Bet. 1999/2000:NU1

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU01

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

NU1

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels 25 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i

ärendet har inför utskottet lämnats

av företrädare för Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK). På

utskottets uppdrag har

revisionsdirektör Monika Selahn vid

Riksdagens revisorer gjort en

utvärdering av rymdverksamheten,

vilken redovisats för utskottet. En

skrivelse har inkommit från

Föreningen Turism i Sverige

(FörTur).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen för budgetåret 2000 inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella

förslag till riksdagsbeslut som regeringen

framlägger under detta utgiftsområde, med undantag

för ett förslag om bemyndigande avseende

Marknadsdomstolen. Detta bemyndigande behövs inte -

av budgettekniska skäl - och förslaget avstyrks

därför av utskottet.

Regeringens förslag om mål för utgiftsområdet

tillstyrks av utskottet, med hänvisning till att

dessa är formulerade med utgångspunkt i den syn på

näringspolitikens inriktning som redovisas i

budgetpropositionen och som föregåtts av

överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. I två reservationer (m, kd, fp; c)

föreslås att regeringen skall lägga fram förslag om

nya mål för de olika verksamhetsområdena utifrån de

riktlinjer för näringspolitiken som anges i

respektive reservation.

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad

regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

Utskottet behandlar - och avstyrker - också några

motionsyrkanden som tar upp frågor i anslutning till

de aktuella anslagen. När det gäller förslaget om

integrering i NUTEK:s ordinarie verksamhet av den

verksamhet som bedrivits i projektet Nationellt

resurscentrum för kvinnor (NRC) förutsätter

utskottet att detta inte försvagar arbetet med att

främja kvinnors företagande. Utskottet menar att det

på ett tydligt sätt bör framgå av regleringsbrevet

att den verksamhet som bedrivits inom ramen för NRC

skall fortsätta inom NUTEK:s ordinarie verksamhet.

Vidare är det viktigt att regeringen följer upp och

utvärderar hur den nya ordningen fungerar samt

informerar riksdagen om utfallet av denna

utvärdering, säger utskottet. Under nästa år avser

utskottet också att på eget initiativ hålla sig

informerat om hur integrationen av verksamheten

fortlöper. Utskottet understryker härutöver vikten

av att den kompetens som har byggts upp inom NRC-

projektet och de erfarenheter som har gjorts tas

till vara i det fortsatta arbetet. I en reservation

(m, kd, c, fp) förordas att riksdagen skall göra ett

uttalande med en tydlig markering om att NRC-

verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att

verksamheten i regleringsbrevet tilldelas en

särskild anslagspost.

Också i tre andra frågor följs motioner upp i

reservationer (m, kd, c, fp). En rör turism, en

annan avser förkortade handläggningstider hos

Patent- och registreringsverket och en tredje

Sveaskog AB. Beträffande frågan om stöd till

varvsindustrin som aktualiserats i några motioner

noterar utskottet med tillfredsställelse att EU satt

en tidsgräns - den 31 december 2000 - efter vilken

tidpunkt rena driftsstöd inte skall få förekomma.

Det kan dock inte uteslutas att detta datum inte

kommer att hållas, anför utskottet och förutsätter

att regeringen under nästa år följer utvecklingen

med största uppmärksamhet. Om det skulle visa sig

att övriga länder inte avvecklar varvsstöden utgår

utskottet från att regeringen gör en förnyad

prövning av frågan.

Propositionen

I proposition 1999/2000:1 föreslås under

utgiftsområde 24 Näringsliv

1. att riksdagen antar förslaget till lag om

ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk

kompatibilitet (avsnitten 2.1 och 6),

2. att riksdagen godkänner målen inom

utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen

föreslår i avsnitt 3.2,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000 ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om

ramanslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling,

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 425 000 000 kr budgetåret 2001, högst 270 000

000 kr under budgetåret 2002, högst 200 000

000 kr under budgetåret 2003 och högst 135 000 000

kr under budgetåret 2004 (avsnitt 8.7),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000 ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om

ramanslaget D 3 Rymdverksamhet som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 400

000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 8.7),

5. att riksdagen godkänner att regeringen får

använda 5 000 000 kr från anslaget D 1 Teknisk

forskning och utveckling för en försöksverksamhet

med ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) inom

tjänstesektorn musikområdet (avsnitt 8.7),

6. att riksdagen godkänner att Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) får möjlighet att

bevilja FoU-anslag till utländska deltagare i

tekniskt utvecklingssamarbete i Öresundsregionen

(avsnitt 8.7),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-

anslaget E 5 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 300 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt

9.5),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om att lån inom en ram av 150 000 000 kr får tas upp

i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka

indirekta kostnader i samband med en börsnotering av

Telia-Telenor och försäljning av aktier i bolaget

(avsnitt 11.2),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att i

samband med tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB

överföra statens aktier till ett aktiebolag (avsnitt

11.2),

10. att riksdagen godkänner att regeringen sluter

nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening om

Sveriges Exporttåd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förordas (avsnitt 9.6),

11. att riksdagen medger att staten under år 2000

åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier

till ett belopp av högst 125 000 000 000 kr för

exportkreditgarantisystemet (avsnitt 9.6),

12. att riksdagen medger att staten under år 2000

åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier

till ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för

investeringar i utlandet (avsnitt 9.6),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2000 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret

(avsnitt 9.6),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att

disponera de medel som år 1997 ställdes till

regeringens disposition under anslaget F 1

Marknadsdomstolen inom utgiftsområde 24 (avsnitt

10.5),

15. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

uppställning i bilaga 1.

Lagförslaget återges i bilaga 2.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000

anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt uppställning i motionen.

1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en förstärkning av Konkurrensverket i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1999/2000:MJ312 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge tydliga

ägardirektiv till Sveaskog AB om naturvårdshänsyn,

regionalpolitiska hänsyn och lokal förvaltning.

1999/2000:N219 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utförsäljning

av statliga skogar.

1999/2000:N234 av Per-Samuel Nisser och Anders G

Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att sälja statligt ägd skog i mindre enheter.

1999/2000:N246 av Sten Andersson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder

som likställer svensk varvsindustris

konkurrensförmåga med övriga EU:s.

1999/2000:N256 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en redovisning av en

strategi för statligt skogsägande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sveaskog AB som en

ny statlig skogsjätte på den svenska marknaden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sveaskog AB som ett

kommersiellt företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

förtydliga hur det statliga ansvaret för ett ökat

privat markägande skall förverkligas i Sveaskog AB,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att för

riksdagen redovisa konkreta måldokument för Sveaskog

AB.

1999/2000:N257 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barns rätt till en eltrygg miljö i

offentliga lokaler.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om snabbare patent.

1999/2000:N283 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att NRC bör vara en

egen organisatorisk enhet med eget regleringsbrev

och egen budget.

1999/2000:N292 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens

revisorer till känna vad i motionen anförts om

behovet av att utvärdera verksamheten i

Turistdelegationen,

2. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens

revisorer till känna vad i motionen anförts om

behovet av att granska om verksamheten i Sveriges

Rese- och Turistråd AB bedrivits i enlighet med

riksdagens intentioner,

3. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens

revisorer till känna vad i motionen anförts om

behovet av att undersöka om effektivitetsvinster kan

uppnås dels genom en sammanslagning av

Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd,

dels genom att överföra TuristRådets

informationsverksamhet till Utrikesdepartementet,

4. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens

revisorer till känna vad i motionen anförts om

behovet av att bedöma om statens mål för turismen är

rimligt i förhållande till anslagna medel och

verksamheten i Turistdelegationen och TuristRådet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet att ersätta

de strategiska riktlinjerna i Turistdelegationens

handlingsprogram med en generell politik avseende

arbetskraftsintensiv tjänsteproduktion,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den allmänna

anslagsnivån för turistfrämjande åtgärder.

1999/2000:N326 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Sverige fortsättningsvis skall satsa på

effektivare internationell marknadsföring.

1999/2000:N327 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om risken att försvaga

kvinnors verksamhet vid integrering av Nationellt

resurscentrum för kvinnor i NUTEK.

1999/2000:N332 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till ett

IUC för musiknäringen i Eskilstuna.

1999/2000:N336 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till svensk varvsnäring.

1999/2000:N342 av Carin Lundberg och Rinaldo

Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av heltäckande berggrundskartor för i första

hand Västerbottens län.

1999/2000:N347 av Krister Örnfjäder och Håkan Juholt

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd

till svensk varvsnäring.

1999/2000:N359 av Margareta Andersson och Lena Ek

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

införlivande av nationellt resurscentrum i NUTEK:s

ordinarie verksamhet.

1999/2000:N371 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om likvärdiga

konkurrensförutsättningar för svensk varvsindustri.

1999/2000:N373 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen anvisar anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

1999/2000:N375 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

yrkas

8. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 inom

utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 194 062 000 kr

enligt vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att under anslag A 3 inom

utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt vad

som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att under anslag C 1

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 68 529 000

kr enligt vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att under anslag D 1

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 798 588 kr

enligt vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att under anslag D 4

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 31 892 000

kr enligt vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att under anslag E 5

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt

vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att under anslag F 1

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 941 000 kr

enligt vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att under anslag F 2

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 69 340 000

kr enligt vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att under anslag F 5

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 1 000 000 kr

enligt vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att under anslag G 3

inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 000 000 kr

enligt vad som anförts i motionen.

1999/2000:N379 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

analys av förutsättningarna för att etablera ett

industriellt utvecklingscentrum (IUC), inriktat på

att utveckla produkter ur det kunnande som finns

inom vård- och omsorgsområdet.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

27. att riksdagen anvisar anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

15. att riksdagen anvisar anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om handläggningstiderna

på Patent- och registreringsverket.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för

de olika utgiftsområdena för år 2000 och om en

preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden

för åren 2001 och 2002 och därvid ställt sig bakom

de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som

angivits i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1,

bet. 1999/2000:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp)

förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande

tabell framgår regeringens och de olika partiernas

förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2000 är

ca 3 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

----------------------------------------------------

År Ram Avvikelse från ramen (milj. kr)

-----------------------------------------------------

m kd c fp

-----------------------------------------------------

2000 2 983 - 57 -153 +111 -149

-----------------------------------------------------

2001 3 019 -256 -353 +114 -349

-----------------------------------------------------

2002 2 934 -186 -283 +114 -279

-----------------------------------------------------

Efter ett inledande avsnitt om mål- och

resultatfrågor redovisas i det följande regeringens

förslag avseende de olika verksamheter som ingår i

utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella

motioner. De förslag som framlagts i motionerna (m;

kd; c; fp) har dock som utgångspunkt en annan ram

för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit

och vad riksdagen har ställt sig bakom. Utskottets

ställningstagande redovisas samlat i ett avslutande

avsnitt. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde

skall, enligt budgetprocessens regler, fattas genom

ett beslut. De olika anslagen skall alltså

fastställas i ett och samma beslut.

Mål samt bedömning av regeringens

resultatredovisning

Propositionen

I avvaktan på resultatet av en inom

Regeringskansliet pågående översyn av mål och

målstrukturer, som regeringen aviserade i

budgetpropositionen för år 1999 och som skall

genomföras under åren 1999 och 2000, framlägger

regeringen - för riksdagens godkännande - följande

förslag till mål under utgiftsområdet:

- att utifrån de regionala förutsättningarna

stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan

bidra till fler och växande företag och därmed öka

sysselsättning för både män och kvinnor (avsnitt 4),

- att förbättra förutsättningarna för företagande

och entreprenörskap och att stärka drivkrafterna för

ökad tillväxt och sysselsättning (verksamhetsområde

A Näringspolitik),

- att erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativ

service i immaterial- och associationsrättsliga

frågor, att utveckla system som underlättar

internationella erkännanden av provningar och

certifieringar, att driva svenska intressen i det

internationella och europeiska

standardiseringsarbetet samt att bidra till statens

ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv,

hälsa, miljö och egendom (verksamhetsområde B

Teknologisk infrastruktur),

- att verka för väl fungerande marknader och

effektiv konkurrens (verksamhetsområde C

Konkurrensfrågor),

- att öka kunskapen och kompetensen i näringslivet

för att stimulera tillväxt och förnyelse

(verksamhetsområde D Teknisk forskning och

utveckling),

- att medverka till genomförandet av en effektiv

inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt

handelssystem, ökad svensk export samt ökade

utländska direktinvesteringar i Sverige

(verksamhetsområde E Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande),

- att medverka till ekonomisk utveckling och ett

ökat välstånd i Östersjöregionen (verksamhetsområde

E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande),

- att konsumenterna skall ha en stark ställning på

marknaden samt sådana konsumtions- och

produktionsmönster som bidrar till en långsiktigt

hållbar utveckling, att hushållen skall ha goda

möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra

resurser effektivt, att konsumenternas hälsa och

säkerhet skyddas, att sådana konsumtions- och

produktionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar till en

långsiktigt hållbar utveckling (verksamhetsområde F

Konsumentfrågor).

Regeringen redovisar följande prioriteringar:

- att förenkla regelverket för framför allt små och

medelstora företag,

- att förbättra kapitalförsörjningen för framför

allt små och medelstora företag,

- att tillse att det råder en hög kvalitet på

rådgivning, information och service från myndigheter

till företag och individer,

- att förenkla företagens uppgiftslämnande till

myndigheter,

- att stärka konkurrenspolitiken som en del av

näringspolitiken och vidta åtgärder för att

undanröja hinder för en effektiv konkurrens,

- att stärka kompetens hos företagare och

anställda,

- att förbättra kunskapsöverföringen från

universitet och högskolor till små och medelstora

företag,

- att främja industriforskning - även i nya

konstellationer som industripoler för forskning

(IPF) samt att vidareutveckla kompetenscentrum och

att förlänga samverkansprogram mellan näringsliv och

högskola,

- att främja arbetet med att ta fram och genomföra

regionala tillväxtavtal,

- att främja särskilt de små och medelstora

företagens handel,

- att göra särskilda exportsatsningar på IT,

teknikutveckling och inom miljöområdet, framför allt

för små och medelstora företag,

- att förstärka svenska företags position i

Östersjöregionen och att förbättra förutsättningarna

för svenska företags deltagande i utvecklingen av

regionens näringsliv,

- att stärka konsumenternas möjligheter att få

tillgång till begriplig information, bl.a. på det

finansiella området, med beaktande av att

konsumenterna skall komma i åtnjutande av

informationssamhällets fördelar,

- att stärka konsumenternas ställning på marknaden,

särskilt med beaktande av det svenska EU-

ordförandeskapet,

- att verka i enlighet med och påbörja

uppföljningen av handlingsplanen för att uppnå

miljömålet.

Utgiftsområdet innehåller många skilda

verksamhetsområden. För att resultatredovisningen

skall bli relevant för riksdagen lämnar regeringen

redovisning under respektive verksamhetsområde.

Beträffande arbetet med den regionala

näringspolitiken lämnar regeringen en sammanhållen

redovisning i ett särskilt avsnitt (4). Där

behandlas arbetet med de regionala tillväxtavtalen.

Med tillväxtavtal avses såväl ett regionalt program

för tillväxt som överenskommelser mellan olika

aktörer om att genomföra konkreta åtgärder i

programmet. Staten förutsätts delta i

tillväxtavtalen via berörda myndigheter och organ.

Anslag inom flera olika utgiftsområden i

statsbudgeten kommer att utgöra finansieringskällor

för avtalen. Utkasten till tillväxtavtal har

utvärderats ex-ante (dvs. innan avtalen har trätt i

kraft) av oberoende utvärderare. Vidare har

tjänstemän inom Regeringskansliet och ett flertal

nationella myndigheter granskat utkasten ämnesvis.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i

egenskap av nationell näringspolitisk myndighet

gjort en egen utvärdering. Slutsatser och

rekommendationer i utvärderingarna återrapporterades

i juni 1999 vid möten med partnerskapen i varje län.

Partnerskapen avgör själva hur utvärderarnas

rekommendationer skall beaktas i det fortsatta

arbetet. Eftersom tillväxtavtalen träder i kraft den

1 januari 2000 är redovisningen i propositionen

ingen resultatredovisning och bedömning i sedvanlig

bemärkelse. Det som redovisas är i stället

utgångspunkterna för det fortsatta arbetet och

frågor inom politikområden av betydelse för arbetet

med regionala tillväxtavtal.

När det gäller området Näringspolitik (A) redovisar

regeringen översiktligt utvecklingen på området och

vilka statliga insatser som gjorts. Beträffande

effekterna sägs att det är svårt att fastställa i

hur stor utsträckning de statliga insatserna inom

verksamhetsområdet eller andra inslag i

småföretagspolitiken har bidragit till utvecklingen

vad gäller antalet nya företag. Aktuell forskning

har pekat på behovet av bättre utvärderingar och

analyser inom området. I uppdraget till en av

Näringsdepartementet initierad utredning om statens

åtgärder för att främja fler och växande företag

(departementsbeslut 1999-04-29) ingår att lämna

förslag till lämpliga metoder för att utvärdera

olika statliga småföretagsinsatser i fortsättningen.

Regeringen bedömer att verksamheten under år 1998 i

stor utsträckning har bidragit till att uppfylla de

mål som finns för verksamhetsområdet näringspolitik.

Regeringen anser att den verksamhet som bedrivs inom

NUTEK:s program för såddfinansiering är särskilt

intressant eftersom den inte konkurrerar med privata

aktörer utan medverkar till att minska det

finansiella gap som finns mellan en affärsidé och en

kommersiellt gångbar tjänst eller produkt. Förutom

utredningen om statens åtgärder för att främja fler

och växande företag kommer bl.a. dessa erfarenheter

att utgöra ett viktigt underlag vid en omprövning av

statens näringspolitiska insatser nästa år, sägs

det.

Beträffande området Teknologisk infrastruktur (B)

lämnas också redovisningar av utvecklingen på

området och vilka statliga insatser som vidtagits.

Det som sägs under rubriken Effekter av de statliga

insatserna är dock i huvudsak redovisningar av vad

som görs av berörda myndigheter. Något särskilt

avsnitt om regeringens slutsatser finns inte.

I avsnittet om Konkurrensfrågor (C) konstateras att

något gemensamt mål för Konkurrensverket,

länsstyrelserna och Revisorsnämndens insatser inte

utformades för budgetåret 1998. Av bl.a. detta skäl

har inte heller någon sammanhållen och entydig

effektbedömning gjorts. En samlad redogörelse för de

viktigaste insatserna lämnas dock i propositionen

tillsammans med regeringens bedömningar av

resultaten av de olika verksamheterna. Med hänsyn

till verksamheternas skilda karaktär bedömer

regeringen att det även i fortsättningen är lämpligt

att ha olika mål för Konkurrensverket och

Revisorsnämnden. Konkurrenspolitiken utgör ett

viktigt instrument för att uppnå en väl fungerande

marknadsekonomi och ett ökat omvandlingstryck, sägs

det. Att isolerat urskilja effekterna av en

konkurrenslagstillämpning eller en

konkurrenspolitiks påverkan på en marknadsekonomi

låter sig dock inte göras, då en mängd andra

omvärldsfaktorer inverkar på strukturer och

förhållanden. De mål som regeringen har ställt upp

för Konkurrensverket har uppfyllts, och regeringen

gör bedömningen att verket på ett tillfredsställande

sätt har förbättrat förutsättningarna för en väl

fungerande konkurrens till nytta för konsumenten.

Revisorsnämnden har bidragit till att uppfylla de

effektmål som regeringen angett, sägs det.

För området Teknisk forskning och utveckling (D) är

de inledande avsnitten om resultatbedömning m.m. av

relativt begränsad omfattning. De FoU-intensiva

företagens behov av nära kontakt med universitetens

forskning är stort och ökande, sägs det i

propositionen. Även många företag som inte är FoU-

intensiva behöver i allt större utsträckning få

tillgång till avancerad kunskap och kompetens från

omvärlden. Detta ger industriforskningsinstitut och

högskolor ett stort ansvar för landets

kunskapsförsörjning. Den teknisk-vetenskapliga

informationsförsörjningen tar nya vägar. För att

bättre kunna anpassa de närings- och

innovationspolitiska instrumenten som regeringen

förfogar över till omvärldsförändringarna krävs

regelbundna översyner av pågående verksamheter, sägs

det. För närvarande genomförs en utredning om

myndighetsstrukturen bland de myndigheter under

Näringsdepartementet som främjar FoU samt - som

tidigare nämnts - en utredning om statens åtgärder

för att främja fler och växande företag.

Beträffande området Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande (E) innehåller avsnittet om

resultatbedömning, som är relativt kort, i huvudsak

en allmän beskrivning av verksamheten på området.

Under rubriken Regeringens slutsatser sägs att

regeringen bedömer att verksamheterna inom området

har uppfyllt målen för verksamhetsområdet samt

bidragit till att stärka näringslivets tillväxt och

internationella konkurrenskraft.

I de inledande avsnitten om området Konsumentfrågor

(F) redovisas de mål som gäller och de

prioriteringar som görs. Avsnittet om

resultatbedömning, som är mycket kort, innehåller

texter som till stor del mer eller mindre ordagrant

överensstämmer med motsvarande text i föregående års

budgetproposition.

Det sista verksamhetsområdet under utgiftsområdet,

Övriga åtaganden (G), avser huvudsakligen statliga

åtaganden som inte är föremål för mål- och

resultatstyrning.

Revisionens iakttagelser

Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör

regeringen för om Riksrevisionsverket (RRV) har haft

några invändningar i revisionsberättelserna för år

1998 avseende myndigheter inom de olika

verksamhetsområdena. För fem av de sju

verksamhetsområdena ( Näringspolitik (A),

Konkurrensfrågor (C), Teknisk forskning och

utveckling (D), Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande (E) och Konsumentfrågor (F) (

anges att RRV inte haft några invändingar mot de

berörda myndigheterna.

För verksamhetsområdet Teknologisk infrastruktur

(B) redovisas att Patent- och registreringsverket

(PRV) har erhållit en revisionsberättelse med

invändning. PRV:s resultatredovisning uppfyller

enligt revisionsberättelsen i väsentlig omfattning

inte återrapporteringskrav enligt regleringbrev.

Regeringen ser allvarligt på invändningen och avser

att undersöka skälen till bristerna i

resultatredovisningen och samtidigt göra en

bedömning av återrapporteringskraven i myndighetens

regleringsbrev.

Det sjunde området, Övriga åtaganden (G), består av

verksamheter där RRV inte gör revisionsberättelser.

Utskottets ställningstagande och bedömning

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om mål och

redovisar därefter sin bedömning av regeringens

resultatredovisning. Inga motioner har väckts

beträffande mål- och resultatfrågor.

Mål

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

överensstämmer med den som redovisas i

budgetpropositionen och som har föregåtts av

överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. De mål som regeringen föreslår för

utgiftsområde 24 Näringsliv är formulerade med

utgångspunkt i denna syn på näringspolitiken och

tillstyrks således.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

I föregående års motsvarande anslagsbetänkande (bet.

1998/99:NU1) anförde utskottet i ett inledande

avsnitt om mål- och resultatstyrning bl.a. att

redovisningen av effekterna av de statliga

insatserna och regeringens slutsatser för de olika

verksamhetsområdena i flera fall var ganska

knapphändig. Vidare sade utskottet att det är

angeläget att arbetet inom Regeringskansliet med att

förbättra och konkretisera resultatredovisningen

till riksdagen fortsätter. Utskottet framhöll därvid

vikten av en bättre koppling mellan regleringsbreven

och redovisningen till riksdagen.

Det konstaterande som utskottet gjorde i förra

årets anslagsbetänkande om att kopplingen mellan

innehållet i regleringsbreven och återrapporteringen

i budgetpropositionen ibland förefaller vara mindre

god äger giltighet även beträffande redovisningen i

årets budgetproposition. Utskottet vill samtidigt

framhålla den stora betydelse som mål- och

resultatredovisningen i budgetpropositionen har. Om

riksdagens ändrade roll - mot mer övergripande

styrning i stället för detaljstyrning - skall få

genomslag krävs en förändring av regeringens sätt

att rapportera till riksdagen. Generellt gäller att

regeringens redovisning måste vara mer konkret.

Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på

ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp.

Detta innebär bl.a. att - utifrån de övergripande

målen - ändamålsenliga delmål måste formuleras.

Utskottet vill, liksom föregående år, framhålla

betydelsen av utformningen av regleringsbreven och

målformuleringarna i dessa.

Patent- och registreringsverket (PRV) har, som

tidigare redovisats, erhållit en revisionsberättelse

med invändning. Resultatredovisningen uppfyller i

väsentlig omfattning inte återrapporteringskrav

enligt regleringbrev. Regeringen ser allvarligt på

invändningen och avser att undersöka skälen till

bristerna i resultatredovisningen och samtidigt göra

en bedömning av återrapporteringskraven i

myndighetens regleringsbrev. Utskottet vill

understryka vikten av att regeringen noga granskar

PRV i detta avseende. För övriga myndigheter har RRV

inte haft några invändningar.

Näringspolitik (A)

Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar

för statliga insatser för att främja teknisk

forskning och industriellt utvecklingsarbete,

etablering och utveckling av små och medelstora

företag samt balanserad regional utveckling. I

anslutning härtill skall verket genomföra

utrednings- och utvärderingsverksamhet. Inom sina

verksamhetsområden skall verket uppfylla de miljömål

som regeringen beslutar.

NUTEK skall vara nationell samordnare för

innovationspolitik, regionalpolitik,

småföretagspolitik, teknikpolitik samt för teknisk

forskning och utveckling. Myndigheten skall också,

som nationellt expertorgan, följa näringslivets

utveckling, ha en bred bevakning av näringspolitiken

och även granska hur förändringar i omvärlden

påverkar näringslivets villkor i Sverige. NUTEK har

fått i uppdrag att medverka i överläggningar kring

de regionala tillväxtavtalens innehåll, genomförande

och finansiering.

