Bet. 1999/2000:MJU12

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1999/2000:MJU12

Genteknik

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

MJU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 30 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden åren 1998 och 1999 rörande

genteknik. Motionerna behandlar bl.a. frågor om

villkoren för användningen av genetiskt modifierade

organismer, lagstiftningsfrågor, moratorium eller

förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer och vissa forskningsfrågor.

Några motioner tar dessutom sikte på Sveriges

agerande i EU och andra internationella organ.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning

till bl.a. pågående utredningar och reformarbete

inom EU samt tidigare riksdagsbeslut.

Till betänkandet bifogas 7 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1998

1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om genteknik.

1998/99:MJ222 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att en

"genetisk erosion" inte sker med dagens tambi.

1998/99:MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utnyttjande av

modern genteknik.

1998/99:MJ508 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

uppbyggandet av genbanker och fältgenbanker,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en FN-konferens om

bioteknik,

6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen

om genetiskt modifierade organismer att

rapporteringsskyldighet till myndighet ingår,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kravet att den

etiska paragrafen i den svenska

gentekniklagstiftningen får en motsvarighet i EU:s

direktiv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av

den etiska paragrafen i gentekniklagen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

miljökonsekvensbeskrivningar i gentekniklagen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om moratorium för

GMO.

1998/99:MJ512 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett tillfälligt

förbud för odling av genmanipulerade grödor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU

skall verka för ett tillfälligt stopp för

godkännande av nya genmanipulerade grödor.

1998/99:MJ513 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förbud för odling av

genmanipulerade grödor i landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att grödor med

antibiotikaresistens inte bör odlas i landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förbud att använda

pressvatten och annat material från genmanipulerade

grödor med antibiotikaresistens som gödselmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning om risker

med genmanipulerade livsmedel och sambanden mellan

sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod.

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett moratorium

för utsättande av gentekniskt modifierade grödor.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om strikta regler

för användningen av genetiskt modifierade växter i

jordbruket och vikten av att övervakningssystem

byggs upp för de växter som godkänts för odling i

jordbruket,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

användningen av grödor som är resistenta mot

bekämpningsmedel måste ske på ett säkert sätt,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om märkningen inom

gentekniken.

1999/2000:MJ513 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

substitutionsprincipen och GMO (genmodifierade

organismer),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

uppbyggandet av genbanker och fältgenbanker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en FN-konferens om

bioteknik,

7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

gentekniklagen att rapporteringsskyldighet till

myndighet skall föreligga efter försöksutsättning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av

den etiska paragrafen i gentekniklagen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenska krav när

EG:s gendirektiv skall skrivas om,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

miljökonsekvensbeskrivningar i gentekniklagen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om moratorium för

utsättning av GMO (genmodifierade organismer).

1999/2000:MJ533 av Ronny Olander m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om genteknik.

1999/2000:MJ605 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av

modern genteknik.

Utskottet

Tidigare behandling

Under riksmötet 1997/98 avgav utskottet två

betänkanden över motioner om genetiskt modifierade

organismer (1997/98:JoU6 och 1997/98:JoU14). I

betänkande 1997/98:JoU6 behandlade utskottet

yrkanden om tillfälligt förbud eller moratorium för

odling av genetiskt modifierade organismer, om

etiska krav och yrkanden om stöd till uppbyggandet

av genbanker m.m. Vidare behandlades frågan om

märkning av produkter som innehåller genetiskt

modifierade organismer. I betänkande 1997/98:JoU14

berörde utskottet frågor bl.a. om hindren för modern

genteknik, genbanker, FN-konferens om bioteknik och

märkning av produkter med genetiskt modifierade

organismer. I det sistnämnda betänkandet avslogs

motionsyrkandena med hänvisning bl.a. till att

regeringen tillsatt Kommittén om bioteknik i

samhället - möjligheter och risker

(Bioteknikkommittén, dir. 1997:120).

Utfrågningar

Utskottet anordnade den 15 februari 2000 en

utfrågning med representanter för

Bioteknikkommittén. Utskottet har också anordnat en

utfrågning med företrädare för Miljödepartementet om

det i januari 2000 i Montreal träffade avtalet för

internationell handel med genetiskt modifierade

organismer (Cartagenaprotokollet om biosäkerhet).

Lagstiftningen om genteknik

Genom införandet av miljöbalken kom lagen (1994:900)

om gentekniskt modifierade organismer

(gentekniklagen) att upphöra att gälla. De regler

som behandlar genteknik återfinns i 13 kap.

miljöbalken. Reglerna tillämpas enligt 1 § vid

innesluten användning och avsiktlig utsättning av

genetiskt modifierade organismer. Utförliga

tillämpningsföreskrifter till 13 kap. miljöbalken

finns i förordningen (1994:901) om gentekniskt

modifierade organismer (omtryckt 1998:945). De

svenska bestämmelserna grundas på motsvarande

reglering inom EU. Dessa utgörs av direktiv

90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt

modifierade mikroorganismer och direktiv 90/220/EEG

om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön. Det sistnämnda direktivet

innehåller också regler om utsläppande av produkter

på marknaden. De svenska reglerna är emellertid i

någon mån mer omfattande än EG-direktiven; det

gäller etiska hänsyn och bestämmelser om innesluten

användning av genetiskt modifierade djur och växter.

Direktiv 90/219/EEG har genomgått ganska omfattande

ändringar genom rådets direktiv 98/81/EEG.

