Bet. 1999/2000:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1999/2000:MJU06

Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en

ekologiskt hållbar utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

MJU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse

1999/2000:13 Hållbara Sverige - uppföljning av

åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling jämte

en följdmotion med sammanlagt 25 yrkanden. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till

vad som redovisas i skrivelsen, riksdagens tidigare

uttalanden i frågorna samt pågående arbete på

området.

I betänkandet finns fyra reservationer och tre

särskilda yttranden.

Skrivelsen

I skrivelse 1999/2000:13 Hållbara Sverige -

uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar

utveckling lämnar regeringen (Miljödepartementet) en

redovisning av hur arbetet med strategier och

åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.

Skrivelsen är en uppföljning av de åtgärdsprogram

som redovisades i regeringens skrivelse Hållbara

Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en

ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/95:5). Inom

varje departements verksamhetsområde beskrivs vilka

åtgärder som är genomförda och vilka aktiviteter som

pågår. I skrivelsen lämnas också en lägesredovisning

för de lokala investeringsprogrammen.

Motionen

1999/2000:MJ12 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att konsumenter och

producenter, vid användning av lösningar som är

miljöanpassade, belönas med hjälp av ekonomiska

styrmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nyckeltal för

företag och miljöarbete,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de statliga

myndigheternas miljöpolicy,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om riksdagens tidigare

beställning gällande de delmål och åtgärder som

behövs för att nå miljökvalitetsmålen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tydliggöra vad

som avses med miljöledningssystem och sektorsansvar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om offentlig

upphandling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en samlad

miljöstrategi inför Sveriges ordförandeskap för EU:s

ministerråd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljövarupolicy,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

upprätta ett särskilt klimatpolitiskt

handlingsprogram,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige

inte skall utnyttja sin pluskvot för

koldioxidutsläpp,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en ändring

av regelsystemet för miljömärkning görs så att inga

oklarheter råder gällande innehåll av ej

miljöanpassade delar i miljömärkta produkter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att tydliggöra

att kommersiell verksamhet på annans mark inte är en

del av allemansrätten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

programarbete som ger bygdeturismen profil och

status,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om det lokala

investeringsprogrammet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringen

verkar för att en gemensam koldioxidavgift tas ut

inom EU,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skatteväxling

från arbete till miljöpåverkande aktiviteter,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om arbetet med

Agenda 21,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att resurser

bör avsättas för de berörda myndigheter som arbetar

med Habitat och Agenda 21 så att de kan fullfölja

detta arbete och själva sammanställa resultatet

inför det svenska ordförandeskapet i EU,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Grön Flagg

samordnas med Skolverkets Miljöskola,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att resurser

används för allergisanering i skolor och bostäder,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utredning av

tankvattenblandningar av bekämpningsmedel,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om radonsanering,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skyndsamt

agerande för förebyggande av oljeutsläpp,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en starkare

tillämpning av försiktighetsprincipen inom ramen för

WTO,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att i WTO-

förhandlingarna föra fram krav om att

internalisering måste till av miljökostnaderna i den

totala transportkostnaden.

Utskottet

Inledning

Våren 1999 behandlade utskottet dels proposition

1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett

hållbart Sverige, dels skrivelse 1998/99:5 Hållbara

Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en

ekologiskt hållbar utveckling. I det sammanhanget

behandlades också ingående ett stort antal motioner,

såväl följdmotioner som motioner från allmänna

motionstiden 1998 (1998/99:MJU6).

Under allmänna motionstiden hösten 1999 väcktes

ånyo ett stort antal motioner om miljöpolitiken.

Utskottet tillämpar numera en arbetsmetod som

innebär att fristående motioner i vissa ämnesområden

ej behöver behandlas under varje riksmöte. Det

gäller särskilt sådana mer långsiktiga frågor som

innefattas i riksdagens miljöpolitiska beslut.

Utskottet återkommer under denna valperiod till

dessa frågor senast i samband med att regeringen

lägger fram en proposition om delmålen i

miljöpolitiken m.m. (se närmare härom i följande

avsnitt).

Målen för ekologisk hållbarhet

Motionen

I motion MJ12 (kd) begärs, som motionen får förstås,

en upprepning av riksdagens tidigare

tillkännagivande om de delmål och åtgärder som

behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Motionärerna

utgår från att regeringen tänker verkställa

riksdagens beslut men vill genom motionsyrkandet

påminna härom (yrkande 4). Vidare bör regeringen

upprätta ett särskilt klimatpolitiskt

handlingsprogram, inrätta ett sekretariat för

klimatfrågorna samt snarast presentera förslag om

åtgärder mot växthuseffekten (yrkande 9). Sverige

bör inte utnyttja sin pluskvot för koldioxidutsläpp

(yrkande 10).

Utskottets överväganden

När det gäller delmål och åtgärder för att nå de

nationella miljökvalitetsmål som riksdagen

fastställde våren 1998 (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) uttalade utskottet

att det bör ankomma på riksdagen att ta ställning

till hur målsättningen för miljöpolitiska åtgärder

och prioriteringar inom olika samhällssektorer skall

formuleras. Utskottet anförde att regeringen skall

återkomma till riksdagen med redovisning och förslag

angående delmålen. Miljömålskommittén (dir.

1998:45), som är parlamentariskt sammansatt, har

regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av

vilka delmål och åtgärdsstrategier som behövs för

att de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag

för miljömålet begränsad klimatpåverkan, skall kunna

nås inom en generation. Kommittén skall redovisa

resultatet av sitt arbete senast den 1 juni 2000. I

budgetpropositionen för år 2000, utgiftsområde 20,

uttalar regeringen sin avsikt att därefter i en

proposition till riksdagen vid årsskiftet 2000-2001

föreslå ytterligare delmål och åtgärdsstrategier

samt samhällsekonomiska konsekvensanalyser av

förslagen för att nå miljökvalitetsmålen. Utskottet

ser därför ingen anledning att upprepa det

riksdagsbeslut som i föreskriven ordning meddelats

till regeringen enligt riksdagsskrivelse

1998/99:183. Därmed avstyrks motion MJ12 (kd)

yrkande 4.

