Bet. 1999/2000:KU14

Konstitutionsutskottets betänkande

1999/2000:KU14

Upphovsrätten och offentlighetsprincipen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet

regeringens proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten

och offentlighetsprincipen. I propositionen föreslår

regeringen att en ny sekretessbestämmelse införs

till skydd för uppgifter i vissa upphovsrättsligt

skyddade verk som inkommit till en myndighet.

Sekretessbestämmelsen föreslås gälla uppgifter i

sådana verk beträffande vilka det av särskild

anledning kan antas dels att verket inte tidigare

har offentliggjorts, dels att det har kommit in till

myndigheten utan rättighetshavarens samtycke.

Bestämmelsen omfattar endast uppgifter i verk som

inte kan antas sakna kommersiellt intresse.

Bestämmelsen skall endast gälla om ett röjande av

uppgifterna innebär ett upphovsrättsligt förfogande

och om det inte står klart att uppgiften kan röjas

utan att rättighetshavaren lider skada. För att

komplettera skyddet för uppgifter av den aktuella

typen föreslår regeringen dessutom vissa ändringar i

upphovsrättslagen. Lagändringarna föreslås träda i

kraft den 1 april 2000. I betänkandet behandlas

också sex motioner av vilka fem har väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100) och lag om

ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk. Med anledning av

fyra motioner föreslår utskottet ett

tillkännagivande till regeringen bl.a. om att ett

förslag till permanent lösning av den aktuella

frågan bör föreläggas riksdagen senast under hösten

2001. Övriga motioner bör enligt utskottet avslås.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

1999/2000:35 vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt

till litterära och konstnärliga verk.

Lagförslagen framgår av bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1999/2000:K17 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:35

Upphovsrätten och offentlighetsprincipen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett tilläggsdirektiv

till Offentlighets- och sekretesskommittén.

1999/2000:K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en långsiktig

och heltäckande lösning på problemet presenteras och

att ett lagförslag träder i kraft senast den 1

januari 2003,

2. att riksdagen i enlighet med motionen beslutar

om ett rakt skaderekvisit.

1999/2000:K19 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens proposition

1999/2000:35 Upphovsrätten och

offentlighetsprincipen.

1999/2000:K20 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till

Offentlighets- och sekretesskommittén.

1999/2000:K21 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv

till Offentlighets- och sekretesskommittén,

2. att riksdagen antar följande förslag till 8 kap.

27 § sekretesslagen:

Sekretess gäller hos myndighet, under de

ytterligare förutsättningar som anges under 1-3, för

uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk, om det

inte står klart att uppgiften kan röjas utan att

rättighetshavaren lider skada.

De i första stycket åsyftade förutsättningarna är

1. att det av särskild anledning kan antas dels att

verket inte tidigare har offentliggjorts i den

mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt

till litterära och konstnärliga verk, dels att

verket har kommit in till myndigheten utan

rättighetshavarens samtycke, 2. att verket inte kan

antas sakna kommersiellt intresse, 3. att ett

röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt

förfogande.

Vid tillämpningen av andra stycket skall ett verk

som har tillhandahållits enligt 2 kap.

tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en

myndighet till en annan inte därigenom anses

offentliggjort,

3. att riksdagen beslutar att punkt 1

övergångsbestämmelsen till förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100) skall ha

följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 1

april 2000 och gäller till utgången av maj år 2002.

Motion väckt under den allmänna

motionstiden 1999

1999/2000:K310 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om offentlighetsprincipen.

Yttrande från lagutskottet

Konstitutionsutskottet har berett lagutskottet

tillfälle att yttra sig över propositionen jämte

eventuella motioner. Lagutskottets yttrande har

fogats till betänkandet som bilaga 2.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund

I 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) föreskrivs

att varje svensk medborgare till främjande av ett

fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning har

rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt

utgör en viktig del av den svenska

offentlighetsprincipen. Enligt nuvarande regler

skall en allmän handling tillhandahållas enligt

tryckfrihetsförordningen oavsett om den är

upphovsrättsligt skyddad eller inte. Under senare

tid har det enligt propositionen uppmärksammats att

rätten att ta del av allmänna handlingar använts

endast i syfte att mot upphovsmannens vilja

framställa exemplar av och sprida upphovsrättsligt

skyddade verk till alllmänheten. Detta kan medföra

betydande skada för upphovsrättsmannen, särskilt om

verket inte tidigare offentliggjorts.

Sverige är genom sin anslutning till

Världshandelsorganisationen (World Trade

Organization, WTO) bundet av det internationella

avtalet om handelsrelaterade aspekter av

immaterialrätter (TRIPS-avtalet). Avtalet innehåller

bl.a. en allmän förpliktelse att tillämpa de

bestämmelser om upphovsrättsligt skydd som finns i

Bernkonventionen för skydd av litterära och

konstnärliga verk samt en bestämmelse som anger

under vilka förutsättningar medlemsländerna får

tillåta nyttjanden som medför inskränkningar eller

undantag i det upphovsrättsliga skyddet. Med

anledning av att offentlighetsprincipen kan användas

för att kopiera och sprida upphovsrättsligt skyddade

verk som inte tidigare offentliggjorts har Förenta

staterna ifrågasatt om Sverige med nvuarande

lagstiftning uppfyller Bernkonventionen och TRIPS-

avtalet.

Mot den angivna bakgrunden utarbetades i

Justitiedepartementet vintern 1998/99

departementspromemorian Några frågor om förhållandet

mellan upphovsrätten och offentlighetsprincipen (Ds

1999:7). I promemorian föreslogs en begränsning av

tillhandahållandet av upphovsrättsligt skyddade verk

som ingår i allmänna handlingar och beträffande

vilka det finns anledning att anta att de har kommit

in till en myndighet utan upphovsmannens samtycke

och utan att tidigare ha offentliggjorts. Förslaget

innebär att ett sådant verk skall tillhandahållas

endast om det står klart att det kan ske utan skada

för upphovsmannen. I promemorian diskuteras om

begränsningen i handlingsoffentligheten skall

införas genom en bestämmelse i upphovsrättslagen

eller genom en sekretessbestämmelse. Förslaget i

promemorian är att regleringen placeras i

upphovsrättslagen. Till stöd för att införa

begränsningen i vanlig lag åberopas i promemorian

bestämmelsen i 1 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen.

Enligt den tolkning som redovisas i promemorian är

innebörden av 1 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen

att rätten att ta del av allmänna handlingar inte

har något egentligt grundlagsskydd när det gäller

handlingar som omfattas av upphovsrätt. Promemorian

har remissbehandlats.

På grundval av promemorians förslag lade regeringen

i september 1999 i en lagrådsremiss fram förslag

till regler om ett undantag från

handlingsoffentligheten såvitt gäller tidigare inte

offentliggjorda upphovsrättsligt skyddade verk som

kommit in till en myndighet utan upphovsmannens

samtycke. Lagrådet avstyrkte lagförslagen med

motiveringen att de stred mot regleringen i 2 kap.

TF och att bestämmelsen i 1 kap. 8 § TF inte

föranledde annan bedömning.

Promemorians förslag omarbetades därför till ett

förslag, enligt vilket vissa uppgifter i tidigare

inte offentliggjorda verk som kommit in till en

myndighet utan upphovsrättsinnehavarens samtycke

skall omfattas av sekretess. För att bredda

beredningsunderlaget tillställdes omkring en

tredjedel av de remissinstanser som tidigare yttrat

sig över promemorians förslag ett utkast till

lagrådsremiss avseende detta förslag. Lagrådets

yttrande inhämtades över regeringens nya förslag.

Lagrådet har anfört att det är en svag punkt i den

svenska offentlighetslagstiftningen att en person

endast genom att lämna in ett verk till en myndighet

utan annat syfte än att underminera någons

upphovsrätt kan åstadkomma att verket blir allmänt

tillgängligt. Lagrådet har ansett att det knappast

är möjligt att komma till rätta med detta viktiga

problem inom ramen för sekretesslagstiftningen men

har konstaterat att det på grund av ärendets

brådskande natur inte är möjligt att nu överväga en

grundlagsändring. Lagrådet har funnit att förslaget

till följd av de begränsningar som den nya

sekretessbestämmelsen kommer att innehålla har stöd

i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Mot denna

bakgrund har Lagrådet godtagit de föreslagna

ändringarna som ett provisorium. Lagrådet har dock

ansett det angeläget att en mera långsiktig och

heltäckande lösning på problemet söks.

Nuvarande ordning

Upphovsrätten

Upphovsrätten, som är en grundlagsskyddad rättighet

(2 kap. 19 § regeringsformen), är en av grundvalarna

för det litterära och konstnärliga skapandet och

främjar därigenom samhällets sociala, kulturella och

ekonomiska utveckling.

Den som skapar ett litterärt eller konstnärligt

verk har enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen)

upphovsrätt till verket. Med verk avses en produkt

av ett individuellt andligt skapande som nått en

sådan grad av självständighet och originalitet att

den uppnår s.k. verkshöjd. För att verkshöjd skall

anses föreligga krävs att alstret åtminstone i någon

mån är ett uttryck för upphovsmannens individualitet

och inte är en rent mekanisk produktion. Det ställs

däremot inte något krav på dess litterära eller

konstnärliga kvalitet. Det går enligt regeringen

inte att uppställa några helt entydiga linjer för

bedömningen av om verkshöjd föreligger. Exempelvis

torde många, men inte alla, brev uppnå verkshöjd.

Upphovsrätten har en ensamrättskonstruktion.

Grundtanken är att skydda upphovsmannens behov av

att kunna bestämma över hur hans eller hennes verk

utnyttjas ekonomiskt och hindra att det utsätts för

kränkande behandling. Upphovsrätten innefattar

således såväl ekonomiska som ideella rättigheter. De

ekonomiska rättigheterna består av rätten att

framställa exemplar av verket och rätten att göra

det tillgängligt för allmänheten. Verket görs

tillgängligt för allmänheten när det framförs

offentligt, när det utbjuds till försäljning eller

på annat sätt sprids till allmänheten eller när det

visas offentligt. Upphovsrätten varar som huvudregel

under upphovsmannens livstid och sjuttio år efter

hans eller hennes dödsår.

Ett verk är offentliggjort när det lovligen gjorts

tillgängligt för allmänheten (8 § första stycket

upphovsrättslagen). Innebörden av att lovligen

tillgängliggöra är att det sker med upphovsmannens

eller dennes rättighetshavares samtycke eller med

stöd av lag.

Har ett verk offentliggjorts får exemplar av verket

framställas för enskilt bruk utan samtycke från

upphovsmannen. Verket får också citeras. Beträffande

andra fria nyttjanden krävs att verket utöver

offentliggörandet också skall vara utgivet.

Följden av att ett verk inte har offentliggjorts är

att upphovsmannen kan sägas ha en i princip

oinskränkt rätt till verket. Det finns dock vissa

inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt som gäller

de verk som inte offentliggjorts.

Upphovsrätt gäller inte till författningar, beslut

av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter och

vissa officiella översättningar. Kartor, alster av

bildkonst, musikaliska verk och diktverk som ingår i

sådana handlingar omfattas dock av upphovsrätt.

Upphovsrätten skyddas av ett system av olika

sanktioner av såväl straff- som civilrättslig

karaktär. Den som utan upphovsrättshavarens samtycke

vidtar någon åtgärd som omfattas av ensamrätten

begår ett intrång i upphovsrätten. För samtliga

former av intrång kan straff- och ersättningsansvar

komma i fråga. Vidare kan domstol besluta om vissa

skydds- och säkerhetsåtgärder.

Offentlighetsprincipen - allmänna handlingars

offentlighet

Offentlighetsprincipen kan förenklat sägas fylla tre

huvudändamål. Den utgör en garanti för

rättssäkerhet, effektivitet i förvaltningen och

effektivitet i folkstyret.

Enligt 1 kap. 1 § andra stycket

tryckfrihetsförordningen (TF) skall det till

säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en

allsidig upplysning stå varje svensk medborgare

fritt att, med iakttagande av de bestämmelser i

tryckfrihetsförordningen som är meddelade till skydd

för enskilds rätt och allmän säkerhet, i tryckta

skrifter yttra sina tankar och åsikter,

offentliggöra allmänna handlingar samt meddela

uppgifter och underrättelser i vilket ämne som

helst.

