Bet. 1999/2000:NU12

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU12

Ny naturgaslag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

NU12

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:72 om ny naturgaslag,

dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen,

dels fyra motioner från allmänna motionstiden.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska kommunförbundet, Sydgas

AB och Vattenfall Naturgas AB. Vidare har synpunkter inför utskottet läm-

nats av företrädare för Näringsdepartementet, Sydgas, Vattenfall Naturgas

och Kemikontoret.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny naturgaslag, föranledd av ett

EG-direktiv. Lagen syftar till att öka konkurrensen på gasmarknaden och

skapa en inre marknad för naturgas. Samtliga motioner i ärendet avstyrks av

utskottet.

I enlighet med regeringens förslag anser utskottet att koncession skall be-

viljas endast om det är lämpligt från allmän synpunkt. Lämplighetsprövning-

en syftar främst till att hindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar

byggs, dvs. att anläggningar byggs där det redan finns tillräcklig över-

förings-, distributions- eller lagringskapacitet. Strävan är att åstadkomma en

så lämplig infrastruktur som möjligt på naturgasområdet. I en reservation (m,

kd, fp) framhålls att det är väsentligt att den som ansöker om koncession

skall kunna visa att ledningen inte leder till ökade koldioxidutsläpp. I en

annan reservation (mp) anförs att en ny fossilgaslagstiftning måste utformas

så att möjlighet finns att avslå tillståndsansökningar med hänvisning till

allmänna energipolitiska hänsynstaganden, främst energipolitiska mål och

riktlinjer beslutade av riksdagen.

Initialt är det kunder som har naturgaseldad kraftproduktion samt slutför-

brukare som förbrukar mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och

förbrukningsställe, som skall få möjlighet att fritt välja gasleverantör. Mark-

naden skall dock öppnas helt så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till

de avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige. Senast den 1

januari 2006 skall marknaden öppnas för samtliga kunder. I en reservation

(m) krävs att marknadsöppningen skall omfatta de kunder som har en årsför-

brukning om minst 5 miljoner kubikmeter naturgas. I en annan reservation

(kd, fp) anförs bl.a. att den nya lagen även bör omfatta transport av biogas.

Utskottet anser att verksamheten med överföring av naturgas och lagring

av naturgas för annans räkning skall redovisas skild från annan verksamhet

så att alla former av korssubventionering förhindras. I en reservation (m, kd,

fp) föreslås att lagen förtydligas så att all form av korssubventionering mot-

verkas.

Inledningsvis i betänkandet behandlar utskottet ett

antal motioner om naturgasens roll i det svenska

energisystemet. Utskottet hänvisar i den frågan till

tidigare ställningstaganden från riksdagens sida.

Dessa innebär bl.a. att det inte är aktuellt med en

storskalig introduktion av naturgas eller en ny

naturgasledning genom Sverige. I en reservation (m,

kd, fp) sägs att etableringen av en naturgasledning

genom Sverige direkt skulle motverka intentionerna

i Kyotoöverenskommelsen. I en annan reservation

(mp) hävdas det att strävan bör vara att så snabbt

som möjligt övergå till förnybara energikällor.

Propositionen

I proposition 1999/2000:72 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. naturgaslag,

2. lag om ändring i miljöbalken,

3. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

4. lag om ändring i ellagen (1997:857).

Lagförslagen återges i bilaga.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av proposition 1999/2000:72 är

följande:

1999/2000:N38 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett tydliggörande av bestämmelserna och villkoren för

import av naturgas,

2. att riksdagen beslutar att koncessionsplikt av ansvars- och miljöskäl

även skall införas för ledning inom hamn- eller industriområde samt för

naturgaslager,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning av frågan om icke koncessionspliktiga

nät för anslutningar till hushåll och företag,

4. att riksdagen beslutar att den som ansöker om koncession skall visa att

ledningen inte leder till ökade koldioxidutsläpp,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen bör om-

fatta transport av alla slags gaser för energiproduktion, således även biogas,

6. att riksdagen beslutar att naturgaslagen skall ges sådan lydelse att det

blir omöjligt att ansluta en distributionsledning till annat företags distribu-

tionsledning om leveransen är avsedd att ske till kund som inte är berättigad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att lagförslaget kompletteras med en definition av

kraftvärme,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återkomma med en definition av betydelsen av begreppet

lämplig från allmän synpunkt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillsynsmyndigheten även ges i uppdrag att utöva tillsyn över

drift och underhåll,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lagen tydliggörs så att all form av korssubventionering und-

viks.

1999/2000:N39 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen antar

naturgaslagen med den ändring vad gäller marknadsöppningen som föreslås i

motionen.

1999/2000:N40 av Ewa Thalén Finné och Lars Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandling med Energistyrelsen i Danmark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om omförhandling av take or pay-kontrakt.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1999/2000:N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en storskalig fossilgasintroduktion i Sverige.

1999/2000:N245 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare tillförsel till Sverige av naturgas.

1999/2000:N311 av Ronny Olander och Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om naturgasanvändning.

1999/2000:N350 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny fossilgasledning genom Sverige inte bör byggas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fossilgasen ersätter biobränslen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ny nationell fossilgaslagstiftning.

Utskottet

Naturgasens roll i det svenska energisystemet

Bakgrund

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat naturgasens roll i det svenska

energisystemet. Riksdagen angav år 1979 vissa förutsättningar för introduk-

tion av naturgas i Sverige (prop. 1978/79:115, bet. NU 1978/79:60). Riktlin-

jer för genomförande av det s.k. Sydgasprojektet godkändes av riksdagen år

1980, liksom ett avtal mellan regeringarna i Sverige och Danmark om natur-

gassamarbete (prop. 1979/80:170, bet. NU 1979/80:70).

Våren 1986 godkände riksdagen regeringens föreslagna riktlinjer för na-

turgasverksamhet (prop. 1985/86:91, bet. NU 1985/86:18) med innebörd

bl.a. att verksamheten skall bedrivas på kommersiell grund. I samband med

riksdagens energipolitiska beslut våren 1988 (prop. 1987/88:90, NU

1987/88:40), liksom i det energipolitiska betänkandet våren 1989 (bet.

1988/89:NU25), framhöll utskottet att naturgas kan bli ett intressant alterna-

tiv i svensk energiförsörjning. Naturgasens roll måste dock avgöras av dess

konkurrenskraft i förhållande till övriga tillgängliga energislag. Vidare fram-

höll utskottet att inköp av gas skall verkställas enligt strikt kommersiella

principer.

Senast utskottet behandlade frågan om naturgasens roll i det svenska ener-

gisystemet var våren 1999 (bet. 1998/99:NU8). Då konstaterade utskottet att

även om naturgasen är det minst miljöstörande fossila bränslet är det inte

aktuellt med en storskalig introduktion av naturgas eller en ny naturgasled-

ning genom Sverige. Däremot kan det befintliga naturgasnätet utnyttjas

effektivare, ansåg utskottet.

Motionerna

I motion 1999/2000:N311 (s) pläderar motionärerna för en fortsatt introduk-

tion av naturgas i Sverige. På så sätt skulle, menar motionärerna, en stor del

av de klimat- och miljöproblem som eldningsolja orsakar kunna reduceras.

Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion 1999/2000:N228 en stor-

skalig fossilgasintroduktion i Sverige. Ett ledningsnät genom Sverige förut-

sätter avtappning och ett betydande utnyttjande av gasen i Syd- och Mellan-

sveriges befolkningstäta områden. En sådan storskalig gasintroduktion skul-

le, framhåller motionärerna, snabbt slå ut biobränsleanvändningen i kraft-

värme- och fjärrvärmeproduktion. En ökad gasanvändning kommer endast

till en del att ske på bekostnad av andra fossila bränslen. Motionärerna fram-

håller vidare att utöver miljöaspekterna är en uppbyggnad av ett gasnät ut-

omordentligt kapitalkrävande. Motionärerna känner därför farhågor för att ett

betydande investeringsutrymme skulle intecknas för att bygga upp en dubbel

infrastruktur i form av gasledningar bredvid elledningarna.