Den parlamentariskt sammansatta klimatpolitiska

kommittén (dir. 1998:40 och regeringsbeslut den 17

december 1998, dnr M98/4601/5 m.fl.) skall senast

den 31 mars 2000 presentera förslag till delmål och

en strategi som lägger stor vikt vid

kostnadseffektivitet. Som stöd i kommitténs arbete

skall en särskild utredare granska hur de s.k.

flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet för

balansering av utsläpp mellan protokollets parter

kan introduceras i Sverige. Med det anförda finner

utskottet motion MJ12 (kd) yrkandena 9 och 10 i allt

väsentligt tillgodosedd.

Uppföljning av miljömålen

Motionen

Enligt motion MJ12 (kd) utgör den kostnad som

nyckeltal utgör för företagen ett hinder för ett

aktivt och levande miljöarbete. Som alternativ

föreslås revision av miljöcertifierad revisor

(yrkande 2).

Utskottets överväganden

Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag

utarbetat förslag till ett antal indikatorer för den

ekologiska omställningen i vårt land, s.k. gröna

nyckeltal. Tanken är, enligt beredningen, att de

gröna nyckeltalen skall spegla viktiga miljöproblem.

De mäter också strategiska förhållanden bakom

miljöproblemen, exempelvis användningen av energi

och kemikalier. Elva av Miljövårdsberedningens gröna

nyckeltal presenterades i budgetpropositionen för år

2000, utgiftsområde 20. Flera av nyckeltalen har

direkt anknytning till de mål som antagits av

riksdagen, andra nyckeltal har anknytning till

regeringens mål om resurshushållning. Ett flertal

länder och organisationer, t.ex. inom EU, utarbetar

nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling och

dessa sammanfaller i flera fall med dem som

presenteras i budgetpropositionen. Som anförs i

budgetpropositionen är nyckeltal en process där

nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser att

följa, relevanta miljöproblem och

samhällsutvecklingen i övrigt. Av

budgetpropositionen framgår att regeringen kommer

att fortsätta arbetet med att vidareutveckla

nyckeltalen och regelbundet för riksdagen presentera

gröna nyckeltal. I samband med sin beredning av

budgetpropositionen behandlade utskottet ett

motionsyrkande om gröna nyckeltal. Utskottet delade

motionärernas uppfattning om det angelägna i att små

och medelstora företag arbetar med

miljöledningssystem och fann det viktigt att påpeka

att många företag som inte är miljöcertifierade

frivilligt vidtar åtgärder i sin verksamhet för att

skydda miljön. Utskottets ställningstagande

kvarstår. Med det anförda avstyrks motion MJ12 (kd)

yrkande 2 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Utvecklingen inom den offentliga sektorn

Motionen

I motion MJ12 (kd) begärs förtydligande om vad som

avses med miljöledningssystem och sektorsansvar

(yrkande 5). Statliga verk och myndigheter bör, som

goda exempel, redovisa sin miljöpolicy och sina

övergripande miljömål (yrkande 3). Regeringen bör

verka för ett förändrat regelverk både nationellt

och inom EU när det gäller offentlig upphandling

(yrkande 6).

Utskottets överväganden

Av skrivelsen framgår att 99 statliga myndigheter på

uppdrag av regeringen arbetar med att införa

miljöledningssystem. Systemet är baserat på ISO-

standarden och EU:s system för miljöstyrning och

miljörevision EMAS (Eco Management & Audit Scheme).

Syftet med systemen är att etablera arbetssystem och

rutiner för miljöarbetet. Flera av myndigheterna har

beslutat att gå vidare och certifiera/registrera

sig. Detta gäller särskilt myndigheter med

uppdragsverksamhet, länsstyrelser och universitet

samt högskolor. Några myndigheter, bl.a.

Försvarsmakten, inför miljöledningssystem på eget

initiativ. Även inom Regeringskansliet har arbetet

med att införa miljöledningssystem påbörjats. Som

framgår av utskottets uttalande ovan kommer

regeringen att fortsätta arbetet med att

vidareutveckla gröna nyckeltal och regelbundet för

riksdagen presentera nyckeltalen. Genom ändring i

verksförordningen (1995:1322) har samtliga

myndigheter från och med den 1 januari 1998 fått ett

generellt ansvar för att beakta de krav som ställs

på verksamheten när det gäller ekologiskt hållbar

utveckling. Regeringen har dessutom i augusti 1998

beslutat att ge 24 myndigheter ett särskilt

sektorsansvar för arbetet med ekologisk hållbarhet.

Sektorsmyndigheterna inkom den 1 oktober till

regeringen med en första lägesredovisning som

belyser hur myndigheterna har definierat sin roll,

arbetets omfattning, eventuella hinder och på vilka

sätt arbetet med ekologisk hållbarhet kan integreras

i myndighetens verksamhet. De myndigheter som har

ett sektorsansvar skall årligen i samband med

årsredovisningarna redovisa sina insatser på

området. Det anförda innebär att utskottet avstyrker

motion MJ12 (kd) yrkandena 3 och 5 i den mån

motionen i dessa delar inte kan anses tillgodosedd.

Som anförs i skrivelsen är miljökrav vid

upphandling ett viktigt miljömål i ett

miljöledningssystem. I maj 1998 inrättade regeringen

en särskild delegation för ekologiskt hållbar

upphandling (M 1998:01). Delegationen har lämnat

förslag till regeringen om vilka miljökrav

delegationen anser skall kunna ställas vid

upphandling. Inom Regeringskansliet pågår också ett

arbete med att fastställa framtida miljökrav vid

upphandling inom den offentliga sektorn. Det bör

påpekas att miljökraven i viss mån begränsas av EU:s

upphandlingsdirektiv. Slutligen bör erinras om den

första uppföljning av statliga myndigheters arbete

med miljöanpassad upphandling som Naturvårdsverket

har utarbetat på regeringens uppdrag (Rapport nr 49

Statliga myndigheters arbete med miljöanpassad

upphandling - en första uppföljning, december 1998).

Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta

arbetet beaktar synpunkterna i motion MJ12 (kd)

yrkande 6 men finner inte anledning att förorda

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Näringsliv, konsumtion och regional

utveckling

Motionen

Motionärerna i motion MJ12 (kd) begär att regeringen

för riksdagen inför ordförandeskapet i EU

presenterar en miljövarupolicy för Sveriges del

(yrkande 8). För att oklarhet inte skall råda när

det gäller ej miljöanpassade beståndsdelar i

miljömärkta produkter behövs en ändring av

regelsystemet för miljömärkning (yrkande 11). Genom

lagstiftning bör tydliggöras att kommersiell

verksamhet inte är en del av allemansrätten (yrkande

12). Ett programarbete som ger bygdeturismen profil

och status efterlyses i yrkande 13. Arbetet bör

koncentreras på produktutveckling och

marknadsföring. Det lokala investeringsprogrammet

tas upp i yrkande 14 där motionärerna begär en ny

modell eller metod för beräkningarna av

miljöeffekter och nya arbetstillfällen. Lokal

kompetens bör utnyttjas och beslut om investeringar

bör ligga hos kommunerna och inom ramen för redan

befintligt miljöarbete.