Kommissionen har dessutom lämnat förslag till

ändringar i direktiv 90/220/EEG (KOM (1998) 85 och

KOM (1999) 139). Förslagen behandlades i rådet den

24 juni 1999 och arbetet med genomförandet

fortsätter. Som exempel på redan genomförda

ändringar av 90/220/EEG kan nämnas direktiv

97/35/EG, där bl.a. uppgiftsskyldigheten vid anmälan

för utsläppande på marknaden utökades. I förordning

EG/258/97 behandlas introduktion av nya livsmedel

och livsmedelsingredienser på marknaden.

Kommissionen har också infört ytterligare

bestämmelser om märkning, t.ex. märkning av

livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller

genmodifierade tillsatser och aromer eller sådana

som framställts av genetiskt modifierade organismer

(EG/50/2000).

Motionerna

I motionerna 1998/99:MJ254 (m) yrkande 8 och

1999/2000:MJ605 (m) yrkande 10 framhålls vikten av

att svenska förädlingsföretag inom

livsmedelstekniken skall få använda samma tekniker

och material som konkurrenter utomlands.

I motionerna 1998/99:MJ219 (c) yrkande 11 samt

1999/2000:MJ222 (c) yrkandena 15 och 16 understryks

behovet av försiktighet vid utsättning av genetiskt

modifierade växter inom jordbruket. Motionerna pekar

också på att användningen av grödor som är

resistenta mot bekämpningsmedel måste ske på ett så

säkert sätt att de inte får möjlighet att sprida

denna egenskap till vilt levande växter. Vikten av

en noggrann prövning vid utsättning av

genmodifierade växter och en ständig uppföljning av

märkningsbestämmelserna framhålls dessutom.

Motionerna tar även upp frågan om ett

övervakningssystem för de växter som godkänts för

odling i jordbruket.

I motion 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 1 förordas

att substitutionsprincipen tillämpas på genetiskt

modifierade organismer så att genmodifiering inte

skall ske om de eftersträvade effekterna kan uppnås

på ett mindre riskabelt sätt.

Enligt motion 1999/2000:MJ533 (s) borde samhället

sprida större kännedom om produktionstekniken kring

Kravmärkta livsmedel och ta initiativ till en större

allmänpolitisk debatt om genteknikens problem och

konsekvenser.

I motionerna 1998/99:MJ512 (v) yrkande 1,

1998/99:MJ508 (kd) yrkande 10, 1999/2000:MJ513 (kd)

yrkande 11 och 1998/99:MJ749 (c) yrkande 14 ställs

krav på att ett tillfälligt förbud eller moratorium

införs för utsättning av genmodifierade organismer

tills EU:s regler för godkännande av genmodifierade

grödor har setts över.

Miljöpartiet kräver i motion 1998/99:MJ513 (mp)

yrkandena 1 och 2 att förbud införs för odling av

genmodifierade växter och växter med

antibiotikaresistens i landet.

I motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 6 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 7 tas frågan om krav på

rapporteringsskyldighet till myndighet vid slutförd

försöksutsättning av genetiskt modifierade

organismer upp. Motionärerna anser att EU:s

bestämmelse om sådan rapporteringsskyldighet skall

få en motsvarande bestämmelse i svensk lagstiftning.

Kristdemokraterna pekar vidare i motionerna

1998/99:MJ508 (kd) yrkande 8 och 1999/2000:MJ513

(kd) yrkande 8 på behovet av att de etiska

bestämmelserna i svensk lagstiftning utvärderas.

Enligt motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 9 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 10 bör regeln om

förhandsbedömning vid utsättandet av genetiskt

modifierade organismer kompletteras med krav på

utredning om alternativa lokaliseringar och

utformningar i likhet med principerna för

miljökonsekvensbeskrivningar.

I motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 7 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 9 framförs krav på att

den svenska bestämmelsen om att etiska hänsyn skall

tas vid odling och marknadsföring av genetiskt

modifierade organismer skall få en motsvarande

bestämmelse i EU:s rättsakter.

Motion 1998/99:MJ512 (v) yrkande 2 tar upp kravet

på att Sverige inom EU skall verka för införande av

ett tillfälligt stopp för godkännanden av

genmodifierade grödor tills reglerna för godkännande

setts över.

I motion 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 17 understryks

vikten av att möjligheten att märka produkter som

innehåller genmodifierade organismer inte urholkas

genom överenskommelser inom ramen för WTO.

Motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 4 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 5 behandlar behovet av

en FN-konferens om bioteknik. De frågor som bör tas

upp på denna nivå är enligt motionerna huruvida

genetiskt modifierade organismer över huvud taget

skall få släppas ut och i så fall villkoren härför,

behovet av kontrollorgan för bevakning av

bioteknikens tillämpning och försöksdjurens

situation.

Kristdemokraterna anser i motionerna 1998/99:MJ508

(kd) yrkande 3 och 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 4

att Sverige bör verka för att stödja u-länderna att

inrätta ett formellt nät av genbanker och

fältgenbanker under FAO:s kontroll.

I motionerna 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 2 och

1998/99:MJ513 (mp) yrkande 6 behandlas frågan om

forskning kring riskerna med nuvarande avel av

tambin och med livsmedel som innehåller genetiskt

modifierade organismer och sambanden mellan

sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod.

