Bet. 1999/2000:NU17

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU17

Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1999/2000

NU17

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:71 om vissa organisationsfrågor inom närings-

politiken,

dels fem motioner som väckts med anledning av propositionen.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats

av företrädare för Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny organisation inom näringspo-

litiken. Den nya myndigheten för företagsutveckling skall svara för uppgifter

som för närvarande handhas av NUTEK och ALMI Företagspartner AB.

Utskottet delar regeringens bedömning att statens åtgärder för att främja fler

och växande företag är svåra att överblicka på grund av mångfalden av aktö-

rer och aktiviteter samt den otydliga ansvarsfördelningen med delvis över-

lappande uppgifter. Det är angeläget att underlätta för blivande och befintliga

företagare genom ökad samordning och renodling av de företagsfrämjande

aktiviteterna. Utskottet ser de nu aktuella förslagen som inledningen av ett

förändringsarbete på central nivå för att förbättra styrning av statliga

insatser

och allokering av medel.

Förutom en ny myndighet för företagsutveckling skall det inrättas en ny

myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar. Samtidigt

skall Statens institut för regionalforskning avvecklas. Vidare har regeringen

lagt fram förslag (prop. 1999/2000:81) om inrättande av en ny myndighet för

forskning och utveckling, vilket bereds av utbildningsutskottet (bet.

1999/2000:UbU17). Regeringen kommer att i budgetpropositionen för år

2001 redovisa de förslag om förändringar på anslags- och utgiftsområdesnivå

som blir följden av de nu aktuella organisationsförändringarna.

Samtliga motioner avstyrks av utskottet. I en reservation (m, kd, fp) av-

styrks regeringens förslag. Det naturliga tillvägagångssättet hade varit att en

utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först hade gjorts, innan

förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram, sägs det.

Propositionen

I proposition 1999/2000:71 föreslås att riksdagen

1. godkänner riktlinjerna för en ny myndighet för företagsutveckling och

bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs vad gäller nuvaran-

de myndighetsorganisation och ALMI Företagspartner AB (avsnitt 5),

2. godkänner riktlinjerna för en ny myndighet för analyser, omvärldsbe-

vakning och utvärdering (avsnitt 6),

3. godkänner att Statens institut för regionalforskning avvecklas från och

med den 1 januari 2001 (avsnitt 6).

Motionerna

1999/2000:N27 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:71,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förutsättningslös utvärdering av den förda näringspolitiken.

1999/2000:N28 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:71,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett bättre svenskt företagsklimat,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en genomgående analys av näringspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördjupat samarbete mellan STATT och ISA.

1999/2000:N29 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:71,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering av den hittills förda näringspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkreta åtgärder i linje med Småföretagsdelegatio-

nens förslag för att underlätta företagande, tillväxt och värdeskapande.

1999/2000:N30 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposi-

tion 1999/2000:71.

1999/2000:N31 av Åke Sandström m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regionens egen utvecklingskraft tas till vara,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om könsperspektiv i företagandet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagsfinansiering.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund

Som ett led i en översyn av tillväxt- och företagsfrämjande åtgärder och av

de myndigheter och organ som hanterar dem, har Näringsdepartementet låtit

utreda hur verksamheten vid de forskningsfinansierande myndigheterna inom

departementets ansvarsområde kan effektiviseras. Utredaren, professor An-

ders Flodström, presenterade hösten 1999 rapporten Utredning om vissa

myndigheter. Näringsdepartementet har vidare låtit en utredning, av direktö-

rerna Elisabet Annell och Peter Nygårds, se över de små företagens behov av

statliga insatser för att växa och utvecklas, utvärdera viktiga näringspolitisk

småföretagsåtgärder samt lämna förslag till framtida, statliga insatser för att

främja tillväxt bland främst småföretag och till hur dessa insatser kan sam-

ordnas för att förenkla för företagen. Utredarna avlämnade hösten 1999 rap-

porten Statens åtgärder för fler och växande företag och våren 2000 rappor-

ten Organisation och struktur. Som ett led i beredningen av ärendet har När-

ingsdepartementet bl.a. anordnat två remissammanträden, ett med centrala

aktörer och intressenter och ett med regionala företrädare, såsom länsstyrel-

ser, regionala självstyrelseorgan, landsting och de regionala bolagen inom

ALMI Företagspartner AB. Ett antal skrivelser som rör frågor som behandlas

i propositionen har kommit in från myndigheter, organisationer, m.fl.

Sammanfattningsvis sägs i propositionen att regeringen vägt samman flera

politikområden som är viktiga för näringspolitiken, innovationspolitiken och

regionalpolitiken för att inom dessa områden forma en modern och tillväxtin-

riktad politik. Nya arbetssätt och en ny myndighetsstruktur bör skapas för att

ge förutsättningar för en övergripande innovationspolitik, som syftar till att

nyttiggöra forskning och kunskap för uthållig tillväxt och samhällsutveck-

ling, där människans bästa står i fokus. Näringspolitiken bör ges en förenklad

struktur, med renodling av verksamhetsområden och bättre samordning.

Kunskapsunderlaget till näringspolitiken, innovationspolitiken och regional-

politiken bör förstärkas, bl.a. genom ökad förekomst och användning av

analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar.

En ny FoU-myndighet

I propositionen redogörs kortfattat för innehållet i proposition 1999/2000:81

om forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering, i

vilken det bl.a. föreslås inrättande av en ny myndighet för forskning och

utveckling. Den nya FoU-myndigheten kommer att medföra att antalet aktö-

rer för finansiering minskar, vilket ger ökade möjligheter till kraftsamling,

flexibilitet och arbete över disciplin- och sektorsgränser. En stor aktör bidra

även till att förbättra Sveriges förutsättningar att påverka EU-arbetets inrikt

ning inom för Sverige viktiga forskningsområden. Verksamheten skall om-

fatta stöd till FoU inom teknik, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad,

liksom uppgiften att verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i pro-

dukter, processer, tjänster, ett utvecklande arbetsliv, regelverk, etc. En anna

del i arbetet bör vara att beakta och aktivt ta vara på erfarenheterna från den

tekniska framsynsprocess som nyligen genomförts och att vidareutveckla

denna.

Utskottet har i ett nyligen justerat yttrande (yttr. 1999/2000:NU4y) till ut-

bildningsutskottet tillstyrkt den nämnda propositionen i berörda delar - avvi-

kande mening (m, kd, c). Riksdagen fattar beslut i frågan i juni 2000 (bet.

1999/2000:UbU17).

En ny myndighet för företagsutveckling

Regeringen begär att riksdagen godkänner riktlinjerna för en ny myndighet

för företagsutveckling och bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som

behövs vad gäller nuvarande myndighetsorganisation och ALMI. Statens

åtgärder för att främja fler och växande företag är svåra att överblicka på

grund av mångfalden av aktörer och aktiviteter samt den otydliga ansvars-

fördelningen med delvis överlappande uppgifter, sägs det. Det är angeläget

att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning

och renodling av de företagsfrämjande aktiviteterna. Regeringen inleder

därför ett förändringsarbete på central nivå för att förbättra styrning av stat

ga insatser och allokering av medel. Det fortsatta arbetet får visa behovet av

ytterligare organisatoriska förändringar. Regeringen avser vidare att åter-

komma till riksdagen angående den regionala nivån, som huvudsakligen

skall vara den direkta kontakten för företagen och företagarna.

En ny myndighet för företagsutveckling med frågor av betydelse för såväl

nationell som regional nivå, med tydlig näringslivsförankring och med före-

tagens behov i centrum, bör alltså inrättas, baserad på uppgifter som för

närvarande handhas av NUTEK och ALMI. Syftet är att skapa en förstärkt

myndighet med hög profil inom företagsutvecklingsfrågor och entreprenörs-

kap, en myndighet som kan utgöra ett kompetenscentrum med god känne-

dom om företagens och företagarnas behov. För att öka tydligheten i statens

åtaganden är tidsbegränsning och renodling av åtgärder viktiga. Statens

insatser bör sålunda koncentreras till ett fåtal, prioriterade områden. Myndig-

heten skall kontinuerligt pröva vilka insatser som är relevanta för näringsli-

vets utveckling.