Utskottets överväganden

Enligt skrivelsen gör regeringen bedömningen att en

miljövarupolicy bör arbetas fram inom EU för att

bl.a. klargöra vilka miljökrav som skall gälla för

produkter som släpps ut på marknaden. I skrivelsen

uttalar regeringen sin avsikt att förelägga

riksdagen en samlad redogörelse om en miljöanpassad

produktpolitik under våren 2000. Denna skall bl.a.

utgöra underlag för det svenska agerandet i EU:s

arbete med en miljövarupolicy och för fortsatta

nationella åtgärder. EU-kommissionen har initierat

ett arbete med en miljövarupolicy, IPP (Integrated

Product Policy) på EU-nivå och kommer i slutet av år

1999 att presentera en s.k. grönbok i ämnet. I detta

arbete deltar Sverige aktivt. Av skrivelsen framgår

även att en miljövarupolicy är en prioriterad fråga

inför det svenska ordförandeskapet år 2001. Såvitt

utskottet kan bedöma är motion MJ12 (kd) yrkande 8

därmed tillgodosedd.

I mars 1997 presenterade kommissionen ett förslag

till reviderad miljömärkningsförordning. Målet med

arbetet är att åstadkomma ett effektivt EU-gemensamt

miljömärkningssystem med hög trovärdighet hos både

producenter och konsumenter. Rådsbehandlingen

avslutades under Tysklands ordförandeskap år 1999.

Därefter har förslaget överlämnats till parlamentet

för en andra läsning. När det gäller svenska

förhållanden vill utskottet erinra om betänkandet

Märk väl! (SOU 1999:7) där ett antal förslag

framlagts om märkning och annan konsumentinformation

på dagligvaruområdet. Betänkandet bereds i

Regeringskansliet. Utskottet vill även erinra om

delbetänkandet Nordisk miljömärkning - det statliga

engagemanget (SOU 1999:145) som nyligen presenterats

av Konsumentpolitiska kommittén 2000 (dir.

Fi 1999:01). Med det anförda avstyrker utskottet

motion MJ12 (kd) yrkande 11 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Med anledning av motionens yrkande 12 om viss

lagstiftning när det gäller allemansrätten vill

utskottet anföra följande. Enligt 2 kap. 3 §

miljöbalken skall en verksamhetsutövare eller den

som vidtar en åtgärd också vidta de

försiktighetsmått som behövs för att förebygga,

hindra eller motverka att verksamheten eller

åtgärden kan medföra skada eller olägenhet för

människors hälsa eller miljön. Vid sin behandling av

propositionen om miljöbalk våren 1998 (bet.

1997/98:JoU20) ansåg utskottet, som härvidlag delade

regeringens uppfattning, att det inte bör vara

aktuellt att generellt reglera allemansrätten, bl.a.

på grund av att det skulle vara förenat med

svårigheter att generellt och exakt ange

allemansrättens innebörd. Utskottets uppfattning

kvarstår. Det bör påpekas att regeringen med stöd av

12 kap. 6 § miljöbalken kan meddela föreskrifter om

anmälningsplikt för vissa verksamheter, - bl.a.

organiserat friluftsliv - som kan påverka

naturmiljön. Motionen i berörd del avstyrks således.

I skrivelsen uttalar regeringen att hushållning med

naturresurserna, bevarande av det öppna landskapet,

vård av kulturarvet och ett miljöanpassat

långsiktigt hållbart jordbruk är nyckelfaktorer för

regional utveckling och en levande landsbygd. Enligt

regeringen kan turistnäringen på sikt få stor

betydelse för sysselsättning och utkomst på

landsbygden och i glesbygden. Om en satsning på

turism skall bli framgångsrik är det av avgörande

betydelse att kulturarvet hålls levande och att

landskapet och naturen inbjuder till rika och

varierande miljöer för upplevelser. Utskottet delar

denna uppfattning. I sammanhanget vill utskottet

även erinra om propositionen Regional tillväxt - för

arbete och välfärd (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:NU13) där regeringen framhöll att regionala

miljö- och hushållningsprogram bör utgöra underlag i

den regionala utvecklingsplaneringen. Inriktningen

på sikt bör vara att länsstyrelserna i samverkan med

kommuner, andra statliga myndigheter och andra

intressenter skall utveckla strategier för

hänsynstagande till miljö- och hushållningsintressen

för de områden i respektive län som har särskild

betydelse från miljö- och hushållningssynpunkt.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ12 (kd) om

landsbygdsturismens betydelse för bl.a.

miljöintressen, sysselsättning och rekreation på

landsbygden och i våra glesbygder. Det anförda

innebär enligt utskottets mening att syftet med

motionens yrkande 13 i allt väsentligt kan anses

tillgodosett utan något riksdagens uttalande i

frågan.

Av skrivelsen framgår att de lokala

investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar

utveckling enligt kommunernas bedömningar kommer att

ge märkbara positiva effekter på miljön.

Investeringarna bedöms enligt kommunernas

beräkningar sammantaget skapa ca 11 500

årsarbetstillfällen under programperioden 1998-2001.

De lokala investeringsprogrammen behandlades av

utskottet våren 1999 (bet. 1998/99:MJU6). Utskottet

hänvisade då bl.a. till den granskning som

Riksdagens revisorer hade inlett och till

Riksrevisionsverkets första uppföljning av stödets

effekter. Riksdagens revisorer har nyligen framlagt

förslag angående det statliga stödet till lokala

investeringsprogram (1999/2000:RR3). Förslaget

bereds i bostadsutskottet och kommer efter

årsskiftet 1999/2000 att redovisas i bet.