Slutligen anser Miljöpartiet i motion 1998/99:MJ513

(mp) yrkande 3 att förbud bör införas mot att

använda pressvatten och annat material från

genmodifierade grödor med antibiotikaresistens som

gödselmedel.

Utskottets överväganden

Tillämpning av gentekniken

Inom biotekniken, som omfattar det tekniska

utnyttjandet av celler eller cellbeståndsdelar, har

på senare år det nya metodområdet, gentekniken,

kommit att utvecklas. Genteknik utgör egentligen ett

samlingsbegrepp för flera olika metoder för

isolering, mångfaldigande och inplanterande av

genetiskt material i levande celler. Gentekniken har

särskilt kommit att tillämpas inom forskningen och

växtförädlingen. Regleringen av gentekniken inom

jordbruk och handel är i dag föremål för översyn

både inom landet och internationellt. Nyligen har

deltagarländerna i konferensen i Montreal träffat

avtal för internationell handel med genmodifierade

organismer - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet -

vilket skall undertecknas i maj 2000 i Nairobi. De

ändringar i direktiv 90/220/EEG som EU:s ministerråd

enats om utgörs av regler om beaktande av etiska

aspekter och om försiktighet samt av preciserade

bestämmelser om märkning av produkter som innehåller

genetiskt modifierade organismer. Det skall även bli

obligatoriskt att inhämta synpunkter från

allmänheten innan produkter med genmodifierade

organismer sprids eller saluförs. Slutligen utgörs

ändringsförslaget av bestämmelser om uppföljning av

hanteringen av genetiskt modifierade organismer i

miljön. Miljöministern har också vid en

interpellationsdebatt i januari 2000 uttalat att det

inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta

fram en svensk miljöpolicy om antibiotikaresistens i

genetiskt modifierade organismer.

Möjligheterna att introducera nya livsmedel och

livsmedelsingredienser på den europeiska marknaden

regleras i förordning EG/258/97. Inom förordningens

tillämpningsområde ligger även livsmedel och

livsmedelsingredienser som genomgått en

genmodifiering. Förordningen innebär att ett

förhandsgodkännande krävs innan ett nytt livsmedel

introduceras. Sedan produkten väl introducerats på

marknaden gäller även på detta område principen om

varors fria rörlighet. De svenska reglerna är

harmoniserade med EU:s. Enligt 6 § förordningen

(1994:901) om genetiskt modifierade organismer får

därför produkter innehållande genetiskt modifierade

organismer släppas ut på marknaden utan tillstånd om

en behörig myndighet inom något annat land i EU

lämnat motsvarande tillstånd till ett utsläppande av

produkten. Förutsättningarna för svenska

förädlingsföretag att använda gentekniken och

genetiskt modifierade organismer torde därför vara i

stort sett likvärdiga med övriga EU-länders.

Eftersom syftet med motionerna 1998/99:MJ254 (m)

yrkande 8 och 1999/2000:MJ605 (m) yrkande 10 därmed

torde vara tillgodosett bör de lämnas utan åtgärd.

Gentekniken kan innebära risker för negativa

konsekvenser som inte skall bagatelliseras. Frågor

om säkerheten kring användningen av grödor som är

resistenta mot bekämpningsmedel är viktiga, och

utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna

1998/99:MJ219 (c) yrkande 11 samt 1999/2000: MJ222

(c) yrkandena 15 och 16 om behovet av försiktighet

vid utsättning av genetiskt modifierade växter inom

jordbruket. Det inledningsvis redovisade förslaget

till ändring av direktiv 90/220/EEG innehåller

emellertid flera nya bestämmelser om

miljöriskbedömning och om obligatoriska

uppföljningsprogram. Det framgår också att

försiktighetsprincipen har beaktats vid utarbetandet

av ändringarna. Enligt vad utskottet erfarit har

förslaget redan medfört att företag som i EU ansöker

om introduktion av grödor som uppvisar en förhöjd

tolerans mot herbicider på frivillig väg uppfyller

de nya kraven, men att Sverige trots det röstade för

avslag på ansökningarna med hänvisning till behovet

av att det inom EU först upprättas riktlinjer för

uppföljningsprogram för sådana grödor. Mot bakgrund

av det ovan anförda finner utskottet att motionerna

bör lämnas utan vidare åtgärd.

De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken

innebär att det ställs krav på försiktighetsmått och

- vid yrkesmässig verksamhet - bästa möjliga teknik

när en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra

skada eller olägenhet för människors hälsa eller

miljön. Vidare gäller den s.k. produktvalsprincipen

även vid användning av biotekniska organismer.

Jordbruksverket har meddelat utförliga föreskrifter

om bl.a. aktsamhetskraven i författningarna SJVFS

1999:122-124. Motion 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 1

får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd.

I Bioteknikkommitténs uppdrag ingår att utreda

bioteknikens möjligheter och risker och däri ingår

att analysera hur kunskaper, normer, värderingar och

faktorer formar attityder till den moderna

biotekniken. Kommittén skall dessutom lämna förslag

som syftar till att åstadkomma en allmänt höjd

kunskapsnivå om den moderna biotekniken och dessutom

särskilt överväga hur en etisk diskussion om detta

dynamiska område skall kunna utvecklas i framtiden.

Utredningen skall enligt direktiven därför arbeta

utåtriktat och främja debatt och diskussion om

frågor som rör den nya biotekniken och verka för att

förutsättningar skapas för att kanalisera människors

engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 1

december 2000. I avvaktan på resultatet av

Bioteknikkommitténs arbete anser utskottet att

motion 1999/2000:MJ533 (s) bör lämnas utan någon

åtgärd.

