Bet. 1999/2000:NU18

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU18

Börsintroduktion av Telia AB

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

NU18

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:84 om börsintroduktion av Telia AB,

dels sex motioner väckta med anledning av propositionen,

dels två motioner väckta enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen med anled-

ning av händelse av större vikt,

dels en motion väckt under den allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har lämnats av näringsminister Björn

Rosengren och koncernchefen för Telia AB Jan-Åke Kark.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att regeringen ges ett bemyndigande att minska statens

ägande i Telia till lägst 51 % av samtliga aktier. Genom en börsintroduktion

får bolaget likvärdiga verksamhetsförutsättningar som konkurrenterna och

möjligheter att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Med ett minskat

statligt ägande, i enlighet med regeringens förslag, kommer Telia att kunna

delta i den utveckling som pågår bland de europeiska telekommunikationsoperatö-

rerna. I flera motioner från företrädare för Moderata samlingspartiet, Krist-

demokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet förordas att regeringen skall

bemyndigas att sälja hela Telia. Utskottet anser emellertid att det är en

fördel att staten nu behåller ett majoritetsägande i bolaget. Ett sådant ägande

kan fungera som en spärr mot den risk för fientliga uppköp som ofta kan följa

av förändringar i ägarstrukturen.

Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att Teliaaktien bör få ställ-

ning som en folkaktie. Detta kan åstadkommas genom att storleken på de

aktieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir

möjligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.

I en reservation (m, kd, c, fp) förordas att det aktuella bemyndigandet inte

skall begränsas till 49 % av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet i

Telia. Statsmakterna bör således klargöra att den nu inledda privatiseringen

inte skall innebära ett fortsatt statligt majoritetsägande, utan att det

statliga ägandet skall minskas till under 50 % så snart

marknadsförutsättningarna medger det. Vidare bör klargöras att avsikten

därefter är att snarast möjligt sälja hela Telia, sägs det i reservationen.

Utskottet tillstyrker också att regeringen ges bemyndigande att utnyttja den

låneram som etablerades för kostnader i samband med den planerade börsin-

troduktionen och försäljningen av aktier i Telia-Telenor för kostnader för

börsintroduktion av Telia och försäljning av aktier i bolaget samt att utöka

låneramen med 80 miljoner kronor till 230 miljoner kronor.

Propositionen

I proposition 1999/2000:84 föreslås att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB till lägst

51 % av samtliga aktier,

2. bemyndigar regeringen att utnyttja de medel som inte utnyttjats för

kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av Telia-Telenor

för kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av Telia AB,

3. godkänner vad regeringen föreslår om en utökad låneram med 80 miljo-

ner kronor för statens kostnader i detta sammanhang.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:

1999/2000:N32 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Telia AB bör privatiseras i sin helhet,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla hela det statliga ägan-

det i Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:N33 av Åke Sandström m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår yrkande 1 i regeringens proposition att bemyndiga

regeringen att minska statens ägande i Telia AB med högst 49 %,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avyttra statens aktieinnehav i Telia AB,

3. att riksdagen anvisar 60 miljarder kronor av försäljningssumman för

Telia AB till utbyggnad av en digital infrastruktur.

1999/2000:N34 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen bemyndi-

gar regeringen att i ett första steg inom 18 månader minska det statliga ägan-

det i Telia AB till under 50 % och att inom fyra år helt avveckla det statliga

ägandet.

1999/2000:N35 av Göran Hägglund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att successivt sälja samtliga aktier i

Telia AB,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att försäljningen bör ske i små aktieposter.

1999/2000:N36 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om börsintroduktionen av Telia

AB.

1999/2000:N37 av Carin Lundberg och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om börsintroduktionen av Telia AB.

De motioner som väckts enligt 3 kap. 15 § RO med anledning av händelse av

större vikt är följande:

1999/2000:N20 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen upp-

drar åt och därmed bemyndigar regeringen att ta upp förhandlingar om ett

uppbrytande av aktieägaravtalet vad gäller fusionen mellan Telia och Tele-

nor.

1999/2000:N21 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att, vid lämplig tidpunkt, sälja sta-

tens aktieinnehav i Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anvisa 60 miljarder kronor av försäljningssumman

för Telia AB till utbyggnad av digital infrastruktur i Sverige i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till den närmare utformningen

av en digital infrastruktur i enlighet med vad som anförts i motionen.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utförsäljning av Telia.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund

Televerket ombildades den 1 juli 1993 till ett av staten helägt aktiebolag,

Telia AB (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30). Huvudmotivet var att

aktiebolagsformen ansågs utgöra en lämplig associationsform för konkur-

rensutsatt verksamhet. Riksdagen beslöt våren 1998 (prop. 1997/98:121, bet.

1997/98:NU14) om riktlinjer för Telias verksamhet. Våren 1999 godkände

riksdagen ett avtal mellan svenska staten och norska staten om sammanslag-

ning av de bägge företagen Telia AB och Telenor AS (prop. 1998/99:99, bet.

1998/99:NU14). Vidare bemyndigade riksdagen regeringen att minska

svenska statens ägande i det sammanslagna bolaget. En efterföljande börsin-

troduktion var överenskommen mellan staterna. Emellertid avbröts arbetet

med sammanslagningen i december 1999. När sammanslagningen nu är

under avveckling återkommer regeringen till frågan om börsnotering av

Telia. I skrivelser i januari och mars 2000 har Telia redovisat huvudinrikt-

ningen i bolagets affärsstrategi. En börsintroduktion skulle underlätta genom-

förandet av strategin, sägs det i propositionen.

I proposition 1999/2000:86 om ett informationssamhälle för alla (den s.k.

IT-propositionen) förelås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-

politiken, ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) samt ändring i lagen

(1982:80) om anställningsskydd. Regeringen har i den propositionen lämnat

sin syn på utgångspunkterna för IT-politiken.

Avveckling av planerad sammanslagning mellan Telia och Telenor

EG-kommissionen godkände i oktober 1999 sammanslagningen mellan Telia

och Telenor, varefter ett aktieägaravtal mellan staterna undertecknades. De

svenska och norska statsministrarna offentliggjorde i december 1999 ett

uttalande med innebörden att arbetet med sammanslagningen skulle avbrytas.