1999/2000:BoU4. I sitt arbete med de lokala

investeringsprogrammen har Riksrevisionsverket under

år 1999 granskat ett urval av de lokala

investeringsprogram som beviljades statsbidrag för

perioden 1998-2000. Granskningsuppdraget redovisades

den 6 september 1999. Regeringens analys av

rapporten och förslag till ändringar av

regelsystemet för de lokala investeringsprogrammen

kommer att föreläggas riksdagen under år 2000. Med

det anförda finner utskottet att syftet med motion

MJ12 (kd) yrkande 14 kommer att bli tillgodosett

utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Ekonomiska styrmedel

Motionen

Enligt motion MJ12 (kd) bör konsumenter och

producenter belönas genom ekonomiska styrmedel när

de använder lösningar som är miljöanpassade (yrkande

1). I yrkande 16 begärs skatteväxling från arbete

till miljöpåverkande aktiviteter.

Utskottets överväganden

I skrivelsen hänvisas till 1999 års vårproposition

där regeringen aviserade att en fortsatt

miljörelatering av skattesystemet är en viktig

uppgift i de fortsatta skatteöverläggningarna.

Enligt regeringen kan rätt utformade åtgärder som

berör alla samhällssektorer bidra till en effektiv

användning av resurser, begränsa olika slag av

negativ miljöpåverkan och utgöra en viktig länk i

arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. I

skrivelsen hänvisar regeringen även till förslaget i

budgetpropositionen för år 2000 att

miljörelateringen av skattesystemet fortsätter (bet.

1999/2000:FiU1). Utskottet delar således i stora

drag motionärernas uppfattning om ekonomiska

styrmedel som viktiga inslag i arbetet med en

långsiktigt hållbar utveckling. När det gäller de

ganska allmänt hållna synpunkterna i motionens

yrkande 1 vill utskottet erinra om att den svenska

skatte- och avgiftslagstiftningen erbjuder ett

flertal exempel på ekonomiska styrmedel med ett

miljöpolitiskt syfte. Utskottet vill t.ex. hänvisa

till den utförliga redovisningen i Naturvårdsverkets

rapport 4989, Avgifter, skatter och bidrag med

anknytning till miljövård. Motion MJ12 (kd)

yrkandena 1 och 16 avstyrks i den mån de inte kan

anses tillgodosedda.

Kultur - kunskap - delaktighet

Motionen

Enligt motion MJ12 (kd) bör det s.k. Grön Flagg-

projektet samordnas med Skolverkets Miljöskola

(yrkande 19). Ett nationellt stöd för det lokala

arbetet med Agenda 21 framhålls som nödvändigt och

arbetet bör stimuleras med nationella medel (yrkande

17). Resurser bör avsättas till berörda myndigheter

så att de kan fullfölja arbetet med Habitat och

Agenda 21 och själva sammanställa resultaten inför

det svenska ordförandeskapet i EU (yrkande 18).

Utskottets överväganden

I skrivelsen anför regeringen att de tre

dimensionerna av hållbar utveckling - ekologisk,

social och ekonomisk hållbarhet - innebär en

utmaning för utbildningsväsendet att bygga broar

mellan naturvetenskap/teknik och humaniora och

samhällsvetenskap. Införandet av miljöledningssystem

vid myndigheter och lärosäten och krav på

miljöredovisning i anslutning till årsbokslut samt

arbetet för utmärkelsen Miljöskola framhålls i

skrivelsen som exempel på verktyg som ger

förutsättning för sådant brobyggande. Projektet

Miljöskola syftar till att stimulera undervisningen

för en ekologisk hållbarhet samtidigt som både den

fysiska miljön, arbetsmiljön och verksamheten i

stort omfattas av projektet. När det gäller det

offentliga skolväsendet skall, enligt

regleringsbrevet för år 1999, Statens skolverk

redovisa dels uppgifter om antalet skolor som anmält

intresse för att erhålla utmärkelsen Miljöskola,

dels verkets insatser för stöd, uppföljning och

utvärdering av skolornas arbete för att uppnå

utmärkelsen. Grön Flagg är ett miljöprojekt för

barnomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan som

bedrivs av Stiftelsen Håll Sverige Rent med

inriktning på olika sektorer, dvs. energi, kretslopp

och vatten. Utmärkelsen Grön Flagg kan bidra till

att en skola kvalificeras som Miljöskola. I

sammanhanget vill utskottet erinra om

miljöministerns uttalande i ett interpellationssvar

i november 1999 (prot. 1999/2000:31, 13 §) där han

gjorde bedömningen att det för närvarande inte finns

något behov av att från centralt håll samordna

projekten Miljöskola och Grön Flagg. Enligt

miljöministern skiljer sig inriktningen av projekten

åt och kan snarare ses som komplement till varandra.

Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan och

avstyrker motion MJ12 (kd) yrkande 19.

Av skrivelsen framgår att ca två tredjedelar av

kommunerna har en eller flera anställda som på hel-

eller deltid arbetar med samordning av Agenda 21-

arbetet. Drygt hälften av kommunerna har antagit ett

lokalt Agenda 21-dokument och en handlingsplan.

Ungefär hälften arbetar med gröna nyckeltal eller

indikatorer för att följa upp arbetet. Regeringen

tillsatte våren 1998 en särskild utredare (M 1998:04

) med uppgift att föra en aktiv dialog om det lokala

Agenda 21-arbetet, sprida erfarenheter, förmedla

förslag till nationella myndigheter och

internationella organ samt bidra till

internationellt erfarenhetsutbyte. Genom

tilläggsdirektiv fick utredaren i april 1999 i

uppdrag att också samordna det svenska arbetet med

att fullfölja de åtaganden som ryms i Habitatagendan

och den svenska nationella rapporten till Habitat

II-konferensen i Istanbul 1996 om boende, bebyggelse

och stadsutveckling (dir. 1999:37). I uppdraget

ingår också att i lämpliga delar följa det arbete

inom EU som berör Habitatagendan och Agenda 21 samt

att samverka med de myndigheter som har viktiga

uppgifter i anslutning till Agenda 21 och

Habitatfrågorna. I genomförandet av sitt uppdrag

kommer utredaren att samarbeta med berörda

myndigheter, däribland Naturvårdsverket och

Boverket. Delrapporter skall lämnas i april 2000 och

april 2001 och en samlad slutrapport senast den 15

april 2002. När det gäller resurser för arbetet med

Agenda 21 och Habitat vill utskottet erinra om vad

som anfördes hösten 1999 i samband med behandlingen

av budgetpropositionen för år 2000 (bet.

