Bet. 1999/2000:KU5

Konstitutionsutskottets betänkande

1999/2000:KU05

Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom

totalförsvaret, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1998/99:124

Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom

totalförsvaret, m.m samt två motioner (kd resp. mp)

som väckts med anledning av propositionen och en

motion från allmänna motionstiden 1999/2000. I

propositionen behandlas vissa frågor som har

aktualiserats till följd av beslutet om ändrade

relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.

år 2000. Det gäller frågor om statligt stöd till

trossamfunden och om samfundens medverkan inom

totalförsvaret. En lag om stöd till trossamfund

föreslås. Vidare föreslås med anledning av

stat-kyrkareformen följdändringar i en rad lagar.

Stöd till trossamfund skall kunna lämnas i form av

statsbidrag och statlig avgiftshjälp till

registrerade trossamfund. Målet för stödet skall

vara att bidra till att skapa förutsättningar för

trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt

inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst,

själavård, undervisning och omsorg. Stödet skall

endast få lämnas till trossamfund som bidrar till

att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande

värderingar och som är stabila och har egen

livskraft. Regeringen skall bestämma vilka

trossamfund som kan få bidrag av staten. Om ett

samfund får avgiftshjälp skall detta beaktas vid

fördelningen av statsbidrag.

Svenska kyrkans skyldigheter att vidta

beredskapsförberedelser i fråga om

begravningsverksamheten och förvaltningen av de

kyrkliga kulturminnena föreslås vara

offentligrättsligt reglerade även i framtiden.

Lagförslagen avses i huvudsak träda i kraft den 1

januari 2000.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

samtliga tre motioner. Tre reservationer (kd resp.

mp) och ett särskilt yttrande (v) har avgetts.

Propositionen

1998/1999:124, vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om stöd till trossamfund,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

4. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

5. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

6. lag om ändring i lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer

m.fl.,

7. lag om ändring i lagen (1975:689) om

tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

8. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande

av lagar och andra författningar,

10. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),

11. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet

hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och

domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.,

14. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

15. lag om ändring i lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister,

16. lag om ändring i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken,

17. lag om ändring i lagen (1992:1403) om

totalförsvar och höjd beredskap,

18. lag om ändring i lagen (1994:261) om

fullmaktsanställning,

19. lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt för

kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att

lämna internationell katastrofhjälp och annat

bistånd,

20. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt

försvar,

21. lag om ändring i lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt,

22. lag om ändring i lagen (1994:1811) om

disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,

23. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen

(1996:627),

24. lag om ändring i lagen (1997:158) om

röstlängdsregister,

26. lag om ändring i lagen (1997:998) om ändring i

lagen (1995:743) om aviseringsregister,

27. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling

av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,

28. lag om ändring i lagen (1998:1593) om

trossamfund,

29. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift

till registrerat trossamfund,

30. lag om ändring i lagen (1999:301) om ändring i

sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 13 kap.

4 §

31. lag om ändring i lagen (1999:640) om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200).

Dessa lagförslag finns i bilaga 1. Propositionen

innehåller därutöver tre lagförslag som har

överlämnats till finansutskottet (2.13), och

skatteutskottet (2.3 och 2.25). Vidare har delar av

ett lagförslag (2.30) överlämnats till

kulturutskottet.

Motionerna

Motioner som väckts med anledning av

propositionen

1999/2000:K1 av Ingvar Svensson m.fl. (kd), vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de grundläggande

principer enligt vilka bidragsfrågor skall prövas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett gemensamt

råd/forum skall inrättas,

3. att riksdagen beslutar om en

övergångsbestämmelse som innebär att trossamfunden

kan komma in i uppbördssystemet tidigare än år 2001.

1999/2000:K2 av Per Lager m.fl. (mp), vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring i relevant

lagstiftning att Svenska kyrkan och andra

trossamfund/föreningar själva ansvarar för uppbörden

av eventuella avgifter.

Motion från allmänna motionstiden

1999/2000:K306 av Carina Hägg (s), vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att värna

begravningstraditionen.

Yttranden från andra utskott

På konstitutionsutskottets begäran har

kulturutskottet och försvarsutskottet yttrat sig

ärendet. Yttrandena - 1999/2000:KrU3y och

1999/2000:FöU1y - finns i bilagorna 2 och 3.

Utskottet

Bidrag till andra trossamfund än Svenska

kyrkan

Bakgrund

Riksdagen beslutade år 1971 om bidrag till

församlingar inom andra kristna trossamfund än

Svenska kyrkan. Syftet med bidraget borde enligt

kulturutskottet (bet. KrU 1971:15) vara att öka

förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar

att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i

form av gudstjänst, själavård och liknande. Efter

hand har kretsen av de som kan erhålla bidrag

utökats med bl.a. Romersk-katolska kyrkan, de

judiska församlingarna, vissa protestantiska och

ortodoxa kyrkor samt islamiska församlingar.

Statsbidraget fördelas av en statlig myndighet,

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund,

enligt förordningen (1989:271) om statsbidrag till

andra trossamfund än Svenska kyrkan. Statsbidrag kan

lämnas för religiös verksamhet och till lokaler för

religiös verksamhet samt till teologiska seminarier

m.m. Bidrag kan endast lämnas till de samfund som

finns angivna i förordningen eller genom associering

samverkar med något av dessa samfund. I

Samarbetsnämnden är de samfund och samverkande organ

som enligt förordningen kan komma i fråga för

statsbidrag representerade. Anslaget för 1999 uppgår

till 55,7 miljoner kronor, varav Samarbetsnämnden

fördelar 52,8 miljoner kronor.

Propositionen

I propositionen framhålls att statens stöd till

trossamfund kommer att ges i två skilda former: dels

som statsbidrag, dels som avgiftshjälp.

Enligt regeringsformen är det en uppgift för det

allmänna att främja bl.a. religiösa minoriteters

möjligheter att behålla och utveckla ett eget

kultur- och samfundsliv. Trossamfunden är generellt

sett samhällsnyttiga organisationer som medverkar i

den ständigt pågående normbildningsprocessen, som är

nödvändig för att upprätthålla och stärka de

grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar

på. När Svenska kyrkan enligt 16 § lagen (1998:1593)

om trossamfund får kostnadsfri avgiftshjälp bör

staten av likställighetsskäl stödja de andra

trossamfunden.

Regeringen föreslår att det stiftas en särskild lag

med föreskrifter om stöd till trossamfund, vari

anges de grundläggande principerna för

bidragsfördelningen. I lagen anges att målet för

stödet skall vara att bidra till att skapa

förutsättningar för trossamfunden att bedriva en

aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i

form av gudstjänst, själavård, undervisning och

omsorg. Större delen av bidraget bör ges i form av

organisationsbidrag. Enligt lagförslaget får

statsbidrag lämnas endast till ett trossamfund som

bidrar till att upprätthålla och stärka de

grundläggande värderingar som samhället vilar på och

är stabilt och har egen livskraft. Regeringen

bestämmer enligt förslaget vilka trossamfund som kan

få statsbidrag. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

fördelning av statsbidrag. Hur fördelningen av

bidragen skall göras i det enskilda fallet bör

regeringen liksom i dag kunna delegera till ett

särskilt fördelningsorgan.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

bör även i fortsättningen fördela statsbidraget till

trossamfunden. Till nämnden bör det knytas ett råd

för dryftande av gemensamma frågor av intresse för

kretsen av bidragsberättigade trossamfund. Det finns

enligt regeringen därutöver ett behov av ett

särskilt forum med uppgift att vara ett kontaktorgan

för diskussion av övergripande gemensamma frågor av

intresse både för staten och samfunden. Inrättandet

av ett sådant forum bör därför övervägas.