I motion 1999/2000:N245 (m) sägs att naturgasen betyder mycket när det

gäller Skånes energiproduktion. Motionärerna anför att utbyggnaden av

infrastrukturen för naturgas har reducerat användningen av olja och kol kraf-

tigt, vilket har en positiv inverkan på miljön. Vidare framhålls att biobränsle

och naturgas kompletterar varandra och skapar mångfald och flexibilitet i

energisystemet.

Motionärerna konstaterar också att det endast finns en tillförselväg för na-

turgas till Sverige. För att stimulera marknadsutvecklingen och för att öka

konkurrensen är ytterligare en tillförselväg angelägen.

I motion 1999/2000:N350 (mp) uttalas att Miljöpartiet de gröna inte vill att

en ny fossilgasledning skall byggas i Sverige. Motionärerna är oroliga för att

naturgasen kommer att ersätta biobränslen.

Utskottets ställningstagande

Användningen av naturgas är av central betydelse för energiförsörjningen i

Europa. Genom en ökad användning av gas i förhållande till andra fossila

bränslen minskas de miljö- och klimatpåverkande utsläppen. Dessutom ökar

försörjningstryggheten.

När det gäller naturgasens roll i det svenska energisystemet vill utskottet

anföra följande. Riksdagen har slagit fast att landets elförsörjning skall tryg

gas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och

förnybara, energikällor samt på en effektiv energianvändning. Som tidigare

nämnts har riksdagen också klargjort att naturgasen kan bli ett intressant

alternativ i svensk energiförsörjning men att verksamheten skall bedrivas på

kommersiell grund. Riksdagen har vidare fastlagt att användningen av fossila

bränslen skall hållas på en låg nivå i enlighet med Sveriges åtaganden att

uppfylla Kyotoöverenskommelsen.

I det energipolitiska betänkandet från våren 1999 konstaterade utskottet att

även om naturgasen är det minst miljöstörande fossila bränslet är det inte

aktuellt med en storskalig introduktion av naturgas eller en ny naturgasled-

ning genom Sverige. Däremot kan det befintliga naturgasnätet utnyttjas

effektivare.

Utskottet står alltjämt fast vid sina tidigare ställningstaganden i denna frå-

ga. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:N311 (s),

1999/2000:N228 (m), 1999/2000:N245 (m) och 1999/2000:N350 (mp) i här

berörda delar.

En ny naturgaslagstiftning

Inledning

Den 22 juni 1998 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (98/30/EG)

om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (det s.k. gas-

marknadsdirektivet). Direktivet syftar till att öka konkurrensen på gasmark-

naden och skapa en inre marknad för naturgas. För att uppnå detta innehåller

direktivet bl.a. bestämmelser som syftar till att öppna och öka tillträdet till

systemen för naturgas och därmed öka konkurrensen.

Regeringen beslutade i juni 1998 att tillkalla en utredare [f.d. riksdagsle-

damot (s) Birgitta Johansson], med uppdrag (dir. 1998:41) att se över den

lagstiftning som reglerar handel, transporter och distribution av naturgas och

annan rörbunden energi och lämna ett förslag till naturgaslagstiftning som

tillgodoser det nya direktivets krav. Utredningen antog namnet Värme- och

gasmarknadsutredningen. I januari 1999 redovisade utredningen sitt delbe-

tänkande Effektiva värme- och miljölösningar (SOU 1999:5). Delbetänkan-

det behandlas inte i detta betänkande. I oktober 1999 redovisade Värme- och

gasmarknadsutredningen sitt slutbetänkande Handel med gas i konkurrens

(SOU 1999:115). Utredningens slutbetänkande har remissbehandlats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den nuvarande lagstiftningen inom naturgasområdet berör främst framdra-

gande och drift av gasledningar. Särskilda bestämmelser för framdragande

och begagnande av rörledningar för bl.a. naturgas finns i lagen (1978:160)

om vissa rörledningar (den s.k. rörledningslagen). Denna lag innehåller i

huvudsak bestämmelser om koncession för att dra fram eller använda rörled-

ningar för transport av naturgas. Utöver denna lag måste den som vill dra

fram och använda en rörledning även ta hänsyn till en rad andra lagar, såsom

plan- och bygglagen (1987:10), lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och

miljöbalken.

Det finns ingen lagstiftning i Sverige som reglerar t.ex. handel och trans-

port av naturgas. Av rörledningslagen framgår endast att koncessionshavaren

är skyldig att mot ersättning ombesörja transport genom ledningen åt annan,

om det kan ske utan väsentligt förfång för koncessionshavaren. EG:s direktiv

ger naturgasföretag och berättigade kunder rätt att transportera gas i andras

rörledningar. Direktivet är således betydligt mer långtgående och omfattande

än den gällande svenska lagstiftningen på området. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen att det införs en ny lagstiftning på naturgasområdet. La-

gen har utarbetats med ellagen (1997:857) och rörledningslagen som förebil-

der. Den nya lagstiftningen tillgodoser enligt regeringens bedömning gas-

marknadsdirektivets krav. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti

2000.

Naturgaslagen har disponerats i sju kapitel.

Bestämmelser om lagens tillämpningsområde m.m. finns i 1 kap.

I 2 kap. finns regler om koncession. I den nya lagen behålls i huvudsak den

ordning som gäller enligt den nuvarande rörledningslagen.

Bestämmelser om ledningsägarens skyldigheter finns i 3 kap. Där anges de

bärande principerna för att få till stånd en ökad konkurrens på naturgasmark-

naden. Det gäller framför allt centrala bestämmelser om tillträde och anslut-

ning till naturgasledningar samt vilka som skall anses som s.k. berättigade

kunder.

I 4 kap. finns regler om redovisning.

5 kap. innehåller bestämmelser om kommunala naturgasföretag.

6 kap. innehåller regler om tillsyn m.m. Bestämmelserna avser myndig-

hetsuppgifter, myndighetens befogenheter och frågor om finansiering.

I 7 kap. finns bestämmelser om ansvar, överklagande, m.m.

Bestämmelser om koncession

Propositionen

Framdragande av en naturgasledning och uppförande av ett naturgaslager

kan komma i konflikt med andra intressen, t.ex. natur- och miljövård. En

naturgasledning och ett naturgaslager kan även ha betydelse på andra områ-

den, t.ex. för Försvarsmakten. Det är därför viktigt att uppnå en ur samhälls-

synpunkt ändamålsenlig infrastruktur. Regeringen påpekar att det exempelvis

inte bör vara tillåtet att dra fram en naturgasledning där det redan finns en

sådan och denna har tillräcklig kapacitet. Inte heller bör naturgasledningar få

dras fram eller naturgaslager byggas på ett sådant sätt att tredje man tillfoga

onödigt stor skada.

Innehav och drift av en naturgasledning och ett naturgaslager medför för-

pliktelser av olika slag. Det är sålunda väsentligt att ägaren har de resurser

som krävs för att bl.a. kunna garantera en kontinuerlig drift.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det bör krävas koncession för

att dra fram och använda en naturgasledning samt för att uppföra och använ-

da ett naturgaslager. Regeringen föreslås pröva frågan om koncession, men

framhåller dock att det är lämpligt att en annan myndighet än regeringen

bereder ärendet. Regeringen skall därför utse lämplig myndighet att bereda

ärendet. Efter avslutad handläggning skall ärendet överlämnas till regeringen

för beslut.