Principen om handlingsoffentligheten slås fast i 2

kap. 1 § TF. Där stadgas att varje svensk medborgare

till främjande av ett fritt meningsutbyte och en

allsidig upplysning skall ha rätt att ta del av

allmänna handlingar. Uttryckssättet markerar att

handlingsoffentligheten är ett inslag i den

medborgerliga yttrande- och informationsfriheten. I

samband med 1976 års reform av

tryckfrihetsförordningen uttalade departementschefen

bl.a. följande:

Tillgången till allmänna handlingar medger en

objektiv information om förhållandena inom stat och

kommuner. Offentlighetsprincipens betydelse för en

levande demokrati sträcker sig emellertid längre än

till att kasta ljus över tillståndet inom den

offentliga förvaltningen. Myndigheternas handlingar

innehåller en rik fond av fakta i de mest skilda

angelägenheter. Tillgången till denna information är

i hög grad ägnad att berika den allmänna debatten

och bredda underlaget för medborgarnas och

organisationernas ställningstaganden i skilda

samhällsfrågor. - Rätten att ta del av allmänna

handlingar är således en del av den medborgerliga

rätten att inhämta och ta emot information och

därmed en av betingelserna för den fria demokratiska

åsiktsbildningen. (Prop. 1975/76:160 s. 71).

Med handling förstås enligt tryckfrihetsförordningen

framställning i skrift eller bild samt upptagning

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt

uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handlingen

är allmän om den förvaras hos en myndighet och

enligt särskilda bestämmelser är att anse som

inkommen till eller upprättad hos myndigheten.

Upphovsrätten och offentlighetsprincipen

Tryckfrihetsförordningen (TF) och upphovsrättslagen

kan sägas ha det gemensamma syftet att skapa

förutsättningar för ett fritt samhällsskick och ett

intellektuellt skapande. Vid tillämpningen av

bestämmelserna i TF och upphovsrättslagen kan dock -

om det i den allmänna handlingen ingår ett litterärt

eller konstnärligt verk - en kollision uppkomma

mellan å ena sidan reglerna om allmänna handlingars

offentlighet och å andra sidan reglerna om

upphovsmannens ensamrätt att disponera över sitt

verk. Utgångspunkten vid en konflikt mellan

grundlagsregler och regler i vanlig lag är

självfallet att de vanliga reglerna inte får

tillämpas i strid med grundlagsreglerna.

Enligt 1 kap. 8 § TF gäller vad som föreskrivs i

vanlig lag om den rätt som tillkommer upphovsmannen

till ett litterärt eller konstnärligt verk m.fl.

Sedan början av 1970-talet har den bestämmelsen i

olika lagstiftningsärenden ansetts innebära att

rätten att få tillgång till allmänna handlingar inte

har något egentligt grundlagsskydd när det gäller

handlingar som omfattas av upphovsrätt (se t.ex.

prop. 1973:15 s. 154, SOU 1979:49 s. 122 och bet.

1986/87:

LU11 s. 12 f.). Enligt denna tolkning skulle

upphovsrättslagens bestämmelser kunna hindra att

allmänna handlingar som innehåller upphovsrättsligt

skyddade verk görs tillgängliga för allmänheten

eller tillhandahålls genom exemplarframställning.

Mot denna bakgrund infördes en bestämmelse, numera

placerad i 26 b § första stycket upphovsrättslagen,

som föreskriver att allmänna handlingar oavsett

upphovsrätten skall tillhandahållas enligt 2 kap.

TF. Lagrådet har inte godtagit den redovisade

tolkningen av bestämmelsen i 1 kap. 8 §

tryckfrihetsförordningen. Oavsett vilken tolkning

sistnämnda bestämmelse ges innebär nuvarande regler

att det i de flesta fall inte finns möjlighet att

vägra utlämnande av en allmän handling enbart på

grund av att handlingen omfattas av upphovsrätt.

I 2 kap. 2 § TF anges att rätten att ta del av

allmänna handlingar får begränsas om det är påkallat

med hänsyn till vissa i bestämmelsen angivna

ändamål. En begränsning av rätten att ta del av

allmänna handlingar skall enligt samma lagrum anges

noga i en bestämmelse i en särskild lag, dvs.

sekretesslagen eller om det är lämpligare i annan

lag vartill sekretesslagen hänvisar.

I 1 kap. 1 § sekretesslagen finns bestämmelser om

tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om

förbud att lämna ut allmänna handlingar, varvid

bestämmelserna i sistnämnda hänseende innefattar en

begränsning i den i TF stadgade rätten att ta del av

allmänna handlingar. I det nämnda lagrummet anges

vidare att bestämmelserna avser förbud att röja

uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att

allmän handling lämnas ut eller det sker på annat

sätt. Sekretessbestämmelserna är alltså utformade

som förbud att röja uppgifter.

Ett av de ändamål som enligt 2 kap. 2 § TF är

godtagbart som skäl för begränsning av

handlingsoffentligheten är skyddet för enskilds

personliga eller ekonomiska förhållanden.

Upphovsrättens ekonomiska del kan representera ett

betydande värde för den enskilda rättighetshavaren.

Förutsättningarna för att begränsa

yttrandefriheten, bl.a. genom tystnadsplikt för

tjänstemännen vid myndigheterna, anges i 2 kap. 12

och 13 §§ regeringsformen. Där stadgas bl.a. att en

begränsning får göras endast för att tillgodose

ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt

samhälle, att den aldrig får gå utöver vad som är

nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett

den och inte heller sträcka sig så långt att den

utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en

av folkstyrelsens grundvalar. Yttrandefriheten får

begränsas med hänsyn till bl.a. folkförsörjningen,

enskilds anseende och förebyggandet av brott samt om

särskilt viktiga skäl föranleder det. Enligt

förarbetena skall under generalklausulens "särskilda

skäl" föras bl.a. reglerna om upphovsrätt och

närstående rättigheter (prop. 1975/76:209 s. 155).

Reformbehovet

Handlingsoffentligheten används för att kringgå

upphovsrätten

Ingivandet av det s.k. scientologimaterialet till

ett flertal svenska myndigheter har åskådliggjort

att handlingsoffentligheten kan användas för andra

syften än den är avsedd för. Det s.k.

scientologimaterialet är en handling som den

amerikanska organisationen Religious Technology

Center innehar upphovsrätt till. Materialet har i

flera domar (svenska och utländska) bedömts vara

inte tidigare offentliggjort. Enligt vad som kommit

fram har materialet vid ett antal tillfällen lämnats

in till myndigheter enbart i syfte att få till stånd

en exemplarframställning och spridning av materialet

till allmänheten som annars skulle kunna hindras av

upphovsrättsinnehavaren. Det inträffade har skapat

debatt och oro bland upphovsmän. Enligt regeringen

finns det ett behov av att begränsa tillgången till

vissa allmänna handlingar som samtidigt utgör

upphovsrättsligt skyddade verk.

Bernkonventionen och TRIPS-avtalet

Upphovsrätten är ett rättsområde med en i hög grad

internationell prägel. Det finns en rad

internationella överenskommelser genom vilka de

anslutna länderna ger skydd åt varandras verk och

prestationer. Den viktigaste överenskommelsen inom

det egentliga upphovsrättsområdet är

Bernkonventionen för skydd av litterära och

konstnärliga verk. Sverige är anslutet till

konventionen liksom närmare 140 andra länder. Den

föreskriver en skyldighet att utan formaliteter ge

upphovsrättsligt skydd enligt vissa

minimibestämmelser åt verk från samtliga andra

konventionsländer. Dessa minimibestämmelser omfattar

såväl ideella som ekonomiska rättigheter, bl.a. en

ensamrätt att mångfaldiga ett verk och att utnyttja

det för offentligt framförande.

En annan viktig överenskommelse inom detta område

är TRIPS-avtalet. Till avtalet är mer än 130 länder

anslutna, bland dem Sverige. Avtalet innehåller dels

en rad specialregler om skydd för bl.a. datorprogram

och databaser, dels en allmän förpliktelse att

tillämpa Bernkonventionens bestämmelser om det

upphovsrättsliga skyddet. Detta betyder att skyddet

för upphovsrätten har förts in i

Världshandelsorganisationens system bl.a. när det

gäller tvistlösning.

Med anledning av att svenska myndigheter ger

allmänheten möjlighet att ta del av det s.k.

scientologimaterialet, trots att det bedömts som ett

upphovsrättsligt inte tidigare offentliggjort verk,

har Förenta staterna ifrågasatt om Sverige uppfyller

uppfyller Bernkonventionen och TRIPS-avtalet.

Förenta staterna har klargjort att ett

tvistlösningsförfarande kommer att påkallas mot

Sverige om inte Sverige skyndsamt genomför

lagstiftning som förhindrar att tidigare inte

offentliggjorda upphovsrättsligt skyddade verk

hanteras på samma sätt som scientologimaterialet.

Bernkonventionen tillåter konventionsländerna att

göra vissa inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt

till exemplarframställning. Enligt artikel 9(2) i

konventionen får konventionsländerna tillåta

exemplarframställning av verk i vissa särskilda fall

förutsatt att sådan exemplarframställning inte gör

intrång i det normala utnyttjandet av verket och

inte heller inkräktar oskäligt på upphovsmannens

legitima intressen. Bestämmelsen brukar benämnas som

den s.k. trestegsregeln. Genom artikel 13 i TRIPS-

avtalet har trestegsregeln gjorts tillämplig för

alla upphovsrättsliga förfoganden och inte endast

för exemplarframställning. Regeringens inställning

är att de svenska reglerna om förhållandet mellan

handlingsoffentligheten och upphovsrätten är

förenliga med trestegsregeln. Den närmare innebörden

av trestegsregeln är emellertid svår att bestämma.

Ordalydelsens generella karaktär ger ett betydande

tolkningsutrymme. Det kan därför inte helt uteslutas

att ett tvistlösningsförfarande inom ramen för

Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de

svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet

skulle kunna resultera i att myndigheters

tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall

bedöms vara ett intrång i det normala nyttjandet av

verket eller anses inkräkta oskäligt på

upphovsmannens legitima intressen. En sådan utgång

skulle medföra risk för att Sverige tvingas till mer

omfattande begränsningar av handlingsoffentligheten

än vad som kan anses nödvändigt för att åtgärda de

problem som ingivandet av scientologimaterialet

åskådliggjort, vilket samtidigt skulle avvärja ett

tvistlösningsförfarande.

Att handlingsoffentligheten kan användas för att

kringgå upphovsrätten kan vidare vara ett hinder i

Sveriges arbete för en ökad öppenhet inom bl.a.

Europeiska unionen.

Regeringens förslag

Sekretess för upphovsrättsligt skyddade verk

Handlingsoffentligheten bör begränsas för vissa

upphovsrättsligt skyddade verk

Med hänsyn till att upphovsrättsligt skyddade verk

som inte har offentliggjorts har ett särskilt högt

skyddsvärde och att det är möjligt att utnyttja

handlingsoffentligheten för att mot upphovsmannens

vilja framställa exemplar av sådana verk och göra

dem tillgängliga för allmänheten bör, enligt

regeringens bedömning, rätten att ta del allmänna

handlingar begränsas när det gäller vissa inte

offentliggjorda verk.

I Offentlighets- och sekretesskommitténs (dir.

1998:32) uppdrag ingår, förutom att göra en översyn

av bestämmelserna om allmänna handlingars

offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för

offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället,

att undersöka om det i något fall finns ett behov av

att öka möjligheterna att inte tillhandahålla en

allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller

någon annan rättighet enligt upphovsrättslagen.

Kommittén har sålunda att mer allmänt se över

förhållandet mellan upphovsrätten och

offentlighetsprincipen. Utredningen skall i den

delen vara klar senast den 1 maj 2001. Förenta

staterna har ifrågasatt om Sverige med nuvarande

lagreglering uppfyller Bernkonventionen och TRIPS-

avtalet. Om kommitténs utredning skulle avvaktas

hamnar Sverige med all sannolikhet i ett

internationellt tvistlösningsförfarande med de

risker för mer omfattande ingrepp i

handlingsoffentligheten som ett sådant medför. Med

hänsyn härtill och till att det är angeläget att

komma till rätta med den brist i skyddet för inte

offentliggjorda verk som hanteringen av det s.k.

scientologimaterialet tydliggjort, bör enligt

regeringen handlingsoffentligheten för vissa inte

offentliggjorda verk begränsas redan nu. Lagrådet

har ansett att den föreslagna regleringen bör utgöra

en provisorisk lösning och att det är angeläget att

en mera långsiktig och heltäckande lösning på

problemet söks. Regeringen instämmer i denna

uppfattning. Det fortsatta arbetet med att söka den

lämpligaste lösningen ryms inom Offentlighets- och

sekretesskommitténs uppdrag. Arbetet bör enligt

regeringen lämpligast utföras av kommittén.

