Bet. 1999/2000:KU19

Konstitutionsutskottets betänkande

1999/2000:KU19

Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation

samt ny förvaltningsorganisation för riksdagen

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1999/2000

KU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet den av

talmanskonferensen tillsatta Riksdagskommitténs

förslag till dels ändrad parlamentarisk

ledningsorganisation för riksdagen (1999/2000:TK1),

dels instruktion för den samlade

riksdagsförvaltningen jämte följdlagstiftning

(1999/2000:TK2). Talmanskonferensen har ställt sig

bakom förslagen. Utskottet tillstyrker, med vissa

smärre förändringar, förslagen.

I betänkandet föreslår utskottet en ändring i 3 §

lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn. Med

den föreslagna ändringen tydliggörs att

Justitiekanslern inte har tillsyn över riksdagens

tjänstemän.

Förslagen

Talmanskonferensen föreslår i förslag 1999/2000:TK1

att riksdagen antar det av Riksdagskommittén

framlagda förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen.

Talmanskonferensen föreslår i förslag 1999/2000:TK2

att riksdagen antar de av Riksdagskommittén

framlagda förslagen till lag med instruktion för

riksdagsförvaltningen, m.m.

Lagförslagen finns intagna i bilaga 1 och 2.

Utskottet

Talmanskonferensens förslag 1999/2000:TK1

Riksdagens parlamentariska

ledningsorganisation

Bakgrund

Talmanskonferensen beslöt den 2 december 1998 att

tillkalla en utredning med parlamentarisk

sammansättning med uppdrag att se över och utvärdera

vissa frågor som rör riksdagens arbetsformer.

Utredningen antog namnet Riksdagskommittén.

Utredningsverksamheten delades upp på fyra områden,

nämligen riksdagens parlamentariska

ledningsorganisation, budgetprocessen m.m.,

riksdagens arbete med uppföljning, utvärdering och

revision samt riksdagens hantering av EU-frågor.

Bakgrunden till uppdraget när det gäller

utredningen om riksdagens parlamentariska

ledningsorganisation är ett tillkännagivande som

riksdagen gjorde till talmanskonferensen våren 1998

vid behandlingen av förvaltningsstyrelsens förslag

1997/98:RFK4 Förstärkt samordning inom

riksdagsförvaltningen. Riksdagen godkände då

förslaget som i huvudsak innebar att

riksdagsdirektören (kammarsekreteraren) fick ett

överordnat ansvar för ledning och samordning av

riksdagsförvaltningen och att han eller hon vid sin

sida fick en samordningsgrupp i vilken

kammarkansliet, förvaltningskontoret och

utskottskanslierna blev representerade.

Konstitutionsutskottet konstaterade i sitt

betänkande 1997/98:KU34 att riksdagen sedan gammalt

har en splittrad organisation som särskilt på

ledningsnivå kan vålla problem i fråga om de

administrativa funktionerna. Enligt utskottet

innebar förslaget om ökad samordning inom

riksdagsförvaltningen ett steg i rätt riktning.

Utskottet ville emellertid ifrågasätta om förslaget

var tillräckligt för att lösa lednings- och

samordningsproblemen. Den största bristen var enligt

utskottet att förslaget inte innebar någon

förändring i den parlamentariska

ledningsorganisationen. En konsekvens av det

liggande förslaget var att någon samordnad ledning

av riksdagsdirektörens arbete inte kunde komma till

stånd eftersom han eller hon ansvarade för en del av

sina uppgifter inför talmannen och

talmanskonferensen och för en annan del inför

förvaltningsstyrelsen. Det var enligt utskottets

uppfattning angeläget att organisationen av den

parlamentariska ledningen av riksdagens arbete och

förvaltning snarast sågs över i en särskild

utredning som borde tillsättas av

talmanskonferensen. Riksdagen ställde sig, genom

sitt tillkännagivande till talmanskonferensen, bakom

detta ställningstagande.

Kommittén har när det gäller utredningsarbetet

rörande riksdagens parlamentariska

ledningsorganisation lämnat förslag till

talmanskonferensen om ändringar i riksdagsordningen

som föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

Talmanskonferensen har ställt sig bakom det

framlagda förslaget.

De nuvarande parlamentariska ledningsorganens

sammansättning, kompetens och arbetsuppgifter

regleras i lag. För talmanskonferensens del finns

regleringen i riksdagsordningen. När det gäller

förvaltningsstyrelsen innehåller riksdagsordningen

endast bestämmelser om dess sammansättning och om

dess ställning som ledningsorgan för riksdagens

förvaltningskontor (RFK). De mer preciserade

bestämmelserna finns i instruktionen för RFK.

Ny riksdagsstyrelse

Reformbehovet

Den nuvarande ordningen med skilda parlamentariska

ledningsorgan för planeringen av riksdagsarbetet,

ärendehanteringen och kammardebatterna å ena sidan

och de mer renodlat administrativa funktionerna å

den andra är enligt förslaget en frukt av

förhållandena före enkammarriksdagens tillkomst.

Systemet med skilda parlamentariska ledningsorgan

har haft en del fördelar. Det har exempelvis

möjliggjort en hög grad av parlamentarikerinflytande

över förvaltningsverksamheten, utan att för den

skull de ledande företrädarna för partierna behövt

betungas av hanteringen av ärenden av mindre

betydelse för den politiska verksamheten. Riksdagens

förvaltningskontor har genom sin instruktion getts

en ställning som förvaltningsmyndighet. Det har

gjort det lättare att för dess verksamhet tillämpa

det regelverk som gäller för övriga

statsförvaltningen.

Samtidigt har den nuvarande ordningen med en

uppsplittrad förvaltningsorganisation medfört en rad

samordningsproblem. Det är mot den bakgrunden man

enligt förslaget skall se den förändring i

riksdagsdirektörens ställning och ansvarsområde som

genomfördes 1998.

En samlad parlamentarisk ledning är dock önskvärd

även av andra skäl än de som gäller ledningen av

riksdagsförvaltningen. Ju aktivare man söker

förändra och förbättra såväl villkoren för den

parlamentariska verksamheten som formerna denna

bedrivs i, desto oftare kommer beslut i det ena av

ledningsorganen att ha direkt betydelse för

verksamheten inom det andra organets

kompetensområde. Behovet av samråd och information

mellan förvaltningsstyrelsen och

talmanskonferensen/gruppledarkretsen har därför ökat

kraftigt under senare år. En gemensam

riksdagsstyrelse skulle enligt förslaget ge bättre

möjligheter att driva utvecklingsarbetet framåt.

Ett annat skäl som talar för en förändring av

ledningsorganisationen är att de internationella

frågorna kraftigt ökat i omfattning under framför

allt det senaste decenniet. Frågor rörande

utsändande av delegationer och besöksgrupper till

andra länder och till internationella konferenser

m.m. hör inte självklart hemma under något av de

nuvarande ledningsorganen. De aktualiserar som regel

resursfrågor, men ställningstagandet måste nästan

alltid göras mot bakgrund av en politisk bedömning

av önskvärdheten och angelägenheten av den

föreslagna aktiviteten. En riksdagsstyrelse, med ett

samlat ansvar för de frågor som nu ligger inom

förvaltningsstyrelsens kompetensområde och de som

behandlas i talmanskonferensen skulle, enligt

förslaget, vara det naturliga organet för

beslutsfattande i dessa internationella frågor.

Riksdagskommittén har mot denna bakgrund föreslagit

att en ny riksdagsstyrelse inrättas. Styrelsen

övertar beslutsuppgifter från såväl

talmanskonferensen som förvaltningsstyrelsen.

Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen

riksdagsdirektör, blir inför styrelsen ansvarig för

ledningen av hela riksdagens förvaltning.

Sammansättning

Talmannen skall enligt förslaget vara självskriven

ordförande i den nya riksdagsstyrelsen. Vice

talmännen skall vid förfall kunna överta talmannens

uppgifter att leda såväl riksdagsarbetet i stort som

kammarens verksamhet. För att de skall kunna ha

beredskap att träda i talmannens ställe bör de ges

möjlighet att delta i och följa styrelsens arbete.

För att styrelsen skall kunna arbeta effektivt bör

den ha ett förhållandevis begränsat antal ledamöter.

Styrelsen bör vidare med tanke på dess

beslutsfunktioner ha en sammansättning som så vitt

möjligt är proportionell mot partifördelningen i

riksdagen. Samtidigt är det ett starkt önskemål att

samtliga partier har möjlighet att delta i

styrelsens arbete.

Enligt kommitténs mening bör antalet valda

ledamöter i styrelsen inte sättas högre än vad som

krävs för att dess sammansättning på ett rimligt

sätt skall kunna återspegla styrkeförhållandena i

riksdagen. Kommittén föreslår att den nya styrelsen

får 10 valda ledamöter.

Partiernas representanter i valberedningen kan

genom att lägga fram en gemensam lista för valet på

frivillig väg åstadkomma att så många som möjligt av

riksdagens partier är representerade i styrelsen

även i en styrelse av denna begränsade storlek. Om

inga stora förändringar inträffar i partistrukturen

är det emellertid sannolikt, även i det fallet, att

något eller några partier blir utan ordinarie

styrelseplatser. Sker valet utan gemensam lista blir

detta närmast med nödvändighet följden. Det är dock

viktigt att samtliga partier ges möjlighet att följa

styrelsearbetet och lägga fram sina synpunkter på

styrelseärendena. Den närmast till hands liggande

lösningen är att ge närvaro- och yttranderätt åt en

företrädare för vartdera av de partier som saknar

representation bland de valda ledamöterna. Kommittén

förordar denna lösning.

Såväl de valda ledamöterna som eventuella

företrädare för partier utan representation i

styrelsen bör ha personliga suppleanter.

Även en styrelse sammansatt på det sätt som nu

angetts riskerar att bli otympligt stor, särskilt om

samtliga personer i de uppräknade kategorierna ges

möjlighet att samtidigt närvara vid sammanträdena.

Det närmast till hands liggande sättet att reducera

antalet personer som deltar vid styrelsens

sammanträden är att föreskriva att de personliga

suppleanterna endast skall kallas till de

sammanträden vid vilka de ordinarie representanterna

har förhinder. Något eller några partier kommer till

följd av sin storlek att vara representerade vid

styrelsesammanträdena av såväl en vice talman som

flera valda ledamöter. Det är naturligtvis möjligt

för dessa partier att på frivillig väg bidra till en

reduktion av styrelsens storlek genom att nominera

vice talmännen till platser som valda ledamöter

eller suppleanter.

