrupper som

finns inom finansmarknadsområdet. I dessa grupper

finns företrädare för departement, myndigheter och

intresseorganisationer. Grupperna träffas och

diskuterar de aktuella frågorna och hur regeringen

bör agera. Det förekommer också skriftliga

remissrundor inför rådsarbetsgruppsmöten. I

Finansdepartementets samrådsgrupp för

gränsöverskridande betalningar fanns företrädare för

Justitiedepartementet, Inrikesdepartementet,

Finansinspektionen, Riksbanken, Svenska

Bankföreningen och Postgirot Bank AB. Vid något

tillfälle har remissinstanserna bara haft några få

dagar på sig att svara. Flera remissinstanser anger

att de inte har hunnit ta ställning och en

remissinstans säger sig vid ett tillfälle till och

med ha fått förfrågan efter att remisstiden har gått

ut.

Genomförandet

Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning den

14 augusti 1999, i enlighet med vad som föreskrivs i

direktivet (prop. 1998/99:53, 1998/99:FiU19, SFS

1999:268).

Uppgifter från Regeringskansliet

Utskottet har som ett led i granskningen ställt ett

antal frågor till Regeringskansliet mot bakgrund av

iakttagelser som gjorts beträffande de fyra

ärendena. Frågorna och en i Statsrådsberedningen

upprättad promemoria med anledning av dessa frågor

återfinns i bilagorna 5.2 och 5.3. I svaret

redovisas bland annat följande.

Riksdagen fick information innan kommissionen lade

fram sitt förslag genom en skrivelse och flera

propositioner om de frågor som Sverige prioriterade

högst i frågan om motorfordonsavgaser. Sverige tog

upp frågan om prismärkning på två ministerrådsmöten

innan kommissionen lade fram sitt förslag. Inför

dessa möten informerades EU-nämnden. Mer generellt,

beträffande information till riksdagen på ett tidigt

stadium, erinras i promemorian om att

normgivningsfrågor hos kommissionen bereds i

arbetsgrupper. Kommissionen kan kalla in personer

att delta i en arbetsgrupp genom att vända sig till

medlemsstaterna med en begäran om att de skall peka

ut lämpliga personer eller genom att annonsera i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. När

regeringen nominerar en svensk deltagare i en

arbetsgrupp hos kommissionen ger regeringen

deltagaren instruktioner som säkerställer att

regeringen får information om arbetet. Regeringen

kan då i sin tur informera riksdagen. I andra fall

kan svenskar vara verksamma i kommissionens

arbetsgrupper utan att regeringen har möjlighet att

känna till det. I promemorian från Regeringskansliet

påpekas att informationen till riksdagen inte bör

begränsas till sådana fall då Sverige är drivande i

en fråga. I de informella kontakter som fortlöpande

förekommer mellan departementen och riksdagens

utskott brukar även annat betydelsefullt

kommissionsarbete beröras.

Beträffande redovisningen av hur Sverige har röstat

i ministerrådet anförs i promemorian från

Regeringskansliet att det inte finns några

principiella skäl mot att redovisa detta i

regeringens årliga skrivelse om utvecklingen inom

EU. Avsikten är att för framtiden bygga ut

skrivelsen med uppgifter om detta. I promemorian

påpekas att uppgifter om hur medlemsstater röstat i

ministerrådet finns tillgängliga i samlad form hos

rådets sekretariat. För övrigt avgörs det stora

flertalet ärenden i rådet utan röstning.

I några fall har det varit mycket begränsat med tid

för kontakter med berörda parter inför olika möten.

I promemorian uppges att vid kontakter med EU:s

institutioner framhåller Sveriges företrädare hur

viktigt det är att få dokument i god tid inför

möten. Sverige påtalar i rådet när en tidsfrist kan

bli för kort för en grundlig nationell beredning,

inklusive remissbehandling, och verkar för en längre

tidsfrist. Erfarenheten visar att det inte alltid

kan undvikas att tiden för en nationell beredning av

frågor om EG-direktiv blir kort. Remissmöten i

Regeringskansliet kan då vara en lämpligare form än

reguljär remissbehandling. Fallet med

motorfordonsavgaser illustrerar detta.

Miljödepartementet genomförde tre remissmöten med

företrädare för Bilindustriföreningen,

Naturskyddsföreningen, Motormännens Riksförbund och

Svenska Petroleum Institutet. Därmed kom

organisationernas synpunkter fram i sådan tid att de

kunde beaktas i förfarandet hos ministerrådet.

När det gäller urvalskriterierna för vilka

kommissionsförslag som blir föremål för

faktapromemorior hänvisas i promemorian till

gällande riktlinjer. Av riktlinjerna framgår bland

annat att förslag till viktigare rättsakter skall

redovisas i en faktapromemoria. I fallet med

direktivet om gränsöverskridande betalningar

lämnades ingen faktapromemoria till riksdagen trots

att så borde ha skett enligt riktlinjerna. Detta bör

ses i ljuset av att beredningen av direktivet hade

påbörjats inom EU innan Sverige hade blivit medlem.

Förklaringen är sannolikt förbiseende. Med anledning

av det inträffade intensifierar Regeringskansliet

sin uppföljning av att riktlinjerna följs.

När det gäller hur vanligt det är att

översättningar av EU-dokument till svenska saknas

framhålls i promemorian från Regeringskansliet att

förhållandena är olika på olika områden. Det är

generellt sett inte ovanligt att översättningar

saknas. En viss förbättring i detta avseende kan

skönjas över tiden. En svensk text kommer ofta

senare än en engelsk. När en svensk text saknas vid

ett möte med en rådsarbetsgrupp om EG-direktiv

påtalar Sveriges företrädare att denna brist är

oacceptabel och de brukar lämna en s.k.

språkreservation. Så länge reservationen kvarstår

hindrar den att beslut fattas i rådet. Andra länder

agerar på samma sätt. I promemorian påpekas att det

är en viss skillnad mellan det fall att svenska är

det enda eller ett av få språk som ett dokument inte

finns på, och det fallet att dokumentet endast finns

på engelska eller franska. I det förra fallet har

Sverige naturligtvis större anledning att reagera än

i det senare.

Utskottets bedömning

Utskottet kan konstatera att i de fall där Sverige

har varit framgångsrikt i förhandlingarna om EG-

direktiv har svenska företrädare varit aktiva tidigt

i processen, innan kommissionen har lagt fram sina

förslag. Sverige har också tidigt haft en tydligt

utmejslad position. Vidare är det påtagligt att det

ofta kan vara ont om tid inför enskilda möten.

Iakttagelserna understryker vikten av att vara ute i

god tid och ha en tydlig och genomarbetad ståndpunkt

för att kunna påverka den slutliga utformningen av

EG-direktiv. Utskottet välkomnar att Sveriges

företrädare vid kontakter med EU:s institutioner

framhåller hur viktigt det är att dokumenten kommer

i god tid före mötena.

Också för riksdagens del visar granskningen att det

är viktigt att frågorna följs från ett tidigt skede

för att riksdagen skall kunna utöva inflytande på

ett meningsfullt sätt. Utskottet noterar att

Regeringskansliet med anledning av vad som

påträffats i granskningen intensifierar sin

uppföljning av att riktlinjerna rörande vilka

kommissionsförslag som blir föremål för

faktapromemorior följs.

Som påpekats i flera andra sammanhang bör riksdagen

som folkets främsta företrädare få insyn i och ges

inflytande över den process i Europeiska unionen som

leder fram till för vårt land viktiga och bindande

beslut. Enligt riksdagsordningen 10 kap. 1 § skall

regeringen fortlöpande informera riksdagen om vad

som sker inom ramen för samarbetet i EU. Utskottet

har vid tidigare behandlingar av frågan om

riksdagens arbete med EU-frågor understrukit

utskottens roll och på utskottets förslag har

riksdagen beslutat att det i riksdagsordningen 10

kap. 3 § skall anges att utskotten skall följa

arbetet inom Europeiska unionen inom sina respektive

ämnesområden (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:KU22,

bet. 1996/97:KU2). Utskottet kan konstatera att det

i direktiven till den av talmanskonferensen

tillsatta Riksdagskommittén anges att behovet av

förändringar i riksdagens organisation och

arbetssätt i syfte att stärka riksdagens ställning

rörande EU-frågor skall utredas. I

Riksdagskommitténs uppdrag ingår att följa upp

utskottens hantering av EU-frågorna och att utveckla

och förbättra stödet till utskotten. Vidare har

talmanskonferensen nyligen lagt ett förslag om

ändrad parlamentarisk ledningsorganisation (förs.

1999/2000:TK1). I den nya organisationen föreslås

inrättandet av en ordförandekonferens som skall

bestå av talmannen som ordförande samt utskottens

och EU-nämndens ordförande. Enligt

talmanskonferensens förslag ges i

ordförandekonferensen möjlighet till

erfarenhetsutbyte mellan utskotten om t.ex. arbetet

med EU-frågor.

Utskottet utgår från att de iakttagelser som gjorts

i denna granskning beaktas i både Riksdagskommittén

och ordförandekonferensen. För att det skall vara

meningsfullt för utskotten att följa arbetet inom EU

bör utskotten komma in i processen redan innan

kommissionen lägger de formella förslagen till

normgivning. Utskotten vill understryka att

regeringen har ett ansvar för att riksdagen och

utskotten informeras tidigt.

Granskningen föranleder i övrigt

ingen kommentar från utskottet.

8 Regeringens organisation för

handläggning av mål enligt

Europakonventionen och mål i EG:s

domstolar

Inledning

Utskottet har tagit upp regeringens organisation för

handläggning av mål enligt Europakonventionen och

mål i EG:s domstolar till granskning. För detta

ändamål begärde utskottet en redogörelse för

hanteringen av de aktuella måltyperna.

Regeringskansliet har överlämnat två inom

Utrikesdepartementet upprättade promemorior.

Mål i EG:s domstolar

Regeringskansliets promemoria

Av regeringskansliets promemoria avseende

regeringens organisation för handläggning av mål i

EG:s domstolar, bilaga 6.1, framgår bl.a. följande.

Enligt 12 § förordningen (1996:1515) med instruktion

för Regeringskansliet och bilagan till förordningen

handläggs förvaltningsärenden som gäller mål vid EG-

domstolen och EG:s förstainstansrätt i

Utrikesdepartementet. Enligt 39 § Regeringskansliets

föreskrifter med arbetsordning för

Utrikesdepartementet skall rättschefen för EU-frågor

med huvudmans ansvar handlägga mål vid EG-domstolen

och EG:s förstainstansrätt.

Beredningen av ärenden som gäller målen

Målen vid EG-domstolen är av olika slag. De

viktigaste måltyperna är mål om förhandsavgöranden,

mål om fördragsbrott, mål om ogiltighet och mål om

passivitet.

Mål om förhandsavgöranden

Den vanligaste måltypen i domstolen är mål om

förhandsavgöranden. Det rör sig om mål, i vilka

nationella domstolar i medlemsstaterna har begärt

att EG-domstolen uttalar sig om tolkningen av EG-

fördraget eller någon EG-rättsakt. Medlemsstaterna

skall underrättas när ett sådant mål har

anhängiggjorts i domstolen. Medlemsstaterna har rätt

att inom en tvåmånadersfrist inkomma med skriftliga

yttranden till domstolen. Handlingarna i målen

tillställs samtliga medlemsstaters regeringar. I

Regeringskansliet handläggs målen vid UD-ERS

(Rättssekretariatet för EU-frågor). När ett nytt mål

inkommer identifierar handläggaren av målet vilka

departement som kan vara berörda av målet.

Rättschefen i respektive berört departement

underrättas om målet och anmodas att ge besked om

det kan finnas anledning för Sverige att yttra sig i

målet. Om det finns anledning för Sverige att

inkomma med yttrande utarbetar UD-ERS i samarbete

med de departement som berörs av sakfrågan i målet

ett förslag till svenskt yttrande. Yttrandet bereds

i den interdepartementala arbetsgrupp som regeringen

inrättat (integrationsrättsliga arbetsgruppen).

Yttranden i mål om förhandsavgöranden föregås inte

av regeringsbeslut. Beredningen sker på politisk

nivå i Utrikesdepartementet och berört

fackdepartement genom föredragning hos statsråd

eller statssekreterare.

Övriga mål

De viktigste övriga måltyperna är mål om

fördragsbrott, mål om ogiltighet och mål om

passivitet. Mål om ogiltighet och passivitet

handläggs av förstainstansrätten, om talan väcks av

en enskild fysisk eller juridisk person. I övriga

fall handläggs målen av EG-domstolen.

Förstainstansrättens domar kan överklagas till EG-

domstolen. Sverige kan vara part i dessa mål,

antingen genom att Sverige väcker ogiltighetstalan

eller passivitetstalan mot en institution eller

genom att kommissionen väcker en fördragsbrottstalan

mot Sverige. Vidare kan Sverige överklaga en dom

från förstainstansrätten eller vara motpart i ett

mål om överklagande av en sådan dom. Sverige har

också möjlighet att intervenera i mål i EG-domstolen

och dess förstainstansrätt. Notiser om nya mål

införs i Europeiska gemenskapernas tidskrift (EGT).

I det fall ett mål bedöms vara av svenskt intresse

kan Sverige ansöka om rätt att få intervenera i

målet. Efter att en sådan ansökan om intervention

har beviljats får Sverige del av inlagorna i

domstolen. Beslut om att Sverige skall väcka talan

eller ansöka om att få intervenera fattas av

regeringen. Föredragande i regeringen är

utrikesministern. Gemensam beredning inför

regeringsbeslutet sker med övriga departement. I de

fall kommissionen väckt talan mot Sverige angående

fördragsbrott fattas inte något regeringsbeslut

innan Sverige inger svaromål. UD-ERS utarbetar i

samarbete med berört departement förslag till

inlagor i målen. Inlagorna bereds i

integrationsrättliga arbetsgruppen.

Muntlig förhandling

Handläggningen av målen i EG-domstolen och

förstainstansrätten innefattar normalt också en

muntlig förhandling. Ett mål kan dock avgöras utan

muntlig förhandling. I mål om förhandsavgörande

förutsätter detta att inte någon part eller

medlemsstat begär muntlig förhandling. I andra mål

förutsätts att parterna lämnar sitt uttryckliga

samtycke. Det muntliga anförandet utarbetas av UD-

ERS i samarbete med berörda departement. Anförandet

bereds i den integrationsrättsliga arbetsgruppen.

Inför den muntliga förhandlingen sker normalt på

nytt beredning på politisk nivå genom föredragning

hos statsråd eller statssekreterare i

Utrikesdepartementet och i övriga berörda

departement.

Beredning på politisk nivå

Beslut om att Sverige skall väcka talan eller ansöka

om att få intervenera fattas av regeringen.

Föredragande i regeringen är utrikesministern.

I övriga fall fattas inte något regeringsbeslut.

Beredningen sker på politisk nivå i

Utrikesdepartementet och övriga berörda departement

genom föredragning hos statsråd eller

statssekreterare. Ansvarig i regeringen är

utrikesministern.

Regeringens ombud

Enligt regeringsbeslut den 25 mars 1999 har

regeringen bemyndigat chefen för

Utrikesdepartementet att förordna ombud för den

svenska regeringen i mål vid EG-domstolen, EG:s

förstainstansrätt och EFTA-domstolen. Som huvudregel

förordnas som ombud rättschefen för EU-frågor vid UD

eller biträdande chefen för rättssekretariatet för

EU-frågor vid UD. Regeringens ombud har att vid EG-

domstolen företräda den hållning i målet som har

beretts enligt vad som har sagts i det föregående.

Enligt regeringsbeslutet har chefen för

Utrikesdepartementet även bemyndigats att förordna

sakkunniga att biträda ombudet. I

processdelegationen ingår representanter för de

departement som är närmast berörda av

frågeställningen i målet liksom också vid behov

experter från berörda fackmyndigheter. De sakkunniga

i processdelegationen biträder ombudet med

upplysningar i frågor som uppkommer under den

muntliga förhandlingen. Med de sakkunniga i

processdelegationen sker också samråd när det gäller

att bemöta vad övriga parter anfört under

förhandlingen eller att besvara eventuella frågor

från domstolens ledamöter.