Hur bör begränsningen genomföras?

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i 8

kap. sekretesslagen (1980:100) som skyddar sådana

uppgifter i vissa inte offentliggjorda verk som

sammantaget utgör ett verk.

Den del av upphovsrätten som har den största

betydelsen i nu aktuellt hänseende är den ekonomiska

rätten till ett verk. Ett av de skyddsändamål som

anges i 2 kap. 2 § första stycket 6 TF är enskilds

ekonomiska förhållanden. Det finns sedan tidigare

två sekretessbestämmelser, 8 kap. 13 och 20 §§

sekretesslagen, som främst är motiverade av hänsynen

till ekonomiska intressen hos innehavare av

immaterialrätter. En bestämmelse motiverad av

intresset att skydda den ekonomiska delen av

upphovsrätten till vissa inte offentliggjorda verk

torde mot denna bakgrund enligt regeringen vara

förenlig med 2 kap. 2 § TF. Denna uppfattning har

delats av majoriteten av de remissinstanser som

yttrat sig i frågan.

Regeringen anser att skyddsändamålet för

bestämmelsen bör vara begränsat till enskilds

ekonomiska förhållanden. Det betyder att

bestämmelsen för sin tillämpning bör förutsätta att

rättighetshavaren lider ekonomisk skada av

tillhandahållandet.

Sekretesslagen innehåller bestämmelser om

tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om

förbud att lämna ut allmänna handlingar.

Bestämmelserna avser förbud att röja uppgifter. Vid

sekretesslagens tillkomst uttalades angående valet

av uppgiftsbegreppet bl.a. följande. "Den naturliga

utgångspunkten bör också vara den att det enbart är

uppgifternas innehåll och förekomst i ett visst

sammanhang som bestämmer om de skall

sekretesskyddas." Sekretessens föremål utgörs

således av information av visst innehåll.

Upphovsrätten skyddar inte de enskilda uppgifterna i

ett verk. Att låta varje uppgift i ett verk omfattas

av sekretess skulle således vara att ge

upphovsmannen ett mer långtgående skydd än

upphovsrätten. Om detta skulle bli följden av att

införa en reglering avseende upphovsrättsligt

skyddade verk i sekretesslagen skulle det vara ett

tungt vägande argument mot att införa en sådan

reglering. Ett par av dem som yttrat sig över

utkastet till lagrådsremiss har också ansett att det

inte är möjligt eller i vart fall tveksamt om det

går att förena skyddet för verk med sekretesslagens

uppgiftsbegrepp. Mot detta kan dock enligt

regeringen följande anföras.

I vissa sekretessbestämmelser skyddas ett

informationsinnehåll som inte i första hand tar

sikte på innehållet i enstaka uppgifter. Exempel på

sådana bestämmelser är 5 kap. 6 § (vissa sorters

skildringar), 8 kap. 13 § (patentsökta uppfinningar,

företagshemligheter, mönster), 8 kap. 17 § (mer

kvalificerade uppgifter om myndighets eller enskilds

affärs- eller driftförhållanden, t.ex.

yrkeshemligheter) och 8 kap. 20 § sekretesslagen

(filmer och videogram).

Genom upphovsrätten skyddas inte

informationsinnehållet i ett verk till fullo.

Emellertid vore det missvisande att påstå att

informationsinnehållet helt saknar skydd av

upphovsrätten. Upphovsrätten har till föremål inte

bara verket i dess föreliggande yttre form utan

också verkets s.k. inre form. Detta har också

uttryckts på så sätt att upphovsrätten skyddar inte

bara verkets form utan också själva tankeinnehållet,

men inte som abstrakt idé utan endast i den

individuella utformning som just upphovsmannen gett

detsamma. Upphovsrätten till en roman omfattar även

verket i form av radioteater eller film. En fysisk

form av verket, t.ex. en skriftlig handling, är

endast en bärare av det immateriella föremålet

verket. I de fall ett verk ingår i en allmän

handling utgörs handlingens innehåll av verket i en

av de former som detta kan föreligga i. Handlingen

är således inte detsamma som verket utan utgör

endast ett exemplar av verket.

Som ovan anförts finns det flera exempel på att man

i sekretesslagen har infört bestämmelser som inte

omfattar varje i en handling ingående enskild

uppgift av sådan art som pekats ut i bestämmelsen.

På motsvarande sätt bör enligt regeringen en

sekretessbestämmelse kunna utformas så att den

endast avser uppgifter som sammantaget utgör ett

verk. Om bestämmelsen utformas på detta sätt måste

det anses möjligt att skydda vissa upphovsrättsligt

skyddade verk genom en sekretessbestämmelse. En

sådan bestämmelse bör enligt regeringen införas.

Sekretessbestämmelsens räckvidd

En utgångspunkt vid utformningen av en

sekretessregel är enligt regeringen att den inte

skall ha större räckvidd än som behövs för att

tillgodose det skyddsintresse som ligger till grund

för bestämmelsen. Bestämmelsen bör endast träffa

uppgifter i tidigare inte offentliggjorda verk och

endast uppgifter som sammantaget är relevanta ur

upphovsrättslig synvinkel.

Enligt regeringens förslag skall bestämmelsen

omfatta endast uppgifter i sådana verk som inte

tidigare har offentliggjorts i upphovsrättslig

mening och som har kommit in till en myndighet utan

rättighetshavarens samtycke. Uppgifter i ett verk

som saknar kommersiellt intresse skall dock inte

omfattas av bestämmelsen. Sekretessbestämmelsen

skall omfatta en uppgift endast om röjandet av den

innebär ett upphovsrättsligt förfogande.

Med offentliggörande avses offentliggörande i

upphovsrättslagens mening. I flertalet fall när ett

verk som inte har offentliggjorts ges in till en

myndighet är det upphovsmannen själv som ger in

verket. Räckvidden av den sekretessregel som nu

införs bör enligt regeringen vara begränsad till de

fall då upphovsmannen eller dennes rättighetshavare

inte gett sitt samtycke till att verket ges in.

Det kan enligt regeringen inträffa att en myndighet

först en tid efter det att verket getts in får

kännedom om sådana omständigheter som medför att

sekretess gäller. Verket kan då under mellantiden

lovligen ha gjorts tillgängligt för allmänheten på

annat sätt än genom att tillhandahållas av

myndigheten som en allmän handling eller genom att

överlämnas från en myndighet till en annan.

Upphovsmannen kan t.ex. själv ha offentliggjort

verket. Även i fall då myndigheten redan från början

har uppmärksammat att sekretess gäller och därför

vägrat lämna ut verket, kan det förekomma att verket

senare offentliggörs på annat sätt. Det finns inte

skäl att låta en sekretessregel träffa

offentliggjorda verk. Av lagtexten bör därför enligt

regeringen framgå att sådana verk som lovligen har

gjorts tillgängliga för allmänheten - oavsett när

tillgängliggörandet skett - inte träffas av

sekretessen.

Skyddsändamålet för den sekretessbestämmelse som

föreslås är enskilds ekonomiska förhållanden.

Bestämmelsens räckvidd måste enligt regeringen

utformas så att den överensstämmer med

skyddsändamålet. Avgränsningen bör därför göras så

att bestämmelsen endast omfattar uppgifter i verk

som är kommersiellt intressanta, uppgifter i verk

som saknar kommersiellt intresse skall inte omfattas

av bestämmelsen. I och med denna begränsning kommer

bestämmelsen normalt inte att träffa privatpersoners

brev och andra från ekonomisk synpunkt ointressanta

verk.

Den aktuella sekretessregeln motiveras av intresset

att skydda den ekonomiska delen av upphovsrätten

till vissa verk. Detta skyddsintresse motiverar

endast sekretess för sådana uppgifter vars röjande

kan innebära en upphovsrättslig relevant ekonomisk

skada. Om en uppgift ur ett verk kan röjas utan att

det innebär ett upphovsrättsligt förfogande medger

således inte det åberopade skyddsintresset att den

sekretessbeläggs. Med upphovsrättsliga förfoganden

avses sådana förfoganden som anges i 2 §

upphovsrättslagen. Således avses

exemplarframställning, dvs. kopiering, och

tillgängliggörande för allmänheten, dvs. offentligt

framförande samt spridning till och visning för

allmänheten. Ett förfogande som kan tänkas uppkomma

vid tillhandahållande av uppgifter ur ett verk är

att verket, eller en sådan del därav som i sig utgör

ett verk, kopieras och lämnas ut till den som begärt

uppgiften. En annan typ av förfogande - visning -

uppkommer om verket tillhandahålls allmänheten på

myndigheten. Att lämna ut uppgifterna genom att läsa

upp verket för den som begärt uppgiften får vidare

normalt anses innebära ett offentligt framförande

och utgör således även det ett upphovsrättsligt

förfogande. Kan uppgifterna lämnas på annat sätt,

t.ex. genom en sammanfattning av sakinnehållet i

verket, får de lämnas ut. Eftersom således inte

sakuppgifterna som sådana träffas av bestämmelsen

finns det inte anledning att befara att den nya

regleringen kommer att innebära att vissa uppgifter

av stort allmänintresse i fortsättningen undandras

allmänhetens insyn.

Beviskrav

För att en uppgift skall omfattas av sekretess skall

den enligt regeringens förslag återfinnas i ett

upphovsrättsligt skyddat verk. Det skall av särskild

anledning kunna antas att verket inte tidigare har

offentliggjorts och att det kommit in till

myndigheten utan rättighetshavarens samtycke.

Sekretess skall dock inte gälla om uppgiften

återfinns i ett sådant verk som kan antas sakna

kommersiellt intresse. Sekretess skall gälla endast

om ett röjande av uppgifterna innebär ett

upphovsrättsligt förfogande.

Som tidigare anförts bör en förutsättning för

sekretessbestämmelsens tillämpning vara att det

upphovsrättsligt skyddade verk som uppgifterna

återfinns i inte har offentliggjorts och att det har

getts in utan upphovsmannens samtycke.

En bevislättnad vid bedömningen av om det är fråga

om ett upphovsrättsligt skyddat verk skulle innebära

att sekretessbestämmelsen kom att avse uppgifter

även i andra handlingar än sådana som omfattas av

upphovsrättsligt skydd. Med hänsyn till att det är

förekomsten av ett upphovsrättsligt skydd som

motiverar sekretessregeln framstår en sådan lösning

som olämplig. Det bör därför enligt regeringen inte

föreskrivas någon bevislättnad i detta avseende.

För den myndighet till vilken verket ges in kan det

många gånger vara oklart om verket är offentliggjort

och om det har kommit in utan samtycke från

upphovsmannen. Några remissinstanser har ansett att

det bör åligga myndigheterna att ta reda på om

verket tidigare offentliggjorts och kommit in utan

upphovsmannens samtycke. En så långtgående

utredningsskyldighet skulle dock skapa praktiska

svårigheter. För att en bestämmelse utformad efter

de i tidigare avsnitt angivna utgångspunkterna skall

få avsedd effekt kan det inte heller i

bevishänseende krävas att det skall vara utrett att

verket inte är offentliggjort och att det getts in

utan upphovsmannens samtycke. Vid en avvägning

mellan intresset av att undvika onödig

sekretessbeläggning och intresset av att utforma

sekretessbestämmelsen på ett praktiskt tillämpbart

sätt anser regeringen att det som beviskrav bör

uppställas att det av särskild anledning kan antas

att dessa båda förutsättningar är för handen. Den

bedömningen torde normalt få grundas på det material

som finns i ett pågående ärende i vilket verket

ingår eller i material som i övrigt finns i

anslutning till verket. För att undantaget skall

aktualiseras måste det föreligga någon omständighet

i det materialet som ger anledning till antagandena

att verket inte tidigare har offentliggjorts och att

det har kommit in till myndigheten utan

upphovsmannens samtycke. Exempel på sådana

omständigheter kan enligt regeringen vara att

ingivaren är anonym och att det är bifogat ett verk

från en namngiven författare, att det framgår att

ingivaren är en annan än författaren till ett

bifogat verk eller att myndigheten - t.ex. genom en

kontakt från författaren - blir uppmärksammad på att

verket inte är offentliggjort och att samtycke inte

erhållits från författaren.

