Bet. 1999/2000:MJU14

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1999/2000:MJU14

WTO-frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

MJU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas åtta motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1999 om förhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) på jord-

bruks- och miljöområdena. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, huvudsakli-

gen med hänvisning till tidigare riksdagsuttalanden i frågorna.

Till betänkandet fogas fem reservationer.

Motionerna

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att försvara den europeiska modellen för jordbrukspro-

duktion och ta till vara speciella svenska handelsintressen på jordbruksområ-

det i kommande världshandelsförhandlingar.

1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svensk hållning inför kommande WTO-runda.

1999/2000:N243 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU:s förhandlingsposition på jordbruksområdet.

1999/2000:N382 av Yvonne Ruwaida och Mikael Johansson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör

verka för att internationella miljökonventioner inte inskränks av WTO:s

regler enligt vad som i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall arbeta för att livsmedelssäkerhet integreras i

artikel 20 i jordbruksavtalet som en non-trade issue,

11. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

Sverige skall arbeta för att målet för framtida livsmedelssäkerhet - ett håll-

bart jordbruk som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska

aspekter - inte motverkas av reglerna i WTO:s jordbruksavtal,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall arbeta för att målsättningen om livsmedelssäker-

het ges en överordnad och operationaliserad roll i jordbruksavtalet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall arbeta för att effekten av nuvarande jordbruks-

avtal utvärderas innan nya regler för liberalisering genomförs.

Utskottet

Motionerna

Inför förhandlingarna inom WTO på jordbruksområdet betonas i motion

MJ222 (c) vikten av att den europeiska modellen för jordbruksproduktion

försvaras och att speciella svenska handelsintressen på jordbruksområdet tas

tillvara. Det är enligt motionärerna fråga om levande landsbygd, god djurom-

sorg och miljöhänsyn. Även jordbrukets multifunktionella betydelse, dvs.

uppnående av olika samhällsmål såsom säkra livsmedel, livsmedelsförsörj-

ning och miljö- och landsbygdsutveckling, bör framhållas (yrkande 2). Enligt

motion N243 (fp) är EU:s föreslagna förhandlingsupplägg som strävar till att

upprätthålla status quo vad gäller de stora jordbruksstöden inte acceptabelt.

Ambitionen måste i stället vara att uppnå längre gående liberaliseringar av

handeln med jordbruksprodukter än kommissionen enligt motionärernas

uppfattning tycks villig att gå med på. Det är också av vikt att konsumenter-

nas trygghet säkras genom ett förbättrat universellt regelverk för miljö- och

folkhälsoskydd (yrkande 2). I motion MJ257 (kd) framhålls att den svenska

hållningen inför kommande WTO-runda bör innebära en mer offensiv attityd

när det gäller ekologiskt uthålligt jordbruk, miljöaspekter och inställning til

animalieproduktionen (yrkande 13). Motionärerna i motion N382 (mp)

framlägger ett antal krav på det svenska förhandlingsarbetet. Sverige bör

arbeta för att målet för framtida livsmedelssäkerhet, dvs. ett hållbart jordbru

som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter, inte

motverkas av reglerna i WTO:s jordbruksavtal (yrkande 11). Livsmedelssä-

kerhet bör integreras i artikel 20 i jordbruksavtalet som en s.k. non-trade

issue (yrkande 10). Målsättningen om livsmedelssäkerhet bör ges en över-

ordnad och operationaliserad roll i jordbruksavtalet (yrkande 12). Effekten

av nuvarande jordbruksavtal bör utvärderas innan nya regler för liberalise-

ring genomförs (yrkande 14).

När det gäller förhandlingarna på miljöområdet bör enligt motion N382

(mp) Sverige verka för att internationella miljökonventioner inte inskränks

av WTO:s regler. Det är enligt motionärerna av stor vikt att relationen mellan

WTO-avtalen och FN-konventioner eller övriga internationella överens-

kommelser regleras (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet erinra om att EG:s handelsrelationer med länder

utanför EU, liksom EG:s agerande i WTO, hanteras inom ramen för den

gemensamma handelspolitiken. Kommissionen för EG:s talan i dessa sam-

manhang.