Kommunikation med motparten

I formell mening förekommer motparter endast i de

mål där Sverige är part. I mål om förhandsavgöranden

kan en part företräda ett motsatt intresse mot

Sverige utan att för den skull vara motpart.

Kontakter med andra parter förekommer i begränsad

utsträckning. Exempel på fall där kontakter

förekommer är då en part företräder samma intressen

som Sverige och en samordning är önskvärd. Sådana

kontakter sker informellt. Kontakterna sker antingen

på svenskt initiativ eller på initiativt av en annan

part. Inför muntliga förhandlingar kan ibland en

sådan samordning ske på begäran av domstolen.

Andra länder

Utskottet har hos Utrikesdepartementet inhämtat att

det är regeringskansliet i respektive medlemsstat

som ansvarar för handläggningen av mål i EG:s

domstolar men att formerna för organisationen kan

vara olika. Danmark har systemet med en

beredningsgrupp, med företrädare för olika

departement, som gör ställningstagandena. Sedan är

det utrikesdepartementet som utarbetar yttrandet. I

Finland har de ett liknande system men beredningen

är mer politisk. I vissa länder förekommer "externa

ombud" i stället för "interna ombud". Även de

"externa ombuden" agerar för regeringens räkning.

Mål enligt Europakonventionen

Regeringskansliets promemoria

Av Regeringskansliets promemoria, bilaga 6.1,

framgår bl.a. följande.

Hur bereds ärenden som gäller målen?

Beredningen av förvaltningsärenden som gäller mål

anhängigjorda av enskilda klagande enligt

konventionen följer de föreskrifter i ämnet som

utfärdades den 6 november 1997. I praktiken går det

till på följande sätt.

När domstolen beslutar inhämta regeringens yttrande

kommuniceras målet med regeringen genom att en

begäran om yttrande riktas till

Utrikesdepartementets rättschef, som är regeringens

"huvudombud" inför domstolen. Svarsfristen brukar

vara 2-3 månader. Diarieföringen sker hos

rättschefens assistent, som också lägger upp akten i

ärendet. Akten med dagboksblad och de handlingar som

inkommit från domstolen överlämnas därefter till

enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och

traktaträtt (FMR) där handläggningen äger rum. Det

som sedan sker är att handläggaren går igenom

ärendet och identifierar de rättsområden som berörs

av målet inför domstolen. Den person som rättschefen

utsett att ersätta honom som ombud i målet inför

domstolen skickar ett brev till den eller de

rättschefer i andra departement där de sakområden

målet rör hanteras. I brevet uppmanas rättschefen

att bistå med underlag för yttrandet när det gäller

innehållet i den inhemska lagstiftningen och en

faktaredovsining, den senare i den mån det behövs

för att kontrollera och eventuellt komplettera den

faktasammanställning som domstolen redan gjort.

Faktaredovisningen förutsätter att det berörda

fackdepartementet lånar in akterna från de

myndigheter och domstolar som varit inblandade i de

inhemska förfarandena. Fackdepartementet har som

regel 4-5 veckor på sig att överlämna sitt underlag

till UD/FMR. Det bör i sammanhanget nämnas att det

ofta händer att inte bara ett utan flera

departements ansvarsområden är berörda av målet

inför domstolen. Ett flertal rättschefer, andra

chefstjänstemän och handläggare på olika enheter

blir då inblandade. I detta inledande skede

underrättar rättschefen domstolen om vem av de s.k.

handläggarna på FMR som han utsett som sin ersättare

och som kommer att fungera som regeringens ombud

inför domstolen.

När underlaget väl kommit till FMR upprättas ett

utkast till inlaga till domstolen. Arbetet med

utkastet föranleder ofta många underhandskontakter

mellan ombudet/handläggaren och berörda

chefstjänstemän/handläggare på det eller de

departement som lämnat underlaget eller på något

sätt bidragit till det. Ibland förekommer det olika

uppfattningar departementen emellan. Då är det

ombudets sak att försöka jämka ihop de olika

ståndpunkterna till en gemensam linje. Utkastet till

inlaga delges för synpunkter med samtliga medlemmar

i samrådsgruppen. Det ankommer på chefstjänstemännen

i respektive fackdepartement att avgöra om och i

vilken utsträckning utkastet bör föredras för det

ansvariga statsrådet.

I regeringens första inlaga till domstolen redogörs

för regeringens inställning, inte bara i frågan om

domstolen skall ta upp klagomålet till prövning

eller inte, utan också till hela sakfrågan om en

kränkning av en konventionsrättighet ägt rum eller

inte. Ofta är det inte fråga om bara en påstådd

konventionskränkning. Relativt vanligt är att

klagomålen rör påståenden om flera

konventionskränkningar. Det är ombudets uppgift att

mot bakgrund av redogörelsen för den inhemska

lagstiftningen och fakta i det aktuella fallet

argumentera för regeringens inställning i ljuset av

domstolens praxis. Samråd sker regelmässigt mellan

ombudet och övriga personer i samrådsgruppen om

regeringens inställning i frågan om klagomålen skall

bestridas eller medges. Presumtionen är i regel den

att Sverige inte har kränkt klagandens rättigheter

enligt konventionen. Dock har det ibland förekommit

att regeringen i klara fall av konventionsbrott har

medgett klagandens talan.

Det förekommer ibland, och då i synnerhet i mål

inför domstolen som rör utlänningars möjligheter att

stanna i Sverige, att handläggningen kräver mycket

snabba åtgärder. Ett ärende initieras i sådana fall

ofta genom ett telefonsamtal från domstolens

sekretariat som sedan bekräftas skriftligen.

Domstolen har också möjlighet att rekommendera

staten att vidta vissa interimistiska åtgärder. I

sådana fall gäller det att skyndsamt underrätta de

berörda instanserna så att de kan vidta de åtgärder

som behövs, t.ex. avbryta verkställigheten av ett

avvisningsbeslut.

I ett mål av det vanligare slaget är det alltså i

den första inlagan som regeringens inställning i

målet s.a.s. läggs fast. Den skriftväxling som sedan

följer rör kompletteringar av olika slag, synpunkter

på klagandens begäran hos domstolen om rättshjälp,

frågan om det skall vara muntlig förhandling inför

domstolen i frågan om målet skall tas upp till

prövning i sak, osv. Bland de viktigare dokumenten

kan nämnas det s.k. memorial som domstolen brukar

begära inför sitt ställningstagande i sakfrågorna. I

sina respektive memorial sammanfattar parterna sina

ståndpunkter. Både memorialet och underlaget för

regeringens plädering vid förhandling inför

domstolen får sin slutliga utformning efter ingående

konsultationer med samrådsgruppen.

Domstolen försöker medverka till att parterna

träffar förlikning i målet. Liksom alla övriga

frågor under tiden målet handläggs bereds frågan om

en eventuell förlikning med medlemmarna i

samrådsgruppen. En inlaga med ett förlikningsbud

brukar inte skickas in till domstolen utan att

frågan har föredragits för det statsråd som ansvarar

för den del av lagstiftningen eller det sakområde

som målet rör. Förlikningsbud lämnas med förbehåll

för regeringens godkännande vid ett

regeringssammanträde. Detsamma gäller godtagande av

förlikningsbud.

Den policy som följs på Utrikesdepartementet när

det gäller delgivning och kommunikation i dessa

ärenden är att samtliga inblandade, alltså alla som

ingår i samrådsgruppen, skall få del av i princip

alla inkommande handlingar. Vidare skickas inte

någon inlaga in till domstolen utan att avstämning

har skett med samtliga i gruppen. Alla utkast till

inlagor skickas för synpunkter till samtliga i

samrådsgruppen. Dessutom delges slutversionen av

inlagan med samtliga.

Hur sker samarbetet mellan tjänstemän och politiskt

ansvariga vid beredningen?

I det brev som ombudet i målet inledningsvis skickar

till rättschefen i det berörda fackdepartementet

uppmanas denne att informera det ansvariga

statsrådet om målet. I vilken utsträckning statrådet

därefter fortlöpande hålls informerat om målets

handläggning varierar beroende på vad målet handlar

om. Det ankommer på chefstjänstemännen i respektive

fackdepartement att bedöma när en fråga behöver

"lyftas" till politisk nivå. Hos

Utrikesdepartementet har man intrycket att utkasten

till viktigare inlagor i betydande utsträckning

föredras av tjänstemännen i respektive

fackdepartement för antingen det ansvariga

statsrådet eller dennas statssekreterare.

Det förekommer mycket sällan att utrikesministern

informeras särskilt om förekomsten av ett mål enligt

konventionen. Anledningen till det är att de

sakfrågor som är uppe i målen oftast rör ett eller

flera fackdepartements områden.

I början av varje år upprättar UD/FMR en särskild

promemoria över klagomålen mot Sverige enligt

konventionen. Promemorian delges bl.a. samtliga

statsråd i regeringen.

I vilken utsträckning fattas regeringsbeslut om

handläggningen av målen? Vilket statsråd är i sådana

fall föredragande?

Regeringsbeslut om handläggningen av målen

förekommer i två fall. Det ena är när en förlikning

har förhandlats fram av ombudet, i samråd med

medlemmarna i samrådsgruppen, och klaganden eller

dennes ombud, med eller utan domstolens medverkan.

Ofta är det regeringens ombud som upprättar

förlikningsavtalet och då skrivs förbehållet för

regeringens godkännande vid ett regeringssammanträde

in. I andra fall ingås förlikningen genom

skriftväxling via domstolen. Även då tas förbehållet

med. Föredragande statsråd är i förlikningsfallet

det statsråd som ansvarar för den sakfråga målet

rör.

Det andra fallet när handläggningen innefattar

regeringsbeslut är när domstolen konstaterat att

Sverige kränkt klagandens rättigheter enligt

konventionen och utdömt skadestånd och/eller

ersättning för dennes rättegångskostnader.

Föredragande statsråd är i det fallet

utrikesmininstern.

Vad innebär ställningen som regeringens ombud?

Av domstolens procedurregler framgår att

konventionsstaterna skall representeras av ombud,

"agents". Dessa får i sin tur biträdas av "advocates

or advisers".

Utrikesdepartementets rättschef har genom ett

beslut av regeringen utsetts att vara regeringens

ombud i mål enligt konventionen. I beslutet

bemyndigas utrikesministern att utse ersättare för

honom. För närvarande finns två sådana ersättare.

Som tidigare nämnts riktar domstolen sin första

begäran om yttrande i varje mål till rättschefen,

eftersom denne anmälts till domstolen som

regeringens "huvudombud". Denne utser som regel

därefter någon av sina ersättare att vara

regeringens ombud i det enskilda målet. Domstolen

underrättas sedan om vem som är regeringens ombud i

målet. Därefter tas alla domstolens kontakter i det

målet med ombudet såsom företrädare för regeringen.

Ombudet är m.a.o. regeringens "språkrör" i målet.

Vilken handlingsfrihet kan ombudet anses ha i

förhållande till regeringen?

Sveriges åtagande enligt konventionen innebär ju ett

folkrättsligt bindande åtagande, godkänt av

riksdagen. Det är regeringen som företräder Sverige

i dessa och liknande frågor.

Förhållandet mellan ombudet i ett mål enligt

konventionen och regeringen kan liknas vid det som

råder mellan en fullmaktsgivare och den som har

fullmakten. Domstolen utgår alltså från att de

åtgärder ombudet vidtar vidtas på regeringens vägnar

och för dess räkning. I förhållande till domstolen

binder ombudet regeringen. För att så inte skall

ske, måste domstolen i varje speciell situtation

upplysas om att ombudets befogenhet är begränsad.

Det är av detta skäl som fölikningsbud lämnas

respektive godtas med förbehåll för regeringens

formella godkännande vid ett regeringssammanträde.

Förordnandet att vara ombud kan självklart när som

helst återkallas.

Av den tidigare redogörelsen framgår att det ganska

ofta är bråttom. Redan av det enkla skälet skulle

det i praktiken vara svårt att underställa

regeringen varje enskild fråga i ett mål. Ibland kan

det dessutom var fråga om ganska omfattande

skriftväxling inför domstolen i ett enskilt mål, en

skriftväxling som kan pågå under flera år. Flertalet

mål gäller inte heller principiellt eller politiskt

viktiga frågor, det kan i stället röra sig om den

juridiskt-tekniska tillämpningen av befintlig

lagstiftning. Om olika frågor i sådana mål skulle

underställas regeringen, skulle denna riskera att

belastas på ett omotiverat sätt. Chefstjänstemännen

i det eller de berörda departementen bedömer, i

likhet med i flertalet andra frågor, i vilken

utsträckning frågan bör föras upp på politisk nivå.

Ombudet litar på att dessa bedömningar görs på ett

riktigt sätt. De diskussioner och det samråd som

äger rum inom samrådsgruppen borgar för att så är

fallet.

I vilken mån förekommer direkt kommunikation med

motparten?

Att regeringens ombud kommunicerar direkt med

klaganden eller dennes ombud tillhör inte

vanligheterna, om man bortser från eventuella

förlikningsförhandlingar. Kommunikationen med

motparten sker som regel via domstolen. Ibland kan

det dock inträffa att det är så bråttom att

domstolen instruerar regeringens ombud att skicka en

kopia av en inlaga direkt till klaganden eller

motpartsombudet. Detta tillhör emellertid

undantagsfallen.

Däremot är det desto vanligare med direktkontakter

med motparten, när målet är inne i ett sådant skede

att det finns intresse av att undersöka om det finns

förutsättningar för förlikning. Om ombudet, på basis

av sin erfarenhet av domstolens praxis och efter

samråd med medlemmarna i samrådsgruppen, anser att

man bör undersöka om det finns någon möjlighet att

träffa en överenskommelse med klaganden tas kontakt

direkt med dennes ombud eller, om klaganden saknar

ombud, med klaganden själv. Det är alltid

regeringens ombud i målet som sköter dessa

kontakter. Som tidigare redogjorts för föredras

frågan om ett förlikningsbud skall lämnas eller

godtas regelmässigt för det ansvariga statsrådet.

Först om en förlikning ingås och det finns ett avtal

mellan ombudet och motparten, med förbehåll för

regeringens godkännande vid ett

regeringssammanträde, blir det aktuellt med ett

regeringsbeslut.

Andra länder

Enligt vad utskottet inhämtat från regeringskansliet

i Danmark är det chefen för "Juridisk tjänst" i

utrikesdepartementet som för Danmarks talan i

Strasbourgdomstolen. Denne person kan emellertid

anlita advokat eller annan juridisk expertis.

I Norge finns myndigheten Regeringsadvokatämbetet.

Det är enligt vad utskottet inhämtat den s.k.

regeringsadvokaten som för staten Norges talan i

internationell domstol. Denne kan också föra statens

talan i nationell domstol. Regeringsadvokaten kan

överlåta processföringen till en av de två "acting

agents" som finns vid Regeringsadvokatämbetet.

Regeringsadvokaten bistår regeringen i juridiska

frågor. Regeringsadvokaten är den som har kontakten

med domstolen i Strasbourg, men informerar

utrikesdepartementet, justitiedepartementet och

eventuellt annat berört departement om aktuella

spörsmål. Vid förberedelsen inför ett mål samråder

regeringsadvokaten med representanter för berörda

departement. Det är regeringsadvokaten som leder

arbetet i en sådan samrådsgrupp.

Justitiedepartementet har emellertid en viktig roll

när det gäller principiella frågor.

Regeringsadvokaten för processen i

Strasbourgdomstolen självständigt men måste ta

hänsyn till regeringskansliets representanters

inställning, regeringsadvokaten får "instruktion"

från regeringskansliet.