Skyddsändamålet för den aktuella skyddsbestämmelsen

medför vidare att uppgifter i sådana verk som saknar

kommersiellt intresse inte bör omfattas av

bestämmelsen. Om det uppställs ett krav på att det

skall vara utrett att verket inte har sådant

intresse skulle emellertid bestämmelsens räckvidd

sträcka sig alltför långt. I denna del bör därför

enligt regeringen en bevislättnad införas. En

bedömning av om ett verk saknar kommersiellt

intresse bör kunna göras utifrån generella

överväganden rörande det aktuella verket. Mot denna

bakgrund bör det i bevishänseende krävas att det

inte kan antas att verket saknar sådant intresse.

Bestämmelsen kommer därigenom inte att omfatta verk

som är ointressanta från ekonomisk synpunkt. Kravet

att verket inte får sakna kommersiellt intresse

utesluter inte exempelvis smal litteratur, såsom

t.ex. vissa dikter, från bestämmelsens

tillämpningsområde. Däremot kan normalt antas att

privatpersoners brev och dagboksanteckningar och

andra verk av likartad karaktär saknar kommersiellt

intresse.

Motionerna

I motion 1999/2000:K17 av Åsa Torstensson m.fl. (c)

hemställs att riksdagen avslår proposition

1999/2000:35 Upphovsrätten och

offentlighetsprincipen (yrkande 1) och att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett tilläggsdirektiv till

Offentlighets- och sekretess-kommittén (yrkande 2).

Frågan om behovet av undantag från

handlingsoffentligheten för upphovsrättsskyddade

handlingar har vid några tillfällen aktualiserats i

riksdagen. Offentlighets- och sekretesskommittén

fick i uppdrag att belysa detta som en av flera

frågor. Det förefaller enligt motionärerna vara ett

anmärkningsvärt förfarande att regeringen ett år

senare föregriper utredningen med en

departementspromemoria och låter den senare, som

utsatts för stark kritik av många remissinstanser,

ligga till grund för propositionen. Efter den kritik

Lagrådet riktade i sin granskning den 13 september

1999 omarbetades förslaget och den nya versionen

accepterades av Lagrådet. Lagrådet konstaterar att

fallet brådskar och godtar därför de föreslagna lag-

ändringarna "som ett provisorium". Det måste enligt

motionärerna ifrågasättas om det är acceptabelt att

i så viktiga frågor som handlingsoffentligheten

arbeta med provisoriska lösningar, i synnerhet mot

bakgrund av det sätt som frågan beretts, då en

offentlig utredning föregripits och riksdagsarbetet

försvårats. Frågan är enligt motionärerna varför

fallet nu plötsligt blivit så brådskande att en lag,

som förefaller stadfästa nya principer för hur

undantag från handlingsoffentligheten får göras,

skall beslutas och träda i kraft med så kort varsel.

Centerpartiet kan ha förståelse för de skäl

regeringen anför till stöd för förslagen. Detta

förändrar dock inte den grundläggande invändningen

att den föreslagna ändringen, genom otillräcklig

utredning, har oklara konsekvenser och innebär ett

principiellt tvivelaktigt lagstiftningsförfarande.

Den föreliggande propositionen bör avslås.

Som Lagrådet konstaterar är det möjligt att också

handlingar som inte omfattas av de nu föreslagna

förändringarna bör undantas från offentlighet. Dessa

frågor bör rimligen belysas i ett sammanhang, då

också tryckfrihetsförordningens bestämmelser i

sammanhanget granskas och eventuella följder av en

lagändring blir noggrant utforskade och kan

debatteras innan ett beslut fattas. Detta kan

rimligen göras inom ramen för Offentlighets- och

sekretess-kommittén. Denna kommitté bör också ges

ett tilläggsdirektiv att, om utredningen finner att

förändringar bör göras i fråga om upphovsrätt och

offentlighet, föreslå sådana förändringar genom

ändringar i grundlag. I uppdraget bör också ingå att

överväga en proportionalitetsregel, som sätter den

skada upphovsmannen riskerar i proportion till det

allmänintresse som finns att ta del av uppgifterna.

I motion 1999/2000:K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

en långsiktig och heltäckande lösning på problemet

presenteras och att ett lagförslag träder i kraft

senast den 1 januari 2003 (yrkande 1). Regeringen

önskar begränsa rätten att ta del av allmänna

handlingar när det gäller vissa inte offentliggjorda

verk. Upphovsrättsligt skyddade verk som inte

offentliggjorts har ett särskilt högt skyddsvärde.

Det är inte rimligt att handlings-offentligheten

skall kunna utnyttjas för att mot upphovsmannens

vilja framställa exemplar av inte offentliggjorda

verk och på så sätt göra dem tillgängliga för

allmänheten. Synpunkter har framkommit bl.a. från

Lagrådet att den föreslagna regleringen inte bör

betraktas som permanent utan som ett provisorium.

Det är enligt Lagrådet angeläget att en mera

långsiktig och heltäckande lösning på problemet

söks. Regeringen, som också instämmer i denna

bedömning, anser att det fortsatta arbetet ryms inom

Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag.

Kristdemokraterna anser att riksdagen bör ge

regeringen till känna att en genomarbetad och

permanent lösning utarbetas snarast. Ett lagförslag

på det här området bör enligt motionärerna träda i

kraft den 1 januari 2003.

I motion 1999/2000:K19 av Per Lager m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen avslår regeringens

proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten och

offentlighetsprincipen. Fallet med det s.k.

scientologimaterialet har fäst uppmärksamheten på

den svenska offentlighetslagstiftningen. Mot

bakgrund av handlingsoffentlighetens karaktär av en

hörnsten i den svenska demokratin är det enligt

motionärerna dock av yttersta vikt att inte låta ett

unikt fall och yttre påtryckningar resultera i

provisoriska lagändringar. Det råder stor osäkerhet

om utgången av ett eventuellt

tvistlösningsförfarande, vilket även regeringen

konstaterat. Med vetskap om utredningen,

Offentlighets- och sekretesskommittén, är det

dessutom tveksamt om Förenta staterna verkligen

inleder ett tvistlösningsförfarande. Miljöpartiet

anser därför att det inte har klargjorts att en

lagändring är nödvändig. Frågan borde för övrigt

kunna utredas närmare av kommittén som fått i

uppdrag att bl.a. undersöka behovet av begränsningar

i handlingsoffentligheten för allmänna handlingar

som omfattas av upphovsrätten. Miljöpartiets

grundinställning är att skyddet av

offentlighetsprincipen måste stärkas och att den nu

uppkomna situationen inte ger anledning till

föreslagna inskränkningar.

I motion 1999/2000:K20 av Per Unckel m.fl. (m)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

tilläggsdirektiv till Offentlighets- och

sekretesskommittén. Motionärerna känner stor tvekan

inför tanken att lagstifta under de omständigheter

som präglar propositionen. Det gäller i synnerhet

som förslagen skär in i rättigheter som är skyddade

i grundlag. Risken finns att brådskan går i

eftertankens ställe och att alla konsekvenser av

förslaget inte till fullo analyserats. Det är en

uppenbar brist att regeringens förslag inte kan

sättas in i ett bredare perspektiv. Parallellt med

den centrala offentlighetsprincipen behöver Sverige

en genomarbetad personrätt. Regeringen har valt att

begränsa den nya bestämmelsen till att gälla endast

uppgifter i verk som inte lovligen offentliggjorts.

Även i det fall ett offentliggjort verk lämnas in

till en myndighet kan rättighetshavaren lida

ekonomisk skada. Det kan enligt motionärerna

ifrågasättas om den föreslagna regleringen kommer

att uppfylla Sveriges åtaganden enligt

Bernkonventionen och TRIPS-avtalet. Den i

propositionen förordade lösningen innebär att den

föreslagna sekretessbestämmelsen begränsas till verk

som inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Det

kan i många fall vara en svår, närmast omöjlig,

uppgift för myndigheterna att bedöma om ett verk

saknar kommersiellt intresse. Det torde ofta

förekomma att verk skapas som fullständigt saknar

kommersiellt intresse av det slag som avses i

bestämmelsen men för vilka tidpunkten för

offentliggörandet kan vara avgörande för

upphovsmannens framtida karriär eller motsvarande

förhållanden. Effekten kan då bli att

offentliggörandet de facto innebär ekonomisk skada

för huvudmannen men att han inte åtnjuter skydd av

sekretessregeln eftersom verket i sig inte har något

kommersiellt intresse. Det kan enligt motionärerna

riktas kritik mot regeringens förslag från olika

utgångspunkter. Offentlighets- och

sekretesskommittén arbetar också med flera av de

frågor som nu är aktuella. Starka skäl kan enligt

motionärerna anföras för att nu avvisa regeringens

förslag. Såsom situationen är, där regeringen gjort

det svårare att hävda att den svenska lagstiftningen

står i överensstämmelse med internationella

åtaganden, kan motionärerna - om än med viss tvekan

- likväl biträda propositionen. Det är emellertid av

yttersta vikt att i framtiden se offentlighets- och

sekretessfrågor i ett större perspektiv än vad

regeringen tenderar att göra. Offentlighets- och

sekretesskommittén har ett uppdrag som är vitt

formulerat. För att säkerställa att de frågor som

motionärerna har aktualiserat behandlas av kommittén

i ett större sammanhang bör kommittén ges

tilläggsdirektiv som uttryckligen för in de frågor

motionärerna har berört i kommitténs uppdrag.

I motion 1999/2000:K21 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motionen anförts om

tilläggsdirektiv till Offentlighets- och

sekretesskommittén (yrkande 1) och att riksdagen

beslutar att punkt 1 i övergångsbestämmelsen till

förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) skall ha följande lydelse "Denna lag

träder i kraft den 1 april 2000 och gäller till

utgången av maj år 2002." (yrkande 3). Liksom

Lagrådet anser Folkpartiet att den föreslagna

regleringen i sekretesslagen kan accepteras som ett

provisorium. Regeringen framhåller att

Offentlighets- och sekretesskommittén får överväga

en mer långsiktig och heltäckande lösning. Enligt

motionärerna bör kommittén snarast få

tilläggsdirektiv om att omgående ta sig an denna

fråga för en stabil lösning. Kommitténs uppdrag bör

anges så att regeringen kan förelägga riksdagen ett

grundlagsförslag i tid före nästa riksdagsval. Under

förutsättning att kommittén omgående tar sig an

frågan om en lösning av konflikten mellan

offentlighetsprincipen och upphovsrätten är

Folkpartiet berett att tillstyrka att riksdagen

beslutar om en tillfällig lösning i enlighet med

regeringens förslag och att i likhet med vad

Lagrådet anför acceptera att detta inte sker genom

en grundlagsändring utan genom en ändring i

sekretesslagen. För att betona att regeringens

förslag måste ses som ett kortvarigt provisorium i

avvaktan på en grundlagsändring föreslår

motionärerna att lagens giltighet tidsbegränsas till

utgången av maj år 2002. Motionärerna instämmer i

det ifrågasättande som Svenska Journalistförbundet

gör när det gäller huruvida den föreslagna ändringen

av sekretesslagen verkligen blir tillämplig på

scientologimaterialet. En spridning av en skrift i

20 000 exemplar inom en i och för sig sluten krets,

som dock är öppen för alla som vill betala, torde

utgöra en spridning och därmed ett offentliggörande.

I motion 1999/2000:K310 av Jerry Martinger (m) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

offentlighetsprincipen. Enligt motionären kan den

svenska offentlighetsprincipen bli föremål för

missbruk på ett sätt som inte står i

överensstämmelse med dess syften. Fallet, i vilket

ett upphovsrättsligt skyddat, icke offentliggjort

verk givits in till olika myndigheter med den

uttalade intentionen att få till stånd ett

offentliggörande av verket, avslöjar brister i

regleringen kring avvägningen mellan

offentlighetsprincipen och upphovsrätten. Sverige

har på grund av det inträffade blivit föremål för

internationella påpekanden. Underlåtenhet att påpeka

de belysta bristerna i det svenska rättssystemets

skydd för en enskild persons rätt till egna

opublicerade alster kan leda till ett minskat

internationellt förtroende för Sverige såsom

företrädare för öppenhet inom offentlig förvaltning.