Regeringen föreslår vidare att naturgasledningar som huvudsakligen skall

användas för att tillgodose enskilda hushålls och företags behov tills vidare

skall undantas från koncessionsplikt. Eftersom naturgasledningar inom

hamn- eller industriområde inte har någon påtaglig betydelse från allmän

synpunkt, skall även naturgasledningar inom sådana områden tills vidare

undantas från koncessionsplikt. I konsekvens med detta skall inte heller

koncession krävas för naturgaslager anslutet till icke koncessionspliktig

naturgasledning. Om utvecklingen skulle visa att det finns behov av reglering

på detta område, föreslår regeringen att frågan får behandlas på nytt.

Endast om det är lämpligt från allmän synpunkt skall koncession få bevil-

jas för en naturgasledning eller ett naturgaslager. Regeringen medger dock

att det på förhand är mycket svårt att närmare ange hur en naturgaslednings

respektive ett naturgaslagers lämplighet från allmän synpunkt bör bedömas. I

stället är det omständigheterna i det enskilda fallet som bör bli avgörande.

Det är därför angeläget, enligt regeringen, att varje större rörledningsprojekt

prövas med hänsyn till bl.a. ledningens sträckning, dess kapacitet och avsed-

da användningsområde. Omständigheter som kan kräva beaktande är t.ex.

industri- och energipolitiska förhållanden samt faktorer av regional- och

lokaliseringspolitisk natur.

Regeringen föreslår vidare att naturgasledningar och naturgaslager inte

heller får dras fram eller byggas på ett sådant sätt att de medför onödigt stor

intrång till skada för tredje man. Reglerna innebär bl.a. att det inom minst 25

meter på ömse sidor om naturgasledningen inte får finnas några byggnader

och att byggrätten är inskränkt inom 200 meter på ömse sidor om naturgas-

ledningen. Koncession bör därför inte få meddelas i strid med detaljplan eller

områdesbestämmelser. Arbetet med att dra fram en naturgasledning och att

uppföra ett naturgaslager påverkar miljön. Vid prövningen av koncession bör

därför de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken tillämpas liksom

bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4

kap. miljöbalken.

Regeringen föreslår att motsvarande bestämmelse som gäller för konces-

sioner enligt rörledningslagen skall gälla även för en koncession meddelad

med stöd av naturgaslagen. Regeringen poängterar att detta är av stor vikt för

de naturgasföretag som ämnar investera i rörledningar för att undvika osä-

kerhet i samband med investeringar i ny infrastruktur för naturgas.

För att tillgodose allmänna intressen och enskild rätt föreslår regeringen att

det bör vara möjligt att förena en koncession för en naturgasledning eller för

ett naturgaslager med villkor. Sådana villkor kan behövas för att tillgodose

krav på t.ex. säkerhet och till skydd för bl.a. miljö, natur och kulturvärden.

Motionerna

I motion 1999/2000:N38 (kd) föreslås att koncessionsplikt, av ansvars- och

miljöskäl, bör införas för ledning inom hamn- och industriområde samt för

naturgaslager. Motionärerna framhåller att en utredning bör tillsättas för att

se över frågor om icke koncessionspliktiga nät för anslutningar till hushåll

och företag eftersom framdragande av naturgasledningar kan innebära bety-

dande miljökonsekvenser.

Motionärerna föreslår också att regeringen skall uppmanas återkomma till

riksdagen med en definition av begreppet lämplig från allmän synpunkt.

Motionärerna ser vidare en risk i att en storskalig introduktion av naturgas

i Sverige kommer att leda till att det etableras ett energisystem som blir ett

miljömässigt sämre alternativ än vad som är möjligt att uppnå. Med hänvis-

ning till försiktighetsprincipen, framhåller motionärerna, skall den som ansö-

ker om koncession kunna visa att ledningen inte leder till ökade koldioxidut-

släpp.

Miljöpartiet föreslår i motion 1999/2000:N350, som väcktes under

allmänna motionstiden och sålunda innan propositionen avlämnades, att

en ny nationell fossilgaslagstiftning måste utformas så att möjlighet finns

att avslå tillståndsansökningar med hänvisning till allmänna

energipolitiska hänsynstaganden, främst energipolitiska mål och

riktlinjer beslutade av riksdagen. I första hand bör detta, framhåller

motionärerna, framgå direkt i lagtexten. I andra hand bör detta tydligt

framgå i en motivering till en lämplighetsparagraf som motsvarar

nuvarande 4 § i rörledningslagen. Motionärerna föreslår att det skall

utredas hur detta kan ske så att resultatet kan arbetas in i förslaget till

ny nationell naturgaslagstiftning.

Vissa kompletterande uppgifter

Undantag från kravet på koncession för naturgasledningar efter en mät- och

reglerstation gäller redan i dag enligt rörledningslagen. Denna typ av natur-

gasledningar dras fram och används efter hand som distributionsbolag träffar

överenskommelse med enskilda fastighetsägare om att leverera naturgas till

respektive fastighet.

Arbetet med att dra fram en naturgasledning och att uppföra ett naturgasla-

ger påverkar miljön. Vid prövningen av koncession tillämpas därför de all-

männa hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken liksom bestämmelserna i 3 och

4 kap. miljöbalken redan i dag. Bestämmelserna i 3 och 4 kap. avser hänsyn

till hushållningen med mark- och vatten, områden av riksintresse för natur-

och kulturvärden m.m. Dessutom beaktas 5 kap. 3 § miljöbalken vid pröv-

ningen. Enligt denna bestämmelse skall bl.a. myndigheter vid tillståndspröv-

ning säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls.

För att belysa de miljömässiga effekterna av en naturgasledning skall en

miljökonsekvensbeskrivning bifogas ansökan. För processen med att ta fram

en miljökonsekvensbeskrivning gäller bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.

Eftersom koldioxidutsläpp är en av miljökonsekvenserna av att använda

naturgas för elproduktion och uppvärmning skall denna fråga särskilt belysas

i miljökonsekvensbeskrivningen.

Näringsutskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först frågan om undantag från koncession.

Regeringens förslag att naturgasledningar som huvudsakligen skall använ-

das för att tillgodose enskilda hushålls och företags behov tills vidare skall

undantas från koncessionsplikt anser utskottet är bra. Som tidigare nämnts

gäller motsvarande undantag redan i dag enligt rörledningslagen. Denna typ

av naturgasledningar dras fram och används efter hand som distributionsbo-

lag träffar överenskommelse med enskilda fastighetsägare om att leverera

naturgas till respektive fastighet. I konsekvens med detta bör inte heller,

enligt utskottets uppfattning och i enlighet med regeringens förslag, konces-

sion krävas för naturgaslager anslutet till icke koncessionspliktig naturgas-

ledning. Mot denna bakgrund finner utskottet inget skäl för förslaget i mo-

tion 1999/2000:N38 (kd) om att tillsätta en utredning för att se över frågor

om icke koncessionspliktiga nät. Utskottet förutsätter dock att regeringen

följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag till ändring i

lagen om så bedöms nödvändigt.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här berörd del och av-

styrker den nämnda motionen i motsvarande del.

När det gäller olika förutsättningar för koncession vill utskottet anföra föl-

jande.

I enlighet med regeringens förslag anser utskottet att koncession skall be-

viljas endast om det är lämpligt från allmän synpunkt. Motsvarande regler

gäller redan i dag enligt rörledningslagen. Lämplighetsprövningen syftar

främst till att hindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar byggs,

dvs. att anläggningar byggs där det redan finns tillräcklig överförings-, dist-

ributions- eller lagringskapacitet. Strävan är, enligt utskottets mening, att

åstadkomma en så lämplig infrastruktur som möjligt på naturgasområdet.