1999/2000:MJU1). Inom ramen för förordningen

(1998:23) om statliga bidrag till lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska

hållbarheten i samhället har regeringen hittills

(åren 1998 och 1999) beslutat ge 81 kommuner

sammanlagt 3,7 miljarder kronor i bidrag. Med den

anförda avstyrker utskottet motion MJ12 (kd)

yrkandena 17 och 18 i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Miljö och hälsa

Motionen

En utredning om tankvattenblandningar av

bekämpningsmedel begärs i motion MJ12 (kd) yrkande

21.

Utskottets överväganden

I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det

pågående arbetet med att minska riskerna för hälsa

och miljö från kemikalier bör påskyndas. I oktober

1998 beslutade regeringen tillkalla en särskild

utredare (dir. 1998:91) med uppdrag att bl.a.

föreslå närmare definitioner i form av gränser m.m.

för de egenskaper och effekter som avses i de av

riksdagen antagna riktlinjerna för

kemikaliepolitiken. Vidare skall utredaren analysera

behovet av, och i så fall lämna förslag till,

ytterligare styrmedel för att åstadkomma en skärpt

kontroll av de ämnen som omfattas av riktlinjerna.

Utredaren skall utgå från en bedömning av riskerna

för hälsa och miljö, samhällsekonomiska aspekter

samt beakta EU:s regelverk. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 juni 2000. Utskottet har i

detta sammanhang inget underlag för att närmare

bedöma detaljfrågor av det slag som tas upp i

motionen. Det kan tilläggas att de ansvariga

myndigheterna, Kemikalieinspektionen och

Naturvårdsverket, har utfärdat detaljföreskrifter

angående bekämpningsmedel och hur sådana medel skall

hanteras för att undvika skador för människors hälsa

och miljön. Motion MJ12 (kd) yrkande 21 bör inte

medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Samhällsplanering, byggande och transporter

Motionen

I motion MJ12 (kd) begärs resurser för

allergisanering av skolor och bostäder. Motionärerna

anser att bl.a. undervisningslokaler bör

varudeklareras (yrkande 20). Möjligheten till bidrag

för radonsanering bör återinföras och gränsen för

bidrag bör sänkas till åtminstone 500 Bq/liter

vatten (yrkande 22). Skyndsamt agerande från

regeringens sida för förebyggande av oljeutsläpp

efterlyses i yrkande 23.

Utskottets överväganden

Av skrivelsen framgår att inom Regeringskansliet

pågår arbete med en handlingsplan för bättre

inomhusmiljö. Syftet är att finna effektiva åtgärder

för att begränsa och helst eliminera faktorer som

kan leda till sjukdom hos brukarna av byggnader. Som

ett led i detta arbete avser regeringen att

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

analysera problemen med radon i bostäder och vissa

lokaler där människor vistas varaktigt samt

presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva

åtgärder. Av skrivelsen framgår även att Boverket

under år 1998 har slutredovisat regeringsuppdraget

om miljö- och hälsoriktigt byggande -"Bygg för hälsa

och miljö". Inom projektet har olika utvecklings-

och demonstrationsprojekt genomförts. Resultaten är

viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete på

området. Miljövårdsberedningens uppdrag att i dialog

med näringslivet ta fram strategier för ett

ekologiskt hållbart näringsliv inleddes hösten 1999

med företag valda utifrån funktionen Bygga/Bo.

Resultatet av dialogen kommer att redovisas i

december 2000. Med det anförda avstyrker utskottet

motion MJ12 (kd) yrkande 20 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Ett flertal motioner om radonsanering behandlades

utförligt av utskottet hösten 1999 (bet.

1999/2000:MJU5). Med hänvisning till utskottets

uttalande i detta sammanhang avstyrks motion MJ12

(kd) yrkande 22.

När det gäller frågan om förebyggande av

oljeutsläpp till havet vill utskottet anföra

följande. I syfte att förbättra havsmiljön arbetar

Sverige inom ramen för en rad internationella avtal

och organisationer som syftar till att minska

mängden havsföroreningar i västerhavet. I detta

sammanhang är uppföljning av den s.k.

Esbjergdeklarationen inom ramen för

Nordsjökonferensen av särskild betydelse. Den

svenska kustbevakningen m.fl. myndigheter deltar i

det globala miljösamarbete som bedrivs av FN-organet

IMO (International Maritime Organization).

Verksamheten är för närvarande inriktad på att

åstadkomma en praktisk tillämpning av OPRC-

konventionen (Oilpollution, Preparedness, Response

and Cooperation) inom utbildningsområdet och på att

färdigställa olika IMO-publikationer. För Östersjöns

del pågår arbetet inom HELCOM, som år 1996 antog ett

omfattande program för att komma till rätta med

oljeutsläppen till Östersjön, den s.k.

Östersjöstrategin. Enligt en fastlagd tidtabell

skall länderna runt Östersjön ha genomfört de delar

som avser mottagande av oljeavfall i hamn till den 1

juli 2000. De huvudsakliga delarna i strategin

gäller mottagningsanläggningar för olja, ett system

med avgifter för mottagning av oljeavfall som skall

ingå i den ordinarie hamnavgiften samt upprättande

och tillämpning av särskilda avfallsplaner för

hamnarna. Dessutom blir det obligatoriskt för

fartygen att avlämna oljeavfall i hamn. Utskottet

har inhämtat att av en rapport till regeringen

(Miljödepartementet) framgår att avfallsplaner och

ett nytt avgiftssystem - no-special-fee - för alla

större hamnar utom tre beräknas vara färdiga före

detta datum. I rapporten föreslås att regeringen bör

ta initiativ för att undersöka om hjälp behövs för

att genomföra de nya avfallsplanerna och

avgiftssystemet i de hamnar som saknar sådana.