Passivitet i frågan kan också leda till att Sverige

tvingas göra större inskränkningar i

offentlighetsprincipen som, tillämpad i enlighet med

sina syften, utgör en tillgång för medborgarna och

inte ett hot mot deras rättigheter. Risken för

internationellt tvistlösningsförande är

överhängande. Den svenska regeringen har, enligt

motionären, i ett antal försök misslyckats med att

komma till rätta med problemet. Regeringen har

uttryckligen framhållit att ett

tvistlösningsförfarande inom ramen för WTO kan

innebära betydande risker för den svenska

offentlighetsprincipen. Ett sådant förfarande skulle

kunna leda till längre gående inskränkningar i

offentlighetsprincipen än vad som egentligen

erfordras.

Regeringen bör, enligt motionären, inte nöja sig

med att utarbeta ett förslag till lösning utan måste

arbeta med flera alternativ; naturligtvis alternativ

som inte är motstridiga. Det torde enligt motionären

vara lämpligt att utgå från följande. Regeringen bör

verka för att redan nuvarande lagstiftning tillämpas

på ett sådant sätt att missbruk av

offentlighetsprincipen undviks, regeringen bör

fortsätta sitt arbete med att göra ett tillägg till

upphovsrättslagen med en annan teknisk lösning än

tidigare och som kan förväntas bli accepterad av

Lagrådet, regeringen bör även arbeta med att söka

införa särskilda bestämmelser i sekretesslagen som

skulle gälla alla myndigheter i alla typer av

ärenden och regeringen bör utröna möjligheten att

inrätta en särskild bestämmelse i sekretesslagen som

direkt tar sikte på upphovsrättsligt skyddade verk.

Lagutskottets yttrande

Det kan, enligt lagutskottets bedömning, inte

uteslutas att nuvarande regler kan komma att

utnyttjas i hittills inte aktualiserade sammanhang

till skada för upphovsmännen. Som framgår av

propositionen kan det heller inte uteslutas att ett

tvistlösningsförfarande inom ramen för

Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de

svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet

skulle kunna resultera i att myndigheters

tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall

bedöms strida mot innehållet i Bernkonventionen och

TRIPS-avtalet. En sådan utgång skulle medföra risk

för att Sverige tvingas till mer omfattande

begränsningar av handlingsoffentligheten än vad som

kan anses nödvändigt.

Lagutskottet finner att det från upphovsrättsliga

utgångspunkter finns starka skäl att begränsa rätten

att ta del av allmänna handlingar när det gäller

vissa inte offentliggjorda verk. Lagutskottet anser

därför att det bör införas en begränsning av

handlingsoffentligheten på det sätt som föreslås i

propositionen. Ställningstagandet innebär att

lagutskottet anser att konstitutionsutskottet bör

avstyrka bifall till motionerna K17 yrkande 1 och

K19.

När det gäller motionsönskemål om tilläggsdirektiv

till Offentlighets- och sekretesskommittén

framhåller lagutskottet att det är regeringens

uppfattning att en mera långsiktig och heltäckande

lösning på problemet bör sökas. Lagutskottet

instämmer med regeringen och motionärerna om vikten

av att ifrågavarande spörsmål blir föremål för en

noggrann genomlysning. För det fall tilläggsdirektiv

skulle visa sig påkallade utgår lagutskottet från

att sådana kommer till stånd utan något

tillkännagivande från riksdagens sida. Lagutskottet

föreslår mot denna bakgrund att motionerna K17

yrkande 2, K20 och K21 yrkande 1 avstyrks. Inte

heller motion K18 yrkande 1 bör enligt lagutskottets

mening föranleda något uttalande från riksdagens

sida. Motionsyrkandet bör därför enligt lagutskottet

avstyrkas.

Med hänsyn till att såväl Lagrådet som regeringen

ansett att nu framlagda lagförslag är ett

provisorium finner lagutskottet att det finns skäl

att utgå från att det i propositionen aviserade

utrednings- och beredningsarbetet inte onödigt

fördröjs. Något behov av att tidsbegränsa den

föreslagna lagen föreligger således inte. Motion K21

yrkande 3 bör enligt lagutskottets mening avstyrkas.

Utskottets bedömning

Tryckfrihetsförordningen och upphovsrättslagen kan

sägas ha det gemensamma syftet att skapa

förutsättningar för ett fritt samhällsskick och ett

intellektuellt skapande. Vid tillämpningen av

bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och

upphovsrättslagen kan, om det i den allmänna

handlingen ingår ett litterärt eller konstnärligt

verk, en kollision uppkomma mellan å ena sidan

reglerna om allmänna handlingars offentlighet och å

andra sidan reglerna om upphovsmannens ensamrätt att

disponera över sitt verk.

Det har uppmärksammats att rätten att ta del av

allmänna handlingar använts för att mot

upphovsmannens vilja framställa exemplar av och

sprida upphovsrättsligt skyddade verk till

allmänheten i det särskilt uttalade syftet att skada

upphovsmannens intresse och utan varje anknytning

till myndighetens verksamhet. Offentlighets- och

sekretesskommittén har bl.a. i uppdrag att undersöka

om det i något fall finns ett behov av att öka

möjligheterna att inte tillhandahålla en allmän

handling som omfattas av upphovsrätt eller någon

annan rättighet enligt upphovsrättslagen. Om

kommitténs arbete skulle avvaktas kan Sverige enligt

propositionen med all sannolikhet hamna i ett

tvistlösningsförfarande inom ramen för

Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de

svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet.

Detta skulle kunna resultera i att myndigheters

tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall

bedöms strida mot innehållet i Bernkonventionen och

TRIPS-avtalet. En sådan utgång skulle medföra risk

för att Sverige tvingas till mer omfattande

begränsningar av handlingsoffentligheten än vad som

kan anses nödvändigt. Med hänsyn härtill och till

att det är angeläget att komma till rätta med den

brist i skyddet för inte offentliggjorda verk som

redogjorts för bör handlingsoffentligheten enligt

propositionen begränsas redan nu genom ett tillägg i

sekretesslagen.

Lagrådet har ansett att den föreslagna regleringen

bör utgöra en provisorisk lösning och att det är

angeläget att en mera långsiktig och heltäckande

lösning på problemet söks. Regeringen har i

propositionen instämt i denna uppfattning och

uttalat att det fortsatta arbetet med att söka den

lämpligaste lösningen ryms inom Offentlighets- och

sekretesskommitténs uppdrag. Av kommitténs direktiv

framgår att det kan bli aktuellt med förslag till

grundlagsändringar.

Lagutskottet har funnit att det från

upphovsrättsliga utgångspunkter finns starka skäl

att begränsa rätten att ta del av allmänna

handlingar när det gäller inte offentliggjorda verk.

Lagutskottet anser därför att det bör införas en

begränsning av handlingsoffentligheten på det sätt

som föreslås i propositionen. Konstitutionsutskottet

instämmer i denna bedömning och har således - i

avvaktan på att utredningsarbetet slutförs - inte

någon invändning mot att begränsningen genomförs

genom en provisorisk reglering i sekretesslagen.

Motionerna K17 yrkande 1 och K19 bör enligt

utskottet avslås.

Motion K310 får enligt utskottet anses tillgodosedd

genom framläggandet av propositionen. Motionen bör

därför avslås.

Av direktiven Offentlighetsprincipen och IT samt

översyn av sekretesslagen m.m. (dir. 1998:32)

framgår följande under rubriken Upphovsrättens

förhållande till offentlighetsprincipen:

Kommittén skall undersöka om det i något fall finns

ett behov av att öka möjligheterna att inte

tillhandahålla en allmän handling som omfattas av

upphovsrätt eller någon närstående rättighet och i

så fall föreslå en lösning som tillgodoser detta

behov. Kommittén skall därvid göra en avvägning

mellan å ena sidan upphovsmannens ensamrätt till

exemplarframställning och å andra sidan rätten att

få en kopia av en allmän handling. Dessutom skall

kommittén lämna förslag till åtgärder när det gäller

offentlighetsprincipen som kan följa av det pågående

förhandlingsarbetet i EU om harmonisering av vissa

aspekter av upphovsrätt m.m. i

informationssamhället. Arbetet i kommittén skall

bedrivas med beaktande av Sveriges övriga

internationella åtaganden på upphovsrättsområdet.

Utgångspunkten för eventuella förslag skall vara att

den upphovsrättsliga lagstiftningen i så liten

utsträckning som möjligt inskränker den

grundlagsenliga rätten att ta del av allmänna

handlingar och samtidigt respekterar Sveriges

internationella åtaganden på det upphovsrättsliga

området.

Utskottet anser att Offentlighets- och

sekretesskommittén här har ett viktigt arbete.

Utskottet delar regeringens uppfattning i direktiven

att utgångspunkten för eventuella förslag skall vara

att den upphovsrättsliga lagstiftningen i så liten

utsträckning som möjligt inskränker den

grundlagsenliga rätten att ta del av allmänna

handlingar och samtidigt respekterar Sveriges

internationella åtaganden på det upphovsrättsliga

området. Kommitténs utredningsarbete skall i denna

del vara avslutat före den 1 september 2000 om

grundlagsändringar skulle bli aktuella, annars

senast den 1 maj 2001.

I motioner med anledning av propositionen har det

framförts att en långsiktig och heltäckande lösning

på problemet bör presenteras med sikte på att en

lagändring bör kunna träda i kraft senast den 1

januari 2003. I motionerna framhålls bl.a. att

rättighetshavaren kan lida ekonomisk skada även när

offentliggjorda verk lämnas in till en myndighet och

att det torde förekomma att verk skapas som

fullständigt saknar kommersiellt intresse av det

slag som avses i regeringens förslag men för vilka

tidpunkten för offentliggörandet kan vara avgörande

för upphovsmannens framtida karriär eller de facto

innebära ekonomisk skada för huvudmannen.

Kommitténs uppdrag är enligt direktiven vitt

formulerat genom att kommittén skall undersöka om

det i något fall finns ett behov av att öka

möjligheterna att inte tillhandahålla en allmän

handling som omfattas av upphovsrätt eller någon

närstående rättighet. Det är enligt utskottet av

värde att direktiven ej begränsar uppdraget till att

t.ex. endast avse ej offentliggjorda verk eller

endast verk med kommersiellt intresse. I motionerna

har framförts önskemål om frågor som kommittén bör

behandla samt att detta skall anges i

tilläggsdirektiv. Utskottet anser att det är

angeläget att kommittén tar upp de frågor som anges

i motionerna. Utskottet utgår från att kommittén

arbetar skyndsamt samt lämnar eventuella förslag

till regeringen enligt de tider som angetts i

direktiven. Under alla förhållanden bör de frågor

som behandlas i motionerna bli föremål för beredning

inför det förslag till permanent lösning som enligt

utskottet bör föreläggas riksdagen senast under

hösten 2001. Detta bör riksdagen, med anledning

motionerna K17 yrkande 2, K18 yrkande 1, K20 och K21

yrkandena 1 och 3, ge regeringen till känna.

Sekretessbestämmelsens avgränsning i övrigt

Enligt regeringens förslag skall sekretess inte

gälla om det står klart att uppgiften kan röjas utan

att rättighetshavaren lider skada.

En utgångspunkt vid utformningen av en

sekretessregel är enligt regeringen att sekretessen

inte skall vara starkare än som är oundgängligen

nödvändigt för att skydda det intresse som föranlett

begränsningen. Man bör således inte låta en

sekretessbestämmelse omfatta sådana uppgifter som,

mot bakgrund av skyddsintresset, kan lämnas ut utan

skada för upphovsmannen. Genom de avgränsningar av

sekretessbestämmelsens räckvidd som gjorts i de

föregående avsnitten träffar bestämmelsen endast

upphovsrättligt relevanta uppgifter i ett verk som

inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Därav

följer att det normalt torde medföra skada för

rättighetshavaren om uppgifterna lämnas ut. Någon

gång kan det emellertid tänkas att uppgifter i

sådana verk kan lämnas ut utan att det skadar

rättighetshavaren ekonomiskt. Om så är fallet bör

uppgifterna lämnas ut. Mot bakgrund av att uppgifter

i sådana verk som kan antas sakna kommersiellt

intresse inte omfattas av den föreslagna

sekretessbestämmelsen framstår det enligt

regeringens mening som befogat att ha ett omvänt

skaderekvisit. Det innebär att, om uppgifterna är

sådana att de faller inom sekretessbestämmelsens

tillämpningsområde, det råder en presumtion för

sekretess och att ett utlämnande kan ske endast i de

fall det står klart att det kan ske utan att

rättighetshavaren lider skada.