Myndigheten för företagsutveckling bör ha följande huvudsakliga verk-

samhetsområden:

- förvaltning av medel och uppföljning av regionala låneramar för nä-

ringspolitiska finansieringsformer,

- NUTEK:s nuvarande uppgifter inom regionalpolitiken och EG:s struk-

turfonder,

- samordning av information om företagande, bl.a. genom ett utbyggt in-

formationssystem som samlar företagsrelevant myndighetsinformation på en

plats på Internet,

- kunskapsöverföring genom initiering och samordning av nätverk och

mötesplatser, bl.a. genom att myndigheten skall vara en stödfunktion till den

regionala nivån i arbetet med regionala tillväxtavtal,

- samordning med andra aktörer med anknytning till företagsutveckling.

Beträffande näringspolitisk finansiering och regionalpolitiska åtgärder

konstateras att ALMI tillhandahåller ett flertal, olika låneformer varvid lån

till växande företag, s.k. tillväxtfinansiering, utgör den största delen. Därut

över har ALMI även möjlighet att bevilja mindre lån med begränsade eller

obefintliga säkerheter, s.k. mikrolån, till personer, bl.a. kvinnor och ungdo-

mar, som startar helt nya företag. Den nationella myndigheten bör, inom

ramen för nuvarande statliga näringspolitiska finansieringsformer, ansvara

för förvaltning av medlen och uppföljning av regionala låneramar. Operativa

beslut om finansiering till enskilda företag skall fattas på regional nivå. NU-

TEK arbetar bl.a. med såddfinansiering, genom att via lån och bidrag stödja

utveckling av tekniska produktidéer och teknikbaserad affärsutveckling,

konstateras det. Inom regionalpolitiken ingår uppgifter såsom regionalpoli-

tiskt företagsstöd och projektverksamhet. NUTEK har även vissa uppgifter

inom ramen för EG:s strukturfondsprogram. Dessa verksamheter bör i hu-

vudsak vara uppgifter också för den nya myndigheten.

När det gäller information sägs i propositionen att utöver de många privata

aktörer som arbetar med olika former av företagsinformation finns det ett

omfattande system för informationsspridning från myndigheter via Internet.

Genom att samla företagsrelevant myndighetsinformation på en plats på

Internet (en s.k. portal) och presentera den på ett överskådligt sätt underlätt

informationsinhämtningen för blivande och befintliga företagare. Regeringen

har därför gett NUTEK i uppdrag att, i samråd med vissa andra aktörer,

utforma en portal med relevant, aktuell myndighetsinformation. Portalen kan

innehålla information om start av företag och finansieringsfrågor, m.m. Sys-

temet bör kunna användas av såväl befintliga och blivande företagare som

olika näringslivsfrämjare. På sikt bör fler tjänster utvecklas och det nationel

systemet knytas samman med offentliga informationssystem på regional

nivå. Den nationella myndigheten för företagsutveckling bör få ansvar för att

samordna ett utbyggt informationssystem.

Beträffande rådgivning anser regeringen att - som komplement till gene-

rell information och service - också viss affärsrådgivning bör kunna erbju-

das. Rådgivningen bör utföras av regionala aktörer med geografisk närhet till

företagen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med bedömning av

behoven av rådgivning och förslag om formerna för denna samt myndighe-

tens roll i detta arbete.

Inom området kunskapsöverföring genom nätverk och mötesplatser bör

staten vara initiativtagare och samordnare. Ett sådant engagemang kan vara

mer eller mindre långsiktigt, ske på nationell eller regional nivå samt ske i

egen regi eller via privata aktörer. I första hand har staten en roll som initi

tivtagare till och katalysator i olika nätverk. Det är viktigt att det redan vi

införandet av en sådan åtgärd görs en begränsning i tiden. Myndigheten för

företagsutveckling skall ansvara för kunskapsöverföring till blivande och

befintliga företagare utifrån deras behov. Myndighetens verksamhet kom-

pletterar därmed den kunskapsöverföring som kommer att bedrivas av den

nya FoU-myndigheten.

Genom samarbete kring de regionala tillväxtavtalen sker en kunskapsupp-

byggnad som förstärker möjligheterna att utveckla de olika regionernas

förutsättningar. Nationella åtgärder för företagsutveckling skall samverka

med regionala initiativ, till vilka bl.a. ALMI kan bidra med värdefulla erfa-

renheter av lokal företagsutveckling. Kunskap och erfarenheter behöver

också överföras mellan de olika regionerna. För att detta skall ske behövs en

systematiserad erfarenhetsuppbyggnad. Den nationella myndigheten för

företagsutveckling bör i detta avseende utgöra en stödfunktion till den regio-

nala nivån.

Staten uppmuntrar samarbete i nätverk genom en rad olika initiativ för att

öka kontaktytor inom olika områden och därigenom främja kunskapsöverfö-

ring. Som exempel nämns i propositionen Europartenariaten, som är en mö-

tesplats för att knyta affärskontakter för små och medelstora företag och som

anordnas två gånger om året på olika platser i Europa. Vidare arrangerar

CapTec mötesplatser där unga, teknikintensiva och tillväxtinriktade företag

kan träffa investerare. För att öka effektiviteten på riskkapitalmarknaden har

staten även stött utvecklingen av olika marknadsplatser för handel med aktier

i onoterade bolag. Att initiera och samordna nätverk av detta slag bör vara en

uppgift för myndigheten för företagsutveckling, sägs det.

Myndigheten bör vidare ha en viktig roll i att öka samordningen med and-

ra aktörer, såsom Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden,

Stiftelsen Innovationscentrum, teknikbrostiftelser, industriella utvecklings-

centrum, Stiftelsen Svensk Industridesign, m.fl., heter det vidare. Dessutom

bör myndigheten utveckla ett nära samarbete med den nya FoU-

myndigheten, Sveriges exportråd, Invest in Sweden Agency och arbetsmark-

nadsmyndigheterna. I det arbete som regeringen avser att inleda för att preci-

sera statens roll på den regionala nivån och hur statens sätt att organisera

verksamheterna skall kunna förenklas och samordnas bättre, skall också

övervägas en lämplig koppling till den nationella myndigheten.

Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att

vidta de åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna fungera fr.o.m.

den 1 januari 2001. Häri ingår bl.a. att organisera och bemanna myndigheten.

Kommittén skall också lämna förslag beträffande ansvar och omfattning,

samt resurstilldelning till den nya myndigheten. Vidare skall kommittén

särskilt analysera och lämna förslag på hur myndigheten skall kunna få en

stark näringslivsförankring samt hur relevant kompetens inom nuvarande

organisationsstruktur skall kunna tas till vara.

En ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar

Regeringen begär också riksdagens godkännande av de riktlinjer för en ny

myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering som redovisas i

propositionen och av en avveckling av Statens institut för regionalforskning

fr.o.m. den 1 januari 2001. För framsynt och framgångsrik näringspolitik,

innovationspolitik och regionalpolitik behövs ett gott och heltäckande kun-

skapsunderlag, sägs det. Utvärderings- och analysarbete samt omvärldsbe-

vakning är viktiga redskap för detta. För att säkerställa att gjorda erfarenhet

inom politiken återspeglas i framtida åtgärder krävs även ett kontinuerligt

arbete för att förbättra användarnas beställar- och mottagarkompetens samt

ett utvecklat arbete med målstyrning.