Motivet var bl.a. de problem som uppstått vid sammanslagningens genomfö-

rande. Vidare överenskoms att de bägge staterna skulle träffa ett avtal om

avveckling av samgåendet. Avtalet kommer senare att överlämnas till riks-

dagen för kännedom. I avtalet skall bl.a. fördelningen av de gemensamma

kostnader som länderna haft behandlas.

Utvecklingen av telekommunikationsmarknaden och Telias framtida

inriktning

Telekommunikationsmarknaden har under de senaste åren genomgått

grundläggande förändringar. Huvudorsakerna bakom den process som pågår

i telebranschen är den tekniska utvecklingen, den omfattande liberaliseringen

av telemarknaden i de flesta länder och globaliseringen. Den nordiska tele-

kommunikationsmarknaden ligger i täten internationellt vad gäller utnyttjan-

det av såväl fasta som mobila tjänster, liksom inom tillämpning av nya om-

råden, såsom Internet och bredband. På dessa marknader är Telia en av de

ledande aktörerna.

Telia har, som nämnts, redovisat huvudinriktningen i bolagets affärsstrate-

gi. Telia har en unik möjlighet att etablera sig som ett mycket snabbt växan-

de och lönsamt svenskt spjutspetsföretag inom mobil datakommunikation

och Internet, sägs det. Det är bolagets bedömning att Telia omedelbart måste

genomföra ett antal strategiska åtgärder och säkerställa tillgång till tillräck

ga finansiella resurser. Den framtida verksamhetsinriktningen kommer att

koncentreras till ett antal kärnområden, såväl geografiskt som verksamhets-

mässigt. Dessa områden är mobil kommunikation, internationell IP-carrier

(Internet Protokoll) - dvs. nät som hyrs ut till andra operatörer, och en snabb

bredbandsutbyggnad i Sverige. Strategin innefattar mycket omfattande in-

vesteringar i FoU i Sverige, utbyggnad av bredband i Sverige och uppbygg-

nad av en internationell närvaro som IP-carrier. Kapitalbehoven på samtliga

dessa områden är betydande. Utbyggnaden genererar omfattande utveck-

lingsarbete i Sverige och avser stora investeringar i nät både i Sverige och

utomlands. Investeringarna planeras i Sverige ske i första hand i egen regi,

medan investeringarna utomlands till en del avses ske genom förvärv av

andra företag.

Börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia

Börsintroduktioner av de tidigare nationella telebolagen i Europa har varit

vanliga under senare år. Skälen som redovisas är - förutom statsfinansiella -

att bolagen skall kunna få tillgång till kapitalmarknaden för att ta till vara

möjligheter som finns där och därigenom stärka sina positioner. För närva-

rande har Telia en nackdel gentemot sina konkurrenter. En väsentlig förut-

sättning för att uppnå lika villkor är att ha tillgång till kapitalmarknaden fö

att kunna skaffa kapital till en expansion och för att kunna samarbeta inter-

nationellt på viktiga områden.

För att ge bolaget möjligheter att verka på samma sätt som övriga aktörer på

marknaden genom att expandera, dra till sig externt kapital och förvärva andra

företag mot betalning i egna aktier anser regeringen att det statliga ägandet i

Telia skall minskas och att bolaget skall börsnoteras. Regeringen vill därför

erhålla ett bemyndigande av riksdagen att minska statens ägande i Telia. I ett

första steg vill regeringen minska statens ägande i Telia ned till 51 % av

samtliga aktier i bolaget. Detta ger tillräckligt utrymme för en börs-

introduktion och för bolaget att skaffa nytt kapital och göra förvärv genom att

emittera nya aktier. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om en

ytterligare minskning av ägandet skulle bli aktuell. Förändring av statens

ägande kan ske antingen genom att staten säljer aktier som för närvarande

innehas av staten eller att staten tillstyrker nyemission som minskar statens

ägarandel. En kombination av dessa alternativ är även möjlig. Regeringen har

för avsikt att senare under våren 2000 genomföra en börs- introduktion av Telia

om marknadsmässiga förutsättningar föreligger. I det sammanhanget kan även en

nyemission bli aktuell. Det bör ankomma på regeringen att fatta beslut om

tidpunkt, omfattning, former m.m. för börsin- troduktionen, sägs det. När

regeringen genomför en försäljning av aktier i Telia bör det ske så att statens

intresse att få ut bästa värde tillgodoses. Rege- ringen avser att genomföra

börsintroduktionen på sådant sätt att många pri- vatpersoner ges möjlighet att

teckna aktier; Teliaaktien skall bli en folkaktie. Särskilda rabatter till

privatpersoner kommer dock inte att lämnas. Staten skall utöva ett

professionellt och affärsmässigt ägande av sitt inne- hav i Telia med sikte på

att skapa bästa möjliga förutsättningar för bolagets utveckling på sikt, sägs

det vidare i propositionen. Den framtida förvaltning- en av statens ägande i

Telia bör ske med inriktning på att utveckla Telia och söka uppnå bästa värde

på statens innehav i bolaget. Det ankommer i övrigt på ägare och styrelse att

fatta sådana beslut om bolagets struktur, finansiella mål och affärsidé att

bolaget i framtiden är attraktivt på kapitalmarknaden. Kostnader för arbetet

med planerad sammanslagning av Telia och Telenor samt kostnader för

börsintroduktionen av Telia

Riksdagen bemyndigade våren 1999 regeringen att besluta om lån i Riks-

gäldskontoret inom en ram av 100 miljoner kronor för att tillfälligt täcka

kostnader i samband med den planerade sammanslagningen av Telia och

Telenor (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27). Låneramen skulle regleras

genom intäkter från försäljning av aktier i det sammanslagna bolaget. För

kostnaderna i samband med den planerade börsintroduktionen av det nya

bolaget bemyndigade riksdagen hösten 1999 regeringen att besluta om ytter-

ligare lån i Riksgäldskontoret inom en ram om 150 miljoner kronor (prop.

1999/2000:1, bet. 1999/2000:NU1). Också denna låneram skulle regleras

genom försäljning av aktier i det sammanslagna bolaget. De kostnader som

staten haft för det påbörjade försäljningsarbetet kan uppskattas till ca 30

miljoner kronor, vilka kommer att belasta låneramen.

