Bet. 1999/2000:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1999/2000:MJU01

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

MJU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2000 om anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 34

motions-

yrkanden. Riksdagen har den 18 november 1999 bestämt

utgiftsramen för utgiftsområdet till 1 721 371 000

kr.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

m.m. tillstyrks. Målen inom utgiftsområdet föreslås

vara att skydda människors hälsa, bevara den

biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god

hushållning med naturresurser samt skydda natur- och

kulturlandskap.

Förslagen innebär att bevarandet av den biologiska

mångfalden prioriteras genom att resurserna

förstärks för skydd av värdefulla naturområden,

främst skogsområden samt ytterligare medel till

kalkning. Resurserna för sanering och återställning

av förorenade mark- och vattenområden förstärks

ytterligare. Miljöforskningen och då framför allt

miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning

ges ökade resurser genom ett nytt anslag.

Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU

prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i

samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna

inför EU:s utvidgning.

I betänkandet finns 5 reservationer och 5 särskilda

yttranden.

Propositionen

Proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

A Miljövård

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget A 2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamhet som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 16 000 000 kr under år

2001,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 120 000 000 kr under år 2001,

3. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt följande uppställning:

A 1 Statens naturvårdsverk; ramanslag; 278 211 000

kr,

A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 132 297 000

kr,

A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden; ramanslag; 671 551 000 kr,

A 4 Sanering och återställning av förorenade

områden; ramanslag; 65 000 000 kr,

A 5 Miljöforskning; ramanslag; 50 000 000 kr,

A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 83 712 000 kr,

A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag;

37 182 000 kr,

A 8 Stockholms internationella miljöinstitut;

ramanslag; 12 000 000 kr,

A 9 Investeringsbidrag för främjande av omställning

i ekologiskt hållbar riktning; reservationsanslag;

131 000 000 kr.

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 85 449

000 kr,

B 2 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader; ramanslag; 82 648 000 kr,

B 3 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 65 969 000 kr,

B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 352 000 kr.

Motionerna

1999/2000:MJ229 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av

anslaget A 4 under utgiftsområde 20,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om målet att klara

sanering och efterbehandling av förorenade områden

till år 2020 med beaktande av de behov av resurser

detta förutsätter.

1999/2000:MJ230 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas

att riksdagen beslutar att en mindre del av

markanslaget får användas till nödvändig

administration och handläggning för bildande av

naturreservat i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:MJ245 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om delning av anslaget

A3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden,

2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt

följande uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

A 2 Miljöövervakning m.m. 132 297 5 000

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 671 551 35 000

1999/2000:MJ250 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5

inom utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 80 000

000 kr i enlighet med vad i motionen anförts.

1999/2000:MJ254 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nivån på sjö-

och vattendragskalkningen skall vara sådan att

återförsurning ej sker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skogskalkning och

att ett nytt konto för denna verksamhet införs,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det lokala Agenda

21-arbetet och att ett nytt konto för denna

verksamhet införs,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om gröna nyckeltal,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda medel för

folkbildning om bioteknik inom anslaget

Miljöövervakning,

13. att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag för år 2000 anvisar anslagen

under Allmän miljö- och naturvård enligt följande

uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 671 551 13 000

A 6 Kemikalieinspektionen 83 712 4 000

Nytt anslag:

Agenda 21 5 000

Nytt anslag:

Skogsmarkskalkning 63 000

1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

17. att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 671 551 50 000

1999/2000:MJ304 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skoglig kompetens på

länsstyrelserna.

1999/2000:MJ603 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till forskning

kring Göljån, Fulufjället, i Älvdalens kommun.

1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppräkning av anslag

till ideella organisationer verksamma inom natur-

och kulturmiljöområdet.

1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändiga medel för

att upprätthålla kalkningen av sjöar och vattendrag

på nuvarande nivå.

1999/2000:MJ733 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av kalkning

av sjöar och vattendrag i Halland.

1999/2000:MJ736 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljöforskningen.

1999/2000:MJ743 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

Kemikalieinspektionen avseende balans mellan

avgifter och statsbudgetfinansiering.

1999/2000:MJ753 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av

anslag A 4 under utgiftsområde 20,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om målet att klara

sanering och efterbehandling av förorenade områden

till år 2020 och behov av resurser för detta.

1999/2000:MJ757 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att särskilda medel

skall anslås ur Kärnavfallsfonden till miljögrupper

centralt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att rimliga medel

skall anslås till lokala miljögrupper i samband med

undersökningar om lokalisering av slutförvar för

använt kärnbränsle.

1999/2000:MJ764 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt

kalkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att även

tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

kalkning för den biologiska mångfalden i många

vatten.

1999/2000:MJ795 av Birgitta Carlsson och Eskil

Erlandsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den stora

samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att ha en

stabilitet i budgetmedlen till kalkningsverksamhet

för att uppnå största möjliga nytta med anslaget

till kalkning.

1999/2000:MJ799 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

miljöövervakningen på västkusten.

1999/2000:MJ805 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skapa resurser

för nationella miljöorganisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att delta i den

demokratiska processen på rimliga villkor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att viss andel av de

medel som SKI delar ut till förstudiekommuner för

information avdelas för att möjliggöra lokala

opinionsgruppers arbete.

1999/2000:Bo538 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ge

länsstyrelserna möjlighet att tillfälligt använda en

del av anslaget för personalförstärkning för att

uppnå målet biologisk mångfald i det svenska

skogslandskapet.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

19. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt uppställning i bilaga 2.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 671 551 50 000

1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av medel till

informationsmaterial vid bildande av naturreservat.

Utskottet

Propositionen

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande naturvård och

biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering

och återställning av förorenade områden,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,

miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och

säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt

internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet

omfattar vidare utgifter för Naturvårdsverket,

Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut

och Statens kärnkraftinspektion. Verksamheten inom

Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska

Miljöstyrningsrådet och Svensk Avfallskonvertering

AB berör uppgifterna inom utgiftsområdet.

Utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård uppgår enligt regeringens förslag till 1

721 371 000 kr.

Mål

Målen inom utgiftsområdet är att skydda människors

hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en

långsiktigt god hushållning med naturresurser samt

skydda natur- och kulturlandskap.

Prioriteringar

Bevarandet av den biologiska mångfalden prioriteras

genom förstärkning av resurserna för skydd av

värdefulla naturområden, främst skogsområden samt

ytterligare medel till kalkning. Resurserna för

sanering och återställning av förorenade mark- och

vattenområden förstärks ytterligare.

Miljöforskningen och då framför allt

miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning

ges ökade resurser genom ett nytt anslag.

Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU

prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i

samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna

inför EU:s utvidgning.

Resultatbedömning - tillståndet och utvecklingen

inom området samt de viktigaste statliga insatserna

inom området

En kommitté (M1998:06) med parlamentarisk

sammansättning har startat arbetet med ett

åtgärdsprogram för Sveriges klimatarbete. Kommittén

skall avge sitt betänkande den 31 december 1999.

Projekt som ingår i lokala investeringsprogram som

erhållit stöd har gett ett betydelsefullt bidrag

till att minska utsläppen av koldioxid. Hittills

beviljade stöd kan enligt uppgifter från de sökande

kommunerna beräknas leda till en utsläppsminskning

med ca 1,2 miljoner ton koldioxid per år.

Regeringen föreslår en höjning av energiskatten på

dieselolja som ett led i skatteväxlingen.

Den senaste tidens utveckling inom trafikområdet

har koncentrerats till arbetet inom EU.

Ministerrådet har antagit en gemensam ståndpunkt

gällande direktivet om avgasutsläpp från tunga

fordon. Även vad gäller direktivet som reglerar

avgasutsläpp från traktorer har en gemensam position

antagits.

Ett arbete har påbörjats inom EU som syftar till

att integrera miljöhänsyn inom transportområdet.

Arbetet är ett gemensamt initiativ som tagits av

kommissionens DG VII och DG XI. Arbetet fick en

utgångspunkt i de gemensamma rådsslutsatser som

transportministrarna och miljöministrarna antog i

juni 1998. Arbetet pågår för närvarande i

kommissionens arbetsgrupper.

De åtgärder som föreslås i EU:s försurningsstrategi

är på väg att genomföras. Ett centralt förslag som

presenterades av kommissionen i juni 1999 innebär

att nationella utsläppstak per land skall sättas för

svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga

organiska ämnen till år 2010. Under konventionen om

långväga gränsöverskridande luftföroreningar

slutförhandlades i september 1999 ett protokoll för

att minska försurning, eutrofiering och marknära

ozon i Europa. Protokollet sätter nationella

utsläppstak för Europas länder och ställer

motsvarande krav på USA och Kanada. Protokollet

kommer att undertecknas i Göteborg i december 1999.

Eftersom försurningen till mycket stor del påverkas

av utsläppen i Europa, ca 80 % av det försurande

nedfallet härstammar från andra länder i Europa,

kommer dessa åtgärder att för svensk del innebära

långtgående förbättringar.

De marina delarna i skärgårdsområdena där

variationen av land och vatten skapar

förutsättningar för biologisk mångfald har hittills

skyddats i liten omfattning. Behovet av skydd av

hotade biotoper är stort. Arbete pågår för att se

över skyddet av värdefulla marina miljöer och att

inrätta marina reservat.

För närvarande är 8,8 % av landets yta skyddad som

naturreservat eller nationalpark med stöd av

miljöbalken (naturvårdslagen). Det totala antalet

naturreservat har under år 1998 och hittills under

år 1999 ökat till ca 2 200 omfattande 3,2 miljoner

hektar. Reservatsarealen ligger huvudsakligen inom

fjällområdena i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Flertalet reservat finns

emellertid utanför fjällområdet.

Praktiskt taget alla skogar i Sverige är i dag

påverkade av skogsbruk på ett sätt som påverkat

skogsekosystemens biologiska mångfald. I skogen

finns ca 1 900 rödlistade arter, dvs. hotade,

sällsynta och hänsynskrävande arter. Många är

beroende av gammal skog och en tredjedel är beroende

av död ved. I dagens skogslandskap finns det bara

1-2 % död ved.

Knappt 4 %, ca 900 000 ha, av den produktiva

skogsmarken har skyddats som naturreservat,

domänreservat eller nationalparker m.m. I de

fjällnära skogarna är 46 % naturreservat medan

mindre än 1 % av den produktiva skogsmarken i övriga

landet har skydd.

Endast 7 % av landets yta utgörs av odlingsmark men

den är av stor betydelse för landets biologiska

mångfald. Ca 2 000 av landets rödlistade arter är

knutna till odlingslandskapet och framför allt till

naturbetesmarkerna. Ca 2 % av den odlade marken,

dvs. 67 000 ha odlingsmark, är skyddad som

naturreservat genom miljöbalkens bestämmelser.

Under året har flera steg tagits som påverkar

införandet av en framtida utvecklad svensk

administration av vattenresurser. Den 11 mars

fattade EU:s miljöministrar ett beslut om gemensam

ståndpunkt angående det kommande ramdirektivet för

vatten. Direktivet innebär krav på att

medlemsländerna skall arbeta med åtgärdsplaner för

avrinningsområden i syfte att uppnå en viss

definierad god vattenstatus vid en viss tidpunkt.

Ett antal pilotprojekt i avrinningsområden har

startats för att erhålla erfarenheter av

administrativ samordning mellan berörda myndigheter

och samverkan med lokala aktörer och sakägare.

Naturvårdsverket arbetar i samarbete med berörda

myndigheter med ett vattenprojekt i syfte att

utforma anvisningar för det praktiska genomförandet

av direktivets skyldigheter.

Miljöministern tog i maj 1999 ett initiativ och

bjöd in representanter från bl.a. forskarvärlden,

organisationer, myndigheter och folkrörelser till en

tankesmedja för att diskutera behovet av en ny

naturvårdspolitik för 2000-talet. Resultaten från

tankesmedjan bereds nu vidare.

Under året har påbörjats en översyn av hur EU:s

regelverk på kemikalieområdet fungerar, och en

framtida kemikaliestrategi har börjat diskuteras.

Med anledning härav förstärks resurserna till

Kemikalieinspektionen för år 2000.

Resultatbedömning - effekter av de statliga

insatserna

För att möta effekterna av bevarande av biologisk

mångfald i skogen måste man se till hela ekosystemet

och hela skogslandskapet. Särskilt viktiga

funktioner för den biologiska mångfalden är gammal

skog och död ved. Det finns inget enkelt mått på vad

som är ett uthålligt skogsbruk eller hur skyddet av

skogens miljövärden bäst skall redovisas.

Miljömålsarbetet visar sig leda till ett ökat

medvetande inom olika sektorer om möjligheten att

åtgärda miljöproblemen i sektorn genom insatser från

sektorn själv. Alla sektorer har genom uppdrag från

regeringen erhållit ett särskilt sektorsansvar för

ekologiskt hållbar utveckling. Detta ansvar innebär

bl.a. att myndigheterna skall integrera miljöhänsyn

och resurshushållning i sin verksamhet samt verka

för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt

inom hela myndighetens sektor. Detta kan få positiv

inverkan på miljöarbetet på lång sikt.

Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs bedömning

och anser att en fortsatt miljörelatering av

skattesystemet är en viktig uppgift i de fortsatta

skatteöverläggningarna. Rätt utformade åtgärder som

berör alla samhällssektorer kan bidra till en

effektiv användning av resurser, begränsa olika slag

av negativ miljöpåverkan och utgöra en viktig länk i

arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle.

Utformningen och takten i miljörelateringen får

också göras med hänsyn till situationen i vår

omvärld. Industrins konkurrenskraft måste

säkerställas även i framtiden. Regeringen anför att

ytterligare steg tas i en skatteväxling genom att

olika energiskatter höjs med ca 1,7 miljarder kronor

år 2000.

Några klara miljöeffekter är ännu för tidigt att se

av införandet av miljöledning. Arbetet har på många

myndigheter resulterat i effektivare organisation,

förbättrat internt miljöarbete, dvs. källsortering,

energisparåtgärder, resurshushållning, mindre antal

resor och resor på ett mer miljövänligt sätt samt

ett större miljömedvetande över huvud taget.

Myndigheterna börjar också väga in miljöhänsyn och

ställa miljökrav i allt större omfattning vid

upphandling inom de ramar som regelverket medger.

Dessutom har flera av myndigheterna börjat ställa

miljökrav vid beslut om bidragsgivning m.m.

Myndigheterna har således i viss mån påbörjat

integrationen av miljöhänsyn i sina beslut och i sin

myndighetsutövning.

Regeringens slutsatser

Under år 2000 kommer prioritet i Regeringskansliets

och myndigheternas arbete att ges åt framför allt

förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU

våren 2001, en hållbar utveckling inom EU och åt

miljöfrågorna i utvidgningsprocessen.

Framtiden kräver att de myndigheter som berörs av

det intensifierade arbetet med att skydda värdefulla

naturområden, närmast Naturvårdsverket,

länsstyrelserna och skogsvårdsorganisationen

utvecklar lämpliga samverkansformer för

skyddsarbetet. Rapporter från Naturvårdsverket på

regeringens uppdrag om att utarbeta

kunskapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för

arbetet med skydd av skogsmark övervägs för

närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att

redovisa ytterligare områden som bör ingå i Natura

2000-nätverket så att den svenska listan blir

komplett. Slutlig redovisning skall ske den 14 april

2000 (s. 23).

Åtgärder utanför utgiftsområdet

Regeringen presenterade i förra årets skrivelse

(skr. 1998/99:25) en samlad strategi för att

förebygga och bekämpa miljöbrott. Enligt strategin

skall miljöbrottsligheten i samhället minskas genom

åtgärder som innebär en effektivisering i fråga om

att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra sådan

brottslighet. Riksåklagaren har på regeringens

uppdrag utarbetat förslag till effektivare utredning

av miljöbrott (Riksåklagarens rapport Effektivare

miljöbrottsbekämpning, december 1998). Regeringen

ansluter sig till Riksåklagarens förslag och har i

juli 1999 uppdragit åt riksåklagaren att förbereda

inrättandet av en ny och flexibel organisation för

miljöbrottsbekämpningen. Inom åklagar- och

polisväsendet skall det finnas åklagare och poliser

med särskild kompetens inom området. Inom

utgiftsområde 4 Rättsväsendet har resurserna för

bekämpning av miljöbrott förstärkts.

Under åren 2000 - 2002 ges ökade resurser till

såväl insatser för biotopskydd i skog som insatser

för skogsreservat. Avsikten är dels att spara

nyckelbiotoper, som innehåller mycket höga

biologiska värden, och att spara produktiv skog, i

första hand äldre sådan.

Byggforskningen får ökade resurser de tre närmaste

åren för att byggandet och förvaltningen av

byggnader skall utvecklas för bättre

resurseffektivitet och kretsloppsanpassning.

Motionen

I motion MJ254 (kd) anförs om gröna nyckeltal att om

ISO och EMAS skall användas som ett nyckeltal måste

först utredas i vilken bransch som företaget arbetar

och vilken storlek företaget har. Vidare arbetar i

dag många små och medelstora företag med

miljöledningssystem utan att registrera sig.

Kommuner borde få i uppdrag att registrera sina

företag (yrkande 7).

Utskottet

Utskottet behandlade i mars 1999 (1998/99:MJU6)

regeringens proposition 1997/98:145 Svenska

miljömål. Riksdagen godkände regeringens förslag om

15 miljökvalitetsmål med den utformning som angavs i

propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens

förslag om en ny struktur i arbetet med miljömål men

föreslog att regeringen återkommer till riksdagen

med redovisning och förslag även beträffande de

delmål som behövs för det fortsatta arbetet med att

nå miljökvalitetsmålen.

Regeringen redovisar i propositionen att

Miljömålskommittén (dir. 1998:45) skall lägga fram

förslag till nya delmål och åtgärdsstrategier senast

den 1 juni 2000. Regeringen avser därefter att till

riksdagen i en proposition vid årsskiftet 2000/2001

föreslå ytterligare delmål och åtgärdsstrategier

samt samhällsekonomiska konsekvensanalyser av

förslagen för att nå miljökvalitetsmålen.

Såsom regeringen anfört har under år 1998

ytterligare 41 myndigheter startat arbetet med att

införa miljöledningssystem. Under år 1999 har

arbetet fortsatt med att ta fram policymål och

handlingsprogram. I uppdraget ingår även att

miljöanpassa sin upphandling. I december 1998

fattade regeringen beslut om uppdrag till 29 nya

myndigheter om att införa miljöledning.

Sverige har liksom många andra länder antagit FN:s

handlingsprogram för det tjugoförsta århundradet

(Agenda 21), där en hållbar utveckling lyfts fram

som ett övergripande mål för samhällsutvecklingen.

För att möta framgångarna i detta arbete behövs

uppföljningssystem av olika slag. I Sverige och

andra länder pågår ett intensivt arbete med att

utveckla indikatorer för hållbar utveckling.

Utskottet instämmer i att gröna nyckeltal är ett

instrument för att följa det övergripande målet för

det miljöpolitiska arbetet att till nästa generation

kunna lämna över ett samhälle där de stora

miljöproblemen i Sverige är lösta. Regeringen

presenterar i propositionen elva nyckeltal som även

enligt utskottets uppfattning alla beskriver en

utveckling i samhället inom angelägna områden för

miljön. Flera av nyckeltalen har direkt anknytning

till mål som antagits av riksdagen, andra nyckeltal

har anknytning till regeringens mål om

resurshushållning.

Nyckeltal är endast ett grovt uppföljningssystem

och skall därför ses som en förenkling av det

indikatorsystem som föreslagits av Naturvårdsverket

för att följa de av regeringen föreslagna

miljökvalitetsmålen (deFacto; 98 - Uppföljning av

föreslagna nationella miljökvalitetsmål).

Utvecklingen av nyckeltal är en process där

nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser att

följa, relevanta miljöproblem och

samhällsutvecklingen i övrigt.

Nyckeltalet skall enligt regeringen belysa i vilken

utsträckning näringslivet arbetar med miljöfrågor i

sin verksamhet. Nyckeltalet anger antalet företag

som är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS.

Visserligen sker en stark ökning av antalet

miljöcertifierade företag, men hittills har endast

en liten andel av det totala antalet företag infört

miljöledningssystem.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ254 (kd) yrkande 7 om det

angelägna i att små och medelstora företag arbetar

med miljöledningssystem. Som regeringen anför är det

viktigt att påpeka att många företag som inte är

miljöcertifierade frivilligt vidtar åtgärder i sin

verksamhet för att skydda miljön. Användningen av

miljöledningssystem ger därför inte heltäckande

information om i vilken utsträckning miljöfrågorna

omhändertas i verksamheten. Internationella

standardiseringsorganisationen, ISO, har tagit fram

systemet ISO 14001 och EU har utvecklat

miljöstyrningssystemet EMAS (Eco Management and

Audit Scheme). Syftet med systemen är att etablera

arbetssystem och rutiner för miljöarbetet.

Med det ovan anförda torde syftet med motion MJ254

(kd) yrkande 7 i allt väsentligt vara tillgodosett.

Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anfört i avsnittet om resultatbedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa

till den av regeringen nyligen framlagda skrivelsen

(skr. 1999/2000:13) Hållbara Sverige - uppföljning

av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling.

Skrivelsen innehåller bl.a. en utförlig redovisning

av miljöarbetet inom varje departements

verksamhetsområde. Skrivelsen kommer att behandlas

av utskottet senare under detta riksmöte.

Miljövård

Propositionen

Förändringar

Medlen till åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden samt sanering och återställning av

förorenade områden har förstärkts kraftigt.

Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom

miljöområdet

Länsstyrelserna skall verka för en långsiktigt god

hushållning med naturresurser, bevara den biologiska

mångfalden samt skydda natur- och kulturlandskap.

Under budgetåret 1998 har tyngdpunkten inom området

vilat på insatser för skydd och skötsel av särskilt

värdefulla mark- och vattenområden. Flera

länsstyrelser pekar på att de inte når upp till sin

ambitionsnivå på grund av att det varit nödvändigt

att prioritera tillståndsärenden och

miljöbalksutbildning. De flesta länsstyrelserna

säger sig prioritera arbetet med tillståndsärenden.

För budgetåret klarade drygt hälften av

länsstyrelserna 80 % av prövningarna inom sex

månader. För prövningar enligt naturvårdslagen är

motsvarande andel närmare tre fjärdedelar. Hos

närmare en fjärdedel av länsstyrelserna har

handläggningstiden förlängts jämfört med året innan.

Prioritering av tillståndsärendena har ofta

inneburit att tillsynsarbetet fått stå tillbaka.

Flera länsstyrelser arbetar för ett samordnat

miljöarbete i länet. Sektorsövergripande arbete både

internt och externt poängteras.

Naturvård och miljöskydd utgör mellan 16 och 29 %

av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader.

Andelen har ökat hos tio samtidigt som den minskat

hos åtta länsstyrelser jämfört med föregående år.

Hos sju länsstyrelser är verksamhetsgrenen den

procentuellt sett största. Hos resterande dominerar

framför allt lantbruk men även regionalekonomi och

näringsliv, vilket är en stor verksamhetsgren i

framför allt Norrlandslänen.

Revisionens iakttagelser

I Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa

värdering har Kemikalieinspektionen erhållit betyget

fullt tillfredsställande medan Naturvårdsverket

erhöll betyget tillfredsställande.

Riksrevisionsverket har granskat hur

Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetar med att

skydda värdefulla naturområden i syfte att bevara

den biologiska mångfalden (rapport 1998:62).

Riksrevisionsverket anser att myndigheterna inte har

den organisation och de system som behövs för att

välja ut de mest skyddsvärda områdena.

Riksrevisionsverket är också kritiskt till hur

målstyrningen fungerar för myndigheterna samt till

redovisningen av kostnaderna. Processen måste enligt

RRV effektiviseras och verket föreslår en rad

åtgärder.

Naturvårdsverket har i ett svar till

Riksrevisionsverket redovisat bl.a. vilka åtgärder

man vidtar med anledning av RRV:s synpunkter på

brister i dokumentation och information. När det

gäller rollfördelningen mellan myndigheterna har

Naturvårdsverket lämnat förslag i sin delredovisning

den 15 mars 1999 av regeringens uppdrag i fråga om

arbetet med skydd av skogsmark. Förslaget övervägs

för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen

anfört om resultatinformation m.m.

A 1 Naturvårdsverket

Propositionen

Resultatinformation

Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i

miljövårdsarbetet. Införandet av miljöbalken har

ökat kraven på Naturvårdsverket. Det centrala

vägledningsansvaret för tillsyn är fördelat på elva

myndigheter och det operativa tillsynsansvaret på

mer än 300 regionala och lokala myndigheter. För att

samordna dessa myndigheters arbete har regeringen

fr.o.m. den 1 januari 1999 inrättat ett Tillsyns-

och föreskriftsråd vid Naturvårdsverket. Rådet skall

vara ett samrådsorgan för myndigheternas arbete i

frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt

miljöbalken. Rådet skall vidare föra ett register

över samtliga förordningar och föreskrifter som är

utfärdade med stöd av miljöbalken samt över de

allmänna råd inom miljöbalksområdet som är utfärdade

av de centrala myndigheterna. Rådet består av

företrädare för myndigheter som har centralt ansvar

för tillsynsvägledning enligt förordningen om

tillsyn enligt miljöbalken, generalläkaren samt av

två företrädare för kommunerna respektive

länsstyrelserna. Inom Naturvårdsverket har det

inrättats ett särskilt kansli med uppgift att

biträda rådet.

