Bet. 1999/2000:NU11

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU11

Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barse-

bäcksverket, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

NU11

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:63 om godkännande av avtal om ersättning i

samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.,

dels fem motioner som väckts med anledning av propositionen.

Yttrande i ärendet har avgivits av finansutskottet (1999/2000:FiU2y) och

skatteutskottet (1999/2000:SkU7y). Yttrandena återges i bilagorna 2 och 3.

Företrädare för riksdagens utredningstjänst har på

utskottets begäran redovisat en analys av det

träffade avtalet om ersättning i samband med

stängning av Barsebäcksverket. Vidare har statens

förhandlare om avtalet, f.d. generaldirektören Kaj

Janérus, inför utskottet lämnat kompletterande

upplysningar om avtalet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna de åta-

ganden för staten som följer av avtalet om ersättning i samband med stäng-

ningen av Barsebäcksverket samt bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder

som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och

tillämpning. Vidare tillstyrks det framlagda förslaget till lag om särskilda

skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling. Samtliga motionsyrkanden av-

styrks av utskottet.

I en reservation (m, kd, fp) föreslås att propositionen skall avslås; där häv-

das att stängningen av den första reaktorn i Barsebäck har inneburit en för-

sämring för elförsörjningen, miljön, industriklimatet och ekonomin i landet.

Det framhålls också att det träffade avtalet om ersättning inte är förenligt

med bestämmelserna i budgetlagen och med gängse skattemässiga principer.

Med hänvisning till denna reservation har företrädarna för nämnda partier

avstått från att delta i utskottets fortsatta beredning av förslagen i

propositio-

nen.

Miljöpartiets representant anser att det aktuella avtalet är ett belägg för att

det blir mycket dyrt för staten att avveckla kärnkraftsreaktorer utan ekono-

miska styrmedel och utan att den nuvarande avvecklingslagen ändras. Hon

föreslår i en reservation att det skall klargöras för Vattenfall AB att eventu-

ella övervinster för Vattenfall med anledning av avtalet kommer att påverka

statens krav på inleveranser från bolaget. I en ytterligare reservation (mp)

förordas att riksdagen till regeringen skall uttala att ett godkännande av de

åtaganden som följer av avtalet om ersättning i samband med stängning av

Barsebäcksverket inte skall utgöra grund för eventuella framtida överens-

kommelser om avveckling av kärnkraftsreaktorer.

Propositionen

I proposition 1999/2000:63 föreslås att riksdagen

dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om ersättning i

samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats till propositionen

som bilaga 1 samt bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs

för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning,

dels antar regeringens förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid

kärnkraftsavveckling.

Lagförslaget återges i bilaga 1.

Motionerna

1999/2000:N22 av Roy Hansson (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statens kostnader för avveckling av Barsebäck inte redovisats

på ett överskådligt sätt,

3. att riksdagen beslutar att inte medge ikraftträdande av skatteregler retro-

aktivt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:N23 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1999/2000:63.

1999/2000:N24 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den del av ersättningen till Vattenfall som i framtiden visar sig

vara överkompensation med hänsyn till verkligt utfall på kraftpriser och

produktionskostnader skall återföras till staten genom ökade inleveranskrav

på Vattenfall,

2. att riksdagen, om åtagandena enligt Barsebäcksavtalet godkänns, som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksda-

gens godkännande av de åtaganden som följer av Barsebäcksavtalet inte

utgör grund för praxis för eventuella framtida överenskommelser om av-

veckling av kärnkraftsreaktorer.

1999/2000:N25 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om propositionens oförenlighet med principerna för bruttoberäkning-

ar inom budgetbehandlingen.

1999/2000:N26 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om statliga åtaganden som följd

av avtalet om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket,

2. att riksdagen avslår förslaget om särskilda skattebestämmelser vid kärn-

kraftsavveckling.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen beslutade i juni 1997 om avställning av de två kärnkraftsreakto-

rerna i Barsebäck (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12). Bortfallet av el

skall kompenseras genom effektivare energianvändning, konvertering från

elvärme, hushållning med el samt tillförsel av el från andra energikällor.

Enligt beslutet skulle förhandlingar upptas med Sydkraft AB om en stäng-

ning av en första reaktor i Barsebäck före den 1 juli 1998 och en andra reak-

tor före den 1 juli 2001. Ett villkor för avställningen av den andra reaktorn ä

att bortfallet av el kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och

minskad användning av el, vilket riksdagen skall ges möjlighet att pröva.

Regeringen förordnade kort efter beslutet i juni 1997 f.d. generaldirektören

Kaj Janérus att vara statens förhandlare i frågan om kompensation till Syd-

kraft AB för den indragna rätten att driva kärnkraftverket i Barsebäck. Till

sitt förfogande fick han juridisk, ekonomisk och kärnteknisk expertis som

rådgivare i arbetet.

Med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling, som trädde i

kraft den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:176, bet. 1997/98:NU5) beslutade

regeringen i februari 1998 att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1

för att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid utgången av juni 1998. Sedan

reaktorns ägare hos Regeringsrätten ansökt om rättsprövning av regeringens

beslut och yrkat att beslutet skulle upphävas, förordnade Regeringsrätten i

maj 1998 att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla. I sin senare do

den 16 juni 1999, förklarade Regeringsrätten att regeringens beslut skulle stå

fast, dock att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 inte skulle upp-

höra förrän vid utgången av november 1999.

Efter förslag i den ekonomiska vårpropositionen 1998 bemyndigade riks-

dagen regeringen (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27) med anledning av

beslutet om avveckling av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig faststäl-

lelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft

AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en

överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten

direkt eller indirekt förfogar över.

Efter Regeringsrättens dom fortsatte de redan tidigare inledda förhandling-

arna mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB om ett avtal om ersätt-

ning i samband med en stängning av Barsebäcksverket. Ett sådant avtal

träffades, med förbehåll för parternas slutliga godkännande, den 30 novem-

ber 1999. Samma dag upphörde Barsebäck 1 att leverera el till kraftnätet.

I den nu aktuella propositionen påpekas att det redan i inledningsskedet

under förhandlingarna med ägaren till Barsebäcksverket framkom att de två

reaktorerna i kärnkraftverket är så starkt tekniskt sammanflätade i anlägg-

ningen att det inte är görligt att ta fram helt separata kalkyler för respektiv

reaktor i olika situationer. Det avtal som förhandlats fram har därför utfor-

mats så att dess regelverk kan tillämpas även på reaktorn Barsebäck 2, om

och när den reaktorn ställs av med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling.

På grund härav anser regeringen att den direkta tillämpligheten av det träffa-

de avtalets regelverk även på Barsebäck 2 innebär att det tidigare nämnda

bemyndigandet från riksdagen inte kan anses omfatta hela detta avtal.

Regeringen har vidare riksdagens bemyndigande (prop. 1999/2000:1, bet.

1999/2000:NU3) att överskrida det under år 1998 uppförda ramanslaget

(B 11) Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, om det

behövs därför att ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet (1 miljon

kronor) inte hinner inväntas. Regeringen har nyligen i sitt förslag till

tilläggsbudget för år 2000 i den ekonomiska vårpropositionen (prop.

1999/2000:100) lagt fram förslag om ett nytt anslag (B 10) om 430 miljoner

kronor för finansieringen av ersättningarna till följd av vissa kostnader för

avvecklingen av Barsebäck 1. Utskottet kommer att behandla detta förslag

jämte motioner i ett yttrande (1999/2000:NU7y) till finansutskottet.

Avtalet om ersättning i samband med stängning av

Barsebäcksverket

Allmänt om avtalet

Syftet med det träffade avtalet är att reglera på vilket sätt som Sydkraft AB

skall kompenseras av staten för stängning av de båda kärnkraftsreaktorerna i

Barsebäcks kärnkraftverk (B1 och B2) med stöd av den s.k. avvecklingsla-

gen. Vattenfall AB har förklarat sig berett att på affärsmässiga villkor med-

verka genom att lämna Sydkraft ersättning i form av kraftproduktion som

motsvarar bortfallet vid stängning av såväl reaktor B1 som reaktor B2.

Staten och Vattenfall har kommit överens om att Sydkraft skall erhålla er-

sättning i form av en andel i Ringhals kärnkraftverk vid stängning av B1

respektive B2 samt om ersättning till Vattenfall för den andel i Ringhalsver-

ket som bolaget överlåter till Sydkraft. Överenskommelsen i avtalet mellan

staten, Sydkraft och Vattenfall kan beskrivas på följande sätt.

Barsebäck Kraft AB (BKAB) äger Barsebäcks kärnkraftverk och dess två

reaktorer B1 och B2 samt de fastigheter på vilka dessa är belägna. Dessa

fastigheter överlåts på tillträdesdagen till Sydsvenska Värmekraftaktiebola-

get (SVKAB), som är ensam ägare till BKAB och ett helägt dotterbolag till

Sydkraft. SVKAB överlåter samma dag i sin tur nyttjanderätten till reaktor

B2 till BKAB för ett vederlag som motsvarar köpeskillingen för de fastighe-

ter på vilka reaktorerna B1 och B2 är belägna. På uppdrag av SVKAB ombe-

sörjer BKAB avställnings- och servicedrift av reaktor B1.

Vattenfall har under år 1999 överlåtit de fyra reaktorerna i Ringhals kärn-

kraftverk (R1-R4) med tillhörande fastigheter till ett helägt dotterbolag,

Ringhals AB (RAB). SVKAB överlåter på tillträdesdagen aktierna i BKAB

till RAB såsom apportegendom. Sydkraft och Vattenfall sammanför därmed

produktionen i Barsebäcksverket och Ringhalsverket i en gemensamt ägd

koncern. Sydkrafts tillskott till den gemensamma koncernen består dels av

kraft producerad i reaktor B2, dels av de belopp som staten betalar som er-

sättning till BKAB för att kraftproduktionen vid B1 upphör. Vattenfalls

tillskott till den gemensamma koncernen består av reaktorerna R1-R4 jämte

den kraft som produceras där.

Enligt avtal mellan bolagen skall de erhålla kraftleveranser från den ge-

mensamma koncernen i proportion till aktieinnehavet. Sydkrafts ägarandel i

den gemensamma koncernen uppgår till 25,8 %. Genom denna ägarandel får

Sydkraft över tiden lika stora kraftleveranser från den gemensamma koncer-

nen som bolaget hade fått från Barsebäcksverket om B1 inte hade stängts.

Vattenfalls ägarandel i den gemensamma koncernen uppgår till 74,2 %,

vilket innebär att Vattenfall får mindre framtida kraftleveranser från den

gemensamma koncernen än företaget hade fått från Ringhalsverket om detta

drivits vidare som ett av Vattenfall helägt kraftverk. De minskade leveran-

serna till Vattenfall motsvarar i princip den leveranskapacitet som bortfallit

samband med stängningen av B1. Vid en senare stängning av reaktor B2 med

stöd av avvecklingslagen ökar Sydkrafts andel av den gemensamma koncer-

nen enligt samma princip.

Ersättning för den stängda reaktorn B1

Som nämnts erhåller Sydkraftskoncernen som ersättning för minskad pro-

duktionskapacitet till följd av stängningen av B1 en ägarandel i RAB-

koncernen om 25,8 %. Ägarandelen ger Sydkraft tillgång till motsvarande

kraftvolym över tiden som BKAB bedöms ha producerat om B1 hade kunnat

drivas under sammanlagt 40 år. Sydkraftskoncernens kostnader för den kraft

man erhåller från RAB-koncernen beräknas motsvara kostnaderna för mot-

svarande produktion i BKAB om B1 drivits vidare under 40 år, med beak-

tande av en årlig kompensationsersättning för produktionskostnadsskillnader

som Sydkraftskoncernen skall erlägga till Vattenfall. Sammantaget får Syd-

kraftskoncernen således genom ägarandelen i RAB-koncernen tillgång till

samma kraftvolym till samma kostnad som man skulle ha erhållit från BKAB

om reaktor B1 hade drivits vidare med 40 års drifttid.

