Bet. 1999/2000:MJU11

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1999/2000:MJU11

Vissa forskningsfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

MJU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 36 motionsyrkanden om

forskning och utbildning m.m. från allmänna

motionstiden 1998 respektive 1999. När det gäller

motioner om mer övergripande och strategiska frågor

inom forskningspolitiken hänvisar utskottet till att

regeringen aviserat en ny forskningspolitisk

proposition i september 2000. Motioner som lyfter

fram vissa forskningsprojekt eller mer preciserade

inriktningar av forskningen inom relativt begränsade

forskningsområden bör enligt utskottets mening inte

behandlas i sak av riksdagen utan av de organ som

har särskild sakkunskap på respektive område. Denna

princip har fastlagts bl.a. i 1996 års

riksdagsbeslut om forskningspolitiken. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns fyra

reservationer och fem särskilda

yttranden.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1998/99

1998/99:MJ207 av Elizabeth Nyström och Lars

Björkman (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning och

utveckling i norra Sverige.

1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kunskapsförsörjning.

1998/99:MJ222 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av forskning

och kunskapsinhämtande i frågor om biets genetiska

släktskaps- och inavelsförhållanden i relation till

aktuella avelsstrategier och avelsstrukturer inom

biodlingen, så att bisamhällenas och populationernas

livskraft och långsiktiga hållbarhet inte äventyras.

1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning och

forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet.

1998/99:MJ250 av Lisbeth Staaf-Igelström och Marina

Pettersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad satsning på

forskning.

1998/99:MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

livsmedelsforskning i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lokalisering av

livsmedelsforskning.

1998/99:MJ509 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm

(m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördjupad forskning

om samband mellan komponenter i livsmedel och

fysiologiska funktioner - livsmedelsrelaterad

näringsforskning.

1998/99:MJ605 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om initiering av

forskning för att återvinna och lagra koldioxid.

1998/99:MJ606 av Jonas Ringqvist (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om alternativa metoder för

växtförädling.

1998/99:MJ609 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Kälarne Fiskeriförsöksstation.

1998/99:MJ709 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

skyndsam och intensifierad forskning om vargen.

1998/99:MJ732 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

stärka den mykologiska forskningen i Sverige.

1998/99:MJ744 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt

intensiv havsforskning.

1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

forskningsresurser avsätts för att utröna

antibiotikans påverkan på flora, fauna och

grundvatten.

Motioner från allmänna motionstiden

1999/2000

1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning och

utveckling.

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om översyn och

ökning av forskning och utveckling inom

lantbrukssektorn,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad

tillgänglighet av vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn.

1999/2000:MJ236 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den gemensamma

dansk-svenska hortonomutbildningen görs till ett

pilotprojekt inom ramen för det arbete som bedrivs

för en bättre inte- gration mellan länderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

skyndsamt undersöka möjligheten att få fram resurser

till planeringsarbetet för utbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om transportkostnader

mellan de två lärosätena involverade i den

gemensamma dansk-svenska hortonomutbildningen.

1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning och

forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet.

1999/2000:MJ601 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om initiativ till ett

världstoppmöte om den globala arvsmassan.

1999/2000:MJ602 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att göra Alnarp

självständigt.

1999/2000:MJ604 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om decentralisering av

verksamheten inom SLU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det angelägna med

högre lantbruksutbildning i Östergötland.

1999/2000:MJ605 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

program för forskning och kunskapsuppbyggnad kring

jordbrukets miljöfrågor i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ett nationellt program för forskning och utveckling

på livsmedelsområdet i enlighet med vad som anförts

i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

program rörande livsmedelsforskningen i enlighet med

vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lokalisering av

livsmedelsforskning.

1999/2000:MJ606 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utarbetande av

förslag till förändring av lantbruksskolorna till

företagargymnasier.

1999/2000:MJ608 av Berit Adolfsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om problem för

forskning i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att snarast styra

forskningsresurserna så att konkurrens och en

dynamisk och kunnig forskningstjänstesektor finns i

Sverige.

1999/2000:MJ610 av Åke Sandström (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Skogshögskolans och

Röbäcksdalens verksamhet och framtida organisation.

1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad forskning kring

vattenkvalitetens betydelse för hälsan.

1999/2000:N275 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i

motionen anförts om bättre kunskap

om vindkraftens miljöpåverkan.

Utskottet

Studieresor m.m.

Utskottet företog den 18 oktober 1999 ett

studiebesök vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i

Uppsala. I samband med en studieresa till

Öresundsregionen den 15-16 november 1999 erhöll

utskottet vidare viss information om det pågående

utbildningssamarbetet mellan SLU och Kungliga

Veterinär- och Lantbrukshögskolan i Köpenhamn (KVL).

Allmänna uppgifter om forskningspolitiken,

resursfrågor, m.m.

Den svenska forskningspolitiken behandlas numera i

intervaller om tre år. I proposition 1996/97:5

presenterade regeringen sin forskningspolitik för

åren 1997-1999. Propositionen behandlades under

hösten 1996 av utbildningsutskottet och vissa andra

utskott, däribland jordbruksutskottet (1996/97:UbU3,

1996/97:JoU1 och 1996/97:JoU2). Denna ordning

innebär att regeringen för riksdagen framlägger

förslag om övergripande mål för forskningen och

allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. Enligt

de av riksdagen godkända riktlinjerna bör

övergripande forskningspolitiska beslut fattas av

statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom

berörda områden beslutar om verksamheten och den

närmare medelsfördelningen (se även 1997/98:JoU16).

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har för

avsikt att lägga fram en ny forskningspolitisk

proposition i september 2000. Universitet, högskolor

och forskningsråd m.fl. organ har fått i uppdrag att

utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier som

underlag för propositionen.

I enlighet med regeringens förslag i

budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 20, volym

11 s. 33 ) har resurserna för miljöforskning stärkts

genom att det särskilda anslaget för miljöforskning

återinförs (1998/99:MJU1). Anslaget uppgår till 50

miljoner kronor och beräknas för budgetåren 2001 och

2002 till drygt 100 miljoner kronor vartdera året.

Naturvårdsverket skall i samråd med

Forskningsrådsnämnden göra en samlad bedömning av

miljöforskningen (se närmare härom i avsnittet om

miljöforskning i det följande). Vid Naturvårdsverket

har inrättats en särskild forskningsnämnd som kommer

att fördela anslagen till miljöforskning.

Under utgiftsområde 23 i budgetpropositionen (volym

11 s. 106) redovisar regeringen att Skogs- och

jordbrukets forskningsråd (SJFR) genomför ett

särskilt forskningsprogram inom ekologisk jordbruks-

och trädgårdsproduktion, omfattande 46,5 miljoner

kronor. Programmet avslutades under år 1999, och en

slutrapport kommer att avges. Dessutom har rådet

startat en forskarskola inom området.

SJFR granskar och prioriterar årligen ca 1 000

ansökningar om forskningsbidrag, stipendier,

resebidrag etc.

Forskningssamarbetet inom EU har intensifierats.

SJFR har haft det nationella ansvaret för det numera

avslutade delprogrammet Jordbruk och fiske (FAIR) i

EU:s femte ramprogram för forskning. I delprogrammet

FAIR har totalt 601 projekt beviljats bidrag.