NUTEK har för åren 2000-2002 äskat ca 5 miljoner

kronor per år för investeringar i ett nytt

projekthanteringssystem. Regeringen anser att sådana

investeringar är motiverade och föreslår därför att

anslaget tillförs 5 miljoner kronor år 2000.

Finansiering skall ske genom neddragning av anslaget

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1) under

utgiftsområde 19 och anslaget Teknisk forskning och

utveckling (D 1) under utgiftsområde 24 med 2,5

miljoner kronor vardera. Vidare föreslås anslaget

till NUTEK tillföras 2,5 miljoner kronor för att

integrera verksamheten vid Nationellt resurscentrum

för kvinnor (NRC). Finansiering skall ske genom att

anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)

under utgiftsområde 19 tillfälligt minskas med

motsvarande belopp. Den verksamhet som bedrivs inom

NRC-projektet avses bli en del av NUTEK:s ordinarie

verksamhet, och NUTEK skall ges i uppdrag att se

över hur detta bör ske. Avsikten är att verksamheten

skall ligga i linje med regeringens

jämställdhetspolitik. Regeringen anser att till

verksamheten bör det knytas ett råd eller en

referensgrupp.

Regeringen beräknar sammantaget anslaget för år

2000 till 223,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås en besparing

med 11 miljoner kronor på det aktuella anslaget.

Motionärerna menar att en effektivisering av NUTEK:s

verksamhet bör kunna genomföras.

Det finns en risk för försvagning av

utvecklingsarbetet vad gäller kvinnors roll för

tillväxten, om verksamheten vid Nationellt

resurscentrum för kvinnor integreras och blir en del

av NUTEK:s ordinarie verksamhet, anförs det i motion

1999/2000:N327 (kd).

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373

(c) en minskning av anslaget till NUTEK med 2,5

miljoner kronor.

De 2,5 miljoner kronor som NUTEK föreslås anvisas

för att införliva NRC i sin ordinarie verksamhet är

för litet, anförs det i motion 1999/2000:N359 (c),

och budgeten bör därför fördubblas till 5 miljoner

kronor per år, med finansiering inom NUTEK:s ram.

Att hålla kontakt med alla resurscentrum runt om i

landet, att sprida kunskaper till myndigheter,

banker m.fl. om kvinnors företagande samt att

bedriva utbildningsverksamhet för personer vid

regionala och lokala resurscentrum fordrar stora

personella insatser och därmed större kostnader,

sägs det i motionen.

NRC bör vara en egen organisatorisk enhet med eget

regleringsbrev och egen budget, anförs det i motion

1999/2000:N283 (fp). Verksamheten hos NRC har varit

av mycket stor betydelse för kvinnor i hela landet,

inte minst för utbildning och stöd till regionala

och lokala resurscentrum, säger motionären. Hon

hänvisar till att personer som har arbetat med

jämställdhetsfrågor ute i landet har framhållit att

det är av stor betydelse för den framtida

verksamheten att NRC inte integreras i den allmänna

verksamheten hos NUTEK.

Vissa kompletterande uppgifter

I regleringsbrevet för år 1999 anges under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling,

anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1

anslagspost 22:1), att NUTEK får medverka till

projekt vid regionala och lokala resurscentrum för

kvinnor. Lägst 16 miljoner kronor skall avsättas för

dessa ändamål. NUTEK får dessutom avsätta högst 3,5

miljoner kronor för projektet Nationellt

resurscentrum för kvinnor. NRC skall under år 1999

dels stödja verksamheten vid regionala och lokala

resurscentrum, dels sprida information, säg det i

regleringsbrevet.

Statsrådet Mona Sahlin besvarade i oktober 1999 en

interpellation (1999/2000:8) av Lena Ek (c) om

Nationellt resurscentrum för kvinnor. Följande tre

frågor ställdes:

- Hur ser framtiden ut för Nationellt

resurscentrum?

- Hur planeras uppföljning och utveckling av de

påbörjade processer som inletts med verksamheten vid

Nationellt resurscentrum?

- Vilka resurser kommer framöver att tillföras

verksamheten?

Inledningsvis underströk statsrådet att hon anser

att det är mycket angeläget att jämställdhetsarbetet

bedrivs med kraft inom all statlig verksamhet.

Jämställdhetsaspekterna skall beaktas på alla nivåer

och inom alla områden och jämställdhetsarbetet skall

utföras av ordinarie personal. Statsrådet delade

interpellantens uppfattning att processen med att

förändra och förnya synsätt och strukturer i detta

fall handlar om ett utvecklingsarbete på lång sikt.

Hon erinrade om att regeringen i budgetpropositionen

för år 2000 har föreslagit riksdagen att 2,5

miljoner kronor skall tillföras NUTEK:s

förvaltningsanslag för år 2000 och att medlen skall

användas bl.a. till att integrera NRC-projektet i

NUTEK:s ordinarie verksamhet. Regeringen avser att

ge NUTEK i uppdrag att se över hur detta bör ske för

att bäst ta till vara de erfarenheter som vunnits i

den redan pågående processen, sade statsrådet

vidare. Avsikten är att verksamheten skall ligga i

linje med regeringens jämställdhetspolitik, vilket

bl.a. innebär att jämställdhetsaspekter skall

beaktas inom all verksamhet. Regeringen menar

dessutom att det till arbetet bör knytas ett råd

eller en referensgrupp.

Regeringen anser att det även i fortsättningen

behövs åtgärder särskilt riktade till kvinnor inom

närings- och regionalpolitiken, både för att stärka

kvinnors position på arbetsmarknaden och för att

tillvarata kvinnors initiativ och kompetens, uppgav

statsrådet vidare. Hon meddelade också att

regeringen avser att anslå medel för år 2000 för att

stödja de regionala och lokala resurscentrum för

kvinnor som byggts upp under de senaste åren. För

detta ändamål avses NUTEK även fortsättningsvis

tilldelas särskilda projektmedel, som skall användas

till att medfinansiera projekt vid regionala och

lokala resurscentrum. Dessa medel bör användas till

tillväxtorienterade projekt med inriktning på

näringslivsutveckling och sysselsättning.

Företrädare för NUTEK har informerat utskottet om

sina erfarenheter av NRC-verksamheten och hur de ser

på integreringen av denna verksamhet i NUTEK:s

ordinarie verksamhet. I det råd eller den

referensgrupp som skall inrättas, avses företrädare

för lokala och regionala resurscentrum ingå, liksom

andra aktörer som arbetar med de berörda frågorna.

Som ett uttryck för att s.k. mainstreaming präglar

NUTEK:s verksamhet, dvs. att jämställdhets-

aspekter beaktas i alla sammanhang, nämndes att

detta är ett centralt tema i myndighetens pågående

verksamhetsplanering.

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet

med information, rådgivning och finansiering genom

ALMI Företagspartner AB:s regionala

utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser på

småföretagsområdet genom främst NUTEK, bl.a. inom

områdena internationalisering och

innovationsfrämjande åtgärder, däribland s.k.

såddkapital, samt insatser för att främja kvinnors

företagande. Syftet med verksamheten är att

underlätta utveckling och tillväxt inom

småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga och

växande småföretag ökar.

Regeringen förordar att verksamheten under anslaget

bedrivs enligt i huvudsak oförändrade riktlinjer.

Riksdagen beslöt våren 1998, på förslag i 1998 års

ekonomiska vårproposition, om en ökad betoning vid

främst verksamheten med såddkapital. Det innebär en

ökning av resurserna med totalt 150 miljoner kronor

under perioden 1999-2001. Dessutom krävs ökade

resurser för att fortsätta regelförenklingsarbetet

genom SimpLexgruppen samt insatser för att främja

entreprenörskap i skolan, sägs det i propositionen.

Regeringen föreslår ett anslag på 189,1 miljoner

kronor.

Motionen

I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget

Småföretagsutveckling skall ökas med 5 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag.

Nyföretagandet i Sverige minskar, från en redan låg

nivå, sägs det; mellan perioderna januari-juni 1997

och januari-juni 1999 har antalet nyregistrerade

företag minskat med 16,7 %. Företagandet är den

viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling och

förbättrad välfärd, men de små företagen stöter på

många strukturella problem som förhindrar expansion,

anför motionärerna. De hänvisar till en undersökning

utförd av Företagarnas Riksförbund och LRF Konsult,

enligt vilken utformningen av arbetsrätten, bristen

på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga

efterfrågan och ovilja att växa är de viktigaste

tillväxthindren för småföretag. För att minska

problemen med regelkrångel bör ökade resurser ges

till SimpLexgruppen, anser motionärerna. Även vissa

andra åtgärder, såsom NUTEK:s verksamhet med

såddfinansiering, anses kunna ha en positiv effekt

på företagandet.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 ett motionsyrkande (m)

liknande det här aktuella (bet. 1998/99:NU1).

Enligt regleringsbrevet för anslaget

Småföretagsutveckling för budgetåret 1999 har

anslagsposten (2) Såddfinansiering tagits upp med 73

miljoner kronor. Enligt prognos kommer hela detta

belopp att vara uppbundet i beslut per den 31

december 1999, men hela beloppet kommer inte att

vara utbetalat.

I budgetpropositionen sägs att det krävs ökade

resurser för att fortsätta regelförenklingsarbetet

genom Simplex. Näringsdepartementet har, enligt upp-

gift, budgeterat med 3 miljoner kronor för år 1999,

med 4 miljoner kronor för år 2000 och med 5 miljoner

kronor för år 2001. Detta kommer att belasta

anslagsposten (6) Till regeringens disposition. I en

bilaga under avsnittet om utgiftsområde 24

Näringsliv, Småföretagsdelegationen ( Regeringens

åtgärder för ett bättre småföretagsklimat, lämnas en

redogörelse för SimpLexgruppens arbete. Motioner

från allmänna motionstiden om regelförenkling

planeras att behandlas i utskottets näringspolitiska

betänkande våren 2000.

Stöd till kooperativ utveckling (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ

utveckling. Föreskrifter om detta finns i

förordningen (1998:1633) om statsbidrag till

kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt

förordningen ges till kostnadsfri information och

rådgivning om kooperativt företagande. För år 1998

har 14 miljoner kronor ur anslaget fördelats till

landets 24 lokala kooperativa utvecklingscentrum

(LKU) för kostnadsfri information och rådgivning

samt 2,5 miljoner kronor till centrala åtgärder för

att bl.a. öka kunskapen om den kooperativa

företagsformen bland de myndigheter som har till

uppgift att stödja nyföretagande.

Regeringen har beslutat att genomföra en nationell

informationssatsning om den kooperativa

företagsformen under hösten 1999 och första

kvartalet 2000, under namnet Starta eget

tillsammans. Regeringen föreslog i 1999 års

ekonomiska vårproposition att stödet till kooperativ

utveckling skall öka med 3,5 miljoner kronor under

åren 2000-2002. Regeringen anser att statsbidraget

till kooperativ utveckling liksom tidigare bör

koncentreras till kostnadsfri information och

rådgivning. En viss del av medlen bör även användas

till gemensam kompetensutveckling för LKU-systemet.

Stödet till kooperativ utveckling fördelas för

närvarande genom beslut av regeringen. Regeringen

anser emellertid det lämpligt att beslut om stödet

överförs till NUTEK fr.o.m. år 2000.

Regeringen föreslår ett anslag för nästa budgetår

på 20 miljoner kronor.

Motionerna

I de tre motionerna 1999/2000:N375 (m),

1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386 (fp)

föreslås att det aktuella anslaget skall slopas. I

den förstnämnda motionen anförs att de

näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa

ett generellt bra företagsklimat. Olika

företagsformer bör behandlas likvärdigt i regel- och

skattesystem. Ett speciellt anslag för just

kooperativ utveckling kan då inte motiveras, utan

den typen av verksamhet förefaller motionärerna

snarare kunna inordnas under anslaget

Småföretagsutveckling.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 ett motionsyrkande

liknande de här aktuella (bet. 1998/99:NU1).

Turistfrämjande (A 4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet

för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet

bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av det av

staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget

Sveriges Rese- och Turistråd AB (TuristRådet). I

samband med bildandet av detta bolag upprättades ett

avtal mellan staten och turistnäringen. För att

tydliggöra finansieringen av bolagets verksamhet har

den berörda delen av avtalet omförhandlats.

Det av riksdagen våren 1995 beslutade övergripande

målet för turistpolitiken, att Sverige skall ha en

hög attraktionskraft som turistland och en

långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, bör

ligga fast. De strategiska riktlinjer som lagts fram

i det handlingsprogram som Turistdelegationen

utarbetat bör även fortsättningsvis utgöra en grund

för arbetet med att utveckla den svenska

turistnäringen. TuristRådet skall för att främja

tillväxten och utvecklingen i Öresundsregionen

använda 1 miljon kronor av anslaget för att

genomföra riktade insatser för att främja turismen i

regionen. Från anslaget Avgifter till vissa

internationella organisationer (G 4) har 1 miljon

kronor överförts.

Regeringen beräknar anslaget till 81,5 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

I motion 1999/2000:N326 (s) begärs att riksdagen

skall göra ett uttalande om att det fortsättningsvis

skall satsas på effektivare internationell

marknadsföring. Trots goda förutsättningar att bli

ett attraktivt turistland är Sverige ett litet

turistland i jämförelse med Europa i övrigt (

turismens andel av BNP är i Sverige ca 3 %, medan

Europasnittet ligger på ca 6 % ( anför motionärerna.

Ett skäl till varför det bör ske satsningar på

turistområdet är, enligt motionärerna, att många nya

jobb skulle skapas. Besöksnäringen sysselsätter i

stor utsträckning invandrare och ungdomar, varför en

satsning också skulle bidra till ökad integration,

dvs. många arbetslösa invandrare skulle kunna få

jobb, anser motionärerna. Ytterligare ett skäl som

det hänvisas till är att om fler utlänningar kommer

till Sverige och fler svenskar semestrar i sitt eget

land, ökar exportvärdet och exportinkomsterna.

De statliga insatserna på turistområdet behöver

utvärderas, anförs det i motion 1999/2000:N292 (fp).

I följande avseenden bör riksdagen göra uttalanden

till Riksdagens revisorer: om behovet av en

utvärdering av Turistdelegationens verksamhet, om

behovet av en granskning av huruvida verksamheten i

TuristRådet bedrivits i enlighet med riksdagens

intentioner, om behovet av en undersökning av om

effektivitetsvinster kan uppnås dels genom en

sammanslagning av Turistdelegationen och

TuristRådet, dels genom en överföring av

TuristRådets informationsverksamhet till

Utrikesdepartementet samt om behovet av en bedömning

av om statens mål på turistområdet är rimligt i

förhållande till anslagna medel och verksamheten i

Turistdelegationen och TuristRådet. Vidare begärs

uttalanden av riksdagen till regeringen i två

avseenden, nämligen om behovet av att de strategiska

riktlinjerna i Turistdelegationens handlingsprogram

ersätts av en generell politik avseende

arbetskraftsintensiv tjänsteproduktion och om den

allmänna anslagsnivån för turistfrämjande åtgärder.

En snabb nedgång för turismen hotar existensen för

tusentals små service- och handelsföretag, särskilt

på landsbygden, sägs det i motionen. Resandet har

minskat med 60,5 miljoner övernattningar sedan år

1989, vilket motsvarar närmare en tredjedel av nivån

det året. Sverige förlorar kontinuerligt

marknadsandelar i den expansiva världsturismen,

vilket utgör en betydande belastning på

bytesbalansen och medför att näringen inte förmått

bidra till ökad sysselsättning, anför motionärerna.

De anser att orsakerna står att finna i de generella

förutsättningar som råder för tjänstesektorn och i

skillnaden i villkor mellan varu- och

tjänsteproduktion, vilket har givit näringen ett

kostnadsläge som ligger 21(32 % över genomsnittet

för EU. Offentlig näringsverksamhet och bidrag till

enskilda företag snedvrider konkurrensen inom

turistnäringen, hävdar motionärerna vidare.

Den starkt småföretagsbaserade turistnäringen intar

en naturlig och viktig del i Folkpartiets

näringspolitik, sägs det vidare i motionen. Denna

politik syftar till att skapa goda

tillväxtmöjligheter för de små och medelstora

företagen, i vilka de nya jobben förväntas skapas.

Detta skall inte ske genom mer bidrag, utan genom

att hinder för tillväxt undanröjs och eget

företagande uppmuntras. Med en annan

beskattningsnivå för tjänsteproduktion tror

motionärerna att nya jobb kommer att kunna skapas.

Folkpartiets turistpolitik utgår från det faktum att

en fungerande turistsektor kan ge fler jobb, bättre

statliga finanser, ett levande Sverige samt en

bättre miljö. Motionärerna pekar också på att den

s.k. ekoturismen är en intressant sektor, som

förmodligen passar Sverige särskilt väl. Det är

vidare viktigt att vara observant på risken för

konkurrenssnedvridande effekter i sådana fall då

staten eller en kommun inte bara anger spelreglerna

utan också själva deltar som aktör i den aktuella

verksamheten, anför motionärerna.

All statlig verksamhet skall granskas

kontinuerligt, menar motionärerna. Rätt använda

skattemedel - eller valuta för skattepengarna ( är

ett ansvar inför medborgarna och ett viktigt inslag

i Folkpartiets politik. Därför vill motionärerna att

de statliga organ som har till uppgift att sköta den

offentligt finansierade turistpolitiken skall

granskas. Granskningen skall gälla såväl de

instanser som handhar de statliga medlen som

organisationen i sig.

Statens mål för turistpolitiken ligger i stort sett

utanför det näringspolitiska området och förutsätter

en omfattande omläggning av skatte- och

arbetsmarknadspolitiken för att kunna förverkligas,

säger motionärerna och anser att målet därför bör

omformuleras. Verksamheten i såväl

Turistdelegationen som TuristRådet inger

betänkligheter i flera hänseenden, hävdar

motionärerna. De menar att eftersom verksamheten nu

har bedrivits i fem år bör den granskas och

utvärderas för att man ska kunna utröna om

inriktningen är den rätta och om riksdagens

intentioner förverkligats eller har förutsättningar

att förverkligas.

Vissa kompletterande uppgifter

Av anslaget till turistfrämjande avsätts enligt

regleringsbrevet för budgetåret 1999 68,5 miljoner

kronor till marknadsförings- och

informationsinsatser m.m. TuristRådet svarar för

övergripande marknadsföring och information

utomlands av Sverige som turistland. Enligt det

omförhandlade aktieägaravtalet från maj 1999 mellan

staten och Sveriges Rese- och Turistråd Intressenter

AB finansierar staten bolagets basverksamhet och den

övergripande marknadsföringen, dvs. av varumärket

Sverige. Med basverksamhet avses bl.a. huvudkontor,

utlandskontoren (för närvarande 10 stycken),

grundläggande konsumentbearbetning, datautveckling

och mediekontakter. För basverksamheten tas 50

miljoner kronor i anspråk. Näringen skall finansiera

riktade aktiviteter, dvs. produktmarknadsföringen i

anslutning till bolagets verksamhet. Målet är att

båda parter skall tillskjuta lika mycket. För

Sverigebilden tillskjuter staten för närvarande 18

miljoner kronor. En strukturförändring av

TuristRådet har påbörjats i riktning mot färre fasta

kontor och en mer flexibel organisation genom en

ökad användning av informationsteknik. Detta avses

möjliggöra en bredare och mer kostnadseffektiv

representation utomlands och att medel frigörs till

marknadsföringsaktiviteter.

Förutom via det här aktuella anslaget har staten

ställt medel till förfogande för insatser på

turistområdet enligt följande:

( 90 miljoner kronor till TuristRådet för

internationell marknadsföring av Sverige som

turistland inom ramen för småföretagsprogrammet,

( 11 miljoner kronor till turismforskning vid

ETOUR,

( 21,6 miljoner kronor till fyra olika projekt,

bl.a.marknadsföring av Sverige som turistland genom

IT,

( 20 miljoner kronor för att främja

teknikutveckling inom främst små turistföretag

(budgetåret 1995/96),

( 5 miljoner kronor till TuristRådet för inrättande

av ett s.k. call center i Sollefteå,

( 1,5 miljoner kronor till TuristRådet för ett

projekt för varaktig svensk turistexport till Polen

(från Östersjömiljarden).

Vidare kommer medel turistområdet till del via EU:s

strukturfonder, Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och de regionala

tillväxtavtalen.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. (A 5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets

geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I

detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,

den myndighet som utfärdar tillstånd och bedriver

tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU har även

uppdraget att förvalta och miljösäkra statens civila

beredskapslager av olja inklusive anläggningar och

annan statlig egendom som används för lagringen. SGU

är vidare ansvarig för miljösäkring av det statliga

gruvfältet i Adak.

SGU arbetar nu framgångsrikt med att ställa in den

geologiska undersökningsverksamheten mot de nya

övergripande mål som nämndes i förra årets

budgetproposition, meddelar regeringen. Arbetet vid

Bergsstaten bedöms vara intensivt även under år

2000. Myndighetens externa kontakter med

prospektörer, länsstyrelser, kommuner och enskilda

markägare håller successivt på att utvecklas. Inom

oljelagerdelen kommer utförsäljningen av

petroleumprodukter att slutföras under år 1999,

medan försäljning av anläggningar och materiel

kommer att pågå under hela år 2000. Anslaget

innehåller inga medel till förvaltning av

oljelagerdelen fr.o.m. år 2000. För budgetåret 2000

kommer SGU i stället att tillföras 25 miljoner

kronor för detta ändamål genom ett särskilt

regeringsbeslut. Regeringen återkommer till frågan i

2000 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen beräknar anslaget till 139,7 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om behovet av

heltäckande berggrundskartor för i första hand

Västerbottens län, anförs det i motion

1999/2000:N342 (s). Ett viktigt underlag i arbetet

med malmletning och prospektering är tillgången till

bra kartmaterial, konstaterar motionärerna. I

Västerbotten har sedan ett antal år en ökande

undersöknings- och prospekteringsverksamhet kunnat

noteras, och flera fynd, bl.a. av guldmalm, har

gjorts. Vissa av dessa fynd kommer sannolikt att

leda till att brytning etableras i områden som

präglas av en svag arbetsmarknad, säger

motionärerna. De uppger att det inte kommer att

bedrivas någon berggrundskartering inom

Västerbottens län under den närmaste tioårsperioden

- ett förhållande som de betecknar som klart

otillfredsställande mot bakgrund av det stora

intresset för malmletning. En förutsättning för en

fortsatt hög aktivitet inom området är att det finns

en heltäckande berggrundskarta, anför motionärerna

och hävdar att detta arbete måste prioriteras.

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211(c) föreslås i motion 1999/2000:N373

(c) en minskning av anslaget till SGU med 6 miljoner

kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Anledningen till att berggrundskarteringen inom

Västerbottens län ( som tas upp i motion

1999/2000:N342 (s) ( kommer att upphöra är, enligt

uppgift från Näringsdepartementet, att det redan

finns så mycket material över Västerbotten att

karteringen i princip är färdigställd. Det som

saknas är ett par kartblad inom det obrutna

fjällområdet som bl.a. av den anledningen inte

ansetts prioriterade. En regional sammanställning av

kartblad över Skelleftefältet pågår. Detta arbete

berör både Västerbottens och Norrbottens län.

Sammanställningen beräknas vara klar under år 2000.

Utöver detta kommer ett antal analoga kartor för

Västerbotten att ingå i SGU:s digitaliseringsprojekt

under år 2000.

I de av regeringen uppställda målen för den

geologiska undersökningsverksamheten är bl.a.

prospekteringsintressanta områden prioriterade.

Prioritering inom dessa områden görs i samverkan med

SGU:s prospekteringsråd, där de i landet aktiva

prospektörerna finns representerade.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning (A 6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja

riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad

forskning. SGU tillhör de myndigheter vars FoU-

verksamhet granskas i en pågående utredning om hur

Näringsdepartementets myndigheter bättre kan

organiseras med hänsyn till innovationssy-stemet och

därmed samhällets utveckling och tillväxt.

Regeringen har för avsikt att senare återkomma till

riksdagen i denna fråga.

Regeringen beräknar anslaget till 4,8 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av

oljelagringsanlägg-ningar, m.m. (A 7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att täcka kostnader

för efterbehandling av tömda

oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet

i Adak inom Malå kommun. Miljösäkringsinsatserna

beräknas fortgå på nuvarande nivå t.o.m. år 2002.

Oljelagerdelen av SGU:s förvaltningsanslag (A 5) och

det här aktuella anslaget hänger nära samman. Den

berörda delen av förvaltningsanslaget kommer att

minska i takt med att anläggningarna miljösäkras.

Regeringen har för avsikt att besluta att 25

miljoner kronor av 1998 års anslagssparande under A

7-anslaget avdelas till SGU:s förvaltningskostnader

för oljelagringsverksamheten under år 2000. Det

finns tillkommande utgiftsbehov för arbetet med

miljösäkring av oljelager. Regeringen återkommer,

som tidigare nämnts, till detta i 2000 års

ekonomiska vårproposition.

Regeringen beräknar anslaget till 40 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Fortsatt program för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt (A 8)

Propositionen

Riksdagen fattade sommaren 1996 beslut om att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 1 miljard

kronor för ett program för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt (prop. 1995/96:222, bet.

1995/96:FiU15). Anslaget upphör vid utgången av år

1999. Enligt 1999 års ekonomiska vårproposition

skall programmet för småföretagsutveckling dock

fortsätta, med syftet att stärka näringslivets

tillväxt och öka sysselsättningen (prop.

