Bet. 1999/2000:LU8

Lagutskottets betänkande

1999/2000:LU08

Redovisning och aktiekapital i euro

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

LU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 1999/2000:23 Redovisning och

aktiekapital i euro jämte fyra motioner som väckts

med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska

föreningar, sparbanker, medlemsbanker,

understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och

ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha

sin redovisning i euro i stället för i svenska

kronor. I aktiebolag som har sin redovisning i euro

skall enligt förslaget aktiekapitalet och aktiernas

nominella belopp vara bestämda i euro. Förslaget

innebär vidare att företag som har valt att ha sin

redovisning i euro även i fortsättningen skall avge

skattedeklarationer m.m. i svenska kronor.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars

2000. Möjligheten till redovisning i euro skall stå

öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast

efter utgången av år 2000.

Utskottet har inhämtat yttrande från

skatteutskottet beträffande propositionen och

motionerna.

Lagutskottet tillstyrker regeringens lagförslag och

avstyrker bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats två

reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:23 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet

- att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),

2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

4. lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

5. lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella

företag,

6. lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar,

7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),

8. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

10. lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

11. lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet,

12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag,

13. lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

14. lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag,

15. lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

16. lag om omräkningsförfarande vid beskattningen

för företag som har sin redovisning i euro, m.m.,

17. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam,

19. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter,

20. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

21. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på

ränta på skogskontomedel m.m.,

22. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta,

23. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

24. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

25. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).

Lagförslagen har intagits som

bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1999/2000:L7 av Stig Rindborg m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

möjlighet för handelsbolag med juridiska personer

som delägare att redovisa i euro i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1999/2000:L8 av Margit Gennser (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om att

svenska företag får möjlighet att fr.o.m. år 2001 ha

sin redovisning och sitt aktiekapital även i dollar.

1999/2000:L9 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag som ger

företag möjlighet att avge sin skattedeklaration och

att göra skatteinbetalning i euro i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1999/2000:L10 av Yvonne Ruwaida och

Kia Andreasson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ytterligare

undersöka förutsättningarna för en

skatteredovisning enligt

Riksskatteverkets förslag.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 1999/2000:23 Redovisning och

aktiekapital i euro jämte fyra motioner som väckts

med anledning av propositionen. Utskottet har

inhämtat skatteutskottets yttrande över

propositionen och de motioner som väckts med

anledning av propositionen. Yttrandet är fogat till

betänkandet som bilaga 2.

Som en allmän bakgrund vill utskottet erinra om att

företagens bokföring och annan redovisning varit

föremål för ett omfattande reformarbete under 1990-

talet.

På grundval av Redovisningskommitténs första

betänkande (SOU 1994: 17) Års- och

koncernredovisning enligt EG-direktiv genomfördes

hösten 1995 de ändringar i

redovisningslagstiftningen för aktiebolag, vissa

handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag som betingades av EG:s

bolagsrättsliga och redovisningsrättsliga direktiv

(prop. 1995/96:10, bet. LU4, rskr. 91).

Hösten 1999 beslutade riksdagen en reform av

reglerna om bokföring och offentlig redovisning som

syftar till en samlad och modern lagstiftning (prop.

1998/99:130, bet. LU2, rskr. 50 ). Reformen, som

byggde på bl.a. Redovisningskommitténs

slutbetänkande (SOU 1996:157) Översyn av

redovisningslagstiftningen, innebär att

bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig, om

räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering

samlats i en ny bokföringslag (SFS 1999:1078).

Vidare har tillämpningsområdet för

årsredovisningslagen (1995:1554) utsträckts så att

lagen omfattar samtliga företag som är skyldiga att

avsluta den löpande bokföringen med en

årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella

företags offentliga redovisning finns dock även

fortsättningsvis i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. Den nya

lagstiftningen har trätt i kraft den 1 januari 2000.

Den nya bokföringslagen saknar - liksom 1976 års

bokföringslag - bestämmelser om vilken valuta som

skall användas i den löpande bokföringen. Att

bokföra affärshändelser och avsluta den löpande

bokföringen med ett årsbokslut i annat än svenska

kronor har emellertid inte ansetts vara förenligt

med god redovisningssed. När det gäller

årsredovisningen skall enligt 2 kap. 6 §

årsredovisningslagen beloppen anges i svenska

kronor. I den mån transaktioner har skett i annan

valuta eller tillgångarnas och skuldernas värde

ursprungligen har bestämts i annan valuta, måste

beloppen således räknas om till svenska kronor.