Svenska forskare deltar i 179 av dessa projekt,

vilket är ett gott utfall både i jämförelse med

andra länder och i jämförelse med svenskt deltagande

i andra delprogram.

Under år 1999 har en internationell utvärdering

slutförts. Utvärderingen avser de avslutade

programmen om alternativa produktionsformer i

jordbruket och trädgårdsnäringen samt

tvärvetenskaplig forskning. Härvid har SJFR:s

speciella satsning på biologisk mångfald i

skogsbruket och jordbrukslandskapet samt

växtfysiologi och miljöförändringar fått mycket goda

vitsord av de internationella sakkunniga.

I regeringens skrivelse 1999/2000:13 Hållbara

Sverige redogörs för regeringens särskilda

forskningssatsning för ekologisk jordbruks- och

trädgårdsproduktion och att det i regeringens

uppdrag till SJFR ingår att bedöma hur den gjorda

satsningen kan föras vidare i en uppföljande

satsning.

I regeringens skrivelse 1999/2000:14 En hållbar

utveckling av landsbygden m.m. föreslås att den

ekologiskt odlade arealen bör fördubblas till år

2005 och att den ekologiska animalieproduktionen bör

öka. I skrivelsen sägs vidare bl.a. att frågan om

medel till forskning om ekologisk produktion kommer

att beaktas i regeringens kommande

forskningspolitiska proposition.

Forskning och utbildning inom

lantbruksområdet m.m.

Utskottets överväganden

Vissa forskningsfrågor

Motionerna 1998/99:MJ254, yrkandena 4 och 5, och

1999/2000:MJ605, yrkandena 4-7, (båda m), tar upp

några mer övergripande forskningsfrågor inom

jordbruks- och livsmedelssektorn, såsom behovet av

ett livsmedelstekniskt FoU-program för att stärka

livsmedelssektorns konkurrenskraft och för forskning

och kunskapsuppbyggnad kring jordbrukets

miljöfrågor. Vidare föreslås att det inrättas ett

nationellt livsmedelscentrum inom ramen för LCL

(Livsmedelscentrum) i Lund och att

forskningsresurserna i Lund och Alnarp samordnas.

I motion 1999/2000:MJ221 (m), yrkande 3,

understryks behovet av förbättrade FoU-insatser inom

trädgårdsnäringen.

Kristdemokraterna begär i motionerna 1998/99:MJ224

(yrkande 41) och 1999/2000:MJ257 (yrkande 18)

förslag om en strategisk ökning av

forskningsinsatserna på jordbruksområdet med

inriktning bl.a. på resurs- och energisnåla metoder,

möjlighet att utvinna biogas på gården m.m.

I motion 1998/99:MJ219 (c) yrkande 10 och

1999/2000:MJ222 (c) yrkande 18 förordas en översyn

av den tillämpade forskningen inom jord- och

skogsbruket, åtgärder för ökad

forskningsfinansiering via EU, inriktning på

bioråvaror m.m.

Enligt motion 1998/99:MJ207 (m), yrkande 5, bör

resurserna till FoU inom lantbruk i norra Sverige

öka.

I motion 1998/99:MJ250 (s), yrkande 1, krävs en

ökad satsning på forskning om ekologiskt lantbruk.

I motion 1998/99:MJ509 (m), yrkande 3, förordas

fördjupad forskning om sambandet mellan komponenter

i livsmedel och fysiska funktioner. Motionen berör

bl.a. functional foods och deras (påstådda) effekter

för hälsa och välbefinnande.

Enligt motion 1999/2000:MJ727 (kd), yrkande 4, bör

forskningen kring vattenkvalitetens betydelse för

hälsan öka.

I motion 1998/99:MJ781 (c), yrkande 6, framhålls

behovet av forskning angående antibiotikans påverkan

på flora, fauna och grundvatten.

Enligt motion 1998/99:MJ222 (mp), yrkande 3, är det

viktigt att forska och inhämta kunskaper angående

biets genetiska släktskaps- och inavelsförhållanden.

I motion 1998/99:MJ732 från samma parti (yrkande 3)

förordas att den mykologiska forskningen vid SLU

stärks.

Utskottet vill först erinra om att frågor om

forskning, utveckling och kompetenshöjning för

livsmedelsindustrins förnyelse och expansion har

behandlats av Utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion i betänkandet En

livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

Utredningen föreslår bl.a. ett nationellt, samlat

forskningsprogram på området. Utskottet förutsätter

att utredningens förslag övervägs av regeringen och

läggs till grund för de förslag som kommer att

framläggas angående jordbruks- och

livsmedelsforskningen. Som exempel på nu pågående

forskningsprojekt inom detta område kan tilläggas

att SJFR driver ett särskilt forskningsprogram

Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen (KLIV) i

syfte att vidga och förnya livsmedelsforskningen.

Vid SLU bedrivs ett tvärvetenskapligt projekt, Mat

21, vars övergripande mål är att definiera optimala

förhållanden och utveckla system för uthållig

livsmedelsproduktion som ger livsmedel med hög

kvalitet. Vidare bör nämnas att utskottet tidigare

har uttalat sig positivt om en utvecklingsfond för

trädgårdsnäringen (1998/99:MJU7 s. 41), och

jordbruksministern har den 2 september 1999 i ett

frågesvar anfört att frågan är under beredning

(fråga 1998/99:825). Utskottet förutsätter därför

att regeringen återkommer med ett förslag till

utvecklingsfond för trädgårdsnäringen.

Utskottet föreslår att motionerna 1998/99:MJ207

(m), 1998/99:MJ254 (m), 1999/2000:MJ221 (m),

1999/2000:MJ605 (m), 1998/99:MJ224 (kd),

1999/2000:MJ257 (kd), 1998/99:MJ219 (c) och

1999/2000:MJ222 (c) i berörda delar lämnas utan

vidare åtgärd från riksdagens sida i avvaktan på

behandlingen av den forskningspolitiska

propositionen. Samma bedömning gäller motion

1998/99:MJ250 (s) yrkande 1 om ökad satsning på

forskning om ekologiskt lantbruk. Som framgår av den

tidigare redovisningen är motionen till stor del

tillgodosedd genom tidigare beslutade satsningar på

forskningen inom angivna område och genom

regeringens uttalanden i skrivelserna 1999/2000:13

och 14. Utskottet konstaterar dock att det för

innevarande år inte finns några särskilda medel

avsatta för forskningen om ekologiskt lantbruk.

Utskottet vill därför betona vikten av kontinuitet i

forskningen om ekologiskt lantbruk.

I anslutning till de motioner som förutsätter en

politisk detaljstyrning av forskningen inom mer

preciserade och begränsade ämnesområden vill

utskottet framhålla att några av dessa motioner

visserligen lyfter fram forskningsfrågor som kan

förefalla viktiga från många synpunkter. Enligt

riksdagens forskningspolitiska beslut bör emellertid

organ med sakkunskap inom berörda områden besluta om

verksamheten och den närmare medelsfördelningen.

