Bet. 1999/2000:LU10

Lagutskottets betänkande

1999/2000:LU10

Några aktiebolagsrättsliga frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

LU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet sex

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år

1999 i några aktiebolagssrättsliga frågor. Fyra

yrkanden rör frågan om könsfördelningen i

bolagsstyrelser och på andra ledande poster i

företagen, ett yrkande antalet styrelseuppdrag i

bolag och ett yrkande ny bolagsform för mindre

företag.

Med anledning av en motion (s) förordar utskottet

ett tillkännagivande om att införande av en

skyldighet att i årsredovisningen ange

könsfördelningen i företagens styrelser och andra

ledningsorgan kan vara till nytta för

jämställdhetsarbetet. Övriga motionsyrkanden

avstyrks med hänvisning till tidigare

ställningstaganden samt pågående utrednings- och

beredningsarbete.

Till betänkandet har fogats två reservationer och

två särskilda yttranden.

Motionerna

1999/2000:L201 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning där

förutsättningarna för att införa en särskild

bolagsform för mindre företag kartläggs i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:L202 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en ändring av aktiebolagslagen som innebär att minst

40 % av vartdera könet skall vara representerat i

börsnoterade samt i statligt och kommunalt ägda

aktiebolags styrelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att Statistiska centralbyrån bör få i uppdrag

att fortlöpande sammanställa könsuppdelad statistik

över antalet ordförande- och styrelseposter i

aktiebolagen samt över övriga topptjänster i såväl

privat som offentligt ägda aktiebolag.

1999/2000:L208 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen låter

utreda möjligheten av att begränsa antalet

styrelseuppdrag i bolagsstyrelser.

1999/2000:L209 av Inger Segelström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

aktiebolagslagen avseende jämställdheten i

arbetslivet.

1999/2000:L214 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av redovisning av könsfördelning i bolagens

årsredovisningar.

Utskottet

Ny bolagsform för mindre företag

Först behandlar utskottet en motion i vilken frågan

om införandet av en särskild bolagsform för mindre

företag aktualiseras. Som en allmän bakgrund till de

frågor som tas upp i motionen erinrar utskottet om

att aktiebolagsrätten sedan början av 1970-talet

varit föremål för ett fortlöpande reformarbete. Ett

första steg togs år 1973 då betydande ändringar

gjordes i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga

aktiebolagens kapitalförsörjning och att stärka

skyddet för bolagens kapital. År 1975 ersattes 1944

års aktiebolagslag med en ny aktiebolagslag

(1975:1385). Den nya aktiebolagslagen, som trädde i

kraft den 1 januari 1977, innebar i huvudsak en

genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätten.

År 1990 tillkallade regeringen en kommitté,

Aktiebolagskommittén, med uppdrag att göra en

översyn av aktiebolagslagen (dir. 1990:08).

Regeringens uppdrag till Aktiebolagskommittén

omfattade två delar. Kommittén hade först att lägga

fram förslag till de ändringar i aktiebolagslagen

som var föranledda av den europeiska integrationen

och Sveriges närmande till EU. I den delen har

kommittén fullgjort sitt uppdrag, vilket resulterat

i ändrad lagstiftning som bl.a. innebär att

aktiebolagslagens, bankaktiebolagslagens och

försäkringsrörelselagens bestämmelser om bundna

aktier upphävts och att aktiebolagen delats in i två

kategorier, publika och privata aktiebolag (prop.

1992/93:68, bet. LU14 och prop. 1993/94:196, bet.

LU32).

Den andra delen av Aktiebolagskommitténs arbete

avsåg att överväga frågor som främst rör

aktiebolagets kapital och finansiella instrument,

aktiebolagets organisation och aktieägarnas

minoritetsskydd. Våren 1995 överlämnade kommittén

delbetänkandet (SOU 1995:44) Aktiebolagets

organisation, som behandlade bolagsorganens roller

och ansvar samt därmed sammanhängande frågor.

Kommittén har därefter överlämnat delbetänkandena

(SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital samt (SOU

1997:196) Vinstutdelning i aktiebolag, vilka för

närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Aktiebolagskommitténs slutmål är en helt ny

aktiebolagslag och dess slutbetänkande beräknas bli

klart under hösten 2000.