Storleken på Vattenfalls ersättning för den ägarandel som bolaget avstår i

RAB är resultatet av de förhandlingar som förts mellan parterna dels om

värdet på reaktorerna i RAB-koncernen, dels om produktionskostnadsskill-

naderna mellan Ringhals- och Barsebäcksverken. Den sammanlagda ersätt-

ningen består av ett av staten utfärdat skuldebrev (om 2 639 miljoner kro-

nor), SVKAB:s betalningar till RAB av produktionskostnadsskillnaden samt

en ägarandel om 74,2 % i reaktor B2. Staten utfärdar skuldebrevet som

överlämnas till BKAB, men Vattenfall kan enligt avtalet tillgodogöra sig

hela värdet av skuldebrevet.

Utgångspunkt för förhandlingarna om värdet på reaktorerna har varit en

real kassaflödesvärdering efter inkomstskatt om 28 % för de reaktorer som

ingår i RAB-koncernen, dvs. reaktorerna R1-R4 i Ringhalsverket och reaktor

B2 i Barsebäcksverket. Kassaflödet har beräknats utifrån antagandet att

reaktorerna har 40 års drifttid med beaktande av följande huvudfaktorer.

- Som kalkylränta efter beräknad inkomstskatt har använts en långfristig

riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001) med ett till-

lägg om 2,5 procentenheter.

- De antaganden om elprisutvecklingen som har legat till grund för beräk-

ningen utgår från att elpriset ökar från 17 öre per kWh år 2000 till 26 öre per

kWh år 2015. Ökningen är 0,5 öre per kWh per år t.o.m. år 2003. Under

perioden 2003-2007 antas prisökningen vara 1-2,5 öre per år, följt av kon-

stanta priser under åren 2007-2011 samt 26 öre per kWh åren 2012-2015.

- Bedömningar av reaktorernas sannolika framtida lastfaktor, dvs. faktisk

produktionsförmåga, produktionskostnader samt investeringsbehov, har skett

på grundval av tekniska och ekonomiska analyser och utvärderingar av re-

aktorerna B1 och B2 och R1-R4 som genomförts av oberoende expertis som

stått till förhandlarens förfogande tillsammans med företagens specialister.

Analyserna av lastfaktor, produktionskostnader och investeringsbehov har

även legat till grund för tidigare nämnda förhandlingar om ersättning för

produktionskostnadsskillnader.

Statens skuldebrev om 2 639 miljoner kronor löper med ränta och skall

amorteras genom fyra delbetalningar under åren 2000-2003. Skuldebrevs-

beloppet är bestämt netto efter inkomstskatt om 28 %. Parterna har beaktat

såväl avskrivningar som den inkomstskatt som skulle ha utgått på de in-

komster som hade uppkommit om reaktorerna hade drivits under 40 år.

Ersättning för merkostnader för singeldrift respektive avvecklings- och

servicedrift

BKAB kompenseras av staten med årliga på förhand bestämda kontantbe-

lopp för merkostnader för singeldrift av reaktor B2 respektive för avställ-

nings- och servicedrift av reaktor B1.

Ersättningen till BKAB för singeldrift av reaktor B2 motsvarar i huvudsak

uppskattade merkostnader för uteblivna samordningsmöjligheter av drift,

underhåll och administration samt för vissa gemensamma anläggningar, som

kommer att uppstå på grund av stängningen av B1. Singeldriftsersättningen

utgår med årliga på förhand bestämda belopp, längst fram t.o.m. den 30 juni

2017 eller tills verksamheten vid B2 stängs om så sker tidigare. Nuvärdet av

de årliga kontantbeloppen har beräknats till 2 200 miljoner kronor, förutsatt

att driften vid B2 inte stängs före nämnda datum.

BKAB får vidare via SVKAB ersättning från staten för merkostnader av-

seende avställnings- och servicedrift av reaktor B1 fr.o.m. avräkningsdagen

och t.o.m. den 30 juni 2015. Med avställningsdrift avses den del av avveck-

lingsperioden då kärnbränsle finns kvar i kraftverket och med servicedrift

den period då kärnbränslet avlägsnats. På grund av att B1 stängts nu i stället

för efter 40 års drift bedöms av flera skäl avvecklingsperioden fram till dess

att reaktorn är riven komma att bli avsevärt förlängd. Ersättningen för av-

ställnings- och servicedrift motsvarar i huvudsak uppskattade merkostnader

som följd av den förlängda och tidigarelagda avvecklingsperioden. Nuvärdet

av de årliga kontantbeloppen har beräknats till 1 100 miljoner kronor. Vid

beräkningarna av ersättningen för merkostnaderna har antagits att ersättning

från Kärnavfallsfonden inte kommer att utgå för att täcka nämnda kostnader.

Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut upphör ersätt-

ningen för singeldrift av denna reaktor. Rätt till ersättning för avställnings-

och servicedrift av B2 tillkommer i stället och bestäms enligt samma beräk-

ningsmetodik som tillämpats för reaktor B1. Härvid gäller dock att kostna-

derna blir lägre på grund av samordning med avställnings- och servicedriften

av reaktor B1.

Samtliga ersättningar för merkostnader avseende singeldrift samt avställ-

nings- och servicedrift skall omräknas med nettoprisindex fr.o.m. avräk-

ningsdagen i avtalet.

Skillnader i produktionskostnader

Genom sitt aktieinnehav respektive drift- och uttagsavtal ges Vattenfall och

SVKAB rätt att till självkostnadspris erhålla kraftleveranser från RAB. Med

hänsyn till att normalproduktionskostnaderna per kWh är högre för reakto-

rerna B1 och B2 än för reaktorerna R1-R4 skall SVKAB till RAB betala 113

miljoner kronor per år utöver självkostnad för den kraft som levereras. Vat-

tenfall skall betala motsvarande belopp mindre än självkostnaden för den

kraft som RAB levererar till Vattenfall. Därmed kompenseras Vattenfall med

ett årligt belopp motsvarande den högre självkostnaden för produktionen i

Barsebäcksverket jämfört med Ringhalsverket.

Konsekvenser vid stängning av reaktor B2

Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut har SVKAB

rätt, och fram t.o.m. år 2010 skyldighet, att öka sin ägarandel i och därmed

sina kraftleveranser från RAB. Storleken på SVKAB:s ökade ägarandel är

beroende av vid vilken tidpunkt en stängning av B2 sker, och faller över

tiden fram till år 2017. Om stängningen t.ex. sker under de närmaste åren

ökar ägarandelen cirka fyra procentenheter. Om SVKAB utövar sin options-

rätt kommer en stängning av reaktor B2 att ekonomiskt och leveransmässigt

drabba Vattenfall, i likhet med vad som gäller vid stängningen av B1.

Vattenfall har enligt avtalet rätt till ersättning för sin minskade ägarandel i

RAB samt för sin indirekt förlorade andel av produktionskapaciteten i reak-

tor B2. Om SVKAB inte utövar sin optionsrätt till ökad ägarandel i RAB,

skall BKAB via SVKAB erhålla ersättning motsvarande värdet av den mins-

kade produktionskapaciteten i reaktor B2. Storleken av ersättningen till Vat-

tenfall och i förekommande fall till BKAB skall fastställas med utgångspunkt

i samma grundläggande värderingsprinciper som tillämpats i samband med

stängningen av reaktor B1.

Om reaktor B2 direkt eller indirekt stängs genom beslut eller föreskrift av

tillsynsmyndigheterna Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsin-

stitut kan detta under vissa speciella omständigheter enligt avtalet anses ha

orsakats av beslutet att stänga reaktor B1 enligt avvecklingslagen. Under

sådana omständigheter skall ersättning lämnas på motsvarande sätt som om

reaktor B2 stängts till följd av ett politiskt beslut.

Skattefrågor i avtalet

I avtalet anges att parterna är överens om att Vattenfall, Sydkraft, SVKAB,

RAB och BKAB inte skall åsamkas större utgifter för skatt än vad bolagen

skulle ha haft om transaktionerna enligt avtalen inte hade genomförts. Par-

terna är också överens om att angivna bolag inte skall åtnjuta en lägre skatt

för utgifter på grund av transaktionerna enligt avtalen. Staten skall enligt

dessa riktlinjer kompensera angivna bolag för ökade utgifter och tidigarelag-

da kostnader för skatt.

Återkallelse av rättsprocesser

Sydkraft och dess dotterbolag har åtagit sig att återkalla samtliga rättsproces

ser avseende besluten om stängning av reaktor B1 samt att inte heller inleda

några rättsprocesser avseende stängning av reaktorerna B1 och B2. Sydkraft

skall vidare verka för att dess aktieägare inte inleder några motsvarande

rättsprocesser. Sydkrafts aktieägare Preussen-Elektra AG och Statkraft SF

har i brev bekräftat att de inte avser att inleda några sådana rättsprocesser o

avtalet träder i kraft.

Villkor för avtalet

Avtalet förutsätter för sin giltighet bl.a. att det har godkänts av Sydkrafts

styrelse och bolagsstämma samt av Vattenfalls styrelse, vilket har skett.

Vidare förutsätts att ansökan om samtliga tillstånd enligt den s.k. kärntek-

niklagen (1984:3) har lämnats till berörda myndigheter samt att godkännande

i berörda delar har erhållits av bl.a. Malmö tingsrätt enligt avvecklingslagen

och av Konkurrensverket enligt konkurrenslagen (1993:20). Dessutom krävs

att regeringen för statens del slutgiltigt har godkänt de avtal i vilka staten

part.

Senast fem dagar efter det att samtliga villkor är uppfyllda skall parterna

bekräfta detta förhållande (bekräftelsedagen). Inom 30 dagar efter denna dag

skall parternas mellanhavanden på tillträdesdagen regleras i enlighet med

avtalet, som om dessa varit i kraft sedan avräkningsdagen, som är den 1

december år 1999.

Statens kostnader för avställningen av Barsebäck 1

Kostnader till följd av avtalet

De ekonomiska ersättningar som staten enligt avtalet skall lämna till det av

Sydkraft och Vattenfall gemensamt ägda BKAB till följd av stängningen av

reaktor B1 leder till de kostnader för staten under perioden 2000-2017 som

framgår av tabellen på nästa sida.

Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor B1 till följd av

avtalet (mkr, prisläge december 1999)

År

Skuldebrev B1

Singeldrift B2

Avställnings- och

servicedrift B1

2000

660

182

248

2001

660

208

129

2002

660

208

128

2003

659

208

117

2004

207

82

2005

216

81

2006

214

81

2007

180

80

2008

178

79

2009

178

79

2010

178

78

2011

179

77

2012

180

77

2013

181

73

2014

182

73

2015

174

36

2016

166

2017

83

Statens skuldebrev uppgår som nämnts till ca 2,6 miljarder kronor. Skulde-

brevet löper med ränta och skall som framgår av tabellen amorteras med fyra

delbetalningar. Denna ersättning till Vattenfall skall avräknas från bolagets

utdelning till staten under samma period. Nuvärdet av de årliga kontantbe-

loppen för ersättningen för merkostnader för singeldrift respektive avställ-

nings- och servicedrift uppgår till 2,2 miljarder kronor respektive 1,1 miljar-

der kronor (här bortsett från effekterna av stängningen av Barsebäck 2).

Bortfall av bolagsskatt

Om reaktorn B1 inte avvecklats skulle den enligt parternas beräkningar ha

genererat vinster under de återstående 17 åren. Dessa vinster skulle ha be-

skattats löpande, och den nuvärdesberäknade skatteintäkten skulle ha blivit

ca 1 miljard kronor.