Vid fördelning av statsbidrag skall det beaktas om

trossamfundet får statlig hjälp med att bestämma,

debitera, redovisa och ta in avgifter.

Motionen

Ingvar Svensson m.fl. (kd) tar i motion K1 upp

frågan om de grundläggande principerna för

statsbidrag. Motionärerna framhåller att det varit

önskvärt att regeringen varit tydligare när det

gäller kriteriet "bidrar till att upprätthålla och

stärka de grundläggande värderingar som samhället

vilar på" och i fråga om när regeringen anser sig

kunna vägra lämna ett bidrag. Motionärerna utgår

ifrån att de kriterier som ställs upp inte strider

mot de stora andliga traditionerna och

världsreligionerna. En inblandning i samfundens

gudstjänstordning vore enligt motionen mycket

olycklig. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 1).

Motionärerna anser vidare att det till

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

bör knytas ett sådant råd som enligt propositionen

bör övervägas för dryftande av gemensamma frågor av

intresse både för kretsen bidragsberättigade

trossamfund och staten, och för att vara ett

kontaktorgan för diskussion av gemensamma frågor av

intresse för staten och trossamfunden. Samfunden bör

erbjudas möjlighet att ingå i ett sådant råd, där

exempelvis frågor om samhällets värdegrund och hur

denna skall styrkas bör kunna dryftas. Riksdagen bör

hos regeringen begära förslag till åtgärder för att

inrätta ett gemensamt råd/forum (yrkande 2).

Yttrande från kulturutskottet

Kulturskottet föreslår att konstitutionsutskottet

hemställer att riksdagen antar den föreslagna lagen

om stöd till trossamfund.

Kulturutskottet konstaterar att regeringen i

propositionen understryker att de krav som ställs

upp främst bör vara av formell natur. Regeringen

understryker dock att det också bör ske en prövning

av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets

grundläggande värderingar. Detta får enligt

regeringens uppfattning inte innebära att det sker

någon närmare prövning och värdering av samfundets

lära i förhållande till samhällets gemensamma

värdegrund. Regeringen utvecklar sin syn på vad som

bör menas med att "bidra till att upprätthålla och

stärka samhällets grundläggande värderingar". Därvid

nämns bl.a. att trossamfunden bör motverka alla

former av rasism och andra typer av diskriminering

och motverka våld och brutalitet. Samfunden bör

också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män

och för att dess medlemmar och betjänade vägleds av

etiska principer som är förenliga med samhällets

grundläggande demokratiska värderingar.

Kulturutskottet anser att motionärernas önskemål att

bidragskraven inte får innebära en inblandning i

samfundens gudstjänstordning är tillgodosett genom

regeringens uttalande att de krav som nämnts och

exemplifierats i propositionen inte innebär något

krav på att samfundens lära eller åskådning skall

utformas i demokratisk ordning. Kulturutskottet

framhåller vad som sägs i propositionen att det inte

bör krävas att beslutsprocessen i samfundet vid

utseendet av exempelvis präster skall vila på

demokratisk grund. Kulturutskottet anser att det

inte är nödvändigt att riksdagen gör något

ytterligare förtydligande i frågan, varför motionen

K1 yrkande 1 bör avstyrkas av

konstitutionsutskottet.

Kulturutskottet anser också att yrkande 2 i

motionen bör avstyrkas. Riksdagen bör enligt

kulturutskottet inte uttala sig om i vilka former

som kontakterna mellan staten och trossamfunden bör

bedrivas. Kulturutskottet förutsätter att regeringen

och samfunden efter en tids erfarenheter av den form

för samverkan som väljs diskuterar om det behöver

göras några ändringar.

Konstitutionsutskottets bedömning

I frågan om grundläggande principer för fördelningen

av statsbidrag har regeringen understrukit att de

krav som uppställs främst bör vara av formell natur.

Det förhållandet att det också skall ske en prövning

av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets

grundläggande värderingar får enligt regeringen inte

innebära att det sker någon närmare prövning och

värdering av samfundets lära i förhållande till

samhällets gemensamma värdegrund. Samfundet bör

verka för att dess medlemmar och betjänade vägleds

av etiska principer som är förenliga med samhällets

grundläggande demokratiska värderingar. Däremot

krävs enligt regeringen inte att samfundets lära

eller åskådning skall utformas i demokratisk ordning

eller att beslutsprocessen vid utseende av

exempelvis präster vilar på demokratisk grund.

Konstitutionsutskottet delar kulturutskottets

bedömning att motionärernas önskemål om att

bidragskraven inte får innebära en inblandning i

samfundens gudstjänstordning är tillgodosett genom

regeringens uttalande att de krav som nämns och

exemplifieras i propositionen inte innebär något

krav på att samfundets lära eller åskådning skall

utformas i demokratisk ordning eller att

beslutsprocessen i samfundet vid utseendet av

exempelvis präster skall vila på demokratisk grund.

Konstitutionsutskottet avstyrker därför motion K1

(kd) yrkande 1.

Inte heller finns det enligt

konstitutionsutskottets mening anledning för

riksdagen att göra ett tillkännagivande till

regeringen i frågan om ett gemensamt forum för

frågor av intresse för både staten och kretsen av

bidragsberättigade trossamfund.

Konstitutionsutskottet förutsätter därvid liksom

kulturutskottet att regeringen och samfunden efter

en tids erfarenhet av samverkan tar upp frågan om

behovet av förändringar när det gäller formerna för

kontakter mellan staten och de bidragsberättigade

samfunden. Mot denna bakgrund avstyrker

konstitutionsutskottet motion K1 (kd) yrkande 2 och

tillstyrker regeringens förslag till lag om stöd

till trossamfund, såvitt avser 1-4 §§.

Statlig hjälp vid betalning av avgift till

trossamfund

Propositionen

Statens kostnader för avgiftshjälpen bör enligt

propositionen räknas av från trossamfundens

organisationsbidrag i förhållande till det antal

personer vars avgifter tas in med statlig hjälp.

Statens kostnader har beräknats till 21 kr per

person som omfattas av hjälpen. Även de

förberedelsekostnader som uppkommer hos

Riksskatteverket och som tidigare beräknats till 75

000 kr per samfund bör räknas av från

organisationsbidraget.

Regeringen framhåller att ikraftträdandet av

reglerna om avgiftshjälp är beroende av frågan när

hela stat-kyrkareformen träder i kraft. Vad som

skall gälla har riksdagen redan bestämt genom flera

beslut och dessa ställningstaganden ligger givetvis

fast. Frågan om när avgiftshjälpen skall börja ges

får lösas inom den tidsram som relationsändringen

sätter genom närmare kontakter mellan regeringen,

berörda myndigheter och intresserade samfund. Innan

regeringen beslutar om avgiftshjälp till ett

trossamfund bör det stå klart att både principiella

och praktiska förutsättningar finns för att medge

hjälpen. Att höra Samarbetsnämnden och

Riksskatteverket om ansökningarna kan ge regeringen

kompletterande underlag för beslutet.

Enligt förslaget till lag om ändring i lagen om

trossamfund beslutar regeringen om att ett annat

registrerat trossamfund än Svenska kyrkan skall få

avgiftshjälp och om hjälpen skall upphöra.

Motsvarande bestämmelser i lagen om avgift till

registrerat trossamfund upphävs. Avgiftshjälp får

lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till

att upprätthålla och stärka de grundläggande

värderingar som samhället vilar på, och är stabilt

och har egen livskraft.