Våren 1998 beslutade riksdagen ändringar i

aktiebolagslagens regler om styrelse, bolagsstämma,

revision och skadestånd. Ändringarna, som trädde i

kraft den 1 januari 1999, syftar bl.a. till en

förstärkning av ägarfunktionen och ett effektivare

resursutnyttjande i företagen (prop. 1997/98:99,

bet. LU26). Till grund för lagstiftningen låg

Aktiebolagskommitténs betänkande (SOU 1995:44)

Aktiebolagets organisation.

Även på det redovisningsrättsliga området har skett

omfattande lagändringar under senare år. På grundval

av Redovisningskommitténs första betänkande (SOU

1994:17) Års- och koncernredovisning enligt EG-

direktiv genomfördes hösten 1995 de ändringar i

redovisningslagstiftningen för aktiebolag, vissa

handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag som betingades av EG:s

bolagsrättsliga och redovisningsrättsliga direktiv

(prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Hösten 1999 beslutade riksdagen en reform av

reglerna om bokföring och offentlig redovisning som

syftar till en samlad och modern lagstiftning (prop.

1998/99:130, bet. LU2). Reformen, som byggde på

bl.a. Redovisningskommitténs slutbetänkande (SOU

1996:157) Översyn av redovisningslagstiftningen,

innebär att bestämmelserna om vem som är

bokföringsskyldig, om räkenskapsår, löpande

bokföring och arkivering samlats i en ny bokförings-

lag (SFS 1999:1078). Vidare har tillämpningsområdet

för årsredovisningslagen (1995:1554) utsträckts så

att lagen omfattar samtliga företag som är skyldiga

att avsluta den löpande bokföringen med en

årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella

företags offentliga redovisning finns dock även

fortsättningsvis i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. Den nya

lagstiftningen har trätt i kraft den 1 januari 2000.

Roy Hansson (m) anför i motion L201 att nu gällande

lagstiftning inte är tillräckligt anpassad för de

små företagens behov och anser att det bör införas

en särskild bolagsform för sådana företag. Denna nya

bolagsform bör, enligt vad som anförs i motionen,

bl.a. kännetecknas av att kravet på aktiekapital

sätts lägre än nuvarande gräns om 100 000 kr, att

det skall vara tillräckligt med en styrelseledamot

och att bolagets revisor inte skall behöva vara

auktoriserad eller godkänd. Enligt motionären skall

bolagsformen därutöver vara kopplad till enklare och

mer flexibla regler i annan lagstiftning, exempelvis

inom den skatte- och arbetsrättsliga lagstiftningen.

Motionären begär ett tillkännagivande om att

regeringen bör låta utreda förutsättningarna för en

sådan bolagsform.

Utskottet erinrar om att frågan om särskilda och

enklare regler för de mindre företagen sedan lång

tid tillbaka varit föremål för diskussion i olika

sammanhang. I betänkandet (SOU 1978:66) Andelsbolag

lade 1974 års Bolagskommitté fram förslag till en

särskild bolagsform för mindre företag. På grund av

den kritik som riktades mot förslaget avstod

regeringen från att lägga det till grund för en

proposition till riksdagen och beslöt att spörsmålet

om enklare regler för mindre företag skulle

övervägas ytterligare. Det arbete som därefter

bedrevs inom Justitiedepartementet gav vid handen

att aktiebolagslagens regler i allt väsentligt

passar även för de mindre företagen. Frågan återkom

därefter motionsvägen ett antal gånger under 1980-

talet varvid riksdagen inte kom till någon annan

slutsats än regeringen (se bl.a. bet. LU 1986/87:5,

NU 1987/88:25 och 1989/90:LU3). När frågan

behandlades hösten 1992 hänvisade EES-utskottet i

sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:EU1

till Aktiebolagskommitténs då nyligen avlämnade

delbetänkande (SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EG

och ansåg att regeringens ställningstagande till

förslaget inte borde föregripas.

Som utskottet konstaterade våren 1997 i betänkande

1996/97:LU15, då det nu aktuella motionsspörsmålet

senast behandlades, har frågan om införandet av en

särskild bolagsform för mindre företag under 1990-

talet kommit i ett delvis nytt läge till följd av de

ändringar som genomförts i aktiebolagslagen med

anledning av att EG:s bolagsrättsliga direktiv

införlivats i svensk rätt. Sålunda erbjuder den

svenska aktiebolagslagen fr.o.m. med den 1 januari

1995 två alternativa bolagstyper utan personligt

ansvar för delägarna, nämligen publika respektive

privata aktiebolag. Aktiekapitalet i ett publikt

aktiebolag skall uppgå till minst 500 000 kr, medan

det i ett privat aktiebolag räcker med ett

aktiekapital om 100 000 kr. Regelsystemet är

utformat på så sätt att den ena bolagskategorin,

publika aktiebolag, typiskt sett omfattar större

bolag med stor spridning på aktierna, medan den

andra kategorin, privata aktiebolag, företrädesvis

omfattar små bolag med ett mindre antal ägare. Den

svenska aktiebolagslagstiftningen har därmed fått en

struktur som i sina huvuddrag överensstämmer med vad

som gäller i övriga EU-länder (prop. 1993/94:196,

bet. LU32).

