Bet. 1999/2000:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1999/2000:MJU02

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

MJU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels förslagen i

budgetpropositionen för år 2000 om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar, dels skrivelse 1999/2000:14 En

hållbar utveckling av landsbygden, m.m. I skrivelsen

presenterar regeringen inriktningen av ett svenskt

landsbygdsprogram för perioden 2000-2006 enligt

rådets förordning (EG) nr 1257/99. I skrivelsen

presenteras även ett nytt mål för den ekologiska

produktionen. I betänkandet behandlas vidare

proposition 1999/2000:5 i den del som avser

användning av medel under utgiftsområde 23 till att

bekosta personskadeförsäkring för studenter.

Dessutom behandlas sammanlagt 197 motionsyrkanden i

motioner från allmänna motionstiden 1999 respektive

i motioner med anledning av skrivelsen.

Riksdagen har den 18 november 1999 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 9 726 327 000

kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslag m.m. och avstyrker

motsvarande motioner. Därmed minskar anslagna medel

för utgiftsområdet med ca 2 247,5 miljoner kronor

jämfört med budgetåret 1999. Ungefär 60 % av

utgifterna finansieras från EG-budgeten. Merparten

av EG-stödet avser obligatoriska åtgärder såsom

arealersättning, djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade

frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder inom

fiskerinäringen.

Vidare tillstyrker utskottet att regeringen

bemyndigas att tillämpa ett landsbygdsprogram enligt

den ovannämnda rådsförordningen. Mot bakgrund av att

storleken på EG-finansieringen för

landsbygdsåtgärder i Sverige inte var känd vid

tidpunkten för regeringens beslut om

budgetpropositionen har regeringen återkommit till

riksdagen i skrivelse 1999/2000:14 med en

redogörelse för innehållet i det landsbygdsprogram

som överlämnas till EG-kommissionen under hösten

1999. Regeringen har därutöver lämnat muntlig

information till utskottet angående detta program.

Eventuella förändringar av anslag och

bemyndiganderamar kommer att föreslås riksdagen i

2000 års ekonomiska vårproposition.

Landsbygdsprogrammet bör främja en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av

jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och

landsbygden. Åtgärderna inom ramen för

landsbygdsprogrammet är uppdelade på två

insatsområden. Under insatsområde 1, åtgärder för

ett ekologiskt hållbart jordbruk, ingår

miljöersättningar, kompetensutveckling,

kompensationsbidrag i mindre gynnade områden, stöd

till investeringar i jordbruksföretag samt åtgärder

för att bevara och förbättra den ekologiska

stabiliteten i skogen. Insatsområde 2, åtgärder för

ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på

landsbygden, innehåller startstöd till unga

jordbrukare, åtgärder för förbättrad bearbetning och

saluföring samt åtgärder som syftar till att främja

en anpassning och utveckling av landsbygden.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömningar

i fråga om det nya landsbygdsprogrammet och

avstyrker de motioner som väckts med anledning av

skrivelsen. Vidare avstyrks de i ärendet behandlade

motionerna om allmän jordbrukspolitik m.m. med

hänvisning främst till tidigare ställningstaganden i

dessa frågor.

I betänkandet finns 61 reservationer och 9

särskilda yttranden.

Proposition 1999/2000:1

Regeringen har i proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 23 föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar

om miljö- och strukturstöd (avsnitten 2 och 5.6.1),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar

om jordbruksprodukter (avsnitten 2 och 5.7),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att tillämpa

ett svenskt landsbygdsprogram enligt förordning (EG)

nr 1257/99 (avsnitt 5.6),

4. att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer

för systemet för handel med mjölkkvoter (avsnitt

5.8),

5. att riksdagen godkänner att Statens

jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet

i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (avsnitt

5.9),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget B 8 Miljö-, struktur-

och regionala åtgärder, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 2 555 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.9),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget B 9 Från EG-budgeten

finansierade miljö-, struktur- och regionala

åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 2 769 000 000 kr

efter år 2000 (avsnitt 5.9),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget B 10 Arealersättning

och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 800

000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.9),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget B 11 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 1 600 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.9),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2000, i fråga om ramanslaget E 3 Djurhälsovård

och djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 1 600 000 kr under år 2001 (avsnitt 8.4),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2000, i fråga om ramanslaget G 3 Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv

forskning, fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 155 000

000 kr efter år 2000 (avsnitt 10.5),

12. att riksdagen för år 2000 anvisar anslagen

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt följande

uppställning:

Internationellt samarbete

A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m.; ramanslag; 37 089 000 kr,

Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1 Statens jordbruksverk; ramanslag; 249 096 000

kr,

B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.;

ramanslag; 22 000 000 kr,

B 3 Djurregister; ramanslag; 15 993 000 kr,

B 4 Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 058 000

kr,

B 5 Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 410 000 kr,

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket;

reservationsanslag; 26 934 000 kr,

B 7 Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629

000 kr,

B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder;

ramanslag; 2 118 000 000 kr,

B 9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur

och regionala åtgärder; ramanslag; 1 717 500 000 kr,

B 10 Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag;

1 321 000 000 kr,

B 11 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter; ramanslag; 1 546 000 000 kr,

B 12 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar, m.m.; ramanslag; 79 700 000 kr,

B 13 Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 990 000

kr,

Fiske

C 1 Fiskeriverket; ramanslag; 65 514 000 kr,

C 2 Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890

000 kr,

C 3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till

fisket m.m.; ramanslag; 80 000 000 kr,

C 4 Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr,

Rennäring m.m.

D 1 Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 35 700

000 kr,

D 2 Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 63

000 000 kr,

D 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.;

ramanslag; 1 538 000 kr,

Djurskydd och djurhälsovård

E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag;

85 188 000 kr,

E 2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen;

obetecknat anslag; 75 669 000 kr,

E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder;

ramanslag; 22 381 000 kr,

E 4 Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 8 202

000 kr,

E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar;

ramanslag; 90 950 000 kr,

Livsmedel

F 1 Statens livsmedelsverk; ramanslag; 121 089 000

kr,

F 2 Livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 8

045 000 kr,

F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 16

518 000 kr,

F 4 Livsmedelsstatistik; ramanslag; 22 290 000 kr,

F 5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad

från EG-budgeten; ramanslag; 3 700 000 kr,

F 6 Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag; 30

000 000 kr,

Utbildning och forskning

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 175

012 000 kr,

G 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader; ram-anslag; 11 304 000 kr,

G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

samt kollektiv forskning; ramanslag; 208 320 000 kr,

G 4 Bidrag till Skogs- och Lantbruksakademien;

obetecknat anslag; 929 000 kr,

Skogsnäring

H 1 Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 280 584 000

kr,

H 2 Insatser för skogsbruket; ramanslag; 105 700 000

kr,

H 3 Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405

000 kr,

H 4 Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr.

Lagförslagen fogas som bilaga 3 till detta

betänkande.

Proposition 1999/2000:5

Regeringen föreslår i proposition 1999/2000:5 att

riksdagen

2. godkänner att Sveriges lantbruksuniversitet

använder medel som anvisas universitetet under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar till personskadeförsäkring för

studenter (avsnitt 3).

Skrivelse 1999/2000:14

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen har genom budgetpropositionen för år 2000

föreslagit att riksdagen bemyndigar regeringen att

tillämpa ett landsbygdsprogram enligt rådets

förordning (EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling

av landsbygden. Regeringen presenterar i skrivelsen

inriktningen av ett svenskt landsbygdsprogram för

perioden 2000-2006. I skrivelsen presenteras även

ett nytt mål för den ekologiska produktionen.

Landsbygdsprogrammet bör främja en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av

jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och

landsbygden. Åtgärder som syftar till att ta till

vara jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera

dess negativa miljöeffekter bör spela en

framträdande roll i det samlade

landsbygdsprogrammet. Åtgärderna inom ramen för

landsbygdsprogrammet är uppdelade på två

insatsområden. Under insatsområde 1, åtgärder för

ett ekologiskt hållbart jordbruk, ingår

miljöersättningar, kompetensutveckling,

kompensationsbidrag i mindre gynnade områden, stöd

till investeringar i jordbruksföretag samt åtgärder

för att bevara och förbättra den ekologiska

stabiliteten i skogen. Insatsområde 2, åtgärder för

ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på

landsbygden, innehåller startstöd till unga

jordbrukare, åtgärder för förbättrad bearbetning och

saluföring samt åtgärder som syftar till att främja

en anpassning och utveckling av landsbygden.

I skrivelsen ger regeringen även en översiktlig

redogörelse för beslutet om Agenda 2000.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:MJ201 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utredning

med uppgift att föreslå en sammanhållen svensk

politik för utvecklingen av hästnäringen.

1999/2000:MJ202 av Elizabeth Nyström och Lars

Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder som behöver genomföras för att svenskt

jordbruk och livsmedelsnäring skall ges möjlighet

att konkurrera på lika villkor.

1999/2000:MJ203 av Elizabeth Nyström och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

miljöåtgärder i jordbruket.

1999/2000:MJ204 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om EU:s trädesregler.

1999/2000:MJ205 av Ingvar Eriksson och Per-Samuel

Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kartavgifter som påförts lantbrukare i Sverige.

1999/2000:MJ206 av Ewa Thalén Finné och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

komplettering av reglerna för arealersättning (stöd)

från EU.

1999/2000:MJ208 av Per-Samuel Nisser och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om enklare regler för

sökande av EG-stöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det är angeläget

att Sverige utnyttjar de EG-stöd och -ersättningar

som finns tillgängliga.

1999/2000:MJ209 av Ingvar Eriksson och Elizabeth

Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett ekologiskt övergångsstöd för yrkesmässig

växthusodling.

1999/2000:MJ210 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbetalningen

av arealstöd för år 2000.

1999/2000:MJ211 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ersättningsnivå i

ett nytt miljöstöd för fäbodar under perioden

2001-2006,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att gällande

miljöstöd till fäbodbete hålls öppet för anslutning

under år 2000.

1999/2000:MJ212 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade insatser för

forskning, information och kunskapsutbyggnad för att

förbättra miljösituationen inom jordbrukssektorn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om arealersättningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljö-, struktur-

och regionala åtgärder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om exportfrämjande

åtgärder.

1999/2000:MJ213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kriterier som skall

utgöra grunden för utvecklingen mot ett ekologiskt

hållbart jordbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att målet för den

ekologiska produktionen skall vara att 20 % av

jordbruksarealen odlas ekologiskt år 2005,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att arealmålet för

ekologisk produktion bör kompletteras med mål för

ekologisk djurhållning samt för olika grödor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regelverken för

ekologisk odling skall anpassas till en mer

diversifierad marknad för ekologiska livsmedel,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att målsättningen

skall vara att användningen av kemiska

bekämpningsmedel i jordbruket skall ha upphört till

år 2010,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan

för användning av kemiska bekämpningsmedel i det

svenska jordbruket,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regler kring

krav på arealer för spridning av gödsel bör skärpas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljöstöden

skall utformas så att den biologiska mångfalden inte

hotas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

jordbrukets miljöskatter dels för att nå miljömålen,

dels för att stärka det svenska jordbrukets

konkurrenskraft,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

jordbrukspolitiken bör stimulera alternativa sätt

att skapa lönsamhet i jordbruket såsom t.ex. olika

samverkansformer, nischproduktion, lokala marknader

och alternativa produktionsmetoder,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en

målsättning med jordbrukspolitiken skall vara att

ingen jordbruksmark skall tas ur produktion på ett

sätt som försvårar möjligheten att återta den i

livsmedelsproduktion,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om användningen av

skuggareal i utvecklingsländer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

förändringen av den gemensamma jordbrukspolitiken

måste ha som målsättning att bevara ett jordbruk i

hela EU och möjliggöra produktionssystem som kan

upprätthålla ekologiska och sociala värden.

1999/2000:MJ214 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den ekologiska

växthusodlingen skall ges ett stöd inom ramen för

miljöprogrammet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett stöd till

investeringar som minskar användningen av fossil

energi i växthusodling.

1999/2000:MJ215 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att dela stödområde

4.

1999/2000:MJ216 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om brister i den

nuvarande svenska jordbrukspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenska riktlinjer

inför en reformerad CAP-politik inom EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett

förändringsarbete med nya former för löpande

konsekvensutredningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Skaraborgsområdet bör prövas som prognosområde.

1999/2000:MJ217 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att det utreds om det

går att medge "svart träda" i de områden som är

lämpliga och som därmed kan bidra till ökade

miljövinster i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:MJ218 av Lars Hjertén och Lars Elinderson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

svenskt jordbruk kan konkurrera på lika villkor med

jordbruket i övriga EU-länder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge lantbruket

möjligheter att minska negativ påverkan på miljön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utnyttja hela

det framförhandlade miljöstödet till det svenska

jordbruket.

1999/2000:MJ219 av Lars Hjertén och Lars Elinderson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

införliva Gullspångs och Karlsborgs kommuner i

stödområde 4.

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

att Sveriges lantbrukare ges de politiska

förutsättningarna att utvecklas som företagare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

stärka det svenska jordbrukets och den svenska

trädgårdsnäringens konkurrenskraft,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en statlig

lånegaranti för jordbrukare som på grund av

försenade utbetalningar får likviditetsproblem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om räntekompensation

för försenad utbetalning av arealersättning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förenklingar av

regelverket kring jordbruksadministrationen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvärdering av

nuvarande områdesindelning,

1999/2000:MJ223 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att bevara

samtliga lantraser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nationellt stöd till

de lantraser som i dag inte får stöd via jordbrukets

miljöstöd.

1999/2000:MJ224 av Per-Samuel Nisser och Ola

Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

jordbrukets villkor i Mellansverige.

1999/2000:MJ225 av Ingvar Eriksson och Roy Hansson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

svensk oljeväxtproduktion.

1999/2000:MJ226 av Ingvar Eriksson och Roy Hansson

(m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett utbyggt REKO-

stöd till trädgårdsodling.

1999/2000:MJ227 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Tiveden skall

ingå i stödområde 4.

1999/2000:MJ228 av Erik Arthur Egervärn (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en sammanhållen

statlig hästpolitik.

1999/2000:MJ231 av Catharina Elmsäter-Svärd och Per-

Samuel Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att trädan får brukas 1 juni, både vid

mekanisk och kemisk ogräsbekämpning.

1999/2000:MJ232 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

stödområde 4.

1999/2000:MJ233 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den kallblodiga

travaren skall omfattas av stödet till

utrotningshotade inhemska hästraser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den svenska

halvblodsaveln och uppfödarpremier,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om EU-anpassning av

hästen och hästnäringen till det jordbrukspolitiska

ansvarsområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om EU-stöden till den

svenska hästaveln och hästnäringen.

1999/2000:MJ235 av Gunilla Tjernberg och Erling

Wälivaara (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en höjd

intransportersättning för jordbruket i norra Sverige

där kött och ägg ingår i underlaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kostnaderna för

kadaverinsamlingarna ingår i underlaget för

merkostnaderna i norra Sverige.

1999/2000:MJ237 av Birgitta Sellén och Erik Arthur

Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska halvblodsaveln och införande

av uppfödarpremier.

1999/2000:MJ238 av Tomas Högström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en snabbare

avregleringstakt av EU:s jordbruksstöd.

1999/2000:MJ240 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av

ägofredslagstiftning så att fortsatt fäboddrift kan

bedrivas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

möjliggöra bevarandet av ett levande fäbodbruk i

Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad satsning på

vårdplaner, mark- och byggnadsvård på

kulturhistoriskt värdefulla fäbodar samt ett bättre

juridiskt skydd för att bevara befintliga

fäbodmiljöer, som är eller kommer att vara levande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bevarande av listade

utrotningshotade husdjursraser.

1999/2000:MJ241 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en nationell

aktionsplan för utveckling av det ekologiska

lantbruket.

1999/2000:MJ242 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljöersättning

skall utgå för areal där oljeväxter odlas som

avbrottsgröda.

1999/2000:MJ244 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en statlig utredning

med uppgift att föreslå en sammanhållen svensk

politik för utvecklingen av hästnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om integrering av

hästen i den nya s.k. landsbygdsförordning som skall

träda i kraft år 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett system som

främjar utvecklingen för den nordsvenska hästen, den

kallblodiga travaren, den svenska ardennern och

gotlandsrusset,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av

uppfödarpremier.

1999/2000:MJ246 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

arealersättningen till spannmål läggs ut med samma

belopp i hela landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den nya

ersättningen till vallensilage läggs ut med samma

belopp i hela landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den nationella

ersättningen till norra Sverige räknas upp för att

täcka beskrivna kostnader.

1999/2000:MJ247 av Gunnel Wallin och Rolf Kenneryd

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

ytterligare överväga vilka åtgärder som krävs för

att på ett optimalt sätt medverka till miljöåtgärder

i Sydsverige och därvid särskilt beakta REKO-

programmets värde.

1999/2000:MJ248 av Lena Ek m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheten att flytta

mjölkkvot mellan direktleveranskvot och leveranskvot

i de fall mjölkproduktionen härrör från samma

produktionsenhet.

1999/2000:MJ250 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att under B 1 inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 244 096 000 kr

i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att under F 2 inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 4 000 000 kr i

enlighet med vad i motionen anförts.

1999/2000:MJ251 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas

att riksdagen med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar enligt följande uppställning:

Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring

tkr tkr

B 1 Statens jordbruksverk 249 096 -7 000

B 8 Miljö-, struktur- och regionala

åtgärder 2 118 000 700 000

B 10 Regionala stöd till jordbruket 40 000

C 1 Fiskeriverket 65 514 -2 000

E 5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar 90 950 35 000

F 1 Statens livsmedelsverk 121 089 -5 000

1999/2000:MJ252 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen skall

verka för att reformeringen av CAP påskyndas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU

skall verka för att separata miljömål för jordbruket

skapas,

10. att riksdagen hos regeringen begär att en ny

utredning tillsätts för att med utgångspunkt i EU:s

miljömål se över vilka miljöeffekter och

miljökostnader som kan kopplas till jordbruket,

12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

B 1 Statens jordbruksverk 249 096 -50 000

E 2 Bidrag till distriktsveterinär-

organisationen 75 669 7 000

E 3 Djurhälsovård och djurskydds-

främjande åtgärder 22 381 4 000

1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om investeringsstöd för

svensk trädgårdsnäring,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om REKO-stödet och stöd

till ekologisk odling,

1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inriktningen av

svensk jordbrukspolitik syftande till att ge

möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och med

fullt utnyttjande av befintlig åkermark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om genomförandet av en

konsekvensanalys om jordbruksnäringens betydelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kostnadsramarna

för EU-medfinansierade anslag långsiktigt skall

ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut

använder de EG-anslag som är möjliga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avvisa

nedskärningar av ramarna för

miljöersättningsprogrammet och i stället anvisa

ytterligare 545 000 000 kr för

miljöprogram/landsbygdsutveckling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lantbrukarna ej

skall belastas med kostnader för hållande av

register föranledda av EG-krav, såsom kartavgift och

avgift för djurdatabas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

avbytartjänst,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om exportfrämjande

åtgärder,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utredning av

skördeskadeskydd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att minska

jordbruksbyråkratin,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förenklat

regelsystem som gynnar ekologisk odling,

19. att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag för år 2000 anvisar anslagen

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar enligt följande uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

B 1 Statens jordbruksverk 249 096 -25 000

B 8 Miljö-, struktur- och regionala

åtgärder 2 118 000 545 000

B 8 (Extra Norrlandsstöd) 6 000

B 12 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. 79 000 25 000

C 1 Fiskeriverket 65 514 -3 000

E 2 Bidrag till distriktsveterinär-

organisationen 75 669 -15 000

F 1 Statens livsmedelsverk 121 089 4 000

F 6 Exportfrämjande åtgärder 30 000 20 000

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 175 012 4 000

H 3 Internationellt skogssamarbete 1 405 1 000

Nedsättning av växthusnäringens

koldioxidavgift 8 000

Nytt anslag REKO-stöd

trädgårdsnäringen 13 000

Nytt anslag Avbytartjänst 15 000

1999/2000:MJ302 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett

internationellt skogligt sekretariat, som leds av en

skogsambassadör, bör inrättas.

1999/2000:MJ304 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om biologisk kompetens

på skogsvårdsstyrelserna,

1999/2000:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om internationell

bevakning,

1999/2000:MJ308 av Berit Andnor och Rune Berglund

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

stödområde 2 B i Jämtlands län bör överföras till

stödområde 2 A.

1999/2000:MJ309 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skoglig kompetens

och resurser vid Sveriges beskickningar utomlands,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skogsskydd och medel

för biotopskyddsområden och för naturvårdsavtal.

1999/2000:MJ404 av Willy Söderdahl m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Naturvårdsverket

och Försvarsmakten även fortsättningsvis bör ha

ansvar för saneringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lag som ger de svenska fiskarna ersättning i likhet

med de danska då krigsmateriel fångas i redskapen,

3. att riksdagen begär att regeringen i olika

internationella forum arbetar för att dessa regler

också skall gälla i andra länder som fiskar i

Östersjön och Nordsjön.

1999/2000:MJ410 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fiskare som kommer i

kontakt med senapsgas eller nervgas.

1999/2000:MJ531 av Christel Anderberg och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

Jordbruksverkets organisation för att skilja

myndighetsutövning från affärsverksamhet enligt vad

i motionen anförts.

1999/2000:MJ532 av Lennart Värmby m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

till ett program för att successivt och målinriktat

överföra resurser från traditionell forskning med

djurförsök till den alternativa forskningen.

1999/2000:MJ607 av Mikael Oscarsson och Harald

Nordlund (kd, fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om att särkostnaden

för den djursjukvård som bedrivs för

veterinärutbildningen vid SLU skall täckas på ett

tillfredsställande sätt.

1999/2000:MJ609 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om extra

forskningssatsning inom ramen för befintligt anslag

på området livsmedels- och lantbruksekonomi vid

Sveriges lantbruksuniversitet.

1999/2000:MJ748 av Ingvar Eriksson och Lars Lindblad

(m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att mer medel inom

ramen för EU:s miljöstöd riktas till anläggning av

dammar, småvatten, våtmarker och skyddszoner i

odlingslandskapet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i reglerna

för jordbrukets miljöstöd i EU.

1999/2000:MJ780 av Kent Olsson och Berit Adolfsson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

ersättning vid "fångst" av militärt och kemiskt

avfall.

1999/2000:MJ906 av Gudrun Lindvall och Thomas Julin

(mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvärdering av

anslag D 2 utg.omr. 23.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

19. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar enligt uppställning i

bilaga 2.

1999/2000:K322 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en rättvis

fördelning av landets EG-ersättningar och nationella

ersättningar till jordbruket i Gävleborgs län.

1999/2000:L714 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Krav för sin

information om ekologiska livsmedel bör bli

berättigade till statligt stöd.

1999/2000:N299 av Anne-Katrine Dunker och Anita

Sidén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

exportfrämjande åtgärder.

1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om jordbruket.

1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om jordbruks- och

livsmedelspolitik.

1999/2000:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige

måste verka för att EU skall betrakta alkohol och

tobak som en hälsofråga och inte som ett

jordbruksproblem,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om EU:s

jordbrukspolitik.

1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den svenska

hanteringen av ersättningar och stöd från EU,

1999/2000:U513 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU

driva att den gemensamma jordbrukspolitiken

förändras så att EU endast ger stöd åt ett

ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt

jordbruk,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU

driva att den gemensamma jordbrukspolitiken

förändras så att den i hög grad flyttas till

nationell nivå,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU

driva att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på

ett sätt som garanterar att östländernas jordbruk

inte diskrimineras i något avseende.

1999/2000:U514 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ekologiskt hållbar

jordbrukspolitik,

Motioner med anledning av skrivelse

1999/2000:14

1999/2000:MJ1 av Roy Hansson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vidta åtgärder

som säkerställer ekologiskt jordbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utarbeta förslag

som säkerställer fortsatt miljövänlig odling av

sockerbetor på Gotland,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

åtgärder för att säkerställa fortsatt senapsodling

och därmed tillförsäkra Gotland ytterligare en

miljövänlig omväxlingsgröda i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att se över indelningen i

LFA-områden på så sätt att hela Gotland blir LFA-

område i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att pröva

möjligheten till etableringsstöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillväxtavtal.

1999/2000:MJ2 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det

kommande landsbygdsprogrammet bör ges en sådan

inriktning att hänsyn tas till mångfald, alternativ

och ökad tillgänglighet som förutsättningar för en

levande landsbygd.

1999/2000:MJ3 av Lilian Virgin (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vallstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hos EU-

kommissionen begära att hela Gotland blir LFA-

område.

1999/2000:MJ4 av Göran Hägglund och Maria Larsson

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om LFA-stöd och stöd

för öppet odlingslandskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vallstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kött- och

mjölkproduktionen på småländska höglandet.

1999/2000:MJ5 av Gunilla Tjernberg och Erling

Wälivaara (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en höjd

intransportersättning för jordbruket i norra Sverige

där kött och ägg ingår i underlaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kostnaderna för

kadaverinsamlingarna ingår i underlaget för

merkostnaderna i norra Sverige,

3. att riksdagen beslutar om utformningen av

Norrlandsstödet i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:MJ6 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att södra Värmland även

fortsättningsvis skall tillhöra stödområde 4.

1999/2000:MJ7 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att riksdagen skall

få större inflytande vid utformningen av program för

utvecklingen av landsbygden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tidsmässigt bättre

framförhållning vid utformandet av

landsbygdsutvecklingen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att i samband med

vårbudgeten återkomma med förslag för att stärka

landsbygdsutvecklingsprogrammet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fullt ut använda

de EU-medel som landsbygdsutvecklingsprogrammet

medger,

5. att riksdagen beslutar att REKO-stödet också

fortsättningsvis skall utgöra en väsentlig andel av

det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om indexering av

landsbygdsutvecklingsprogrammet,

7. att riksdagen beslutar om införande av

miljöersättning för avbrottsgrödor inom

landsbygdsutvecklingsprogrammets ram,

8. att riksdagen beslutar om införande av REKO-stöd

också för trädgårdsnäringen,

9. att riksdagen beslutar om fortsatt

vallersättning inom landsbygdsutvecklingsprogrammets

ram,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett särskilt

stöd för mjölkproduktion i skogs- och mellanbygder,

11. att riksdagen beslutar om utformningen av LFA-

stödet i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar om utformningen av

Norrlandsstödet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den ekologiska

produktionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ekologiskt

program för trädgårdsodlingen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beredskap för

nya miljöprograminsatser under programperioden,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förenklingar av

administrationen av landsbygdsutvecklingsprogrammet.

1999/2000:MJ8 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljö- och

landsbygdsprogrammen skall vara skrivna på ett

sådant sätt att programmen garanterar att avsatta

medel nyttjas fullt ut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljöprogrammet

skall vara öppet i sin helhet år 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

lägga fram en proposition eller tillsätta en

parlamentarisk arbetsgrupp så att alla partier i

samråd kan vara med och utforma landsbygdens framtid

i rätt riktning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en generell

grundersättning till vall kombinerad med en

regionalt anpassad tilläggsersättning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bibehålla REKO-

programmet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att modulering som

sätt att omfördela medel från en del av jordbruket

till en annan bör avvisas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att minska det

byråkratiska krånglet som finns både för myndigheter

och företag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en höjning av

startstödet till det maximala stödbeloppet som EG-

förordningen anger,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att släktlånen bör

kunna redovisas till 100 % och att denna form av lån

bör likställas med vanliga banklån,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att undvika

svenska speciallösningar och i stället använda oss

av de befintliga regler som gäller inom EU,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en höjd

intransportersättning i norra Sverge, vilket skulle

leda till ökad stabilitet, framtidstro och därmed en

ökad investeringsvilja,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att i samband

med det nya landsbygdsprogrammet påbörja en översyn

av den nuvarande stödområdesindelningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringens

skrivelse måste innehålla en satsning på att bevara

den svenska oljeväxtodlingen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om integrering av

hästen i den nya landsbygdsförordningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett system som

främjar utvecklingen för den nordsvenska hästen, den

kallblodiga travaren, den svenska ardennern och

gotlandsrusset,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om införande av

uppfödarpremier.

1999/2000:MJ9 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ej genomföra

gränsjusteringar i stödområdena i Värmland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de negativa

effekterna av att flytta gränser för stödområden

inom jordbruket i södra Värmland.

1999/2000:MJ10 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljöprogrammets

budgetram,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer

till riksdagen för godkännande av det slutligt

utarbetade landsbygdsprogrammet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av ett enkelt

och ändamålsenligt regelverk för miljöprogrammet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att grunden för en

livskraftig landsbygd är ett lönsamt och

konkurrenskraftigt jordbruk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ersättning för

odling av vall,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av bibehållet

REKO-stöd,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

miljövänliga växtföljder med avbrottsgrödor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ängs- och hagmarker,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ekologisk

produktion,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utvärdering

av den ekologiska produktionens miljöeffekter i

jämförelse med konventionell produktion,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förändringar av

de södra delarna av stödområde 4.

1999/2000:MJ11 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de unika

möjligheterna att genomföra reformer i EU:s

jordbrukspolitik i samband med utvidgningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

expertgrupp för att utreda vilka negativa effekter

och miljökostnader som jordbrukspolitiken genererar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör

verka för att separata miljömål för jordbruket

skapas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

kompetensutveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av

stödområdesgränser.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Representanter för Jordbruksdepartementet och

Jordbruksverket har lämnat information till

utskottet.

Vidare har utskottet uppvaktats av representanter

för Lantbrukarnas Riksförbund och Världsnaturfonden

(WWF). Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i

ärendet.

Utskottet

Disposition av betänkandet

Utskottet behandlar i detta betänkande inledningsvis

regeringens budgetförslag såvitt avser utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar. I det sammanhanget behandlas även

propositionen Personskadeskydd för studenter i den

del propositionen avser utskottets beredningsområde.

Därefter tar utskottet upp frågor om svensk

jordbrukspolitik. Slutligen behandlas regeringens

skrivelse En hållbar utveckling av landsbygden m.m.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar

Propositionen

Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och

trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och

djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och

forskning samt skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar

40 anslag fördelade på 8 verksamhetsområden, där det

dominerande området är jordbruks- och

trädgårdsnäring. Inom utgiftsområdet ryms följande

myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens

utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd,

Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska anstalt,

Centrala försöksdjursnämnden, Statens

livsmedelsverk, Livsmedelsekonomiska institutet,

Sveriges lantbruksuniversitet, Skogs- och

jordbrukets forskningsråd samt Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna.

Jordbruksdepartementet ansvarar för utgiftsområde

23. För frågor som rör skogsnäringen och

skogsvårdsorganisationen ansvarar dock

Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet har

vidare ett samordningsansvar för frågor som rör

samerna. Sametinget redovisas emellertid under

utgiftsområde 1, Rikets styrelse.

För budgetåret 2000 föreslås att sammanlagt 9 726,3

miljoner kronor anslås för utgiftsområdet. Anslagna

medel för utgiftsområdet minskar med ca 2 247,5

miljoner kronor jämfört med budgetåret 1999. Ungefär

60 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten.

Merparten av EG-stödet avser obligatoriska åtgärder

såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade

frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder inom

fiskerinäringen. Utgifterna inom utgiftsområdet

styrs till stor del av EG:s regelverk och kan

påverkas endast genom förändringar av den gemensamma

jordbrukspolitiken, Common Agricultural Policy

(CAP). Återflödet från EU bruttoredovisas i den

svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från EU

redovisas på inkomsttitel och utbetalningarna som en

kostnad på statsbudgeten.

De viktigaste målen inom utgiftsområdet är

reformerad gemensam jordbrukspolitik och

fiskeripolitik, hållbar livsmedelsproduktion för

ökad miljöanpassning, sysselsättning, regional

balans och uthållig tillväxt, produktion av säkra

livsmedel med hög kvalitet och förstärkning av

konsumentperspektivet, gott djurskydd och gott

hälsotillstånd bland djur i människans tjänst,

värnande av jordbrukets natur- och kulturvärden samt

minimering av jordbrukets negativa miljöpåverkan.

När det gäller prioriteringar för år 2000 redovisas

konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpassad

livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna,

reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken med

fortsatt marknadsanpassning och implementering av

det nya landsbygdsprogrammet, förberedelser inför

reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken och

implementering av det nya strukturfondsprogrammet på

fiskets område, säkra livsmedel och andra åtgärder

för att stärka konsumentperspektivet inom

livsmedelsområdet, förbättrad djurtillsyn och gott

hälsotillstånd bland hus-djur, försöksdjur och djur

som hålls i fångenskap, forskning och utveckling,

bl.a. inom området växtgenetiska resurser.

Jordbruksdepartementet prioriterar också arbetet med

att stärka samernas ställning samt förberedelserna

inför det svenska ordförandeskapet år 2001. Dessa

verksamheter hör dock till utgiftsområde 1, Rikets

styrelse.

Regeringens förslag för år 2000 innebär att 37

miljoner kronor reserverats för internationellt

samarbete inom Jordbruksdepartementets

ansvarsområde, 7 119 miljoner kronor för jordbruk

och trädgårdsnäring, 196 miljoner kronor för fiske,

100 miljoner kronor för rennäring m.m., 282 miljoner

kronor för djurskydd och djurhälsovård, 202 miljoner

kronor för verksamhetsområdet livsmedel, 1 396

miljoner kronor för utbildning och forskning samt

394 miljoner kronor för skogsnäring.

Motionen

Enligt motion MJ257 (kd) är avbytarverksamheten helt

nödvändig för mjölkgårdarna. Den gör det möjligt att

kunna komma ifrån arbetet vid någon eller några

tidpunkter per år. Eftersom olika system för

avbytartjänst nu växer fram i landet är det rimligt

att ett statligt stöd går direkt till den som

använder sig av avbytare och att man får ersättning

för uttagen ledig tid med ett maximum som kan höjas

i takt med att avbytarstödet byggs ut (yrkande 8).

Ett nytt anslag bör inrättas för detta ändamål och

inledningsvis bör 15 000 000 kr anslås för denna

verksamhet (yrkande 19 delvis). För den inhemska

växthusodlingen är den svenska koldioxidskatten en

betydande konkurrensnackdel. Med hänsyn till de

befintliga energikostnads- och energiskattenivåerna

i våra viktigaste konkurrentländer Danmark och

Holland bör regeringen snarast återkomma till

riksdagen med förslag på en koldioxidbeskattning som

ger de svenska växthusodlarna samma prod-

uktionsvillkor. I ett första steg bör 8 000 000 kr

anvisas för kostnadsnedsättning (yrkande 19 delvis).

Motionärerna framhåller vidare att det från

samhällets utgångspunkter är värdefullt att även

trädgårdsnäringen kan omfattas av de samhälleliga

åtgärder som vidtas för att främja utvecklingen mot

ett miljömässigt mer hållbart jordbruk. För

trädgårdsnäringen är det en rättighet att kunna ha

tillgång till samma stöd som jordbruket i övrigt. På

samma sätt som jordbruket omfattas

trädgårdsföretagen av Sveriges höga miljöskatter på

energi, gödselmedel och bekämpningsmedel. Det är då

rimligt att man på ett rättvist sätt också får del

av de återföringar av miljöstödsmedel som är möjliga

inom miljöstödsprogrammet. Ett bibehållet och

justerat REKO-stöd liksom justerade arealbelopp inom

stödet till ekologisk odling samt inrättandet av ett

nationellt stödprogram för ekologisk växthusodling

bör ingå i ett miljöstödsprogram för den

yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Det är angeläget att

man i det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet

tillgodoser trädgårdsnäringens behov av särskilt

anpassade miljöstöd i den omfattning som här

redogjorts för. Ytterligare 13 000 000 kr anslås för

detta ändamål (yrkande 19 delvis).

Utskottets överväganden

Riksdagen har genom beslut den 18 november 1999

bl.a. fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23

för budgetåret 2000 till 9 726 327 kr. Beslutet

överensstämmer med regeringens förslag. Anslagna

medel för utgiftsområdet minskar med ca 2 247,5

miljoner kronor jämfört med budgetåret 1999. Ungefär

60 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten.

Som framhålls i propositionen avser merparten av EG-

stödet obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,

djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill

kommer delfinansierade frivilliga stöd och

ersättningar som förutsätter nationell

medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder inom

fiskerinäringen. Utgifterna inom utgiftsområdet

styrs till stor del av EG:s regelverk och kan

påverkas endast genom förändringar av den gemensamma

jordbrukspolitiken, Common Agricultural Policy

(CAP).

Som redovisats i propositionen är de viktigaste

målen för utgiftsområdet att verka för en reformerad

gemensam jordbrukspolitik och fiskeripolitik,

hållbar livsmedelsproduktion för ökad

miljöanpassning, sysselsättning, regional balans

och uthållig tillväxt. Målen omfattar vidare

produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och

förstärkning av konsumentperspektivet, ett gott

djurskydd och gott hälsotillstånd bland djur i

människans tjänst, värnande av jordbrukets natur-

och kulturvärden samt minimering av jordbrukets

negativa miljöpåverkan.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000

konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpassad

livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna,

reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken med

fortsatt marknadsanpassning och implementering av

det nya landsbygdsprogrammet, förberedelser inför

reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken och

implementering av det nya strukturfondsprogrammet på

fiskets område. Vidare prioriteras säkra livsmedel

och andra åtgärder för att stärka konsumentper-

spektivet inom livsmedelsområdet, förbättrad

djurtillsyn och gott hälsotillstånd bland husdjur,

försöksdjur och djur som hålls i fångenskap samt

forskning och utveckling, bl.a. inom området

växtgenetiska resurser.

Med det anförda och då de i motion MJ257 (kd)

framförda yrkandena om ytterligare utgifter på nya

anslag inte ryms inom den av riksdagen fastställda

ramen avstyrks motionen i berörda delar (yrkandena 8

och 19 delvis).

A Internationellt arbete

Propositionen

Verksamhetsområdet internationellt arbete inom

jordbruks- och fiskeområdet omfattar framför allt

verksamheten inom Förenta nationernas jordbruks- och

livsmedelsorganisation (FAO), övriga FN-organ, OECD

samt regionala organ och nordiskt samarbete.

Sveriges internationella samarbete på jordbruks-,

fiske- och livsmedelsområdet följer samma riktlinjer

som lagts fast för Sveriges arbete inom Europeiska

unionen inom dessa områden. I det globala

perspektivet är det framför allt två olika aspekter

av jordbrukspolitiken och dess målsättningar som är

av betydelse. Produktionen skall dels genom riktade

åtgärder utvecklas till att bli långsiktigt hållbar

från både ekologisk och ekonomisk utgångspunkt, dels

skall produktionen ske på marknadens villkor i

enlighet med frihandelns principer. Båda dessa

målsättningar är bl.a. nödvändiga delar av arbetet

med att förbättra den globala livsmedelssituationen.

Det internationella samarbetet, bl.a. inom FAO, bör

främst syfta till att skapa ett långsiktigt hållbart

nyttjande av de globala naturresurserna på

jordbrukets, fiskets och skogens områden samt en

friare handel med livsmedel.

I det svenska arbetet - främst inom ramen för FAO -

prioriteras uppföljningen av

världslivsmedelstoppmötet och genomförandet av

uppförandekoden för ansvarsfullt fiske, bl.a.

förstärkning av de regionala fiskekommissionerna

samt förbättring av den globala

beståndsövervakningen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det

internationella arbetet är följande (i miljoner

kronor och löpande priser)

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag

Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

1998 1999 prognos anslag anslag anslag

2001 2002

1999 2000

-----------------------------------------------------

38

38 38 37 37 37

-----------------------------------------------------

A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget A 1.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för berörda

verksamheter föranleder ingen erinran från utskottets sida.

B Jordbruk och trädgårdsnäring

Propositionen

Omfattning

Verksamhetsområdet jordbruk och trädgårdsnäring omfattar

vegetabilie- och animalieproduktion, miljö-, struktur- och

regionalpolitiska åtgärder samt jordbruksadministration på

jordbruksområdet. Verksamhetens tyngdpunkt är genomförande och

tillämpning av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).

Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet inom

verksamhetsområdet. Länsstyrelsen svarar för den regionala

administrationen. Vidare har Fiskeriverket, Tullverket,

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och

Skogsvårdsorganisationen visst ansvar inom området. Övriga

myndigheter med ansvar inom verksamhetsområdet är Statens

utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.

Resultatbedömning

Jordbrukets produktionsresurser i Sverige har generellt

utnyttjats i hög grad. Sedan EU-inträdet har produktionen av

spannmål, socker, stärkelse, mjölk, griskött, fågelkött och

ägg ökat eller uppnått en hög andel av tilldelad kvot i de fall

då produktionen begränsas. Produktionen av oljeväxter följer

dock inte denna trend utan halverades år 1998, men har under år

1999 återhämtat sig.

Beslutet om Agenda 2000 innebär en sänkning av det garanterade

interventionspriset för spannmål i två steg med sammanlagt 15

%. Producenterna kompenseras till hälften via höjd

arealersättning. För oljeväxter och oljelin sker en utfasning

under tre år av de hittillsvarande stöden så att det år 2002

utgår samma arealersättning som för spannmål, medan

ersättningar för uttagen areal redan år 2000 är på samma nivå

som för spannmål. För spannmåls- och oljeväxtodlingen i norra

Sverige (stödområdena 1-3) erhåller odlaren dessutom

torkningsersättning motsvarande 19 euro per ton spannmål,

vilket innebär ett tillägg för dessa grödor om 30 % utöver den

ordinarie arealersättningen. Sverige erhöll även, inom ramen

för en oförändrad total basareal, rätt att betala ut

arealersättning för gräsensilage på samma villkor som för

jordbruksgrödor.