Enligt regeringens förslag skall ett verk som har

tillhandahållits enligt 2 kap. TF eller lämnats från

en myndighet till en annan, vid tillämpningen av den

föreslagna sekretessbestämmelsen, inte anses

offentliggjort.

Ett verk är offentliggjort i upphovsrättslig mening

när det lovligen gjorts tillgängligt för

allmänheten. Innebörden av att lovligen

tillgängliggöra är, enligt propositionen, att

tillgängliggörandet sker med upphovsmannens eller

dennes rättsinnehavares samtycke eller med stöd av

lag. Om ett tillhandahållande enligt 2 kap. TF

medför att verket blir offentliggjort skulle den

omständigheten att förutsättningarna för att

tillämpa den nya regeln inte var uppfyllda när

verket först lämnades ut medföra att det därefter

inte fanns någon möjlighet att med stöd av

sekretessbestämmelsen neka att tillhandahålla

verket. Detsamma gäller tillhandahållanden som skett

innan regeln trätt i kraft. På grund härav bör,

enligt regeringen, en bestämmelse införas av

innebörd att ett verk som tillhandahållits enligt 2

kap. TF - vid tillämpningen av den föreslagna

sekretessbestämmelsen - inte skall anses

offentliggjort i upphovsrättslig mening.

Ett upphovsrättsligt skyddat verk som lämnas från

en myndighet till en annan torde enligt gällande

rätt inte därigenom bli offentliggjort. Rättsläget

är dock inte helt klart enligt regeringen. En regel

motsvarande den som föreslås för verk som ingår i en

allmän handling som tillhandahålls enligt 2 kap. TF

bör därför enligt regeringen även införas för dessa

fall.

I den nya sekretessbestämmelsen föreslår regeringen

inte någon särskild tidsbegränsning av

handlingssekretessen. Enligt regeringen behövs det

inte några särskilda regler om begränsning av

meddelarfriheten.

Motionerna

I motion 1999/2000:K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

hemställs att riksdagen i enlighet med motionen

beslutar om ett rakt skaderekvisit (yrkande 2). I

propositionen presenteras ett omvänt skaderekvisit,

dvs. "om uppgifterna är sådana att de faller inom

sekretessbestämmelsens tillämpningsområde" - -

-"råder en presumtion för sekretess". Flera

remissinstanser har varit tveksamma till

konstruktionen. Konsekvenserna av lagändringen är

svåra att överblicka. Kristdemokraterna delar

remissinstansernas farhågor. Risken är stor att

handlingar som annars skulle betraktas som

offentliga sekre-tesstämplas. Motionärerna anser att

ett rakt skaderekvisit är tillräckligt för att

skydda de upphovsrättsliga intressena.

I motion 1999/2000:K21 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp) hemställs att riksdagen antar följande förslag

till 8 kap. 27 § sekretesslagen (yrkande 2).

Sekretess gäller hos myndighet, under de

ytterligare förutsättningar som anges under 1-3, för

uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk, om det

inte står klart att uppgiften kan röjas utan att

rättighetshavaren lider skada.

De i första stycket åsyftade förutsättningarna är

1. att det av särskild anledning kan antas dels att

verket inte tidigare har offentliggjorts i den

mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt

till litterära och konstnärliga verk, dels att

verket har kommit in till myndigheten utan

rättighetshavarens samtycke, 2. att verket inte kan

antas sakna kommersiellt intresse, 3. att ett

röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt

förfogande.

Vid tillämpningen av andra stycket skall ett verk

som har tillhandahållits enligt 2 kap.

tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en

myndighet till en annan inte därigenom anses

offentliggjort.

Lagrådet framhåller att utformningen av de av

regeringen föreslagna bestämmelserna är komplicerad

såväl rättstekniskt som språkligt. Motionärerna

delar den uppfattningen och föreslår därför en annan

språklig utformning av regeringens förslag till 8

kap. 27 § sekretesslagen.

Lagutskottets yttrande

Lagutskottet har ingen annan uppfattning än

regeringen såvitt gäller frågan om skaderekvisitets

utformning. Eftersom den föreslagna

sekretessbestämmelsen avgränsas till att gälla verk

som inte kan antas sakna ett kommersiellt intresse

anser lagutskottet i likhet med regeringen att det

är befogat att ha ett omvänt skaderekvisit. Motion

K18 yrkande 2 bör enligt lagutskottet avstyrkas.

Utskottets bedömning

Genom att den föreslagna sekretessbestämmelsens

räckvidd har avgränsats till att endast gälla verk

som inte kan antas sakna ett kommersiellt intresse

följer att det normalt torde medföra skada för

rättighetshavaren om uppgifterna lämnas ut. Någon

gång kan det emellertid tänkas att uppgifter i

sådana verk kan lämnas ut utan att det skadar

rättighetshavaren ekonomiskt. I så fall bör

uppgifterna lämnas ut. Mot bakgrund av att

uppgifter i sådana verk som kan antas sakna

kommersiellt intresse inte omfattas av den

föreslagna sekretessbestämmelsen framstår det enligt

regeringens mening som befogat att ha ett omvänt

skaderekvisit. Utskottet delar denna bedömning.

Motion K18 yrkande 2 bör därför avslås.

Utskottet har inte heller i övrigt någon invändning

mot den föreslagna sekretessbestämmelsens

utformning. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) och avstyrker motion K21 yrkande 2.

Följdändringar

Ett upphovsrättsligt skyddat verk skall enligt

regeringens förslag bibehålla sitt upphovsrättsliga

skydd trots att det bilagts ett beslut om

tillhandahållande av den allmänna handling där

verket ingår.

Av 9 § första stycket upphovsrättslagen framgår att

upphovsrätt inte gäller författningar, beslut av

myndigheter, yttranden av svenska myndigheter eller

officiella översättningar av sådana texter.

Upphovsrätt gäller dock enligt paragrafens andra

stycke i fråga om kartor, alster av bildkonst,

musikaliska verk och diktverk som ingår i allmänna

handlingar.

Det är av stor betydelse att domstolars och andra

myndigheters beslut är tillgängliga för allmänheten.

För att säkerställa en fri samhällsdebatt och en

allsidig samhällsinformation är det nödvändigt att

sådana allmänna handlingar i så stor utsträckning

som möjligt kan återges utan upphovsmannens

samtycke. I flertalet fall får man därför, enligt

regeringen, acceptera att upphovsrätt inte gäller

för sådana verk som utgör en del av ett beslut. En

utgångspunkt för denna bedömning är enligt

regeringen att myndigheten endast när det finns

starka skäl för det återger upphovsrättsligt

skyddade verk i ett beslut. Det förekommer

emellertid att en handling som begärs utlämnad

rutinmässigt fogas som bilaga till beslutet om

utlämnande av handlingen. I dessa fall, där det

normalt saknas ett berättigat intresse av att foga

ett exemplar av ett verk som bilaga till beslutet,

kan det enligt regeringen ifrågasättas om en sådan

ordning är lämplig. Enligt regeringen bör det i 9 §

upphovsrättslagen införas en bestämmelse av innebörd

att ett verk som ingår i ett beslut av en myndighet

bibehåller sitt upphovsrättsliga skydd om det ingår

i en bilaga till ett beslut som avser rätten att ta

del av den handling där verket ingår. Att ett verk i

stället för att ingå i en bilaga återges helt eller

delvis i själva beslutet torde normalt ske endast

efter noggrant övervägande hos myndigheten. För

sådana fall måste intresset av att beslutet skall

kunna nyttjas fritt anses väga över. Den nya

bestämmelsen i 9 § bör därför enligt regeringen

endast omfatta verk som ingår i bilagor till beslut.

Om ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut

om tillhandahållande av verket är av det slag som

anges i 9 § andra stycket 2-4 upphovsrättslagen

(alster av bildkonst, musikaliska verk eller

diktverk), gäller enligt 26 a § första stycket

upphovsrättslagen att verket får återges utan

upphovsrättsmannens samtycke. För att de uppgifter i

upphovsrättsligt skyddade verk som enligt förslaget

omfattas av sekretess skall få avsett skydd måste

även denna rätt att återge begränsas. Följaktligen

bör enligt regeringen 26 a § kompletteras med en

bestämmelse som innebär att rätten att återge verk

inte skall omfatta ett sådant verk som ingår i en

bilaga till ett beslut som avser rätten att ta del

av den handling där verket ingår. Om uppgifter i

sådana verk inte omfattas av den föreslagna

sekretessbestämmelsen får de dock återges. Detta

följer av 26 § upphovsrättslagen.

För att uppgifter i upphovsrättsligt skyddade verk

som föreslås omfattas av sekretess skall få avsett

skydd, måste rätten att återge vad som anförts inför

myndigheter eller i statliga eller kommunala

representationer begränsas. Regeringen anser att

detta lämpligen bör ske genom att en bestämmelse

införs enligt vilken uppgifter som omfattas av den

föreslagna sekretessbestämmelsen inte får återges.

En sådan bestämmelse bör införas i 26 §

upphovsrättslagen.

Med hänsyn till de skadeverkningar som kan uppstå

med dagens reglering och de skäl som i övrigt

redovisats är det enligt regeringen angeläget att

den föreslagna reformen kan träda i kraft så snart

som möjligt. Lagändringarna föreslås därför träda i

kraft den 1 april 2000.

Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna i 9

och 26 a §§ upphovsrättslagen bör gälla även för

verk som ingår i en bilaga som fogats till ett

beslut som meddelats före ikraftträdandet. Det

innebär att vissa verk som ingår i en bilaga till

ett beslut av myndighet, vilka tidigare förlorat

sitt upphovsrättsliga skydd, åter kommer att

omfattas av sådant skydd. Upphovsrätten återupplivas

således för dessa verk. Vad gäller den nya

bestämmelsen i 26 § bör den enligt regeringen gälla

även för uppgifter i verk som anförts muntligen

eller skriftligen före ikraftträdandet.

Lagutskottets yttrande

De i propositionen föreslagna följdändringarna i

upphovsrättslagen har inte mötts av någon erinran

motionsvis och föranleder inte några uttalanden från

lagutskottets sida.

Utskottets bedömning

Utskottet har i likhet med lagutskottet inga

erinringar mot de av regeringen föreslagna

ändringarna i upphovsrättslagen, varför

propositionen tillstyrks även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:K17 yrkande 1 och

1999/2000:K19,

res. 1 (c, mp)

2. beträffande missbruk av

offentlighetsprincipen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K310,

3. beträffande frågans fortsatta

beredning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:K17

yrkande 2, 1999/2000:K18 yrkande 1,

1999/2000:K20 och 1999/2000:K21 yrkandena 1 och

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. beträffande skaderekvisitet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K18 yrkande 2,

5. beträffande sekretessregelns

utformning

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:K21 yrkande 2

antar lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

res. 2 (fp)

6. beträffande följdändringar

att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1960:729) om

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Stockholm den 15 februari 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth

Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Jerry Martinger

(m), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s), Tommy Waidelich (s),

Mats Einarsson (v), Per Lager (mp), Åsa Torstensson

(c), Helena Bargholtz (fp), Kenth Högström (s), Per-

Samuel Nisser (m) och Inger Strömbom (kd).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Tryckfrihetsförordningen och

upphovsrättslagen" och på s. 19 slutar med "enligt

utskottet avslås." bort ha följande lydelse:

Den svenska handlingsoffentligheten fyller flera

funktioner. Regeringen noterar själv i propositionen

att den utgör en garanti för rättssäkerhet,

effektivitet i förvaltningen och effektivitet i

folkstyret. Den är således enligt utskottet en

omistlig del av den svenska förvaltningen och ett

oundgängligt inslag i den svenska demokratin.

Regeringens inställning är att de svenska reglerna

om förhållandet mellan handlingsoffentligheten och

upphovsrätten är förenliga med den s.k.

trestegsregeln. Fallet med det s.k.

scientologimaterialet har fäst uppmärksamheten på

den svenska offentlighetslagstiftningen. Mot

bakgrund av handlingsoffentlighetens karaktär av en

hörnsten i den svenska demokratin är det enligt

utskottet av yttersta vikt att inte låta ett unikt

fall och yttre påtryckningar resultera i

provisoriska lagändringar. Det råder enligt

utskottet stor osäkerhet om utgången av ett

eventuellt tvistlösningsförfarande, vilket även

regeringen konstaterat. Utskottet anser att det inte

klargjorts att en lagändring är nödvändig. Frågan

borde enligt utskottet utredas närmare av den

kommitté som fått i uppdrag att bl.a. undersöka

behovet av begränsningar i handlingsoffentligheten

för allmänna handlingar som omfattas av

upphovsrätten.