Naturvårdsverket fortsätter att utveckla arbetet

med miljöledningssystem. Verket har även medverkat i

utbildningen inför miljöbalkens ikraftträdande.

Slutsatser

Naturvårdsverket skall senast den 15 januari 2000

redovisa underlag för fördjupad prövning av hela sin

verksamhet. Målen och inriktningen för

Naturvårdsverkets verksamhet kommer därefter att

revideras fr.o.m. budgetåret 2001.

Spridande av miljöinformation är en viktig del i

arbetet med en ekologiskt hållbar utveckling. Genom

att göra information som finns hos myndigheter om

företags miljöprestanda mer lättillgänglig kan

informationen i större utsträckning användas av

finansmarknaden och andra intressenter. I syfte att

öka denna tillgänglighet skall Naturvårdsverket dels

tillse att organisationsnummer registreras i

offentliga register för miljödata, dels

vidareutveckla analysen av hur miljöinformation kan

ställas till den finansiella sektorns förfogande.

För år 2000 beräknas anslaget till 278 211 000 kr.

För år 2001 beräknas anslaget till 283 189 000 kr

och för år 2002 till 288 024 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

har anfört och tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget.

A 2 Miljöövervakning m.m.

Propositionen

Resultatinformation

Miljöövervakningen är ett instrument för att

beskriva tillståndet i miljön och följa hur

tillståndet förändras och därigenom följa upp de

miljömål som statsmakterna har beslutat.

Informationen från miljöövervakningen används bl.a.

för beräkningar av kritiska belastningar och som

underlag för aktionsprogram, åtgärdsförslag och

internationella överenskommelser om

belastningsminskningar. Resultaten har också givit

underlag för att utforma bedömningsgrunder som i sin

tur är basen för de nationella miljökvalitetsmålen.

Data om bl.a. kväve, svavel och metaller utnyttjas i

det internationella konventionsarbetet. Data från

miljöövervakningen efterfrågas också inom EU.

Slutsatser

Det är angeläget att miljöövervakningen prioriterar

biologisk mångfald, materialflöden och kretslopp

samt miljögifter. I övrigt bör som tidigare gälla

att miljöövervakningen skall göra det möjligt att

lämna underlag för åtgärder, bedöma hotbilder och

följa upp beslutade åtgärder.

Avtalet om bilavgasundersökningar mellan

Naturvårdsverket och AB Svensk Bilprovning har sagts

upp per den 30 juni 1999. Regeringen har uppdragit

åt en särskild utredare (dir. 1998:89) att till den

31 mars 2000 lägga fram förslag om uppläggningen av

den framtida verksamheten med avgasundersökningar.

Under tiden fram till dess att en ny organisation

baserad på utredarens förslag kan införas bör

nuvarande typ av verksamhet fortsätta.

De hittills vidtagna åtgärderna i form av skärpta

avgaskrav och frivillig miljöklassning märks nu i

form av minskade utsläpp av kväveoxider och

kolväten. Däremot fortsätter koldioxidutsläppen att

öka. För att nå långsiktigt hållbara utsläppsnivåer

är det emellertid nödvändigt att även utsläppen från

andra mobila källor åtgärdas. Även när det gäller

miljöeffekter av olika bränslen och dessas

sammansättning är ytterligare faktaunderlag

motiverat. Vidare är det för bilarnas del motiverat

att skaffa kunskap om hur ny teknik påverkar

utsläppen.

För år 2000 beräknas anslaget till 132 297 000 kr.

För år 2001 beräknas anslaget till l21 948 000 kr

och till 124 566 000 kr för år 2002.

Motionerna

I motion MJ245 (c) yrkas att ytterligare 5 miljoner

kronor anslås på anslaget A 2 för ideella

organisationer som är verksamma inom natur- och

kulturmiljöområdet (yrkande 2 delvis).

Motionärerna i motion MJ254 (kd) yrkar

tillkännagivande om det lokala Agenda 21-arbetet och

att ett nytt konto för denna verksamhet införs

(yrkande 6). Det är i kommunerna som det praktiska

arbetet kan ske och där finns lokal kompetens för

att få ett aktivt miljöarbete på lokal nivå.

Särskilda medel bör vidare anslås för folkbildning

om bioteknik inom anslaget A 2 Miljöövervakning

(yrkande 9). Regeringen bör avsätta medel för

folkbildning om bioteknik riktad i första hand till

frivilligorganisationerna för uppbyggnad av ett

informationscentrum för bioteknik. 2 miljoner kronor

inom anslaget bör öronmärkas för ändamålet. Vidare

yrkas att ytterligare 5 miljoner kronor anslås på

ett nytt anslag Agenda 21 (yrkande 13 delvis).

Enligt motion MJ718 (c) bör anslaget till ideella

organisationer verksamma inom natur- och

kulturmiljöområdet räknas upp (yrkande 6).

I motion MJ799 (s) anförs i fråga om

miljöövervakningen på västkusten att det genom långa

provserier är möjligt att få besked om förändringar.

Fördelningen av anslaget till miljöövervakning

äventyrar enligt motionärerna de miljödataserier som

upprättats i Västerhavet.

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen behövs data från

miljöövervakningen för att ta fram indikatorer som

ger en uppfattning av miljötillståndet och hur

miljötillståndet utvecklas, för att utarbeta

bedömningsgrunder för miljökvalitet och för att få

underlag till miljökvalitetsmål och

miljökvalitetsnormer samt för att följa upp de

nationella miljömålen. Mätningar i miljön krävs för

att sätta miljömål och normer som går att följa upp.

Data från miljöövervakning behövs också vid

tillsynsverksamhet och anläggningskontroll för att

få referenser från mer opåverkade områden, och för

att det regionala miljöarbetet (STRAM) skall fungera

måste lokala och regionala miljömål kunna följas

upp. Vidare erfordras sådana data för den

nationella miljöstatistiken som också skall

rapporteras till internationella

statistikmyndigheter och för att följa upp

internationella åtaganden.

Utskottet instämmer i att de sektorsansvariga

myndigheterna behöver underlag för att följa upp

sina respektive sektorsmål. Myndigheterna skall

också bidra med relevanta delar av den information

som myndigheterna tar fram som en del av den

ordinarie verksamheten till Miljöövervakningsnämnden

och till Naturvårdsverkets samlade uppföljning av de

nationella miljömålen.

Såsom regeringen anfört har

miljöövervakningsnämnden vid Naturvårdsverket under

år 1999 redovisat och fattat beslut om ett nytt

nationellt program för miljöövervakningen som är mer

anpassat till de av riksdagen antagna miljömålen.

Miljöövervakningen kan behöva justeras i samband med

beslut om uppföljning av miljömålen.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget

att samordna den nationella och den regionala

miljöövervakningen. Det är också viktigt att

miljöövervakningen ger underlag för en analys av

olika utsläppskällors nationella och internationella

miljöpåverkan och för uppföljning av de nationella

miljömålen.

Såsom regeringen anfört fördelas medlen till

miljöövervakning av Miljöövervakningsnämnden vid

Naturvårdsverket. Det är nämnden som fattar beslut

om den nationella miljöövervakningens inriktning och

fördelar medel till denna. Från den nationella

miljöövervakningen fördelas även medel till viss

regional miljöövervakning som specificeras i avtal

med länsstyrelserna. En mindre del används också för

internationellt miljöövervakningsarbete och

rapportering till internationella organisationer.

Med det anförda avstyrks motion MJ799 (s).

Inom ramen för bilavgasverksamheten bedrivs

hållbarhetskontroller. Verksamheten är

kapitalintensiv och kräver viss planering. Utskottet

föreslår att regeringen bemyndigas att under år 2000

för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser

i samband med upphandlingen av kontrollerna som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 16 000 000 kr under år 2001.

När det gäller sådant stöd till ideella

organisationer som anges i motion MJ254 (kd) yrkande

9 konstaterar utskottet att för år 1999 anslogs i

regleringsbrevet under anslaget A 2 1,8 miljoner

kronor till Internationella

försurningssekretariatet, 1,1 miljoner kronor till

Naturskyddsföreningen och 600 000 kr till Sveriges

Hembygdsförbund. För bidrag till ideella

miljöorganisationers internationella arbete anslogs

2 miljoner kronor. Utskottet har inhämtat att

regeringen även för kommande budgetår avser att

behandla frågor om fördelning av medel till ideella

organisationers miljöarbete i regleringsbrevet. När

det gäller de i motionen framförda synpunkterna om

bioteknik redovisade utskottet vid behandlingen av

förra årets budgetproposition (1998/99:MJU2 s. 15)

att när det gäller frågor om medel för information

om bioteknik är det Gentekniknämnden som har till

uppgift att sprida kunskap om den gentekniska

utvecklingen (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 4 s. 136).

En parlamentarisk kommitté utreder för närvarande

frågor om biotekniken i samhället (dir. 1997:120).

Kommittén har bl.a. till uppgift att genom ett öppet

och utåtriktat arbetssätt främja debatt och

diskussion om frågor som rör den moderna biotekniken

och dess konsekvenser för individen som patient,

konsument, arbetstagare, företagare etc.

Med anledning av de i motion MJ254 (kd) yrkande 6

framförda synpunkterna om Agenda 21-arbetet vill

utskottet hänvisa till att regeringen i skrivelse

1999/2000:13 Hållbara Sverige - uppföljning av

åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling (s.

29) anför att drygt hälften av kommunerna har

antagit ett lokalt Agenda 21-dokument eller en

handlingsplan. Ungefär hälften arbetar med gröna

nyckeltal eller indikatorer för att följa upp

arbetet. Nära hälften av kommunerna har formellt

beslutat integrera det lokala Agenda 21-arbetet i

den kommunala översiktsplaneringen.

När det gäller Agenda 21-arbetet i kommunerna kan

också anföras att riksdagen vid behandlingen av

budgetpropositionen för år 1998 beslutade om stöd

till lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet. Inom ramen för förordningen (1998:23) om

statliga bidrag till lokala investeringsprogram som

ökar den ekologiska hållbarheten i samhället har

regeringen hittills (åren 1998 och 1999) beslutat ge

81 kommuner sammanlagt 3,7 miljarder kronor i

bidrag. Kommunernas investeringsprogram kommer

enligt regeringen bl.a. att leda till minskad

energianvändning, minskade utsläpp av koldioxid,

kväve och svavel till luft samt minskade utsläpp av

fosfor och kväve. Kommunerna uppskattar att ca 11

500 årsarbeten skapas genom de beslut som hittills

fattats.

Riksdagen beslutade förra året att anslaget för

miljöövervakning för år 1999 skulle öka till totalt

98 miljoner kronor (1998/99:MJU2 s. 14). Skälet till

ökningen var bl.a. större krav på internationell

rapportering av miljödata till EU och uppföljning av

de nya miljökvalitetsmålen.

Med hänvisning till vad som anförts ovan

tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget A 2 Miljöövervakning

m.m. Motionerna MJ245 (c) yrkande 2 delvis, MJ254

(kd) yrkandena 6, 9 och 13 delvis samt MJ718 (c)

yrkande 6 avstyrks på den grunden att yrkandena går

utöver den beslutade utgiftsramen eller förutsätter

en omprioritering mellan olika ändamål inom anslaget

som inte närmare utvecklas i motionerna.

A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden

Propositionen

Anslaget disponeras för ersättningar enligt kap. 31

miljöbalken, såvitt avser Naturvårdsverkets

ansvarsområde. Anslaget disponeras även för

kostnader för förvärv för statens räkning av

värdefulla naturområden. Dessutom disponeras

anslaget för statsbidrag till kommuner och kommunala

stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.

Anslaget finansierar vidare kostnader för utredning,

förhandling och värdering i samband med

säkerställande av värdefulla naturområden.

Under anslaget redovisas den svenska

medfinansieringen av svenska projekt som bidrar till

skydd eller vård av värdefulla naturtyper och vilda

arter av flora och fauna inom EU (enligt habitat-

eller fågeldirektivet). Anslaget disponeras även för

statsbidrag till kalkning.

Resultatinformation

Under år 1998 och hittills under år 1999 har antalet

naturreservat ökat kraftigt.

Kalkningsverksamheten har liksom föregående år

inriktats på att bibehålla och förbättra pågående

kalkningsprojekt genom kalkning och biologisk

återställning. Enligt länsstyrelsernas preliminära

uppgifter har kalkningsprogrammet uppnåtts i 88 % av

sjöytan eller 58 % av de kalkade sjöarna och i 76 %

av de kalkade vattendragen. Av Sveriges 17 300

försurade sjöar åtgärdas i dagsläget knappt 7 000

(40 %). För sjöytan är motsvarande siffra 89 % och i

vattendragen kalkas ca 11 % av den totala längden

försurade vattendrag.