Bortfall av den särskilda skatten på elektrisk kraft från kärnkraftverk

Skatten utgår för närvarande med 2,7 öre per kWh på den el som produceras

i de svenska kärnkraftverken. Denna skattebas minskar i och med att reak-

torn B1 avvecklas. Produktionsminskningen beräknas resultera i ett skatte-

bortfall på ca 117 miljoner kronor per år, vilket med en återstående livslängd

på 17 år motsvarar ett nuvärde på ca 1,4 miljarder kronor. Denna effekt på-

verkar enbart de offentliga finanserna och ingår ej i beräkningen av ersätt-

ningen till Sydkraft.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de åtaganden för staten som

följer av avtalet om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket

som träffats mellan staten, Sydkraft och Vattenfall. Ett bifall till regeringen

förslag innebär att riksdagen därmed också har ställt sig bakom de ersätt-

ningsregler som skall gälla vid en stängning av Barsebäck 2. Själva beslutet

om en stängning av Barsebäck 2 måste dock föregås av att riksdagen prövar

om förutsättningarna för en stängning av denna reaktor är uppfyllda, vilket

riksdagen förutses göra under hösten 2000 efter förslag i budgetpropositio-

nen för år 2001.

I den nu aktuella propositionen förs en diskussion om huruvida förhand-

lingsresultatet i ersättningsfrågan är skäligt för staten men också för övriga

parter. Som riktmärke för en sådan bedömning, påpekar regeringen, skulle ett

hypotetiskt resultat av en domstolsprocess i ersättningsfrågan kunna tjäna,

med beaktande även av det tillkommande värde som ligger i att en dom-

stolsprocess med åtföljande osäkerhet och kostnader för de inblandade par-

terna har kunnat undvikas. Regeringen konstaterar dock att resultatet av en

tänkt domstolsprocess inte direkt kan uppskattas och konkretiseras i ekono-

miska termer, utan att man främst har att utgå från bedömningar av de prin-

ciper för värdering som finns i tillämpliga lagar. Till förhandlarens riktlinje

har hört att söka nå en överenskommelse i ersättningsfrågan som ligger inom

ramen för de totala kostnader för staten som kunde ha blivit resultatet av en

domstolsprocess. Enligt regeringens bedömning uppfyller avtalet detta krav.

Regeringen erinrar om att ett alternativt sätt att värdera statens ersättning

enligt avtalet är att relatera det och dess ingående komponenter till riktmär-

ken på marknaden och marknadsmässiga bedömningar. Enligt regeringens

beräkning kan ersättningen till Vattenfall för den överlåtna ägarandelen i

Ringhalsverket uppskattas motsvara ett värde av 0,80-0,85 kr per kWh.

Detta kan jämföras med bedömningar av de senast kända överlåtelserna av

andelar i kärnkraftverk, som skedde år 1997 och avsåg kärnkraftverket i

Forsmark, där köpeskillingarna har uppskattats till 0,93 kr per kWh. De lägre

värderingarna som avtalet baserats på kan, menar regeringen, bl.a. ses som

en följd av lägre elpriser och elprisförväntningar.

Avtalet är, som tidigare beskrivits, baserat på bedömningar av bl.a. elpriser

samt produktionskostnader, produktionsförmåga och investeringsbehov i sex

kärnkraftsreaktorer under perioden fram till år 2017. Det ligger i sakens

natur, påpekas det i propositionen, att sådana bedömningar är komplexa,

förenade med osäkerhet och därmed kan ifrågasättas. Vid alla värderingar av

produktionstillgångar måste dock sådana överväganden göras av berörda

parter. Bedömningar om ökade elpriser på längre sikt är i dagsläget vanliga.

Som exempel anges i propositionen att Statens energimyndighet nyligen har

givit uttryck för sådana bedömningar i samband med en rapport till Klimat-

kommittén.

Bedömningarna av produktionskostnader, produktionsförmåga och inve-

steringsbehov har skett efter gemensamma analyser av en expertgrupp, i

vilken förhandlaren och företagen varit företrädda. Därmed torde enligt

regeringen dessa frågor ha genomlysts och behandlats på ett sakligt och

balanserat sätt.

För staten, framhålls det i propositionen, har det varit en viktig principfrå-

ga att förhandlingen om Vattenfalls medverkan i uppgörelsen om ersättning

till Sydkraft har förts på affärsmässiga grunder. Om så inte hade varit fallet,

hade Vattenfalls ställning och därmed statens intressen som ägare till Vatten-

fall allvarligt kunnat skadas. Det har enligt regeringen även varit viktigt för

staten att Sydkraft har behandlats skäligt, så att företaget och dess konkur-

renssituation inte påverkas.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen antar en lag om särskilda

skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling. Lagen föreslås träda i kraft den

1 juli 2000 och tillämpas på händelser som inträffat den 1 januari 1999 eller

senare. Förslaget innebär att ersättning som staten betalar ut för framtida

inkomstbortfall skall vara skattefri om ersättningen beräknats netto efter

inkomstskatt. Ersättning som betalas för framtida utgifter får tas upp till

beskattning allteftersom beloppen betalas ut i stället för att det nuvärdesbe-

räknade beloppet tas upp som intäkt. Om ett företag på grund av ett avtal om

avveckling av kärnkraftverk skall sälja elkraft till ett pris som understiger

marknadsvärdet eller produktionskostnaden, skall uttagsbeskattning inte ske.

Överlåtelser av tillgångar eller upplåtelse av nyttjanderätt som betingas av et

beslut om avveckling av en reaktor skall inte föranleda några inkomstskatte-

konsekvenser. Slutligen skall förvärv av fast egendom eller tomträtt, som är

ett led i en kärnkraftsavveckling, vara befriat från stämpelskatt.

Motionerna

Med anledning av propositionen har fem motioner väckts. I fyra av dessa

yrkas avslag på propositionen, nämligen i motionerna 1999/2000:N22 (m),

1999/2000:N23 (m), 1999/2000:N25 (fp) och 1999/2000:N26 (kd).

Att i förtid avveckla säkra och miljövänliga kärnkraftsreaktorer är att ta

steg mot en ekologiskt ohållbar utveckling, anförs det i motion 1999/2000:

N23 (m). De direkta statliga kostnaderna för avvecklingen om totalt 8,3

miljarder kronor är ett missbruk av skattemedel, hävdas det. Vidare leder

stängningen av Barsebäck 1 till betydande koldioxidutsläpp, vilket innebär

att Sverige därmed går emot intentionerna i internationella avtal om minsk-

ningar av utsläppen av växthusgaser. Också utsläppen av svaveldioxid och

kväveoxider ökar, med följden att problemen - särskilt i södra Sverige - med

försurning och övergödning ökar, påpekar motionärerna.

I motionen anförs härutöver att regeringens förslag innebär ett brott mot

bestämmelserna i den s.k. budgetlagen (1996:1059) om bruttoredovisning.

Det finns enligt motionärerna inga hållbara skäl till varför en avveckling av

en kärnkraftsreaktor skall behandlas skattemässigt på något annat sätt än

andra exploateringar. Regeringen försöker, genom att använda en metod för

nettoredovisning, att få den förtida avvecklingen att framstå som mindre

utgiftskrävande än vad den i själva verket är, sägs det i motionen.

Sammanfattningsvis yrkar motionärerna avslag på propositionen. De me-

nar dessutom dels att avvecklingslagen skall upphävas, dels att beslutet om

en stängning av Barsebäck 1 skall rivas upp.

I motion 1999/2000:N22 (m) anförs att statens kostnader för avvecklingen

inte redovisas på ett överskådligt sätt. Enligt motionären borde det i proposi-

tionen ha funnits en sammanställning över statens totala kostnader för av-

vecklingen beräknad utifrån rimliga antaganden vad gäller elprisutveckling

och minskade skatteintäkter för staten. Motionären riktar vidare kritik mot att

skattebestämmelserna införs med retroaktiv verkan. Med hänsyn till att av-

talet är komplicerat - och då inte minst i skattefrågan - går det enligt motio-

nären inte att utesluta skattetvister mellan de berörda i avtalen; därför är de

felaktigt med retroaktiva skatteregler.

Kristdemokraterna är starkt kritiska mot regeringens handläggning av frå-

gan om kärnkraftsavvecklingen, framhålls det i motion 1999/2000:N26 (kd).

Riksdagens beslut om kärnkraftsavveckling togs utan att de ekonomiska

effekterna var kända och trots avsaknaden av miljökonsekvensanalyser och

samhällsekonomiska analyser. Enligt motionärerna har stängningen av Bar-

sebäck 1 inneburit en försämring för elförsörjningen, industriklimatet, eko-

nomin och miljön. Åtgärden saknar dessutom stöd hos det svenska folket,

sägs det. Också i denna motion anförs att regeringen bryter mot sin fastslag-

na princip om att statsbudgetens kostnader och inkomster i möjligaste mån

skall bruttoredovisas. Regeringens förslag innebär att utgiftstaket mister sin

funktion, menar motionärerna. De påpekar vidare att de föreslagna skattebe-

stämmelserna inte står i överensstämmelse med de regler som gäller t.ex. för

ersättningar vid exproprieringar.

I motion 1999/2000:N25 (fp) erinras om att också Folkpartiet har motsatt

sig en förtida avveckling av kärnkraften. Även om motionärerna anser att

drabbad part skall ha ersättning i fall som detta, finner de ingen anledning at

ta ställning till enskildheter i propositionen. Förutom avslag på propositionen

yrkar motionärerna på att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall fram-

hålla att regeringens förslag är oförenligt med principerna om att statens

utgifter skall redovisas brutto i budgetbehandlingen. Av kostnaden för av-

vecklingen av Barsebäck 1 under år 2000 på totalt 1,3 miljarder kronor

kommer endast 430 miljoner kronor att redovisas som ökade utgifter under

utgiftstaket. Resterande 870 miljoner kronor kommer att redovisas som

minskade inkomster. Syftet från regeringens sida med denna nettoberäkning

är, menar motionärerna, att undgå de effekter på utgiftstaket av det träffade

avtalet som en tillämpning av budgetlagen annars skulle medföra.

I den femte motion som väckts med anledning av propositionen, motion

1999/2000:N24 (mp), redovisas en motsatt uppfattning om kärnkraftsav-

vecklingen. Motionärerna erinrar om att Miljöpartiets inställning innebär att

vare sig kärnkraft eller fossila bränslen ryms inom ett ekologiskt hållbart

samhälle. Kärnkraften skall enligt motionärerna avvecklas genom en kombi-

nation av lagreglering och ekonomiska styrmedel. När kärnkraften får betala

sina verkliga kostnader kommer det att leda till att allt fler kärnkraftverk

successivt prissätter sig ur marknaden med följd att de då kommer att stäng-

as. Motionärerna menar vidare att den nuvarande avvecklingslagen har bris-

ter, bl.a. genom att den inte tar tillräcklig hänsyn till säkerhetsaspekterna o

genom att den utgår från en drifttid för reaktorerna på 40 år, vilket enligt

motionärerna inte är rimligt; i stället förordas att beräkningen av ersättninge

skall baseras på en 25-årig drifttid.

Det träffade avtalet om ersättning för avveckling av Barsebäck 1 är, anser

motionärerna, ett belägg för att det blir mycket dyrt för staten att avveckla

kärnkraftsreaktorer utan ekonomiska styrmedel och med den nuvarande

utformningen av avvecklingslagen. Enligt motionärerna har Sydkraft och

Vattenfall gjort en mycket förmånlig förhandlingsuppgörelse med staten.