Utskottet har för sin del inget underlag för att

göra den nödvändiga vetenskapliga bedömningen av

forskningsbehovet eller prioriteringen mellan olika

forskningsprojekt inom ramen för tillgängliga

resurser. I sak kan tilläggas att det i större eller

mindre omfattning pågår forskning i olika sammanhang

på samtliga områden som tas upp i de nu aktuella

motionerna, nämligen 1998/99:MJ509 (m) om sambandet

mellan komponenter i livsmedel och fysiska

funktioner, 1999/2000:MJ727 (kd) om

vattenkvalitetens betydelse för hälsan,

1998/99:MJ781 (c) om antibiotikans påverkan på

flora, fauna och grundvatten samt 1998/99:MJ732 (mp)

om den mykologiska forskningen. Utan att gå närmare

in på de projektkataloger m.m. som kan finnas

tillgängliga hos berörda forskningsorgan vill

utskottet i detta sammanhang anföra följande.

Frågor om antibiotika och antibiotikaresistens är

utomordentligt viktiga från både miljösynpunkt och

folkhälsosynpunkt. I enlighet härmed har Sverige i

EU-samarbetet drivit en konsekvent handlingslinje

som innebär att all tillförsel av antibiotika till

djurfoder i tillväxtbefrämjande syfte måste

förbjudas. Detta innebär bl.a. att Sverige redan på

denna grund är skyldigt att presentera

forskningsunderlag av hög vetenskaplig kvalitet för

att styrka sin position. Frågor om

antibiotikaresistens över huvud taget har rönt stor

uppmärksamhet inom EU, och EU:s ekonomiska och

sociala kommitté (ECOSOC) har i en rapport

understrukit både riskerna och forskningsbehovet.

Kommissionen har tillsatt en tvärvetenskaplig

arbetsgrupp som avlämnade en rapport i maj 1999 om

antibiotikaresistens m.m. Ministerrådet har i olika

resolutioner/konklusioner uttalat att det behövs ett

tvärvetenskapligt och sektorsövergripande

förhållningssätt inom detta forskningsområde. I

Sverige pågår t.ex. forskning angående

antibiotikaresistens inom veterinärmedicinen vid

SVA. En utförlig redovisning av effekterna av

antimikrobiella fodertillsatser har lämnats i

betänkande SOU 1997:133 med titeln Antimikrobiella

fodertillsatser. Gentekniknämnden anordnade den 25

november 1998 en hearing angående

antibiotikaresistensgener från genmodifierat

växtmaterial. Nämnden har nyligen publicerat de

deltagande forskarnas anföranden i nämndens

utredningsserie (1999-04-28). Slutligen skall nämnas

att regeringen (Socialdepartementet) uppdragit åt

Socialstyrelsen att upprätta en nationell

handlingsplan för att bekämpa antibiotikaresistens.

Uppdraget skall redovisas den 1 april 2000.

Utskottet utgår från att detta viktiga

forskningsområde berörs och redovisas i den

forskningspolitiska propositionen. Motion

1998/99:MJ781 (c) yrkande 6 får härigenom anses

tillgodosedd.

Sambandet mellan å ena sidan komponenter i

livsmedel och dricksvattnets kvalitet och å andra

sidan den fysiska hälsan och välbefinnandet är

givetvis också en viktig fråga. Utskottet har i

olika sammanhang behandlat motioner om s.k.

functional foods (senast 1999/2000:MJ4) och gjort

uttalanden som delvis överensstämmer med de allmänna

synpunkterna i motion 1998/99:MJ509 (m). Regeringen

anordnade en hearing i ämnet den 28 oktober 1999 och

har för avsikt att utarbeta en strategi för det

fortsatta arbetet med produktspecifika

hälsopåståenden om livsmedel. Utskottet utgår från

att forskningsfrågorna beaktas i detta arbete. Det

kan tilläggas att det redan pågår viss forskning

inom livsmedelsindustrin, bl.a. av det skälet att

Livsmedelsverket i förekommande fall kräver

forskningsunderlag för s.k. hälsopåståenden i

marknadsföringen av livsmedel. Med det anförda bör

motion 1998/99:MJ509 (m) yrkande 3 kunna lämnas utan

vidare åtgärd.

Utskottet gör i huvudsak samma bedömning

beträffande motion 1999/2000:MJ727 (kd) yrkande 4.

Också på detta viktiga område, nämligen

vattenkvalitetens betydelse för hälsan, pågår

forskning. Ett exempel är kommunernas eget FoU-

program om kommunal VA-teknik som administreras via

VA-FORSK. Det innefattar bl.a. miljöföroreningar i

dricksvatten. Det övergripande ansvaret för

dricksvatten som livsmedel åvilar Livsmedelsverket.

Verket har publicerat en rapport, nr 1998:15, om

dricksvattensituationen i Sverige. I rapporten

anförs att forskning kring dricksvattenrelaterade

frågor pågår vid flera universitet.

Utskottet saknar underlag för att närmare bedöma

det vetenskapliga behovet av forskning rörande biets

genetiska släktskaps- och inavelsförhållanden i

enlighet med motion 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 3. De

uppgifter som varit tillgängliga för utskottet tyder

på att forskningen i stor utsträckning är inriktad

på biodling i allmänhet och på binas sjukdomar och

parasiter, bl.a. den s.k. varroasjukan. Forskningen

på området bedrivs huvudsakligen vid institutionen

för entomologi, SLU, och i binäringens egen regi.

Det bör ankomma på vederbörande forskningsorgan att

göra den prioritering inom givna resursramar som

förutsätts i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Samma bedömning gäller förslaget i motion

1998/99:MJ732 (mp) yrkande 3 som synes gå ut på att

SLU bör anställa fler mykologer (svampforskare).

Frågan gäller med andra ord hur de budgetmedel som

tilldelats SLU skall fördelas på olika befattningar

och forskningsområden. Denna typ av frågor har

riksdagen överlämnat till regeringen, och regeringen

har i sin tur överlämnat dem till styrelsens

avgörande. Detta framgår bl.a. av 2 kap. 3 §

förordningen (1993:221) för Sveriges

lantbruksuniversitet. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

I fråga om mykologisk forskning kan tilläggas att

Umeå universitet bildat en samordningsgrupp för

forskning, utbildning och annan mykologisk

verksamhet (Myconet). Gruppen har lämnat information

om befintliga forskare inom ekologisk mykologi och

fylogenetisk mykologi (fylogenes = en arts

utveckling). I övrigt är det bl.a. institutionen

för skoglig mykologi och patologi vid

skogsvetenskapliga fakulteten, SLU, som ansvarar för

forskningsområdet.

I motionerna 1999/2000:MJ602 (m), 1999/2000:MJ604

(kd) och 1999/2000:MJ610 (c) framförs yrkanden

angående lokalisering av viss verksamhet inom SLU

och vissa andra organisationsfrågor. Enligt den

nyssnämnda bestämmelsen i förordningen för Sveriges

lantbruksuniversitet ankommer den interna

fördelningen av FoU-resurser m.m. på styrelsen.

Motionerna avstyrks.

I anslutning till motion 1998/99:MJ609 (s) om

Kälarne fiskeriförsöksstation hänvisar utskottet

till Fiskeriutredningens förslag angående

fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv (SOU

1998:24). Enligt utredningen bör Fiskeriverkets

undersöknings- och forskningsverksamhet koncentreras

geografiskt till två enheter (se bet. s. 43 och 57).

I avvaktan på den fortsatta behandlingen av

utredningens förslag avstyrker utskottet motionen.