Basarealen för gräsensilage har fastställts till 0,13 miljoner

hektar och den för jordbruksgrödor till 1,6 miljoner hektar.

Om endera av basarealerna inte utnyttjas fullt ut får

outnyttjad areal föras över till den andra basarealen. Detta

innebär att hela den svenska basarealen beräknas kunna

utnyttjas fullt ut, vilket innebär ett ökat återflöde av EG-

medel med ca 300 miljoner kronor.

För jordbruksgrödor, exklusive oljeväxter, har Sverige

alltsedan medlemskapet varit indelat i fem avkastningszoner

där en utjämning av avkastningsskillnaderna över landet har

skett genom att endast 55 % av den faktiska

avkastningsskillnaden för de olika zonerna jämfört med

medelnivån har slagit igenom i arealersättningen. Beslutet om

Agenda 2000 har ändrat förutsättningarna för regionaliseringen

av arealersättningen för övriga grödor, spannmål, oljelin,

proteingrödor och uttagen areal. För att ta hänsyn till detta

avser regeringen att senare under hösten genomföra förändringar

av nuvarande regionalisering.

I beslutet om Agenda 2000 ingår ett obligatoriskt uttag av

mark om 10 procent för större producenter om de vill komma i

åtnjutande av arealersättningen. Dessutom är frivilligt uttag

möjligt. Varje medlemsstat skall fastställa en övre gräns för

hur stor andel av arealen som en lantbrukare har möjlighet att

frivilligt ta ur produktion. Den gränsen får dock inte sättas

lägre än 10 %. Regeringen bereder för närvarande frågan om

vilken gräns för frivilligt uttag som skall gälla för år 2000.

Vid odling av s.k. non-food-grödor kommer det som tidigare att

finnas möjlighet att lägga hela arealen som uttagen areal.

Markanvändningen är då fortfarande aktiv. Undantag kan även

komma att beviljas av miljöskäl.

På nötköttsområdet träder Agenda 2000 i kraft den 1 januari

2000. Tillämpningen av Agenda 2000 kommer på nötköttsområdet

att innebära introduktion av två nya bidragsformer, nationella

kuvert och slaktbidrag. Dessutom ändras reglerna för

extensifieringsbidraget. Troligen kommer den centrala

djurdatabasen att utnyttjas för bl.a. beräkning av djurtäthet

när det gäller extensifieringsbidraget. I samband med

tillämpningen av Agenda 2000 kommer det s.k. 90-taket samt

begränsningen för mjölkproducenter med mer än 120 000 kilo

mjölkkvot avseende rätt att inneha bidragsrätter att tas bort.

Under året har anslutningen till miljöersättningarna för att

främja biologisk mångfald och kulturmiljövärden samt genetisk

variation ökat. Därmed ökar förutsättningarna för att bevara,

tydliggöra och utveckla dessa värden. Verksamheten med

utbildning, information och demonstrationsprojekt har medverkat

till att skötselåtgärderna i miljöstöden förbättrats samt

bidragit till bättre kunskaper hos lantbrukarna om värdet,

bevarandet och skötseln av den biologiska mångfalden och

kulturmiljövärden. Preliminära bedömningar av anslutningen till

miljöersättningar för ekologisk produktion under år 1999 visar

att ca 9 % av åkerarealen nu odlas ekologiskt och

förutsättningarna är goda för att nå målet 10 % till år 2000.

De indikatorer som Jordbruksverket använt sig av för att

bedöma jordbrukets miljöpåverkan bedömer regeringen vara

användbara. Jordbruksverkets analys av dessa visar att

effektiviteten av insatta fosforgödselmedel har ökat markant

under perioden 1985-1995, främst beroende på rådgivning om

behovsanpassad gödsling. Kväveeffektiviteten har däremot inte

förbättrats under samma tidsperiod. Åtgärder för att minska

kväveförlusterna från jordbruket bedöms inte ha påverkat

situationen i någon större utsträckning. Kväveutlakningen kan

därför sägas vara på samma nivå som år 1995. Mängden kadmium i

mängden försåld handelsgödsel ligger på en låg nivå, särskilt

vid en internationell jämförelse.

Analysen visar också att användningen av bekämpningsmedel åter

har ökat efter en längre tids minskning. Orsaken är delvis en

förändrad prisrelation mellan bekämpningsmedel och mekanisk

bekämpning, delvis ett resultat av den gemensamma

jordbrukspolitiken, t.ex. trädesregler och ökad odlingsareal.

De svenska myndigheternas kostnader för hantering av EG-stöden

inom jordbruksområdet uppgick år 1998 till 465 miljoner kronor

netto. Jämfört med året innan är det en minskning med 43

miljoner kronor. Minskningen beror bl.a. på att övriga

kostnader, som t.ex. kostnaden för uppbyggnaden för

blockdatabasen, var lägre. Mellan åren 1997 och 1998 ökade

emellertid kostnaderna främst för kontrollinsatser,

administration av den s.k. blockdatabasen och införandet av

miljöersättningen för resurshushållande konventionellt

jordbruk. Även kostnader för offentlig lagring av i huvudsak

spannmål ökade betydligt under året. Hanteringskostnaderna som

andel av utbetald ersättning varierade år 1998 mellan 2,7 %

för arealersättning och 11,4 % för miljöersättning. I

genomsnitt har hanteringskostnadernas andel varit 5,1 % både år

1998 och år 1997. Under åren 1997-1999 har särskilda medel

anvisats till Jordbruksverket och länsstyrelserna för att täcka

kostnaderna för den ökade administrationen.

För att få till stånd en mer enhetlig och effektivare

handläggning beslutade regeringen i juli 1998 en

förordningsändring som bl.a. innebär att Jordbruksverket, i

egenskap av utbetalande myndighet, får rätt att meddela

föreskrifter om handläggning av stödärenden och om det underlag

som krävs för utbetalning av stöd. Jordbruksverket har därefter

utarbetat gemensamma rutiner för hanteringen av EG-

stödansökningarna i syfte att förenkla handläggningen och bidra

till lika behandling av ärendena.

År 1998 ålades tio medlemsstater finansiella sanktioner av EG-

kommissionen på sammanlagt motsvarande 129 miljoner kronor på

grund av överskridna tidsgränser vid utbetalning av EG-stöd.

Sverige ålades ingen sanktion i denna del. I dessa siffror

ingår dock inte för sent gjorda tilläggsbetalningar för BSE,

vilka har behandlats separat. Härvid ålades Sverige skyldighet

att korrigera felaktiga tilläggsutbetalningar för BSE på

sammanlagt 33 000 kr eftersom Jordbruksverket inte hade följt

den strikta tidsgränsen för utbetalningar. Sverige har under

år 1999 drabbats av sin första sanktion på grund av att en

länsstyrelse felaktigt godkänt en arealersättningsutbetalning

på 2,3 miljoner kronor under räkenskapsåret 1996.

Behovet av information från myndigheterna till jordbrukarna

har visat sig vara fortsatt mycket stort. Den höga felprocenten

i bl.a. de inkomna stödansökningarna har inneburit att

Jordbruksverket i enlighet med gällande EG-regler beslutat att

behålla utökade kontrollfrekvenser, vilket medförde ett

fortsatt extra resursbehov för länsstyrelserna år 1999.

Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar även med

kvalitetshöjande åtgärder i kontrollarbetet. Som ett led i

arbetet med att effektivisera kontroller gav regeringen

Jordbruksverket i uppdrag att på nytt tillämpa fjärranalys i

kontrollarbetet fr.o.m. år 1999.

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i

revisionsberättelsen för år 1998 avseende Jordbruksverket,

Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende jordbruk och

trädgårdsnäring är följande (i miljoner kronor och löpande

priser)

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

1998 1999 prognos anslag anslag anslag

1999 ¹

2000 2001 2002

-----------------------------------------------------

9 483

9 554 9 712 7 119 11 270 11 403

-----------------------------------------------------

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med 1999 års

ekonomiska vårproposition.

Hållbart jordbruk, m.m.

Som en del i den nya jordbrukspolitiken har en ny förordning

(EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden

antagits. Rådsförordningen ersätter nio nuvarande förordningar

om struktur-, miljö- och landsbygdsåtgärder med anknytning till

den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsländerna skall -

senast sex månader efter det att förordningen trädde i kraft

den 3 juli 1999 - lämna förslag till EG-kommissionen om hur

man inom ramen för ett landsbygdsprogram för den kommande

budgetperioden 2000-2006 avser att tillämpa förordningens

åtgärder. Åtgärder för miljövänligt jordbruk är obligatoriska

för medlemsländerna. Vid tidpunkten för regeringens beslut om

budgetpropositionen har EG-kommissionens beslut om fördelning

av medel till landsbygdsåtgärder ännu inte delgivits

regeringen. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att tillämpa ett svenskt landsbygdsprogram i

enlighet med förordning (EG) nr 1257/99.

Antagandet av rådets förordning (EG) 1257/99 om stöd från

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

(EUGFJ) till utveckling av landsbygden föranleder ändringar i

lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd. Regeringen föreslår att 1, 2, 6 och 7 §§ lagen

ändras så att bestämmelserna i lagen, utöver stöd från

strukturfonderna, kommer att gälla stöd från Europeiska

utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till

utveckling av landsbygden. Vidare föreslås att lagens rubrik

ändras.

Genom Amsterdamfördraget omnumrerades EG-fördragets artiklar.

Även bilagorna till fördraget fick en annan nummerordning.

Således har förutvarande bilaga II nu blivit bilaga I. Med

anledning härav bör den hänvisning som finns i 1 § lagen

(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter ändras.

Handel med mjölkkvoter

EG:s mjölkreglering tillllämpas från den 1 januari 1995.

Systemet med mjölkkvoter leder till begränsningar i jordbrukets

möjligheter att utveckla sin konkurrenskraft och därmed skapa

långsiktigt livskraftiga jordbruksföretag. Regeringen arbetar

därför tillsammans med flera medlemsstater för att avveckla

kvotsystemet. EG-kommissionen skall också lägga fram en rapport

år 2003 i syfte att avveckla nuvarande kvotsystem. Så länge

systemet kvarstår bedömer regeringen emellertid att ett system

med fri handel med mjölkkvoter är bäst lämpat att begränsa den

negativa påverkan av kvotsystemet och i stället gynna

effektiviteten och konkurrenskraften i mjölkproduktionen. Det

ligger även i konsumenternas intresse att produktionen sker så

effektivt och till en så låg kostnad som möjligt. Systemet med

fri handel med mjölkkvoter bör samtidigt ges en sådan

utformning att det även fortsättningsvis tas hänsyn till

mjölkproduktionens stora betydelse för jordbruket i norra

Sverige. Ett system med fri handel med mjölkkvoter som även

fortsättningsvis tar hänsyn till mjölkproduktionens betydelse

för jordbruket i norra Sverige bör införas.

Motionerna

Enligt motion MJ8 (c) bör regeringen lägga fram en proposition

eller tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp så att alla

partier i samråd kan vara med och utforma landsbygdens framtid

i rätt riktning (yrkande 3). I motion MJ10 (m) yrkas att

riksdagen beslutar att begära att regeringen återkommer till

riksdagen för godkännande av det slutligt utarbetade

landsbygdsprogrammet. Enligt motionärerna medför den minskade

budgetramen att riktiga avvägningar och prioriteringar måste

göras för att miljöprogrammet totalt sett skall leda till ökad

miljönytta (yrkande 2). Enligt motion MJ248 (c) tvingas ett

lantbruk med mjölkleveranser, som samtidigt förädlar mjölk, att

ett år i förväg bestämma hur mycket av den egna produktionen

som skall levereras och hur mycket som skall användas i

vidareförädling. Vid utveckling av ett nytt litet företag är

denna regel till stort hinder. Det finns sedan i år en

möjlighet att begära tilläggskvot för direktleverans. Detta

beviljas dock bara för ett mindre antal kilo som kanske bara

räcker ett par månader. Ny tilläggskvot kan inte sökas förrän

den tidigare är förbrukad. Dessutom finns ingen garanti för att

man får ny tilldelning vilket innebär en mycket osäker tillvaro

för den företagsamme. Enligt motionärerna borde det vara

självklart att lantbrukaren har möjlighet att flytta

mjölkkvoten mellan sina två verksamheter eftersom han känner

sin totala produktionskapacitet men omöjligt kan veta hur den

kommer att fördelas.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker ovan berörda lagförslag och föreslår

vidare att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för

systemet för handel med mjölkkvoter.

Med anledning av de i motionerna MJ8 (c) och MJ10 (m)

framförda kraven om att regeringen skall lägga fram en särskild

proposition alternativt tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp

för att utforma landsbygdens framtid respektive att regeringen

skall återkomma till riksdagen för godkännande av det slutligt

utarbetade landsbygdsprogrammet vill utskottet anföra följande.

Som framgår av redovisningen ovan har en ny förordning (EG) nr

1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden antagits.

Medlemsländerna skall, senast sex månader efter det att

förordningen trädde i kraft den 3 juli 1999, lämna förslag

till EG-kommissionen om hur man inom ramen för ett

landsbygdsprogram för den kommande budgetperioden 2000-2006

avser att tillämpa förordningens åtgärder. Vidare framgår att

vid tidpunkten för regeringens beslut om budgetpropositionen

hade EG-kommissionens beslut om fördelning av medel till

landsbygdsåtgärder ännu inte delgivits regeringen. Regeringen

har därför föreslagit att riksdagen skall bemyndiga regeringen

att tillämpa ett svenskt landsbygdsprogram enligt ifrågavarande

förordning. Ytterligare information om regeringens överväganden

i detta sammanhang lämnas i den särskilda skrivelsen

1999/2000:14 som utskottet återkommer till i det följande.

Enligt utskottets mening hade det självfallet varit att föredra

om regeringen haft möjlighet att på ett tidigare stadium i

processen ytterligare förankra ett nytt landsbygdsprogram

parlamentariskt. Ett bifall till de i motionerna framförda

kraven skulle dock inte kunna fullföljas med någon sådan

ytterligare beredning eftersom landsbygdsprogrammet måste

lämnas för godkännande till EG-kommissionen senast den sista

december 1999. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

bemyndigar regeringen att tillämpa ett svenskt

landsbygdsprogram enligt förordning (EG) nr 1257/99. Därmed

avstyrker utskottet motionerna MJ8 (c) yrkande 3 och MJ10 (m)

yrkande 2.

När det gäller de i motion MJ248 (c) framförda synpunkterna

beträffande möjligheten att flytta mjölkkvot mellan

direktleverans/försäljningskvot och leveranskvot vill utskottet

anföra följande. Med leveranskvot avses leverans av mjölken

utan vidareförädling på exempelvis gården. Med

direktförsäljningskvot avses att mjölken vidareförädlas på

gården innan försäljning sker. För Sverige som medlemsland

finns en landskvot för vardera leverans och direktförsäljning.

Dessa nationella kvoter fastställs av kommissionen. När det

gäller direktförsäljningskvoten på gårdsnivå fastställs den för

producenten varje år och kvotåret löper mellan den 1 april och

den 31 mars. Den enskilde producenten kan när som helst under

året hos Jordbruksverket begära en omfördelning mellan sin

leveranskvot och direktförsäljningskvot. För att detta skall

kunna beviljas måste det dock finnas ett utrymme att fördela

inom berörd landskvot. Om så ej är fallet kan man inte medge en

omfördelning på gårdsnivå. Dessutom finns det en regional

kvotfördelning inom landet som också kan ha betydelse. Enligt

vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget utrymme

att fördela när det gäller landskvoten för direktförsäljning.

Med det anförda föreslår utskottet att motion MJ248 (c) lämnas

utan vidare åtgärd.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens resultatbedömning

beträffande verksamhetsområdet jordbruk och trädgårdsnäring.

B 1 Statens jordbruksverk

Propositionen

Jordbruksverkets del av effektmålen inom utgiftsområde 23 är

att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och

djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för

konsumenterna. Jordbruksverket är vidare funktionsansvarig

myndighet för funktionen Livsmedelsförsörjningar m.m. inom det

civila försvaret (se anslag F 3 Kostnader för

livsmedelsberedskap).

Mot bakgrund av de stora förändringar som EU-medlemskapet

föranlett och de krav som ställts på Jordbruksverket anser

regeringen att verket har klarat sina uppgifter väl.

Jordbruksverkets verksamhet exklusive

distriktsveterinärverksamheten har i huvudsak kommit att

inrikta sig mot tillämpningen av EG:s regleringar och

stödsystem. Utformningen och fördelningen av stöd skall bidra

till ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden, till

en konkurrenskraftigt miljöanpassad produktion samt till

utveckling av landsbygden. Verksamheten skall bedrivas genom

att korrekt och effektivt hantera, kontrollera och betala ut

stöd enligt regelverket. Detta skall ske på ett sådant sätt att

finansiella sanktioner från EG-kommissionen undviks. Av detta

följer bl.a. att Jordbruksverket har till uppgift att vara

fondkoordinator för EG-stöden. Verket skall även arbeta för

enhetlighet och likabehandling genom att sprida information

och kunskap om regelverket. Under året distribuerades

informationsbroschyrer till jordbrukarna, och information om de

olika EG-stöden till jordbruket gjordes även tillgänglig via

Internet. En kvalitativ utredning under verksamhetsåret 1998

har uppskattat att ca 90 % av jordbrukarna har tagit del av

informationsmaterialet. Flertalet anser att materialet var

tillräckligt för att de skulle kunna ansöka om stöd på egen

hand.

För att undvika sanktioner är det enligt regeringens

uppfattning bl.a. angeläget att verket även fortsättningsvis

bedriver en omfattande informationsverksamhet gentemot såväl

jordbrukare som mot länsstyrelser. Åtgärder bör också vidtas

för att effektivisera kontrollverksamheten liksom för att

begränsa kontrollbehoven.

När det gäller avgiftsinkomsterna härrör dessa från

växtinspektion, kvalitetskontroll av frukt och grönt,

vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur,

köttklassificering m.m. Under år 2000 skall den

avgiftsfinansierade verksamheten bedrivas i oförändrad

omfattning. För denna period beräknas intäkterna och

kostnaderna till 34 respektive 31 miljoner kronor.

Implementeringen av Agenda 2000 och det nya

landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på utveckling och

effektivisering av administrationen. Jordbruksverket och

länsstyrelserna bör i likhet med innevarande år inom ramen för

anvisade medel på anslag B 8 Miljö-, struktur- och regionala

åtgärder få disponera resurser för sådana åtgärder. Regeringen

bedömer att 1 000 000 kr bör tillföras anslaget på grund av

Jordbruksverkets ökade arbetsuppgifter enligt ny lagstiftning

inom områdena epizooti och zoonos.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av

anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera

tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för

avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 19 070 000 kr.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 249 096 000 kr för år

2000.

Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i efterskott från

EG-budgeten uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket.

Regeringen bedömer detta kreditbehov till 5,5 miljarder kronor

för år 2000.

Motionerna

Enligt motion MJ250 (m) har tillämpningen av den gemensamma

jordbrukspolitiken gjorts för krånglig och byråkratisk.

Förenklingar av t.ex. miljöstödsprogrammet gör det möjligt att

sänka kostnaderna för Jordbruksverkets administration. Med

anledning av dessa förenklingar föreslår motionärerna att

anslaget B 1 Statens jordbruksverk minskas med 5 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 2). I motion

MJ251 (c) delvis föreslås, i enlighet med det förslag till

moratorium för reala anslagsökningar till statliga myndigheter

som man presenterat i sin budgetmotion, att anslaget B 1

Statens jordbruksverk minskas med 7 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag. I motion MJ252 (fp) yrkas att

anslaget B 1 Statens jordbruksverk minskas med 50 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 12 delvis).

Motsvarande krav framförs även i motion Fi212 (fp) yrkande 19

delvis. Enligt motion MJ257 (kd) har Jordbruksverket möjlighet

att rationalisera sin verksamhet bl.a. genom ett förenklat s.k.

clearingssystem. En tioprocentig minskning bör vara möjlig

(yrkande 11). Därmed kan anslaget B 1 Statens jordbruksverk

reduceras med 25 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 19 delvis). I motion MJ531 (m) begärs en

översyn av Jordbruksverkets organisation för att skilja

myndighetsutövning från affärsverksamhet. Enligt motionärerna

är det olämpligt att Jordbruksverket i egenskap av

kontrollmyndighet bedriver affärsverksamhet som innefattar att

med hjälp av statliga subventioner konkurrera med bl.a. de

veterinärer som man är satt att övervaka (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen är Jordbruksverkets del av

effektmålen inom utgiftsområde 23 att verka för en

konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad

livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.

Jordbruksverkets verksamhet exklusive

distriktsveterinärverksamheten har i huvudsak kommit att

inrikta sig mot tillämpningen av EG:s regleringar och

stödsystem. Utformningen och fördelningen av stöd skall bidra

till ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden, till

en konkurrenskraftigt miljöanpassad produktion samt till

utveckling av landsbygden. Verksamheten skall bedrivas genom

att korrekt och effektivt hantera, kontrollera och betala ut

stöd enligt regelverket. Detta skall ske på ett sådant sätt att

finansiella sanktioner från EG-kommissionen undviks. Utskottet

delar regeringens bedömning att Jordbruksverket, mot bakgrund

av de stora förändringar som EU-medlemskapet föranlett och de

krav som ställts på verket, har klarat sina uppgifter väl. För

att undvika sanktioner är det som regeringen framhåller

angeläget att Jordbruksverket även fortsättningsvis bedriver en

omfattande informationsverksamhet gentemot såväl jordbrukare

som mot länsstyrelser. Åtgärder bör också vidtas för att

effektivisera kontrollverksamheten liksom för att begränsa

kontrollbehoven. Med det anförda ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under

anslaget B 1 och tillstyrker regeringens förslag. Därmed

avstyrks motionerna MJ250 (m) yrkande 2, MJ251 (c) delvis,

MJ252 (fp) yrkande 12 delvis, Fi212 (fp) yrkande 19 delvis och

MJ257 (kd) yrkanden 11 och 19 delvis.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om

Jordbruksverkets tillgång till kredit på myndighetens särskilda

räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret. Utskottet

föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i

denna del.

När det gäller de i motion MJ531 framförda synpunkterna om

Jordbruksverkets organisation och om det eventuella behovet av

att skilja på Jordbruksverkets myndighetsutövning och

uppdragsverksamhet vill utskottet anföra följande.

Jordbruksverket är en av de centrala myndigheter som i dag

ansvarar för djurskyddsfrågorna i landet. För att förstärka

djurskyddsarbetet på Jordbruksverket har man nyligen genomfört

en omorganisation. Verket har inrättat en särskild

djurskyddsenhet som ansvarar för djurskyddslagstiftningen och

arbetar med frågor om hållande, skötsel och hälsa. Enheten

ansvarar också bl.a. för djursjukdatasystemet samt allmänna

ärenden som rör veterinärväsendet och dess tillsyn. Härigenom

kan djurskyddsfrågorna samordnas med beredningen av alla frågor

med anknytning till djur. Mot bakgrund av det anförda är

utskottet inte berett att föreslå någon översyn av

Jordbruksverkets organisation i enlighet med förslaget i motion

MJ531 (m) yrkande 2. Utskottet utgår från att den nya

djurskyddsenheten på Jordbruksverket kontinuerligt utvärderas

inom ramen för myndighetens ordinarie

resultatutvecklingsarbete. Motionen avstyrks i berörd del.

B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 2.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

B 3 Djurregister

Propositionen

Anslaget skall täcka investeringskostnader och driften för en

databas för registrering av nötkreatur. Jordbruksverket har på

regeringens uppdrag träffat avtal med Svensk Mjölk om

arbetsfördelningen m.m. mellan verket och Svensk Mjölk.

Jordbruksverket har ett kontor i Söderhamn för den del av

hanteringen som bedrivs av verket. Kontoret har under år 1999

ca 17 fast anställda för hanteringen av djurregistret.

Databasen är i drift sedan den 1 januari 1998. Delar av

systemutvecklingsarbetet som skall underlätta och

effektivisera hanteringen genomförs under år 1999. Registret

finansieras med avgifter som inlevereras på inkomsttitel. Under

år 2000 fortsätter arbetet med att utveckla ett grisregister

över förflyttningar av grupper av grisar. Syftet med

grisregistret är främst att möjliggöra en spårning av smittade

djur vid eventuella sjukdomsutbrott. Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 15 993 000 kr för år 2000.

Motionen

Enligt motion MJ257 (kd) skall lantbrukarna ej belastas med

kostnader för hållande av register föranledda av EU-krav, såsom

avgift för djurdatabas. Avgifter för djurdatabaser skall

belasta statens budget. Enligt motionärerna bör avgiften tas

bort varför en minskning redovisas på intäktssidan motsvarande

budgeterad årskostnad 18 500 000 kr (yrkande 7 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget B 3 och tillstyrker därför

regeringens förslag.

Enligt rådets förordning (EG) nr 820/97skall medlemsländerna i

EU införa ett system för identifiering och registrering av

nötkreatur på produktionsstadiet. Dessutom skall det inrättas

ett särskilt system för märkning av nötkött i

försäljningsledet. I ett första steg skall en databas över

samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man

även skall kunna följa förflyttningar av djur mellan

besättningar. Den aktuella rådsförordningen ger möjlighet för

medlemsländerna att ta ut avgifter av djurhållarna för att

täcka kostnaderna för systemet för identifiering och

registrering av nötkreatur. Närmare bestämmelser härom finns i

artiklarna 2, 3 och 9 i förordningen. Databasen har varit i

funktion sedan den 31 december 1997 och administreras av

Statens jordbruksverk i samarbete med Svensk husdjursskötsel. I

samband med att riksdagen för första gången beslutade att

anvisa medel på ett särskilt anslag för kostnaderna för

inrättandet av ett djurregister tillstyrkte utskottet

regeringens förslag om avgiftsfinansiering framför allt av

statsfinansiella skäl (1997/98:JoU2y). Med det anförda föreslår

utskottet att motion MJ257 (kd) yrkande 7 delvis lämnas utan

vidare åtgärd.

B 4 Statens utsädeskontroll och B 5 Statens

växtsortnämnd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 4

och B 5. Regeringens redovisning av resultatinformation m.m.

för berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket bl.a. för att inom

skilda handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och

utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket och

trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad

ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av kemiska

bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och ökad

andel ekologisk produktion. För budgetåret 1999 har anvisats

26,7 miljoner kronor. Från anslaget har medel använts för bl.a.

försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande

åtgärder för ekologisk produktion. Försöks- och

utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom

området ekologisk produktion skall kunna omfatta åtgärder

motsvarande 14 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor

för marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende

marknadsstödjande åtgärder bör få belasta anslaget, men på sikt

är det rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 26 934 000 kr för år

2000.

Motionen

Enligt motion L714 (mp) har frivilligorganisationer en viktig

attitydpåverkande funktion i samhället. I dag ges inget

särskilt stöd till KRAV:s arbete med miljömärkning. Enligt

motionärerna bör KRAV:s informationsverksamhet om ekologiska

livsmedel bli berättigad till statligt stöd (yrkande 8).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget B 6 och tillstyrker därför

regeringens förslag.

När det gäller statligt stöd till information om ekologiska

livsmedel konstaterar utskottet att ifrågavarande anslag

används för bl.a. marknadsstödjande åtgärder för ekologisk

produktion. Som framgår av regeringens förslag skall

marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion

kunna omfatta åtgärder motsvarande högst 2 miljoner kronor.

Utskottet delar regeringens bedömning att kostnader avseende

marknadsstödjande åtgärder bör få belasta anslaget, men att det

på sikt är rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret

för sådana åtgärder. Med det anförda avstyrks motion L714 (mp)

yrkande 8.

B 7 Bekämpande av växtsjukdomar

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 7.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder samt B

9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur-

och regionala åtgärder

Propositionen

Det nya anslaget B 8 ersätter de tidigare anslagen B 8, B 10

och B 12 genom att strukturstöden inom livsmedelssektorn, de

regionala stöden till jordbruket och de kompletterande

åtgärderna kommer att ingå i ett nytt svenskt

landsbygdsprogram. Till anslaget förs även det nationella

stödet till jordbruket i norra Sverige i likhet med tidigare.

Det nya anslaget bör motsvara tidigare nivåer. Eventuella

förändringar av anslag och bemyndiganderamar kommer att

föreslås riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition. Vid

beräkning av anslaget för budgetåret 2000 skall dock hänsyn tas

till vad regeringen anfört i 1999 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1998/99:100) om engångsvis minskning av anslaget för

kompletterande åtgärder inom jordbruket. Anslaget bör

därutöver tillfälligt sänkas för att finansiera åtgärder vad

avser växtgenetiska resurser samt åtgärder inom

livsmedelsområdet. Implementeringen av Agenda 2000 och nya

landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på utveckling och

effektivisering av administrationen. Jordbruksverket och

länsstyrelserna bör i likhet med innevarande år inom ramen för

anvisade medel få disponera resurser för sådana åtgärder.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 2 118 000 000 kr för år

2000.

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning och

avsättning av jord- och skogsbruksprodukter samt kompletterande

åtgärder är stödformer som bygger på fleråriga åtaganden mellan

staten och stödmottagarna. Det innebär att staten åtar sig

framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för

redan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning föreslås

riksdagen bemyndiga regeringen att, i fråga om ramanslaget B 8,

godkänna beslut om stöd som innebär utgifter på högst 2 555

miljoner kronor efter år 2000.

Det nya anslaget B 9 ersätter de tidigare anslagen B 9, B 11

och B 13 genom att strukturstöden inom livsmedelssektorn, de

regionala stöden till jordbruket och de kompletterande

åtgärderna kommer att ingå i ett nytt svenskt

landsbygdsprogram. Till anslaget förs även Jordbruksfondens

utvecklingssektions finansiering av mål 1- och LEADER+-

programmen.

Regeringen bedömer enligt samma resonemang som under anslaget

B 8 anslagsbehovet till 1 717 500 kr för år 2000. Eventuella

förändringar av anslag och bemyndiganderamar kommer att

föreslås riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition. Vid

beräkning av anslaget för budgetåret 2000 skall dock hänsyn tas

till vad regeringen anfört i 1999 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1998/99:100) om engångsvis minskning av anslaget för

från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom

jordbruket. Fördelningen mellan strukturfonderna av de EG-medel

som Sverige erhåller för mål 1 under perioden 2000-2006 är ännu

inte klar. Länsstyrelserna i de två mål 1-regionerna skall

senast den 1 oktober 1999 till regeringen redovisa förslag till

utvecklingsplaner vari ingår en finansiell uppdelning mellan

fonderna. Efter regeringsbehandling skall förslagen överlämnas

till och godkännas av EG-kommissionen. Fördelningen mellan

fonderna väntas bli klar i början av år 2000. Tilldelningen

till gemenskapsinitiativen, däribland LEADER+, blir troligtvis

klar under år 1999.

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning och

avsättning av jord- och skogsprodukter, regionala stöd samt

kompletterande åtgärder, är stödformer som bygger på fleråriga

åtaganden mellan staten och stödmottagarna. Det innebär att

staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms

inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning

föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att, i fråga om

ramanslaget B 9, godkänna beslut om stöd som innebär utgifter

på högst 2 769 miljoner kronor efter år 2000. Beräkningen

grundar sig på antagandet om en oförändrad omfattning av

landsbygdsprogrammet.

Motionerna

Enligt motion MJ251 (c), delvis, innebar Sveriges tilldelning

av EG-medel ca 500 miljoner kronor i utebliven EG-finansiering.

Konsekvensen kan bli att ambitionen i det svenska

miljöprogrammet för jordbruket måste dras ner. Vidare försämras

konkurrensförhållandet för de svenska bönderna och den svenska

landsbygden. Enligt motionärerna finns det nu anledning att

konstruktivt verka för att hitta en lösning som innebär att

skadorna minimeras. Därför bör anslaget tillföras ytterligare

700 000 000 kr utöver regeringens förslag. I motion MJ257 (kd)

yrkande 6 avvisas nedskärningar av ramarna för

miljöersättningsprogrammet. Neddragningen är oacceptabel, och

om det är så att det inte går att ändra kommissionens beslut

måste Sverige kompensera detta med nationella medel. För detta

ändamål bör anvisas 545 miljoner kronor. Vidare framhålls i

motionen att norrlandsjordbruket har extra kostnader som man i

övriga Sverige inte belastas med. Ett exempel är de långa

transportsträckorna vid kadaverhantering. Ytterligare 6

miljoner kronor bör därför anslås för regionala åtgärder.

Sammanlagt föreslås att anslaget utökas med 551 000 000 kr (

yrkande 19 delvis).

Utskottets överväganden

Som regeringen framhåller hade EG-kommissionens

beslut om fördelning av medel till

landsbygdsåtgärder vid tidpunkten för regeringens

beslut om budgetpropositionen ännu inte delgivits

regeringen. Regeringens förslag beträffande de nya

anslagen B 8 och B 9 motsvarar därför i stort sett

de tidigare sammanlagda nivåerna. Eventuella

förändringar av anslag och bemyndiganderamar kommer

att föreslås riksdagen i 2000 års ekonomiska

vårproposition. Mot bakgrund av det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag när det

gäller medelsanvisning under anslagen B 8 och B 9.

Därmed avstyrks motionerna MJ251 (c) delvis och

MJ257 (kd) yrkandena 6 och 19 delvis. De i

motionerna MJ251 och MJ257 framförda yrkandena om en

höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet. Vidare

tillstyrker utskottet de bemyndiganden som

regeringen föreslår.

B 10 Arealersättningar och djurbidrag m.m.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning,

djurbidrag m.m. Anslaget är obligatoriskt för alla

medlemsländer inom EU och finansieras helt från EG-budgeten.

Den jordbrukspolitiska reformen, Agenda 2000, innebär att nya

regler kommer att införas för arealersättningen och

djurbidragen under år 2000. Arealersättningen för spannmål

kommer att öka medan en sänkning kommer att ske för övriga

grödor. Dessutom kommer arealersättningar att införas för

gräsensilage. Torkningsersättning utgår för spannmål och

oljeväxter i stödområdena 1-3. Beslutet om Agenda 2000 ger

möjlighet att utbetala arealersättningar i januari. Denna

möjlighet utnyttjas, vilket för år 2000 innebär en förskjutning

av utbetalningar motsvarande ca 3,7 miljarder kronor. För am-

och dikobidraget innebär beslutad reform i stort att

bidragsbeloppen höjs och att am- och dikobidrag även kan sökas

för kvigor. Bidragsbeloppen höjs även för handjur. Dessutom

återgår antalet bidragsrätter såväl för am- och dikor som för

handjur till ursprungsnivå. Sverige får behålla de nivåer som

fastställdes i anslutningsfördraget. Slaktbidrag är en ny

stödform som kommer att införas, och Sverige har liksom de

andra medlemsstaterna tilldelats ett nationellt kuvert som på

objektiva grunder skall betalas ut till producenterna. Sverige

avser att dela ut medel ur det nationella kuvertet som ett

tillägg på slaktbidragen för tjurar, stutar och kvigor. På

grund av förskjutningen av utbetalningen av arealstödet för år

2000 anpassas anslagsnivån engångsvis nedåt.

Anslagsutvecklingen är dock stigande, vilket är en konsekvens

av den jordbrukspolitiska reformen Agenda 2000. På

nötköttsområdet utgår kompensation i form av stegvis höjda

djurpremier för den prissänkning på 20 procent som genomförs

under tre år. Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 2000

har hänsyn tagits till kompensation från EG-budgeten för

valutakursförändringar. Dessa har beräknats till ca 450

miljoner kronor för år 2000. Regeringen bedömer anslagsbehovet

till 1 321 000 000 kr för år 2000.

Arealersättning avseende år 2000 om ca 3,7 miljarder kronor

utbetalas först i januari 2001. Det innebär att staten åtar sig

framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för

redan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning föreslås

riksdagen bemyndiga regeringen att godkänna stöd som innebär

utgifter på högst 3 800 000 000 kr efter år 2000.

Motionerna

Enligt motion MJ210 (m) innebär förslaget att senarelägga

utbetalningarna av arealersättningarna ingen förbättring av

statens finanser. Däremot innebär det en försämrad likviditet

för bönderna motsvarande 40-50 miljoner kronor räknat på två

månaders förskjutning. Från ett individperspektiv och med

hänsyn till de enskilda bönderna måste utbetalningen ske vid

den tidpunkt som är tänkt från början. För att göra skadan så

liten som möjligt bör enligt motion MJ212 (m) yrkande 5

utbetalningen av arealersättningen ske första arbetsdagen efter

årsskiftet. Enligt motion MJ222 (c) yrkande 5 bör en statlig

lånegaranti införas för jordbrukare som på grund av försenade

utbetalningar får likviditetsproblem. Enligt motionärerna är

det, med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget för det

svenska jordbruket, helt oacceptabelt att förskjuta

utbetalningarna. Varje månads försening av utbetalningen

innebär ett ekonomiskt avbräck som omräknat i ränteintäkter

motsvarar drygt 20 miljoner kronor. Vidare bör frågan om

räntekompensation för försenad utbetalning av arealersättning

övervägas. På grund av utformningen av den statliga

budgetprocessen är det svårt att förändra regeringens förslag.

Det finns dock reell anledning att staten går in och garanterar

eventuella likviditetsproblem (yrkande 6). I motion MJ251 (c)

delvis framhålls att varje månads försening av utbetalningarna

innebär ett ekonomiskt avbräck som omräknat i ränteintäkter

motsvarar 20 miljoner kronor. Normal utbetalning borde vara den

1 december årligen varför man kan räkna med två månaders

fördröjning. Enligt motionärerna måste staten kompensera

jordbrukarna för eventuella kostnader på grund av den

förskjutna utbetalningen varför anslaget B 10 bör tillföras

ytterligare 40 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen är anslaget obligatoriskt för alla

medlemsländer inom EU och finansieras helt från EG-budgeten. På

grund av förskjutningen av utbetalningen av arealstödet för år

2000 anpassas anslagsnivån engångsvis nedåt. Utskottet ansluter

sig till regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet

under anslaget B 10 och tillstyrker regeringens förslag. Därmed

avstyrks motionerna MJ210 (m) och MJ251 (c) delvis. Det i

motion MJ251 framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms

inte inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet. Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande

som regeringen föreslår.

När det gäller de i motionerna MJ212 (m) och MJ222 (c)

framförda synpunkterna beträffande tidpunkten för utbetalning

av arealersättningarna vill utskottet anföra följande. Som

regeringen framhåller ger beslutet om Agenda 2000 möjlighet att

utbetala arealersättningarna i januari månad. Av regeringens

budgetförslag följer vidare att denna möjlighet utnyttjas för

kommande budgetår och att detta innebär en förskjutning av

utbetalningar motsvarande ca 3,7 miljarder kronor. Utskottet

utesluter inte att den senarelagda utbetalningen av arealstöd

skulle kunna medföra vissa likviditetsproblem för berörda

jordbrukare. Utskottet förutsätter därför att regeringen och

Jordbruksverket noggrant följer utvecklingen och att

arealstödet utbetalas med minsta möjliga fördröjning. Med det

anförda föreslår utskottet att motionerna MJ212 (m) yrkande 5

och MJ222 (c) yrkandena 5 och 6 lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

B 11 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 11.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

berörda verksamheter föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

B 12 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.

Propositionen

Under anslaget redovisas de räntekostnader som uppstår för

staten till följd av att ersättningen från EG:s jordbruksfonds

garantisektion erhålls i efterskott. Anslaget får även

belastas med eventuella finansiella sanktioner och

straffavgifter som EG-kommissionen kan komma att ålägga

Sverige. Anslaget får också tillföras kursvinster och belastas

med kursförluster som uppstår till följd av att medlemsstaten

bär kursrisken inom EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion.

Anslaget får dessutom belastas med s.k. tekniska kostnader för

offentlig lagring i den mån ersättning inte erhålls från EG-

budgeten. Vid ett omvänt förhållande, dvs. om EG:s

schablonersättning för de tekniska kostnaderna överstiger de

faktiska kostnaderna, tillförs anslaget medel från inkomsttitel

6116 Offentlig lagring.

Sverige har under år 1999 drabbats av sin första sanktion på

grund av att en länsstyrelse felaktigt godkänt en

arealstödutbetalning på 2,3 miljoner kronor under

räkenskapsåret 1996. Under år 2000 kan Sverige komma att

drabbas av ännu en sanktion på grund av felaktiga

djurbidragsutbetalningar på ca 4,6 miljoner kronor gjorda av

Jordbruksverket under räkenskapsåren 1995/96.

Ekobrottsmyndigheten, anslag B 2 i utgiftsområde 4

Rättsväsendet, föreslås få uppgifter som nu ligger på EU-

bedrägeridelegationen inom Finansdepartementet.

Ekobrottsmyndighetens nya uppgifter föreslås finansieras bl.a.

från anslag B 12 med 300 000 kr. Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 79 700 000 kr för år 2000.