Regeringen vill sätta ökad fokus på utvärderingar. Det är av flera skäl an-

geläget att insatser och program inom näringspolitiken, innovationspolitiken

och regionalpolitiken regelbundet utvärderas. Utvärderingar behövs för att

säkerställa kunskaps- och lärandeprocessen inför den framtida politikutform-

ningen. De behövs också för att främja en effektiv användning av statliga

resurser samt för att uppnå eftersträvade effekter. Utöver uppföljning och

kontinuerlig utvärdering bör även övergripande utvärderingar, som spänner

över ett eller flera politikområden, genomföras. Regeringen anser att det är

viktigt att utförarna av utvärderingar är fristående från det politiska systeme

Utvärderingar kan beställas från universitet, högskolor eller andra oberoende

aktörer, endera av regeringen och dess myndigheter eller, när det gäller mer

övergripande utvärderingar, av den föreslagna, nya myndigheten för analy-

ser, omvärldsbevakning och utvärderingar. Utvärderingar innebär emellertid

inte i sig att kunskapsutbyte kommer till stånd. Det är därför viktigt att för-

bättra regeringens och myndigheternas beställar- och mottagarkapacitet. Det

anses också angeläget att de resultat som framkommer i utvärderingarna följs

upp och tas till vara. Åtaganden eller insatser som bedöms vara ineffektiva

eller kontraproduktiva i förhållande till målen bör avslutas eller förändras.

Arbetet med att förbättra mål- och resultatstyrning av statliga aktörer bör

samtidigt fortsätta och utvecklas.

Det finns för närvarande brister i tillgången på tvärsektoriella och övergri-

pande analyser med relevans för näringspolitiken, innovationspolitiken och

regionalpolitiken, sägs det. Det finns även vissa brister när det gäller statis

och analyser kring näringslivets dynamik, innovationssystemet samt regio-

nala effekter och andra samhällsekonomiska konsekvenser av politiska initi-

ativ. Regeringen anser vidare att det är angeläget att noga följa utvecklingen

omvärlden avseende näringslivets utveckling och de politiska initiativ som

tas i syfte att stödja innovationssystem, entreprenörskap och andra faktorer

av betydelse för tillväxt och utveckling. Det anses också önskvärt att Sverige

spelar en mer aktiv roll i internationellt analysarbete och kunskapsutbyte,

exempelvis inom ramen för EU och OECD. Som komplement till myndig-

heternas analysverksamhet, en verksamhet som framför allt syftar till att

stödja den egna verksamhetsutformningen samt enskilda politikområden, ser

regeringen behov av en samlad analysfunktion - ett institut med mer över-

gripande ansvarsområden. Den nya myndigheten föreslås få till uppgift att

svara för analyser med tillväxtinriktning, omvärldsbevakning och övergri-

pande utvärderingar.

Institutet skall huvudsakligen fokusera på näringslivets konkurrenskraft

och tillväxtfrågor i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv.

bevakningsområden som institutet bör ansvara för är framför allt de natio-

nella och regionala innovationssystemens förutsättningar och utveckling,

samspelet människa-miljö-organisation-teknik, kommunikation förutsätt-

ningarna för regional utveckling och tillväxt samt internationalisering. Insti-

tutet skall ansvara för bevakning och rapportering om utvecklingen i omvärl-

den, särskilt vad gäller faktorer med relevans för innovationspolitiken, nä-

ringspolitiken och regionalpolitiken, men också om utvecklingen inom olika

branscher och sektorer. Att urskilja nya trender i den globala ekonomin är

därvid centralt. Att utvärdera arbetet och resultatuppfyllelsen inom hela eller

delar av politikområden är ytterligare en angelägen uppgift. Regeringen

anser därför att institutet bör få i uppdrag att initiera och beställa vissa öv

gripande utvärderingar som spänner över hela eller stora delar av politikom-

råden.

Institutets verksamhet bör omfatta följande funktioner:

- analysverksamhet,

- omvärldsbevakning,

- informations- och publikationsverksamhet,

- beställning av övergripande utvärderingar,

- medverkan i internationellt arbete,

- främjande av internationellt kunskapsutbyte.

Institutet skall vidare ha en viktig roll i styrning av statistik avseende nä-

ringsliv, innovationssystem och regional utveckling. I det kommande bered-

ningsarbetet skall regeringen ta ställning till hur rollfördelningen avseende

statistikansvar mellan institutet och andra berörda myndigheter skall utfor-

mas. Regeringen anser att institutet skall bedriva sin verksamhet i nära sam-

verkan med universitet och högskolor i en organisation med en liten kärna av

fast personal, ett omfattande nätverk av inhemska och utländska forskare

samt breda nationella och internationella kontaktytor. Möjligheter att i be-

gränsad omfattning bedriva egen forskning skall finnas för institutets perso-

nal.

Det är viktigt att dra nytta av kompetensen och erfarenheterna hos Stiftel-

sen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) vid upp-

byggnaden av en ny funktion för omvärldsbevakning. Det är vidare angeläget

att institutet bygger vidare på värden som skapats inom STATT, däribland

det starka varumärke som STATT utgör i Sverige och internationellt. De i

sammanhanget relevanta uppgifter som hittills STATT svarat för kommer att

ingå i det nya institutet. STATT är en fristående stiftelse, finansierad med

statliga medel. Verksamheten består dels av ett antal fältkontor i regioner

som utmärks av dynamik, snabb teknisk utveckling och framstående forsk-

ning, dels av en samordnande funktion i Stockholm. Lokal närvaro och kon-

tinuerlig bevakning har bidragit till att bygga upp det förtroende och de kon-

takter som krävs för att få tillgång till strategisk kunskap. STATT har kon-

taktytor med forskningssystem, förvaltning och myndigheter, företag och

andra organisationer i utlandet. Organisationen har lagt stor vikt vid att ut-

veckla arbetsformer för att nå ut till olika målgrupper i det svenska innova-

tionssystemet.

Statens institut för regionalforskning (SIR), tidigare Expertgruppen för

forskning om regional utveckling, har varit ett självständigt institut sedan år

1993, då verksamheten även lokaliserades till Östersund. SIR har till uppgift

att initiera, bedriva och samordna forskning om regional utveckling samt att

sprida kunskap om denna. Regional forskning är till sin karaktär tvärveten-

skaplig och utgör därför en god grund för verksamheten vid den nya myn-

digheten. Regeringen anser att det finns stora synergieffekter och möjlig-

heter till djupare förståelse av regionala förutsättningar om verksamheten vid

SIR integreras med den vid det nya institutet. Samtidigt som de regionala

analyserna förstärks med ökad kunskap om andra områden, exempelvis

infrastruktur, kommunikationer och entreprenörskap, får den nationellt base-

rade analysverksamheten större kompetens och möjligheter att studera för-

hållanden utifrån ett regionalt perspektiv. Forskning om regionala förhållan-

den utgör vidare en nödvändig kunskapsbas för regionalpolitikens utform-

ning.

SIR avvecklas som självständig myndighet för att i stället integreras i det

nya institutet. Det är viktigt att på bästa sätt ta till vara SIR:s arbetsforme

och kompetens samt att säkerställa att institutets verksamhet inte skadas av

den föreslagna förändringen. Oavsett var det nya institutet skall ha sitt säte

anser regeringen att utgångspunkten bör vara att verksamhet i minst den

nuvarande omfattningen skall finnas kvar i Östersund. Det är dock viktigt att

integrera regionala, liksom nationella och internationella aspekter i institute

hela verksamhet.

Övriga myndigheters analysverksamhet påverkas inte organisatoriskt av

förslaget om ett nytt analysinstitut, sägs det i propositionen. Viss omfördel-

ning av resurser inom det innovations- och näringspolitiska systemet kan

dock bli aktuell. Det är viktigt att diskussioner och samverkan med andra

myndigheters analysfunktioner och det nya institutet äger rum och fungerar

väl samt att rollfördelningen dem emellan klargörs. Det är också både troligt

och önskvärt att det finns en viss personalrörlighet mellan de berörda myn-

digheterna. Viktiga kontaktytor och samarbetspartner blir bl.a. den nya myn-

digheten för företagsutveckling, FoU-myndigheten, Institutet för arbets-

marknadspolitiska utvärderingar, Statens institut för kommunikationsanalys,

Forum för småföretagsforskning, det nordiska regionalpolitiska institutet

Nordregio, Invest in Sweden Agency samt Utrikesdepartementets utlandsor-

ganisation.

Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att

vidta de åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna fungera fr.o.m.

den 1 januari 2001. Häri ingår bl.a. att organisera och bemanna myndigheten.

Kommittén skall också lämna förslag beträffande ansvar och omfattning

samt resurstilldelning.

Ekonomiska konsekvenser

De förändringar som föreslås i propositionen förväntas leda till positiva

samhällsekonomiska effekter. Förändringarna omspänner verksamheter som

berör ett antal myndigheter som finansieras över olika utgiftsområden på

statsbudgeten. De organisatoriska förändringarna för att utveckla och stärka

det svenska innovationssystemet och för en förnyad inriktning vad gäller

statens insatser för näringslivsutveckling leder till en koncentration och

kraftsamling av statliga resurser inom de berörda områdena. Det kommer att

innebära omfördelning av medel på statsbudgeten mellan ett antal anslag och

utgiftsområden. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år

2001 med en närmare redovisning av förändringarna på anslags- och utgifts-

områdesnivå.

Motionerna

I fyra av de fem motioner som väckts i ärendet föreslås att propositionen

skall avslås. Förutom yrkande om avslag på propositionen framställs i mo-

tion 1999/2000:N28 (m) förslag till riksdagsuttalanden om ett bättre svenskt

företagsklimat, om en genomgående analys av näringspolitiken och om för-

djupat samarbete mellan STATT och Invest in Sweden Agency (ISA). Nä-

ringsklimatet måste utformas så att Sverige klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor för företagan-

de och investeringar, säger motionärerna. Omvärldsförståelse och föränd-

ringsbenägenhet i politiken är helt avgörande för Sveriges framtida konkur-

rensförmåga och välstånd. Det är i detta perspektiv förödande att klamra sig

fast vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och världens högsta

skattetryck, anför motionärerna. De anser att ett utmärkt sätt att stimulera

nyföretagandet är att öppna för konkurrens inom offentlig sektor, vilket

framför allt skulle gynna kvinnors företagande. Att göra företagsreglerna

färre, enklare och mer stabila är vidare en angelägen reform. Sverige behöver

en ny politik för kreativitet och företagsamhet som berör skatterna och före-

tagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre utbildningen och forskningen,

säger motionärerna. De menar att nya myndigheter inte ändrar de grundläg-

gande faktorer som skiljer det nuvarande Sverige från ett land med bra före-

tagsklimat.

En välvillig tolkning av regeringens förslag om en ny myndighet för före-

tagsutveckling är, säger motionärerna, att den innebär en början till reträtt a

staten från näringspolitikens arena. Å andra sidan anses ambitionerna finnas

kvar till fortsatt politik av det traditionella slaget i form av stöd och selek

åtgärdstänkande - om än fokuserat till den regionala nivån. Politiska beslut

kan i sig aldrig skapa tillväxt, utan det viktiga är, enligt motionärerna, att

bedrivs ett målmedvetet arbete för att förbättra de generella villkoren för

företagandet inom områden som skatter, arbetsrätt, regelförenklingar, utbild-

ning, osv. En annan viktig utgångspunkt är att staten inte skall ägna sig åt

något som marknaden själv kan hantera. Situationen med en mångfald nä-

ringspolitiska myndigheter och aktörer påverkas inte mer än ytterst margi-

nellt genom regeringens förslag, hävdar motionärerna. Dessutom anses för-

slaget om en ny myndighet för företagsutveckling vara ologiskt i förhållande

till propositionens huvudriktning att skapa goda ramvillkor, m.m. En myn-

dighet av det föreslagna slaget skapar felaktiga förväntningar om stöd, anser

motionärerna. Företag som vill ha hjälp bör i stället söka kontakt med ban-

ker, konsulter, kunder, forskare, partner, medarbetare, m.fl. Motionärerna

avvisar förslaget om en ny, nationell myndighet för företagsutveckling. Re-

geringen bör i stället återkomma till riksdagen med ett mer heltäckande

förslag, som tar sin utgångspunkt i slutsatserna i utredningen av Elisabet

Annell och Peter Nygårds.

Beträffande den föreslagna, nya analysmyndigheten sägs i motionen att

den verksamhet med utvärdering av näringspolitiken som regeringen föror-

dar är ett välkommet nyvaknande. Det är högst anmärkningsvärt att så myck-

et skattepengar satsats under så lång tid utan någon reell utvärdering, anser

motionärerna, men menar att det är mycket oklart varför dessa uppgifter skall

ligga på en ny myndighet. I stället anses det att ansvaret bör ligga på ett

fristående organ, som skall kunna handla upp tjänsterna av andra aktörer.

Motionärerna hänvisar till att kvalificerade, objektiva analyser och utvärde-

ringar regelbundet görs av en mångfald olika analysorgan, såsom Industriens

Utredningsinstitut, Sällskapet näringsliv och samhälle, ISA, STATT, Ingen-

jörsvetenskapsakademien, International Institute for Management, World

Economic Forum, Heritage Foundations, Fraser Institute, Healey and Baker,

Arthur Andersson, Gartner Group, Global Leaders of Tomorrow, Transpa-

rency International, International Data Corporation, m.fl. Dessutom gör

fackföreningar och andra organisationer, analysföretag, konsultbyråer, tid-

ningar, m.fl. omvärldsanalyser och utvärderingar inom skiftande områden.

Utvärderingar görs också av Riksrevisionsverket, Riksdagens revisorer, m.fl.

Förslaget i den del som berör STATT avvisas av motionärerna. De anser

att STATT, som har ett starkt varumärke som byggts upp under årtionden,

bör behålla sin ställning som oberoende organisation. STATT:s arbete på

strategiska platser i världen har bidragit till svensk näringslivsutveckling oc

därmed till svenskt välstånd, säger motionärerna och befarar att det starka

varumärket STATT kan komma att förstöras med regeringens förslag. I

stället borde samarbetet mellan STATT och ISA utvecklas; ett samarbete

som har underlättats av att de båda organisationerna kompletterar varandra

vad avser uppdrag och inriktning. Ett närmare samarbete mellan de två orga-

nisationerna skulle kunna skapa mer av s.k. kritisk massa vad gäller dels

möjligheterna att till Sverige förmedla teknik och investeringar, dels önsk-

värdheten att få viss volym på utlandskontoren, anser motionärerna. De

naturliga beröringspunkter som finns, det samarbete som äger rum samt den

representation som de båda organisationerna har i utlandet motiverar en

närmare analys av hur STATT och ISA skulle kunna fördjupa sitt samarbete,

vad avser både verksamhetsområden och utlandsorganisation, sägs det. Mo-

tionärerna avvisar sålunda förslaget om en ny myndighet för analyser och

omvärldsbevakning och efterfrågar i stället en analys av vad som hittills

gjorts och bör göras inom näringspolitikens område.

Också i motion 1999/2000:N30 (m) avvisas propositionen. En god nä-

ringspolitik måste utgå från ambitionen att skapa ett gott, generellt företags-

klimat, med låga och konkurrenskraftiga skatter, enkla regelverk, sund fi-

nanspolitik för låga räntor, god tillgång till utbildad arbetskraft och medlem-

skap i den gemensamma valutan, anser motionären. Han menar att utgångs-

punkten för en förändring bör vara ett konstaterat problem hos den berörda

verksamheten, alternativt en förändring i ambitionsnivån för verksamheten.