Inom ramen för arbetet med den långsiktiga

effektuppföljningen av kalkningsverksamhet har flera

projekt initierats. Under året kommer

Naturvårdsverket att särskilt rapportera beträffande

jämförande studier av kalkade sjöar och vattendrag

och okalkade vatten samt om våtmarkskalkning.

Slutsatser

Regeringen har i 1999 års vårproposition behandlat

frågan om ytterligare resurser för markinköp. Den

förstärkning som föreslogs i 1998 års ekonomiska

vårproposition och budgetpropositionen för 1999 om

370 miljoner kronor har förlängts till att omfatta

även år 2002.

Under år 2000 beräknas Sverige erhålla 25 miljoner

kronor i bidrag från EU:s fond Life, och motsvarande

bidrag beräknas under anslaget. Regeringen beräknar

medel motsvarande detta bidrag under anslaget.

Naturvårdsverkets nationella plan för kalkning

visar att kalkning kommer att vara nödvändig under

lång tid framöver och att kalkningen bör hållas

konstant under den närmaste tioårsperioden. I

avvaktan på remissbehandling av Naturvårdsverkets

nationella plan för kalkning beräknar regeringen en

ökning av anslaget med 27 miljoner kronor för år

2000 jämfört med 1999 års anslag. För budgetåren

2001 och 2002 blir ökningen 7 miljoner kronor

jämfört med 1999 års anslag. Genom ökningen av

anslaget bör det vara möjligt att bibehålla

kalkningsverksamheten på en hög nivå.

Regeringen beräknar anslaget till 671 551 000 kr

för år 2000. För år 2001 beräknas anslaget till 776

104 000 kr och för år 2002 till 791 869 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ230 (fp) bör riksdagen besluta att

en mindre del av markanslaget får användas till

nödvändig administration och handläggning för

bildande av naturreservat.

I motion MJ245 (c) anförs att anslaget A 3 bör

delas (yrkande 1). Härigenom fås mer förutsägbara

anslagsnivåer och en mer långsiktig politik än i

dag. Vidare yrkas att ytterligare 35 miljoner kronor

anslås på anslaget A 3 (yrkande 2 delvis). Av

beloppet föreslås att 25 miljoner kronor används för

att finansiera Skogsstyrelsens program för

skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling och 10

miljoner kronor för biotopskydd och naturvårdsplaner

samt för skötsel och tillsyn av naturvårdsområden

m.m.

I motion MJ254 (kd) anförs att nivån på sjö- och

vattendragskalkningen skall vara sådan att

återförsurning inte sker (yrkande 4). Vidare anförs

att skogskalkning bör påbörjas i större skala och

att ett nytt konto för denna verksamhet bör införas

(yrkande 5). Så småningom bör den samlade

kalkningsinsatsen föras in på ett gemensamt konto

eftersom en strategi med sammanslagning av sjö- och

skogskalkning kan komma att minska resursbehovet

totalt sett. Vidare yrkas att ytterligare 13

miljoner kronor anslås för kalkning och ytterligare

63 miljoner kronor anslås för skogsmarkskalkning på

ett nytt anslag (yrkande 13 delvis).

Enligt motion MJ255 (fp) bör ytterligare 50

miljoner kronor anslås på anslaget (yrkande 17). Det

är takten i skyddsarbetet som kommer att vara den

avgörande faktorn för om Sverige klarar målet att

bevara den biologiska mångfalden i tillräcklig

omfattning.

Enligt motion MJ304 (mp) kommer oroande signaler

från en del länsstyrelser att personella resurser

och kompetens inte är tillräckliga för att skydda de

skogar man vill skydda (yrkande 2).

I motion MJ727 (kd) anförs att kalkningen måste

tillförsäkras nödvändiga medel för att upprätthålla

kalkningen av sjöar och vattendrag på nuvarande nivå

(yrkande 8).

Motionären i motion MJ733 (kd) framhåller behovet

av kalkning av sjöar och vattendrag i Halland.

Halland är ett av de län som drabbas värst av det

sura nedfallet. De resurser som tilldelats Halland

för kalkning är otillräckliga.

I motion MJ764 (mp) påtalas nödvändigheten av att

kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt kalkning

(yrkande 1) och att det är viktigt att även tidigare

inte kalkade vatten kan börja kalkas (yrkande 2).

Vidare framhålls nödvändigheten av kalkning för den

biologiska mångfalden i många vatten (yrkande 3).

Även i motion MJ795 (c) påtalas den stora

samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör

(yrkande 1). Kalkning är en åtgärd som är lönsam och

som genererar både arbetstillfällen och inkomster

inom många områden utanför det rena

kalkningsarbetet. Vidare framhålls vikten av att ha

en stabilitet i budgetmedlen till

kalkningsverksamhet för att uppnå största möjliga

nytta med anslaget till kalkning (yrkande 2).

I motion Fi212 (fp) yrkas ytterligare 50 miljoner

kronor på anslaget för att bevara värdefulla

naturområden (yrkande 19 delvis).

Motionärerna i motion N279 (kd) påtalar behovet av

medel till informationsmaterial vid bildandet av

naturreservat (yrkande 3). I samband med att områden

avsätts som naturreservat är det angeläget att medel

anvisas för informationstavlor, broschyrmaterial och

vägbeskrivningar.

I motion Bo538 (s) anförs att länsstyrelserna bör

ges möjlighet att tillfälligt använda en del av

anslaget A 3 inom utgiftsområde 20 för

personalförstärkning för att uppnå målet biologisk

mångfald i det svenska skogslandskapet.

Utskottets överväganden

I likhet med regeringen anser utskottet att de ökade

statliga insatserna för att bevara den biologiska

mångfalden bör inriktas på långsiktigt bevarande i

hela skogslandskapet. Det är en angelägen insats att

permanent undanta skogsmark från framtida skogsbruk.

Miljöbalkens instrument ger vid sidan av

skyddsformerna nationalpark och naturreservat även

möjlighet till bl.a. biotopskydd. Även den generella

naturvårdshänsyn som skogsvårdslagen förutsätter och

de frivilliga åtagandena är viktiga förutsättningar

för måluppfyllelse.

Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att

under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter om högst 120 miljoner

kronor för utgifter som skall betalas år 2001.

Anslaget A 3 kan disponeras för kostnader för

utredning, förhandling och värdering i samband med

säkerställande av värdefulla naturområden (prop. s.

30). I motionerna MJ230 (fp) och Bo538 (s) anförs

att en del av anslaget A 3 bör få användas för

administration i samband med att bilda

naturreservat. Utskottet hänvisade i denna fråga vid

behandlingen av 1999 års budget (1998/99:MJU2 s.

19) till att regeringen genom beslut den 5 november

1998 uppdragit åt Naturvårdsverket att utarbeta

kunskapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för

arbetet med skydd av skogsmark.

Naturvårdsverket har den 15 mars 1999 redovisat

organisationsdelen i uppdraget och lämnat förslag

till organisation av arbetet för att säkra att

medlen för förstärkt skogsskydd ger god natur- och

kulturmiljövårdsnytta och gagnar friluftslivet.

Verket anförde att områdesskyddet bedrivs i nära

samarbete mellan länsstyrelserna och

Naturvårdsverket samt att organisationen behöver få

förstärkta resurser för att klara de arbetsuppgifter

som ett fördubblat anslag till skogsreservat medför.

Den resterande delen av uppdraget redovisades till

regeringen den 30 juni 1999. Båda förslagen övervägs

för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet utgår

från att synpunkterna i motionerna MJ230 (fp), MJ304

(mp) yrkande 2 och Bo538 (s) kommer att beaktas i

det fortsatta arbetet, men är i avvaktan på den

fortsatta beredningen av ärendet inte berett att

föreslå något uttalande från riksdagens sida i

frågan.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion N279 (kd) yrkande 3 att det är

angeläget att sprida information om att ett

naturreservat har bildats. I avvaktan på den

fortsatta beredningen av Naturvårdsverkets ovan

nämnda uppdrag att utarbeta kunskapsöversikt,

förslag till kriterier m.m. för arbetet med skydd av

skogsmark avstyrks emellertid även motion N279 (kd)

yrkande 3. Det bör tilläggas att länsstyrelserna

enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd

enligt miljöbalken är skyldiga att bl.a. kungöra

beslut om inrättande av naturreservat och även

informera vissa berörda myndigheter.

Utskottet anser att kalkning av sjöar och

vattendrag är en viktig åtgärd för att motverka det

försurande nedfallets effekter på den biologiska

mångfalden och nyttjandet av sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket presenterade vid halvårsskiftet år

1999 uppdraget av regeringen om en nationell plan

för kalkningsverksamheten. I redovisningen ingår

även den redovisning regeringen begärt om utformning

och finansiering av ett program för samordning med

skogsmarkskalkning i sydvästra Sverige. Arbetet har

utförts i samarbete med länsstyrelserna och i

tillämpliga delar med Skogsstyrelsen. Planen

innehåller en noggrann bedömning av hur verksamheten

skall läggas upp under den kommande tioårsperioden

vad avser kalkningen och uppföljningsarbetet. Efter

remissbehandlingen av Naturvårdsverkets rapport

avser regeringen att återkomma i frågan.

Utskottet anförde i december 1998 att såväl

kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna har

betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men

omfattar också åtgärder som kan vara av

engångskaraktär eller ske med varierande

tidsmellanrum, varför det fanns skäl att skapa

förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande

lämpliga åtgärder (1998/99:MJU2 s. 18). Utskottet

ställde sig därför bakom regeringens förslag att de

för budgetåret 1998 anvisade anslagen A 3 Bidrag

till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

samt A 4 Investeringar och skötsel för naturvård

borde föras samman till ett nytt ramanslag för

åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och

avstyrker därmed motion MJ245 (c) yrkande 1.

Naturvårdsverkets nationella plan för kalkning

visar att kalkning kommer att vara nödvändig under

lång tid framöver, och utskottet delar uppfattningen

att kalkningen bör hållas konstant under den

närmaste tioårsperioden. Utskottet har inhämtat att

Naturvårdsverket i ett pressmeddelande den 5 mars

1999 angav att den totala kostnaden för kalkning för

år 1999 skulle ligga på samma nivå som föregående

år, nämligen 185 miljoner kronor. I avvaktan på

remissbehandling av Naturvårdsverkets nationella

plan för kalkning beräknar regeringen i

propositionen en ökning av anslaget med 27 miljoner

kronor för år 2000 jämfört med 1999 års anslag.

Såsom regeringen anfört styrs behovet av kalkning i

betydande grad av vädret. Under år med stor

nederbörd ökar försurningsbelastningen och större

mängder kalk behöver spridas än under ett normalt

år. År 1998 var ett extremt nederbördsrikt år. De

höga flödena höjde följaktligen behovet av kalkning

under året men medförde ett ökat behov även för år

1999.

Utskottet delar regeringens bedömning att det genom

ökningen av anslaget bör vara möjligt att bibehålla

kalkningsverksamheten på en hög nivå. Motionerna

MJ254 (kd) yrkande 4, MJ727 (kd) yrkande 8, MJ733

(kd), MJ764 (mp) och MJ795 (c) innehåller i huvudsak

allmänt hållna synpunkter angående värdet av

kalkningsverksamheten och får anses helt eller

delvis tillgodosedda med vad som anförts.

Regeringen anför beträffande skogsmarkskalkning i

budgetpropositionen (utg.omr. 23 s. 114) att

Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag har

rekommenderat att försöksverksamheten med

skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling

avslutas senast vid utgången av år 2000 och därefter

ersätts med operativa åtgärder enligt ett av

styrelsen utarbetat program med tillhörande

miljökonsekvensbeskrivning. Regeringen är inte

beredd att föreslå detta. Motivet härför är enligt

regeringen inte minst att finansieringsmöjligheter

saknas för ett sådant program. Utskottet delar

regeringens bedömning. Därtill kommer att frågan har

samband med det arbete med miljökvalitetsmål och

strategier för att nå dem som skall redovisas för

riksdagen i slutet av år 2000.

Regeringen har därefter i skrivelse 1999/2000:14 En

hållbar utveckling av landsbygden, m.m. (s. 31)

anfört att artikel 32 i landsbygdsförordningen (EG

nr 1257/1999 om stöd till utveckling av landsbygden)

om bevarande och förbättring av den ekologiska

stabiliteten i skogen är en ny artikel som stämmer

väl överens med intentionerna i den svenska

skogspolitiken. Stöd bör enligt regeringen kunna

lämnas till bl.a. vitaliseringsgödsling. De

föreslagna åtgärderna kan enligt skrivelsen vara

aktuella att införa inom landsbygdsprogrammet under

den senare delen av programperioden. Vissa av de

frågor som tas upp i motion MJ254 (kd) yrkande 5 är

således under övervägande. Motionen avstyrks i den

mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget A 3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden. Motionerna MJ245

(c) yrkande 2 delvis, MJ254 (kd) yrkande 13 delvis,

MJ255 (fp) yrkande 17 samt Fi212 (fp) yrkande 19

delvis avstyrks på den grunden att yrkandena går

utöver den beslutade utgiftsramen.