Bland annat hävdar motionärerna att avtalet är baserat på en från kärn-

kraftsindustrins synpunkt mycket optimistisk prognos över elprisets utveck-

ling. Vidare är de framtida produktionskostnaderna av betydelse för ersätt-

ningsberäkningen. Om det i framtiden visar sig att ersättningen till Vattenfall

blivit för hög har staten, med den avtalskonstruktion som valts, möjlighet att

kompensera sig för detta genom krav på ökade inleveranser till staten, menar

motionärerna. De föreslår därför att riksdagen i ett uttalande till regeringen

skall klargöra att den del av ersättningen till Vattenfall som visar sig vara

överkompensation med hänsyn till verkligt utfall av elpriser och prooduk-

tionskostnader skall återföras till staten genom ökade inleveranskrav på

Vattenfall.

I motionen redovisar motionärerna vidare sin misstanke att det finns tak-

tiska skäl bakom uppgörelsen: genom att träffa ett för staten dyrt avtal skulle

regeringen vilja skapa en praxis som omöjliggör fortsatt avveckling av kärn-

kraften. Det är därför viktigt att riksdagen vederlägger denna misstanke

genom att uttala att ersättningsbestämmelserna i det träffade avtalet inte skal

få ligga till grund för ersättningar vid kommande avvecklingar av kärnkrafts-

reaktorer.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet har i sitt yttrande (1999/2000:FiU2y) avgränsat sig till frågan

om huruvida regeringens förslag står i överensstämmelse med budgetlagens

(17 §) krav på att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovi-

sas brutto på statsbudgeten. I yttrandet kommenteras denna fråga utifrån dels

att ersättningen för framtida intäktsbortfall skall vara undantagen från skatte

plikt, dels att ersättningen till Vattenfall skall avräknas mot bolagets utdel-

ning till staten.

Att ett statligt bidrag är skattebefriat utgör i sig inte grund för att hävda a

skattefriheten är ett brott mot budgetlagens krav på bruttoredovisning - allra

minst om skattebefrielsen är fastlagd i lag, konstaterar finansutskottet med

hänvisning till vad som gäller beträffande t.ex. barnbidrag och studiebidrag.

Givet det ingångna avtalet kan finansutskottet vidare inte finna att Vatten-

falls tillfälligt begränsade utdelningskapacitet står i strid mot budgetlagens

bestämmelser. Av betydelse i sammanhanget är också att ersättningen till

Vattenfall redovisas öppet, att dess storlek är känd och att överföringen sker

under en tämligen kort tidsperiod. Finansutskottet tillstyrker sålunda propo-

sitionen i berört avseende och avstyrker aktuella motionsyrkanden.

En motsatt uppfattning förs till torgs i en avvikande mening (m, kd, fp).

Där framhålls att flera inslag i avtalet innebär att avsteg görs från de grund-

läggande budgetprinciperna, som är viktiga att upprätthålla för att budgeten

inte skall förlora sitt informationsvärde och för att inte tilltron till utgift

som ett väsentligt budgetpolitiskt styrinstrument skall gå förlorad. I den

avvikande meningen heter det avslutningsvis:

Enligt vår mening är det helt uppenbart att utformningen av det av staten

framförhandlade avtalet i mycket hög grad styrts av en önskan att dess ef-

fekter på utgiftstaket skall bli så små som möjligt. Och förvisso har man

lyckats med detta syfte när en ersättning i mångmiljardklassen inte något år

ökar de takbegränsade utgifterna med mer än 340 miljoner kronor. Men detta

budgettrixande sker till priset av en försvagad budgetprocess och en minskad

tilltro till utgiftstaket.

Skatteutskottets yttrande

I skatteutskottets yttrande (1999/2000:SkU7y) erinras om att regeringens

förslag innebär att skattefrihet införs för ersättning som ett företag får enli

avvecklingslagen eller på grund av avtal med staten om avveckling av kärn-

kraft. Skattefriheten förutsätter att ersättningen har beräknats netto efter

inkomstskatt. Ränta som kan utgå på ersättningen skall inte vara skattefri.

För ersättningar som skall täcka framtida utgifter i samband med avveckling-

en införs en regel som medför att sådana ersättningar - oavsett hur de be-

handlas i bokföringen - vid beskattningen får tas upp som intäkt löpande

allteftersom beloppen betalas ut. Lagförslaget innehåller även ett antal be-

stämmelser om beskattningen vid bl.a. överlåtelse av elkraft och av olika

tillgångar i samband med omstrukturering på grund av ett beslut om kärn-

kraftsavveckling. En särskild regel införs också om underlaget för räken-

skapsenlig avskrivning liksom en regel om befrielse från stämpelskatt, om en

reaktorfastighet förvärvas som ett led i en kärnkraftsavveckling.

Lagen med de särskilda skattebestämmelserna föreslås, som tidigare

nämnts, träda i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser som inträffat

sedan den 1 januari 1999, dvs. på händelser som inträffat innan lagstiftningen

har trätt i kraft. Enligt regeringen leder de föreslagna reglerna till att skat

belastningen för företagen i fråga blir lägre än enligt generella regler. En

retroaktiv tillämpning kommer därför inte i konflikt med förbudet mot retro-

aktiv lagstiftning i regeringsformen (2 kap. 10 §), konstaterar skatteutskottet

Skatteutskottet understryker att ett beslut om stängning av ett kärnkraft-

verk är en i flera avseenden unik företeelse. Utskottet instämmer i regering-

ens bedömning att det mesta talar för att en ersättning som betalas för att

kompensera inkomstskattebortfallet för att en reaktor stängs och som beräk-

nats netto bör vara skattefri. Skatteutskottet har inte heller i övrigt funnit

anledning till några principiella invändningar mot regeringens förslag. Dock

föreslår skatteutskottet en formell ändring av 17 § i lagförslaget när det gäll

hänvisningen till inkomstskattelagen (1999:1229). I fråga om hänvisningen

till 18 kap. i denna lag bör hänvisning göras till 3-5 §§ (och inte till 13-22

§§).

I en avvikande mening (m, kd, fp) avstyrks propositionen i aktuell del och

tillstyrks motsvarande motionsyrkanden. Där anförs att det inte finns anled-

ning - även om åtgärden att avstå från ett väl fungerande kraftverk kan be-

tecknas som unik - att frångå de principer som gäller för alla andra företag

vid den här typen av ingrepp i äganderätten. Det verkliga skälet till skattebe-

frielsen, sägs det, är sannolikt att regeringen dels vill minska de synliga

kostnaderna för avvecklingen av kärnkraftsreaktorer, dels vill undvika att

utgiftstaket överskrids. Sammanfattningsvis anförs att regeringens förslag till

särskilda skattebestämmelser strider mot gällande principer och att allmänna

regler i stället bör tillämpas i alla fall av så kvalificerade intrång i ägande

ten som expropriation och liknande intrång innebär.

Vissa kompletterande uppgifter

Beslut av Konkurrensverket

Konkurrensverket beslutade i februari 2000 att lämna Ringhals AB:s förvärv

av Barsebäck Kraft AB och Sydsvenska Värmekraftaktiebolagets förvärv av

aktier i Ringhals AB utan åtgärd.

Tillstånd enligt kärntekniklagen

För innehav och drift m.m. av Barsebäcksverket har olika tillstånd enligt den

s.k. kärntekniklagen (1984:3) utfärdats till Barsebäck Kraft AB. Enligt avta-

let skall Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget ansöka om tillstånd bl.a. att

överta dessa tillstånd. Aktuella ansökningar bereds för närvarande av Statens

kärnkraftinspektion (SKI).

De skyldigheter som kärntekniklagen lägger på en tillståndshavare när det

gäller att tillgodose lagstiftningens krav på kärnsäkerhet och på att det an-

vända kärnbränslet omhändertas och slutförvaras på ett säkert sätt är mycket

stränga. Centralt för bestämmelserna i lagen är att det finns en tydlig an-

svarsbild hos den eller dem som bedriver kärnteknisk verksamhet.

Enligt uppgift väntas SKI avge sitt yttrande i ärendet till regeringen i bör-

jan av juni 2000. SKI kommer i dagarna att skicka ut ett förslag till yttrande

på remiss.

Ytterligare information om avtalet

På utskottets uppdrag har sektionschef Hans Tapper vid riksdagens budget-

kontor redovisat den principiella uppbyggnaden av avtalet mellan staten,

Vattenfall och Sydkraft samt uppgifter om de förutsättningar och antaganden

som de avtalade ersättningarna baseras på.

Vidare har statens förhandlare Kaj Janérus och revisorn Olle Westin, Öhr-

lings PricewaterhouseCoopers, inför utskottet lämnat kompletterande upp-

lysningar om avtalet och förhandlingarna.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet kommer i det följande att inledningsvis behandla yrkandena i mo-

tionerna 1999/2000:N22 (m), 1999/2000:N23 (m), 1999/2000:N25 (fp) och

1999/2000:N26 (kd) om avslag på propositionen. Därefter behandlas i två

avsnitt regeringens förslag jämte motioner angående dels godkännande av

åtaganden för staten enligt avtalet, dels införande av särskilda skattebestäm-

melser vid kärnkraftsavveckling. I det avslutande avsnittet tar utskottet upp

yrkandet i motion 1999/2000:N24 (mp) om framtida överenskommelser om

avveckling av kärnkraftsreaktorer.

Frågan om avslag på propositionen

Utskottet vill först erinra om att riksdagen har beslutat (år 1997) om stäng-

ning av de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck (varav den ena under vissa

förutsättningar). Vidare har riksdagen bemyndigat regeringen - med anled-

ning av avvecklingen av Barsebäck 1 - att träffa och genomföra för staten

bindande avtal med Sydkraft och eventuellt andra parter som kan erfordras i

samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller

egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över. Eftersom det nu

träffade avtalet har tillämplighet även vid en stängning av Barsebäck 2 har

regeringen lagt fram förslag om godkännande av de åtaganden som följer av

avtalet. Ett villkor för stängningen av sistnämnda reaktor är dock att bortfal-

let av el kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad

användning av el, vilket riksdagen skall ges möjlighet att pröva.

Härutöver noterar utskottet att de framställda motionsyrkandena om avslag

på propositionen inte baseras på en analys av det träffade avtalet och de

förutsättningar och antaganden som ligger till grund för de avtalade ersätt-

ningarna. Avslagsyrkandena grundas i sak - och utan att riksdagens tidigare

beslut om stängning av Barsebäcksverket beaktas - på motionärernas upp-

fattning att kärnkraftsproduktionen inte skall ställas av.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att ompröva 1997

års avvecklingsbeslut. De motiv som låg till grund för beslutet om avställ-

ning av kärnkraftverket i Barsebäck är alltjämt giltiga. Med hänsyn härtill

avstyrker utskottet yrkandena om avslag på propositionen i motionerna

1999/2000:N22 (m), 1999/2000:N23 (m), 1999/2000:N25 (fp) och

1999/2000:N26 (kd).

Godkännande av åtaganden för staten

När driftstillståndet för en kärnkraftsreaktor återkallas enligt avvecklings-

lagen har tillståndshavaren och fastighetsägaren rätt till ersättning av staten

för förlusten. Lagen ger parterna möjlighet att överenskomma om ersättning-

en. Om parterna inte kan enas i ersättningsfrågan kan den slutligen avgöras

genom ett domstolsförfarande liknande det vid expropriationsmål.

I den proposition som låg till grund för 1997 års energipolitiska beslut

(prop. 1996/97:84) förordades att staten skulle förhandla med ägaren till

Barsebäcksverket om stängning av verkets båda reaktorer samt om ersätt-

ningen i samband därmed. Förhandlingsvägen förordades främst därför att

den bedömdes snabbare kunna leda till resultat som låg i de berörda parter-

nas gemensamma intresse än vad en formell tillämpning av avvecklingslagen

med åtföljande domstolsförfarande skulle ha inneburit.