Vissa utbildningsfrågor

I motion 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 19 anförs att

det är viktigt att behovet av utbildning vid sent

yrkesval inom lantbrukssektorn tillgodoses. Det bör

finnas tillgång till yrkesinriktad grund- och

vidareutbildning inom denna sektor, oberoende av

individens tidigare val av gymnasieutbildning.

Utskottet kan givetvis instämma i det ganska

allmänt hållna önskemålet om ett brett

utbildningsutbud med stor tillgänglighet för

studerande inom lantbrukssektorn. Enligt utskottets

mening är motionen väl tillgodosedd så till vida att

det finns ett mycket stort och varierat

utbildningsutbud vid t.ex. SLU. För att ta ett

exempel, agronomprogrammet, kan det nämnas att

programmet innehåller fem huvudinriktningar

(ekonomi, husdjur, livsmedel, mark/växt och teknik),

och dessutom kan den enskilde skapa en personlig

profil på sin examen genom att påverka innehållet i

utbildningen. När det gäller vuxna studerande bör

nämnas att det enligt 11 kap. 17 § skollagen

(1997:1212) åligger kommunerna att erbjuda gymnasial

vuxenutbildning (komvux). Landstingen får anordna

gymnasial vuxenutbildning inom områdena naturbruk

och omvårdnad. I likhet med motionärerna anser

utskottet det viktigt att behovet av gymnasial

jordbruksutbildning beaktas även i de fall individen

genomgått tidigare gymnasieutbildning med t.ex.

teoretisk inriktning. Det kan tilläggas att

startstöd enligt EG:s regler förutsätter att

sökanden har både teoretisk och praktisk

yrkesutbildning.

Vad beträffar behörighetskraven för högskolestudier

vill utskottet framhålla att det måste ankomma på

vederbörande högskola eller huvudman för en viss

utbildning att bedöma vilka förkunskaper som behövs

för att de studerande skall kunna tillgodogöra sig

utbildningen. När det gäller t.ex. utbildningen vid

SLU finns för olika utbildningar varierande krav på

grundläggande behörighet och särskild behörighet och

i vissa fall krav på yrkesinriktad

arbetslivserfarenhet. I kraven på teoretiska

förkunskaper ingår vissa kärnämnen, såsom t.ex.

engelska och svenska. I de långa

utbildningsprogrammen har också naturvetenskapliga

ämnen en viktig ställning. De teoretiska kraven är

något lägre när det gäller kortare utbildningar,

t.ex. lantmästarutbildningen, men här finns också

ett krav på minst 24 månaders jordbruksinriktad

yrkeserfarenhet. I anslutning till motionens

synpunkter rörande sent yrkesval bör tilläggas att

den s.k. 25:4-regeln för högskolestudier tillämpas

även som grundläggande behörighetsregel inom SLU.

Därmed avses personer som fyller 25 år senast under

det kalenderår då utbildningen börjar och har varit

yrkesverksamma på minst halvtid i fyra år före det

kalenderhalvår då utbildningen börjar.

Utskottet föreslår att motion 1999/2000:MJ222 (c)

yrkande 19 lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt motion 1999/2000:MJ236 (kd) bör det göras

ett pilotprojekt av den gemensamma dansk-svenska

hortonomutbildningen. Regeringen bör skyndsamt

undersöka möjligheten att få fram resurser till

planeringsarbetet för denna utbildning. Därvid bör

utredas om det går att ge subventioner för rese- och

transportkostnader för berörda lärare och studenter.

Utskottet erinrar om att konsistoriet vid Kungliga

Veterinär- och Lantbrukshögskolan i Köpenhamn (KVL)

och styrelsen för SLU har tillsatt en gemensam

interimistisk styrelse för att planera och utarbeta

förslag till en gemensam hortonomutbildning.

Styrelsen har avgett en rapport i juni 1999 som

utgår från att de nuvarande resurserna vid SLU och

KVL skall kunna utnyttjas för den aktuella

utbildningen. Enligt ett pressmeddelande den 29

oktober 1999 från Utbildningsdepartementet har

regeringen avsatt sju miljoner kronor för

utbildnings- och forskningsinsatser i

Öresundsregionen. Medlen skall användas bl.a. till

den gemensamma hortonomutbildningen.

Beträffande resekostnaderna vill utskottet hänvisa

till en rapport som utarbetades i maj 1999 av den

danska och den svenska regeringen (Öresund - en

region blir till). I kapitel 10 Utbildning och

forskning anförs att resekostnaderna kan utgöra ett

hinder för studerande som vill delta i kurser på

andra sidan Öresund. Fastställande av tidtabeller,

linjestrukturer, hållplatser och biljettsystem bör

inte bara göra det rimligt billigt att åka över

Öresund utan också praktiskt möjligt att utnyttja

kollektivtrafiken för studerande. Den danska och

svenska regeringen fäster stor vikt vid att avgiften

för den som reser ofta fastställs på en nivå som

inte utgör ett hinder för integrationen. Detta ämne

redovisas utförligt i rapportens kapitel 6

Infrastruktur och transport/logistik. Den danska

regeringen kommer enligt rapporten att utvidga det

existerande bidragssystemet för danska studerandes

transport till att också omfatta transport till

utbildningsinstitutioner på den svenska sidan av

Öresund.

Det anförda innebär enligt utskottets mening att

motion 1999/2000:MJ236 i huvudsak är tillgodosedd.

Enligt motion 1999/2000:MJ606 (fp) bör

lantbruksutbildningen ha en tydligare inriktning på

företagande med tanke på de krav som svenskt

jordbruk ställs inför nu och i framtiden. Förslag om

att förändra lantbruksskolorna till

företagargymnasier bör framläggas. Utskottet har

inhämtat att motionen med begreppet lantbruksskolor

rätteligen avser naturbruksgymnasierna.

Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning

att den gymnasiala lantbruksutbildningen bör ha en

tydlig inriktning på företagande och över huvud

taget på frågor som har samband med

jordbruksföretagets ekonomi och drift. Utskottet

vill framhålla att dessa önskemål är väl

tillgodosedda i både formellt och praktiskt

hänseende. I formellt hänseende gäller att

bestämmelserna i skollagen (1997:1212) gör det

möjligt för huvudmännen (kommuner och landsting) att

utforma individuella eller specialutformade program

som komplement till de nationella programmen.

Riksdagen har relativt nyligen beslutat om en ny

gemensam struktur för gymnasieskolans nationella och

specialutformade program (1998/99:UbU3). Därvid har

frågan om entreprenörskap i undervisningen ägnats

stor uppmärksamhet. Utbildningsutskottet konstaterar

att samtliga läroplaner tar upp aspekter som är

viktiga för blivande företagare och entreprenörer.

Det finns inom gymnasieskolan redan nu ett betydande

utrymme för flexibla lösningar på lokal nivå. Detta

har många kommuner utnyttjat, inte minst genom att

anordna olika former av företagarutbildning.

Utbildningsutskottet betonar skolans betydelse för

att lägga grunden till ett positivt förhållningssätt

när det gäller entreprenörskap och företagsamhet.