När det gäller frågor om tillfälligt förbud eller

moratorium för odling av genetiskt modifierade

organismer som yrkas i motionerna 1998/99:MJ512 (v)

yrkande 1, 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 10,

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 11, 1998/99:MJ749 (c)

yrkande 14 samt de krav som framställs i motion

1998/99:MJ513 (mp) yrkandena 1 och 2, har utskottet

vid flera tidigare tillfällen (se 1997/98:JoU6 s. 5)

framhållit att Sverige genom EES-avtalet åtog sig

att införliva bl.a. direktiv 90/220/EEG. Direktivet

har dessutom genom Sveriges medlemskap i EU blivit

bindande i enlighet med vad som anges i artikel 189

i Romfördraget (numera artikel 249). Enligt

utskottets mening finns det inte några lagliga

möjligheter att i Sverige införa ett allmänt

moratorium eller förbud mot att odla genetiskt

modifierade organismer. För närvarande prövas

användningen av genetiskt modifierade organismer

från fall till fall, och tillsynsmyndigheten får

meddela de förelägganden och förbud som behövs i

enskilda fall för att motverka bl.a. hälso- och

miljöskador. Enligt vad utskottet erfarit avser

Sverige att inta en stor restriktivitet vid

bedömningen av genetiskt modifierade organismer till

dess att det inledningsvis omnämnda förslaget till

ändringar av direktivet trätt i kraft. På grund av

det anförda bör de aktuella motionerna inte

föranleda någon vidare åtgärd.

Vissa lagstiftningsfrågor

Artikel 8 i direktiv 90/220/EEG föreskriver

rapporteringsskyldighet med avseende på risker för

människors hälsa eller för miljön sedan en

utsättning slutförts. Någon motsvarande bestämmelse

finns inte i svensk lagstiftning. Utskottet anser

emellertid att artikel 8 i direktivet innebär att

det föreligger en sådan rapporteringsskyldighet i

samtliga medlemsstater. Dessutom överväger man för

närvarande i Miljödepartementet om de svenska

bestämmelserna om genetiskt modifierade organismer

behöver förtydligas i detta avseende och i vissa

andra avseenden. I avvaktan härpå bör motionerna

1998/99:MJ508 (kd) yrkande 6 och 1999/2000:MJ513

(kd) yrkande 7 lämnas utan åtgärd.

I Bioteknikkommitténs uppdrag ligger att

identifiera de frågor som kräver en vidareutvecklad

konsekvensbedömning och en fördjupad etisk

diskussion i enlighet med vad som anförs i

motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 8 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 8. Motionernas syfte

torde därmed vara tillgodosett, och utskottet anser

att motionerna kan lämnas utan åtgärd.

I 13 kap. 8 § miljöbalken finns regler om att

innesluten användning och avsiktlig utsättning av

genmodifierade organismer skall föregås av en

utredning för bedömning av skaderiskerna. Denna

utredning skall kunna läggas till grund för en

tillfredsställande bedömning av vilka hälso- och

miljöskador som organismerna kan orsaka. Berörda

myndigheter har fått bemyndigande att i detalj ange

hur en sådan utredning skall utformas. När

myndigheterna meddelar sådana föreskrifter skall de

samråda med Gentekniknämnden och Naturvårdsverket

samt särskilt beakta vad som sägs i artikel 6 och

bilaga 3 till direktiv 90/219/EEG (avser bl.a.

riskbedömning beträffande hälsa och miljö och

faktorer för säkerhetsbedömning). De allmänna

hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ställer bl.a.

krav på försiktighetsmått och val av plats som är

lämplig med hänsyn till miljöbalkens

målformuleringar m.m. Motionerna 1998/99:MJ508 (kd)

yrkande 9 och 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 10

avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda

med det anförda.

Sveriges agerande i EU m.m.

Frågan om Sverige skall verka för införande av en

bestämmelse om etisk bedömning i EU:s regelverk

enligt motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 7 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 9 behandlades i samband

med införandet av miljöbalken. En remissinstans

påtalade att EG-direktivet saknar uttryckliga regler

om etiska bedömningar. Emellertid innebär förslaget

till ändring i direktiv 90/220/EEG bl.a. att

kommissionens grupp för etik inom vetenskap och ny

teknik får rådfrågas i allmänna etiska frågor

angående avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer. Eftersom syftet med

motionerna således synes tillgodosett, avstyrker

utskottet motionerna.

Motion 1998/99:MJ512 (v) yrkande 2 grundas på

uppfattningen att det i dag saknas kunskap om hur

antibiotikaresistenta gener påverkar människan och

att resistens mot ogräsbekämpningsmedel hos

genmodifierade grödor innebär att ett

kemikalieberoende byggs in i jordbruket. Som

tidigare påpekats pågår i EU arbete med att ändra

direktiv 90/220/EEG. Förslaget innebär bl.a.

förändringar i hanteringen av genmodifierade

organismer i miljön och på marknaden. Miljöministern

har i ett skriftligt svar till riksdagen dessutom

uttalat att Sverige och flera andra länder inom EU

intar en mycket restriktiv hållning till ansökningar

om utsättning av nya genmodifierade grödor tills

ändringsdirektivet trätt i kraft. På grund av det

anförda anser utskottet att motionen inte bör

medföra någon åtgärd.

