Bet. 1999/2000:NU2

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

NU2

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling,

dels 25 motioner från allmänna motionstiden.

Synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av

företrädare för Näringsdepartementet samt av

representanter för Avesta och Hofors kommuner och

Dalarnas länsstyrelse. Vidare har en skrivelse

inkommit från en företagare i Övertorneå kommun.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen och bemyndigandena för budgetåret 2000 inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.

Likaså tillstyrks förslaget att det fortsättningsvis

skall vara en uppgift för regeringen att närmare

bestämma dels om utformningen av det regionala

utvecklingsbidraget, dels om vilka områden som skall

ingå i de nationella stödområdena. I en reservation

(m, kd, c, fp) hävdas att det även framgent bör vara

riksdagen som beslutar om nationella stödområden.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner

regeringens förslag om att det i fortsättningen

skall vara förvaltningsmyndigheterna, dvs. vissa

länsstyrelser, som skall ha det fulla ansvaret för

genomförandet av respektive strukturfondsprogram för

perioden 2000-2006. Enligt huvudprincipen skall

förvaltningsmyndigheterna även vara

utbetalningsansvariga för respektive program.

När det gäller regeringens förslag beträffande

stödformen nedsättning av socialavgifter har det

under utskottets behandling framkommit att EG-

kommissionen inte skulle godkänna det förslag till

lagändringar som regeringen lagt fram i

budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför vissa

ytterligare justeringar i lagen om nedsättning av

socialavgifter. Sammantaget innebär utskottets

förslag att stödområdet ändras och att flera

begränsningar sker i fråga om vilka företag som kan

erhålla stöd. Tillverkningsindustrin slopas bland de

stödberättigade verksamheterna. Vidare kan inte

längre stöd lämnas för sådana verksamheter som får

transportbidrag för den aktuella perioden. När det

gäller företagsadministrativa uppgifter, vilka

generellt kan generera stöd, undantas vissa

branscher. De nya reglerna måste godkännas av

kommissionen innan de kan träda i kraft.

I betänkandet avstyrker utskottet samtliga

motionsyrkanden. Motioner angående EG:s

strukturfonder följs upp i en reservation (m, kd, c,

fp). Bland annat anser reservanterna att byråkratin

runt strukturfonderna måste minskas. Vidare har

reservationer avgetts beträffande bedömningen av

regeringens resultatredovisning i

budgetpropositionen (m, kd, fp) samt beträffande

frågan om utökat stöd till jord- och skogsbruk genom

nedsättning av socialavgifterna (kd, c).

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet deltar inte i

beslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden

om de budgetförslag om framlagts av respektive

parti.

Propositionen

I proposition 1999/2000:1 föreslås under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter (avsnitt 2),

2. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

ändrade principer för verksamhetsansvar och

utbetalningar avseende EG:s strukturfonder för

programperioden 2000(2006 (avsnitt 3.2),

3. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

nationella stödområden för företagsstöd (avsnitt

4.1),

4. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

regionalt utvecklingsbidrag (avsnitt 4.2),

5. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget A 1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska

förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,

innebär utgifter på högst 1 688 000 000 kr under

åren 2001(2008 (avsnitt 5),

7. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

användning av anslaget A 1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 5),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget A 9 Europeiska

regionala utvecklingsfonden perioden 2000(2006, ingå

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på

högst 3 200 000 000 kr under åren 2001(2008 (avsnitt

5),

9. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling enligt uppställning i bilaga 1.

Lagförslaget återges i bilaga 2.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000

anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling enligt uppställning i

motionen.

1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

8. att riksdagen beslutar om återinförd reduktion

av arbetsgivaravgifter för jord- och skogsbruk,

trädgårdsskötsel, jakt, fiske och annan personlig

service i Norrlands inland.

1999/2000:T317 av Lena Ek (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att EU:s

regionalstöd utformas så att de även kan bekosta

vägprojekt.

1999/2000:N209 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbetalningssy-stem för

EU-projekt.

1999/2000:N213 av Runar Patriksson m.fl. (fp) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om placering i

tillfälliga stödområden,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att byråkratin vid

administration av EU-stöd m.m. skall minskas.

1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att reducera

arbetsgivaravgifterna för näringsgrenarna jord- och

skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt, fiske och annan

personlig service i Norrlands inland.