A 4 Sanering och återställning av

förorenade områden

Propositionen

Resultatinformation

Naturvårdsverket har gjort en översiktlig

kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade

områden. Föroreningarna förekommer i mark,

grundvatten, sediment, byggnader och anläggningar.

Påtagliga läckage förekommer från bl.a. en del

deponier. Från andra områden är läckaget i dag ofta

begränsat på grund av buffertmekanismer,

fastläggning m.m. Dessa återhållande krafter kommer

dock att försvagas med tiden och läckagen från de

förorenade områdena beräknas därmed att öka. Under

år 1998 har med statliga medel fördelade av

Naturvårdsverket pågått inventeringar och

undersökningar i 15 län på ett femtiotal platser,

och åtgärder har pågått eller avslutats på ett

tjugotal platser.

I och med miljöbalkens ikraftträdande kan krav på

utredningar och åtgärder ställas i första hand på

verksamhetsutövaren.

Slutsatser

Regeringen beräknade i 1999 års budgetproposition 40

miljoner kronor för år 1999 och 65 miljoner kronor

för åren 2000 och 2001, varav 15 miljoner årligen

för inventerings- och undersökningsinsatser. I den

ekonomiska vårpropositionen beräknades en kraftig

höjning av anslaget.

Regeringen beräknar anslaget till 65 miljoner

kronor för år 2000 och för år 2001 till 153 172 000

kr och för år 2002 till 313 028 000 kr. Anslaget får

förutom sanerings- och återställningsåtgärder också

utnyttjas för erforderliga inventerings- och

undersökningsinsatser. Begränsningen på 15 miljoner

kronor årligen för inventeringar och undersökningar

(prop. 1998/99:1) avsåg det tidigare beräknade

anslaget.

Den kraftiga höjningen av anslaget innebär att

ytterligare satsningar på åtgärder kan göras.

Åtgärdsprojekten är erfarenhetsmässigt ofta utdragna

i tiden eftersom de normalt är ansvarsmässigt och

tekniskt komplicerade samt miljömässigt känsliga.

För att åtgärder skall kunna göras på ett riktigt

sätt behöver beloppet för inventeringar och

undersökningar ökas.

Motionerna

I motionerna MJ229 (mp) yrkande 1 och MJ753 (mp)

yrkande 1 påtalas behovet av uppföljning av anslaget

A 4 för att utröna när anslaget behöver förstärkas.

Vidare framhålls målet att klara sanering och

efterbehandling av förorenade områden till år 2020

och behov av resurser för detta (yrkande 2 i båda

motionerna).

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i regeringens ställningstagande

att i enlighet med miljökvalitetsmålet En god

bebyggd miljö (prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6)

skall mark- och vattenområden vara fria från gifter,

skadliga ämnen och andra föroreningar till år 2020.

Mot den bakgrunden beräknades i den ekonomiska

vårpropositionen ytterligare 385 miljoner kronor

under treårsperioden för denna verksamhet (prop.

1998/99:100 s. 153, 1998/99:FiU20 s. 144 och del 2

s. 126).

I propositionen redovisar regeringen också att ca

92,9 miljoner kronor har fördelats till kommunerna

för saneringsåtgärder under budgetåret 1999 inom

ramen för de lokala investeringsprogrammen för

ekologisk hållbarhet (utg.omr. 18, anslag E 1 Stöd

till lokala investeringsprogram). Såsom regeringen

har anfört skall stöd till saneringsåtgärder även

fortsättningsvis kunna lämnas inom ramen för de

lokala investeringsprogrammen.

Som framgår av det anförda instämmer utskottet i

vad som anförts i motionerna MJ229 (mp) yrkande 2

och MJ753 (mp) yrkande 2 om det angelägna i att

förorenade områden skall vara fria från gifter,

skadliga ämnen och andra föroreningar till år 2020.

Utskottet utgår givetvis från att regeringen i

kommande budgetpropositioner fortsätter att lämna

resultatinformation under anslaget och bedöma vilka

anslagsförstärkningar som behövs för att uppnå de

uppsatta miljökvalitetsmålen. Det syfte som anges i

motionerna bör således kunna uppnås inom ramen för

det ordinarie budgetarbetet. Någon särskild åtgärd

med anledning av motionerna MJ229 (mp) och MJ753

(mp) synes inte påkallad.

A 5 Miljöforskning

Propositionen

Anslaget är nytt fr.o.m. budgetåret 2000. Anslaget

disponeras för stöd till främst miljöeffektforskning

och miljötoxikologisk forskning.

Regeringen gav under år 1997 Forskningsrådsnämnden

i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket

utreda frågan om behovet av kunskap och forskning om

hållbar utveckling. Nämnden fick år 1998 ett

tilläggsuppdrag att se över den toxikologiska

forskningen. Regeringen gav också Naturvårdsverket i

uppdrag att i samverkan med Forskningsrådsnämnden

göra en samlad bedömning av miljöforskningen.

Utgångspunkten för utredningen var att den samlade

miljöforskningen skulle stärkas.

Mot bakgrund av dessa utredningar föreslår

regeringen att miljöforskningen stärks genom ett

anslag för miljöforskning till Naturvårdsverket på

50 miljoner kronor för år 2000 och 100 miljoner

kronor per år för åren 2001 och 2002.

Motionerna

I motion MJ250 (m) yrkas att ytterligare 80 miljoner

kronor anslås på anslaget A 5 (yrkande 1). För att

Sverige åter skall kunna inta en ledande position

inom miljöområdet krävs kraftigt höjda anslag till

miljöforskningen.

I motion MJ603 (c) anförs synpunkter rörande stöd

till forskning kring Göljån, Fulufjället i Älvdalens

kommun. Natten mellan den 30 och 31 augusti 1997

föll ca 400 mm regn vid Fulufjällets östra sida och

Göljån förvandlades till en stenig fåra. Ytterligare

stöd erfordras till forskning om denna ovanliga

naturkatastrof.

Enligt motion MJ736 (m) behövs en kraftfull

satsning på miljöforskningen för att bibehålla

kompetens och återupprätta Sveriges internationella

position (yrkande 4). Ökade anslag till

miljöforskningen föreslås.

Utskottets överväganden

Utskottet delar bedömningen att resurserna för

miljöforskning bör stärkas och tillstyrker

regeringens förslag om ett nytt anslag för

miljöforskning. Såsom regeringen anfört motiveras

förstärkningen också av behoven av underlag dels för

att uppnå miljömålen, dels för att ta fram

miljökvalitetsnormer som kan införas med stöd av

miljöbalken. Medlen skall främst användas för

miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning

men också för att finansiera statens andel av den

samfinansierade forskningen med näringslivet vid

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget A 5 Miljöforskning.

Motion MJ250 (m) yrkande 1 avstyrks på den grunden

att yrkandet går utöver den beslutade utgiftsramen.

Utskottet avstyrker även motion MJ736 (m) yrkande 4

som endast synes innefatta en hänvisning till

anslagsyrkandet i motion MJ250.

Enligt utskottets uppfattning står yrkandet i

motion MJ603 (c) inte i överensstämmelse med de

principer som bör gälla i fråga om

ansvarsfördelningen mellan riksdagen och

myndigheterna. Motionen avstyrks.

A 6 Kemikalieinspektionen

Propositionen

Reultatinformation m.m.

Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen för

verksamhet avseende tillsyn/vägledning,

riskbedömning, riskbegränsning - allmänkemikalier

samt riskbegränsning - bekämpningsmedel.

Under år 1998 har Kemikalieinspektionen genomfört

tillsyn över tillverkare och importörer i huvudsak

som regionala projekt i samarbete med länsstyrelser

och kommuner. Utfallet av verksamheten bedöms som

gott trots att omfattningen av verksamheten av

besparings- och resursskäl har legat på en lägre

nivå jämfört med tidigare år. Inspektionen har också

ordnat utbildning och vägledning för att öka

kompetensen hos tillsynspersonal på regional och

lokal nivå.

Det nationella begränsningsarbetet har varit

inriktat främst på kvicksilver och bromerade

flamskyddsmedel. Kvicksilveranvändningen fortsätter

att minska.

Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande

del av inspektionens verksamhet ligger inom ramen

för EU:s arbete med kemikalier.

Kemikalieinspektionen har i EU-arbetet främst

koncentrerat insatserna till arbetet med

begränsningsdirektivet (EEG/76/769) och då särskilt

arbetet med övergångsbestämmelserna.

Kemikalieinspektionen har prioriterat medverkan i

EU:s arbete med att utveckla system för prövning av

växtskyddsmedel, biocider och genetiskt modifierade

organismer med utgångspunkten att prövningen skall

ske på ett kostnadseffektivt sätt och med en hög

skyddsnivå. Omfattande insatser har skett från

Kemikalieinspektionens sida beträffande

antifoulingprodukter för fritidsbåtar.

Kemikalieinspektionen fortsätter att utveckla

arbetet med miljöledningssystem.

KemI skall senast den 15 januari 2000 redovisa

underlag för fördjupad prövning av hela sin

verksamhet.

Intäkterna beräknas till 77 200 000 kr för år 2000,

varav 56 700 000 kr från kemikalieavgifter och 19

400 000 kr från bekämpningsmedelsavgifter av vilka

18 200 000 kr avser täcka kostnaderna år 2000 och

1 200 000 kostnaderna från föregående år.

Slutsatser

Riksdagen har fastställt riktlinjer för

kemikaliepolitiken samt nationella miljökvalitetsmål

för ekologiskt hållbar utveckling på grundval av

förslagen i propositionen Svenska miljömål -

miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop.

1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).

Riksdagen har också fastställt nationella

miljökvalitetsmål för ekologiskt hållbar utveckling,

bl.a. målet om en giftfri miljö.

Mot bakgrund av de ansträngda resurser speciellt

avseende bekämpningsmedelsärenden som

Kemikalieinspektionen redovisat beräknas ett

engångsbelopp om 3 miljoner kronor för att under

kommande år möjliggöra en utjämning av

ärendebalansen. Kemikalieinspektionen kan inte ta i

anspråk medel från de delar av verksamheten som

finansieras med kemikalieavgifter för

bekämpningsmedelsarbetet.

Kemikalieinspektionens arbete bör jämte den

hittillsvarande inriktningen av

kemikaliekontrollarbetet utgå från nämnda mål och

riktlinjer samt också inriktas på att vara

pådrivande i utvecklandet av såväl nya arbetssätt i

kemikaliepolitiken som av de hittills använda

styrmedlen i det nationella, internationella samt

EU-inriktade arbetet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till

83 712 000 kr och till 81 947 00 kr för år 2001 och

83 243 000 kr för år 2002.

Motionerna

I motion MJ254 (kd) yrkas ytterligare 4 miljoner

kronor på anslaget A 6 (yrkande 13 delvis).

Kemikalieinspektionen har inte resurser att arbeta i

den takt som behövs och regeringens förslag om ett

engångsbelopp på 3 miljoner kronor är inte

tillräckligt.

I motion MJ743 (m) yrkas tillkännagivande om

Kemikalieinspektionen avseende balans mellan

avgifter och statsbudgetfinansiering (yrkande 7).

Tillverkare, importörer och industri bör inte stå

för höga internationella åtaganden och vissa

verksamheter av särskild karaktär. Sådana bör inte

avgiftsfinansieras.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i

propositionen. Såsom regeringen har anfört har

Kemikalieinspektionens verksamhet präglats av

ansträngda resurser. Utskottet delar bedömningen att

det mot bakgrund av de ansträngda resurserna,

särskilt för bekämpningsmedelsärenden, bör beräknas

ett engångsbelopp om 3 miljoner kronor för att under

kommande år göra det möjligt att jämna ut

ärendebalansen. Kemikalieinspektionen kan inte ta i

anspråk medel från de delar av verksamheten som

finansieras med kemikalieavgifter för

bekämpningsmedelsarbetet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget A 6

Kemikalieinspektionen. Motion MJ254 (kd) yrkande 13

delvis går utöver den beslutade utgiftsramen och

avstyrks därför.

När det gäller den fråga som behandlas i motion

MJ743 (m) yrkande 7 tillstyrkte utskottet vid

behandlingen av miljöbalken (1997/98:JoU20 s. 199)

att utgångspunkten bör vara att avgifterna skall

täcka en myndighets kostnader för verksamhet enligt

miljöbalken, främst prövningen och tillsynen

(självkostnadsprincipen).