Riksdagsdirektören (kammarsekreteraren) bör i sin

egenskap av chef med ansvar för hela

riksdagsförvaltningen ha närvaro- och yttranderätt i

styrelsen. Riksdagsdirektören bör även ha det

formella ansvaret för föredragningen av ärenden

inför styrelsen. Det innebär självfallet inte att

riksdagsdirektören själv måste föredra alla eller

ens huvuddelen av styrelseärendena. De tjänstemän

som inom förvaltningen skött beredningen av

styrelseärendena, eller inom vars ansvarsområde

ärendena faller, är givetvis de som är bäst lämpade

att göra föredragningarna inför styrelsen.

Begränsning av styrelsens arbetsbelastning

Obligatoriska styrelseärenden

Det är nödvändigt att finna en ordning för

organisation av arbetet och delegation av

beslutsfattande så att styrelsen kan koncentrera sin

verksamhet på de viktigaste och principiellt mest

betydelsefulla ärendena.

En målsättning bör vara att åstadkomma en sådan

begränsning av vilka ärenden som tas upp i styrelsen

att det i förväg kan anges att styrelsesammanträdena

kommer att hållas på fast tid, förslagsvis onsdag

eftermiddag, en gång per månad när riksdagen är

samlad, och att varje sammanträde varar som längst

två timmar.

Vissa ärenden är av den karaktären att de bör vara

obligatoriska styrelse-ärenden. Till denna kategori

hör t.ex. att hantera frågor som gäller riksdagens

arbetsformer och övergripande frågor om utvecklingen

av riksdagens verksamhet, att tillsätta utredningar

och att ta initiativ i riksdagsärenden. Vidare bör

styrelsen i enlighet med vad som tidigare nämnts

vara det organ som beslutar i vissa ärenden rörande

riksdagens internationella kontaktverksamhet. Det

gäller exempelvis deltagandet i och delegationer

till internationella konferenser och kongresser.

Även en del av de mer renodlade förvaltnings-

ärendena bör vara obligatoriska styrelseärenden.

Till denna kategori hör att besluta om

anslagsframställning från riksdagen och om

anställning på högre chefsnivå, att fastställa

budget och bokslut samt att avge årsredovisning.

Samråd i ärenden rörande kammarens verksamhet m.m.

Om gruppledarna, som förutsatts, ingår bland

styrelsens ledamöter, eller bland de personer som

har närvaro- och yttranderätt i styrelsen, kan

talmannen även fortsättningsvis samråda med dem och

med vice talmännen i frågor som bl.a. gäller

uppläggningen av kammararbetet, anordnandet av

särskilda debatter, m.m. utan att man för den skull

skapar ett med styrelsen konkurrerande

ledningsorgan. Det kan vara en fördel att snabbt och

på ett informellt sätt kunna anordna ett sådant

samråd. I en del mindre komplicerade fall kan samråd

ske under hand med var och en av gruppledarna.

Gruppledarmötena kan givetvis också, som hittills,

utnyttjas för samråd i ärenden av så brådskande

natur att de inte hinner tas upp som

styrelseärenden.

Råd för ledamotsnära frågor

Ansvaret för beslutsfattandet i de ärenden som inte

är obligatoriska styrelse-ärenden bör åvila

riksdagsdirektören. Dock bör det finnas en möjlighet

för denne att, när så är befogat, till följd av

ärendenas principiella och/eller ledamotsnära

karaktär eller betydelse i övrigt, hänskjuta dem

till styrelsen för avgörande. För ärenden av

ledamotsnära karaktär borde dock kunna gälla att de

först förelades ett rådgivande organ som inrättats

för detta ändamål.

Rådet bör utses inom kretsen av ledamöter och

övriga personer med närvaro- och yttranderätt i

styrelsen och bestå av en företrädare för varje

parti. När ärendena föredras för rådet skall de vara

försedda med förslag till beslut från

riksdagsdirektören. Om alla i rådet, eller alla utom

en, instämmer med riksdagsdirektörens förslag är

beslutet därmed fattat. I annat fall skall ärendet

föras vidare till styrelsen för beslut.

Med en sådan beslutsordning erhåller man fördelen

av ett starkt ledamotsinflytande över de ärenden som

direkt berör ledamöternas egna arbetsvillkor och

förhållanden i övrigt, men undviker samtidigt att

mer än ett mycket litet antal sådana ärenden

belastar arbetet i styrelsen.

Särskilda beredningsgrupper

För en del styrelseärenden kan det ibland finnas

behov av en mera omfattande beredning. För dessa

ärenden kan tillfälliga beredningsgrupper med

tidsbegränsade mandat tillsättas.

Samråd med utskotten

Den nuvarande talmanskonferensens huvuduppgift är

att vara samrådsorgan mellan talmännen,

partigruppernas företrädare och utskottspresidierna

i ärenden som gäller planeringen av riksdagsarbetet.

Det detaljerade planeringsarbetet sköts visserligen

på tjänstemannanivå vid överläggningar med

kammarkansliets tjänstemän och företrädare för

utskottskanslierna. Ändå har talmanskonferensen en

roll att spela när det gäller att slutgiltigt

fastställa ärendeplanerna och därmed markera att man

gemensamt är beredd att verka för att de skall kunna

följas. Talmanskonferensen är också ett viktigt

kontaktorgan för överläggningar med

utskottspresidierna om arbetsvillkoren för utskotten

och om utskottsarbetets utformning.

Det kommer även i fortsättningen att finnas behov

av ett forum för samråd i frågor av det här slaget.

Vid sidan om styrelsen bör det därför inrättas ett

organ för samråd mellan talmännen och

utskottspresidierna. I ett sådant organ skulle det

också ges möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan

utskotten om exempelvis arbetet med EU-frågorna och

med uppföljning och utvärdering. För att markera att

dess uppgifter inte sammanfaller med den tidigare

talmanskonferensens bör detta organ ges ett annat

namn, förslagsvis ordförandekonferens.

Utskottets bedömning

Enligt förslaget skall riksdagsstyrelsen, för att

kunna arbeta effektivt, ha ett förhållandevis

begränsat antal ledamöter. Styrelsen bör vidare med

tanke på dess beslutsfunktioner ha en sammansättning

som så vitt möjligt är proportionell mot

partifördelningen i riksdagen. Antalet valda

ledmöter i styrelsen bör enligt förslaget inte

sättas högre än vad som krävs för att dess

sammansättning på ett rimligt sätt skall kunna

återspegla styrkeförhållandena i riksdagen. Enligt

förslaget skall den nya styrelsen få tio valda

ledamöter.

Utskottet instämmer i detta men vill, för att

undvika tolkningsproblem, förtydliga att det är de

tio valda ledamöterna i styrelsen som skall

återspegla styrkeförhållandena i riksdagen och

således inte hela styrelsen, dvs. talmannen och de

tio valda ledamöterna.

Enligt förslaget skall såväl de valda ledamöterna

som de särskilda företrädarna för partigrupper som

skall samråda med talmannen om arbetet i kammaren ha

personliga suppleanter. Enligt förslaget till

tilläggsbestämmelse 1.7.2 första stycket

riksdagsordningen utser riksdagen ersättare för de

valda ledamöterna av riksdagsstyrelsen. Vidare skall

partigrupperna utse ersättare för sina särskilda

företrädare.

Enligt bestämmelser om val inom riksdag skall

enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen, om två eller

flera skall väljas, utses suppleanter till minst

samma antal som de ordinarie ledamöterna. Är av

riksdagen vald ledamot i ett organ frånvarande,

intas hans plats enligt 7 kap. 9 §

riksdagsordningen, om det kan ske av en suppleant

som hör till samma partigrupp. I övrigt gäller att

suppleanterna har företräde i den ordning i vilken

de har valts eller, om valet har förrättats med

gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts

upp på listan. Dessa bestämmelser skall tillämpas om

inte riksdagen föreskriver annat. I det nu aktuella

fallet skall suppleanterna vara personliga och

därför bör den föreslagna tilläggsbestämmelsen 1.7.2

första stycket riksdagsordningen ändras enligt

följande. Riksdagen utser en personlig ersättare för

varje vald ledamot av riksdagsstyrelsen. Varje

partigrupp utser en personlig ersättare för sin

särskilda företrädare.

Med den föreslagna ändringen i tilläggsbestämmelsen

1.7.2 riksdagsordningen tillstyrker utskottet de

föreslagna ändringarna i riksdagsordningen.

Talmanskonferensens förslag 1999/2000:TK2

Ny förvaltningsorganisation för riksdagen

Bakgrund

Riksdagsförvaltningen har sedan inrättandet av

Riksdagens förvaltningskontor år 1966 haft samma

grundläggande struktur som i dag. Förvaltningen

består grovt räknat av tre relativt självständiga

delar: kammarkansliet, utskottskanslierna samt

förvaltningskontoret. Ledningsorganen är

talmanskonferensen och förvaltningsstyrelsen med en

direktion som ett arbetsutskott. Talmannen är

ordförande i såväl talmanskonferensen som

förvaltningsstyrelsen.

För att biträda Riksdagskommittén i översynsarbetet

och arbetet med att utarbeta ett förslag till en ny

instruktion för hela den samlade

riksdagsförvaltningen samt för att närmare utreda

frågorna om förvaltningens framtida organisation

m.m. har Riksdagskommittén tillsatt en särskild

organisationskommitté på tjänstemannanivå.

Utgångspunkterna för Riksdagskommitténs

överväganden innebär i korthet att den nya politiska

ledningsstrukturen och riksdagsdirektörens nya roll

som chef för hela förvaltningen bör ligga till grund

för översynen. Förvaltningens organisation och

arbetssätt bör vara anpassade så att den på

effektivast möjliga sätt skall kunna arbeta mot de

politiska styrorganen, och dess resurser bör därvid

tas till vara på ett ändamålsenligt sätt och med

utvecklad samverkan för att nå de övergripande målen

för verksamheten.

Arbetet har inledningsvis inriktats på att utarbeta

en instruktion för den samlade

riksdagsförvaltningen. Först därefter kommer arbetet

att avse organisationsfrågor och en ny

arbetsordning. Förslag härom läggs fram för den nya

riksdagsstyrelsen.

Under arbetets gång har samråd ägt rum med

företrädare för Riksdagens ombudsmän, Riksdagens

revisorer och Riksbanken.

Riksdagskommitténs ambition är att arbetet skall

bedrivas i dialog med personalen och personalens

organisationer. Personalorganisationerna har därför

löpande informerats om arbetets fortskridande och

haft tillfälle att framföra synpunkter.

Riksdagskommitténs överväganden

Talmanskonferensen har uttalat att det kan finnas

anledning att överväga såväl vilken

organisationsstruktur som är den mest ändamålsenliga

för den nya myndigheten som i vilken utsträckning

denna skall vara reglerad i instruktionen.