Utskottets bedömning

Enligt 12 § förordningen (1996:1515) med instruktion

för Regeringskansliet skall förvaltningsärenden som

gäller mål vid den europeiska domstolen för de

mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) handläggas

i Utrikesdepartementet. Det är enligt 36 §

arbetsordningen (UF 1997:1) för Utrikesdepartementet

rättschefen som med huvudmans ansvar skall handlägga

ärenden som rör klagomål mot Sverige inför domstolen

enligt regeringens särskilda beslut. Utskottet har i

sin beredning av detta granskningsärende fått

muntlig information från företrädare för

Regeringskansliet. Rättschefen i

Statsrådsberedningen, Per Virdesten, uppgav därvid

att om ett mål vid domstolen gäller andra

departements ansvarsområden så sker gemensam

beredning med berörda departement. Den reella

beredningen av en särskild fråga görs i

fackdepartementet. Politisk förankring sker i alla

berörda departement.

Utskottet konstaterar att det är den svenska

regeringen som företräder Sverige i EG-domstolen och

Europadomstolen i Strasbourg. Beredningen sker

huvudsakligen i Utrikesdepartementet men också i det

eller de departement som är ansvariga för de

sakområden som målet kan gälla. När det gäller mål

enligt Europakonventionen fattar regeringen beslut

om handläggningen endast i två fall nämligen dels då

det gäller att godkänna en förlikning i målet, dels

då domstolen konstaterat att Sverige kränkt

klagandens rättigheter enligt konventionen och

utdömt skadestånd och /eller ersättning för dennes

rättegångskostnader. Utskottet behandlade i våras en

granskningsanmälan avseende regeringens agerande vid

Europadomstolens prövning av målet mellan Torgny

Gustafsson och svenska staten, betänkande

1998/99:KU25. Det framkom att Utrikesdepartementet

såväl som Arbetsmarknadsdepartementet och

Justitiedepartementet deltagit i beredningen av

målet inför domstolen. Det kan under sådana

omständigheter vara svårt att konstatera vilket

eller vilka statsråd i regeringen som skall anses

ansvariga för beredningen. Enligt utskottets mening

finns det skäl att ge särskild akt på att

samordningen och ansvarsfördelningen mellan

regeringens ledamöter görs klar vid hanteringen av

mål enligt Europakonventionen.

Utskottet finner att granskningen av regeringens

organisation för handläggning av mål enligt

Europakonventionen och mål i EG:s domstolar inte

föranleder något ytterligare uttalande av utskottet.

9 Regeringens behandling av

riksdagens skrivelser

Inledning

Sedan år 1961 lämnar regeringen redogörelser till

riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit

med anledning av riksdagens olika beslut.

Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka

riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Utöver själva redogörelsen för

riskdagsskrivelsernas behandling har i de senaste

årens skrivelser lämnats redovisningar av

regelbeståndet och regelreformeringen samt en

redogörelse för det pågående reformarbetet avseende

reglers kvalitet, språkvård och information om

regelverket.

Årets redogörelse

Inom Regeringskansliet har upprättats en ny

redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse

1998/99:75. Den nu aktuella redogörelsen avser

huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under

tiden den 1 januari 1998-den 31 december 1998. För

att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att

vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en

så aktuell bild som möjligt har redovisningen fått

omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter

den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta

förfarande har använts om riksdagsskrivelserna

därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen omfattar 396 riksdagsskrivelser

ställda till regeringen, varav 108 avgetts under

riksmötet 1998/99, 188 under riksmötet 1997/98, 27

under riksmötet 1996/97 och 73 under tidigare

riksmöten.

Konstitutionsutskottets granskning

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott

att yttra sig över regeringens skrivelse i de delar

som har samband med respektive utskotts

beredningsområde. Yttranden har inkommit från

finansutskottet, skatteutskottet, lagutskottet,

utrikesutskottet, kulturutskottet,

arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se

bilagorna 7.1-7.7 Övriga utskott har inte haft något

att erinra mot regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen

del anföra följande. Av det utskottsindelade

registret framgår att redogörelsen omfattar 33

riksdagsskrivelser om beslut på grundval av

betänkanden av konstitutionsutskottet. Av det

kronologiska registret framgår emellertid att

redogörelsen omfattar ytterligare fem

riksdagsskrivelser som gäller

konstitutionsutskottets betänkanden. Dessa fem

skrivelser redovisas som slutbehandlade.

Av samtliga skrivelser om beslut på grundval av

betänkanden av konstitutionsutskottet var enligt

regeringens redogörelse sju inte slutbehandlade när

redogörelsen avlämnades, av dessa är två äldre än

två år och en härrör från 1996/97.

Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen,

1994/95:243, handlar om åtgärder mot

våldsskildringar m.m. Den 17 december 1998 utfärdade

regeringen en lag om ändring i radio- och TV-lagen

(1996:844) som riksdagen antagit. Lagändringen

innebär bl.a. att TV-program med ingående

våldsskildringar eller med pornografiska bilder

skall föregås av en varningssignal. Den 22 december

1998 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till

Rådet mot skadliga våldsskildringar (U 1990:03).

Rådet har fått i uppdrag att bl.a. informera

industrin för audiovisuella tjänster och

informationstjänster om innehållet i EU-

rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga

och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa

branschernas självreglerande arbete med dessa frågor

och fungera som stöd och samtalspartner om

branscherna så önskar. Verksamheten vid Statens

biografbyrå behandlas inom ramen för en översyn av

myndighetsstrukturen på medieområdet. Överväganden

om regelverket när det gäller offentlig visning av

film och videogram skall enligt regeringen göras

under 1999. Enligt vad konstitutionsutskottet

inhämtat från Kulturdepartementet bereds frågan.

Riksdagsskrivelse 1995/96:84 handlar om ändrade

relationer mellan staten och Svenska kyrkan, moment

2 om propositionens huvudsakliga riktlinjer, moment

4 om vård av kulturhistoriskt värdefull egendom och

moment 5 om regeringens förslag i övrigt. Den 26

november utfärdade regeringen de lagar riksdagen

antagit. Resterande frågor behandlas enligt

regeringen i proposition 1998/99:38. Riksdagen

behandlade propositionen under våren 1999.

Skrivelsen borde därför kunna redovisas som

slutbehandlad i kommande redogörelse från

regeringen.

Riksdagsskrivelse 1996/97:171 om kommunala

kompetensfrågor gäller ett tillkännagivande till

riksdagen beträffande utvidgning av

försöksverksamhet med kommunal näringsverksamhet

(mom. 2). Utredningen om utvidgad affärsverksamhet

med kommunal uppdragsverksamhet överlämnade i

september 1998 betänkandet Kommunal

uppdragsverksamhet 1998 (SOU 1998:119). Utredningen

konstaterade att det saknas förutsättningar att,

inom ramen för en försöksverksamhet, vidga den

kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet

inom ett eller flera särskilt avgränsade

verksamhetsområden. Utredningen ifrågasatte

emellertid om kommunerna och landstingen till fullo

utnyttjar de möjligheter att samverka som de

faktiskt har enligt gällande rätt och föreslog att

Inrikesdepartementet samt Svenska Kommunförbundet

och Landstingsförbundet bör verka för ökade

kunskaper om dessa möjligheter. Vidare påpekade

utredaren att hon tidigare i en skrivelse till

Inrikesdepartementet anfört att frågan om en

generell reglering för kommuner och landsting att i

mindre omfattning bedriva uppdragsverksamhet åt

andra kommuner och landsting inom den kommunala

kompetensen även bör prövas. Det låg dock inte inom

ramen för utredningsuppdraget att lägga fram ett

sådant förslag. Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 25 februari 1999 att

tillkalla en särskild utredare för att göra en

uppföljning och utvärdering av den pågående

försöksverksamheten. Enligt vad

konstitutionsutskottet inhämtat från

Justitiedepartementet redovisades uppdraget den 20

oktober 1999 i betänkandet Kommunal

uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken -

utvärdering av försöksverksamheten (SOU 1999:118).

Regeringen kommer efter att betänkandet

remissbehandlats att ta ställning till ärendets

fortsatta beredning.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande

1997/98:KU31 statlig förvaltningspolitik. Utskottet

hemställde i betänkandet under ett antal moment att

riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till

känna vad utskottet anfört. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1997/98:294 och 1997/98:295).

Regeringen har redovisat riksdagsskrivelserna såsom

slutbehandlade. Sex av de aktuella

tillkännagivandena har emellertid inte redovisats i

regeringens redogörelse, nämligen momenten 27,

30-32, 34 och 36. Enligt vad konstitutionsutskottet

inhämtat från Justitiedepartementet och

Finansdepartementet beror den felaktiga

redovisningen på den omorganisation som pågått inom

Regeringskansliet. Konstitutionsutskottet utgår från

att regeringen i kommande redogörelse åter tar upp

riksdagsskrivelserna och redogör för vidtagna

åtgärder och huruvida riksdagsskrivelserna kan anses

som slutredovisade.

Finansutskottet, bilaga 7.1, anför bl.a. följande.

Finansutskottets bedömning är att riksdagens beslut

inom utskottets ansvarsområde i allt väsentligt

fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid

beslutstillfället och genomförts i rimlig tid.

Finansutskottet vill göra ett generellt påpekande

beträffande regeringens återrapportering till

riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en

riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så

länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment

återrapporterats till riksdagen. Utskottens

uppföljningsarbete skulle underlättas om det av

redogörelsen också framgick vilka moment som ännu

inte är slutbehandlade. För närvarande redovisas

denna uppgift bara för den aktuella

riksdagsskrivelsen i dess helhet. Antalet moment är

sannolikt en bättre mätare på den utestående

ärendemängden än antalet riksdagsskrivelser.

Finansutskottet anser det därför önskvärt att

redogörelsen kompletteras på denna punkt.

När det gäller riksdagsskrivelse 1998/99:15

angående höjning av Sveriges insats i

Internationella valutafonden, m.m. anför

finansutskottet följande. I proposition 1997/98:162

föreslog regeringen en höjning av Sveriges insats

eller kvot i Internationella valutafonden. I

betänkande 1998/99:FiU8 tillstyrkte finansutskottet

regeringens förslag om en höjning av Sveriges

kapitalinsats i Valutafonden (mom. 1). Samtidigt

tillstyrktes regeringens begäran om ett bemyndigande

att godkänna en ändring av Valutafondens stadga

gällande en extraordinär tilldelning av särskilda

dragningsrätter (mom. 2). Finansutskottet noterar

att regeringen i sin redogörelse anmäler den

aktuella riksdagsskrivelsen som slutbehandlad. Av

redogörelsen framgår emellertid inte de åtgärder som

regeringen vidtagit när det gäller att genomföra

riksdagens beslut beträffande ändringen av

Valutafondens stadga (mom. 2). Enligt

finansutskottets mening bör regeringen därför

återkomma med en redovisning i denna del.

När det gäller riksdagsskrivelse 1998/99:85 anför

finansutskottet angående moment 5 utvecklingen av

fördelningsstatistiken: I samband med behandlingen

hösten 1998 av budgetpropositionen för år 1999

utgiftsområde 2 beslutade utskottet om ett

tillkännagivande till regeringen om

utvecklingsarbetet med fördelningsstatistiken. Det

skedde med anledning av motioner från (s), (v) och

(mp). Finansutskottet anförde att det är angeläget

att analyserna av fördelningen av den ekonomiska

välfärden successivt breddas och fördjupas.

Utskottet ansåg därför att regeringen vid lämpligt

tillfälle, t.ex. i en kommande budgetproposition,

borde redovisa hur detta arbete fortskrider. I

regeringens nu aktuella skrivelse som beslutades av

regeringen den 15 april 1999 anges att regeringen i

budgetpropositionen för år 2000 skall redovisa hur

arbetet fortskrider med SCB:s undersökning vad

gäller utvecklingen av fördelningsstatistiken.

Finansutskottet kan konstatera att regeringen i

bilaga 4 till budgetpropositionen för 2000 redovisar

en studie över vilka som gynnas av de offentliga

subventionerna av barnomsorg, utbildning, hälso- och

sjukvård samt äldreomsorg. Däremot saknas den

redovisning som regeringen aviserade i våras.

Regeringen bör enligt finansutskottet återkomma med

den begärda redovisningen senast i samband med

budgetpropositionen för år 2001.

Skatteutskottet, bilaga 7.2, anför i yttrandet att

Finansdepartementets ärende 1 gäller ett

tillkännagivande som gjordes redan år 1989 till

regeringen om införande av en avdragsrätt vid

arvsbeskattningen för kostnader för vård av

gravplats. Utskottet har tidigare i yttranden till

konstitutionsutskottet påtalat regeringens brist på

åtgärder avseende denna fråga under den långa tid

som förflutit sedan tillkännagivandet gjordes.

Enligt vad skatteutskottet har erfarit är arbetet

inom Finansdepartementet nu inriktat på att vidta

nödvändiga åtgärder så snart som möjligt så att

frågan kommer att behandlas under innevarande

riksmöte. Skatteutskottet förutsätter att dessa

intentioner fullföljs och finner därför ingen

anledning till något uttalande av riksdagen. I

övrigt föranleder regeringens redogörelse inga

ytterligare kommentarer från skatteutskottets sida.

Lagutskottet, bilaga 7.3, anför bl.a: När det gäller

utformningen av redogörelserna vill lagutskottet

väcka frågan om man från regeringens sida i

framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser

mer överblickbara för riksdagsutskotten. Om

regeringen ställde upp redogörelserna utskottsvis i

stället för departementsvis skulle utskotten inte

behöva gå omvägen via det utskottsindelade registret

för att finna de för varje utskott aktuella

skrivelserna. En sådan uppställning skulle dessutom

göra skrivelserna mer lättillgängliga och användbara

i utskottens uppföljningsarbete.

Vid granskningen har lagutskottet särskilt noterat

att det äldsta inte slutbehandlade ärendet är en

skrivelse från maj 1986 (bet. LU 1985/86:32, rskr.

293) som gäller producentskydd för sceniska verk. I

förra årets redogörelse hänvisades till att frågan

disktueras vid överläggningar med ansvariga

departement i övriga nordiska länder och kommer att

övervägas ytterligare. I årets redogörelse anges att

frågan kommer att behandlas i samband med en översyn

av upphovsrättslagen som påbörjas under år 1999.

Lagutskottet förutsätter att skrivelsen därvid

kommer att slutbehandlas inom en snar framtid.

Utrikesutskottet, bilaga 7.4, anför bl.a. att

regeringens skrivelse i allt väsentligt ger en god

bild av regeringens åtgärder inom utskottets

beredningsområde. Utrikesutskottet har funnit att

regeringen vidtagit åtgärder i enlighet med

riksdagens beslut och att ärendena - såvitt

utskottet kan bedöma - har beretts på ett

tillfredsställande sätt.

Kulturutskottet, bilaga 7.5, har funnit anledning

att framföra synpunkter endast i ett fall, nämligen

då det gäller regeringens handläggning med anledning

av ett tillkännagivande från riksdagen om

organisation m.m. vid den nya myndighet, nämligen

Statens museer för världskultur, som inrättades den

1 januari 1999, och som har sitt säte i Göteborg

(bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Kulturutskottet anför bl.a:

Hösten 1996 beslutade riksdagen att staten fr.o.m.

den 1 januari 1999 skulle överta huvudmannaskapet

för Etnografiska museet i Göteborg och att museet

vid samma tidpunkt skulle sammanföras med Folkens

museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och

Östasiatiska museet, samtliga tre i Stockholm, till

ett samlat etnografiskt centralmuseum samt att den

nya myndigheten skulle få sitt säte i Göteborg.

Hösten 1998 anförde kulturutskottet i sitt

budgetbetänkande 1998/99:KrU1 bl.a. följande om

museets organisation m.m. Kulturutskottet anser att

de fyra museerna skall ingå i en ny myndighet i

enlighet med riksdagens beslut hösten 1996.

I den nya myndigheten skall ingå den verksamhet som

vid utgången av år 1998 bedrivs vid Etnografiska

museet i Göteborg samt Folkens museum -

etnografiska, Östasiatiska museet och

Medelhavsmuseet i Stockholm. Organisationskommittén

har föreslagit ett gemensamt myndighetskansli i

Göteborg. Kulturutskottet vill slå fast att den

verksamhet som bedrivs vid de fyra enheter som skall

ingå i den nya myndigheten skall ges likvärdiga

förutsättningar i vad avser personal,

utvecklingsmöjligheter för personalen, utställningar

m.m.