I efterhand kan konstateras att förhandlingarna inte har medfört att stäng-

ningen av Barsebäck 1 har kunnat genomföras snabbare. Däremot innebär

det mellan parterna träffade avtalet rörande ersättningsfrågorna att dessa kan

regleras snabbare i anslutning till stängningen, med minskad osäkerhet som

följd för de berörda. En domstolsprocess kunde ha blivit långvarig, och den

osäkerhet rörande ersättningen som hade blivit följden därav kunde ha skadat

parterna.

Oaktat detta måste skäligheten i resultatet av förhandlingarna i ersättnings-

frågan bedömas. Som vägledning för en sådan bedömning anges i proposi-

tionen, som tidigare beskrivits, att ersättningen till Vattenfall för den överl

na ägarandelen i Ringhalsverket kan uppskattas till ett värde som ligger

något lägre än värdet på den senast (från år 1997) kända överlåtelsen av

andelar i kärnkraftverk. Samtidigt har elpriserna sjunkit relativt kraftigt se-

dan år 1996 då elmarknaden avreglerades.

Avtalet är baserat på bedömningar av bl.a. elpriser samt produktionskost-

nader, produktionsförmåga och investeringsbehov i sex kärnkraftsreaktorer

under perioden fram till år 2017. Utskottet inser att sådana bedömningar är

komplexa och förenade med osäkerhet, särskilt med hänsyn till den långa

tidsperiod som bedömningarna spänner över. Sammantaget har utskottet inte

funnit anledning att invända mot resultatet av förhandlingarna i ersättnings-

frågan. Därmed avstyrker utskottet det berörda yrkandet i motion 1999/2000:

N24 (mp) om eventuell överkompensation till Vattenfall.

I motion 1999/2000:N22 (m) hävdar motionären att statens kostnader för

avvecklingen inte redovisas på ett överskådligt sätt i propositionen, och han

föreslår ett uttalande av riksdagen i saken. Utskottet har svårt att förstå mo-

tionärens synpunkt i denna del. I propositionen redovisas nämligen i två

avsnitt dels statens direkta ersättningskostnader för avställningen av Barse-

bäck 1 till följd av avtalet (s. 24), dels effekterna av avtalet vad gäller sta

framtida skatteintäkter (s. 38). Med åberopande av redovisningarna i propo-

sitionen och redogörelsen i inledningen av detta betänkande för statens kost-

nader för avställningen av Barsebäck 1 avstyrks det aktuella yrkandet i nyss-

nämnda motion.

Med hänvisning till och med instämmande i vad finansutskottet anför i sitt

yttrande (se bilaga 2) avstyrker utskottet även yrkandet i motion 1999/2000:

N25 (fp) om avtalets förenlighet med budgetlagens krav.

Särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling

I fråga om regeringens förslag om särskilda skattebestämmelser vid kärn-

kraftsavveckling hänvisar utskottet i första hand till vad skatteutskottet har

anfört i frågan (se bilaga 3). I likhet med skatteutskottet anser näringsutskot

tet att det mesta talar för att en ersättning som betalas ut för att kompensera

inkomstbortfallet för att en reaktor stängs och som beräknas netto bör vara

skattefri. Med ett undantag har utskottet i övrigt inte funnit anledning till

någon kommentar till den föreslagna lagen om särskilda skattebestämmeler

vid kärnkraftsavveckling. Som skatteutskottet påpekar bör hänvisningen i

lagen (17 §) till bestämmelserna i inkomstskattelagen om värdeminsknings-

avdrag avseende inventarier ändras till 18 kap. 3-5 §§.

I motion 1999/2000:N22 (m) yrkas i denna del att riksdagen inte skall

medge att skattereglerna tillämpas retroaktivt, dvs. från den 1 januari 1999.

Utskottet vill med anledning av yrkandet återge vad Lagrådet har anfört

härom i sitt yttrande:

Såvitt Lagrådet kan överblicka, följer inte av den föreslagna lagen någon

utvidgad skatt- och avgiftsskyldighet. Det förbud mot retroaktivt uttagande

av skatt eller statlig avgift som finns i 2 kap. 10 § andra stycket regerings-

formen torde därför inte vara tillämpligt på lagen. Således möter det inte

något grundlagsmässigt hinder att i övergångsbestämmelserna föreskriva att

lagen tillämpas på händelser som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.

Även skatteutskottet har kommit fram till denna slutsats. Med det sagda

avstyrker näringsutskottet det aktuella motionsyrkandet.

Framtida överenskommelser om avveckling av kärnkraftsreaktorer

I motion 1999/2000:N24 (mp) framställs också ett yrkande om ersättningsbe-

stämmelser vid framtida överenskommelser om avveckling av kärnkraftsre-

aktorer. Som tidigare redovisats anser motionärerna att avtalet beträffande

Barsebäcksverket är ofördelaktigt för staten, och de misstänker att regeringen

genom att träffa ett för staten dyrt avtal vill skapa en praxis som omöjliggör

fortsatt avveckling av kärnkraften.

Det nu träffade avtalet gäller ersättningsfrågorna vid avveckling av Barse-

bäck 1 och 2. Enligt 1997 års energipolitiska beslut skall beslut om hur den

fortsatta avställningen av kärnkraftsreaktorer skall genomföras fattas före

utgången av innevarande mandatperiod, dvs. senast under våren 2002. Avta-

let om ersättning i samband med stängningen av de två reaktorerna i Barse-

bäck har - vill utskottet understryka - inte någon automatisk bäring på

eventuella framtida överenskommelser om avveckling av ytterligare kärn-

kraftsreaktorer. Ställningstagande i ersättningsfrågan får tas i anslutning til

framtida beslut om avställning av kärnkraftverk. Motion 1999/2000:N24

(mp) avstyrks i berörd del med vad utskottet nu anfört.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N22 yrkande 1,

1999/2000:N23, 1999/2000:N25 yrkande 1 och 1999/2000:N26 (kd),

res. 1 (m, kd, fp)

2. beträffande godkännande av åtaganden för staten

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:63 i denna del

och med avslag på motionerna 1999/2000:N22 yrkande 2,

1999/2000:N24 yrkande 1 och 1999/2000:N25 yrkande 2 godkänner

de åtaganden för staten som följer av det avtal om ersättning i sam-

band med stängningen av Barsebäcksverket som fogats till proposition

1999/2000:63 som bilaga 1, samt bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets ge-

nomförande och tillämpning,

res. 2 (mp)

3. beträffande särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsav-

veckling

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:N22 yrkande 3 antar

det i proposition 1999/2000:63 framlagda förslaget till lag om särskil-

da skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling, dock med ändring att

17 § erhåller lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 4,

4. beträffande framtida överenskommelser om avveckling av

kärnkraftsreaktorer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N24 yrkande 2.

res. 3 (mp)

Stockholm den 27 april 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran

Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom

(kd)*, Ola Sundell (m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva

Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m)*, Karl Gustav

Abramsson (s) och Harald Bergström (kd)*.

*) Har ej deltagit i besluten under momenten 2-4.

Reservationer

1. Frågan om avslag på propositionen (mom. 1)

Per Westerberg (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell

(m), Eva Flyborg (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om frågan om avslag på pro-

positionen bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås, som nämnts, att riksdagen skall godkänna de åta-

ganden för staten som följer av avtalet med Sydkraft och Vattenfall om er-

sättning i samband med stängning av Barsebäcksverket. Vidare föreslår

regeringen - genom en ny lag om särskilda skattebestämmelser vid kärn-

kraftsavveckling - att den avtalade ersättningen skall vara skattefri och även

att andra omstruktureringar som en följd av avtalet skall vara skattebefriade.

Stängningen av Barsebäck 1 har inneburit en försämring för elförsörjning-

en, miljön, industriklimatet och ekonomin i landet. Åtgärden saknar dess-

utom stöd hos svenska folket. Sveriges energiförsörjning måste tryggas ge-

nom en långsiktig energipolitik med fasta spelregler. Avvecklingen av en

reaktor i Barsebäck har medfört en kraftig ökning av utsläppen av koldioxid,

vilket står i strid med intentionerna i internationella avtal om minskningar av

utsläppen av växthusgaser. Också utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider

ökar, med följden att problemen i särskilt södra Sverige med försurning och

övergödning ökar. Härtill kommer de omfattande kostnaderna för stängning-

en av Barsebäck 1, varav de direkta ersättningarna uppgår (netto) till 8,3

miljarder kronor.

Utskottet kan alltså konstatera att beslutet om stängning av Barsebäck 1

inte vilar på en rationell energipolitisk, ekonomisk eller miljömässig grund.

Redan mot denna bakgrund avvisar utskottet bestämt regeringens båda för-

slag. Eftersom den förda energipolitiken så avgörande avviker från den ener-

gipolitik som utskottet förordar saknas det skäl för utskottet att ta ställning

till enskildheter i propositionen och till de antaganden och förutsättningar

som avtalet är baserat på.

Dock finner utskottet anledning att kommentera avtalets brist på förenlig-

het med budgetlagen och med gängse skattemässiga principer.

I syfte att strama upp budgetprocessen har genom budgetlagen införts en

bestämmelse om att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redo-

visas brutto på statsbudgeten. Bruttoredovisningskravet innebär att en statlig

utgift inte får nettoredovisas mot en inkomsttitel och att inkomster och ut-

gifter inte heller får sammanföras till en nettopost på budgetens utgiftssida.

Skall transparensen i budgeten kunna upprätthållas är det viktigt att denna

princip tillämpas strikt.

Som framhålls i den avvikande meningen (m, kd, fp) i finansutskottets ytt-

rande finns det flera inslag i det träffade avtalet som bidrar till att dölja n

på de verkliga kostnaderna:

- För det första är alla ersättningsbelopp nettoberäknade, dvs. beräknade

exklusive bolagsskatt på 28 %. Ersättningar som utgår vid expropriation och

andra liknande intrång är normalt alltid skattepliktiga. För att kunna göra

avsteg från denna princip har regeringen tvingats att i propositionen lägga

fram förslag om en särlag om skattebefrielse vid kärnkraftsavveckling. En

mer rimlig ordning - som stått i god överensstämmelse med budgetlagens

krav på bruttoredovisning - hade varit att låta utgående ersättningar vara

skattepliktiga och att räkna upp ersättningsbeloppen i motsvarande grad.

- För det andra är det i avtalet inskrivet att ersättningen till Vattenfall sk

räknas av mot bolagets årliga utdelning till staten. Genom att ersättningen til

Vattenfall på totalt ca 2,6 miljarder kronor räknas av mot Vattenfalls utdel-

ning (uppdelat på fyra år) påverkas inte utgifterna under utgiftstaket. Kostna-

derna för staten uppkommer i stället på budgetens inkomstsida, där inleve-

ranserna fyra år i rad blir 660 miljoner kronor lägre. Att på detta sätt räkna

utgifter mot väntade inkomster är helt oförenligt med budgetlagens krav på

bruttoredovisning, anser utskottet med instämmande i vad som sägs i den

avvikande meningen.

- För det tredje förutsätts i avtalet att vissa ersättningar skall spridas öve

en mycket lång tidsperiod. Det gäller ersättningarna för att man vid Barse-

bäcksverket kommer att upprätthålla singeldrift av reaktor 2 och för avveck-

lings- och servicedrift vid reaktor 1. Genom att fördela utbetalningarna över

en 18-årsperiod blir belastningen på de takbegränsade utgifterna respektive

år tämligen begränsad. Att på detta sätt fördela utgifter över en lång tidsperi

od främjar definitivt inte överblicken över de samlade avvecklingskostnader-

na.