Motionerna

I motion K2 av Per Lager m.fl. (mp) begärs att

Svenska kyrkan och andra trossamfund själva skall

ansvara för uppbörden av avgifter. Motionärerna

framhåller att det är svårt göra gränsdragningar i

fråga om vad som skall anses vara trossamfund och

vad som skall anses utgöra livsåskådningsgrupper och

föreningar. Vad kriteriet "upprätthålla och stärka

samhällets grundläggande värderingar" innebär

skiftar med tidsandan och personliga utgångspunkter.

Konsekvenserna av avgiftshjälpen måste rimligen bli

att alla sorters föreningar, som värnar om vårt

samhälles grundläggande värderingar skulle kunna

känna sig kallade att få del av uppbördshjälpen.

Ingvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion K1 däremot

att riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse

som innebär att trossamfunden kan komma in i

uppbördssystemet tidigare än år 2001. Motionärerna

hänvisar till att Samarbetsnämnden för statsbidrag

till trossamfund och Sveriges Frikyrkoråd har

framfört att det är otillfredsställande att enbart

Svenska kyrkan får avgiftshjälp före år 2001 och

till att Svenska missionsförbundet anser det viktigt

från likställighetssynpunkt att avgiftshjälpen

börjar tillämpas år 2000 (yrkande 3).

Konstitutionsutskottets bedömning

Riksdagen har vid flera tillfällen tagit ställning

för att staten skall biträda Svenska kyrkan och

andra trossamfund med uppbörd av avgifter. Redan

riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade

relationer mellan staten och Svenska kyrkan (bet.

1995/96:KU12) innebar ett ställningstagande för en

sådan ordning. Riksdagen har därefter den 4 juni

1998 (bet. 1997/98:KU20 och slutligt den 18 november

1998 (bet. 1998/99:KU5) beslutat lagen (1998:1593)

om trossamfund, vari föreskrivs att även andra

trossamfund än Svenska kyrkan kan beviljas hjälp med

att ta in avgifterna. Också våren 1999 tog riksdagen

ställning i frågan med anledning av en följdmotion

(mp) till propositionen 1998/99:38 (bet.

1998/99:KU18). Vid de senare tillfällena hänvisade

utskottet till principbeslutet år 1995. Utskottet

gör inte nu någon annan bedömning och avstyrker

motion K2 (mp). Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om

trossamfund och lag om ändring i lagen (1999:291) om

avgift till trossamfund samt lag om stöd till

trossamfund, såvitt avser 5 §.

Riksdagen har beslutat att stat-kyrkareformen skall

träda i kraft den 1 januari år 2000. För att annat

trossamfund än Svenska kyrkan skall erhålla hjälp

med uppbörd av avgifter krävs enligt lagen om

trossamfund, som träder i kraft den 1 januari år

2000, att trossamfundet är registrerat. Enligt

förordningen (1999:731) om registrering av

trossamfund, som i denna del träder i kraft den 1

januari år 2000, skall Kammarkollegiet avgöra frågor

om registrering av trossamfund. Enligt lagen

(1998:291) om avgift till registrerat trossamfund,

som trätt i kraft den 1 oktober 1999, får regeringen

besluta att annat registrerat trossamfund än Svenska

kyrkan skall få uppbördshjälp. Enligt denna lag

skall vidare trossamfunden varje år senast den 3

december till Riksskatteverket lämna de uppgifter

som behövs som underlag för att ta in avgifterna,

bl.a. uppgift om vem som har eller anses ha samtyckt

till att betala avgift.

Det är enligt utskottets mening angeläget att det i

enlighet med principbeslutet uppnås en större

likställighet mellan Svenska kyrkan och andra

trossamfund i samband med stat-kyrkareformen.

Uppgiften att ta in avgiften, som kommer att

behandlas som skatt, är emellertid av ingripande

karaktär. Det är därför angeläget att genomförandet

av den grannlaga uppgiften att hjälpa trossamfunden

med att ta in avgifter inte hastas fram utan

förbereds på ett omsorgsfullt sätt. Riksskatteverket

måste för att kunna klara sin uppgift erhålla de

uppgifter som behövs för att ta in avgifterna under

år 2000 allra senast den 3 december. Dessförinnan

krävs ett beslut av regeringen på grundval av

registreringar som skall göras inom Kammarkollegiet.

Regeringsbeslutet kan kräva känsliga bedömningar i

fråga om de förutsättningar som ges i 16 § lagen om

trossamfund och i fråga om vilken form av samtycke

som krävs i det särskilda fallet. Den tid som

återstår före den 3 december 1999 är enligt

utskottets bedömning så knapp att det kan

ifrågasättas om de beslut som behövs dessförinnan

har förutsättningar att bli tillräckligt noggrant

beredda. I detta sammanhang kan inte heller bortses

från att det kan finnas samfund som ännu inte

slutfört sitt förberedelsearbete eftersom de i

enlighet med det påpekande som Riksskatteverket

gjorde i betänkandet Statlig medverkan vid

avgiftsbetalning (SOU 1997:46, s. 105) räknat med

att uppbördshjälpen inte kommer att lämnas förrän

2001.

Utskottet anser mot denna bakgrund att övervägande

skäl talar för att riksdagen inte beslutar om en

sådan övergångsbestämmelse som begärs i motion K1

(kd) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks

följaktligen.

Trossamfunden och totalförsvaret

Propositionen

De kyrkliga kommunerna och myndigheterna omfattas i

dag av åtskilliga författningar på försvarsområdet.

Detta skall ses mot bakgrund av att Svenska kyrkan

är en del av det allmänna, och de kyrkliga organens

verksamhet till stor del är författningsreglerad.

Beredskapslagstiftningen innebär att bl.a. kyrkliga

kommuner och myndigheter är skyldiga att vidta de

åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten

skall kunna bedrivas även under höjd beredskap.

Någon motsvarande skyldighet finns inte i fråga om

andra trossamfund än Svenska kyrkan eller den

verksamhet som bedrivs av privaträttsliga organ inom

Svenska kyrkan.

Enligt regeringens bedömning bör trossamfundens

kunnande och insatser uppmärksammas och tas till

vara inom totalförsvaret även i framtiden. Särskilt

betydelsefulla uppgifter är begravningsverksamhet

och andlig vård. Regeringens förslag innebär att

lagen (1994:1720) om civilt försvar inte skall vara

generellt tillämplig på Svenska kyrkan och dess

organisatoriska delar. Deras skyldighet att vidta

beredskapsförberedelser i fråga om

begravningsverksamheten och de kyrkliga

kulturminnena skall dock vara offentligrättsligt

reglerad. I begravningslagen (1990:1144) föreslås

två nya paragrafer om skyldigheten för församling

att vidta beredskapsförberedelser och om

skyldigheten att lämna vissa uppgifter m.m. om

krigsfångar och andra skyddade personer. Svenska

kyrkans centralstyrelses författningsreglerade

ansvar för ledning och samordning av den kyrkliga

beredskapen bör upphöra. Överstyrelsen för civil

beredskap bör leda och samordna trossamfundens

medverkan inom det civila försvaret i enlighet med

vad Överstyrelsen kommer överens om med Svenska

kyrkan och andra trossamfund. Till Överstyrelsen för

civil beredskap bör knytas ett särskilt råd för

trossamfundens beredskapsfrågor.

En ny paragraf, 15 a §, föreslås i lagen (1988:950)

om kulturminnen m.m., vari föreskrivs att Svenska

kyrkan och dess organisatoriska delar skall vidta de

beredskapsförberedelser som under höjd beredskap

behövs för vård och underhåll av de kyrkliga

kulturminnena. Bestämmelserna i lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt som avser utredning om

totalförsvarspliktigas personliga förhållanden skall

enligt förslaget inte vara tillämpliga på Svenska

kyrkan och dess organisatoriska delar. Inte heller

skall lagen (1998:938) om behandling av

personuppgifter vara tillämplig på dessa organ.