Ett av syftena med införandet av en uppdelning

mellan publika och privata aktiebolag var att i

kommande lagstiftningsarbete kunna lägga

kategoriindelningen till grund för ytterligare

ändringar i aktiebolagslagen. I linje härmed

beslutade riksdagen våren 1998 ändringar i

aktiebolagslagen, med ikraftträdande den 1 januari

1999, som bl.a. innebär en differentiering mellan

publika respektive privata aktiebolag i fråga om

vissa lednings- och organisationsfrågor (prop.

1997/98:99, bet. LU26). För publika aktiebolag

gäller att en tudelad ledningsorganisation med

styrelse och verkställande direktör är obligatorisk

medan lagstiftaren i fråga om privata aktiebolag i

större utsträckning har överlämnat till delägarna

själva att besluta om ledningsorganisationens

utformning. I privata aktiebolag är således endast

ett ledningsorgan, dvs. styrelsen, obligatorisk.

Styrelsen skall i publika aktiebolag bestå av minst

tre ledamöter, medan det i privata aktiebolag räcker

med en styrelseledamot under förutsättning att det

finns minst en suppleant. Också i frågor som

styrelsens utseende, arbetsordning för styrelsen och

kallelse till bolagsstämma innebär 1998 års

lagändringar en differentiering mellan publika och

privata aktiebolag där bestämmelserna för de privata

aktiebolagen generellt sett är något enklare och mer

flexibla.

När det gäller redovisningsreglerna bör framhållas

att årsredovisningslagen tillåter mindre och

medelstora företag att upprätta s.k. resultaträkning

i förkortad form samt möjliggör att mindre företag

undantas från vissa krav på tilläggsupplysningar.

Vidare har riksdagen i samband med behandlingen

hösten 1999 av regeringens förslag till ny

bokföringslag beslutat om viss uppmjukning för

mindre företag av kravet på att bokföringen skall

avslutas med en årsredovisning och viss förenkling

av möjligheterna att upprätta resultaträkning i

förkortad form (prop. 1998/99:130, bet. LU2).

Därutöver vill utskottet peka på att rent allmänt

frågor kring regelförenkling för näringslivet kommit

alltmer i blickpunkten under senare år. Sålunda

tillkallade regeringen hösten 1996 en särskild

delegation för att identifiera problem och föreslå

åtgärder för att undanröja onödiga hinder för

etablering och tillväxt i småföretag, den s.k.

Småföretagsdelegationen (dir. 1996:7). Delegationen

har slutredovisat sitt arbete i betänkandet (SOU

1998:94) Förslagskatalog. En redogörelse för

genomförandet av Småföretagsdelegationens förslag

finns i budgetpropositionen för år 2000 (prop.

1999/2000:1, utg.omr. 24, bil. 1).

Vidare bör enligt utskottet noteras att regeringen

i februari 1999 tillkallat en regelförenklingsgrupp,

den s.k. Simplexgruppen, med uppgift att driva

frågan om färre, mer rättvisa och mer begripliga

regler som skall främja företagande, tillväxt och

sysselsättning. Till Simplexgruppen har knutits en

referensgrupp som består av ett antal företagare -

Nybyggarna. Våren 1999 inrättades också en

statssekreterargrupp med särskilt ansvar för arbetet

med regelförenkling och med uppdrag att utarbeta

riktlinjer för Regeringskansliet avseende

konsekvensanalyser av reglers effekter för små

företags arbetsförutsättningar. I sammanhanget bör

även nämnas att enligt förordningen (1998:1820) om

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för

små företags villkor, som trädde i kraft den 1

februari 1999, skall en myndighet - när den

överväger nya eller förändrade regler som kan ha

effekter av betydelse för små företags

arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller

villkor i övrigt - göra en konsekvensanalys i dessa

avseenden och dokumentera analysen. Av förordningen

följer vidare att verk och myndigheter varje år för

regeringen skall redovisa sina praktiska

erfarenheter av arbetet med konsekvensanalyser och

resultaten av arbetet. Enligt den nya

kommittéförordningen (1998:1474), som trädde i kraft

den 1 januari 1999, skall liknande överväganden

göras av statliga kommittér och utredare.