Motionen

I motion MJ257 (kd) uppmärksammas den senarelagda utbetalningen

av arealstödet. Enligt motionärerna räknar man med att

utbetalningen skall förskjutas med cirka en månad i förhållande

till tidigare år. Räntekostnaden för denna förskjutning skall

rimligtvis bäras av staten. Ytterligare 25 000 000 kr bör

anvisas under anslaget B 12 för att kompensera

lantbruksföretagen för den beräknade räntekostnaden (yrkande 19

delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget B 12 och tillstyrker

regeringens förslag. Därmed avstyrks motion MJ257 (kd) yrkande

19 delvis. Det i motionen framförda yrkandet om en höjning av

anslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet.

B 13 Jordbrukets blockdatabas

Propositionen

Anslaget avser att täcka kostnader för den digitala

blockdatabas varpå de arealbaserade EG-stöden beräknas. Den

kartavgift som skall finansiera kostnader uppkomna under

anslaget skall enligt förordningen (1997:183) om kartavgift i

ärenden om jordbruksstöd gälla stödansökningar inlämnade

fr.o.m. år 1998.

Under år 1998 har databasen vidareutvecklats och uppdaterats.

Ett geografiskt informationssystem (GIS) har skapats för

handläggning och ajourhållning av blockinformation.

Finansiering av kostnaderna för investering och drift sker

genom att intäkterna från kartavgiften inlevereras till

inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifterna beräknas ge full

kostnadstäckning. Under år 1998 har samtliga lantbrukare som

ansökt om arealersättningar erhållit blockkartor. Regeringen

bedömer anslagsbehovet till 17 990 000 kr för år 2000.

Motionerna

Enligt MJ205 (m) är kartavgiften att betrakta som en

ansökningsavgift. Någon sådan får inte medlemsländerna ta ut

enligt EG-rätten. Det är angeläget att lantbrukare inom olika

EU-länder konkurrerar på lika villkor varför kartavgiften bör

tas bort. I motion MJ257 (kd) yrkande 7 delvis framhålls att

lantbrukarna ej skall belastas med kostnader för hållande av

register föranledda av EU-krav såsom kartavgift. Avgifter för

kartor skall belasta statens budget och inte

lantbruksföretagen. Motionärerna vill ta bort avgiften och

redovisar en minskning på intäktssidan motsvarande budgeterad

årskostnad 28 00 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 13.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för berörd

verksamhet föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Den kartavgift som skall finansiera kostnader uppkomna under

anslaget skall enligt förordningen (1997:183) om kartavgift i

ärenden om jordbruksstöd gälla stödansökningar inlämnade

fr.o.m. år 1998. Som framgår av propositionen har

kartavgifternas förenlighet med EG-rätten ifrågasatts och är

föremål för domstolsprövning. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna MJ205 (m) och MJ257 (kd) yrkande 7

delvis lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Fiske

Propositionen

Omfattning

Fiskeriverket är central myndighet för såväl förvaltning av

fiskresurserna som främjandet av en livskraftig fiskerinäring.

Fiskeriverket skall vidare främja forskning och bedriva

utvecklingsverksamhet på fiskeområdet.

På regional nivå har länsstyrelserna ansvaret för fiskefrågor,

främst fiskevård och EG:s strukturstöd. Verksamheten har i

relation till länsstyrelsernas totala verksamhet ökat något

under de senaste åren.

Kustbevakningen, som tillhör utgiftsområde 6 Totalförsvar,

svarar för tillsyn och kontroll av såväl yrkesfiske som

fritidsfiske. Av myndighetens totala budget används ca 23 % för

övervakning av fiske.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende fisket till följd av

tidigare beslut samt förslagen i 1998 års budgetproposition är följande

(i miljoner kronor och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

1998 1999 1999 2000 2001

2002

147 190 185 196 197

199

Förändringar

Budgetåret präglades av ytterligare effektivisering av

tillämpningen av EG:s gemensamma fiskeripolitik. Detta arbete

medförde ett antal förändringar, bl.a. beslut om

- ytterligare regleringar i förordningen om nya tekniska

bevarandeåtgärder i Västerhavet,

- ett nytt satellitbaserat övervakningssystem (VMS) för

fiskefartyg och ett gemensamt kontrollsystem för öppet hav

i Nordostatlanten,

- att upprätta en långsiktig förvaltningsstrategi för

östersjötorsken,

- en långsiktig förvaltningsstrategi för sill i Nordsjön och

Östersjön,

- ett nationellt aktionsprogram för östersjölaxen,

- en ny rådsförordning avseende Fonden för fiskets utveckling,

- omfördelning av fartygskapacitet mellan olika segment av den

svenska fiskeflottan inom ramen för den sammanlagda

kapacitetsnedskärningen.

Mot bakgrund av betänkandet Fiskeriadministrationen i ett EU-

perspektiv (SOU 1998:24) har Fiskeriverket beslutat att en ny

organisation skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1999. Syftet har

främst varit att koppla FoU-verksamheten till verkets

myndighetsuppgifter.

Prioriteringar

EG-kommissionens allmänna översyn av den gemensamma

fiskeripolitiken som inleddes år 1998 ingår i förberedelserna

för den revision av fiskeripolitiken som skall vara avslutad

till år 2002. Regeringen kommer att prioritera detta arbete,

som skall ske i samverkan med näringen och andra berörda

intressenter. Frågan kan komma att bli en av de viktigare under

det svenska ordförandeskapet första halvåret 2001.

Förutom integrering av miljö- och fiskefrågor är prioriterade

frågor införande av överenskommelser med anledning av Baltic

21-arbetet, förvaltningsstrategi för torsk samt strategier för

sill och skarpsill i Östersjön, baserade på

försiktighetsprincipen.

Beträffande nordsjöfisket skall särskilt bevakas

konsultationerna mellan EU och Norge om de nya långsiktiga

förvaltningsstrategierna för en rad bottenlevande arter samt

för makrill. Arbetet baseras på försiktighetsprincipen.

Frågan om avrapportering av artsammansättningen vid svenska

landningar i Danmark måste lösas.

I samband med reformeringen av gemenskapens struktur- och

regionalpolitik, som skett inom ramen för Agenda 2000, har nya

regler fastställts för Fonden för fiskets utveckling.

Förhandlingarna avseende det detaljerade regelverket för

strukturåtgärder inom fiskerinäringen, den s.k.

tillämpningsförordningen, förväntas vara avslutade under hösten

1999. Detta innebär att det nya strukturprogrammet fördröjs.

Det är emellertid viktigt att det nationella arbetet fortgår

och att ett program kan godkännas så snart som möjligt under år

2000.

Resultatbedömning

Det kritiska tillståndet för flera av världens stora

fiskbestånd är utgångspunkten för det multilaterala

fiskerisamarbetet. Under året har flera framsteg gjorts. Dessa

syftar bl.a. till att förstärka dels de regionala

fiskerikommissionerna, dels FAO:s globala övervakning och

analys av beståndssituationen.

Uppgiften att genomföra en Agenda 21 för Östersjön, kallad

Baltic 21, utgör tillsammans med arbetet inom ramen för

Nordsjökonferensen grunden för en vidare integrering av fiske-

och miljöfrågor. Under året har Sverige deltagit i utarbetandet

av en plan för Baltic 21-arbetet på fiskets område. Uppföljning

och genomförande av denna plan kommer att ske såväl

internationellt inom ramen för Fiskerikommissionen för

Östersjöns verksamhet som nationellt av ansvariga myndigheter.

Målet är att minst 50 % av den potentiella

reproduktionskapaciteten i samtliga vildlaxälvar skall uppnås

senast år 2010 för staterna runt Östersjön.

På regional nivå är länsstyrelserna viktiga aktörer.

Effektmålen för länsstyrelsernas arbete på fiskeområdet är att

medverka till ansvarsfull hushållning med fiskresurserna och

utveckling av konkurrenskraftiga företag inom fiskerinäringen.

Regeringens bedömning är att länsstyrelsernas insatser har

bidragit till att uppnå målen dels genom att fördela EU-stöd

till bl.a. fiskberedningsindustrin och vattenbruk, dels genom

sitt fiskevårdsarbete. Enligt regeringens uppfattning är det

angeläget att arbetet med att öka mätbarheten i resultaten

fortsätter.

Fiskevårdsarbetet syftar till en god miljö, effektiv

användning av resurserna och en hållbar försörjning och ingår

som en del i ansträngningarna att bygga ett ekologiskt hållbart

samhälle. I detta arbete måste långsiktiga åtgärder

prioriteras.

Fiskeriverket fortsätter sin översyn av användningen av

fiskeavgifter fastställda enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812)

med särskilda bestämmelser om vattenverk. Målet är att ta fram

underlagsmaterial i de fall otidsenliga bestämmelser hindrar

ett genomförande av biologiskt riktiga åtgärder. De fonderade

medlen uppgick vid 1998 års utgång till ett bokfört värde på

drygt 74 miljoner kronor.

Ur ett producentperspektiv har marknaden för fisk och skaldjur

varit gynnsam under år 1998 och marknadspriserna har ökat, i

synnerhet för vitfisk.

EG-kommissionen lämnade i februari 1999 ett förslag till ny

förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för

fiskeri- och vattenbruksprodukter. Enligt förslaget skall den

nya förordningen börja gälla den 1 januari 2001 och arbetet med

förordningen pågår för närvarande på rådsnivå.

Redan i maj 1996 startade ett nordiskt samarbete om

miljömärkning av fisk. Det nordiska initiativet ledde till att

FAO i oktober 1998 diskuterade möjligheten att utarbeta

tekniska riktlinjer för en miljömärkning. EG-kommissionen har

även tagit upp frågan och i juni 1999 hållit en första

diskussion. Kommissionen har för avsikt att under hösten 1999

återkomma i frågan.

EG:s finansiella instrument för att uppnå de strukturpolitiska

målen på fiskets område är Fonden för fiskets utveckling (FFU).

Beträffande mål 5a-åtgärder, vilka omfattar den huvudsakliga

delen av strukturstödet, kan konstateras att investeringsviljan

inom fiskerinäringen genomgående varit hög, främst för

investeringar i beredningsindustrin, i fiskehamnar och inom

flottan. Inom mål 6 har investeringarna främst avsett

vattenbruksanläggningar. Enligt den oberoende utvärdering som

per den 31 december 1998 gjorts av programmet är uppfyllelsen

av de övergripande målen genomgående god. Stödets effekter

bedöms som goda och en tredjedel av projekten bedöms ha haft

större effekt än förväntat.

Den totala produktionen från vattenbruket har successivt

minskat under de senaste åren. För att långsiktigt ha god

lönsamhet och effektivt kunna möta konkurrens från utländska

företag behöver genomsnittsproduktionen per odling öka. För att

denna utveckling skall bli möjlig måste dock de miljörelaterade

konflikterna utredas och minskas. Gemenskapsinitiativet Pesca

har under år 1998 och första halvåret 1999 utvecklats bättre än

tidigare år.

I februari 1998 bildades Matfiskodlarnas

Producentorganisation, som bl.a. skall främja medlemmarnas

ekonomiska intressen genom att sälja fisk och övriga

vattenbruksprodukter som medlemmar levererar till

producentorganisationen. Inom Jordbruksdepartementet har en

arbetsgrupp tillsatts för att bl.a. ta fram förslag till

övergripande policy för vattenbruket. Arbetsgruppen skall

senast den 1 december 1999 överlämna en rapport till

regeringen.

Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det

svenska yrkesfisket lade i januari 1999 fram betänkandet

Yrkesfiskets konkurrenssituation (SOU 1999:3). Betänkandet har

remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Översyn av fiskeriadministrationen

En särskild utredare har sett över fiskeriadministrationen och överlämnade

i januari 1998 betänkandet Fiskeriadministrationen i ett EU-

perspektiv (SOU 1998:24) till regeringen.

Enligt regeringens bedömning skall uppgiften att utföra

kvalitetskontroll av fisk i svenska hamnar överföras från

Fiskeriverket till Kustbevakningen.

Den svenska fiskerikontrollen ingår i den gemensamma

fiskeripolitiken och skall utövas enligt EG:s

kontrollförordning (EEG) nr 2847/93. Svensk lagstiftning

innehåller ytterligare bestämmelser om fiskerikontrollen. Redan

i dag utgör fiskerikontrollen en betydande del av

Kustbevakningens verksamhet. Kustbevakningen bör få en

sammanhållande uppgift inom fiskerikontrollen genom att även

ansvaret för kvalitetskontroll av fisk överförs till

myndigheten. Fiskeriverket skall, som ansvarig myndighet

avseende den gemensamma fiskeripolitiken i Sverige, även

framgent ha det övergripande ansvaret för den del av politiken

som hänför sig till EG:s kontrollförordning på fiskets område.

Fiskeriverket och Kustbevakningen skall gemensamt få i uppdrag

att utarbeta ett riskanalysbaserat kontrollsystem. Den

gemensamma fiskeripolitiken skall revideras senast år 2002.

Inom ramen för detta arbete behandlas även fiskerikontrollen.

Mot denna bakgrund anser regeringen att den svenska

fiskerikontrollen bör utvärderas senast år 2004.

Strukturstöd för perioden 2000-2006

Sedan början av år 1999 har ett förslag om en ny tillämpningsförordning

avseende strukturåtgärder inom fiskerinäringen behandlats i EU.

Förslaget innebär även riktlinjer för maximalt finansiellt

bidrag som får beviljas enskilda projekt. Förslaget till ny

förordning skall fastställas under hösten 1999.

Utskottets överväganden

När det gäller fiskeriadministrationen gör utskottet samma

bedömning som regeringen och anser att uppgiften att utföra

kvalitetskontroll av fisk i svenska hamnar skall överföras från

Fiskeriverket till Kustbevakningen.

Regeringens redovisning av prioriteringar och

resultatbedömning m.m. föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

C 1 Fiskeriverket

Propositionen

Av Fiskeriverkets resultatredovisning framgår att verket har

arbetat i linje med de övergripande målen i regleringsbrevet.

Enligt regeringen bör ytterligare insatser göras i syfte att

förtydliga resultatredovisningen bl.a. vad gäller kopplingen

till uppställda mål samt analyser och motiveringar av gjorda

insatser. För att bidra till en tydligare redovisning pågår för

närvarande en översyn av Fiskeriverkets effekt- och

verksamhetsmål.

Mot bakgrund av de stora förändringar som EU-medlemskapet

inneburit för Fiskeriverket samt verkets förstärkta roll på

miljöområdet anser regeringen att verket har utfört sina

uppgifter väl.

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport.

Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör sig från

verkets undersökningsfartyg och från utredningskontoren.

Tjänsteexporten är hänförlig till Swedmars (Swedish Centre för

Coastal Development and Management of Aquatic Resources)

internationella konsultverksamhet, bl.a. grundat på ett avtal

med Sida.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2000 till 65 514 000

kr. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara

oförändrade i fasta priser.

Motionerna

Enligt Centerns motion MJ251 (delvis) bör anslaget minskas med

2 miljoner kronor. I motion MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis)

begärs en minskning av anslaget med 3 miljoner kronor.

Tre motioner behandlar frågan om ersättning för skador på

fiskefartyg och fiskeredskap till följd av dumpade kemiska

stridsmedel och liknande produkter. Motionärerna i motion MJ404

(v) framhåller att Naturvårdsverket och Försvarsmakten även

fortsättningsvis bör ha ansvar för saneringen (yrkande 1).

Regeringen bör utarbeta förslag till lag som ger de svenska

fiskarna ersättning i likhet med de danska då krigsmateriel

fångas i redskapen. Enligt de danska reglerna skall bl.a.

fiskarna hållas skadeslösa, vilket innebär ersättning för

förlorad fångst och förlorade redskap. Marinen eller

Civilförsvaret tar hand om desarmeringen av stridsmedlen

(yrkande 2). Regeringen bör i olika internationella forum

arbeta för att dessa regler också skall gälla i andra länder

som fiskar i Östersjön och Nordsjön (yrkande 3). I motion MJ410

(kd) konstateras att ersättningssystemet för fiskare som kommer

i kontakt med senapsgas eller nervgas fungerar dåligt (yrkande

4). Enligt motion MJ780 (m) är det statens ansvar att hålla

fiskarna skadeslösa vid s.k. fångst av militärt och kemiskt

avfall.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

medelsbehovet under anslaget och avstyrker motionerna MJ251 (c)

i motsvarande del och MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis).

När det gäller ersättning för skador på fiskefartyg och

fiskredskap till följd av dumpade kemiska stridsmedel och

liknande produkter vill utskottet anföra följande. Staten

ersätter redan i dag en stor del av skadorna såsom eskort till

hamn, ersättning för saneringskostnader och

arbetslöshetsersättning under den tid saneringen pågår. På

uppdrag av Jordbruksdepartementet har Statskontoret utrett och

lagt fram förslag om ett system för ersättning för skador på

fiskefartyg och fiskeredskap till följd av dumpade stridsmedel

och liknande produkter. Statskontoret uppskattar att antalet

incidenter orsakade av såväl dumpade kemiska stridsmedel som

liknande produkter årligen uppgår till ca 25 stycken. För

närvarande rapporteras till myndigheterna endast skador som

orsakas av kemiska stridsmedel. Sedan år 1984 har endast åtta

fall rapporterats och den senaste incidenten inträffade år

1992. I fråga om personskador erbjuder Sveriges Fiskares

Riksförbund sina medlemmar en kollektiv försäkring.

Statskontoret föreslår att yrkesfiskare själva eller via sina

branschorganisationer ser över försäkringsskyddet och utnyttjar

de möjligheter som finns inom de kommersiella försäkringarnas

ram. Vidare föreslår Statskontoret att, i den mån kostnader

kvarstår då kommersiella försäkringslösningar är fullt

utnyttjade, dessa bör ersättas av en statlig försäkring via en

fond. I propositionen anför regeringen att staten redan i dag

ersätter en stor del av skadorna. Sammantaget gör regeringen

den bedömningen att inga åtgärder bör vidtas med anledning av

Statskontorets förslag. Dessutom utreds för närvarande frågan

om en ny saneringsanläggning i Karlskrona. Övriga kostnader för

uppkomna skador bör enligt regeringen kunna täckas genom

försäkringslösningar. Utskottet delar regeringens uppfattning

när det gäller frågan om ersättningssystemet och dess

utformning. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna

MJ404 (v) yrkandena 2 och 3, MJ410 (kd) yrkande 4 och MJ780

(m).

Som framgår av utskottets redogörelse ovan kommer några

åtgärder inte att vidtas med anledning av Statskontorets

förslag. Motion MJ404 (v) yrkande 1 får därmed anses

tillgodosedd utan något riksdagens uttalande i frågan.

C 2 Strukturstöd till fisket m.m., C 3 Från EG-budgeten

finansierade strukturstöd till fisket m.m. och C 4

Fiskevård

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen C2-C4.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för berörda

myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Rennäring

Propositionen

Rennäringen främjas i första hand genom statligt pristillägg på

renkött, ersättning för vissa merkostnader till följd av

Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa

kostnader för renskötselanläggningar liksom viss planläggning

rörande renskötseln. De skador som vilda djur orsakar tamdjur

och annan egendom ersätts om vissa förutsättningar är

uppfyllda. Staten svarar för underhåll och upprustning av

byggnaderna på de drygt 110 kvarvarande fjällägenheterna.

Utgiftsutvecklingen

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende rennäringen till följd av

tidigare beslut samt förslagen i 1999 års budgetproposition är följande

(i miljoner kronor och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

1998 19991 1999 2000 2001

2002

90 94 104 100 95

95

1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren

1995/96 och 1998.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamhetsområdet rennäring och

länsstyrelsernas verksamhet inom området.

D 1 Främjande av rennäringen m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 1.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

verksamheten föranleder ingen erinran från utskottets sida.

D 2 Ersättningar för viltskador m.m.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder

för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada

enligt 29 a § jaktförordningen (1987:905) samt för skador som

rovdjur orsakar på renar.

Ökningen av antalet rovdjur och ett ökande avräkningspris på

renkött medförde att ersättningsbeloppet budgetåret 1999 höjdes

till 35 miljoner kronor. För att säkerställa en rättvis

fördelning av ersättningen mellan samebyarna avsätts medel för

systematiska inventeringar för att fastställa förekomst och

föryngring av rovdjur i renskötselområdet. För samebyarnas del

beräknas 3 miljoner kronor.

Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga länsstyrelser och

beslutar om bidrag för att förebygga eller ersätta skada.

Inriktningen är att viltskador så långt möjligt skall

förebyggas.

Under åren har såväl skador av säl som annat vilt ökat som

följd av ökade populationer. Med anledning av detta bör

engångsvis ytterligare 7 miljoner kronor anvisas på anslaget.

För ersättning för skador på annat än ren anvisas således 25

miljoner kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 63 000 000 kr för år

2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara 56

000 000 kr.

Motionen

I motion MJ906 (mp) begärs utvärdering av anslaget D 2

utgiftsområde 23 (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Med anledning av motionen vill utskottet inledningsvis erinra

om att i och med att den nya budgetprocessen började tillämpas

hösten 1997 skall regeringen enligt 1 kap. 2 § lagen

(1996:1059) om statsbudgeten för riksdagen redovisa de mål som

åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika

verksamhetsområden. Härutöver vill utskottet hänvisa till den

redogörelse regeringen presenterar i budgetpropositionen när

det gäller utgiftsutveckling, resultatbedömning och regeringens

slutsatser vad gäller rennäringen i stort. I fråga om anslaget

D 2 drar regeringen den slutsatsen att några ändringar i

ersättningssystemet inte bör övervägas innan

Rovdjursutredningen har fullgjort sitt uppdrag (dir. 1998:6).

Uppdraget skall redovisas senast den 15 december 1999.

Beträffande de nya medel som tillförs anslaget för år 2000 för

skador på annat än ren förutsätter utskottet att regeringen

beaktar de synpunkter som framförs i motion MJ906 (mp) yrkande

4. Motionen får därmed anses tillgodosedd.

D 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 3.

Regeringens redovisning av resultatinformation för berörda

myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Djurskydd och djurhälsovård

Propositionen

Utgiftsutvecklingen

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydd och djurhälsovård

till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1999 års

budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

19981 1999 1999 2000 2001

2002

301 279 333 282 285

289

1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren

1995/96 och 1998.

Djurskyddet är en för regeringen prioriterad fråga. I

regeringsförklaringen anförs att djurskyddet skall stärkas och

att god djurhållning eftersträvas på såväl nationell nivå som

EU-nivå. Mot den bakgrunden avser regeringen att under år 2000

till riksdagen överlämna en proposition med förslag till

förbättrat djurskydd.

Enligt djurskyddslagen skall djur ges möjlighet att bete sig

naturligt. Regeringen avser därför att se över reglerna för

burhållning av mink och återkomma med förslag till

förbättringar under mandatperioden. Inom djurskyddsområdet bör

även en fortsatt utveckling av alternativa system för värphöns

prioriteras.

Frågorna om antibiotika som tillväxtbefrämjare liksom den

svenska forskningen när det gäller djurhälsa och smittspridning

är viktiga. För de utökade uppgifter som följer av zoonoslagen

behöver Jordbruksverket ökat anslag. Regeringen prioriterar

även Jordbruksverkets kunskapshöjande verksamhet. Vidare

prioriteras ökat stöd till de djurförsöksetiska nämnderna.

Regeringen anser att ytterligare medel till medfinansiering av

forskningsprojekt, där EU finansierar hälften, måste tillföras

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA måste få

möjlighet till finansiering av den hälftendel som EU inte

bekostar.

Jordbruksverket har tagit ett nytt utvecklat

djursjukdataprogram i drift under våren 1999. Detta förutsätts

bli ett viktigt hjälpmedel i den förebyggande djurhälsovården

och i den direkta djursjukvården och innebära att bl.a.

sjukdomsutveckling och läkemedelsanvändning kan följas på ett

ändamålsenligt sätt.

Ett omfattande kvalitetssäkringsarbete har bedrivits vid SVA

under år 1998. Detta har lett till att SWEDAC ackrediterat

SVA:s laboratorieverksamhet inom klinisk bakteriologi, kemi,

parasitologi och virologi. SVA har också fastställt en

kvalitetspolicy för myndighetens arbete.

Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har

utarbetat en åtgärdsplan som kommer att utgöra ett

betydelsefullt instrument för att stärka djurskyddet för

försöksdjuren.

E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget E 1.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

verksamheten föranleder ingen erinran från utskottets sida.

E 2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

Propositionen

Jordbruksverket är chefsmyndighet för

distriktsveterinärorganisationen. Länsstyrelsernas uppgifter

omfattar bl.a. distriktsveterinärorganisationen samt samordning

av åtgärder mot djursjukdomar och brister i djurskyddet inom

länen i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer.

Regeringen beräknar anslagsbehovet till 75 669 000 kr för år

2000. Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002 beräknas vara

oförändrade i fasta priser.

Motionerna

Enligt motion MJ252 (fp) yrkande 12 (delvis) bör

distriktsveterinärorganisationen få ökade resurser för sitt

tillsynsarbete. För ändamålet begärs en höjning av anslaget med

7 miljoner kronor. Motsvarande yrkande återfinns i motion Fi212

(fp) yrkande 19 (delvis). Eftersom distriktsveterinärorganisa-

tionen har minskat med ca 100 veterinärer kan enligt motion

MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis) anslaget minskas med 15 miljoner

kronor utan skadliga effekter på verksamheten.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

medelsbehovet under anslaget och tillstyrker regeringens

förslag. Därmed avstyrks motionerna MJ252 (fp) yrkande 12

(delvis), MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis) och Fi212 (fp) yrkande

19 (delvis).

E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande åtgärder,

bl.a. kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av

djurhållningssystem, inredningsdetaljer i stallar m.m. och

utbildning i djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också

medel för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll

och till djursjukdatasystemet. Anslaget skall också bekosta den

utbildning av djurskyddsinspektörer som anordnas av Sveriges

lantbruksuniversitet i samarbete med Jordbruksverket. För

ändamålet föreslås en förstärkning med 500 000 kr.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen,

totalt omfattande 3,2 miljoner kronor, beviljas för ett år i

taget och löper i enlighet med EU:s verksamhetsår under

perioden den 16 oktober till den 15 oktober. EU:s

medfinansiering anvisas under anslaget B 11 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter. För att beslut för år 2000

skall kunna fattas om stöd till biodlingen under EU:s

verksamhetsår fordras bemyndigande för utestående

förpliktelser. Av denna anledning föreslås riksdagen bemyndiga

regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget E 3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1

600 000 kr under år 2001.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 22 381 000 kr för år

2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 22

313 000 respektive 22 784 000 kr.

Motionerna

I folkpartimotionerna MJ252 yrkande 12 (delvis) och Fi212

yrkande 19 (delvis) begärs en ökning av anslaget med 4 miljoner

kronor. Medlen bör användas för förstärkning av

länsstyrelsernas och andra berörda myndigheters arbete med

kontroll av lagstiftningens efterlevnad. Framför allt behöver

tillsynen av djurtransporter förbättras.

Utskottets överväganden

Från och med april 1999 har Jordbruksverket inrättat en

särskild djurskyddsenhet med det samlade ansvaret för

tillämpningen av djurskyddslagstiftningen. Jordbruksverket har

dessutom tillsatt en central tillsynsgrupp inom den nya

djurskyddsenheten för verkets centrala djurskyddstillsyn och

för utökat stöd till länsstyrelser och kommuner i deras

tillsynsarbete. I sammanhanget vill utskottet erinra om det

landsomfattande transportprojekt som Jordbruksverket startade

den 1 augusti 1998. Projektet syftar till att klarlägga hur

djurskyddet fungerar i samband med transporter av djur, t.ex.

vid slakttransporter och export av djur, transport från sommar-

till vinterbete och djurtransporter till marknader. Projektet

skall också höja kompetensen när det gäller tillsynen av

djurtransporter hos samtliga tillsynsmyndigheter och inom

polisen. Det bör tilläggas att utskottet nyligen behandlat ett

antal motioner om olika djurskyddsfrågor som ej har direkt

anknytning till budgetprövningen (bet. 1999/2000:MJU4).

Som anförs i propositionen har den lokala djurskyddstillsynen

visat sig variera i omfattning och kvalitet över landet. Behov

finns därför av ökad vägledning från den centrala

tillsynsmyndigheten i syfte att åstadkomma likvärdig tillsyn

mellan tillsynsmyndigheterna. I likhet med regeringen anser

utskottet det därför värdefullt att Jordbruksverket satsar på

en central tillsynsgrupp för att förstärka verkets samordnande

och stödjande verksamhet i syfte att åstadkomma en enhetlig och

effektiv tillsyn i hela landet. Gruppens verksamhet kan

förutsägas komma att leda till en förstärkning av djurskyddet i

hela landet. Utskottet delar regeringens uppfattning att

anslaget bör tillföras ytterligare 500 000 kr för arbetet med

att stödja och förbättra djurskyddstillsynen genom

kunskapshöjande insatser.

Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning och avstyrker motionerna MJ252

(fp) yrkande 12 (delvis) och Fi212 (fp) yrkande 19 (delvis).

Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande som regeringen

föreslår.

E 4 Centrala försöksdjursnämnden

Propositionen

Centrala försöksdjursnämndens (CFN) uppgift är att samordna och

planera frågor som rör försöksdjur i syfte att begränsa antalet

djur som används i djurförsök. CFN:s verksamhetsmål och

återrapportering har följande indelning:

- utveckling av alternativa metoder till djurförsök,

- huvudmannaskap för den djurförsöksetiska prövningen,

- följa försöksdjursanvändningen och sprida information.

Jämfört med år 1996 minskade försöksdjursanvändningen enligt

EU:s och Europarådskonventionens definition av djurförsök under

år 1997 med nära 7 % från 286 000 till 267 000 djur. Huvuddelen

av de använda djuren (86 %) utgörs av möss och råttor.

Regeringen anser att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan

CFN och Jordbruksverket är ändamålsenlig.

Regeringen föreslår att CFN tillförs ytterligare resurser med

en miljon kronor för att på central nivå bl.a. förstärka stödet

till de djurförsöksetiska nämnderna. Detta kan bl.a. göras

genom grundliga uppföljningar av nämndernas beslut inom vissa

typer av djurförsök i syfte att verka för en enhetlig prövning

och genom att underlag om alternativa metoder till djurförsök

tas fram.

Regeringen avser att under år 2000 till riksdagen överlämna en

proposition med förslag till hur tillsynen av försöksdjuren och

försöksdjursanläggningar bör vara ordnad.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 8 202 000 kr.

Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002 beräknas vara oförändrade

i fasta priser.

Motionen

I motion MJ532 (v) begärs förslag till ett program för en

successiv och målinriktad överföring av resurser från

traditionell forskning med djurförsök till den alternativa

forskningen.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

medelstilldelningen under anslaget och tillstyrker därför

regeringens förslag.

När det gäller frågan om ytterligare minskning av antalet

djurförsök vill utskottet hänvisa till sitt nyligen behandlade

betänkande om djurskydd (bet. 1999/2000:MJU4). I betänkandet

hänvisade utskottet bl.a. till 1997 års utredning om

alternativa metoder till djurförsök och

försöksdjursanvändningens omfattning m.m. (SOU 1998:75).

Utredningen konstaterar bl.a. att det inom vissa

forskningsområden finns många alternativa metoder till

djurförsök samt att utvecklingen går fort framåt. Det är dock

en omständlig och tidskrävande process innan alternativa

metoder kan komma till praktisk användning. CFN har lämnat

finansiellt stöd till forskningsprojekt inom områden som

bedömts som särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande

effekter. Under år 1998 erhöll 30 projekt forskningsstöd,

vilket totalt uppgick till 3 620 000 kr. CFN har under senare

år träffat överenskommelse med läkemedelsföretagen Astra AB och

Pharmacia & Upjohn AB om att företagens finansiella stöd för

CFN:s forskningsverksamhet årligen skall uppgå till sammanlagt

en miljon kronor. För år 1999 pågår alltjämt diskussioner med

företagen om fortsatt stöd. I förevarande budgetproposition

föreslår regeringen att CFN tillförs ytterligare resurser med

en miljon kronor för att på central nivå bl.a. förstärka stödet

till de djurförsöksetiska nämnderna. Enligt regeringen kan

detta bl.a. göras genom att underlag om alternativa metoder

till djurförsök tas fram. Som regeringen anför kan denna

resursförstärkning även komma CFN:s forskningsstöd för

utveckling av alternativa metoder till djurförsök till godo.

Det forskningsstöd som CFN fördelar för detta ändamål är enligt

regeringens mening, vilken delas av utskottet, av stor

betydelse inte minst genom att medvetandet om alternativa

metoder sprids bland forskare och för den kommande kompetens om

alternativ till djurförsök som under åren byggts upp i landet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ532 (v) i den mån

den inte kan anses tillgodosedd.

E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Propositionen

Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma

husdjurssjukdomar, för bidrag till obduktionsverksamhet samt

för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller.

Enligt regeringen är djursjukdomssituationen i landet god.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar till 90 950 000 kr för år 2000. För åren 2001

och 2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionen

Enligt centermotionen MJ251 (delvis) bör ersättningen för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott uppgå till 100 % för

besättningar anslutna till kontrollprogram och med 70 % för

besättningar som inte är anslutna till ett kontrollprogram.

Ersättningen bör finansieras med en ökning av anslaget med

35 miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Riksdagen har nyligen fastställt regeringens förslag

beträffande ramen för utgiftsområde 23 (bet. 1999/2000/FiU1).

Då de i motion MJ251 (c) (delvis) framlagda förslagen om en

höjning av anslaget inte ryms inom den fastlagda ramen

avstyrker utskottet motionen i motsvarande del.

Härutöver vill utskottet erinra om att riksdagen våren 1999

antog en ny epizootilag (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9,

SFS 1999:657). Enligt lagen skall ersättning även i

fortsättningen lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga

principer och utgå enbart för kostnader eller förluster som

föranleds av myndighets beslut enligt lagen. Ersättning skall

lämnas för förlust på grund av att husdjur avlivas eller dör

till följd av skyddsympning eller annan behandling, för

kostnader bl.a. på grund av saneringsåtgärder eller

produktionsbortfall. Ersättning för produktionsbortfall lämnas

med 50 % av den kostnad eller förlust som bortfallet medför. I

övrigt lämnas full ersättning. Utskottet, som tillstyrkte

regeringens förslag till ny epizootilag, vidhåller sin

uppfattning.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

medelsbehovet under anslaget och tillstyrker regeringens

förslag.

Livsmedel

Propositionen

Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a. regler för

hantering och kontroll av livsmedel, livsmedelsberedskap,

statistik samt export- och konsumentfrämjande åtgärder.

Livsmedelsverket (SLV) har som övergripande mål för

verksamheten att i konsumenternas intresse verka för säkra

livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen

och bra matvaror.

Livsmedelsförsörjningen är en särskild funktion inom det

civila försvaret med Jordbruksverket som funktionsansvarig

myndighet.

För länsstyrelsernas verksamhet på livsmedelsområdet är målet

att medverka till att upprätthålla och om möjligt förbättra

livsmedelskvaliteten. Länsstyrelserna skall genom en aktiv

uppföljning av kommunernas livsmedelstillsyn bidra till att

området ges en ökad tyngd i kommunernas verksamhet.

Den nya myndigheten, Livsmedelsekonomiska institutet,

redovisas under detta verksamhetsområde.

Utgiftsutvecklingen

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende rennäringen till

följd av tidigare beslut samt förslagen i 1999 års

budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande

priser):

Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat

prognosanslag anslag anslag

19981 1999 1999 2000 2001

2002

1 871 176 194 202 194

197

1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1995/96.

Regeringen prioriterar frågor som rör säkra och sunda livsmedel, dvs. att

konsumenterna skall kunna äta livsmedel utan risk för

sjukdomar. Det är enligt regeringen av oerhörd vikt att

konsumenterna kan ha förtroende för de varor som erbjuds och

kan lita på att de produkter som de köper är säkra. Därför är

regeringen angelägen om att livsmedelsfrågorna ses ur ett

tydligare konsumentperspektiv.

De senaste decennierna har sjukdomar som beror på dålig

livsföring och ohälsosamma vanor ökat. Fel mat har blivit ett

hot mot folkhälsan. Det arbete som stat och kommun bedriver

inom kost- och hälsoområdet är därför synnerligen angeläget.

Inom livsmedelsförsörjningen fortsätter arbetet med att

utbilda länsstyrelsernas och kommunernas tjänstemån inom

området dricksvattenförsörjning. Ansvarsfördelningen för

vattenförsörjningen behöver fortfarande klargöras. En viss

ytterligare effektivisering bedöms vara möjlig.

Till stöd för reformarbetet på de livsmedelspolitiska området

krävs kvalificerade ekonomiska analyser av förhållandena inom

sektorn. Detta arbete har prioriterats av regeringen genom

inrättandet av Livsmedelsekonomiska institutet i Lund.

Resultatbedömning

Regeringen anser att livsmedelsberedskapen bedrivs på ett

ändamålsenligt sätt. Sårbarheten i dricksvattenförsörjningen

kräver dock fortsatt analys.

Regeringen föreslår att jordbrukets nuvarande

beredskapsorganisation avvecklas och ersätts av ett nätverk för

beredskapsfrågor inom jordbruket.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamheten inom

livsmedelsområdet.

F 1 Statens livsmedelsverk

Propositionen

Målen för Livsmedelsverket är att i konsumenternas intresse

verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i

livsmedelshanteringen och bra matvanor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 121 089 000 kr för år

2000. Anslagsbehoven för åren 20001 och 2002 beräknas till 117

902 000 kr respektive 119 809 000 kr. På grund av ökade krav på

livsmedelstillsyn på vissa områden i och med nya EG-regler

tillförs verket 4 miljoner kronor för tillsyn på vissa områden.

Motionerna

För ökad beredskap för kontrollåtgärder och för förstärkt

bevakning av GMO-livsmedel begärs i motion MJ257 (kd) yrkande

19 (delvis) en ökning av anslaget med 4 miljoner kronor. Med

hänvisning till partiets förslag om moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter begärs i motion MJ251

(c) (delvis) att anslaget F 1 minskas med 5 miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för

utgiftsområde 23 (1999/2000:FiU1) avstyrker utskottet motion

MJ257 (kd) yrkande 19 i motsvarande del.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

medelsbehovet under anslaget F 1 och tillstyrker därför

regeringens förslag samt avstyrker motion MJ251 (c) i aktuell

del.

F 2 Livsmedelsekonomiska institutet

Propositionen

Genom inrättandet av Livsmedelsekonomiska institutet den 1 juli

1999 tillgodoses regeringens ökade behov av

utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk inriktning inom

området. Institutet skall utföra kvalificerade analyser inom

jordbruks- och livsmedelsområdet. Analyserna skall vara

grundade på vetenskapliga metoder, ha en samhällsekonomisk

huvudinriktning och omfatta såväl nationella som

internationella frågor.

Målet med Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet är att

förse regeringen med långsiktigt, analytiskt underlag inför

beslut och internationella förhandlingar om jordbruks- och

livsmedelsfrågor samt öka kunskapen om dessa frågor bland

allmänheten. Under år 1999 har arbetet framför allt varit

inriktat på att etablera institutet genom att bygga upp

kompetens, kunskaper och metoder. Arbetet har också varit

inriktat på att bygga upp de kontakter som behövs för

verksamheten.

Enligt regeringens bedömning skall i arbetet uppmärksammas

frågor såsom landsbygdens utveckling, strukturutvecklingen,

miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den globala

livsmedelssituationen, handeln med livsmedel samt utvidgningen

av EU. Detta gäller såväl nationellt som internationellt.

Regeringen föreslår att ett ramanslag på 8 045 000 kr anvisas

för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven

vara oförändrade i fasta priser.

Motionen

I motion MJ250 (m) begärs att anslaget minskas med 4 miljoner

kronor och att Livsmedelsekonomiska institutets uppgifter

överförs till Jordbruksverket (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen finns flera skäl för att utveckla

kompetens rörande ekonomiska analyser inom det

jordbrukspolitiska området. Ett avgörande skäl är att

jordbruksområdet tar i anspråk såväl finansiella som reala

resurser av en sådan omfattning att det ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv är nödvändigt att bedöma hur

effektivt resurserna används. Utskottet delar regeringens

uppfattning om behovet av Livsmedelsekonomiska institutet med

den målsättning och allmänna inriktning som beskrivs i

propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsbehov och avstyrker därmed motion MJ250 (m) yrkande 3.

F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap, F 4

Livsmedelsstatistik och F 5 Jordbruks- och

livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 3-F

5. Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

F 6 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Propositionen

Budgetåret 1998 fördes ett ramanslag upp på statsbudgeten med 5

miljoner kronor. Därtill beslutade regeringen att under året

avsätta ytterligare 5 miljoner kronor från utgiftsområde 19

Regional utjämning och utvecklingsanslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder. För år 1999 uppgår anslaget till 15

miljoner kronor.

Genom statens regelsystem för jordbruk och genom

internationella regler för stora delar av jordbruksproduktionen

och livsmedelsindustrin har dessa sektorer tidigare saknat

förutsättningar att exportera sina produkter. Huvudansvaret för

export- och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på näringen.

Regeringen vill emellertid bidra till en positiv utveckling

inom sektorn.