Huvuddelen av kostnaderna för den försäljning av aktier i Telia som nu är

aktuell är direkta kostnader för själva aktieförsäljningen. De omkostnader

som staten finansierar är bl.a. dels kostnader för statens egna rådgivare, dels

kostnader för informationsinsatser i samband med försäljningen. Regeringen

föreslår att riksdagen dels medger att den låneram som etablerades för kost-

nader i samband med försäljningen av aktier i Telia-Telenor får användas för

kostnader för börsintroduktionen av Telia och försäljningen av aktier i bola-

get, dels bemyndigar regeringen att utöka låneramen med 80 miljoner kronor

för kostnader av detta slag till sammanlagt 230 miljoner kronor. De båda

låneramarna på 100 respektive 230 miljoner kronor skall regleras med medel

från statens inkomster av försäljning av aktier i Telia.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av ett fortsatt statligt majoritets-

ägande i Telia, anförs det i motion 1999/2000:N37 (s). En börsintroduktion

av Telia är, enligt motionärernas mening, en nödvändig åtgärd för att skapa

det ekonomiska utrymme som företaget behöver för att utvecklas positivt och

göra nödvändiga investeringar. Försäljningen av Telia bör dock ske över en

längre tid för att på så sätt tillförsäkra medborgarna bästa möjliga pris, anse

motionärerna. När Telia börsintroducerats återstår bara norska Telenor som

helägt statligt telebolag i Europa, men de flesta stora europeiska telekommu-

nikationsoperatörerna har behållit en statlig ägarmajoritet och därmed ett

offentligt inflytande över den aktuella delen av infrastrukturen, säger motio-

närerna. De menar att staten har visat sig vara en både kompetent och an-

svarsfull ägare, varför det inte är kommersiellt negativt att behålla ett majo-

ritetsägande. Tvärtom anser många att ett statligt majoritetsägande fungerar

som en stabiliseringsfaktor, hävdar motionärerna och anför att ett starkt

statligt ägarintresse också är en garanti för att forskning, tekniskt kunnande

och företagsledning blir kvar i Sverige.

Stat och kommun bör ha som kärnverksamhet att hantera det genuint ge-

mensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre, anförs det i mo-

tion 1999/2000:N36 (m). Därför anser motionärerna att staten inte skall driva

företag. En privatisering av Telia har under lång tid varit ett krav från Mode-

rata samlingspartiet, påpekar motionärerna. De menar att Socialdemokraterna

bär ett stort ansvar för de försäljningsintäkter och affärsmöjligheter som har

gått förlorade, på grund av att Telia har bibehållits i statlig ägo. Den nu akt

ella propositionen lades fram en vecka efter den fastlagda sista dagen för att

garanteras en behandling under vårriksdagen, säger motionärerna vidare. De

erinrar om att företrädarna för de borgerliga partierna i näringsutskottet i

december 1999 föreslog ett utskottsinitiativ som skulle ge regeringen full-

makt att sälja Telia, något som avvisades av företrädarna för Socialdemo-

kraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det nu aktuella förslaget om att

börsintroducera Telia välkomnas av motionärerna, även om de anser att det

ställer sådana krav på snabbt beslut i riksdagen att det tangerar det grund-

lagsfästa kravet på beredning. Trots detta anser motionärerna att allt bör

göras för att klara tidsgränserna - inte för att skydda regeringen, utan för at

skydda Telia, dess anställda och vitala, svenska intressen. Motionärerna

förordar att regeringen skall ges fullmakt att stegvis sälja hela bolaget.

En börsintroduktion av Telia blir en av de största i Sverige någonsin och

ställer därmed, enligt motionärerna, speciella krav enligt följande:

- Risken för fortsatt statlig inblandning, som kan sänka värdet med tiotals

miljarder kronor, måste elimineras genom entydiga åtaganden att staten skall

gå ur majoritetsägandet inom överskådlig framtid och i sin helhet vid lämplig

tidpunkt.

- Det statliga regelverket inom teleområdet måste klargöras så långt möj-

ligt. Det gäller reformer avseende mobiltelefonin - s.k. tredjepartsaccess till

de berörda näten (s.k. local loop unbundling, LLUB), s.k. nationell roaming

(gemensam täckning av hela landet av licenshavarna), nummerportabilitet

och fördelningen av den tredje generationens mobiltelelicenser (UMTS) -

samt klargörande av konkurrensrätten för samtliga accessformer för data och

teletrafik.

- En bred, svensk allmänhet måste garanteras tilldelning av aktier och en

mindre rabatt bör ges.

- En börsintroduktion bör komma snabbt för att inte ytterligare skada bo-

lagets möjligheter och därmed Sveriges intressen.

Telia bör privatiseras i sin helhet och regeringen bör bemyndigas att av-

veckla hela det statliga ägandet, anförs det i motion 1999/2000:N32 (m).

Under de borgerliga regeringsåren 1991-1994 genomfördes ett av Europas

mest framgångsrika privatiseringsprogram, säger motionären och nämner att

företag till ett värde av ca 23 miljarder kronor privatiserades, vilket bidrog

till både stärkta företag och stärkta statsfinanser. Staten är inte en kompeten

ägare av kommersiella företag, anser motionären. Han menar att andra hän-

syn än bolagets bästa tillåts ta överhanden, vilket skadar de statsägda företa-

gens möjligheter att utvecklas. Regeringens hantering av Telia tjänar som en

illustration till varför staten inte skall äga företag, säger motionären. Han

anser att regeringens förslag om att få minska statens ägande i Telia till 51 %

är olyckligt och att regeringen måste ge en tydlig signal om att staten helt

skall gå ur bolaget.

Kristdemokraterna har länge arbetat för en ägarspridning när det gäller vis- sa

statligt ägda företag, däribland Telia, sägs det i motion 1999/2000:N35 (kd).

Det statliga ägandet avseende företag som verkar på kommersiella villkor är

till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda och

innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över,

anför motionärerna. De anger följande skäl för privatisering av statligt ägda

företag: ägandet bör spridas; förutsättningarna för de berörda företagen

förbättras; beträffande Telia gäller att bolaget har ett stort kapital- behov

för kommande investeringar och att det inte kan förväntas att staten över

statsbudgeten skall skjuta till de medel som fordras för expansion; sta- tens

räntebörda minskas genom ett minskat lånebehov; statens roll bör ren- odlas.