Mot bakgrund av vad som nu har redovisats kan

utskottet inte finna att det skulle föreligga behov

av något uttalande eller annan åtgärd från

riksdagens sida med anledning av motion L201.

Motionen bör därför lämnas utan bifall.

Könsfördelningen i företagens ledning

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra

motionsyrkanden i vilka begärs olika åtgärder i

syfte att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser och

på andra ledande poster.

Bestämmelser om aktiebolags ledning finns i 8 kap.

aktiebolagslagen (1975:1385). Av bestämmelserna

framgår att ett aktiebolag skall ha en styrelse med

minst tre ledamöter. I ett privat aktiebolag får

styrelsen dock bestå av en eller två ledamöter, om

det finns minst en suppleant. I 6 § föreskrivs att

styrelsen utses av bolagsstämman. I bolagsordningen

får det föreskrivas att en eller flera

styrelseledamöter, i publika aktiebolag dock mindre

än hälften av samtliga, skall utses på annat sätt.

Kapitlet innehåller vidare bestämmelser om bl.a.

styrelsens uppgifter, bosättningskrav,

obehörighetsgrunder, mandattid, ordförande,

sammanträden, beslutsförhet, jäv och protokoll.

Därutöver finns särskilda bestämmelser som gäller

verkställande direktör. I ett publikt aktiebolag

skall styrelsen utse en verkställande direktör. I

ett privat aktiebolag får styrelsen utse en

verkställande direktör. Av 8 kap. 9 § följer att den

som är underårig eller i konkurs eller som har en

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken inte

kan vara styrelseledamot. Att detsamma gäller för

den som har näringsförbud följer av 6 § lagen

(1986:436) om näringsförbud. Några särskilda regler

om könssammansättningen i ett aktiebolags styrelse

finns inte. Inte heller i annan associationsrättslig

lagstiftning finns några sådana föreskrifter.

I motion L202 anför Ingrid Burman m.fl. (v) att om

arbetets organisation skall förändras så att

kvinnors erfarenheter verkligen tas till vara behövs

en jämn könsfördelning inte bara i de politiska

församlingarna utan även i företagens styrelse- och

direktionsrum. Eftersom det, enligt motionärerna,

uppenbarligen inte går att uppnå en jämställd

kvinnorepresentation på frivillig väg inom en

överskådlig framtid bör regeringen ges i uppdrag att

återkomma med förslag till ändringar i

aktiebolagslagen som innebär att minst 40 % av

vartdera könet skall vara representerat i

börsnoterade samt statliga och kommunala bolag. I

motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet med

det nu anförda (yrkande 1).

Liknande tankegångar redovisas i motion L209 av

Inger Segelström m.fl. (s). Motionärerna anser att

bristen på kvinnor i bolagsstyrelserna, både i stat-

liga och privata bolag, är oacceptabel och menar att

jämställdhetsarbetet går alltför långsamt. I

motionen begärs ett tillkännagivande om att

aktiebolagslagen bör ses över vad gäller

jämställdheten i arbetslivet.

När frågor kring kvinnorepresentation i

bolagsstyrelser m.m. behandlades senast av utskottet

våren 1998 med anledning av ett motionsyrkande

instämde utskottet i motionärernas uppfattning att

förhållandena inte var tillfredsställande (bet.

1997/98:LU26). Utskottet pekade på att det av

betänkandet (SOU 1997:135) Ledare, makt och kön, en

rapport om fördelningen av ekonomisk makt och

ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, framgick

att andelen kvinnor bland ordinarie

styrelseledamöter i börsnoterade företag var 3 %.

Vidare framgick att ett enda av 229 börsnoterade

företag hade en kvinnlig verkställande direktör.

Utskottet konstaterade mot denna bakgrund att

könsfördelningen i bolagens ledning ännu inte var i

takt med utvecklingen i samhället i stort.