Lagen tillåter dock att beloppen, vid sidan av den

redovisning som upprättas i kronor, anges i annan

valuta, t.ex. euro. Bestämmelserna är tillämpliga

även på finansiella företag enligt de särskilda

årsredovisningslagarna för dessa företag.

Regeringen tillkallade genom beslut den 15 maj 1997

en särskild utredare med uppdrag att undersöka

vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och

försäkringsaktiebolag har av att kunna ange

aktiekapital och aktiers nominella belopp i annat än

svensk valuta. Utredaren skulle vidare undersöka

vilket behov svenska företag har av att kunna

upprätta sin finansiella redovisning i euro.

Utredningen, som antog namnet Utredningen om

aktiekapital och redovisning i utländsk valuta,

överlämnade i december 1997 delbetänkandet

Redovisning och aktiekapital i euro och annan

utländsk valuta (SOU 1997:181).

Sedan delbetänkandet remissbehandlats fick

utredaren genom tilläggsdirektiv i uppdrag att

ytterligare analysera det företagsekonomiska behovet

av en lagstiftning som gör det möjligt för svenska

företag att ha sin redovisning i euro i stället för

i svenska kronor (dir. 1998:28). Utredaren skulle

också analysera de makroekonomiska konsekvenserna

som en eventuell övergång till aktiekapital och

redovisning i euro kan medföra. Parallellt med detta

arbete skulle utredaren lägga fram förslag till

lagändringar som gör det möjligt för svenska företag

och utländska filialer i Sverige att ha sin

bokföring och upprätta sin offentliga redovisning i

euro. Vidare skulle utredaren lägga fram förslag

till lagändringar som gör det möjligt för svenska

aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag

att ha sitt aktiekapital i euro. Utredaren

överlämnade i november 1998 slutbetänkandet

Redovisning och aktiekapital i euro (SOU 1998:136).

Slutbetänkandet har remissbehandlats.

De båda nu redovisade betänkandena ligger till

grund för förslagen i förevarande proposition.

I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska

föreningar, sparbanker, medlemsbanker,

understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och

ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha

sin redovisning i euro i stället för i svenska

kronor. Detsamma skall gälla för utländska företags

filialer i Sverige.

Regeringen föreslår särskilda regler om hur byte av

redovisningsvaluta skall gå till. Enligt förslaget

skall bytet ske genom ändring av bolagsordning eller

motsvarande stadgar och få verkan från ingången av

det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.

Därvid skall balansräkningen för det utgående

räkenskapsåret räknas om enligt den kurs mellan euro

och svenska kronor som Europeiska centralbanken

fastställer på balansdagen.

Enligt förslaget skall i aktiebolag som har sin

redovisning i euro aktiekapitalet och aktiernas

nominella belopp vara bestämda i euro.

Förslagen grundas på principen att företag som har

valt att ha sin redovisning i euro även i

fortsättningen skall avge skattedeklarationer m.m. i

svenska kronor. I propositionen anges därför

särskilda omräkningsmodeller som skall tillämpas vid

beskattningen när eurobeloppen i redovisningen

räknas om till kronor.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars

2000. Möjligheten till redovisning i euro föreslås

stå öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds

närmast efter utgången av år 2000.

Utskottet vill för sin del inledningsvis framhålla

att i stort sett samtliga EU-länder tillåter de

nationella företagen att upprätta sin finansiella

redovisning i euro, och fr.o.m. år 2002 kommer

samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara

hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring

och sin finansiella redovisning i övrigt i denna

valuta. För en del svenska företag kan redovisning i

euro antas bli en nödvändig anpassning till den

internationella redovisningsmiljön. Valutaunionen

innebär att för åtskilliga svenska företag kommer en

stor andel av affärshändelserna att vara i euro. För

företagen uppstår det särskilda

redovisningskostnader om de tvingas hantera kronor

och euro parallellt i den finansiella redovisningen.