Kemikalieinspektionen har i en delredovisning den

12 mars 1999 av ett regeringsuppdrag avseende

finansiering av inspektionens verksamhet anfört

bl.a. följande. Verksamheten måste enligt

Kemikalieinspektionen i allt väsentligt anses utgöra

prövning och tillsyn i miljöbalkens mening. Denna

verksamhet måste också anses vara föranledd av det

kollektiv, tillverkare och importörer av kemiska

produkter, som är avgiftsskyldigt. För visst

internationellt arbete, för visst utvecklingsarbete

i EU liksom för mindre delar av arbetet i några

delverksamheter kan möjligen ifrågasättas om det är

hänförligt till prövning eller tillsyn. Om så inte

befinns vara fallet skall sådan verksamhet rymmas

inom de medel som Kemikalieinspektionen förfogar

över och som inte motsvaras av avgiftsintäkter eller

utgör arvoden till KemI i dess konsultroll.

Utskottet har inhämtat att delredovisningen kommer

att behandlas av regeringen i samband med den

fördjupade prövningen av Kemikalieinspektionens

verksamhet som skall äga rum år 2000. I avvaktan på

den fortsatta beredningen avstyrks motion MJ743 (m)

yrkande 7.

A 7-A 9 Övriga miljöanslag

Propositionen

A 7 Visst internationellt miljösamarbete

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och

deltagande i vissa internationella organisationer

och för internationellt samarbete inom

Miljödepartementets ansvarsområde.

Omfattningen på det internationella miljösamarbetet

ökar successivt. Ökade resurser krävs, särskilt för

förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU

första halvåret 2001 och för förberedelserna inför

uppföljningen av UNCED år 2002 (Rio +10). Anslaget

för år 2000 beräknas till 37 182 000 kr och till 35

182 000 kr för år 2001 och samma belopp för år 2002.

A 8 Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)

SEI:s uppgift är att initiera, genomföra och föra ut

resultat av studier och forskning vad gäller

utvärdering och utveckling av miljöteknik, miljö-

och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning

och strategier för en hållbar utveckling. Institutet

bedriver tillämpad forskning inom områdena energi,

atmosfär, vattenhantering och urbana miljöer. SEI

bedriver verksamhet i Afrika, Asien, Europa och

Latinamerika och har förutom huvudkontoret i

Stockholm, kontor i Boston, Tallinn och York.

SEI har byggt upp en internationellt erkänd

verksamhet inom områden som är centrala för de

globala miljöproblemen. Institutets verksamhet är av

stort värde för Sverige. För att kunna locka till

sig externa uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas

av vetenskaplig kompetens. Detta kräver en stabil

och långsiktig basfinansiering som upprätthåller

kvaliteten i verksamheten.

Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner

kronor för år 2000 och motsvarande belopp för åren

2001 och 2002.

A 9 Investeringsbidrag för främjande av omställning

i ekologiskt hållbar riktning

Riksdagen beslutade under budgetåret 1995/96 att

anvisa 1 miljard kronor (prop. 1995/96:222, bet.

1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) till ett femårigt

program med investeringsbidrag för omställning till

hållbar utveckling. Av anslaget har ca 576 miljoner

kronor förbrukats eller bundits upp i beslut om

bidrag. Den 15 april 1999 beslutade regeringen att

med omedelbar verkan dra in återstående medel.

Mellan år 1997 och april 1999 har det varit möjligt

att söka statligt investeringsbidrag för åtgärder

inom områdena avfall, vatten och avlopp samt

ombyggnad. Sammanlagt har 274 ansökningar bifallits.

Endast ca 70 miljoner kronor av totalt beviljade 207

miljoner kronor har hittills betalats ut. Medel

kommer därför att behövas för att betala ut

beviljade bidrag. Därtill kommer kostnader för

administration och uppföljning, som skall genomföras

såväl inom Regeringskansliet som hos

länsstyrelserna. En systematisk uppföljning av hur

den nya tekniken eller arbetsmetoden fungerar är

mycket angelägen eftersom det är viktigt att dra

lärdom av nya erfarenheter. Detta har särskilt

framhållits i Riksrevisionsverkets rapport 1999:28.

Regeringen beräknar behovet av medel till 131 000

000 kr för år 2000.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att anslagsbeteckningen på

anslaget A 8 Stockholms internationella

miljöinstitut (SEI) skall ändras till obetecknat

anslag. Utskottet har i övrigt ingen erinran mot

övervägandena i propositionen och tillstyrker

regeringens förslag till medelstilldelning under

anslagen A 7-A 9.

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

Propositionen

Resultatbedömning

Regeringen delar Statens kärnkraftinspektions,

SKI:s, bedömning att säkerhetsarbetet vid de svenska

kärnkraftverken har bidragit till att vidmakthålla

och utveckla säkerheten vid anläggningarna. De

händelser som inträffat, de fel som upptäckts i

samband med provningar och kontroller samt de

utrednings- och analysarbeten som genomförts har

medfört att åtgärder vidtagits för att rätta till

funna säkerhetsbrister och ytterligare stärka

djupförsvaret. SKI anser samtidigt att det pågående

moderniseringsarbetet måste fortsätta så att alla

reaktorer i drift på 2000-talet når en säkerhetsnivå

som motsvarar moderna konstruktionsprinciper. SKI

har därför fortsatt drivit på kraftföretagen att

förbättra säkerheten och kvaliteten i

säkerhetsarbetet.

Statens strålskyddsinstitut, SSI, konstaterar bl.a.

att moderniseringsprogrammet vid de svenska

kärnkraftverken resulterat i ökade stråldoser till

personal. Ingen enskild person har dock fått

stråldoser över fastställda dosgränser. De ökande

stråldoserna visar på nödvändigheten av fortsatta

ansträngningar att begränsa personalstråldoserna.

Krav på s.k. dosreduktionsprogram återfinns i SSI:s

föreskrifter.

Förändringar

Ett verkställande av beslutet att, i enlighet med

Regeringsrättens dom, stänga en reaktor i Barsebäck

i slutet av år 1999 kommer inte att påverka

verksamheten i någon större omfattning under

innevarande verksamhetsår. För år 2000 och framåt

kommer dock stängningen att påverka avgiftsuttaget

på såväl tillsynsavgifter som forskningsavgifter för

övriga kärntekniska anläggningar.

De senaste årens händelser, behovet av skärpt

kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre samt

kraftföretagens aviserade renoveringar och

moderniseringar, indikerar att antalet ärenden och

deras grad av komplexitet kommer att öka framöver.

Den genomgång av konstruktionsförutsättningarna för

de äldre reaktorerna som nu pågår inom

kärnkraftsindustrin kan komma att resultera i

reviderade bedömningar av behovet av

säkerhetshöjande åtgärder.

På kärnavfallsområdet ökar kraven på SKI:s och

SSI:s tillsynsverksamhet i takt med att planeringen

av den slutliga avfallshanteringen efter hand

övergår i konkretare åtgärder.

SSI har fått ett utökat ansvar avseende naturlig

strålning på grund av direktivet (96/29/Euratom) om

fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för

skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot

de faror som uppstår till följd av joniserande

strålning och direktivet (84/466/Euratom) om skydd

för personers hälsa mot faror vid joniserande

strålning i samband med medicinsk bestrålning m.m.

Direktiven skall vara införlivade senast den 13 maj

2000. SSI har för att renodla myndighetens

tillsynsroll avyttrat affärsverksamheten

persondosimetri till Studsvik Instrument AB.

Prioriteringar

Myndigheternas engagemang i frågor som rör

avveckling av kärnkraftsreaktorer ökar och arbetet

med reaktorsäkerhetskrav inför 2000-talet

prioriteras.

B 1 Statens strålskyddsinstitut

Regeringen anför att myndigheten efter genomförda

besparingar bör kunna svara för ett fortsatt gott

strålskydd i samhället. De förändringar som har

skett i myndighetens organisation och strävan att

renodla myndigheten som en tillsynsmyndighet är ett

steg i rätt riktning.

Färre inspektioner vid tillsynsobjekten har

noterats under verksamhetsåret. En viss förbättring

har dock skett inom den icke kärnenergianknutna

verksamheten. SSI har under året prioriterat

avvecklingsfrågorna, vilket kommer att underlätta

tillsynsarbetet då reaktorer i Barsebäck avvecklas.

Inom EU pågår ett arbete med att utarbeta

rekommendationer för medlemsländernas

miljöövervakning och vilka miljöparametrar som skall

rapporteras från varje land. SSI skall senast den 30

december 1999 i samråd med Naturvårdsverket redovisa

en strategi för en miljöövervakning av radioaktiva

ämnen. SSI har också ansvar för miljökvalitetsmålet

Säker strålmiljö och har nyligen redovisat förslag

till delmål för att detta mål skall kunna uppnås.

Realiserande av miljömålet kräver ett antal insatser

från SSI:s sida, t.ex. att kärnavfallet och det

använda bränslet slutligt omhändertas. Sammantaget

kommer detta att medföra en avsevärd

ambitionshöjning för SSI:s miljöinsatser jämfört med

hittillsvarande insatser.

Insatserna under året vad gäller icke joniserande

strålning (mobiltelefoni, kraftledningar etc.)

bedöms vara relevant utifrån det stora

mediaintresset för detta område.

Regeringen beräknar anslaget B 1 till 85 449 000 kr

för år 2000. För år 2001 beräknas 86 856 000 kr och

för år 2002 beräknas 88 344 000 kr.

B 2 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader och B 3 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

SKI är central förvaltningsmyndighet med uppgift att

övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet,

dels genomförandet av den forskning och utveckling

och det program för bl.a. sådana frågor som avses i

11 och 12 §§ lagen (1992:1537) om finansiering av

hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom

när regeringen skall fatta ett sådant beslut.

SKI har inom området kärnavfallssäkerhet inlett den

vart tredje år återkommande granskningen av Svensk

Kärnbränslehantering AB:s forsknings-, utvecklings-

och demonstrationsprogram.

Regeringen anför att SKI:s forskningsverksamhet

synes vara i stort sett avvägt mot de krav på

framförhållning som måste ställas på

säkerhetsarbetet. Avsaknaden av en svensk teknisk-

vetenskaplig stödorganisation inom kärnteknikområdet

ställer särskilda krav på att SKI via sina

forskningsmedel kan upprätthålla en extern

kompetens, oberoende av industrin, för

granskningsstöd i ett längre perspektiv.

För anslaget B 2 beräknar regeringen 82 648 000 kr

för år 2000. För år 2001 beräknas 83 948 000 kr och

för år 2002 beräknas 85 315 000 kr. För anslaget B 3

beräknas 65 969 000 kr för år 2000 och för åren 2001

och 2002 beräknas 67 228 000 kr respektive 68 578

000 kr.

B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.

Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska

dollar och österrikiska shilling, för deltagande i

internationellt samarbete på kärnenergiområdet.

Kostnaderna är beroende av förändringar i

valutakurserna. Anslaget beräknas till 26 352 000 kr

för år 2000, och för åren 2001 och 2002 beräknas 26

752 000 kr per år.

Övrig statlig verksamhet - Kärnavfallsfonden

Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till

kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att

allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt

kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert

sätt och att den anläggning i vilken verksamheten

bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan

verksamheten har upphört (10 §).

Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall

innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så

länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt

ställa säkerheter till staten för att säkerställa

att medel finns tillgängliga för att betala

kostnader för hantering och slutförvaring av använt

kärnbränsle och visst radioaktivt avfall, avveckling

och rivning av reaktoranläggningar och forskning på

kärnavfallsområdet. Medlen används också för att

täcka de kostnader som staten har för tillsyn och

kompletterande forskning på kärnavfallsområdet.

Avgifter skall vidare täcka de kostnader som

reaktorinnehavarna, staten och kommunerna har för

information till allmänheten.

Regeringen fastställer avgiften årligen för

nästkommande kalenderår. Utöver den årliga avgiften

skall reaktorinnehavarna ställa fullgoda säkerheter

för kostnader som inte täcks av inbetalade

avgiftsmedel för hantering och slutförvaring av

använt kärnbränsle och kärnavfall samt rivning av

kärnkraftverken.

Vid utgången av år 1998 var Kärnavfallsfondens

marknadsvärde 23 406 miljoner kronor (22 888 mkr år

1997).

Motionerna

I motion MJ757 (mp) anförs att särskilda medel bör

anslås ur Kärnavfallsfonden till miljögrupper

centralt (yrkande 1). I samband med undersökningar

om lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle

bör rimliga medel anslås till lokala miljögrupper

(yrkande 2).

Enligt motion MJ805 (c) bör resurser skapas för

nationella miljöorganisationer (yrkande 1). Dessa

bör få delta i den demokratiska processen på rimliga

villkor (yrkande 2). Viss andel av de medel som SKI

delar ut till förstudiekommuner för information bör

avdelas för att möjliggöra lokala opinionsgruppers

arbete (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Enligt 4 § andra stycket lagen om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall

avgifterna täcka de kostnader som

reaktorinnehavarna, staten eller kommunerna har för

information till allmänheten i frågor som rör

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle

och kärnavfall. I förarbetena anges att de kostnader

som staten, kommunerna eller reaktorinnehavarna har

för information till allmänheten i frågor som rör

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle

och kärnavfall får täckas från Kärnavfallsfonden.