Av skrivelsen Jämställdhetspolitiken inför 2000-

talet (skr. 1999/2000:24), som regeringen i oktober

1999 överlämnat till riksdagen, framgår att

situationen inte förbättrats nämnvärt. Andelen

kvinnor i bolagsstyrelser i börsnoterade aktiebolag

år 1999 uppgick sålunda till 4,5 %, vilket innebär

att andelen legat tämligen konstant under de senaste

fem åren. Vad gäller könsfördelningen i statliga

bolagsstyrelser uppgick andelen kvinnliga ledamöter

år 1999 till 28 %.

Som utskottet framhöll våren 1998 ger förhållandena

anledning till eftertanke, men det bör trots allt

inte komma i fråga att genom ändringar i den

associationsrättsliga lagstiftningen tvinga fram en

ändring. En ökad jämställdhet måste främjas med

andra medel. Det skulle nämligen enligt utskottets

mening vara oacceptabelt att göra ingrepp i

ägarkollektivets, bolagsstämmans, rätt att

självständigt utse sina företrädare i

företagsledningen.

I sammanhanget vill utskottet vidare peka på att

regeringen i den nämnda skrivelsen om

jämställdhetspolitiken inför 2000-talet, vari

presenteras huvuddragen i den fortsatta inriktningen

av jämställdhetspolitiken, anför att regeringen

kommer att intensifiera ansträngningarna för att öka

andelen kvinnor vid tillsättningar i statliga

bolagsstyrelser i syfte att uppnå en jämn

könsfördelning. Ett delmål är att andelen kvinnor

skall vara minst 40 % år 2003. När det gäller

styrelser i börsnoterade aktiebolag avser regeringen

att noga följa utvecklingen de närmaste åren.

Arbetsmarknadsutskottet, som behandlat skrivelsen i

sitt betänkande 1999/2000:AU6, har förklarat att

utskottet stöder den inriktning på

jämställdhetspolitiken som regeringen redovisar i

skrivelsen.

Det anförda innebär att motionerna L202 yrkande 1

och L209 inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida, och utskottet avstyrker bifall till

motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande i det föregående

innebär att en ökad jämställdhet i bolagsstyrelserna

och andra ledningsorgan i företagen måste främjas på

annat sätt än genom tvingande lagstiftning om

styrelsernas könssammansättning. Förslag till sådana

åtgärder tas upp i två motioner.

I motion L214 anser Carina Hägg och Martin Nilsson

(båda s) att det, för att man skall ta till vara

både mäns och kvinnors resurser och värderingar, är

nödvändigt att båda könen finns representerade på

alla beslutsnivåer i hela samhället. Enligt motionen

är det i dag inte möjligt att få reda på

könsfördelningen inom olika yrken och sektorer i

näringslivet. För att kunna följa och driva

jämställdhetsfrågor är det, enligt motionärerna, av

stor vikt att behovet av information tillgodoses.

Detta kan ske genom att det ställs kompletterande

krav på företagens årsredovisningar. I motionen

begärs ett tillkännagivande med innebörd att

företagen skall vara skyldiga att i årsredovisningen

ange könsfördelningen i företagen.

I motion L202 av Ingrid Burman m.fl. (v), som tar

upp en närliggande fråga om behovet av offentlig

statistik över kvinnorepresentationen i

bolagsstyrelser, yrkas ett tillkännagivande om att

regeringen skall ge Statistiska centralbyrån i

uppdrag att fortlöpande sammanställa könsuppdelad

statistik över antalet ordförande- och

styrelseposter i aktiebolagen samt övriga

topptjänster i såväl privat som offentlig sektor

(yrkande 2).

Vad först gäller det spörsmål som tas upp i motion

L214 vill utskottet peka på att enligt 5 kap. 18 §

årsredovisningslagen (1995:1554) gäller att ett

företags årsredovisning skall innehålla upplysningar

om medelantalet anställda personer med uppgift om

fördelningen mellan män och kvinnor. Bestämmelsen

infördes ursprungligen i aktiebolagslagen den 1

januari 1990. Motsvarande bestämmelser infördes

samtidigt i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar och lagen (1980:1103) om årsredovisning

m.m. i vissa företag (prop. 1987/88:152, bet.

1989/90:LU5). I det då aktuella lagstiftningsärendet

erinrade justitieministern om att

arbetsmarknadsministern i en tidigare proposition om

jämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop.