Totalförsvarets pliktverk skall kunna besluta om

krigsplacering efter framställning från registrerade

trossamfund eller organisatoriska delar av sådana

samfund. Regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer skall få överlämna till registrerade

trossamfund eller organisatoriska delar att besluta

om ledighet och förmåner. Svenska kyrkan och dess

organisatoriska delar skall inte ha rätt att pröva

frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan eller

om ersättningsskyldighet enligt lagen (1994:1811) om

disciplinansvar inom totalförsvaret m.m.

De ändrade relationerna mellan staten och Svenska

kyrkan medför att det behöver göras ändringar i ett

antal andra lagar inom totalförsvarsområdet, det

gäller bl.a. skyldigheten att lämna upplysningar

m.m. om krigsfångar i lagen om civilt försvar samt

bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (1996:627) och

lagen (1993:1403) om totalförsvar och höjd

beredskap.

Yttrande från försvarsutskottet

Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att

trossamfundens kunnande och insatser även i

framtiden bör uppmärksammas och tas till vara inom

totalförsvaret. Försvarsutskottet anser att den

andliga vården - här med innebörden själavård och

krishantering - och begravningsverksamheten är

särskilt betydelsefulla områden när det gäller

trossamfundens medverkan inom totalförsvaret.

Försvarsutskottet utgår i från att förutsättningarna

för trossamfundens viktiga verksamhet inom

totalförsvaret inte kommer att förändras med

anledning av de ändrade relationerna mellan staten

och Svenska kyrkan, och har inte något att erinra

mot de följdändringar i lagstiftningen inom

totalförsvaret som regeringen föreslår med anledning

av stat-kyrkareformen.

Yttrande från kulturutskottet

Kulturutskottet har inte något att erinra mot den

föreslagna ändringen av kulturminneslagen i fråga

om offentligrättslig reglering av Svenska kyrkans

och dess organisatoriska delars skyldighet att vidta

beredskapsförberedelser för vård och underhåll av de

kyrkliga kulturminnena.

Konstitutionsutskottets bedömning

I likhet med försvarsutskottet delar

konstitutionsutskottet regeringens bedömning att

trossamfundens kunnande och insatser - särskilt när

det gäller begravningsverksamheten och den andliga

vården - bör uppmärksammas och tas till vara inom

totalförsvaret även i framtiden.

Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m., lag om ändring i begravningslagen

(1990:1144), lag om ändring i lagen (1992:1403) om

totalförsvar och höjd beredskap, lag om ändring i

lagen (1994:1720) om civilt försvar, lag om ändring

i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lag om

ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom

totalförsvaret och lag om ändring i

säkerhetsskyddslagen (1996:627).

Följdändringar med anledning av

stat-kyrkareformen m.m.

I propositionen föreslås ändringar i en rad lagar.

Flera lagändringar innebär att hänvisningar till

kyrkliga kommuner och församlingar m.fl. begrepp

utgår ur lagtexten och att begreppet registrerat

trossamfund införs i vissa lagar. Särbehandlingen av

egendom som förvärvats för kyrkliga ändamål utgår ur

lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

Den föreslagna ändringen i lagen (1976:633) om

kungörande av lagar och andra författningar innebär

att Svenska kyrkans författningssamling inte längre

omfattas av föreskrifterna. Den föreslagna ändringen

i lagen (1992:889) om den officiella statistiken

innebär att den uppgiftsskyldighet, som i dag gäller

för kyrkliga kommuner, i avvaktan på resultatet av

en översyn förs över på Svenska kyrkans

organisatoriska delar. - De föreslagna ändringarna i

lagen (1999:291) om avgift till registrerat

trossamfund och lagen (1998:1593) om trossamfund

innebär bl.a. att begreppet "beräkning" (av avgift)

ändras till "bestämmande" för att överensstämma med

de begrepp som används i skattebetalningslagen.

Ett av ändringsförslagen gäller 1 § lagen (1990:659)

om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

(2.13). Detta förslag har överlämnats till

finansutskottet för behandling i samband med

proposition 1999/2000:1, där det ingår ett förslag

till ändring av samma paragraf. Två av lagförslagen

omfattar paragrafer som behandlas av skatteutskottet

i samband med behandlingen av proposition

1999/2000:2 Inkomstskattelagen. Det gäller förslaget

till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m. (2.3) samt förslaget

till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) (2.25). Dessa lagförslag har överlämnas

till skatteutskottet.

I proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för

2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och

underhållning föreslås en ändring i bilagan till

sekretesslagen. Propositionen behandlas av

kulturutskottet, och den nu föreslagna ändringen i

sekretesslagens bilaga har överlämnas dit.

Utskottet tillstyrker samtliga kvarvarande

lagförslag och anser att de lagförslag som

överlämnats till andra utskott bör tillstyrkas av

dessa utskott.

När det gäller förslaget till lag om ändring i

kommunalskattelagen (2.2) bör ikraftträdandet dock

bestämmas till den 31 december 1999 i stället för

den 1 januari 2000. Kommunalskattelagen avses

nämligen upphöra att gälla den 1 januari 2000 men

skall alltjämt tillämpas såvitt avser 2001 och

tidigare års taxeringar.

Begravningstraditionen

Motionen

Carina Hägg (s) framhåller i motion 1999/2000:K306

från allmänna motionstiden vikten av att värna

begravningstraditionen. I motionen understryks att

en utveckling mot att allt fler avlidna jordas utan

ceremonier inte är värdig de avlidna och inte heller

det samhälle vi önskar. Det blir allt vanligare att

avlidna begravs utan begravningsceremoni, gudstjänst

eller utan att någon tar avsked. Det får enligt

motionen inte vara en kostnadsfråga att låta någon

eller några ur personalen vid vårdhem ta avsked av

en vårdtagare.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärens uppfattning att det

finns ett stort värde i begravningstraditionerna. En

utveckling mot att fler avlidna, som inte uttryckt

önskemål om det, begravs utan avskedstagande och

ceremonier är inte önskvärd. Ansvaret för

begravningarna och för de begravningskostnader det

här är fråga om vilar dock i första hand på den

avlidnes dödsbo. Utskottet är inte nu berett att

ställa sig bakom en lösning som skulle innebära att

det allmänna ges ett utökat ansvar för dessa

kostnader eller för att begravningsceremonier kommer

till stånd. Mot denna bakgrund anser utskottet inte

att riksdagen bör göra ett sådant tillkännagivande

till regeringen som begärs i motionen. Motion K306

(s) avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till andra

trossamfund än Svenska kyrkan

att riksdagen antar regeringens i bilaga 1 intagna förslag

till lag om stöd till trossamfund, såvitt avser

1-4 §§,

2. beträffande fördelningen av stödet

m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K1 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (kd)

3. beträffande lagen om trossamfund

att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första

stycket övergångsbestämmelserna till

regeringsformen och med avslag på motion

1999/2000:K2 i denna del antar regeringens i

bilaga 1 intagna förslag till lag om ändring i

lagen (1998:1593) om trossamfund med den

ändringen att kommatecknet efter orden

"Regeringen beslutar" i det nya andra stycket i

16 § utgår och det påföljande ordet "om" ersätts

med ordet "att",

res. 2 (mp)

4. beträffande statlig hjälp med betalning

av avgift till trossamfund

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:K2 i denna del

antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift

till registrerat trossamfund,

b) lag om stöd till trossamfund, såvitt avser 5

§.

res. 2 (mp)

5. beträffande övergångsreglering av

uppbördshjälpen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K1

yrkande 3

res. 3 (kd)

6. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen antar regeringens i bilaga 1 intagna förslag

till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370), med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 31 december

1999,

b) lag om ändring i förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

c) lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

d) lag om ändring i lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer

m.fl.,

e) lag om ändring i lagen (1975:689) om

tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

f) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastigheter m.m.,

g) lag om ändring i lagen (1976:633) om

kungörande av lagar och andra författningar,

h) lag om ändring i förvaltningslagen

(1986:223),

i) lag om ändring i lagen (1988:97) om

förfarandet hos kommunerna,

förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under

krig och krigsfara m.m.,

j) lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.,

k) lag om ändring i begravningslagen

(1990:1144),

l) lag om ändring i lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister,

m) lag om ändring i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken,

n) lag om ändring i lagen (1992:1403) om

totalförsvar och höjd beredskap,

o) lag om ändring i lagen (1994:261) om

fullmaktsanställning

p) lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt för

kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att

lämna internationell katastrofhjälp och annat

bistånd,

q) lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt

försvar,

r) lag om ändring i lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt,

s) lag om ändring i lagen (1994:1811) om

disciplinansvar inom totalförsvaret m.m.,

t) lag om ändring i säkerhetsskyddslagen

(1996:627),

u) lag om ändring i lagen (1997:158) om

röstlängdsregister,

v) lag om ändring i lagen (1997:998) om ändring

i lagen (1995:743) om aviseringsregister,

x) lag om ändring i lagen (1998:938) om

behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga,

y) lag om ändring i lagen (1999:301) om ändring

i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 13

kap. 4 §,

z) lag om ändring i lagen (1999:640) om ändring

i mervärdesskattelagen (1994:200),

7. beträffande begravningstraditionerna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K306.

Stockholm den 4 november 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

I beslutet har deltagit: Göran Magnusson (s), Pär

Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar

Svensson (kd), Jerry Martinger (m), Mats Berglind

(s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson (s), Tommy

Waidelich (s), Mats Einarsson (v), Björn von der

Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),

Britt-Marie Lindkvist (s) och Karin Enström (m).

Reservationer

1. Fördelningen av stödet m.m.(mom. 2)

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar

med "såvitt avser 1-4 §§" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs ett förtydligande

när det gäller de grundläggande principerna för

prövningen av bidragsfrågor. Målet för statsbidraget

är visserligen välformulerat i propositionen och

överensstämmer väl med trossamfundens egen syn på

vad som är viktigt. Det är emellertid angeläget att

det tydligare anges när ett samfund kan nekas

bidrag. Utskottet vill också understryka att de

kriterier som nu ställs upp för statsbidrag inte får

tillämpas så att det strider mot de stora andliga

traditionerna och världsreligionerna eller så att

det innebär en inblandning i samfundens

gudstjänstordning.

Utskottet anser vidare att staten bör erbjuda

trossamfunden att ingå i ett sådant gemensamt råd

för dryftande av gemensamma frågor som nämns i

propositionen. Detta råd bör enligt utskottets

mening också få funktionen av ett forum för

diskussion av övergripande gemensamma frågor, t.ex.

frågor om samhällets värdegrund och hur denna kan

stärkas. Det bör således inte inrättas två skilda

organ för dessa ändamål. Vad utskottet anfört bör

med bifall till motion K1 yrkandena 1 och 2 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande fördelningen av stödet m.m.

att riksdagen med bifall motion 1999/2000:K1 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Lagen om trossamfund och statlig hjälp

vid betalning av avgift till trossamfund

(mom. 3 och 4)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Riksdagen har vid" och slutar med

"såvitt avser 5 §" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att inget trossamfund bör få

statens hjälp med att ta in avgifter. Det är enligt

utskottets mening inte möjligt att ange var gränsen

går för vad som skall anses utgöra trossamfund å ena

sidan och livsåskådningsgrupper och föreningar å

andra sidan. Om det utgår hjälp till vissa

föreningar som betecknas som trossamfund finns det

en risk för att alla sorters föreningar som värnar

om vårt samhälles grundläggande värderingar kan

känna sig kallade att få statens uppbördshjälp.

Enligt utskottets mening bör den statliga

uppbördshjälpen inte genomföras och de bestämmelser

som beslutats i detta avseende bör upphävas. Motion

K2 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande lagen om trossamfund

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K2 i denna del

avslår regeringens i bilaga 1 intagna förslag

till lag om ändring i lagen (1998:1593) om

trossamfund

4. beträffande statlig hjälp vid betalning av

avgift till trossamfund

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K2 i denna del

dels avslår regeringens i bilaga 1 intagna

förslag till lag om stöd till trossamfund,

såvitt avser 5 §, samt lag om ändring i lagen

(1999:291) om avgift till registrerat

trossamfund,

dels antar i bilaga 4 intagna lagförslag.

3. Övergångsreglering av uppbördshjälpen

(mom. 5)

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Riksdagen har beslutat" och slutar med

"avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att andra

trossamfund likställs med Svenska kyrkan i samband

med relationsändringen den 1 januari 2000. Det kan

inte anses vara en tillfredsställande ordning att

Svenska kyrkan får avgiftshjälp från den tidpunkten

medan andra trossamfund får vänta till år 2001.

Utskottet förordar därför att det införs ett tillägg

till övergångsbestämmelsen i lagen om trossamfund

som föreskriver att lagen gäller även före den 1

januari 2000 i fråga om åtgärder som behövs för att

lagen i sin helhet skall kunna tillämpas fr. o. m.

den dagen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande övergångsreglering av

uppbördshjälpen

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1999/2000:K1 yrkande 3 i den ordning

som anges i punkt 9 första stycket

övergångsbestämmelserna till regeringsformen

beslutar att punkt 1 övergångsbestämmelserna

till lagen (1998:1593) om trossamfund

kompletteras med orden "och gäller dessförinnan

i fråga om åtgärder som behövs för att lagen i

sin helhet skall kunna tillämpas från och med

den dagen".

Särskilt yttrande

Statlig hjälp vid betalning av avgift till

trossamfund

Kenneth Kvist (v) och Mats Einarsson (v) anför:

Vänsterpartiet har tidigare i

motioner uttryckt uppfattningen att

såväl Svenska kyrkan som andra

religiösa samfund själva bör svara

för uppbörden av sina

medlemsavgifter. Inlemmandet av

självständiga privaträttsliga

organisationer i ett statligt

administrerat uppbördssystem är

enligt vår uppfattning inte

förenligt med grundtankarna bakom

skiljandet av kyrkan från staten.

Vi vidhåller denna ståndpunkt och

vi delar alltså den uppfattning som

uttrycks i motion K2 av Per Lager

m.fl. (mp). Samtidigt kan vi

konstatera att riksdagen tidigare i

övergripande principbeslut avvisat

Vänsterpartiets förslag i detta

avseende och vi har därför i detta

sammanhang avstått från en

upprepning av tidigare

motionsyrkanden. Detta förhindrar

givetvis inte att det vid en senare

tidpunkt kan finnas skäl att åter

väcka frågan om relationen mellan

staten och de religiösa samfunden.

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om stöd till trossamfund

2 Förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

4 Förslag till lag om ändring i

förvaltningsprocesslagen (1971:291)

5 Förslag till lag om ändring i

skadeståndslagen (1972:207)

6 Förslag till lag om ändring i lagen

(1974:174) om identitetsbeteckning för

juridiska personer m.fl.

7 Förslag till lag om ändring i lagen

(1975:689) om tystnadsplikt för vissa

tolkar och översättare

8 Förslag till lag om ändring i lagen

(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet

m.m.