Detta problem kan, som framhållits från olika håll,

bli särskilt påtagligt för svenska företag som ingår

i internationella koncerner med euron som

koncernvaluta. Utskottet vill också framhålla att

redovisning i euro skulle förbättra en del svenska

företags möjligheter till kapitalanskaffning på den

internationella kapitalmarknaden och vara av stor

betydelse för tillförseln av kapital till den

svenska aktiemarknaden.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är

angeläget att lagstiftning införs som möjliggör för

svenska företag att ha sin redovisning i euro, och

utskottet ser därför med tillfredsställelse att

regeringen nu lagt fram ett sådant lagförslag.

Utskottet övergår därmed till att under skilda

rubriker ta upp frågor som har aktualiserats genom

motionerna eller som annars tilldragit sig

utskottets uppmärksamhet.

Redovisning i handelsbolag

Som framgått innebär regeringens förslag att

aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker,

medlemsbanker, understödsföreningar,

försäkringsaktiebolag och ömsesidiga

försäkringsbolag får möjlighet att ha sin

redovisning i euro.

I motion L7 beklagar Stig Rindborg m.fl. (m) att

inte också enskilda näringsidkare, handelsbolag och

stiftelser nu ges möjlighet att redovisa i euro som

ett alternativ till redovisning i svenska kronor.

Vad framför allt gäller handelsbolag med enbart

aktiebolag eller andra juridiska personer som

delägare kan det, enligt motionärernas mening, inte

uteslutas att det kommer att medföra betydande

praktiska problem att inte få denna möjlighet. I

motionen konstateras att i en koncern, där

moderbolaget äger aktier och andelar i såväl

aktiebolag som handelsbolag i en sådan omfattning

att dotterbolag skall inkluderas i

koncernredovisningen, det kommer att vara endast

handelsbolaget som inte får ha sin redovisning i

euro. Motsvarande situation kan uppstå när flera

aktiebolag gemensamt äger ett handelsbolag och detta

bolag utgör centrum i verksamheten. Enligt

motionärerna är det verklighetsfrämmande att ett

handelsbolag i denna situation inte får redovisa i

euro. Med hänsyn till det anförda är det enligt

motionen angeläget att även handelsbolag med

juridiska personer som delägare får möjlighet att

redovisa i euro som ett alternativ till redovisning

i svenska kronor, och riksdagen bör hos regeringen

begära ett lagförslag med denna inriktning så snart

som möjligt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

kan innebära praktiska problem för framför allt

koncerner, där handelsbolag med enbart juridiska

personer som delägare ingår, om inte också

handelsbolag ges möjlighet att redovisa i euro. Som

skatteutskottet påpekar har frågan om handelsbolag

med enbart juridiska personer som delägare bör ges

rätt att ha sin redovisning i euro uppkommit på ett

sent stadium i beredningsarbetet. Spörsmålet har

inte analyserats närmare i det utredningsarbete som

legat till grund för de föreliggande lagförslagen.

Det har inte heller varit möjligt att arbeta fram

skatteregler för dessa företag under

departementsbehandlingen. Avsikten är emellertid,

enligt vad som anförs i propositionen, att

regeringen på nytt skall ta upp frågan om

handelsbolags redovisning i euro i ett senare

lämpligt sammanhang.

Lagutskottet utgår från att regeringen omgående

föranstaltar om erforderligt utredningsarbete i

syfte att få till stånd ett närmare underlag för

ställningstagande till regler som möjliggör för

sådana handelsbolag som avses i motionen att ha sin

redovisning i euro. Lagutskottet anser därför, i

likhet med skatteutskottet, att det inte finns någon

anledning för riksdagen att nu göra några

ytterligare uttalanden i frågan. Därmed avstyrks

motion L7.

Redovisning i andra utländska valutor än

euro

Regeringens förslag innebär att det nu öppnas en

möjlighet till redovisning i euro fr.o.m. det

räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år

2000.

I motion L8 av Margit Gennser (m) tas upp frågan om

införande av en möjlighet för företagen att redovisa

i även andra valutor än svenska kronor och euro.

Enligt motionen skulle sålunda en möjlighet för

företagen att redovisa i olika utländska valutor

utjämna statens valutarisker. I många länder i

Europa finns redan nu en sådan möjlighet. Att

undanta exempelvis dollarn som redovisningsvaluta

motsvarar, framhåller motionären, inte det svenska

näringslivets internationella inriktning. Många

stora och viktiga branscher i Sverige har behov av

dollarredovisning. Mot denna bakgrund bör, enligt

motionären, en rätt till redovisning och

aktiekapital i även andra utländska valutor än euro

införas. I första hand bör en sådan möjlighet

införas i dollar samtidigt med att euron införs som

redovisningsvaluta. Riksdagen bör hos regeringen

begära lagförslag med denna inriktning.