Avsikten är inte att t.ex. organisationer skall

kunna erhålla medel för att informera om

kärnavfallsfrågor (prop. 1995/96:83 s. 32,

1995/96:NU10 s. 11).

När det gäller frågan om resurser för

frivilligorganisationer (miljöorganisationer) att

delta i samrådsförfarandet har SKI anfört följande i

ett yttrande den 8 april 1999 över Svensk

Kärnbränslehantering Aktiebolags FUD-program för

kärnkraftsavfallets behandling och slutförvaring.

SKI föreslår, liksom SSI, att regeringen tar upp

frågan om vilket stöd frivilligorganisationer

(miljöorganisationer) kan ges för att delta i

samrådsprocessen. På lokal nivå anser SKI att de

politiskt förtroendevalda i berörda kommuner är bäst

lämpade att fördela medel för stöd till

informationsinsatser. Detta kan ske inom ramen för

de medel som kommunerna kan erhålla från

kärnavfallsfonderna enligt gällande regelverk.

Utskottet har inhämtat att frågan om stöd till

frivilligorganisationer för närvarande övervägs inom

Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att

övervägandena omfattar stöd på både central och

lokal nivå.

Med hänvisning till det arbete som pågår är

utskottet inte berett att föreslå något

riksdagsuttalande i frågan. Motionerna MJ757 (mp)

och MJ805 (c) avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot överväganden i

propositionen och tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning under anslagen B 1-B 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ245,

1999/2000:MJ250 yrkande 1, 1999/2000:MJ254

yrkandena 5, 6, 9 och 13, 1999/2000:MJ255

yrkande 17, 1999/2000:MJ718 yrkande 6,

1999/2000:MJ736 yrkande 4 och 1999/2000:Fi212

yrkande 19 delvis anvisar anslag för budgetåret

2000 under utgiftsområdet enligt utskottets

förslag i bilaga 1,

2. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget A 2 Miljöövervakning m.m.,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamhet som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000

kr under år 2001,

b) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 120 000 000 kr under år 2001,

3. beträffande gröna nyckeltal

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ254 yrkande 7,

res. 1 (kd)

4. beträffande miljöövervakningen på

västkusten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ799,

5. beträffande administration

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ230, 1999/2000:

MJ304 yrkande 2 och 1999/2000:Bo538,

res. 2 (m, kd, c, fp)

6. beträffande informationsmaterial

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N279 yrkande 3,

7. beträffande kalkningsverksamheten

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ254 yrkande 4,

1999/2000:MJ727 yrkande 8, 1999/2000:MJ733,

1999/2000:MJ764 och 1999/2000:MJ795,

res. 3 (kd, c)

8. beträffande målsättningen för

förorenade områden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ229 yrkande 2

och 1999/2000:MJ753 yrkande 2,

9. beträffande uppföljning av

saneringsåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ229 yrkande 1

och 1999/2000:MJ753 yrkande 1,

10. beträffande stöd till viss forskning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ603,

11. beträffande avgiftsfinansiering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ743 yrkande 7,

res. 4 (m)

12. beträffande medel ur Kärnavfallsfonden

till miljögrupper

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ757 och

1999/2000:

MJ805.

res. 5 (c, mp)

Stockholm den 23 november 1999

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s),

Maggi Mikaelsson (v), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson

(s), Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina Elmsäter-

Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson

(c), Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s),

Carina Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Reservationer

1. Gröna nyckeltal (mom. 3)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

De företag, som i dag registrerar sig enligt ISO och

EMAS, är kapitalstarka företag. ISO- och EMAS-

registrering kan användas som en konkurrensfördel.

Många små och medelstora företag arbetar med

miljöledningssystem utan att registrera sig. Den

stora kostnad som en registrering innebär är ett

hinder för registrering. Men ett företag, som inte

är registrerat, kan alltså ändå ha ett aktivt och

levande miljöarbete. Små och medelstora företag, som

arbetar med miljöledningssystem och miljörevision

kan bygga miljöplaner som de kan konkurrera med. I

analogi med regeringens förslag om miljöpiloterna

och deras miljöledning borde kommunerna kunna arbeta

på motsvarande sätt gentemot företag och

organisationer inom kommunen. Kommunerna kunde få i

uppdrag att registrera vilka företag som använder

sig av ett levande praktiskt miljöledningssystem.

Nyckeltalet blir mer rättvisande om talet även

omfattar företag med miljöledning men utan

certifiering. Om ISO och EMAS skall användas som ett

nyckeltal bör den bransch anges som företaget kommer

ifrån samt vilken storlek företaget har.

Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ254

(kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till

känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande gröna nyckeltal

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ254 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts ovan,

2. Administration (mom. 5)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Carl G Nilsson (m), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och

Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:

Säkerställandet av naturskogar är en viktig del av

naturskyddet i Sverige. Skyddet av naturskogar är en

viktig uppgift och en höjning av markanslaget är i

sig ett viktigt bidrag till att stärka verksamheten.

Markanslaget, med syfte att forcera inköp m.m. av

värdefulla urskogar och naturskogar, ställer dock

problemen med säkerställandet på sin spets. Förvärv

av skog och mark är nämligen endast slutfasen av en

lång process, där länsstyrelsernas

handläggarpersonal har en nyckelfunktion.

Med nuvarande resurser kommer länsstyrelsen att få

svårare att leva upp till de mål som regering och

riksdag ställt upp för säkerställandearbetet. Det är

därför nödvändigt att en mindre del (1-3 %) av

markanslaget får användas till nödvändig

administration och handläggning. Systemet tillämpas

redan inom vissa områden, t.ex. för

kalkningsverksamheten. Fördelen med systemet är att

administrationsbidraget anpassas direkt till de

utförda prestationerna. Detta bör riksdagen, med

anledning av motionerna MJ230 (fp), MJ304 (mp)

yrkande 2 och Bo538 (s), som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande administration

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ230,

1999/2000:MJ304 yrkande 2 och 1999/2000:Bo538

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts ovan,

3. Kalkningsverksamheten (mom. 7)

Dan Ericsson (kd), Eskil Erlandsson (c) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd) anför:

Kalkning av sjöar och vattendrag är en viktig del i

kampen mot försurningen och ett betydelsefullt

instrument i bevarandet av den biologiska

mångfalden. Kalkning får emellertid bara ses som en

upprätthållande insats i avvaktan på en varaktig

lösning på försurningsproblemet. Arbetet med att få

till stånd en radikal minskning av försurande

utsläpp såväl nationellt som internationellt måste

intensifieras.

Den kalk som tillförts en sjö kan beräknas vara

förbrukad inom en treårsperiod. Detta innebär att

kalkningen måste upprepas så länge som

syratillförseln är densamma. Surt vatten framstår

alltmer som en hälsorisk både för människor och

djur. Vid lågt pH går många metaller i lösning,

vilket kan medverka till sjuklighet. Den biologiska

mångfalden minskar. Sjöar och vattendrag har kalkats

för att höja pH. Mycket talar nu för att

skogskalkning är en bra metod, särskilt där

skogsförsurningen är uttalad på grund av fortsatt

svavelnedfall.

Det är viktigt att samordning sker mellan kommuner,

länsstyrelser och Naturvårdsverket för att uppnå

största möjliga nytta av kalkningsverksamheten. För

att kalkningsbranschen i framtiden skall vara

effektiv, behövs en stabilitet med små svängningar

mellan åren eller mellan olika produkter och

metoder. Det behövs långsiktighet för att den skall

utvecklas.

Detta bör riksdagen, med anledning av motionerna

MJ254 (kd) yrkande 4, MJ727 (kd) yrkande 8, MJ733

(kd), MJ764 (mp) och MJ795 (c), som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande kalkningsverksamheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ254

yrkande 4, 1999/2000:MJ727 yrkande 8,

1999/2000:MJ733, 1999/2000:

MJ764 och 1999/2000:MJ795 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts ovan,

4. Avgiftsfinansiering (mom. 11)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Sverige bör ha höga ambitioner för att minimera

riskerna med kemikalier och bör också delta i det

internationella kemikaliesamarbetet. Detta fordrar

dock att tillräckliga resurser avsätts för

ändamålet. Det är orimligt att tillverkare,

importörer och industri skall stå för höga

internationella åtaganden samt vissa verksamheter av

särskild karaktär. Sådana bör inte

avgiftsfinansieras. När Kemikalieinspektionen påförs

utredningar eller andra extra arbetsuppgifter måste

tillräckliga resurser tillföras så att myndigheten

har en rimlig möjlighet att klara de extra

åtagandena.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till hur en ökad statsbudgetfinansiering skall

utformas med beaktande av att det bör vara en rimlig

avvägning mellan påförda arbetsuppgifter och

tilldelningen av resurser. Detta bör riksdagen, med

anledning av motion MJ743 (m) yrkande 7, som sin

mening ge regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande avgiftsfinansiering

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ743 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts ovan,

5. Medel ur Kärnavfallsfonden till

miljögrupper (mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp) och Eskil Erlandsson (c) anför:

I SSI:s och SKI:s yttranden till regeringen över

SKB:s senaste forskningsprogram FUD98 framhålls

särskilt frågan om resurser till olika

miljöorganisationer. Det gäller särskilt möjligheten

att delta i samrådsförfarandet enligt intentionerna

i miljöbalken och att tillgodogöra sig och bedöma

underlag för beslut som fattas rörande det slutliga

omhändertagandet av det använda kärnbränslet.

De olika miljögrupperna bör tillförsäkras centrala

resurser för att under rimliga förhållanden och på

ett någorlunda jämbördigt sätt kunna sammanställa

och tillhandahålla information för medborgarna. När

ersättning utgår till kommuner för

informationsinsatser i samband med undersökningar om

lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle

bör rimliga medel öronmärkas ur Kärnavfallsfonden

till lokala oppositionsgrupper för deras

informationsbehov.

Detta bör riksdagen, med anledning av motionerna

MJ757 (mp) och MJ805 (c), som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande medel ur Kärnavfallsfonden

till miljögrupper

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ757 och

1999/2000:MJ805 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts ovan.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Den 18 november 1999 beslutade riksdagens majoritet

om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi

kan av formella skäl inte vidhålla våra

anslagsyrkanden i en reservation och väljer därför

att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik som

berör utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.

Miljöarbetet berör flera viktiga miljöområden.

Försurningen påverkar den viktiga frågan om

biologisk mångfald i skogen, i jordbrukslandskapet

och i vattnet. Miljöproblem som påverkar flera

sektorer måste hanteras med särskild målmedvetenhet.

Försurningen, som orsakas av svaveldioxid och

kväveoxider, är ett av de mest allvarliga hoten mot

den svenska naturen. Omkring 90 % av nedfallet

hörrör från andra källor än svenska. Stora

utsläppskällor är sjöfarten och användningen av

fossila bränslen och biobränslen inom energisektorn.

En alltför stor näringstillförsel via bl.a.

reningsverk, läckage från jordbruk och nedfall av

luftburet kväve från förbränningsprocesser leder

till övergödning och påverkar därigenom

livsbetingelserna för olika arter.

Miljöforskningen och miljöövervakningen är statliga

kärnuppgifter som måste prioriteras. Bägge

verksamheterna är viktiga för att våra kunskaper på

miljöområdet skall öka. Med en bra miljöövervakning

kan vi särskilja vad som är miljöförstöring och vad

som är naturliga variationer. Genom forskningen kan

vi vinna kunskap om vilka effekter olika slags

utsläpp har på organismer. Dessa kunskaper är i

grunden avgörande för att vi skall kunna bedriva en

effektiv miljöpolitik, med riktiga avvägningar och

prioriteringar.

En kraftfull satsning på miljöforskningen behövs

för att bibehålla kompetens och återupprätta

Sveriges internationella position. Det är också

viktigt att trygga försörjningen av ny

forskarkompetens genom att universiteten ges

tillräckliga resurser för utbildning av studenter

som kan gå vidare till miljöforskning. Vi föreslår

därför att anslaget A 5 Miljöforskning ökas med 30

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Den 18 november 1999 beslutade riksdagens majoritet

om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi kan av

formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i

en reservation och väljer därför att i ett särskilt

yttrande redovisa vår politik som berör

utgiftsområde 20.

Vi har i motion MJ254 yrkandena 5, 6, 9 och 13

anfört följande. Skogsmarkskalkning definieras som

en förebyggande åtgärd med syfte att förhindra att

markens surhetsgrad ökas. Vitaliseringen definieras

som en tillförsel med allsidig sammansättning, som

dels kompenserar en del av redan inträffad

försurning, dels ökar markens förmåga att

neutralisera kommande surt nedfall. Det är sannolikt

vid fortsatt markförsurning att markens

produktionsförmåga att påverkas negativt. Därför är

det nu angeläget att skogskalkning påbörjas i större

skala. Till skogskalkning föreslår vi 63 miljoner

kronor under år 2000 med en upptrappning kommande

år. Vi föreslår också att skogskalkningen uppförs

som ett nytt anslag.