Regeringens förslag har dock inte föregåtts av en utvärdering av berörda

verksamheter, som gett vid handen att organisationen bör förändras, påpekar

motionären. Han erinrar vidare om att ALMI skapades för att hjälpa små och

medelstora företag att växa och utvecklas. Affärsrådgivningen, i form av

tillhandahållandet av en kombination av kompetens och kapital, är styrkan

med ALMI. Arbetet med att ge ALMI karaktären av företagarfolkrörelse bör

fortsätta, anser motionären. Han förmodar att tilliten till ALMI:s verksamhet

bland företagare skulle försämras om en övergång till myndighetsform ge-

nomförs. Företagare känner i allmänhet skepsis inför kommersiellt samarbete

med myndigheter, hävdar motionären, som också anser att problem med

offentlighetsprincipen och liknande frågor kan komma att uppstå.

Avslag på propositionen föreslås även i motion 1999/2000:N29 (kd). I

motionen begärs vidare riksdagsuttalanden om behovet av en utvärdering av

den förda näringspolitiken och om behovet av konkreta åtgärder i linje med

Småföretagsdelegationens förslag för att underlätta företagande, tillväxt och

värdeskapande. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är, enligt

motionärerna, att skapa ramar och regler för företagens verksamhet samt att

bidra till gynnsamma förutsättningar för långsiktig tillväxt och värdeskapan-

de. I många utredningar, bl.a. rapporten Statens åtgärder för fler och växande

företag, som utgör ett viktigt underlag för propositionen, påtalas behovet av

att fler småföretag startas, säger motionärerna. De konstaterar att utredarna

anser att småföretagspolitiken behöver utvärderas i grunden, att de direkta

ekonomiska företagsstöden bör avskaffas, att det lilla företagets behov av

information, kunskap och nätverk måste tillgodoses, att statens roll i småfö-

retagspolitiken måste förändras mot en beställarroll och att det finns regel-

system där de små och växande företagen kommer i kläm. Invest in Sweden

Agency påtalar i sin rapport Klimatet för utländska investeringar i Sverige

behovet av åtgärder, bl.a. beträffande höga individskatter, en relativt rigid

arbetsrätt och instabila spelregler, erinrar motionärerna vidare om. De hänvi-

sar till att Småföretagsdelegationen sommaren 1998 lämnade en lång rad

förslag till lättnader och regelförenklingar för småföretag. Enligt Svenska

Arbetsgivareföreningen (SAF) har, säger motionärerna, bara 12 av dessa

förslag genomförts, medan 22 är under utredning. Detta innebär, enligt SAF,

att 65 förslag ännu inte genomförts på ett sådant sätt att de påverkar de små

företagens vardag.

Motionärerna delar regeringens uppfattning att statens åtgärder för före-

tagsutveckling är svåra att överblicka på grund av mångfalden av aktörer och

aktiviteter samt den otydliga ansvarsfördelningen med delvis överlappande

uppgifter. Näringspolitiken har med åren blivit ett lapptäcke och ingen ge-

nomgripande utvärdering har genomförts, varken av effekterna av dess delar

eller av helheten, säger motionärerna. De anser därför att hela den förda

näringspolitiken måste utvärderas innan ett förslag till ny organisation kan

antas. Motionärerna säger att regeringen genom förslaget om en ny myndig-

het för företagsutveckling bl.a. vill tillgodose något som varit ett gammalt,

kristdemokratiskt krav, nämligen ett Internetbaserat informationssystem för

företagare. Verksamheten ute i regionerna - rådgivning, m.m. - berörs inte

av regeringens förslag, varför den enskilda företagaren sannolikt inte kom-

mer att märka någon förändring till det bättre genom omorganisationen på

central nivå och den nya myndigheten, befarar motionärerna. De anser att

regeringens förslag till omorganisation utgår från ett felaktigt perspektiv. I

stället för regeringens uppifrån-och-ned-baserade förslag, med regeringens

styrningsmöjligheter som utgångspunkt, bör en eventuell omorganisation

utgå från företagens perspektiv och behov, anser motionärerna.

Syftet med regeringens förslag om en ny myndighet för analyser, om-

världsbevakning och utvärderingar är vällovligt, eftersom utvärderingen av

statliga insatser är bristfällig, vilket tydligt konstateras bl.a. i rapporten

tens åtgärder för fler och växande företag, säger motionärerna vidare. De

anser emellertid att det inte finns något som hindrar regeringen att grundligt

utvärdera den förda politiken utan att en ny myndighet behöver tillskapas.

STATT bedriver en tekniskt kvalificerad verksamhet i utlandet och förmed-

lar värdefull, teknisk information till svenskt näringsliv och samhälle, säger

motionärerna. De anser att förslaget om att STATT:s uppgifter, eller eventu-

ellt delar av dem, skall ingå i det nya institutet medför en risk för att en

mycket kunnig och värdefull organisation skall brytas upp och tappa i kom-

petens och kraft.

Motionärerna anser sammantaget att regeringen först borde ha låtit utar-

beta de förslag som de olika organisationskommittéerna får i uppdrag att ta

fram, så att ett heltäckande och tydligt förslag hade kunnat presenteras för

riksdagen. En omorganisation på toppen av den statliga, näringspolitiska

byråkratin är inte vad det svenska näringslivet och småföretagen i första hand

behöver, utan vad som främst bör prioriteras är konkreta åtgärder som främ-

jar företagande och tillväxt, menar motionärerna.

I motion 1999/2000:N31 (c) begärs riksdagsuttalanden om att regionens

egen utvecklingskraft bör tas till vara, om könsperspektiv i företagandet och

om företagsfinansiering. Motionärerna delar regeringens uppfattning att

främjandet av företagsutveckling skall förenklas och förtydligas. De ser

heller inget hinder mot att de föreslagna förändringarna av NUTEK och

ALMI på central nivå genomförs. De menar dock att den nya myndigheten

för företagsutveckling bör organiseras så att de regionala delarna får ett

övergripande ansvar vad gäller utveckling och start av företag i regionerna.

Därigenom anses de regionala behoven kunna tillfredställas mer effektivt,

genom att regionernas egen utvecklingskraft kan tas till vara. Kunskapen

kring företagandet har ett könsperspektiv, sägs det vidare i motionen. Kvin-

nor och män startar och driver företag på olika sätt - forskning visar att

kvinnor ofta startar försiktigare, med mindre lån och bidrag, och att affärs-

idéerna ofta avser en lokal marknad. Denna skillnad avspeglas, enligt motio-

närerna, inte i samhällets sätt att se på företagandet, utan de insatser som ha

gjorts anses främst ha varit anpassade efter mäns villkor. Motionärerna anser

att Sverige bör vara ett föregångsland när det gäller jämställdhet inom nä-

ringslivet, varvid ett delmål bör vara att få fler kvinnor som startar och driv

företag och ett annat att andelen kvinnor i ledande befattning i näringslivet

ökar. Åtgärder som har varit av stort värde för att öka medvetenheten och att

stimulera kvinnor till att starta eget, är kvinnliga rådgivare och de kvinnliga

resurscentrum som tidigare fanns, både på länsstyrelserna och på central

nivå. Det är viktigt att de nya myndigheterna tar könsperspektiven på företa-

gande i beaktande i sin verksamhet och organisation, anför motionärerna.

Möjligheten till mindre lån med begränsade eller obefintliga säkerheter till

personer, bl.a. kvinnor och ungdomar, som startar helt nya företag är viktig

att behålla, sägs det avslutningsvis i motionen. Motionärerna menar att denna

möjlighet, som tidigare ALMI erbjudit, även skall finnas kvar i framtiden på

regional nivå. Företag måste få möjlighet att växa, varför det är viktigt att

säkra tillgången till riskvilligt kapital, ett riskkapital som i första hand bö

vara privatägt. Ju närmare individen riskkapitalet hanteras, desto bättre. En

ökad konkurrens mellan olika riskkapitalförsörjare är önskvärd, eftersom

mångfald gynnar företagsamheten, anför motionärerna. De menar därför att

det även framöver bör finnas regionala alternativ på riskkapitalmarknaden

som ryms inom den nya myndighetens verksamhetsområde som komplement

till de privata. Därigenom sägs även alternativa verksamheter kunna få hjälp

med riskkapital.