Utskottet har vid tidigare behandling av motioner

om genetiskt modifierade organismer uttalat

uppfattningen att det genom märkning tydligt skall

framgå att en produkt innehåller genetiskt

modifierade organismer. Inom EU finns en rad

bestämmelser om märkning av livsmedel som säljs till

konsumenter. Miljöbalken (13 kap. 18 §) anger att

regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela bestämmelser om märkning av

genetiskt modifierade organismer.

Cartagenaprotokollet om biosäkerhet innehåller

regler om att bl.a. livsmedel som innehåller

genetiskt modifierade organismer skall märkas. I

avtalets inledande text anges att internationella

avtal skall vara ömsesidigt stödjande och inte vara

oförenliga med varandra, och enligt artikel 14 får

deltagarländerna ingå bi- och multilaterala avtal

förutsatt att sådana överenskommelser inte medför en

lägre grad av skydd än vad som stadgas i

protokollet. Miljöministern har i riksdagen uttalat

att detta undanröjer risken för att de initiativ som

tagits inom Världshandelsorganisationen WTO (World

Trade Organization) skall leda till att

miljöriskerna med den moderna biotekniken

undervärderas. Det yrkande som framställts i motion

1999/2000:MJ222 (c) yrkande 17 synes därför vara

tillgodosett. Utskottet föreslår att motionen lämnas

utan åtgärd.

Kravet i motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 4

och 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 5 om att Sverige

bör ta initiativ till en FN-konferens om bioteknik

behandlades redan i betänkande 1997/98:JoU14.

Utskottet avstyrkte då kravet med hänvisning bl.a.

till att i Bioteknikkommitténs uppdrag ligger att

bedöma långsiktiga förändringseffekter av den

moderna biotekniken och att lämna förslag till en

övergripande politik för området i ett

internationellt perspektiv. Utskottet gör i dag

ingen annan bedömning och avstyrker motionerna i

avvaktan på Bioteknikkommitténs redovisning av sitt

uppdrag.

Motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 3 och

1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 4 tar sikte på Sveriges

roll i arbetet med att stödja u-ländernas

uppbyggande av genbanker och fältgenbanker. I

betänkande 1997/98:JoU6 s. 6 f. konstaterades att

det i departementspromemorian (Ds 1996:73)

Biodiversitet och framtida genpolitik redovisats

frågor om en svensk strategi för växtgenetiska

resurser. I promemorian föreslogs bl.a. att en

policykommitté skulle upprättas för diskussion av

strategiska frågor såväl inom landet som

internationellt. De då aktuella motionerna

avstyrktes med hänvisning bl.a. till att

Regeringskansliets behandling av promemorian då ännu

inte var klar. För närvarande pågår ett arbete med

att bygga upp en genbanksverksamhet bl.a. i södra

Afrika med Nordiska genbanken och Sida som

deltagare. Sverige genom Sida lämnar dessutom

ekonomiskt stöd m.m. till CGIAR (Konsultativa

gruppen för internationell jordbruksforskning) där

30 % av stödet går till arbete som rör biologisk

mångfald inklusive växtgenetiska resurser och till

CBDC (Community Biodiversity Development and

Conservation Program) som arbetar för att stärka

lokal växtförädling och utöka samarbetet mellan

växtförädlare på lokal nivå och växtförädling på

nationell och internationell nivå. Därutöver arbetar

en kontaktgrupp inom FAO (Food and Agriculture

Organization) med att omförhandla det

internationella åtagandet för växtgenetiska

resurser. EU är representerat med fem ledamöter.

Någon representant för Sverige ingår dock inte i EU-

gruppen. Syftet är att skapa ett multilateralt avtal

för reglerna om tillträde till och utbyte av

växtgenetiska resurser i överensstämmelse med

artikel 15 i konventionen om biologisk mångfald,

vilken stadgar nationell suveränitet över de

växtgenetiska resurserna. Avtalet är avsett att

innehålla bl.a. generella regler för ersättningen

för i-ländernas tillträde till u-ländernas

växtgenetiska resurser. Det är tänkt att detta avtal

skall vara klart i mitten av år 2000. Den

kontaktgrupp inom EU som skapats med anledning av

förhandlingarna i FAO arbetar nu med att lämna

förslag till förhandlingsmandat till de fortsatta

mötena. Utskottet har emellertid från

Jordbruksdepartementet erfarit att det är osäkert om

avtalet blir klart i tid eller om arbetet kommer att

fortsätta under Sveriges ordförandeskap första

halvåret år 2001. Mot bakgrund av de pågående

förhandlingarna och vad som i övrigt anförts saknas

skäl att nu föreslå någon åtgärd med anledning av

motionerna.

Övriga yrkanden

I utskottets betänkande 1999/2000:MJU11 om vissa

forskningsfrågor behandlas forskningsområden som

berör bl.a. bin och biavel. Utskottet påpekade där

att riksdagen har godkänt principerna om

ansvarsfördelning på forskningsområdet, innebärande

bl.a. att organ med sakkunskap inom berörda områden

beslutar om verksamheten och den närmare

medelsfördelningen. Därför går inte utskottet

närmare in på en saklig prövning av motioner om mer

preciserade forskningsinriktningar eller projekt.