Statens roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar och överva- ka

spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplaneringen och in-

frastrukturen samt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, anför motio-

närerna. De menar att när staten agerar såväl domare som spelare på markna- den

är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på

ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna. Vid en

ägarspridning skall marknadsmässiga priser råda och försäljningen skall ske i

den takt som är möjlig med hänsyn till andra introduktioner på aktiemarkna-

den, understryker motionärerna. De anser att det finns anledning att gå vidare

med utförsäljning av det statliga ägandet av företag, i princip enligt det pro-

gram som antogs av riksdagen hösten 1991, och att ytterligare företag bör bli

föremål för försäljning. De företag som är aktuella för utförsäljning är sådana

som är verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet - monopolföretag kan inte

säljas innan omstrukturering har skett. Det finns självfallet ingen anled- ning

att byta ett monopol mot ett annat, säger motionärerna. Mot bakgrund av det

redovisade resonemanget vill de markera att regeringens ambition att

börsintroducera Telia är bra.

Regeringens ambition att göra Telia till en folkaktie är också bra, men

börsintroduktionen borde ha skett tidigare, anför motionärerna. De avvisar

regeringens förslag om att staten skall behålla minst 51 % av aktierna i Telia.

Om regeringens förslag skulle vinna riksdagens gillande innebär det att sta-

tens intäkter för aktierna blir lägre än om staten deklarerar att man avser att

lämna majoritetsägandet, befarar motionärerna. De anser också att det är till

nackdel för företaget och de anställda att regeringen inte ger tydliga besked i

ägarfrågan. Regeringen borde tydligt ha klargjort att staten har för avsikt att

lämna majoritetsägandet, även om försäljningen av aktierna inte sker vid ett

och samma tillfälle. Försäljningen bör ske i den takt som marknaden förmår att

absorbera till ett tillräckligt bra pris, menar motionärerna. De anser att det

är angeläget att ägarspridningen sker på ett sådant sätt att Teliaaktien blir

en verklig folkaktie; en bred allmänhet och de anställda bör ses som en viktig

målgrupp. Aktieposterna bör vara så små att det finns möjlighet också för

småsparare att köpa en aktiepost, sägs det.

Regeringen har fått riksdagens bemyndigande att besluta om lån i Riks-

gäldskontoret inom en ram av 100 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för

den tidigare planerade sammanslagningen av Telia och Telenor, konstate- rar

motionärerna avslutningsvis. För den börsintroduktion som var planerad har

regeringen fått riksdagens bemyndigande att besluta om ytterligare ett lån inom

en ram om 150 miljoner kronor. Av dessa totalt 250 miljoner kronor redovisar

regeringen i propositionen att ca 130 miljoner kronor är förbruka- de, säger

motionärerna och påpekar att kostnaden för regeringens misslyck- ande med

Telia-Telenor-affären därmed har framkommit. I motion 1999/2000:N33 (c)

föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag om bemyndigande att

minska statens ägande i Telia med högst 49 % och i stället uttala sig för en

försäljning av statens aktieinnehav. Vidare före- slås att 60 miljarder kronor

av försäljningssumman skall anvisas till utbygg- nad av en digital

infrastruktur. Motionärerna hänvisar till ett förslag av Cen- terpartiet

rörande telekommunikationsmarknadens och Telias framtid i mo- tion

1999/2000:N21 om den uppbrutna fusionen Telia-Telenor. Centerpartiet föreslår i

den förstnämnda motionen att regeringen skall bemyndigas att avyttra större

delen av statens ägande i Telia på sikt. En avyttring av ägandet kan t.ex.

göras genom att privatpersoner erbjuds aktien före institutionella placerare

och att posterna görs så små att många personer kan ta del av er- bjudandet,

varigenom Telia kan bli en folkaktie, anför motionärerna. De menar att det bör

ankomma på regeringen att avgöra lämplig tidpunkt för avyttrandet för att

erhålla högsta möjliga utdelning av försäljningen. En del av medlen från

försäljningen bör avsättas för en modern, digital infrastruktur, föreslår

motionärerna. De hänvisar till att Centerpartiet i en motion från allmänna

motionstiden, 1999/2000:T703, har redovisat hur en sådan in- frastruktur skall

utformas. Denna fråga har också tagits upp i motion 1999/2000:T26 (c) med

anledning av proposition 1999/2000:86 om ett in- formationssamhälle för alla.

Motionärerna beklagar att regeringen för en passiv politik när det gäller

satsningen på en modern, digital infrastruktur. En avveckling av en större del

av aktierna i Telia än den regeringen föreslår lämnar utrymme för både en

satsning på en digital allemansrätt och avbetal- ning på statsskulden, anför

motionärerna.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att i ett första steg inom 18 månader

minska det statliga ägandet i Telia till under 50 % och inom fyra år helt

avveckla det statliga ägandet, anförs det i motion 1999/2000:N34 (fp). Det

Folkpartiet våren 1999 anförde mot regeringens då aktuella förslag om sam-

manslagningen av Telia och Telenor är fortfarande giltigt, säger motionärer-

na. Deras avgörande invändning mot det nu aktuella förslaget är av ideolo-

gisk, principiell natur. Staten skall inte äga företag annat än i undantagsfall

och staten skall inte ha den dubbla rollen att bestämma spelreglerna och

samtidigt agera på marknaden. Ett fortsatt statligt majoritetsägande är inte

motiverat i detta fall, anser motionärerna. De menar att staten skall dra upp

riktlinjer och ramar för vad som är acceptabelt genom lagar och förordningar

och samtidigt motverka monopol. Staten bör därutöver inte ha någon roll

som aktör på marknaden, annat än i speciella undantagsfall. I propositionen

om sammanslagning av Telia och Telenor bands Telia vid ett statligt svensk-

norskt majoritetsägande i minst 16 år, erinrar motionärerna om. De konstate-

rar att i den nu aktuella propositionen finns det inte någon tidsgräns för när

det statliga majoritetsägandet skall avvecklas, än mindre när det statliga

ägandet skall avvecklas helt. Detta är motionärernas avgörande skäl till att

propositionen bör avvisas.