9 Förslag till lag om ändring i lagen

(1976:633) om kungörande av lagar och andra

författningar

10 Förslag till lag om ändring i

förvaltningslagen (1986:223)

11 Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:97) om förfarandet hos kommunerna,

förvaltningsmyndigheterna och domstolarna

under krig eller krigsfara m.m.

12 Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m.

14 Förslag till lag om ändring i

begravningslagen (1990:1144)

15 Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:1536) om folkbokföringsregister

16 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:889) om den officiella statistiken

17 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1403) om totalförsvar och höjd

beredskap

18 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:261) om fullmaktsanställning

19 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:693) om rätt för kommuner, landsting

och kyrkliga kommuner att lämna

internationell katastrofhjälp och annat

bistånd

20 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1720) om civilt försvar

21 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt

22 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1811) om disciplinansvar inom

totalförsvaret, m.m.

23 Förslag till lag om ändring i

säkerhetsskyddslagen (1996:627)

24 Förslag till lag om ändring i lagen

(1997:158) om röstlängdsregister

26 Förslag till lag om ändring i lagen

(1997:998) om ändring i lagen (1995:743) om

aviseringsregister

27 Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:938) om behandling av personuppgifter

om totalförsvarspliktiga

28 Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:1593) om trossamfund

29 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000*)

om avgift till registrerat trossamfund

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:000*)

om avgift till registrerat trossamfund

dels att 2 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 3_10 §§ skall betecknas 2_9 §§,

dels att 1 § samt de nya 4_6 och 8 §§ skall ha

följande lydelse.

*Numera (1999:291)

30 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000*)

om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 § och bilagan

till sekretesslagen (1980:100) i stället för deras

lydelse enligt lagen (1999:000*) om ändring i nämnda

lag skall ha följande lydelse.

* Numera 1999:301

31 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000*)

om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23 §

mervärdesskattelagen (1994:200) i stället för dess

lydelse enligt lagen (1999:000*) om ändring i nämnda

lag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1998/99:69**

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

* Numera 1999:640

* Nuvarande lydelse

Kulturutskottets yttrande

1999/2000:KrU3y

Staten och trossamfunden - statens

stöd till andra trossamfund än

Svenska kyrkan, m.m.

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 27 maj 1999 beslutat

att bereda kulturutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1998/99:124 Staten och

trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret,

m.m. jämte eventuella motioner.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över

propositionen i vad avser avsnitt 4 Statens stöd

till andra trossamfund än Svenska kyrkan och motion

1999/2000:K1 (kd) yrkandena 1 och 2 samt avsnitt 5.3

Offentligrättslig reglering av trossamfundens

beredskapsförberedelser m.m.

Utskottet

Riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade

relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.

den 1 januari 2000 (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:

KU12, rskr. 1995/96:84) har följts av fyra

propositioner i olika frågor som hör samman med

principbeslutet. Kulturutskottet yttrade sig över

delar av den tredje propositionen 1998/99:38 Staten

och trossamfunden - begravningsverksamheten,

kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.

(yttr. 1998/99:KrU3y). Utskottet yttrar sig i det

följande över delar av den fjärde, nu aktuella,

propositionen 1998/99:124 Staten och trossamfunden -

stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.

Statens stöd till andra trossamfund än

Svenska kyrkan (avsnitt 4)

Det nuvarande statsbidraget till trossamfunden

(avsnitt 4.2)

I propositionen redovisas att det nuvarande

statsbidraget till trossamfunden har sin upprinnelse

i ett riksdagsbeslut år 1971.

Vid 1971 års riksmöte föreslog kulturutskottet med

anledning av motionsyrkanden (s resp. c) att

riksdagen skulle anvisa 2 miljoner kronor under ett

anslag benämnt Bidrag till fria kristna samfund m.m.

(bet. KrU 1971:15). Riksdagen följde utskottets

förslag (rskr. 1971:207). Kulturutskottet uttalade

att syftet med bidraget skulle vara att öka

förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar

att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i

form av gudstjänst, själavård och liknande.

Frågor om statsbidrag till trossamfunden har

alltsedan riksdagsbeslutet år 1971 tillhört

kulturutskottets beredningsområde. Under åren har

kretsen av statsbidragsberättigade samfund ökat.

Bidraget fördelas av den statliga myndigheten

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.

Bidraget fördelas enligt förordningen (1989:271) om

statsbidrag till andra trossamfund än Svenska

kyrkan. Riksdagen har för budgetåret 1999 anvisat

55,7 miljoner kronor under ett anslag benämnt Stöd

till trossamfund (prop. 1998/99:1 utgiftsområde 17,

bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:58). Nämnden

fördelar 52,8 miljoner kronor, medan 2,9 miljoner

kronor står till regeringens disposition bl.a. för

visst bidrag till Svenska kyrkan. I

budgetpropositionen för år 2000 beräknar regeringen

ett minskat medelsbehov under anslaget beroende på

de ändrade relationerna mellan staten och Svenska

kyrkan. Regeringen föreslår riksdagen att anvisa

53,2 miljoner kronor. Anslagsfrågan kommer att

behandlas i kulturutskottets betänkande

1999/2000:KrU1.

Motiv för stöd (avsnitt 4.3)

Regeringen bedömer i propositionen att det finns

flera motiv för att staten skall stödja

trossamfunden. Det främsta stödmotivet är att

samfunden generellt sett är samhällsnyttiga

organisationer som medverkar i den ständigt pågående

normbildningsprocessen och att denna process är

nödvändig för att upprätthålla och stärka de

grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar

på. Av likställighetsskäl bör de dessutom kunna få

sådant statligt stöd i form av kostnadsfri

avgiftshjälp som Svenska kyrkan får. Regeringen

påminner om att det enligt regeringsformen är en

uppgift för det allmänna att främja bl.a. religiösa

minoriteters möjligheter att behålla och utveckla

ett eget samfundsliv (1 kap. 2 § fjärde stycket).

Det framtida stödet till trossamfunden (avsnitt 4.4)

Mot bakgrund av de anförda motiven för stöd till

trossamfunden (avsnitt 4.3) föreslår regeringen att

riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag

till lag om stöd till trossamfund (avsnitten 2.1,

4.4 och 8.1).

Regeringen föreslår (avsnitt 4.4.1) att målet för

stödet till trossamfunden skall vara att bidra till

att skapa förutsättningar för trossamfunden att

bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös

verksamhet i form av gudstjänst, själavård,

undervisning och omsorg (2 § lagförslaget).

Statsbidrag skall enligt regeringens förslag

(avsnitt 4.4.2) få lämnas endast till ett

trossamfund som bidrar till att upprätthålla och

stärka de grundläggande värderingar som samhället

vilar på och som är stabilt och har egen livskraft

(3 § lagförslaget).

I motion 1999/2000:K1 (kd) hemställs om ett

tillkännagivande om de grundläggande principer

enligt vilka bidragsfrågor skall prövas (yrkande 1).

Motionärerna anför att målet för statsbidraget är

väl formulerat och stämmer väl överens med

trossamfundens egen syn på vad som är viktigt. Dock

anser motionärerna att det tydligare borde anges när

ett samfund kan nekas bidrag. De kriterier som nu

ställs upp får inte strida mot de stora andliga

traditionerna och världsreligionerna. En inblandning

i samfundens gudstjänstordning vore mycket olycklig.

Utskottet konstaterar att regeringen i

propositionen understryker att de krav som ställs

upp främst bör vara av formell natur. Regeringen

understryker dock att det också bör ske en prövning

av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets

grundläggande värderingar. Detta får enligt

regeringens uppfattning inte innebära att det sker

någon närmare prövning och värdering av samfundets

lära i förhållande till samhällets gemensamma

värdegrund. Regeringen utvecklar sin syn på vad som

bör menas med att "bidra till att upprätthålla och

stärka samhällets grundläggande värderingar". Därvid

nämns bl.a. att trossamfunden bör motverka alla

former av rasism och andra typer av diskriminering

och motverka våld och brutalitet. Samfunden bör

också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män

och för att deras medlemmar och betjänade vägleds av

etiska principer som är förenliga med samhällets

grundläggande demokratiska värderingar.