En instruktion ger de övergripande bestämmelserna

för en myndighets uppgifter, beslutsformer och

arbetssätt m.m. Enligt Riksdagskommitténs

uppfattning bör den nya riksdagsförvaltningens

instruktion vara så enkel, klar och kort som möjligt

och i första hand endast innehålla det som formellt

sett måste finnas i en instruktion av aktuellt slag.

De bestämmelser som i övrigt behövs för

förvaltningens organisation och formerna för dess

verksamhet bör meddelas i första hand i en

arbetsordning.

Skälen för denna uppfattning är främst att även

mindre viktiga frågor rörande organisation och

arbetsformer måste undergå riksdagsbehandling om

detta regleras i instruktionen eftersom denna ju har

formen av lag. Med tanke på den nya styrelsens

sammansättning och kompetens torde något behov för

riksdagen att detaljstyra förvaltningen knappast

föreligga. Ett annat skäl är det behov av

möjligheter till snabba organisatoriska

omdispositioner som är nödvändiga till följd av de

krav på effektivitet och rationella rutiner m.m. som

allmänt gäller i statsförvaltningen.

Riksdagsstyrelsen bör således bl.a. i en

arbetsordning fatta beslut om förvaltningens

organisation, arbetsformer och administrativa

verksamhet m.m. En följd av detta resonemang är att

tjänstemannaorganisationen därför inte alls bör

regleras i instruktionen.

En grundtanke vid utformningen av förslaget till ny

instruktion för riksdagsförvaltningen är vidare att

den politiska nivån - styrelsen - skall

tillförsäkras ett fast grepp när det gäller att

styra förvaltningen i stort medan riksdagsdirektören

skall anförtros att självständigt leda den löpande

verksamheten. Förvaltningens effektivitet bör

främjas genom en medveten delegering, tydliga mål

och riktlinjer samt genom en noggrann uppföljning.

Riksdagsförvaltningens arbetsuppgifter m.m.

De grundläggande bestämmelserna för

riksdagsförvaltningens arbetsuppgifter ges i RO.

I den nu gällande instruktionen för Riksdagens

förvaltningskontor sägs inledningsvis (1 §) att

förvaltningskontoret är ett serviceorgan för

riksdagen och att förvaltningskontoret i den

omfattning som framgår av instruktionen skall

tillhandahålla de resurser och den service som

behövs för kammarens, utskottens och övriga

riksdagsorgans verksamhet m.m.

I det förslag till ny instruktion som nu läggs fram

är avsikten inte att föreslå några sakliga ändringar

vad gäller huvuduppgifterna för den samlade

riksdagsförvaltningen. För att markera att

riksdagens förvaltning skall utgöra en integrerad

organisation och omfatta samtliga delar av

riksdagens egen förvaltning föreslås emellertid en

bestämmelse som mera konkret lyfter fram de

huvuduppgifter som åvilar den samlade förvaltningen.

Riksdagskommittén anser att det är av stor vikt att

instruktionen ger tydligt stöd åt alla de olika

verksamheter som skall bedrivas inom

riksdagsförvaltningen. Samtidigt är förvaltningens

uppgifter inte statiska. Riksdagens arbetsformer och

utvecklingen av det parlamentariska arbetet ställer

krav på en betydande flexibilitet hos förvaltningen.

Bestämmelserna i instruktionen bör således inte vara

så detaljerade eller utformade på sådant sätt att

det hela tiden krävs ändringar i instruktionen för

att förvaltningen skall kunna syssla med uppgifter

som i framtiden kan komma att anses betydelsefulla.

I 1 § instruktionsförslaget anges den samlade

förvaltningens huvuduppgifter. Den främsta uppgiften

är att stödja den parlamentariska beslutsprocessen,

dvs. att biträda vid behandlingen av riksdagens

ärenden.

Riksdagsförvaltningens roll avseende riksdagens verk

En viktig fråga när riksdagsförvaltningens uppgifter

skall bestämmas är vilken roll förvaltningen skall

ha när det gäller prövningen av budgetunderlagen för

riksdagens myndigheter utom Riksbanken. De

myndigheter som främst tilldrar sig intresse

härvidlag är Riksdagens ombudsmän (JO) och

Riksdagens revisorer.

Enligt nuvarande ordning överför riksdagens

förvaltningsstyrelse, i princip utan någon egentlig

granskning, uppgifterna i JO:s respektive

revisorernas budgetunderlag till ett underlag för

anslaget i statsbudgeten som översänds till

Regeringskansliet för att fogas in i

budgetpropositionen under respektive utgiftsområde.

Särskilt sedan den nya budgetprocessen med

utgiftstak och utgiftsramar infördes har denna

ordning inte varit tillfredsställande.

Förvaltningsstyrelsens avskaffande föranleder

förändringar rörande vem som skall ansvara för

prövningen innan budgetförslaget fogas in i

statsbudgeten och hur denna prövning bör ske.

Budgetpropositionens yrkanden beträffande JO och

revisorerna skall däremot behandlas i riksdagen och

beredas av respektive fackutskott (KU resp. FiU). En

förändring i det första ledet kan dock påverka hur

djupgående granskningen av KU och FiU måste vara i

det senare ledet.

Vid bedömningen av hur handläggningen och

prövningen av myndigheternas budgetunderlag skall

utföras och vem som skall fullgöra uppgiften är det

av avgörande betydelse att myndigheternas oberoende

ställning inte träds för nära.

Inom förvaltningen bör därför i första hand göras

endast en teknisk granskning utifrån generella krav

på budgetunderlagen. Eventuella tekniska avvikelser

från kraven noteras och bifogas som information till

budgetpropositionen. Det kan t.ex. gälla påpekanden

om att förslaget innehåller ofinansierade utökningar

eller beräkningar som avviker från

budgetanvisningarna.

Riksdagsstyrelsen bör också pröva anslagets storlek

i förhållande till den utgiftsram som kan förväntas

för utgiftsområdet. Riksdagsförvaltningen skall

således utifrån de av riksdagen fastställda målen

för verksamheten pröva vilka resurser som behövs.

I detta sammanhang kan styrelsen också uppmärksamma

respektive fackutskott på områden där en särskilt

ingående prövning av förutsättningarna för t.ex.

besparingar bör göras.

Förslaget till instruktion innebär att

riksdagsförvaltningen övertar den roll som

Riksdagens förvaltningskontor haft när det gäller

ansvaret för de centrala arbetsgivarfrågorna inom

riksdagens förhandlingsområde. Den centrala

arbetsgivarrollen är i stort sett begränsad till att

träffa centrala ramavtal för området och att vid

behov fungera som rådgivare. Utvecklingen under det

senaste årtiondet har inneburit att utrymmet för

lokala förhandlingar i frågor rörande löner och

anställningsvillkor och personalpolitiska frågor i

övrigt har ökat avsevärt. Den nya instruktion som nu

föreslås ger också betydande möjligheter för

riksdagsförvaltningen att överlåta avtalsfrågor till

riksdagens myndigheter.

Vad gäller individuella frågor kommer styrelsen i

den blivande riksdagsförvaltningen att överta

förvaltningsstyrelsens uppgift att besluta om

lönerna för de tjänster som tillhör den s.k.

undantagskretsen. Det gäller för närvarande

riksdagsdirektören, förvaltningschefen och

personalchefen vid Riksdagens förvaltningskontor,

justitieombudsmännen samt kanslichefen vid

Riksdagens revisorers kansli. För Riksbankens del

sköts motsvarande uppgift numera av

riksbanksfullmäktige.

Riksdagsförvaltningens ledning

Ett system i vilket myndighetschefen har totalansvar

för verksamheten samtidigt som styrelsen skall svara

för ledningen av myndigheten kan lätt leda till

oklara ansvarsförhållanden. En viktig fråga i detta

sammanhang är därför ansvarsfördelningen mellan

styrelsen och riksdagsdirektören. En tydlig

fördelning av ansvar och befogenheter är av

grundläggande betydelse härvidlag.

När det gäller regler för delegation och

beslutsbefogenheter anser Riksdagskommittén, bl.a.

på grund av styrelseledamöternas arbetsbelastning i

övrigt, att det är nödvändigt att finna en ordning

för organisation av arbetet och delegation av

beslutsfattandet så att styrelsen kan koncentrera

sin verksamhet på de viktigaste och principiellt

mest betydelsefulla ärendena.

Beslutanderätten i löpande ärenden bör således i

största möjliga omfattning ankomma på

riksdagsdirektören medan endast de allra viktigaste

och principiellt mest betydelsefulla avgörandena

förbehålls styrelsen.

Styrelsen skall utgöra en samlad parlamentarisk

ledning av riksdagsförvaltningen.

Huvuduppgiften är att tillse att förvaltningens

verksamhetsinriktning stämmer överens med de av

riksdagen angivna riktlinjerna och att

tillfredsställande resultat uppnås inom givna

ekonomiska ramar. Därtill kommer de övriga ärenden i

vilka styrelsen är förvaltningens beslutsorgan, s.k.

obligatoriska styrelseärenden.

Riksdagskommittén ser det som angeläget att de

uppgifter som åligger styrelsen preciseras i den nya

instruktionen. Preciseringen finns i 15 §.

Riksdagsdirektören skall vara chef för

förvaltningen och leda samt ansvara för den löpande

verksamheten enligt styrelsens direktiv och

riktlinjer.

Om de fördelar för riksdagen som avses med den nu

aktuella reformen skall vinnas är det av

grundläggande betydelse att riksdagsdirektören ges

de befogenheter och den auktoritet som behövs för

att denne självständigt skall kunna leda

förvaltningen och ta nödvändiga initiativ.

För det fall styrelsen vill försäkra sig om att den

dagliga ledningen av verksamheten överensstämmer med

riksdagens och styrelsens riktlinjer står

möjligheten att ställa frågor till

riksdagsdirektören eller begära särskild redovisning

alltid öppen.

Revision

I den nu gällande instruktionen för Riksdagens

förvaltningskontor anges att förvaltningskontoret

svarar för att intern revision sker av

riksdagsförvaltningen. I 1 § lagen (1988:46) om

revision av riksdagsförvaltningen m.m. stadgas

vidare att bl.a. riksdagens förvaltning själv skall

svara för sin internrevision. Bestämmelsen härom bör

överföras till den nya instruktionen.

När det gäller externrevisionen av

riksdagsförvaltningen skall Riksdagens revisorer

enligt 2 § lagen om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. för varje avslutat

räkenskapsår granska bl.a. verksamheten vid

riksdagens förvaltning.

Överklagande

När det gäller beslut av myndigheter som lyder under

riksdagen föreligger en rätt att besvära sig. Enligt

1 § lagen (1989:186) om överklagande av

administrativa beslut av Riksdagens

förvaltningskontor och myndigheter gäller lagen

överklagande av administrativa beslut av Riksdagens

förvaltningskontor, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän

och Riksdagens revisorer. Ärenden enligt denna lag

avgörs till stor del av Riksdagens besvärsnämnd.