Även andra omständigheter kan inverka på bedömningen av en anlägg-

nings lämplighet från allmän synpunkt. Arbetet med att dra fram en natur-

gasledning och att uppföra ett naturgaslager påverkar miljön. Som tidigare

nämnts skall vid prövningen av koncession därför enligt regeringens förslag

de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken tillämpas liksom bestäm-

melserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Bestämmelserna reglerar bl.a. hänsyn

till hushållningen med mark och vatten och områden av riksintresse för na-

tur- och kulturvärden. Dessutom skall 5 kap. 3 § miljöbalken beaktas vid

prövningen. Enligt denna bestämmelse skall vid tillståndsprövning säker-

ställas att miljökvalitetsnormer uppfylls. För att belysa de miljömässiga

effekterna av en naturgasledning skall dessutom en miljökonsekvensbeskriv-

ning bifogas ansökan enligt 6 kap. miljöbalken. Redan i dag framgår det av

gällande bestämmelser att det är ytterst väsentligt att olika miljöaspekter

analyseras noga innan tillstånd kan beviljas. Att utöka lagtexten, som före-

slås i motion 1999/2000:N350 (mp), med en speciell lämplighetsparagraf

finner därför utskottet inte nödvändigt.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här berörda delar och

avstyrker motionerna 1999/2000:N38 (kd) och 1999/2000:N350 (mp) i mot-

svarande delar.

Berättigade kunder

Propositionen

I gasmarknadsdirektivet regleras att en marknadsöppning som eftersträvas

skall åstadkommas genom att vissa kundkategorier ges tillträde till systemet,

dvs. det samlade rörledningsnätet. Enligt artiklarna 15 och 16 i direktivet,

som reglerar tillträdet till systemet, skall naturgasföretag och berättigade

kunder ges tillträde. Härav framgår att naturgasföretag inte ingår i kategorien

berättigade kunder.

Detta framgår också av bestämmelserna i artikel 18 där det i första stycket

anges att medlemsstaterna skall ange vilka de berättigade kunderna är, dvs.

de kunder som har behörighet att ingå avtal om eller att köpa naturgas enligt

artiklarna 15 och 16. I andra stycket anges de kategorier som alltid måste

anges som berättigade kunder. Bland dessa anges inte naturgasföretag.

Direktivet bygger på principen att de berättigade kunderna skall ha möjlig-

het att fritt välja leverantör. En förutsättning för att uppnå detta syfte är a

samtliga leverantörer, dvs. naturgasföretag, har tillträde till systemet.

Förslaget till lagstiftning bygger på samma principer som direktivet, dvs.

naturgasföretag inbegrips inte i begreppet berättigade kunder.

Regeringen föreslår att de naturgaskunder som har naturgaseldad kraftpro-

duktion skall anses vara berättigade kunder. Det innebär att, oavsett årlig

produktionsvolym, alla kunder med en naturgasbaserad elkraftproduktion

kommer att vara berättigade kunder. De på detta sätt berättigade kunderna

blir samtidigt berättigade till tillträde för hela sin naturgasanvändning, dvs.

både för el- och värmeproduktion. Detta kan, menar regeringen, få konsek-

venser för dagens leverantörer som ofta inte har samma typ av kontrakt med

sina kunder som de har med sin naturgasleverantör, vilket kan leda till att

dagens leverantör riskerar att inte få avsättning för sina kontrakterade natur-

gasinköp.

Den andra gruppen berättigade kunder skall enligt direktivet vara slutför-

brukare som förbrukar mer än en viss mängd naturgas per år och förbruk-

ningsställe.

Huvudmotivet för den nya lagstiftningen är att förutsättningar skall skapas

för en effektiv konkurrens på naturgasmarknaden, framhålls det i propositio-

nen. Från konsumentsynpunkt är det därför naturligt att marknaden öppnas så

snabbt som möjligt, men det föreligger en risk, framhåller regeringen, för att

en för snabb marknadsöppning leder till snedvridningar och konkurrensbe-

gränsningar.

Enligt Värme- och gasmarknadsutredningens förslag skall slutförbrukare

som förbrukar mer än fem miljoner kubikmeter naturgas per år och förbruk-

ningsställe anses vara berättigade kunder.

Ett flertal naturgasföretag, som i dag fungerar som distributörer på den

svenska marknaden, är bundna av traditionella och långsiktiga leveransavtal,

s.k. take or pay-kontrakt. Take or pay-kontrakten innebär att de svenska

distributörerna är skyldiga att köpa en viss mängd naturgas eller åtminstone

betala för gasen under kontraktstiden. Dessa kontrakt löper ut under åren

2001-2005.

Distributörernas avtal med slutkonsumenterna är ofta ett- eller tvååriga.

Om marknadsöppningen skulle leda till att kunder som årligen köper gas för

ned till 5 miljoner kubikmeter blir berättigade, kommer distributörernas

kunder att kunna köpa naturgas från annan leverantör. Beslutar sig distributö-

rernas kunder för att köpa gas direkt från en producent eller annan leverantör,

och har möjlighet att göra detta enligt gällande avtal, så minskar distributö-

rernas försäljningsvolymer långt innan deras take or pay-kontrakt löper ut.

Detta kan, menar regeringen, leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser

för distributörerna. Regeringen framhåller att det är viktigt att marknadsöpp-

ningen inte leder till problem för de företag som ingått take or pay-kontrakt

och som fortfarande är bundna av dessa.

Skulle Sverige välja att öppna marknaden för kunder som köper ned till 5

miljoner kubikmeter naturgas redan i augusti 2000 kommer de berättigade

kunderna att kortsiktigt kunna pressa priset på naturgas, då de kommer att

kunna köpa direkt från annan leverantör, framhålls det i propositionen.

Marknadsandelen för Vattenfall Naturgas AB på slutkundsmarknaden kom-

mer förmodligen att öka och om kundunderlaget försämras för distributions-

företagen, föreligger en risk för att dessa slås ut från naturgasmarknaden.

Regeringen ser en fara i att konkurrensen på naturgasmarknaden på lång sikt

kan komma att hämmas, då distributörerna har svårt att utnyttja den avregle-

rade marknaden innan take or pay-kontrakten löper ut. När väl naturgas-

marknaden öppnas helt för konkurrens år 2006, får de företag som redan från

början kan sälja fritt på marknaden en mycket stark ställning och övriga

företag kan vara utslagna från marknaden. Det kan leda till att kunderna kan

få färre leverantörer att välja mellan. Regeringen framhåller att detta varken

gynnar konkurrensen eller kunderna på lång sikt.

Regeringen påpekar vidare att det krävs en viss tid för att utveckla tariffer,

tillsyn över nätkostnader, administration av tillsynsmyndigheten och dess

funktion som tvistlösare. Eftersom nya och outvecklade marknader behöver

tid på sig, innan reglerna blir transparenta och funktionella, anser regeringen

det vara lämpligt att initialt öppna marknaden mindre än vad utredningen

föreslagit.

Regeringen föreslår därför att slutförbrukare som förbrukar mer än 25

miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe skall anses vara

berättigade kunder. Nivån överensstämmer med det i gasmarknadsdirektivet

angivna minimikravet. Denna nivå leder till en marknadsöppning i Sverige

på 47 %, vilket med god marginal överstiger lägsta tillåtna marknadsöppning

på 20 %.

Den tröskel på 25 miljoner kubikmeter naturgas per år som föreslås för

andra berättigade kunder än de som har gaseldad kraftproduktion skall, enligt

direktivet, sänkas till 15 miljoner kubikmeter naturgas per år senast fem år

efter det att direktivet trätt i kraft, dvs. år 2003. En del av de långsiktiga

or pay-kontrakten löper ut under åren 2000-2003. Marknaden kommer där-

för att öppnas upp och det kommer att finnas större möjligheter till import-

konkurrens och nya kontraktsformer. Det är enligt regeringen viktigt att

effekterna av marknadsöppningen analyseras och att öppningstakten omprö-

vas år 2003. Regeringen kan redan nu förutse att gränsen för de kunder som

blir berättigade att köpa gas på marknaden kommer att sänkas till åtminstone

15 miljoner kubikmeter och att gränsen kan bli ännu lägre om förhållandena

medger detta. Regeringen avser därför att i god tid före år 2003 återkomma

till riksdagen med förslag till ändring i lagen med denna innebörd.