1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20). För ändamålet

föreslås nu 180 miljoner kronor anvisas på ett nytt

reservationsanslag (A 8).

En treårig försöksperiod med industriella

utvecklingscentrum (IUC) har genomförts. Regeringen

bedömer att dessa IUC bör erhålla fortsatt

finansiering för år 2000 och att antalet bör utökas.

En pågående utvärdering kommer att ge grund för

regeringens vidare ställningstagande i nästkommande

budgetproposition. Beträffande stöd till

skogsnäringen har under år 1998 14 projekt om totalt

ca 30 miljoner kronor beviljats. I 75 % av de

beviljade projekten medverkar institut och

högskolor, framför allt med industriell, tillämpad

forskning. Programmet förväntas ge en ökad

kompetenshöjning och teknisk utveckling inom

skogsnäringen så att träets konkurrenskraft stärks,

speciellt vad gäller export av förädlade

träprodukter. Regeringen bedömer vidare att

programmet Särskilda utvecklings- och

tillväxtinsatser som delvis finansierats via det nu

aktuella anslaget har haft positiva effekter på

sysselsättning och företagsutveckling i hela landet.

Inga motioner har väckts på detta område.

Miljöteknikdelegationen (A 9)

Propositionen

Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik

(Miljöteknikdelegationen), med representanter från

företag, forskningsmiljöer och offentliga

institutioner, inrättades i september 1996.

Delegationen har hittills finansierats med 20

miljoner kronor från det tidigare nämnda programmet

för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt

och med 20 miljoner kronor från anslaget

Investeringsbidrag för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning (A 8) under

Miljödepartementets huvudtitel. Delegationens

uppdrag är att stimulera utveckling, upphandling och

introduktion av miljöanpassade produkter och teknik

för att nå en ekologiskt hållbar utveckling.

Delegationen har arbetat inom fyra prioriterade

insatsområden, nämligen ekologiskt återställande av

mark, transporter, byggsektorn samt livsmedel och

lantbruk. Dessutom genomför delegationen

områdesövergripande projekt med syfte att generellt

främja kommersialisering av miljöanpassade produkter

och processer.

Miljöteknikdelegationen föreslås nu tilldelas 10

miljoner kronor för att fortsätta och utveckla sitt

uppdrag under år 2000. Förutom att fortsatt verka

för en positiv miljödriven teknikutveckling skall

delegationen ges i uppdrag att verka för

exportfrämjande insatser på området miljöanpassade

produkter och teknik.

Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till varvsindustrin

Motionerna

Frågan om stöd till varvsindustrin tas upp i fyra

motioner.

I de tre motionerna 1999/2000:N336 (s),

1999/2000:N347 (s) och 1999/2000:N371 (v) erinras om

att regeringen i riksdagen har framhållit att övriga

länder kommer att avveckla sina varvsstöd vid

årsskiftet 2000/2001 enligt OECD-överenskommelsen.

Detta vore det allra bästa för svensk varvsnäring

för att säkerställa en rättvis konkurrens, anser

motionärerna. De menar emellertid, i det fall att

OECD-överenskommelsen inte blir verklighet och

övriga länder inte avvecklar varvsstöden, att

regeringen bör göra en förnyad prövning av frågan om

statliga stöd till varvsnäringen i 2000 års

ekonomiska vårproposition.

Ett försök till probleminventering avseende den

svenska varvsindustrin görs i den förstnämnda

motionen enligt följande:

( Konkurrensen mellan svenska och utländska varv

sker inte på lika villkor; övriga sjöfartsnationer

subventionerar sin varvsindustri från 9 % och uppåt

och tillhandahåller stora investeringsbidrag, medan

Sverige helt har avvecklat sitt varvsstöd.

( Den ojämlika konkurrensen har medfört att

utvecklingskostnaderna för att ta fram nya

fartygskonstruktioner och ny skeppsbyggnadsteknik

inte kan ske inom varvsindustrins normala

intjäningsförmåga, utan det krävs övergripande

insatser på nationell nivå för att klara detta.

( Investeringar i varvsanläggningar, dockor, kajer

och kranutrustning har av lönsamhetsskäl fått komma

i andra hand.

( Skeppsbyggarkompetensen finns för närvarande

huvudsakligen i arbetskraftens övre åldersgrupper,

medan återväxten på ungdomssidan är obetydlig,

vilket på sikt hotar näringens överlevnad.

( Ökade krav på miljö- och

arbetsmiljöinvesteringar, bl.a. till följd av

lagstiftning, innebär såväl ökade kostnader som krav

på ökade investeringar för varven och minskar därmed

möjligheterna till jämlik konkurrens.

( Produktionsvariationer och produktionssvackor

till följd av oregelbunden orderingång tvingar ofta

varven att lägga s.k. säkerhetsvarsel. Med principen

sist in(först ut drabbas ofta den yngre

arbetskraften av dessa varsel, vilket på sikt

utarmar personalförnyelse och tillvaratagandet av

kompetens.

( Bland de argument mot stöd som nämndes efter att

det svenska varvsstödet avskaffades år 1993 ingick

bl.a. att det var fördelaktigt för statskassan att

svenska redare utnyttjar utländska subventioner. Mot

detta resonemang kan anföras att Sverige avhänder

sig tillväxtmöjligheter om huvuddelen av en

byggnation förläggs till utlandet. Andra synpunkter

var att nedskrivningen av den svenska kronan i

kombination med sänkta arbetsgivaravgifter gett

varven tillräcklig konkurrenskraft. Mot detta kan

enligt motionärerna anföras att, bortsett från att

konkurrentländer anpassat sig till förändrade

konkurrensförutsättningar genom bl.a.

valutajusteringar, så har den svenska valutan

stärkts kraftigt på senare tid. Dessutom har

importen av komponenter till fartyg, till följd av

kronförstärkningen, fördyrats för de svenska varven.

Vidare har den ekonomiska recessionen i Asien

medfört att sydkoreanska varv har dumpat marknaden,

vilket kraftigt skärpt konkurrensen om

fartygsbeställningar.

Även i motion 1999/2000:N246 (m) anförs att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till åtgärder som likställer svensk varvsindustris

konkurrensförmåga med övriga EU:s. Motionären

hänvisar till att varvsnationerna inom EU, trots

alla löften om motsatsen, har fortsatt med

omfattande subventioner varvid svenska varv som inte

erhåller subventioner riskerar att slås ut. Sverige

bör, enligt motionären, inom EU och inom andra

organisationer driva frågan om att alla former av

företagssubventioner skall tas bort. Men så länge

detta inte är fallet bör svenska varv subventioneras

i den omfattning som är godkänd inom EU, anser

motionären. Resultatet kan annars bli att varv inom

EU blir kvar på marknaden, inte för att de är bättre

skeppsbyggare, utan därför att de har tillgång till

stora subventioner, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

I Sverige avskaffades den sista formen av direkt

stöd till varvsindustrin vid årsskiftet 1992/1993.

Inom OECD slöts i juli 1994 en överenskommelse

mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta

staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea), Norge

och Sverige. Avtalet innebär i princip att allt

direkt och indirekt statligt stöd till

varvsindustrin skulle upphöra den 1 januari 1996.

Avtalets ikraftträdande har försenats på grund av

att Förenta staterna som enda part ännu inte

ratificerat det. Avtalets förbud mot statligt stöd

kommer att bli direkt tillämpligt i EU:s

medlemsstater genom en av rådet beslutad EG-

förordning.

Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat

och avslagit motions-yrkanden om återinförande av

stöd till varvsindustrin. Vid det senaste

tillfället, hösten 1998 (bet. 1998/99:NU1), anförde

utskottet att det är viktigt att olika

industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i

förhållande till motsvarande industrigrenar i

konkurrentländerna. Utskottet ansåg vidare att det

inte är en tillfredsställande ordning att det, till

följd av att Förenta staterna ännu inte har

ratificerat OECD-avtalet, fortfarande förekommer

subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen

bör med all kraft verka för att dessa upphör,

anförde utskottet och noterade med

tillfredsställelse att EU hade satt en tidsgräns (

den 31 december 2000 ( varefter rena driftstöd inte

skall få förekomma. Utskottet erinrade också om den

svenska garantiförordning för fartygsfinansiering

som infördes år 1995.

Rådet beslöt i juni 1998 om en förordning (1540/98)

om nya regler för stöd till varvsindustrin. Där

konstateras att gemenskapens stödpolitik bibehållits

i stort sett oförändrad sedan år 1987. Det finns

fyra typer av stöd särskilt inriktade mot

varvsindustrin, nämligen driftsstöd,

nedläggningsstöd, omstruktureringsstöd och stöd till

investeringar för innovationer. Driftsstödet kan

utgå med maximalt 9 % av kontraktsvärdet före stödet

vid fartygsbyggnadskontrakt med ett kontraktsvärde

på mer än 10 miljoner ecu och med maximalt 4,5 % i

övriga fall. Driftsstödet är planerat att upphöra

den 31 december 2000.

Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett

kreditgarantisystem för fartygsfinansiering i syfte

att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg

(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU15). Inom

ramen för systemet kan staten garantera dels varvets

finansiering, dels redarens finansiering för att

förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så

att det inte innehåller något statligt stöd,

eftersom de premier som tas ut för utestående

garantier långsiktigt täcker systemets kostnader.

Inom EU diskuterades varvsindustrins situation vid

ett industrirådsmöte i april 1999. Sverige intog då

ståndpunkten att EU måste verka genom

internationella regler för att upprätthålla rättvisa

konkurrensregler för varvsindustrin på

världsmarknaden. Enligt den tidigare nämnda

rådsförordningen skall Kommissionen lägga fram en

rapport för rådet om situationen på världsmarknaden

och bedöma om europeiska varv påverkas av

konkurrenshämmande åtgärder. En sådan rapport lades

fram vid det senaste industrirådsmötet i november

1999. Kommissionen pekade särskilt på att skillnaden

mellan utbud och efterfrågan fortsätter att öka,

vilket bl.a. beror på Sydkoreas kapacitetsutbyggnad.

Landet har enligt komissionen en uttalad strävan att

bli världens största fartygsproducent. Kommissionen

redogjorde vidare för en pågående undersökning av

enskilda kontrakt, och att resultaten hittills pekar

på att Sydkorea erbjuder priser som ligger 10(40 %

under produktionskostnaderna. Rådet drog följande

slutsatser:

( att kommissionen genom konsultationer med

Sydkorea skall försöka hejda deras

konkurrenssnedvridande beteende,

( att industrin, medlemsstaterna och kommissionen

skall samla information om påstått

konkurrenssnedvridande beteende för att undersöka om

åtgärder kan vidtas i Världshandelsorganisationen

(WTO),

( att uppmana Internationella valutafonden (IMF)

att fortsätta undersöka om de villkor under vilket

IMF-hjälp gavs respekteras,

( att medlemsstaterna och kommissionen skall

fortsätta sina strävanden att få till stånd goda

globala marknadsvillkor för sektorn.

Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas

konkurrenskraft

Motionen

Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsnäring tvingas

arbeta med betydligt högre kostnader i form av

skatter och avgifter än vad som är fallet för

motsvarande näringar i konkurrentländerna, och den

svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i

stort behov av konkurrenshöjande åtgärder, hävdas

det i motion 1999/2000:N373 (c). Centerpartiet

föreslår i sitt budgetalternativ att 90 miljoner

kronor skall anslås till en satsning på forskning

och utveckling inom livsmedelssektorn. Vidare

föreslås 2 miljoner kronor till ett program för

gårdsbaserad livsmedelsförädling och ett stödprogram

för strukturomvandling av växthusodlingen till en

kostnad av 7 miljoner kronor. Slutligen föreslås 15

miljoner kronor som en kollektiv resurs för

trädgårdsbranschens utveckling. Medlen bör, enligt

motionärerna, tas upp under utgiftsområde 24

Näringsliv genom fyra nya anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Hösten 1998 avslog riksdagen en motion med förslag

om införande av ett nytt anslag för stöd till

jordbruks- och livsmedelsnäringarnas

konkurrenskraft, liknande det här aktuella (bet.

1998/99:NU1). Utskottet hänvisade till

utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för

Sverige (SOU 1997:167) och den beredning inom

Regeringskansliet som då pågick. I betänkandet hade

förslag presenterats beträffande områdena

jordbruket, trädgårdsnäringen, livsmedelsindustrin,

forskning och utveckling samt exportfrämjande

åtgärder. Några förslag till finansiering - bortsett

från förslag om medfinansiering från EU -

presenterades dock inte av utredningen. Mot bakgrund

därav har utredningsförslagen varit föremål för

fortsatt beredning inom Regeringskansliet, varvid

flera departement varit berörda. I utskottets

betänkande lämnades en redovisning av

beredningsläget.

Utredningens förslag beträffande energiskatter, som

syftar till att åstadkomma likvärdiga

konkurrensförutsättningar mellan Sverige och andra

EU-länder, behandlas inom ramen för en arbetsgrupp

med företrädare för vissa departement samt

Riksskatteverket. Översynen skall, med

hänsynstagande till det inom EU pågående arbetet med

ett nytt energibeskattningsdirektiv, beakta

riktlinjerna för energibeskattningen i 1997 års

energiöverenskommelse. I uppdraget ingår vidare att

analysera och precisera den energiskattemodell som

presenterats i Skatteväxlingskommitténs betänkande

Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) och

att behandla Alternativbränsleutredningens förslag

som framlagts i betänkandet Bättre klimat, miljö och

hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184).

När det gäller exportfrämjande åtgärder kan noteras

att under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar finns medel avsatta

för sådana åtgärder under anslaget Åtgärder inom

livsmedelsområdet

(F 6). I propositionen redovisas att 10 miljoner

kronor preliminärt skall avsättas för

exportfrämjande åtgärder. Huvudansvaret för export-

och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på

näringen, sägs det, men regeringen vill emellertid

genom att främja exportsatsningar bidra till en

positiv utveckling inom sektorn.

Beträffande FoU-insatser pågår beredning av

utredningens förslag inom Näringsdepartementet. I

utredningsbetänkandet föreslogs ett nationellt FoU-

program. Programmets huvudsyfte är att bidra till

industriell förnyelse och kompetenshöjning i

livsmedelsföretagen och samtidigt bidra till en

kompetenshöjning vid svenska högskolor och

universitet. Förslaget till FoU-program är framtaget

i samarbete med livsmedelsindustrin och är väl

förankrat inom denna. Den samlade satsningen

föreslås omfatta följande delar:

- Industriella samverkansprojekt. Omfattningen av

offentliga medel för denna satsning föreslås till 40

miljoner kronor per år. Näringslivets

motfinansiering beräknas till 20-50 % av totala

satsningen beroende på projekt samt företagets

struktur och storlek.

- Tre kunskapshöjande program, som beräknas till

25 miljoner kronor per år.

- Åtgärdsprogram för effektivare kunskapsutbyte

och kunskapshöjning (teknikspridning), som beräknas

till 20 miljoner kronor per år.

- Programledning med NUTEK som koordinator, vilket

beräknas till 5 miljoner kronor per år.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet pågår

arbete på olika områden i linje med utredningens

förslag. Inom NUTEK har 20 miljoner kronor avsatts

under andra halvåret 1998 och första halvåret 1999

för industriella samverkansprojekt inom

livsmedelsområdet. Detta innebär att även EU:s

strukturfondsmedel kan bli tillgängliga för

insatsen. Det har vidare avsatts totalt 60 miljoner

kronor för att genomföra ett sådant

teknikspridningsprogram som föreslagits av

utredningen. Teknikbrostiftelserna i Lund och

Göteborg har avsatt ca 40 miljoner kronor för

programmet. Som en komplettering till detta

beviljade regeringen år 1998 ett bidrag på 20

miljoner kronor för kompetenshöjande insatser i

livsmedelsindustrin. Medlen kommer att disponeras av

Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) för

att täcka in de delar av landet som inte omfattas av

de insatser som teknikbrostiftelserna svarar för.

NUTEK har vidare, på regeringens uppdrag, i en

rapport i december 1998 utrett förutsättningarna för

inrättande av ett forskningsinstitut inom

livsmedelsområdet i Kävlinge. NUTEK gör bedömningen

att ett forskningsinstitut i Kävlinge, med de

resurser, den inriktning och det huvudmannaskap som

föreslås i rapporten, skulle kunna producera

värdefull kunskap för livsmedelsindustrin och göra

det med rimlig effektivitet under förutsättning att

näringslivet satsar aktivt i institutet. NUTEK

föreslår att institutet ges en forskningsinriktning

mot konsument-, marknads- och

produktutvecklingskunskap. För etablering bedömer

NUTEK att det krävs ett engångsbelopp på 60 miljoner

kronor. För närvarande har ingen part gjort några

ekonomiska åtaganden.

Det bör också noteras att frågan om

forskningsinsatser beträffande livsmedelssektorn är

föremål för analys inom de berörda

forskningsfinansierande myndigheterna och organen

inför forskningspropositionen år 2000.

Teknologisk infrastruktur (B)

Patentbesvärsrätten (B 1)

Propositionen

Patentbesvärsrätten är en fristående

förvaltningsdomstol med uppgift att pröva

överklaganden av beslut meddelade av Patent- och

registreringsverket (PRV) enligt vad som föreskrivs

i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m.

Anslaget motsvaras av inbetalningar från PRV till

inkomsttitel på statsbudgeten. PRV:s verksamhet med

patent, varumärken och mönster skall ge ett

överskott motsvarande kostnaderna för

Patentbesvärsrätten.

Regeringen bedömer att måluppfyllelsen för

myndigheten är god när det gäller verksamhetsmålen

för år 1998. Regeringen bedömer vidare att

verksamheten inom myndigheten under det kommande

budgetåret bör bedrivas enligt den allmänna

inriktning som gäller för arbetet för budgetåret

1999. Regeringen har i mars 1999 beslutat om

direktiv för en utredning som skall se över

ordningen för prövning av mål som handläggs vid

Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms

tingsrätt. Utredningen skall ta ställning till om

rättens verksamhet helt eller delvis kan överföras

till Stockholms tingsrätt. Utredningen skall

redovisa sina förslag senast den 31 december 2000.

Regeringen beräknar anslaget till 13 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet (B 2)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för

teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan

för kalibrerings- och provningslaboratorier och för

certifierings- och besiktningsorgan. SWEDAC

samordnar, övervakar, ger råd och informerar i

provnings- och kontrollfrågor till myndigheter.

SWEDAC bedriver en betydande uppdragsverksamhet

(ackreditering m.m.) som syftar till att uppnå

acceptans av och förtroende för svenska provningar,

certifieringar och andra bevis om överensstämmelse.

Ackreditering innebär prövning och bekräftelse av

kompetens hos kontrollorgan med fortgående tillsyn

och förnyade bedömningar. Ackrediteringsverksamheten

svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning.

Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.

Regeringens bedömning är att verksamheten inom

myndigheten under den kommande perioden bör bedrivas

enligt de mål som fastställs för SWEDAC:s

myndighets- och uppdragsverksamhet för budgetåret

1999. Genom den anslagsökning som tillfördes SWEDAC

för budgetåret 1999 har myndigheten givits resurser

att ta på sig ett större ansvar för utvecklingen av

ackrediteringen i Europa och globalt, förvaltning av

MRA-avtal (Mutual Recognition Agreement) samt ökade

informationsinsatser mot företag.

Regeringen beräknar anslaget till 17,2 miljoner

kronor för nästa budgetår, vilket innebär en

oförändrad nivå jämfört med innevarande budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

Bidrag till riksmät-platser (B 3)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till riksmätplatser vid

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP)

och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Mer än 90 %

av verksamheten bedrivs av SP. Det övergripande

målet för landets riksmätplatsverksamhet är att

riksmätplatserna skall upprätthålla en hög standard

med primärnormaler av tillräcklig omfattning och

relevans. Spårbarhet för mätnormaler skall

säkerställas och utvecklas genom internationella

jämförelser och genom FoU-insatser. Verksamheten

skall bedrivas långsiktigt med effektiv användning

av statliga medel.

I budgetpropositionen för år 1999 angavs riktlinjer

för den framtida riksmätplatsorganisationen.

Anslagsnivån höjdes med ett engångsbelopp på 15

miljoner kronor för huvudsakligen anskaffning av

mätteknisk utrustning, flyttkostnader vid

samanslagning av riksmätplatser inom den fysikaliska

metrologin samt för uppbyggnad av ett system med

referenslaboratorier inom kemisk metrologi. Den

fysikaliska metrologin koncentrerades den 1 januari

1999 till SP i Borås, med undantag för en mindre

verksamhet som bedrivs vid Strålskyddsinstitutet.

Ett särskilt avtal har därefter, i april 1999,

träffats mellan staten och SP avseende

riksmätplatsverksamheten. Enligt avtalet skall bl.a.

ett metrologiråd med mätteknisk expertis inrättas

och knytas till SP. Förutom teknisk och vetenskaplig

rådgivning skall rådet också ha granskande

uppgifter. Genom den anslagshöjning av

engångskaraktär som genomförts år 1999 har en

förstärkning och uppgradering kunnat genomföras inom

riksmätplatsverksamheten. Förutsättningarna för att

uppfylla det övergripande målet har därigenom

förbättrats.

Regeringen beräknar anslaget till 9,9 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Elsäkerhetsverket (B 4)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för

tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De

övergripande målen för verksamheten är att förebygga

av elektricitet orsakad skada på person och egendom

samt störningar på radiokommunikation och

näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet (EMC). Regeringens bedömning är att

verksamheten inom myndigheten under budgetåret 2000

bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som

gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1999.

Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga

följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och

elbränder för att bl.a. analysera de statliga

insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling, med

särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.

Regeringen beräknar anslaget till 37,7 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

En utredning bör tillsättas om barns rätt till en

eltrygg miljö i offentliga lokaler, anförs det i

motion 1999/2000:N257 (s). Farorna i samhälleliga

lokaler som t.ex. daghem, fritidshem och skolor

består inte bara av knivar, diskmedel och andra

kemikalier, utan också av elfaror, säger

motionärerna, och hänvisar till att bristande

elsäkerhet innebär en dödsrisk. För närvarande

skiljer sig reglerna åt beträffande elskyddet mellan

nybyggda fritidshem och äldre. Arbetsmarknadens

parter inom elinstallationsbranschen - Elektriska

Elinstallatörsorganisationen och Svenska

Elektrikerförbundet - har i olika sammanhang

framhållit vikten av förbättrad elsäkerhet och

påtalat att det finns brister med den nuvarande

tillämpningen av lag, förordningar och tillsyn,

säger motionärerna. Organisationerna har också

framfört olika krav på åtgärder i syfte att

förbättra elsäkerheten. Det har påtalats brister när

det gäller Elsäkerhetsverkets resurser och förmåga

att se till att gällande lagar och bestämmelser

efterlevs, påstår motionärerna. De anser att det är

oroande att elektriker inom industrin i snitt har

runt 40 timmars vidareutbildning per år, medan

övriga elinstallatörer endast har mindre än en

timme.

Vissa kompletterande uppgifter

Elsäkerhetsverket har, enligt regleringsbrevet, i

uppgift bl.a. att förebygga av elektricitet orsakad

skada på person och egendom och att svara för

statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla

och utveckla en god säkerhetsnivå för elekriska

anläggningar och elektrisk materiel. Beträffande det

som sägs i motionen om brister i Elsäkerhetsverkets

resurser kan noteras att verket har ett

anslagssparande för år 1998 på 12 miljoner kronor.

Enligt Näringsdepartementet finns det i

årsredovisningar eller i Riksrevisionsverkets

rapporter inga klagomål på Elsäkerhetsverkets

tillsyn av att gällande lagar och bestämmelser

efterlevs. Ingen skrivelse med kritik mot verket har

kommit in till departementet. Inte heller till

Elsäkerhetsverket har några skrivelser eller

klagomål i frågan framförts.

Elsäkerhetsverket har beslutat om utökade krav på

skydd för barn från elsäkerhetssynpunkt i de nya

starkströmsföreskrifter som skall träda i kraft den

1 januari 2000 och som måste tillämpas fr.o.m. den 1

juli 2000. De ökade kraven gäller bl.a.

jordfelsbrytare (där de nya föreskrifterna redan

gäller sedan den 1 maj 1996) och skyddade uttag. De

nya föreskrifterna gäller, som sägs i motionen,

nybyggnation. Detta överensstämmer med de principer

som tillämpas inom annan säkerhetslagstiftning och

som innebär att retroaktiv lagstiftning undviks.

Elsäkerhetsverket har vidare under år 1999 skärpt

tillsynsverksamheten, varvid en väsentlig

upptrappning har skett avseende kommunerna. Varje

distrikt har getts i uppdrag att göra återkommande

tillsyner, varvid kommunernas egen kontroll skall

följas upp samt information lämnas om gällande

regler och om vilket ansvar kommunerna har.

Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Propositionen

Lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet

(prop. 1992/93:47, bet. 1992/93:NU13) antogs av

riksdagen hösten 1992 som ett led i genomförandet i

svensk rätt av ett EG-direktiv, det s.k. EMC-

direktivet (89/336/EG). I lagen ges regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigande

att utfärda föreskrifter om elektrisk kompatibilitet

(EMC) för apparater, om föreskriften avser skydd för

liv, personlig säkerhet och hälsa, kommunikationer

eller näringsverksamhet. Sådana föreskrifter får

avse apparaters egenskaper, kontroll och märkning av

produkter eller annat som behövs för att apparater

skall ha en tillfredsställande elektrisk

kompatibilitet. Elsäkerhetsverket är också

tillsynsmyndighet med uppgift att utföra sådan

marknadskontroll som följer av EG-regler.

Tillsynsmyndigheten har enligt lagen vissa

befogenheter vari ingår rätt att meddela

förelägganden och förbud. Däremot innehåller lagen

inga straffbestämmelser.