Den prövningen ankommer närmast på de organ som

beviljar medel till enskilda projekt, efter

sedvanlig kvalitetsprövning av bidragsansökningarna

från forskarna. Utskottet har dessutom inget

underlag för att göra den nödvändiga vetenskapliga

bedömningen av forskningsbehovet eller

prioriteringar inom olika forskningsprojekt inom

ramen för tillgängliga resurser. Det bör i

sammanhanget dessutom nämnas att regeringen har för

avsikt att i september 2000 lägga fram en

proposition om en ny forskningspolitik. Utskottet

avstyrker motionerna 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 2

och 1998/99:MJ513 (mp) yrkande 6.

Riksdagen bör inte gå närmare in på en utpräglat

teknisk tillämpningsfråga av det slag som tas upp i

motion 1998/99:MJ513 (mp) yrkande 3. Utskottet utgår

från att detaljerade föreskrifter om

försiktighetsmått kan meddelas med stöd av

miljöbalkens bestämmelser om miljöhänsyn i

jordbruket eller försiktighetsmått i hanteringen av

genetiskt modifierade organismer. Motionsyrkandet

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenska förädlingsföretags

förutsättningar att använda genteknik

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ254 yrkande 8 och

1999/2000:MJ605 yrkande 10,

2. beträffande regler för användningen av

genmodifierade organismer, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ219 yrkande 11,

1999/2000:MJ513 yrkande 1 och 1999/2000:MJ222

yrkandena 15 och 16,

res. 1 (c)

3. beträffande information och debatt om

gentekniken

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ533,

res. 2 (mp)

4. beträffande förbud för utsättning av

genmodifierade organismer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 10,

1998/99:MJ512 yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ513

yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ749 yrkande 14 och

1999/2000:MJ513 yrkande 11,

res. 3 (v, c)

res. 4 (mp)

5. beträffande bestämmelse om

rapporteringsskyldighet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 6 och

1999/2000:MJ513 yrkande 7,

6. beträffande utvärdering av de

nationella etiska bestämmelserna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 8 och

1999/2000:MJ513 yrkande 8,

7. beträffande miljökonsekvensbeskrivning

vid utsättning av genmodifierade organismer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 9 och

1999/2000:MJ513 yrkande 10,

8. beträffande Sveriges agerande i EU

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 7 och

1999/2000:MJ513 yrkande 9,

9. beträffande Sveriges agerande i WTO

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ222 yrkande 17,

10. beträffande Sveriges agerande i FN

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 4 och

1999/2000:MJ513 yrkande 5,

res. 5 (kd, mp)

11. beträffande genbanker och

fältgenbanker

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 3 och

1999/2000:MJ513 yrkande 4,

12. beträffande forskning om vissa

genteknikfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ222 yrkande 2 och

1998/99:MJ513 yrkande 6,

res. 6 (mp)

13. beträffande förbud att använda

pressvatten m.m. från genmodifierade grödor som

gödsel

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ513 yrkande 3.

res. 7 (mp)

Stockholm den 22 februari 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Göte

Jonsson (m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s),

Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar

Josefsson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun

Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Michael Hagberg

(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jonas

Ringqvist (v) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Reservationer

1. Regler för användningen av

genmodifierade organismer, m.m. (mom. 2)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Det är av stor vikt att användandet av genetiskt

modifierade växter i jordbruket omgärdas av strikta

regler. En växt som har fått egenskaper som ger

bättre möjlighet till överlevnad måste odlas på ett

sådant sätt att den inte får möjlighet att sprida

denna egenskap till vilt levande växter. Vid

utsättning av genmodifierade växter måste därför en

noggrann prövning ske i varje enskilt fall.

Prövningen skall vara restriktiv med tyngdpunkt på

långsiktiga konsekvenser för natur och samhälle. Det

avgörande är att det sker en kontinuerlig

utvärdering för att säkerställa att

prövningssystemet följs. Det är därför mycket

viktigt att ett övervakningssystem byggs upp för de

växter som godkänns för odling. Även grödor som är

resistenta mot bekämpningsmedel måste användas på

ett säkert sätt så att egenskapen inte sprids och

driver fram en negativ utveckling med ökad

användning av kemiska bekämpningsmedel. Slutligen

skall konsumenterna kunna välja mellan produkter som

består av eller innehåller genmodifierade organismer

och produkter som inte gör det.

Märkningsbestämmelserna måste därför ständigt följas

upp. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:MJ219 (c) yrkande 11 och 1999/2000:MJ222 (c)

yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen

till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande regler för användningen av

genmodifierade organismer, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ219

yrkande 11 och 1999/2000:MJ222 yrkandena 15 och

16 samt med avslag på motion 1999/2000:MJ513

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

2. Information och debatt om gentekniken

(mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I princip skall livsmedel märkas om de innehåller

genmodifierade ingredienser. Alternativa produkter

är Kravmärkta livsmedel i vilka genmodifierade

organismer inte får förekomma någonstans i

produktionen. Om denna produktionsteknik borde det

spridas större kännedom från samhällets sida. Vidare

bör initiativ tas till en allmän politisk debatt om

gentekniken och dess konsekvenser. Detta bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ533

(s) som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande information och debatt om

gentekniken

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ533 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

3. Förbud för utsättning av genmodifierade

organismer (mom. 4)

Kjell-Erik Karlsson (v), Eskil Erlandsson (c) och

Jonas Ringqvist (v) anför:

Genmanipulerade grödor är en omdebatterad fråga och

oron över vilka konsekvenser genmanipulationen kan

få är stor bland allmänheten. Många kräver ett

totalt förbud mot odling av genmanipulerade grödor

och de flesta kräver omfattande kontroll av odlingen

och tillförlitlig kunskap om konse-kvenserna. Det är

därför angeläget att regeringen och olika

myndigheter är tydliga om vilka kriterier som gäller

för att tillstånd till odling av genmanipulerade

grödor skall ges. Inom EU pågår för närvarande en

översyn av reglerna för godkännande av

genmodifierade grödor. De gamla reglerna bedöms som

otillräckliga medan de nya reglerna ännu inte är

tillämpbara. Innan denna översyn är färdig anser vi

att inga nya marknadsgodkännanden av genmanipulerade

grödor skall ges. Vi anser därför att Sverige, i den

mån det är juridiskt möjligt, skall införa ett

tidsbegränsat förbud för marknadsgodkännanden av

genmanipulerade grödor. Sverige skall också inom EU

verka för att ett sådant tidsbegränsat förbud införs

för hela EU. Detta bör riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 10,

1998/99:MJ512 (v) yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ749

(c) yrkande 14 samt 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 11

som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande förbud för utsättning av

genmodifierade organismer

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ508

yrkande 10, 1998/99:MJ512 yrkandena 1 och 2,

1998/99:MJ749 yrkande 14 samt 1999/2000:MJ513

yrkande 11 och med avslag på motion

1998/99:MJ513 yrkandena 1 och 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Förbud för utsättning av genmodifierade

organismer (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet anser att konsekvenserna av odlingen av

GMO-grödor inte är klarlagda och att sådana grödor

inte bör odlas i landet, vilket anförs i motion

1998/99:MJ513. De här grödorna har i de flesta fall

också gjorts resistenta mot bekämpningsmedel. Dessa

grödor har konsumenterna inte efterfrågat. De kan

orsaka nya problem för allergiker och de bidrar inte

till en långsiktigt hållbar utveckling. Inte heller

ökar de livsmedelssäkerheten på jorden. Tvärtom ökar

många lantbrukares bindning till kemijättarna.

Vidare medför de att kontraktsodlingen ökar och att

såväl den odlade som den naturliga mångfalden

minskar. Det finns också ekologiska risker med nya

arter, som ju GMO-grödorna utgör, vilka aldrig

skulle uppkomma i naturen eftersom generna flyttats

mellan arterna. Det är uppenbart att det finns

risker för att dessa grödor beter sig oförutsett

liksom risker att gener sprids till vilda

släktingar. Miljöpartiets uppfattning är att GMO-

grödor bör förbjudas i EU, vad avser såväl odling

och import som hela och processade livsmedel.

Sverige bör gå före och tillämpa

försiktighetsprincipen.

I många grödor, t.ex. majs och den svenska

industripotatisen, finns en markörgen, som ger

växten antibiotikaresistens. Försök har visat att

genen kan bli kvar så länge att den kan påverka

bakterier i mag-tarmkanalen. Enbart denna risk borde

medföra att sådana gener tas bort. Ett minimikrav är

att sorter med antibiotikaresistens inte odlas i

landet. Regeringen bör inom EU verka för en sådan

ändring i berörda direktiv att den åsyftade typen av

nationella förbud möjliggörs. Detta bör riksdagen

med anledning av motion 1998/99:MJ513 (mp) yrkandena

1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande förbud för utsättning av

genmodifierade organismer

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ513 yrkandena

1 och 2 samt med avslag på motionerna

1998/99:MJ508 yrkande 10, 1998/99:MJ512

yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ749 yrkande 14 och

1999/2000:MJ513 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Sveriges agerande i FN (mom. 10)

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd), Gudrun

Lindvall (mp) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:

Utvecklingen av gentekniken går mycket fort. Det är

därför viktigt att så snart som möjligt noggrant

analysera och överväga olika etiska aspekter inom

detta område. Flera allvarliga effekter av

gentekniken finns. En sådan är utarmningen av den

genetiska mångfalden. Eftersom det i dag inte är

möjligt att förutsäga framtida betingelser, är det

viktigt med en så bred genetiskt bas som möjligt.

Diskussionen och analysen måste höjas till en

världsomspännande nivå för att ges politisk tyngd.

Sverige bör därför ta initiativ till en FN-konferens

om biotekniken. Närmare exempel på frågor som bör

behandlas är om genmodifierade organismer skall få

släppas ut i miljön över huvud taget och i så fall

under vilka villkor. Frågan om behovet av ett

internationellt kontrollorgan för bevakningen av

genteknikens tillämpning är ytterligare en viktig

fråga som bör behandlas i detta sammanhang. Detta

bör riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:MJ508 (kd) yrkande 4 och 1999/2000:MJ513

(kd) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande Sveriges agerande i FN

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ508

yrkande 4 och 1999/2000:MJ513 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

6. Forskning om vissa genteknikfrågor

(mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I Miljöpartiets motion 1998/99:MJ513 berörs de

eventuella hälsoriskerna med genmodifierade

livsmedel. Det står utom tvivel att det råder ett

samband mellan växtförhållande och växtens (matens)

kemiska sammansättning. Dagens undersökningar

grundas dock oftast på studier av enskilda

substanser. Däremot är kunskapen om hur näringsämnen

och kemikalier i livsmedel förändras beroende på

utvecklingsfas, arv och miljöbetingelser mycket

begränsad. Kunskapen och därmed informationen till

konsumenterna är i dag mycket bristfällig. Dagens

begränsade kvalitetsbedömningar räcker inte till för

att belysa den hälsoeffekt genmodifierade livsmedel

kan ha. Det kommer därför i framtiden att bli svårt

att utföra nödvändiga riskbedömningar av sådana nya

livsmedel. Det är av stor vikt att forskning om

sambanden mellan sammansättning i livsmedlen och

odlingsmetod kommer till stånd för att kunna bedöma

ett livsmedels totala hälsoeffekt.