Kulturutskottets överväganden mynnade ut i ett

förslag att riksdagen som sin mening skulle ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om

museets organisation, styrelse, personal m.m.

Riksdagen följde kulturutskottet.

Regeringen utfärdade därefter förordningen

(1998:1714) med instruktion för Statens museer för

världskultur. Kulturutskottet har noterat att det av

instruktionen inte framgår att det i myndigheten

skall ingå fyra enheter. Kulturutskottet har

inhämtat att regeringen i stället valt att fokusera

den verksamhet som bedrivs vid Etnografiska museet i

Göteborg samt vid tre i Stockholm belägna museerna,

nämligen Folkens museum - etnografiska, Östasiatiska

museet och Medelhavsmuseet, vilket framgår av

instruktionens 2 §. Kulturutskottet konstaterar att

regeringen inte fullföljt riksdagens beslut och

klart angett i myndighetens instruktion att vart och

ett av de fyra museerna skall utgöra en enhet. Den

nya museimyndighetens instruktion har således fått

en annan utformning än den som riksdagen avsett.

Kulturutskottet finner att regeringens sätt att

bereda ärendet är anmärkningsvärt.

Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 7.6, anser bl.a.

följande när det gäller riksdagsskrivelse

1993/94:257 om JO:s och JK:s roller. Det aktuella

momentet om JO.s och JK:s roller återfanns i

betänkande 1993/94:AU16 Ändrad lagstiftning för

statsanställda m.fl. Arbetsmarknadsutskottet

föreslog där ett tillkännagivande om att regeringen

skulle återkomma med överväganden och förslag när

det gäller JO:s och JK:s roll vid avskedande av en

statsanställd. Arbetsmarknadsutskottet förutsatte

att regeringen skyndsamt skulle överväga frågan och

återkomma till riksdagen med förslag. Regeringen har

i redogörelserna sedan 1994/95 bl.a. anfört att

ärendet bereds samt att regeringen avser att

återkomma till riksdagen med förslag i frågan. I

skrivelse 1997/98:75 uppgav regeringen att det visat

sig nödvändigt att avvakta riksdagsbehandlingen av

proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i

medborgarnas tjänst. Såvitt arbetsmarknadsutskottet

kan finna berördes inte den i tillkännagivandet

upptagna frågan i denna proposition. Enligt vad

arbetsmarknadsutskottet under hand erfor från

Finansdepartementet i samband med behandlingen av

1997 års redogörelse beräknades en utredning bli

tillsatt före årsskiftet 1998/99 där frågan skulle

behandlas. I anslutning till genomgången av 1998 års

redogörelse har Finansdepartementet under hand

uppgivit att det av tidsskäl inte varit möjligt att

utarbeta kommittédirektiv för en utredning som skall

behandla bl.a. den aktuella frågan.

Arbetsmarknadsutskottet kan med detta konstatera att

regeringen ännu inte mer än fem år efter att

tillkännagivandet gjordes har slutbehandlat

riksdagsskrivelsen eller mer utförligt redovisat

skälen till dröjsmålet med detta.

Arbetsmarknadsutskottet finner detta mycket

anmärkningsvärt och förutsätter att regeringen i

nästa års redogörelse - såvida skrivelsen inte

heller då skulle vara slutbehandlad - redovisar

skälen till fördröjningen.

När det gäller riksdagsskrivelse 1994/95:364 om

förläggning av föräldraledighet under dagen anför

arbetsmarknadsutskottet bl.a. följande. Regeringen

anger i redogörelsen att frågan har behandlats av

1995 års Arbetstidskommitté vars betänkande (SOU

1996:145) har remissbehandlats. Vidare uppger

regeringen att vissa arbetstidsfrågor nu bereds av

en arbetsgrupp i Regeringskansliet med representater

för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Av 1998 års redogörelse framgår inte

om frågan om förläggning av föräldraledighet under

dagen skall behandlas av arbetsgruppen för

arbetstidsfrågor. Inte heller framgår det av de

riktlinjer för arbetsgruppen som utfärdats inom

Regeringskansliet den 10 november 1998 om frågan

skall behandlas i gruppen. Arbetsmarknadsutskottet

finner redovisningen i redogörelsen

otillfredsställande och förutsätter att regeringen,

om skrivelsen inte heller slutbehandlas under år

1999, i nästa års redogörelse mer utförligt

redovisar skälen till fördröjningen.

Utskottens genomgång av redogörelsen underlättas

av att det i anslutning till respektive punkt

framgår inte bara vilken riksdagskrivelse i

respektive utskottsbetänkande som avses utan också

vilket moment och i förekommande fall delmoment som

avses. När det gäller riksdagsskrivelse 1998/99:106

har detta inte angivits. Arbetsmarknadsutskottet

förutsätter att mom 49 delmoment o i det aktuella

betänkandet avses. Om så är fallet har

arbetsmarknadsutskottet ingen invändning mot att

skrivelsen redovisas som slutbehandlad.

Bostadsutskottet, bilaga 7.7, påpekar följande i

sitt yttrande när det gäller riksdagsskrivelse

1995/96:229 (1995/96:BoU11 mom. 14). I årets

redogörelse från regeringen har moment 14

uteslutits. Momentet innehåller bl.a. ett

tillkännagivande angående direktutbetalning av

bostadsbidrag. Riksdagen gav i anslutning härtill

även till känna att en redaktionell översyn av

bostadsbidragslagen borde göras. Frågan om

direktutbetalning har av regeringen redovisats som

slutbehandlad i förra årets redogörelse (skr.

1997/98:75). I årets redogörelse behandlas inte den

kvarstående frågan angående en redaktionell översyn

av bostadsbidragslagen. Utvärderingen har redovisats

till regeringen i augusti 1999. Enligt

bostadsutskottets mening kan ärendet inte anses

slutbehandlat. Bostadsutskottet anser därför att nu

nämnda ärende åter bör föras upp på förteckningen

över ärenden som ännu inte har slutbehandlats.

Regeringen bör alltså nästa år redovisa sina

åtgärder i nämnda ärende i den årliga skrivelsen

till riksdagen med redogörelse för regeringens

åtgärder med anledning av riksdagens skrivelser.

Bostadsutskottet har slutligen noterat att

regeringen beträffande de skrivelser om vilka det

inte finns något nytt att rapportera endast hänvisar

till tidigare års redogörelser (rskr. 1992/93:350

och 1996/97:143). En ordning där det även för sådana

skrivelser uttryckligen redovisas vilka åtgärder som

har vidtagits skulle göra att riksdagen på ett

enkelt sätt kunde få en aktuell bild av samtliga

skrivelsers behandling. Även om en sådan redovisning

skulle öka omfattningen av regeringens redovisning

till riksdagen ligger det enligt bostadsutskottets

mening ett stort värde i att få informationen

samlad.

Utskottets bedömning

Regeringens skrivelse med en redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen fyller en viktig funktion i riksdagens

uppföljnings- och utvärderingsarbete. Den nu

aktuella skrivelsen från regeringen omfattar ca 400

skrivelser.

Regeringens redogörelse är uppställd

departementsvis. De departementsvisa avsnitten

kompletteras med två register. Ett är kronologiskt

uppställt och innehåller hänvisningar om var i

redogörelsen varje riksdagsskrivelse finns, uppgift

om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om

regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller ej. I

det andra registret, som skall innehålla samma

sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade

efter de utskott i vilka ärendena beretts. Som

konstitutionsutskottet påpekat ovan saknar det

utskottsindelade registret uppgifter om vissa

riksdagsskrivelser. Detta är beklagligt eftersom

utskotten i sitt arbete främst utnyttjar detta

register. Konstitutionsutskottet utgår emellertid

från att detta kommer att rättas till i kommande

redogörelser. När det gäller redogörelsens

utformning är konstitutionsutskottet i dag inte

berett att föreslå någon förändring.

Finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet har

framfört önskemål om att det av regeringens

redogörelse skall framgå inte enbart vilken

riksdagsskrivelse som avses utan även vilket moment

och i förekommande fall delmoment som avses.

Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat,

betänkande 1995/96:KU30, att det när det gäller

momentindelade utskottsbetänkanden är viktigt att

det av regeringens redogörelse framgår vilka moment

som har föranlett eller skall föranleda åtgärder

från regeringens sida. Konstitutionsutskottet vill

åter understryka vikten av att redovisa även moment

och i förekommande fall delmoment.

Med anledning av bostadsutskottets påpekande vill

konstitutionsutskottet instämma i att det av

redogörelsen bör framgå vilka åtgärder regeringen

har tagit och avser att ta när det gäller de

riksdagsskrivelser som ännu inte kan anses

slutbehandlade. Att, såsom förekommit i vissa fall,

enbart hänvisa till tidigare års redogörelser är

enligt konstitutionsutskottet inte tillfyllest.

Konstitutionsutskottet, finansutskottet och

bostadsutskottet har påpekat att vissa

riksdagsskrivelser, som regeringen redovisat som

slutbehandlade, saknar redovisning med anledning av

tillkännagivanden som riksdagen gjort. Enligt

konstitutionsutskottet kan dessa riksdagsskrivelser

ej anses slutbehandlade. Konstitutionsutskottet

utgår från att regeringen åter för upp de aktuella

skrivelserna som ej slutbehandlade i kommande

redogörelse samt redovisar huruvida skrivelserna då

kan anses slutbehandlade.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar med anledning

av riksdagsskrivelse 1993/94:257 att regeringen ännu

inte, mer än fem år efter att tillkännagivandet

gjordes, har slutbehandlat riksdagsskrivelsen eller

mer utförligt redovisat skälen till dröjsmålet med

detta. Arbetsmarknadsutskottet finner detta mycket

anmärkningsvärt. Konstitutionsutskottet som

instämmer i denna kritik och vill starkt understryka

vikten av att regeringen utan ytterligare dröjsmål

har att slutbehandla skrivelsen. Utskottet vill

vidare, när det gäller mer än ett år gamla

riksdagsskrivelser som inte har slutbehandlats,

påminna om att konstitutionsutskottet tidigare

anfört, senast i betänkande 1995/96:KU30, att

orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon

åtgärd borde redovisas för riksdagen med uppgift om

när åtgärderna beräknas vidtas.

Konstitutionsutskottet anser att en redovisning av

planerade åtgärder fyller ett angeläget behov i

utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete och

vill därför återigen understryka att uppgift om när

åtgärder beräknas vidtas bör redovisas för de äldre

skrivelserna.

Ett enigt kulturutskott har funnit anledning att

framföra synpunkter då det gäller regeringens

handläggning med anledning av ett tillkännagivande

från riksdagen om organisation m.m. vid den nya

myndigheten Statens museer för världskultur, som

inrättades den 1 januari 1999 (rskr. 1998/99:55).

Kulturutskottet konstaterar att regeringen inte

fullföljt riksdagens beslut och klart angett i

myndighetens instruktion att vart och ett av de fyra

museerna skall utgöra en enhet. Kulturutskottet

finner att regeringens sätt att bereda ärendet är

anmärkningsvärt. Konstitutionsutskottet anser att

regeringen, som ännu inte redovisat den aktuella

riksdagsskrivelsen som slutbehandlad, bör vidta de

åtgärder som krävs för att kulturutskottets

tillkännagivande skall anses tillgodosett.

Vad i övrigt gäller de ej slutbehandlade ärenden

som utskotten kommenterat i sina yttranden finner

konstitutionsutskottet - som för egen del inte

företagit någon närmare granskning av dessa ärenden

- inte anledning att göra någon annan bedömning än

den som respektive utskott gjort.

Granskningen i denna del föranleder

inte något annat uttalande från

konstitutionsutskottets sida.

Regeringens skrivelse 1998/99:75

bör läggas till handlingarna.

Utskottets anmälan

Hemställan

Resultatet av den i det föregående redovisade

granskningen av statsrådens tjänsteutövning och

regeringsärendenas handläggning samt av regeringens

skrivelse 1998/99:75 med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen m.m. får utskottet härmed för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 15 december 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Inger

René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m),

Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena

Bargholtz (fp) och Kenth Högström (s).

SAKREGISTER

till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden

1971-1999

AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30

s. 94

Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33

s. 69

Affärsbankernas stöd till forskning.1986/87:33 s. 69

Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet

i...................................1991/92:30 s. 22

Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35

s. 41

Aktievinstbeskattning, befrielse från...1973:20 s. 6

....................................................

1974:22 s. 27

Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35

s. 38

Allmänna arvsfonden, utdelning ur...1989/90:30 s. 94

Allmänna förlaget......................1975:12 s. 29

Allmänna handlingar

.......................principer för registrering av

1988/89:30 s. 14

........................Sveriges förhållande till EU

1998/99:10 s. 33

...............................................................................

s. 97

Amalgamsanering....................1996/97:25 s. 177

Angola, bistånd till................1975/76:50 s. 37

Anslagsfrågor, vissa................1991/92:30 s. 76

....................................................

1992/93:30 s. 115

....................................................

1996/97:25 s. 12

Anställningsförordningen, ändring i.1985/86:25 s. 45

Apartheid, bistånd till............1997/98:25 s. 159

Apoteksbolaget AB...................1995/96:20 s. 42

Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang

1982/83:30 s. 43

....................................................

1983/84:30 s. 44

Arbetsmarknadskonflikten

................................................1980

1980/81:25 s. 23

................................................1986

1986/87:33 s. 53

ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i

samband med oljebesparingskampanjen....1974:22 s. 41

Arlandabanan, beredningen av regeringsärende

1994/95:30 s. 171

Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV-

kassettfrågor).........................1974:22 s. 39

ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid

1991/92:30 s. 70

AssiDomän AB

....arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen

1994/95:30 s. 164

.................försäljning av statligt ägda aktier

1994/95:30 s. 144

Asylärenden, se Utlänningsärenden

Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa

riskkapitalbolag...................1995/96:30 s. 134

Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av

1973:20 s. 15

Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken

1994/95:30 s. 88

Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme

1990/91:30 s. 42

Avtalsförhandlingarna på lärarområdet1989/90:30 s.

63

B3LA-projektet......................1978/79:30 s. 27

Bai Bang, biståndsprojektet.........1982/83:30 s. 43

....................................................

1983/84:30 s. 44

Bankkrisen, vissa frågor

.................Fondkommissionärsfirman Alfred Berg

1994/95:30 s. 98

.....................................Nordbanksfrågor

1994/95:30 s. 84

.............Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding

1994/95:30 s. 96

...........................ordförande i bankrörelsen

1994/95:30 s. 98

Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning

genom...............................1991/92:30 s. 78

Basbeloppet, ändrade regler för.....1980/81:25 s. 52

Bastionen...........................1981/82:35 s. 35

Begravningsplats, lagskydd av invigd1975/76:50 s. 49

Belöning, utfästelse av.............1987/88:40 s. 65

Bemyndigande

..........inrättande av Stiftelsen framtidens kultur

1994/95:30 s. 216

.......................................privatisering

1993/94:30 s. 79

Bemyndiganden i normgivningshänseende från

riksdagen...........................1975/76:50 s. 39

....................................................

1983/84:30 s. 5

....................................................

1985/86:25 s. 10

....................................................

1986/87:33 s. 12

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1989/90:30 s. 17

....................................................

1990/91:30 s. 28

....................................................

1991/92:30 s. 21

....................................................

1992/93:30 s. 24

Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar

till filmen........................1995/96:30 s. 143

Bensinransoneringen 1973...............1974:22 s. 20

Beredningen av frågor om EG-direktiv1999/2000:10 s.

49

Beredningen av regeringsärenden......1977/78:35 s. 3

....................................................

1984/85:35 s. 8

....................................................

1985/86:25 s. 7

....................................................