Enligt gällande rätt är ersättning som utgår vid en expropriation skattepliktig

om den ersätter en skattepliktig inkomst. Regeringen föreslår nu, som tidiga-

re beskrivits, att det införs särregler för att de ersättningar enligt avtalet

skall täcka inkomstbortfall inte skall bli beskattade. Regeringen hänvisar till

att ett beslut att stänga en kärnkraftsreaktor är en i flera avseenden unik fö-

reteelse. Även om åtgärden att avstå från ett väl fungerande kraftverk kan

betecknas som unik finns det, menar utskottet med instämmande i vad som

anförs i den avvikande meningen (m, kd, fp) i skatteutskottets yttrande, inte

någon anledning att i skattehänseende frångå de principer som gäller för alla

andra företag vid den här typen av ingrepp i äganderätten. Det verkliga skälet

till skattebefrielsen är sannolikt att regeringen dels vill minska de synliga

kostnaderna för avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna, dels vill undvika att

utgiftstaket överskrids. Sådana skäl skall självfallet inte kunna anföras för a

göra ersättningarna skattefria.

Sammanfattningsvis föreslår alltså näringsutskottet att riksdagen skall av-

slå propositionen i dess helhet. Ett beslut i enlighet härmed innebär ett bifal

till de nu aktuella yrkandena i motionerna 1999/2000:N22 (m), 1999/2000:

N23 (m), 1999/2000:N26 (kd) och 1999/2000:N25 (fp).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande frågan om avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N22 yrkande 1,

1999/2000:N23, 1999/2000:N25 yrkande 1 och 1999/2000:N26 (kd)

avslår proposition 1999/2000:63.

2. Godkännande av åtaganden för staten (mom. 2)

Ingegerd Saarinen (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om godkännande av åtaganden

för staten bort ha följande lydelse:

Med instämmande i vad som anförs i motion 1999/2000:N24 (mp) anser

utskottet att energisystemet måste genomgå en total omställning till en elpro-

duktion med förnybara energislag och utan kärnkraft. Den svenska energipo-

litikens mål skall vara att skapa förutsättningar för att förse landet med för-

nybar energi på ett sätt som medför att näringslivet ges konkurrenskraftiga

villkor och hushållen får rimliga totalkostnader. En skatteväxling med högre

skatter på energi och miljöutsläpp och lägre skatter på arbete bör genomfö-

ras. Den allmänna energiskatten bör kompletteras med produktions- och

miljörelaterade skatter. Kärnkraften bör avvecklas helt, medan målsättningen

för fossila bränslen bör vara att användningen skall minska med minst 80 %.

Samtidigt bör målet vara att en del av bortfallet av energi skall kompenseras

genom en effektivare energianvändning.

Utskottet förordar mot denna bakgrund en strategi som går ut på att aktivt

utnyttja marknadsekonomiska styrmedel i enlighet med vad som anges i

motion 1999/2000:N24 (mp) för att åstadkomma huvuddelen av kärnkrafts-

avvecklingen. Alla energislag skall betala sina fulla kostnader, inklusive

risk-, hälso- och miljökostnader. När kärnkraften beläggs med fulla kostna-

derna kommer det att leda till att alltfler kärnkraftverk successivt prissätter

sig ur marknaden, och då kommer de att stängas av sina ägare.

Effekterna av dessa styrmedel kommer emellertid inte att nås så fort att de

kan utnyttjas för inledningen av kärnkraftsavvecklingen. För att åstadkomma

en påbörjad avveckling av kärnkraften och för att säkerställa att avveckling-

en sker i en jämn och rimlig takt behövs därför en kompletterande lagstift-

ning i form av avvecklingslagen. Denna lag måste dock ändras - såsom

utvecklas i nyssnämnda motion - så att ersättningen för avveckling av kärn-

kraftsreaktorer med stöd av lagen kommer att baseras på de risker som är

förknippade med kärnkraftsproduktionen. Bland annat bör ersättningsberäk-

ningen grundas på 25 års drifttid i enlighet med vad som uttalades i samband

med 1980 års folkomröstning om kärnkraften.

Det nu aktuella avtalet om ersättning för stängning av Barsebäcksverket är

ett belägg för att det blir mycket dyrt för staten att avveckla kärnkraftsreakt

rer utan ekonomiska styrmedel och med enbart en bristfällig avvecklingslag.

Det är sålunda uppenbart att de elpriser under perioden 2000-2017 som

ligger till grund för ersättningsberäkningarna är en mycket optimistisk

prisprognos ur elbranschens synvinkel. Vidare råder det oklarhet om de

framtida produktionskostnaderna i Barsebäcksverket i relation till kostnader-

na i Ringhalsverket.

Med den avtalskonstruktion som valts har staten emellertid möjlighet att

kompensera sig för eventuella övervinster till Vattenfall. Enligt utskottets

uppfattning bör regeringen göra klart för Vattenfall att övervinster med an-

ledning av avtalet kommer att påverka statens krav på inleveranser från bola-

get. Den del av ersättningen till Vattenfall som i framtiden visar sig vara

överkompensation med hänsyn till verkligt utfall i fråga om elpriser och

produktionskostnader skall återföras till staten genom ökade inleveranser

från Vattenfall.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet

nu anfört. Därigenom tillstyrker utskottet motion 1999/2000:N24 (mp) i här

behandlad del. Under förutsättning av ett sådant uttalande tillstyrker utskotte

att riksdagen godkänner de åtaganden för staten som följer av avtalet samt

bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata

statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning.

I motion - - - (= utskottets förslag) - - - budgetlagens krav.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande godkännande av åtaganden för staten

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:63 i denna del

och motion 1999/2000:N24 yrkande 1 och med avslag på motionerna

1999/2000:N22 yrkande 2 och 1999/2000:N25 yrkande 2

dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om er-

sättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats

till proposition 1999/2000:63 som bilaga 1, samt bemyndigar rege-

ringen att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intres-

sen vid avtalets genomförande och tillämpning,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Framtida överenskommelser om avveckling av kärnkrafts-

reaktorer (mom. 4)

Ingegerd Saarinen (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om avveckling av kärnkrafts-

reaktorer bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det klargöras, såsom föreslås i motion

1999/2000:N24 (mp), att ersättningsbestämmelserna enligt det nu aktuella

avtalet inte skall ligga till grund för ersättningar vid kommande avvecklingar

av kärnkraftsreaktorer. Det nu framförhandlade avtalet blir dyrt för staten

och därmed skattebetalarna. Avtalet blir så pass kostnadskrävande för staten

att man med fog - som görs i nyssnämnda motion - kan fråga sig om rege-

ringen medvetet godkänt ett dyrt avtal för att förhindra en fortsatt avveckling

av kärnkraften. Genom att nöja sig med ett ur statens synpunkt ofördelaktigt

avtal skulle regeringen kunna tänkas vilja skapa en praxis som omöjliggör

fortsatt avveckling av kärnkraftverk med stöd av avvecklingslagen.

Utskottet tillstyrker därför det här berörda yrkandet i motion 1999/2000:

N24 (mp) om att riksdagen till regeringen uttalar att ett godkännande av de

åtaganden som följer av avtalet om ersättning i samband med stängning av

Barsebäcksverket inte utgör grund för eventuella framtida överenskommelser

om avveckling av kärnkraftsreaktorer.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande framtida överenskommelser om avveckling av

kärnkraftsreaktorer

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N24 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Per Westerberg (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell

(m), Eva Flyborg (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald Bergström (kd) anför:

I reservation 1 har vi med välgrundad motivering

yrkat avslag på propositionen. För den händelse

riksdagen inte skulle bifalla vår reservation har vi

inte funnit anledning att medverka i utskottets

fortsatta beredning av betänkandet. Vi har sålunda

avstått från att delta i utskottets prövning av

förslagen i propositionen jämte motioner. Vårt

ställningstagande till regeringens förslag framgår av

motionerna 1999/2000:N23 (m), 1999/2000:N26

(kd) och 1999/2000:N25 (fp).

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid kärnkrafts-

avveckling

Finansutskottets yttrande

1999/2000:FiU2y

Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning

av Barsebäcksverket, m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett finansutskottet och skatteutskottet tillfälle att y

sig över propositionen om godkännande av avtal om ersättning i samband

med stängningen av Barsebäcksverket (prop. 1999/2000:63) samt de fem

motioner som väckts med anledning av den.

Finansutskottet avgränsar sitt yttrande till frågan om propositionens förslag

står i överensstämmelse med budgetlagens krav på att statens inkomster och

utgifter skall bruttoredovisas på statsbudgeten.

Frågor av detta slag tas upp i motionerna 1999/2000:N23 av Bo Lundgren

m.fl. (m), 1999/2000:N25 av Eva Flyborg m.fl. (fp) och 1999/2000:N26 av

Inger Strömbom m.fl. (kd).

Finansutskottet har under hand inhämtat att näringsutskottet givit Riksda-

gens budgetkontor i uppdrag att göra en ekonomisk analys av avtalet och

dess statsfinansiella effekter. Finansutskottet finner det därför inte motivera

att närmare gå in på denna fråga i detta sammanhang.

Av propositionen framgår att statens kostnader för ersättning för stängningen

av Barsebäcksverket är av tre slag, nämligen:

- direkta utbetalningar föranledda av avtalet,

- i avtalet fastställda uteblivna framtida inbetalningar från Vattenfall AB,

- direkta och indirekta effekter av stängningen på bl.a. statens skatteintäkter

form av minskad bolagsskatt och vissa punktskatter.

De direkta utbetalningar som kommer att göras från statsbudgetens utgiftssi-

da avser ersättning för merkostnader för singeldrift av reaktor B2 samt er-

sättning för merkostnader för avställnings- och servicedrift av reaktor B1.

Dessa kostnader uppgår till sammanlagt 3,3 miljarder kronor och fördelar sig

över en 18-årsperiod.

Den uteblivna utdelningen från Vattenfall AB är en följd av att bolaget

skall kompenseras för att ha avstått från framtida kraftleveranser till förmån

för ägaren till Barsebäcksverket. Denna kompensation uppgår till samman-

lagt 2,6 miljarder kronor och skall betalas ut under en fyraårsperiod. Den

regleras genom att man från Vattenfalls utdelning till staten räknar av 660

miljoner kronor under vart och ett av åren 2000-2003.

Stängningen av reaktor B1 leder till att elproduktionen minskar, vilket i sin

tur reducerar statens inkomster. Bortfallet i form av bolagsskatt och produk-

tionsskatt kan uppskattas till drygt 200 miljoner kronor per år vid oföränd-

rade marknadsförutsättningar.

Av intresse i detta sammanhang är emellertid också att avvecklingen förut-

sätter att vissa transaktioner kommer till stånd, vilka annars inte skulle ha

genomförts. Dessa transaktioner föreslås i propositionen bli skattefria. De är

en följd av själva uppgörelsen och skulle vid fortsatt drift inte ha givit upp-

hov till några skatteintäkter. Skattebefrielsen saknar därför statsfinansiell

betydelse vid en bedömning av avvecklingskostnaderna. Däremot har den sitt

principiella intresse mot bakgrund av att Moderata samlingspartiet, Folkpar-

tiet och Kristdemokraterna i sina motioner ifrågasätter om det är förenligt

med budgetlagens krav på bruttoredovisning av inkomster och utgifter att

föreslå att utgående ersättning skall vara undantagen från skatteplikt.

I det följande kommenterar utskottet denna fråga. Utskottet tar också upp

frågan om det kan anses strida mot budgetlagens bruttoredovisningsprincip

att räkna av ersättningen till Vattenfall AB mot bolagets utdelning till staten

Budgetlagens föreskrifter om bruttoredovisning

Frågan om bruttoredovisning av inkomster och utgifter regleras i 17 § bud-

getlagen (1996:1059) som har följande lydelse:

Statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på stats-

budgeten.