Det måste enligt utskottet ifrågasättas om det är

acceptabelt att i så viktiga frågor som

handlingsoffentligheten arbeta med provisoriska

lösningar, i synnerhet mot bakgrund av det sätt som

frågan beretts, då en offentlig utredning

föregripits.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:K17 yrkande

1 och 1999/2000:K19 avslår propositionen,

2. Sekretessregelns utformning (mom. 5)

Helena Bargholtz (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet har inte" och slutar med

"motion K21 yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Enligt Lagrådet är utformningen av de föreslagna

bestämmelserna komplicerad såväl rättstekniskt som

språkligt. Utskottet delar denna uppfattning och

anser att 8 kap. 27 § sekretesslagen bör få följande

språkliga utformning.

"Sekretess gäller hos myndighet, under de

ytterligare förutsättningar som anges under 1-3, för

uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk, om det

inte står klart att uppgiften kan röjas utan att

rättighetshavaren lider skada.

De i första stycket åsyftade förutsättningarna är

1. att det av särskild anledning kan antas dels att

verket inte tidigare har offentliggjorts i den

mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt

till litterära och konstnärliga verk, dels att

verket har kommit in till myndigheten utan

rättighetshavarens samtycke, 2. att verket inte kan

antas sakna kommersiellt intresse, 3. att ett

röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt

förfogande.

Vid tillämpningen av andra stycket skall ett verk

som har tillhandahållits enligt 2 kap.

tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en

myndighet till en annan inte därigenom anses

offentliggjort."

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande sekretessregelns utformning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K21 yrkande 2

antar motionens förslag till 8 kap. 27 §

sekretesslag (1980:100),

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1960:729) om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk

Lagutskottets yttrande

1999/2000:LU2y

Upphovsrätten och

offentlighetsprincipen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 15 december 1999

beslutat att bereda lagutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten

och offentlighetsprincipen jämte eventuella

motioner.

I propositionen föreslås att en ny bestämmelse

införs i sekretesslagen (1980:100) till skydd för

uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som

inkommit till en myndighet. För att komplettera

skyddet för ifrågavarande uppgifter föreslås

dessutom vissa ändringar i lagen (1960:729) om

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

(upphovsrättslagen).

Med anledning av propositionen har väckts fem

motioner.

Lagutskottet, vars beredningsområde innefattar de

upphovsrättsliga spörsmålen, har beslutat att avge

yttrande över dels propositionens förslag, dels de

med anledning av propositionen väckta motionerna K17

av Åsa Torstensson m.fl. (c), K18 av Ingvar Svensson

m.fl. (kd), K19 av Per Lager m.fl. (mp), K20 av Per

Unckel m.fl. (m) samt K21 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp) yrkandena 1 och 3.

Inledning

Upphovsrättslagen ger ett tidsbegränsat skydd åt den

som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk.

Skyddet innebär att skaparen av verket, exempelvis

en författare, har rätt att utnyttja detta

ekonomiskt och att han eller hon har ett visst

ideellt betonat inflytande över hur och i vilka

sammanhang det används. Har flera medverkat vid

tillkomsten av det skyddade verket, har var och en

av dem upphovsrätt. Upphovsmannens rätt att

ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en

principiell ensamrätt att framställa exemplar av

verket och att göra det tillgängligt för

allmänheten, t.ex. genom att framföra det

offentligt. Upphovsmannens ideella rättigheter

omfattar rätten att bli angiven som upphovsman i

samband med verket och rätten att motsätta sig vissa

typer av kränkande användning av verket.

Upphovsrätten har sålunda en ensamrättskonstruktion,

och grundtanken är att skydda upphovsmannens behov

av att kunna bestämma över hur verket utnyttjas. Det

upphovsrättsliga skyddet gäller som regel under

upphovsmannens livstid och till utgången av det

sjuttionde året efter hans eller hennes död.

Upphovsrätten är ett rättsområde med en i hög grad

internationell prägel. Det finns en rad

internationella överenskommelser genom vilka de

anslutna länderna ger skydd åt varandras verk och

prestationer. Den viktigaste överenskommelsen inom

det egentliga upphovsrättsområdet är

Bernkonventionen från år 1886 för skydd av litterära

och konstnärliga verk. Sverige är anslutet till

konventionen liksom närmare 140 andra länder.

Konventionen föreskriver en skyldighet att utan

formaliteter ge upphovsrättsligt skydd enligt vissa

minimibestämmelser åt verk från samtliga andra

konventionsländer. Dessa minimibestämmelser omfattar

såväl ideella som ekonomiska rättigheter, bl.a. en

ensamrätt att mångfaldiga ett verk och att utnyttja

det för offentligt framförande.

Sverige är också genom sin anslutning till

Världshandelsorganisationen (World Trade

Organization, WTO) bundet av det internationella

avtalet om handelsrelaterade aspekter av

immaterialrätter (TRIPs-avtalet). Avtalet innehåller

bl.a. en allmän förpliktelse att tillämpa de

bestämmelser om upphovsrättsligt skydd som finns i

Bernkonventionen samt en bestämmelse som anger under

vilka förutsättningar medlemsländerna får tillåta

nyttjanden som medför inskränkningar eller undantag

i det upphovsrättsliga skyddet. Skyddet för

upphovsrätten har härigenom förts in i

Världshandelsorganisationens system bl.a. när det

gäller tvistlösning.

Upphovsrätten är en av grundvalarna för det

litterära och konstnärliga skapandet och främjar

därigenom samhällets sociala, kulturella och

ekonomiska utveckling. Mot upphovsmännens

individuella intressen står emellertid de intressen

som allmänheten och samhället har av att kunna

utnyttja verken. För att åstadkomma en rimlig balans

mellan dessa olika intressen har inskränkningar

gjorts i den ekonomiska delen av upphovsrätten.

Inskränkningarna avser huvudsakligen offentliggjorda

eller utgivna verk. Ett verk är offentliggjort när

det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten,

och endast ett fåtal inskränkningar berör verk som

inte har offentliggjorts. Eftersom de

upphovsrättsliga reglerna bygger på att

rättighetshavarna skall ha en ensamrätt att bestämma

över utnyttjandet av sina verk, skall bestämmelserna

om inskränkningar tolkas restriktivt.

Inskränkningarna i den svenska upphovsrättslagen

måste också självfallet ligga inom ramen för vad som

är tillåtet enligt de internationella konventioner

på området till vilka Sverige är bundet.

En av inskränkningarna i det upphovsrättsliga

skyddet i Sverige har sin grund i

tryckfrihetsförordningens bestämmelser om

handlingsoffentlighet. I 2 kap.

tryckfrihetsförordningen föreskrivs att varje svensk

medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte

och en allsidig upplysning har rätt att ta del av

allmänna handlingar. En sådan handling skall

tillhandahållas oavsett om den är upphovsrättligt

skyddad eller inte, och i 26 b § upphovsrättslagen

föreskrivs att allmänna handlingar oavsett

upphovsrätt skall tillhandahållas enligt 2 kap.

tryckfrihetsförordningen.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt

2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen begränsas om det

är påkallat med hänsyn till vissa i bestämmelsen

angivna ändamål. Bland däri upptagna förhållanden

som får föranleda sekretess kan nämnas hänsyn till

rikets säkerhet eller dess förhållande till annan

stat eller mellanfolklig organisation, intresset att

förebygga och beivra brott samt skyddet för enskilds

personliga eller ekonomiska förhållanden.

Begränsningarna i handlingsoffentligheten återfinns

i sekretesslagen.

Under senare tid har uppmärksammats att rätten att

ta del av allmänna handlingar används för att i

strid med en upphovsmans vilja framställa exemplar

av och sprida upphovsrättsligt skyddade verk till

allmänheten. Ett sådant förfarande kan medföra

betydande skada för upphovsmannen, särskilt om

verket inte tidigare har offentliggjorts. Mot denna

bakgrund har bl.a. Förenta staterna ifrågasatt om

Sverige med nuvarande lagstiftning uppfyller sina

åtaganden enligt Bernkonventionen och TRIPs-avtalet

och har klargjort att ett tvistlösningsförfarande

kommer att påkallas mot Sverige om inte Sverige

skyndsamt genomför lagstiftning som förhindrar en

konventionsstridig hantering av tidigare inte

offentliggjorda upphovsrättsligt skyddade verk.

Mot den nu angivna bakgrunden har fråga uppkommit

om en begränsning av handlingsoffentligheten för

vissa upphovsrättsligt skyddade verk. Inom

Justitiedepartementet upprättades vintern 1998/99

departementspromemorian (Ds 1999:7) Några frågor om

förhållandet mellan upphovsrätten och

offentlighetsprincipen. Promemorian har

remissbehandlats.

Med utgångspunkt i promemorians förslag föreslog

regeringen i en lagrådsremiss i september 1999 att

begränsningen skulle ske genom en ändring i 26 b §

upphovsrättslagen. Härefter har regeringen, mot

bakgrund av innehållet i 2 kap.

tryckfrihetsförordningen och efter att ånyo ha hört

Lagrådet, i förevarande proposition föreslagit att

begränsningsbestämmelsen tas in i sekretesslagen.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny bestämmelse i 8 kap.

sekretesslagen till skydd för uppgifter i vissa

upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en

myndighet. Sekretessbestämmelsen föreslås gälla

uppgifter i sådana verk beträffande vilka det av

särskild anledning kan antas dels att verket inte

tidigare har offentliggjorts, eftersom ett sådant

verk kan anses ha ett särskilt högt skyddsvärde,

dels att verket har kommit in till myndigheten utan

rättighetshavarens samtycke. Bestämmelsen omfattar

endast uppgifter i verk som inte kan antas sakna

kommersiellt intresse. Vidare skall bestämmelsen

gälla endast om ett röjande av uppgifterna innebär

ett upphovsrättsligt förfogande. Förslaget innebär

att sådana uppgifter som omfattas av bestämmelsen

inte skall tillhandahållas, om det inte står klart

att uppgifterna kan röjas utan att rättighetshavaren

lider skada.

För att komplettera skyddet för uppgifter av den

aktuella typen föreslås dessutom vissa ändringar i

upphovsrättslagen. Sålunda föreslås ändringar i 9

och 26 a §§ som innebär att ett upphovsrättsligt

skyddat verk skall bibehålla sitt upphovsrättsliga

skydd trots att det bilagts ett beslut om

tillhandahållande av den allmänna handling där

verket ingår. Vidare föreslås en ändring i 26 §

upphovsrättslagen som innebär att vad som muntligen

eller skriftligen anförs inför myndigheter eller i

statliga eller kommunala respresentationer inte får

återges, om sekretess gäller för uppgiften enligt

den nu föreslagna sekretessbestämmelsen i 8 kap.

sekretesslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april

2000.

I Lagrådets yttrande över de nu aktuella

lagförslagen anförs att det är en svag punkt i den

svenska offentlighetslagstiftningen att en person,

endast genom att lämna in ett verk till en myndighet

utan annat syfte än att underminera någons

upphovsrätt, kan åstadkomma att verket blir allmänt

tillgängligt. Enligt Lagrådets mening är det

knappast möjligt att komma till rätta med detta

viktiga problem inom ramen för

sekretesslagstiftningen. På grund av ärendets

brådskande natur har emellertid Lagrådet godtagit de

föreslagna ändringarna som ett provisorium.

Samtidigt är det enligt Lagrådet angeläget att en

mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet

söks.

Regeringen instämmer i Lagrådets uppfattning och

påpekar att det fortsatta arbetet med att söka den

lämpligaste lösningen på ifrågavarande spörsmål ryms

inom uppdraget för Offentlighets- och

sekretesskommittén. I kommitténs uppdrag ingår

nämligen, förutom att göra en översyn av

bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet

i syfte att vidga möjligheterna för

offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället,

att undersöka om det i något fall finns ett behov av

att öka möjligheterna att inte tillhandahålla en

allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller

någon annan rättighet enligt upphovsrättslagen.

Utredningens arbete skall i denna del vara avslutat

senast den 1 maj 2001 (dir. 1998:32).

Motionerna

I två av motionerna yrkas avslag på propositionen.