Sverige bör även organisera utbildningsinsatser i St

Petersburgs hamn. De delar av Östersjöstrategin som

träder i kraft i år bör förberedas genom en

internationell informationskampanj om de nya

reglerna för oljeavfall i Östersjöområdet. Likaså

bör en fullständig uppföljning av Östersjöstrategin

göras ca ett år efter ikraftträdandet. Slutligen bör

Sverige ta initiativ till att utforma ett system för

övervakning, underrättelser och kommunikation mellan

hamnarna i Östersjön för information om huruvida

fartygen har lämnat avfall och om hur mycket avfall

fartygen för ombord. Sjöfartsverket föreslås stå för

det praktiska genomförandet som bör ske inom ramen

för HELCOM. Rapporten bereds i Regeringskansliet

(Näringsdepartementet). Enligt Statsrådsberedningens

propositionsförteckning kommer en proposition

angående oljeutsläpp till sjöss att framläggas under

våren 2000. Med det anförda avstyrker utskottet

motion MJ12 (kd) yrkande 23 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Internationellt samarbete

Motionen

En samlad miljöstrategi inför Sveriges

ordförandeskap i EU begärs i motion MJ12 (kd)

yrkande 7. Vidare bör regeringen verka för en

gemensam koldioxidavgift inom EU (yrkande 15). I

WTO-förhandlingarna bör regeringen verka för en

starkare tillämpning av försiktighetsprincipen

(yrkande 24) och föra fram krav om internalisering

av miljökostnaderna i den totala transportkostnaden

(yrkande 25).

Utskottets överväganden

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom

Miljödepartementet arbete med de frågor inom

miljöområdet som regeringen avser att prioritera

under ordförandeskapet. Frågorna kommer att ingå i

den ordförandeplan som regeringen kommer att

presentera inför ordförandeskapet. Syftet med motion

MJ12 (kd) yrkande 7 torde därmed bli i allt

väsentligt tillgodosett utan något särskilt

riksdagens uttalande i frågan.

Av skrivelsen framgår att Sverige arbetar på EU-

nivå för antagandet av ett nytt direktiv om

minimibeskattning av energi. Framgång i detta arbete

kommer att ytterligare öka Sveriges utrymme för en

fortsatt miljörelatering av skattesystemet. Sedan

direktivet antagits ankommer det på medlemsländerna

att själva besluta om skattens närmare utformning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ12 (kd)

yrkande 15 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Med anledning av motion MJ12 (kd) yrkandena 24 och

25 vill utskottet framhålla att en hållbar

utveckling redan i dag utgör ett av målen för

arbetet inom ramen för WTO (World Trade

Organization). Som anförs i skrivelsen måste

handelssystemet och WTO därmed engageras och ge sitt

bidrag till det globala arbetet med hållbar

utveckling. I sin skrivelse om handelspolitiken

(skr. 1998/99:59, bet. 1998/99:NU13) har regeringen

också klargjort att detta är ett av många viktiga

mål med en ny runda i WTO. Det bör tilläggas att

denna inställning betonades av handelsministern även

vid den offentliga utfrågning om WTO-frågor som

anordnades av EU-nämnden den 25 november 1999.

Sverige deltar i de internationella diskussionerna

om handel och miljö främst inom WTO:s kommitté för

handel och miljö, CTE. För att nå ett önskat

resultat på området verkar Sverige och EU för att

miljöfrågorna skall ingå i den förhandlingsrunda i

WTO som planeras inledas i början av år 2000. Till

dessa hör bl.a. försiktighetsprincipens utrymme i

WTO:s regelverk.

WTO:s ministermöte i Seattle i månadsskiftet

november-december 1999 avslutades utan att enighet

kunde nås om inledande av en ny multilateral

förhandlingsrunda. Enligt vad utskottet erfarit har

ministerkonferensen inte avslutats formellt, utan

suspenderats, och arbetet skall återupptas så snart

som möjligt. WTO:s allmänna råd kommer enligt

planerna att ha ett första möte i början av februari

2000. Inför fastläggandet av EU:s strategier i det

fortsatta arbetet inom WTO är de svenska

ståndpunkterna bl.a. att målet om en bred

förhandlingsrunda ligger fast. Vidare måste

innevarande år tas till vara fullt ut för att bredda

vägen för att det beslut som Sverige eftersträvade i

Seattle skall kunna fattas så snart som möjligt.

Särskilda insatser behövs för att skapa ökad

förståelse för att i WTO även diskutera frågor som

miljö och arbetsvillkor. Utskottet förutsätter att

Sverige även fortsättningsvis kommer att driva dessa

frågor med samma kraft som hittills. Därmed finner

utskottet att syftet med motion MJ12 (kd) yrkandena

24 och 25 i allt väsentligt kommer att bli

tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nytt riksdagsuttalande

angående delmål för ekologisk hållbarhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 4,

2. beträffande sekretariat för

klimatfrågor m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 9 och

10,

3. beträffande kostnaden för s.k. gröna

nyckeltal

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 2,

res. 1 (kd) - delvis

4. beträffande miljöledningssystem m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 3, 5

och 6,

res. 1 (kd) - delvis

5. beträffande miljövarupolicy m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 8 och

11,

6. beträffande kommersiellt utnyttjande av

allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 12,

res. 2 (m, kd, c)

7. beträffande programarbete om

bygdeturismen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 13,

8. beträffande de lokala

investeringsprogrammen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 14,

9. beträffande ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 1 och

16,

10. beträffande samordning av Grön Flagg med

Skolverkets Miljöskola

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12

yrkande 19,

11. beträffande Habitat och Agenda 21

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 17 och

18,

12. beträffande utredning om

tankvattenblandningar av bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 21,

13. beträffande allergisanering av skolor

och bostäder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 20,

14. beträffande radonsanering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 22,

15. beträffande åtgärder för förebyggande

av oljeutsläpp

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 23,

16. beträffande en samlad miljöstrategi

inför Sveriges ordförandeskap i EU m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 7 och

15,

res. 3 (kd)

17. beträffande Sveriges agerande inom

WTO

res. 4 (kd)

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 24 och

25,

18. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger skrivelse 1999/2000:13 till

handlingarna.

Stockholm den 25 januari 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s),

Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G

Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael

Hagberg (s), Jonas Ringqvist (v) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Reservationer

1. Kostnaden för s.k. gröna nyckeltal och

miljöledningssystem m.m. (mom. 3 och 4)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Enligt vår mening är antalet företag registrerade

som s.k. gröna nyckeltal enligt ISO- och EMAS-

systemen en dålig indikator på det totala

miljöarbetet i företagen. Den höga kostnad som en

sådan registrering medför kan utgöra ett hinder för

registrering men också för ett aktivt och levande

miljöarbete. Ett alternativ till registrering är

revision utförd av miljöcertifierad revisor. En

sådan revision utgör en garanti för att företaget i

fråga har en produktion med miljömässigt hög

kvalitet och eftersträvar ständiga förbättringar i

miljöhänseende. Dessa företag bör kunna ingå i

nyckeltalen. Detta bör riksdagen med anledning av

motion MJ12 (kd) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Av skrivelsen framgår att bl.a. 99 statliga

myndigheter på uppdrag av regeringen arbetar med att

införa miljöledningssystem. Även inom

Regeringskansliet har arbetet med att införa ett

miljöledningssystem påbörjats. Vi anser att dessa

statliga verk och myndigheter som goda exempel skall

redovisa sin miljöpolicy och sina övergripande mål

för miljöarbetet.