Riksdagsdirektören, kammarkansliet och

utskottskanslierna nämns inte i lagen.

Administrativa beslut av riksdagsorgan som inte

nämns i lagen kan i nuläget inte överklagas.

När samtliga riksdagens förvaltningsorgan nu

smälter samman till en enhetlig förvaltning innebär

det naturligen att lagen om överklagande av

administrativa beslut av Riksdagens

förvaltningskontor och myndigheter ändras så att

administrativa beslut av samtliga organ ingående i

den samlade riksdagsförvaltningen skall kunna

överklagas, dvs. även beslut i administrativa

ärenden av riksdagsdirektören, kammarkansliet,

utskottskanslierna och EU-nämndens kansli.

Följande exempel belyser frågan. Om t.ex. ett

utskott begärt in en handling med stöd av 4 kap. 10

§ RO eller fått sig en handling tillsänd rörande ett

ärende under beredning, torde handlingen finnas hos

utskottet (riksdagen) och inte hos

riksdagsförvaltningen. I ett sådant fall är det

utskottet som har att pröva frågan om utlämnande av

handlingen. Utskottets beslut kan inte överklagas.

Rör handlingen däremot exempelvis ett

personalärende - men finns i ett utskottskansli - är

det riksdagsförvaltningen som ansvarar för

handlingen, och ett beslut av denna att inte lämna

ut handlingen skall alltså kunna överklagas.

I båda fallen är det utskottskansliet som fysiskt

hanterar handlingen. Avgörande för möjligheterna att

överklaga ett beslut att inte lämna ut en handling

är således vilket organ som enligt gällande

lagstiftning och regelverk - RO, instruktion och

arbetsordning för riksdagsförvaltningen - har att

besluta i frågan.

Riksdagskommittén kommer i sitt fortsatta arbete

med en arbetsordning för riksdagsförvaltningen i en

beslutsordning närmare belysa och reglera

beslutsbefogenheterna inom riksdagsförvaltningen.

När en tvist som rör beslut av en arbetsgivare med

offentlig ställning skall handläggas enligt lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister, får

arbetstagaren, när det gäller myndigheter under

regeringen, enligt en nyligen företagen ändring i

lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att

överklaga (prop. 1998/99:138, bet. 1999/2000:AU3)

inte överklaga beslut i frågor som enligt avtal

skall avgöras av arbetsgivaren.

I samband med att lagen (1989:186) om överklagande

av administrativa beslut av Riksdagens

förvaltningskontor och myndigheter kom till ansågs

det att klagomöjligheten beträffande beslut i här

aktuella frågor borde kunna avskaffas på sikt. I

avvaktan på detta borde de anställda hos riksdagen

och dess myndigheter, enligt förslaget, inte ha

sämre möjligheter att anföra besvär än anställda

inom den övriga statsförvaltningen.

Som framgår ovan har en lagändring som berör

arbetstagare vid regeringens myndigheter nyligen

genomförts. Lagändringen motiverades av att parterna

på det avtalsområdet enats om att begära att

möjligheten till överklagande skulle upphöra.

Eftersom motsvarande överenskommelse träffats på

riksdagens avtalsområde bör - i linje med den

bedömning som gjordes vid tillkomsten av 1989 års

lag - möjligheten att överklaga skälighetsavgöranden

tas bort. I detta sammanhang bör nämnas att

överklaganden rörande denna typ av beslut är mycket

sällsynta. Det anförda föranleder en ändring i 2 § 2

lagen (1989:186) om överklagande av administrativa

beslut av Riksdagens förvaltningskontor och

myndigheter.

Rättslig identitet, m.m.

Det arbete som nu bedrivs syftar till att slutföra

den organisationsförändring som påbörjades under

hösten 1998. Detta innebär inte att det därmed

skapas något nytt förvaltningsorgan med en rättslig

identitet som på något sätt skiljer sig från den

nuvarande. Inte heller påverkas - utöver ett

namnbyte - de förhållanden som för närvarande gäller

för Riksdagens förvaltningskontor i

redovisningshänseende.

Anställningar kommer i framtiden att ske i

riksdagsförvaltningen med placering i aktuell del av

organisationen.

Ikraftträdandebestämmelser och övergångsbestämmelser

m.m.

Förslaget är avsett att genomföras med verkan

fr.o.m. den 1 juli 2000. Samtidigt bör lagen

(1983:1061) med instruktion för Riksdagens

förvaltningskontor upphävas.

Konsekvensändringar

Bestämmelser rörande Riksdagens förvaltningskontor,

riksdagens förvaltningsstyrelse och

förvaltningsdirektören m.fl. organ samt

hänsyftningar m.m. till dessa förekommer, förutom i

RO och instruktionen för Riksdagens

förvaltningskontor, i ett antal författningar.

Konsekvensändringar är nödvändiga i dessa

författningar:

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker den föreslagna lagen med

instruktion för riksdagsförvaltningen med den

ändringen att i förslagets 20 § bör ordet

invändningen bytas mot anmärkningen. Utskottet

tillstyrker övriga lagförslag.

Tillsyn över riksdagens tjänstemän

Bakgrund

Enligt 1 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns

tillsyn har Justitiekanslern, i den omfattning som

anges i lagens 2 och 3 §§, tillsyn över att de som

utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och

andra författningar samt i övrigt fullgör sina

åligganden.

Enligt 2 § står statliga myndigheter samt

anställda, uppdragstagare och andra som är knutna

till sådana myndigheter under Justitiekanslerns

tillsyn i den utsträckning som regeringen

föreskriver det. Justitiekanslerns tillsyn skall

dock ej kunna omfatta regeringen eller statsråd, ej

heller riksdagens myndigheter eller anställda och

uppdragstagare vid riksdagens myndigheter.

Under Justitiekanslerns tillsyn står, enligt 3 §,

dessutom andra som, utan att vara knutna till

statlig myndighet, innehar tjänst eller uppdrag

varmed följer myndighetsutövning, såvitt avser denna

deras verksamhet, dock ej t.ex. ledamöter av

riksdagen.

I prop. 1975/76:52 med förslag till lag om

Justitiekanslerns tillsyn m.m. uttalade

departementschefen när det gällde JK:s

tillsynsområde (s.15):

I ett hänseende vill jag emellertid förorda en

avvikelse mellan JK:s och JO:s tillsynsområden. Jag

syftar på tillsynen över riksdagsförvaltningen. JK

är att se som en regeringens förtroendeman vid

kontrollen av att den offentliga verksamheten utövas

lagenligt och korrekt. Det är inte väl förenligt med

annars tillämpade principer att en regeringen

underställd ämbetsman övar tillsyn över riksdagens

myndigheter och tjänstemän. Med hänsyn härtill och

då det från saklig synpunkt får anses fullt

tillräckligt att riksdagsförvaltningen är

underkastad JO:s tillsyn föreslår jag att riksdagens

organ och till dem knutna tjänstemän och

uppdragstagare helt undantas från JK:s tillsyn.

- - - Med den begränsning som följer av det nyss

sagda föreslår jag alltså att JK:s tillsyn

fr.o.m. 1976 års ingång skall avse statliga och

kommunala myndigheter - vari ingår de av

utredningarna särskilt nämnda inrättningarna -

tjänstemän och andra befattningshavare vid dessa

myndigheter samt annan som innehar tjänst eller

uppdrag varmed följer myndighetsutövning, såvitt

angår denna hans verksamhet. Undantag bör göras -

förutom för riksdagsförvaltningen - för

regeringen, statsråd och ledamöter av beslutande

statlig och kommunal församling.

Utskottets bedömning

Av lagen om Justitiekanslerns tillsyn framgår att

riksdagens myndigheter samt anställda och

uppdragstagare vid riksdagens myndigheter är

undantagna från JK:s tillsyn. Något motsvarande

undantag görs dock ej i lagen för anställda och

uppdragstagare i riksdagen. Enligt utskottet bör 3 §

lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn

förtydligas på så sätt att det av paragrafens punkt

3 framgår att riksdagens anställda och

uppdragstagare inte står under JK:s tillsyn.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagsordningen

att riksdagen antar det av talmanskonferensen i förslag

1999/2000:TK1 framlagda förslaget till lag om

ändring i riksdagsordningen (bilaga 1) dock med

den ändringen att tilläggsbestämmelsen 1.7.2

riksdagsordningen får den lydelse som i bilaga 3

betecknas Utskottets förslag,

2. beträffande instruktion för

riksdagsförvaltningen

att riksdagen antar det av talmanskonfererensen i förslag

1999/2000:TK2 framlagda förslaget till lag

(0000:00) med instruktion för

riksdagsförvaltningen (bilaga 2) dock med den

ändringen att i 20 § ordet invändningen byts ut

mot ordet anmärkningen,

3. beträffande konsekvensändringar

att riksdagen antar de av talmanskonferensen i förslag

1999/2000:TK2 framlagda och i bilaga 2 intagna

förslagen till

lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt

stöd till politiska partier,

lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande

av lagar och andra författningar,

lag om ändring i lagen (1982:1255) om

författningssamlingar för riksdagens

förvaltningskontor och Riksbanken,

lag om ändring i lagen (1983:953) om

säkerhetsskydd i riksdagen,

lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion

för Riksdagens ombudsmän,

lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion

för Riksdagens revisorer,

lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av

riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter

m.m.,

lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande

av administrativa beslut av riksdagens

förvaltningskontor och myndigheter,

lag om ändring i lagen (1993:825) om

personregister i riksdagens informationssystem

Rixlex,

lag om ändring i lagen (1993:1426) med

instruktion för Riksdagens arvodesnämnd,

lag om ändring i lagen (1993:1427) med

instruktion för Statsrådsarvodesnämnden,

lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter,

27 lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

28

29 lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627),

30

31 lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering

av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska

intressen,

32

33 lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i

riksdagen,

34

35 lag om ändring i lagen (1999:1286) om ändring i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter,

36

4. beträffande Justitiekanslerns tillsyn

att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1339) om

Justitiekanslerns tillsyn.

Stockholm den 9 maj 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Tommy

Waidelich (s), Mats Einarsson (v), Björn von der

Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),

Kenth Högström (s) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om

riksdagsordningen[1]1

dels att tilläggsbestämmelserna 1.7.3, 2.4.2 samt

9.1.3 skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 och 7 §§, 2 kap. 6, 10 och 13

§§, 9 kap. 1-4 §§ samt tilläggsbestämmelserna

1.7.1, 1.7.2, 2.14.2, 3.8.2, 6.1.1, 6.4.1, 9.1.2

samt 9.7.1 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny

bestämmelse, 1 kap. 11 §, av följande lydelse.