Våren 1999 tog riksdagen ställning dels till regeringens skrivelse

1998/99:59 om svensk handelspolitik inför en ny WTO-runda, dels till ett

antal motioner på området (bet. 1998/99:NU13). WTO:s ministerkonferens,

som ägde rum i Seattle, avslutades i början av december 1999 utan att enig-

het kunde nås om igångsättandet av en ny multilateral förhandlingsrunda i

WTO. Ministerkonferensen misslyckades eftersom de deltagande länderna

inte kunde enas om texten till en slutdeklaration som skulle ha utgjort inled-

ningen till en ny multilateral förhandlingsrunda. Diskussionerna om nya

förhandlingar kommer att fortsätta under år 2000 och WTO:s generaldirektör

har i uppdrag att fortsätta konsultationerna om förutsättningarna för inledan-

de av en ny förhandlingsrunda. Inom ramen för WTO:s s.k. inbyggda agenda

har sektorsförhandlingar om jordbruk och tjänster formellt inletts i början av

år 2000. Ett första förhandlingsmöte rörande tjänster ägde rum i slutet av

februari i år och beträffande jordbruket kommer ett första förhandlingsmöte

att äga rum i slutet av mars. Huvudfrågorna för den kommande jordbruksför-

handlingen gäller ytterligare neddragningar av tullskydd, exportbidrag och

andra former av produktionsstimulerande stödåtgärder. Dessutom kommer

miljö-, konsument-, arbetsrätts-, djurskydds- och etikhänsyn att behandlas.

I sin skrivelse inför WTO-rundan anförde regeringen att länder med högt

skydd för jordbruket, som Japan, Korea, Schweiz och Norge, dittills i förbe-

redelsearbetet hade framhållit jordbruksproduktionens multifunktionalitet,

dvs. jordbrukets betydelse för att uppnå olika samhällsmål. Här utpekas

jordbrukets roll för säkra livsmedel, livsmedelsförsörjning, miljö och lands-

bygdsutveckling. Även EG anser att den fortsatta liberaliseringen bör ske på

ett sätt som beaktar värdet av jordbrukets multifunktionalitet. Enligt rege-

ringen skulle flertalet länder kunna enas om vikten av att sådana olika mål

skall uppnås. Oenighet råder dock om vilka medel som, utan att vara han-

delssnedvridande, skall väljas för att nå målen.

Näringsutskottet konstaterar i sitt ovan nämnda betänkande att det i ett vä-

sentligt antal frågor finns en värdegemenskap mellan de då aktuella motio-

nerna, som till stor del överensstämmer med dem som miljö- och jordbruks-

utskottet behandlar i detta betänkande, och regeringens skrivelse i synen på

förutsättningarna för de kommande förhandlingarna och inriktningen av de

svenska positionerna inom de viktigaste förhandlingsområdena. De syn-

punkter som framfördes i motionerna om inriktningen av förhandlingarna

rörande bl.a. jordbruksområdet synes enligt näringsutskottet i stora delar stå

överensstämmelse med de uppfattningar som uttrycktes i regeringens skri-

velse.