Det går inte att utläsa av regeringens

budgetförslag hur stort kalkningsanslaget är.

Anslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden ökas med 27 miljoner kronor jämfört med

1999 års anslag för kalkning. Vi anser att det är

viktigt att pågående kalkningsåtgärder inte avbryts

och föreslår därför ett tillskott om ytterligare 13

miljoner kronor.

Efter Riokonferensen år 1992 fick vi ett aktivt

arbete med miljöfrågorna inför 2000-talet. Det

lokala arbetet i Agenda 21 hjälper till att hålla

liv i medvetenheten om miljön och anger mål och

riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling. Det

är i kommunerna som det praktiska arbetet med Agenda

21 kan ske. Vi anser att man på nytt skall stötta

detta arbete med nationella medel. Det är viktigt

att ha en bred förankring hos befolkningen för

miljöarbete och miljöåtgärderna. Kristdemokraterna

föreslår därför, att ett nytt konto inrättas, Agenda

21, som årligen tillförs 5 miljoner kronor.

Svenskarna har generellt en negativ hållning

gentemot genetiskt modifierade organismer (GMO).

Våra nordiska grannar Danmark och Norge har satsat

på kunskapsspridning och folkbildning i dessa

frågor. Regeringen bör avsätta särskilda medel för

folkbildning om bioteknik riktad i första hand till

frivilligorganisationerna för uppbyggnad av ett

informationscentrum för bioteknik. Vi föreslår att 2

miljoner kronor inom anslaget A 2 Miljöövervakning

m.m. öronmärks för detta ändamål.

Kemikalieinspektionen förutsätter vid sina

godkännanden att bekämpningsmedel används var för

sig i odlingen. I den praktiska odlingen blandar

jordbrukaren emellertid flera preparat i sin

spruttank och sprider detta över odlingen.

Dokumentation saknas om vad som händer kemiskt vid

tankblandningar, om nya ämnen uppstår. Därför vet

man inte heller vilka restsubstanser man bör leta

efter. Vi anser att Kemikalieinspektionen bör få i

uppdrag att utreda i vilken omfattning

tankblandningar av kemiska bekämpningsmedel

förekommer, och vad som är de tänkbara praktiska

konsekvenserna för resthalter i livsmedel med dessa

tankblandningar.

Kemikalieinspektionen har inte resurser att arbeta

i den takt som behövs. Det kan därför ta lång tid

innan nya, mindre toxiska men lika effektiva medel

kan tillåtas ersätta nuvarande mer toxiska ämnen.

Regeringens förslag om engångsbelopp på 3 miljoner

är inte tillräckligt. Vi föreslår ett tillskott om 4

miljoner kronor årligen.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Eskil Erlandsson (c) anför:

Centerpartiet anför i motion MJ245 (c) att

regeringen förstärker resurserna till kalkning av

försurade sjöar och vattendrag. Det är bra. Däremot

saknas finansiering för Skogsstyrelsens omfattande

program för skogsmarkskalkning och

vitaliseringsgödsling. Centerpartiet vill fullfölja

det åtgärdsprogram som tagits fram och anslår därför

ytterligare 25 miljoner kronor till kalkning inom

anslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden.

Inom anslaget A 3 finns medel för avsättning av

skyddsvärd skogsmark samt medel för kalkning. Dessa

olika områden bör enligt min uppfattning delas i

budgethänseende för att nå mer förutsägbara

anslagsnivåer och en mer långsiktig politik än vad

som gäller i dag. Medel för skyddsvärd skogsmark bör

fördelas så att en större andel kan reserveras för

biotopskydd och naturvårdsplaner. Medel bör också

reserveras för dels skötsel och tillsyn av bildade

naturvårdsområden, dels ersättning för angränsande

skog som skadas av t.ex. insektsangrepp i ett

reservat. Centerpartiet avsätter 10 miljoner mer än

regeringen till medel för skyddsvärd skogsmark.

I motionerna MJ245 (c) och MJ718 (c) yrkande 6

föreslås att anslagen till ideella organisationer

verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet räknas

upp. För detta ändamål föreslår jag att ytterligare

5 miljoner anslås på anslaget A 2 Miljöövervakning

m.m. och föreslår därutöver en omfördelning inom

ramen för anslaget.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Harald Nordlund (fp) anför:

Skyddet av den biologiska mångfalden står högt upp

på Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt

att skydda naturskog och därmed den biologiska

mångfalden är att undanta viss skogsmark från

skogsbruk. För att en del av Sveriges sista

naturskog skall kunna bevaras för kommande

generationer måste mer skog skyddas i reservat. En

bra riktlinje för hur mycket mark som skall skyddas

återfinns i Miljövårdsberedningens förslag Skydd av

skogsmark (SOU 1997:97).

Beträffande reservat i skogsmark har riksdagen

tidigare ställt sig bakom ett uttalande att 5 % av

den produktiva skogsmarken nedanför det fjällnära

området kan behöva skyddas i reservat. Detta

förutsätter att riksdagens mål för miljöanpassning

av skogsbruket uppfylls. Nås inte målet ökar

reservatsbehovet uppemot 15 %. Senast år 2010 bör

reservatsbehovet vara uppfyllt.

Folkpartiet har i flera år föreslagit kraftigt

höjda anslag för skydd av skogsmark. Det är

glädjande att regeringen höjt anslaget, men jag

förespråkar att anslaget höjs ytterligare. Som

anförs i motionerna MJ255 (fp) yrkande 17 och Fi212

(fp) yrkande 19 delvis är det just takten i

skyddsarbetet som är och kommer att vara den

avgörande faktorn för om Sverige klarar målet att

bevara den biologiska mångfalden i tillräcklig

omfattning. För att komma upp till en rimlig nivå

vill jag utöka anslaget A 3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden med 50 miljoner kronor

utöver regeringens förslag.

5. Sanering och återställning av förorenade

områden

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Inledning

Det finns många miljöskadade områden i Sverige där

gifter läcker till naturen. Enligt Naturvårdsverket

är antalet platser ca 2 000, men antalet kan också

vara 7 000, eftersom ingen komplett utredning finns.

Sedan samarbetet inleddes mellan regeringen,

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har anslagen för

sanering ökats rejält. Från att ha varit 0 år 1998

ökades anslaget till 40 miljoner kronor år 1999. År

2000 ökas anslaget till 65 miljoner kronor, år 2001

till 150 miljoner kronor och år 2002 till 300

miljoner kronor. Anslaget A 4 Sanering och

återställning av förorenade områden återfinns under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Dessutom finns möjligheter att söka medel för

sanering ur anslag E1 Stöd till lokala

investeringsprogram, LIP, inom utgiftsområde 18.

Naturvårdsverkets rapport 4454

År 1995 kom Naturvårdsverkets rapport 4454

Handlingsprogram för efterbehandling, som placerar

in objekten i 4 riskklasser. I riskklass 1 hamnar de

200 mest angelägna, de som man anser skall ges

högsta prioritet för efterbehandling och sanering.

Om ambitionen är att åtgärda cirka hälften av

riskklass 1-objekten under en 5-årsperiod, vilket

föreslås i utredningen, räknar man med en kostnad

på ca 4,5 miljarder kronor. Eftersom PPP, Polluters

Pay Principle, gäller torde en del av detta kunna

bekostas av förorenaren, men många av dessa "synder"

är gamla och ingen ansvarig finns kvar. Den statliga

kostnaden beräknas i utredningen till ca 2,5

miljarder kronor.

Andra länder sanerar, men i Sverige har det lossnat

först nu

I Nederländerna och Danmark saneras betydligt mer än

vad som gjorts i Sverige. I rapporten redovisas att

Nederländerna undersökt 1 200 och åtgärdat 200

objekt. Danmark har efterbehandlat 600 objekt.

Efter påtryckningar från Miljöpartiet öppnades dock

LIP för saneringsobjekt för ansökan budgetåret 1998.

92,9 miljoner kronor har använts till detta, men de

objekt som åtgärdats följer på intet sätt den

prioritering som finns i rapporten från

Naturvårdsverket.

Att återskapa tappad kompetens

Att anslaget A 4 trappas upp över åren beror på att

vi är medvetna om att kompetensen måste återskapas

på Naturvårdsverket och länsstyrelserna och det tar

tid. Från den handläggare som finns kvar har det

framförts kritik att anslagen är väl små. I rapport

4454 framförs att anslagen bör vara på ca 500

miljoner kronor årligen.

I och med miljöbalken klargörs ansvarsförhållandena

vad gäller gamla synder som behöver saneras. PPP -

Polluters Pay Principle - måste ju gälla även för

detta. I regeringens proposition 1997/98:145 Vår

miljö anförs att mark- och vattenområden skall vara

fria från gifter, skadliga ämnen och andra

föroreningar. Målsättningen är att allt skall vara

åtgärdat till år 2020. Detta framhålls också i

regeringens skrivelse 1998/99:63 En nationell

strategi för avfallshantering.

Vad kan det kosta?

En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av

alla "miljöbomber" är minst 20 miljarder kronor. Om

siffran visar sig riktig och ambitionen är att få

allt åtgärdat till år 2020 behöver inte bara det

statliga anslaget förstärkas rejält framöver - det

är också angeläget att få i gång saneringar där

förorenaren skall betala. Det kan gälla

industritomter, sjöar och vattendrag med fibrer och

förgiftade sediment, soptippar m.m. I

Naturvårdsverkets lista över de prioriterade 200

objekten finns de flesta verksamheter i det moderna

samhället representerade. Hur stor den statliga

kostnaden blir är i dag svårt att överblicka, men

förorenaren har naturligtvis det tyngsta ansvaret.

Endast när ett sådant inte kan utkrävas måste

samhällets resurser tas i anspråk.

Vi i Miljöpartiet de gröna anser att det nya

anslaget A 4 Sanering och återställning av

förorenade områden visar att medvetenheten om

problemen och viljan att åtgärda dem finns hos den

majoritet som samarbetar om budgeten. För att klara

denna stora uppgift till år 2020 måste dock

processen snabbt komma i gång. Det måste även finnas

tydliga mål och en beredskap såväl administrativt

som vad gäller tilldelning av medel för att klara

den ambition som uttalas i regeringens proposition

1997/98:145 Vår miljö och i regeringens skrivelse

1998/99:63 En nationell strategi för

avfallshantering.

Vi i Miljöpartiet de gröna kommer att prioritera

denna fråga i det fortsatta samarbetet med

regeringen.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

-------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

-------------------------------------------------------

Anslag förslag

-------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

A Miljövård

-------------------------------------------------------

1 Naturvårdsverket (ram) 278 211

-------------------------------------------------------

2 Miljöövervakning m.m. (ram) 132 297

-------------------------------------------------------

3 Åtgärder för att bevara den biologiska 671 551

mångfalden (ram)

-------------------------------------------------------

4 Sanering och återställning av förorenade 65 000

områden (ram)

-------------------------------------------------------

5 Miljöforskning (ram) 50 000

-------------------------------------------------------

6 Kemikalieinspektionen (ram) 83 712

-------------------------------------------------------

7 Visst internationellt miljösamarbete 37 182

(ram)

-------------------------------------------------------

8 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000

(obet.)

-------------------------------------------------------

9 Investeringsbidrag för främjande av 131 000

omställning i ekologiskt hållbar riktning

(res.)

-------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

-------------------------------------------------------

1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 85 449

-------------------------------------------------------

2 Statens kärnkraftinspektion: 82 648

Förvaltningskostnader (ram)

-------------------------------------------------------

3 Statens kärnkraftinspektion: 65 969

Kärnsäkerhetsforskning (ram)

-------------------------------------------------------

4 Visst internationellt samarbete i fråga 26 352

om kärnsäkerhet m.m. (ram)

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 721 371

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000

inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypRegeringens

förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Naturvårdsverket (ram) 278 211

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Miljöövervakning m.m. (ram) 132 297 +5

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Åtgärder för att bevara den (ram) 671 551 +13 000 +35

biologiska mångfalden

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Sanering och återställning av (ram) 65 000

förorenade områden

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Miljöforskning (ram) 50 000 +30 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Kemikalieinspektionen (ram) 83 712 +4 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Visst internationellt (ram) 37 182

miljösamarbete

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Stockholms internationella (obet.) 12 000

miljöinstitut

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Investeringsbidrag för främjande (res.) 131 000

av omställning i ekologiskt hållbar

riktning

-------------------------------------------------------------------------------

A 10 Agenda 21 (ram) +5 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 11 Skogsmarkskalkning (ram) +63 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 85 449

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Statens kärnkraftinspektion: (ram) 82 648

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Statens kärnkraftinspektion: (ram) 65 969

Kärnsäkerhetsforskning

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Visst internationellt samarbete i (ram) 26 352

fråga om kärn- säkerhet m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 1 721 371 +30 000 +85 000 +40

000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 1999