I tillgänglig information från Naturbrukets

yrkesnämnd framhålls den stora bredden inom

naturbruksprogrammet. Entreprenörsanda och kunskaper

i ekonomi är viktiga inslag i utbildningen. Det

understryks att de flesta arbetsgivare inom

naturbruksområdet är små familjeföretag, ett

förhållande som också sätter sin prägel på

utbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att motion 1999/2000:MJ606 (fp) lämnas utan vidare

åtgärd. Som framgår av redovisningen har motionärens

önskemål om inriktningen av lantbruksutbildningen

tillgodosetts.

Växtförädling och biologisk mångfald m.m.

Enligt motion 1998/99:MJ606 (v) är det viktigt att

staten främjar en utveckling och spridning av

alternativa metoder för växtförädling som syftar

till att öka mångfalden av sorter och anpassa sorter

till ekologisk odling och lokala förutsättningar.

Detta är viktigt också för jordbrukare i tredje

världen.

I motion 1999/2000:MJ601 (fp) föreslås att

regeringen tar initiativ till ett världstoppmöte om

den globala arvsmassan. Det är viktigt att få

klarhet angående ansvars- och ägandeförhållanden

när det gäller genetiskt och biologiskt material.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

tillgången till lämpligt växtsortmaterial är en

viktig fråga som bör uppmärksammas både nationellt

och i det internationella samarbetet. Det finns på

området en ganska omfattande reglering, som delvis

faller utanför utskottets ansvarsområde. De

civilrättsliga/immaterialrättsliga bestämmelserna om

rätten att utnyttja växtsorter finns främst i EG:s

förordning 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt

och i den svenska växtförädlarrättslagen (1997:306).

Vidare finns bestämmelser i patentlagen (1967:837)

och i den europeiska patentkonventionen. I

budgetpropositionen för år 2000 förordar regeringen

en särskild satsning på FoU inom området

växtgenetiska resurser (volym 11 s. 102). Enligt

regeringen är arbetet på detta område av stor vikt

och bör prioriteras.

På senare tid har uppmärksammats att det finns en

konflikt mellan FN-konventionen om biologisk

mångfald och regelverket inom WTO. För en närmare

redovisning av dessa problem hänvisar utskottet till

en informations-PM av riksdagens utredningstjänst

med titeln WTO och skyddet för växtsorter - en

aspekt på kommande WTO-förhandlingar (nr 16:1999).

Konflikten består i korthet i att det s.k. TRIPS-

avtalet i WTO ställer krav på ett patentsystem eller

motsvarande system för växtsorter. Genetiska

resurser och kunskaper om dessa utgör emellertid i

traditionella kulturer en kollektiv tillgång. Denna

tradition är av stor betydelse för den biologiska

mångfaldens bevarande. Enligt konventionen om

biologisk mångfald har de människor som förvaltar

den biologiska mångfalden och deras länder rättighet

till denna. Sverige har hittills intagit den

ståndpunkten att konventionen om biologisk mångfald

bör vara överordnad WTO-avtalet.

Det bör nämnas att även FAO sedan länge har

behandlat frågor om bevarandet och det hållbara

utnyttjandet av växtgenetiska resurser samt en

rättvis fördelning av vinsterna och nyttan av dessa

resurser. Vidare ingår i Bioteknikkommitténs uppdrag

att belysa internationella avtal och konventioner

inom området (dir. 1997:120).

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att det

finns ett antal exempel på kolliderande regelsystem

där situationen, något förenklat uttryckt, innebär

att WTO-avtalet syftar till att avskaffa så många

handelshinder som möjligt medan vissa

internationella miljökonventioner är beroende av

handelshinder för att bli effektiva. Dessa problem

måste lösas främst i internationella förhandlingar.

Utskottet utesluter inte att det kan vara värdefullt

med en särskild internationell konferens angående

just de frågor som tas upp i motion

1999/2000:MJ601. Som framgår av redovisningen finns

det emellertid ett starkt samband mellan bl.a. de

immaterialrättsliga frågorna samt handels- och

miljöfrågorna, vilket talar för att problemen bör

behandlas utifrån ett vidare perspektiv.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna

1998/99:MJ606 (v) och 1999/2000:MJ601 (fp) lämnas

utan vidare åtgärd.

Miljöforskning

Utskottets överväganden

Som framgår av den föregående redogörelsen har det

särskilda anslaget till miljöforskning återinförts

under utgiftsområde 20. Medlen kommer att fördelas

av Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Härigenom

finns förutsättningar att tillgodose önskemål om

vissa forskningsinsatser i t.ex. motionerna

1998/99:MJ605 (kd) om återvinning och lagring av

koldioxid samt 1998/99:MJ744 (mp) om den marina

forskningen. Vad särskilt gäller koldioxidutsläppen

vill utskottet understryka att detta

forskningsområde prioriterades i 1996 års

forskningspolitiska beslut. I det sammanhanget

framhölls bl.a. att människans påverkan på jordens

klimat kommer att bli en av de viktigaste frågorna

för 2000-talet. Mot angivna bakgrund utgår utskottet

från att detta forskningsområde uppmärksammas i den

aviserade forskningspolitiska propositionen. Det bör

nämnas att Naturvårdsverket fått i uppdrag av

regeringen att göra en samlad bedömning av

miljöforskningen. Uppdraget redovisas i rapporten

Miljöforskning för hållbar utveckling. Där anges att

det i början av 1990-talet startade ett flertal

klimatrelaterade forskningsprogram, både i Sverige

och internationellt. I rapporten sammanfattas också

forskningsbehoven för vart och ett av de 15

miljökvalitetsmålen. Forskningsbehoven under

miljömål 15 Begränsad klimatpåverkan redovisas

utförligt i rapporten på s. 49-51. Under rubriken

Exempel på viktiga forskningsområden anges t.ex.

klimatarbetet efter Kyoto. Det finns enligt

rapporten många oklarheter om de processer som

påverkar balansen mellan olika växthusgaser till

följd av markanvändning.

Den marina forskningen berörs i flera avsnitt i

Naturvårdsverkets rapport, särskilt under miljömål 5

Hav i balans samt levande kust och skärgård (s. 31

f.). Det framgår också att t.ex. kustzonsplanering,

biologisk mångfald i havet och kopplade ekologiska

och bio-geokemiska modeller prioriteras högt i

Forskningsrådsnämndens rapport 1998:13 Forskning och

utveckling för en bättre miljö.

Båda motionerna avstyrks i den mån de inte

tillgodoses med det anförda.

De frågor som tas upp i motion 1999/2000:MJ608 (m)

har i stor utsträckning beaktats i det tidigare

forskningspolitiska beslutet. Det gäller t.ex.

värdet av att anpassa forskningen till behoven i

samhället, nyttiggörande av forskningen och

samverkan mellan forskarna och det omgivande

samhället. Givetvis anser utskottet det också, i

likhet med motionären, angeläget att det finns en

dynamisk och kunnig forskningstjänstesektor i

Sverige. Utskottet räknar med att dessa mer

övergripande frågor kommer att diskuteras i samband

med behandlingen av den forskningspolitiska

propositionen. Motionen påkallar för närvarande

ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

Motion 1998/99:MJ709 (s) om forskning angående

vargens beteende är tillgodosedd genom den

viltforskning som bedrivs vid bl.a. Grimsö

forskningsstation. I Rovdjursutredningens uppdrag

ingår att analysera behovet av forskning,

inventeringar och information. I slutbetänkandet

(SOU 1999:146) förordas att staten ökar sina

satsningar på rovdjursforskning. Vid

Naturvårdsverket finns ett anslag för viltforskning.