1989/90:30 s. 9

........................................Arlandabanan

1994/95:30 s. 171

..............Ds-promemorior med författningsförslag

1999/2000:10 s. 17

ett tredje järvägsspår över Riddarholmen1995/96:30

s. 147

...........................högskolor i stiftelseform

1993/94:30 s. 173

...............jämställdhetsaspekter i propositioner

1999/2000:10 s. 39

kärnkraftspropositionen.............1997/98:25 s. 89

............lagförslag som rör det kommunala området

1999/2000:10 s. 35

.................................lagrådsgranskningen

1999/2000:10 s. 24

.........................................remissmöten

1999/2000:10 s. 21

.....................................skogsavverkning

1997/98:25 s. 98

..............................synpunkter av Lagrådet

1999/2000:10 s. 26

.......................................tandvårdstaxa

1997/98:25 s. 94

upplysningar i propositioner som behandlar EU-frågor

1999/2000:10 s. 38

Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40

s. 43

Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20

s. 6

....................................................

1974:22 s. 27

Beslutsbefogenhet för överdirektören vid

Statens invandrarverk..............1994/95:30 s. 221

Beslutsform vid medelsutdelning till

särskilda jämställdhetsåtgärder.....1991/92:30 s. 78

Beslutsformer i regeringen...........1980/81:25 s. 4

Beslutsmotiveringar, allmänt hållna.1990/91:30 s. 17

....................................................

1991/92:30 s. 24

Besvärsrätt för organisationer..........1972:26 s. 9

Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22

s. 31

....................................................

1975:12 s. 33

....................................................

1975/76:50 s. 5

....................................................

1979/80:50 s. 14

Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen

av antalet ärenden..................1975/76:50 s. 74

Betalningar, gränsöverskridande, beredningen av EG-

direktiv..........................1999/2000:10 s. 55

Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26

s. 15

Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana,

upphandling av.....................1987/88:40 s. 65

Bibelkommissionen, flyttning av från

Utbildningsdepartementet till Civildepartementet

1983/84:30 s. 44

Bibliotekspersonal, utbildningen av....1972:26 s. 15

Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983)

1983/84:30 s. 29

Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s.

137

Bistånd till

..............................................Angola

1975/76:50 s. 37

.............................................Estland

1991/92:30 s. 49

..........................................Indonesien

1987/88:40 s. 64

................................kampen mot apartheid

1997/98:25 s. 159

....................................Kuba och Vietnam

1996/97:25 s. 81

........................Sri Lanka (Kotmaleprojektet)

1981/82:35 s. 25

...........................vissa radarinstallationer

1996/97:25 s. 111

...............Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelse i

1979/80:50 s. 34

Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa

1994/95:30 s. 255

Biståndsfrågor......................1991/92:30 s. 77

Biståndskontorschef, utseende av...1993/94:30 s. 149

Biståndsprojektet Bai Bang..........1982/83:30 s. 43

....................................................

1983/84:30 s. 44

Biståndsverksamheten, planer för.......1975:12 s. 10

BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen

1992/93:30 s. 56

Blekingen AB, direktiv till statens företrädare

1991/92:30 s. 69

Blockbetygen........................1982/83:30 s. 39

Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter

med massmedia.......................1984/85:35 s. 29

Bofors export av Robot 70...........1985/86:25 s. 31

Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran

1985/86:25 s. 32

Boforskomponenter till Indien......1997/98:25 s. 132

Bolagsfrågor, vissa.................1991/92:30 s. 69

....................................................

1995/96:30 s. 42

Bomullsföretag - avtal mellan staten och

svenska bomullsföretag..............1978/79:30 s. 40

Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30

s. 172

Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30

s. 40

Bostadsdepartementets handläggning av vissa

förvaltningsärenden.................1989/90:30 s. 85

BPA och algeriska staten, tvist mellan1984/85:35 s.

38

Brev till Rysslands president om utbåtskränkningar

1994/95:30 s. 107

Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi)

1971:34 s. 19

Bromma, regeringens handläggning av fråga om

jetdrivna flygplan på..............1993/94:30 s. 162

Brottmål, nåd i.........................1972:26 s. 7

....................................................

1989/90:30 s. 34

....................................................

1993/94:30 s. 55

Budgetpropositionen

........................1982/83, ändring av belopp i

1982/83:30 s. 44

..........................1990/91, utbildningsanslag

1990/91:30 s. 25

......................................avlämnandet av

1989/90:30 s. 21

Bulltofta..............................1973:20 s. 16

Burma

............................krigsmaterielexport till

1990/91:30 s. 54

....................................................

1991/92:30 s. 59

....................................vapenexport till

1983/84:30 s. 40

....................................................

1991/92:30 s. 59

Byggnadslagstiftningen, tillämpning och

handläggningstider..................1977/78:35 s. 18

....................................................

1978/79:30 s. 19

....................................................

1980/81:25 s. 28

....................................................

1982/83:30 s. 41

....................................................

1989/90:30 s. 83

Cancun, internationell konferens i..1981/82:35 s. 40

Carnegie fondkommission AB, PK-bankens förvärv av

1988/89:30 s. 88

Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti

till................................1980/81:25 s. 71

Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s.

93

Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB

och AB Gullhögens bruk.................1974:22 s. 41

Chilensk familj, utvisning av.......1981/82:35 s. 41

Citytunneln i Malmö................1997/98:25 s. 109

Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter

1975/76:50 s. 40

Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning

(SKBF), avtal mellan................1980/81:25 s. 68

Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter

att anlita.............................1974:22 s. 40

Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas

premiärminister

Fidel Castro och statsminister Olof Palme1975:12 s.

17

Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar

1983/84:30 s. 31

Datafrågor

...registrering av handlingar inom Regeringskansliet

1997/98:10 s. 49

.........................regeringens handläggning av

1975/76:50 s. 38

....................................................

1983/84:30 s. 21

....................................................

1985/86:25 s. 22

Datainspektionens styrelse, sammansättningen av

1985/86:25 s. 25

Dataregister i regeringskansliet....1989/90:30 s. 17

Datasaab - Tercasaffären............1981/82:35 s. 21

Datorer för försvaret, upphandling av..1973:20 s. 19

Datorlingvistik, utnämning av professor i vid

Universitetet i Uppsala.............1989/90:30 s. 82

Decentralisering av beslutanderätt......1972:26 s. 6

.....................................................

1973:20 s. 5

Dentala material, kontroll och tillsyn över

1990/91:30 s. 87

Departementen, organisation och arbetsformer1974:22

s. 3

.....................................................

1975:12 s. 4

....................................................

1976/77:44 s. 8

....................................................

1978/79:30 s. 5

....................................................

1982/83:30 s. 5

....................................................

1984/85:35 s. 5

....................................................

1986/87:33 s. 4

....................................................

1987/88:40 s. 4

....................................................

1988/89:30 s. 5

....................................................

1989/90:30 s. 6

....................................................

1991/92:30 s. 7

Departementstjänstemän i statliga företag, utseende

av.....................................1971:34 s. 19

Devalveringen

................................................1977

1977/78:35 s. 28

................................................1982

1982/83:30 s. 33

Diarieföringen i departementen.........1974:22 s. 29

....................................................

1975:12 s. 17

....................................................

1975/76:50 s. 36, 49

....................................................

1978/79:30 s. 38

....................................................

1984/85:35 s. 15

....................................................

1988/89:30 s. 17

Diarieföringen i regeringskansliet1983/84:30 s. 9,

30

Digital TV, sändningstillstånd......1998/99:25 s. 66

Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s.

71

Dispens

......................................Sydafrikalagen

1980/81:25 s. 60

.................................tätbebyggelseförbud

1982/83:30 s. 321

....................................................

1999/2000:10 s. 16

Dispensfrågor, allmänt..................1971:34 s. 9

Dispens till folktandvård...........1998/99:25 s. 40

DIVAD (vapenexport till USA)........1982/83:30 s. 24

Domartjänst, tjänstledighet från viss1984/85:35 s.

54

Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30

s. 78

Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden,1975/76:50

s. 48

............................se Tjänstetillsättningar

1987/88:40 s. 59

Domänverkets s.k. Italienaffärer....1982/83:30 s. 26

Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22

s. 20

Ds-promemorior....................1999/2000:10 s. 17

EES, information till riksdagen....1994/95:30 s. 116

EG-direktiv, beredningen av frågor1999/2000:10 s. 49

EG-frågor

............................ansökan om EG-medlemskap

1991/92:30 s. 46

...beredningen av det europeiska integrationsarbetet

1989/90:30 s. 96

.............................................insyn i

1990/91:30 s. 32

.....regeringens förberedelser för rekrytering till

tjänster inom EG/EU-institutioner..1993/94:30 s. 148

Elavbrottet december 1983, kraftledningar i östra

Svealand............................1983/84:30 s. 42

EMU:s tredje fras, olika regeringars uttalanden

1995/96:30 s. 127

Energipolitiken.....................1976/77:44 s. 32

....................................................

1977/78:35 s. 26

....................................................

1978/79:30 s. 26

....................................................

1980/81:25 s. 68

....................................................

1986/87:33 s. 78

Entledigande av högre tjänsteman i regeringskansliet

1984/85:35 s. 57

Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län

1974:22 s. 39

Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets

antagningsnämnd (Hugo Lindgren).....1984/85:35 s. 31

Ersättning, enskilt fall

........................................Tony Bodmark

1976/77:44 s. 38

.......................................Evald Hallisk

1994/95:30 s. 100

......................................Halvar Alvgard

1991/92:30 s. 85

Ersättning för personskada på grund av brott1974:22

s. 25

Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition

om..................................1994/95:30 s. 34

Estland, oljebistånd till...........1991/92:30 s. 49

Etablering för tillverkning av

oljeutvinningsplattformar..............1975:12 s. 32

Etableringsrätt för läkare, besvär angående

1979/80:50 s. 37

....................................................

1979/80:52 s. 13

Etnografiskt centralmuseum i Göteborg1996/97:25 s.

140

EU-avtalet, Broschyren.............1994/95:30 s. 133

EU-frågor

.................................allmänna handlingar

1995/96:30 s. 27

....................................................

1998/99:10 s. 33

.miljöminister Anna Lindhs agerande i EU i en fråga

.....................................om växthusgaser

1997/98:25 s. 48

...............regeringens användning av medel till

...................................Europainformation

1997/98:25 s. 51

regeringens beslut om sekretess beträffande en

studie

.........om Sveriges genomförande av vissa direktiv

.....................................på miljöområdet

1997/98:25 s. 40

............................regeringens organisation

1995/96:30 s. 26

...............................................................................

1998/99:10 s.19

....................................................

1999/2000:10 s. 59

statsrådet Leif Pagrotskys handläggning av en fråga

i

...............EU om samarbetet inom turismpolitiken

1997/98:25 s. 33

...........................vissa regeringsuttalanden

1995/96:30 s. 122

EU-handlingar, utlämnande av.......1994/95:30 s. 135

....................................................

1998/99:25 s. 99

EU-medlemskap

.........................konsekvensutredningar inför

1994/95:30 s. 121

....................information till hushållen inför

1994/95:30 s. 128

......................medel för informationsinsatser

1992/93:30 s. 129

medel för informationsinsatser inför

folkomröstningen................................

1994/95:30 s. 131

medel för informationsinsatser inför

folkomröstningen................................

1994/95:30 s. 131

EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25

s. 129

EU:s institutioner, nomineringen av svenska

befattningshavare vid..............1994/95:30 s. 236

Europadomstolen

...................................Torgny Gustafsson

1998/99:25, s. 21

....regeringens organisation för handläggning av mål

1999/2000:10 s. 59

Europakommissionen - sekretessen i

förlikningsförhandlingar............1986/87:33 s. 69

Expeditionsministärs befogenheter och

sammansättning......................1989/90:30 s. 10

Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse

1976/77:44 s. 39

Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile

1973:20 s. 19

Exportfrämjande åtgärder............1984/85:35 s. 34

Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter

1995/96:30 s. 61

Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua,

Vietnam m.fl. länder).........1973:20 s. 19, 25, 193

....................................................

1974:12 s. 196

....................................................

1984/85:35 s. 33, 35, 38

Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av

1989/90:30 s. 84

Familjepolitiken, vissa frågor......1975/76:50 s. 49

Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss

försöksverksamhet......................1975:12 s. 29

Fermaffären

........se även Handhavandet av viss hemlig handling

1983/84:30 s. 30

FFV, se Förenade fabriksverken

Finansinspektionen, byte av chef...1993/94:30 s. 139

Fjällnära skogar....................1986/87:33 s. 84

Flygplanskapningen på Bulltofta........1973:20 s. 16

Flygplats, regeringens beslut att medge

polismyndighet rätt

att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på

1993/94:30 s. 173

Flygtrafik, koncession för..........1985/86:25 s. 37

Flyguppvisningar, försvarsministerns och

Försvarsdepartementets roll i......1993/94:30 s. 118

Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR)

1985/86:25 s. 28

Flyktingpolitiken...................1992/93:30 s. 93

FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i

1990/91:30 s. 59

FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s.

94

Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete

1974:22 s. 29

Forskarutbildningens meritvärde - regeringens

åtgärder med anledning av riksdagens beslut

1984/85:35 s. 24

Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder

1994/95:30 s. 233

Frågor och interpellationer.........1977/78:35 s. 16

....................................................

1979/80:50 s. 13

....................................................

1980/81:25 s. 19

Främmande fartyg, avvisande av på svenskt

territorialvatten......................1975:12 s. 32

Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige och

Finland.............................1982/83:30 s. 23

Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen......1973:20 s. 18

Fältsjukhus, det svenska............1990/91:30 s. 60

Förenade fabriksverken (FFV)

.....................................export av vapen

1983/84:30 s. 40

.................................krigsmaterielexport

1990/91:30 s. 49

...................................uppgifter rörande

1972:26 s. 14

.........................................viss export

1991/92:30 s. 52

Föreningsverksamhet i myndighets lokal.1974:22 s. 38

Företagsdemokrati vid organisationsförändringar

i statsförvaltningen...................1973:20 s. 12

Förmåner, statsministerns tjänsteresor1998/99:25, s.

127

Förmögenhetsinnehav, statsråds......1983/84:30 s. 36

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1993/94:30 s. 157

....................................................

1994/95:30 s. 202

....................................................

1996/97:25 s. 28, 30

Förordning om rätt för vissa asylsökande att få

stanna i Sverige...................1994/95:30 s. 209

Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet

att utöva

yrke inom hälso- och sjukvård).....1986/87:33 s. 13

Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande

kommande...........................1994/95:30 s. 245

Försvarsfrågor, vissa...............1991/92:30 s. 59

Försvarsministern och Försvarsmaktens ekonomiska

problem.............................1997/98:25 s. 18

Försvarsväsendet, krediter för investeringar i

rationaliseringssyfte inom.............1976:12 s. 30

Förvaltningsbeslut, normgivning genom1990/91:30 s.

29

Förvaltningsbyggnaden Bastionen.....1981/82:35 s. 35

Förvaltningsmyndigheterna, internationella

överenskommelser....................1992/93:30 s. 29

Förvaltningsärenden, vissa........1999/2000:10 s. 15

Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i

1987/88:40 s. 60

Förvar av barn, asylsökande.........1990/91:30 s. 70

Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44

s. 39

GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken

1989/90:30 s. 102

GATT-rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s.

137

Gemensamma EES-kommittén, information till

riksdagens

EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i

1994/95:30 s. 116

Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-1986

1986/87:33 s. 66

Gota-koncernen, statsrådets kontakter med Trygg-

Hansa

SPP Holding.........................1994/95:30 s. 96

Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av

1994/95:30 s. 80

Granskningsexemplar av tryckt skrift till

Universitetsbiblioteket i Umeå.........1974:22 s. 37

....................................................

1975:12 s. 33

Gryt, sambandscentralen i...........1986/87:33 s. 81

Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s.