Genom en höjning av anslaget vill regeringen stärka

konsumenternas ställning och öka konkurrenskraften inom

livsmedelssektorn. Detta skall bl.a. ske genom åtgärder i

livsmedelskedjans alla led som syftar till att bevara och

vidareutveckla en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar

livsmedelssektor. Projekt och åtgärder inom livsmedelskedjans

alla led bör därför kunna stödjas. Regeringen vill vidare öka

konsumenternas kunskaper så att de med utgångspunkt från

innehåll, kvalitet och pris kan göra ett medvetet val av

livsmedel. Regeringen vill dessutom lyfta fram måltidens

betydelse och samtidigt förmedla kunskap om säkra livsmedel och

hur dessa skall hanteras.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 30 000 000 kr för år

2000. Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002 beräknas till 25

000 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ257 (kd) yrkandena 9 och 19 (delvis) bör

anslaget höjas med 20 miljoner kronor. I motion MJ212 (m)

betonas att medlen för exportfrämjande åtgärder inte får

minskas (yrkande 7). Även motion N299 från samma parti tar upp

frågan om exportfrämjande åtgärder. Den svenska

konkurrenskraften bör enligt motionärerna stärkas genom

ytterligare satsningar på olika exportfrämjande åtgärder. Detta

kan ske genom omfördelning inom ramen.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för

utgiftsområde 23 (1999/2000:FiU1) avstyrker utskottet motion

MJ257 (kd) yrkandena 9 och 19 i motsvarande del.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

anslaget och tillstyrker regeringens förslag.

Med anledning av två motioner om exportfrämjande åtgärder vill

utskottet anföra följande. Den gemensamma marknaden ger nya

förutsättningar och möjligheter för svensk livsmedelssektor att

utvecklas. Den ökade konkurrensen innebär också krav på ökad

effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Svenska

företag måste profilera sig mer än tidigare och större insatser

behövs vad gäller marknadsföring. Som regeringen anför bör det

finnas utrymme för en expanderande svensk livsmedelssektor inte

minst på EU-marknaden. Det svenska jordbruket har i fråga om

djurhälsa, produktkrav m.m. varit ett föregångsland på

livsmedelsområdet, vilket har skapat en goodwill för svenska

livsmedel och utgör en god grund för framtida exportsatsningar

för svensk livsmedelsindustri. En ökad export av livsmedel är

också viktig för att livsmedelsproduktionen skall finnas kvar i

nuvarande omfattning. Huvudansvaret för export- och

marknadsåtgärder ligger alltid på näringen. Som anförs i

propositionen vill emellertid regeringen genom att främja

exportsatsningar bidra till en positiv utveckling inom sektorn.

Utskottet finner regeringens förslag om medel för ändamålet väl

avvägt. Det bör framhållas att budgetförslaget innebär en

dubblering av anslaget för budgetåret 2000 jämfört med

budgetåret 1999. Medel inom anslaget fördelas preliminärt så

att 10 miljoner kronor används för exportfrämjande åtgärder och

20 miljoner kronor för konsumentstärkande åtgärder. Som anförs

i propositionen bör regeringen eller den myndighet som

regeringen beslutar få disponera medel under detta anslag.

Utskottet konstaterar att motionerna MJ212 och N299 (båda m)

innehåller allmänt formulerade krav rörande prioriteringar av

vissa ändamål inom anslaget utan någon precisering av beloppen.

Utskottet avstyrker motionerna MJ212 yrkande 7 och N299 (båda

m) i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Proposition 1999/2000:5 Personskadeskydd för

studenter

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att budgetmedel får

användas till att förbättra personskadeskyddet för studenter

vid statliga universitet och högskolor. Förbättringen avses ske

genom att det tecknas en för högskolorna gemensam

personskadeförsäkring som börjar gälla den 1 juli 2000. Enligt

regeringens förslag skall, såvitt avser miljö- och

jordbruksutskottets beredningsområde, Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU) få använda en del av de medel som

anvisas universitetet under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den del förslaget

avser utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar. Utskottets ställningstagande innebär att

riksdagen bör godkänna att SLU använder medel som anvisas

universitetet under anslaget G 1 till personskadeförsäkring för

studenter i enlighet med vad som anförs i propositionen.

Utbildning och forskning

Propositionen

Högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och

hållbart nyttjande av biologiska resurser ligger inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Utbildning inom detta

område bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU

erbjuder, förutom långa yrkesinriktade utbildningar till

agronom, hortonom, landskapsarkitekt och veterinär, även

utbildningar som leder till kandidat/magisterexamina inom

områdena skog, bioteknologi, naturresurser samt ekonomi med

naturresursinriktning. Därutöver finns kortare

yrkesutbildningar.

Medel för forskningen anvisas huvudsakligen via anslag till

SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Inom

utgiftsområdet bedrivs även kollektiva forskningsprogram, dvs.

program som finansieras gemensamt av staten och näringen, som

rör skogsforskning, jordbruksteknisk forskning och

utvecklingsverksamhet inom områdena växtförädling och trädgård.

Utgiftsutveckling

Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

1998 1999 19991 2000 2001

2002

1 254 1 290 1 311 1 396 1 432

1 456

1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1998.

Den relativt kraftiga besparing som ålades SLU budgetåret

1995/96 har inneburit indragning av anställningar och

koncentration av verksamheten till fyra huvudorter. Som en

följd av besparingen har universitetets ekonomiska situation

varit ansträngd och uppvisat underskott. Under budgetåret 1998

har emellertid situationen förbättrats och SLU uppvisar ett

positivt resultat. Forskningsrådet disponerar nära 200 miljoner

kronor för forskning utöver sparade medel från tidigare år.

Prioriteringar

Regeringen prioriterar under år 2000 en fortsatt satsning på

grundutbildning inom högskolan. Utbildningsfrågorna är en

viktig del av regeringens åtgärder för en ökad sysselsättning.

Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet

studieplatser inom högskolan har beslutats att antalet

helårsplatser vid SLU skall utökas med 420 platser fr.o.m.

hösten 2000.

För forskning inom de areella näringarna föreslår regeringen

en ökning av SJFR:s anslag med 5,2 miljoner kronor. Av dessa

skall 2,4 miljoner kronor utgöra en förstärkning av anslaget

till den kollektiva forskningen. Utöver detta föreslås 4

miljoner kronor per år att avsättas under tre år för forskning

och utveckling inom området växtgenetiska resurser.

Resultatbedömning m.m.

Genom regeringens satsning på en utbyggnad av högskolan har SLU

fått ett utökat utbildningsuppdrag. Detta har medfört en

tyngdpunktsförskjutning i den anslagsfinansierade verksamheten

från forskning mot utbildning. Den totala forskningsvolymen har

dock inte minskat på grund av att den externa forskningen har

ökat.

Inom ramen för SLU:s ansvar för utbildning och forskning om

vård och nyttjande av de biologiska naturresurserna framhåller

regeringen särskilt verksamheten med fortlöpande miljöanalys

och utvecklingen av denna. SLU har som ett led i denna

utveckling tillsatt en professur i miljöanalys och ett

samverkansorgan, SLU Miljödata, har inrättats. Regeringens

bedömning är att utvecklingen av verksamheten sker enligt

regeringens intentioner.

Regeringen har uppdragit åt SJFR att planera och genomföra ett

treårigt program inom ekologisk jordbruks- och

trädgårdsforskning, vilket har resulterat i ett stort antal

projekt. Programverksamheten är under år 1999 inne på sitt

sista år, varefter en utvärdering kommer att ske. Vidare har en

forskarskola inom området inrättats.

För att vidga och förnya livsmedelsforskningen till stöd för

konsumentintresset driver SJFR tillsammans med

livsmedelskedjorna och livsmedelsföretagen ett särskilt

forskningsprogram, Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen

(KLIV).

I enlighet med propositionen Vissa forskningsfrågor (prop.

1998/99:94) har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att

föreslå en ny myndighetsorganisation för

forskningsfinansiering. Arbetsgruppens förslag skall redovisas

senast den 1 november 1999. Vidare har universitet, högskolor,

forskningsråd och övriga berörda myndigheter fått i uppdrag att

utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier, vilka skall utgöra

underlag för den kommande forskningspolitiska propositionen.

Dessa skall redovisas senast den 31 december 1999.

Regeringen föreslår att 2,5 miljoner kronor per år avsätts

under tre år för forskning och utveckling inom området

växtgenetiska resurser. Vidare avsätts 1,5 miljoner kronor per

år under tre år till Nordiska genbanken (NGB) i första hand för

karakterisering och utvärdering av svenskt genbanksmaterial.

Den totala kostnaden för treårsperioden skulle därmed uppgå

till 12 miljoner kronor.

Arbetet med forskning och utveckling inom området

växtgenetiska resurser är av stor vikt och bör prioriteras,

liksom förstärkning av NGB:s verksamhet inom området

karakterisering och utvärdering av bevarat svenskt material.

Regeringen bedömer det sammanlagda medelsbehovet till 4

miljoner kronor per år under åren 2000-2002. Den totala

kostnaden skulle därmed uppgå till 12 miljoner kronor. Medlen

bör anslås under anslaget G 3 Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning.

Utskottets överväganden

Regeringens redovisning av verksamheten inom området utbildning

och forskning föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att 2,5

miljoner kronor per år avsätts under tre år för forskning och

utveckling inom området växtgenetiska resurser och att 1,5

miljoner kronor per år under tre år avsätts till Nordiska

genbanken (NGB) med den inriktning som anges i propositionen.

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om

de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande

av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande

miljöanalyser och information.

En särskild utredare har under år 1998 haft i uppdrag att

definiera, kartlägga och analysera sektorsansvaret för SLU.

Uppdraget avrapporterades i november 1998 varvid bl.a.

redovisades ett stort antal verksamheter, vilka normalt inte

hör till ett universitets uppgifter, men vilka ligger inom

SLU:s sektorsansvar. Rapporten föranleder inte någon förändring

av SLU:s departementstillhörighet.

De åtgärder som styrelsen vidtagit för att komma till rätta

med den negativa kapitalförändringen för år 1997 har gett

resultat och kapitalförändringen uppvisar ett positivt resultat

för budgetåret 1998. SLU fortsätter aktivt att arbeta för en

bättre ekonomistyrning och detta torde förbättra möjligheterna

att strama upp den finansiella redovisningen.

För forskarutbildningen har 270 examina för perioden 1997-1999

angetts som mål vad gäller lägsta antalet examina. Under åren

1997 och 1998 har 239 examina avlagts, vilket innebär en god

prognos för uppfyllelse av målet för perioden. De preliminärt

uppställda mål för kommande treårsperioder. som angetts i

regleringsbrevet för SLU, skall preliminärt gälla för perioden

2000-2002 i avvaktan på resultatet av den första

treårsperioden. Målet kommer därefter slutligt att fastställas

i nästa års budgetproposition/forskningsproposition.

Som ett led i att stärka djurskyddets ställning förstärktes

anslaget engångsvis med 3 miljoner kronor för delfinansiering

av en professur i djurskydd vid veterinärmedicinska fakulteten

vid SLU för kommande femårsperiod. Professuren är under

tillsättning.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2000 till 1 175 012

000 kr. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 1

206 988 000 kr respektive 1 226 488 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis) bör anslaget höjas

med 4 miljoner kronor. Medlen bör användas för utveckling av de

ekonomiska kunskaperna inom de områden som är värdefulla för

den svenska livsmedelsproduktionen. I motion MJ609 (kd) begärs

extra forskningsinsatser inom ramen för befintligt anslag på

området livsmedels- och lantbruksekonomi vid SLU.

I motion MJ607 (kd, fp) begärs en utredning om att

särkostnaden för den djursjukvård som bedrivs för

veterinärutbildningen vid SLU skall täckas på ett

tillfredsställande sätt. Motionärerna gör en jämförelse med

finansieringen av motsvarande kostnader för bl.a. utbildningen

av läkare och tandläkare, som täcks genom särskilda statsanslag

utöver de anslag som finansierar grundutbildningen.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för

utgiftsområde 23 (1999/2000:FiU1) avstyrker utskottet motion

MJ257 (kd) yrkande 19 i motsvarande del.

När det gäller medelsbehovet under anslaget gör utskottet

samma bedömning som regeringen och tillstyrker propositionen i

denna del.

Med anledning av motion MJ609 (kd) vill utskottet erinra om

det särskilda forskningsprogram, Kunskapsplattform för

livsmedelsbranschen (KLIV), som SJFR driver tillsammans med

livsmedelskedjorna i syfte att vidga och förnya

livsmedelsforskningen till stöd för konsumentintresset. Av

propositionen framgår att, i enlighet med propositionen Vissa

forskningsfrågor (prop. 1998/99:94), en arbetsgrupp har

tillsatts med uppgift att föreslå en ny myndighetsorganisation

för forskningsfinansiering. Arbetsgruppen har nyligen redovisat

sitt förslag. Vidare har universitet, högskolor, forskningsråd

och övriga berörda myndigheter fått i uppdrag att utarbeta

forsknings- och kunskapsstrategier, vilka skall utgöra ett

underlag för den kommande forskningspolitiska propositionen.

Strategierna skall redovisas senast den 15 december 1999. Med

det anförda avstyrker utskottet motion MJ609 (kd) i den mån den

inte kan anses tillgodosedd.

Utskottet förutsätter att regeringen i sin anslagsberäkning

har beaktat de särskilda kostnader för veterinärutbildningen

som uppmärksammas i motion MJ607 (kd, fp). Utskottet är således

inte berett att tillmötesgå motionärernas begäran om en

särskild utredning av frågan. Motionen avstyrks.

G 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader, G 3 Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning och

G 4 Bidrag till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 2-G

4 Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för

SJFR:s och Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhet föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Skogsnäring

Propositionen

Inom EU har det i januari i år fattats beslut om en gemensam

skogsstrategi. Skogsstrategin som, helt i enlighet med svenska

krav, inte innebär någon gemensam skogspolitik betonar

subsidiaritetsprincipen och behovet av att åtgärder inom EU som

berör skogsbruket samordnas. Inom ramen för Agenda 2000 har EU

beslutat om en särskild förordning om stöd för utveckling av

landsbygden. I denna förordning ingår de stödformer som

tidigare varit ett inslag i den gemensamma jordbrukspolitiken.

De har i viss del utvidgats, bl.a. genom miljöåtgärder för

skogsbruket.

Utgiftsutveckling

Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

1998 1999 19991 2000 2001

2002

328 351 368 394 458

445

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i

samband med den ekonomiska vårpropositionen.

I prop. 1997/98:158 anförde regeringen att skogspolitiken borde

utvärderas ungefär vart fjärde år. Skogsstyrelsen har i uppdrag

att redovisa en sådan ny utvärdering senast den 31 december

2001.

I början av år 1999 redovisade Skogsstyrelsen sin omfattande

inventering av skyddsvärda biotoper och sumpskogar.

Inventeringarna kommer att ingå i underlaget för myndighetens

och markägarnas planering av skogsbruket. De är även nödvändiga

för ställningstaganden till formella skyddsbeslut.

Skogsstyrelsen har också reviderat delmålen till de

skogspolitiska målen och arbete pågår med att utarbeta förslag

till både centrala och regionala delmål till

miljökvalitetsmålen.

Regeringen betonar vikten av att Skogsvårdsorganisationen

effektivt arbetar för den inriktning av skogspolitiken som

beslutades i november 1998. Det innebär aktiva insatser i form

av information, rådgivning och tillsyn på produktions- och

miljöområdena. I det sammanhanget är kampanjen Grönare skog ett

effektivt inslag som ger förutsättningar för en god balans

mellan de båda skogspolitiska målen för och arbetet med att nå

dem. Kampanjen startades i september i år.

Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för sin

effektivitetsrevision granskat Skogsvårdsorganisationens arbete

med att jämställa miljömålet med produktionsmålet (rapport RRV

1999:31). I två avseenden riktas förslag till statsmakterna,

nämligen i fråga om behovet av ökade resurser till rådgivning

och ändringar i skogsvårdslagen. Sådana resursförstärkningar

har dock beslutats för innevarande budgetår och föreslås även

för de kommande budgetåren. Vad gäller förslagen om ändringar i

skogsvårdslagen bygger de bl.a. på det förbiseendet att

miljöbalkens bestämmelser inte uppfattas som skogspolitiska

medel och att hänsyn inte har tagits till de skärpningar som

riksdagen beslutade år 1998 i fråga om följdlagstiftning till

miljöbalken och med anledning av utvärderingen av

skogspolitiken. Skogsstyrelsen skall före utgången av år 1999

lämna en redogörelse till RRV för vilka åtgärder som vidtagits

med anledning av rapporten.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga

om EU:s landsbygdsprogram, som bl.a. innehåller

skogsbruksåtgärder. Landsbygdsprogrammet kommer att beröra

vissa av följande anslag.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamheten inom området

skogsnäring.

H 1 Skogsvårdsorganisationen

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings-

myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget redovisas

all verksamhet hos Skogsvårdsorganisationen.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 280 584 000 kr för år

2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 289

999 000 respektive 277 020 000 kr.

Motionen

Behovet av biologisk kompetens vid skogsvårdsstyrelserna

betonas i motion MJ304 (mp) yrkande 1.

Utskottets överväganden

Enligt regeringen skall Skogsvårdsorganisationen inrikta sin

verksamhet på de områden som betonas i 1998 års skogspolitiska

och miljöpolitiska beslut. Ytterligare miljösatsningar inom

skogen, t.ex. biotopskydd, anses som angelägna. Utskottet gör

samma bedömning. Inom ramen för sin effektivitetsrevision har

RRV granskat Skogsvårdsorganisationens arbete med att jämställa

miljömålet med produktionsmålet i skogspolitiken (rapport RRV

1999:31). I två avseenden riktar RRV förslag till

statsmakterna, nämligen i fråga om behovet av ökade resurser

till rådgivning och ändringar i skogsvårdslagen. Sådana

resursförstärkningar har dock beslutats för innevarande

budgetår och föreslås även för de kommande två åren.

Skogsstyrelsen skall före utgången av år 1999 lämna en

redogörelse till RRV för vilka åtgärder som har vidtagits med

anledning av rapporten. I sammanhanget vill utskottet erinra om

att frågan om ytterligare resurser för biotopskydd och

naturvårdsavtal behandlades i 1999 års vårproposition. För att

uppnå en bättre balans mellan insatserna för biotopskydd i skog

och insatserna för skogsreservat beräknades en ökning med 75

miljoner kronor år 2001 samt med 100 miljoner kronor år 2002.

Som anförs i årets budgetproposition bör härutöver under

anslaget H 2 Insatser för skogsbruket anvisas ytterligare 20

miljoner kronor för budgetåret 2000. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det nu är viktigt att

Skogsvårdsorganisationen effektivt arbetar för den inriktning

av skogspolitiken som beslutades i november 1998. Detta innebär

aktiva insatser i form av information, rådgivning och tillsyn

på produktions- och miljöområdena. I det sammanhanget är

kampanjen Grönare skog ett effektivt inslag som enligt

utskottets mening ger goda förutsättningar för en önskvärd

balans mellan de båda skogspolitiska målen och för arbetet med

att nå dessa mål. Kampanjen startades i september i år. Det bör

tilläggas att vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits

till den förstärkta rådgivning som redovisades närmare i

propositionen Uppföljning av skogspolitiken (prop. 1997/98:158,

bet. 1998/99:MJU3). För budgetåret 2000 har sålunda beräknats

en förstärkning med ytterligare 7 miljoner kronor i förhållande

till innevarande budgetår. För budgetåret 2001 beräknas en

ytterligare förstärkning med 5 miljoner kronor. Därmed kommer

sammanlagt 34 miljoner kronor att satsas på extra rådgivning

under perioden 1999-2001.

Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna i

motion MJ304 (mp) om vikten av bred kompetens och fördjupade

kunskaper för att de av riksdagen fastställda miljöpolitiska

målen för skogspolitiken skall kunna uppnås.

Skogsvårdsstyrelsens omfattande inventering av skyddsvärda

biotoper och sumpskogar tillsammans med de beslutade och

aviserade budgetförstärkningar som utskottet redogjort för ovan

utgör enligt utskottets mening en god grund för ett

framgångsrikt skyddsarbete. Det anförda innebär att syftet med

motion MJ304 (mp) yrkande 1 i allt väsentligt kommer att bli

tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan.

H 2 Insatser för skogsbruket

Propositionen

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker kostnaderna

för statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd

till skogsbruket och förordningen (1997:22) om stöd till

skogliga åtgärder inom jordbruket. Anslaget finansierar bidrag

till ädellövskogsbruk och vissa natur- och kulturvårdsåtgärder.

Vidare täcker det kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal

och statens utgifter för försöksverksamhet med

skogsmarkskalkning m.m.

Regeringen har i 1999 år ekonomiska vårproposition behandlat

frågan om ytterligare resurser för biotopskydd och

naturvårdsavtal. Utöver vad som där redovisades bör ytterligare

20 miljoner kronor anvisas för budgetåret 2000.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 105 700 000 kr för år

2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 289

999 000 respektive 277 020 000 kr.

Motionen

Enligt motion MJ309 (kd) bör ytterligare medel avsättas för

skydd av värdefull skogsmark och statliga ersättningsmedel i

högre grad prioriteras till naturvårdsavtal. Stora reservat bör

anläggas på statens mark och inte i enskilda skogar (yrkande

6).

Utskottets överväganden

Av propositionen framgår att vid utgången av år 1998 hade

beslut fattats om 893 biotopskyddsområden med en sammanlagd

areal på 2 424 hektar. 370 naturvårdsavtal hade slutits. Den

sammanlagda arealen av dessa var 2 300 hektar. Cirka 960 hektar

natur- och kulturvårdsobjekt erhöll ekonomiskt stöd under år

1998. Som utskottet framhållit ovan under anslaget H 1 innebär

årets budgetförslag under innevarande anslag en höjning med 20

miljoner kronor för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Bedömningen som grundar sig på vad Miljövårdsberedningen har

föreslagit innebär att insatserna på dessa områden behöver

förstärkas kraftigt. I sammanhanget vill utskottet erinra om

riksdagens behandling våren 1999 av proposition 1997/98:145

Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6). I propositionen redogör

regeringen för Miljövårdsberedningens bedömning att ytterligare

ca 250 000 ha skogsmark avsätts som naturreservat och ca 25 000

ha avsätts som biotopskyddsobjekt eller skyddas genom

naturvårdsavtal. Resterande del av skyddsbehovet, ca 600 000

ha, bedömdes av beredningen kunna bevaras inom ramen för de

frivilliga åtaganden som näringen beräknas göra framgent.

Enligt regeringen bör beredningens bedömningar kunna vara

utgångspunkten för ett delmål för den ungefärliga omfattningen

av de ytterligare arealer skogsmark som behöver skyddas.

Utskottet hade ingen annan uppfattning. Det anförda innebär att

utskottet avstyrker motion MJ309 (kd) yrkande 6 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

H 3 Internationellt skogssamarbete

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. alleuropeiskt

samarbete, uppföljning av FN:s miljö- och utvecklingskonferens

år 1992 och avgifter för och resor vid deltagande i

Internationella tropiska timmerorganisationen.

För budgetåret 2000 bedöms anslagsbehovet till 1 405 000 kr.

För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara

oförändrade.

Motionerna

Eftersom det enligt motionärerna i motion MJ257 (kd) är ett

nationellt intresse att de svenska skogliga intressena får ökad

statlig representation bör anslaget höjas med en miljon kronor

(yrkande 19 delvis). Skoglig kompetens och resurser för

ändamålet vid Sveriges beskickningar utomlands behandlas i

motion MJ309 (kd) yrkande 2. Enligt motion MJ302 (fp) bör ett

internationellt skogligt sekretariat inrättas. Sekretariatet

bör ledas av en skogsambassadör. Motion MJ306 (m) behandlar

frågan om internationell bevakning inom skogsnäringen.

Tillräckliga resurser bör avsättas så att svenska intressen vid

förhandlingar om internationella överenskommelser som berör

skogsbruk eller handel med skogs- och skogsindustriprodukter

kan företrädas på ett kraftfullt sätt. Regeringen bör aktivt

verka för att klimatkonventionen inte får en sådan utformning

att den missgynnar det svenska skogsbruket (yrkande 8).

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för

utgiftsområde 23 (1999/2000/FiU1) avstyrker utskottet motion

MJ257 (kd) yrkande 19 i berörd del.

Utskottet delar uppfattningen i övriga nu aktuella motioner så

till vida att det finns ett behov av ökad samordning av

skogspolitiken på det internationella planet. Utskottet anser

också att ett aktivt svenskt agerande i internationella

skogsfrågor är viktigt. Samtidigt bör framhållas att

regeringens strävan är att minska antalet specialtjänstemän

inom utlandsrepresentationen. Med hänvisning härtill avstyrks

motionerna MJ309 (kd) yrkande 2 och MJ302 (fp).

Utskottet har inte heller någon annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ306 (m) angående vikten av att de

frågor som berör skogsbruk eller handel med skogs- och

skogsindustriprodukter företräds på ett kraftfullt och för den

svenska skogsnäringen gynnsamt sätt. Syftet med motionens

yrkande 8 kan emellertid i allt väsentligt anses tillgodosett

utan något riksdagens uttalande i frågan.

H 4 Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget H 4.

Den svenska jordbrukspolitiken

Motionerna

Jordbrukspolitikens inriktning m.m.

Enligt motion MJ213 (v) representerar den ökande användningen

av bekämpningsmedel en negativ utveckling i jordbruket. Antalet

sålda doser av bekämpningsmedel har ökat med 30 procent och

detta kan delvis kopplas till den förändrade strukturen på

jordbruken. Gårdarna har blivit större, spannmålsarealen har

ökat och vallarealen har minskat. Detta till stor del som en

följd av EU:s bidragssystem som aktivt driver på denna

strukturomvandling av jordbruket och som dessutom ställer krav

på en viss andel träda som oftast bryts med hjälp av

bekämpningsmedel. För att utvecklingen skall ta fart i en

hållbar riktning krävs politiska beslut. Målsättningen skall

vara att användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

skall ha upphört till år 2010 (yrkande 5). En satsning på en

avveckling av kemiska bekämpningsmedel skulle också vara ett

sätt att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft på en

alltmer miljömedveten marknad. För att samordna de olika

insatser som krävs skall en avvecklingsplan för användning av

kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket tas fram

(yrkande 6). Ett sätt att politiskt styra relationen mellan

djur och växtodling är att ställa krav på arealer för spridning

av gödsel. I dag tillåts en alltför liten areal att sprida

gödseln på vilket möjliggör en ohållbar djurkoncentration.

Därför bör regelverken kring krav på arealer för spridning av

gödsel skärpas (yrkande 7). En ytterligare målsättning med

jordbrukspolitiken skall vara att ingen jordbruksmark skall tas

ur produktion på ett sätt som försvårar möjligheten att återta

den i livsmedelsproduktion (yrkande 11). Sverige

nettoimporterar livsmedel. Miljöförbundet Jordens vänner har

gjort beräkningar på den "skuggareal" som varje svensk har i

ett annat land för odling till konsumtion i Sverige. Den är

netto över 400 kvm. Det skall ställas mot den jordbruksareal

som vi har till vårt förfogande i landet vilket är ca 3 300

kvm/person. Det betyder att vi, som är ett stort land med stora

arealer och liten befolkning, ändå använder betydligt mer mark

än vi själva har. Detta är orimligt och det borde råda en

bättre balans mellan export och import av livsmedel. Vi

importerar i första hand råvarugrödor från u-länder och

exporterar sedan våra förädlade produkter till dem. De fattiga

länderna måste få chansen att både utveckla sitt jordbruk och

sin vidareförädling. Enligt motionärerna bör Sverige och EU

minska sin skuggareal i u-länderna (yrkande 12). Enligt motion

MJ216 (kd) finns det stora brister i den nuvarande svenska

jordbrukspolitiken. Regeringens ensidiga strävan mot en

avreglering av europeiskt jordbruk och avsikten att låta

marknaden helt avgöra var i världen livsmedel kan produceras

billigast kommer att leda till ett radikalt förändrat

kulturlandskap i Norden. Det kan inte vara långsiktigt riktigt

att med en lågprispolitik pressa åkermark ur drift (yrkande 1).

I motion MJ222 (c) framhålls att lantbruket är drivkraften och

motorn på den svenska landsbygden. Därför är det nödvändigt att

Sveriges lantbrukare ges de politiska förutsättningarna att

utvecklas som företagare (yrkande 1). I motion MJ257 (kd)

förespråkas en inriktning av svensk jordbrukspolitik syftande

till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och

med fullt utnyttjande av befintlig åkermark. Jordbruket är

centralt för sysselsättningen på landsbygden och inom

livsmedelssektorn i övrigt. Regeringens linje att verka för en

snabb och radikal reformering av CAP är felaktig och skulle, om

den genomfördes, innebära att stora delar av åkermarken

avvecklades vilket i sin tur skulle innebära att tusentals

arbetstillfällen försvann från denna sektor. Detta kommer i sin

tur att leda till avfolkning av landsbygden och därmed vikande

möjligheter för utkomster från en rad binäringar som är

beroende av jordbruket som primärproduktion. Detta är en

utveckling som går i direkt felaktig riktning i relation till

devisen om att Hela Sverige ska leva (yrkande 1). Enligt motion

U512 (c) har regeringen visat ointresse för att ta till vara

den potential till ersättning för jordbrukets insatser som

Sverige förhandlat sig till. Regeringen bär även det yttersta

ansvaret för alla de inhemska regler som försvårat hanteringen

av ersättningar från EU på jordbruksområdet (yrkande 7). I

motion So226 (fp) uppmärksammas att våra matvanor förändras i

positiv riktning. Vi äter mer grönsaker och fisk och mindre

smör och socker. Jordbruks- och livsmedelspolitiken bör stödja

en sådan utveckling (yrkande 13).

Förenklat regelverk

Enligt motion MJ208 (m) måste riksdag och regering genom

Jordbruksverket och lantbruksenheterna arbeta för att minska

bidrags- och blankettkrånglet. Det gäller både den byråkrati

som direkt följer av EU-medlemskapet och de regler och

blanketter som är producerade inom landet. Enligt motionärerna

behövs det enklare regler för sökande av EG-stöd (yrkande 1).

Även i motion MJ222 (c) uppmärksammas den svenska

administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Enligt

motionärerna måste den vara utformad så att den medverkar till

att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och

effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet

kulturlandskap och regional utveckling. Det är av nationellt

intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk

kan få det stöd som det är berättigat till. Vidare får den inte

orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller externt hos

t.ex. jordbrukarna. Enkelhet måste prägla utformningen av

regelverket kring jordbruksadministrationen (yrkande 7).

Jordbrukets miljö- och energiskatter

I motion MJ202 (m) framhålls att basen för livsmedelsindustrins

utveckling finns i jordbruket. För närvarande belastas den

svenska primärproduktionen av skatter och avgifter som inte

finns i våra konkurrentländer. I och med EU-medlemskapet har

konkurrensen ökat. Handeln på EU-marknaden är fri och de

svenska livsmedelsföretagen utsätts för en allt hårdare

konkurrens från företag i andra EU-länder och från företag

utanför EU genom minskade tullar och andra barriärer vilket

ökar världshandeln. Friare handel ställer givetvis fokus på

villkoren i olika länder. Det innebär att Sverige inte kan ha

skatter och avgifter på jordbruket som skiljer sig alltför

mycket från konkurrentländernas. Den höga beskattningen av

svenskt jordbruk innebär en försämrad lönsamhet i produktionen

och en minskad framtidstro i de enskilda jordbruksföretagen.

Åtgärder behöver genomföras nu för att svenskt jordbruk och

livsmedelsnäring skall ges möjlighet att konkurrera på lika

villkor. I motion MJ213 (v) yrkas på en översyn av jordbrukets

miljöskatter dels för att nå miljömålen, dels för att stärka

det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Enligt motionärerna är

utformningen av jordbrukets miljöskatter avgörande för om

miljömålen skall nås och lyckas bidra till en hållbar

utveckling av svenskt jordbruk. Miljöskatterna har också på

flera sätt en inverkan på svenskt jordbruks konkurrenskraft. De

är ett incitament till miljöanpassning, vilket är positivt för

konkurrenskraften. Att ligga långt fram i miljöomställning är

en marknadsfördel som ökar i betydelse allt eftersom

miljöfrågorna blir viktigare. Samtidigt höjer miljöskatterna

det svenska jordbrukets kostnadsläge jämfört med jordbruk i

andra länder, vilket är en konkurrensnackdel för svenska

bönder. Det är därför avgörande, både för jordbrukets

konkurrenskraft och för att nå miljömålen, att miljöskatterna

utformas på ett sätt som maximerar deras miljönytta utan att

tynga det svenska jordbrukets kostnadsläge i onödan (yrkande

9). Även i motion MJ218 (m) betonas vikten av att svenskt

jordbruk kan konkurrera på lika villkor med jordbruket i övriga

EU-länder. Jordbruket skall jämställas med övriga företag i

Sverige när det gäller energiskatt (el- och eldningsoljeskatt).

Motionärerna utgår från att regeringens förslag om att sänka

dessa skatter är ett första steg för att öka lönsamheten i det

svenska jordbruket. Det gäller nu att gå vidare och också sänka

övriga skatter, dieselskatt och skatt på gödselmedel. Förslaget

att höja dieselskatten som regeringen nu föreslår får förödande

konsekvenser för lönsamheten (yrkande 1). Enligt motion MJ222

(c) förbereddes det svenska jordbruket på det kommande svenska

EU-medlemskapet genom sänkta kostnader, priser och stöd.

Grundtanken var att svenskt jordbruk skulle vara

konkurrenskraftigt redan vid inträdet i EU. I dag kan det

konstateras att det svenska jordbruket enbart delvis klarat av

det nya läget. Det är dock inte EU-medlemskapet som sådant som

skapat problemen. Tvärtom kan det konstateras att medlemskapet

är en nödvändighet för jordbruksnäringens möjligheter att

utvecklas. Det är i stället inhemskt beslutade pålagor och

outnyttjade ersättningar i kombination med drastiskt försämrade

prisnivåer på vissa produkter som skapat problemen. Efter EU-

inträdet måste svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri

kunna konkurrera på samma villkor som andra länder inom EU. Det

svenska jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft

måste stärkas (yrkande 3).

Övriga frågor

Enligt motion MJ11 (fp) behöver en expertgrupp sammankallas för

att utreda vilka negativa effekter och miljökostnader som

jordbrukspolitiken genererar (yrkande 2). I motion MJ204 (mp)

uppmärksammas vissa problem med de nu gällande trädesreglerna.

Enligt motionären får brukaren inte köra ut på trädad mark före

den 1 juli. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra fusk.

Vissa ogräs kan dock inte bekämpas mekaniskt så sent som den 1

juli. Man tvingas då tillgripa totalutrotningsmedel i stället.

Sverige bör hos kommissionen begära undantag från

trädesreglerna för att möjliggöra mekanisk bekämpning under

försommaren. Enligt motion MJ216 (kd) yrkande 3 behöver

förändringsarbetet utvecklas med nya former för löpande

konsekvensutredningar. I detta sammanhang anser motionären att

Skaraborgsområdet bör prövas som prognosområde (yrkande 4).

Enligt motion MJ217 (m) bör riksdagen hos regeringen begära att

det utreds om det går att medge "svart träda" i de områden som

är lämpliga och som därmed kan bidra till ökade miljövinster.

Normalt skall marken vara bevuxen. I vissa fall är det en

fördel från miljösynpunkt att tillåta avsteg från denna

huvudregel. Mindre totalbekämpningsmedel kommer till

användning om möjligheten till mekanisk bekämpning förbättras.

I motion MJ224 (m) framförs en rad synpunkter om jordbrukets

villkor i Mellansverige. Även i motion MJ231 (m) uppmärksammas

trädesreglerna. I motionen framhålls bl.a. att trädan bör få

brukas redan den 1 juni, både vid mekanisk och kemisk

ogräsbekämpning. Med nuvarande regler får trädan ej bearbetas

före den 1 juli. Detta innebär att konventionell träda utan

kemiska hjälpmedel är omöjlig de flesta år på grund av för kort

tid för ogräsbekämpning. I motion MJ240 (c) begärs en översyn

av ägofredslagstiftning så att fortsatt fäboddrift kan bedrivas

(yrkande 1). Att arealersättningen till spannmål skall läggas

ut med samma belopp i hela landet yrkas i motion MJ246 (c)

yrkande 1. Vidare anförs att den nya ersättningen till

vallensilage också bör läggs ut med samma belopp i hela landet

(yrkande 2). Enligt motion MJ252 (fp) yrkande 10 bör riksdagen

hos regeringen begära att en ny utredning tillsätts för att med

utgångspunkt i EU:s miljömål se över vilka miljöeffekter och

miljökostnader som kan kopplas till jordbruket. Enligt motion

MJ257 (kd) bör en konsekvensanalys om jordbruksnäringens

betydelse genomföras (yrkande 2). Vidare yrkas att frågan om

skördeskadeskydd blir föremål för en utredning (yrkande 10). I

motion K322 (m) yrkande 2 betonas behovet av rättvis fördelning

av landets EU- och nationella ersättningar till jordbruket i

Gävleborgs län. Kravet omfattar bl.a. det s.k. vallensilaget.

Utskottets överväganden

Jordbrukspolitikens inriktning m.m.

Sveriges medlemskap i EU innebär att svenskt jordbruk omfattas

av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural

Policy, CAP) som också har starka regionalpolitiska inslag. Som

utskottet tidigare framhållit i olika sammanhang (senast i bet.

1998/99:MJU7) är det viktigt att det finns ett levande

jordbruk i landets alla delar. Miljö- och regionalpolitiska

hänsyn samt incitament till en inriktning mot kvalitet skall

prioriteras i stället för kvantitet. Därmed skall det svenska

jordbrukets ställning på EU-marknaden stärkas och grunden

läggas till ett långsiktigt uthålligt jordbruk. Denna syn på

den svenska jordbrukspolitiken sammanfaller med den av

regeringen i andra sammanhang redovisade bedömningen av det

svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin som

framtidsnäringar. Dessa näringars villkor har stor betydelse

för möjligheten att nå viktiga politiska mål som uthållig

tillväxt, ekologisk omställning, biologisk mångfald, regional

balans, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning. Vidare

kan konstateras att EU-medlemskapet har inneburit fördelar för

såväl primärproduktionen som förädlingsledet. Svensk

livsmedelsexport har ökat betydligt. Livsmedelsindustrins

fortsatta konkurrenskraft bygger på möjligheten att

vidareutveckla en produktion som bättre möter konsumenternas

krav på hög kvalitet, miljöhänsyn och omsorg om djur. En

livsmedelspolitik som främjar en sådan utveckling ger därför

den svenska livsmedelsproduktionen konkurrens-fördelar. Såväl

den nationella som den europeiska livsmedelspolitiken måste

dessutom ha ett globalt perspektiv. I en värld där de rika

länderna dumpar sin överskottsproduktion i bl.a. tredje

världens städer kommer urbaniseringen i dessa delar av världen

att accelerera och en fortsatt ensidig exportproduktion av

specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna.

Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Den

nationella livsmedelspolitiken måste därför inte bara

integreras i CAP utan även, liksom EU:s, ses och förstås i sitt

globala sammanhang. På längre sikt måste det ekonomiska och

ekologiska hållbarhetsperspektivet prägla

livsmedelsproduktionen om behoven från en ökande befolkning

skall kunna mötas. Inför de kommande WTO-förhandlingarna har

knutits förhoppningar om att u-länderna i större utsträckning

än i dag skall integreras i det internationella handelssystemet

samt att förhandlingsresultatet skall medföra påtagliga

fördelar för u-länderna. Jordbruksområdet är av särskilt

intresse för u-länderna av flera skäl. Många u-länder har

betydande export av eller exportpotential för

jordbruksprodukter och en liberalisering av handeln med

jordbruksprodukter kan gynna den ekonomiska utvecklingen i

dessa länder. I jordbruksavtalets artikel 20, som fastställer

målsättningen för de kommande förhandlingarna, finns bl.a.

inskrivet att hänsyn skall tas till behovet av särskild och

differentierad behandling av u-länderna. Avslutningsvis

konstaterar utskottet att den inriktning av den svenska

jordbrukspolitiken som riksdagen vid flera tillfällen tidigare

ställt sig bakom i stort sett sammanfaller med de synpunkter

som nu redovisas i aktuella motioner. Enligt utskottets mening

finns det därmed ingen anledning att nu förorda något

ytterligare uttalande från riksdagens sida i dessa frågor.

Motionerna MJ213 (v) yrkandena 7, 11 och 12, MJ216 (kd) yrkande

1, MJ222 (c) yrkande 1, MJ257 (kd) yrkande 1, U512 (c) yrkande

7 och So226 (fp) yrkande 13 avstyrks.

När det gäller användningen av bekämpningsmedel vill utskottet

utöver redovisningen ovan om inriktningen av den svenska

jordbrukspolitiken anföra följande. I november 1997 ställde sig

riksdagen bakom regeringens förslag om det fortsatta

bekämpningsmedelsprogrammet åren 1997-2001 (prop. 1997/98:2,

bet 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). Därvid framhölls bl.a.

att det övergripande målet för det fortsatta arbetet skall vara

att ytterligare minska hälso- och miljöriskerna vid användning

av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Målet

att reducera den använda mängden aktiv substans har utgjort en

viktig drivkraft i tidigare program och har i kombination med

t.ex. substitutionsprincipen bidragit till minskade risker. En

minskad användning av aktiv substans behöver dock inte entydigt

innebära en riskminskning. Delmålen för det tredje programmet

omfattar bekämpningsmedlens egenskaper samt exponering av den

yttre miljön, arbetsmiljön och livsmedlen. Vidare ingår delmål

för användningen av bekämpningsmedel samt sprutförares

beteende. Utöver dessa åtgärder skall en kartläggning och

kvantifiering av riskerna göras i en högre utsträckning än vad

som gjorts tidigare. Under innevarande år utgår medel till

försöks- och utvecklingsverksamhet och inom ramen för

jordbrukets miljöprogram avsätts medel för informations- och

utbildningsinsatser till lantbrukare. Utskottet är, i likhet

med motionären, oroat över att användningen av

bekämpningsmedel, mätt i doser per hektar, fortsätter att öka

trots de insatser som har gjorts. Under våren avser utskottet

att ta upp frågan om bl.a. jordbrukets miljöskatter vid en

offentlig utfrågning (se nedan) och att i det sammanhanget få

frågan om bekämpningsmedelsskattens ändamålsenlighet belyst.