Utskottet anser att motionärernas önskemål om att

bidragskraven inte får innebära en inblandning i

samfundens gudstjänstordning är tillgodosett genom

regeringens uttalande att de krav som nämnts och

exemplifierats i propositionen inte innebär något

krav på att samfundets lära eller åskådning skall

utformas i demokratisk ordning. Utskottet vill också

framhålla vad som sägs i propositionen att det inte

bör krävas att beslutprocessen i samfundet vid

utseendet av exempelvis präster skall vila på

demokratisk grund. Utskottet anser att det inte är

nödvändigt att riksdagen gör något ytterligare

förtydligande i frågan, varför motionens yrkande 1

bör avstyrkas av konstitutionsutskottet.

I propositionen (avsnitt 4.4.3) föreslås att det är

regeringen som skall bestämma vilka trossamfund som

kan få statsbidrag och att regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer skall få meddela

föreskrifter för fördelning av statsbidrag. Vidare

skall det vid fördelningen av statsbidraget beaktas

om trossamfundet får hjälp med att bestämma,

debitera, redovisa och ta in avgifter (4 §

lagförslaget). Regeringen nämner i detta sammanhang

att den anser att Samarbetsnämnden för statsbidrag

till trossamfund även i fortsättningen bör fördela

statsbidraget (avsnitt 4.4.4).

Regeringen anser att det bör knytas ett råd till

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

för dryftande av gemensamma frågor av intresse för

kretsen av bidragsberättigade trossamfund. Vidare

bör övervägas om ett särskilt forum skall inrättas,

vilket kan fungera som ett kontaktorgan mellan

staten och samfunden för diskussion av övergripande

gemensamma frågor (avsnitt 4.4.4).

Enligt motion 1999/2000:K1 (kd) bör staten lämna

erbjudande till samfunden att ingå i ett sådant

gemensamt råd som nämns i propositionen. Rådet bör

samtidigt utgöra ett forum för diskussion av

övergripande gemensamma frågor, t.ex. frågor om

samhällets värdegrund och hur denna kan stärkas

(yrkande 2).

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig

om i vilka olika former som kontakterna mellan

staten och samfunden bör bedrivas. Utskottet

förutsätter att regeringen och samfunden efter en

tids erfarenheter av den form för samverkan som

väljs diskuterar om det behöver göras några

ändringar. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att

konstitutionsutskottet avstyrker motionens yrkande

2.

Lagen om stöd till trossamfund föreslås träda i

kraft den 1 januari 2000 (avsnitt 7.4).

Med hänvisning till det anförda föreslår

kulturutskottet att konstitutionsutskottet

hemställer att riksdagen antar den föreslagna lagen

om stöd till trossamfund.

Övrigt

Kulturutskottet har inte något att erinra mot den

föreslagna ändringen av lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) i fråga om

offentligrättslig reglering av Svenska kyrkans och

dess organisatoriska delars skyldighet att vidta

beredskapsförberedelser för vård och underhåll av de

kyrkliga kulturminnena (avsnitten 2.12 och 5.3).

Stockholm den 19 oktober 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter

Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi

Larsson (s), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd).

Avvikande meningar

1. Förutsättningar för stöd till

trossamfund

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

att den del av utskottets yttrande under rubriken

Det framtida stödet till trossamfunden (avsnitt 4.4)

som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar

med "av konstitutionsutskottet" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att konstitutionsutskottet bör

föreslå riksdagen att i enlighet med motion K1 (kd)

yrkande 1 göra ett förtydligande när det gäller de

grundläggande principer enligt vilka bidragsfrågor

skall prövas. Enligt utskottets mening är målet för

statsbidraget väl formulerat i propositionen och

stämmer väl överens med trossamfundens egen syn på

vad som är viktigt. Det bör emellertid tydligare

anges när ett samfund kan nekas bidrag. De kriterier

som nu ställs upp för statsbidrag får enligt

utskottets mening inte strida mot de stora andliga

traditionerna och världsreligionerna och inte heller

innebära en inblandning i samfundens

gudstjänstordning.

2. Ett råd knutet till Samarbetsnämnden för

statsbidrag till trossamfund

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

att den del av utskottets yttrande under rubriken

Det framtida stödet till trossamfunden (avsnitt 4.4)

som börjar med "Utskottet anser att riksdagen" och

slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att staten i

enlighet med vad som anförs i

motion 1999/2000:K1 (kd) yrkande 2

bör erbjuda trossamfunden att ingå

i ett sådant gemensamt råd för

dryftande av gemensamma frågor som

nämns i propositionen. Detta råd

bör enligt utskottets mening också

få funktionen av ett forum för

diskussion av övergripande

gemensamma frågor, t.ex. frågor om

samhällets värdegrund och hur denna

kan stärkas. Det bör således inte

inrättas två skilda organ för dessa

ändamål. Konstitutionsutskottet bör

föreslå riksdagen att som sin

mening ge regeringen till känna vad

kulturutskottet här har anfört.

Försvarsutskottets yttrande

1999/2000:FöU1y

Trossamfunden och totalförsvaret

Till konstitutionsutskottet

Försvarsutskottet vill härmed yttra sig

över proposition 1998/99:124 Staten och

trossamfunden - stöd, medverkan inom

totalförsvaret, m.m.

Regeringen

I propostionen behandlas vissa frågor som har

aktualiserats till följd av beslutet om ändrade

relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.

år 2000. Det gäller frågor om statligt stöd till

trossamfunden, om samfundens medverkan inom

totalförsvaret samt om följdändringar i

lagstiftningen med anledning av stat-kyrkareformen.

Enligt regeringens bedömning är det angeläget att

trossamfundens kunskaper och insatser uppmärksammas

och tas till vara inom totalförsvaret även i

framtiden. Svenska kyrkans skyldigheter att vidta

beredskapsförberedelser i fråga om

begravningsverksamheten och förvaltningen av de

kyrkliga kulturminnena föreslås vara

offentligrättsligt reglerade även efter

relationsändringen. Beredskapsplaneringen av

trossamfundens verksamhet i övrigt skall inte

regleras offentligrättsligt.

Regeringen anför angående stödet till

trossamfunden bl.a. att stöd endast skall få lämnas

till trossamfund som bidrar till att upprätthålla

och stärka samhällets grundläggande värderingar och

som är stabila och har egen livskraft.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari år

2000.

Utskottet

I fråga om totalförsvarets behov av trossamfundens

medverkan delar utskottet regeringens bedömning att

trossamfundens kunnande och insatser även i

framtiden bör uppmärksammas och tas till vara inom

totalförsvaret.

Utskottet vill framhålla att svenska kyrkan och

övriga trossamfund utgör genom sina kunskaper och

sin kompetens en värdefull resurs för landet. De

engagerar tillsammans en stor del av befolkningen

och har en bred förankring i samhället. Utskottet

anser, i likhet med regeringen, att deras verksamhet

kan utgöra ett komplement och i vissa fall ett

alternativ till den verksamhet som bedrivs av andra

organ - statliga myndigheter, kommuner och landsting

samt organisationer och företag.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

trossamfunden även på andra områden gör betydande

insatser som i olika avseenden är värdefulla för

samhället, i fredstid likaväl som vid kris och under

krig. Den militära själavårdande verksamhet som

trossamfunden bedriver inom Försvarsmakten är av

stor betydelse. Likaså trossamfundens insatser när

det gäller social omvårdnad samt barn- och

ungdomsverksamhet. Trossamfunden verkar också sedan

länge i internationella fredsfrämjande och

humanitära insatser.