När det gäller jordbruksfrågorna konstaterade näringsutskottet, i likhet

med utrikesutskottet i sitt yttrande till näringsutskottet, att jordbruket var

nyckelfråga i de då förestående WTO-förhandlingarna. Den jordbrukspoli-

tiskt reglerade högprislinjen inom EU och i ett antal andra i-länder driver upp

produktionen inom dessa länder och resulterar i en överskottssituation. Som

ett viktigt steg ansåg näringsutskottet minskning av jordbrukssubventionerna

och därmed den dumpning av överskott som bönder i u-länder inte kan kon-

kurrera med. Näringsutskottet kunde se fördelar med vad som kan karaktäri-

seras som den europeiska modellen, dvs. ett jordbruk där en levande lands-

bygd, god djuromsorg och miljöhänsyn står i förgrunden. Detta fick dock

inte enligt näringsutskottets uppfattning förhindra en nödvändig anpassning

och en avreglering av EG:s jordbrukspolitik. De mål som här nämnts måste

alltså uppfyllas inom ramen för en fortsatt marknadsanpassning av den euro-

peiska jordbrukspolitiken.

Enligt vad miljö- och jordbruksutskottet erfarit är det främst USA och före-

trädare för den s.k. Cairnsgruppen som kräver att jordbruket i princip skall

behandlas som andra sektorer. För att kravet på att jordbruksprodukter inte

skall integreras i WTO-reglerna för andra varor skulle ges upp, frånträdde

EU sitt krav på en hänvisning till multifunktionalitet och djurvälfärd i sista

versionen av den jordbrukstext som diskuterades i Seattle. Texten ger emel-

lertid möjlighet för EU att återkomma i dessa frågor. Sveriges och EU:s

inställning kvarstår oförändrad.

Som framgår av det ovan anförda har riksdagen och regeringen i stor ut-

sträckning ställt sig bakom de allmänna synpunkter angående bl.a. jordbru-

kets roll i WTO-förhandlingarna som framförs i motionerna MJ222 (c) yr-

kande 2, MJ257 (kd) yrkande 13, N243 (fp) yrkande 2 och N382 (mp) yr-

kandena 10-12. Enligt utskottets mening bör motionerna i dessa delar lämnas

utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har vidare erfarit att Sverige i EU betonat vikten av att, i kom-

mande förhandlingar, hänsyn tas till u-ländernas problem med implemente-

ring av åtaganden i den s.k. Uruguayrundan. Med hänvisning härtill och till

vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet motion N382

(mp) yrkande 14 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Som anförs i näringsutskottets betänkande är sambandet mellan handels-

politik och miljöfrågor ett prioriterat område för Sverige och EU som helhet i

WTO-sammanhang. Ett viktigt övergripande svenskt mål är att så långt som

möjligt undanröja risken för konflikt mellan miljöpolitiska och handelspoli-

tiska beslut. Det finns också anledning att erinra om att både Sverige och EU

i WTO:s arbete verkar för att handelsregelverket skall kunna stödja handels-

begränsande åtgärder vidtagna inom ramen för miljökonventioner. Som

näringsutskottet påpekar finns emellertid behov av att se över relationen

mellan handels- och miljöregler. De åtaganden som världens länder har gjort

på miljöområdet, inom ramen för bl.a. Agenda 21, får inte undergrävas av ett

WTO-avtal. Dock inser miljö- och jordbruksutskottet, som härvidlag delar

näringsutskottets uppfattning, de svårigheter som föreligger att hantera dessa

frågor; många u-länder ser de krav som reses från i-ländernas sida beträffan-

de mänskliga rättigheter i arbetslivet och miljöhänsyn mer som förtäckta

protektionistiska strävanden än omsorg om de värden som anspråken säger

sig vilja skydda. Även här måste balanserade förhandlingslösningar sökas

som förmår undanröja den atmosfär av misstänksamhet som nu omgärdar

dessa två frågeområden. Härutöver vill utskottet upprepa sitt uttalande från

januari i år (bet. 1999/2000:MJU6) att innevarande år måste tas till vara för

att fullt ut bredda vägen för att det beslut som Sverige eftersträvade i Seattl

skall kunna fattas så snart som möjligt. Särskilda insatser behövs för att

skapa ökad förståelse för att i WTO även diskutera frågor som miljö och

arbetsvillkor. I sin årliga berättelse om verksamheten i Europeiska unionen

(skr. 1999/2000:60) framhåller regeringen att Sverige har verkat aktivt för att

miljöfrågorna skall utgöra en del av en ny förhandlingsrunda inom WTO.