1987/88:105) framhållit att informationen om andelen

kvinnor på ledande poster inom näringslivet var

bristfällig och att samtliga företag borde åläggas

att årligen redovisa medelantalet anställda kvinnor

respektive män. Justitieministern delade

uppfattningen att en sådan redovisning var av

betydelse för jämställdhetsarbetet. Av praktiska

skäl borde dock redovisningsskyldigheten begränsas

till företag som var skyldiga att upprätta

årsredovisning, dvs. samtliga aktiebolag och

ekonomiska föreningar samt i huvudsak handelsbolag,

enskilda näringsidkare och ideella föreningar som

hade minst tio anställda, som var moderföretag i en

koncern med minst tio anställda eller som hade

tillgångar med ett värde överstigande 1 000 gånger

basbeloppet. Riksdagen hade inte någon annan

uppfattning (bet. 1988/89:LU5). Den 1 januari 1996

fördes den ifrågavarande bestämmelsen i

aktiebolagslagen i sak oförändrad över till

årsredovisningslagen (prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Riksdagen har därefter, i samband med behandlingen

av liknande motionsspörsmål som det nu aktuella,

ställt sig avvisande till att utvidga den

lagstadgade skyldigheten till att omfatta krav på

redovisning av könsfördelningen på olika

beslutsnivåer inom företagen (se bl.a. bet.

1997/98:LU26 och 1998/99: LU16). I sammanhanget bör

vidare nämnas att justitieministern i ett skriftligt

frågesvar våren 1997 angående redovisningen av

könsfördelningen inom näringslivet (svar på fråga

1996/97:439) hänvisade till riksdagens tidigare

ställningstaganden i frågan, men framhöll samtidigt

att beredningen av Redovisningskommitténs

slutbetänkande kan ge anledning att på nytt ta

ställning till vilka ändamål som företagens

redovisning bör tillgodose. Redovisningskommitténs

slutbetänkande (SOU 1996:157) Översyn av

redovisningslagstiftningen är nu slutbehandlat och

har lett till att riksdagen hösten 1999 antog

regeringens förslag till bl.a. en ny bokföringslag

(prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2, rskr. 50).

Såvitt utskottet har sig bekant har i det

sammanhanget från regeringens sida inte redovisats

några närmare överväganden rörande företagens

redovisning av könsfördelningen för olika

beslutsnivåer.

När nu frågan åter aktualiseras motionsvägen

noterar utskottet att justitieministern i ett

skriftligt frågesvar den 17 mars 1999 uttalat att

regeringen för närvarande inte ämnar ta något

initiativ till en utökning av informationslämnandet

i bolagens årsredovisningar (svar på fråga

1998/99:445). Enligt utskottets mening är emellertid

tiden nu mogen att överväga om en utvidgning av den

gällande skyldigheten att i årsredovisningen ange

könsfördelningen till en redovisning av fördelningen

mellan kvinnor och män i styrelser och på andra

ledande poster i företaget, kan vara till nytta för

jämställdhetsarbetet. Det bör ankomma på regeringen

att i lämpligt sammanhang ta initiativ till sådana

överväganden och återkomma till riksdagen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av

motion L214 bör ges regeringen till känna.

Såvitt gäller den fråga som tas upp i motion L202

yrkande 2 om behovet av offentlig statistik över

kvinnorepresentationen i bolagsstyrelser, vill

utskottet peka på att regeringen i skrivelsen om

jämställdhetspolitiken inför 2000-talet understrukit

att synliggörandet av kön är en grundförutsättning i

jämställdhetsarbetet. Enligt 10 § förordningen

(1992:1668) om den officiella statistiken skall

därför individbaserad officiell statistik vara

uppdelad på kön såvida inte särskilda skäl talar

däremot. Bestämmelsen tillkom i samband med 1994 års

statistikreform (prop. 1993/94:100 bil. 8, bet.

FiU15). En utvärdering av reformen finns redovisad i

betänkandet (SOU 1999:96) Statistikreformen -

utvärdering och förslag till utveckling. I

betänkandet konstateras att merparten av den

individbaserade statistiken är uppdelad på kön, men

att det fortfarande finns vissa brister. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande. Nämnas bör även att

inriktningen av den framtida statistikeregleringen

nyligen har övervägts i departementspromemorian (Ds

1999:75) Statistikens regler som överlämnades i

december 1999. I promemorian finns bl.a. förslag

till en ny lag om den officiella statistiken.

Promemorian remissbehandlas för närvarande med

siktet inställt på en proposition sommaren 2000.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer även de

överväganden som gjorts i samband med utvärderingen

av 1994 års statistikreform att behandlas i denna

proposition eller i budgetpropositionen för år 2001.