Med det anförda föreslår utskottet att motion MJ213 (v)

yrkandena 5 och 6 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd i den

mån de inte kan anses tillgodosedda.

Förenklat regelverk

Den svenska administrationen av EU:s gemensamma

jordbrukspolitik måste vara utformad så att den medverkar till

att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och

effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet

kulturlandskap och regional utveckling. Samtidigt skall

administrationen inte orsaka onödiga kostnader, och enkelhet

måste därför vara målet i utformningen av denna. Som redovisas

i årets budgetproposition (1999/2000:1, volym 11, utgiftsområde

23, s. 40) presenterades betänkandet Effektivare hantering av

EU:s direktstöd till jordbruket (SOU 1998:147) från

Utredningen om myndighetsorganisation på jordbrukets område mot

bakgrund av det svenska EU-medlemskapet i december 1998.

Utredningen konstaterade att det råder stora skillnader i

länsstyrelsernas administrativa effektivitet vid hanteringen av

EG:s jordbruksstöd. I betänkandet redovisas och föreslås olika

rationaliserings- och besparingsåtgärder. För att få till stånd

en mer enhetlig och effektivare handläggning beslutade

regeringen i juli 1998 en förordningsändring som bl.a. innebär

att Jordbruksverket i egenskap av utbetalande myndighet får

rätt att meddela föreskrifter om handläggning av stödärenden

och om det underlag som krävs för utbetalning av stöd.

Jordbruksverket har därefter utarbetat gemensamma rutiner för

hanteringen av EG-stödansökningarna i syfte att förenkla

handläggningen och bidra till lika behandling av ärendena.

I regeringens skrivelse En hållbar utveckling av landsbygden,

m.m. (skr. 1999/2000:14), som utskottet återkommer till längre

fram i detta betänkande, uppmärksammas de administrativa

förenklingar som följer av Miljöprogramutredningens förslag

till ny ersättningsform (SOU 1999:78). Föreslagna förenklingar

bedöms uppväga eventuella nackdelar i kontrollarbetet. Mot

bakgrund av att kulturmiljöstödet tidigare har varit det mest

resurskrävande kommer regeringen dessutom vid utarbetande av

det samlade landsbygdsprogrammet att särskilt uppmärksamma de

administrativa konsekvenserna av förslaget. Vidare framgår av

skrivelsen att regeringen överväger i de fortsatta

diskussionerna med kommissionen att ytterligare undersöka

möjligheten att sammanföra stödformerna regional vallersättning

och kompensationsbidrag. Detta skulle bl.a. bidra till ett för

den ansökande enklare stödsystem och en för myndigheten

smidigare hantering. Utskottet kan för sin del instämma i de

önskemål som framförs i flera motioner om en förenkling av

administrationen och regelverket. Enligt utskottets bedömning

är syftet med motionerna MJ208 (m) yrkande 1 och MJ222 (c)

yrkande 7 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.

Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Jordbrukets miljö- och energiskatter

Utskottet har tidigare framhållit att en gemensam politik med

likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att den

inre marknaden också skall fungera när det gäller

jordbruksproduktion. Vidare har anförts att det är EG-

kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade

åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna marknad.

Samtidigt kan olika riktade åtgärder komma i fråga på nationell

nivå för att bl.a. möjliggöra insatser för att förbättra eller

bevara miljön och främja en god djurhållning (senast i bet.

1998/99:MJU7). Som framgår av årets budgetproposition har

regeringen tidigare i regeringsförklaringen och i 1999 års

ekonomiska vårproposition uttalat sig för att jordbruket skall

ges villkor som är likvärdiga med andra näringars. Regeringen

avser att i vårpropositionen 2000 lägga fram ett förslag om att

jordbruket skall få tillämpa samma skattereduceringar som finns

för tillverkningsindustrins förbrukning av el och bränslen för

uppvärmning, dvs. att ingen energiskatt tas ut och att

koldioxidskatten är nedsatt till hälften. Förändringarna avses

träda i kraft den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s.

208). När det gäller jordbrukets miljöskatter är utformningen

av dessa avgörande för en hållbar utveckling av svenskt

jordbruk samtidigt som de har en betydande inverkan även på

svenskt jordbruks internationella konkurrenskraft. Utskottet

har för avsikt att under våren år 2000 anordna en offentlig

utfrågning bl.a. beträffande möjligheterna att utforma

jordbrukets miljöskatter på ett mer ändamålsenligt sätt så att

de bidrar till att miljömålen kan nås samtidigt som det svenska

jordbrukets konkurrenskraft bibehålls. Mot bakgrund av det

anförda föreslår utskottet att motionerna MJ202 (m), MJ213 (v)

yrkande 9, MJ218 (m) yrkande 1 och MJ222 (c) yrkande 3 lämnas

utan riksdagens vidare åtgärd.

Övriga frågor

För jordbruksgrödor, exklusive oljeväxter, har Sverige

alltsedan medlemskapet varit indelat i fem avkastningszoner där

en utjämning av avkastningsskillnaderna över landet har skett

genom att endast 55 procent av den faktiska

avkastningsskillnaden för de olika zonerna jämfört med

medelnivån har slagit igenom i arealersättningen. Som

regeringen framhåller i årets budgetproposition (prop.

1999/2000:1, volym 11, utg.omr. 23, s. 38) har beslutet om

Agenda 2000 ändrat förutsättningarna för regionaliseringen av

arealersättningen för övriga grödor, spannmål, oljelin,

proteingrödor och uttagen areal. För att ta hänsyn till detta

avser regeringen att senare under hösten genomföra förändringar

av nuvarande regionalisering. Med det anförda avstyrker

utskottet motion MJ246 (c) yrkandena 1 och 2.

När det gäller synpunkter och önskemål rörande olika

jordbrukspolitiska ställningstaganden med utgångspunkt i de

förhållanden som råder i vissa angivna län och regioner i

landet har utskottet tidigare anfört att dessa frågor bör

behandlas inom ramen för det regelverk som är tillämpligt på

jordbruket i hela landet eller i förekommande fall genom

tillämpning av sådana stödformer som är begränsade till vissa

delar av landet (se bl.a. 1997/98:JoU9, s. 50). Utskottet

vidhåller denna uppfattning och avstyrker därmed motionerna

MJ224 (m) och K322 (m) yrkande 2.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra ett uttalande i

enlighet med det i motion MJ216 yrkandena 3 och 4 framförda

förslaget om löpande konsekvensutredningar med anledning av

arbetet med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Motionen avstyrks i berörda delar.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något uttalande

från riksdagens sida om genomförandet av en konsekvensanalys om

jordbruksnäringens betydelse. Motion MJ257 (kd) yrkande 2

avstyrks.

Av regleringsbrevet för innevarande budgetår framgår att

Jordbruksverket har att, i samverkan med Naturvårdsverket och

Riksantikvarieämbetet, fortlöpande följa och utvärdera

miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i linje

med regeringens beslut den 11 juli 1996

(Jordbruksdepartementet). I detta arbete ingår bl.a. att göra

en analys av i vilken grad den gemensamma jordbrukspolitikens

olika delar och svenska åtgärder samverkar eller motverkar

varandra när det gäller att nå de gällande nationella

miljömålen. Vidare skall förslag på åtgärder lämnas som kan

möjliggöra en bättre måluppfyllelse t.ex. av gällande

nationellt regelverk. Ytterligare en del i uppdraget är att

löpande utvärdera miljöersättningsprogrammets måluppfyllelse,

kostnadseffektivitet och effekter på miljön. Enligt utskottets

bedömning är syftet med motionerna MJ11 (fp) yrkande 2 och

MJ252 (fp) yrkande 10 med det anförda i allt väsentligt

tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 762/94 av den 6 april

1994 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr

1765/92 avseende programmet för arealuttag skall

medlemsländerna besluta om lämpliga bestämmelser som motsvarar

den särskilda situationen på den uttagna arealen så att skyddet

av miljön säkras. Bestämmelserna kan också gälla växttäcke. Av

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1995:21) följer bl.a. att

fånggröda i princip skall etableras för att ett skifte skall

godkännas som träda. Om trädan följs av höstsådd gröda eller om

energiskog skall etableras året efter trädesåret får

jordbearbetning ske under trädesperioden, dock tidigast den 1

juli. Om trädan inte följs av höstsådd eller om energiskog inte

skall etableras året efter trädesåret får jordbearbetning ej

ske före vissa fastställda dagar, olika för skilda delar av

landet. Jordbruksverkets föreskrifter i dessa delar har

samordnats med övriga nationella regler för att motverka

växtnäringsläckage. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet motionerna MJ204 (mp), MJ217 (m) och MJ231 (m).

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något

uttalande från riksdagens sida med anledning av det i motion

MJ257 (kd) yrkande 10 framförda kravet om en utredning av

skördeskadeskyddet. Motionen avstyrks i berörd del.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet en

översyn av ägofredslagstiftningen. Mot bakgrund härav föreslår

utskottet att motion MJ240 (c) yrkande 1 lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Motionerna

Enligt motion MJ11 (fp) föreligger i samband med utvidgningen

unika möjligheter att genomföra reformer i EU:s

jordbrukspolitik. För att utvidgningen skall kunna bli möjlig

behövs, förutom ändringar av EG:s författningar, ändringar i

jordbrukspolitiken (yrkande 1). Sverige bör i EU även verka för

att separata miljömål för jordbruket skapas. För närvarande

saknar CAP formella miljömål men däremot omfattas jordbruket av

EU:s allmänna miljömål. Det är olyckligt att några separata

miljömål inte arbetats fram från kommissionen. Enligt

motionärerna är de nuvarande åtgärderna inom ramen för den

gemensamma jordbrukspolitiken för att minimera jordbrukets

miljöbelastning otillräckliga (yrkande 3). Enligt motion MJ213

(v) bör i ett ekologiskt hållbart jordbruk en kretsloppsbaserad

och långsiktigt uthållig jordbruksproduktion eftersträvas. Det

som kännetecknar en sådan produktion är att den utgår från

lokala förnybara resurser, effektivt utnyttjar solenergin och

den levande jorden, bevarar eller förbättrar åkerjordens

bördighet, ökar lokal recirkulering av växtnäring och organiskt

material, minimerar behovet av ändliga resurser och därmed

miljöpåverkan genom näringsläckage, inte använder

naturfrämmande ämnen, bidrar till att bevara den genetiska

mångfalden i såväl produktionen som jordbrukslandskapet och ger

husdjuren förutsättningar för ett naturligt beteende. För att

möjliggöra en utveckling mot ett jordbruk som kan uppfylla

dessa kriterier krävs en ny samhällsinriktning, med en

helhetssyn på produktion och konsumtion. De angivna kriterierna

bör utgöra grunden för utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart

jordbruk (yrkande 1). Vidare framhålls att den gemensamma

jordbrukspolitiken måste ha som målsättning att bevara ett

jordbruk i hela EU och möjliggöra produktionssystem som kan

upprätthålla ekologiska och sociala värden (yrkande 13). Enligt

motion MJ216 (kd) kan livsmedelsproduktion inte helt jämställas

med annan näringsverksamhet, därför att vi medborgare vill

försäkra oss om en nära tillgänglighet av kvalitetslivsmedel

för vår basförsörjning. Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik

måste ske på ett sådant sätt att lika konkurrensvillkor för

jordbrukare i olika EU-länder upprätthålls. Likvärdiga regler

och principer bör gälla med möjlighet till lokala variationer

som näringen själv genererar beroende på anpassningen bl.a.

till klimatförhållanden (yrkande 2). I motion MJ238 (m)

framhålls att Sverige har ett anseende att försvara och en

position som frihandelsvän att slå vakt om när det gäller

avveckling av jordbruksstödet. Det ligger med andra ord i

Sveriges intresse att driva på avvecklingstakten beträffande

EU:s jordbruksstöd. Enligt motion MJ252 (fp) är den viktigaste

uppgiften för EU inom den närmaste tiden att östutvidgningen

fortsätter. För att en utvidgning skall kunna bli möjlig

behöver den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras. Härigenom

kan EU ge tydliga signaler till de kommande medlemsländerna och

undvika obalans och snedvridande effekter av konkurrensen på

deras marknader. Många länder i Öst- och Centraleuropa är

viktiga jordbruksproducenter med ett jordbruk som är eller kan

bli konkurrenskraftigt (yrkande 1). Enligt motionärerna har den

gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inte tagit tillräcklig

hänsyn till miljön. En felaktig användning av växtnäring och

bekämpningsmedel har skapat problem. Formella miljömål för

jordbruket saknas, men däremot omfattas jordbruket av EU:s

allmänna miljömål. Det är olyckligt att några separata miljömål

inte arbetats fram från kommissionen. CAP:s åtgärder för att

minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga. Därför

bör Sverige i EU verka för att separata miljömål för jordbruket

skapas (yrkande 9). Enligt motion N388 (mp) yrkande 18 är det

viktigt för Sverige att förändringen av EU:s jordbrukspolitik

sker på ett sådant sätt att det blir möjligt att även i

framtiden bedriva jordbruk i hela landet. För att jordbruket

skall bli ekologiskt hållbart måste dagens konventionella

jordbruk ersättas med ekologiska brukningsmetoder. För att

minska transporterna och öka sysselsättningen skall produkterna

förädlas så nära brukarna som möjligt. Enligt motion U505 (fp)

fortsätter EU att blunda för alkoholens konsekvenser för

folkhälsan trots att folkhälsoaspekten numera skall genomsyra

utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik. EU

måste börja betrakta alkoholen som en hälsofråga och inte som

ett jordbruksproblem (yrkande 18). Vidare framhåller

motionärerna att en reformering av den gemensamma

jordbrukspolitiken måste komma till stånd så att EU kan ge

tydliga signaler till de kommande medlemsländerna. Länderna

måste ges tid och förutsättningar att planera för en kraftigt

reformerad jordbrukspolitik så att de inte använder

jordbrukspolitiken som en referens när de nu genomför stora

förändringar i sina respektive jordbrukssektorer (yrkande 19).

Enligt motion U513 (mp) skall Sverige inom EU prioritera

arbetet med att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken så

att stöd endast ges till ett ekologiskt hållbart, småskaligt

och djurvänligt jordbruk (yrkande 14). Vidare skall Sverige

prioritera frågan om att den gemensamma jordbrukspolitiken

förändras så att den i hög grad flyttas till nationell nivå

(yrkande 15). Vidare yrkas att Sverige som en prioriterad fråga

inom EU skall driva att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras

på ett sätt som garanterar att östländernas jordbruk inte

diskrimineras i något avseende (yrkande 28).

Enligt motion MJ206 (m) behöver reglerna för arealersättning

inom EU kompletteras. Enligt reglerna kan mark endast räknas

som uttagen om den är minst 20 meter bred. Detta borde ändras

för att möjliggöra mindre s.k. beträdor som allmänheten kan

använda bl.a. till rekreation. I motion MJ257 (kd) framhålls

att regelsystemet som skall gynna ekologisk odling behöver

förenklas. I dag används inom EU ett system med positivlistor,

dvs. det som inte finns upptaget på listan är i princip inte

tillåtet. Att få nya produkter godkända för det ekologiska

jordbruket kan ta tid, i de flesta fall minst ett år. Reglerna

om positivlistor måste bytas ut mot principiella regler för vad

som är tillåtet (yrkande 14).

Utskottets överväganden

Utgångspunkten för Sveriges förhandlingar om den gemensamma

jordbrukspolitiken är de riktlinjer som lades fast av riksdagen

efter förslag från regeringen om riktlinjer för Sveriges arbete

med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen

(prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241).

Enligt riksdagens beslut skall Sverige verka för en jordbruks-

och livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål skall vara

att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till

skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och

livsmedelsproduktion samt bidra till en global

livsmedelssäkerhet. Av beslutet framgår vidare att jordbruks-

och livsmedelsföretagens produktion skall styras av

konsumenternas efterfrågan och vara långsiktigt hållbar både

från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EU skall också

medverka till den globala livsmedelssäkerheten genom att bl.a.

hävda frihandelns principer även på livsmedelsområdet.

Av förslaget framgår vidare hur en hållbar jordbruks- och

livsmedelsproduktion skall främjas. Detta skall ske bl.a. genom

en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU,

särskilt med avseende på successivt borttagande av EG:s

marknadsordningar och en avveckling av gränsskyddet med hänsyn

till internationella åtaganden. Reformerna skall kompletteras

med riktade stöd för anpassningsåtgärder som underlättar

övergången från generella prisstöd till direktstöd samt

möjliggör utvecklingen av konkurrenskraftiga företag.

Reformerna av jordbrukspolitiken skall också kompletteras med

riktade miljö- och landsbygdsstöd för att bevara och främja den

biologiska mångfalden, bevara värdefulla natur- och

kulturmiljöer och ett varierat odlingslandskap, minimera

miljöbelastningen, beakta behovet av en långsiktig hushållning

med naturresurserna samt medverka till landsbygdens utveckling.

Genom detta skapas möjligheter för en långsiktigt hållbar och

konkurrenskraftig produktion baserad på höga miljökrav och höga

etiska krav för djurhållningen. Åtgärderna kan också stärka

landsbygdens förutsättningar att skapa attraktiva livs- och

arbetsmiljöer för såväl män som kvinnor.

Kommissionens förslag i Agenda 2000 syftar bl.a. till att öka

jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad marknadsorientering

med sänkta administrativa priser. I den överskottssituation som

EU befinner sig borde detta också leda till sänkta

konsumentpriser. Förslagen syftade också till att minska

jordbrukets negativa effekter på miljön och att förenkla det

jordbrukspolitiska regelverket. Kompensation skulle lämnas till

jordbrukarna för prissänkningen. För att underlätta jordbrukets

anpassning och strukturförändring i samband med reformeringen

av marknadsordningarna föreslogs en integrerad

landsbygdspolitik. Det innebär att nuvarande regional- och

strukturstöd inom jordbrukssektorn samt s.k. kompletterande

åtgärder (miljöersättningar, förtidspension och

skogsplantering) och riktade miljöförbättrande åtgärder

sammanförs i en enda förordning för landsbygdsutveckling.

Åtgärderna inom landsbygdsförordningen är ett komplement till

övriga stödformer i den gemensamma jordbrukspolitiken

huvudsakligen finansierade från Jordbruksfondens

garantisektion. Det principiellt nya i det ursprungliga

reformförslaget var dels förslaget om nationella kuvert, dels

förordningen om horisontella åtgärder. Genom de nationella

kuverten i marknadsordningarna för mejeri och nötkött fick

medlemsländerna möjlighet att i större utsträckning än tidigare

påverka utformningen av marknadsstöden. De horisontella

åtgärderna skulle ge medlemsstaterna möjlighet att dels förena

nationella miljökrav med utbetalning av direktstöd, dels minska

direktstöden och använda pengarna till miljöåtgärder. Den

horisontella förordningen gav medlemsstaterna möjlighet att upp

till en viss nivå bestämma hur direktstöden skall fördelas

mellan inkomststöd och riktade miljöstöd.

Som framhålls i skrivelsen finns det starka miljöskäl för att

reformera den gemensamma jordbrukspolitiken i linje med

förslagen i Agenda 2000. Marknadsordningarna inom

jordbrukspolitiken leder till höga priser vilket gett

incitament till en produktion som inte är ekologiskt hållbar.

Den förda jordbrukspolitiken har medfört en ökad

miljöbelastning, bl.a. genom förluster av växtnäringsämnen till

omgivande miljö, avdrift och ökad användning av

bekämpningsmedel, och minskad biologisk mångfald i

jordbrukslandskapet. Mot bakgrund av beslutet om riktlinjerna

för Sveriges arbete med den gemensamma jordbrukspolitiken var

förslaget ett steg i rätt riktning men, som regeringen

framhåller, var det inte tillräckligt långtgående. Den slutliga

reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken blev dock inte så

omfattande som kommissionens ursprungliga förslag.

Utskottet vill avslutningsvis understryka att riksdagen i det

ovan refererade beslutet har fastställt de principiella

riktlinjerna för Sveriges mer långsiktiga arbete med jordbruks-

och livsmedelspolitiken inom EU. Enligt utskottets mening

innebär de fastställda riktlinjerna att samtliga synpunkter i

de redovisade motionerna tillgodoses i större eller mindre

utsträckning. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att motionerna MJ11 (fp) yrkandena 1 och 3, MJ213 (v)

yrkandena 1 och 13, MJ216 (kd) yrkande 2, MJ238 (m), MJ252 (fp)

yrkandena 1 och 9, N388 (mp) yrkande 18, U505 (fp) yrkandena 18

och 19 samt U513 (mp) yrkandena 14, 15 och 28 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 762/94 av den 6 april

1994 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr

1765/92 avseende programmet för arealuttag skall ett arealuttag

omfatta ett sammanhängande område på minst 0,3 ha och ha en

bredd på minst 20 meter. Utskottet är inte berett att göra en

sådan detaljprövning av regelsystemet för arealuttag som

förutsätts i motion MJ206 (m). Därmed avstyrks motionen.

När det gäller de i motion MJ257 (kd) framförda synpunkterna

beträffande ett regelsystem som bättre gynnar den ekologiska

odlingen är utskottet inte berett att i detta sammanhang

föreslå något riksdagsuttalande. Därmed avstyrker utskottet

motion MJ257 yrkande 14.

Ekologisk produktion

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör den ekologiskt odlade arealen

fördubblas (20 %) till år 2005 och den ekologiska

animalieproduktionen bör öka. 10 % av antalet mjölkkor och

slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk produktion

till år 2005. Konsumenternas efterfrågan på ekologiska

livsmedel är avgörande för om målen kan nås. Regeringen anser

vidare att den ekologiska produktionen bör stödjas genom

åtgärder i det kommande landsbygdsprogrammet genom försöks- och

utvecklingsprojekt samt marknadsstödjande åtgärder.

Motionerna

Enligt motion MJ213 (v) yrkande 2 bör målet för den ekologiska

produktionen vara att 20 % av jordbruksarealen odlas

ekologiskt år 2005. Vidare framhålls att arealmålet för

ekologisk produktion bör kompletteras med mål för ekologisk

djurhållning samt för olika grödor (yrkande 3). Enligt

motionärerna kommer marknaden för ekologiskt certifierade

produkter allteftersom den ökar sannolikt att diversifieras. De

senaste årens utveckling har inneburit att de stora

livsmedelsindustrierna har börjat utveckla ekologiska

produkter, oftast med produktionsmetoder i förädlingen som inte

skiljer sig nämnvärt från förädlingen av konventionella

jordbruksprodukter. Detta är en helt annan typ av ekologiska

livsmedel, och de marknadsförs i större utsträckning som

miljövänliga. En ökande ekologisk marknad kommer att öka

utrymmet för olika sorters ekologiskt certifierade produkter

och regelverken för ekologisk odling och certifiering kan

därför behöva anpassas till denna marknad (yrkande 4). I motion

MJ241 (mp) framhålls att om det svenska lantbruket skall få de

konkurrensfördelar som en omställning till ett ekologiskt

lantbruk kan ge måste satsningarna komma nu. Det räcker inte

med de i och för sig lovvärda målen för det ekologiska

lantbruket. Det gäller att satsa rejält på forskning,

marknadsföring m.m. Det räcker inte längre att hävda att det

svenska konventionella lantbruket är lite mindre konventionellt

än på andra håll. Varje land försöker visa att den egna torvans

produkter smakar bäst och är framställda på det bästa sättet.

Sverige måste liksom andra länder ta fram en nationell

aktionsplan för utvecklingen av det ekologiska lantbruket.

Enligt motion U514 (kd) bör Sverige sträva mot att öka andelen

jordbruk med ekologisk inriktning. Jordbruket skall också

bevara odlingslandskapets mångfald av växter och djur. Det är

samtidigt viktigt i ett globalt perspektiv att åkermarken i

Sverige och Europa finns tillgänglig för livsmedelsproduktion.

Miljöavgifter för jordbruket skall i sin helhet återgå till

näringen och användas till att förstärka näringens långsiktiga

förmåga till ekologiskt helhetstänkande (yrkande 8).

Utskottets överväganden

Enligt tidigare beslut (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9,

rskr. 1997/98: 116) bör den ekologiska produktionen ses som en

del i en strategisk satsning för ett hållbart svenskt jordbruk.

Eftersom den ekologiska produktionen är en spjutspets i arbetet

med att miljöanpassa jordbruket är utvecklingen av den

ekologiska produktionen ett prioriterat område. Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning att den ekologiskt

odlade arealen bör kunna fördubblas (20 %) till år 2005 och att

den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Som regeringen

framhåller bör 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt

och lamm finnas i ekologisk produktion till år 2005. Som

framgår av skrivelsen är förslagen baserade på en bedömning av

marknadsutvecklingen av den ekologiska produktionen.

Konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel är avgörande

för om målen kan nås. Samtidigt är det viktigt att skapa

förutsättningar för en marknadsutveckling där denna efterfrågan

på ekologiska livsmedel kan tillgodoses och där produktionen

kan ske utan permanenta produktionsstöd. Enligt utskottets

bedömning kan syftet med motionerna MJ213 (v) yrkandena 2, 3

och 4, MJ241 (mp) och U514 (kd) yrkande 8 med det anförda i

allt väsentligt anses tillgodosett. Utskottet föreslår därför

att berörda motionsyrkanden lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Landsbygdsprogram för hållbar utveckling

Bakgrund

Enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd till

utveckling av landsbygden bör miljöåtgärder inom jordbruket

spela en framträdande roll under de kommande åren för att

stödja en hållbar utveckling på landsbygden och tillmötesgå

samhällets ökade behov av tjänster på miljöområdet. Vidare

anges i förordningen att politiken för en sådan utveckling bör

ha som mål att bl.a. återställa och höja landsbygdsområdenas

konkurrenskraft och därigenom bidra till att trygga och skapa

ny sysselsättning. Bakgrunden är att jordbruket under de

kommande åren måste anpassas till nya förutsättningar och

ytterligare förändringar beträffande marknadsutveckling,

marknadsåtgärder, handelsregler, konsumenternas krav och val

samt utvidgningen av EU. Dessa förändringar kommer inte bara

att påverka jordbruksmarknaden utan hela den lokala ekonomin

på landsbygden.

Förordningen om utveckling av landsbygden ersätter nio nu

gällande rådsförordningar om struktur-, miljö- och

landsbygdsåtgärder med anknytning till den gemensamma

jordbrukspolitiken. De stödformer som regleras i den nya

förordningen är investeringar i jordbruksföretag, startstöd,

kompetensutveckling, förtidspensionering, kompensationsbidrag i

mindre gynnade områden, miljövänligt jordbruk, förbättrad

bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, skogsbruk

samt olika åtgärder för att främja anpassning och utveckling av

landsbygden. Endast åtgärder för miljövänligt jordbruk är

obligatoriska för medlemsländerna. För att programmet skall

kunna godkännas för medfinansiering från EG:s jordbruksfond

krävs dock att det finns en balans mellan åtgärderna.

I mål 1-området som består av nuvarande mål 6 och kustområdena

i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län kommer

åtgärder utöver kompensationsbidrag och miljöersättningar att

genomföras inom ramen för integrerade mål 1-program. EG-

finansieringen för dessa åtgärder kommer att ske från

Jordbruksfondens utvecklingssektion.

Regelverk, inriktning m.m.

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör ett samlat landsbygdsprogram

införas för perioden 2000-2006. Landsbygdsprogrammet bör

främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar

utveckling av jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket

och landsbygden. Lika möjligheter till utveckling för kvinnor

och män bör främjas. Åtgärder som syftar till att ta till vara

jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa

miljöeffekter bör spela en framträdande roll i det samlade

programmet. Det är samtidigt viktigt med åtgärder som syftar

till att förbättra landsbygdens konkurrenskraft genom att

underlätta en nödvändig anpassning av jordbrukssektorn till nya

förutsättningar.

Motionerna

Enligt motion MJ7 (kd) bör riksdagen få ett större inflytande

vid utformningen av program för utvecklingen av landsbygden.

Enligt motionärerna vet parlamentarikerna i stora stycken inte

vad det slutliga programmet kommer att innehålla och än mindre

hur regelverket, som tidigare starkt kritiserats, kommer att se

ut. Detta är otillfredsställande varför en ny ordning bör

prövas i framtiden (yrkande 1). För de enskilda lantbrukarna

som skall tillgodogöra sig landsbygdsprogrammet innebär

tidsförseningarna väldiga problem. Enligt motionärerna krävs

det en tidsmässigt bättre framförhållning vid utformandet av

landsbygdsutvecklingen (yrkande 2). Vidare bör administrationen

av landsbygdsutvecklingsprogrammet förenklas (yrkande 16).

Enligt motion MJ8 (c) bör miljö- och landsbygdsprogrammen vara

skrivna på ett sådant sätt att programmen garanterar att

avsatta medel utnyttjas fullt ut (yrkande 1). Vidare framhålls

att det byråkratiska krånglet som finns både för myndigheter

och företag måste minska (yrkande 7). I motion MJ10 (m)

uppmärksammas vikten av ett enkelt och ändamålsenligt regelverk

för miljöprogrammet. Detta främjar anslutningsgraden och

minskar byråkratin. Strävan bör vara att minska antalet områden

och ersättningsformer för att skapa en större flexibilitet för

att utnyttja de anslagna medlen fullt ut (yrkande 3). Enligt

motionärerna är grunden för en livskraftig landsbygd ett

lönsamt och konkurrenskraftigt jordbruk. Basen i det svenska

jordbruket är den konventionella produktionen i ett såväl

produktions- som miljöperspektiv. Det konventionella

jordbrukets konkurrenskraft på den alltmer globaliserade

livsmedelsmarknaden är avgörande för en positiv utveckling av

den svenska landsbygden (yrkande 4). Enligt motion MJ212 (m)

måste nya regler för miljö-, struktur- och regionala åtgärder

snabbt arbetas fram. Dessa måste vara enkla och effektiva när

det gäller utnyttjandet och samtidigt resultera i goda

miljöeffekter (yrkande 6). I motion MJ222 (c) yrkande 4

uppmärksammas att Sverige fick en mycket dålig tilldelning av

EG-resurser. Enligt motionärerna kan konsekvensen bli att

ambitionen i det svenska miljöprogrammet för jordbruket måste

dras ner. Det finns anledning att konstruktivt verka för att

hitta lösningar som innebär att eventuella skador minimeras.

Enligt motion MJ8 (c) yrkande 14 bör hästen integreras i den

nya landsbygdsförordningen. Vidare yrkas att s.k.

uppfödarpremier införs (yrkande 16). I motion MJ201 (c) yrkas

att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå en

sammanhållen svensk politik för utvecklingen av hästnäringen.

Även i motion MJ228 (c) efterfrågas en sammanhållen statlig

hästpolitik. I motion MJ233 (kd) framförs en rad synpunkter

beträffande den svenska halvblodsaveln och uppfödarpremier

(yrkande 2), en EU-anpassning av hästen och hästnäringen till

det jordbrukspolitiska ansvarsområdet (yrkande 3) och om EU-

stöden till den svenska hästaveln och hästnäringen (yrkande

4). Även i motion MJ237 (c) uppmärksammas den svenska

halvblodsaveln och ett eventuellt införande av uppfödarpremier.

Enligt motion MJ244 (c) bör en statlig utredning tillsättas med

uppgift att föreslå en sammanhållen svensk politik för

utvecklingen av hästnäringen (yrkande 1). Vidare anser

motionärerna att hästen måste integreras i den nya s.k.

landsbygdsförordning som skall träda i kraft år 2000 (yrkande

2) och att uppfödarpremier bör införas (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen

bemyndigar regeringen att tillämpa ett svenskt

landsbygdsprogram enligt rådets förordning (EG) nr 1257/99.

Syftet med detta förfarande är att förhandlingarna med EG-

kommissionen därmed skall kunna slutföras i sådan tid att ett

samlat svenskt landsbygdsprogram skall kunna träda i kraft från

den 1 januari år 2000. För att detta skall vara möjligt måste

regeringen överlämna ett förslag till landsbygdsprogram till

EG-kommissionen redan under hösten 1999. Programmet överlämnas

med förbehåll av riksdagens godkännande av ovan nämnda

bemyndigande. Med det anförda avstyrks motion MJ7 (kd)

yrkandena 1 och 2.

Som framhålls i skrivelsen medger det samlade regelverk som

utgör den nya landsbygdsförordningen en större flexibilitet och

därmed möjlighet för medlemsländerna att kombinera olika

åtgärder för totalt bättre effekt. Miljömålen kan t.ex. uppnås

genom att miljöersättningarna till jordbruket kan kombineras

med riktade stöd till investeringar, till utvecklingsprojekt

eller för kompetensutveckling. Samtidigt bör uppmärksammas att

den nya ordningen också ställer större krav på medlemsländerna

att utforma balanserade program där effekterna av åtgärderna

löpande skall följas upp och utvärderas. Som regeringen

framhåller är de tidigare ramarna för EG-finansiering som

avsattes för enskilda åtgärder inte längre aktuella.

Fördelningen av EG- finansiering mellan olika åtgärder avgörs

av valet av åtgärder samt av medfinansieringsnivån. Regeringen

har vidare för avsikt att samlat bedöma ekonomiska och

administrativa konsekvenser för myndigheterna efter programmets

slutliga utformning. När det gäller förslaget till nytt

miljöprogram bör även uppmärksammas att detta bedöms leda till

förenklingar för såväl lantbrukarna som de myndigheter som

administrerar miljöåtgärderna. Förenklingar erhålls genom att

bl.a. antalet ersättningsformer minskar, klassificeringen av

slåtter- och betesmarkernas bevarandevärde överlåts till

länsstyrelsen och viss administration centraliseras till

Jordbruksverket. Vidare föreslås att underlag för och

utformning av besluten förenklas. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna MJ7 (kd) yrkande 16, MJ8 (c) yrkandena 1

och 7, MJ10 (m) yrkande 3 och MJ212 (m) yrkande 6 i den mån de

inte kan anses tillgodosedda.

Som regeringen framhåller är ett ekologiskt hållbart jordbruk

ett jordbruk som är resursbevarande, miljöanpassat och etiskt

godtagbart. Ett grundläggande krav är att det framtida

handlingsutrymmet bibehålls för kommande generationer.

Kriterier för ett ekologiskt hållbart jordbruk har tidigare

redovisats i propositionen Hållbart jordbruk och fiske (prop.

1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). När det

gäller den nya skogspolitiken som beslutades år 1993 (prop.

1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93: 352) och

utvärderades år 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3,

rskr. 1998/99:32) kännetecknades denna av två jämställda mål;

ett miljömål och ett produktionsmål. Utskottet anser i likhet

med regeringen att landsbygdsprogrammet kan bidra till att

uppfylla skogspolitikens mål genom skogskapitlets miljöartikel

och insatser för kompetensutveckling till skogsägare. Som

framhålls i skrivelsen kräver ett ekonomiskt och socialt

hållbart jordbruk bl.a. att jordbruket producerar livsmedel med

en hög kvalitet till rimliga priser för konsumenterna och ger

rimlig ersättning till producenterna. Det är av stor vikt att

hela Sverige utvecklas. Därför måste arbetstillfällen skapas

där människorna finns, och det är viktigt att det finns ett

levande jordbruk i landets alla delar. Jordbruket, skogsbruket

och förädlingsindustrin har stor betydelse för möjligheten att

nå viktiga politiska mål som uthållig tillväxt, regional

balans, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning.

Jordbruket i norra Sverige och södra Sveriges skogsbygder har

en särskild regionalpolitisk betydelse genom den mångfald av

värden som jordbruksnäringen och dess verksamheter förknippas

med. Jordbruket och skogsbruket bidrar till att upprätthålla

sysselsättning, befolkningsunderlag och samhällsstruktur i

dessa delar av landet.

När det gäller det nya landsbygdsprogrammets inriktning delar

utskottet regeringens uppfattning att ett samlat

landsbygdsprogram kan bidra till viktiga mål som uthållig

tillväxt i hela Sverige, landsbygdsutveckling och ökad

sysselsättning. En prioritering bör vara miljö- och

regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en inriktning av

livsmedelsproduktionen mot kvalitet före kvantitet. Därmed kan

det svenska jordbrukets ställning på EU-marknaden stärkas och

grunden till ett långsiktigt hållbart jordbruk läggas.

Jordbruket måste också ges möjlighet att utvecklas och anpassas

till nya förhållanden och vara en del av en integrerad

utveckling av hela landsbygden. Som regeringen framhåller bör

omfattningen och inriktningen av åtgärderna styras av de skilda

förutsättningar för jordbrukets och landsbygdens utveckling som

föreligger i olika delar av landet. Vidare skall åtgärderna

inom landsbygdsprogrammet medverka till ett hållbart samhälle

och till att miljökvalitetsmålen och miljömålen för jordbruket

och odlingslandskapet uppnås. Utskottet delar också regeringens

uppfattning att tyngdpunkten i programmet bör ligga på åtgärder

som syftar till att stödja en ekologiskt hållbar utveckling.

Landsbygdsprogrammet skall också medverka till en ekologiskt

hållbar utveckling inom skogsbruket och till att förstärka

jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrensförmåga genom

satsningar på kvalitet och miljöanpassning. En större del av

tillgängliga medel bör användas till riktade åtgärder som

syftar till att stimulera en miljövänlig och konkurrenskraftig

kvalitetsproduktion. Enligt utskottets mening kan syftet med

motionerna MJ10 (m) yrkande 4 och MJ222 (c) yrkande 4 med det

anförda i allt väsentligt anses tillgodosett. Utskottet

avstyrker därmed motionerna i berörda delar.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet för

närvarande ett arbete med att ta fram direktiv för en utredning

om en sammanhållen svensk hästnäringspolitik. Avsikten är att

resultatet av den kommande utredningen skall kunna presenteras

under det svenska ordförandeskapsåret i EU. Mot bakgrund härav

föreslår utskottet att motionerna MJ8 (c) yrkandena 14 och 16,

MJ201 (c), MJ228 (c), MJ233 (kd) yrkandena 2, 3 och 4, MJ237

(c) och MJ244 (c) yrkandena 1, 2 och 4 lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram

Skrivelsen

Totalramen för ett förslag till landsbygdsprogram föreslås

omfatta ca 3 192 miljoner kronor år 2000. Kostnaderna för

miljöersättningarna och miljöinriktad kompetensutveckling inom

ramen för landsbygdsprogrammet beräknas för år 2000 uppgå till

ca 2 350 miljoner kronor. För att stödja miljöinriktade

investeringar avsätts motsvarande ca 100 miljoner kronor år

2000. I enlighet med vad Miljöprogramutredningen framför kommer

landsbygdsprogrammet i sin helhet att bidra till att effektivt

uppnå miljömålen genom en kombination av olika åtgärder. Enligt

regeringen är ytterligare åtgärder som bidrar till att uppnå

miljömålen bl.a. investeringstöd och kompensationsbidraget för

mindre gynnade områden. Genom förändringar i regelverket får

detta stöd en tydligare inriktning mot att stödja hållbara

produktionssystem. Åtgärder inom ramen för insatsområdet för en

ekologiskt hållbar utveckling beräknas redan under år 2000

uppgå till drygt 3 000 miljoner kronor. Genom att Sverige kan

tillgodogöra sig indexeringsmedel kan programbudgeten årligen

utökas. Under förutsättning att nya EU-medel tillkommer så

skulle detta tillsammans med svensk medfinansiering kunna ge

förutsättningar för att nå en omfattning av

landsbygdsåtgärderna motsvarande ca 3 530 miljoner kronor år

2003. Inom denna totalram tillförs huvudparten insatsområdet

för ekologiskt hållbar utveckling, dvs. åtgärder som syftar

till att uppnå jordbrukets och skogsbrukets miljömål. I

enlighet med vad som ovan redovisats om den samlade effekten

av miljöersättningar, kompetensutveckling och investeringsstöd

skulle tillkomna medel kunna möjliggöra en samlad insatsnivå

inom programmet som i stort når upp till dagens omfattning av

miljöprogrammet. Regeringen avser att under perioden införa

landsbygdsåtgärder vilka inledningsvis blir helt nationellt

finansierade.