Sålunda anser Åsa Torstensson m.fl. (c) i motion K17

att det kan ifrågasättas om den viktiga frågan om

handlingsoffentligheten bör bli föremål för en

provisorisk lösning. Mot bakgrund av den

otillräckliga utredning som föregått regeringens

lagförslag och de oklara konsekvenser som kan bli

följden härav bör propositionen, enligt

motionärernas mening, avslås (yrkande 1).

Per Lager m.fl. (mp) ifrågasätter behovet av att

lagstiftning genomförs nu och hemställer i motion

K19 om avslag på propositionen. Frågan bör enligt

motionärerna i stället bli föremål för närmare

utredning.

I motion K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) godtas

propositionens förslag i huvudsak. Motionärerna

motsätter sig emellertid förslaget om en presumtion

för sekretess och menar att ett rakt skaderekvisit

är tillräckligt för att skydda de upphovsrättsliga

intressena. I motionen hemställs att riksdagen

beslutar i enlighet härmed (yrkande 2).

I tre motioner begärs ett tillkännagivande om

tilläggsdirektiv till Offentlighets- och

sekretesskommittén.

Åsa Torstensson m.fl. (c) anser i motion K17 att

utredningen, om den finner att förändringar bör

göras i fråga om upphovsrätt och offentlighet, bör

överväga grundlagsändringar (yrkande 2).

Per Unckel m.fl. (m) betonar i motion K20 vikten av

att konflikten mellan upphovsrätten och

offentlighetsprincipen blir föremål för ytterligare

utredning. Sålunda bör enligt motionärerna övervägas

frågan om sekretesskydd även för offentliggjorda

verk. Vidare kräver enligt motionärerna skyddet för

upphovsrättens ideella inslag en närmare

genomlysning. Motionärerna anser att Offentlighets-

och sekretesskommittén genom tilläggsdirektiv bör få

uppdrag att se över dessa frågor.

Även Helena Bargholtz m.fl. (fp) anser i motion K21

att Offentlighets- och sekretesskommittén bör ges

tilläggsdirektiv i syfte att omgående få till stånd

en stabil lösning. Ett förslag till grundlagsändring

bör enligt motionärerna kunna föreläggas riksdagen

före nästa riksdagsval (yrkande 1). Enligt

motionärerna finns det mot denna bakgrund anledning

att tidsbegränsa den nu föreslagna lagstiftningen.

Sålunda bör lagen enligt motionärernas mening

upphöra att gälla den 31 maj 2002 (yrkande 3).

I motion K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

slutligen begärs ett tillkännagivande om behovet av

en genomarbetad och permanent lösning. En ny lag bör

enligt motionärerna kunna träda i kraft senast den 1

januari 2003 (yrkande 1).

Utskottets ställningstaganden

Som framgår av propositionen är syftet med nu

föreslagna lagändringar att åstadkomma ett

erforderligt skydd för uppgifter i vissa

upphovsrättsligt skyddade verk som kommit in till en

myndighet. Nuvarande regler medger nämligen att

enskilda personer kan utnyttja rätten att ta del av

allmänna handlingar för att mot upphovsmannens vilja

framställa exemplar av och sprida upphovsrättsligt

skyddade verk till allmänheten. Den inskränkning i

upphovsmannens ensamrätt som tillhandahållandet av

allmänna handlingar utgör gäller även verk som inte

har offentliggjorts. Företeelsen har ingett oro

såväl i Sverige som internationellt, eftersom den

kan innebära betydande skada för upphovsmännen.

Vad först gäller motionsyrkandena om avslag på

propositionen konstaterar utskottet att

tryckfrihetsförordningen och upphovsrättslagen kan

sägas ha det gemensamma syftet att skapa

förutsättningar för ett fritt samhällsskick och ett

intellektuellt skapande. Vid tillämpningen av

bestämmelserna i de två regelverken kan emellertid

uppkomma en konflikt mellan å ena sidan reglerna om

allmänna handlingars offentlighet och å andra sidan

reglerna om upphovsmannens ensamrätt att disponera

över sitt verk. Mot allmänhetens och samhällets

intressen av att kunna utnyttja ett verk står

upphovsmannens individuella intresse av att,

åtminstone innan verket gjorts offentligt, behålla

det i sin privata sfär. Det kan, enligt utskottets

bedömning, inte uteslutas att nuvarande regler kan

komma att utnyttjas i hittills inte aktualiserade

sammanhang till skada för upphovsmännen. Som framgår

av propositionen kan det heller inte uteslutas att

ett tvistlösningsförfarande inom ramen för

Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de

svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet

skulle kunna resultera i att myndigheters

tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall

bedöms strida mot innehållet i Bernkonventionen och

TRIPs-avtalet. En sådan utgång skulle medföra risk

för att Sverige tvingas till mer omfattande

begränsningar av handlingsoffentligheten än vad som

kan anses nödvändigt.

Mot bakgrund av vad som nu anförts finner

lagutskottet att det från upphovsrättsliga

utgångspunkter finns starka skäl att begränsa rätten

att ta del av allmänna handlingar när det gäller

vissa inte offentliggjorda verk. Lagutskottet anser

därför att det bör införas en begränsning av

handlingsoffentligheten på sätt som föreslås i

propositionen. Ställningstagandet innebär att

lagutskottet anser att konstitutionsutskottet bör

avstyrka bifall till yrkande 1 i motion K17 och

motion K19.

Såvitt avser det i motion K18 upptagna spörsmålet

om skaderekvisitets utformning har lagutskottet

ingen annan uppfattning än regeringen. Eftersom den

föreslagna sekretessbestämmelsen avgränsas till att

gälla verk som inte kan antas sakna ett kommersiellt

intresse, anser utskottet i likhet med regeringen

att det är befogat att ha ett omvänt skaderekvisit.

Även motion K18 yrkande 2 bör sålunda avstyrkas.

Vad härefter gäller motionsönskemålen om

tilläggsdirektiv till Offentlighets- och

sekretesskommittén är det, som framgår av

propositionen, regeringens uppfattning att en mera

långsiktig och heltäckande lösning på problemet bör

sökas. Lagutskottet instämmer med regeringen och

motionärerna om vikten av att ifrågavarande spörsmål

blir föremål för en noggrann genomlysning. För det

fall tilläggsdirektiv till Offentlighets- och

sekretess-kommittén skulle visa sig påkallade, utgår

utskottet från att sådana kommer till stånd utan

något tillkännagivande från riksdagens sida.

Lagutskottet föreslår mot denna bakgrund att

motionerna K17 yrkande 2, K20 och K21 yrkande 1

avstyrks.

Inte heller yrkande 1 i motion K18 bör enligt

lagutskottets mening föranleda något uttalande från

riksdagens sida. Motionsyrkandet bör därför

avstyrkas.

Med hänsyn till att såväl Lagrådet som regeringen

ansett att nu framlagda lagförslag är ett

provisorium finner lagutskottet att det finns skäl

att utgå från att det i propositionen aviserade

utrednings- och beredningsarbetet inte onödigt

fördröjs. Något behov av att tidsbegränsa den

föreslagna lagen föreligger således inte. Yrkande 3

i motion K21 bör sålunda enligt lagutskottets mening

avstyrkas.

De i propositionerna föreslagna följdändringarna i

upphovsrättslagen har inte mötts av någon erinran

motionsvis och föranleder inte några uttalanden från

lagutskottets sida.

Stockholm den 3 februari 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf

Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig

Rindborg (m), Karin Olsson (s), Henrik S Järrel (m),

Nikos Papadopoulos (s), Elizabeth Nyström (m),

Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Kjell

Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv

(s), Viviann Gerdin (c), Christina Pettersson (s),

Raimo Pärssinen (s) och Ulf Nilsson (fp).

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen

Viviann Gerdin (c) anser att den del av

lagutskottets yttrande under rubriken Utskottets

ställningstaganden som börjar med "Vad först" och

slutar med "motion K19" bort ha följande lydelse:

Den svenska handlingsoffentligheten är, enligt

utskottets mening, en omistlig del av den svenska

förvaltningen och ett oundgängligt inslag i

demokratin. Undantag från offentlighetsprincipen

måste därför göras med stor varsamhet och efter

noggrann utredning. Den i propositionen presenterade

lösningen är, som Lagrådet understryker, ett

provisorium. Det kan emellertid enligt utskottet på

goda grunder sättas i fråga om lagstiftning på

ifrågavarande område över huvud taget bör bli

föremål för provisoriska lösningar. Härtill kommer

att propositionens förslag har föregåtts av

otillräcklig utredning och att konsekvenserna därav

är oklara.

Till följd av det anförda anser lagutskottet att

konstitutionsutskottet bör föreslå riksdagen att,

med bifall till motionerna K17 yrkande 1 och K19,

avslå de i propositionen framlagda lagförslagen.

2. Skaderekvisitet

Rolf Åbjörnsson och Kjell Eldensjö (båda kd) anser

att den del av lagutskottets yttrande under rubriken

Utskottets ställningstaganden som börjar med "Såvitt

avser" och slutar med "sålunda avstyrkas" bort ha

följande lydelse:

När det gäller frågan om det föreslagna

skaderekvisitets utformning kan utskottet i likhet

med flera remissinstanser konstatera att

konsekvenserna av föreliggande lagförslag är svåra

att överblicka. Sekretessen bör därför inte vara

starkare än nödvändigt, och övervägande skäl talar

enligt utskottets mening för att ett rakt rekvisit

är tillräckligt för att skydda de upphovsrättsliga

intressena. Bestämmelsen i 8 kap. 27 §

sekretesslagen bör utformas i enlighet härmed.

Vad lagutskottet sålunda anfört innebär att

utskottet anser att motion K18 yrkande 2 bör

bifallas.

3. Tilläggsdirektiv

Stig Rindborg (m), Henrik S Järrel (m), Elizabeth

Nyström (m), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c)

och Ulf Nilsson (fp) anser att den del av

lagutskottets yttrande under rubriken Utskottets

ställningstaganden som börjar med "Vad härefter" och

slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som anförts i flera motioner anser

utskottet att det nu ifrågavarande spörsmålet bör

ses över i ett betydligt bredare perspektiv än vad

propositionen förutskickar. Ytterligare en rad

frågor kvarstår att lösa. Det gäller frågan om

lämpligheten i att begränsa sekretessen till verk

som inte är offentliggjorda, och det gäller frågan

om hur man skall kunna åstadkomma ett skydd för

upphovsrättens ideella inslag. Den närmare

avgränsningen av begreppet "kommersiellt intresse"

bör även övervägas. Som framgår av Lagrådets

yttrande bör givetvis frågan om grundlagsändring

aktualiseras.

Utskottet kan konstatera att Offentlighets- och

sekretesskommittén har regeringens uppdrag att se

över vissa frågor som rör upphovsrätten. För att

säkerställa att berörda frågeställningar blir

föremål för en noggrann genomlysning anser utskottet

att en precisering av kommitténs uppdrag i denna del

bör ske genom klara och tydliga tilläggsdirektiv

från regeringen. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Vad lagutskottet sålunda anfört innebär att

utskottet anser att motionerna K17 yrkande 2, K20

och K21 yrkande 1 bör bifallas.

4. Nytt lagförslag

Rolf Åbjörnsson och Kjell Eldensjö (båda kd) anser

att den del av lagutskottets yttrande under rubriken

Utskottets ställningstaganden som börjar med "Inte

heller" och slutar med "därför avstyrkas " bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att en genomarbetad

och permanent lösning kommer till stånd snarast och

förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

i sådan tid att en ny lag kan träda i kraft senast

den 1 januari 2003. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Det anförda innebär att lagutskottet anser att

motion K18 yrkande 1 bör bifallas.

5. Tidsbegränsad lagstiftning

Ulf Nilsson (fp) anser att den del av lagutskottets

yttrande under rubriken Utskottets

ställningstaganden som börjar med "Med hänsyn" och

slutar med "mening avstyrkas" bort ha följande

lydelse:

De lagändringar som nu föreslås har, som framgått

ovan, karaktären av ett provisorium. För att

garantera att en hållbar lösning kommer till stånd

inom rimlig tid anser utskottet, i likhet med vad

som anförts i motion K21, att lagregelns

giltighetstid bör begränsas till utgången av maj

2002. Bestämmelsen om ikraftträdande bör utformas i

enlighet härmed.

Till följd av det anförda anser lagutskottet att

motion K21 yrkande 3 bör bifallas.