Utskottet kan konstatera att många svenska företag

numera har merparten av sina flöden i annan valuta

än kronor eller euro. För dessa företag skulle en

rätt att redovisa i företagets funktionella valuta

ge möjlighet att sänka redovisnings- och

valutakostnaderna. En möjlighet att redovisa i annan

utländsk valuta kan också vara värdefull för

dotterföretag i koncerner där dollar - eller annan

utländsk valuta - utgör koncernvaluta. En sådan

möjlighet finns också i några länder i Europa, bl.a.

Danmark, Norge, Nederländerna, Luxemburg, Stor-

britannien och Irland.

Enligt utskottets mening bör en möjlighet för

svenska företag att redovisa även i andra valutor än

svenska kronor och euro kunna komma i fråga främst

beträffande US-dollar, japanska yen, brittiska pund

samt danska och norska kronor. Det finns emellertid

för närvarande inte tillräckligt beredningsunderlag

för att nu lägga fram förslag med sådan inriktning.

Enligt vad som redovisas i propositionen avser

regeringen därför att tillsätta en snabbutredning

för detta arbete och att återkomma till riksdagen

med förslag till lagstiftning. Inriktningen är att

en sådan lagstiftning skall träda i kraft den 1

januari 2001 och ge möjlighet till redovisning i

bl.a. US-dollar fr.o.m. år 2002.

Utskottet kan för sin del inte se att det

föreligger några meningsskiljaktigheter i sak mellan

motionären och regeringen i fråga om behovet av en

möjlighet för företag att redovisa även i andra

utländska valutor än euro. Även skatteutskottet

anser att möjligheten att redovisa i andra valutor

bör utvidgas. Samtidigt får lagutskottet, i likhet

med skatteutskottet, konstatera att det saknas

förutsättningar för ett genomförande redan fr.o.m.

det räkenskapsår som inleds år 2001.

Mot bakgrund av att regeringen i förevarande

proposition utlovat att snabbutreda frågan om

möjlighet för svenska företag att redovisa även i

andra valutor än svenska kronor och euro anser

utskottet att motionen inte bör föranleda någon

vidare åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrks

bifall till motion L8.

Omräkning från euro till svenska kronor

Som redan berörts grundas förslagen i propositionen

på principen att också företag som har valt att ha

sin redovisning i euro skall avge

skattedeklarationer m.m. i svenska kronor.

I motion L9 av Mats Odell m.fl. (kd) kritiseras

detta upplägg. I motionen framhålls att även om

Sverige står utanför eurosamarbetet är den

gemensamma valutan av stor betydelse för landet.

Negativa konsekvenser av att Sverige inte är medlem

i valutaunionen måste enligt motionärerna minska.

Företagen måste därför få möjlighet, inte bara att

redovisa i euro, utan även att avge

skattedeklarationer och betala in skatt i euro.

Riksdagen bör därför begära förslag hos regeringen

med denna innebörd.

Vid utredningen av skattefrågorna har, som

skatteutskottet framhåller, det varit en

utgångspunkt att deklaration av samtliga skatter och

avgifter skall ske i svenska kronor. Om en möjlighet

att lämna deklaration i euro skall övervägas måste

även skattefrågorna övervägas på nytt från denna

utgångspunkt. I propositionen framhålls också att

ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva

omfattande och kostsamma systemanpassningar hos

Riksskatteverket. Regeringen har sålunda inte varit

beredd att pröva frågan om deklarationer i euro.

Lagutskottet finner, i likhet med skatteutskottet,

inte skäl att nu göra en annan bedömning än den

regeringen gjort och avstyrker följaktligen bifall

till motion L9.

Som nämnts inledningsvis anges i propositionen

särskilda omräkningsmodeller som skall tillämpas vid

beskattningen när eurobeloppen i redovisningen

räknas om till kronor. Innebörden är att

deklarationsuppgifterna räknas om från euro till

kronor på ett schabloniserat sätt och att det

sålunda inte krävs att företagen har dubblerad

redovisning på så sätt att varje transaktion bokförs

i både euro och kronor.