Elsäkerhetsverket har, mot bakgrund av sina

erfarenheter, begärt att sådana bestämmelser införs.

Regeringen lägger i propositionen fram ett förslag

härom. Det finns ett praktiskt behov av detta, bl.a.

för att sanktion saknas mot att tillverkare släpper

ut produkter på marknaden utan verifieringsdokument

och framställer sådana först i samband med

marknadskontroll. Enligt Elsäkerhetsverket bör

straffbestämmelserna lämpligen utformas efter

mönster av dem som gäller för elektrisk materiel i

13 kap. 1 § ellagen (1997:587). Det betyder att

straff bör kunna utdömas för såväl uppsåtligt som

oaktsamt brott mot EMC-föreskrifterna, att

straffskalan bör vara böter eller fängelse upp till

ett år och att ringa fall bör vara straffria. Vidare

bör införas motsvarighet till 13 kap. 2 och 3 §§

ellagen, som behandlar fall då gärningen också kan

straffas enligt brottsbalken eller omfattas av ett

vitesföreläggande. Konsekvenserna av lagändringen

blir främst att det missbruk av verifieringskravet

som förekommit försvåras, samtidigt som

marknadskontrollen effektiviseras. De fall där

straffbestämmelsen kommer att tillämpas kan förutses

bli ytterligt sällsynta. Lagförslaget anses vara av

sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle

sakna betydelse, varför något sådant yttrande inte

har inhämtats.

Bidrag till standardisering, provnings- och

mätteknisk FoU m.m. (B 5)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till

standardiseringsverksamheten för att SIS

Standardiseringen i Sverige som centralorgan,

tillsammans med åtta auktoriserade

standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden,

skall verka för svensk standardisering nationellt,

europeiskt och globalt. Vidare lämnas bidrag till

helstatliga Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB (SP) för uppgifter inom

teknisk forskning och utveckling av mät- och

provningsteknik samt därtill anknuten

standardisering. Från anslaget finansieras även

verksamheter inom området teknisk nomenklatur och

informationsförsörjning.

Regeringen beräknar anslaget till 78,9 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Den allmänna verksamheten hos PRV och

handläggningstider

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om patent,

varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registreringsärenden angående aktiebolag, filialer,

handelsbolag, ekonomiska föreningar och europeiska

ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även

register över fysiska personers och dödsbons

konkurser samt näringsförbud. Verksamheten vid PRV

finansieras genom avgifter. Avgifterna skall ge full

kostnadstäckning. Verksamheten med patent,

varumärken och mönster skall, som redan nämnts, ge

ett överskott som motsvarar kostnaden för

Patentbesvärsrättens verksamhet.

Som beskrivits inledningsvis uppfyller PRV:s

resultatredovisning enligt revisionsberättelsen i

väsentlig omfattning inte återrapporteringskraven

enligt regleringsbrevet. Regeringen ser allvarligt

på invändningen och avser att undersöka skälen till

bristerna i resultatredovisningen och samtidigt göra

en bedömning av återrapporteringskraven i

myndighetens regleringsbrev.

Den verksamhet som PRV bedriver är av mycket stor

betydelse för företagen, inte minst för de små och

medelstora, och deras möjligheter att utvecklas och

växa och därmed bidra till dynamik och tillväxt i

näringslivet. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen

för närvarande inte är tillfredsställande och att

det är särskilt viktigt att komma till rätta med

långa handläggningstider vid bolagsavdelningen i

Sundsvall och varumärkesavdelningen i Söderhamn. De

alltför långa handläggningstiderna måste framöver

ägnas den största uppmärksamhet och prioriteras

under budgetåret 2000. Regeringen har för avsikt att

kräva särskilda kvartalsredovisningar avseende

utvecklingen av handläggningstiderna.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av

snabbare patent, anförs det i motion 1999/2000:N273

(m, kd, fp). Främjandet av innovationer är en viktig

del av en politik för ökad tillväxt, och många

småföretag skapas kring ett begränsat antal unika

innovationer, säger motionärerna. De påpekar att

patentinstitutet är av stor betydelse för att skydda

en unik innovation under den period som den

utvecklas tekniskt och kommersiellt. Detta har

delvis tillgodosetts genom det samarbetsprojekt som

PRV och Riksskatteverket genomfört, men ytterligare,

konkreta åtgärder behövs, enligt motionärerna.

I motion 1999/2000:N387 (c) föreslås ett

riksdagsuttalande om förkortade handläggningstider

hos PRV. Innovationer i näringslivet måste

stimuleras, säger motionärerna. De anser att det är

avgörande för svensk konkurrensförmåga att de

svenska företagen också i framtiden är minst lika

innovativa som omvärlden. Det är viktigt att det

inte tar för lång tid att handlägga olika

ansökningar, eftersom tiden är dyrbar för ett litet

företag, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Hösten 1998 avslog riksdagen en motion rörande

förkortade handläggningstider hos PRV, liknande de

här aktuella (bet. 1998/99:NU1). Utskottet

redovisade sin uppfattning att det - inte minst för

småföretagen - är viktigt att handläggningstiderna

för olika ansökningar hos myndigheter kan hållas på

en rimlig nivå. Utskottet hänvisade till pågående

arbete inom Regeringskansliet med inriktning att

åstadkomma förkortade handläggningstider hos olika

myndigheter. I en reservation (m, kd, c, fp)

anfördes att det inom regeringen då pågående arbetet

rörande handläggningstider hos olika myndigheter,

bl.a. PRV, borde bedrivas med större kraft och med

sikte på konkreta och omedelbara resultat.

Statsrådet Mona Sahlin har under innevarande

riksmöte besvarat frågor om handläggningstiderna vid

PRV. I ett svar på en fråga (1998/99:868) av Kenneth

Johansson (c) den 6 september 1999 meddelade hon

bl.a. följande:

PRV utvecklar för närvarande ett nytt IT-stöd. Detta

skall effektivisera PRV:s arbete, bl.a. genom att

det möjliggör elektronisk kommunikation, vilket

leder till minskade handläggningstider och en

snabbare registrering av ärenden. Ytterligare ett

viktigt syfte med det nya IT-stödet är att öka

tillgängligheten till PRV:s register via Internet.

Utvecklingsarbetet är i sig en av de främsta

orsakerna till att PRV har svårt att hålla de

handläggningstider för registrering av nybildningar

(högst en vecka) och ändringar av aktiebolag (två

veckor) som lagts fast av regeringen.

Utvecklingsarbetet har tagit längre tid än beräknat

och ordinarie registreringspersonal har tagits i

anspråk också för detta arbete. PRV har

intensifierat arbetet med att korta

handläggningstiderna för nybildningar och

namnändringar av bolag. PRV har kraftsamlat all

registreringskunnig personal i organisationen till

arbetet med balanserna. Under sommaren och hösten

1999 har PRV också anställt extra personal till

registreringverksamheten, uppgående till totalt 30

personer. Med dessa insatser räknar PRV med att

senast vid månadsskiftet oktober(november 1999 vara

nere i betydligt kortare handläggningstider.

PRV skall enligt en överenskommelse månadsvis till

Näringsdepartementet redovisa hur långa

handläggningstider myndigheten har för

nyregistrering och ändringsregistrering av

aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor samt

för registrering av varumärken. Redovisningen skall

för år 1999 avse månaderna september, oktober,

november och december samt för år 2000 månaderna

januari, mars, maj, juli, september och november.

Riksrevisionsverket (RRV) har genom ett

regeringsbeslut i oktober 1999 getts i uppdrag att

granska denna månadsvisa rapportering från PRV. RRV

skall också till Näringsdepartementet avlämna ett

revisorsintyg för varje månadsvis rapportering. Med

redovisning av handläggningstid menas att PRV skall

ange den tid som förflyter från det att ärendet

inkommer till verket till dess att PRV första gången

hör av sig till sökanden med begäran om en eventuell

komplettering samt den tid som åtgår från det att

ärendet kompletteras till dess att ärendet slutligen

beslutas. Det skall även framgå av redovisningen hur

lång tid ett från början komplett ärende tar från

det att det inkommer till myndigheten till dess att

det beslutats.

Det samarbetsprojekt mellan PRV och RSV som nämns i

motion 1999/2000:N273 (m, kd, fp) avrapporterades i

mars 1999. I slutrapporten (AD 10-2076/98) lämnas

bl.a. följande förslag, som syftar till att minska

den totala handläggningstiden:

( Att det på båda myndigheternas hemsidor skall

finnas en gemensam blankett som kan utnyttjas för

anmälan via Internet.

( Att myndigheternas nuvarande blanketter, i

avvaktan på att elektronisk inlämning blir möjlig,

skall kunna fyllas i elektroniskt på respektive

myndighets hemsida och därefter skrivas ut i

pappersform och sändas in till respektive myndighet.

( Att det införs ett system som innebär en gemensam

start på handläggningen av ett ärende hos PRV och

Skattemyndigheten .

( Att båda myndigheternas nuvarande blanketter och

informationsmaterial för registrering av företag

skall tillhandahållas hos respektive myndighet.

PRV och RSV fortsätter nu samarbetet i två nya

myndighetsgemensamma projekt för att genomföra de

förslag som lämnats i slutrapporten.

Konkurrensfrågor (C)

Konkurrensverket (C 1)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet

för konkurrensfrågor. Myndigheten prioriterar i sin

verksamhet den verksamhetsgren som gäller

konkurrenslagstillämpningen, till vilket större

delen av verkets resurser (80 %) utnyttjas. Då

verket i nuläget uppfyller de i regleringsbrevet

uppställda målen för ärendehandläggning, ökar

utrymmet för att ta egna initiativ och för att följa

upp tidigare fattade beslut vad gäller misstänkta

överträdelser av konkurrensreglerna. Verket har

använt ca 11 % av sina resurser på förslag till

regeländringar och andra åtgärder för att undanröja

hinder mot en effektiv konkurrens i privat och

offentlig sektor och 8 % av resurserna för att öka

kunskapen om konkurrensreglerna bland verkets

viktigaste intressenter. Regeringen anser att

huvudinriktningen av Konkurrensverkets verksamhet

skall behållas oförändrad för år 2000.

Regeringen beräknar anslaget till 63,5 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

En förstärkning av Konkurrensverket föreslås i fem

motioner.

Konkurrensverket bör ges en starkare ställning, och

dess möjlighet att ingripa med hjälp av

konkurrenslagen måste förbättras, anförs det i

motion 1999/2000:Sk692 (m). I motion 1999/2000:N375

(m) föreslås att anslaget till Konkurrensverket

skall ökas med 5 miljoner kronor. En vital

konkurrens skärper effektiviteten och ökar

välståndet, anför motionärerna. De anser att

Konkurrensverket bedriver en mycket viktig

verksamhet och att verkets anslag bör öka så att

arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan

intensifieras.

Kristdemokraterna vill öka anslaget till

Konkurrensverket med 3 miljoner kronor, sägs det i

motion 1999/2000:N384 (kd). Konkurrensverket skulle

därmed få större möjligheter att driva viktiga

konkurrensmål och på det sättet främja en väl

fungerande marknadsekonomi, med likadana spelregler

för alla företag på marknaden.

I en liberal politik är en fungerande konkurrens

viktig, anförs det i de två motionerna

1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386 (fp).

Motionärerna anser att Konkurrensverket bör

förstärkas genom en ökning av anslaget med 10

miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 liknande

motionsyrkanden som de här aktuella (bet.

1998/99:NU1).

Konkurrensforskning (C 2)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för

att främja och stödja forskning inom

konkurrensområdet. Verksamheten syftar bl.a. till

att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt av

betydelse i ett konsumentperspektiv.

Verksamhetsmålet för stödet till forskningen är

formulerat så att prioritet skall ges sådana

forskningsprojekt som är av betydelse för

myndighetens verksamhet. Regeringen anser att

inriktningen av konkurrensforskningen skall behållas

oförändrad.

Regeringen beräknar anslaget till 6,1 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386

(fp) föreslås - med hänvisning till att i en liberal

politik är en fungerande konkurrens viktig - att

ytterligare 6 miljoner kronor skall anslås till

konkurrensforskningen.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 liknande

motionsyrkanden om ökade medel som de här aktuella

(bet. 1998/99:NU1).

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga

frågor om godkännande och auktorisation av revisorer

samt registrering av revisionsbolag och att utöva

tillsyn över revisorers och revisionsbolags

verksamhet. Revisorsnämndens verksamhet är helt

avgiftsfinansierad. Intäkterna budgeteras till 12,1

miljoner kronor för år 2000.

Riksdagens revisorer har under våren 1999 beslutat

att granska Revisorsnämndens verksamhet.

Granskningen görs inte med anledning av att det

framkommit några brister i nämndens verksamhet, utan

främst för att på ett övergripande plan se om

statsmakternas intentioner med myndigheten är

uppfyllda. En granskningsrapport beräknas vara

färdig i januari 2000.

Inga motioner har väckts på detta område.

Teknisk forskning och utveckling (D)

Teknisk forskning och utveckling (D 1)

Propositionen

Anslaget disponeras av främst NUTEK och avser

långsiktiga verksamheter. Målet för verksamheten är

ökad kunskap och kompetens i näringslivet för att

därigenom stimulera tillväxt och förnyelse. De

föreliggande riktlinjerna och målen bör ligga fast i

avvaktan på de mer genomgripande ställningstaganden

som regeringen ämnar göra under år 2000.

För att uppfylla de ställda målen bör NUTEK även

fortsättningsvis initiera och stödja forskning och

utveckling med tyngdpunkt på forskningssamverkan

mellan näringsliv och högskolor. Insatserna för att

stärka näringslivsrelevansen och tvärvetenskapliga

initiativ inom FoU-systemet bör utvecklas vidare.

Programmet IT i verkstadsindustrin förlängs nu med

ett år för planering och initiering av den fortsatta

verksamheten. Det flygtekniska programmet förlängs

med ett år och utvärderas samtidigt.

Befintliga industriella utvecklingscentrum (IUC)

får förlängd finansiering med ett år. I

regleringsbrevet för år 1999 ställdes 200 miljoner

kronor av anslagssparandet på det aktuella anslaget

från år 1998 till regeringens disposition.

Regeringen begär riksdagens gokännande av att 5

miljoner kronor av dessa medel får användas för att

inledningsvis finansiera en försöksverksamhet som

syftar till att vidga IUC-konceptet till

tjänstesektorn med ett IUC som riktar sig mot

musikområdet. Den förlängda finansieringen och

nysatsningarna på IUC måste anmälas till Europeiska

kommissionen i enlighet med EG:s regler om

statsstöd.

I den s.k. Öresundsrapporten aviserades gemensamma

svenska och danska initiativ för att främja tekniskt

utvecklingssamarbete i Öresundsregionen. Systemet

kommer att administreras av NUTEK och den danska

Ehrvervsfremmestyrelsen. NUTEK bör därför ges

möjlighet att bevilja FoU-anslag även till utländska

deltagare i sådant samarbete. Regeringen begär

riksdagens godkännande av detta. Det bör ankomma på

regeringen att utfärda de närmare föreskrifterna för

verksamheten.

Regeringen beräknar anslaget till 688,6 miljoner

kronor för nästa budgetår. Därvid har, som tidigare

berörts, en överföring på 2,5 miljoner kronor gjorts

till anslaget NUTEK: förvaltningskostnader för att

finansiera utveckling av ett nytt

projekthanteringssystem. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2000 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband

med stöd till teknisk forskning och utveckling för

de fyra budgetåren 2001-2004 om högst 425, 270, 200

respektive 135 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1999/2000:N332 (s) begärs att riksdagen

skall göra ett uttalande om stöd till ett IUC för

musiknäringen i Eskilstuna. Den svenska

musiknäringen har under flera år varit mycket

framgångsrik, sett i ett internationellt perspektiv

och är på många sätt en föregångsbransch vad gäller

arbetssätt och produktutveckling, anför

motionärerna. De anser att staten bör medverka till

att skapa förutsättningar för en breddning och

fördjupning av de kunskaper som branschen kan komma

att behöva i framtiden. Motionärerna erinrar om att

regeringen sommaren 1999 meddelade att stöd har

beviljats för bildandet av ett IUC för musiknäringen

i Hultsfred och att detta skall ses som inledningen

på en mer omfattande satsning på stöd till

utvecklingen inom musiknäringen. Eskilstuna kommun

har under år 1999 tagit initiativ till att i

samverkan med den nationella och den lokala

näringen, Mälardalens högskola, länsstyrelsen och

ALMI utveckla ett koncept för ett utvecklingscentrum

för musikbranschen, säger motionärerna. De menar att

svensk musikindustri skulle få ytterligare

konkurrenskraft genom en etablering av ett centrum

för musiknäringen i Eskilstuna och att staten bör

betrakta satsningen som ett IUC.

Ett annat riksdagsuttalande rörande IUC föreslås i

motion 1999/2000:N379 (s). I detta fall gäller det

behovet av en analys av förutsättningarna för att

etablera ett IUC, inriktat på att utveckla produkter

ur det kunnande som finns inom vård- och

omsorgsområdet. IUC:s syfte att stimulera utveckling

och nya jobb i små och medelstora företag ligger i

linje med önskemålet om att använda kunskap från den

gemensamma sektorn i utvecklingen av näringslivet,

säger motionärerna. I flera fall gäller detta också

det andra syftet med IUC ( att utveckla produkter,

processer och system inom teknisk, industriell

produktion. Med den bredare tillämpning av

industribegreppet som regeringen gör i samband med

inrättandet av ett IUC i Hultsfred borde det också

finnas utrymme för utveckling av mer av

tjänsteproduktion, anser motionärerna. De föreslår

därför att riksdagen initierar frågan om inrättande

av ett IUC för utveckling av produkter inom vård-

och omsorgsområdena. Örebro län anses vara väl

lämpat för en sådan etablering, genom

Regionsjukhusets utvecklingsarbete, en väl utvecklad

omsorgsverksamhet i hela länet, spetskompetens på

flera handikappområden, en organisation -

Kommunicera -som bildats för att ta vara på

erfarenheter på bl.a. hörselområdet, och

universitetet i Örebro.

Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör

ökas med 110 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag, anförs det i motion 1999/2000:N375 (m).

Regeringen har tidigare genomfört mycket kraftiga

besparingar när det gäller teknisk forskning och

utveckling, säger motionärerna. De hävdar att

verksamheten vid flera viktiga vetenskapliga

institutioner hotas som en följd av detta. På sikt

hotar besparingen de svenska företagens

teknikförsörjning och konkurrenskraft, menar

motionärerna och erinrar om att Moderata

samlingspartiet tidigare har avvisat regeringens

besparingar på området.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringskansliet beslöt i juni 1999

(N1999/8474/ITFoU) att ett uppdrag avseende

utveckling av koncept för IUC inom tjänstesektorn

och upplevelseindustrin skall genomföras inom en ram

om högst 1 miljon kronor och att kostnaderna för

uppdraget skall belasta anslaget Teknisk forskning

och utveckling (anslagspost 3 Till

Regeringskansliets disposition).

Näringsdepartementet uppdrog, mot bakgrund härav, åt

verkställande direktören för MusicLink i Hultsfred

AB, Putte Svensson, att genomföra projektet. Enligt

beslutet skall projektet ha följande mål:

1. Att utröna möjligheterna att överföra och

tillämpa de villkor som gäller för den IUC-

verksamhet som redan bedrivs inom

tillverkningsindustrin till att gälla även inom

tjänstesektorn med avseende på musik- och

upplevelseindustrin (musik, medier, underhållning,

etc.).

2. Att utröna förutsättningarna för ökad

kompetensförsörjning för musik- och

upplevelseindustrin, bl.a. genom ökad samverkan

mellan musik- och upplevelseindustrin å ena sidan

och skolor/universitet/högskolor/institut samt

företag å den andra.

3. Att utröna främst musik- och

upplevelseindustrins intresse av att medverka i en

uppbyggnad av ett musikinriktat IUC i Hultsfred.

4. Att identifiera dels om det finns andra

platser/regioner i landet där musik- och

upplevelseindustrin är beredd att bilda liknande IUC

som det som planeras i Hultsfred, dels huruvida det

finns förutsättningar för att tillsammans med dessa

bilda ett gemensamt nationellt IUC-nätverk med

inriktning på musik- och upplevelseindustrin.

5. Att identifiera nyttan av ett IUC i Hultsfred,

med huvudsaklig inriktning på musik- och

upplevelseindustrin, för övriga redan verksamma IUC,

vilkas huvudverksamhet är riktad mot

tillverkningsindustrin.

För uppdragets genomförande förutsätts omfattande

kontakter med företrädare och intressenter för den

nationella musik- och upplevelseindustrin, övrigt

näringsliv, fackliga organ, kommuner m.fl. och även

inhämtande av internationella erfarenheter och

förebilder. En slutrapport skall lämnas till

Näringsdepartementet senast den 31 augusti 2000.

IUC-intressenterna i Hultsfred har sedan juni 1999

varit i kontinuerlig kontakt med bl.a. Eskilstuna

kommun i den aktuella frågan. Regeringen har under

hösten 1999 avslagit en begäran om bidrag från

Skellefteå kommun om att där bygga upp ett IUC på

musikområdet.

Varje framgångsrik IUC-etablering vilar, enligt

konceptet, på initiativ och engagemang underifrån,

d.v.s. såväl analysarbetet som själva bildandet av

ett IUC har drivits av de berörda företagen själva.

IUC är ett sätt att ge företagen hjälp till

självhjälp. Den nisch som ett enskilt IUC

specialiserar sig inom formas av de lokala/regionala

företagen och industristrukturen. Det finns, enligt

Näringsdepartementets bedömning, inget som hindrar

att vård- och omsorgssektorn, som berörs i motion

1999/2000:N379 (s), vänder sig till något redan

existerande IUC, konkretiserar sitt önskemål samt

undersöker om det finns förutsättningar för IUC-

företagen att medverka till önskad utveckling inom

avsedda sektorer.

Riksdagen avslog hösten 1998 (bet. 1998/99:NU1)

ett motionsyrkande om ökning av anslaget till

teknisk forskning och utveckling, liknande det här

aktuella i motion 1999/2000:N375 (m).

Hemställanspunkten (3) i propositionen avseende

bemyndiganden inom ramen för anslaget till teknisk

forskning och utveckling har en utformning som

skiljer sig från andra liknande hemställanspunkter i

statsbudgeten. Regeringens förslag till bemyndigande

innebär särskilda nivåer för vart och ett av åren

2001-2004. Efter avstämning med Finans- och

Näringsdepartementen kommer utskottet i stället att

föreslå en annan utformning som överensstämmer med

gängse praxis och som innebär en total ram för

perioden. Regeringen avser, enligt uppgift, att i

regleringsbrevet precisera fördelningen av de

aktuella medlen på de fyra budgetåren 2001(2004.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och

övriga förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen är en av de aktörer med FoU-verksamhet

som granskas i en pågående utredning om hur

Näringsdepartementets myndigheter bättre kan

organiseras med hänsyn till deras bidrag till

innovationssystemet och därmed till

samhällsutveckling och tillväxt.

Regeringen beräknar anslaget till 15 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdverksamhet (D 3)

Propositionen

Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra till

att stärka följande:

- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,

- den rymdanknutna näringsverksamheten i

Kirunaregionen,

- användningen av rymdteknik inom för samhället

viktiga områden.

Dessa mål uppfylls genom insatser för rymdforskning,

fjärranalys, industriutveckling samt genom

deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom

European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala

samarbete, främst med Frankrike. Anslaget avser

långsiktig verksamhet. De nuvarande målen bör ligga

fast även för år 2000 i avvaktan på de mer

genomgripande ställningstaganden som regeringen

ämnar göra under år 2000.

Regeringen beräknar anslaget till 534,5 miljoner

kronor för nästa budgetår. Vidare begär regeringen

riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 1 400 miljoner kronor

efter år 2000.

Motionen

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373

(c) en minskning av anslaget till rymd-verksamheten

med 9,8 miljoner kronor.

Utvärdering av rymdverksamheten

Inom ramen för utskottets utvärderingsverksamhet

pågår en utvärdering av rymdverksamheten. En första

rapport har presenterats för utskottet av

revisionsdirektör Monika Selahn vid Riksdagens

revisorer.

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-

vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)

Propositionen

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (STATT) är en offentlig stiftelse

med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien

som stiftare. Syftet med verksamheten är enligt

stadgarna att genom insamling, analys och överföring

av teknisk information från utlandet bidra till

Sveriges teknisk-industriella utveckling. Regeringen

avser att under år 2000 inleda strukturförändringar

i den svenska modellen för teknisk vetenskaplig

informationsförsörjning. Ett utvecklingsarbete har

inletts med syfte att skapa kommunikationsvägar över

vilka spetskunnande kan överföras. Olika lösningar

kommer att övervägas i samband med pågående

översyner av FoU-systemet och åtgärder för att

främja fler och växande företag. Regeringen avser

att närmare precisera sådana under år 2000.

Regeringen beräknar anslaget till 29,9 miljoner

kronor för nästa budgetår, vilket innebär ett

oförändrat anslag för år 2000. Det bör ankomma på

regeringen att besluta om den närmare fördelningen

av medlen.

Motionerna

Anslaget till STATT bör ökas med 2 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion

1999/2000:N375 (m). Regeringen har tidigare minskat

satsningen på tekniska attachéer, erinrar

motionärerna om och anser att detta kan försämra

tillgången på värdefull teknisk information för

svenskt näringsliv.

I motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås en ökning av

anslaget med 3 miljoner kronor. Riksdagen beslutade

om en nivåsänkning av anslaget till STATT för år

1998; en nivå som gäller även innevarande budgetår

och som regeringen nu föreslår också för år 2000,

konstateras det. Detta är något som

Kristdemokraterna inte anser vara förenligt med de

ambitioner som bör prägla näringspolitiken, anför

motionärerna. De anser att bevakning och

rapportering om den tekniska och industriella

utvecklingen inom olika industrinationer är av stor

vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett

konkurrenskraftigt industriland.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 liknande

motionsyrkanden om ökade medel som de här aktuella

(bet. 1998/99:NU1).

Den verksamhet som bedrivits av STATT är, som sägs

i propositionen, under omvandling. En grupp under

ledning av Näringsdepartementet och med

representanter för olika intressenter, bl.a.

Ingenjörsvetenskapsakademien, skall ta fram förslag

till organisation av den framtida verksamheten.

Styrelsen för STATT har tillsatt en ny verkställande

direktör, med uppdrag att avveckla nuvarande

kontorsnät men ta vara på varumärket och uppbyggda

värden som kan vara fortsatt nyttiga för Sverige.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av

invalda ledamöter som är verksamma inom teknik,

vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s

huvuduppgift är att till samhällets gagn främja

ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten

inriktas på att följa, analysera och informera om

den tekniska och industriell-ekonomiska

utvecklingen, samt att skapa och initiera samverkan

mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas

statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget till 5,4 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande (E)

Kommerskollegium (E 1)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet

för utrikeshandel och handelspolitik. Myndigheten

skall verka för en väl fungerande inre marknad och

ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och

fortsatt liberalisering av handeln.

Regeringen beräknar anslaget till 56,8 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373

(c) en minskning av anslaget till Kommerskollegium

med 2,2 miljoner kronor.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen

Anslaget disponeras för utbetalning till Sveriges

Exportråd. Exportrådet drivs sedan år 1972 gemensamt

av staten och Sveriges Allmänna Exportförening, och

verksamheten grundar sig på ett avtal mellan de båda

huvudmännen. Nu gällande avtal är från år 1998

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Exportrådet

skall som centralt serviceorgan inom

exportfrämjandet initiera, planera, samordna,

marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja

svensk export. Små och medelstora företag skall

prioriteras.

Regeringen begär riksdagens godkännande av

ändringar i avtalet med Sveriges Allmänna

Exportförening om Exportrådet, i syfte att ett nytt

debiteringssystem skall kunna införas. Ändringarna

innebär bl.a. att principerna för abonnemangsavgift

skall beslutas av parterna och att Exportrådet inom

ramen för detta får besluta om avgifternas storlek

och övriga villkor.

Programmet Marknadsplats Europa har inriktats på

att främja i första hand små och medelstora företags

handel med Europa. Programmet bör fortsätta även

under år 2000 och i huvudsak inriktas på följande

områden:

- En särskild satsning bör göras (5 miljoner kronor

överförs från utgiftsområde 1) för att underlätta

svenska företags export av varor och tjänster med

hög miljöprestanda.

- Satsningar bör vidare göras på nya och

kompletterande instrument som kan bidra till att öka

svenska företags exportmöjligheter.

Vad gäller programmet Informationsteknik avses

medlen även år 2000 i huvudsak användas enligt

följande:

- Skapa och vidareutveckla en databaserad

informationsplats för Östersjöområdet med

information som är relevant för små och medelstora

företag, som vill etablera sig eller handla med

länder inom området.

- Vidareutveckla Exportrådets användning av

informationsteknik för att bättre tillfredsställa i

första hand små och medelstora företags

informationsbehov.

- Vidareutveckla den så kallade myndighetslänken

inom SME-link, som tillhandahåller kvalitetssäkrad

information via Internet, anpassad till små och

medelstora företags behov.

Regeringen beräknar anslaget till 178,7 miljoner

kronor för nästa budgetår. Den föreslagna

anslagsnivån uppnås genom att basanslaget, som hålls

oförändrat jämfört med året innan, tillförs 28

miljoner kronor för Marknadsplats Europa, 10

miljoner kronor för IT-satsningar samt 5 miljoner

kronor för miljöexport.

Motionen

Sverige importerar för närvarande mer miljöanpassad

teknik än som exporteras, sägs det i motion

1999/2000:N373 (c). För att förstärka den svenska

exporten av miljöanpassad teknik föreslår

motionärerna att ytterligare 25 miljoner kronor

skall anslås till exportfrämjande insatser.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 ett liknande

motionsyrkande som det här aktuella (bet.

1998/99:NU1). Utskottet hänvisade till ett treårigt

program med syfte att främja miljöteknikrelaterade

varor och tjänster som Exportrådet bedriver och till

ett utredningsarbete rörande export inom

miljösektorn.

Exportrådets program, som i september 1998

beviljades ett bidrag på 12 miljoner kronor för de

tre budgetåren 1999(2001, skall koncentreras till

regionalpolitiskt prioriterade områden och planeras

och genomföras tillsammans med regionala aktörer.

En särskild utredare, direktör Lars Hallén, har

haft i uppdrag att göra en kartläggning av

möjligheter och hinder för en ökad export av

tjänster och produkter inom miljösektorn. I

betänkandet "Sustainable Sweden" - a success story

(SOU 1998:118) redovisades en samlad strategi och

handlingsplan för att främja en internationalisering

av ett svenskt miljöanpassat näringsliv i syfte att

öka försäljningen av svenska produkter och tjänster

med höga miljöprestanda på världsmarknaden samt

bidra till en uthållig välfärd. Utredningen gavs

tilläggsdirektiv, och en slutrapport lämnades

sommaren 1999. Regeringen föreslår nu, som nyss

nämnts, att 5 miljoner kronor skall tillföras E 2-

anslaget för insatser på miljöexportområdet.

Vidare bör noteras att regeringen, som tidigare

redovisats, skall ge Miljöteknikdelegationen i

uppdrag att verka för exportfrämjande insatser på

området miljöanpassade produkter och teknik.

Delegationen föreslås få 10 miljoner kronor år 2000

för denna uppgift och för att fortsatt verka för en

positiv, miljödriven teknikutveckling.

AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkreditgivning (E 3)

Propositionen

AB Svensk Exportkredit (SEK) ägs till hälften av

staten och till hälften av affärsbanker.

Verksamheten syftar främst till att tillhandahålla

medel- och långfristiga exportkrediter till företag

i Sverige. Anslaget disponeras för ersättning till

SEK för eventuellt underskott som utgör skillnaden

mellan intäkter och kostnader, huvudsakligen

ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för

systemet med statsstödda exportkrediter. Villkoren

för krediterna följer den s.k.

konsensusöverenskommelsen inom OECD. Anslaget

omfattar även kostnader för räntestöd till

finansiering av export av fartyg, en stödform som

upphörde år 1989, och kostnader för vissa förmånliga

krediter till u-länder, dock enbart åtaganden som

gjorts t.o.m. år 1984. Den nuvarande

anslagsbelastningen hänförs uteslutande till

kostnader för vissa förmånliga krediter till u-

länder. Eftersom SEK för närvarande redovisar ett

överskott i det övriga statsstödda systemet,

förutses ett överskott i verksamheten, såväl för

budgetåret 1999 som för de närmast följande

budgetåren.

Regeringen beräknar anslaget till 1,2 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (E 4)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige,

Invest in Sweden Agency (ISA), är den centrala

myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.

Delegationen bedriver verksamhet i Sverige samt i

Japan och Förenta staterna genom egen

utlandsrepresentation samt genom tio

representationskontor i prioriterade länder i

Europa, Nordamerika och Asien. Verksamheten

finansieras med anslagsmedel, med bidrag från

regeringen avseende regionalpolitiska åtgärder och

från s.k. partners i projektverksamheten samt till

en mindre del med avgifter från deltagare i de

regionala och lokala seminarieverksamheterna.

Eftersom delegationens verksamhet nu lämnat

uppbyggnadsfasen och i sin helhet kan betraktas som

operativ, kommer de för myndigheten angivna målen

och återrapporteringskraven att ses över för att

bättre motsvara den aktuella verksamheten. Översynen

kommer att genomföras i nära samarbete med

myndigheten i samband med beslut om regleringsbrev

för år 2000. Som ett led i regeringens styrning och

uppföljning av myndigheten kommer en preliminär

utvärdering av delegationens verksamhet att

initieras under hösten 1999.

Regeringen beräknar anslaget till 49,4 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)

Propositionen

Riksdagen beslöt våren 1998 att 1 miljard kronor

skulle avsättas för näringslivsutveckling i

Östersjöregionen under en femårsperiod (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det övergripande

målet för insatsen var att, utifrån ett svenskt

intresse, stimulera näringslivsutveckling i och

handel med länderna i denna region. Anslaget för

budgetåret 1999 var 150 miljoner kronor. Enligt 1998

års ekonomiska vårproposition skall medlen användas

för näringslivssatsningar och omfatta stöd till

såväl företagsetableringar som projektexport och

marknadssatsningar. Även vissa främjande- och

informationsinsatser i regionen kan komma i fråga.

Särskild vikt skall fästas vid små och medelstora

företags deltagande i Östersjöhandeln. Verksamheten

skall samordnas med och komplettera

utvecklingssamarbetet med Östersjöländerna.

Riksdagen beslöt sommaren 1995, på förslag i den

s.k. sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15), att anslå 1

miljard kronor för stöd till samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen (den s.k.

Östersjömiljarden).

En särskild Östersjöberedning tillkallades i

december 1998 med uppgift att utarbeta en strategi

för Sveriges agerande på det ekonomiska området i

Östersjöregionen samt att, i ett första steg, lämna

förslag till prioriteringar, riktlinjer och

beredningsordning för stöd ur det aktuella anslaget.

Östersjöberedningen lämnade i maj 1999 ett

delbetänkande med förslag om bl.a. särskilda

åtgärder för näringslivsutveckling,

marknadssatsningar, miljö- och energiprojekt,

internationella kurser, kontaktskapande och

nätverks-byggande aktiviteter samt vissa

överväganden beträffande riskvillig finansiering för

små och medelstora företag.

Regeringen beräknar anslaget till 100 miljoner

kronor för nästa budgetår. Regeringen föreslår

vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att få

göra utfästelser under budgetåret 2000 som medför

utgifter efter år 2000 om högst 300 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att det

aktuella anslaget skall slopas. Motsvarande medel

bör i stället anslås på biståndsbudgeten för

Baltikum under utgiftsområde 7, anför motionärerna.

Även i motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås att

anslaget skall dras in. Kristdemokraterna anser inte

att staten skall ge stöd till företagsetableringar

utanför Sveriges gränser, sägs det.

I motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och

1999/2000:N386 (fp) föreslås också att den s.k

Östersjömiljarden skall återkallas. Motionärerna

anser att medel i stället bör anslås för

kärnsäkerhetshöjande åtgärder i Sveriges närområde

Östeuropa. I motion 1999/2000:N386 (fp) har

anslagsminskningen - sannolikt av misstag - angetts

till 75 miljoner kronor i stället för som i motion

1999/2000:Fi212 (fp) till 100 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har nyligen behandlat frågan om den första

Östersjömiljarden i yttrande 1999/2000:NU1y till

finansutskottet över förslag om tilläggsbudget för

år 1999 (prop. 1999/2000:1). I yttrandet redovisades

resultaten av en kartläggning som riksdagens

utredningstjänst gjort på utskottets uppdrag.

Utskottet anförde följande:

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att

den utveckling mot demokrati och fungerande

marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är

mycket glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja

denna utveckling. Verksamheten inom ramen för

Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med

Östersjöländerna som av ett intresse av att främja

företagsamhet och sysselsättning i Sverige.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst

gjort på näringsutskottets uppdrag och som

redovisats i det föregående framgår att direkta

sysselsättningseffekter av den första

Östersjömiljarden redovisats i endast ett fåtal

projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas

att mätproblemen när det gäller

sysselsättningseffekter är betydande och att

indirekta sysselsättningseffekter hos t.ex.

underleverantörer inte ingår i de redovisade

uppgifterna.

Förslag om den första Östersjömiljarden ingick, som

tidigare nämnts, i sysselsättningspropositionen

sommaren 1996. Ett motiv till den mer otraditionella

modell som valdes för stödet var en önskan om att

snabba resultat skulle kunna uppnås genom bl.a.

korta beslutsvägar och om ett nära samarbete med

näringslivet. Enligt uppgift från

Utrikesdepartementet, som nu ansvarar för stödet,

har verksamheten varit uppskattad av näringslivet.

Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet också

negativa erfarenheter av stödet gjorts. Bland annat

har den beredningsordning och den organisation som

gällt för den första Östersjömiljarden inte haft en

optimal utformning. Vidare har det förelegat en

alltför optimistisk syn på hur lång tid det skulle

ta att komma i gång med olika projekt. Sammantaget

har verksamheten inom ramen för den första miljarden

haft karaktär av försöksverksamhet. De erfarenheter

som gjorts i arbetet med den första

Östersjömiljarden har påverkat utformningen och

inriktningen av den andra miljarden. Verksamheten

inom ramen för denna har fått annorlunda fokus och

lämnat försöksstadiet. I den andra Östersjömiljarden

skall vidare deltagandet av små och medelstora

företag starkare främjas, genom bl.a. programmet

Marknadsplats Europa.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen

avlämnade skrivelse till riksdagen om ekonomisk

utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår

att regeringen anser att en utvärdering av

verksamheten inom ramen för den första

Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra.

Näringsutskottet vill emellertid understryka vikten

av att en grundlig utvärdering görs. En sådan

utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering

projekt för projekt som en utvärdering av

arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske

först när programmet är avslutat. Näringsutskottet

utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang

återkommer till riksdagen med en redovisning av

resultaten av utvärderingarna.

I en avvikande mening (m, kd, fp) anfördes följande:

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att

den utveckling mot demokrati och fungerande

marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är

mycket glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja

denna utveckling.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst

gjort på näringsutskottets uppdrag och som

redovisats i det föregående framgår att endast 350

miljoner kronor hittills har betalats ut från den

första Östersjömiljarden. Det återstår således 600

miljoner kronor. Regeringens förslag om ett anslag

på 1 miljon kronor på tilläggsbudget för innevarande

budgetår motiveras av att regeringen därmed får

tillgång till de reservationer som kan finnas på

anslaget vid utgången av innevarande budgetår och

som kan uppgå till så mycket som 600 miljoner

kronor. Den av regeringen valda budgettekniken

framstår, enligt näringsutskottets mening, som

motsatsen till den transparens och den tydlighet som

bör prägla budgeten. Näringsutskottet konstaterar

att regeringen valt en annan metod beträffande den

s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt om

vid samma tillfälle som den första

Östersjömiljarden. För Småföretagsmiljarden har

regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor skall

tas upp för budgetåret 2000 som ett nytt anslag,

Fortsatt program för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt (A 8) under utgiftsområde 24.

Ett analogt förfaringssätt för den första

Östersjömiljarden skulle varit att regeringen hade

föreslagit ett nytt anslag för en fortsättning av

den aktuella verksamheten.

Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit

göra har, som tidigare nämnts,

sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de

55 projekt som tilldelats medel. Dessutom är dessa

sysselsättningseffekter av mycket begränsad

omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att

förslaget om den första Östersjömiljarden lades fram

i den s.k. sysselsättningspropositionen sommaren

1996 och var en del av regeringens politik för att

minska arbetslösheten.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen

avlämnade skrivelse till riksdagen om ekonomisk

utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår

att regeringen anser att en utvärdering av

verksamheten inom ramen för den första

Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under

utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås, trots detta,

att 100 miljoner kronor skall anvisas avseende det

andra året av den andra Östersjömiljarden. Det

förefaller näringsutskottet märkligt att verksamhet

inom ramen för en andra Östersjömiljard påbörjas,

innan en utvärdering av den första Östersjömiljarden

gjorts.

Näringsutskottet ställer sig - i likhet med vad som

görs i motion 1999/2000:U803 (m) - mycket tveksamt

till hela uppläggningen och hanteringen av

Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har

tidigare framförts i motioner från företrädare för

Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det är uppenbart

att någon målstyrning inte ägt rum. Utskottet kommer

senare under riksmötet att behandla förslaget

avseende den andra Östersjömiljarden i

anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1. Det här aktuella

förslaget i tilläggsbudgeten om att

reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på

statsbudgeten och att 1 miljon kronor skall anvisas

för år 1999 anser näringsutskottet bör avslås av

riksdagen.

Finansutskottet ställde sig i sitt betänkande

1999/2000:FiU11 bakom näringsutskottets yttrande.

Finansutskottet konstaterade också att rutinerna

kring Östersjömiljarden nyligen har stramats upp

genom bl.a. en ökad fokusering på målformuleringar

och uppföljning. I en reservation (m, kd, fp)

följdes den nyss redovisade avvikande meningen (m,

kd, fp) upp. Riksdagen följde finansutskottet.

Avgifter till internationella handelsorganisationer

(E 6)

Propositionen

Anslaget fanns år 1999 uppfört under utgiftsområde

24 som en del av anslaget Avgifter till vissa

internationella organisationer (G 4). Den del av G

4-anslaget som finansierar avgifter till

internationella handelsorganisationer förs nu upp

som eget anslag.

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella närings-

och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer

är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta

samt fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget till 16,8 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämnden (EKN) skall genom att utfärda

garantier främja svensk export. Garantin skyddar mot

vissa förlustrisker i samband med export till och

investeringar i utlandet. För garantin betalas en

premie som beräknas motsvara risken.

Garantigivningen sker med resultatkravet att

verksamheten skall vara självbärande över tiden.

Inom EKN pågår arbete med att utforma en miljöpolicy

för garantigivningen.

Regeringen gör bedömningen att den av riksdagen

tidigare beslutade ramen för exportkreditgarantier

inte behöver höjas för budgetåret 2000 och därför

bör fastställas till 125 miljarder kronor. Med

hänsyn till dels att utnyttjandet av ramen för

investeringsgarantier ökat kraftigt under år 1999,

dels att EKN fått förfrågningar beträffande ett

antal större affärer kan nuvarande ram för

investeringsgarantier visa sig otillräcklig. För att

EKN skall ha möjlighet att utfärda garantier för

tillkommande affärer anser regeringen att ramen för

investeringsgarantier bör höjas från 6 till 10

miljarder kronor. I dessa två avseenden begär

regeringen riksdagens medgivande. EKN har sedan

budgetåret 1997 en obegränsad upplåningsrätt i

Riksgäldskontoret. Regeringen gör bedömningen att

denna bör gälla även för budgetåret 2000, vilket

regeringen begär bemyndigande för. EKN förutser för

närvarande inget upplåningsbehov under år 2000.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentfrågor (F)

Marknadsdomstolen (F 1)

Propositionen

Marknadsdomstolen är en specialdomstol som

handlägger mål och ärenden enligt de lagar som anges

i propositionen. Det övergripande målet för

Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och

inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den

har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen

och främja en enhetlig rättstillämpning inom det

marknadsrättsliga området.

Vid ingången av år 1999 uppvisade Marknadsdomstolen

ett anslagssparande om drygt 2 miljoner kronor.

Detta anslagssparande är planerat att förbrukas

senast vid utgången av år 2002. Av denna anledning

har Marknadsdomstolens anslag ej ökats i relation

till domstolens stigande kostnader. Anslaget Diverse

kostnader för rättsväsendet (F 7) under

utgiftsområde 4 Rättsväsendet planeras att avskaffas

fr.o.m. år 2000 och de myndigheter som tidigare fått

belasta detta anslag skall själva via sitt anslag

belastas kostnaderna. Av denna anledning föreslås

Marknadsdomstolens anslag nivåhöjas med 1 miljon

kronor årligen fr.o.m. år 2000. Kostnaderna kan

vissa år överstiga det anslagstillskott som tillförs

domstolen. Marknadsdomstolens anslagssparande kommer

att tas upp till diskussion under våren 2000 vid

beredningen av slutbetänkandet från den

parlamentariska kommittén "Konsumentpolitiken inför

ett nytt sekel" (dir. 1999:01). För att finansiera

den planerade satsningen på konsumentorganisationer

under anslaget F 5 har medel omfördelats från

anslaget till Marknadsdomstolen som en tillfällig

nivåhöjning under år 2000. För att kompensera

Marknadsdomstolen för omfördelningen till Allmänna

reklamationsnämnden för budgetåret 2000 föreslås

Marknadsdomstolen erhålla medel om 500 000 kr från

den del av anslaget till Marknadsdomstolen som år

1997 ställdes till regeringens disposition. För det

sistnämnda begär regeringen riksdagens bemyndigande.

Regeringen beräknar anslaget till 4,9 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget

till Marknadsdomstolen skall höjas med 1 miljon

kronor, jämfört med regeringens förslag. Moderata

samlingspartiet anser att specialdomstolarna bör

läggas ned och att deras uppgifter bör föras över

till allmänna domstolar, anför motionärerna. De

anser dock att så länge som Marknadsdomstolens

uppgifter inte sköts av någon annan instans bör

erforderliga medel anvisas domstolen, i stället för

att, som regeringen nu sägs göra, minska

Marknadsdomstolens anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift från Finans- och Näringsdepartementen

borde hemställanspunkt 14 i propositionen, som

innebär en begäran om riksdagens bemyndigande att

disponera de medel som år 1997 ställdes till

regeringens disposition under anslaget till

Marknadsdomstolen, inte ha tagits upp för

riksdagsbeslut. Enligt gängse budgetregler

disponeras medel som anvisats för ett anslag för ett

visst budgetår även tre år efter det aktuella

budgetåret. I det här fallet kan således de aktuella

medlen disponeras under de tre budgetåren 1998, 1999

och 2000, utan något särskilt riksdagsbeslut i

saken. Ett praktiskt sätt att hantera frågan är att

utskottet avstyrker och riksdagen avslår

hemställanspunkten.

Konsumentverket (F 2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor. De övergripande målen för

verksamheten är att ge hushållen möjligheter att

utnyttja sina ekonomiska och andra resurser

effektivt, ge konsumenterna en stark ställning på

marknaden, skydda konsumenternas hälsa och säkerhet

och medverka till att sådana konsumtions- och

produktionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar till en

långsiktigt hållbar utveckling. I anslutning till

detta fullgörs de uppgifter som ankommer på

Konsumentombudsmannen (KO).

Konsumentverket föreslås att, i relation till

föregående års anslagsnivå, tilldelas ett högre

anslag. Regeringens mål med detta är att

Konsumentverket i framtiden skall kunna ta ett

samlat ansvar för prisinformation till konsumenter.

För att verket skall ha möjlighet att påbörja detta

arbete tilldelas verket nya medel, uppgående till

1,5 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma

i vårpropositionen år 2000. Med anledning av den

konsumentpolitiska kommitténs slutbetänkande i mars

2000 kommer regeringen att ytterligare fördjupa

diskussionen om Konsumentverkets framtida roll och

inriktning i det konsumentpolitiska arbetet.

Regeringen beräknar anslaget till 84,3 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Anslaget till Konsumentverket bör av

statsfinansiella skäl minskas med 15 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion

1999/2000:N375 (m). Verket bör kompensera

besparingen genom rationaliseringar och ökad

avgiftsfinansiering.

I budgeten föreslår regeringen en ökning med över

8,5 miljoner kronor till Konsumentverket,

konstateras det i motion 1999/2000:N384 (kd).

Kristdemokraterna vill minska denna ökning med 3

miljoner kronor och i stället öka anslaget till

Konkurrensverket, anför motionärerna.

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373

(c) en minskning av anslaget till Konsumentverket

med 5,1 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 ett motionsyrkande om

neddragning av anslaget till Konsumentverket (bet.

1998/99:NU1).

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att

pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare

rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som

tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,

s.k. konsumenttvister, och ge rekommendationer om

hur tvister bör lösas.

Genom förslag i 1999 års ekonomiska vårproposition

erhöll Allmänna reklamationsnämnden ett tillskott om

1 miljon kronor för att säkerställa nämndens

verksamhet under året. I avvaktan på den

konsumentpolitiska kommitténs betänkande i mars 2000

avser regeringen att förstärka nämndens anslag även

för år 2000. För att finansiera detta föreslås att

nämnden erhåller 500 000 kr från anslaget till

Marknadsdomstolen (F 1). Utöver detta planeras

Allmänna reklamationsnämnden tillföras 500 000 kr

från anslaget Konsumentforskning (F 6). Sammantaget

beräknar regeringen anslaget till 16,1 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373

(c) en minskning av anslaget till Allmänna

reklamationsnämnden med 2 miljoner kronor.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden inrättades den 1 oktober

1995 i enlighet med fastighetsmäklarlagen (1995:400)

som trädde i kraft samma dag. Till och med utgången

av år 1998 har Kammarkollegiet utfört kansligöromål

åt nämnden. Från den 1 januari 1999 är nämnden en

egen fristående myndighet med egen personal. Nämnden

skall som central myndighet verka för registrering

av och tillsyn över fastighetsmäklare och skall

vidare sprida information om vad god

fastighetsmäklarsed är samt se till att

fastighetsmäklarna har en god utbildning för sin

uppgift.

Ett av förslagen från Utredningen om översyn av

Fastighetsmäklarnämnden var att en översyn av

fastighetsmäklarlagen skall genomföras för att uppnå

en effektivare tillsyn av fastighetsmäklare. Efter

remittering bereds betänkandet nu i

Regeringskansliet och kan föranleda ytterligare

förändringar under anslaget. Efter förslag i 1999

års ekonomiska vårproposition erhöll

Fastighetsmäklarnämnden ett tillskott om 800 000 kr

för att säkerställa nämndens verksamhet under året.