Också Svenska Jägareförbundet satsar medel på

vargforskning. Motionen påkallar ingen ytterligare

åtgärd.

Enligt motion 1999/2000:N275 (mp) yrkande 9 behövs

bättre kunskap om vindkraftens miljö- och

landskapspåverkan. Utskottet utgår från att

eventuella beslut om en fortsatt utbyggnad av

vindkraften kommer att ställa krav på bättre

kunskaper om vindkraftens miljöpåverkan och bättre

lokaliseringskriterier och metodutveckling för att

värdera landskapsbild m.m. Dessa frågor har beaktats

av Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75). Under

utgiftsområde 21 Energi finns ett särskilt anslag

för energiforskning som för budgetåret 2000 uppgår

till drygt 400 miljoner kronor. Som framgår av

regeringens redovisning i budgetpropositionen för år

2000 (volym 11 s. 46) har riksdagen godkänt ett

sjuårigt program för ett ekologiskt och ekonomiskt

uthålligt energisystem. I programmet ingår stöd till

energiforskning, forskning om energisystemet,

forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen

m.m. Med det anförda bör motionsyrkandet anses

tillgodosett.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning om jordbruk,

trädgårdsnäring och livsmedelsproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ207 yrkande 5,

1998/99:MJ219 yrkande 10, 1998/99:MJ224 yrkande

41, 1998/99: MJ250 yrkande 1, 1998/99:MJ254

yrkandena 4 och 5, 1999/2000: MJ221 yrkande 3,

1999/2000:MJ222 yrkande 18, 1999/2000:MJ257

yrkande 18 och 1999/2000:MJ605 yrkandena 4-7,

2. beträffande forskning om livsmedel,

dricksvatten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ509 yrkande 3 och

1999/2000:MJ727 yrkande 4,

3. beträffande forskning om biets

genetiska släktskaps- och inavelsförhållanden

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ222 yrkande 3,

res. 1 (mp)

4. beträffande anställning av fler

mykologer vid SLU

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ732 yrkande 3,

5. beträffande forskning om antibiotikans

effekter

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ781 yrkande 6,

6. beträffande vissa organisatoriska

frågor inom SLU

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ602,

1999/2000:MJ604 och 1999/2000:MJ610,

7. beträffande Kälarne

fiskeriförsöksstation

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ609,

8. beträffande utbildningsutbud och

behörighetskrav inom lantbrukssektorn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ222 yrkande 19,

9. beträffande den dansk-svenska

hortonomutbildningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ236,

res. 2 (kd)

10. beträffande inriktningen av den

gymnasiala lantbruksutbildningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ606,

11. beträffande utveckling och spridning

av växtsorter m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ606,

res. 3 (v)

12. beträffande världstoppmöte om den

globala arvsmassan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ601,

res. 4 (fp)

13. beträffande miljöforskningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ608,

14. beträffande forskning om koldioxid

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ605 yrkande 7,

15. beträffande forskning om vargens

beteende

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ709,

16. beträffande forskning om vindkraftens

miljöpåverkan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N275 yrkande 9,

17. beträffande marin forskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ744 yrkande 1.

Stockholm den 8 februari 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Maggi Mikaelsson (v),

Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G

Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun

Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund

(fp), Michael Hagberg (s), Lars Lindblad (m), Carina

Ohlsson (s) och Jonas Ringqvist (v).

Reservationer

1. Forskning om biets genetiska släktskaps-

och inavelsförhållanden (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Som framgår av motion 1998/99:MJ222 (mp) är

utvecklingen inom binäringen inte hållbar. Det som

sker i dag är att man alltmer nyttjar

parningsstationer där man parar drottningar innan de

skickas ut till olika bisamhällen. I naturen paras

drottningen av många drönare (20-30 st), som i sin

tur inte är nära besläktade. Detta innebär att de

arbetsbin som drottningen föder i samhället

härstammar från 20-30 olika fäder och man har en

stor genetisk variation mellan arbetsbina i en

bikupa. Men drönare som produceras på

parningsstationer är nära besläktade eftersom de

produceras av endast några få drottningar, som

dessutom ofta är systrar. Därmed blir arbetsbina

inom kupan, som ett resultat av att drottningen

parats vid avelsstationen, nära besläktade.

Produktionen av nya drottningar sker genom "odling"

av nya drottningar, ofta flera hundra från en och

samma moderdrottning. Alla dessa nya drottningar

blir således nära besläktade. Efter stationsparning

av dessa drottningar, och detta upprepat i många

generationer, kommer släktskapen inom bisamhällena

efter hand att öka kraftigt. Ökad släktskap inom

samhällena anses av internationella forskare

innebära minskad förmåga att motstå olika yttre

påfrestningar i form av sjukdomar eller dåliga

årsmåner. Om arbetsbina och drottningarna dessutom

blir inavlade, vilket är fallet om drottningarna som

sänds till parningsstationen är besläktade med

stationens drönare, blir även livskraften hos de

enskilda individerna i samhället nedsatt. Detta

resulterar bl.a. i sänkt honungsproduktion hos

samhällena. Detta är problem som inte har

uppmärksammats inom biodlingen. Som framgår av

motionen är detta ett utomordentligt viktigt

forskningsområde. Med tillkomsten av de nya EU-

medlen för biodling finns det möjligheter att ta nya

tag inom biodlingen och forskningen. Bikontrollen

behöver återupplivas, men det behövs också forskning

och kunskapsinhämtande i fråga om biets genetiska

släktskaps- och inavelsförhållanden i relation till

aktuella avelsstrategier och avelsstrukturer inom

biodlingen, så att bisamhällenas och populationernas

livskraft och långsiktiga hållbarhet inte äventyras.

Regeringen bör i den forskningspolitiska

propositionen eller i annat lämpligt sammanhang

beakta dessa synnerligen viktiga forskningsfrågor

och lägga fram förslag som tillgodoser resursbehovet

för forskningsområdet. Detta bör riksdagen, med

anledning av motion MJ222 yrkande 3, som sin mening

ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande forskning om biets genetiska

släktskaps- och inavelsförhållanden

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ222 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

2. Den dansk-svenska hortonomutbildningen

(mom. 9)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Som framgår av motion 1999/2000:MJ236 (kd) är det

viktigt att på alla sätt understödja det gemensamma

samarbetsprojekt som inletts mellan Sverige och

Danmark i fråga om hortonomutbildningen vid KVL och

SLU. Utskottet har i huvudsak ställt sig positivt

till motionen, och de akuta problemen med

finansiering m.m. inför starten av den gemensamma

utbildningen tycks vara lösta. Däremot kan vi

konstatera att den svenska regeringen inte gjort

samma konkreta utfästelser som den danska regeringen

när det gäller subventioner av rese- och

transportkostnader för resor mellan de två

lärosätena som är involverade i den gemensamma

utbildningen. Regeringen bör snarast utreda om och

på vilket sätt subventioner kan komma i fråga för

dessa kostnader. Detta bör riksdagen, med anledning

av yrkande 3 i motionen, som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande den dansk-svenska

hortonomutbildningen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ236 yrkande

3 och med avslag på motion 1999/2000:MJ236

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

3. Utveckling och spridning av växtsorter

m.m. (mom. 11)