31

Gränsvärdet för radon i dricksvatten

statsråden Winbergs och Åhnbergs hantering av frågan

om fastställande....................1997/98:25 s. 30

Gränsöverskridande betalningar, beredningen av EG-

direktiv..........................1999/2000:10 s. 55

Guldmynt, prägling av..................1973:20 s. 19

Gulfkriget, Sverige och.............1990/91:30 s. 57

Gåvor och förmåner

...........gåvor till försvarsminister Anders Björck

1997/98:25 s. 156

................statsministerns lån av hus i Spanien

1997/98:25 s. 153

Göta Lejon, försäljning till Chile.....1973:20 s. 19

Hallandsåsen, tunnelprojektet genom1997/98:25 s. 120

Hallisk, Evald, ersättningsanpråk..1994/95:30 s. 100

Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från

1992/93:30 s. 118

Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären)

1984/85:35 s. 14

Handläggningsfrågor, utlänningslagen1990/91:30 s. 74

Handläggningstider

..............................i Bostadsdepartementet

1990/91:30 s. 40

.........i regeringskansliet, viss ansökan förfallen

1990/91:30 s. 17

.................................i utlänningsärenden

1990/91:30 s. 64

Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30

s. 106

Herbicidresistent raps, utlämnande av EU-handlingar

om.................................1994/95:30 s. 135

Hornborgasjön, restaurering av......1987/88:40 s. 62

Hus i Spanien, statsministerns lån av1997/98:25 s.

153

Hylte Bruk, utbyggnaden av.............1972:26 s. 15

Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen

om..................................1981/82:35 s. 39

Hälso- och sjukvårdsfrågor..........1990/91:30 s. 85

.....................................sjukvård i krig

1986/87:33 s. 76

Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av

1992/93:30 s. 39

Högskoleplatser, utökning av antalet1992/93:30 s.

115

Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning

1993/94:30 s. 173

Hörnefors massafabrik, utvärdering..1981/82:35 s. 11

IB-affären..............................1974:22 s. 6

Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30

s. 117

Inbjudan till Kinas president......1996/97:25 s. 123

Indien, krigsmaterielexport till....1991/92:30 s. 59

Indonesien, bistånd till............1987/88:40 s. 64

Indonesien, krigsmaterielexport till1993/94:30 s.

130

Industridepartementet och Statens industriverk

1979/80:30 s. 37

Industridepartementet - särskilda delegationer inom

1978/79:30 s. 37

Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s.

116

Informationsinsatser inför folkomröstningen om

svenskt EU-medlemskap..............1994/95:30 s. 128

Informationsinsatser om europeisk integration, medel

för................................1992/93:30 s. 129

Injektionslagen, ändring i..........1985/86:25 s. 45

Inlandsbanan, beslut om.............1991/92:30 s. 72

Integration, Regeringskansliet.....1999/2000:10 s. 8

Internationell konferens i Cancun...1981/82:35 s. 40

Internationella studentfonden i Genève1980/81:25 s.

66

Internationella överenskommelser

....................................................

1988/89:30 s. 19

....................................................

1991/92:30 s. 33

................förvaltningsmyndigheternas 1992-1993

1992/93:30 s. 29

.................................genomgång 1985-1986

1988/89:30 s. 19

.................................genomgång 1987-1990

1991/92:30 s. 33

.........................................publicering

1991/92:30 s. 36

..................regler och praxis vid ingåendet av.

1975:12 s. 7

Interpellationer och frågor.........1977/78:35 s. 16

....................................................

1979/80:50 s. 13

....................................................

1980/81:25 s. 19

Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér)

1989/90:30 s. 81

Invandrarverket, beslutsbefogenhet för

överdirektören.....................1994/95:30 s. 221

Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade

byggen.................................1971:34 s. 19

Irak, krigsmaterielexport till......1990/91:30 s. 55

Irak, sanktionerna mot..............1991/92:30 s. 50

Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30

s. 60

Iran, krigsmaterielexport till......1991/92:30 s. 58

Iranier, utbildning av i Sverige....1984/85:35 s. 47

Jakträtt, handläggningen av ärende.1998/99:25, s. 82

Japanska bilar, import av...........1988/89:30 s. 90

JAS-projektet

politiskt sammansatt kommission efter haveriet år

1989............................................

1993/94:30 s. 110

........redovisning till riksdagen 1986-1988 av den

...............................tekniska utvecklingen

1993/94:30 s. 111

....................vissa frågor med anknytning till

1993/94:30 s. 109

JO:s skrivelser till regeringen, behandlingen

1998/99:10 s. 43

Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel

och spannmålsbeslut.............1987/88:40 s. 63, 64

Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall

1985/86:25 s. 35

....................................................

1989/90:30 s. 89

Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart

Bodström,

UD:s rutiner vid kontakter med massmedia1984/85:35

s. 29

Jugoslavien, krigsmaterielexport till1991/92:30 s.

57

Justitiedepartementet, information från angående

ny vårdnadslagstiftning 1976........1977/78:35 s. 32

Justitiekanslern, förordning med instruktion för

1984/85:35 s. 56

Jämförande reklam, beredningen av EG-direktiv

1999/2000:10 s. 53

Jämställdhetsfrågor, regeringskansliet m.m.

1983/84:30 s. 20

....................................................

1984/85:35 s. 19

....................................................

1985/86:25 s. 20

....................................................

1986/87:33 s. 56

....................................................

1988/89:30 s. 69

....................................................

1994/95:30 s. 19

....................................................

1999/2000:10 s. 6

Jämställdhetsombudsmannen, förordning med

instruktion för.....................1984/85:35 s. 56

Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid

medelsutdelning.....................1991/92:30 s. 78

Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30

s. 32

Jäv för statsråd....................1978/79:30 s. 36

....................................................

1981/82:35 s. 38

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1995/96:30 s. 30

....................................................

1996/97:25 s. 28, 30

Jäv, departementstjänstemän.........1998/99:10, s. 9

Kalmar Varv AB, statligt stöd till..1980/81:25 s. 64

Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen

1975

om ändring i........................1975/76:50 s. 49

Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta

1973:20 s. 16

Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen

om

överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till

Stockholms läns landsting...........1979/80:50 s. 34

Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av

kidnappning.........................1991/92:30 s. 48

Kockum Construction AB, bidrag till.1981/82:35 s. 37

Kockums AB, anslag till.............1986/87:33 s. 83

Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om

1984/85:35 s. 52

Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50

s. 31

Kommittédirektiv, visst............1996/97:25 s. 186

Kommittésekreterare, tillsättning av1992/93:30 s.

108

Kommittéväsendet.......................1972:26 s. 11

....................................................

1975:12 s. 20

....................................................

1975/76:50 s. 18

....................................................

1976/77:44 s. 11

....................................................

1992/93:30 s. 10

....................................................

1993/94:30 s. 11

....................................................

1994/95:30 s. 22

....................................................

1995/96:30 s. 12, 21

....................................................

1996/97:25 s. 32

Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara, Norsjö,

Vännäs)............................1981/82:35 s. 32

Kommunikationsdepartementets handläggning av ett

överklagat beslut av Vägverket.......1993/94:30 s. 8

Kommunministern - vissa uttalanden angående delning

av kommuner.........................1977/78:35 s. 31

Koncessioner för vissa kraftledningar i östra

Svealand............................1983/84:30 s. 42

Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22

s. 23

Konsekvensanalyser i propositioner..1990/91:30 s. 23

....................................................

1993/94:30 s. 41

Konsekvensutredningarna inför ett svenskt EU-

medlemskap.........................1994/95:30 s. 121

Konseljbeslut

.......................................motivering av

1972:26 s. 10

.................................offentliggörande av.

1971:34 s. 5

.....................................................

1972:26 s. 2

.....................................................

1973:20 s. 3

Konsulttjänster

......................regeringskansliets upphandling

1994/95:30 s. 43

....................................upphandling 1992

1992/93:30 s. 8

..........................upphandling åren 1990-1993

1994/95:30 s. 66

upphandling i samband med energibesparingskampanjen

1973................................................

1974:22 s. 41

Utbildningsdepartementets upphandling åren 1992-1994

1994/95:30 s. 79

Konsumentombudsmannen, förordning med instruktion

för.................................1984/85:35 s. 56

Kooperativa rådet, formen för reglering av

verksamhet i........................1991/92:30 s. 22

Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35

s. 25

Kraftledningar i östra Svealand, koncession för

1983/84:30 s. 42

Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag

AB..................................1980/81:25 s. 71

Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35

s. 57

Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen

1990/91:30 s. 59

Krigsmaterielexport

........................AB Bofors export av Robot 70

1985/86:25 s. 31

.AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften av

....................................en fabrik i Iran

1985/86:25 s. 32

....................................................

1987/88:40 s. 14

....................................................

1988/89:30 s. 23

....................................................

1989/90:30 s. 38

....................................................

1990/91:30 s. 48

....................................................

1991/92:30 s. 52

ansvaret för

praxisutvecklingen...........................................

1998/99:25 s. 92

befogenhet att underteckna vissa

samarbetsavtal.....................1994/95:30 s. 225

.......................Boforskomponenter till Indien

1997/98:25 s. 132

den rådgivande nämndens roll i

krigsmaterielexportfrågor........................

1985/86:40 s. 31

den rådgivande nämndens roll i

krigsmaterielexportfrågor........................

1995/96:30 s. 57

.......................................FFV:s affärer

1990/91:30 s. 49

....................................................

1991/92:30 s. 52

............................FFV:s s.k. Englandsavtal

1987/88:40 s. 24

....................................................

1991/92:30 s. 55

.....................................följdleveranser

1996/97:25 s. 39

godkännande av licenstillverkningsavtal,

samarbetsavtal

.............................och komponentleveranser

1995/96:30 s. 65

..............................krigsmaterielbegreppet

1987/88:40 s. 34, 42

......................medborgarkommissionens rapport

1989/90:30 s. 38

.....................................meddelade domar

1991/92:30 s. 54

...........................................Nobelkrut

1990/91:30 s. 48

........................organisationen för tillstånd

1995/96:30 s. 56

..................................praxisutvecklingen

1996/97:25 s. 39

..........................................till Burma

1983/84:30 s. 40

....................................................

1990/91:30 s. 54

....................................................

1991/92:30 s. 59

..............till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon

1973:20 s. 19

...................................till Gulfstaterna

1996/97:25 s. 78

.........................................till Indien

1987/88:40 s. 27, 37

....................................................

1989/90:30 s. 53

....................................................

1991/92:30 s. 59

.....................................till Indonesien

1980/81:25 s. 71

....................................................

1986/87:33 s. 40

....................................................

1987/88:40 s. 33, 41

....................................................

1993/94:30 s. 130

.....................................till Indonesien

1996/97:25 s. 63

...........................................till Irak

1990/91:30 s. 55

...........................................till Iran

1986/87:33 s. 50

....................................................

1991/92:30 s. 58

............................till Iran - patrullbåtar

1987/88:40 s. 35

....................................till Jugoslavien

1991/92:30 s. 57

...........................................till Oman

1995/96:30 s. 74

.......................................till Pakistan

1975/76:50 s. 45

......................................till Singapore

1986/87:33 s. 32

.......till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen)

1987/88:40 s. 24, 36

.......................................till Thailand

1990/91:30 s. 50

....................................................

1993/94:30 s. 136

.................till USA - luftvärnssystemet DIVAD

..............................(Division Air Defence)

1982/83:30 s. 24

...............................till USA - lyftkranar

1987/88:40 s. 35

............................till Västra Gulfstaterna

1993/94:30 s. 133

......................tillstånds- och kontrollfrågor

1987/88:40 s. 20, 40

....................................................

1989/90:30 s. 41

Krigspropaganda, lagstiftning mot......1971:34 s. 19

Krisuppgörelserna i september 1992.1993/94:30 s. 172

Kronförsvaret......................1996/97:25 s. 173

Kronförsvaret 1992.................1997/98:25 s. 168

Kränkning av svenskt farvatten.........1975:12 s. 32

Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 1984

1984/85:35 s. 27

Kulturminnesärende.................1998/99:10 s. 67

Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor

1972:26 s. 143

Kärnbränsle, utförsel av använt.....1982/83:30 s. 25

Kärnenergi - import och export av klyvbara

...............................radioaktiva produkter

1986/87:33 s. 79

....................................................

1988/89:30 s. 86

Kärnkraftens avveckling, behandling av propositionen

1997/98:25 s. 89

Kärnkraftsfrågan....................1976/77:44 s. 32

....................................................

1977/78:35 s. 25

....................................................

1978/79:30 s. 26

....................................................

1980/81:25 s. 68

....................................................

1982/83:30 s. 14, 25

....................................................

1984/85:35 s. 51

....................................................

1986/87:33 s. 79

Kärnkraftsreaktorer, laddning av....1984/85:35 s. 51

Kärnvapenfri zon i Europa...........1982/83:30 s. 14

Körkort, dispens rörande indragning av..1971:34 s. 9

Lagrådet, remisser till.................1972:26 s. 6

....................................................

1973:20 s. 10

....................................................

1974:22 s. 28

....................................................

1975:12 s. 21

....................................................

1975/76:50 s. 19

....................................................

1976/77:44 s. 15

....................................................

1977/78:35 s. 8

....................................................

1978/79:30 s. 7

....................................................

1979/80:50 s. 7

....................................................

1980/81:25 s. 6

....................................................

1981/82:35 s. 6

....................................................

1982/83:30 s. 8

....................................................

1983/84:30 s. 6

....................................................

1984/85:35 s. 10

....................................................

1985/86:25 s. 5

....................................................

1986/87:33 s. 6

....................................................

1987/88:40 s. 7

....................................................

1988/89:30 s. 8

....................................................

1989/90:30 s. 18

....................................................

1990/91:30 s. 18

....................................................

1991/92:30 s. 12

....................................................

1992/93:30 s. 12

....................................................

1993/94:30 s. 12

....................................................

1994/95:30 s. 25

....................................................

1999/2000:10 s. 24

Lagrådet, underhandsföredragning i...1982/83:30 s. 8

....................................................

1983/84:30 s. 6

....................................................

1984/85:35 s. 11

....................................................

1991/92:30 s. 16

....................................................

1992/93:30 s. 18

....................................................

1993/94:30 s. 24

....................................................

1994/95:30 s. 31

Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet

för vuxentandvård...................1994/95:30 s. 34

Lagrådet, utskottsremisser till.....1984/85:35 s. 11

....................................................

1991/92:30 s. 17

....................................................

1992/93:30 s. 18

....................................................

1993/94:30 s. 24

....................................................

1994/95:30 s. 32

....................................................

1997/98:10 s. 28

Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av

1993/94:30 s. 22

....................................................

1999/2000:10 s. 24

Landshövding i Norrbottens län, utnämning av

1992/93:30 s. 112

Leander vs Sverige.................1997/98:25 s. 148

Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd (Hugo Lindgren)

1984/85:35 s. 31

Lekmannainslaget i länsstyrelserna.....1972:26 s. 15

Leopardstridsvagnar..................1998/99:25 s. 7

Likströmskabel mellan Sverige och Polen1997/98:25 s.

69

LKAB-aktier

.........................................försäljning

1991/92:30 s. 69

..........................till teknikbrostiftelserna

1993/94:30 s. 172

Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket

1987/88:40 s. 55

Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut om

tillstånd..........................1995/96:30 s. 139

Luftfartstillstånd...................1998/99:10 s.67

Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till

1975/76:50 s. 48

Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av

1989/90:30 s. 81

Länsläkarorganisationens avveckling.1981/82:35 s. 38

Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till

1976/77:44 s. 41

Lärarkonflikten hösten 1989.........1989/90:30 s. 63

Löner och arvoden till ledningarna i de statliga

bolagen............................1994/95:30 s. 168

Löntagarfondernas styrelser, val till1984/85:35 s.

56

Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser

1994/95:30 s. 217, 229

Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till

1983/84:30 s. 45

Massmedierna, rådet för mångfald...1994/95:30 s. 250

Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära

försvaret...........................1991/92:30 s. 59

Medbestämmandelagen (MBL)

..........förberedelser för tillämpningen av på den

..................................offentliga sektorn

1976/77:44 s. 25

....tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar

1979/80:50 s. 25

.................vid beredningen av regeringsärenden

1978/79:30 s. 13

....................................................

1983/84:30 s. 14

..vid organisationsförändringar i statsförvaltningen

1973:20 s. 12

Medborgarskapsärenden..................1972:26 s. 15

.....................................................

1973:20 s. 8

Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m.