Regeringen anför vidare att marknaden skall öppnas för samtliga kunder

den 1 januari 2006. Det innebär en mer långtgående öppning än vad som

krävs i direktivet, enligt vilket marknaden skall vara öppen för kunder som

köper 5 miljoner kubikmeter naturgas per år först år 2008. Den totala mark-

nadsöppningen år 2006 innebär att ledningsägare skall vara skyldiga att på

skäliga villkor ansluta andras naturgasledningar och transportera naturgas för

samtliga kunders räkning.

Motionerna

I motion 1999/2000:N39 (m) framhålls att marknadsöppningen bör omfatta

de kunder som har en årsförbrukning om minst 5 miljoner kubikmeter natur-

gas. Enligt motionärerna bör den inledande marknadsöppningen utvärderas

år 2003 för att utröna behovet av eventuella förändringar och med det uttala-

de syftet att helt öppna marknaden tidigare än år 2006. Senast den 1 januari

2006 bör, enligt motionärerna, marknaden öppnas för alla kunder.

I motion 1999/2000:N40 (m) uttrycker motionärerna oro för att Vattenfall

Naturgas AB får en mycket dominerande ställning på den svenska naturgas-

marknaden. Därför bör, enligt motionärerna, regeringen omedelbart ta upp

förhandlingar med Danmark för att möjliggöra transitering genom Danmark

oavsett kund eller leverantör.

Motionärerna framhåller vidare att regeringen bör ge Vattenfall Naturgas i

uppdrag att omförhandla sina take or pay-kontrakt, för att motverka att de

erhåller en alltför dominerande ställning och för att främja en fri marknad til

gagn för slutkonsumenten.

I motion 1999/2000:N38 (kd) konstateras att avregleringen bara blir en

halvmesyr. Vattenfall Naturgas kommer under fem år att både ha importmo-

nopol och vara aktör på en avreglerad slutkundsmarknad med full insyn i de

andra aktörernas villkor. Motionärerna menar att detta är en olycklig låsning

som kan leda till att slutkunderna inte förrän om fem år kommer att få tillgo-

doräkna sig de service- och priseffekter som är en naturlig följd av en avreg-

lering. Motionärerna framhåller därför att regeringens förslag även bör inne-

hålla ett tydliggörande av bestämmelserna och villkoren för import.

Motionärerna anser vidare att lagen bör kompletteras på sådant sätt att det

inte bör vara möjligt att ansluta en distributionsledning till annat företags

distributionsledning om leveransen är avsedd att ske till kund som inte är

berättigad. Den svenska energiöverenskommelsen innebär ett omfattande

arbete med att utveckla nya energislag varför motionärerna framhåller att

lagen även bör omfatta transport av biogas. Motionärerna anser vidare att

lagen bör kompletteras med en definition av kraftvärme.

Näringsutskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag om att slutförbrukare som förbrukar

mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe skall

anses vara berättigade kunder är väl avvägt. Denna nivå överensstämmer

med det i direktivet angivna minimikravet.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att naturgasmarknaden i Sverige

öppnas för konkurrens så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till de

avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige. En naturgas-

marknad som möjliggör inhemsk och internationell handel med naturgas

leder bl.a. till att produktionsresurserna kan utnyttjas bättre. På sikt bör ök

de inslag av konkurrens leda till en annan och effektivare prissättning på

naturgasmarknaden som gynnar konsumenterna och får därför ses som ett

angeläget allmänt intresse.

Utskottet anser att naturgasmarknaden på sikt bör vara öppen för alla aktö-

rer. Det är dock angeläget att öppningstakten anpassas till rådande förhållan-

den på marknaden. Dagens naturgasmarknad är till stora delar uppbyggd på

långsiktiga take or pay-kontrakt. Dessa avtal tillkom under en tidsperiod då

naturgasmarknaden i princip var en monopolmarknad. Leverantörer och

köpare har ingått avtalen under andra förutsättningar än de som införs i och

med genomförandet av gasmarknadsdirektivet. Enligt utskottets mening vore

det därför inte konkurrensneutralt att ändra marknadsförutsättningarna med

risk för att missgynna ena avtalsparten.

Utskottet anser, som tidigare nämnts, att marknaden skall öppnas så fort

det är praktiskt möjligt med hänsyn till de avtalsbindningar som finns på

naturgasmarknaden i Sverige. Under åren 2000-2003 kommer en stor del av

de långa take or pay-kontrakten att löpa ut. Utskottet instämmer därför i

regeringens bedömning att öppningstakten bör omprövas år 2003. Enligt

utskottets mening bör regeringen vid denna omprövning studera möjligheten

att sänka den aktuella nivån så mycket som möjligt för att främja konkurren-

sen på området.

Utskottet anser vidare att marknaden skall öppnas för samtliga kunder se-

nast den 1 januari 2006. Genom att öppna hela marknaden senast år 2006

innebär det att Sverige når en total och snabbare öppning än vad direktivet

föreskriver.

De naturgaskunder som har naturgaseldad kraftproduktion skall också an-

ses vara berättigade kunder. Det innebär, oavsett årlig produktionsvolym, att

alla kunder med en naturgasbaserad elkraftproduktion kommer att vara be-

rättigade kunder.

I enlighet med regeringens bedömning anser utskottet att det inte för när-

varande finns tillräckliga skäl för att, som föreslås i motion 1999/2000:N38

(kd), bestämma vad som skall innefattas i begreppet kraftvärme. Samtidigt

förutsätter utskottet att regeringen följer utvecklingen och återkommer till

riksdagen i den aktuella frågan om så erfordras.

I den nämnda motionen föreslås också att biogas skall inkluderas i den nya

lagen. Direktivet omfattar endast naturgas varför biogas, enligt utskottet, int

bör tas med i lagen.

I den aktuella motionen tas även upp frågan om att naturgaslagen skall ges

en sådan lydelse att det blir omöjligt att ansluta en distributionsledning till

annat företags distributionsledning om leveransen är avsedd att ske till kund

som inte är berättigad. Enligt utskottets mening är det angeläget att de pro-

blem som motionärerna uppmärksammar får en genomlysning och att rege-

ringen överväger om några åtgärder behöver vidtas.

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 1999/2000:N40 (m) om om-

förhandling av kontrakt med Danmark inte bör föranleda något initiativ av

riksdagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag. Utskottet avstyr-

ker därmed de här aktuella motionerna 1999/2000:N38 (kd), 1999/2000:N39

(m) och 1999/2000:N40 (m) i berörda delar.

Ekonomisk särredovisning

Propositionen

Under förutsättning att ett naturgasföretag bedriver såväl monopolverksam-

het som konkurrensutsatt verksamhet föreligger en uppenbar risk för konkur-

rensproblem genom att ett ekonomiskt överskott från monopolverksamhet

kan användas för att subventionera konkurrensutsatt verksamhet, s.k. kors-

subventionering. Det är som regel också mycket svårt att fastställa om över-

skott från monopolverksamhet används för att subventionera den konkur-

rensutsatta verksamheten.

Genom en långtgående särredovisning ökas förutsättningarna för att skapa

en effektiv tillsyn och riskerna för t.ex. korssubventionering minskar. Rege-

ringen föreslår därför att verksamheterna med överföring av naturgas och

lagring av naturgas för annans räkning skall redovisas skild från annan verk-

samhet.

Redovisningen av överföring avser all överföring, alltså dels den som led-

ningsinnehavaren utför för egen räkning till de kunder som han säljer gas till,

dels den överföring som han utför för ett annat företags räkning när detta

företag säljer gas till berättigade kunder. Den senare formen av överföring

definieras i 1 kap. 7 § som transport av naturgas. Föreskrifter om transport-

avgifter är reglerade i 3 kap. 6 §.