Yvonne Ruwaida och Kia Andreasson (båda mp) anser i

motion L10 att det inte kan accepteras att företagen

får tillämpa schabloniserade omräkningsmodeller av

det slag regeringen föreslår. I stället bör

företagen i enlighet med vad Riksskatteverket

förordat vara skyldiga att räkna om varje enskild

transaktion för skatteändamål och att alltså

tillämpa en dubbel bokföring. Möjligheterna att ha

ett sådant system bör undersökas närmare, och

regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

lagförslag med sådan innebörd. I motionen yrkas ett

tillkännagivande härom.

Som skatteutskottet påpekar har frågan om omräkning

för skatteändamål och huruvida schabloniserad

omräkning eller dubblerad bokföring skall tillämpas

diskuterats utförligt under beredningen av ärendet.

Utifrån tillgänglig information har regeringen

kommit till slutsatsen att dubblerad redovisning i

euro och kronor för närvarande inte är ett

realistiskt alternativ. Lagutskottet har inte funnit

skäl till någon annan bedömning. Med hänsyn härtill

anser lagutskottet, i likhet med skatteutskottet,

att det inte är meningsfullt med ett

tillkännagivande om ytterligare utredning i enlighet

med förslaget i motion L10. Även denna motion

avstyrks därför.

Utöver vad som ovan anförts föranleder de i

propositionen framlagda lagförslagen inte

några uttalanden från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning i

handelsbolag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L7,

res. 1 (m)

2. beträffande redovisning i andra

utländska valutor än euro

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L8,

3. beträffande omräkning från euro till

svenska kronor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:L9 och

1999/2000:L10,

res. 2 (m, kd)

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078),

dels lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385),

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

dels lag om byte av redovisningsvaluta i

finansiella företag,

dels lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar,

dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),

dels lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617),

dels lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

dels lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

dels lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet,

dels lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

dels lag om omräkningsförfarande vid

beskattningen för företag som har sin

redovisning i euro, m.m.,

dels lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

dels lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam,

dels lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter,

dels lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

dels lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt

på ränta på skogskontomedel m.m.,

dels lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

dels lag om ändring i lagen (1991:591) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl.,

dels lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

dels lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).

Stockholm den 27 januari 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja

Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson

(kd), Marianne Carlström (s), Stig

Rindborg (m), Rune Berglund (s),

Karin Olsson (s), Henrik S Järrel

(m), Nikos Papadopoulos (s),

Elizabeth Nyström (m), Marina

Pettersson (s), Christina Nenes

(s), Tasso Stafilidis (v), Kjell

Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m),

Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin

(c) och Ana Maria Narti (fp).

Reservationer

1. Redovisning i handelsbolag (mom. 1)

Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Elizabeth Nyström

och Berit Adolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Lagutskottet utgår" och slutar med

"motion L7" bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar i likhet med motion L7 att inte

också enskilda näringsidkare, handelsbolag och

stiftelser nu ges möjlighet att redovisa i euro som

ett alternativ till redovisning i svenska kronor.

Vad framför allt gäller handelsbolag med enbart

aktiebolag eller andra juridiska personer som

delägare torde det, enligt utskottets mening,

medföra betydande praktiska problem att inte få

denna möjlighet. Som motionärerna konstaterar kommer

det i en koncern, där moderbolaget äger aktier och

andelar i såväl aktiebolag som handelsbolag i en

sådan omfattning att dotterbolag skall inkluderas i

koncernredovisningen, att vara endast handelsbolaget

som inte får ha sin redovisning i euro. Motsvarande

situation kan uppstå när flera aktiebolag gemensamt

äger ett handelsbolag och detta bolag utgör centrum

i verksamheten. Enligt utskottets mening är det

verklighetsfrämmande att ett handelsbolag i denna

situation inte får redovisa i euro, och en sådan

möjlighet borde ha omfattats av det föreliggande

förslaget. Utskottet kan inte se att skattefrågorna

i sammanhanget är en så komplicerande faktor att de

bort motivera en fördröjning på sätt som skett.

Med hänsyn till det anförda är det ytterligt

angeläget att även handelsbolag med juridiska

personer som delägare får möjlighet att redovisa i

euro som ett alternativ till redovisning i svenska

kronor, och ett lagförslag med denna inriktning bör

av regeringen beredas med förtur och föreläggas

riksdagen så snart som möjligt.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion L7 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande redovisning i handelsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Omräkning från euro till svenska kronor

(mom. 3)

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S

Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö

(kd) och Berit Adolfsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Lagutskottet finner"och slutar med

"motion L9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den kritik som framförs i motion L9

mot den princip som propositionen grundas på,

nämligen att företag som har valt att ha sin

redovisning i euro skall avge skattedeklarationer i

svenska kronor. Som framhålls i motionen är den

gemensamma valutan, även om Sverige står utanför

eurosamarbetet, av stor betydelse för landet.