1 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Riksdagen samlas efter Riksdagen samlas efter

riksdagsval till riksmöte riksdagsval till riksmöte

på tid som angives i 3 på tid som anges i 3 kap.

kap. 5 § regeringsformen. 5 § regeringsformen.

-----------------------------------------------------

Under år då ordinarie Under år då ordinarie

riksdagsval icke hålles, riksdagsval inte hålls,

inleds nytt riksmöte på inleds nytt riksmöte på

dag i september som dag i september som

riksdagen på förslag av riksdagen på förslag av

talmanskonferensen riksdagsstyrelsen

fastställt vid föregående fastställt vid föregående

riksmöte. riksmöte.

-----------------------------------------------------

Har tillkännagivande om extra val gjorts före den

fastställda dagen, skall nytt riksmöte enligt andra

stycket inledas endast om riksdagen med anledning av

valet samlas före juni månads utgång.

Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Talmannen eller, i hans Talmannen eller, i hans

ställe, vice talman leder eller hennes ställe, vice

riksdagens arbete. talman leder riksdagens

arbete.

-----------------------------------------------------

Talmanskonferensen Riksdagsstyrelsen

överlägger om åtgärder överlägger om planeringen

som kan främja av riksdagsarbetet, leder

planmässighet i riksdagsförvaltningen

riksdagens arbete. samt beslutar i ärenden

av större vikt rörande

riksdagens

internationella

kontaktverksamhet.

-----------------------------------------------------

Talmanskonferensen består Riksdagsstyrelsen består

av talmannen, vice av talmannen som

talmännen, en företrädare ordförande samt tio andra

för varje partigrupp i ledamöter som riksdagen

riksdagen som motsvarar utser inom sig för

parti med minst fyra riksdagens valperiod.

procent av rösterna i

hela riket vid senaste De partigrupper i

val till riksdagen, riksdagen som motsvarar

utskottens ordförande partier med minst fyra

samt vice ordföranden i procent av rösterna i

riksdagens hela riket vid senaste

förvaltningsstyrelse. val till riksdagen utser

Partigruppernas vardera en särskild

företrädare tillsätts vid företrädare som skall

början av varje riksmöte samråda med talmannen om

för tiden till dess nästa arbetet i kammaren i

riksmöte börjar. De utses enlighet med bestämmelser

med motsvarande i denna riksdagsordning.

tillämpning av det

förfarande som angives i

7 kap. 12 § första

stycket.

-----------------------------------------------------

1.7.1

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Talmanskonferensen Riksdagsstyrelsen

sammanträder på kallelse sammanträder på kallelse

av talmannen. av talmannen.

-----------------------------------------------------

1.7.2

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Vid förfall för Riksdagen utser

ordföranden i utskott ersättare för de valda

inträder vice ordföranden ledamöterna av

i hans ställe. riksdagsstyrelsen.

Suppleanter för Partigrupperna utser

partigruppernas ersättare för sina

företrädare behöver ej särskilda företrädare.

utses.

Riksdagsstyrelsen

Talmanskonferensen sammanträder inom stängda

sammanträder inom stängda dörrar. Vill styrelsen

dörrar. Vill konferensen inhämta upplysningar av

inhämta upplysningar av någon som ej tillhör

någon som ej tillhör styrelsen, får den kalla

konferensen, får den honom till sammanträde.

kalla honom till De vice talmännen, de av

sammanträde. de särskilda företrädarna

Kammarsekreteraren och för partigrupperna som

chefen för inte är ledamöter av

förvaltningskontoret får styrelsen samt

deltaga i konferensens kammarsekreteraren får

överläggningar. delta i styrelsens

överläggningar.

-----------------------------------------------------

1.7.3

utgår

11 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Ordförandekonferensen

överlägger i frågor av

gemensamt intresse för

verksamheten i kammaren,

utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen

består av talmannen som

ordförande samt

utskottens och EU-

nämndens ordförande.

-----------------------------------------------------

2 kap.

2.4.2

utgår

**FOOTNOTES**

[1]:1 Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450

6 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Talmannen beslutar efter Talmannen beslutar efter

samråd med samråd med

talmanskonferensen vilka riksdagsstyrelsen vilka

uppehåll i kammarens uppehåll i kammarens

arbete om en vecka eller arbete om en vecka eller

längre tid som skall längre tid som skall

förekomma under pågående förekomma under pågående

riksmöte. riksmöte.

-----------------------------------------------------

Har regeringen förordnat om extra val, kan talmannen

på begäran av regeringen besluta att uppehåll skall

göras i kammarens arbete under återstoden av

valperioden.

Talmannen kan besluta att avbryta uppehåll i

kammarens arbete. Sådant beslut skall fattas om

regeringen eller minst etthundrafemton av

riksdagens ledamöter begär det.

Om uppehåll i kammarens arbete avbryts på begäran

av regeringen eller etthundrafemton av riksdagens

ledamöter skall talmannen, om begäran innehåller ett

sådant önskemål, kalla kammaren till sammanträde

inom tio dagar från det att begäran framställdes.

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Vid sammanträde får varje ledamot och varje

statsråd, med de undantag denna riksdagsordning

föreskriver, fritt yttra sig i alla frågor som är

under behandling och om lagligheten av allt som

tilldrager sig vid sammanträdet.

Statschefen kan avgiva ämbetsförklaring inför

kammaren.

-----------------------------------------------------

Talmannen kan efter Talmannen kan efter

samråd med de av samråd med de särskilda

partigrupperna utsedda företrädarna för

ledamöterna i partigrupperna besluta

talmanskonferensen att debatt utan samband

besluta att debatt utan med annan handläggning

samband med annan får äga rum vid

handläggning får äga rum sammanträde med kammaren.

vid sammanträde med Sådan debatt får

kammaren. Sådan debatt begränsas till att avse

får begränsas till att särskilt ämne eller delas

avse särskilt ämne eller in i avsnitt efter ämne.

delas in i avsnitt efter

ämne.

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Talmannen skall samråda Talmannen skall samråda

med de av partigrupperna med de särskilda

utsedda ledamöterna i företrädarna för

talmanskonferensen om partigrupperna om

uppläggningen av upppläggningen av

kammarens överläggningar. kammarens överläggningar.

-----------------------------------------------------

2.14.2

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Talmannen bestämmer efter Talmannen bestämmer

samråd med de av efter samråd med de

partigrupperna utsedda särskilda företrädarna

ledamöterna i för partigrupperna om

talmanskonferensen om tiden för anförande i

tiden för anförande i särskilt anordnad debatt

särskilt anordnad debatt utan samband med annan

utan samband med annan handläggning.

handläggning.

-----------------------------------------------------

Partigrupp skall till

talmannen anmäla

företrädare som sägs i

första stycket.

-----------------------------------------------------

3 kap.

3.8.2

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Talmanskonferensen får Riksdagsstyrelsen får

väcka förslag hos väcka förslag hos

riksdagen i fråga som riksdagen i fråga som

gäller riksdagsarbetets gäller riksdagsarbetets

bedrivande. bedrivande eller i annan

Talmanskonferensen kan fråga om den faller under

vidare i annat fall styrelsens handläggning.

framlägga förslag för Styrelsen kan vidare i

riksdagen i fråga som annat fall framlägga

gäller riksdagen eller förslag för riksdagen i

dess organ, om förslaget fråga som gäller

grundar sig på utredning riksdagen eller dess

som talmanskonferensen organ, om förslaget

har tillsatt på grundar sig på utredning

riksdagens uppdrag. som styrelsen har

tillsatt på riksdagens

Riksdagens uppdrag.

förvaltningsstyrelse får

väcka förslag hos

riksdagen i fråga som

faller under styrelsens

handläggning.

-----------------------------------------------------

6 kap.

6.1.1

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Interpellation ingives Interpellation inges

till kammarkansliet. Den till kammarkansliet. Den

skall vara egenhändigt skall vara egenhändigt

undertecknad av undertecknad av

interpellanten. Talmannen interpellanten. Talmannen

låter utan dröjsmål låter utan dröjsmål

statsrådet få del av statsrådet få del av

interpellationen och interpellationen och

anmäler den vid närmast anmäler den vid närmast

följande sammanträde med följande sammanträde med

kammaren. kammaren.

Talmannen fastställer Talmannen fastställer

efter samråd med de av efter samråd med de

partigrupperna utsedda särskilda företrädarna

ledamöterna i för partigrupperna den

talmanskonferensen dag dag under riksmöte då

under riksmöte då interpellation senast får

interpellation senast får inges till

ingivas till kammarkansliet. Om

kammarkansliet. Om särskilda skäl föreligger

särskilda skäl föreligger får dock talmannen medge

får dock talmannen att interpellationen får

medgiva att framställas även om den

interpellationen får ingetts efter denna dag.

framställas även om den

ingivits efter denna dag.

-----------------------------------------------------

6.4.1

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Skriftlig fråga ingives Skriftlig fråga inges

till kammarkansliet. Den till kammarkansliet. Den

skall vara egenhändigt skall vara egenhändigt

undertecknad av den undertecknad av den

ledamot som framställer ledamot som framställer

frågan. Talmannen låter frågan. Talmannen låter

utan dröjsmål statsrådet utan dröjsmål statsrådet

få del av frågan och få del av frågan och

anmäler den vid närmast anmäler den vid närmast

följande sammanträde med följande sammanträde med

kammaren. kammaren.

-----------------------------------------------------

Skriftligt svar inlämnas till kammarkansliet som

överlämnar svaret till den ledamot som ställt

frågan.

-----------------------------------------------------

De skriftliga frågor som De skriftliga frågor som

under en vecka ingivits under en vecka ingetts

senast klockan 10 på senast klockan 10 på

fredag besvaras senast fredag besvaras senast

klockan 12 på onsdag i klockan 12 på onsdag i

följande vecka. följande vecka.

Under längre uppehåll i Under längre uppehåll i

kammarens arbete än en kammarens arbete än en

månad får talmannen månad får talmannen

besluta att svar lämnas besluta att svar lämnas

inom fjorton dagar efter inom fjorton dagar efter

det att frågan det att frågan

framställts. Sådant framställts. Sådant

beslut meddelas efter beslut meddelas efter

samråd med de av samråd med de särskilda

partigrupperna utsedda företrädarna för

ledamöterna i partigrupperna. Om svar

talmanskonferensen. Om inte lämnas inom denna

svar inte lämnas inom tid skall statsrådet

denna tid skall meddela kammarkansliet

statsrådet meddela när frågan kommer att

kammarkansliet när frågan besvaras eller att den

kommer att besvaras eller inte kommer att besvaras.

att den inte kommer att

besvaras.