Regeringen bedömer dock att det inte är möjligt att ställa krav på att verk-

samheten med överföring av naturgas och lagring av naturgas bedrivs i skilda

juridiska personer.

Motionen

I motion 1999/2000:N38 (kd) framhålls att alla former av korssubventione-

ring bör förhindras. Motionärerna vill därför att lagen tydliggörs så att all

form av korssubventionering motverkas. Kravet på särredovisning bör även

gälla kommunal handelsverksamhet med naturgas.

Näringsutskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening och i enlighet med regeringens bedömning krävs det

tydliga och klara riktlinjer när det gäller särredovisning av olika rörelsegre-

nar. Påpekandet i motion 1999/2000:N38 (kd) att alla former av korssubven-

tionering måste förhindras är helt i enlighet med utskottets intention. Genom

en långtgående särredovisning ökas förutsättningarna för att skapa en effek-

tiv tillsyn och riskerna för t.ex. korssubventionering minskar. Utskottet anser

därför att verksamheterna med överföring av naturgas och lagring av natur-

gas för annans räkning bör redovisas skild från annan verksamhet. Däremot

anser utskottet att det inte för närvarande finns skäl att ytterligare tydliggö

lagtexten i denna del. Inte heller finner utskottet att det bör införas bestäm-

melser om att särredovisningen skall gälla kommunal handelsverksamhet

med naturgas och elproduktion eller fjärrvärmeverksamhet. Utskottet förut-

sätter att tillsynsmyndigheten följer denna fråga noga.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i här berörd del

och avstyrker den nämnda motionen i motsvarande del.

Tillsyn

Propositionen

Regeringen föreslår att tillsynen skall avse efterlevnaden inte bara av vad

som föreskrivits om framdragande och användande av naturgasledningar,

inklusive olika naturgasanläggningar m.m., utan även reglerna om återställ-

ning.

Regeringen föreslår vidare att tillsynen skall omfatta kontroll av skälighe-

ten av villkoren för transport av naturgas för annans räkning samt för anslut-

ning till naturgasledningar. I tillsynen ingår också att bestämma vem som

inledningsvis skall betraktas som s.k. berättigad kund. Tillsynen skall också

innefatta granskning av överförings-, distributions- och lagringsföretagens

årsrapporter och revisorsintyg.

För att kunna utöva tillsynen föreslår regeringen att tillsynsmyndigheten

skall ha rätt att infordra de upplysningar och handlingar som behövs för

tillsynen.

För att åstadkomma rättelse av felaktiga beteenden föreslår regeringen

också att myndigheten skall ha befogenhet att meddela förelägganden. Dessa

skall, för att öka styrkan av påbuden och för att vara ett effektivt påtryck-

ningsmedel, kunna förenas med vite.

I myndighetens övriga uppgifter ingår att utfärda föreskrifter och råd samt

att bereda koncessionsärenden. Därutöver skall myndigheten lämna informa-

tion och råd samt bedriva allmän uppföljnings- och bevakningsverksamhet.

Dessutom föreslår regeringen att myndigheten skall meddela föreskrifter

och ge ut s.k. allmänna råd samt information till kunder, naturgasföretag,

organisationer och andra myndigheter.

Motionen

I motion 1999/2000:N38 (kd) framhåller motionärerna att tillsyn bör inne-

fatta mer än kontroll av dokument. Tillsynsmyndigheten bör även ges i upp-

drag att utöva tillsyn över drift och underhåll.

Näringsutskottets ställningstagande

Regeringens förslag om tillsyn över efterlevnaden av naturgaslagen tillstyrks

av utskottet. Enligt utskottets mening är det viktigt att naturgaslagens regler

och de föreskrifter och villkor som har meddelats följs. Tillsynen skall, enlig

utskottet, avse efterlevnaden inte bara av vad som föreskrivits om framdra-

gande och användande av naturgasledningar, inklusive olika naturgasanlägg-

ningar m.m., utan även reglerna om återställning. Tillsynen skall också om-

fatta kontroll av skäligheten av villkoren för transport av naturgas för annans

räkning samt för anslutning till naturgasledningar. I tillsynen ingår även att

bestämma vem som inledningsvis skall betraktas som berättigad kund. Vida-

re skall tillsynen innefatta granskning av överförings-, distributions- och

lagringsföretagens årsrapporter och revisorsintyg samt rent allmänt bevaka

både den nationella och internationella naturgasmarknaden.

Utskottet anser därmed att tillsynen över efterlevnaden av lagen är väl till-

godosedd och kan därför inte tillstyrka förslaget i motion 1999/2000:N38

(kd) om att tillsynsmyndigheten dessutom skall övervaka drift och underhåll.

Motionen avstyrks därmed i här berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande naturgasens roll i det svenska energisystemet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N228 yrkande 21,

1999/2000:N245 yrkande 3, 1999/2000:N311 och 1999/2000:N350

yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m, kd, fp)

res. 2 (mp)

2. beträffande undantag från koncession

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:N38 yrkandena 2

och 3

antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap. 1 §,

res. 3 (m, kd, fp)

3. beträffande förutsättningar för koncession

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:N38 yrkandena

4 och 8 och 1999/2000:N350 yrkande 3 antar regeringens förslag till

naturgaslag såvitt avser 2 kap. 4-7 §§,

res. 4 (m, kd, fp)

res. 5 (mp)

4. beträffande berättigade kunder

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:N38 yrkandena

1 och 5-7, 1999/2000:N39 och 1999/2000:N40 antar regeringens för-

slag till naturgaslag såvitt avser 1 kap. 5 §,

res. 6 (m)

res. 7 (kd, fp)

5. beträffande ekonomisk särredovisning

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:N38 yrkande 10 an-

tar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 4 kap. 1 §,

res. 8 (m, kd, fp)

6. beträffande tillsyn

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:N38 yrkande 9 antar

regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 6 kap. 1-3 §§,

res. 9 (m, kd, fp)

7. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) naturgaslag, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i

det föregående,

b) lag om ändring i miljöbalken,

c) lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

d) lag om ändring i ellagen (1997:857).

Stockholm den 30 maj 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist

(s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell (m), Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)

och Harald Bergström (kd).

Reservationer

1. Naturgasens roll i det svenska energisystemet (mom. 1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följa

de lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:N228 (m) motsätter sig

utskottet en storskalig introduktion av naturgas (fossilgas) i Sverige. En

konsekvens av en förtida avveckling av kärnkraften är ökade risker för att

ånyo tvingas in i nya storskaliga energisystem som i sin tur skapar ett tryck

på introduktion av naturgas i stor skala i Sverige. Om naturgas för elproduk-

tion ersätter utsläppsfri kärnkraft blir resultatet kraftigt ökade utsläpp av

såväl koldioxid som kväveoxider.

Utskottet anser att etableringen av en naturgasledning genom Sverige di-

rekt skulle motverka intentionerna i Kyotoöverenskommelsen. En sådan

ledning skulle för överskådlig tid låsa fast vårt land i ett ökat fossilbränsle

roende. En ökad användning av naturgasen skulle leda till en väsentlig ök-

ning av koldioxidutsläppen och omintetgöra koldioxidmålet. Vidare skulle

naturgasen endast i mycket begränsad omfattning komma att tjäna som ut-

byte för olja och kol eftersom dessa bränslen delvis har ersatts av biobräns-

len. I stället blir det biobränsleanvändningen i de kommunala värmeverken i

södra och mellersta Sverige som kommer att hotas.

Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1999/2000:N228 (m) och

1999/2000:N245 (m) i här berörd del samt avstyrker övriga motioner i mot-

svarande delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande naturgasens roll i det svenska energisystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N228 yrkande 21

och 1999/2000:N245 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1999/2000:N311 och 1999/2000:N350 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Naturgasens roll i det svenska energisystemet (mom. 1)

Ingegerd Saarinen (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följa

de lydelse:

Enligt utskottets mening - och i likhet med vad som sägs i motion

1999/2000:N350 (mp) - bör en ny fossilgasledning inte byggas genom Sve-

rige. Användningen av fossilgas kommer att leda till ökade koldioxidutsläpp.