Negativa konsekvenser av att Sverige inte är medlem

i valutaunionen måste minska. Företagen måste därför

enligt utskottets mening få möjlighet, inte bara att

redovisa i euro, utan även att avge

skattedeklarationer och betala in skatt i euro.

Regeringen bör sålunda bereda och förelägga

riksdagen ett lagförslag med denna innebörd.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall

till motion L9 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande omräkning från euro till

svenska kronor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L9 och med

avslag på motion 1999/2000:L10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Redovisning i andra utländska valutor än

euro

Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Elizabeth Nyström

och Berit Adolfsson (alla m) anför:

Vi vill särskilt framhålla att en möjlighet för

företagen att redovisa i olika utländska valutor

skulle utjämna statens valutarisker. I många länder

i Europa finns redan nu en sådan möjlighet. Att

undanta exempelvis dollarn som redovisningsvaluta

motsvarar inte svenska näringslivets internationella

inriktning. Många stora och viktiga branscher i

Sverige har behov av dollarredovisning. Mot denna

bakgrund bör en rätt till redovisning och

aktiekapital i även andra utländska valutor än euro

införas.

Vi hade önskat att en möjlighet för företagen att

redovisa i vart fall i dollar införs samtidigt med

möjligheten att redovisa i euro, dvs. fr.o.m.

räkenskapsåret 2001. Vi kan emellertid konstatera

att det av tidsskäl inte längre är möjligt att få

till stånd en sådan ordning. Vi har därför valt att

inte reservera oss till förmån för motion L8 och i

stället genom detta särskilda yttrande velat

understryka angelägenheten av att en möjlighet att

redovisa i andra utländska valutor än euro, i första

hand US-dollar, japanska yen, brittiska pund samt

danska och norska kronor, kommer till stånd så snart

som möjligt.

.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

bokföringslagen (1999:000)

2 Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385)

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar

4 Förslag till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554)

5 Förslag till lag om byte av

redovisningsvaluta i finansiella företag

6 Förslag till lag om ändring i lagen

(1972:262) om understödsföreningar

7 Förslag till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713)

8 Förslag till lag om ändring i

bankrörelselagen (1987:617)

9 Förslag till lag om ändring i

sparbankslagen (1987:619)

10 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse

11 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1610) om finansieringsverksamhet

12 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:2004) om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag

13 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

14 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag

15 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1570) om medlemsbanker

16 Förslag till lag om omräkningsförfarande

vid beskattningen för företag som har sin

redovisning i euro, m.m.

17 Förslag till lag om ändring i

kupongskattelagen (1970:624)

18 Förslag till lag om ändring i lagen

(1972:266) om skatt på annonser och reklam

19 Förslag till lag om ändring i lagen

(1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

20 Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

21 Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:676) om skatt på ränta på

skogskontomedel m.m.

22 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta

23 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:591) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister m.fl.

24 Förslag till lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200)

25 Förslag till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483)

Skatteutskottets yttrande

1999/2000:SkU5y

Redovisning och aktiekapital i euro

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett skatteutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1999/2000:23

Redovisning och aktiekapital i euro jämte motioner.

I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska

föreningar, sparbanker, medlemsbanker,

understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och

ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha

sin redovisning i euro i stället för i svenska

kronor.

De företag som väljer euro som redovisningsvaluta

skall fortsätta att deklarera och betala skatt i

svenska kronor. I propositionen föreslås en ny lag

med omräkningsregler för beskattningen och

följdändringar i ytterligare nio skattelagar.

Utskottet får anföra följande.

Schabloniserad omräkning från euro till

svenska kronor

Propositionen

I propositionen föreslås att deklarationsposter som

hämtas från redovisningen skall räknas om genom ett

schabloniserat omräkningsförfarande. Reglerna skall

omfatta inkomstskatten, mervärdesskatten och

reklamskatten.