Propositionen bör avslås av riksdagen, anförs det i motion 1999/2000:N27

(fp). I motionen begärs också ett riksdagsuttalande om att en förutsättnings-

lös utvärdering av den förda näringspolitiken bör genomföras. Näringspoliti-

ken kan inte lyckas om inte politiken i allmänhet - den ekonomiska politiken

och arbetsmarknadspolitiken - är inriktad på att skapa ett gynnsamt före-

tagsklimat, säger motionärerna. De anser att de förslag som regeringen läg-

ger fram bara utgör mindre förändringar inom en allmän ram, en ram som

inte är bra för den långsiktiga tillväxten och företagsamheten. Regeringsför-

slaget sägs utgå från tre skilda utredningar som gjorts om olika frågeställ-

ningar inom näringspolitiken, men regeringen tycks endast i begränsad ut-

sträckning ha tagit till sig de slutsatser som där dragits, anför motionärerna.

utredningen av Elisabet Annell och Peter Nygårds anges att de direkta stöden

skapar mer negativa än positiva effekter och att dessa stöd - med undantag

för riktade stöd till speciella grupper - kan avskaffas. Staten kan enligt ut-

redningen gå över från en utförarroll till att i huvudsak vara beställare inom

småföretagspolitiken. Ambitionen bör vara att öka företagandet genom att

öka den naturliga riskkapitaltillgången, vilket inte kan ske genom finansiellt

stöd utan genom ändrade skatter. Regeringen har inte dragit några egentliga

slutsatser av dessa konstateranden, menar motionärerna. De anser att den

omorganisation som föreslås på myndighetssidan med en sammanslagning

av NUTEK och ALMI inte är förankrad i tydliga resultat i de aktuella utred-

ningarna. Det av regeringen begärda bemyndigandet att få vidta de åtgärder

som behövs bör därför, enligt motionärerna, avvisas, till dess att regeringen

på ett tydligare sätt kan visa vad som skall uppnås med omorganisationen.

Beträffande förslaget om att inrätta en ny myndighet för analyser, om-

världsbevakning och utvärdering inom näringspolitiken, innovationspolitiken

och regionalpolitiken anser motionärerna att det är rimligt att i högre ut-

sträckning än för närvarande fråga sig vilka effekterna av den förda politiken

faktiskt är. Detta anses dock kunna göras utan att för den skull en ny myn-

dighet inrättas. Regeringen kan i högre grad agera som beställare av utred-

ningar, analyser, m.m., anför motionärerna. Utredningen av Elisabet Annell

och Peter Nygårds förespråkar en kritisk granskning av vad som hittills

gjorts. En sådan förutsättningslös granskning bör genomföras, innan beslut

om en ny myndighetsstruktur fattas, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Organisationskommitté, m.m.

Regeringen fattade i början av maj 2000 beslut om att tillkalla en kommitté

med uppgift att lämna förslag till ansvarsområde, organisation, finansiering

och arbetsformer för en ny myndighet för företagsutveckling (dir. 2000:37).

Kommittén skall vidare analysera och lämna förslag till hur myndigheten kan

få en stark näringslivsförankring. Arbetet skall genomföras med förbehåll för

riksdagens beslut med anledning av den här aktuella propositionen. General-

direktör Per-Ola Eriksson har utsetts till ordförande i kommittén.

Regeringen beslöt vidare i mars 2000 att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att lämna förslag till preciserat ansvarsområde, organisation och

arbetsformer för en ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och

övergripande utvärderingar (dir. 2000:19). Utredaren skall också i övrigt

förbereda inrättandet av den nya myndigheten samt se till att en effektiv

övergång sker från nuvarande till ny organisationsstruktur i den mån befint-

liga myndigheter är berörda. Arbetet genomförs med förbehåll för riksdagens

beslut med anledning av propositionen. Generaldirektör Susanne Ackum

Agell har utsetts till särskild utredare.

Lokalisering

Frågan om lokalisering av den nya myndigheten för företagsutveckling be-

rörs inte vare sig i propositionen eller i kommittédirektiven. I de sistnämnda

sägs endast att kommittén skall svara för att lokaler anskaffas. Beträffande

den nya myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar

sägs i propositionen, som nämnts, att regeringen anser att - oavsett var det

nya institutet skall ha sitt säte - utgångspunkten bör vara att verksamhet i

minst den nuvarande omfattningen (dvs. verksamheten hos SIR) skall finnas

kvar i Östersund. Den särskilda utredaren skall, enligt kommittédirektiven,

med denna utgångspunkt överväga och föreslå en lämplig lokalisering av

institutet.

I näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU4y om ny organisation för

forskningsfinansiering anförde utskottet beträffande frågan om lokalisering

av den nya FoU-myndigheten följande:

Näringsutskottet noterar att regeringen inte lägger fram något förslag om

lokalisering av den nya FoU-myndigheten. I detta sammanhang kan nämnas

att frågor om lokalisering av statliga myndigheter regelmässigt har ingått i

frågeställningarna inom regionalpolitiken, vilken tidigare behandlades av

arbetsmarknadsutskottet. Hösten 1998 övertog näringsutskottet berednings-

ansvaret för de regionalpolitiska frågorna i riksdagen. Senast frågan om

lokalisering av statliga myndigheter aktualiserades var i samband med ut-

skottets behandling av regeringens skrivelse 1999/2000:33 om utvecklings-

program för kommuner med anledning av strukturomvandlingar inom För-

svarsmakten (bet. 1999/2000:NU10).

I ett enhälligt ställningstagande i det nämnda betänkandet konstaterade nä-

ringsutskottet att det föreligger principer för såväl lokaliseringen som be-

slutshanteringen i sådana ärenden. Dessa principer har riksdagen som sin

mening givit regeringen till känna hösten 1996 (bet. 1996/97:AU2). Princi-

perna innebär bl.a. att riksdagen kan förvänta sig att regeringen underställer

riksdagen lokaliseringsärenden som är av större vikt eller på annat sätt av

principiellt intresse för riksdagens ställningstagande. Självklart föreligger

alltid möjligheten för utskott och riksdag att göra bedömningen att man inte

vill ta ställning i ett lokaliseringsärende. Detta har också skett i ett antal

Näringsutskottet framhöll i betänkandet att de gällande principerna för loka-

lisering av statliga myndigheter och för beslutshanteringen i sådana ärenden

även fortsättningsvis bör äga giltighet.

Beträffande det nu föreliggande förslaget om en ny myndighetsorganisa-

tion för forskningsfinansiering vill näringsutskottet med hänsyn till såväl

personalen som verksamheten framhålla behovet av skyndsamhet i beslutet

om lokalisering. Mot bl.a. denna bakgrund har näringsutskottet inget emot att

regeringen beslutar i lokaliseringsfrågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att vägledande för den näringspolitik

som bör bedrivas är att den skall bidra till att skapa förutsättningar för till

växt, sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Det är viktigt att understryka

att tillväxten skall vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

En viktig del av näringspolitiken är att främja tillkomsten av nya företag

och tillväxten i befintliga företag. Utskottet delar regeringens bedömning att

statens åtgärder för att främja fler och växande företag är svåra att överblick

på grund av mångfalden av aktörer och aktiviteter samt den otydliga ansvars-

fördelningen med delvis överlappande uppgifter. Det är angeläget att under-

lätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning och

renodling av de företagsfrämjande aktiviteterna. Utskottet ser de nu aktuella

förslagen som inledningen av ett förändringsarbete på central nivå för att

förbättra styrning av statliga insatser och allokering av medel. Inrättandet av

en ny myndighet för företagsutveckling, en ny FoU-myndighet och en ny

myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar kan förväntas

medföra effektivitetsvinster genom renodlingen och samordningen hos de

berörda myndigheterna.