Skall inkomsterna i en verksamhet endast bidra till att täcka verksamhetens

utgifter, får utgifterna dock redovisas netto på anslag.

Med huvudregeln i första stycket avses enligt förarbetena att inkomsterna

inte får minskas med utgifter och utgifterna inte får minskas med inkomster.

Korrigeringar, omföringar och liknande får dock ske i enlighet med god

redovisningssed. I propositionens författningskommentar påpekas vidare att

paragrafen inte innehåller något undantag från bruttoprincipen beträffande

inkomster som redovisas mot inkomsttitlar. Sådana inkomster skall därför

alltid budgeteras och redovisas brutto.

Skattebefrielse för utgående ersättning

Regeringens förslag innebär att den ersättning som staten betalar ut för fram-

tida inkomstbortfall skall vara skattefri om ersättningen beräknats netto efter

inkomstskatt. Ett villkor i ramavtalet är (punkt 7.1) att de berörda bolagen

och vissa av deras dotterbolag inte skall åsamkas större utgifter för skatt än

vad de skulle ha haft om transaktionerna enligt avtalen inte hade genomförts.

Skattebefrielsen regleras i ett förslag till lag om skattebestämmelser vid

kärnkraftsavveckling. Lagförslaget har granskats av Lagrådet som i sitt ytt-

rande konstaterar att: "Den föreslagna lagen är avsedd att möjliggöra för

staten att uppfylla sina åtaganden enligt den ingångna överenskommelsen

och kan på så sätt sägas utgöra en del av avtalet. Flertalet bestämmelser har

en bakgrund i överenskommelsen och motiveras i lagrådsremissen också

genom hänvisningar till denna."

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit vissa smärre förtydliganden i lagen

men har i övrigt inte haft något att erinra mot förslaget.

Det ankommer i första hand på skatteutskottet att yttra sig över den före-

slagna lagen om skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling.

Lagförslaget kan emellertid, som Lagrådet konstaterar, sägas utgöra en del

av avtalet. Om förslaget antas skall utgående ersättningar vara nettoberäkna-

de och någon skatt skall då inte utgå.

Skillnaden mellan en nettoberäknad ersättning och en bruttoberäknad er-

sättning för vilken skatt skall utgå kan ses som en skatteavvikelse av ungefär

samma slag som återkommande beräknas för sådana förmåner som barnbi-

drag, studiebidrag och bostadstillägg för pensionärer (BTP). Statsmakterna

har bestämt att dessa förmåner skall vara helt skattebefriade, och de påverkar

därför endast budgetens utgiftssida. Teoretiskt skulle man emellertid kunna

höja nivån på dessa bidrag och samtidigt skattebelägga dem, men av olika

skäl har man valt att inte göra på det sättet.

Att ett statligt bidrag är skattebefriat utgör således i sig inte grund för att

hävda att skattefriheten är ett brott mot budgetlagens krav på bruttoredovis-

ning.

Ramavtalet liksom propositionens förslag innebär att utgående bidrag skall

vara skattebefriade. Om detta dessutom läggs fast i lag kommer redovisning-

en av kostnaderna för avvecklingen formellt sett inte att avvika från vad som

gäller för barnbidrag och studiebidrag.

Med hänsyn härtill är, enligt finansutskottets mening, den av regeringen

föreslagna skattefriheten för utgående ersättningar förenlig med budgetlagens

krav på bruttoredovisning.

Kompensationen till Vattenfall

Genom avtalet erhåller inte Sydkraft AB direkt ekonomisk ersättning för

förlusten av reaktor 1 i Barsebäck. I stället kompenseras bolaget genom att få

tillgång till motsvarande elproduktionskapacitet i Ringhalsverkets kärnreak-

torer. Vattenfall har förklarat sig berett att på affärsmässiga villkor medverk

i en uppgörelse som innebär att reaktorerna vid Ringhalsverket och Barse-

bäcksverket förs samman i en gemensam koncern.

Vattenfalls ägarandel i den gemensamma koncernen uppgår till 74,2 %,

vilket innebär att Vattenfall får mindre framtida kraftleveranser från den

gemensamma koncernen än man hade fått från Ringhalsverket om detta

drivits vidare som ett av Vattenfall helägt kraftverk. De minskade leveran-

serna till Vattenfall motsvarar i princip den leveranskapacitet som bortfallit

samband med stängningen av reaktor 1 i Barsebäck. Staten och Vattenfall

AB har kommit överens om ersättning till Vattenfall för den andel i Ringhals

som bolaget överlåter till Sydkraft.

Ersättningen till Vattenfall utgår i form av ett av staten utfärdat skuldebrev

på 2 639 miljoner kronor. Skuldebrevet har överlämnats till Barsebäck Kraft

AB (BKAB) med anledning av att kraftproduktionen vid reaktor 1 upphör i

förtid, men Vattenfall kan enligt avtalet tillgodogöra sig hela värdet av skul-

debrevet. Det löper med ränta och skall amorteras genom fyra delbelopp

under åren 2000-2003. Skuldebrevsbeloppet är bestämt netto efter inkomst-

skatt på 28 %.

Enligt avtalet skall varje delbelopp och den vid betalningsdagen upplupna

räntan "i första hand avräknas mot den utdelning som Vattenfall utbetalar till

staten". Om utdelningen inte räcker till för att täcka ett delbelopp och upplu-

pen ränta skall staten betala mellanskillnaden till Vattenfall. Kostnaden för

staten består således i att ett motsvarande utdelningsbelopp inte levereras in

till staten.

Det kan alltså konstateras att enligt villkoren i avtalet skall beloppet i

skuldbrevet vara nettoberäknat efter skatt och amorteras i fyra i princip lika

stora delposter under åren 2000-2003. Avtalet föreskriver också att delpos-

terna med upplupen ränta i första hand skall räknas av mot Vattenfalls utdel-

ning till staten. Genom avtalet kommer alltså Vattenfalls utdelning under de

fyra närmaste åren att begränsas med 2 639 miljoner kronor med tillägg för

ränta.

Av betydelse i sammanhanget är också att den föreslagna överföringen till

Vattenfall AB avser en kapitalersättning som redovisas öppet, att dess storlek

är känd och att överföringen sker under en tämligen kort tidsperiod. Ersätt-

ningen regleras dessutom via ett av staten helägt bolag som varje år lämnar

utdelning till staten. Den i avtalet föreskrivna regleringen har med hänsyn

härtill bedömts ge en både smidig och lämplig lösning.

Givet det ingångna avtalet kan enligt utskottets mening Vattenfalls tillfäl-

ligt begränsade utdelningskapacitet inte anses stå i strid mot budgetlagens

bestämmelser.

Enligt finansutskottets mening bör näringsutskottet mot denna bakgrund

biträda propositionens förslag i de nu berörda avseendena och avstyrka mo-

tionerna N23 (m), N25 (fp) och N26 (kd) i motsvarande delar.

Stockholm den 30 mars 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark

(m), Bengt Silfverstrand (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m),

Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Sven-Erik

Österberg (s), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström

(mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Kjell Nordström (s) och Marie Eng-

ström (v).

Avvikande mening

Avtalets oförenlighet med budgetlagens krav (m, kd, fp)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-

feldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m) och Karin Pilsäter (fp)

anför:

Budgetprocessen har stramats upp i flera avseenden. Numera sker budget-

prövningen mer samlat i riksdagen, och i statsbudgeten redovisas samtliga

utgifter och inkomster som påverkar statens upplåningsbehov. Ett utgiftstak

har också införts.

För att man skall få en tydlig bild av de statliga åtagandenas omfattning

och deras finansiering, finns det i budgetlagen inskrivet ett krav på att utgif

ter och inkomster skall redovisas var för sig. Bruttoredovisningskravet inne-

bär att en statlig utgift inte längre får nettoredovisas mot en inkomsttitel oc

att inkomster och utgifter inte heller får sammanföras till en nettopost på

budgetens utgiftssida. Skall transparensen i budgeten kunna upprätthållas är

det viktigt att denna princip tillämpas strikt. Görs inte det förlorar budgeten

mycket av sitt informationsvärde. Utan en strikt tillämpad bruttoredovis-

ningsprincip kan också tilltron till utgiftstaket som ett viktigt budgetpolitis

styrinstrument lätt komma att sättas i fråga.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna de åtagan-

den som staten har enligt det framförhandlade avtalet om ersättning för

stängningen av Barsebäcksverket. Ersättningar för intrång av detta slag har

många likheter med en expropriationsersättning. I princip skulle alltså ägarna

till Barsebäcksverket ha kunnat kompenseras för intrånget med ett engångs-

belopp som beräknats enligt expropriationsrättsliga principer. En sådan kom-

pensation, utbetalad som ett engångsbelopp, hade tydligt återspeglat statens

kostnader för den framtvingade stängningen. Dessutom hade regeringen då

varit tvungen att inordna engångsbeloppet under utgiftstaket och där avväga

det mot andra mer angelägna prioriteringar.

Nu har regeringen valt en helt annan lösning för att slippa ställas inför

detta val. Det avtal som staten, Sydkraft och det statligt helägda bolaget

Vattenfall har förhandlat fram har givits en sådan utformning att endast en

del av ersättningen kommer att belasta budgetens utgifter, och för att ytterli-

gare minska pressen på utgiftstaket kommer denna del att portioneras ut

under en 18-årsperiod. Därmed är det svårt att få en samlad bild av de verkli-

ga kostnaderna för avveckligen, samtidigt som syftet med utgiftstaket åsido-

sätts.

Flera inslag i avtalet bidrar till att dölja de verkliga kostnaderna, och varje

sådant inslag kan ses som ett avsteg från grundläggande budgetprinciper.

Avtalets utformning kan ifrågasättas från tre principiella utgångspunkter.

För det första är alla ersättningsbelopp nettoberäknade, dvs. beräknade ex-

klusive bolagsskatt på 28 %. Det gäller såväl ersättningen till Barsebäck

Kraft AB som ersättningen till Vattenfall i form av ett skuldebrev som bola-

get kan tillgodogöra sig.

Ersättningar som utgår vid expropriation och andra liknande intrång är

normalt alltid skattepliktiga. För att kunna göra avsteg från denna princip har

regeringen tvingats att i propositionen lägga fram en särlag om skattebefriel-

se vid kärnkraftsavveckling. En mer rimlig ordning som stått i god överens-

stämmelse med budgetlagens krav på bruttoredovisning hade varit att låta

utgående ersättningar vara skattepliktiga och att räkna upp ersättningsbelop-

pen i motsvarande grad.

För det andra är det i avtalet inskrivet att ersättningen till Vattenfall skall

räknas av mot bolagets årliga utdelning till staten. Ersättningen uppgår till

sammanlagt 2,6 miljarder kronor och har formen av ett skuldebrev som skall

infrias av staten. Eftersom Vattenfalls utdelning under senare år har uppgått

till endast 1,5 miljarder kronor är bolagets utdelningskapacitet otillräcklig f

att man skall kunna reglera skulden vid ett tillfälle. I avtalet har emellertid

detta lösts på så sätt att skulden förutsätts bli amorterad under en fyraårsper

od med 660 miljoner kronor per gång.

Genom att ersättningen räknas av mot Vattenfalls utdelning påverkas inte

utgifterna under utgiftstaket. Kostnaderna för staten uppkommer i stället på

budgetens inkomstsida, där inleveranserna fyra år i rad blir 660 miljoner

kronor lägre. Att på detta sätt räkna av utgifter mot väntade inkomster är

enligt vår mening helt oförenligt med budgetlagens krav på bruttoredovis-

ning.