De föreslagna omräkningsreglerna innebär bl.a. att

balansräkningen räknas om enligt balansdagens kurs

medan årets vinst räknas om efter årets genom-

snittskurs. Skillnaden tas upp som en ej

resultatpåverkande korrigeringspost. Omräkningslagen

innehåller även särskilda regler som behövs för att

hantera avsättningar till periodiseringsfond,

koncernbidrag, underprisöverlåtelser, värdering av

fordringar och skulder i annan valuta än euro,

representationsavdrag, ändringar i balansposter och

byte av redovisningsvaluta. För mervärdesskatten och

reklamskatten skall omräkning ske enligt redovis-

ningsperiodens genomsnittskurs.

Företag som väljer att ha sin redovisning i euro

bör enligt propositionen även i en särskild

bokföring redovisa såväl gjorda löneutbetalningar

som avdragen skatt i svenska kronor. Från den

särskilda bokföringen kan de uppgifter hämtas som

behövs för skattedeklarationen och

kontrolluppgiften.

Omräkningsmetoden innebär att staten tar på sig en

valutakursrisk. Regeringen har gjort bedömningen att

omräkningsmetoden inte kan missbrukas på ett sådant

sätt att staten systematiskt förlorar på den.

Utvecklingen kommer emellertid att följas noga. Ger

omräkningsmetoden upphov till systematiska problem

kommer regeringen att föreslå lagstiftning för att

åtgärda problemen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars

2000. Möjligheten till redovisning i euro skall stå

öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast

efter utgången av år 2000.

Motionerna

I motion L9 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkas att

regeringen skall återkomma med ett förslag som ger

företagen möjlighet att deklarera och betala in

skatt i euro. Yvonne Ruwaida och Kia Andreasson

(båda mp) yrkar i motion L10 att förutsättningarna

för att införa ett system med dubbel bokföring och

omräkning av varje enskild transaktion skall

undersökas ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Det har vid utredningen av skattefrågorna varit en

utgångspunkt att deklaration av samtliga skatter och

avgifter skall ske i svenska kronor. Om en möjlighet

att lämna deklaration i euro skulle övervägas måste

även skattefrågorna övervägas på nytt från denna

utgångspunkt. I propositionen har också framhållits

att ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva

omfattande och kostsamma systemanpassningar hos

Riksskatteverket. Regeringen har enligt

propositionen för närvarande inte varit beredd att

pröva frågan om deklarationer i euro. Utskottet

finner inte skäl att nu göra en annan bedömning än

den regeringen har gjort och avstyrker följaktligen

motion L9.

Som ett annat alternativ till det föreslagna

systemet med schabloniserad omräkning har under

beredningsarbetet diskuterats om det bör ställas

krav på dubblerad bokföring och omräkning för varje

transaktion. Utifrån tillgänglig information har

regeringen kommit till slutsatsen att dubblerad

redovisning i euro och kronor för närvarande inte är

ett realistiskt alternativ. Med hänsyn till att

frågan har behandlats ingående under beredningen av

propositionen anser utskottet att det inte är

meningsfullt med ett tillkännagivande om ytterligare

utredning i enlighet med förslaget i motion L10.

Utskottet avstyrker därför även denna motion.

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till

några kommentarer till de framlagda lagförslagen och

tillstyrker den nya omräkningslag och de övriga

ändringar i skattelagstiftningen som regeringen har

föreslagit.

Redovisningen i vissa handelsbolag

Motionen

I motion L7 yrkar Stig Rindborg m.fl. (m) att

handelsbolag med juridiska personer som delägare

skall ha möjlighet att redovisa i euro. Enligt

motionärerna är det viktigt att regeringen

återkommer i denna fråga så snart det över huvud

taget är möjligt.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av propositionen att frågan om

handelsbolag med enbart juridiska personer som

delägare bör ges rätt att ha sin redovisning i euro

har uppkommit på ett sent stadium i

beredningsarbetet. Frågan har inte analyserats

närmare av utredningen. Det har inte heller varit

möjligt att arbeta fram skatteregler för dessa

företag under departementsbehandlingen. Avsikten är

emellertid att regeringen skall ta upp denna fråga

på nytt i ett senare lämpligt sammanhang. Det finns

enligt utskottets mening därför inte någon anledning

för riksdagen att uttala sig i frågan. Utskottet

avstyrker motionen.