-----------------------------------------------------

9 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Riksdagens förvaltning

består av kammarkansliet,

utskottens och EU-

nämndens kanslier samt

förvaltningskontoret.

-----------------------------------------------------

Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av

kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet

närmast efter ordinarie val till riksdagen och

gäller för tiden till dess nytt val av

kammarsekreterare förrättas.

-----------------------------------------------------

Kammarsekreteraren låter Kammarsekreteraren låter

föra protokollet vid föra protokollet vid

sammanträde med kammaren. sammanträde med kammaren.

Han expedierar riksdagens Han eller hon expedierar

beslut och biträder i riksdagens beslut och

övrigt talmannen i biträder i övrigt

riksdagsarbetet. talmannen i

riksdagsarbetet.

-----------------------------------------------------

9.1.2

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Kammarsekreteraren, med Kammarsekreteraren, med

tjänstebenämningen tjänstebenämningen

riksdagsdirektör, har ett riksdagsdirektör, är

överordnat ansvar för chef för

ledningen och riksdagsförvaltningen och

samordningen av sekreterare i

riksdagsförvaltningen. krigsdelegationen.

Kammarsekreteraren

förestår kammarkansliet

och är sekreterare i

krigsdelegationen. Han

för protokoll vid

sammanträde med

talmanskonferensen.

-----------------------------------------------------

9.1.3

utgår

2 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Utskotten och EU-nämnden Utskotten och EU-nämnden

biträds av kanslier. biträds av kanslier som

Chefen för ett sådant ingår i

kansli skall vara svensk riksdagsförvaltningen.

medborgare. Chefen för ett sådant

kansli skall vara svensk

medborgare.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Riksdagens Riksdagen beslutar om

förvaltningskontor ledes instruktion för

av riksdagens riksdagsförvaltningen.

förvaltningsstyrelse.

Styrelsen består av

talmannen som ordförande

och åtta andra ledamöter,

vilka riksdagen väljer

inom sig för riksdagens

valperiod. I styrelsen

kan också ingå högst tre

personalföreträdare

enligt vad riksdagen

närmare föreskriver.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Riksdagens Riksdagsförvaltningen

förvaltningskontor skall, skall, såvitt gäller

såvitt gäller riksdagen riksdagen och riksdagens

och riksdagens myndigheter, i den

myndigheter, i den omfattning riksdagen

omfattning riksdagen bestämmer

bestämmer

1. handlägga frågor

1. handlägga frågor angående förhandlingar om

angående förhandlingar om anställnings- och

anställnings- och arbetsvillkor för

arbetsvillkor för arbetstagare samt andra

arbetstagare samt andra personalfrågor,

personalfrågor,

2. göra upp förslag till

2. göra upp förslag till anslag på statsbudgeten,

anslag på statsbudgeten,

3. i övrigt handlägga

3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen

frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor

inom riksdagen och frågor om förvaltning av

om förvaltning av ekonomisk natur inom

ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter,

riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,

utom Riksbanken,

4. meddela föreskrifter

4. meddela föreskrifter och råd i sådana frågor

och råd i sådana frågor som avses i 1-3.

som avses i 1-3.

-----------------------------------------------------

9.7.1

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Utskott får besluta, att Utskott får besluta, att

företrädare för utskottet företrädare för utskottet

skall företaga skall företa studieresor

studieresor för att för att inhämta

inhämta upplysningar i upplysningar i ämne inom

ämne inom dess dess beredningsområde.

beredningsområde.

Utskott skall samråda

Utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen,

med talmanskonferensen, innan det fattar beslut

innan det fattar beslut om utrikes studieresa.

om utrikes studieresa. Styrelsen skall uttala

Talmanskonferensen skall sig om i vad mån resan

uttala sig om i vad mån lämpligen bör genomföras.

resan lämpligen bör Därvid skall hänsyn tas

genomföras. Därvid skall till riksdagens

hänsyn tagas till internationella

riksdagens förbindelser, till

internationella kostnaderna och till

förbindelser, till omständigheterna i

kostnaderna och till övrigt.

omständigheterna i

övrigt. Styrelsen kan meddela

närmare bestämmelser om

Talmanskonferensen kan utskottens studieresor.

meddela närmare Ledamot av riksdagen kan

bestämmelser om erhålla bidrag till

utskottens studieresor. kostnaden för enskild

Ledamot av riksdagen kan studieresa. Styrelsen kan

erhålla stipendium för meddela närmare

enskild studieresa. bestämmelser om sådana

Talmanskonferensen kan resor.

meddela närmare

bestämmelser om sådana

resor.

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Åtal mot här angiven Åtal mot här angiven

befattningshavare för befattningshavare för

brott, begånget i brott, begånget i

utövningen av hans utövningen av hans

uppdrag eller tjänst, får uppdrag eller tjänst får

beslutas, beslutas,

1. åtal mot fullmäktig i 1. åtal mot fullmäktig i

Riksbanken, ledamot av Riksbanken, ledamot av

Riksbankens direktion Riksbankens direktion

eller någon av Riksdagens eller någon av Riksdagens

revisorer endast av revisorer endast av

finansutskottet, finansutskottet,

2. åtal mot ledamot av 2. åtal mot ledamot av

riksdagens riksdagsstyrelsen, av

förvaltningsstyrelse, av riksdagens

riksdagens valprövningsnämnd eller

valprövningsnämnd eller av riksdagens

av riksdagens besvärsnämnd eller mot

besvärsnämnd eller mot Riksdagens ombudsman

Riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren

eller kammarsekreteraren endast av

endast av konstitutionsutskottet.

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första stycket om åtal mot ledamot av

Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga

om brott begånget i utövningen av Riksbankens

beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta-

och kreditreglering.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

1. Lag (0000:00) med instruktion för

riksdagsförvaltningen

Uppgifter

1 § Riksdagsförvaltningens huvuduppgifter är att

1. biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden,

2. svara för de myndighetsfunktioner och

förvaltningsuppgifter som anges i 9 kap. 4 §

riksdagsordningen,

3. informera om riksdagens arbete och frågor som

rör EU,

4. handlägga ärenden rörande riksdagens

internationella kontakter samt

5. tillhandahålla de resurser och den service m.m.

som i övrigt behövs för kammarens, utskottens och

övriga riksdagsorgans verksamhet.

2 § Riksdagsförvaltningen skall om annat inte är

särskilt föreskrivet

1. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten

avseende riksdagen och dess myndigheter m.m.,

2. meddela för riksdagen och dess myndigheter utom

Riksbanken gemensamma budget- och

redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för

utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagen

och dess organ,

3. handlägga frågor dels om arvoden och

ersättningar till riksdagens ledamöter och till

Sveriges företrädare i Europaparlamentet, dels om

pensioner och andra förmåner till ledamöterna och

deras efterlevande samt till företrädarna och deras

efterlevande,

4. svara för frågor om löner och ersättningar till

arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom

Riksbanken samt frågor angående pensioner och andra

förmåner till dessa arbetstagare och deras

efterlevande,

5. svara för frågor som rör förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetstagare såvitt gäller

riksdagen och dess myndigheter samt företräda

riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i

arbetstvister rörande kollektivavtal som har slutits

av riksdagsförvaltningen.

Riksdagsförvaltningen skall bereda riksdagens

myndigheter tillfälle att framföra sina synpunkter

på förhandlingsfrågor som direkt berör respektive

myndighet.

Riksdagsförvaltningen får till envar av riksdagens

myndigheter överlämna handläggningen av en

avtalsfråga som är av betydelse för myndigheten.

3 § Riksdagsförvaltningen skall utöver vad som anges

i 1 och 2 §§ utföra de uppgifter som riksdagen genom

särskilt beslut ålägger förvaltningen.

4 § Riksdagsförvaltningen får, utom såvitt avser

Riksbanken, föreskriva eller för särskilt fall

besluta att endast den som är svensk medborgare får

ha anställning vid riksdagen eller dess myndigheter.

5 § Utöver vad som följer av 2 och 4 §§ meddelar

riksdagsförvaltningen föreskrifter och råd inom sitt

verksamhetsområde.

6 § Inom sitt verksamhetsområde företräder

riksdagsförvaltningen staten vid domstol.

Förvaltningen får uppdra åt en annan myndighet eller

åt ett ombud att föra förvaltningens talan.

7 § Varje år före den 1 mars skall

riksdagsförvaltningen till riksdagen avge

årsredovisning för riksdagens förvaltning för det

senaste budgetåret.

8 § Riksdagsförvaltningen svarar för att intern

revision sker av förvaltningen.

9 § Riksdagsförvaltningen får inom sitt

verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla

varor och tjänster samt inom riksdagens fastigheter

upplåta lägenheter och lokaler. Förvaltningen får ta

ut avgifter för sådana varor och tjänster samt

uppdrag och upplåtelser.

Riksdagsförvaltningen bestämmer avgifternas storlek.

10 § Riksdagsförvaltningen får delta i

internationellt biståndsarbete inom det

parlamentariska området.

Riksdagsförvaltningens ledning

11 § Riksdagsförvaltningen leds av en styrelse som

ansvarar för verksamheten. Bestämmelser om val av

ledamöter och om ordförande i riksdagsstyrelsen

finns i riksdagsordningen.

12 § Riksdagsdirektören är chef för förvaltningen

och ansvarar för och leder verksamheten enligt

styrelsens direktiv och riktlinjer.

När riksdagsdirektören inte är i tjänst sköts

uppgifterna som chef för riksdagsförvaltningen av

tjänsteman som riksdagsdirektören efter samråd med

talmannen utser.

Råd för ledamotsnära frågor

13 § Riksdagsstyrelsen utser inom sig för

valperioden ett råd som tillsammans med

riksdagsdirektören skall bereda ledamotsnära frågor.

I rådet skall ingå en representant för varje

partigrupp med närvaro- och yttranderätt i

styrelsen.

Rådet sammanträder på kallelse av

riksdagsdirektören.

14 § Innan riksdagsdirektören avgör ett ärende av

särskild betydelse för riksdagens ledamöter skall

dennes förslag till avgörande föreläggas rådet för

ledamotsnära frågor.

Riksdagsdirektören får i övrigt förelägga rådet

ärenden som är av betydelse för riksdagens

ledamöter.

Om två eller flera ledamöter i rådet är emot

riksdagsdirektörens förslag till avgörande av ett

förelagt ärende skall detta hänskjutas till

styrelsen för beslut.