Som ett av många skäl till detta anförs att Sverige anser att handels- och

miljöpolitiken måste göras ömsesidigt stödjande och att WTO inom sitt

kompetensområde måste visa att också handelssystemet är berett att bidra till

att lösa de globala miljöproblemen och stödja det globala miljösamarbetet.

Den övergripande målsättningen för förhandlingsrundan vad avser miljö-

perspektivet har varit, och kommer enligt regeringen att fortsatt vara, ett

förhandlingsresultat där man kan identifiera miljövänliga konsekvenser inom

alla relevanta områden och sektorer och där de WTO-regler som påverkat

miljöskyddet har gjorts tydliga. Regeringen uttalar i skrivelsen sin avsikt att

fortsatt driva miljöfrågorna aktivt i WTO. Det kan tilläggas att, enligt vad

utskottet erfarit, EU i förarbetet till konferensen i Seattle framför allt har

drivit tre miljöfrågor: miljömärkning, försiktighetsprincipen och förhållandet

mellan miljöavtal och WTO. Dessa frågor utgör viktiga beståndsdelar i EU:s

arbete med att säkerställa att de globala regelverken på handels- och miljö-

områdena är ömsesidigt stödjande.

Utskottet vill slutligen erinra om att världens länder i slutet av januari 2000

anslöt sig till ett globalt avtal (protokoll) under konventionen om biologisk

mångfald. Protokollet reglerar handeln med s.k. genetiskt modifierade orga-

nismer, GMO, i bl.a. livsmedel, utsäde och djurfoder. I sitt anförande i kam-

maren den 3 februari 2000 med anledning av avtalet (prot. 1999/2000:60,

12 §) konstaterade miljöministern, som framhöll protokollet som ett genom-

brott på det internationella miljöområdet, att protokollet klart och tydligt

uttrycker att internationella miljöavtal och det globala handelssystemet skall

och kan samverka för att nå en hållbar utveckling. I protokollstexten påpekas

att internationella avtal skall vara ömsesidigt stödjande (mutually supportive)

och inte oförenliga med varandra. Vidare skall protokollet inte underordnas

andra internationella avtal men inte heller direkt påverka rättigheter och

skyldigheter i andra internationella avtal. Därmed, konstaterade miljöminis-

tern, har protokollet starka kopplingar till det internationella regelverket på

handelns område. Enligt miljöministern torde detta förhållande undanröja

riskerna för att de initiativ som har tagits inom WTO skall leda till att miljö

riskerna med den moderna biotekniken undervärderas. Avslutningsvis fram-

höll miljöministern bl.a. att protokollet ger skydd åt miljön samtidigt som det

fungerar som stöd för och i samstämmighet med Sveriges åtaganden under

frihandelsavtalet. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att internationella

avtal, för att fungera ömsesidigt stödjande, måste innehålla likvärdiga och

jämbördiga sanktionsbestämmelser. Detta för att förhindra att ett avtal domi-

nerar över ett annat.

Enligt utskottets mening innebär det ovan anförda att syftet med motion

N382 (mp) yrkande 2 torde bli tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 2,

1999/2000:MJ257 yrkande 13, 1999/2000:N243 yrkande 2 och

1999/2000:N382 yrkande 11,

res. 1 (m) - motiv.

res. 2 (kd, c)

res. 3 (v, mp)

res. 4 (fp)

2. beträffande livsmedelssäkerhetens roll i jordbruksavtalet

m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N382 yrkandena 10 och 12,

res. 5 (mp)

3. beträffande utvärdering av nuvarande jordbruksavtal

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N382 yrkande 14,

4. beträffande WTO-förhandlingar på miljöområdet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N382 yrkande 2.