Den tekniska utvecklingen, liberaliseringen av telemarknaden och globali-

seringen ställer Telia inför omfattande utmaningar, anför motionärerna vida-

re. De anser därför att Telia bör få ett privat ägande och börsintroduceras. Et

kvardröjande statligt ägande kan utgöra en hämsko för Telia, och risken är

stor att företagets värde på börsen kommer att påverkas negativt av det statli-

ga ägandet - den s.k. politikerrabatten. Motionärerna menar att det statliga

ägandet nu bör minskas till under 50 % som ett tydligt steg i riktning mot att

helt avveckla det statliga ägandet. I vilken takt försäljningen av det statliga

aktieägandet bör ske måste bedömas med hänsynstagande till bl.a. utveck-

lingen på aktiemarknaden, anser motionärerna. Därför föreslås regeringen,

som nämnts, ges ett bemyndigande att - som ett första etappmål - inom 18

månader avveckla det statliga majoritetsägandet och inom 4 år helt avveckla

det statliga ägandet av Telia. Motionärernas ambition är att Telia skall bli en

folkaktie. För detta behövs inga särskilda rabatter men väl att privatpersoner

garanteras en viss andel så att det inte enbart blir institutioner som utgör

ägare, anför motionärerna. Avslutningsvis sägs att de accepterar att regering-

en får utnyttja den låneram, som etablerades för kostnader i samband med

börsintroduktion och försäljning av aktier i det planerade, nya bolaget Telia-

Telenor, till kostnader för börsintroduktion av Telia och försäljning av aktier

i detta bolag samt att låneramen får utökas med 80 miljoner kronor.

Övriga motioner

Utskottet behandlar också i detta betänkande två motioner som väckts enligt

3 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt,

1999/2000:N21 (c) och 1999/2000:N20 (fp), och en motion från allmänna

motionstiden, 1999/2000:T705 (fp).

I den förstnämnda motionen, 1999/2000:N21 (c), med rubriken Den upp- brutna

fusionen Telia-Telenor, föreslås att riksdagen skall bemyndiga rege- ringen

att, vid lämplig tidpunkt, sälja statens aktieinnehav i Telia, att riksda- gen

skall anvisa 60 miljarder kronor av försäljningsintäkterna till utbyggnad av

digital infrastruktur i hela landet och att riksdagen hos regeringen skall

begära förslag till närmare utformning av en sådan infrastruktur. Det statliga

ägandet av Telia innebär bl.a. att bolaget har svårt att göra stora förvärv, då

det inte kan betala med egna aktier, säger motionärerna. De anser att det är

viktigt för Telias framtida utveckling att det finns en beredskap för nya möj-

ligheter till såväl samarbete i nätverk som fusioner med andra företag, då

fusionen med Telenor spruckit. Mot denna bakgrund menar motionärerna att Telia

bör privatiseras, varvid regeringen bör avgöra lämplig tidpunkt för

försäljningen. Ett eventuellt fortsatt statligt ansvar för delar av Telias

verk- samhet bör vara beroende av de beslut som fattas avseende framtida in-

frastrukturinvesteringar, anser motionärerna. De menar att en börsintroduk-

tion och försäljning av Telia bör utformas så att Teliaaktien kan bli en s.k.

folkaktie, med många små aktieägare. Även om Telia säljs kvarstår statens

grundläggande ansvar för en fungerande infrastruktur i hela landet, anser

motionärerna. De menar att frågan om Telias ställning måste behandlas i ett

sammanhang tillsammans med frågan om den framtida digitala infrastruktu- ren.

Kostnaden för en heltäckande digital infrastruktur, inklusive s.k. aktiva

komponenter, har i två underlagsmaterial till IT-infrastrukturutredningen

uppskattats till ca 80 miljarder kronor, säger motionärerna. Utan de nämnda

aktiva komponenterna uppskattar motionärerna kostnaden till ca 60 miljarder

kronor, varigenom en mycket stor andel av befolkningen skulle omfattas. Av de

medel som frigörs vid en försäljning av Telia bör därför 60 miljarder kronor

avsättas för utbyggnad av den digitala infrastrukturen, föreslås det. I motion

1999/2000:N20 (fp) med rubriken Affären mellan Telia och Te- lenor föreslås att

riksdagen skall uppdra åt och bemyndiga regeringen att ta upp förhandlingar om

ett uppbrytande av aktieägaravtalet vad gäller fusionen mellan Telia och

Telenor (som var aktuell då motionen avlämnades). Folk- partiet har sedan lång

tid tillbaka drivit frågan om försäljning av statliga företag, mot bakgrund av

ideologiska och principiella skäl, sägs det. Fusio- nen mellan Telia och

Telenor har på ett övertydligt sätt demonstrerat nack- delarna med ett statligt

ägande, anser motionärerna. De menar att tågord- ningen var helt fel och att

Telia i stället först skulle ha börsnoterats och sta- ten avvecklat sitt ägande

i bolaget. Telia hade haft förutsättningar att bli en verklig folkaktie, säger

motionärerna. Ett fortsatt statligt ägande är inte ens motiverat enligt de

traditionella argument som brukar anföras för statligt ägande, dvs. att det rör

sig om ett tekniskt monopol, anför motionärerna. De konstaterar att det på

detta område, liksom på andra, har varit möjligt att särskilja frågor som har

att göra med nätet och de fasta anläggningarna från frågan om de tjänster som

är kundens huvudintresse. På det sistnämnda om- rådet finns ingen roll längre

för ett statligt monopol och därmed inte heller någon roll för staten som

ägare, sägs det.

I den tredje motionen, 1999/2000:T705 (fp), begärs ett riksdagsuttalande

om försäljning av Telia. Telia har startat en egen cd-rom-produktion, egna

elektroniska tidningar och agerar på TV-marknaden, anför motionärerna. De

menar att detta är olämpligt för ett statligt företag som bakom sig har statens

kreditvärdighet. Försäljningen av Telia brådskar och bör ske på ett sätt som

inte ger företaget monopol på det lokala nätet, anser motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Upplysningar i ärendet har lämnats av näringsminister Björn Rosengren och

av koncernchefen Jan-Åke Kark, Telia.

Avtalet om avveckling av samgåendet Telia-Telenor är, enligt uppgift från

Näringsdepartementet, under påskrift. Avtalet är gjort med förbehåll för

Stortingets godkännande.

Näringsutskottet behandlar IT-propositionen i yttrande 1999/2000:NU5y

till trafikutskottet. Riksdagen fattar beslut rörande denna proposition i juni

2000.

I motion 1999/2000:N37 (s) berörs frågan om det statliga ägandet i andra

europeiska telekommunikationsoperatörer. Utskottet har från Näringsdepar-

tementet inhämtat uppgifter om det statliga ägandet i vissa europeiska tele-

kommunikationsoperatörer enligt tabellen på nästa sida.