Redovisning i andra valutor än svenska

kronor och euro

Motionen

I motion L8 yrkar Margit Gennser (m) att det skall

införas en möjlighet att också ha redovisning och

aktiekapital i dollar fr.o.m. det räkenskapsår som

inleds år 2001. Motionären anför bl.a. att i princip

samma regelsystem som för euron bör kunna tillämpas

även på andra valutor.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av propositionen att regeringen

förbereder lagändringar som skall öppna möjlighet

för svenska företag att redovisa även i andra

valutor än svenska kronor och euro. Det finns

emellertid inte tillräckligt beredningsunderlag för

att riksdagen skall kunna fatta ett beslut redan nu

i detta ärende. Ett flertal frågor på bl.a.

redovisnings- och associationsrättens områden

återstår att analysera och lösa. Arbetet sker nu med

inriktning på att lagstiftningen skall träda i kraft

den 1 januari 2001. Det skulle möjliggöra redovis-

ning i US-dollar och ytterligare några andra valutor

fr.o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari

2002.

Vid utvidgningen till ytterligare

redovisningsvalutor bör i princip samma

omräkningsförfarande som för euro kunna användas vid

beskattningen. Det framgår emellertid av

propositionen att de återstående

lagstiftningsfrågorna inte kan beredas klart i sådan

tid att ikraftträdandet kan ske samtidigt med att

företagen får möjlighet att redovisa i euro.

Utskottet delar regeringens och motionärens

uppfattning att möjligheten att redovisa i andra

valutor bör utvidgas men får samtidigt konstatera

att det saknas förutsättningar för ett genomförande

redan fr.o.m. det räkenskapsår som inleds 2001.

Stockholm den 18 januari 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström

(v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne

Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Per Olof Svensson

(s) och Lars Lilja (s).

Avvikande meningar

1. Schabloniserad omräkning från euro till

svenska kronor - kd

Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (båda kd) anför:

Även om Sverige står utanför eurosamarbetet är

utvecklingen av den gemensamma valutan av stor

betydelse för oss. Negativa konsekvenser av att

Sverige inte är medlem i EMU måste minskas.

Företagen måste därför få möjlighet till affärer,

bokföring samt att under ett beskattningsår

konsekvent avge sin skattedeklaration och

skatteinbetalning i euro om de så vill.

Vi motsätter oss inte att den i

propositionen föreslagna lagstiftningen nu

genomförs, men riksdagen bör samtidigt

begära av regeringen att den fortsätter

lagstiftningsarbetet för att så snabbt som

möjligt komma tillbaka med lagförslag som

innebär att företagen skall kunna deklarera

och betala in skatten i euro. Vi

tillstyrker därför motion L9.

2. Schabloniserad omräkning från euro till

svenska kronor - mp

Yvonne Ruwaida (mp) anför:

Riksskatteverket har förespråkat att varje

enskild transaktion för beskattningen skall

räknas om till kronor, vilket i princip

skulle förutsätta en dubbel bokföring. Det

finns nämligen en risk att den

schabloniserade omräkningen från euro till

kronor inbjuder till skatteplanering. Även

om inte perfekta dataprogram för ändamålet

finns i dag, är jag övertygad om att sådana

kommer att utvecklas om det finns behov för

det, vilket det skulle göra om

lagstiftningen utformas enligt

Riksskatteverkets förslag. Då skulle också

den osäkerhet som finns med en

schabloniserad omräkning kunna undanröjas.

Jag anser att riksdagen bör bifalla motion

L10 och alltså uttala sig för att

regeringen så snart som möjligt återkommer

till riksdagen med lagförslag som innebär

att ett system med dubbel bokföring förs in

i lagstiftningen.

3. Redovisningen i vissa handelsbolag - m

Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet välkomnar att regeringen

har valt att tillmötesgå det behov som många företag

har av att kunna redovisa i euro. De svenska

företagen slipper därmed några av de

konkurrensnackdelar som följer av att Sverige står

utanför valutaunionen. Det är emellertid inte bra

att enskilda näringsidkare, handelsbolag och

stiftelser inte redan i dag kan ges möjligheten att

redovisa i euro. Framför allt när det gäller

handelsbolag med enbart aktiebolag eller andra

juridiska personer som bolagsmän kan det inte

uteslutas att det kommer att medföra betydande

praktiska problem. Vi anser att regeringen skall

återkomma i denna fråga så snart det över huvud

taget är möjligt och tillstyrker därmed motion L7.