Motionerna

Enligt motion MJ7 (kd) bör regeringen i samband med vårbudgeten

återkomma med förslag för att stärka

landsbygdsutvecklingsprogrammet (yrkande 3). Enligt

motionärerna måste man tillförsäkra Sverige och svenskt

lantbruk hela den budgetram som EU medgett. Regelsystemet och

tillämpningen måste utvecklas så att dessa inte upplevs som ett

hinder utan som möjligheter (yrkande 4). Att tillgodogöra sig

indexeringsmedel så att programbudgeten årligen kan utökas

måste givetvis också gälla den svenska medfinansieringen och

den nationella finansieringen (yrkande 6). Enligt motion MJ8

(c) bör modulering som ett sätt att omfördela medel från en del

av jordbruket till en annan avvisas. En sådan åtgärd som t.ex.

skulle innebära att medel omfördelas från arealersättning till

landsbygdsåtgärder innebär knappast att det svenska jordbrukets

konkurrenskraft i förhållande till våra grannländer förbättras

(yrkande 6). I motion MJ10 (m) framhålls att det mot bakgrund

av den minskade budgetramen för landsbygdsprogrammet är av

stor vikt att den årliga indexuppräkningen utgår från

totalbeloppet 3 500 miljoner kronor. De nationella anslagen i

budgetramen måste utnyttjas fullt ut även om motsvarande EU-

medel minskat (yrkande 1). När det gäller miljöåtgärder i

jordbruket förutsätts i motion MJ203 (m) att regeringen ställer

de medel till förfogande som avsätts för miljöersättningar i

jordbruket. Även i motionerna MJ208 (m) yrkande 2 och MJ218 (m)

yrkande 3 framhålls det angelägna i att Sverige utnyttjar hela

det framförhandlade miljöstödet till det svenska jordbruket. I

motion MJ257 (kd) yrkas att kostnadsramarna för EU-

medfinansierade anslag långsiktigt skall ligga på en nivå som

innebär att Sverige fullt ut använder de EG-anslag som är

möjliga (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Som framhålls i skrivelsen kommer landsbygdsprogrammet, genom

sin kombination av olika åtgärder, att på ett effektivt sätt

bidra till att man uppnår miljömålen. De ytterligare åtgärder

som medverkar till att miljömålen uppnås är bl.a.

investeringsstödet och kompensationsbidraget för mindre gynnade

områden. Genom förändringar i regelverket får dessa stöd en

tydligare inriktning mot att stödja hållbara produktionssystem.

Genom att tillgodogöra sig indexeringsmedel kan den svenska

programbudgeten årligen utökas. Som framgår av skrivelsen

skulle detta tillsammans med svensk medfinansiering kunna ge

förutsättningar för att nå en omfattning av

landsbygdsåtgärderna som motsvarar ca 3 530 miljoner kronor år

2003. Enligt skrivelsen har regeringen för avsikt att efter en

översyn av programmet år 2002 överväga en utökning av

programmet. Översynen omfattar även en prövning av

förutsättningar för utökad EG-finansiering genom tillförsel av

ytterligare medel från EG-budgeten eller genom modulering. Som

regeringen framhåller bör behovet av åtgärder och utvecklingen

av programmet vara avgörande för hur en sådan utbyggnad i

sådana fall skall se ut. Utskottet avvaktar fortsatta

överväganden angående kostnadsramar och finansieringsformer och

är inte berett att nu föreslå något uttalande från riksdagens

sida i dessa frågor. Därmed föreslås att motionerna MJ7 (kd)

yrkandena 3, 4 och 6, MJ8 (c) yrkande 6, MJ10 (m) yrkande 1,

MJ203 (m), MJ208 (m) yrkande 2, MJ218 (m) yrkande 3 och MJ257

(kd) yrkande 5 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Stödet till norra Sverige m.m.

Skrivelsen

Regeringens utgångspunkt inför arbetet med att utforma ett

landsbygdsprogram är att den tidigare stödnivån i norra Sverige

som uppnåtts genom stödformerna kompensationsbidrag, regional

miljöersättning och det nationella stödet skall kunna

upprätthållas genom motsvarande stödformer i det nya

programmet.

Motionerna

Enligt motion MJ5 (kd) yrkande 1 finns ett stort behov av höjd

intransportersättning för jordbruket i norra Sverige där kött

och ägg ingår i underlaget. Ett höjt intransportstöd skulle

sannolikt leda till ökad stabilitet, framtidstro och därmed en

ökad investeringsvilja bland lantbrukarna i området. Enligt

motionärerna bör kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingå i

underlaget för merkostnaderna i norra Sverige.

Kadaverinsamlingen har medfört att jordbruket i norra Sverige

drabbats av högre kostnader än i södra Sverige (yrkande 2).

Riksdagen bör besluta om en utformning av Norrlandsstödet i

enlighet med vad som anförts samtidigt som ersättningarna

förstärks inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet

(yrkande 3). Enligt motion MJ7 (kd) är intransportstödet med

flera för Norrland viktiga särskilda ersättningar betingade av

regionens geografiska och klimatiska förutsättningar.

Ersättningarna behöver förstärkas vilket bör ske inom ramen för

landsbygdsutvecklingsprogrammet (yrkande 12). Även i motion MJ8

(c) framförs krav på en höjd intransportersättning i norra

Sverige vilket skulle leda till ökad stabilitet, framtidstro

och därmed en ökad investeringsvilja. Jordbrukets struktur i

norra Sverige samt områdets stora avstånd gör att kostnaderna

för insamling av mjölk, kött och ägg är högre än på andra håll

i landet (yrkande 11). Enligt motion MJ235 (kd) finns ett stort

behov av höjd intransportersättning för jordbruket i norra

Sverige där kött och ägg ingår i underlaget (yrkande 1). Vidare

bör kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingå i underlaget för

merkostnaderna i norra Sverige (yrkande 2). Även i motion MJ246

(c) framhålls att den nationella ersättningen till norra

Sverige måste räknas upp för att täcka näringens faktiska

merkostnader. Det krävs en höjd intransportersättning för mjölk

och återinförande av intransportersättning för kött och ägg.

Vidare måste åtgärder vidtas för att upprätthålla lönsamheten i

svinproduktionen och kompensation utgå för de högre kostnaderna

för kadaverinsamling (yrkande 3). Enligt motion MJ308 (s) bör

stödområde 2 B i Jämtlands län överföras till stödområde 2 A.

Utskottets överväganden

Som framhålls i skrivelsen var en av utgångspunkterna vid

tillämpningen av miljö-, struktur- och regionalstöden inför

perioden 1995-1999 att upprätthålla stödnivån till jordbruket

i norra Sverige. Enligt fördraget om Sveriges anslutning till

EU har det varit möjligt att lämna ett stöd till jordbruket i

norra Sverige motsvarande nivån före det svenska medlemskapet.

Genom att utnyttja möjligheten till medfinansierade stödformer

inom gemenskapen kunde stödnivån upprätthållas. Det tidigare

helt nationella stödet ersattes delvis av stödformerna

kompensationsbidrag och den s.k. ersättningen till öppet

odlingslandskap inom miljöersättningsprogrammet. Till dessa

stödformer kommer ett nationellt stöd vars utformning regleras

av ett särskilt beslut av EG-kommissionen. Det nationella

stödet är utformat med hänsyn till stödnivåerna i

kompensationsbidraget och miljöersättningarna. En utgångspunkt

för statsmakterna vid utformningen av stöden var att utnyttja

möjligheten till medfinansiering från EG-budgeten. För såväl

miljöersättningen som kompensationsbidraget valdes den högsta

möjliga ersättningsnivå som gemenskapen kunde medfinansiera.

Det nationella stödet motsvarade sedan mellanskillnaden till

den tidigare stödnivån. Utgångspunkt inför arbetet med att

utforma ett landsbygdsprogram är att den tidigare stödnivån i

norra Sverige, som uppnåtts genom stödformerna

kompensationsbidrag, regional miljöersättning och det

nationella stödet, skall kunna upprätthållas genom motsvarande

stödformer i det nya programmet. Utskottet är inte berett att

nu gå närmare in på frågor som rör omfattningen och

inriktningen av stödformerna i det nya programmet. Mot bakgrund

av det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ5 (kd)

yrkandena 1 och 3, MJ7 (kd) yrkande 12, MJ8 (c) yrkande 11,

MJ235 (kd) yrkande 1 och MJ246 (c) yrkande 3 delvis lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Med det anförda avstyrks även motionerna MJ5 (kd) yrkande 2,

MJ235 (kd) yrkande 2 och MJ246 (c) yrkande 3 delvis.

Utskottet är inte heller berett att i detta sammanhang föreslå

något uttalande från riksdagens sida med anledning av det i

motion MJ308 (s) framförda kravet om en överföring av

stödområde 2 B i Jämtlands län till stödområde 2 A. Det får i

första hand ankomma på regeringen att ta ställning till behovet

av eventuella förändringar i stödområdesindelningen. Motionen

avstyrks.

Insatsområde 1 - Åtgärder för ett ekologiskt

hållbart jordbruk

Allmänna överväganden

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning behöver jordbrukets miljöarbete

fördjupas och breddas så att produktionen och utnyttjandet av

natur- och kulturresurser kan vidareutvecklas på ekologiskt

hållbar grund. Insatsområdet omfattar åtgärder för

miljöersättningar, kompensationsbidrag till mindre gynnade

områden, kompetensutveckling av jord- och skogsbrukare samt

stöd till investeringar som kan stödja en hållbar utveckling.

Jordbrukets miljöprogram bör få en fortsättning i

landsbygdsprogrammet genom att miljöersättningarna införs i tre

delprogram. Vid utformandet bör särskild hänsyn tas till

samhällets behov av att säkerställa produktionen av kollektiva

nyttigheter, t.ex. bevarandet av den biologiska mångfalden och

kulturmiljön. Utöver miljöersättningarna erbjuder EG:s

landsbygdsförordning totalt sett en bredare meny av

miljöinriktade ersättningar och krav på särskild miljöhänsyn,

som t.ex. stöd till icke-produktiva miljöinvesteringar och

kompetensutveckling. Sammantaget kan dessa åtgärder komplettera

de arealbaserade miljöersättningarna och medverka till att

jordbrukets miljömål och de nationella miljökvalitetsmålen

uppnås på ett effektivare sätt. Även kompensationsbidraget

bör tillämpas på miljömässiga grunder. Syftet med

kompensationsbidraget är att bibehålla jordbruksmarken i

produktion i de mindre gynnade områdena och på så sätt bidra

till att bibehålla en livskraftig landsbygd och ett öppet

odlingslandskap och därmed förutsättningarna för att bevara

natur- och kulturvärden.

Införandet av nya miljöersättningar inom ramen för ett nytt

landsbygdsprogram och framför allt den övergångsvisa

hanteringen av gamla och nya åtaganden kräver tidsmässigt

omfattande och kostnadskrävande administrativa förberedelser

hos berörda myndigheter. De nya miljöersättningarna öppnas för

nyanslutning först år 2001 med undantag för den nyligen införda

åtgärden för bevarande av natur- och kulturmiljöer i

renskötselområdet. Regeringen har som målsättning att även

hålla ersättningen för den ekologiska produktionen öppen för

nyanslutning under år 2000. Regeringen har för avsikt att ge

Jordbruksverket i uppdrag att genomföra detta. Övriga åtgärder

inom insatsområdet, t.ex. investeringsstöd, kan införas från år

2000.

Motionerna

Enligt motion MJ1 (m) bör regeringen vidta åtgärder som

säkerställer det ekologiska jordbruket. Vallersättningen bör

inte tas bort utan i stället prioriteras på grund av den breda

miljönytta denna odling medför. Gotland kan på så sätt få del

av de stimulansåtgärder som det finns utrymme för inom

landsbygdsprogrammet (yrkande 1). I motion MJ7 (kd)

uppmärksammas behovet av beredskap för nya miljöprograminsatser

under programperioden. Framför allt behövs en beredskap för

odling av grödor som kan anses ligga utanför huvudfåran. En

särskild pott bör därför finnas som möjliggör särskilda

insatser under programtiden (yrkande 15). Enligt motion MJ213

(v) yrkande 8 skall miljöstöden utformas så att den biologiska

mångfalden inte hotas. I motion MJ218 (m) framhålls att

lantbruket måste ges möjligheter att minska sin negativa

påverkan på miljön. I dag är det olönsamt att hålla djur på

bete. Om djurägare skall kunna fortsätta med detta viktiga

arbete krävs miljöersättningar utöver de inkomster djuren

inbringar. Det ligger också i lantbrukets intresse att minimera

påverkan på miljön av näringsförluster och helt undvika

kemikaliepåverkan i vattendrag och sjöar (yrkande 2).

Enligt motion MJ8 (c) skall miljöprogrammet vara öppet i sin

helhet år 2000. Regeringen bör verka för ett undantag i

regelverket så att de lantbrukare som går in i olika

miljöprogram år 2000 gör det på ett års basis. Detta är fullt

möjligt eftersom Sverige fått rätt att förlänga nuvarande

program med ytterligare ett år. Stängs programmet skulle det

riskera att utestänga jordbrukare som vill gå in i programmet

(yrkande 2). I motion MJ10 (m) yrkas att nyanslutning när det

gäller ängs- och hagmarker skall kunna göras redan år 2000.

Redan godkända marker skall kvarstå med ersättning även om

länsstyrelserna inte hunnit med den särskilda prövningen enligt

det nya systemet (yrkande 8). Enligt motion MJ211 (c) bör

gällande miljöstöd till fäbodbete hållas öppet för anslutning

under år 2000 (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Som framgår av skrivelsen utformas miljöersättningarna i tre

delprogram i enlighet med den struktur som

Miljöprogramutredningen (SOU 1999:78) föreslagit. Delprogram 1

syftar till att ersätta jordbruket för dess produktion av

kollektiva nyttigheter såsom biologisk mångfald, genetisk

variation och kulturmiljövärden. Syftet med delprogram 2,

miljövänlig vallodling, renodlas till att huvudsakligen

inriktas på att bidra till att upprätthålla ett öppet

odlingslandskap. Åtgärden begränsas i huvudsak till

stödområdena 1-5. Delprogram 3 innehåller bl.a. åtgärder för

att stimulera en övergång till ekologisk produktion samt

åtgärder för att minska växtnäringsläckaget från jordbruket.

Som regeringen framhåller ger EG:s landsbygdsförordning ökade

möjligheter att bidra till uppfyllandet av de nationella

miljökvalitetsmålen. Detta har också beaktats genom förslaget

att avsätta medel för investeringar som främjar miljöanpassade

produktionsformer m.m. i jordbruksföretagen. Sammantaget

förväntas åtgärderna bidra till att miljömålen uppnås på ett

mer effektivt sätt. Vidare kommer kompensationsbidraget för

mindre gynnade områden att tillämpas på ett sådant sätt att ett

ekologiskt hållbart jordbruk i dessa områden bibehålls och

utvecklas. Avslutningsvis konstaterar utskottet att

miljöprogrammet skall medverka till att bl.a. uppfylla de

svenska miljömålen för jordbruket och målsättningen att ställa

om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Inom ramen

för programmet erbjuds jordbrukare att göra miljöåtaganden för

vilka de kompenseras för den kostnad eller det inkomstbortfall

som åtagandet innebär. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ1 (m) yrkande 1, MJ7 (kd) yrkande 15, MJ213 (v)

yrkande 8 och MJ218 (m) yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Ingångna flerårsåtaganden enligt det nuvarande miljöprogrammet

löper perioden ut i enlighet med de bestämmelser som gäller för

rådsförordning (EEG) 2078/92 och de kostnadsåtaganden för EU

och staten som följer av dessa. För att underlätta övergången

till de nya miljöersättningarna har Sverige genom EG-

kommissionens beslut fått möjlighet att erbjuda jordbrukare ett

års förlängning av åtaganden påbörjade under år 1995. Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning beträffande införandet

av det nya programmet. Som framhålls i skrivelsen krävs

omfattande administrativa förberedelser under år 2000 av

berörda myndigheter. När det gäller regeringens målsättning att

även ersättningen för den ekologiska produktionen hålls öppen

för nyanslutning under år 2000 konstaterar utskottet att detta

skulle främja syftet att tillsammans med konsumenternas

efterfrågan av ekologiska livsmedel skapa förutsättningar för

att nå det nya målet att den ekologiskt odlade arealen

fördubblas till år 2005. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna MJ8 (c) yrkande 2, MJ10 (m) yrkande 8 delvis och

MJ211 (c) yrkande 2.

Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i

odlingslandskapet (delprogram 1)

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör jordbrukets positiva inverkan

på natur- och kulturmiljön främjas genom att nya

miljöersättningar införs i enlighet med

Miljöprogramutredningens förslag. Omfattningen bör vara i

princip oförändrad i jämförelse med motsvarande delprogram i

det nuvarande miljöprogrammet. Detta innebär en fortsatt hög

ambitionsnivå samtidigt som lantbrukarnas ansökningsförfarande

och berörda myndigheters administration underlättas.

Motionerna

Enligt motion MJ4 (kd) är det för södra Sveriges skogsbygder

angeläget att stödet för öppet odlingslandskap omfattar området

och ligger på en sådan nivå att det verksamt bidrar till den

utveckling som de flesta torde önska (yrkande 1 delvis). I

motion MJ10 (m) framhålls att den biologiska effekten av

insatta medel ökar radikalt när det gäller ängs- och hagmarker

på grund av dessa markers artrikedom. Uteblivna ersättningar

hotar å andra sidan dessa värden. Flexibla lösningar är därför

nödvändiga och bedömningar måste göras utifrån områdenas

speciella värden. Anslagsnivån bör anpassas så att ytterligare

värdefulla områden kan bevaras (yrkande 8 delvis). I motion

MJ211 (c) betonas betydelsen av en rimlig ersättningsnivå i ett

nytt miljöstöd för fäbodar under perioden 2001-2006 (yrkande

1). Enligt motion MJ240 (c) yrkande 2 krävs nya åtgärder för

att möjliggöra bevarandet av ett levande fäbodbruk i Sverige.

Bland annat krävs en ökad satsning på vårdplaner, mark- och

byggnadsvård på kulturhistoriskt värdefulla fäbodar samt ett

bättre juridiskt skydd för att bevara befintliga levande

fäbodmiljöer (yrkande 3).

I motion MJ223 (mp) framhålls betydelsen av att bevara

samtliga lantraser (yrkande 1). Enligt motionären bör

nationellt stöd utgå till de lantraser som i dag inte får stöd

via jordbrukets miljöstöd (yrkande 2). I motion MJ240 (c)

yrkande 4 framhålls att en genomarbetad avelsplan skall finnas

för alla de hotade husdjursraserna som finns listade av

Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det bör vara ett

riksintresse att lämpliga åtgärder vidtas så att dessa kan

bevaras. Situationen för vissa hästraser uppmärksammas i

motionerna MJ8 (c) yrkande 15 och MJ244 (c) yrkande 3. Enligt

motionärerna behövs ett system som främjar utvecklingen för den

nordsvenska hästen, den kallblodiga travaren, den svenska

ardennern och gotlandsrusset. Enligt motion MJ233 (kd) yrkande

1 skall den kallblodiga travaren omfattas av stödet till

utrotningshotade inhemska hästraser.

Utskottets överväganden

Miljöprogramutredningens förslag innebär beträffande åtgärden

för betesmarker och slåtterängar en förenkling som innebär att

en gemensam ersättningsform införs för dessa markslag i hela

landet. En generell grundersättning föreslås införas

kombinerad med en tilläggsersättning för särskild skötsel av

mark med höga biologiska och kulturhistoriska värden som

länsstyrelsen prövar individuellt efter ansökan från

jordbrukaren. Programmet för restaurering av slåttermarker

föreslås utökas även till betesmarker. Inom åtgärden för

bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer föreslås

relativt omfattande förändringar av regelverket samtidigt som

ersättningsformens grundläggande inriktning och mål bibehålls.

Miljöåtgärden för bevarande av värdefulla natur- och

kulturmiljöer i renskötselområdet bibehålls i sin nuvarande

utformning.

Åtgärderna inom delprogram 1 syftar huvudsakligen till att

uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap (prop.

1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Utskottet

delar regeringens uppfattning att åtgärderna inom delprogram 1

är av stor vikt då dessa syftar till att ersätta produktionen

av kollektiva nyttigheter. Framtidsutsikterna för ängs- och

hagmarker som utnyttjas med traditionellt extensiva

brukningsformer bedöms inte vara sådana att miljömålet skall

kunna nås utan fortsatta insatser från samhällets sida. Därför

bör också den nuvarande omfattningen av delprogram 1

upprätthållas. Utskottet gör samma bedömning som regeringen när

det gäller betydelsen av förenklingar av regelverket och att

Miljöprogramutredningens förslag om en gemensam ersättningsform

för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden

i betesmarker och slåtterängar bör införas. Som utskottet

framhållit ovan kan sammanslagningen av de tidigare

ersättningsformerna förväntas bidra till en minskad komplexitet

samt förenklingar av administrationen. Vidare anser utskottet i

likhet med regeringen att förslaget att utvidga

restaureringsersättningar för slåttermarker till att även

omfatta betesmarker bör införas. Även beträffande

ersättningsformen för värdefulla natur- och kulturmiljöer delar

utskottet regeringens bedömning att denna bör införas. Syftet

är att säkerställa en fortsatt skötsel och vård av

landskapselement på eller i anslutning till åkermark för att

bevara odlingslandskapets kulturhistoriska dimension och

särprägel. Åtgärden syftar vidare till att bevara viktiga

livsmiljöer för djur och växter. Vidare kan antas att förslaget

leder till att de mest intresserade lantbrukarna kommer att

ansöka. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ4

(kd) yrkande 1 delvis, MJ10 (m) yrkande 8 delvis, MJ211 (c)

yrkande 1 och MJ240 (c) yrkandena 2 och 3 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Som framhålls i skrivelsen är miljöersättning för att

förbättra förutsättningarna för fortsatt uppfödning av

utrotningshotade husdjursraser av stor betydelse för att bevara

husdjurens genetiska resurser och den biologiska mångfalden

samt det kulturarv som detta representerar. Målet för

ersättningen är att uppnå ett tillräckligt stort antal vuxna

renrasiga djur av utrotningshotade husdjursraser för att på så

sätt säkra rasernas långsiktiga överlevnad. Med det anförda

ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att målet

under programperioden i första hand bör vara att bevara

utrotningshotade lokala svenska husdjursraser av nötkreatur,

svin, getter och får. Det långsiktiga målet är dock att bevara

alla utrotningshotade lokala svenska husdjursraser. Enligt

utskottets bedömning är syftet med motionerna MJ223 (mp)

yrkandena 1 och 2 samt MJ240 (c) yrkande 4 med det anförda i

viss mån tillgodosett. Yrkandena påkallar ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

När det gäller utvecklingen för vissa hästraser vill utskottet

anföra följande. De grundläggande förutsättningarna för att en

art eller ras skall vara berättigande till ersättning är att

den bedöms vara hotad. Med detta menas att antalet djur är så

få att rasens framtid inte kan anses som säkrad. En sådan

bedömning kan göras först efter det att en inventering av

beståndet och en dokumentation av rasens ursprung samt

individernas härstamning gjorts. Vidare skall de raser som

omfattas av miljöprogrammet för jordbruket vara raser som inom

EU förekommer endast i Sverige. För närvarande har 15 raser

uppfyllt dessa krav och upptagits på EU:s lista över

utrotningshotade svenska husdjursraser. Listan kan ändras och

kompletteras efter förslag från Sverige. Som framgår av

Miljöprogramutredningens betänkande finns för närvarande inte

några lokala raser av häst, höna, anka m.fl. djurslag upptagna

på EU:s lista. Även om framtiden för vissa hästraser anses som

osäker, har de inte för närvarande bedömts som akut hotade och

aktuella att föra upp som ersättningsberättigande raser. Från

år 1999 omfattas dock vissa hästraser av UID-verksamheten inom

ramen för miljöprogrammet. Regeringens förslag innebär

härvidlag inga förändringar. Vidare kommer de arealbaserade

miljöersättningarna för betesmarker och miljövänlig vallodling

hästägarna till del under förutsättning att villkoren för

ersättningsformerna uppfylls. Avslutningsvis konstaterar

utskottet att listan över hotade raser bör vara dynamisk i den

meningen att raser med god utveckling på sikt kan bevaras utan

miljöstöd. Vidare kan nya testmetoder avgöra om djuren

uppfyller kraven på renrasighet. Sammantaget skapas därmed ett

utrymme för att introducera nya raser i programmet om behov av

detta skulle uppstå. Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna MJ8 (c) yrkande 15, MJ233 (kd) yrkande 1 och MJ244

(c) yrkande 3.

Miljövänlig vallodling (delprogram 2)

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning kan ett öppet odlingslandskap i

skogsbygderna och i norra Sverige upprätthållas genom att ett

delprogram för miljövänlig vallodling införs. Regeringen anser

att syftet med ersättningen för miljövänlig vallodling bör

renodlas till att upprätthålla det öppna odlingslandskapet och

förhindra fortsatt nedläggning av jordbruksmark i norra Sverige

och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Vallen har en

positiv effekt för att minska kväveläckaget. För att åstadkomma

denna effekt krävs det dock att odlingen styrs till områden med

omfattande kväveläckage och att vallens liggetid är minst två

år. Det bör också finnas en möjlighet till avsättning av

skörden. Den huvudsakliga delen av de djur som kan

tillgodogöra sig vallfoder finns i dag inom stödområdena 1-5.

För att erhålla en hög anslutningsgrad och därmed miljönytta i

de kustnära och sydliga delarna av Sverige krävs det att

ersättningen minst motsvarar arealersättningen för spannmål.

Det finns då en risk för att ersättningarna kan leda till en

förskjutning av animalieproduktionens tyngdpunkt från skogs-

och mellanbygder, där höga bevarandevärden är rikt

representerade, till slättbygder med omfattande nedläggning av

jordbruk som följd. Regeringen har därför valt att rikta

ersättningen för miljövänlig vallodling till områden där

vallodlingen i hög grad bidrar till att upprätthålla ett öppet

odlingslandskap. I syfte att minska kväveläckaget har

regeringen valt att i stället koncentrera dessa insatser inom

ramen för delprogram 3.

Motionerna

Enligt motion MJ3 (s) är det inte klart vad regeringen avser

beträffande ersättningen för vallodling. Det generella

vallstödet upphör och ersättningen koncentreras till den

regionala delen av stödet. Det förutsättes att hela Gotland

även i fortsättningen omfattas av stöd till vallodling (yrkande

1). I motion MJ4 (kd) yrkande 2 framhålls att det inte minst

med tanke på skogs- och mellanbygderna är nödvändigt att

landskapet hålls öppet. Därför måste ett fortsatt vallstöd

utgå, och stödet bör ligga kvar på minst nuvarande nivå. I

motion MJ7 (kd) yrkas att riksdagen beslutar om fortsatt

vallersättning inom landsbygdsutvecklingsprogrammets ram.

Enligt motionärerna är det nödvändigt för upprätthållande av

mjölkproduktion och öppet landskap, inte minst i skogs- och

mellanbygder (yrkande 9). Enligt motion MJ8 (c) bör

vallersättningen omfatta en generell grundersättning till vall

kombinerad med en regionalt anpassad tilläggsersättning.

Vallersättningen skall bidra till ett rikt odlingslandskap,

ingen övergödning och en giftfri miljö samt ersätta de

nuvarande miljöersättningarna för öppet odlingslandskap och

flerårig vall (yrkande 4). Även i motion MJ10 (m) framförs krav

på att det generella vallprogrammet bibehålls. Enligt

motionärerna bidrar detta till att hålla landskapet öppet, att

näringsläckaget minskar samt att markens struktur förbättras

(yrkande 5).

Utskottets överväganden

Det finns flera skäl till varför det är viktigt att stödja

vallodlingen, både miljömässiga och regionalpolitiska. I

slättjordbruket har vallodlingen stor betydelse för att minska

växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel.

Miljöersättning för vallodling bidrar till att uppnå några av

de viktigaste politiska målen för jordbruket i norra Sverige,

nämligen att bibehålla jordbruksproduktionen och bevara ett

öppet odlingslandskap. Agenda 2000 har inneburit en relativ

lönsamhetsförbättring för vallodlingen. Utskottet delar därför

regeringens bedömning att stöd till vallodling i norra Sverige

och södra Sveriges skogs- och mellanbygder, i kombination med

andra åtgärder för minskat växtnäringsläckage i de kustnära och

sydliga delarna av landet, kan vara en lämplig inriktning på

miljöersättningarna. Utskottet förutsätter också att regeringen

noga följer utvecklingen på området. Den nuvarande

miljöersättningen för flerårig vallodling gäller till och med

år 2002. Den översyn av landsbygdsprogrammet som regeringen

avser att göra omfattar även en prövning av möjligheterna att

utöka programmet från år 2003. Utskottet utgår från att

regeringen även överväger om ett förlängt stöd till vallodling

av miljöskäl kan behövas för områden utanför de i skrivelsen

föreslagna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna MJ3 (s) yrkande 1, MJ4 (kd) yrkande 2, MJ7 (kd)

yrkande 9, MJ8 (c) yrkande 4 och MJ10 (m) yrkande 5 i den mån

de inte kan anses besvarade.

Miljöanpassat jordbruk (delprogram 3)

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör en miljöersättning för

ekologisk produktion med en ny utformning införas. Inom ramen

för delprogrammet för miljöanpassat jordbruk bör även

ersättning ges för sådd av fånggrödor, vårbearbetning av

åkermarken, anläggning och skötsel av våtmarker och småvatten

samt ersättning för miljövänlig odling av bruna bönor på Öland.

En ersättning för miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland

bör bibehållas.

Miljöprogramutredningen har pekat på vissa brister i den

nuvarande ersättningen för ekologisk produktion. Det gäller

framför allt den ojämna fördelningen av ekologisk odling i

landet. Anslutningen i slättbygder (zon 2) är i genomsnitt

endast 4,5 % av åkerarealen medan anslutningen i skogsbygderna

och i norra Sverige (zon 1) är 16,5 %. Den anslutna arealen

utgörs huvudsakligen av ekologiskt odlad vall (70 %). Delar av

dessa grovfoderarealer används för annat än foder i ekologisk

produktion och resulterar inte i färdiga produkter.

Miljöprogramutredningen har också konstaterat att ersättningen

för den ekologiska djurhållningen har upplevts vara för låg för

att stimulera till en omläggning av djurhållningen. Det har

också framkommit att ytterligare stimulans behövs för att öka

den ekologiska odlingen av grönsaker, frukt och bär. Regeringen

har för avsikt att överväga möjligheten att genomföra vissa

förändringar av Miljöprogramutredningens förslag i syfte att

ytterligare stimulera utvecklingen av den ekologiska

animalieproduktionen. Miljöprogramutredningens förslag till en

särskild miljöersättning som riktas till de delar av landet

där det från miljösynpunkt är viktigast att minska

kväveutlakningen innebär en väsentligt ökad effektivitet från

miljösynpunkt. Regeringen anser därför att utredningens

förslag om ersättning för sådd av fånggrödor och ersättning för

vårbearbetning av åkermarken bör genomföras i syfte att bidra

till att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Regeringen bedömer att anläggning av våtmarker är den åtgärd

inom miljöprogrammet som är mest kostnadseffektiv för att

reducera växtnäringsläckaget. Regeringen stöder

Miljöprogramutredningens förslag att dela upp ersättningen till

anläggning av våtmarker och småvatten i ett investeringsstöd

och en ersättning för skötsel.

Motionerna

Enligt motion MJ1 (m) yrkande 2 bör ett förslag utarbetas som

säkerställer fortsatt miljövänlig odling av sockerbetor på

Gotland. I motion MJ7 (kd) framhålls att det även i

fortsättningen bör vara möjligt att lägga om delar av

växtodlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift

utan att den övriga andelen påverkas. Den ekologiska vallen och

betesdriften skall ej knytas till omlagd djurhållning utan

enbart till djurhållning. Djurhållning i betesdrift skall kunna

bestå av hästar, och den regionala differentieringen för

ersättning bör bibehållas (yrkande 13). Enligt motion MJ10 (m)

måste omfattningen av den ekologiska produktionen i huvudsak

bestämmas av marknaden. Att genom stöd öka produktionen till en

nivå som inte motsvarar konsumenternas efterfrågan leder till

ett stort resursslöseri. Risken finns att marknaden för

ekologiska produkter mättas och att priserna faller. Stödet bör

därför vara utformat som ett start- eller omställningsstöd och

inte som ett generellt driftsstöd (yrkande 9). Vidare yrkas att

den ekologiska produktionens miljöeffekter i jämförelse med

konventionell produktion utvärderas (yrkande 10). Enligt motion

MJ748 (m) bör mer medel inom ramen för EU:s miljöstöd riktas

till anläggning av dammar, småvatten, våtmarker och skyddszoner

i odlingslandskapet (yrkande 4). Vidare framhåller motionärerna

att reglerna inte är ändamålsenliga och att de behöver ses

över. Som exempel nämns bl.a. att ingen ersättning utgår till

anläggningskostnaden och att stöd enbart utbetalas för

anläggning av småvatten på åkermark. Vidare framhålls att

vattnet inte får användas för bevattning och att skyddszoner

måste vara av en viss minimilängd (yrkande 6).

Enligt motion MJ7 (kd) yrkande 5 bör riksdagen besluta att

REKO-stödet också fortsättningsvis skall utgöra en väsentlig

andel av det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet. Enligt

motionärerna måste det finnas resurser så att jordbrukarna

själva har möjlighet att arbeta vidare med mer miljöanpassad

produktion. Vidare bör riksdagen besluta om införandet av ett

REKO-stöd för trädgårdsnäringen (yrkande 8). Även i motion MJ8

(c) framförs önskemål om att REKO-programmet skall bibehållas.

Genom att nyttja detta program kan man utveckla

miljömedvetandet inom det konventionella jordbruket och

reducera användningen av bl.a. växtskyddsmedel samt minska

växtnäringsläckaget (yrkande 5). Enligt motion MJ10 (m) är det

konventionella jordbruket basen för det svenska lantbruket och

kommer så att vara även i framtiden. Miljöarbetet inom det

konventionella jordbruket är därmed mycket viktigt och har

sannolikt större betydelse för uppfyllandet av de nationella

miljömålen än vad den ekologiska odlingen har (yrkande 6). Även

i motion MJ226 (m) framförs krav om ett utbyggt REKO-stöd till

trädgårdsodling (yrkande 2). Enligt motion MJ247 (c) bör

ytterligare överväganden göras om åtgärder som krävs för att på

ett optimalt sätt medverka till miljöåtgärder i Sydsverige.

Därvid bör särskilt beaktas REKO-programmets värde. Beträffande

REKO-stöd och stöd till ekologisk odling framhålls i motion

MJ253 (kd) att det för trädgårdsnäringen är en rättighet att

kunna ha tillgång till samma stöd som jordbruket i övrigt

(yrkande 4).

Enligt motion MJ7 (kd) behövs ett ekologiskt program för

trädgårdsodlingen. Denna odling utgör en viktig del av vår

livsmedelsproduktion. Resurser måste avsättas för

växthusodlingen. Det är en förutsättning för att kunna förse

marknaden med inhemska, miljöanpassat producerade produkter

(yrkande 14). I motion MJ209 (m) framhålls att ett ekologiskt

övergångsstöd för yrkesmässig växthusodling behövs. Enligt

motionärerna bör Sverige agera för att EU inför ett särskilt

övergångsstöd för yrkesmässig ekologisk odling av såväl ätliga

produkter som prydnadsväxter. Om inte annat bör Sverige agera

för att EU godkänner att ett nationellt övergångsstöd får

tillämpas inom ramen för det nya miljöprogrammet. Enligt motion

MJ214 (v) bör den ekologiska växthusodlingen ges ett stöd inom

ramen för miljöprogrammet (yrkande 1).

I motion MJ1 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till åtgärder för att säkerställa fortsatt senapsodling

och därmed tillförsäkra ytterligare en miljövänlig

omväxlingsgröda (yrkande 3). I motion MJ7 (kd) framförs krav om

att riksdagen beslutar att införa miljöersättning för

avbrottsgrödor inom landsbygdsförordningen (yrkande 7). Enligt

motion MJ8 (c) måste regeringens skrivelse innehålla en

satsning på att bevara den svenska oljeväxtodlingen. Att med

hjälp av miljöstöd uppmuntra till bevarande av en varierad

växtföljd är ett bra exempel på stöd till en kollektiv

nyttighet som minskar jordbrukets miljöbelastning.

Miljöersättning skall därför utgå för areal där oljeväxter

odlas som avbrottsgröda (yrkande 13). Även i motion MJ10 (m)

framhålls fördelen med stöd till miljövänliga växtföljder med

avbrottsgrödor. De grödor som bör godkännas som avbrottsgrödor

är raps, rybs, lin och ärter (yrkande 7). Enligt motion MJ225

(m) är ett stimulansstöd till en varierad växtföljd ett stort

steg i riktning mot de miljömål som betonas i

Miljöprogramutredningen. Regeringen måste återkomma med ett

förslag om hur problemen med den svenska oljeväxtproduktionen

skall lösas. Även i motion MJ242 (c) yrkas att miljöersättning

skall utgå för areal där oljeväxter odlas som avbrottsgröda.

Utskottets överväganden

Syftet med miljöersättningen för ekologisk jordbruksproduktion

är att miljövänliga produktionsformer skall öka inom

jordbruket. Miljöersättningen är också ett medel för att uppnå

specifika politiska mål rörande ekologisk produktion. Som

utskottet anfört i det föregående är utvecklingen av den

ekologiska produktionen ett prioriterat område i arbetet med

att miljöanpassa jordbruket, och utskottet har även anslutit

sig till regeringens bedömning att den ekologiskt odlade

arealen bör fördubblas till år 2005 samt att den ekologiska

animalieproduktionen bör öka. Miljöprogramutredningens förslag

beträffande ekologisk produktion innebär bl.a. vissa

förenklingar av reglerna samt att den nuvarande regionalt

differentierade ersättningen tas bort till förmån för en

ersättning baserad på val av gröda. Utskottet delar regeringens

slutsats att det finns skäl att även under nästa programperiod

stödja utvecklingen av den ekologiska produktionen genom en

särskild miljöersättning och ansluter sig därmed också till

regeringens bedömning att ett nytt stöd baserat på

Miljöprogramutredningens förslag bör införas. Med tiden kommer

dock behovet av statligt stöd att minska i takt med

tillräckliga marknadsandelar för ekologiska produkter som

kommer att ge en bättre förmåga att skapa bra villkor för

producenterna genom en väl fungerande marknad och stabilare

avsättning och priser. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ7 (kd) yrkande 13 och MJ10 (m) yrkande 9 lämnas

utan riksdagens åtgärd i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Utskottet delar regeringens bedömning att anläggning av

våtmarker är den åtgärd inom miljöprogrammet som är mest

kostnadseffektiv för att reducera växtnäringsläckaget. Som

regeringen framhåller bör Miljöprogramutredningens förslag att

dela upp ersättningen till anläggning av våtmarker och

småvatten i ett investeringsstöd och en ersättning för skötsel

genomföras. En uppdelning förbättrar jordbrukarnas möjligheter

att anlägga våtmarker och småvatten men möjliggör även en bra

avvägning mellan ersättning och de verkliga initialkostnaderna.

Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet med

motion MJ748 (m) yrkandena 4 och 6. Motionen avstyrks därmed i

berörda delar.

Som framgår av skrivelsen anser regeringen att en ersättning

för miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland bör

bibehållas. Därmed tillgodoses motion MJ1 (m) yrkande 2.

Yrkandet kan därmed lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

En stor del av budgeten för delprogram 3 avsätts i syfte att

stimulera en ökning av den ekologiska produktionen. Som

regeringen anför är det därför viktigt av miljöskäl att

noggrant följa utvecklingen vad gäller åtgärdernas bidrag till

måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, främst Ingen

övergödning. Inom ramen för det löpande utvärderingsarbetet har

regeringen för avsikt att till år 2003 särskilt utvärdera

åtgärderna inom ramen för delprogrammet. Enligt utskottets

bedömning är syftet med motion MJ10 (kd) yrkande 10 med det

anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar

således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Riksdagen har vid behandlingen av propositionen Hållbart fiske

och jordbruk (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr.

1997/98:116) ställt sig bakom regeringens förslag att

miljöersättningen för resurshushållande konventionellt jordbruk

skall vara ett tidsbegränsat kompetensutvecklingsprogram som

utöver direkta utbildningsinsatser ersätter lantbrukare för

vidtagna miljöåtgärder i syfte att uppnå ett mer miljöanpassat

jordbruk. Som redovisas i Miljöprogramutredningens betänkande

har anslutningen till miljöersättningen för resurshushållande

konventionellt jordbruk varit dålig. Måluppfyllelsen jämfört

med det uppsatta arealmålet uppges vara ca 33 %. Nya

ansökningar om ersättning för resurshushållande konventionellt

jordbruk år 1999 har endast inkommit från drygt 1 000

lantbrukare. Mot bakgrund av det anförda delar utskottet

regeringens bedömning att de miljömål som ersättningen avsåg

att uppnå, dvs. minskad användning av bekämpningsmedel och

mindre förluster av växtnäring och biologisk mångfald, kan

uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det kan ske bl.a.

genom riktade åtgärder för att minska kväveläckaget och genom

kompetensutveckling av lantbrukare men också genom näringens

egna åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motionerna MJ7 (kd)

yrkandena 5 och 8, MJ8 (c) yrkande 5, MJ10 (m) yrkande 6, MJ226

(m) yrkande 2, MJ247 (c) och MJ253 (kd) yrkande 4.