Bolag

Land

Statlig ägarandel, %

Austria Telecom1

Österrike

100

Belgacom1

Belgien

100

British Telecommunications

Storbritannien

0

Deutsche Telekom

Tyskland

67

Eirecom

Irland

3

France Télécom

Frankrike

62

OTE

Grekland

51

Portugal Telecom

Portugal

11

Sonera

Finland

55

Swisscom

Schweiz

66

Telecom Italia

Italien

3

Telefónica

Spanien

0

TeleDanmark

Danmark

0

Telenor

Norge

100

1 Beslut om börsintroduktion har fattats

Utskottets ställningstagande

Börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia AB, m.m.

Sverige intar en ledande position på IT-området. I en nyligen publicerad

undersökning av den internationella dataorganisationen International Data

Corporation (IDC) - World Times Survey 2000 - jämfördes 55 länder avse-

ende 23 variabler på IT-området, t.ex. pc-infrastruktur, social infrastruktur,

Internetanvändning och utbildningsnivå. I denna jämförelse placerades Sve-

rige först, följt av Förenta staterna och Finland. Sett till informationstekni-

kens andel av BNP har Sverige den näst högsta i världen efter Förenta stater-

na, enligt uppgift i IT-propositionen.

Telia är en av de ledande aktörerna på marknaderna för telekommunika-

tionstjänster - såväl fasta som mobila, Internet och bredband. Telias fram-

skjutna position sammanhänger bl.a. med ett nära samarbete med Telefonak-

tiebolaget LM Ericsson och andra FoU-intensiva IT-företag.

För att Telia skall kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt är det

nödvändigt att Telia får likvärdiga verksamhetsförutsättningar som konkur-

renterna. Detta innebär bl.a. att bolaget bör ges möjlighet att verka på mark-

naden genom att expandera, dra till sig externt kapital och förvärva andra

företag mot betalning i egna aktier. Staten bör därför minska sitt ägande i

Telia och börsnotera bolaget. Utskottet tillstyrker sålunda att regeringen ges

ett bemyndigande att minska ägandet i Telia.

I de här aktuella motionerna från företrädare för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet förordas att regeringen

skall bemyndigas att sälja hela Telia. Enligt utskottets mening skulle detta

vara olämpligt. Utskottet konstaterar att i flera av de europeiska telekommu-

nikationsoperatörer som börsintroducerats under senare tid har ett statligt

majoritetsägande behållits; det gäller telekommunikationsoperatörerna i

Tyskland, Frankrike, Finland, Schweiz och Grekland. Utskottet anser att det är

en fördel för Telia att staten nu behåller ett majoritetsägande i bolaget. Ett

sådant ägande kan fungera som en spärr mot den risk för fientliga uppköp som

ofta kan följa av förändringar i ägarstrukturen. Enligt uppgift pågår en

utveckling bland de europeiska telekommunikationsoperatörerna, där olika bolag

bildar nätverk, bl.a. för att avvärja fientliga uppköp. För närvarande kan inte

Telia delta i ett sådant nätverksbyggande, eftersom bolaget inte kan agera på

marknaden. Med ett minskat statligt ägande, i enlighet med rege- ringens

förslag, kommer Telia emellertid att ges möjlighet att delta på sam- ma villkor

som de andra europeiska telekommunikationsoperatörerna.

I motion 1999/2000:N37 (s) begärs ett riksdagsuttalande om vikten av ett

statligt majoritetsägande i Telia. Regeringens förslag innebär ett bemyndi-

gande att minska det statliga ägandet till lägst 51 %, dvs. ett fortsatt

statligt majoritetsägande i Telia. Om en ytterligare minskning av ägandet

skulle bli aktuell, måste regeringen återkomma till riksdagen. Utskottet ser,

som nyss nämnts, klara fördelar med att staten nu behåller ett

majoritetsägande. Där- med får den nämnda motionen anses vara tillgodosedd.

Förändringar av statens ägande i Telia kan ske antingen genom att staten säljer

aktier eller genom en nyemission. En kombination kan också vara möjlig.

Regeringen anger i propositionen, som nämnts, att den har för avsikt att

genomföra en börsintroduktion, eventuellt kombinerad med en nyemis- sion, under

våren 2000, om marknadsmässiga förutsättningar föreligger. Utskottet har inget

att erinra mot detta. Tidpunkt, omfattning och formerna för en börsintroduktion

bör självfallet väljas så att bästa utdelning erhålls för staten, dvs. svenska

folket.

Regeringen meddelar också sin avsikt att Teliaaktien skall få ställning som

en folkaktie. Detta kan åstadkommas genom att storleken på de aktieposter

som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir möjligt för

många privatpersoner att köpa Teliaaktier. Utskottet anser, i likhet med rege-

ringen men till skillnad från vad som förespråkas i en av de här aktuella

motionerna - 1999/2000:N36 (m), att rabatter till privatpersoner inte skall

ges. Det skulle innebära en statlig subvention till de personer som har eko-

nomisk möjlighet att köpa Teliaaktier, på bekostnad av dem som saknar en

sådan möjlighet.

I den nyssnämnda motionen berörs också frågan om behovet av klargöran-

de av det statliga regelverket inom teleområdet. Utskottet konstaterar att

detta är en fråga som egentligen inte hör samman med det här aktuella ären-

det om börsintroduktion av Telia. I sammanhanget kan dock noteras att rege-

ringens - och utskottets - inställning är att accessnätet skall öppnas för kon-

kurrens.

Regeringen begär också, som nämnts, riksdagens bemyndigande att ut-

nyttja den låneram som etablerades för kostnader i samband med börsintro-

duktion och försäljningen av aktier i Telia-Telenor för kostnader för börsin-

troduktion av Telia och försäljning av aktier i bolaget samt att utöka lånera-

men med 80 miljoner kronor till 230 miljoner kronor. Utskottet har inget att

invända mot detta.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motio-

nerna 1999/2000:N37 (s), 1999/2000:N36 (m), 1999/2000:N32 (m),

1999/2000:N35 (kd), 1999/2000:N33 (c), 1999/2000:N21 (c), 1999/2000:

N34 (fp), 1999/2000:N20 (fp) och 1999/2000:T705 (fp) i berörda delar.