I flera av de här aktuella motionerna sägs att en grundlig utvärdering av

den hittills förda näringspolitiken först skulle ha gjorts, innan förslag om

organisatoriska förändringar läggs fram. Som tidigare har redovisats har

regeringen emellertid, som grund för de nu aktuella förslagen, låtit genomfö-

ra ett par utredningar på näringspolitikens område. I propositionen sägs att de

förslag som nu framläggs utgör inledningen av ett förändringsarbete och att

det fortsatta arbetet får visa på behovet av ytterligare organisatoriska föränd

ringar. Regeringen meddelar också sin avsikt att återkomma till riksdagen

angående den regionala nivån, som huvudsakligen skall vara den direkta

kontakten för företagen och företagarna. I en av motionerna berörs Småföre-

tagsdelegationens förslag, varvid det hävdas att endast ett begränsat antal av

dessa har genomförts. I det näringspolitiska betänkandet 1999/2000:NU13,

som avlämnades tidigare i vår, redovisades en avstämning av vidtagna åtgär-

der mot Småföretagsdelegationens förslag. Enligt denna har drygt 40 % av

förslagen genomförts eller befinner sig i en genomförandefas, medan ytterli-

gare 30 % av förslagen utreds eller bereds. Bland de övriga förslagen åter-

finns förslag på områden där det för närvarande redan förekommer statliga

insatser, t.ex. på kompetensområdet, eller där det primära ansvaret ligger hos

kommunerna.

Utskottet noterar vidare - beträffande synpunkterna i motionerna om att

det behövs utvärderingar av den förda näringspolitiken - att i verksamheten

för den nya myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar

skall ingå att initiera och beställa vissa övergripande utvärderingar som

spänner över flera politikområden. När det gäller farhågorna för att det va-

rumärke som STATT utgör skall försvinna vill utskottet påpeka att det i

propositionen sägs att den nya myndigheten skall bygga vidare på värden

som skapats inom STATT, däribland det starka varumärke som STATT

utgör, och att de i sammanhanget relevanta uppgifter som hittills handhafts

av STATT skall ingå i den nya myndigheten.

Motion 1999/2000:N31 (c) tar upp olika frågor som motionärerna anser

bör beaktas vid inrättandet av den nya myndigheten för företagsutveckling.

Det rör sådant som tillvaratagande av den berörda regionens utvecklings-

kraft, beaktande av könsperspektiv, bibehållande av de s.k. mikrolånen och

regionala alternativ på riskkapitalmarknaden. Detta är alla områden som -

mot bakgrund av skrivningar i propositionen och direktiven för organisa-

tionskommittén - bör ingå i den nya myndighetens verksamhet.

Utskottet vill också erinra om att regeringen återkommer i budgetproposi-

tionen för år 2001 med förslag om de förändringar på anslags- och utgiftsom-

rådesnivå som kan bli följden av de nu aktuella organisationsförändringarna.

Beträffande frågan om lokalisering av de båda nya myndigheterna konsta-

terar utskottet att denna inte berörs vare sig i propositionen eller i kommitté

direktiven. Beträffande den nya myndigheten för analyser, omvärldsbevak-

ning och utvärderingar sägs dock i propositionen, som nämnts, att regeringen

anser att - oavsett var det nya institutet skall ha sitt säte - utgångspunkten

bör vara att verksamhet i minst den nuvarande omfattningen (dvs. verksam-

heten hos Statens institut för regionalforskning) skall finnas kvar i Östersund

Den särskilda utredaren skall, enligt kommittédirektiven, med denna ut-

gångspunkt överväga och föreslå en lämplig lokalisering av institutet. Ut-

skottet vill - i likhet med vad som anfördes i utskottets yttrande 1999/2000:

NU4y till utbildningsutskottet om ny organisation för forskningsfinansiering

- med hänsyn till såväl personalen som verksamheten framhålla behovet av

skyndsamhet i beslutet om lokalisering av de båda nya myndigheterna. Mot

bl.a. denna bakgrund har utskottet inget emot att regeringen beslutar i lokali-

seringsfrågan.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker samtliga

motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:71 och med av-

slag på motionerna 1999/2000:N27, 1999/2000:N28, 1999/2000:N29,

1999/2000:N30 och 1999/2000:N31

dels godkänner de i propositionen redovisade riktlinjerna för en ny

myndighet för företagsutveckling samt bemyndigar regeringen att

vidta de åtgärder som behövs vad gäller nuvarande myndighetsorgani-

sation och ALMI Företagspartner AB,

dels godkänner de i propositionen redovisade riktlinjerna för en ny

myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering,

dels godkänner att Statens institut för regionalforskning avvecklas

fr.o.m. den 1 januari 2001.

res. (m, kd, fp)

Stockholm den 30 maj 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist

(s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell (m), Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)

och Harald Bergström (kd).

Reservation

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis - i likhet med vad som anförs i motionerna

1999/2000:N28 (m), 1999/2000:N30 (m), 1999/2000:N29 (kd) och

1999/2000:N27 (fp) - framhålla vikten av ett generellt bra företagsklimat.

Detta måste ha en sådan utformning att Sverige klarar att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen. Därför är det viktigt att undanröja de

faktorer som hämmar företagande, jobb och tillväxt och som kan påverkas

genom den inhemska politiken. Omvärldsförståelse och förändringsbenägen-

het i politiken är helt avgörande för Sveriges framtida konkurrensförmåga

och välstånd. Sverige behöver en ny politik för kreativitet och företagsamhet

som berör skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre

utbildningen och forskningen. Utskottet anser att ett utmärkt sätt att stimuler

nyföretagandet är att öppna för konkurrens inom offentlig sektor, vilket

framför allt skulle gynna kvinnors företagande. Att göra företagsreglerna

färre, enklare och mer stabila är vidare en angelägen reform. Nya myndig-

heter ändrar inte de grundläggande faktorer som skiljer det nuvarande Sveri-

ge från ett land med bra företagsklimat. Utskottet anser sålunda, i likhet med

vad som anförs i de nyssnämnda motionerna, att propositionen bör avslås.

Det naturliga tillvägagångssättet hade varit att en utvärdering av den hittills

förda näringspolitiken först hade gjorts, innan förslag om inrättande av nya

myndigheter läggs fram.

Resultaten av de utredningar som regeringen uppger ligger till grund för

propositionen har uppenbarligen endast i mycket begränsad omfattning fått

genomslag i de nu aktuella förslagen. I utredningen Statens åtgärder för fler

och växande företag sägs att den nuvarande småföretagspolitiken behöver

utvärderas i grunden, att de direkta ekonomiska företagsstöden bör avskaffas,

att det lilla företagets behov av information, kunskap och nätverk måste

tillgodoses och att statens roll i småföretagspolitiken måste förändras mot en

beställarroll. Utredningen konstaterar vidare att det finns regelsystem där de

små och växande företagen kommer i kläm. Det gäller särskilt de s.k. stopp-

reglerna, fåmansbolagslagstiftningen och de administrativa regelkraven samt

arbetsrättslagstiftningens utformning.

Utredarna kritiserar också de svenska konkurrensvillkoren, den s.k. gråzo-

nen mellan offentlig och privat verksamhet, den osunda konkurrensen med

enskild verksamhet från skattefinansierad verksamhet, den otillräckliga of-

fentliga upphandlingen samt de statliga stödens konkurrenspåverkande ef-

fekter. Utredarnas slutsats är att statens bästa verktyg för att få till stånd

ökat antal och fler växande företag är att effektivisera den offentliga sektorn

avreglera, konkurrensutsätta och upphandla. De konstaterar vidare att mycket

litet är känt om effekterna av 30 års näringspolitik; genomarbetade utvärde-

ringar saknas nästan helt. Det förefaller utskottet som om regeringen inte har

dragit några egentliga slutsatser av de konstateranden som utredarna gör!