Stockholm den 30 mars 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson

(m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-

Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp),

Michael Hagberg (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jonas Ringqvist

(v) och Marianne Samuelsson (mp).

Reservationer

1. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1,

motiveringen)

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och

Lars Lindblad (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Näringsutskottet konstaterar" och på s. 4 slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör Sverige inom EU verka för en avreglerad och

förenklad jordbrukspolitik. Utifrån en hög rationaliseringsgrad och ett gedi-

get kunnande är det svenska jordbruket konkurrenskraftigt i EU-

sammanhang. Detta förutsätter emellertid att inhemska konkurrenshämman-

de kostnader och regler undanröjs. Avregleringen måste genomföras succes-

sivt och med respekt för näringens anpassning till en friare marknad. Avreg-

lering och marknadsanpassning är på sikt en överlevnadsfråga för hela det

europeiska jordbruket.

Livsmedelsproduktionen är en betydelsefull del av EU:s näringsliv och av

dess kultur. Det är därför av vikt att såväl primärproduktion som industri kan

dra nytta av den öppnade världsmarknad som kommer att bli följden av

redan genomförda och kommande förhandlingar i WTO. Ambitionen måste

vara att, efter ytterligare avregleringar, europeiska livsmedel skall vara vin-

nare på världsmarknaden. En annan viktig utgångspunkt i detta sammanhang

är att EU:s livsmedelsförsörjning inte får riskeras. Om avregleringar och

liberaliseringar sker i någorlunda samma takt i samtliga större producentom-

råden finns enligt utskottets mening ingen större risk för att EU:s livsme-

delsproduktion drastiskt skulle minska. Om däremot en snabb och ensidig

avreglering genomförs är risken uppenbar att andra världsdelars jordbrukare

och industrier blir de enda vinnarna. Någon form av korrektiv bör dock alltid

finnas om produktionen skulle nå en kritisk nedre gräns.

Givetvis skall jordbruk bedrivas inom ramen för en hållbar utveckling och

omfattas av samma miljöhänsyn som andra verksamheter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna MJ222 (c) yrkande 2,

MJ257 (kd) yrkande 13, N243 (fp) yrkande 2 och N382 (mp) yrkandena 10-

12.

2. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1)

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Eskil Erlandsson (c) anför:

I de pågående WTO-förhandlingarna måste Sverige och EU ställa mer be-

stämda krav utifrån de miljö- och djurskyddskrav som ställs på svenskt och

europeiskt jordbruk. Enligt vår mening krävs en mer offensiv hållning mot

ett mer ekologiskt jordbruk, miljöaspekter och animalieproduktionen.

Jordbrukets multifunktionella betydelse, dvs. dess betydelse för att nå

många olika samhällsmål, bl.a. säkra livsmedel, livsmedelsförsörjning, mil-

jö- och landsbygdsutveckling, bör kunna utvecklas även efter de kommande

förhandlingarna i WTO. Sverige bör ansluta sig till principerna för EU:s

gemensamma jordbrukspolitik och i de kommande WTO-förhandlingarna slå

vakt om den europeiska modellen för jordbruket och verka pådrivande för att

den fortsatta liberaliseringen beaktar värdet av jordbrukets multifunktionali-

tet. Det svenska jordbrukets mervärden när det gäller miljöanpassning, säkra

livsmedel och god djuromsorg får inte gå förlorade i den ständigt pågående

strävan att åstadkomma lägre livsmedelspriser och ökad import. Vi anser att

det är fullt möjligt att värna den europeiska modellen för jordbruket samti-

digt som EU sänker sitt tullskydd gentemot omvärlden.