Dessutom föreligger det, enligt utskottet, en risk för att fossilgas kommer att

ersätta biobränslen. I stället bör en strävan vara att så snabbt som möjligt

övergå till förnybara energikällor. Detta är, anser utskottet, nödvändigt både

ur ett ekologiskt och ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Med kännedom om den miljöförstöring och ekonomiska utsatthet som hit-

tills präglat Sverige när det gäller utnyttjande av ändliga, fossila bränslen,

det, enligt utskottets mening, svårt att se hur vi kan välja att utveckla Sveri

ges energisystem till användande av någonting annat än förnybar energi.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Därmed blir motion 1999/2000:N350 (mp) tillgodosedd i här

berörd del. Med det sagda avstyrks övriga motioner i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande naturgasens roll i det svenska energisystemet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N350 yrkandena 1

och 2 och med avslag på motionerna 1999/2000:N228 yrkande 21,

1999/2000:N245 yrkande 3 och 1999/2000:N311 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Undantag från koncession (mom. 2)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om bestämmelser

om koncession som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Enligt förslaget i propositionen skall koncession krävas för överförings-

ledningar och naturgaslager. Utskottet anser att regeringens förslag inte är

tillräckligt. Koncessionsplikt bör av ansvars- och miljöskäl införas även för

ledning inom hamn- och industriområde samt för naturgaslager. Framdra-

gande av naturgasledningar kan innebära betydande miljökonsekvenser.

Utskottet anser därför att frågan om icke koncessionspliktiga nät för anslut-

ningar till hushåll och företag bör analyseras och utredas ytterligare. Rege-

ringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga

ändringar i lagen.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1999/2000:N38 (kd) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande undantag från koncession

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N38 yrkandena 2 och

3 dels antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap. 1 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Förutsättningar för koncession (mom. 3)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om bestämmelser

om koncession som börjar med "I enlighet" och slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion 1999/2000:N38 (kd) anser utskot-

tet att begreppet "lämplig från allmän synpunkt" bör definieras närmare.

Risken är att det vid förhandlingar om upplåtelse av mark uppstår problem

om begreppet är oklart. Vid en expropriation accentueras frågan och då bör,

enligt utskottet, samhällsintresset vara klarlagt för att undvika onödiga kon-

flikter. Att utöka lagtexten, som föreslås i motion 1999/2000:N350 (mp),

med en speciell lämplighetsparagraf finner dock utskottet inte nödvändigt.

Eftersom det i dag råder oklarhet om huruvida en utbyggd svensk natur-

gasanvändning påverkar Sveriges framtida koldioxidbalans, anser utskottet

att det, med hänvisning till försiktighetsprincipen, är väsentligt att den som

ansöker om koncession skall kunna visa att ledningen inte leder till ökade

koldioxidutsläpp.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag i frågan om förut-

sättningar för koncession, dock med det tillägget att riksdagen bör anmoda

regeringen att närmare definiera begreppet "lämplig från allmän synpunkt".

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion 1999/2000:N38 (kd) i

här berörda delar. Vidare avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion

1999/2000:N350 (mp).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förutsättningar för koncession

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N38 yrkandena 4 och

8 och med avslag på motion 1999/2000:N350 yrkande 3

dels antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap. 4-7

§§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Förutsättningar för koncession (mom. 3)

Ingegerd Saarinen (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om bestämmelser

om koncession som börjar med "I enlighet" och slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning - och i likhet med vad som sägs i motion

1999/2000:N350 (mp) - är det av största vikt att regeringen även i framtiden

har möjlighet att avstyra nya fossilgasledningar, som drastiskt påverkar lan-

dets energisystem. En ny fossilgaslagstiftning måste därför utformas så att

möjlighet finns att avstyrka tillståndsansökningar med hänvisning till all-

männa energipolitiska hänsynstaganden, främst energipolitiska mål och

riktlinjer beslutade av riksdagen. Detta är en mycket viktig del av lämplig-

hetsprövningen och bör därför uttryckas direkt i lagtexten.

Utskottet anser att det är angeläget att frågan som motionären uppmärk-

sammar får en genomlysning och att regeringen därefter återkommer till

riksdagen med förslag till lagändring.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1999/2000:N350 (mp) i denna

del och avstyrker motion 1999/2000:N38 (kd) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förutsättningar för koncession

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N350 yrkande 3 och

med avslag på motion 1999/2000:N38 yrkandena 4 och 8

dels antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap. 4-7

§§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Berättigade kunder (mom. 4)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att utskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följa

de lydelse:

Att skapa en fri, konkurrensutsatt marknad för handel med gas inom EU är

bra. Den föreslagna naturgaslagen bedöms av utskottet tillfredsställa gas-

marknadsdirektivets krav avseende de gemensamma reglerna för den inre

marknaden för naturgas.

Utskottet delar dock inte regeringens bedömning när det gäller mark-

nadsöppningen. Enligt utskottets mening bör gränsen för förbrukad volym

sättas relativt lågt så att marknaden öppnas för konkurrens i ett så tidigt

skede som möjligt. Utskottet anser därför, i likhet med förslaget i motion

1999/2000:N39 (m), att marknadsöppningen skall omfatta de kunder som har

en årsförbrukning om minst 5 miljoner kubikmeter naturgas. Detta är också i

enlighet med Värme- och gasmarknadsutredningens förslag.

Utskottet är medvetet om att de långsiktiga take or pay-kontrakten kan ut-

göra ett hinder för att en snabbare marknadsöppning skulle fungera som

avsett. Aktörer som skulle kunna få en fördel av dessa långsiktiga avtal har

dock förklarat sig villiga att underlätta en snabbare marknadsöppning på ett

konkurrensneutralt sätt. Utskottet utgår från att regeringen följer denna fråga

noga och återkommer till riksdagen med förslag till ändring i lagen om så

bedöms nödvändigt. Utskottet förutsätter också att Konkurrensverket fortlö-

pande bevakar och analyserar utvecklingen på gasmarknaden ur ett konsu-

mentperspektiv.

Utskottet anser vidare, i enlighet med regeringens förslag, att marknaden

skall öppnas för samtliga kunder senast den 1 januari 2006. Det innebär att

ledningsägare skall vara skyldiga att på skäliga villkor ansluta andras natur-

gasledningar och transportera naturgas för samtliga kunders räkning.

I överensstämmelse med regeringens bedömning anser utskottet att det inte

för närvarande finns tillräckliga skäl för att, som föreslås i motion

1999/2000:N38 (kd), bestämma vad som skall innefattas i begreppet kraft-

värme. Samtidigt förutsätter utskottet att regeringen följer utvecklingen och

återkommer till riksdagen i den aktuella frågan om så erfordras.

I den nämnda motionen föreslås också att biogas skall inkluderas i den nya

lagen. Direktivet omfattar endast naturgas varför biogas, enligt utskottet, int

bör tas med i lagen.

I den aktuella motionen tas även upp frågan om att naturgaslagen skall ges

en sådan lydelse att det blir omöjligt att ansluta en distributionsledning till

annat företags distributionsledning om leveransen är avsedd att ske till kund

som inte är berättigad. Enligt utskottets mening är det angeläget att de pro-

blem som motionärerna uppmärksammar får en genomlysning och att rege-

ringen överväger om några åtgärder behöver vidtas.

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 1999/2000:N40 (m) om om-

förhandling av kontrakt med Danmark inte bör föranleda något initiativ av

riksdagen.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1999/2000:N39 (m) i aktuell

del. Övriga här behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande berättigade kunder

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N39 och med avslag

på motionerna 1999/2000:N38 yrkandena 1 och 5-7 och

1999/2000:N40 antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser

1 kap. 5 §, dock med ändring att nivån "25" ändras till "5".