Maggi Mikaelsson och Jonas Ringqvist (båda v) anför:

Som framgår av motion 1998/99:MJ606 (v) är

utvecklingen av nya grödor och växtsorter genom

genmanipulation och traditionell växtförädling inte

i alla avseenden positiv. Denna utveckling har, i

kombination med möjligheten att ta patent på levande

organismer, satt frågan om alla människors rätt till

vårt genetiska arv på sin spets. De stora kemikalie-

och utsädesbolagen utvecklar nya sorter i

kombination med utveckling av skräddarsydda

bekämpningsmedel och konstgödning. De kan göra sina

sorter sterila så att jordbrukarna inte har någon

möjlighet att odla eget utsäde. På så sätt

tillskansar de sig makten över hela

produktionskedjan, från sådd till skörd. För att

motverka de multinationella företagens makt över

växtförädlingen är det viktigt att utveckla och

bevara alternativa metoder för växtförädling,

metoder och kunskaper som den enskilde bonden själv

kan äga och använda för att anpassa sorter till sina

lokala förutsättningar och egna behov. Detta är av

särskilt stor vikt för det ekologiska lantbruket.

Det är också av särskilt stor vikt för jordbrukare i

tredje världen där beroendet av de multinationella

utsädesbolagen får betydligt större konsekvenser än

i Sverige. Det är som motionärerna framhåller

angeläget att staten främjar en utveckling och

spridning av alternativa metoder till växtförädling

som syftar till att öka mångfalden av sorter samt

anpassa sorter till ekologisk odling och lokala

förutsättningar. Detta bör riksdagen, med anledning

av motion MJ606, som sin mening ge regeringen till

känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande utveckling och spridning av

växtsorter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ606 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

4. Världstoppmöte om den globala arvsmassan

(mom. 12)

Harald Nordlund (fp) anför:

I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:MJ601

(fp) anser jag att regeringen bör ta initiativ till

ett världstoppmöte om den globala arvsmassan. Skälen

för ett sådant initiativ har blivit allt starkare i

takt med expansionen av handel med t.ex. läkemedel

och genetiskt material. I konventionen om biologisk

mångfald sägs att genetiska resurser är varje stats

suveräna tillgång. Framtida tillträde till detta

material bygger på förhandsinformerat medgivande och

ömsesidigt överenskomna villkor. Detta har i allra

högsta grad påverkat jordbruksforskningen. Vidare

spelar immaterialrätten en avgörande roll när det

gäller forskning kring genteknik. De internationella

avtalen och reglerna på detta område blir ofta

motstridiga. Ett exempel härpå är den ovannämnda

biodiversitetskonventionen och EU:s

bioteknikdirektiv. Det av motionären förordade

världstoppmötet är viktigt för att undanröja problem

och oklarheter som uppstått på detta område. Inte

minst viktigt är att komma till klarhet om ansvars-

och ägandeförhållanden vad avser den globala

arvsmassan och andra genetiska resurser. Detta bör

riksdagen, med anledning av motion MJ601, som sin

mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande världstoppmöte om den globala

arvsmassan

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ601 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

Särskilda yttranden

1. Forskning om jordbruk, trädgårdsnäring

och livsmedelsproduktion, m.m.

Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Catharina Elmsäter-

Svärd och Lars Lindblad (alla m) anför:

I betänkandet behandlas motioner som lyfter fram

vissa forskningsprojekt och mera preciserade

inriktningar av forskning vad gäller jordbrukets

miljöfrågor liksom inom livsmedelsforskningen.

Utskottet hänvisar till att regeringen aviserat en

ny forskningspolitisk proposition till september

innevarande år. Dessutom anser utskottet att några

av de i betänkandet behandlade motionerna tar upp

relativt begränsade forskningsområden, vilka inte

borde behandlas av riksdagen utan av de organ som

har särskild sakkunskap på respektive områden.

Vi anser dock att bl.a. motionerna MJ207,

MJ254, MJ509, MJ221, MJ605 och MJ608

(samtliga m) tar upp mycket viktiga

framtidsfrågor som borde behandlats mera

ingående. I avvaktan på den aviserade

propositionen i höst avser vi återkomma

till de frågeställningar som framförts i de

nu av utskottet avstyrkta moderata

motionsyrkandena gällande forskning på

jordbruks- och livsmedelsområdet.

2. Forskning om jordbruk, trädgårdsnäring

och livsmedelsproduktion, m.m.

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Med hänvisning till den aviserade

forskningspolitiska propositionen begränsar vi oss

för tillfället till att ge några principiella

synpunkter när det gäller forskningspolitiken inom

områdena jordbruk, trädgårdsnäring och

livsmedelsproduktion.

För att svensk livsmedelsproduktion skall kunna

överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad vill

vi kristdemokrater poängtera vikten av ökade

satsningar på forskning och utbildning inom

jordbruksområdet. Bl.a. bör insatserna för

vidareförädling förstärkas. Ett vidareutvecklande av

kunskaperna inom ekonomi för lantbruks- och

livsmedelssektorerna sker bäst genom en stark

forskning på dessa områden. För att denna forskning

skall ge ett för Sverige optimalt resultat krävs en

förstärkning av forskningsområdet. Även forskning

och utveckling av ett resurs- och energieffektivt

jordbruk bör prioriteras. Vi anser vidare att det är

angeläget att avsätta särskilda forskningsinsatser

för att möjliggöra att inom jordbruket öka

kolbindningen för att på så vis bidra till en

minskad växthuseffekt.

3. Forskning om jordbruk, trädgårdsnäring

och livsmedelsproduktion, m.m.

Eskil Erlandsson (c) anför:

Regeringen har agerat passivt kring frågor om

forskning, utveckling och kompetenshöjning för

livsmedelsindustrin. Sveriges möjligheter att på ett

hållbart sätt utnyttja jorden och skogens resurser

är beroende av en hög nivå på forskning och

utveckling inom det området. Detta är ett ansvar

såväl för näringen som för staten. Centerpartiet

anser att staten måste öka anslagen till forskning

och utveckling inom jordbruksnäringen och

livsmedelsindustrin. Syftet är att stärka

konkurrenskraft genom att bl.a. förstärka

vidareförädlingen. Centerpartiet vill även betona

vikten av att initiativ tas för att öka EU:s

insatser och medfinansiering inom jordbruks- och

livsmedelsforskningen. Centerpartiet förordar en

översyn av den tillämpade forskningen inom området

för att göra det möjligt att bedöma vilka satsningar

som bör genomföras.

Bioråvaror kommer att få en allt större betydelse,

både inom livsmedelsproduktion, energiframställning

och som industriråvara. Centerpartiet anser att det

är av största betydelse att det satsas stora

resurser på forskning och utveckling inom detta

område för att utnyttja de goda förutsättningarna

för produktion och vidareförädling av bioråvaror som

finns i Sverige.

Då vi erfarit att regeringen bereder frågan

har vi avstått från att reservera oss i

denna del. Vi vill dock fortfarande

framhålla vikten av att behandlingen av den

forskningspolitiska propositionen sker

skyndsamt och vidhåller intentionerna i

motionsyrkandena.