Finansiering av digital infrastruktur

Frågan om utbyggnad av en digital infrastruktur och finansieringen av en

sådan med medel från en försäljning av Telia tas upp i motionerna

1999/2000:N21 (c) och 1999/2000:N33 (c). Utskottet konstaterar att rege-

ringen samtidigt med den här aktuella propositionen har lagt fram IT-

propositionen i vilken föreslås mål, inriktning och prioritering av områden

för IT-politiken. Näringsutskottet justerar senare i dag ett yttrande till traf

kutskottet över den sistnämnda propositionen jämte motioner (yttr.

1999/2000:NU5y). Därmed går utskottet här inte närmare in på frågan om

den digitala infrastrukturen, utan avstyrker de båda nyssnämnda motionerna i

berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia

AB, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:84 och med avslag

på motionerna 1999/2000:T705 yrkande 9, 1999/2000:N20,

1999/2000:N21 yrkande 1, 1999/2000:N32, 1999/2000:N33 yrkande-

na 1 och 2, 1999/2000:N34, 1999/2000:N35, 1999/2000:N36 och

1999/2000:N37

dels bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB till

lägst 51 % av samtliga aktier,

dels bemyndigar regeringen att utnyttja de medel som inte utnyttjats

för kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av

Telia-Telenor för kostnader i samband med den planerade börsintro-

duktionen av Telia AB,

dels godkänner vad regeringen föreslår om en utökad låneram med

80 miljoner kronor för statens kostnader i detta sammanhang,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande finansiering av digital infrastruktur

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N21 yrkandena 2 och 3

och 1999/2000:N33 yrkande 3.

res. 2 (m, kd, fp) - motiv.

res. 3 (c)

Stockholm den 9 maj 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist

(s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)

och Lennart Värmby (v).

Reservationer

1. Börsintroduktion och minskat statlig ägande i Telia AB,

m.m. (mom. 1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva

Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om börsintroduktion och

minskat statligt ägande i Telia AB, m.m. bort ha följande lydelse:

Sverige intar en ledande position på IT-området. I en nyligen publicerad

undersökning av den internationella dataorganisationen International Data

Corporation (IDC) - World Times Survey 2000 - jämfördes 55 länder avse-

ende 23 variabler på IT-området, t.ex. pc-infrastruktur, social infrastruktur,

Internetanvändning och utbildningsnivå. I denna jämförelse tog Sverige,

efter många år på andra platsen, första platsen från Förenta staterna. Sverige

har en hög IT-penetration när det gäller bl.a. andel av befolkningen med

tillgång till PC (67 %), andel med tillgång till Internet (55 %) och andel som

använder mobiltelefoner i arbetet eller privat (65 %). Det finns flera skäl til

detta; Sveriges tidiga avreglering av telemarknaden, som genomfördes under

den borgerliga regeringstiden 1991-1994, i kombination med Sveriges akti-

vitet på standardiseringsområdet (t.ex. NMT, GSM och WAP) har gjort den

svenska marknaden till ett föredöme och har medfört att den ofta använts

som testmarknad.

Utskottet delar den syn på statligt ägande av företag i allmänhet och av

Telia i synnerhet som redovisas i motionerna 1999/2000:N36 (m),

1999/2000:N32 (m), 1999/2000:N35 (kd), 1999/2000:N33 (c), 1999/2000:

N21 (c), 1999/2000:N34 (fp), 1999/2000:N20 (fp) och 1999/2000:T705 (fp).

Statens främsta näringspolitiska uppgift är sålunda att ange ramar och regel-

system för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för

långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som utfor-

mare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad

problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk

för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till

företag som behöver kapital för expansion. Grundprincipen måste, enligt

utskottets mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat

regi.

När det gäller det statliga ägandet av Telia anser utskottet - i likhet med

vad som anförs i de nyssnämnda motionerna - att försäljningen av statens

aktier borde ha inletts för flera år sedan. Näringsutskottet diskuterade också

början av detta år möjligheten att då ge regeringen bemyndigande att sälja

statens aktier i Telia. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemo-

kraterna, Centerpartiet och Folkpartiet väckte nämligen i december 1999

frågan om ett initiativ av utskottet, med innebörd att riksdagen skulle ge

regeringen fullmakt att sälja Telia. Företrädarna för Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisade dock detta förslag, varefter företrä-

darna för de övriga fyra partierna reserverade sig mot beslutet och menade

att utskottet borde ha tagit ett sådant initiativ. Om regeringen då hade getts

den föreslagna fullmakten hade nästan ett halvår vunnits.

Telia är en av de ledande aktörerna på marknaderna för telekommunika-

tionstjänster - såväl fasta som mobila, Internet och bredband. Telias fram-

skjutna position sammanhänger bl.a. med ett nära samarbete med Telefonak-

tiebolaget LM Ericsson och andra FoU-intensiva IT-företag. För att Telia skall

kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt är det nödvändigt att en

privatisering omedelbart inleds. Samtidigt bör statsmakterna klargöra att

privatiseringen inte skall innebära ett fortsatt statligt majoritetsägande,

utan att det statliga ägandet skall minskas till under 50 % så snart

marknadsförut- sättningarna medger det. Vidare bör klargöras att avsikten

därefter är att snarast möjligt sälja hela Telia. Ett kvardröjande statligt

ägande kan utgöra en hämsko för Telia, och risken är stor att företagets värde

på börsen kom- mer att påverkas negativt av det statliga ägandet - en s.k.

politikerrabatt kan komma att uppstå. Riksdagen bör således ge regeringen ett

bemyndigande att helt avveckla statens ägande i Telia.

Utskottet vill erinra om det stora misslyckande som regeringens vilja att

slå samman Telia och Telenor innebar. Genom den spruckna affären har

mångmiljardbelopp förspillts genom förlorade kunder, förlorade affärer och

misslyckat fusionsarbete. Relationerna mellan Sverige och Norge har lidit

skada, förtroendekapital har förstörts och smittoeffekterna till andra områden

är betydande. Sammantaget är Telia-Telenor-affären ett praktexempel på

varför statliga företag bör privatiseras.

Genom en privatisering av Telia kommer bolaget bl.a. att ges möjlighet att

verka på marknaden genom att expandera, dra till sig externt kapital och

förvärva andra företag mot betalning i egna aktier. Förändringar av statens

ägande kan ske antingen genom att staten säljer aktier eller genom en ny-

emission. En kombination kan också vara möjlig. Tidpunkt, omfattning och

formerna för en börsintroduktion bör självfallet väljas så att bästa utdelning

erhålls för staten, dvs. svenska folket.