I augusti 1998 beslutade regeringen att ge 24

myndigheter ett särskilt sektorsansvar för arbetet

med ekologisk hållbarhet. Enligt skrivelsen innebär

sektorsansvaret integrering av miljöhänsyn och

resurshushållning i verksamheten och att ekologisk

hållbarhet främjas inom ramen för myndighetens

sektorsansvar. Det kan ifrågasättas om detta är en

form av miljöledningssystem eller den traditionella

synen på sektorsansvaret. I syfte att åstadkomma

trovärdighet och enhetlighet bör regeringen

tydliggöra innebörden av miljöledningssystem och

sektorsansvar.

Regeringens särskilda delegation för ekologiskt

hållbar utveckling anser att det redan i dag finns

stora möjligheter att ställa miljökrav vid

upphandling utan att konflikt uppstår gentemot

lagstiftningen eller EG:s upphandlingsdirektiv.

Enligt vår erfarenhet är denna uppfattning inte

allmänt vedertagen. Bland annat Nämnden för

offentlig upphandling gör bedömningen att ett EU-

lands möjligheter att ställa miljökrav vid

kvalificering av anbudsgivare är mycket begränsade.

Regeringen bör därför verka för en ändring av

regelverket, såväl nationellt som inom EU.

Vad här anförts med anledning av motion MJ12 (kd)

yrkandena 3, 5 och 6 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande kostnaden för s.k. gröna

nyckeltal

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande miljöledningssystem m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkandena

3, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

2. Kommersiellt utnyttjande av

allemansrätten (mom. 6)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Carl G Nilsson (m), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Eskil Erlandsson (c) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd) anför:

Till skillnad från egendomsrätten som är lagfäst, är

allemansrätten en sedvanerätt, unik för vårt land.

Den kan emellertid missbrukas och slitage och andra

skador kan uppkomma på naturen. Allemansrätten har

även utnyttjats för kommersiell verksamhet utan

markägarens samtycke. Enligt vår mening skall

allemansrätten inte kunna kommersialiseras utan

skriftligt avtal med berörd markägare. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag härom.

Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ12

(kd) yrkande 12 som sin mening ge regeringen till

känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kommersiellt utnyttjande av

allemansrätten

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

3. En samlad miljöstrategi inför Sveriges

ordförandeskap i EU m.m. (mom. 16)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Enligt vår mening måste regeringen snarast lägga

fram en samlad miljöstrategi inför Sveriges

ordförandeskap i EU första halvåret 2001. När det

gäller klimatfrågorna bör, efter sedvanlig beredning

i Regeringskansliet, klimatkommitténs förslag kunna

behandlas av Riksdagen under år 2000, så att Sverige

under sitt ordförandeskap kan arbeta för en tydlig

klimatstrategi i EU. I denna strategi bör ingå en

gemensam koldioxidavgift.

Vad ovan anförts bör riksdagen med anledning av

motion MJ12 (kd) yrkandena 7 och 15 som sin mening

ge regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande en samlad miljöstrategi inför

Sveriges ordförandeskap i EU m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkandena

7 och 15 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

4. Sveriges agerande inom WTO (mom. 17)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Det finns ett tydligt spänningsfält mellan hållbar

utveckling och fri handel. Ökad handel kan i vissa

fall medföra stora skador på miljön, och

miljökonventioner kan komma att ställas mot

internationella handelsregler. I detta sammanhang

kan tillämpningen av försiktighetsprincipen komma

att medföra problem i handelsutbytet länder emellan.

Även frågan om transporterna och deras miljöpåverkan

måste aktualiseras. Inom världshandelsorganisationen

WTO bör regeringen verka för en strängare

tillämpning av försiktighetsprincipen och för

internalisering av transporternas miljökostnader.

Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ12

(kd) yrkandena 24 och 25 som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande Sveriges agerande inom WTO

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkandena

24 och 25 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Skrivelsen

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Nytt riksdagsuttalande angående delmål för ekologisk

hållbarhet m.m.

Vi utgår från att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till delmål och åtgärder, som

behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Vidare

avvaktar vi regeringens presentation av en

miljövarupolicy. Vi anser också, att konsumenter och

producenter bör belönas med hjälp av ekonomiska

styrmedel vid användning av miljöanpassade produkter

och system.

Sekretariat för klimatfrågor m.m.

För att förhindra att växthuseffekten blir

verklighet är det nödvändigt med snabba och

kraftfulla åtgärder för att hejda utsläppen av

koldioxid och övriga växthusgaser. Härför krävs

utfasning av fossilbränslen i energi- och

transportsektorn, begränsning av metanavgången,

åtgärder för att öka kolbindningen samt

internationella åtgärder. En nationell samling

erfordras för att uppnå en brytpunkt, där

koldioxidavgången, som för närvarande ökar, måste

minska. Ett samlat klimatpolitiskt handlingsprogram

bör fastställas av riksdagen, och regeringen bör

upprätta ett särskilt sekretariat i

Regeringskansliet för genomförande av

handlingsprogrammet, ett sekreteriat för

klimatfrågorna. En särskild klimatkommitté arbetar

just nu med dessa frågor och bedöms vara klar i

mars i år. Remissarbetet och riksdagsarbetet i

frågan bör slutföras under år 2000, så att Sverige i

EU kan arbeta för en tydlig klimatstrategi under

ordförandeskapstiden.

Det måste också slås fast att Sverige inte bör

använda sig av sin av EU tilldelade pluskvot för

koldioxidutsläpp. Vi anser att regeringen kraftfullt

måste verka för en gemensam koldioxidavgift inom EU.

Konkurrensneutralitet i denna fråga måste uppnås.

Vi har valt att inte reservera oss i dessa frågor

men vidhåller syftet med motion MJ12 (kd) i aktuella

delar.