1993/94:30 s. 114

Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och

1991................................1991/92:30 s. 59

Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll

1990/91:30 s. 34

Mordet på statsminister Olof Palme

.............................kontakter med åklagarna

1988/89:30 s. 57

.kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen

1986/87:33 s. 17

....................................................

1988/89:30 s. 55

..................ny organisation av mordutredningen

1986/87:33 s. 20

..................................olovlig avlyssning

1990/91:30 s. 42

regeringens kontakter med den s.k. Ebbe Carlsson-

affären..........................................

1988/89:30 s. 47

................................regeringens åtgärder

1986/87:33 s. 14

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1988/89:30 s. 24, 34

...........telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt

1988/89:30 s. 39

Motorfordonsavgaser, beredningen av EG-direktiv

1999/2000:10 s. 50

Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile

1988/89:30 s. 80

Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av

vikariat

som överbibliotekarie...........1980/81:25 s. 15, 18

Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34

s. 19

Myndighets rätt att meddela föreskrifter,

begränsningar i........................1971:34 s. 19

Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning

samråda med Allmänna förlaget..........1975:12 s. 29

Myndighetsuppgifter, regeringens....1998/99:10 s. 52

Myndighetsutövning i tillfälliga organ under

regeringen..........................1992/93:30 s. 27

Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige och

Finland.............................1982/83:30 s. 23

Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33

s. 84

NCB, stöd till......................1980/81:25 s. 54

....................................................

1982/83:30 s. 26

NJA, regeringens åtgärder...........1977/78:35 s. 23

Nobelkrut, krigsmaterielexport......1990/91:30 s. 48

Nominering av svenska befattningshavare vid

EU:s institutioner.................1994/95:30 s. 236

Nongrata-förklaring av utländsk diplomatisk personal

1986/87:33 s. 64

....................................................

1989/90:30 s. 17

..........se även Rysk regeringsdelegation, besök av

Nordbanken

............................avtal om avgångsvederlag

1994/95:30 s. 88

...........................grundläggande information

1994/95:30 s. 84

....................................ledningsfrågor i

1990/91:30 s. 93

..................................nyemission i, m.m.

1991/92:30 s. 61

........................................statens stöd

1994/95:30 s. 85

..........................utövande av statens ägande

1994/95:30 s. 90

Nordisk passkontrollöverenskommelse.1979/80:50 s. 24

....................................................

1979/80:52 s. 1

Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien,

ÖB:s pressmeddelande om den........1995/96:30 s. 112

Nordiskt musikkonservatorium........1979/80:50 s. 36

Normgivning genom förvaltningsbeslut1990/91:30 s. 29

Normgivningsmakten, regeringens utövning av

1979/80:50 s. 11

....................................................

1980/81:25 s. 13

....................................................

1983/84:30 s. 5

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1988/89:30 s. 13

....................................................

1990/91:30 s. 28

....................................................

1991/92:30 s. 21

....................................................

1992/93:30 s. 24

....................................................

1993/94:30 s. 33

Norra Länken.......................1996/97:25 s. 160

Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder

1977/78:35 s. 23

Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd

till................................1980/81:25 s. 54

....................................................

1982/83:30 s. 26

Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973.....1974:22 s. 17

Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken

1989/90:30 s. 102

Nyemission i Nordbanken m.m.........1991/92:30 s. 61

..................................se även Nordbanken

Nyemission i UV Shipping............1988/89:30 s. 91

Nynäsvägen, arbetsplan för.............1973:20 s. 18

Nåd i brottmål.......................1981/82:35 s. 8

....................................................

1989/90:30 s. 34

....................................................

1993/94:30 s. 55

Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för

1984/85:35 s. 56

Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens

handläggning av visst ärende...........1974:22 s. 40

Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om

1992/93:30 s. 127

Nödsituationer, regler för regeringens handlande i

1973:20 s. 16

....................................................

1975/76:50 s. 32

Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm

1975/76:50 s. 32

Offentliga utredningar.................1972:26 s. 11

....................................................

1975:12 s. 20

....................................................

1975/76:50 s. 18

....................................................

1976/77:44 s. 11

Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna

1990/91:30 s. 30

Oljebistånd till Estland m.m........1991/92:30 s. 49

Oljekrisen 1973-1974...................1974:22 s. 20

Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i

1986/87:33 s. 84

Oljeupphandling i Iran..............1984/85:35 s. 45

Oljeutvinningsplattformar, etablering för

tillverkning av........................1975:12 s. 32

Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35

s. 56

Onkologi, radiologisk, beslut om....1984/85:35 s. 24

Pakistan, vapenexport till..........1975/76:50 s. 45

Parlamentarismen och regeringens beslutsformer

1980/81:25 s. 4

Partiledaröverläggningar.............1990/91:30 s. 8

Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan i

samarbetet inom....................1995/96:30 s. 101

Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs

ledning av.........................1994/95:30 s. 207

Permutationsärenden

.......................SJ/BV-personalens förmånsfond

1998/99:25 s. 78

........Stiftelsen Bostadskooperationens Garantifond

1997/98:25 s. 55

....................................................

1998/99:10 s. 69

Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga

1991/92:30 s. 60

Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende

vid Tullverket......................1984/85:35 s. 52

Personalkontrollsystemets tillämpning1986/87:33 s.

74

....................................................

1987/88:40 s. 47

Personalpolitik, statlig............1990/91:30 s. 80

Personalsituationen i Regeringskansliet

..................................årsskiftet 1990/91

1990/91:30 s. 11

..................................årsskiftet 1991/92

1991/92:30 s. 9

..................................årsskiftet 1992/93

1992/93:30 s. 8

..................................årsskiftet 1993/94

1993/94:30 s. 9

..................................årsskiftet 1994/95

1994/95:30 s. 19

..................................årsskiftet 1995/96

1995/96:30 s. 11

..................................årsskiftet 1997/98

1999/2000:10 s. 3

Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB)

1975/76:50 s. 256

PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB

1988/89:30 s. 88

Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40

s. 55

Plan- och bygglagsärenden...........1998/99:10 s. 68

Polen

...................direktavvisningar till under 1990

1990/91:30 s. 71

...............svensk hjälp till skogsindustrin m.m.

1992/93:30 s. 56

Polenkabeln, näringsministerns handläggning

1997/98:25 s. 69

....................................................

1998/99:25 s. 35

Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen i

fotboll.............................1990/91:30 s. 84

Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet

1994/95:30 s. 21

....................................................

1995/96:30 s. 11

....................................................

1997/98:10 s. 5

....................................................

1999/2000:10 s. 5

Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering

av..................................1976/77:44 s. 34

Posten AB, statens ägarroll........1997/98:25 s. 127

Posten, lön till vd................1994/95:30 s. 169

Pressmeddelande

.................................Nordiska bataljonen

1995/96:30 s. 112

......................................rörande portot

1996/97:25 s. 193

Prismärkning, beredningen av EG-direktiv1999/2000:10

s. 51

Prisregleringslagen, tillämpningen av.1971:34 s. 112

....................................................

1973:20 s. 18

Prisstoppet

................................................1970

1971:34 s. 19

................................................1973

1973:20 s. 18

Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30

s. 93

Privatiseringen av statliga företag.1993/94:30 s. 79

Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30

s. 94

....................................................

1992/93:30 s. 127

Propositioner, konsekvensanalyser...1990/91:30 s. 23

....................................................

1993/94:30 s. 41

Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena

1993/94:30 s. 14

....................................................

1994/95:30 s. 26

Propositionsavlämnandet till riksdagen.1971:34 s. 17

....................................................

1975:12 s. 24

....................................................

1975/76:50 s. 26

....................................................

1976/77:44 s. 21

....................................................

1977/78:35 s. 10

....................................................

1978/79:30 s. 8

....................................................

1979/80:50 s. 7

....................................................

1980/81:25 s. 7

....................................................

1981/82:35 s. 6

....................................................

1982/83:30 s. 13

....................................................

1983/84:30 s. 7

....................................................

1984/85:35 s. 12

....................................................

1985/86:25 s. 12

....................................................

1986/87:33 s. 10

....................................................

1987/88:40 s. 9

....................................................

1988/89:30 s. 11

....................................................

1989/90:30 s. 21

....................................................

1990/91:30 s. 21

....................................................

1991/92:30 s. 18

....................................................

1992/93:30 s. 19, 130

Prägling av guldmynt...................1973:20 s. 19

Publicering av regeringsbeslut.....1975/76:50 s. 256

Radiologisk onkologi, beslut om.....1984/85:35 s. 24

Raineraffären, utnämning av statsråd1983/84:30 s. 34

Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av

centralt personregister............1975/76:50 s. 256

Regelbeståndet och regelregistreringen1992/93:30 s.

33

....................................................

1993/94:30 s. 30

Regeringens agerande i Torgny Gustafsson-målet i

.................................... Europadomstolen

1998/99:25 s. 21

Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter

1993/94:30 s. 22

Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala

tillgångar som gåvor...................1975:12 s. 18

Regeringens behandling av riksdagens skrivelser

1999/2000:10 s. 66

Regeringens behandling av skrivelser från riksdagens

...........................................ombudsmän

1998/99:10 s. 43

Regeringens förhållande till riksdagen1997/98:25 s.

10

....................................................

1998/99:25 s. 7

Regeringens handlande i nödsituationer.1973:20 s. 16

....................................................

1975/76:50 s. 32

Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s.

137

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

..............se säkerhetspolisens (säpo) verksamhet

Regeringen myndighetsuppgifter på förvaltnings-

.............................................området

1998/99:10 s. 52

Regeringens normgivningsbemyndiganden, registrering

av..................................1993/94:30 s. 33

Regeringens rätt att ingå överenskommelse med annan

stat

................eller med mellanfolklig organisation

1988/89:30 s. 19

....................................................

1991/92:30 s. 33

Regeringens sammansättning och regeringsarbetets

organisation.........................1985/86:25 s. 1

....................................................

1986/87:33 s. 4

....................................................

1989/90:30 s. 6

....................................................

1990/91:30 s. 6

....................................................

1991/92:30 s. 7

....................................................

1992/93:30 s. 7

....................................................

1993/94:30 s. 6

....................................................

1994/95:30 s. 13

....................................................

1995/96:30 s. 8

....................................................

1998/99:10, s. 3

....................................................

1999/2000:10 s. 3

Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje

stycket riksdagsordningen............1980/81:25 s. 8

Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande

till FN:s konvention om barnets rättigheter

1995/96:30 s. 94

Regeringens utnyttjande av anslag som står till

regeringens egen disposition........1996/97:25 s. 12

Regeringens utnämningspolitik

........se även Tjänstetillsättningar och Utnämning

.......................av statsråd till visst ämbete

1988/89:30 s. 73

....................................................

1996/97:25 s. 36

....................................................

1997/98:25 s. 107

Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986..1986/87:33 s. 16

Regeringsbeslut

.......................den språkliga utformningen av

1991/92:30 s. 25

.......................om utlämning, utformningen av

1990/91:30 s. 13

......................................publicering av

1975/76:50 s. 14

.........................................rättelse av

1991/92:30 s. 26

Regeringskansliet

........................jäv, departementstjänstemäns

1998/99:10, s. 9

kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd och

......................politiskt tillsatta tjänstemän

1994/95:30 s. 215

......................politiskt tillsatta tjänstemän

1993/94:30 s. 18

....................................................

1994/95:30 s. 21

....................................................

1997/98:10 s. 5

.....registrering av handlingar och den nya tekniken

1997/98:10 s. 49

..........................................revisionen

1995/96:30 s. 24

.......................................som myndighet

1999/2000:10 s. 9

...................statistik och andra redovisningar

1989/90:30 s. 14

....................................................

1990/91:30 s. 11

....................................................

1991/92:30 s. 9

....................................................

1992/93:30 s. 8

....................................................

1993/94:30 s. 9

....................................................

1994/95:30 s. 19

....................................................

1995/96:30 s. 11

....................................................

1999/2000:10 s. 3

Regeringskansliets organisation och arbetsformer

1974:22 s. 3

.....................................................

1975:12 s. 4

....................................................

1976/77:44 s. 8

....................................................

1978/79:30 s. 5

....................................................

1982/83:30 s. 5

....................................................

1984/85:35 s. 5

....................................................

1986/87:33 s. 4

....................................................

1987/88:40 s. 4

....................................................

1988/89:30 s. 5

....................................................

1989/90:30 s. 6

....................................................

1991/92:30 s. 7

....................................................

1992/93:30 s. 8

....................................................

1993/94:30 s. 6

....................................................

1994/95:30 s. 13

....................................................

1995/96:30 s. 8, 26

....................................................

1996/97:25 s. 11, 19

....................................................

1998/99:10 s. 5, 19

.för handläggning av mål enligt Europakonventionen

............................och mål i EG:s domstolar

1999/2000 s. 59

Regeringsprotokoll, formell granskning1993/94:30 s.

7

....................................................

1994/95:30 s. 16

....................................................

1995/96:30 s. 10

....................................................

1997/98:10 s. 8

....................................................

1999/2000:10 s. 14

Regeringsskiftet

................................................1976

1976/77:44 s. 4

................................................1978

1978/79:30 s. 3

................................................1979

1979/80:50 s. 4

................................................1981

1981/82:35 s. 3

................................................1982

1982/83:30 s. 3

1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes

död)..............................................

1985/86:25 s. 3

................................................1990

1989/90:30 s. 7

................................................1991

1991/92:30 s. 5

................................................1994

1994/95:30 s. 10

................................................1996

1996/97:25 s. 8

Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor1995/96:30 s.

122

Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap.

3 § andra meningen regeringsformen..1991/92:30 s. 25

....................................................

1993/94:30 s. 7

Regeringsärendenas antal, utvecklingen av1971:34 s.

2

.....................................................

1972:26 s. 2

.....................................................

1973:20 s. 2

.....................................................

1974:22 s. 2

.....................................................

1975:12 s. 3

....................................................

1981/82:35 s. 2

....................................................

1983/84:30 s. 3

....................................................

1984/85:35 s. 4

....................................................

1985/86:25 s. 4

....................................................

1986/87:33 s. 5

....................................................

1987/88:40 s. 6

....................................................

1988/89:30 s. 6

....................................................

1989/90:30 s. 16

....................................................

1990/91:30 s. 12

....................................................

1991/92:30 s. 11

....................................................

1992/93:30 s. 11

....................................................

1993/94:30 s. 6

....................................................

1994/95:30 s. 15

....................................................

1995/96:30 s. 9

....................................................

1999/2000:10 s. 14

Regeringsärendenas beredning

....................................................

1977/78:35 s. 3

....................................................

1984/85:35 s. 8

....................................................

1985/86:25 s. 7

....................................................

1989/90:30 s. 9

.............................i fråga om Arlandabanan

1994/95:30 s. 171

Regionalpolitiskt stöd..............1977/78:35 s. 32

....................................................

1985/86:25 s. 41

Regleringsbrev, expediering av.........1971:34 s. 18

Regleringsbrev för budgetåret 1981/821982/83:30 s.

44

Reklam, jämförande, beredningen av EG-direktiv

1999/2000:10 s. 53

Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner

1993/94:30 s. 148

Religionsundervisning, befrielse från..1972:26 s. 15

....................................................

1973:20 s. 19

Remissbehandling av besvärsärenden.....1974:22 s. 31

....................................................

1975:12 s. 33

....................................................

1975/76:50 s. 5

....................................................

1979/80:50 s. 14

Remissförfarande, beslutsmotiveringar, handläggning

av..................................1990/91:30 s. 14

Remissmöten i Regeringskansliet...1999/2000:10 s. 21

Remissyttranden i propositioner, redovisningen av

1972:26 s. 12

....................................................

1973:20 s. 11

Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av

regeringen..........................1980/81:25 s. 15

Revision i Regeringskansliet........1995/96:30 s. 24

Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av

ett

tredje järnvägsspår................1995/96:30 s. 147

Rikets säkerhet

............................målet Leander vs Sverige

1997/98:25 s. 148

..........................säkerhetspolisens register

1997/98:25 s. 135

Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare

om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80

Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av

ordförande.............................1975:12 s. 31

Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende,

redovisning av......................1975/76:50 s. 39

....................................................