Av Miljöprogramutredningens betänkande framgår att

Trädgårdsnäringens Riksförbund har föreslagit att stöd borde

lämnas till ekologisk växthusodling av såväl ätbara som icke

ätbara produkter. Miljöprogramutredningen framhåller att det är

fullt möjligt att låta ett sådant stöd bli en del av

miljöprogrammet. Enligt utredningen finns ett sådant stöd i

Holland på ca 10 000 kr/ha, för övrigt samma stödnivå som för

frilandsproduktion. Växthusodlingen omsätter vanligen

200-400 kr/m2.. Den ekologiska växthusodlingen i Sverige är i

dag blygsam, totalt finns ca 10 ha. Den torde på sin höjd komma

att tredubblas under programperioden.

Administrationskostnaderna för ett separat stöd kan därmed bli

stora i förhållande till de belopp som utbetalas. För att

minska de administrativa kostnaderna borde ett system som

Hollands, med samma arealersättning för gröda på friland som i

växthus, vara möjligt att tillämpa även i Sverige. Utskottet

har inhämtat att ett sådant stöd övervägs inom

regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda avstyrks

motionerna MJ7 (kd) yrkande 14, MJ209 (m) och MJ214 (v) yrkande

1 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Avbrott i växtföljden är ur miljösynpunkt oftast att föredra,

särskilt genom odling av fleråriga vallar. Ett avbrott i

ensidiga spannmålsväxtföljder bör som regeringen anför dock

vara i jordbrukarens eget intresse, både för att långsiktigt

bevara åkermarkens produktionsförmåga och för att minska

trycket från skadegörare och därmed bekämpningsinsatserna och

kostnaderna för dessa. I detta sammanhang bör även

uppmärksammas att Miljöprogramutredningens förslag beträffande

ekologisk jordbruksproduktion bl.a. innehåller stöd till

oljeväxter. Utskottet delar därmed regeringens bedömning att

det inte bör införas någon miljöersättning för avbrott i

växtföljden. Därmed avstyrks motionerna MJ1 (m) yrkande 3, MJ7

(kd) yrkande 7, MJ8 (c) yrkande 13, MJ10 (m) yrkande 7, MJ225

(m) och MJ242 (c).

Kompensationsbidrag i mindre gynnade områden

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör kompensationsbidrag till

mindre gynnade områden under den kommande programperioden

lämnas för aktivt utnyttjade arealer av vall och betesmark inom

de mindre gynnade områdena (LFA-områdena) i norra och södra

Sverige. Kompensationsbidraget bör även i fortsättningen riktas

till jordbruksföretag med mjölk och köttproduktion. Ett stöd

till spannmålsodling och potatisodling i norra Sverige behålls.

Kompensationsbidraget bör bibehållas på dagens budgeterade

nivå. Om denna nivå överskrids bör i första hand

kompensationsbidraget till spannmålsodlingen reduceras. I den

slutliga utformningen av ett nytt landsbygdsprogram kommer det

att övervägas om det är möjligt att förenkla

stödadministrationen genom en närmare samordning av de olika

stöd som är geografiskt begränsade till de mindre gynnade

områdena. De nuvarande gränserna för mindre gynnade områden bör

i princip förbli oförändrade. Inom stödområdena 1-3 i norra

Sverige bör inga förändringar av nuvarande gränser för olika

stödnivåer ske. Inom stödområde 4 sker en gränsjustering genom

att några områden i södra Värmlands län flyttas till ett

stödområde med lägre ersättningsnivå.

Motionerna

I motion MJ1 (m) yrkas att riksdagen beslutar att se över

indelningen i LFA-områden på så sätt att hela Gotland blir LFA-

område (yrkande 4). Enligt motion MJ3 (s) bör man hos EG-

kommissionen begära att hela Gotland blir LFA-område.

Produktionsförhållandena varierar starkt på Gotland, även på

församlingsnivå. Gotlands geografiska läge innebär att

marknaden för livsmedel är relativt svårtillgänglig. Det finns

därför starka skäl för att hela Gotland blir godkänt som LFA-

område (yrkande 2). I motion MJ4 (kd) framhålls att det för

södra Sveriges skogsbygder är angeläget att LFA-stödet omfattar

området och ligger på en sådan nivå att det ger full

kompensation för naturgivna kostnadsnackdelar (yrkande 1

delvis). När det gäller kött- och mjölkproduktionen på

småländska höglandet framhåller motionärerna att denna är

avgörande för familjejordbrukets överlevnad. Lönsamheten är

pressad och den levande landsbygden och den biologiska

mångfalden är allvarligt hotad (yrkande 3). I motion MJ6 (kd)

yrkas att södra Värmland även fortsättningsvis skall tillhöra

stödområde 4. Ett särskilt stöd för mjölkproduktion i skogs-

och mellanbygder bör enligt motion MJ7 (kd) införas. Detta kan

motiveras utifrån behovet av att ha en fortsatt

näringsverksamhet i dessa bygder som bl.a. bidrar till ett

öppet odlingslandskap. Enligt motionärerna bör en modell för

detta stöd utarbetas (yrkande 10). När det gäller utformningen

av LFA-stödet framhålls i motionen att de felaktigheter som

funnits från början vad gäller LFA-stödet nu bör rättas till.

De försämringar som föreslås för Värmlands del bör ej

genomföras (yrkande 11). Enligt motion MJ8 (c) bör i samband

med det nya landsbygdsprogrammet en översyn av den nuvarande

stödområdesindelningen påbörjas. Enligt Jordbruksverkets

utvärdering finns vissa produktionsmässiga problem med dagens

områdesgränser. Produktionsförutsättningarna varierar kraftigt

bl.a. inom område 4. Dessutom har alltsedan område 5 bildades

kritik riktats mot indelningen i delområden (yrkande 12). I

motion MJ9 (m) yrkas att de gränsjusteringar som föreslås i

stödområdena i Värmland ej genomförs (yrkande 1). Att flytta

gränser för stödområden inom jordbruket i södra Värmland

innebär negativa effekter. Jordbruket i Vänerbygden är en motor

för hela länets lantbruk. En neddragning, med sänkt

konkurrenskraft som följd, kommer att drabba övriga delar av

länet hårt (yrkande 2). I motion MJ10 (m) framhålls beträffande

förändringar av de södra delarna av stödområde 4 att regeringen

måste komma med förslag till hur ersättningarna inom LFA-syd

skall kunna utnyttjas full ut. Vidare avvisas förslaget till

förändringar vad gäller södra delarna av stödområde 4 (yrkande

11). Enligt motion MJ11 (fp) bör stödområdesgränserna bli

föremål för en översyn. Inom område 4 varierar produktions-

förutsättningarna kraftigt. Förslaget att flytta delar av

stödområde 4 till område 5 i södra Värmland avvisas (yrkande

5). I motion MJ215 (c) framhålls att delar av Dalarna vid EU-

inträdet hamnade i olika stödområden. För de delar av länet som

hamnade i stödområde 4 har indelningen varit olycklig.

Stödområde 4 är i dess nuvarande utformning heterogent. Bl.a.

har södra Dalarna sämre förutsättningar för jordbruk än andra

delar av stödområdet. Detta aktualiserar frågan om inte

stödområde 4 bör delas (yrkande 1). Enligt motion MJ219 (m) bör

Gullspångs och Karlsborgs kommuner införlivas i stödområde 4. I

motion MJ222 (c) yrkas att nuvarande områdesindelning blir

föremål för en utvärdering (yrkande 8). Stödområde 4 bör enligt

motion MJ227 (c) även omfatta Tiveden. Enligt motion MJ232 (s)

bör den norra delen av stödområde 4 föras över till område 3

samtidigt som områdets södra del bör bli kvar i område 4. En

delning av stödområdet enligt Jordbruksverkets förslag skulle

ge helt felaktiga signaler till ett område där antalet

djurhållare är vikande och där samhället vill se öppna och

varierande landskap.

Utskottets överväganden

Sverige är jämte Finland det land inom EU som har den kortaste

vegetationsperioden och lägsta andelen jordbruksmark och

permanenta betesmarker av den totala landarealen. I de mindre

gynnade områdena pågår en nedläggning av åker och betesmark.

Takten i nedläggningen har dock bromsats upp sedan

kompensationsbidrag och miljöersättningar infördes.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

kompensationsbidrag behövs även i fortsättningen för att

säkerställa att de ekonomiska förutsättningarna för

jordbruksproduktionen finns kvar i de mindre gynnade områdena

trots de naturgivna nackdelar som följer av klimat, nordligt

läge, höjd över havet och en av naturen betingad dålig

arrondering av jordbruksmarken. Med hänsyn till flera av de

nationella miljökvalitetsmålen bör en ytterligare beskogning av

jordbruksmark i dessa regioner motverkas. Kompensationsbidraget

medverkar till att odlingslandskapet i de mindre gynnade

områdena brukas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter

minimeras, och det öppna odlingslandskapet skapar

förutsättningar för att bevara biologisk mångfald och

kulturmiljövärden. Vid den detaljerade utformningen av en

djurkoppling av stödet bör, som regeringen framhåller,

utgångspunkten vara att stödet i första hand riktas till aktiva

jordbrukare med mjölk- och köttproduktion. I likhet med

regeringen anser utskottet att endast mindre förändringar av

stödet nu bör genomföras som kan ske inom ramen för den

nuvarande budgeterade kostnadsnivån och utan betydande

omfördelningseffekter. Kompensationsbidraget bör således under

år 2000 omfatta ca 570 miljoner kronor, dvs. i paritet med den

för år 1999 budgeterade nivån. Vidare bör stödnivåerna per

hektar stödberättigad vall och betesmark avvägas så att stödet

för olika typer av företag i respektive stödområde nära

ansluter till den som nuvarande utformning av stödet ger. Med

det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ4 (kd)

yrkandena 1 delvis och 3, MJ7 (kd) yrkandena 10 och 11 delvis

och MJ10 (m) yrkande 11 delvis lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Regeringen gav i december 1996 Jordbruksverket i uppdrag att

genomföra en samlad utvärdering och översyn av de regionala

stöden till jordbruket. I uppdraget ingick bl.a. att göra en

genomgång av stödområdesgränserna, och förslag till eventuella

förändringar skulle rymmas inom befintliga budgetramar.

Jordbruksverket redovisade resultatet av utvärderingen våren

1998 (Rapport 1998:2). Jordbruksverkets analys har, med

undantag för vissa förändringar i stödområde 4 (se nedan), inte

visat att det nu är motiverat att genomföra några förändringar

i stödområdesindelningen. I detta sammanhang bör även

observeras att inget av hittills framförda förslag beträffande

stödområdesindelningen avsett flyttning av församlingar till

stödområde med lägre stödnivå. Att flytta en eller flera

församlingar till ett stödområde med högre stödnivå skulle

innebära att andra församlingar måste flyttas till ett område

med lägre stödnivå. Alternativet är att sänka stödnivån i hela

stödområdet eller minska budgeten för något annat stöd. Mot

bakgrund av det anförda, och då utskottet saknar underlag för

att göra någon annan bedömning än den som redovisas i

skrivelsen och i Jordbruksverkets rapport, avstyrks motionerna

MJ1 (m) yrkande 4, MJ3 (s) yrkande 2, MJ8 (c) yrkande 12, MJ11

(fp) yrkande 5 delvis, MJ215 (c) yrkande 1, MJ219 (m), MJ222

(c) yrkande 8 och MJ227 (c).

Vid sin utvärdering har Jordbruksverket särskilt studerat

förhållandena inom stödområde 4. Bl.a. konstaterar man att

skillnaden i förutsättningar är stor mellan de sämre regionerna

i norra delen och områdena kring Vänerkusten där

produktionsförutsättningarna mer liknar det mindre gynnade

område som omfattar det sydsvenska skogs- och mellanbygderna

(stödområde 5). Jordbruksverkets analys grundar sig bl.a. på

skördenivåer, utvecklingen beträffande antalet mjölkkor och

förändringar av åkerarealen. Mot bakgrund av det anförda

ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det

gäller de föreslagna förändringarna i stödområde 4. Som

regeringen framhåller gynnas dessutom stödområdena 4 och 5

genom att kompensationsbidraget blir ett arealbaserat stöd.

Därigenom försvinner den tidigare s.k. 20 ko-gränsen som gällde

utanför områden som klassas som bergsjordbruk. Motionerna MJ6

(kd), MJ7 (kd) yrkande 11 delvis, MJ9 (m) yrkandena 1 och 2,

MJ10 (m) yrkande 11 delvis, MJ11 (fp) yrkande 5 delvis och

MJ232 (s) avstyrks.

Stöd till investeringar i jordbruksföretag

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör stöd lämnas till

investeringar för att påskynda omställningen till ett hållbart

och miljöanpassat jordbruk och en ekologiskt hållbar

produktion. Stödet bör också medverka till att öka

jordbruksföretagens konkurrensförmåga. Särskild prioritet bör

ges stöd för att påskynda miljöinvesteringar med syfte att

utöver de generella kraven förbättra djurens välfärd,

livsmedelshygienen, natur- och kulturmiljön och arbetsmiljön.

Investeringsstödet kan även användas för att främja en sådan

diversifiering av lantbruksföretagen att jordbrukets och

landsbygdens ekonomiska konkurrensförmåga förbättras.

Kvinnornas möjlighet till egenföretagande skall särskilt

beaktas. Hänsyn bör tas till kulturmiljön och den bebyggelse

som är karaktäristisk för varje bygd och landskapsbild.

Stödberättigade företag är jordbruks-, trädgårds- och

renskötselföretag. Åtgärden kan bidra till att uppfylla målen

under insatsområde 2.

Motionerna

Enligt motion MJ1 (m) bör möjligheten till etableringsstöd

prövas. Investeringsstödet på gårdsnivå har stor betydelse för

att tillräckligt med råvaror för rationell livsmedelsförädling

skall finnas tillgängliga på Gotland framöver. Investeringsstöd

bör därför utgå efter samma grunder på Gotland som i Norrland.

Den relativt småskaliga livsmedelsförädlingen på ön bör inom

landsbygdsprogrammet bli aktuell för särskilt etableringsstöd

(yrkande 5). Inom arbetet med tillväxtavtal på Gotland har

åtgärder markerats inom jordbruk, livsmedelsindustri och

ekologisk produktion. Avgörande för den gotländska

livsmedelsindustrins överlevnad är att det produceras

tillräckligt med råvaror på ön samt att ett utvecklingsarbete

inriktat mot framtagande av nischartade livsmedelsprodukter med

särskild gotlandsprofil kan komma till stånd. Det samarbete som

de gotländska lantbrukarna har med lantbrukare i övriga landet

i större koncerner bör inte utestänga stöd till de relativt

småskaliga anläggningarna på Gotland (yrkande 6). Enligt motion

MJ8 (c) bör man undvika svenska speciallösningar och i stället

använda sig av de befintliga regler som gäller inom EU. Dagens

stöd måste bli mer offensivt, och villkoren bör förbättras i

områdena 4 och 5. Vidare framhålls betydelsen av en generell

ambitionshöjning och av att Sverige skall ha samma regler som

våra grannländer (yrkande 10). Enligt motion MJ214 (v) bör ett

stöd till investeringar som minskar användningen av fossil

energi i växthusodling införas. Enligt motionärerna finns det

möjligheter att, inom ramen för EG:s landsbygdsförordning, ge

stöd till sådana investeringar. Sverige borde använda sig av

den möjligheten (yrkande 3). När det gäller investeringsstöd

för svensk trädgårdsnäring framhålls i motion MJ253 (kd) att

detta under den kommande programperioden bör förstärkas både

vad gäller stödbelopp och stödprocent (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Som framhålls i skrivelsen behöver investeringsstödet, för att

det skall vara offensivt, dvs. få styrande eller stimulerande

effekt, vara relativt högt sett i förhållande till slaget av

investering. Om en investering med miljöinriktning som främst

syftar till att förbättra miljö, djurmiljö och arbetsmiljö sker

utan samtidig ökning av befintlig produktionsstorlek blir

investeringen ofta olönsam och stödandelen behöver då vara hög.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

inriktningen av investeringsstödet och att detta bör kunna

kunna främja omställningen till en hållbar jordbruksproduktion.

Ett investeringsstöd kan vara ett effektivt sätt att påskynda

förbättringar av miljön och djurmiljön samt övergången till

ekologisk produktion. För att nå en hög kostnadseffektivitet

hos stödet bör detta kunna lämnas i hela landet till

investeringar för miljö, djurmiljö, arbetsmiljö,

kulturmiljövärden och diversifierande åtgärder som småskalig

förädling, jordbruksanknuten entreprenadverksamhet och

investeringar i turism och hantverk. Stödet kan därmed också

bidra till att uppfylla målen under insatsområde 2. Såvitt

utskottet kan bedöma finns det goda förutsättningar att inom

ramen för de angivna riktlinjerna tillgodose önskemålen i de

här aktuella motionerna. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ1 (m) yrkandena 5 och 6, MJ8 (c) yrkande 10, MJ214

(v) yrkande 3 och MJ253 (kd) yrkande 2 lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

Kompetensutveckling m.m.

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning bör stöd kunna lämnas för att

organisera och genomföra kompetensutvecklingsåtgärder i syfte

att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer

verksamma inom jord- och skogsbruket till att använda

långsiktigt hållbara produktionsmetoder. Huvuddelen av

åtgärderna skall genomföras inom regionala

kompetensutvecklingsprogram som skall utformas utifrån

regionala miljömål, kulturmiljömål och andra regionala

förutsättningar. Enligt regeringens bedömning är artikel 32 i

landsbygdsförordningen om bevarande och förbättring av den

ekologiska stabiliteten i skogen en ny artikel som stämmer väl

överens med intentionerna i den svenska skogspolitiken.

Skogspolitikens miljömål uppnås i det aktiva skogsbruket genom

tillämpning av ett antal miljöåtgärder som kompletterar

varandra.

Motionerna

Enligt motion MJ11 (fp) är kompetensutveckling en nödvändig

åtgärd inte bara för att klara omställningen av jordbruket utan

också för att klara den framtida konkurrensen. En åtgärd är att

förbättra företagarutbildningen. Detta kan ske genom att bl.a.

nuvarande lantbruksskolor ändras till företagargymnasier och

genom en ökad satsning på entreprenörutbildning vid högskolor

och universitet (yrkande 4). I motion MJ212 (m) framhålls

betydelsen av ökade insatser för forskning, information och

kunskapsutbyggnad för att förbättra miljösituationen inom

jordbrukssektorn (yrkande 4).

Utskottets överväganden

En hög kunskapsnivå och successivt förbättrad kompetens hos

lantbrukarna är enligt utskottets uppfattning en grundläggande

förutsättning för att jord- och skogsbruket skall kunna

bibehålla och utveckla en konkurrenskraftig och miljövänlig

produktion. Stöd till kompetensutveckling är enligt tidigare

erfarenheter ett verksamt medel för att uppfylla de jord- och

skogsbrukspolitiska målen inklusive miljömålen.

Kompetensutvecklingen bidrar också till att öka effektiviteten

och måluppfyllelsen av miljöåtgärderna. Utskottet delar således

regeringens bedömning att ersättning inom ramen för

landsbygdsprogrammet bör lämnas för att organisera och

genomföra kompetensutvecklingsåtgärder i syfte att motivera och

utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jord- och

skogsbruket att praktisera långsiktigt hållbara

produktionsmetoder. Kompetensutvecklingen skall komplettera

övriga åtgärder för att uppnå jordbrukspolitikens och

skogspolitikens miljömål och andra mål för

landsbygdsprogrammet. Som framhålls i skrivelsen skall

kompetensutveckling med miljöinriktning inom jordbruket även

genomföras för att bevara och utveckla odlingslandskapets

biologiska mångfald och kulturvärden inklusive bebyggelsens

kulturvärden, minska förlusterna av växtnäring, minska hälso-

och miljöriskerna med användning av kemiska bekämpningsmedel,

främja det ekologiska lantbruket samt i övrigt understödja

utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart jordbruk. Särskild

vikt bör läggas vid sådan utbildning och rådgivning som

underlättar för jordbrukarna att fullgöra miljöåtaganden

enligt Miljöprogramutredningens förslag. Flera av

miljöersättningarna föreslås innehålla obligatorisk utbildning

eller rådgivning. Kompetensutvecklingen till skogsbruket skall

leda till att skogsbrukarna motiveras till att bedriva ett

skogsbruk som tillgodoser de skogspolitiska målen. Det innebär

att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas, värdefulla

kulturmiljöer samt sociala och estetiska värden värnas

samtidigt som skogen utnyttjas effektivt och ger en uthålligt

god avkastning. Huvuddelen av åtgärderna skall genomföras inom

regionala kompetensutvecklingsprogram som skall utformas

utifrån regionala miljömål, kulturmiljömål och andra regionala

förutsättningar. Respektive länsstyrelse och

skogsvårdsstyrelse skall ha ansvaret för genomförandet och för

att engagera andra aktörer i verksamheten. Jordbruksverket

skall i samarbete med Skogsstyrelsen ansvara för den nationella

samordningen av kompetensutvecklingsåtgärderna. Enligt

utskottets bedömning är syftet med motionerna MJ11 (fp) yrkande

4 och MJ212 (m) yrkande 4 med det anförda i allt väsentligt

tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Insatsområde 2 - Åtgärder för ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling på landsbygden

Skrivelsen

Enligt regeringens bedömning följer ändrade ekonomiska och

sociala förutsättningar som berör jord- och skogsbruket och

hela landsbygdens sociala ekonomi av nu beslutade och

nödvändiga kommande förändringar i den gemensamma

jordbrukspolitiken samt av nya marknadsförutsättningar,

handelsregler och konsumenternas efterfrågan på nya

kvalitetsprodukter. De åtgärder som regeringen avser tillämpa

har som syfte att underlätta landsbygdens anpassning till de

nya förutsättningarna och att förstärka konkurrenskraften och

skapa sysselsättning för både kvinnor och män i den

jordbruksanknutna delen av landsbygdens näringsliv.

När det gäller startstödet till unga jordbrukare framhåller

regeringen att detta bör tillämpas inom landsbygdsprogrammet.

Den övre åldersgränsen, 35 år, bör höjas till den av EU

tillåtna och av de flesta andra medlemsländer tillämpade

gränsen, 40 år. Syftet med stödet till unga brukare är att

underlätta och påskynda generationsväxling i jordbruket och

därmed en föryngring av jordbrukarkåren.

Stödet till förbättrad bearbetning och saluföring bör riktas

till innovativa satsningar på nya marknader och produkter samt

mot den småskaliga livsmedelsförädlingen.

Viktiga instrument för att gynna en positiv utveckling och

medverka till nya arbetstillfällen för kvinnor och män på

landsbygden är åtgärderna för att främja anpassning och

utveckling av landsbygden. Åtgärder som marknadsföring av

kvalitetsprodukter från lantbruket, diversifiering, främjande

av landsbygdsturism, utveckling av infrastruktur samt

byutveckling och bevarande av kulturarvet på landsbygden bör

enligt regeringen kunna ingå i landsbygdsprogrammet.

Motionerna

Enligt motion MJ2 (fp) bör det kommande landsbygdsprogrammet

ges en sådan inriktning att hänsyn tas till behovet av

mångfald, alternativ och ökad tillgänglighet. Enligt motionären

är detta en förutsättningar för en levande landsbygd. I motion

MJ8 (c) yrkas att startstödet höjs till det maximala

stödbeloppet som EG-förordningen anger eftersom antalet

nystartade företag för närvarande är lågt (yrkande 8). Vidare

framhålls att de s.k. släktlånen bör kunna redovisas till 100 %

och att denna form av lån bör likställas med vanliga banklån

(yrkande 9). Enligt motion MJ213 (v) bör jordbrukspolitiken

stimulera alternativa sätt att skapa lönsamhet i jordbruket

såsom t.ex. olika samverkansformer, nischproduktion, lokala

marknader och alternativa produktionsmetoder (yrkande 10).

Utskottets överväganden

Som framhålls i skrivelsen finns tillväxtmöjligheter för många

jord- och skogsbruksföretag liksom för andra landsbygdsföretag

inom andra branscher än produktionen och förädlingen av jord-

och skogsbruksråvaror. Därför är åtgärder som medverkar till

att underlätta och främja vidareförädlingen av råvaror som

produceras inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt

produktionen av andra varor och tjänster samt kollektiva

nyttigheter en viktig del av landsbygdsprogrammet. De

synpunkter beträffande olika sätt att stimulera utvecklingen på

landsbygden som förs fram i motionerna MJ2 och MJ213

sammanfaller till stor del med de överväganden som redovisas i

skrivelsen. Åtgärder som kommer att underlätta landsbygdens

anpassning är bl.a. marknadsföring av kvalitetsprodukter från

lantbruket, diversifiering, främjande av landsbygdsturism,

utveckling av infrastruktur samt byutveckling. De nu redovisade

övervägandena tillgodoser i allt väsentligt syftet med

motionerna MJ2 (fp) och MJ213 (v) yrkanden 10. Utskottet

föreslår därför att yrkandena lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

tillämpningen av startstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Som framhålls i skrivelsen har stödformen en begränsad

betydelse i stort men för den enskilde jordbrukaren kan stödet

vara avgörande. Stödet medverkar till att jordbrukarkåren

föryngras och underlättar finansieringen av unga jordbrukares

etablering. I anslutning till yrkande 9 i motion MJ8 om de s.k.

släktlånen har utskottet inhämtat att Jordbruksverket uppställt

ett antal krav för att startstöd till yngre företagare skall

beviljas enligt rådsförordningen (EG) 950/97 om förbättring av

jordbruksstrukturens effektivitet. I fråga om

skuldsättningskravet har Jordbruksverket föreskrivit att

sökanden får ha högst 40 % eget kapital enligt en given

beräkningsmodell för att få fullt startstöd. Om det egna

kapitalet utgör mellan 40 och 60 % kan reducerat startstöd

utgå. Lån från närstående särbehandlas genom att bara hälften

av lånebeloppet räknas som skuld. Utskottet konstaterar att

dessa bestämmelser utformats som nationella

tillämpningsföreskrifter och att den aktuella förordningen inte

innehåller någon motsvarande reglering. Däremot innehåller

artikel 34 ett allmänt bemyndigande för medlemsstaterna att

fastställa ytterligare villkor vad gäller tillämpningen av

stödåtgärderna i förordningen. Utskottet utgår från att den

nationella regleringen motiverats av ett önskemål att startstöd

kan utgå till så många företagare som möjligt inom ramen för

ett begränsat totalbelopp. Enligt utskottets mening finns det

emellertid anledning att ifrågasätta den särbehandling som

bedömningen av släktlånen utgör. Som framgår av regeringens

överväganden kommer ålderskravet för att erhålla startstöd nu

att omprövas. Utskottet utgår från att regeringen också

omprövar den i motionen angivna skuldsättningsregeln när

tillämpningsföreskrifter utfärdas till den nya

landsbygdsförordningen. Utskottet är emellertid inte för

närvarande berett att föreslå något särskilt riksdagsuttalande

i frågan. Med det anförda avstyrks motion MJ8 (c) yrkandena 8

och 9.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ210, 1999/2000:MJ250 yrkandena 2 och

3, 1999/2000:MJ251, 1999/2000:MJ252 yrkande 12,

1999/2000:MJ257 yrkandena 6, 8, 9, 11 och 19,

1999/2000:MJ309 yrkande 2, 1999/2000:MJ609 och

1999/2000:Fi212 yrkande 19 delvis anvisar anslag för

budgetåret 2000 under utgiftsområdet enligt utskottets

förslag i bilaga 1,

2. beträffande svenskt landsbygdsprogram

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 3 och 1999/2000:MJ10

yrkande 2 bemyndigar regeringen att tillämpa ett svenskt

landsbygdsprogram enligt förordning (EG) nr 1257/99,

3. beträffande handel med mjölkkvoter

att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för systemet för handel

med mjölkkvoter,

4. beträffande möjlighet att flytta mjölkkvot

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ248,

5. beträffande Jordbruksverkets tillgång till

kredit

att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk får tillgång till en

kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-

verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr,

6. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder,

fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 2 555 000 000 kr efter år 2000,

b) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget B 9 Från EG-budgeten finansierade miljö-,

struktur- och regionala åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2

769 000 000 kr efter år 2000,

c) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget B 10 Arealersättning och djurbidrag m.m., fatta

beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 3 800 000 000 kr efter år 2000,

d) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget B 11 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 kr under år

2001,

e) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 1 600 000 kr under år 2001,

f) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning samt kollektiv forskning, fatta beslut om stöd

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

155 000 000 kr efter år 2000,

7. beträffande Jordbruksverkets organisation

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ531 yrkande 2,

res. 1 ( m)

8. beträffande djurregistrets avgiftsfinansiering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ257 yrkande 7 delvis,

res. 2 ( kd)

9. beträffande stöd till information om ekologiskt

odlade livsmedel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L714 yrkande 8,

10. beträffande utbetalningen av arealstöd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 5 och

1999/2000:MJ222 yrkandena 5 och 6,

res. 3 (m, kd)

res. 4 (c)

11. beträffande kartavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ205 och 1999/2000: MJ257

yrkande 7 delvis,

res. 5 (m, kd)

12. beträffande ersättning för skador till följd av

dumpade kemiska stridsmedel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ404, 1999/2000:MJ410 yrkande

4 och 1999/2000:MJ780,

res. 6 ( m)

res. 7 ( kd)

13. beträffande utvärdering av anslaget D 2

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ906 yrkande 4,

14. beträffande program för överföring av resurser

från traditionell till alternativ forskning

att riksdagen avslår motion 1999/2000: MJ532,

15. beträffande resurser för exportfrämjande

åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 7 och

1999/2000:N299,

res. 8 (m, kd, c)

16. beträffande proposition 1999/2000:5

Personskadeskydd för studenter

att riksdagen godkänner att Sveriges lantbruksuniversitet använder medel

som anvisas universitetet under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar till

personskadeförsäkring för studenter,

17. beträffande särkostnader för djursjukvård inom

veterinärutbildningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ607,

res. 9 (kd, fp)

18. beträffande biologisk kompetens vid

skogsvårdsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ304 yrkande 1,

19. beträffande skydd av skogsmark

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ309 yrkande 6,

20. beträffande internationella skogsfrågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ302 och 1999/2000: MJ306

yrkande 8,

res. 10 ( m)

res. 11 (fp)

21. beträffande inriktningen av svensk

jordbrukspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 7, 11 och 12,

1999/2000:MJ216 yrkande 1, 1999/2000:MJ222 yrkande 1,

1999/2000:MJ257 yrkande 1, 1999/2000:U512 yrkande 7 och

1999/2000:So226 yrkande 13,

res. 12 ( v)

res. 13 ( kd)

res. 14 (c)

22. beträffande bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ213 yrkandena 5 och 6,

res. 15 (v, mp)

23. beträffande förenklat regelverk

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ208 yrkande 1 och

1999/2000:MJ222 yrkande 7,

24. beträffande lika konkurrensvillkor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ202, 1999/2000:MJ213 yrkande

9, 1999/2000:MJ218 yrkande 1 och 1999/2000:MJ222 yrkande 3,

res. 16 (m, kd, c, fp)

25. beträffande regionalisering av arealstödet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ246 yrkandena 1 och 2,

26. beträffande vissa regionalpolitiska

ställningstaganden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ224 och 1999/2000: K322

yrkande 2,

27. beträffande vissa konsekvensutredningar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ216 yrkandena 3 och 4 samt

1999/2000:MJ257 yrkande 2,

res. 17 ( kd)

28. beträffande jordbrukets miljöeffekter och

miljökostnader

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ11 yrkande 2 och

1999/2000:MJ252 yrkande 10,

res. 18 (fp)

29. beträffande vissa trädesregler

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ204, 1999/2000:MJ217 och

1999/2000:MJ231,

res. 19 ( m)

res. 20 (mp)

30. beträffande skördeskadeskydd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ257 yrkande 10,

res. 21 ( kd)

31. beträffande ägofredslagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ240 yrkande 1,

32. beträffande lagförslagen

att riksdagen

a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd,

b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,

33. beträffande den gemensamma jordbrukspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ11 yrkandena 1 och 3,

1999/2000:MJ213 yrkandena 1 och 13, 1999/2000:MJ216 yrkande

2, 1999/2000:MJ238, 1999/2000:MJ252 yrkandena 1 och 9,

1999/2000: N388 yrkande 18, 1999/2000:U505 yrkandena 18 och

19 samt 1999/2000:U513 yrkandena 14, 15 och 28,

res. 22 (mp)

res. 23 (fp)

34. beträffande reglerna för arealstöd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ206,

res. 24 ( m)

35. beträffande ett gynnande system för ekologisk

odling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ257 yrkande 14,

res. 25 ( kd)

36. beträffande ekologisk produktion

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 2, 3 och 4,

1999/2000:MJ241 och 1999/2000:U514 yrkande 8,

res. 26 (mp)

37. beträffande utarbetandet av

landsbygdsprogrammet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ7 yrkandena 1 och 2,

res. 27 ( kd)

38. beträffande landsbygdsprogrammets regelverk

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 16, 1999/2000:MJ8

yrkandena 1 och 7, 1999/2000:MJ10 yrkande 3 och

1999/2000:MJ212 yrkande 6,

res. 28 (m, kd, c)

39. beträffande landsbygdsprogrammets inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 4 och

1999/2000:MJ222 yrkande 4,

res. 29 (m, c)

40. beträffande en sammanhållen svensk

hästnäringspolitik m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ8 yrkandena 14 och 16,

1999/2000:MJ201, 1999/2000:MJ228, 1999/2000:MJ233

yrkandena 2, 3 och 4, 1999/2000:MJ237 och 1999/2000:MJ244

yrkandena 1, 2 och 4,

res. 30 (kd, c)

41. beträffande kostnadsram för ett nytt

landsbygdsprogram

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 3, 4 och 6,

1999/2000:MJ8 yrkande 6, 1999/2000:MJ10 yrkande 1,

1999/2000: MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2,

1999/2000:MJ218 yrkande 3 och 1999/2000:MJ257 yrkande 5,

res. 31 ( m)

res. 32 ( kd)

res. 33 (c)

42. beträffande stödet till norra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ5 yrkandena 1 och 3,

1999/2000:MJ7 yrkande 12, 1999/2000:MJ8 yrkande 11,

1999/2000: MJ235 yrkande 1 och 1999/2000:MJ246 yrkande 3

delvis,

res. 34 ( kd)

res. 35 (c)

43. beträffande merkostnader för kadaverinsamling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ5 yrkande 2, 1999/2000:MJ235

yrkande 2 och 1999/2000:MJ246 yrkande 3 delvis,

res. 36 (kd, c)

44. beträffande stödområde 2 b i Jämtlands län

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ308,

45. beträffande åtgärder för ett ekologiskt hållbart

jordbruk

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 1, 1999/2000:MJ7

yrkande 15, 1999/2000:MJ213 yrkande 8 och 1999/2000:MJ218

yrkande 2,

res. 37 ( kd)

46. beträffande införandet av de nya

miljöersättningarna

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 2, 1999/2000:MJ10

yrkande 8 delvis och 1999/2000:MJ211 yrkande 2,

res. 38 ( m)

res. 39 (c)

47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis,

1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis, 1999/2000:MJ211 yrkande 1

och 1999/2000:MJ240 yrkandena 2 och 3,

res. 40 ( m)

res. 41 ( kd)

res. 42 (c)

48. beträffande utrotningshotade raser

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ223 och 1999/2000: MJ240

yrkande 4,

res. 43 (mp)

49. beträffande utvecklingen för vissa hästraser

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 15, 1999/2000:MJ233

yrkande 1 och 1999/2000:MJ244 yrkande 3,

res. 44 ( kd)

res. 45 (c)

50. beträffande miljövänlig vallodling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ3 yrkande 1, 1999/2000:MJ4

yrkande 2, 1999/2000:MJ7 yrkande 9, 1999/2000: MJ8 yrkande

4 och 1999/2000:MJ10 yrkande 5,

51. beträffande miljöersättning för ekologisk

produktion

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 13 och

1999/2000:MJ10 yrkande 9,

res. 46 (m)

52. beträffande anläggning av våtmarker

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ748 yrkandena 4 och 6,

53. beträffande odling av sockerbetor på Gotland

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ1 yrkande 2,

54. beträffande utvärdering av delprogram 3

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ10 yrkande 10,

res. 47 ( m)

55. beträffande det s.k. REKO-stödet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 5 och 8,

1999/2000:MJ8 yrkande 5, 1999/2000:MJ10 yrkande 6,

1999/2000: MJ226 yrkande 2, 1999/2000:MJ247 och

1999/2000:MJ253 yrkande 4,

res. 48 (m, kd, c)

56. beträffande ekologisk växthusodling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 14, 1999/2000:MJ209

och 1999/2000:MJ214 yrkande 1,

res. 49 ( kd)

57. beträffande miljöersättning för avbrottsgrödor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 3, 1999/2000:MJ7

yrkande 7, 1999/2000:MJ8 yrkande 13, 1999/2000: MJ10

yrkande 7, 1999/2000:MJ225 och 1999/2000:MJ242,

res. 50 (m, kd, c)

58. beträffande stöd till mindre gynnade områden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ4 yrkandena 1 delvis och 3,

1999/2000:MJ7 yrkandena 10 och 11 delvis och 1999/2000:

MJ10 yrkande 11 delvis,

res. 51 ( m)

res. 52 ( kd)

59. beträffande stödområdesindelningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 4, 1999/2000:MJ3

yrkande 2, 1999/2000:MJ8 yrkande 12, 1999/2000: MJ11

yrkande 5 delvis, 1999/2000:MJ215 yrkande 1, 1999/2000:

MJ219, 1999/2000:MJ222 yrkande 8 och 1999/2000:MJ227,

res. 53 (c)

res. 54 (fp)

60. beträffande förändringar i stödområde 4

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ6, 1999/2000:MJ7 yrkande 11

delvis, 1999/2000:MJ9, 1999/2000:MJ10 yrkande 11 delvis,

1999/2000:MJ11 yrkande 5 delvis och 1999/2000:MJ232,

res. 55 (m, kd, c, fp)

61. beträffande stöd till investeringar i

jordbruksföretag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkandena 5 och 6,

1999/2000:MJ8 yrkande 10, 1999/2000:MJ214 yrkande 3 och

1999/2000:MJ253 yrkande 2,

res. 56 ( kd)

res. 57 (c)

62. beträffande kompetensutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ11 yrkande 4 och

1999/2000:MJ212 yrkande 4,

res. 58 (m)

res. 59 (fp)

63. beträffande åtgärder för att främja anpassning

och utveckling på landsbygden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ2 och 1999/2000: MJ213

yrkande 10,

res. 60 (fp)

64. beträffande startstöd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ8 yrkandena 8 och 9,

res. 61 (c)

65. beträffande skrivelse 1999/2000:14

att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 25 november 1999

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd),

Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge

Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G

Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Kjell-

Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun

Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald

Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och

Jonas Ringqvist (v).

Reservationer

1. Jordbruksverkets organisation (mom. 7)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Det är enligt vår mening olämpligt att Jordbruksverket i

egenskap av kontrollmyndighet även bedriver affärsverksamhet

som innebär att med hjälp av statliga subventioner konkurrera

med bl.a. de veterinärer som verket är satt att övervaka. Mot

den bakgrunden bör en översyn göras av Jordbruksverkets

organisation i syfte att skilja myndighetsutövning från

affärsverksamhet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Jordbruksverkets organisation

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ531 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Djurregistrets avgiftsfinansiering (mom. 8)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Jordbrukarna bör inte belastas med kostnader för hållande av

djurregister som är föranledda av EU-krav, såsom avgiften för

djurdatabasen. Sådana avgifter bör i stället belasta statens

budget. Avgiften bör tas bort varför vi på intäktssidan

redovisar en minskning som motsvarar en budgeterad årskostnad

om 18 500 000 kr. Regeringen bör utforma budgetförslag för

budgetåret 2001 i enlighet med det anförda.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande djurregistrets avgiftsfinansiering

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 7 delvis som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. Utbetalningen av arealstöd (mom. 10)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd) och Catharina Elmsäter-

Svärd (m) anför:

Vi är mycket kritiska till regeringens förslag att senarelägga

utbetalningen av arealersättningarna. Åtgärden medför en

försämring av jordbrukssektorns likviditet med mellan 20 och 40

miljoner kronor beroende på hur lång fördröjningen blir. För

att göra skadan så liten som möjligt bör utbetalningen av

arealersättningen ske den första arbetsdagen efter årsskiftet

1999/2000.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande utbetalningen av arealstöd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ212 yrkande 5 och med

avslag på motion 1999/2000:MJ222 yrkandena 5 och 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Utbetalningen av arealstöd (mom. 10)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Med hänsyn till det ansträngda läget för svenskt jordbruk är

det enligt min mening helt oacceptabelt att förskjuta

utbetalningarna av arealstödet. Varje månads försening innebär

ett avbräck som omräknat i ränteinkomster motsvarar drygt 20

miljoner kronor. Utformningen av den statliga budgetprocessen

gör det svårt att förändra regeringens förslag. En statlig

lånegaranti bör därför införas för de jordbrukare som på grund

av försenade utbetalningar får problem med likviditeten. Vidare

bör kompensation utgå för de uteblivna ränteinkomster som de

jordbrukare som drabbas av förseningen kommer att kännas vid.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande utbetalningen av arealstöd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ222 yrkandena 5 och 6 och

med avslag på motion 1999/2000:MJ212 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Kartavgiften (mom. 11)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd) och Catharina Elmsäter-

Svärd (m) anför:

Enligt vår mening är kartavgiften för de digitala kartor som

används för att identifiera jordbruksmark att betrakta som en

ansökningsavgift och får därför enligt EG-rätten inte tas ut av

medlemsländerna. Vi anser det angeläget att lantbrukarna inom

EU kan konkurrera på lika villkor, och de skall därför inte

heller i övrigt belastas med kostnader för hållande av

register föranledda av EU-krav. Sådana avgifter skall betalas

av staten och inte av lantbruksföretagen. Kartavgiften bör

därför avskaffas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande kartavgiften

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ205 och

1999/2000:MJ257 yrkande 7 delvis som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

6. Ersättning för skador till följd av dumpade

kemiska stridsmedel m.m. (mom. 12)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Vi anser att det bör ankomma på staten att hålla de fiskare

skadeslösa som drabbas av skador på fiskefartyg och

fiskeredskap till följd av dumpade kemiska stridsmedel och

liknande produkter. Staten har dessutom ett övergripande och

långsiktigt ansvar för skador och miljöfarligt avfall på

havsbotten. Antalet sådana skador per år har hittills varit

litet, varför ersättningarna inte torde medföra några

betungande utgifter för staten. Den enskilde fiskaren drabbas

däremot hårt. Det är därför nödvändigt att frågan om ersättning

på grund av detta slags skador löses snarast.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ersättning för skador till följd av

dumpade kemiska stridsmedel m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ780 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ404 och

1999/2000:MJ410 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

7. Ersättning för skador till följd av dumpade

kemiska stridsmedel m.m. (mom. 12)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

I mars 1995 antog Helsingforskommissionen (HELCOM) gemensamma

riktlinjer för skyddsåtgärder när fiskare drabbas av skador på

grund av senapsgas eller nervgas. Risken för skador ökar i takt

med att de stridsmedel som innehåller sådana ämnen blir äldre

och faller sönder. Eftersom beredskapen för denna typ av

olyckor är bristfällig, har den drabbade fiskaren inte

möjlighet att gå i land innan saneringsåtgärder inleds, vilket

alltid medför inkomstbortfall. Ersättningssystemet fungerar

således dåligt. Vid en frågestund våren 1999 uppmärksammades

statsministern på detta förhållande. Han utfärdade då ett löfte

att skyndsamt vidta åtgärder för att komma till rätta med

problemet.Vi förutsätter att statsministern håller sitt löfte.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ersättning för skador till följd av

dumpade kemiska stridsmedel m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ410 yrkande 4 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ404 och 1999/2000: MJ780

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. Resurser för exportfrämjande åtgärder (mom. 15)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:

Sedan Sverige blev medlem i EU har vår livsmedelsexport ökat.