I avvaktan på den konsumentpolitiska kommitténs

betänkande i mars 2000 avser regeringen att

förstärka nämndens anslag även för år 2000. Medel

omfördelas från anslaget Stöd till miljömärkning (F

7) med 1 miljon kronor. Sammantaget beräknar

regeringen anslaget till 7,2 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till konsumentorganisationer (F 5)

Propositionen

Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till

stöd för ideella konsument-

organisationer. Anslaget skall bl.a. användas för

stöd till redan existerande konsumentorganisationer

men även stimulera uppbyggnaden och tillkomsten av

nya. Under år 1998 disponerade Regeringskansliet 2,3

miljoner kronor och Konsumentverket 1,8 miljoner

kronor. Av de förstnämnda medlen utgick bidrag till

paraplyorganisationerna Sveriges Konsumentråd och

Konsumenter i samverkan. Det är regeringens

bedömning att dessa båda organisationer även

fortsättningsvis skall kunna medverka till en

fördjupad diskussion och debatt om hur

konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa och

sprida informationen till sina respektive

medlemsorganisationer. Mot denna bakgrund anser

regeringen att båda organisationerna bör få fortsatt

ekonomiskt stöd. Under år 2000 kommer en satsning

att initieras för att stärka folkrörelsernas roll i

konsumentpolitiken. Även andra organisationer bör

liksom hittills kunna få ekonomiskt stöd för

konsumentprojekt, och medlen bör som tidigare

fördelas av Konsumentverket. För att stärka de redan

existerande konsumentorganisationerna men även för

att stimulera dels nya organisationer, dels arbetet

med konsumentrelaterade frågor planerar regeringen

att omfördela medel uppgående till totalt 2 miljoner

kronor från anslagen Marknadsdomstolen (F 1) och

Stöd till konsumentforskning (F 6).

Regeringen beräknar anslaget till 6,1 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget

Stöd till konsumentorganisationer skall minskas med

5,1 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Konsumentorganisationer bör bedriva en verksamhet

som är mer självfinansierad, anför motionärerna och

finner det av denna anledning motiverat att sänka

anslaget till konsumentorganisationerna.

Stöd till konsumentforskning (F 6)

Propositionen

Konsumentverket och Forskningsrådsnämnden (FRN) har

hittills disponerat medlen under anslaget. Dessa har

tillsammans utformat en strategi för hur

forskningsmedlen kan användas mest effektivt för att

initiera och bygga upp en långsiktig

forskningskompetens inom konsumentområdet. Vid

ingången av år 1999 uppgick det ackumulerade

anslagssparandet under anslaget hos Konsumentverket

till drygt 1 miljon kronor, vilket planeras att

överföras till FRN. Den konsumentpolitiska kommittén

skall enligt sitt uppdrag lämna förslag om hur

samhällets ansvar för bl.a. konsumentforskning skall

utformas och finansieras, vilket kan föranleda

ytterligare förändringar under anslaget.

Regeringen beräknar anslaget till 0,7 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)

Propositionen

Miljömärkningsverksamheten bidrar till att uppnå

miljömålet inom konsumentpolitiken genom att

stimulera utveckling och användning av produkter som

ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt

jämförbara produkter. Ett nordiskt system för

miljömärkning av produkter infördes år 1989. På sikt

skall detta system finansieras genom avgifter och

ersättningar från de företag som får sina produkter

miljömärkta. Det nordiska miljömärkningssystemet är

för närvarande föremål för en utvärdering inom

Nordiska ministerrådet, vilken avses vara slutförd

under år 2000. Sedan maj 1992 gäller inom EU en

förordning om miljömärkning. Med hänsyn till att det

nordiska miljömärkningssystemet kräver ett

omfattande nordiskt samarbete och att EU:s

miljömärkningssystem inte förutses ge några

nämnvärda intäkter anser regeringen att

miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt

stöd under år 2000. Den konsumentpolitiska kommittén

skall genomföra en utvärdering av de organisatoriska

formerna för den aktuella verksamheten och lämna

förslag om omfattning och innehåll av det statliga

engagemanget i det nordiska miljömärkningssystemet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bidrag

för år 2000 skall lämnas med 1,8 miljoner kronor

vardera till kostnaderna för det nordiska arbetet

och till kostnaderna för arbete som kan hänföras

till EU:s miljömärkningssystem.

Regeringen beräknar anslaget till 3,6 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Övriga åtaganden (G)

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

(G 1)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader i följande tre

avseenden: för att infria statliga garantier enligt

förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m.

(upphävd genom 1987:424), för räntestöd m.m. till

varvsindustrin enligt förordningen (1989:824) om

statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd

genom 1992:1064) eller motsvarande äldre

bestämmelser samt för bidrag till ALMI

Företagspartner AB för att till viss del täcka

förluster på grund av tidigare garantigivning av de

dåvarande regionala utvecklingsfonderna. Sedan år

1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt någon av

dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan leda

till utbetalningar från anslaget görs således inte

längre.

Regeringen beräknar anslaget till 4 miljoner kronor

för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och

drift av kanalen (G 2)

Propositionen

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret

1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för

upprustning och drift av kanalen. De statliga

insatserna har bidragit till att kanalens värde som

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt

turistmål ökat.

Regeringen beräknar anslaget till 15 miljoner

kronor även för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. (G 3)

Propositionen

Riksdagen beslöt hösten 1997, på förslag av

regeringen, att anslaget får användas för att täcka

sådana kostnader som kan uppkomma vid

ägarförvaltningen av samtliga statligt ägda bolag

för erforderliga utredningar, analyser m.m. i

samband med omstruktureringsåtgärder (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Anslaget får också

tills vidare belastas för att täcka kostnader för

förändring av ägandet, omstrukturering och åtgärder

samt i viss omfattning kapitaltillskott i enlighet

med bemyndigande för förvaltning av åtta statligt

ägda företag (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26).

Vad gäller kapitalinsatser får det dock ske högst i

sådan omfattning att den faktiska belastningen

motsvaras av extra utdelningsinkomster eller

försäljningsintäkter. Anslaget får även disponeras

för vissa kostnader som kan uppkomma till följd av

försäljning av aktier m.m. enligt riksdagens beslut

om privatisering av statligt ägda företag (prop.

1996/97:1, bet. 1996/97:NU1 och prop. 1991/92:69,

bet. 1991/92:NU10). Riksdagen beslöt vidare hösten

1998 att anslaget får utnyttjas beträffande alla de

företag med direkt statligt ägande som redovisas i

regeringens årliga redogörelse till riksdagen över

företag med statligt ägande. Kapitaltillskott,

förvärv av aktier m.m. får dock endast belasta

anslaget efter beslut av riksdagen i varje enskilt

fall. När beslut fattas rörande utförsäljning,

bildande eller omstrukturering av företag kan i

vissa fall inte alla kringkostnader som är

nödvändiga för att genomföra den av riksdagen

beslutade förändringen förutses. Anslaget får,

enligt riksdagens sistnämnda beslut, disponeras för

denna typ av oförutsedda kostnader (prop. 1998/99:1,

bet. 1998/99:NU1).

De nu redovisade villkoren för hur anslaget får

disponeras bör gälla även i fortsättningen. Dock bör

användningen av anslaget avseende bolagiseringar

inte begränsas till kostnader för genomförandet av

riksdagens beslut, utan också för kostnader för

förberedande av konkreta förslag till riksdagen

avseende bolagiseringar. Regeringen arbetar med att

genomföra de beslut riksdagen fattat avseende det

statliga ägandet. Regeringens ambition är att

utveckla förvaltningen av det statliga ägandet till

att bli mer aktiv och professionell. Samtidigt

förbereds och genomförs de beslut riksdagen fattat

avseende ett antal specifika bolag. Belastningen på

anslaget beräknas med anledning av detta öka jämfört

med de senaste årens utfall, men hålla sig inom de

beräkningar regeringen tidigare gjort av anslagets

nivå de kommande åren. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med återrapportering och

förslag avseende förvaltningen av det statliga

ägandet i en proposition under hösten 1999.

Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen att

besluta om att lån inom en ram av 100 miljoner

kronor får tas upp i Riksgäldskontoret för att

tillfälligt täcka kostnader i samband med en

sammanslagning av Telia AB och Telenor AS (prop.

1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27). Regeringen bedömer

att förberedelserna av en börsintroduktion av

Telia/Telenor och aktieförsäljning kommer att

innebära indirekta kostnader om ca 150 miljoner

kronor. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande

att besluta om en låneram uppgående till 150

miljoner kronor för att tillfälligt täcka dessa

kostnader. Lånet är avsett att lösas med medel som

frigörs vid en försäljning av statens aktier i det

sammanslagna bolaget. Räntor för lånet kommer att

belasta det aktuella G 3-anslaget.

Regeringen beräknar anslaget till 45 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret

1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets

genomförande, konstateras det i motion

1999/2000:N375 (m). Regeringen har inte aviserat

någon omfattande privatisering av statliga bolag och

de utgifter som för närvarande belastar anslaget är

i stället kostnader i samband med förvaltningen av

företag med statligt ägande, säger motionärerna. De

anser att anslaget därför bör minskas med 40

miljoner kronor. Grundregeln bör, enligt

motionärerna, vara att kostnader i samband med

försäljningar av statliga bolag, i det fall sådana

sker, täcks av försäljningsintäkten.

I motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås att anslaget

skall dras in helt. Den politik beträffande statligt

företagande som motionärerna förordar innebär att

företag som är verksamma på en konkurrensutsatt

marknad inte skall ägas av staten. Statliga företag

bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan

absorbera, varför något särskilt anslag för

omstrukturering inte är nödvändigt, anför

motionärerna.

Även i motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och

1999/2000:N386 (fp) föreslås att det aktuella

anslaget skall dras in. Motionärerna anser det både

ideologiskt viktigt och ekonomiskt motiverat att

sälja ut företag i betydande omfattning, varvid

kostnaderna för omstrukturering av de statliga

företagen bör täckas av dessa försäljningsintäkter.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998 liknande

motionsyrkanden som de här aktuella (bet.

1998/1999:NU1).

Sveaskog AB

Propositionen

Riksdagen beslöt hösten 1998, efter förslag i

budgetpropositionen, att statens innehav i Assi

Domän AB skulle minskas och att staten skulle ta

över ett nybildat skogsbolag ( i dess helhet ( som

Assi Domän avsåg att dela ut till sina aktieägare

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). Regeringen fick

även riksdagens medgivande att minska statens

ägarandel utöver aktiebytet. Utskottet såg fördelar

med ett separat statligt skogsbolag, bl.a. genom att

marknaden för vedråvara vidgas. I fråga om

förvaltningen av det nya skogsbolaget, numer döpt

till Sveaskog AB, ansåg utskottet att de riktlinjer

som angavs i propositionen inte var helt

tillfredsställande. Enligt utskottets mening borde

regeringen och Statens naturvårdsverk föra fortsatta

diskussioner med Assi Domän beträffande

möjligheterna till markbyten. Likaså borde enligt

utskottet motsvarande diskussioner föras med

Sveaskog. Enligt utskottet bör det vara en uttalad

strävan att få tillgång till mer mark i södra

Sverige som kan användas som bytesmark. Utskottet

framhöll också att det avtal som ingicks år 1992

mellan staten och Domän om hanteringen av från

naturvårdssynpunkt värdefull mark skall fortsätta

att gälla. Utskottet utgick från att avsättningen av

sådan värdefull mark sker uteslutande från

naturvårdsmässig utgångspunkt, så att inte

råvaruförsörjningen till inlandssågverken

missgynnas. Utskottet uppdrog åt regeringen att i

lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en

redovisning av hur utskottets synpunkter på

riktlinjerna för förvaltningen av Sveaskog har

beaktats.

En första redovisning lämnas i propositionen.

Regeringen avser att återkomma till frågan årligen i

lämpligt sammanhang. Sveaskog bildades enligt plan i

slutet av år 1998. Utdelningen av aktierna till

ägarna i Assi Domän beslutades vid ordinarie

bolagsstämma i juni 1999. Vid det tillfället hade

anmälningar inkommit i sådan utsträckning att staten

kunde vara säker på att erhålla drygt 98 % av

aktierna i Sveaskog. Byteserbjudandet har därefter

förlängts till den 1 oktober 1999. Sveaskog, som

kommer att ha sitt säte i Kalix, förvaltar för

närvarande ca 900 000 ha skogsmark. Till detta

kommer annan mark så att den totala landareal

Sveaskog förvaltar är ca 1 220 000 ha. Under år 1999

har några mindre områden, främst mark med intresse

för naturvården, förvärvats från Assi Domän.

Diskussioner pågår mellan Svea-skog och Assi Domän

om ytterligare förvärv, bl.a. för att förbättra

arronderingen och förenkla gränsdragningen. Sveaskog

skall, enligt bolagsordningen, bedriva skogsbruk,

medverka i markbyten i linje med riksdagsbeslutet

samt beakta naturvårdshänsyn, vilt- och faunavård.

Staten äger ca 99 % av aktierna i Sveaskog. För att

staten skall kunna bli ägare till samtliga aktier

måste en tvångsinlösen av utestående aktier

genomföras. Enligt aktiebolagslagen måste den

inlösande parten vara ett aktiebolag. Regeringen

behöver därför vid detta förfarande lägga över sitt

nuvarande ägande i ett aktiebolag, vilket regeringen

nu begär riksdagens godkännande av. På grundval av

ett sådant riksdagsbeslut avses tvångsinlösen

genomföras och därvid skall samtliga aktier i

Sveaskog överföras till ett aktiebolag. När

tvångsinlösen är slutförd kommer ägandet till

aktierna i Sveaskog att överföras direkt till staten

och förvaltas av Näringsdepartementet.

Sveaskog har ekonomiska möjligheter till

ytterligare förvärv av skogsmark. Som tidigare

angivits har diskussioner förts med Assi Domän om

förvärv. Det är regeringens bedömning att fortsatta

omstruktureringar inom skogsindustrin kommer att

leda till utbud av större skogsinnehav på marknaden.

Det finns skäl för att Sveaskog skall förvärva

ytterligare skogsmark. Redan nu finns ett

handlingsutrymme inom ramen för bolagets

balansräkning. Regeringen har för avsikt att

överväga huruvida staten, direkt eller indirekt,

skall förvärva ytterligare skogsmark.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om att statligt ägd

skog bör säljas ut i mindre enheter, anförs det i

motion 1999/2000:N234 (m). I Sverige är en stor del

av skogsarealen ägd av stat och kommuner, varvid

statens ägande finns i Assi Domän och Sveaskog,

konstaterar motionärerna. De anser att de

skogsarealer som möjligen skall ägas av staten bör

vara marker som bör skyddas av olika miljö- och

bevarandeskäl. Det kan t.ex. vara fjällnära skog,

speciella nyckelbiotoper och områden med unik

artrikedom. Övrig mark bör ägas privat, anser

motionärerna. De menar att staten för närvarande

äger områden som helt och hållet kan säljas ut på

den privata marknaden och att de intäkter som

uppstår bör användas till att ge full ersättning

till de markägare som har områden som är speciellt

skyddsvärda. Äganderätten och de positiva effekter

privat ägande ger är grunden för landsbygden och

kulturlandskapet, anför motionärerna. Därför bör den

offentligt ägda skogen säljas i mindre enheter som

mer lämpar sig för "familjeskogsbruk". Om fler

enskilda personer kan driva skogsbruk på

landsbygden, kan fler bo och leva i alla delar av

landet och på så sätt generera ökade skatteintäkter

i dessa kommuner, anför motionärerna.

Kristdemokraterna ställde sig hösten 1998 positiva

till affären med överföring av skogsmark från Assi

Domän till ett nytt skogsbolag, Sveaskog,

konstateras det i motion 1999/2000:N256 (kd). Skälen

var i huvudsak följande: för Assi Domän var det en

god affär och för staten minskade innehavet av

aktier i Assi Domän samtidigt som staten gavs

möjlighet att uppfylla sin uppgift att bevara en

levande glesbygd och säkerställa den biologiska

mångfalden. Sveaskogs huvuduppgift är att bedriva

ett kommersiellt skogsbruk bl.a. för att trygga

köpsågverkens virkestillgång i norra Sverige,

framhåller motionärerna. Det kommersiella

skogsbrukets markförvärv skall prövas enligt

jordförvärvslagen (1979:230), medan lagen inte

gäller om staten förvärvar egendom genom annan

myndighet än statens affärsdrivande verk. Därmed

borde inte Sveaskogs förvärv ha varit undantagen

prövning, anser motionärerna och begär att riksdagen

skall göra ett uttalande om detta.

Motionärerna ifrågasätter vidare regeringens omdöme

i budgetpropositionen om att det finns skäl för att

Sveaskog skall förvärva ytterligare skogsmark.

Därmed finns en risk att det skapas en ny statlig

skogsjätte som skall sträva efter att öka sitt

innehav av produktiv skogsmark. Statens markinnehav

måste i stället inriktas på ägande och förvaltande

av skyddsvärda skogar samt att erbjuda bytesmark för

naturskydd, anser motionärerna och begär ett

riksdagsuttalande även i denna fråga.

För Assi Domän har gällt att bolaget skall erbjuda

enskilda skogsägare möjlighet att tilläggsköpa mark

för att på så sätt stärka den enskilda familjens

skogsinnehav och möjligheter till utkomst, säger

motionärerna och påpekar att detta inte tycks gälla

beträffande Sveaskog. Statens ansvar för att stärka

det privata skogsbruket har dock inte upphävts,

anser motionärerna och konstaterar att den

förbättrade arrondering som nämns i

budgetpropositionen avser Assi Domän, inte det

privata skogsbruket. Riksdagen bör därför anmoda

regeringen att snarast förtydliga hur detta gamla

åtagande skall förverkligas i Sveaskog.

I motionen anförs slutligen att det är angeläget

att riksdagen ges möjlighet att följa Sveaskogs

utveckling utifrån ett konkret måldokument, där

statens ansvar i olika avseenden har tydliggjorts på

ett bättre sätt än i det prospekt avseende

aktietecknande i Sveaskog som, enligt motionärerna,

fortfarande tycks vara bolagets styrdokument.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast

återkomma till riksdagen med en särskild redovisning

av strategin för det statliga skogsinnehavet och

dess måluppfyllelse, anför motionärerna.

Regeringen bör ges i uppdrag att förse Sveaskog med

tydliga ägardirektiv om naturvårdshänsyn och

regionalpolitiska hänsyn i verksamheten samt att

denna skall organiseras så att lokal förvaltning av

markerna möjliggörs, anförs det i motion

1999/2000:MJ312 (c). För närvarande sker stora

förändringar i markutnyttjandet, framför allt i

Norrlands inland, säger motionärerna. Nya områden

skyddas och betydande arealer, ca 900 000

kvadratkilometer, skall skötas och förvaltas av

Sveaskog. Motionärerna anser att det bör föras en

diskussion om hur dessa markområden skall förvaltas,

så att de också ger förutsättningar för långsiktig

utveckling i de berörda glesbygderna. Sveaskogs

arealer är till stor del koncentrerade till de värst

utsatta glesbygderna i Sverige, konstaterar

motionärerna. De menar att det sätt på vilket

Sveaskog utnyttjar sina marker har stor betydelse

för utvecklingen i dessa bygder.

I motion 1999/2000:N219 (c) begärs ett

riksdagsuttalande om utförsäljning av statliga

skogar. I syfte att stärka ett lokalt företagande

och enskilt ägande i jord- och skogsbruket bör det

underlättas för enskilda, aktiva brukare att få

förvärva skogsmark där staten är majoritetsägare,

anför motionärerna. De anser att det i och med

bildandet av Sveaskog ges möjlighet för staten att i

riktlinjerna för förvaltning och skötsel ge sådana

signaler att försäljning av t.ex. mindre "enklaver"

kan utbjudas till enskilda, aktiva brukare. Även

lokal förvaltning av statligt ägd skog skulle,

enligt motionärerna, stärka sysselsättning och

boende i skogsbygder och småorter.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 1998, som tidigare

redovisats, förslaget om överföring av skogsmark

från Assi Domän till ett nytt skogsbolag (bet.

1998/99:NU1). Assi Domän ansågs därigenom få en

kapitalstruktur som är mer i överensstämmelse med

vad som gäller för andra skogsindustriföretag av

motsvarande storlek. Samtidigt såg utskottet

fördelar med ett separat statligt skogsbolag, bl.a.

genom att marknaden för vedråvara vidgas.

När det gällde förvaltningen av det nya

skogsbolaget ansåg utskottet att de riktlinjer som

hade angetts i propositionen inte var helt

tillfredsställande. I enlighet med en redovisning

från Naturvårdsverket ansågs det i norra Sverige

kunna uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen

och intresset att förse inlandssågverken med

vedråvara. Vidare ansågs arronderingen av det nya

skogsbolaget ge mycket begränsade möjligheter att

tillgodose behovet av bytesmarker, framför allt i

södra Sverige. Enligt utskottets mening borde

regeringen och Naturvårdsverket föra fortsatta

diskussioner med Assi Domän beträffande

möjligheterna till markbyten. Likaså borde

motsvarande diskussioner föras med det nya

skogsbolaget. Kontakter i frågan borde även tas med

andra skogsägare. Det borde vara en uttalad strävan

att få tillgång till mer mark i södra Sverige som

kan användas som bytesmark. Utgångspunkten skall

generellt vara att alla transaktioner skall ske på

marknadsmässiga villkor.

Utskottet framhöll också att det avtal som ingicks

år 1992 mellan staten och Domän om hanteringen av

från naturvårdssynpunkt värdefull mark självklart

skall fortsätta att gälla oberoende av de

förändringar som skulle komma att genomföras. En

liknande överenskommelse borde också träffas med det

nya skogsbolaget, anförde utskottet. Samtidigt

utgick utskottet från att avsättningen av sådan

värdefull mark sker uteslutande utifrån

naturvårdsmässiga utgångspunkter, så att inte

råvaruförsörjningen till inlandssågverken

missgynnas.

Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till

riksdagen med en redovisning av hur utskottets

synpunkter på riktlinjerna för förvaltningen av det

nya skogsbolaget har beaktats, anförde utskottet

avslutningsvis.

I en reservation (m, kd) förordades en försäljning

av hela Assi Domän, men de aktuella bemyndigandena

accepterades som ett första steg. I två andra

reservationer (fp; mp) avvisades förslaget om Assi

Domän i dess helhet; förslaget ansågs behäftat med

så stora brister att det inte borde genomföras.

I bolagsordningen för Sveaskog regleras den

verksamhet bolaget skall bedriva i 3 §. Där sägs att

bolaget skall äga och förvalta fast och lös egendom

samt bedriva skogsbruk och skogsindustri samt därmed

förenlig verksamhet. Bolaget skall medverka till att

markbyten underlättas såväl genom förvärv som

försäljningar och bidra till en ökad konkurrens på

virkesmarknaden i avsikt att skapa en bättre

virkesförsörjning för köpsågverken och andra

aktörer. Bolaget skall i sin verksamhet beakta

naturvårdshänsyn samt vilt- och faunavård. Något

särskilt måldokument eller något ägardirektiv är,

enligt uppgift från Näringsdepartementet, inte

aktuellt att upprätta; Näringsdepartementet brukar

inte arbeta på det sättet. I en intervju i tidningen

Land (1999: 41) har Sveaskogs styrelseordförande Bo

Dockered sammanfattat bolagets uppgifter i följande

fem punkter:

( Driva en lönsam skogsförvaltning.

( Vara en ny aktör på virkesmarknaden.

( Föra en levande dialog med lokalbefolkningen.

( Föra en levande dialog med miljöorganisationerna.

( Vara aktiv i rekreations-, fauna- och

viltvårdsfrågor.

Avgifter till vissa internationella organisationer

(G 4)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella

näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är

medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser. Regeringen föreslår

att anslaget minskas med 1 miljon kronor år 2000.

Minskningen skall finansiera en ökning av anslaget

Turistfrämjande (A 4).

Regeringen beräknar anslaget till 5,5 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. Därefter behandlas

några särskilda frågor som aktualiserats i olika

motioner och slutligen det lagförslag som framlagts

under utgiftsområdet i propositionen.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn

på utformningen av näringspolitiken. Regeringens

förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet

kommenterar i det följande de olika här aktuella

områdena. I den tidigare redovisningen har under

berörda rubriker lämnats vissa kompletterande

uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.

Besparingar avseende NUTEK:s förvaltningsanslag

föreslås i två motioner. NUTEK svarar för statliga

insatser för att främja teknisk forskning och

industriellt utvecklingsarbete, etablering och

utveckling av små och medelstora företag samt

balanserad regional utveckling. Myndigheten har

därmed en central roll för den statliga

näringspolitiken. Ytterligare besparingar på

anslaget skulle innebära att viktig verksamhet

äventyras.

Anslaget Småföretagsutveckling föreslås i motion

1999/2000:N375 (m) ökas med 5 miljoner kronor,

avsett för SimpLexgruppens arbete och för NUTEK:s

verksamhet med såddfinansiering. För den förstnämnda

verksamheten har regeringen budgeterat med 3

miljoner kronor för innevarande budgetår och med

respektive 4 och 5 miljoner kronor för de kommande

två budgetåren. Verksamheten med såddfinansiering -

som utskottet tillmäter stor vikt - har för

innevarande budgetår tagits upp med 73 miljoner

kronor, vilket är en betydande ökning jämfört med år

1998, då 40 miljoner kronor anvisades.

I tre motioner föreslås att anslaget till stöd till

kooperativ utveckling skall slopas. Kooperativa

företag intar, enligt utskottets uppfattning, en

viktig roll inom småföretagsamheten. Regeringen

föreslog i 1999 års ekonomiska vårproposition att

stödet till kooperativ utveckling skall öka med 3,5

miljoner kronor under åren 2000-2002. Den verksamhet

som de olika lokala kooperativa utvecklingscentrumen

bedriver är, enligt utskottets mening, en viktig del

av de näringspolitiska åtgärderna.