4. Vissa forskningsområden

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Marin forskning

Västerhavsprojektet (1990-1995) kartlade de

storskaliga processerna och miljöeffekterna i

Kattegatts och Skagerraks havsområden. Arbetet, vars

slutrapport kom i oktober 1996, benämns

Västerhavsprojektet och finansierades av

Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Rapporten (NV

rapport 4676) visade att situationen är alarmerande

och har förvärrats för Kattegatt och Skagerrak.

Under de senaste 20 åren har halterna av kväve och

fosfor bara ökat. Gödningen påverkar ekosystemen

genom ökad produktion av plankton, som i sin tur

orsakar syrgasbrist vid bottnarna. Västerhavet är

ett pressat och stressat kusthav.

Snabbväxande grönalger och giftiga

Under den senaste tioårsperioden har mängden

fintrådiga och snabbväxande grönalger ökat drastiskt

i Bohusläns grunda vikar. Numera är mellan 30 och 40

% av de grunda områdena täckta av alger sommartid.

Just dessa platser är viktiga "barnkammare" och

skafferi för fiskar och kräftdjur. Den omfattande

algförekomsten har inneburit negativa förändringar

på kustvattnens ekosy- stem och biologiska

mångfald.

Skagerrak som soptunna

30 miljoner ton partiklar och gifter uppskattas

följa strömmarna in från södra Nordsjön till

Skagerrak och norra Kattegatt för att främst

ackumuleras i djuphålorna. Utöver dessa giftupplag

har lokala utsläpp av gifter i höga koncentrationer

sedimenterats utmed kusten. Via luften transporteras

mängder av gifter, bl.a. polyaromatiska kolväten

(PAH), som så småningom hamnar i ytsedimenten.

Radioaktiva ämnen, som teknetium (se särskild

motion), följer med strömmarna in mot Bohuskusten

och värdena stiger i bl.a. tång och räka. På

bottnarna ligger också stora mängder dumpad

krigsmateriel, uppskattad till 170 000 ton, varav ca

5 000 ton senapsgas, som förr eller senare kommer

att vålla stora bekymmer.

Biologiska effekter

Med Västerhavsprojektet kunde forskarna för första

gången konstatera att sedimenten innehåller gifter

som ger biologiska effekter på olika arter av

bottendjur och på fisk. Västerhavsprojektet visade

hur miljögifterna och eutrofieringen, genom den

ökade närsaltsbelastningen, storskaligt påverkar

våra kusthav. De senaste resultaten från

undersökningar som Institutionen för marin ekologi,

Göteborgs universitet/Kristinebergs marina

forskningsstation, utfört 1997-1998 visar klara

störningar i bottenmiljön, och i flera fall har en

försämring inträffat jämfört med tidigare

undersökningar.

Nödvändig forskning och räddningsinsatser

I budget 2000 förstärks anslagen till miljöforskning

rejält. I samarbetet med regeringen om budgeten har

detta varit en prioriterad uppgift för Miljöpartiet.

Vi anser att fortsatta satsningar på den marina

forskningen är avgörande men att detta måste

kompletteras med hårdare krav, nationellt och

internationellt, för att minimera giftiga utsläpp,

liksom att insatser för att minska

närsaltsbelastningen måste förstärkas. Det finns

ingen återvändo, om vi vill upprätthålla ett

hållbart livssystem.

Mykologisk forskning

Svamparna är en stor och viktig del av svensk natur.

Av totalt ca 55 000 kända arter av växter, djur och

svampar i Sverige utgör svamparna inte mindre än ca

10 000. ArtDatabanken vid Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala ger ut

Ekologisk katalog över storsvampar i Sverige som

visar att vi har ca 4 000 storsvampar, dvs. svampar

som är synliga för ögat. Resten utgör mikrosvampar.

Hundratals svamparter, t.ex. ostticka, blåtryffel

och smultronkantarell, finns bara i riktigt gamla

skogar. För att bevara dessa svampar och med dem

associerade växter och djur behöver mer natur

skyddas.

Naturens underbara kretslopp

Svamparna har stor betydelse för kretsloppet i

naturen. De utgör tillsammans med bakterier och

andra organismer naturens eget renhållningsbolag.

Här sker fullständig källsortering. Svamparna bryter

ner barr, löv, kvistar och annat dött organiskt

material till lösliga näringsämnen som växterna kan

tillgodogöra sig.

Uppemot tusen svenska svamparter, bl.a. kantarell,

lever ett fascinerande samliv och bildar mykorrhiza

(= svamprot) med gran, tall, björk och andra

skogsträd. Även de flesta andra växter, t.ex.

orkidéer, lever ihop med svampar. Varje kvadratmeter

svensk skogsmark kan innehålla flera hundra tusen

rotspetsar med mykorrhiza! Träd och andra växters

rotsystem förlängs tusenfalt genom samlivet med

svampar. Växterna får vatten och mineralnäring av

svampen medan svampen i utbyte får kolhydrater som

växten tillverkat med hjälp av solljus i

fotosyntesen. Om detta samliv störs skulle träden må

dåligt, skogsexporten hotas liksom det svenska

välståndet.

Minskningen av mykorrhiza i marken har ju samband

med miljöproblem orsakade av människan. Ju mindre

mykorrhiza i marken, desto lägre kvalitet i skogen

och därmed lägre ekonomisk avkastning per hektar. I

den nya miljöbalken föreslås att organismer i vatten

skall nyttjas som bioindikatorer i sådana biotoper.

Svampar, men även lavar, kan nyttjas på samma sätt i

skogen.

Forskare världen över studerar i dag de

grundläggande processerna i marken under våra

fötter. Nu i juli 1998 hölls t.ex. en stor

internationell konferens om mykorrhiza vid SLU i

Uppsala.

Stärk mykologin!

Den mykologiska forskningen har lång tradition i

Sverige med goda botaniska traditioner från

systematiker som Carl von Linné och Elias Fries.

Under senare år har dock forskningen tappat mark

gentemot t.ex. våra nordiska grannländer och länder

på kontinenten, t.ex. Holland. I dag finns ingen

heltidstjänst i Sverige inom mykologi med systematik

och morfologi som huvudsakligt ämnesområde. Sverige

behöver stärka miljöforskningen på detta viktiga

område. Sverige är ett skogsland där svampen betyder

oerhört mycket även för ekonomin. Naturens underbara

mångfald och de ekologiska processerna behöver

studeras och kartläggas ytterligare och där har

svamparna en mycket viktig roll.

Detta bör enligt Miljöpartiets uppfattning beaktas

i den forskningspolitiska proposition som regeringen

avser förelägga riksdagen under hösten.

5. Högre lantbruksutbildning i Östergötland

Dan Ericsson (kd) anför:

Mitt krav om att SLU skall decentralisera sin

verksamhet så att en filialverksamhet kan byggas upp

i Linköping avvisas med motivet att det inte är en

fråga för riksdagen att besluta om. Men i den

principiella ståndpunkten om SLU skall ha

decentraliserad verksamhet måste statsmakterna kunna

ha en uppfattning på motsvarande sätt som man slagit

fast principen om utbyggnad av små och medelstora

högskolor i hela landet. SLU är ju ett speciellt

universitet och hela landet är betjänt av dess

verksamhet om man har en decentraliserad

organisation. Min uppfattning om lämpligheten av

högre lantbruksutbildning i Östergötland kvarstår

med de motiv som anförs i motionen.