Samordning av Grön Flagg med Skolverkets Miljöskola

Under sjuttiotalet förändrades synen på miljön och

en portalparagraf om miljöfrågor skrevs in i

skollagen. Enligt paragrafen skall var och en som

verkar inom skolan "främja aktning för varje

människas egenvärde och respekt för vår gemensamma

miljö". Förutom den goda undervisning som ges i

miljöfrågorna i skolan i dag, finns den s.k. Grön-

Flagg-certifieringen, som växer snabbt i Sverige och

Europa (Eco Schools). Detta är ett viktigt stöd för

skolorna, såväl för lärare som elever, i deras

arbete med miljöfrågor utifrån ett

"underifrånperspektiv". Det finns ytterligare

utmärkelser, t.ex. Miljöskola. Ungdomens

miljöriksdag är ett annat tecken på hur

miljöundervisningen utvecklats ur elevperspektiv.

Det är vår uppfattning att Skolverkets utmärkelse

Miljöskola och certifiering enligt Grön Flagg bör

samordnas. De kommer att komplettera varandra och

stärka miljöarbetet ute i skolorna. Vi har

emellertid valt att inte reservera oss på denna

punkt.

Habitat och Agenda 21

Arbetet med Agenda 21 är en god grund för att

förankra miljöarbetet hos medborgarna. Ett aktivt

arbete med Agenda 21 engagerar skolor,

organisationer, företag och medborgare i ett

gemensamt arbete för den egna kommunen. Detta lokala

arbete bidrar till att hålla liv i medvetenheten om

miljön och anger mål och riktlinjer för att uppnå en

hållbar utveckling. I kommunerna finns den lokala

kompetens som behövs för ett aktivt lokalt

miljöarbete. Dessvärre har regeringen avvecklat det

nationella stödet till lokalt Agenda 21-arbete.

Kristdemokraterna anser, att man på nytt skall

syresätta och stödja detta arbete med nationella

medel.

Vi har valt att inte reservera oss på denna punkt

men har för avsikt att noga följa regeringens

agerande i frågan.

2. Skrivelsen

Eskil Erlandsson (c) anför:

Centerpartiet har medvetet avstått från att väcka motioner med

anledning av föreliggande skrivelse, där regeringen

lämnar en redovisning av hur arbetet med strategier

och åtgärder för ekologiskt hållbar utveckling

fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.

Anledningen härtill är tvåfaldig. Dels har vi

utförligt redovisat vår syn på miljöpolitiken och

framlagt förslag om åtgärder för en ekologiskt

hållbar utveckling i vår miljömotion 1999/2000:MJ718

Miljöpolitik för nya generationer, dels anser vi att

det i skrivelsens redovisning, som är årligen

återkommande, inte förekommer något som ger oss

anledning att väcka någon motion i frågan.

3. Skrivelsen

Harald Nordlund (fp) anför:

Liberal politik utgår från den enskilda människan.

Den enskilda människan är också utgångspunkten för

liberal miljö- och naturresurspolitik. Naturens

skönhet och rikedom är viktig för vår livskvalitet.

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för

människans överlevnad, men också en ständig källa

till inspiration och rekreation. Att bevara orörd

natur, ostörda rekreationsområden och biologisk

mångfald är därför viktiga mål för liberal miljö-

och naturresurspolitik.

Vårt övergripande mål - den enskilda människans

frihet och livschanser - kombineras naturligt med

insikten om att mänskligheten är beroende av jordens

resurser. Miljöpåverkan av mänsklig verksamhet får

inte överskrida gränserna för vad som är ekologiskt

hållbart. En enskild människas frihet får inte

inskränka andra människors frihet. Därmed har vi

också ansvar att vårda jordens resurser för kommande

generationer. Förvaltarskapstanken är därför vår

utgångspunkt för hur vi ser på människans

förhållande till naturen. Vår rätt att bruka är inte

en rätt att förbruka. Människan är kapabel att ta

ansvar för miljön då hon har en unik förmåga att dra

lärdom av sina misstag och medvetet göra moraliska

ställningstaganden.

Hotet mot miljön har bytt karaktär. Från att främst

ha varit en fråga om synliga och omedelbara

fabriksutsläpp med nationella eller högst regionala

skador har miljöproblemen blivit både globala och

diffusa. Fortfarande är föroreningar stora hot mot

miljön. Det är tydligt att de största miljöproblemen

- som klimatförändringar och förtunningen av

stratosfärens ozonskikt -till stor del är globala

och beror på människors levnadsmönster. En säkrad

god livsmiljö i det globala perspektivet är en

utmaning som delas av hela jordens befolkning.

Det är lätt att slå an en pessimistisk grundsyn när

det gäller miljöproblemen. Dagligen matas vi med

information om lokala miljökatastrofer i världen

samtidigt som det publiceras nya rapporter om

tilltagande globala problem. Men vi liberaler har en

i grunden optimistisk syn på framtiden och en

tilltro till varje generations förmåga att finna

lösningar på sin tids problem och känna ett ansvar

för kommande släkten. Vi har också en positiv

teknikvänlig syn på verkligheten. Genom tekniska

framsteg har mänskligheten kunnat upptäcka flera

miljöhot och i många fall också minskat dess

inskränkningar på den framtida friheten.

Kopplingen mellan ekonomiskt tänkande och

miljötänkande är en nödvändig utgångspunkt för

miljöarbetet. En liberal miljöpolitik bejakar

ekonomisk tillväxt som förutsättning för att skapa

resurser till miljöförbättrande åtgärder.

Marknadsekonomin står inte i motsats till förbättrad

miljö, utan är tvärtemot ett medel som använt på

rätt sätt effektivt kan lösa många av dagens stora

miljöproblem. Folkpartiet liberalerna är också det

parti som under längst tid och hårdast drivit frågan

om användning av ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken.

Den positiva liberala inställningen innebär dock

inte att vi aningslöst anser att det går att tänja

naturens spelregler hur långt som helst. Det är dock

tydligt att när miljöns intresse står i konflikt med

miljöfarlig verksamhet måste naturlagarna på ett

tidigt stadium ges företräde. En viktig slutsats av

detta är att en försiktighetsprincip måste prägla

all mänsklig relation till naturen.

Vi liberaler är övertygade om att miljöhoten går

att bemästra. Men detta kräver att ord blir

handling. Det är hög tid att fatta de beslut som

omsätter den politiska retoriken till konsekventa

och medvetna åtgärder som ger konkreta resultat i

miljöarbetet.