Enligt utskottets mening faller det nu aktuella

spörsmålet inom ramen för det pågående arbetet, vars

resultat bör avvaktas. Utskottet avstyrker med det

anförda bifall till motion L202 yrkande 2.

Antalet styrelseuppdrag

I detta avsnitt behandlar utskottet ett

motionsspörmål om begränsning av antalet

styrelseuppdrag i bolag som en person får inneha.

Varken i aktiebolagslagen eller annan

associationsrättslig lagstiftning finns några regler

om en styrelseledamots möjligheter att samtidigt

vara styrelseledamot i andra företag.

I motion L208 av Agneta Ringman (s) anförs att det

finns exempel på personer som innehar ett stort

antal styrelseuppdrag och att det finns en risk för

att dessa personer på grund av tidsbrist inte

fullgör sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt,

något som kan leda till att företagens framtid

äventyras. I motionen begärs ett tillkännagivande om

att regeringen skall låta utreda möjligheten att

begränsa antalet styrelseuppdrag i bolagsstyrelser.

Utskottet erinrar om att frågan om att införa en

dylik begränsning övervägdes i samband med 1998 års

ändringar i aktiebolagslagen med anledning av

regeringens proposition Aktiebolagets organisation

(prop. 1997/98:99). I propositionen gjorde

regeringen bedömningen att det inte var lämpligt att

införa en begränsning av hur många styrelseuppdrag

en och samma person får inneha. Även om ett aktivt

styrelsearbete, framför allt i de större bolagen,

kräver en så stor arbetsinsats att det inte låter

sig förenas med många andra uppdrag, kunde det,

enligt vad som anfördes i propositionen, endast i de

enskilda fallen avgöras var gränsen går. I stället

förordade regeringen införandet av en ordning som

innebär att valet av styrelseledamöter i publika

aktiebolag skall föregås av information om de

föreslagna kandidaternas uppdrag i andra företag,

något som ger aktieägarna en möjlighet att i varje

enskilt fall ta ställning till om en viss kandidats

möjlighet att fullgöra ett uppdrag som

styrelseledamot i bolaget påverkas negativt av de

uppdrag som denne har i andra företag.

Utskottet delade i sitt av riksdagen godkända

betänkande regeringens bedömning och ställde sig

bakom regeringens förslag till en ny bestämmelse i 8

kap. 7 § aktiebolagslagen som innebär att

bolagsstämmans ordförande, innan styrelseval

förrättas i ett publikt aktiebolag, skall lämna

uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet

gäller har i andra företag. Samtidigt avstyrkte

utskottet bifall till ett motionsyrkande med samma

inriktning som det nu aktuella (bet. 1997/98:LU26).

Enligt utskottets mening har inte

framkommit någon omständighet som utgör

skäl att nu göra en annan bedömning än den

riksdagen gjorde våren 1998, och utskottet

avstyrker bifall till motion L208.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ny bolagsform för mindre

företag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L201,

2. beträffande könskvotering i

bolagsstyrelser

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:L202 yrkande 1 och

1999/2000:L209,

res. 1 (v)

3. beträffande redovisning av

könsfördelning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:L214 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 2 (m, kd)

4. beträffande statistik över

könsfördelning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L202 yrkande 2,

5. beträffande antalet styrelseuppdrag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L208.

Stockholm den 22 februari 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf

Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig

Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),

Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),

Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s), Tasso

Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson

(m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin (c), Ana

Maria Narti (fp) och Christina Pettersson (s).

Reservationer

1. Könskvotering i bolagsstyrelser (mom. 2)

Tanja Linderborg och Tasso Stafilidis (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Som utskottet" och på s. 7 slutar med

"till motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att andelen kvinnor i

bolagsstyrelserna inte har förbättrats nämnvärt

under senare år. Nuvarande låga

kvinnorepresentation, som innebär att kvinnors

erfarenheter och kompetens inte tas till vara på

viktiga samhällsområden, är helt oacceptabel. Som

anförs i motionerna L202 yrkande 1 och L209 krävs nu

uppenbarligen tvingande lagstiftning beträffande

bolagsstyrelsernas sammansättning för att en

förbättring skall komma till stånd inom en

överskådlig framtid. Regeringen bör mot denna

bakgrund ges i uppdrag att återkomma till riksdagen

med lagförslag som innebär att minst 40 % av

vartdera könet skall vara representerat i

börsnoterade samt statliga och kommunala aktiebolags

styrelser.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med

bifall till motion L202 yrkande 1 och med anledning

av motion L209, som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande könskvotering i bolagsstyrelser