I anslutning till anslaget till SGU behandlar

utskottet motion 1999/2000: N342 (s), i vilken

begärs ett riksdagsuttalande om behovet av

heltäckande berggrundskartor för i första hand

Västerbottens län. Anledningen till att

berggrundskarteringen inom Västerbottens län kommer

att upphöra är att det redan finns tillgängligt så

mycket material över Västerbotten att karteringen i

princip är färdigställd. Det som saknas är ett par

kartblad inom det obrutna fjällområdet som inte

ansetts prioriterade. Sammanställningen över

Västerbottens län beräknas vara klar under år 2000.

Någon besparing på anslaget till SGU, som föreslås i

motion 1999/2000:N373 (c), anser utskottet inte vara

aktuell.

I motion 1999/2000:N373 (c) föreslås att fyra nya

anslag skall inrättas, i syfte att stärka jordbruks-

och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft. Förslaget

baserar sig på förslag som framlades i

utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för

Sverige (SOU 1997:11). Som framgått av tidigare

redovisning pågår beredningsarbete inom

Regeringskansliet beträffande detta.

En utredning om barns rätt till en eltrygg miljö i

offentliga lokaler begärs i motion 1999/2000:N257

(s), med hänvisning till påstådda brister med den

nuvarande tillämpningen av lag, förordningar och

tillsyn. Elsäkerhetsverket har beslutat om utökade

krav på skydd för barn från elsäkerhetssynpunkt i de

nya starkströmsföreskrifter som skall träda i kraft

nästa år. Verket har vidare under år 1999 skärpt

tillsynsverksamheten. Enligt vad utskottet erfarit

har inga klagomål framförts beträffande

Elsäkerhetsverkets tillsyn av gällande lagar och

bestämmelser. Utskottet vill också erinra om att

kompetensfrågorna intar en viktig roll i det avtal

som nyligen slutits mellan de berörda

arbetsmarknadsparterna.

Beträffande Konkurrensverket, vars verksamhet

föreslås få ökade medel i fem motioner, gäller att

verket utsatts för förhållandevis mindre

besparingskrav jämfört med andra myndigheter under

den budgetsanering som ägt rum de senaste åren.

Detta har givit verket möjlighet att arbeta av den

s.k. ärendebulk som funnits. Verket kommer alltså i

framtiden att få ökat utrymme för egna initiativ och

för uppföljning av tidigare fattade beslut vad

gäller misstänkta överträdelser av

konkurrensreglerna. Konkurrensforskningen föreslås

få ökade medel i två motioner. Utskottet vill erinra

om att verksamheten fick ett kraftigt tillskott

genom förra årets budgetproposition, då anslaget för

år 1999 höjdes med 4,2 miljoner kronor till 6

miljoner kronor.

Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör

ökas, anförs det i motion 1999/2000:N375 (m).

Utskottet anser att teknisk forskning och utveckling

är av grundläggande betydelse för möjligheterna att

uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i

näringslivet. Teknikutveckling och produktförnyelse

är strategiska faktorer för de svenska företagens

konkurrenskraft, och utformningen av den

industrirelaterade forskningen är härvid av

avgörande betydelse. Det är nödvändigt att samverkan

mellan näringsliv och universitet/högskola främjas

och att forskningsresultat förs ut till företagen.

NUTEK har en viktig uppgift när det gäller den

industrirelaterade forskningen.

I anslutning till anslaget till teknisk forskning

och utveckling behandlar utskottet också två

motioner rörande IUC. Den ena, motion 1999/2000:N332

(s), rör musiknäringen i Eskilstuna, och den andra,

1999/2000:N379(s), tar sikte på vård- och

omsorgsområdet. Utskottet vill inledningsvis

framhålla att IUC-verksamheten är en typ av

näringspolitisk åtgärd som förefaller vara väl

avpassad till de krav som de berörda småföretagen

ställer. Varje framgångsrik IUC-etablering vilar,

enligt konceptet, på initiativ och engagemang

underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva

bildandet av ett IUC har drivits av de berörda

företagen själva. Den nisch som ett enskilt IUC

specialiserar sig inom formas av de lokala/regionala

företagen och industristrukturen. Det finns inget

som hindrar att vård- och omsorgssektorn, som berörs

i den ena motionen, vänder sig till något redan

existerande IUC, konkretiserar sitt önskemål samt

undersöker om det finns förutsättningar för det

berörda centrumet att medverka till önskad

utveckling inom avsedda sektorer. Såvitt gäller den

andra motionen om musiknäringen har det pågående

IUC-projektet i Hultsfred varit i kontakt med

Eskilstuna kommun.

Beträffande förslagen i två motioner om att öka

anslaget till STATT vill utskottet erinra om att

STATT:s verksamhet är under omvandling. En grupp,

under ledning av Näringsdepartementet och med

representanter för olika intressenter, bl.a. IVA,

skall ta fram förslag till organisation av den

framtida verksamheten.

Ökade medel för att främja export av miljöanpassad

teknik föreslås i motion 1999/2000:N373 (c). Som

tidigare beskrivits genomför Exportrådet ett

treårigt program med syfte att främja

miljöteknikrelaterade varor och tjänster och med en

budget på 12 miljoner kronor för åren 1999(2001.

Insatserna skall koncentreras till regionalpolitiskt

prioriterade områden och genomföras tillsammans med

regionala aktörer. I propositionen föreslås vidare

att 5 miljoner kronor skall tillföras det aktuella

anslaget för insatser på miljöexportområdet. Vidare

bör noteras att regeringen skall ge

Miljöteknikdelegationen i uppdrag att verka för

exportfrämjande insatser på området miljöanpassade

produkter och teknik och att delegationen skall få

10 miljoner kronor för år 2000 för denna uppgift.

Regeringens förslag om anslag till

näringslivsutveckling i Östersjöregionen avvisas i

fyra motioner. Utskottet har nyligen i ett yttrande

till finansutskottet över förslag i tilläggsbudgeten

för år 1999 behandlat frågan om verksamheten inom

ramen för de s.k. Östersjömiljarderna. Denna

verksamhet präglas, enligt utskottets mening, såväl

av solidaritet med Östersjöländerna som av ett

intresse att främja företagsamhet och sysselsättning

i Sverige. Utskottet underströk i yttrandet vikten

av att en grundlig utvärdering görs av den

hittillsvarande verksamheten. En sådan utvärdering

bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för

projekt som en utvärdering av arbetsmetoden som

sådan. Utskottet utgick från att regeringen i

lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en

redovisning av resultaten av utvärderingarna.

Finansutskottet och riksdagen har nyligen ställt sig

bakom vad näringsutskottet anförde.

Beträffande Marknadsdomstolen anser utskottet att

riksdagen skall avslå hemställanspunkt 14 i

propositionen, vilken innebär en begäran om

riksdagens bemyndigande att disponera de medel som

år 1997 ställdes till regeringens disposition under

anslaget Marknadsdomstolen. Enligt gängse

budgetregler disponeras medel som anvisats för ett

anslag för ett visst budgetår även under tre år

efter det aktuella budgetåret, varför något särskilt

riksdagsbeslut i frågan inte erfordras.

I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås en ökning av

anslaget till Marknadsdomstolen. Som tidigare

redovisats har Marknadsdomstolen ett relativt stort

anslagssparande. Detta kommer att tas upp till

diskussion under våren 2000 vid beredningen av

slutbetänkandet från den parlamentariska

konsumentpolitiska kommittén.

På konsumentområdet föreslås i tre motioner

minskade medel till Konsumentverket och i en motion

minskade medel för stöd till

konsumentorganisationer. Beträffande Konsumentverket

vill utskottet erinra om att detta verk utsatts för

stora besparingar under de senaste åren.

I fyra motioner föreslås att anslaget till

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden om

slopande av detta anslag har utskottet tidigare

avstyrkt och riksdagen avslagit.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2000

inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga 1). Likaså

tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till

riksdagsbeslut som framlagts i budgetpropositionen,

med undantag för förslaget om bemyndigande avseende

Marknadsdomstolen. Samtliga behandlade motioner

avstyrks.

Nationellt resurscentrum för kvinnor

I propositionen föreslås att anslaget till NUTEK:s

förvaltning (A 1) skall tillföras 2,5 miljoner

kronor för att integrera verksamheten vid Nationellt

resurscentrum för kvinnor (NRC). Denna verksamhet

avses bli en del av NUTEK:s ordinarie verksamhet,

och myndigheten skall ges i uppdrag att se över hur

detta bör ske. I de tre motionerna 1999/2000:N327

(kd), 1999/2000:N359 (c) och 1999/2000:N283 (fp)

framförs farhågor för att den berörda verksamheten

kommer att försvagas om NRC skall integreras i

NUTEK:s ordinarie verksamhet.

Utskottet anser att en viktig uppgift inom

näringspolitiken är att särskilt stödja kvinnors

företagande. Det finns en stor utvecklingspotential

bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening

är det angeläget att fler kvinnor blir företagare.

Att identifiera vilka omständigheter som utgör

hinder för kvinnor att starta företag och vidta

åtgärder för att eliminera dessa är, vill utskottet

betona, en angelägen uppgift inom näringspolitiken.

Generellt gäller att s.k. mainstreaming, dvs.

beaktande av jämställdhetsaspekter i alla

sammanhang, bör prägla de näringspolitiska

insatserna för att främja tillkomst av nya företag

och tillväxt av befintliga företag.

Regeringen understryker i propositionen att NRC-

verksamheten skall ligga i linje med regeringens

jämställdhetspolitik, vilket bl.a. innebär att

jämställdhetsaspekter skall beaktas inom all

verksamhet. Vidare skall ett råd eller en

referensgrupp knytas till NRC-verksamheten.

Statsrådet Mona Sahlin har i en

interpellationsdebatt redovisat samma avsikter med

NRC-verksamheten. Statsrådet sade också att

regeringen anser att det även i fortsättningen

behövs åtgärder särskilt riktade till kvinnor inom

näringspolitiken och regionalpolitiken, både för att

stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och för

att tillvarata kvinnors initiativ och kompetens. Hon

meddelade vidare att regeringen avser att anslå

medel för år 2000 för att stödja de regionala och

lokala resurscentrum för kvinnor som byggts upp

under de senaste åren.

Generaldirektören för NUTEK, Per-Ola Eriksson, har

informerat utskottet om erfarenheterna av NRC-

verksamheten och hur han ser på integreringen av

denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet. I

det råd eller den referensgrupp som skall inrättas

skall företrädare för lokala och regionala

resurscentrum ingå, liksom andra aktörer som arbetar

med de berörda frågorna. Som ett uttryck för att

"mainstreaming" präglar NUTEK:s verksamhet nämndes

att detta är ett centralt tema i myndighetens

pågående verksamhetsplanering.

Enligt utskottets mening har NRC-verksamheten varit

positiv för arbetet med att främja kvinnors

företagande. Utskottet förutsätter att regeringens

förslag om att integrera verksamheten i NUTEK:s

ordinarie verksamhet inte försvagar detta arbete.

Syftet måste sägas vara det motsatta, genom att den

hittillsvarande projektverksamheten förs in i

NUTEK:s ordinarie verksamhet. Utskottet ser också

regeringens avsikt att inrätta ett råd eller en

referensgrupp för verksamheten som ett uttryck för

en vilja att inte försvaga verksamheten.

Att riksdagen, som föreslås i vissa av motionerna,

skulle föreskriva att medlen skall avsättas

särskilt, t.ex. genom regleringsbrevet, anser

utskottet inte är lämpligt. Däremot menar utskottet

att det på ett tydligt sätt bör framgå av

regleringsbrevet att den verksamhet som bedrivits

inom ramen för NRC skall fortsätta inom NUTEK:s

ordinarie verksamhet. Vidare är det viktigt att

regeringen följer upp och utvärderar hur den nya

ordningen fungerar samt informerar riksdagen om

utfallet av denna utvärdering. Utskottet avser också

att under nästa år på eget initiativ hålla sig

informerad om hur integrationen av verksamheten

fortlöper.

Utskottet vill härutöver understryka vikten av att

den kompetens som har byggts upp inom NRC-projektet

och de erfarenheter som har gjorts tas till vara i

det fortsatta arbetet. Det är också väsentligt att

det tydligt klargörs till vilka befattningshavare på

NUTEK som de lokala och regionala resurscentrumen

skall vända sig framöver.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1999/2000:N327 (kd), 1999/2000:N359 (c) och

1999/2000:N283 (fp).

Turism

I motion 1999/2000:N326 (s) begärs att riksdagen

skall göra ett uttalande om att det fortsättningsvis

skall satsas på effektivare internationell

marknadsföring av Sverige som turistland.

Turistnäringen är sysselsättningsintensiv och har

stor betydelse i många regioner, inte minst i

glesbygden. Näringen spelar en viktig roll i det

arbete med att stärka den regionala utvecklingen som

regeringen bedriver och som utskottet ställer sig

bakom. Turistnäringen är också en av de branscher

som växer snabbast i Sverige. Konkurrensen är mycket

hård och marknadsföringen av Sverige som turistland

är, enligt utskottets mening, viktig.

Staten anslår betydande belopp till internationell

marknadsföring av Sverige som turistland. Av det

reguljära anslaget till turistfrämjande, som

innevarande budgetår uppgår till 80,5 miljoner

kronor, avsätts huvuddelen eller 68,5 miljoner

kronor till marknadsförings- och

informationsinsatser m.m. Vidare har en

strukturförändring av TuristRådet påbörjats i

riktning mot färre fasta kontor och en mer flexibel

organisation, vilket avses möjliggöra en bredare och

mer kostnadseffektiv representation utomlands och

att medel frigörs till marknadsföringsaktiviteter.

Engångsvisa medel, uppgående till totalt ca 115

miljoner kronor, har också anvisats för

internationella marknadsföringsinsatser. Till detta

kommer medel som ställs till förfogande via EU:s

strukturfonder, Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och de regionala

tillväxtavtalen.

Sammantaget anser utskottet att staten för

närvarande ställer tillräckliga medel till

förfogande för den angelägna verksamheten att

marknadsföra Sverige som turistland. Härmed avstyrks

motion 1999/2000:N326 (s).

När det gäller förslagen i motion 1999/2000:N292

(fp) om en utvärdering av de statliga insatserna på

turistområdet anser utskottet att dessa bör avslås

av riksdagen. Den nuvarande organisationsstrukturen

på turistområdet har bara varit i kraft i cirka fyra

år. Dessförrinnan var de statliga insatserna på

turistområdet föremål för relativt omfattande

förändringar. Enligt utskottets mening bör den

nuvarande organisationsstrukturen, som hittills

utvecklats positivt, få möjlighet att stabiliseras,

utan att bli föremål för nya utvärderingar.

Företrädarna för turistnäringen har till utskottet

också framfört som sin åsikt att en översyn av

organisationerna på området inte är den rätta vägen

för att åstadkomma en positiv utveckling. Utskottet

vill också peka på den möjlighet som utskottet har

att, inom ramen för sin egen reguljära utvärderings-

och uppföljningsverksamhet, låta göra en

utvärdering.

Stöd till varvsindustrin

Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat

frågan om stöd till varvsindustrin. Utskottet står

fast vid de ställningstaganden som gjorts vid dessa

tillfällen. Utskottet anser sålunda att det är

viktigt att olika industrigrenar erhåller

konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande

industrigrenar i konkurrentländerna. Vidare menar

utskottet att det inte är en tillfredsställande

ordning att det, till följd av att Förenta staterna

ännu inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande

förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer,

även inom Europa. Regeringen bör med all kraft verka

för att dessa upphör.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att EU

satt en tidsgräns - den 31 december 2000 - efter

vilken tidpunkt rena driftsstöd inte skall få

förekomma. De stöd som i framtiden bör få lämnas är,

enligt utskottets mening, stöd till forskning och

utveckling. Emellertid har utvecklingen visat att

angivna tidpunkter för upphörande av driftsstöd har

förskjutits framåt. Det kan därför inte uteslutas

att det datum som satts för driftsstödets upphörande

inom EU, dvs. den 31 december 2000, inte kommer att

hållas.

Utskottet förutsätter att regeringen under nästa år

följer utvecklingen med största uppmärksamhet. Om

det skulle visa sig att OECD-överenskommelsen inte

blir verklighet och övriga länder inte avvecklar

varvsstöden utgår utskottet från att regeringen gör

en förnyad prövning av frågan. Med det anförda

avstyrks motionerna 1999/2000:N336 (s),

1999/2000:N347 (s), 1999/2000:N246 (m) och

1999/2000:N371 (v).

Patent- och registreringsverkets handläggningstider

Frågan om kortare handläggningstider vid Patent- och

registreringsverket tas upp i motionerna

1999/2000:N273 (m, kd, fp) och 1999/2000:N387 (c).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det -

inte minst för småföretagen - är viktigt att

handläggningstiderna för olika ansökningar hos

myndigheter kan hållas på en rimlig nivå. Som

redovisats är detta också regeringens inställning,

vilken kommer till uttryck i de åtgärder som

vidtagits och som utskottet tidigare redogjort för.

PRV skall enligt en överenskommelse månadsvis till

Näringsdepartementet redovisa hur långa

handläggningstider myndigheten har för

nyregistrering och ändringsregistrering av

aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor samt

för registrering av varumärken. Redovisningen skall

för år 1999 avse månaderna september, oktober,

november och december samt för år 2000 månaderna

januari, mars, maj, juli, september och november.

Riksrevisionsverket har genom ett regeringsbeslut i

oktober 1999 getts i uppdrag att granska denna

rapportering. PRV utvecklar för närvarande ett nytt

IT-stöd som bl.a. skall leda till minskade

handläggningstider. PRV och Riksskatteverket

bedriver vidare ett samarbetsprojekt som bl.a.

syftar till minskade handläggningstider.

Det pågår sålunda ett arbete inom Regeringskansliet

med just den inriktning som efterfrågas i

motionerna. Något behov av ett riksdagsuttalande i

saken kan utskottet därmed inte se och avstyrker

motionerna 1999/2000: N273 (m, kd, fp) och

1999/2000:N387 (c) i berörda delar.

Sveaskog AB

Riksdagen ställde sig hösten 1998 bakom bildandet av

ett nytt statligt skogsbolag, senare döpt till

Sveaskog AB. Utskottet såg fördelar i detta, bl.a.

genom att marknaden för vedråvara vidgas.

Beträffande förvaltningen av det nya bolaget ansåg

utskottet att det bör vara en uttalad strävan att få

tillgång till mer mark i södra Sverige som kan

användas som bytesmark.

Regeringen begär nu riksdagens godkännande att få

lägga över statens nuvarande ägande i Sveaskog till

ett aktiebolag för att - med hänsyn till

aktiebolagslagstiftningen - kunna möjliggöra

tvångsinlösen av de aktier som inte är i statens ägo

och som avser 1 % av aktierna i Sveaskog. När

tvångs-inlösen är slutförd kommer ägandet till

aktierna i Sveaskog att överföras direkt till staten

och förvaltas av Näringsdepartementet. Utskottet

tillstyrker ett sådant bemyndigande.

I de fyra motionerna 1999/2000:N234 (m),

1999/2000:N256 (kd), 1999/2000:MJ312 (c) och

1999/2000:N219 (c) tas upp olika frågor beträffande

riktlinjerna för Sveaskogs verksamhet. Det rör sig

om önskemål om ökad försäljning av mark till

enskilda och om andra riktlinjer för verksamheten,

t.ex. hur naturvårdshänsyn och regionalpolitiska

hänsyn skall beaktas. Utskottet konstaterar att de

riktlinjer som gäller för Sveaskogs verksamhet har

utformats bl.a. mot bakgrund av vad utskottet

anförde hösten 1998. Som nyss nämnts skall en

uttalad strävan vara att få tillgång till mer mark i

södra Sverige som kan användas som bytesmark.

Sveaskogs styrelseordförande Bo Dockered har

sammanfattat bolagets uppgifter i följande fem

punkter: driva en lönsam skogsförvaltning, vara en

ny aktör på virkesmarknaden, föra en levande dialog

med lokalbefolkningen, föra en levande dialog med

miljöorganisationerna samt vara aktiv i rekreations-

, fauna- och viltvårdsfrågor. Utskottet har inget

att invända mot denna beskrivning. Med det anförda

avstyrker utskottet de nämnda motionerna i berörda

delar.

Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Regeringen föreslår i propositionen en ändring i

lagen om elektromagnetisk kompatibilitet, som

innebär att straffbestämmelser införs i lagen efter

liknande modell som gäller för ellagen.

Konsekvenserna av lagändringen blir främst att det

missbruk av verifieringskravet som förekommit

försvåras, samtidigt som marknadskontrollen

effektiviseras.

Utskottet tillstyrker lagändringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 moment 2 godkänner målen inom

utgiftsområdet i enlighet med vad som anges i

propositionen,

res. 1 (m, kd, fp)

res. 2 (c)

2. beträffande bedömning av regeringens

resultatredovisning

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 momenten 3(8, 10(13 och 15 och

med avslag på proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 moment 14 och motionerna

1999/2000: Fi212 yrkande 20 i denna del,

1999/2000:Sk692 yrkande 15, 1999/2000:N257,

1999/2000:N332, 1999/2000:N342, 1999/2000: N373,

1999/2000:N375 yrkandena 8(17, 1999/2000:N379,

1999/2000:N384 yrkande 27 och 1999/2000:N386

yrkande 15

a) bemyndigar regeringen att under år 2000

ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om

ramanslaget Teknisk forskning och utveckling (D

1) som, inklusive tidigare åtaganden, innebär

utgifter om högst 1 030 000 000 kr

under åren 2001(2004,

b) bemyndigar regeringen att under år 2000

ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om

ramanslaget Rymdverksamhet (D 3) som, inklusive

tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 1

400 000 000 kr efter år 2000,

c) godkänner att regeringen får använda 5 000

000 kr från anslaget Teknisk forskning och

utveckling (D 1) för en försöksverksamhet med

Industriellt utvecklingscentrum (IUC) inom

musikområdet,

d) godkänner att Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) får möjlighet

att bevilja FoU-anslag till utländska deltagare

i tekniskt utvecklingssamarbete i

Öresundsregionen,

e) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (E 5), ingå ekonomiska

förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,

innebär utgifter på högst 300 000 000 kr efter

år 2000,

f) bemyndigar regeringen att besluta om att

lån inom en ram av 150 000 000 kr får tas upp

i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka

indirekta kostnader i samband med en

börsnotering av Telia/Telenor och försäljning av

aktier i bolaget,

g) bemyndigar regeringen att i samband med

tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB överföra

statens aktier till ett aktiebolag,

h) godkänner att regeringen sluter nytt avtal

med Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges

Exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som anges i propositionen,

i) medger att staten under år 2000 åtar sig

ett betalningsansvar i form av garantier till

ett belopp av högst 125 000 000 000 kr för

exportkreditgarantisystemet,

j) medger att staten under år 2000 åtar sig

ett betalningsansvar i form av garantier till

ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för

investeringar i utlandet,

k) bemyndigar regeringen att under år 2000

besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,

l) för budgetåret 2000 anvisar anslag under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt regeringens

förslag i bilaga 1,

4. beträffande nationellt resurscentrum

för kvinnor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N283,

1999/2000:N327 och 1999/2000:N359,

res. 3 (m, kd, c, fp)

5. beträffande turism

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N292 yrkandena 1(5

och 7 och 1999/2000:N326,

res. 4 (m, kd, c, fp)

6. beträffande stöd till varvsindustrin

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N246,

1999/2000:N336, 1999/2000:N347 och

1999/2000:N371,

7. beträffande Patent- och

registreringsverkets handläggningstider

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N273 yrkande 1 och

1999/2000:N387 yrkande 9,

res. 5 (m, kd, c, fp)

8. beträffande Sveaskog AB

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 moment 9 och med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ312 yrkande 3,

1999/2000:N219, 1999/2000:N234 och

1999/2000:N256 bemyndigar regeringen att i

samband med tvångsinlösen av aktier i Sveaskog

AB överföra statens aktier till ett aktiebolag,

res. 6 (m, kd, c, fp)

9. beträffande elektromagnetisk

kompatibilitet

att riksdagen antar det i proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk

kompatibilitet.

Stockholm den 2 december 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro

Andersson Öhrn (s), Lennart Beijer (v), Göran

Hägglund (kd)*, Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren

(s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s),

Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger

Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*, Ingegerd Saarinen

(mp), Åke Sandström (c)*, Eva Flyborg (fp)*, Anne

Ludvigsson (s) och Karl Gustav Abramsson (s).

* Har ej deltagit i beslutet under moment 3

Reservationer

1. Mål (mom. 1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

mål bort ha följande lydelse:

Regeringen begär i årets budgetproposition

godkännande av de övergripande mål som redovisas för

de olika verksamhetsområdena. Enligt utskottets

mening är dock den näringspolitik som regeringen

förordar inte den som krävs för att uppnå tillväxt

och utveckling i ekonomin. Som anförs i en

reservation (m, kd, fp) i finansutskottets

betänkande 1999/2000:FiU1 måste nu ett antal viktiga

strukturreformer av den svenska ekonomin genomföras

för att en uthållig och långsiktigt god tillväxt

skall kunna upprätthållas. Det handlar bl.a. om

följande: arbetsmarknaden måste göras mer flexibel,

skatterna på arbete och företagande måste sänkas och

på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck, det svenska konkurrenstrycket måste

förbättras samt den offentliga sektorn förnyas för

att bättre möta konsumenternas behov och bättre ta

till vara personalens kompetens och idéer.

Målet med reformerna på dessa områden är att skapa

förutsättningar för en uthållig hög tillväxt, där

sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar

fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar

och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta

ökande behov utan att hotas av krympande

skattebaser, och där statens finanser inte raseras

vid nästa lågkonjunktur. Det behövs en ny ekonomisk

politik som syftar till att långsiktigt stärka

incitamenten till företagande, arbete och förkovran.