Det är, enligt utskottets mening, viktigt att Teliaaktien får ställning som en

folkaktie. Detta kan lämpligen åstadkommas genom att storleken på de ak-

tieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas, så att det blir möj-

ligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.

Utskottet vill också något beröra behovet av att så snart som möjligt klar-

göra det statliga regelverket inom teleområdet, vilket tas upp i en av de här

aktuella motionerna. Det gäller reformer avseende mobiltelefonin - s.k.

tredjepartsaccess till de berörda näten (s.k. local loop unbundling, LLUB),

s.k. nationell roaming (gemensam täckning av hela landet av licenshavarna),

nummerportabilitet och fördelningen av den tredje generationens mobilteleli-

censer (UMTS) - samt klargörande av konkurrensrätten för samtliga access-

former för data och teletrafik. Här bör regeringen så snart som möjligt vidta

åtgärder.

Regeringen begär, som nämnts, riksdagens bemyndigande att utnyttja den

låneram som etablerades för kostnader i samband med börsintroduktion och

försäljningen av aktier i Telia-Telenor för kostnader för börsintroduktion av

Telia och försäljning av aktier i bolaget samt att utöka låneramen med 80

miljoner kronor till 230 miljoner kronor. Utskottet har inget att erinra mot

detta.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i de sistnämnda delarna,

medan bemyndigandet att minska statens ägande i Telia föreslås få den ut-

formning som utskottet redovisat. Motionerna 1999/2000:N36 (m), 1999/2000:N32

(m), 1999/2000:N35 (kd), 1999/2000:N33 (c), 1999/2000: N21 (c), 1999/2000:N34

(fp), 1999/2000:N20 (fp) och 1999/2000:T705 (fp) blir därmed i sak

tillgodosedda i berörda delar. Motion 1999/2000:N37 (s), i vilken efterfrågas

ett riksdagsuttalande om vikten av ett fortsatt statligt majo- ritetsägande i

Telia, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia

AB, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:84 momenten 2

och 3, med anledning av proposition 1999/2000:84 moment 1, med bi-

fall till motionerna 1999/2000:T705 yrkande 9, 1999/2000:N21 yr-

kande 1, 1999/2000:N32, 1999/2000:N33 yrkande 2, 1999/2000:N35

och 1999/2000:N36, med anledning av motionerna 1999/2000:N33

yrkande 1 och 1999/2000:N34 och med avslag på motionerna

1999/2000:N20 och 1999/2000:N37

dels bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB i

enlighet med vad utskottet anfört,

dels bemyndigar regeringen att utnyttja de medel som inte utnyttjats

för kostnader i samband med den planerade börsintroduktionen av

Telia-Telenor för kostnader i samband med den planerade börsintro-

duktionen av Telia AB,

dels godkänner vad regeringen föreslår om en utökad låneram med

80 miljoner kronor för statens kostnader i detta sammanhang.

2. Finansiering av digital infrastruktur (mom. 2, motiveringen) Per Westerberg

(m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom

(kd), Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser att utskottets

ställningstagande i avsnittet om finansiering av digital infrastruktur bort ha

följande lydelse:

Frågan om utbyggnad av en digital infrastruktur och finansieringen av en sådan

med medel från en försäljning av Telia tas upp i motionerna 1999/2000:N21 (c)

och 1999/2000:N33 (c). Utskottet konstaterar att rege- ringen samtidigt med den

här aktuella propositionen har lagt fram IT- propositionen i vilken föreslås

mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. I motioner (m;

kd; fp) har företrädare för respektive partier redovisat sina ståndpunkter när

det gäller den framtida IT-politiken. Nä- ringsutskottet justerarar senare i

dag ett yttrande till trafikutskottet över den sistnämnda propositionen jämte

motioner (yttr. 1999/2000:NU5y). Därmed går utskottet här inte närmare in på

frågan om den digitala infrastrukturen, utan avstyrker de båda nyssnämnda

motionerna i berörda delar.

3. Finansiering av digital infrastruktur (mom. 2)

Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om finansiering av digital

infrastruktur bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motionerna 1999/2000:N33

(c) och 1999/2000:N21 (c) - att staten bör ta ansvar för utbyggnad av en

digital infrastruktur. Tillgången till en fast infrastruktur för telefoni och

datakommunikation på lika villkor i hela landet måste, enligt utskottets me-

ning, vara ett statligt ansvar. Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen bör

utformas på det sätt som redovisas i motion 1999/2000:T703 (c).

Kostnaden för en utbyggnad av den digitala infrastrukturen har beräknats

till 60 miljarder kronor. Utskottet anser att dessa medel bör tas från de medel

som erhålls vid försäljning av Telia. Resterande medel från försäljningen bör

användas för avbetalning på statsskulden.

Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen dels att ta fram ett förslag till

utbyggnad av en digital infrastruktur, dels att finansiera denna utbyggnad

med 60 miljarder kronor från försäljningen av Telia. Med detta tillstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:N33 (c) och 1999/2000:N21 (c) i berörda

delar.

Utskottet konstaterar att regeringen samtidigt med den här aktuella propo-

sitionen har lagt fram IT-propositionen i vilken föreslås mål, inriktning och

prioritering av områden för IT-politiken. Den nyssnämnda motionen

1999/2000:T703 (c) behandlas i det sammanhanget. Näringsutskottet justera-

rar senare i dag ett yttrande till trafikutskottet över propositionen jämte mo-

tioner (yttr. 1999/2000:NU5y).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande finansiering av digital infrastruktur

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N21 yrkandena 2

och 3 och 1999/2000:N33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Börsintroduktion och minskat statligt ägande i Telia AB, m.m.

(mom. 1)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m) anför:

Vi vill peka på att ett sätt att uppnå målet att Telia skall bli en folkaktie

kan vara att vid försäljningen ge en mindre rabatt. Det kan skapa en avsevärt

större efterfrågan - mer än dubbelt så stor enligt erfarenheter gjorde vid

tidigare privatiseringar av AssiDomän AB och Pharmacia AB - och därmed

möjlighet att sälja en stor post aktier till ett bra pris. En rabatt kan bidra

till att en bred, svensk allmänhet får möjlighet att köpa Teliaaktier.