1983/84:30 s. 5

....................................................

1985/86:25 s. 10

....................................................

1986/87:33 s. 12

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1989/90:30 s. 17

....................................................

1990/91:30 s. 28

....................................................

1991/92:30 s. 21

....................................................

1992/93:30 s. 24

....................................................

1993/94:30 s. 31

Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens

handläggning med anledning av.......1993/94:30 s. 79

Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av

1971:34 s. 20

.....................................................

1972:26 s. 5

....................................................

1973:20 s. 14

....................................................

1974:22 s. 29

....................................................

1975:12 s. 26

....................................................

1975/76:50 s. 31

....................................................

1976/77:44 s. 24

....................................................

1977/78:35 s. 15

....................................................

1978/79:30 s. 13

....................................................

1979/80:50 s. 27

....................................................

1979/80:52 s. 1

....................................................

1980/81:25 s. 26

....................................................

1981/82:35 s. 10

....................................................

1983/84:30 s. 4

....................................................

1984/85:35 s. 22

....................................................

1985/86:25 s. 39

....................................................

1986/87:33 s. 78

....................................................

1987/88:40 s. 60

....................................................

1988/89:30 s. 23

....................................................

1989/90:30 s. 24

....................................................

1990/91:30 s. 38

....................................................

1991/92:30 s. 27

....................................................

1992/93:30 s. 31

....................................................

1993/94:30 s. 33

....................................................

1994/95:30 s. 38

....................................................

1995/96:30 s. 16

....................................................

1997/98:10 s. 8

....................................................

1998/99:10 s. 37

....................................................

1999/2000:10 s. 66

Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig

befattning..........................1985/86:25 s. 46

Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket,

regeringens

tillämpning av.......................1980/81:25 s. 8

Riktlinjer för yrkesmässig trafik......1975:12 s. 32

ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med anledning

av

riksdagens beslut...................1992/93:30 s. 40

Rutiner för avvisande av främmande fartyg på

svenskt territorialvatten..............1975:12 s. 32

Rysk regeringsdelegation, besök av..1991/92:30 s. 49

Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till

1994/95:30 s. 107

Rådet för exportkontrollfrågor......1995/96:30 s. 57

Rådet för mångfald inom massmedierna1994/95:30 s.

250

Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet1995/96:30 s.

57

Rättspsykiatriska undersökningar....1988/89:30 s. 74

Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s.

93

Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri

på Kockums område i Malmö...........1987/88:40 s. 61

Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet

att underteckna....................1994/95:30 s. 225

Samer, utbildningsministerns sammanträffande med

1992/93:30 s. 56

Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av

1980/81:25 s. 26

Sammansatt finans- och skatteutskott -

handläggningen

av skattefrågor.....................1975/76:50 s. 49

Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken

om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80

Sanktionerna mot Irak...............1991/92:30 s. 50

SAS - de s.k. frikorten.............1977/78:35 s. 29

SCA, stöd till......................1998/99:25 s. 75

Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22

s. 39

Scientologikyrkan, sekretessfrågan..1997/98:25 s. 84

Sekretess

..studie om Sveriges genomförande av vissa direktiv

.....................................på miljöområdet

1997/98:25 s. 40

Scientologikyrkan..................1997/98:25 s. 84

Skrivelse från Europeiska kommissionen1998/99:25 s.

98

Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av

till statlig myndighet.................1974:22 s. 39

Sekretesslagens tillämpning i Utrikes-

och Försvarsdepartementen...........1985/86:25 s. 15

....................................................

1988/89:30 s. 17

....................................................

1990/91:30 s. 30

Serafimerlasarettet

placering av medicinska forskartjänster vid

nedläggning......................................

1979/80:50 s. 35

.portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms kommun

1982/83:30 s. 37

Sjuk- och tandvårdsersättning......1996/97:25 s. 177

Sjukjournaler, utlämnande av från

landstingskommunalt

organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22

s. 39

Sjukvårdsfrågor, hälso- och.........1990/91:30 s. 85

Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s.

32

Skattefri ersättning, statsråds kännedom1997/98:25

s. 103

Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare

1991/92:30 s. 69

Skeppsholmsbrons bevarande..........1997/98:25 s. 66

Skogsavverkning.....................1997/98:25 s. 98

Skogsbrukares trygghetsförsäkring...1984/85:35 s. 25

Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till

1992/93:30 s. 56

Skoimporten, inskränkningar i.......1975/76:50 s. 37

Skolans kommunalisering år 1990

statsrådet Göran Perssons uppgifter vid utfrågningen

1997/98:25 s. 10

Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34

s. 20

Skolöverstyrelsen

.Birgitta Ulvhammars förordnande som generaldirektör

1981/82:35 s. 36

Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på

statliga myndigheter...................1975:12 s. 31

Småbåtshamn, våtmarkskonvention om..1989/90:30 s. 86

Socialdemokraterna och åsiktsregistrering1998/99:25

s. 16

Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s.

18

Socialutredningen, direktiv till....1976/77:44 s. 41

Socionomutbildningen och vuxenutbildningen, vissa

frågor.................................1972:26 s. 15

Sovjetunionen, uppgift om svensk

underrättelseverksamhet

på 1950-talet.......................1994/95:30 s. 99

Spannmålsbeslut, 1985 års...........1987/88:40 s. 64

Spannmålshandeln, reglering av underskott i

1985/86:25 s. 41

Språkgranskning av vissa UD-dokument1983/84:30 s. 33

SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska

uppgörelsen

i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30

s. 36

Stadsplan

.....................för kvarteret Bryggeriet i Lund

1981/81:25 s. 31

.....................för kvarteret Triangeln i Malmö

1985/86:25 s. 43

Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att

utfå

vissa handlingar från myndigheter i annat land

1993/94:30 s. 166

Statens konstmuseer, regeringens handläggning av

fråga om bevakning och säkerhet vid1993/94:30 s. 171

Statens strålskyddsinstitut

......................handläggning av skrivelse från

1978/79:30 s. 39

................................utseende av styrelse

1995/96:30 s. 151

Statens stöd till Nordbanken........1994/95:30 s. 85

Statlig personalpolitik.............1990/91:30 s. 80

Statliga företag

........................förhållandet till regeringen

1995/96:30 s. 35

...............försäljning av aktier i Assi Domän AB

1994/95:30 s. 144

..................löner och arvoden till ledningarna

1994/95:30 s. 168

..................................privatiseringen av

1993/94:30 s. 79

...............................ägandet av Nordbanken

1994/95:30 s. 90

Statliga verk och företag, statstjänstemän som

styrelseledamöter i....................1971:34 s. 19

....................................................

1972:26 s. 13

....................................................

1986/87:33 s. 71

Statsföretag AB, ledningen av..........1971:34 s. 19

....................................................

1982/83:30 s. 26

Statsminister Bildts anförande

Sverige och de baltiska länderna den 17 november 1993

1993/94:30 s. 153

.......................brev till Rysslands president

1994/95:30 s. 107

.uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser

1994/95:30 s. 99

Statsminister Carlssons brev till Iraks president

1990/91:30 s. 60

Statsminister Palmes brevväxling med Kubas

premiärminister........................1975:12 s. 17

....................................................

1975/76:50 s. 36

Statsråd

..............................innehav av värdepapper

1992/93:30 s. 42

....................................................

1993/94:30 s. 157

.............................................jäv för

1978/79:30 s. 36

....................................................

1981/82:35 s. 38

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1995/96:30 s. 30

....................................................

1996/97:25 s. 28, 30

............kontakter med Gotakoncernens huvudägare

.............................Trygg-Hansa SPP Holding

1994/95:30 s. 96

.................................vissa uttalanden av

1991/92:30 s. 43

....................................................

1992/93:30 s. 93, 104, 127

....................................................

1993/94:30 s. 60

....................................................

1994/95:30 s. 244

....................................................

1995/96:30 s. 122

Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i

Regeringskansliet,

konstnadsansvaret för resor........1994/95:30 s. 215

Statsrådens tjänsteresor............1985/86:25 s. 47

Statsråds beslutanderätt............1976/77:44 s. 12

....................................................

1977/78:35 s. 5

Statsråds förmögenhetsinnehav.......1983/84:30 s. 36

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1993/94:30 s. 157

....................................................

1994/95:30 s. 202

....................................................

1996/97:25 s. 28

Statsrådsberedningen, uttalande av ang.

boken Industrispionage..............1984/85:35 s. 30

Statsrådsgrupperna, de nya...........1990/91:30 s. 7

Statsrådsprotokoll, offentliggörande av.1971:34 s. 3

Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22

s. 2

.....................................................

1975:12 s. 3

Stiftelsen framtidens kultur

............................bemyndigande att inrätta

1994/95:30 s. 216

.........................utbyte av styrelseledamöter

1994/95:30 s. 230

Stiftelser, agerande mot vissa.....1994/95:30 s. 229

Strategiska produkter...............1995/96:30 s. 56

Stråförkortningsmedel, användning av1987/88:40 s. 63

Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse

1995/96:30 s. 151

Studiestödsförordningen avseende Nordiskt

musikkonservatorium.................1979/80:50 s. 36

Stålverk 80-projektet...............1976/77:44 s. 28

....................................................

1977/78:35 s. 23

Stöd till SCA.......................1998/99:25 s. 75

Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av

1971:34 s. 15

.....................................................

1972:26 s. 4

....................................................

1973:20 s. 13

....................................................

1974:22 s. 33

....................................................

1975:12 s. 22

....................................................

1975/76:50 s. 20

....................................................

1976/77:44 s. 17

....................................................

1977/78:35 s. 12

....................................................

1978/79:30 s. 10

....................................................

1979/80:50 s. 8

....................................................

1980/81:25 s. 9

....................................................

1981/82:35 s. 8

....................................................

1983/84:30 s. 8

....................................................

1984/85:35 s. 13

....................................................

1985/86:25 s. 14

....................................................

1986/87:33 s. 9

....................................................

1987/88:40 s. 7

....................................................

1988/89:30 s. 9

....................................................

1989/90:30 s. 19

....................................................

1990/91:30 s. 20

....................................................

1991/92:30 s. 20

....................................................

1992/93:30 s. 21

....................................................

1993/94:30 s. 26

....................................................

1994/95:30 s. 36

....................................................

1995/96:30 s. 13

....................................................

1997/98:10 s. 14

Svensk kustfart, utländska fartyg i1989/90:30 s. 101

Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap

för fred (PFF).....................1995/96:30 s. 101

Svenska Dagbladet

...........................tryckfrihet och sekretess

1983/84:30 s. 33

................................tryckfrihetsåtal mot

1986/87:33 s. 73

....kulturministerns agerande i fråga om försäljning

1998/99:25 s. 62

Svenska fältsjukhuset...............1990/91:30 s. 60

Sverige och Gulfkriget..............1990/91:30 s. 57

Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22

s. 29

Sveriges Radio AB, vissa frågor....1992/93:30 s. 130

Sveriges Radio-koncernen, ordförande och

styrelseledamöter inom..............1991/92:30 s. 80

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,

medel till riksomfattande sysselsättningsprojekt

1997/98:25 s. 63

Sveriges turistråd..................1991/92:30 s. 76

Swedish Ordnance AB, bildandet av...1991/92:30 s. 71

Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30

s. 118

Sydafrikalagen, dispens från........1980/81:25 s. 60

Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med

1987/88:40 s. 47

....................................................

1991/92:30 s. 60

Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa1993/94:30 s. 173

Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut

att

medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra

1993/94:30 s. 173

Säkerhetspolisens register.........1997/98:25 s. 135

Säkerhetspolisens (säpo) verksamhet

.............betr. sjukvårdsförvaltningen i Göteborg

1975/76:50 s. 42

.............................regeringens kontroll av

1978/79:30 s. 33

....................................................

1979/80:50 s. 34

....................................................

1982/83:30 s. 41

....................................................

1988/89:30 s. 60

Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts

agerande i vissa....................1994/95:30 s. 99

Sändningstillstånd för digital-TV...1998/99:25 s. 66

Särskilda organ för utredning, rådgivning och

förvaltning.........................1995/96:30 s. 21

Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i

1984/85:35 s. 48

Tandläkarutbildning för iranier.....1984/85:35 s. 47

Tandvård, dispens till folktandvård.1998/99:25 s. 40

Tandvårdstaxa.......................1997/98:25 s. 94

Tandvårdstaxan - tillämpningen av

tandvårdsförsäkringen..................1975:12 s. 30

....................................................

1990/91:30 s. 90

Taxitrafiken i Lerum................1979/80:50 s. 37

....................................................

1979/80:52 s. 6

TCO-konflikten våren 1985...........1985/86:25 s. 17

Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier

1993/94:30 s. 173

Tekofrågor, regeringens handläggning av med

anledning av riksdagsbeslut.........1981/82:35 s. 11

TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av libyska

medborgare..........................1979/80:50 s. 30

....................................................

1979/80:52 s. 4

....................................................

1980/81:25 s. 31

....................................................

1981/82:35 s. 39

Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s.

72

Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50

s. 43

....................................................

1977/78:35 s. 32

....................................................

1980/81:25 s. 70

....................................................

1984/85:35 s. 15

Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen

1975/76:50 s. 39

Thailand, krigsmaterielexport till..1990/91:30 s. 50

....................................................

1993/94:30 s. 136

Tillfälliga organ under regeringen,

myndighetsutövning i................1992/93:30 s. 27

Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om

vägar och flygplatser...............1975/76:50 s. 31

Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33

s. 64

Tjernobylkatastrofen 1986...........1986/87:33 s. 51

Tjänstebrev och distribution av visst

informationsmaterial

från intresseorganisation..............1975:12 s. 32

Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till

disponibilitet......................1985/86:25 s. 47

Tjänsteresor, statsministerns......1998/99:25 s. 127

Tjänstetillsättningar

.................................biståndskontorschef

1993/94:30 s. 149

......................................Domstolsverket

1975/76:50 s. 48

....................................................

1987/88:40 s. 59

dröjsmål i fråga om tillsättning av viss

landshövding........................................

1974:22 s. 39

...............generaldirektör vid Skolöverstyrelsen

1981/82:35 s. 36

.EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom

1993/94:30 s. 148

....................Finansinspektionen, byte av chef

1993/94:30 s. 139

....................generaldirektörer åren 1976-1986

1986/87:33 s. 66

.................................kommittésekreterare

1992/93:30 s. 108

..............................krigsmaterielinspektör

1995/96:30 s. 58

......................landshövding i Norrbottens län

1992/93:30 s. 112

.....................ledamöter i Exportkontrollrådet

1995/96:30 s. 61

..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet

1993/94:30 s. 10

..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet

1995/96:30 s. 11

...................................kyrkliga tjänster

1972:26 s. 15

.......lektor i organisk kemi vid Lunds universitet

...................................(Hellmersärendet)

1975/76:50 s. 49

....................................................

1976/77:44 s. 41

....................................................

1981/82:35 s. 42

..................länsbostadsdirektör i Blekinge län

1989/90:30 s. 81

..medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning

...................................av högre tjänster

1979/80:50 s. 25

...................ordförande i Riksbanksfullmäktige

1975:12 s. 31

..........................................Postverket

1984/85:35 s. 56

professor i datorlingvistik vid Universitetet i

Uppsala..........................................

1989/90:30 s. 82

....professor i musikvetenskap vid Lunds universitet

1986/87:33 s. 68

....................................................

1987/88:40 s. 60

regeringens praxis i förhållande till

jämställdhetslagen...............................

1983/84:30 s. 20

....................................................

1984/85:35 s. 19

.....................................Regeringsrätten

1987/88:40 s. 59

........................rådgivare vid Interpol, m.m.

1989/90:30 s. 81

................................skoldirektör i Lomma

1979/80:50 s. 35

..........................................Tullverket

1984/85:35 s. 52

............styrelse för Statens strålskyddsinstitut

1995/96:30 s. 151

styrelseledamöter, Vägverket och

Trafiksäkerhetsverket...........................

1992/93:30 s. 113

....universitetslektor i fysik vid Lunds universitet

1986/87:33 s. 67