Politiken måste också präglas av en insikt om de

ändrade förutsättningar som följer av en alltmer

integrerad världsekonomi.

Utan företag förtvinar Sverige. Utan företagare

blir det inga långsiktigt livskraftiga företag.

Villkoren för företag och företagare är inte

tillräckligt bra i Sverige för närvarande. När

Sverige nu befinner sig i en högkonjunktur och de

omedelbara statsfinansiella problemen inte är akuta

måste tillfället tas att lägga grunden för en

politik som leder till att tillväxten blir god och

långsiktig. Nu måste permanent goda villkor för jobb

och företagande skapas. Utskottet är övertygat om

att det är absolut nödvändigt att förbättra

villkoren för företagande. Grunden för företagande

är det privata ägandet. Företagandet har utvecklats

alldeles för långsamt. Politiken måste ta hänsyn

till de förändringar i förutsättningar som den ökade

internationaliseringen innebär med ökad konkurrens,

rörligare skattebaser, större tryck på avreglering

m.m. Goda villkor för företagande har många

dimensioner. Det måste finnas ett bra företagsklimat

både nationellt och regionalt. En god

företagspolitik måste tillse att det offentliga i

princip inte konkurrerar med privata företag.

Eftersom de mål som regeringen formulerar för de

olika verksamhetsområdena tar sin utgångspunkt i en

felaktigt utformad näringspolitik avstyrker

utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för

de olika verksamhetsområdena utifrån de riktlinjer

för näringspolitiken som utskottet här angivit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande mål

att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 moment 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Mål (mom. 1)

Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

mål bort ha följande lydelse:

Regeringen begär i årets budgetproposition

godkännande av de övergripande mål som redovisas för

de olika verksamhetsområdena. Enligt utskottets

mening är dock den näringspolitik som regeringen

förordar inte den som krävs för att uppnå tillväxt

och utveckling i ekonomin. Som konstateras i en

reservation (c) i finansutskottets betänkande

1999/2000:FiU1 går det nu bra för Sverige.

Centerpartiet var med och tog ett betydande ansvar

för att skapa de förutsättningar som nu gör att

tillväxten ökar, sysselsättningen stiger och

arbetslösheten sjunker. Utskottet vill dock erinra

om att det inte är alla människor som får del av

tillväxten. Tillväxten är ojämnt fördelad. I vissa

regioner ökar produktionen mycket kraftigt och

sysselsättningen stiger snabbt, medan tillväxten i

andra regioner fortfarande är mycket svag och

arbetslösheten hög. Det är inte bara med avseende på

tillväxttakten som skillnaderna inom landet är

stora; även storleken på bruttoregionalprodukten

visar på stora ekonomiska skillnader.

Enligt utskottets mening bör det långsiktiga målet

för den ekonomiska politiken vara en miljömässigt

och socialt hållbar ekonomi. Företagande och

kreativitet måste få goda möjligheter att blomstra.

De hinder som finns för företagande måste rivas

genom sänkt skatt, enklare regler och ökad

flexibilitet. Företagande och sysselsättning måste

frodas i hela landet, och socialt ansvar och

gemenskap skall prägla samhället och ge trygghet år

alla. Jämställdheten och jämlikheten måste öka inom

alla områden i samhället. Decentralisering, trygghet

och miljöhänsyn skall vara ledorden i den ekonomiska

politiken. Statsfinanserna skall präglas av

stabilitet och balans. Avbetalningen av statsskulden

bör vara högre i högkonjunktur för att skapa

handlingsutrymme i lågkonjunktur.

Eftersom de mål som regeringen formulerar för de

olika verksamhetsområdena tar sin utgångspunkt i en

felaktigt utformad näringspolitik avstyrker

utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för

de olika verksamhetsområdena utifrån de riktlinjer

för näringspolitiken som utskottet här angivit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande mål

att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 moment 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Nationellt resurscentrum för kvinnor

(mom. 4)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet

om nationellt resurscentrum för kvinnor bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås att anslaget till NUTEK:s

förvaltning (A 1) skall tillföras 2,5 miljoner

kronor för att integrera verksamheten vid Nationellt

resurscentrum för kvinnor (NRC). Denna verksamhet

avses bli en del av NUTEK:s ordinarie verksamhet,

och NUTEK skall ges i uppdrag att se över hur detta

bör ske. I de tre motionerna 1999/2000:N327 (kd),

1999/2000:

N359 (c) och 1999/2000:N283 (fp) framförs farhågor

för att den berörda verksamheten kommer att

försvagas om NRC skall integreras i NUTEK:s

ordinarie verksamhet.

Utskottet anser att en viktig uppgift inom

näringspolitiken är att särskilt stödja kvinnors

företagande. Det finns en stor utvecklingspotential

bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening

är det angeläget att fler kvinnor blir företagare.

Att identifiera vilka omständigheter som utgör

hinder för kvinnor att starta företag och vidta

åtgärder för att eliminera dessa är, enligt

utskottets mening, en angelägen uppgift inom

näringspolitiken.

Enligt utskottets mening har NRC-verksamheten varit

positiv för arbetet med att främja kvinnors

företagande. Utskottet anser, i likhet med vad som

anförs i de nyssnämnda motionerna, att regeringens

förslag om att integrera NRC-verksamheten i NUTEK:s

ordinarie verksamhet riskerar att försvaga den

förstnämnda verksamheten. Visserligen kan det

framstå som positivt att den verksamhet som har

bedrivits inom ramen för NRC skall genomsyra hela

verksamheten vid NUTEK, men utskottet har i detta

avseende en något mer avvaktande hållning än

regeringen. Risken är uppenbar att det som skall

vara "allas ansvar" i stället blir "ingens ansvar".

Erfarenheterna från arbetet med de regionala

tillväxtavtalen visar att jämställdhetsaspekter inte

automatiskt beaktas, utan att särskilda insatser

fortfarande kan vara nödvändiga. Att knyta ett råd

eller en referensgrupp till NRC-verksamheten anser

utskottet inte är en tillräcklig åtgärd. En

tydligare markering behöver göras, t.ex. genom att

verksamheten i regleringsbrevet tilldelas en

särskild anslagspost. Riksdagen bör göra ett

uttalande härom, varigenom de tre motionerna i sak

blir tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande nationellt resurscentrum

för kvinnor

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:N283,

1999/2000:N327 och 1999/2000:N359 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Turism (mom. 5)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

turism bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening - och i likhet med vad som

anförs i motion 1999/2000:N292 (fp) - bör en

utvärdering av de statliga insatserna på

turistområdet göras. Liknande synpunkter har

tidigare framförts i motioner från

Kristdemokraterna. Skälen för att en utvärdering bör

göras är flera. Ett skäl är att all statlig

verksamhet bör granskas kontinuerligt. Den nuvarande

organisationen på turistområdet har varit i kraft i

mer än fyra år, vilket gör det motiverat med en

utvärdering. Ett annat skäl är risken för

konkurrenssnedvridning. Offentlig näringsverksamhet

och bidrag till enskilda företag riskerar att

snedvrida konkurrensen inom turistnäringen.

Ytterligare ett skäl för utvärdering är behovet av

att utreda om effektivitetsvinster kan uppnås genom

en annan organisation. Till exempel bör det

övervägas om en sammanslagning och/eller överföring

av TuristRådets verksamhet till utrikesförvaltningen

skulle innebära en effektivisering av verksamheten.

Den av utskottet förordade utvärderingen bör

genomföras av Riksdagens revisorer. Granskningen bör

gälla såväl de instanser som handhar de statliga

medlen som organisationen i sig.

Vidare bör riksdagen anmoda regeringen att utreda

hur de nu gällande målen för turistfrämjandet bör

formuleras. I avvaktan på den av utskottet förordade

utvärderingen bör anslagsnivån för turistfrämjandet

hållas oförändrad.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom

vad utskottet här har anfört. Därmed blir motion

1999/2000:N292 (fp) tillgodosedd i berörda delar och

tillstyrks. Den andra här aktuella motionen,

1999/2000:N326 (s), i vilken ökad internationell

marknadsföring av Sverige som turistland förordas,

avstyrks samtidigt av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande turism

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N292

yrkandena 1(5 och 7 och med avslag på motion

1999/2000:N326

a) som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört i berörda delar,

b) som sin mening ger Riksdagens revisorer

till känna vad utskottet anfört i berörda delar.

5. Patent- och registreringsverkets

handläggningstider (mom. 7)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

Patent- och registreringsverkets handläggningstider

bort ha följande lydelse:

I motionerna 1999/2000:N273 (m, kd, fp) och

1999/2000:N387 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om

snabbare behandling av ansökningar om patent och

förkortade handläggningstider hos Patent- och

registreringsverket (PRV). Utskottet anser - i

likhet med motionärerna - att det är viktigt att det

kommer fram många innovationer i det svenska

näringslivet. Den tidsutdräkt som handläggningen av

olika ansökningar kan vara förenad med kan

emellertid innebära stora kostnader för

småföretagen.

Som tidigare redovisats har regeringen påbörjat ett

arbete rörande handläggningstider hos olika

myndigheter, bl.a. PRV. Detta arbete bör dock

bedrivas med större kraft och med sikte på konkreta

och omedelbara resultat. För att främja detta bör

riksdagen göra ett uttalande till regeringen om

förkortade handläggningstider hos PRV. Därmed blir

de nämnda motionerna tillgodosedda i berörda delar

och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande Patent- och

registreringsverkets handläggningstider

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N273

yrkande 1 och 1999/2000:N387 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

6. Sveaskog AB (mom. 8)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

Sveaskog AB bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall konkurrensutsatt

verksamhet - som grundprincip - bedrivas i privat

regi och inte i statlig. Med en privatisering av

statliga företag uppnås en tydligare ägarroll,

kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad

aktiespridning. När det gäller Sveaskog anser

utskottet att bolaget av principiella skäl bör

säljas så snart det är möjligt. Därvid bör, som

anförs i de fyra motionerna 1999/2000:N234 (m),

1999/2000:N256 (kd), 1999/2000:MJ312 (c) och

1999/2000:N219 (c), försäljning främst ske till

enskilda.

Regeringen begär i propositionen riksdagens

godkännande att få lägga över statens nuvarande

ägande i Sveaskog till ett aktiebolag för att - med

hänsyn till aktiebolagslagstiftningen - kunna

möjliggöra tvångsinlösen av de aktier som inte är i

statens ägo och som avser 1 % av aktierna i

Sveaskog. När tvångsinlösen är slutförd kommer

ägandet till aktierna i Sveaskog att överföras

direkt till staten och förvaltas av

Näringsdepartementet. Utskottet tillstyrker ett

sådant bemyndigande, med det tillägg om

vidareförsäljning som nyss angivits.

I motionerna berörs också frågan om styrningen av

Sveaskog och att naturvårdshänsyn och

regionalpolitiska hänsyn skall tas. Utskottet delar

de synpunkter som förs fram i motionerna i dessa

avseenden. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med en redovisning av strategin för det statliga

ägandet i Sveaskog, en strategi som bör utformas med

utgångspunkt från vad som anges i motionerna. Därmed

tillstyrker utskottet motionerna också i dessa

delar.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande Sveaskog AB

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 24 moment 9 och motionerna

1999/2000:MJ312 yrkande 3, 1999/2000: N219,

1999/2000:N234 och 1999/2000:N256

a) bemyndigar regeringen att i samband med

tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB överföra

statens aktier till ett aktiebolag,

b) som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 3)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola

Sundell (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001

och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Fler och fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden, och den sociala

tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att

hushållen får en större ekonomisk självständighet.

Friheten att välja bidrar till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken, deltar vi inte i utskottets beslut

avseende moment 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande

1999/2000:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädarna för Moderata

samlingspartiet i en reservation (21) lagt fram

förslag till totala utgifter på statsbudgeten och

fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här

aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den

föreslagna ramen en minskning med 57,1 miljoner

kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den

minskade ramen borde fördelas på olika anslag

framgår av motion 1999/2000:N375 (m) och av bilaga

1.

Till anslaget till teknisk forskning och utveckling

borde således ha anvisats 110 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. De av regeringen tidigare

genomförda, mycket kraftiga besparingarna på detta

anslag hotar på sikt de svenska företagens

teknikförsörjning och konkurrenskraft. Också

regeringens tidigare besparing på anslaget till

STATT innebär att tillgången på värdefull teknisk

information för svenskt näringsliv försämras. Denna

verksamhet borde i stället tillföras 2 miljoner

kronor. Vidare borde anslaget till

småföretagsutveckling tillskjutas ytterligare 5

miljoner kronor för en resursförstärkning till

SimpLexgruppen och till NUTEK:s verksamhet med

såddfinansiering.

En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar

välståndet. Konkurrensverket bedriver en mycket

viktig verksamhet, varför dess ställning bör

stärkas. Anslaget bör ökas med 5 miljoner kronor, så

att arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan

intensifieras. Även anslaget till Marknadsdomstolen

bör ökas - med 1 miljon kronor.

I vårt budgetförslag förordades också att fem

anslag skulle slopas helt eller i huvudsak, nämligen

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5), Stöd

till kooperativ utveckling (A 3), Konsumentverket (F

2), Stöd till konsumentorganisationer (F 5) och

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. (G 3). Motsvarande medel som

regeringen föreslår för näringslivsutveckling i

Östersjöregionen bör i stället anslås på

biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7.

De näringspolitiska insatserna bör syfta till att

skapa ett generellt bra näringsklimat, och olika

företagsformer bör behandlas lika i regel- och

skattesystem. Då kan ett särskilt anslag för

kooperativ utveckling inte motiveras. Anslaget till

Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl

minskas. Verket bör kompensera besparingen genom

rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering.

Konsumentorganisationer bör bedriva en verksamhet

som är mer självfinansierad. Av denna anledning

finner vi det motiverat att sänka anslaget till

konsumentorganisationerna. Eftersom regeringen inte

har aviserat någon omfattande privatisering av

statliga företag kan G 3-anslaget i huvudsak utgå.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 3)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001

och 2002.

I finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädarna för Kristdemokraterna i en reservation

(22) lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning

med 153 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motion 1999/2000:N384 (kd)

och av bilaga 1. Då Kristdemokraternas budgetförslag

är en helhet är det i detta andra steg av

budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut

avseende fördelning av den beslutade ramen på olika

anslag inom utgiftsområdet. Vi deltar således inte i

utskottets beslut avseende moment 3 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande

redovisar vi vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.

Anslaget till näringslivsutveckling i

Östersjöregionen bör slopas. Kristdemokraterna

ställer sig avvisande till statligt stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser.

Vidare anser vi att anslaget till kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning

bör företag som är verksamma på en konkurrensutsatt

marknad inte ägas av staten. Statliga företag bör

avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,

varför något anslag för omstrukturering alltså inte

är nödvändigt. Vi anser också att en effektivisering

av NUTEK:s verksamhet bör kunna genomföras och att

anslaget till myndigheten kan minskas med 11

miljoner kronor. Den av regeringen föreslagna

ökningen av anslaget till Konsumentverket bör

minskas med 3 miljoner kronor.

För att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi med

likadana spelregler för alla företag på marknaden

borde anslaget till Konkurrensverket öka med 3

miljoner kronor. Därmed skulle Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål öka.

Anslaget till STATT borde vidare ökas med 3 miljoner

kronor. Regeringens förslag att den av riksdagen för

år 1998 beslutade sänkta nivån av anslaget till

STATT skall gälla även för den kommande

treårsperioden är inte förenligt med de ambitioner

som bör prägla näringspolitiken. Bevakning av och

rapportering om den tekniska och industriella

utvecklingen inom olika industrinationer är av stor

vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett

konkurrenskraftigt industriland.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 3)

Åke Sandström (c) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001

och 2002.

I finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädaren för Centerpartiet i en reservation (23)

lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en ökning

med 111 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den ökade ramen borde fördelas på olika

anslag framgår av motion 1999/2000:N373 (c) och av

bilaga 1. Då Centerpartiets budgetförslag är en

helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning av den beslutade ramen på olika anslag

inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i

utskottets beslut avseende moment 3 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande

redovisar jag vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.

Fyra nya anslag borde införas under utgiftsområdet.

Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige tvingas

arbeta med betydligt högre kostnader i form av

skatter och avgifter än vad som är fallet för

motsvarande näringar i konkurrentländerna, varför

den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i

stort behov av konkurrenshöjande insatser. Det bör

avsättas 90 miljoner kronor för en satsning på

forskning och utveckling inom livsmedelssektorn.

Under år 2000 bör också 2 miljoner kronor anvisas

till ett program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling. Vidare bör det ske satsningar

på trädgårdsnäringen, innebärande ett stödprogram

för strukturomvandling av växthusodlingen till en

kostnad om 7 miljoner kronor. Dessutom bör 15

miljoner kronor anvisas som en kollektiv resurs för

trädgårdsbranschens utveckling.

Jag anser också att anslaget till exportfrämjande

verksamhet borde ökas med 25 miljoner kronor. De

ökade medlen skall användas för att stärka den

svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige

importerar för närvarande mer miljöanpassad teknik

än som exporteras.

I enlighet med det moratorium för reala

anslagsökningar till statliga myndigheter som

Centerpartiet förordar i sin budgetmotion

1999/2000:Fi211 (c) anser jag att minskningar borde

göras på sex anslag, nämligen NUTEK:s

förvaltningsanslag (A 1) - med 2,5 miljoner kronor,

SGU:s undersökningsverksamhet (A 5) - med 6 miljoner

kronor, Rymdverksamhet (D 3) - med 9,8 miljoner

kronor, Kommerskollegium (E 1) - med 2,2 miljoner

kronor, Konsumentverket (F 2) - med 5,1 miljoner

kronor samt Allmänna reklamationsnämnden (F 3) - med

2 miljoner kronor.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 3)

Eva Flyborg (fp) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001

och 2002.

I finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädaren för Folkpartiet i en reservation (24)

lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning

med 149 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motion 1999/2000:Fi212 (fp)

och av bilaga 1. Då Folkpartiets budgetförslag är en

helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning av den beslutade ramen på olika anslag

inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i

utskottets beslut avseende moment 3 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande

redovisar jag vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.

I en liberal politik är en fungerande konkurrens

viktig. Jag anser att Konkurrensverket borde

förstärkas med 10 miljoner kronor och att

ytterligare 6 miljoner kronor borde anslås till

konkurrensforskningen. Den s.k Östersjömiljarden

borde återkallas, och i stället borde medel anslås

till kärnkraftssäkerhetshöjande åtgärder i Sveriges

närområde, i Östeuropa. Folkpartiet anser det både

ideologiskt viktigt och ekonomiskt motiverat att

sälja ut företag i betydande omfattning. Kostnaderna

för omstrukturering av de statliga företagen bör

täckas av dessa försäljningsintäkter, varför det

aktuella anslaget till kostnader för omstrukturering

av vissa statligt ägda företag borde slopas. Vidare

borde anslaget till stöd till kooperativ utveckling

tas bort.

5. Stöd till varvsindustrin (mom 6)

Lennart Beijer och Gunilla Wahlén (båda v) anför:

Vi vill framhålla att det är av största vikt att

regeringen mycket noga följer frågan om avvecklingen

av rena driftsstöd till varvsindustrin. Alltsedan

Sverige ensidigt avskaffade varvsstödet vid

årsskiftet 1992/93 har utskottet och riksdagen vid

återkommande tillfällen behandlat frågan. Varje gång

har utskottet betonat vikten av

konkurrensneutralitet för den svenska varvsindustrin

i förhållande till varvsindustrin i

konkurrentländerna. Utskottet har också hänvisat

till överenskommelser inom OECD och EU om att

driftsstödet till varvsindustrin skall upphöra;

tidpunkterna för detta har dock ständigt skjutits

framåt. Vi bedömer att det är stor sannolikhet för

att den tidsgräns som satts för upphörande av

driftsstödet till varvsindustrin inom EU, dvs. den

31 december 2000, kommer att skjutas framåt. Det

finns redan indikationer på att vissa EU-länder

avser att bibehålla sina driftsstöd efter den

angivna tidpunkten. Vi vill därför understryka

betydelsen av att regeringen agerar skyndsamt så

fort mer entydiga belägg skulle föreligga för att

driftsstöd kommer att fortsätta att tillämpas efter

den 31 december 2000 och att regeringen återkommer

till riksdagen i frågan, lämpligen i 2000 års

ekonomiska vårproposition.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000

inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

(kd), (c) och (fp) har

avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringens

typ förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Närings- och (ram.) 223 209 -11 000 -

teknikutvecklingsverket: Förvalt-

ningskostnader

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Småföretagsutveckling (ram.) 189 062 +5 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Stöd till kooperativ utveckling (ram.) 20 000 -20 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Turistfrämjande (ram.) 81 461

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Sveriges geologiska (ram.) 139 714 -

undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Sveriges geologiska (ram.) 4 831

undersökning: Geovetenskap-

lig forskning

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Sveriges geologiska (ram.) 40 000

undersökning: Miljösäkring av

oljelagringsanläggningar m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Fortsatt program för (res.) 180 000

småföretagsutveckling, för-

nyelse och tillväxt

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Miljöteknikdelegationen (obet.) 10 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 10 Forskning och utveckling inom (ram.) +9

livsmedelssektorn

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

A 11 Program för gårdsbaserad (ram.) +

livsmedelsförädling

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

A 12 Stödprogram för (ram.) +

strukturomvandling av växthus-

odlingen (nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

A 13 Kollektiv resurs för (ram.) +1

trädgårdsbranschen

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Patentbesvärsrätten (ram.) 13 040

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Styrelsen för ackreditering och (ram.) 17 200

teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Styrelsen för ackreditering och (ram.) 9 947

teknisk kontroll:

Bidrag till riksmätplatser

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Elsäkerhetsverket (ram.) 37 666

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Bidrag till standardisering, (ram.) 78 866

provnings- och mättek-

nisk FoU m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Konkurrensverket (ram.) 63 529 +5 000 +3 000

-------------------------------------------------------------------------------

C 2 Konkurrensforskning (ram.) 6 067

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

D 1 Teknisk forskning och utveckling (ram.) 688 588 +110

000

-------------------------------------------------------------------------------

D 2 Rymdstyrelsen: (ram.) 15 024

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------------------------

D 3 Rymdverksamhet (ram.) 534 493 -

-------------------------------------------------------------------------------

D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges (obet.) 29 892 +2 000 +3 000

teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet

-------------------------------------------------------------------------------

D 5 Bidrag till(obet.) 5 359

Ingenjörsvetenskapsakademien

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

E 1 Kommerskollegium (ram.) 56 776 -

-------------------------------------------------------------------------------

E 2 Exportfrämjande verksamhet (ram.) 178 656 +2

-------------------------------------------------------------------------------

E 3 AB Svensk Exportkredits (ram.) 1 172

statsstödda exportkre-

ditgivning

-------------------------------------------------------------------------------

E 4 Investeringsfrämjande (ram.) 49 393

-------------------------------------------------------------------------------

E 5 Näringslivsutveckling i (ram.) 100 000 -100 000 -100 000

Östersjöregionen

-------------------------------------------------------------------------------

E 6 Avgifter till internationella (ram.) 16 810

handelsorganisationer

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

F 1 Marknadsdomstolen (ram.) 4 941 +1 000

-------------------------------------------------------------------------------

F 2 Konsumentverket (ram.) 84 340 -15 000 -3 000 -

-------------------------------------------------------------------------------

F 3 Allmänna reklamationsnämnden (ram.) 16 132 -

-------------------------------------------------------------------------------

F 4 Fastighetsmäklarnämnden (ram.) 7 247

-------------------------------------------------------------------------------

F 5 Stöd till konsumentorganisationer (ram.) 6 100 -5 100

-------------------------------------------------------------------------------

F 6 Stöd till konsumentforskning (ram.) 679

-------------------------------------------------------------------------------

F 7 Bidrag till miljömärkning av(obet.) 3 600

produkter

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

G 1 Täckande av förluster vid viss (ram.) 4 000

garantigivning, m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

G 2 Medel till AB Göta kanalbolag för(obet.) 15 000

upprustning

och drift av kanalen

-------------------------------------------------------------------------------

G 3 Kostnader för omstrukturering av (ram.) 45 000 -40 000 -45 000

vissa statligt

ägda företag, m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

G 4 Avgifter till vissa (ram.) 5 519

internationella organisationer

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 2 983 313 -57 100 -153 000 +1

-------------------------------------------------------------------------------

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om

elektromagnetisk kompatibilitet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1512)

om elektromagnetisk kompatibilitet[1]

dels att nuvarande 5 § skall betecknas 8 §,

dels att det i lagen skall införas nya

bestämmelser, 5-7 §§ samt närmast före 5 § en ny

rubrik av följande lydelse.

---------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ansvarsbestämmelser

---------------------------------------------------------------

5 §

---------------------------------------------------------------

Till böter eller fängelse i

högst ett år döms den som

uppsåtligen eller av

oaktsamhet bryter mot

föreskrift som har meddelats

med stöd av 1 §.

---------------------------------------------------------------

6 §

---------------------------------------------------------------

Ansvar enligt denna lag skall

inte dömas ut om gärningen är

belagd med straff i

brottsbalken eller om

överträdelsen är ringa.

---------------------------------------------------------------

7 §

---------------------------------------------------------------

Den som har åsidosatt ett

vitesföreläggande döms inte

till ansvar enligt denna lag

för gärning som omfattas av

föreläggandet.

---------------------------------------------------------------

-----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av nuvarande 5 § 1995:1725