Styrelsens ansvar och uppgifter

15 § Styrelsen skall pröva om förvaltningens

verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse

med syftet för verksamheten. Styrelsen beslutar om

1. förslag och framställningar till riksdagen,

2. målen för förvaltningens verksamhet,

3. förvaltningens årsredovisning, delårsrapport och

förslag till budget för riksdagen,

4. åtgärder med anledning av Riksdagens revisorers

rapporter över förvaltningens verksamhet och den

redovisning som styrelsen skall lämna till riksdagen

enligt 7 §,

5. åtgärder med anledning av internrevisionens

redovisning samt revisionsplan,

6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra

författningar får meddelas av riksdagsförvaltningen,

7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,

8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas

huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling

än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan

stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av

principiell natur eller har större ekonomisk

betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess

myndigheter,

9. anställning på chefsnivå direkt under

riksdagsdirektören samt av kanslichef i utskott och

EU-nämnden,

10. frågor som avses i 4 §,

11. frågor som hänskjutits till styrelsen från

rådet för ledamotsnära frågor,

12. frågor som är av större vikt eller principiell

betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter

till styrelsen.

16 § Riksdagsstyrelsen är beslutför när ordföranden

och därutöver minst sex av de av riksdagen valda

ledamöterna är närvarande.

Vid omröstning tillämpas bestämmelserna i 18 §

förvaltningslagen (1986:223).

17 § Riksdagsstyrelsen får överlåta till

riksdagsdirektören att avgöra ärenden som avses i 15

§ 4-6 och 8-10 i vilka styrelsens beslut inte utan

olägenhet kan avvaktas.

Styrelsen får i övrigt överlåta till

riksdagsdirektören att besluta om sådana

föreskrifter som inte är av större vikt eller

principiell betydelse.

Bemyndigande för riksdagsdirektören enligt första

eller andra stycket skall framgå av arbetsordningen

eller genom särskilt beslut av riksdagsstyrelsen.

Ett beslut som har fattats av riksdagsdirektören

med stöd av första stycket skall anmälas för

styrelsen vid dess nästkommande sammanträde.

Riksdagsdirektörens ansvar och uppgifter

18 § Riksdagsdirektören skall se till att

verksamheten bedrivs författningsenligt och

effektivt.

Det åligger riksdagsdirektören att

1. se till att riksdagsledamöternas, allmänhetens

och andras kontakter med riksdagsförvaltningen

underlättas genom en god service och tillgänglighet,

genom information och genom ett klart och begripligt

språk i förvaltningens skrivelser och beslut,

2. hushålla väl med de medel som ställs till

förfogande för riksdagsförvaltningens verksamhet,

3. verka för att riksdagsförvaltningen genom

samarbete med andra statliga myndigheter och på

annat sätt tar till vara de fördelar som kan vinnas

för staten som helhet,

4. fortlöpande följa upp och pröva förvaltningens

verksamhet och konse-kvenserna av de

författningsföreskrifter och särskilda beslut som

rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs,

5. beakta de krav som ställs på verksamheten när

det gäller totalförsvaret, en ekologiskt hållbar

utveckling, jämställdheten mellan kvinnor och män

samt etnisk mångfald i arbetslivet,

6. verka för att förvaltningens organisation är

utformad så att redovisningen, medelsförvaltningen

och förvaltningen av övriga tillgångar samt

förvaltningens verksamhet i övrigt kontrolleras på

ett betryggande sätt.

19 § Riksdagsdirektören skall

1. se till att styrelsen får det underlag som den

behöver för att ta ställning till omfattningen och

inriktningen av verksamheten,

2. se till att de anställda är väl förtrogna med

målen för verksamheten,

3. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara

och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet.

Revisionsberättelse

20 § Om Riksdagens revisorers revisionsberättelse

över förvaltningens årsredovisning innehåller någon

anmärkning, skall förvaltningen, inom en månad efter

berättelsens överlämnande, till riksdagen redovisa

de åtgärder förvaltningen har vidtagit eller avser

att vidta med anledning av invändningen.

Förvaltningens organisation

21 § Förvaltningen beslutar om sin organisation.

22 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut

skall meddelas de bestämmelser som behövs om

förvaltningens organisation och formerna för dess

verksamhet.

Personalansvarsnämnd

23 § Riksdagsförvaltningens personalansvarsnämnd

prövar följande frågor för anställda i

riksdagsförvaltningen:

1. skiljande från anställning på grund av

personliga förhållanden,

dock inte i fråga om provanställning,

2. disciplinansvar,

3. åtalsanmälan,

4. avstängning.

Riksdagsdirektören är ordförande i

personalansvarsnämnden. Bestämmelser om nämndens

sammansättning i övrigt och om dess verksamhet

meddelas i arbetsordningen.

24 § Personalansvarsnämnden är beslutför när

ordföranden och minst hälften av de andra

ledamöterna är närvarande.

Ärendenas handläggning

25 § Ärenden som inte skall avgöras av

riksdagsstyrelsen eller personalansvarsnämnden

avgörs av riksdagsdirektören. Om sådant ärende inte

behöver prövas av riksdagsdirektören får det avgöras

av en annan tjänsteman i den omfattning som framgår

av arbetsordningen eller särskilda beslut.

26 § Ärendena avgörs efter föredragning.

27 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut får

det medges att ärenden som avgörs av någon annan

tjänsteman än riksdagsdirektören inte behöver

föredras.

28 § Riksdagsdirektören får utan föredragning fatta

beslut som inte kan skjutas upp till dess att

ärendet hunnit föredras.

29 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut

skall det bestämmas vem som får begära in

förklaringar, upplysningar eller yttranden i

ärendena.

30 § I fråga om varje beslut skall det finnas en

handling varav framgår

- dagen för beslutet,

- beslutets innehåll,

- vem som har fattat beslutet,

- vem som har varit föredragande och

- vem som har varit med om den slutliga

handläggningen utan att delta i avgörandet.

Protokoll skall föras när det förekommer skiljaktig

mening eller när det behövs protokoll av någon annan

orsak.

En skiljaktig mening skall alltid anges när

underrättelse lämnas om innehållet i ett beslut av

riksdagsförvaltningen varigenom förvaltningen

avgjort ett ärende.

Överklagande

31 § Bestämmelser om överklagande av beslut av

riksdagsförvaltningen finns i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

2. Genom denna lag upphävs lagen (1983:1061) med

instruktion för Riksdagens förvaltningskontor.

2. Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt

stöd till politiska partier

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:625) om

statligt stöd till politiska partier[2]

dels att i 13 § orden "riksdagens

förvaltningsstyrelse" skall bytas ut mot

"riksdagsstyrelsen",

dels att i 14 § orden "riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen".

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[2]: Lagen omtryckt 1987:876

Senaste lydelse av

13 § 1989:241

14 § 1989:241.

3. Lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande

av lagar och andra författningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:633) om

kungörande av lagar och andra författningar[3]1

dels att i 3 och 8 §§ orden "riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att i 8 § ordet "förvaltningskontoret" skall

bytas ut mot "riksdags-förvaltningen".

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[3]:1 Lagen omtryckt 1989:935

Senaste lydelse av 3 § 1999:938

4. Lag om ändring i lagen (1982:1255) om

författningssamlingar för riksdagens

förvaltningskontor och Riksbanken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1255)

om författningssamlingar för riksdagens

förvaltningskontor och Riksbanken[4]1

dels att i 1, 2, 10, 11 och 19 §§ orden "riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att i 1 § ordet "förvaltningskontoret" skall

bytas ut mot "riksdags-förvaltningen",

dels att rubriken till lagen skall lyda "Lag om

författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och

Riksbanken",

dels att rubriken närmast före 1 § skall lyda

"Författningssamling för riksdagsförvaltningen".

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[4]:1 Senaste lydelse av 11 § 1987:945

5. Lag om ändring i lagen (1983:953) om

säkerhetsskydd i riksdagen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:953) om

säkerhetsskydd i riksdagen[5]1

dels att i 7, 14, 20, 21, 24-28 och 31 §§ orden

"riksdagens förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att i 7, 17, 24, 34 och 40 §§ ordet

"förvaltningskontoret" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att i 22 och 35 §§ ordet

"förvaltningsdirektören" skall bytas ut mot

"riksdagsdirektören",

dels att 3 och 39 §§ skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Hos riksdagen skall Hos riksdagen skall

finnas en säkerhetschef, finnas en säkerhetschef,

som är direkt underställd som är direkt underställd

chefen för riksdagens förvaltningschefen.

förvaltningskontor. Säkerhetschefen ansvarar

Säkerhetschefen ansvarar för och leder

för och leder säkerhetsskyddet enligt

säkerhetsskyddet enligt en instruktion som

en instruktion som beslutas av

beslutas av riksdagsförvaltningen.

förvaltningskontoret.

För säkerhetschefen

För säkerhetschefen skall finnas en

skall finnas en ställföreträdare.

ställföreträdare.

-----------------------------------------------------

39 §[6]2

-----------------------------------------------------

Närmare föreskrifter för Närmare föreskrifter för

riksdagens myndigheter om riksdagens myndigheter om

säkerhetsprövning enligt säkerhetsprövning enligt

säkerhetsskyddslagen säkerhetsskyddslagen

(1996:627) får meddelas (1996:627) får meddelas

av respektive myndighet. av respektive myndighet.

I 6 § första stycket I 5 § lagen (0000:00) med

lagen (1983:1061) med instruktion för

instruktion för riksdagsförvaltningen ges

riksdagens riksdagsförvaltningen

förvaltningskontor ges behörighet att meddela

förvaltningskontoret föreskrifter och råd inom

behörighet att meddela sitt verksamhetsområde.

förvaltningsföreskrifter

om de frågor som kontoret

skall handlägga.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[5]:1 Senaste lydelse av

7 § 1992:1425

28 § 1992:829

[6]:2 Senaste lydelse 1996:629

6. Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion

för Riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:765)

med instruktion för Riksdagens ombudsmän[7]1

dels att i 2 § orden "riksdagens

förvaltningsstyrelse" skall bytas ut mot

"riksdagsstyrelsen",

dels att 29 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

29 §[8]

-----------------------------------------------------

Om överklagande av beslut Om överklagande av

som gäller beslut som gäller

tjänstetillsättning eller tjänstetillsättning eller

eljest rör tjänsteman vid eljest rör tjänsteman vid

expeditionen, föreskrivs expeditionen, föreskrivs

i lagen (1989:186) om i lagen (1989:186) om

överklagande av överklagande av

administrativa beslut av administrativa beslut av

riksdagens riksdagsförvaltningen och

förvaltningskontor och riksdagens myndigheter.

myndigheter.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[7]:1 Senaste lydelse av 2 § 1998:1408

[8]: Senaste lydelse 1989:190.

7. Lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion

för Riksdagens revisorer

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1987:518) med

instruktion för Riksdagens revisorer skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

20 §[9]1

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Om överklagande av Om överklagande av

revisorernas beslut revisorernas beslut

föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen

(1989:186) om (1989:186) om

överklagande av överklagande av

administrativa beslut av administrativa beslut av

riksdagens riksdagsförvaltningen och

förvaltningskontor och riksdagens myndigheter.

myndigheter.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[9]:1 Senaste lydelse 1989:191

8. Lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av

riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter

m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1988:46) om

revision av riksdagens förvaltning och riksdagens

myndigheter m.m.[10]1 skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 §[11]2

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

I 9 kap. 2 § lagen I 9 kap. 2 § lagen

(1988:1385) om Sveriges (1988:1385) om Sveriges

riksbank finns riksbank finns

bestämmelser om det bestämmelser om det

ansvar som fullmäktige i ansvar som fullmäktige i

Riksbanken har för Riksbanken har för

internrevisionen av den internrevisionen av den

egna myndigheten. egna myndigheten.

Motsvarande bestämmelser Motsvarande bestämmelser

finns i vad gäller finns i vad gäller

riksdagens förvaltning i riksdagens förvaltning i

3 § lagen (1983:1061) med 8 § lagen (0000:00) med

instruktion för instruktion för

Riksdagens riksdagsförvaltningen, i

förvaltningskontor, i vad vad gäller Riksdagens

gäller Riksdagens revisorer i 2 § lagen

revisorer i 2 § lagen (1987:518) med

(1987:518) med instruktion för

instruktion för Riksdagens revisorer, i

Riksdagens revisorer, i vad gäller Riksdagens

vad gäller Riksdagens ombudsmän i 12 § lagen

ombudsmän i 12 § lagen (1986:765) med

(1986:765) med instruktion för

instruktion för Riksdagens ombudsmän och

Riksdagens ombudsmän och i vad gäller Stiftelsen

i vad gäller Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Riksbankens Jubileumsfond i 10 § stadgarna (RFS

i 10 § stadgarna (RFS 1988:1) för Stiftelsen

1988:1) för Stiftelsen Riksbankens

Riksbankens Jubileumsfond.

Jubileumsfond.

-----------------------------------------------------

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[10]:1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:203

[11]:2 Senaste lydelse 1999:203

9. Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385)

om Sveriges riksbank[12]1

dels att i 9 kap. 4 § orden "Riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att 11 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

11 kap.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Riksbankens beslut enligt Riksbankens beslut

denna lag får överklagas enligt denna lag får

endast i den utsträckning överklagas endast i den

och i den ordning som utsträckning och i den

sägs i lagen (1989:186) ordning som sägs i lagen

om överklagande av (1989:186) om

administrativa beslut av överklagande av

Riksdagens administrativa beslut av

förvaltningskontor och riksdagsförvaltningen och

myndigheter. Hur talan riksdagens myndigheter.

förs mot fullmäktiges Hur talan förs mot

beslut om skiljande av en fullmäktiges beslut om

ledamot av direktionen skiljande av en ledamot

från hans anställning av direktionen från hans

regleras i 2 kap. 2 §. anställning regleras i 2

kap. 2 §.

-----------------------------------------------------

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[12]:1 Lagen omtryckt 1999:19

10. Lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av riksdagens

förvaltningskontor och myndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av riksdagens

förvaltningskontor och myndigheter[13]1

dels att i 1, 5 och 6 §§ orden "riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att rubriken till lagen samt 2 och 3 §§ skall

ha följande lydelse.

Lag om överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Ett beslut som gäller Ett beslut som gäller

anställning hos riksdagen anställning hos riksdagen

eller dess myndigheter eller dess myndigheter

får överklagas i enlighet får överklagas i enlighet

med vad som anges i denna med vad som anges i denna

lag om beslutet lag om beslutet

1. gäller 1. gäller

tjänstetillsättning med tjänstetillsättning med

de undantag som framgår de undantag som framgår

av 3 § och saken inte av 3 § och saken inte

enbart avser tvist om enbart avser tvist om

kollektivavtal, kollektivavtal,

2. gäller en fråga 2. gäller en fråga

som enligt avtal skall som är reglerad i lag

avgöras av arbetsgivaren, eller i annan författning

och det i samma

3. gäller en fråga författning föreskrivs

som är reglerad i lag att beslut i frågan får

eller i annan författning överklagas.

och det i samma

författning föreskrivs

att beslut i frågan får

överklagas.

-----------------------------------------------------

3 §[14]2

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Ett beslut om tjänstetillsättning får inte

överklagas om det avser någon av följande tjänster

hos riksdagen - förvaltningsdirektör,

förhandlingschef vid förvaltningskontoret,

biträdande kammarsekreterare, chef för

utskottskansli och chef för riksdagens

internationella kansli,

hos Riksbanken - ledamöter av direktionen och

chef för revisionsenhet,

hos Riksdagens ombudsmän - chef för ombudsmännens

kansli,

hos Riksdagens revisorer - chef för revisorernas

kansli.

-----------------------------------------------------

Ett beslut om tjänstetillsättning får inte

överklagas om det avser någon av följande tjänster

hos riksdagen - förvaltningschef, biträdande

kammarsekreterare, chef för utskottskansli, chef för

EU-nämndens kansli och chef för riksdagens

internationella kansli.

hos Riksbanken - ledamöter av direktionen och

chef för revisionsenhet,

hos Riksdagens ombudsmän - chef för ombudsmännens

kansli,

hos Riksdagens revisorer - chef för revisorernas

kansli.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre

bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om

överklagande av beslut som fattas före lagens

ikraftträdande.

**FOOTNOTES**

[13]:1 Senaste lydelse av 1 § 1994:1068

[14]:2 Senaste lydelse 1998:1411

11. Lag om ändring i lagen (1993:825) om

personregister i riksdagens informationssystem

Rixlex

Härigenom föreskrivs att i 1 och 5 §§ lagen

(1993:825) om personregister i riksdagens

informationssystem Rixlex orden "Riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen".

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

12. Lag om ändring i lagen (1993:1426) med

instruktion för Riksdagens arvodesnämnd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1426)

med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd

dels att i 6 och 10 §§ orden "riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen",

dels att i 7 § orden "riksdagens

förvaltningsstyrelse" skall bytas ut mot

"riksdagsstyrelsen".

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

13. Lag om ändring i lagen (1993:1427) med

instruktion för Statsrådsarvodesnämnden

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1993:1427)

med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden orden

"riksdagens förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen".

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

14. Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1065)

om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter[15]1

dels att i 1 kap. 5 §, 2 kap. 3 §, 4 kap. 2 och 3

§§, 5 kap. 1 och 3 §§, 13 kap. 5, 6, 14 och 17 §§

orden "Riksdagens förvaltningskontor" skall bytas ut

mot "riksdagsförvaltningen",

dels att i 5 kap. 5 § ordet "förvaltningskontoret"

skall bytas ut mot "riksdagsförvaltningen",

dels att i 4 kap. 3 § ordet "talmanskonferensen"

skall bytas ut mot "riksdagsstyrelsen".

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[15]:1 Senaste lydelse av

2 kap. 3 § 1997:1067 5 kap. 1 § 1996:296

4 kap. 2 § 1996:296 5 kap. 3 § 1996:296

4 kap. 3 § 1996:296 5 kap. 5 § 1996:296

15. Lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 4 och 5 §§ samt 9

kap. 5, 6, 14 och 17 §§ lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

orden "riksdagens förvaltningskontor" skall bytas ut

mot "riksdagsförvaltningen".

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

16. Lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627)

Härigenom föreskrivs att i 20 § säkerhetsskyddslagen

(1996:627) orden "riksdagens förvaltningskontor"

skall bytas ut mot "riksdagsförvaltningen".

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

17. Lag om ändring i lagen (1996:810) om

registrering av riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1996:810) om

registrering av riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen orden "Riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen".

----------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

18. Lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i

riksdagen

Härigenom föreskrivs att i 14 § lagen (1999:1209) om

stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen orden "Riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen".

----------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

19. Lag om ändring i lagen (1999:1286) om ändring i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs att i lagen (1999:1286) om

ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter orden "riksdagens

förvaltningskontor" skall bytas ut mot

"riksdagsförvaltningen".

__________

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

att tilläggsbestämmelsen 1.7.2 skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Talmanskonferensens Utskottets förslag

förslag

-----------------------------------------------------

1.7.2

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Riksdagen utser ersättare Riksdagen utser en

för de valda ledamöterna personlig ersättare för

av riksdagsstyrelsen. varje vald ledamot av

Partigrupperna utser riksdagsstyrelsen. Varje

ersättare för sina partigrupp utser en

särskilda företrädare. personlig ersättare för

sin särskilda

Riksdagsstyrelsen företrädare.

sammanträder inom stängda

dörrar. Vill styrelsen Riksdagsstyrelsen

inhämta upplysningar av sammanträder inom stängda

någon som ej tillhör dörrar. Vill styrelsen

styrelsen, får den kalla inhämta upplysningar av

honom till sammanträde. någon som ej tillhör

De vice talmännen, de av styrelsen, får den kalla

de särskilda företrädarna honom eller henne till

för partigrupperna som sammanträde. De vice

inte är ledamöter av talmännen, de av de

styrelsen samt särskilda företrädarna

kammarsekreteraren får för partigrupperna som

delta i styrelsens inte är ledamöter av

öveläggningar. styrelsen samt

kammarsekreteraren får

delta i styrelsens

öveläggningar.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 §[16]1

-----------------------------------------------------

Under Justitiekanslerns tillsyn står dessutom

1. kommunala myndigheter och andra myndigheter som

ej är statliga,

2. tjänstemän och andra befattningshavare vid

myndigheter som avses under 1,

-----------------------------------------------------

3. andra som, utan att 3. andra som, utan att

vara knutna till statlig vara knutna till statlig

myndighet, innehar tjänst myndighet, innehar tjänst

eller uppdrag varmed eller uppdrag varmed

följer följer

myndighetsutövning, myndighetsutövning,

såvitt avser denna deras såvitt avser denna deras

verksamhet, dock ej verksamhet, dock ej

ledamöter av riksdagen, ledamöter av riksdagen,

kyrkomötet eller kyrkomötet eller

beslutande kommunal beslutande kommunal

församling, församling eller

riksdagens anställda och

uppdragstagare.

-----------------------------------------------------

4. tjänstemän och uppdragstagare i statliga

affärsverk, när de för verkens räkning fullgör

uppdrag i sådana aktiebolag där staten genom verken

utövar ett bestämmande inflytande.

Vid tillsyn över kommunala myndigheter skall

Justitiekanslern beakta de former i vilka den

kommunala självstyrelsen utövas.

-----------------------------------------------------

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

**FOOTNOTES**

[16]:1 Senaste lydelse 1987:996

Innehållsförteckning