Det är positivt med gemensamma handelsregler på jordbruksområdet, men

det är också av vikt att det europeiska jordbrukets intressen försvaras i kom-

mande handelsförhandlingar. Regeringen måste inom EU agera på ett sådant

sätt att Sverige får ett konstruktivt inflytande på utformningen av EU:s posi-

tioner inför handelsförhandlingarna och att specifika svenska handelsintres-

sen tas till vara i förhandlingarna.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ222 yrkan-

de 2 och 1999/2000:MJ257 yrkande 13 och med avslag på motionerna

1999/2000:N243 yrkande 2 och 1999/2000:N382 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1)

Kjell-Erik Karlsson (v), Jonas Ringqvist (v) och Marianne Samuelsson (mp)

anför:

Som anförs i motion N382 (mp) måste, för att en långsiktigt hållbar livsme-

delsproduktion skall kunna uppnås, förstörelsen av jord och vatten upphöra

och människor få tillgång till odlingsbar mark. Lokalt anpassade uthålliga

jordbruksprodukter måste utvecklas och bönderna ges rimliga produktions-

villkor. Jordbrukets multifunktionalitet är av stor vikt, liksom jordbrukets

ansvar för bevarande av naturresurser, för utvecklingen och bevarandet av

kulturlandskapet, för landsbygdsutvecklingen och för livsmedelssäkerheten.

Balansgången mellan protektionism och jordbrukets multifunktionalitet är

komplicerad, men liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter får

inte bli ett självändamål som förstör förutsättningarna för en framtida hållbar

livsmedelsproduktion. Mot denna bakgrund bör Sverige i WTO-

förhandlingarna aktivt verka för att målet för framtida livsmedelssäkerhet,

dvs. ett hållbart jordbruk som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och eko-

nomiska aspekter, inte motverkas av jordbruksavtalet.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N382 yrkande 11

och med avslag på motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 2,

1999/2000:MJ257 yrkande 13 och 1999/2000:N243 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1)

Harald Nordlund (fp) anför:

Handeln med jordbruksprodukter är en nyckelfråga i WTO-förhandlingarna,

inte minst för u-länderna. Det otillfredsställande utfallet av jordbruksför-

handlingarna inom EU visar enligt min mening på behovet av liberaliseringar

inom detta område. Det är anmärkningsvärt att Sverige accepterat att kostna-

derna för jordbrukspolitiken inom EU skall öka. Som anförs i motion N243

(fp) bör Sverige med kraft verka för att EU:s föreslagna förhandlingsupp-

lägg, som strävar till att upprätthålla status quo vad gäller de stora jordbruk

stöden, inte accepteras. Om förhandlingarna skall kunna leda till ökade han-

delsmöjligheter måste strävan vara att uppnå längre gående liberaliseringar

av handeln med jordbruksprodukter än vad kommissionen för närvarande

tycks vara villig att godta. Samtidigt är det viktigt att konsumenternas säker-

het tryggas genom ett förbättrat universellt regelverk för miljö- och folk-

hälsoskydd.

Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N243 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 2,

1999/2000:MJ257 yrkande 13 och 1999/2000:N382 yrkande 11 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Livsmedelssäkerhetens roll i jordbruksavtalet m.m.

(mom. 2)

Marianne Samuelsson (mp) ) anför:

Som anförs i motion N382 (mp) har Sverige tidigare hävdat att hänsyn skall

tas till nettoimporterande u-länders livsmedelssäkerhet, vilket inte har ac-

cepterats inom EU. Det är emellertid av största vikt att Sverige i jordbruks-

förhandlingarna driver frågan om integrering av livsmedelssäkerhet i artikel

20 i jordbruksavtalet som en s.k. non-trade issue. Vidare bör livsmedelssä-

kerhet ges en överordnad och operationaliserad roll i avtalet. Detta innebär,

förutom påskyndande av avvecklingen av exportsubventioner i de rika län-

derna, att importfrämjande åtgärder såsom skyddstullar, stödåtgärder eller

s.k. minimi access-kvoter skall kunna genomföras i syfte att öka livsmedels-

säkerheten i u-länderna.

Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande livsmedelssäkerhetens roll i jordbruksavtalet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N382 yrkandena 10

och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,