Stiftelsen Svenska Jobs & Society har inför utskottet aktualiserat en fråga

om osund konkurrens från NUTEK:s sida när det gäller främjande av nyfö-

retagande. Stiftelsen har ifrågasatt lämpligheten av att NUTEK engagerar sig

i ett koncept, Open for Business (OFB), som har nära koppling till den verk-

samhet som stiftelsen bedriver. OFB, som ägs av ett organ inom det kana-

densiska utbildningsdepartementet i provinsen Nova Scotia - Centre for

Entrepreneurship, Education and Development (CEED), är ett projekt för att

pröva ett koncept för att stimulera entreprenörskap hos unga personer. Stif-

telsen befarar att OFB kan innebära en risk för att osund konkurrens uppstår.

Utskottet konstaterar att det redan för närvarande finns privata och ideella

aktörer som vänder sig till samma målgrupp, t.ex. Snilleblixtarna, Ung Fö-

retagsamhet, Drivhuset, Robinson Crusoe AB, nätverket KNUT, Jobs &

Society, m.fl.

I syfte att skaffa sig ett underlag för bedömning i sakfrågan om huruvida

OFB-projektet innebär en risk för snedvridning av konkurrensen har under-

sökningar gjorts om utskottet kan få tillgång till det avtal som NUTEK skall

ingå med CEED och som i vissa delar är hemligstämplat. Resultatet av dessa

undersökningar är att om utskottet begär att få in de aktuella handlingarna

från NUTEK blir de automatiskt offentliga. Eftersom detta inte är avsikten

med att ta in handlingarna, har ett förslag framlagts i utskottet om att utskot

tet i stället skulle begära in handlingarna via Näringsdepartementet, varige-

nom sekretessen skulle kunna bevaras. Detta förslag har emellertid röstats

ned av företrädarna i utskottet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Centerpartiet. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Folkpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig till förmån för förslaget.

Utskottet ser det som en viktig principfråga att ett utskott skall ha möjlig-

het att få tillgång till det material, t.ex. från myndigheter, som bedöms nöd-

vändigt i en fråga, utan att för den skull eventuell sekretess skall undanröjas

Bland annat inom ramen för det uppföljnings- och utvärderingsarbete som

utskotten i ökad utsträckning skall bedriva är frågan om bevarad sekretess

hos material som ett utskott tar in av stor, principiell betydelse.

Genom att en majoritet i utskottet har motsatt sig att allt relevant material

tas in till utskottet, har utskottet alltså inte kunnat bilda sig en egen, själ

ständig uppfattning i sakfrågan om huruvida OFB-projektet innebär en risk

för konkurrenssnedvridning, genom att privata aktörer trängs undan. Enligt

utskottets mening har ärendet därmed inte fått en tillräcklig beredning.

När det gäller den föreslagna, nya myndigheten för analyser, omvärldsbe-

vakning och utvärdering delar utskottet uppfattningen att det är rimligt att i

högre utsträckning än för närvarande ställa frågan vilka effekter den förda

politiken faktiskt har. Som nyss nämnts är kunskaperna om de faktiska ef-

fekterna av den förda näringspolitiken mycket bristfälliga. En utvärdering av

effekterna kan dock göras utan att en ny myndighet inrättas. Regeringen kan

i stället i högre grad agera som beställare av utredningar, analyser, m.m.

Utskottet vill också i detta sammanhang påpeka att STATT bör behålla sin

ställning som oberoende organisation. STATT, som bedriver en tekniskt

kvalificerad bevakning i utlandet och förmedlar värdefull information till

svenskt näringsliv och samhälle, har ett starkt varumärke som byggts upp

under årtionden. STATT:s arbete på strategiska platser i världen har bidragit

till svensk näringslivsutveckling och därmed till det svenska välståndet. Att

delvis omforma STATT till en rapportskrivande omvärldsanalysmyndighet

för regeringen innebär att den ursprungliga tanken med STATT försvinner.

Det starka varumärket STATT riskerar att gå om intet med regeringens för-

slag. I stället bör, enligt utskottets mening, samarbetet mellan STATT och

ISA utvecklas. De naturliga beröringspunkter som finns, det samarbete som

äger rum samt den representation som de båda organisationerna har i utlandet

motiverar en närmare analys av hur STATT och ISA skall kunna fördjupa

sitt samarbete, vad avser både verksamhetsområden och utlandsorganisation.

Utskottet anser sålunda att riksdagen skall avslå propositionen och i stället

anmoda regeringen att göra en grundlig utvärdering av den förda näringspo-

litiken och därefter återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Där-

med tillstyrks motionerna 1999/2000:N28 (m), 1999/2000:N30 (m),

1999/2000:N29 (kd) och 1999/2000:N27 (fp). Motion 1999/2000:N31 (c), i

vilken förespråkas smärre förändringar i regeringens förslag, avstyrks samti-

digt.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N27, 1999/2000:

N28, 1999/2000:N29 och 1999/2000:N30 och med avslag på motion

1999/2000:N31

dels avslår proposition 1999/2000:71,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Fråga om osund konkurrens

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Eva Flyborg (fp) och Harald

Bergström (kd) anför:

Stiftelsen Svenska Jobs & Society har inför utskottet aktualiserat en fråga om

osund konkurrens från NUTEK:s sida när det gäller främjande av nyföreta-

gande. Stiftelsen har ifrågasatt lämpligheten av att NUTEK engagerar sig i

ett koncept, Open for Business (OFB), som har nära koppling till den verk-

samhet som stiftelsen bedriver. OFB, som ägs av ett organ inom det kana-

densiska utbildningsdepartementet i provinsen Nova Scotia - Centre for

Entrepreneurship, Education and Development (CEED), är ett projekt för att

pröva ett koncept för att stimulera entreprenörskap hos unga personer. Stif-

telsen befarar att OFB kan innebära en risk för att osund konkurrens uppstår.

Vi konstaterar att det redan för närvarande finns privata och ideella aktörer

som vänder sig till samma målgrupp, t.ex. Snilleblixtarna, Ung Företagsam-

het, Drivhuset, Robinson Crusoe AB, nätverket KNUT, Jobs & Society, m.fl.

I syfte att skaffa sig ett underlag för bedömning i sakfrågan om huruvida

OFB-projektet innebär en risk för snedvridning av konkurrensen har under-

sökningar gjorts om utskottet kan få tillgång till det avtal som NUTEK skall

ingå med CEED och som i vissa delar är hemligstämplat. Resultatet av dessa

undersökningar är att om utskottet begär att få in de aktuella handlingarna

från NUTEK blir de automatiskt offentliga. Eftersom detta inte är avsikten

med att ta in handlingarna, har ett förslag framlagts i utskottet om att utskot

tet i stället skulle begära in handlingarna via Näringsdepartementet, varige-

nom sekretessen skulle kunna bevaras. Detta förslag har emellertid röstats

ned av företrädarna i utskottet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Centerpartiet. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Folkpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig till förmån för förslaget.

Vi ser det som en viktig principfråga att ett utskott skall ha möjlighet att få

tillgång till det material, t.ex. från myndigheter, som bedöms nödvändigt i en

fråga, utan att för den skull eventuell sekretess skall undanröjas. Bland annat

inom ramen för det uppföljnings- och utvärderingsarbete som utskotten i

ökad utsträckning skall bedriva är frågan om bevarad sekretess hos material

som ett utskott tar in av stor, principiell betydelse.

Genom att en majoritet i utskottet har motsatt sig att allt relevant material

tas in till utskottet, har utskottet alltså inte kunnat bilda sig en egen, själ

ständig uppfattning i sakfrågan om huruvida OFB-projektet innebär en risk

för konkurrenssnedvridning, genom att privata aktörer trängs undan.

2. Lokaliseringen av de nya myndigheterna

Ingegerd Saarinen (mp) anför:

Utskottet konstaterar att regeringen inte lägger fram något förslag om

lokalisering av de båda nya myndigheterna och har inte något att erinra mot

att regeringen beslutar i lokaliseringsfrågan. Det får förutsättas att regering

i sin diskussion om lokaliseringen av de berörda myndigheterna aktualiserar

de gällande principerna för utlokalisering av statliga myndigheter.