7. Berättigade kunder (mom. 4)

Göran Hägglund (kd), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följa

de lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om att slutförbrukare som förbrukar

mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe skall

anses vara berättigade kunder är väl avvägt. Denna nivå överensstämmer

med det i direktivet angivna minimikravet. Det finns dock en risk, enligt

utskottet, att det uppstår en mängd "öar" av distributionsnät som med stor

sannolikhet kan leda till att varje nätägare tillför ytterligare transportavgif

vilket troligtvis medför en kostnad för slutkunden. Lagförslaget bör därför,

enligt utskottet, kompletteras på sådant sätt att det inte bör vara möjligt att

ansluta en distributionsledning till annat företags distributionsledning om

leveransen är avsedd att ske till kund som inte är berättigad. Utskottet förut-

sätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till lagändring.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att naturgasmarknaden i Sverige

öppnas för konkurrens så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till de

avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige. En naturgas-

marknad som möjliggör inhemsk och internationell handel med naturgas

leder bl.a. till att produktionsresurserna kan utnyttjas bättre. På sikt bör ök

de inslag av konkurrens leda till en annan och effektivare prissättning på

naturgasmarknaden som gynnar konsumenterna och får därför ses som ett

angeläget allmänt intresse.

Utskottet anser att naturgasmarknaden på sikt bör vara öppen för alla aktö-

rer. Det är dock angeläget att öppningstakten anpassas till rådande förhållan-

den på marknaden. Dagens naturgasmarknad är till stora delar uppbyggd på

långsiktiga take or pay-kontrakt. Dessa avtal tillkom under en tidsperiod då

naturgasmarknaden i princip var en monopolmarknad. Leverantörer och

köpare har ingått avtalen under andra förutsättningar än de som införs i och

med genomförandet av gasmarknadsdirektivet. Enligt utskottets mening vore

det därför inte konkurrensneutralt att ändra marknadsförutsättningarna med

risk för att missgynna ena avtalsparten.

Utskottet anser, som tidigare nämnts, att marknaden skall öppnas så fort

det är praktiskt möjligt med hänsyn till de avtalsbindningar som finns på

naturgasmarknaden i Sverige. Under åren 2000-2003 kommer en stor del av

de långa take or pay-kontrakten att löpa ut. Utskottet instämmer därför i

regeringens bedömning att öppningstakten bör omprövas år 2003. Enligt

utskottets mening bör regeringen vid denna omprövning studera möjligheten

att sänka den aktuella nivån så mycket som möjligt för att främja konkurren-

sen på området.

Utskottet anser vidare att marknaden skall öppnas för samtliga kunder se-

nast den 1 januari 2006. Genom att öppna hela marknaden senast år 2006

innebär det att Sverige når en total och snabbare öppning än vad direktivet

föreskriver.

De naturgaskunder som har naturgaseldad kraftproduktion skall också an-

ses vara berättigade kunder. Det innebär, oavsett årlig produktionsvolym, att

alla kunder med en naturgasbaserad elkraftproduktion kommer att vara be-

rättigade kunder.

I enlighet med regeringens bedömning anser utskottet att det inte för när-

varande finns tillräckliga skäl för att, som föreslås i motion 1999/2000:N38

(kd), bestämma vad som skall innefattas i begreppet kraftvärme. Samtidigt

förutsätter utskottet att regeringen följer utvecklingen och återkommer till

riksdagen i den aktuella frågan om så erfordras.

Utskottet anser härutöver, i likhet med förslaget i den nämnda motionen,

att den nya lagen även bör omfatta transport av biogas. Den svenska ener-

giöverenskommelsen innebär ett omfattande arbete med att utveckla nya

energislag. Lagen bör därför omfatta transport av alla slags gaser för energi-

produktion. Enligt utskottet bör därför även s. k. stadsgas inkluderas i be-

stämmelserna. Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma till riks-

dagen med förslag till lagändring.

I dag sker import av naturgas i praktiken av ett enda företag, det statligt

ägda Vattenfall Naturgas AB, genom långtidskontrakt med det danska statli-

ga Dong Naturgas A/S, som också är delägare i det svenska bolaget. Vatten-

fall Naturgas kommer under fem år att både ha importmonopol och vara

aktör på en avreglerad slutkundsmarknad med full insyn i de andra aktörer-

nas villkor. Utskottet anser att detta är en olycklig låsning som kan leda till

att slutkunderna inte förrän om fem år kommer att få tillgodoräkna sig de

service- och priseffekter som är en naturlig följd av en avreglering. Utskottet

förordar därför att lagen skall kompletteras med ett tydliggörande av be-

stämmelserna och villkoren för import. Regeringen bör även i den frågan

återkomma till riksdagen med förslag till lagändring.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1999/2000:N38 (kd) i aktuella

delar. Övriga här aktuella motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande berättigade kunder

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N38 yrkandena 1 och

5-7 och med avslag på motionerna 1999/2000:N39 och 1999/2000:

N40

dels antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 1 kap. 5 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Ekonomisk särredovisning (mom. 5)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följa

de lydelse:

Utskottet instämmer i regeringens förslag att transporttariffer för naturgas

skall vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Det är dock enligt ut-

skottets mening väsentligt att alla former av korssubventionering förhindras.

Det föreligger en risk för att företag som bedriver såväl monopolverksamhet

som konkurrensutsatt verksamhet kan frestas att med överskottsmedel från

monopolverksamhet subventionera den konkurrensutsatta verksamheten.

Enligt utskottets uppfattning, och i likhet med vad som anförs i motion

1999/2000:N38 (kd), är det därför väsentligt att förvaltning av handelsverk-

samhet och försäljning av gas inte sker i samma juridiska enhet. Utskottet

anser mot den bakgrunden att lagen bör förtydligas så att all form av kors-

subventionering motverkas. Kravet på särredovisning bör, enligt utskottet,

även gälla kommunal handelsverksamhet med naturgas och elproduktion

eller fjärrvärmeverksamhet.

Riksdagen bör med bifall till det aktuella yrkandet i motion 1999/2000:

N38 (kd) anmoda regeringen att återkomma med kompletterande lagstiftning

i enlighet med vad utskottet här förordat.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ekonomisk särredovisning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N38 yrkande 10

dels antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 4 kap. 1 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Tillsyn (mom. 6)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följa

de lydelse:

Utskottet tillstyrker i princip regeringens förslag när det gäller tillsyn av

naturgasverksamheten. Tillsynen skall omfatta kontroll av skäligheten av

villkoren för transport av naturgas för annans räkning samt för anslutning till

naturgasledningar. I tillsynen skall också ingå att bestämma vem som inled-

ningsvis skall betraktas som s.k. berättigad kund. Vidare skall tillsynen inne-

fatta granskning av överförings-, distributions- och lagringsföretagens års-

rapporter och revisorsintyg.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla den stora vikt som utskottet

tillmäter den tillsynsverksamhet som tillsynsmyndigheten (Statens ener-

gimyndighet) skall bedriva. Genom denna verksamhet kan regeringen bli

uppmärksammad på eventuella problem som kan uppstå. Åtgärder för att

förebygga och rätta till missförhållanden kan därefter vidtas.

Enligt utskottets mening är dock inte regeringens förslag tillräckligt. Ut-

skottet instämmer i vad som sägs i motion 1999/2000:N38 (kd) om att till-

synsmyndigheten dessutom skall övervaka drift och underhåll. Utskottet

tillstyrker således nämnda motion i aktuell del. Regeringen bör analysera

behovet av kompletterande lagstiftning med anledning härav.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande tillsyn

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N38 yrkande 9

dels antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 6 kap.

1-3 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

1. Förslag till naturgaslag

2. Förslag till lag om ändring i miljöbalke

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa

rörledninga

4. Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857