För det tredje förutsätts i avtalet att vissa ersättningar skall spridas över e

mycket lång tidsperiod. Det gäller ersättningarna för att man vid Barsebäcks-

verket kommer att upprätthålla singeldrift av reaktor 2 och servicedrift vid

reaktor 1. Det beräknade nuvärdet av dessa båda ersättningar uppgår till

sammanlagt 3,3 miljarder kronor, och detta belopp kommer i enlighet med

vedertagna budgetprinciper att betalas ut över anslag på budgetens utgiftssi-

da. Men genom att fördela utbetalningarna över en 18-årsperiod blir belast-

ningen på de takbegränsade utgifterna respektive år tämligen begränsad och

kommer inte något år att överstiga 340 miljoner kronor.

Att på detta sätt fördela utgifter över en lång tidsperiod kanske inte i for-

mell mening kan anses vara oförenligt med budgetlagens krav, men det

främjar definitivt inte överblicken över de samlade avvecklingskostnaderna.

Enligt vår mening är det helt uppenbart att utformningen av det av staten

framförhandlade avtalet i mycket hög grad styrts av en önskan att dess ef-

fekter på utgiftstaket skall bli så små som möjligt. Och förvisso har man

lyckats med detta syfte när en ersättning i mångmiljardklassen inte något år

ökar de takbegränsade utgifterna med mer än 340 miljoner kronor. Men detta

budgettrixande sker till priset av en försvagad budgetprocess och en minskad

tilltro till utgiftstaket.

Enligt vår mening bör näringsutskottet avstyrka propositionen och biträda

de förslag som framförs i motionerna N23 (m), N25 (fp) och N26 (kd).

Skatteutskottets yttrande

1999/2000:SkU7y

Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning

av Barsebäcksverket, m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propos

tion 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med

stängning av Barsebäcksverket, m.m. jämte motioner. I propositionen före-

slås att riksdagen godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal

om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket som den 30

november 1999 träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. I

propositionen föreslås även en lag om särskilda skattebestämmelser vid

kärnkraftsavveckling.

Utskottet får anföra följande.

Skattefrågor

Propositionen

I propositionen föreslås skattefrihet för ersättning som ett företag får enligt

lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med

staten om avveckling av kärnkraft. Skattefriheten förutsätter att ersättningen

har beräknats netto efter inkomstskatt, och ränta som kan utgå på ersättning-

en skall inte vara skattefri. Nettoberäknade ersättningar för ökade utgifter fö

skatt eller för tidigarelagda skattekostnader skall åtnjuta en motsvarande

skattefrihet. Skattefriheten kompletteras med regler som innebär att utgifter

som får anses ha beaktats vid beräkning av en ersättning inte skall få dras av

vid taxeringen. Särskilda regler föreslås även i fråga om den skattemässiga

värderingen av tillgångar som har beaktats när ersättningen har bestämts.

För ersättningar som skall täcka framtida utgifter i samband med avveck-

lingen föreslås en regel som medför att sådana ersättningar - oavsett hur de

behandlas i bokföringen - vid beskattningen får tas upp som intäkt löpande

allteftersom beloppen betalas ut.

Lagförslaget innehåller även ett antal bestämmelser om beskattningen vid

bl.a. överlåtelse av elkraft och av olika tillgångar i samband med omstruktu-

rering på grund av ett beslut om kärnkraftsavveckling. En särskild regel om

underlaget för räkenskapsenlig avskrivning liksom en regel om befrielse från

stämpelskatt om en reaktorfastighet förvärvas som ett led i en kärnkraftsav-

veckling föreslås också.

Lagen med de särskilda skattebestämmelserna föreslås träda i kraft den

1 juli 2000 och tillämpas på händelser som inträffat sedan den 1 januari

1999, dvs. på händelser som inträffat innan lagstiftningen har trätt i kraft.

Enligt propositionen leder de föreslagna reglerna till att skattebelastningen

för företagen i fråga blir lägre än enligt generella regler. En retroaktiv till

lämpning kommer därför inte i konflikt med förbudet mot retroaktiv lagstift-

ning i 2 kap. 10 § regeringsformen. Lagrådet har inte haft någon annan upp-

fattning.

I propositionen berörs vissa dispensfrågor. I denna del lämnas emellertid

inte något förslag som riksdagen skall ta ställning till.

Motionerna

I motionerna N23 av Bo Lundgren m.fl. (m), N25 yrkande 1 av Eva Flyborg

m.fl. (fp) och N26 yrkandena 1 och 2 av Inger Strömbom m.fl. (kd) yrkas om

avslag på propositionen i dess helhet. När det gäller den skattemässiga be-

handlingen av ersättningar vid kärnkraftsavveckling skriver Bo Lundgren

m.fl. i sin motion att det inte finns anledning att frångå de principer vid be-

skattningen som gäller vid beskattning av ersättningar i samband med expro-

priation. Snart sagt varje företag eller person som blir drabbad av exproprie-

ring av egendom kan enligt motionärerna anföra liknande motiv och skulle

därmed kunna åberopa att ersättningen skall vara skattefri. I Eva Flyborgs

m.fl. motion anförs bl.a. att den valda lösningen med skattefrihet ökar

komplexitetsgraden i reglerna och att alla konsekvenser inte kan överblickas.

Inger Strömbom m.fl. skriver i sin motion bl.a. att det inte finns tillräckligt

starka skäl för att göra undantag från de allmänna skattereglerna. Även i

motion N22 av Roy Hansson (m) finns ett avslagsyrkande. Motionären har

också ett yrkande om att riksdagen inte skall medge att skattereglerna, som

föreslås i propositionen, skall tillämpas retroaktivt (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Ersättningar som utgår som en följd av ett regeringsbeslut om att stänga en

kärnreaktor kan i princip jämställas med sådana ersättningar som utgår vid

expropriation och liknande intrång. Sådana ersättningar är skattepliktiga. Det

kan naturligtvis anföras goda argument för att även ersättningar som utgår till

följd av ett beslut om stängning av ett kärnkraftverk genomgående bör vara

skattepliktiga. Mot detta har i propositionen framhållits att ett beslut att

stänga en kärnkraftsreaktor är i flera avseenden en unik företeelse. En sådan

stängning beslutas av regeringen. Stängningen innebär ett stort ingrepp för de

företag som drabbas. Att investera i en ny reaktor är inte möjligt. Företaget

har i och för sig möjligheter att sätta av belopp till ersättningsfond. Det är

dock ovisst i vad mån en ersättningsfond skulle kunna tas i anspråk under de

tre år - eller i speciella fall sex år - fonden får behållas.

Om den ersättning som staten skall betala beräknas netto efter inkomst-

skatt - vilket är fallet i det avvecklingsavtal som nu har presenterats för

riksdagen - tillkommer att staten vid oförändrade skatteregler skulle få betala

en högre ersättning än enligt avtalet och sedan få tillbaka mellanskillnaden i

form av skatt. Om ersättningen skall tas upp till beskattning innebär det att

det kan ta många år att få klarhet i det slutliga ersättningsbeloppet och den

slutliga kostnaden för staten. Vidare måste staten bevaka att skatten som

inräknats i den utgivna ersättningen faktiskt betalas. Utskottet instämmer i

regeringens bedömning att det mesta talar för att en ersättning som betalas

för att kompensera inkomstbortfallet för att en reaktor stängs och som beräk-

nats netto bör vara skattefri.

En särskild bestämmelse föreslås också för beskattningen av löpande er-

sättningar för framtida utgifter som ett företag får på grund av ett avtal med

staten om avveckling av kärnkraft. En utgångspunkt är här att ersättningar av

detta slag, som är avsedda att täcka avdragsgilla driftskostnader, också i

fortsättningen skall vara skattepliktiga. Den regel som föreslås förhindrar att

ett företag vid beskattningen tvingas ta upp det nuvärdesberäknade beloppet

av samtliga löpande ersättningar redan det beskattningsår när den första

utbetalningen sker. Utskottet anser att det är befogat med den särskilda regel

som regeringen föreslår för att klargöra detta.

I lagförslagets 17 § finns hänvisningar till vissa bestämmelser om värde-

minskningsavdrag i inkomstskattelagen (1999:1229). Hänvisningen till 18

kap. bör ändras så att den i stället avser 3-5 §§.

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till någon kommentar till rege-

ringens förslag om särskilda skatteregler vid kärnkraftsavveckling. Utskottet

tillstyrker följaktligen att lagstiftningen genomförs och avstyrker därmed

motionerna i den mån de innebär avslag på eller ändringar i denna.

Stockholm den 21 mars 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Gran-

ström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Desirée Pethrus Engström (kd),

Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg

(s), Margareta Cederfelt (m), Claes Stockhaus (v)

och Lars Lilja (s).

Avvikande mening

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson

(fp) och Margareta Cederfelt (m) anför:

Enligt gällande rätt är ersättning som utgår vid en expropriation skattepliktig

om den ersätter en skattepliktig inkomst. Regeringen föreslår nu särregler för

att de ersättningar enligt Barsebäcksavtalet som skall täcka inkomstbortfall

inte skall bli beskattade. Regeringen hänvisar till att ett beslut att stänga e

kärnkraftsreaktor är i flera avseenden en unik företeelse. Även om åtgärden

att avstå från ett väl fungerande kraftverk kan betecknas som unik finns det

inte någon anledning att i skattehänseende frångå de principer som gäller för

alla andra företag vid den här typen av ingrepp i äganderätten. Det verkliga

skälet till skattebefrielsen är sannolikt att regeringen dels vill minska de

synliga kostnaderna för avvecklingen av kärnkraftsreaktorer, dels vill undvi-

ka att utgiftstaket överskrids. Sådana skäl skall självfallet inte anföras för

göra ersättningarna skattefria.

Inte heller när det gäller stämpelskatten finns det någon anledning att från-

gå de allmänna principer som gäller för alla företag i landet. Om stämpel-

skatten är ett hinder för att genomföra transaktionen, har man att välja mellan

att höja ersättningen eller att ändra de generella bestämmelserna. Det finns

heller ingen anledning att behandla omstruktureringar till följd av en kärn-

kraftsavveckling på annat sätt än vad som gäller för andra företag. Om dessa

regler, som är till för att underlätta omstruktureringar i näringslivet, nu vis

sig uppställa besvärliga hinder i enskilda fall är lösningen i stället att se ö

hela omstruktureringsproblematiken igen.

Vi anser följaktligen i enlighet med vad som anförts i flera motioner att

regeringens förslag till särskilda skattebestämmelser strider mot gällande

principer och att allmänna regler i stället bör tillämpas i alla fall av så kva

ficerade intrång i äganderätten som expropriation och liknande intrång inne-

bär. Vi stödjer naturligtvis även i övrigt motionerna N22 yrkande 1, N23,

N25 och N26. Det innebär att vi avstyrker propositionen i dess helhet.

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens lagförslag

Regeringens förslag

Utskottets förslag

17 §

18

Om en tillgång överlåts, får värde-

minskningsavdragen enligt bestäm-

melserna om inventarier i 18 kap. 13-

22 §§, om byggnader i 19 kap. 4-7 §§

och om markanläggningar i 20 kap.

4-8 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229) göras av det överlåtande

företaget i stället för det förvärvande

företaget för hela det beskattningsår

då överlåtelsen sker.

Om en tillgång överlåts, får värde-

minskningsavdragen enligt bestäm-

melserna om inventarier i 18 kap. 3-5

§§, om byggnader i 19 kap. 4-7 §§

och om markanläggningar i 20 kap.

4-8 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229) göras av det överlåtande

företaget i stället för det förvärvande

företaget för hela det beskattningsår

då överlåtelsen sker.

På elektrisk kraft från kärnkraftverk utgår särskild skatt med 2,7 öre per kWh.

Proposition 1995/96:220 med förslag till lag om statsbudgeten, s. 94

En redovisning av förekommande skatteavvikelser lämnas varje år i den ekonomis-

ka vårpropositionen. Den senaste redovisningen återfinns som bilaga 4 i 1999

års vårproposition.