Ännu finns dock stora outnyttjade resurser på området. De medel

som regeringen föreslår för exportfrämjande åtgärder är

emellertid mycket mindre än vad som avsätts i våra grannländer

Danmark och Finland. Totalt arbetar ca 400 000 personer inom

svensk livsmedelssektor, varav ca 150 000 är sysselsatta inom

jordbruk och livsmedelsindustri. För att sysselsättningen inom

sektorn skall kunna bibehållas och på sikt öka måste

regeringen, tillsammans med exportfrämjande organisationer och

branschorganisationer, genom ytterligare satsningar på olika

exportfrämjande åtgärder, öka Sveriges konkurrenskraft. Detta

kan ske genom omfördelning av medel inom befintlig ram.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande resurser för exportfrämjande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 7 och

1999/2000:N299 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

9. Särkostnader för djursjukvård inom

veterinärutbildningen (mom. 17)

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Harald Nordlund

(fp) anför:

Genom att utöver anslagen för grundutbildning tillföras

särskilda statliga medel kompenseras landstingen för de

merkostnader den kliniska utbildningen av bl.a. läkare och

tandläkare medför. Så är emellertid inte fallet för motsvarande

utbildning av veterinärer vid SLU. För perioden 1996-1998

uppgick dessa kostnader till ca 15 miljoner kronor per år eller

25 % av djursjukvårdens omslutning vid SLU. Särkostnaden, som i

realiteten kan anses som "underskott i djursjukvården", har

hittills täckts genom ianspråktagande av de statsanslag som

egentligen är avsedda för forskning och forskarutbildning.

Härigenom har dessa verksamheter fått stå tillbaka, vilket har

medfört negativa effekter på såväl grundforskning, tillämpad

forskning som utbildning av forskare. Vi anser att en utredning

bör tillsättas för att undersöka om inte särkostnaden för den

djursjukvård som bedrivs inom veterinärutbildningen bör täckas

genom ett särskilt statligt anslag.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande särkostnader för djursjukvård inom

veterinärutbildningen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ607 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

10. Internationella skogsfrågor m.m. (mom. 20)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Det är ett statligt ansvar att inom EU och i andra

internationella sammanhang främja den svenska

skogsbruksmodellen, baserad på dokumenterad uthållighet och

likställda mål för produktion och miljö. För att svenska

intressen vid förhandlingar om internationella överenskommelser

som berör skogsbruk eller handel med skogs- och

skogsindustriprodukter skall kunna företrädas på ett kraftfullt

sätt bör tillräckliga resurser avsättas för internationell

bevakning inom skogsnäringen. Regeringen bör även verka aktivt

för att klimatkonventionen inte får en sådan utformning att den

missgynnar det svenska skogsbruket.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande internationella skogsfrågor m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ306 yrkande 8 och med

avslag på motion 1999/2000:MJ302 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

11. Internationella skogsfrågor m.m. (mom. 20)

Harald Nordlund (fp) anför:

I internationella skogsfrågor måste Sverige visa upp en mer

enad front gentemot omvärlden. För att stärka Sveriges

medverkan i de internationella diskussionerna på det skogliga

området bör ett internationellt skogligt sekretariat inrättas.

Sekretariatet bör ledas av en skogsambassadör.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande internationella skogsfrågor m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ302 och med avslag på

motion 1999/2000:MJ306 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

12. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik

(mom. 21)

Kjell-Erik Karlsson och Jonas Ringqvist (båda v) anför:

Enligt vår mening är det av stor betydelse att ett jordbruk kan

bibehållas i hela landet för att bevara den resurs som den

odlade jorden är. På sikt kommer vi att behöva all

jordbruksmark för att föda jordens växande befolkning. I dag

används jordbruksmark för bebyggelse och det är svårt att

återta mark som bebyggts och återigen odla livsmedel på den.

Jordbruksmark används också alltmer för annan produktion än

livsmedel. Att då gödsla den marken med slam eller andra

gödselmedel med alltför stort innehåll av tungmetaller kan

omöjliggöra en senare livsmedelsproduktion. En målsättning för

jordbrukspolitiken skall vara att ingen jordbruksmark skall tas

ur produktion på ett sätt som försvårar möjligheten att återta

den i livsmedelsproduktion.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande inriktningen av svensk jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ213 yrkande 11 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 7 och 12,

1999/2000:MJ216 yrkande 1, 1999/2000:MJ222 yrkande 1,

1999/2000:MJ257 yrkande 1, 1999/2000:U512 yrkande 7 och

1999/2000:So226 yrkande 13 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

13. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik

(mom. 21)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Det finns stora brister i dagens svenska jordbrukspolitik.

Regeringens ensidiga strävan mot en avreglering av europeiskt

jordbruk och avsikt att låta marknaden helt avgöra var i

världen livsmedel kan produceras billigast kommer att leda till

ett radikalt förändrat kulturlandskap i Norden. Det kan på lång

sikt inte vara försvarbart att med en lågprispolitik framtvinga

att åkermark tas ur drift. Vi anser att inriktningen av svensk

jordbrukspolitik skall vara att skapa möjligheter för

jordbruksdrift i hela landet och med fullt utnyttjande av

tillgänglig åkermark. Jordbruket är centralt för

sysselsättningen på landsbygden och inom livsmedelssektorn i

övrigt. Regeringens linje att verka för en snabb och radikal

reformering av CAP är felaktig och skulle, om den genomfördes,

innebära att stora delar av åkermarken avvecklades, vilket i

sin tur skulle medföra att tusentals arbetstillfällen försvann

från denna sektor. Detta kommer i sin tur att leda till

avfolkning av landsbygden och därmed försämrade möjligheter

till utkomst från en rad binäringar som är beroende av

jordbruket som primärproduktion. Detta är en utveckling som går

i direkt felaktig riktning i relation till devisen om att Hela

Sverige ska leva.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande inriktningen av svensk jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ216 yrkande 1 och

1999/2000:MJ257 yrkande 1 och med avslag på motionerna

1999/2000:MJ213 yrkandena 7, 11 och 12, 1999/2000:MJ222

yrkande 1, 1999/2000:U512 yrkande 7 och 1999/2000:So226

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

14. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik

(mom. 21)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Lantbruket är drivkraften för den svenska landsbygden. Därför

är det nödvändigt att Sveriges lantbrukare ges politiska

förutsättningar att utvecklas som företagare. Enligt min mening

har regeringen dessutom visat ointresse för att ta till vara

den potential till ersättning för jordbrukets insatser som

Sverige förhandlat sig till. Regeringen bär även det yttersta

ansvaret för alla de inhemska regler som försvårar hanteringen

av ersättningar från EU på jordbruksområdet. Regeringen bör

utforma en jordbrukspolitik med utgångspunkt i de i motionerna

MJ222 yrkande 1 och U512 yrkande 7 redovisade synpunkterna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande inriktningen av svensk jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 1 och

1999/2000:U512 yrkande 7 och med avslag på motionerna

1999/2000:MJ213 yrkandena 7, 11 och 12, 1999/2000:MJ216

yrkande 1, 1999/2000:MJ257 yrkande 1 och 1999/2000:So226

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

15. Bekämpningsmedel (mom. 22)

Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Jonas

Ringqvist (v) anför:

En negativ utveckling i jordbruket är den ökande användningen

av bekämpningsmedel. Antalet sålda doser av bekämpningsmedel

har ökat med 30 % mellan åren 1990 och 1997. Ökningen kan

delvis förklaras av den förändrade strukturen på jordbruket.

Gårdarna har blivit större, spannmålsarealen har ökat och

vallarealen har minskat. Detta beror till stor del på EG:s

bidragssystem som påskyndar denna strukturomvandling av

jordbruket och som dessutom ställer krav på en viss andel träda

som oftast bryts med hjälp av bekämpningsmedel. Undersökningar

av grundvatten och ytvatten visar att vattnet på många håll

innehåller glyfosat (det aktiva ämnet i bekämpningsmedlet

RoundUp). Detta trots att tillverkarna av glyfosat hävdar att

det är biologiskt nedbrytbart. Användningen av bekämpningsmedel

i jordbruket är en tickande bomb som kan få allvarliga

konsekvenser dels på miljön, dels på människors hälsa.

Erfarenheterna från den snabbt ökande ekologiska odlingen visar

att biologiska och mekaniska åtgärder för att begränsa ogräs

och angrepp av skadeinsekter kan ersätta kemiska

bekämpningsmedel. Ett jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel är

fullt möjligt. För att nå miljömålen räcker det inte med att

det ekologiska jordbruket ökar. Det krävs också en

miljöanpassning av det konventionella jordbruket som under

överskådlig tid kommer att vara det dominerande. Med en

fortsatt utveckling av mekaniska och biologiska metoder för

bekämpning av ogräs och skadeinsekter skulle dessa metoder

kunna spela en allt större roll även inom det konventionella

jordbruket. På sikt vore en avveckling av användningen av

kemiska bekämpningsmedel fullt möjlig. En satsning på en

avveckling av kemiska bekämpningsmedel skulle också vara ett

sätt att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft på en

alltmer miljömedveten marknad. För att samordna de olika

insatser som krävs bör en avvecklingsplan för användning av

kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket tas fram.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande bekämpningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ213 yrkande 6 och med

avslag på motion 1999/2000:MJ213 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

16. Lika konkurrensvillkor (mom. 24)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp) anför:

Det svenska jordbruket förbereddes på det kommande svenska EU-

medlemskapet genom sänkta kostnader, priser och stöd.

Grundtanken var att svenskt jordbruk skulle vara

konkurrenskraftigt redan vid inträdet i EU. I dag kan det

konstateras att det svenska jordbruket enbart delvis klarat av

det nya läget. I och med EU-medlemskapet har konkurrensen ökat.

Handeln på EU-marknaden är fri och de svenska

livsmedelsföretagen utsätts för en allt hårdare konkurrens från

företag i andra EU-länder och från företag utanför EU genom

minskade tullar och minskning av andra barriärer, vilket ökar

världshandeln. Friare handel ställer givetvis fokus på

villkoren i olika länder. Enligt vår mening finns basen för

livsmedelsindustrins framtida utveckling i jordbruket. För

närvarande belastas den svenska primärproduktionen av skatter

och avgifter som inte finns i våra konkurrentländer. Det

innebär att Sverige inte kan ha skatter och avgifter på

jordbruket som skiljer sig alltför mycket från

konkurrentländernas. Den höga beskattningen av svenskt jordbruk

innebär en försämrad lönsamhet i produktionen och en minskad

framtidstro i de enskilda jordbruksföretagen. Åtgärder behöver

genomföras nu för att svenskt jordbruk och svensk

livsmedelsnäring skall ges möjlighet att konkurrera på lika

villkor. Jordbruket bör snarast jämställas med övriga företag i

Sverige när det gäller energiskatt (el- och eldningsoljeskatt).

Regeringen måste också omgående presentera förslag vad gäller

dieselbeskattningen och avgiften på handelsgödsel, som innebär

ökad konkurrensneutralitet med omvärlden.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande lika konkurrensvillkor

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ202,

1999/2000:MJ218 yrkande 1 och 1999/2000:MJ222

yrkande 3 samt med avslag på motion 1999/2000:MJ213

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

17. Vissa konsekvensutredningar m.m. (mom. 27)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Jord- och skogsbruket är en förutsättning för en levande

landsbygd och tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och

skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets

betydelse borde en särskild konsekvensanalys genomföras. Denna

skulle belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning,

försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet,

boende och service på landsbygden etc. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med en sådan konsekvensanalys att ha

som underlag för det fortsatta beslutsfattandet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande vissa konsekvensutredningar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 2 och med

avslag på motion 1999/2000:MJ216 yrkandena 3 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

18. Jordbrukets miljöeffekter och miljökostnader

(mom. 28)

Harald Nordlund (fp) anför:

Eftersom själva syftet med jordbruket är att maximera jordens

förmåga att ge så stor avkastning som möjligt har jordbruket en

stor inverkan på miljön, både i positiv och negativ bemärkelse.

Enligt min mening bör en utredning tillsättas för att med

utgångspunkt i EU:s miljömål se över vilka miljöeffekter och

miljökostnader som kan kopplas till jordbruket.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande jordbrukets miljöeffekter och

miljökostnader

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ11 yrkande 2 och

1999/2000:MJ252 yrkande 10 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

19. Vissa trädesregler (mom. 29)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Enligt gällande huvudregel för träda skall marken i

normalfallet vara bevuxen. I vissa fall är det emellertid en

fördel från miljösynpunkt att tillåta avsteg från denna

huvudregel. Mindre totalbekämpningsmedel kommer till användning

om möjligheten till mekanisk bekämpning förbättras. Vi anser

att regeringen bör låta utreda om det är möjligt att medge s.k.

svart träda i de områden som är lämpliga härför och som därmed

kan bidra till ökade miljövinster. Vidare bör reglerna utformas

så att trädan, både vid mekanisk och kemisk ogräsbekämpning,

kan börja brukas redan från den 1 juni i stället för, enligt

gällande regler, den 1 juli. I dag är konventionell träda utan

kemiska hjälpmedel omöjlig under flertalet år på grund av för

kort tid för ogräsbekämpning.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande vissa trädesregler

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ217 och

1999/2000:MJ231 och med avslag på motion 1999/2000:MJ204

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

20. Vissa trädesregler (mom. 29)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Enligt min mening orsakar nu gällande trädesregler vissa

problem. Exempelvis är det inte tillåtet för brukaren att köra

ut på trädad mark före den 1 juli. Syftet med denna bestämmelse

är att förhindra fusk. Vissa ogräs kan dock inte bekämpas

mekaniskt så sent som den 1 juli. Man tvingas att i stället

tillgripa totalutrotningsmedel vilket givetvis är

otillfredsställande. Enligt uppgift har användningen av

glyfosatpreparat i Sverige ökat med 40 % mellan åren 1997 och

1998. Dessa preparat bryts inte ner, som i varmare jordar, utan

förorenar omgivningen. Det finns därför särskild anledning att

ändra trädesreglerna i Sverige. Sverige bör därför hos

kommissionen begära undantag från trädesreglerna för att

möjliggöra mekanisk bekämpning under försommaren.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande vissa trädesregler

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ204 och med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ217 och 1999/2000:MJ231 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

21. Skördeskadeskydd (mom. 30)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

För många lantbruksföretag har de två senaste årens väderlek

inneburit dels stora svårigheter att bärga skörden, dels

avsevärt sämre ekonomiskt utbyte av den skörd som kunnat

bärgas. Nu uppkommer frågan om det är de enskilda företagen som

skall bära de förluster som uppkommer på grund av

väderrelaterade katastrofsituationer. Trots att EG:s regler

medger detta slag av nationella katastrofinsatser blev

regeringens arbete med att undersöka förutsättningarna för

ersättning för de skördeskador som uppstod år 1998

resultatlöst. Vi anser att det nu finns anledning att närmare

utreda förutsättningarna för skördeskadeskydd, genom

försäkringar eller på annat sätt.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande skördeskadeskydd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

22. Den gemensamma jordbrukspolitiken (mom. 33)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Det är viktigt för Sverige att förändringen av EU:s

jordbrukspolitik sker på ett sådant sätt att det blir möjligt

att även i framtiden bedriva jordbruk i hela landet. För att

jordbruket skall bli ekologiskt hållbart måste dagens

konventionella jordbruk ersättas med ekologiska

brukningsmetoder. För att minska transporterna och öka

sysselsättningen skall produkterna förädlas så nära brukarna

som möjligt. Sverige bör vidare inom EU prioritera arbetet med

att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken så att stöd

endast ges till ett ekologiskt hållbart, småskaligt och

djurvänligt jordbruk. Vidare skall Sverige prioritera frågan om

att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i

hög grad flyttas till nationell nivå. Som en prioriterad fråga

bör Sverige inom EU även driva att EU:s jordbrukspolitik måste

reformeras på ett sådant sätt att den garanterar att

östländernas jordbruk inte diskrimineras i något avseende.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande den gemensamma jordbrukspolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:N388 yrkande 18 och

1999/2000:U513 yrkandena 14, 15 och 28 samt med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ11 yrkandena 1 och 3,

1999/2000:MJ216 yrkande 2, 1999/2000:MJ213 yrkandena 1 och

13, 1999/2000:MJ238, 1999/2000:MJ252 yrkandena 1 och 9 samt

1999/2000:U505 yrkandena 18 och 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

23. Den gemensamma jordbrukspolitiken (mom. 33)

Harald Nordlund (fp) anför:

Den viktigaste uppgiften för EU inom den närmaste tiden är att

östutvidgningen fortsätter. För att en utvidgning skall kunna

bli möjlig behöver den gemensamma jordbrukspolitiken

reformeras. Härigenom kan EU ge tydliga signaler till de

kommande medlemsländerna och undvika obalans och snedvridande

effekter av konkurrensen på deras marknader. Många länder i

Öst- och Centraleuropa är viktiga jordbruksproducenter med ett

jordbruk som är eller kan bli konkurrenskraftigt.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) har inte tagit

tillräcklig hänsyn till miljön. En felaktig användning av

växtnäring och bekämpningsmedel har skapat problem. Formella

miljömål för jordbruket saknas men däremot omfattas jordbruket

av EU:s allmänna miljömål. Det är olyckligt att några separata

miljömål inte arbetats fram från kommissionen. CAP:s åtgärder

för att minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga.

Därför bör Sverige i EU verka för att separata miljömål för

jordbruket skapas.

När det gäller alkoholens konsekvenser fortsätter EU att

blunda för folkhälsan trots att folkhälsoaspekten numera skall

genomsyra utformningen och genomförandet av all

gemenskapspolitik. EU måste börja betrakta alkoholen som en

hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande den gemensamma jordbrukspolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ11 yrkandena 1 och 3,

1999/2000:MJ252 yrkandena 1 och 9 samt 1999/2000: U505

yrkandena 18 och 19 samt med avslag på motionerna

1999/2000:MJ213 yrkandena 1 och 13, 1999/2000:MJ216 yrkande

2, 1999/2000:MJ238, 1999/2000:N388 yrkande 18 och

1999/2000:U513 yrkandena 14, 15 och 28 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

24. Reglerna för arealstöd (mom. 34)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Enligt vår mening behöver reglerna för arealersättning inom EU

kompletteras. Enligt reglerna kan mark endast räknas som

uttagen om den är minst 20 meter bred. Detta borde ändras för

att möjliggöra mindre s.k. beträdor som allmänheten kan använda

bl.a. till rekreation.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande reglerna för arealstöd

att riksdagen med anledning av 1999/2000:MJ206 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

25. Ett gynnande system för ekologisk odling

(mom. 35)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Vi anser att regelsystemet som skall gynna ekologisk odling

behöver förenklas. I dag används inom EU ett system med

positivlistor, dvs. det som inte finns upptaget på listan är i

princip inte tillåtet. Att få nya produkter godkända för det

ekologiska jordbruket kan ta tid, i de flesta fall minst ett

år. Reglerna om positivlistor måste bytas ut mot principiella

regler för vad som är tillåtet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande ett gynnande system för ekologisk odling

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

26. Ekologisk produktion (mom. 36)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Efterfrågan på ekologiska produkter har aldrig varit större än

i dag och marknaden växer hela tiden. Sedan år 1994 har

marknaden mer än tredubblats i landet. I dag är ca 3 300

lantbrukare anslutna till KRAV och antalet produkter är ca 2

800. Eftersom det svenska lantbruket inte ställer om i takt med

den ökande efterfrågan på ekologiska produkter tillgodoses

behovet genom ökad import från bl.a. Danmark. Där har

utvecklingen när det gäller den ekologiska produktionen gått

väldigt fort. Som ett första steg satsade man för några år

sedan 100 miljoner danska kronor på forskning om ekologiskt

lantbruk. I dag gör man sig beredd att inleda steg två -

Aktionsplan II för ekologi i utveckling - som innebär en

ytterligare satsning med ca 500 miljoner danska kronor på

forskning. Därtill kommer insatser för marknadsföring och s.k.

ekostöd, totalt 2,2 miljarder danska kronor under de kommande

fem åren. Tanken är att Danmark skall exportera ekoprodukter

till de stora marknaderna i Tyskland, England och Sverige.

Utvecklingen när det gäller den ekologiska produktionen i

Danmark kan givetvis få konsekvenser för det svenska

jordbruket. Även i Sverige måste ytterligare och förstärkta

insatser göras för att utveckla det ekologiska lantbruket. I

dag är forskningsanslagen mycket blygsamma i jämförelse med

forskningssatsningarna på det konventionella jordbruket.

Danmark satsar stort på marknadsföring av ekologiska produkter.

Som jämförelse kan nämnas att Sverige år 1997 satsade 2

miljoner kronor medan Danmark satsade 46 miljoner danska kronor

på marknadsföring av ekoprodukter.

För att det svenska lantbruket skall få de konkurrensfördelar

som en omställning till ett ekologiskt lantbruk kan ge måste

satsningarna komma nu. Det räcker inte med de i och för sig

lovvärda målen för det ekologiska lantbruket. Det gäller att

satsa rejält på forskning, marknadsföring m.m. Det räcker inte

längre att hävda att det svenska konventionella lantbruket är

lite mindre konventionellt än på andra håll. Varje land

försöker visa att de egna produkterna smakar bäst och är

framställda på det bästa sättet. Sverige måste liksom andra

länder ta fram en nationell aktionsplan för utvecklingen av det

ekologiska lantbruket.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande ekologisk produktion

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ241 och med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 2-4 och 1999/2000:U514

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

27. Utarbetandet av landsbygdsprogrammet (mom. 37)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Enligt vår mening bör riksdagen få ett större inflytande vid

utformningen av program för utvecklingen av landsbygden. För

närvarande vet parlamentarikerna inte vad det slutliga

programmet i stora stycken kommer att innehålla och än mindre

hur regelverket, som tidigare starkt kritiserats, kommer att se

ut. Detta är otillfredsställande varför en ny ordning bör

prövas i framtiden. För de enskilda lantbrukarna som skall

tillgodogöra sig landsbygdsprogrammet innebär tidsförseningarna

väldiga problem. I fortsättningen krävs det en tidsmässigt

bättre framförhållning vid utformandet av

landsbygdsutvecklingen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande utarbetandet av landsbygdsprogrammet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ7 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

28. Landsbygdsprogrammets regelverk m.m. (mom. 38)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:

Enligt vår mening bör administrationen av

landsbygdsutvecklingsprogrammet förenklas. Programmen måste

vara skrivna på ett sådant sätt att de garanterar att avsatta

medel utnyttjas fullt ut och att det byråkratiska krånglet som

finns både för myndigheter och företag minskar. Strävan bör

vara att minska antalet områden och ersättningsformer för att

skapa en större flexibilitet när det gäller möjligheterna att

utnyttja de anslagna medlen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande landsbygdsprogrammets regelverk m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 16,

1999/2000:MJ8 yrkandena 1 och 7, 1999/2000:MJ10 yrkande 3

och 1999/2000:MJ212 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

29. Landsbygdsprogrammets inriktning (mom. 39)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Eskil Erlandsson (c) anför:

Enligt vår mening fick Sverige, när det gäller det nya

landsbygdsprogrammet, en mycket dålig tilldelning av EG-

resurser. Konsekvensen kan bli att ambitionen i det svenska

miljöprogrammet för jordbruket måste dras ner. Det finns

anledning att konstruktivt verka för att hitta lösningar som

innebär att eventuella skador minimeras. Vidare anser vi att

grunden för en livskraftig landsbygd alltid är ett lönsamt och

konkurrenskraftigt jordbruk. Basen i det svenska jordbruket är

den konventionella produktionen i ett såväl produktions- som

miljöperspektiv. Det konventionella jordbrukets konkurrenskraft

på den alltmer globaliserade livsmedelsmarknaden är avgörande

för en positiv utveckling av den svenska landsbygden.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande landsbygdsprogrammets inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 4 och

1999/2000:MJ222 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

30. En sammanhållen svensk hästnäringspolitik m.m.

(mom. 40)

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Eskil Erlandsson

(c) anför:

Enligt vår mening bör hästen integreras i den nya

landsbygdsförordningen. För att detta skall kunna genomföras

fordras en sammanhållen svensk politik för utvecklingen av

hästnäringen. I arbetet med en sådan politik bör man bl.a.

uppmärksamma den svenska halvblodsaveln och möjligheterna att

införa s.k. uppfödarpremier.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande en sammanhållen svensk hästnäringspolitik

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkandena 14 och

16, 1999/2000:MJ201, 1999/2000:MJ228, 1999/2000:MJ233

yrkandena 2-4, 1999/2000:MJ237 och 1999/2000:MJ244

yrkandena 1, 2 och 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

31. Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram

(mom. 41)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Enligt vår mening är det angeläget att Sverige utnyttjar hela

det framförhandlade miljöstödet till det svenska jordbruket och

att regeringen verkligen ställer de medel till förfogande som

avsätts för miljöersättningar i jordbruket. Mot bakgrund av den

minskade budgetramen för landsbygdsprogrammet anser vi vidare

att det är av stor vikt att den årliga indexuppräkningen utgår

från totalbeloppet 3 500 miljoner kronor.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande kostnadsram för ett nytt

landsbygdsprogram

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 1,

1999/2000:MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2 och 1999/2000:

MJ218 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1999/2000:MJ7

yrkandena 3, 4 och 6, 1999/2000:MJ8 yrkande 6 och

1999/2000: MJ257 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

32. Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram

(mom. 41)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Enligt vår mening skall kostnadsramarna för EG-medfinansierade

anslag långsiktigt ligga på en nivå som innebär att Sverige

fullt ut använder de EG-anslag som är möjliga. Sverige och

svenskt lantbruk måste tillförsäkras hela den budgetram som EU

medgivit. Regelsystemet och tillämpningen måste utvecklas så

att dessa inte upplevs som ett hinder utan som möjligheter. Att

tillgodogöra sig indexeringsmedel så att programbudgeten

årligen kan utökas måste givetvis också gälla den svenska

medfinansieringen och den nationella finansieringen. Regeringen

bör i samband med vårbudgeten återkomma med förslag för att

stärka landsbygdsutvecklingsprogrammet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande kostnadsram för ett nytt

landsbygdsprogram

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 3, 4 och

6 samt 1999/2000:MJ257 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1999/2000:MJ8 yrkande 6, 1999/2000:MJ10 yrkande 1,

1999/2000:MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2 och 1999/2000: MJ218

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

33. Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram

(mom. 41)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Modulering som ett sätt att omfördela medel från en del av

jordbruket till en annan bör avvisas. En sådan åtgärd, som

t.ex. skulle innebära att medel omfördelas från arealersättning

till landsbygdsåtgärder, innebär knappast att det svenska

jordbrukets konkurrenskraft i förhållande till våra grannländer

förbättras.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande kostnadsram för ett nytt

landsbygdsprogram

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ8 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 1, 1999/2000:

MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2, 1999/2000:MJ218 yrkande

3, 1999/2000:MJ7 yrkandena 3, 4 och 6 och 1999/2000:MJ257

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

34. Stödet till norra Sverige (mom. 42)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Intransportstödet med flera för Norrland viktiga särskilda

ersättningar är betingade av regionens geografiska och

klimatiska förutsättningar. Enligt vår mening finns det ett

stort behov av höjd intransportersättning för jordbruket i

norra Sverige där kött och ägg också ingår i underlaget. En

sådan höjning skulle sannolikt leda till ökad stabilitet,

framtidstro och därmed en ökad investeringsvilja bland

lantbrukarna i området. Samtidigt bör ersättningarna förstärkas

inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande stödet till norra Sverige

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ5 yrkandena 1 och 3,

1999/2000:MJ7 yrkande 12 och 1999/2000:MJ235 yrkande 1 samt

med avslag på motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 11 och

1999/2000:MJ246 yrkande 3 delvis som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

35. Stödet till norra Sverige (mom. 42)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Den nationella ersättningen till norra Sverige måste räknas upp

för att täcka näringens faktiska merkostnader.

Intransportersättningen i norra Sverige måste höjas. Detta

skulle leda till ökad stabilitet, framtidstro och därmed en

ökad investeringsvilja. Jordbrukets struktur i norra Sverige

samt områdets stora avstånd gör att kostnaderna för insamling

av mjölk, kött och ägg är betydligt högre än på andra håll i

landet. Vidare måste åtgärder vidtas för att upprätthålla

lönsamheten i svinproduktionen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande stödet till norra Sverige

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 11 och

1999/2000:MJ246 yrkande 3 delvis samt med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ5 yrkandena 1 och 3, 1999/2000:MJ7

yrkande 12 och 1999/2000:MJ235 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

36. Merkostnader för kadaverinsamling (mom. 43)

Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Eskil Erlandsson

(c) anför:

Enligt vår mening bör kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingå

i underlaget för merkostnaderna i norra Sverige.

Kadaverinsamlingen har medfört att jordbruket i norra Sverige

drabbats av högre kostnader än i södra delarna av landet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande merkostnader för kadaverinsamling

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ5 yrkande 2,

1999/2000:MJ235 yrkande 2 och 1999/2000:MJ246 yrkande 3

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

37. Åtgärder för ett ekologiskt hållbart jordbruk

(mom. 45)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Enligt vår mening behövs en beredskap för nya

miljöprograminsatser under programperioden. Framför allt behövs

en beredskap för odling av grödor som kan anses ligga utanför

huvudfåran. En särskild pott bör därför finnas som möjliggör

särskilda insatser under programtiden.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande åtgärder för ett ekologiskt hållbart

jordbruk

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ7 yrkande 15 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 1,

1999/2000:MJ213 yrkande 8 och 1999/2000:MJ218 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

38. Införandet av de nya miljöersättningarna

(mom. 46)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Enligt vår mening måste nyanslutning när det gäller ängs- och

hagmarker kunna göras redan år 2000. Redan godkända marker

skall kvarstå med ersättning även om länsstyrelserna inte

hunnit med den särskilda prövningen enligt det nya systemet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande införandet av de nya miljöersättningarna

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis och

med avslag på motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 2 och

1999/2000:MJ211 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

39. Införandet av de nya miljöersättningarna

(mom. 46)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Miljöprogrammet skall vara öppet i sin helhet år 2000.

Regeringen bör verka för ett undantag i regelverket så att de

lantbrukare som går in i olika miljöprogram år 2000 gör det på

ettårsbasis. Detta är fullt möjligt eftersom Sverige fått rätt

att förlänga nuvarande program med ytterligare ett år. Stängs

programmet skulle det riskera att utestänga jordbrukare som

vill gå in i programmet. Vidare bör gällande miljöstöd till

fäbodbete hållas öppet för anslutning under år 2000.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande införandet av de nya miljöersättningarna

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 2 och

1999/2000:MJ211 yrkande 2 samt med avslag på motion

1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

40. Bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet (mom. 47)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Medel som riktas till ängs- och hagmarker ger en radikalt ökad

biologisk effekt på grund av dessa markers artrikedom.

Uteblivna ersättningar hotar å andra sidan dessa värden.

Flexibla lösningar är därför nödvändiga och bedömningar måste

göras utifrån områdenas speciella värden. Anslagsnivån bör

anpassas så att ytterligare värdefulla områden kan bevaras.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis och

med avslag på motionerna 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis,

1999/2000:MJ211 yrkande 1 och 1999/2000:MJ240 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

41. Bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet (mom. 47)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

När det gäller södra Sveriges skogs- och mellanbygder är det

nödvändigt att landskapet hålls öppet. För detta krävs bl.a.

ett fortsatt vallstöd. Det är således angeläget att stödet för

öppet odlingslandskap omfattar södra Sveriges skogsbygder och

ligger på en sådan nivå att det verksamt bidrar till en

önskvärd utveckling av kulturlandskap och miljö.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis och

med avslag på motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis,

1999/2000:MJ211 yrkande 1 och 1999/2000:MJ240 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

42. Bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet (mom. 47)

Eskil Erlandsson (c) anför:

För att arbetet med att bevara den levande fäbodkulturen skall

kunna fortsätta krävs en rimlig ersättningsnivå i ett nytt

miljöstöd för fäbodar under perioden 2001-2006. Det behövs nya

åtgärder för att möjliggöra bevarandet av ett levande fäbodbruk

såsom utarbetandet av vårdplaner, mark- och byggnadsvård på

kulturhistoriskt värdefulla fäbodar samt ett bättre juridiskt

skydd för att bevara befintliga levande fäbodmiljöer.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och

kulturmiljövärden i odlingslandskapet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ211 yrkande 1 och

1999/2000:MJ240 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis och

1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

43. Utrotningshotade raser (mom. 48)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Enligt min mening är det av stor betydelse att samtliga

lantraser kan bevaras. Ett nationellt stöd bör utgå till de

lantraser som i dag inte får stöd via jordbrukets miljöstöd.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande utrotningshotade raser

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ223 och med avslag på

motion 1999/2000:MJ240 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

44. Utvecklingen för vissa hästraser (mom. 49)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Riksdagen beslutade tidigare i år om insatser för bevarande av

de utrotningshotade raserna gotlandsruss, ardenner och

nordsvensk brukshäst (bet. 1997/98:JoU9, skr. 1997/98:116).

Särskilda medel avsätts inom miljöersättningsprogrammets

delprogram för utbildning, information och demonstrationsobjekt

för att främja bevarandet av dessa raser. Dessvärre

innefattades inte den utrotningshotade kallblodiga travaren i

denna bevarandeinsats. Enligt vår mening bör den kallblodiga

travaren självfallet också ingå i denna statliga insats.

Populationen och antal betäckta ston är i stort sett i nivå med

de andra nu nämnda raserna. Regeringen bör därför ges i uppdrag

att föreslå bevarandeinsatser även för den kallblodiga

travaren.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande utvecklingen för vissa hästraser

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ233 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 15 och

1999/2000:MJ244 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

45. Utvecklingen för vissa hästraser (mom. 49)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Det finns delar inom hästnäringen som är i farozonen och som

det av flera skäl finns anledning att stödja från samhällets

sida inom ramen för de riktlinjer som nu gäller för den

gemensamma jordbrukspolitiken. Det gäller framför allt den

nordsvenska hästen, kallblodstravaren, den svenska ardennern

och gotlandsrusset. Gemensamt för dessa raser är att

individantalet är litet och minskar samt att de är en del av

vårt kulturarv. Ett system som främjar utvecklingen för nämnda

raser bör därför utvecklas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan

under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande utvecklingen för vissa hästraser

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 15 och

1999/2000:MJ244 yrkande 3 samt med avslag på motion

1999/2000:MJ233 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

46. Miljöersättning för ekologisk produktion

(mom. 51)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Omfattningen av den ekologiska produktionen måste i huvudsak

bestämmas av marknaden. Att genom stöd öka produktionen till en

nivå som inte motsvarar konsumenternas efterfrågan leder till

ett stort resursslöseri. Risken finns att marknaden för

ekologiska produkter mättas och att priserna faller. Stödet bör

därför vara utformat som ett start- eller omställningsstöd och

inte som ett generellt driftsstöd.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande miljöersättning för ekologisk produktion

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 9 och med

avslag på motion 1999/2000:MJ7 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

47. Utvärdering av delprogram 3 (mom. 54)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Enligt vår mening är en utvärdering av den ekologiska odlingens

miljöfördelar jämfört med konventionella odlingsmetoder

nödvändig. I många fall antas att den ekologiska odlingen i ett

miljöperspektiv alltid är bättre. Det är viktigt att

kunskaperna om dessa samband förbättras så att väl underbyggda

beslut kan fattas. Det behöver också klargöras huruvida den

ekologiska produktionen ger positiva effekter vad gäller

människors hälsa och den biologiska mångfalden.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande utvärdering av delprogram 3

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

48. Det s.k. REKO-stödet (mom. 55)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:

Det konventionella jordbruket är basen för det svenska

lantbruket och kommer så att vara även i framtiden.

Miljöarbetet inom det konventionella jordbruket är därmed

mycket viktigt och har sannolikt större betydelse för

uppfyllandet av de nationella miljömålen än vad den ekologiska

odlingen har. Enligt vår mening bör REKO-stödet därför även

fortsättningsvis utgöra en väsentlig andel av det samlade

landsbygdsutvecklingsprogrammet. Genom att nyttja detta program

kan man utveckla miljömedvetandet inom det konventionella

jordbruket och reducera användningen av bl.a. växtskyddsmedel

samt minska växtnäringsläckaget. REKO-programmets särskilda

betydelse för miljöåtgärderna i Sydsverige bör också

uppmärksammas. Vidare bör ett REKO-stöd införas för

trädgårdsnäringen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande det s.k. REKO-stödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 5 och 8,

1999/2000:MJ8 yrkande 5, 1999/2000:MJ10 yrkande 6,

1999/2000:MJ226 yrkande 2, 1999/2000:MJ247 och 1999/2000:

MJ253 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

49. Ekologisk växthusodling (mom. 56)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Det behövs ett ekologiskt program för växthusodling och

resurser måste avsättas för detta ändamål. Växthusodlingen

utgör en viktig del av vår livsmedelsproduktion och är en

förutsättning för att marknaden skall kunna förses med inhemska

miljöanpassat producerade produkter.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande ekologisk växthusodling

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ7 yrkande 14 och med

avslag på motionerna 1999/2000:MJ209 och 1999/2000: MJ214

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

50. Miljöersättning för avbrottsgrödor (mom. 57)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl

G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:

Enligt vår mening bör en miljöersättning för avbrottsgrödor

inom ramen för landsbygdsförordningen införas. Att med hjälp av

miljöstöd uppmuntra till bevarande av en varierad växtföljd är

ett bra exempel på stöd till en kollektiv nyttighet som minskar

jordbrukets miljöbelastning. En sådan miljöersättning skulle

också ha stor betydelse för den svenska oljeväxtodlingens

framtid. De grödor som bör godkännas som avbrottsgrödor är

raps, rybs, lin och ärter. Även senapsodling bör kunna ingå i

ett system för avbrottsgrödor.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande miljöersättning för avbrottsgrödor

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 3,

1999/2000:MJ7 yrkande 7, 1999/2000:MJ8 yrkande 13,

1999/2000: MJ10 yrkande 7, 1999/2000:MJ225 och

1999/2000:MJ242 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

51. Stöd till mindre gynnade områden (mom. 58)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina

Elmsäter-Svärd (alla m) anför:

Sedan EU-inträdet har ersättningen till de mindre gynnade

områdena i södra Sverige inte utnyttjats i sin helhet. Enligt

vår mening måste regeringen nu komma med förslag om hur

ersättningarna inom område LFA-syd skall kunna utnyttjas fullt

ut.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande stöd till mindre gynnade områden

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 11 delvis och

med avslag på motionerna 1999/2000:MJ4 yrkandena 1 delvis

och 3 samt 1999/2000:MJ7 yrkandena 10 och 11 delvis som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

52. Stöd till mindre gynnade områden (mom. 58)

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

De felaktigheter som funnits från början vad gäller LFA-stöden

bör nu rättas till. På det småländska höglandet minskar

antalet bönder. Utslagningen har pågått under lång tid men har

under senare år accelererat och sker nu i en takt som inger

stor oro för framtiden. Antalet betesdjur reduceras snabbt och