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L202 yrkande 1

och med anledning av motion 1999/2000:L209 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Redovisning av könsfördelning (mom. 3)

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S

Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö

(kd) och Berit Adolfsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Vad först" och på s. 8 slutar med "till

känna" bort ha följande lydelse:

När det gäller den fråga som aktualiseras i motion

L214 måste, som utskottet framhållit tidigare vid

behandlingen av liknande motionsyrkanden (se bl.a.

bet. 1997/98:LU26 och 1998/99:LU16), beaktas att

syftet med reglerna i den redovisningsrättsliga

lagstiftningen om upprättande och offentliggörande

av årsredovisning i första hand är att bolagets

intressenter av skilda slag skall få upplysningar

som är av betydelse för bedömningen av företagets

ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter.

I den mån det finns behov av en sådan lagstadgad

skyldighet som efterlyses i motionen bör sådana

bestämmelser i vart fall inte införas i den

redovisnings- eller associationsrättsliga

lagstiftningen. I sammanhanget bör även påpekas att

det till följd av att årsredovisningen enligt 2 kap.

7 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall skrivas

under av samtliga styrelseledamöter och

verkställande direktören det går att utläsa

könssammansättningen i företagets ledning. Vidare

bör erinras om att såväl styrelsen som andra ledande

befattningshavare regelmässigt presenteras utförligt

i årsredovisningarna och att uppgifter om ledande

befattningshavare också kan erhållas ur de

företagsregister som förs av Patent- och

registreringsverket.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till

motion L214.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande redovisning av könsfördelning

att riksdagen avslår motion

1999/2000:L214.

Särskilda yttranden

1. Ny bolagsform för mindre företag

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S

Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö

(kd), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c) och

Ana Maria Narti (fp) anför:

Vi anser att en särskild företagsform bör etableras

för mindre företag. Detta bör ske utanför

aktiebolagslagens ram. Regeringen borde uppdra åt

någon sakkunnig att förutsättningslöst utreda om

man i Sverige bör införa en ny företagsform för

företag med begränsad omfattning. Aktiebolaget är

såsom juridisk form anpassad för att ett flertal

personer skall satsa visst begränsat kapital i en

verksamhet och därutöver inte ha något som helst

personligt ansvar. Denna juridiska form är

egentligen inte lämplig för ett mindre företag som

drivs av ett fåtal personer som själva är engagerade

i verksamheten såväl genom personliga insatser som

eget kapital. Förmodligen skulle en kombination av

regler från aktiebolagsrätten och

handelsbolagsrätten kunna utformas på ett sådant

sätt att en lämpligare företagsform för det mindre

företaget kunde komma till stånd. Till en sådan ny

företagsform skulle sedan enkla regler inom t.ex.

den arbets- och skatterättsliga lagstiftningen kunna

knytas utan att komma i kollision med de krav som

man kan ställa på större bolag som drivs i

aktiebolagets form.

Mot denna bakgrund har vi slutligen stannat för att

inte avge någon reservation till förmån för motion

L201.

Vi vill i stället i första hand avvakta vad

pågående arbete inom Regeringskansliet leder till.

Småföretagsdelegationen har lagt fram en lång rad

förslag som ännu inte blivit verklighet och

regeringen måste nu omgående se till att förslagen

genomförs. Det är vidare av stor vikt att

Simplexkommissionen ges sådana förutsättningar att

dess arbete leder fram till snara och konkreta

resultat.

2. Statistik över könsfördelning

Tanja Linderborg och Tasso Stafilidis (båda v)

anför:

En grundläggande förutsättning för allt

jämställdhetsarbete är att den strukturella

ojämlikhet i fråga om makt som råder mellan män och

kvinnor på olika områden synliggörs, exempelvis

genom statistik. Som anförs i motion L202 är det

därför angeläget att den officiella statistiken även

innehåller uppgifter om andelen kvinnor respektive

män i bolagsstyrelser och på ledande positioner i

företag. Vi förutsätter att också denna fråga

uppmärksammas inom ramen för det beredningsarbete på

statistikområdet som för närvarande pågår i

Regeringskansliet och finner därför inte skäl att nu

förorda ett bifall till motion L202 yrkande 2.