Under krig och höjd beredskap ökar enligt

utskottets mening betydelsen av trossamfundens

verksamhet. Religionen är en grundläggande faktor

för olika kulturers och etniska gruppers identitet,

kulturarv och föreställningar.

Utskottet anser att den andliga vården - här med

innebörden själavård och krishantering - och

begravningsverksameten är särskilt betydelsefulla

områden när det gäller trossamfundens medverkan inom

totalförsvaret.

Utskottet utgår ifrån att förutsättningarna för

trossamfundens viktiga verksamhet inom

totalförsvaret, i enlighet med vad utskottet ovan

redogjort för, inte kommer att förändras med

anledning av de ändrade relationerna mellan staten

och Svenska kyrkan.

Utskottet har sålunda inget att erinra mot de

följdändringar i lagstiftningen inom totalförsvaret

som regeringen föreslår med anledning av

stat-kyrkareformen.

Stockholm den 12 oktober 1999

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m),

Tone Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Karin

Wegestål (s), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),

Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s),

Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna

Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur

Egervärn (c) och Berndt Sköldestig (s).

Reservantens lagförslag

1. Förslag till lag om upphävande av lagen

(1999:291) om avgift till registrerat

trossamfund

Härigenom föreskrivs att lagen (1999:291)

om avgift till registrerat trossamfund

skall upphöra att gälla.

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:1593) om trossamfund

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen

(1998:1593) om trossamfund skall upphöra

att gälla.

3. Förslag till lag om ändring i lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269)

med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt m.m.

dels att 4 a § skall upphöra att gälla

dels att 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Skattesatsen för kommuns Skattesatsen för kommuns

uttag av kommunal uttag av kommunal

inkomstskatt och inkomstskatt och

landstings uttag av landstings uttag av

landstingsskatt samt landstingsskatt samt

avgiftssatsen för uttag avgiftssatsen för uttag

av begravningsavgift av begravningsavgift

enligt 9 kap. begrav- enligt 9 kap. begrav-

ningslagen (1990:1144) ningslagen (1990:1144)

skall bestämmas i skall bestämmas i

förhållande till det förhållande till det

antal skattekronor, som antal skattekronor, som

enligt skattemyndighetens enligt skattemyndighetens

beräkning kommer att beräkning kommer att

påföras de skattskyldiga påföras de skattskyldiga

vid taxeringen det år vid taxeringen det år

skatte- och skatte- och

avgiftssatserna skall avgiftssatserna skall

fastställas. Motsvarande fastställas.

gäller vid bestämmande av

avgiftssatsen för ett

trossamfunds uttag av

avgift som avses i lagen

(1999:291) om avgift till

registrerat trossamfund.

-----------------------------------------------------

Om enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallagen

(1991:900) någon annan skatte- eller avgiftssats

slutligt fastställs än den som bestäms tidigare,

skall den nya skatte- eller avgiftssatsen om möjligt

bestämmas med hänsyn till det antal skattekronor

som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det

år skatte- eller avgiftssatsen skall fastställas.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till

kommuner och landsting redovisa den skatt för det

föregående året som tillkommer kommunen eller

landstinget.

Skattemyndigheten skall senast den 10 september

varje år lämna kommuner och landsting uppgift om det

beräknade antalet skattekronor som avses i 1 §

första stycket.

-----------------------------------------------------

Riksskatteverket skall i

fråga om avgifter till

trossamfund lämna

redovisning och uppgifter

motsvarande dem som anges

i första och andra

styckena till Svenska

kyrkan och andra

registrerade trossamfund

som enligt lagen

(1999:291) om avgift till

registrerat trossamfund

har beviljats statlig

hjälp med att ta in

avgifterna.

-----------------------------------------------------

Riksskatteverket skall lämna motsvarande redovisning

och uppgifter i fråga om begravningsavgift enligt

begravningslagen (1990:1144) till den församling,

kyrkliga samfällighet eller kommun som är huvudman

för begravningsverksamheten.

-----------------------------------------------------

-------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

-----------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § punkt 33

skatteregisterlagen (1980:343) skall upphöra att

gälla vid utgången av år 1999.

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1977:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen

(1997:483)

dels att 1 kap. punkt 7 samt 11 kap. 6 § punkt 3, 10 § punkt 7

och 12 § punkt 4 upphör att gälla

dels att 8 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

8 kap.

3 §

-----------------------------------------------------

De allmänna skattetabellerna skall ange

skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för

månad eller kortare tid, och grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den

inkomst som anges i tabellen,

-----------------------------------------------------

3. arbetstagaren inte 3. arbetstagaren inte

skall betala någon annan skall betala någon annan

skatt eller avgift än skatt eller avgift än

kommunal inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,

statlig inkomstskatt på statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster, förvärvsinkomster,

begravningsavgift enligt begravningsavgift enligt

begravningslagen begravningslagen

(1990:1144), avgift (1990:1144), avgift

enligt lagen (1994:1744) enligt lagen (1994:1744)

om allmän pensionsavgift om allmän pensionsavgift

och avgift som avses i och att

lagen (1999:291) om

avgift till registrerat

trossamfund och att

-----------------------------------------------------

4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges

något annat avdrag än avdrag för avgift enligt lagen

om allmän pensionsavgift,

-----------------------------------------------------

Skattetabellerna skall Skattetabellerna skall

ange skatteavdraget med ange skatteavdraget med

utgångspunkt från att utgångspunkt från att

kommunal inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och

begravningsavgift enligt begravningsavgift enligt

begravningslagen och begravningslagen

avgift som avses i lagen beräknas efter en

om avgift till sammanlagd skatte- och

registrerat trossamfund avgiftssats i hela

beräknas efter en krontal.

sammanlagd skatte- och

avgiftssats i hela

krontal.

-----------------------------------------------------

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för

den som inte är skyldig att betala allmän

pensionsavgift.

-----------------------------------------------------

---------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

-----------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1

Propositionen....................................1

Motionerna.......................................2

Motioner som väckts med anledning av propositionen2

Motion från allmänna motionstiden..............3

Yttranden från andra utskott.....................3

Utskottet........................................3

Bidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan3

Bakgrund.....................................3

Propositionen................................4

Motionen.....................................4

Yttrande från kulturutskottet................5

Konstitutionsutskottets bedömning............5

Statlig hjälp vid betalning av avgift till trossamfund6

Propositionen................................6

Motionerna...................................7

Konstitutionsutskottets bedömning............7

Trossamfunden och totalförsvaret...............8

Propositionen................................8

Yttrande från försvarsutskottet..............9

Yttrande från kulturutskottet...............10

Konstitutionsutskottets bedömning...........10

Följdändringar med anledning av stat-kyrkareformen m.m.

10

Begravningstraditionen........................11

Motionen....................................11

Utskottets bedömning........................11

Hemställan....................................11

Reservationer...................................13

1. Fördelningen av stödet m.m. (mom. 2).......13

2. Lagen om trossamfund och statlig hjälp vid betalning

av avgift till trossamfund (mom. 3 och 4)

14

3. Övergångsreglering av uppbördshjälpen (mom. 5)15

Särskilt yttrande ..............................15

Statlig hjälp vid betalning av avgift till trossamfund

(mom. 2)......................................15

Bilaga 1 Propositionens lagförslag..............16

Bilaga 2 Yttrande från kulturutskottet..........59

Bilaga 3 Yttrande från försvarsutskottet........64

Bilaga 4 Reservantens lagförslag................66