I motion 1998/99:MJ222 tas dagens biavel upp. Biet

är en viktig pollinatör, såväl för jordbruk och

trädgårdsodling som i naturen i övrigt. Biodlingen

hotas av varroakvalstret och kan på sikt också hotas

av en felaktig avel med nära släktskap inom och

mellan samhällena. Denna risk är uppenbar med dagens

parningsstationer där inte bara drottningarna är

nära släkt utan även de drönare som används för

befruktningen. Ökad släktskap inom samhällen innebär

enligt forskare att motståndskraften mot yttre

påfrestningar såsom sjukdomar eller dåliga somrar

minskar. Vid stark inavel minskar även

honungsproduktionen. Det är alltså viktigt att

populationen av bin är livskraftig. Det behövs

därför analyser av avelsstrukturens betydelse för

släktskapsförändringar inom och mellan bisamhällena.

Därför är det viktigt att det tas fram

avelsstrategier som inte leder till en genetisk

utarmning. Den kommersiella drottningodlingen kan på

ganska kort sikt minska den genetiska basen

kraftigt. Detta bör riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 2 och

1998/99:MJ513 (mp) yrkande 6 ge regeringen till

känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande forskning om vissa

genteknikfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ222

yrkande 2 och 1998/99:MJ513 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

7. Förbud att använda pressvatten m.m. från

genmodifierade grödor som gödsel (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I den industripotatis som nu försöksodlas i Sverige

finns antibiotikaresistenta gener. Potatisen används

industriellt, men pressvattnet används som gödning

på åkrar och potatisresterna som djurfoder. Detta

innebär emellertid risker för att bakterier i mag-

tarmkanalen hos djur och i jorden tar upp dessa

gener och blir antibiotikaresistenta. Miljöpartiet

anser att det är viktigt att dessa gener inte sprids

i miljön, dvs. att det skapas genetiska

föroreningar. Det bör vara förbjudet att använda

pressvatten och annat material från genmodifierade

grödor med antibiotikaresistens som gödselmedel.

Detta bör riksdagen med anledning av motion

1998/99:MJ513 (mp) yrkande 3 ge regeringen till

känna.

Jag anser att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande förbud att använda pressvatten

m.m. från genmodifierade grödor som gödsel

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ513 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Regler för användningen av

genmodifierade organismer, m.m.

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd) anför:

De ekologiska systemen är komplexa. Det är inte

självklart, att vi kan förutse alla effekter av

mänsklig påverkan, exempelvis genom avel eller

genteknik. Erfarenheten visar, att det kan gå lång

tid, innan de fulla konsekvenserna blir uppenbara.

Det är därför nödvändigt med restriktiv prövning av

arbete med GMO och utsättning av genmodifierade

växter eller djur. Övervakningssy-stemet måste

följas och fortlöpande värderas.

Vid prövningen bör substitutionsprincipen vara med,

även vid bedömningen av den tänkta nyttan av

slutprodukten. Ett vanligt argument i dag är att

GMO-livsmedel kan bota världssvälten. Men kan inte

svälten botas på annat sätt med kända konsekvenser?

Sverige måste inom EU aktivt driva på frågan om

GMO-märkning av livsmedel i konsumenternas intresse.

Reglerna är i dag otydliga. Exempelvis regleras

tillsatser i ett annat direktiv för sig. Det gör att

sojalecitintillsats inte behöver framgå av

märkningen, inte ens om den är genmodifierad.

Konsumenten måste själv kunna välja mellan produkter

med eller utan exempelvis genmodifierade

komponenter.

2. Förbud för utsättning av genmodifierade

organismer

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd) anför:

Tveksamheten mot GMO-livsmedel är mycket spridd inom

EU:s länder. Flera länder vill ha strängare regler

än de nuvarande. Österrike, Luxemburg och Italien

var först med att använda skyddsklausulen, som finns

i direktivet för godkännande av GMO. De förbjöd

användning av GMO-majs i respektive land. Frankrike

förbjöd användning av GMO-raps. Kommissionen bedömde

ländernas skäl som otillräckliga och uppmanade

länderna att upphäva sina förbud, men förbuden är

kvar. I avvaktan på utformningen av nytt direktiv

tar kommissionen för närvarande inget initiativ med

anledning av dessa nationella förbud.

Konsumentprotester i Storbritannien har bl.a.

tvingat de transnationella företagen Nestlé och

Unilever att stoppa sin försäljning av genförändrade

livsmedel.

EU:s miljöministrar har beslutat att inte godkänna

några nya genmodifierade produkter, förrän ett nytt

EU-direktiv har antagits. Det innebär i praktiken

ett moratorium till år 2002, då det nya direktivet

väntas vara antaget.

Kristdemokraterna såg gärna, att Sverige kunde

besluta om ett nationellt moratorium, men detta går

ej, eftersom vi som det nu är uppfyller gällande EU-

direktiv. Men med tanke på att vi nu har fått en

svensk miljökommissionär har Sverige ett extra stort

ansvar samt möjlighet att göra något konstruktivt av

situationen.