1999/2000:N221 av Runar Patriksson m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av en

Glesbygdsombudsman,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att koppla

Glesbygdsombudsmannen till Glesbygdsverket.

1999/2000:N251 av Owe Hellberg (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Sandviken kommuns

inplacering i det nationella stödområdet B.

1999/2000:N255 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förskottsutbetalning av

projektmedel från EU:s strukturfonder.

1999/2000:N267 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c,

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ansvarig

myndighet i samarbete med företagens organisationer

utarbetar en strategi för hur man skall informera

och engagera de små företagen i syfte att

säkerställa deras medverkan i

strukturfondsprogrammen.

1999/2000:N277 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den nationella

stödområdesindelningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

jordbruksföretagen bör ingå i den förteckning över

branscher som får nedsättning av de sociala

avgifterna.

1999/2000:N278 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i

förhandlingarna med kommissionen arbetar för att

också de områden som föreslås fasas ut även framgent

skall ingå i mål 2-området,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att privata medel

bör kunna användas som medfinansiering i EG-

finansierade projekt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att frågan om den

offentliga medfinansieringen, även inom mål 1 och 2,

inför kommande programperiod måste lösas på ett

tidigt stadium,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en möjlighet till

förskott på EG-finansierade projekt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheten att fortsättningsvis beräkna

utbetalningar av EG-medel utanför statsbudgeten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om riktlinjer till de

regionala partnerskapen om nya aktörers möjlighet

att ingå,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

det fortsättningsvis skall vara en uppgift för

regeringen att närmare bestämma vilka områden som

skall ingå i de nationella stödområdena,

11. att riksdagen, under förutsättning av avslag på

yrkande 10, som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de tidigare

tillfälliga stödområdena skall ingå i de nationella

stödområdena.

1999/2000:N307 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Olofströms

inplacering i stödområde.

1999/2000:N313 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om transportbidrag.

1999/2000:N321 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

ny regionalpolitisk myndighet.

1999/2000:N340 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om strukturfonderna.

1999/2000:N344 av Agne Hansson och Margareta

Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen har

riksdagens fulla stöd för att med kraft förmå EG-

kommissionen att höja den nationella stödnivån för

nationellt regionalpolitiskt stöd för Sverige till

20 % av befolkningen,

2. att riksdagen, med avslag på regeringens

förslag, beslutar att besluten över de nationella

stödområdenas utformning även fortsättningsvis skall

fattas av riksdagen och inte av regeringen,

3. att riksdagen, under förutsättning av bifall

till yrkande 2, beslutar att kommunerna Hultsfred,

Vimmerby, Västervik och Högsby i Kalmar län och

kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och

Vetlanda i Jönköpings län skall inplaceras i det

nationella stödområdet B för företagsstöd,

4. att riksdagen, under förutsättning av avslag på

yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kommunerna Hultsfred,

Vimmerby, Västervik och Högsby i Kalmar län och

kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och

Vetlanda i Jönköpings län skall inplaceras i det

nationella stödområdet B för företagsstöd.

1999/2000:N358 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om överförande av

ansvar för EG-stöd, programskrivning och

administration till Västra Götalandsregionen.

1999/2000:N369 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad andel regionala medel

till Hallands län.

1999/2000:N370 av Viviann Gerdin och Marianne

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att integrera Säffle och Åmål i

stödområde B.

1999/2000:N375 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att under A 1 inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

anvisa ett anslag om 1 053 850 000 kr enligt vad som

anförts i motionen.

1999/2000:N376 av Kenth Högström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Hofors fråntagna

placering i de nationella och europeiska stöd-

områdesprogrammen och det synnerligen utsatta läge

detta medför,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sandvikens och

Ockelbos behov av att tillhöra ettdera program-

området.

1999/2000:N377 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Hofors

kommun placeras inom stödområde B inom de nationella

stödområdena för företagsstöd.

1999/2000:N378 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regelverk för

statliga bidrag och EU-bidrag.

1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att överlåta

ansvaret för EG-stödet på regionala/länsvisa

myndigheter,

17. att riksdagen hos regeringen begär en översyn

av nuvarande regler om företagsstöd gällande företag

inom försäljning och klädindustri samt företag som

vänder sig till den lokala marknaden.

Utskottet

Inledning

Från och med den 1 oktober 1998 är det

näringsutskottet som bereder ärenden om

regionalpolitik och anslag inom utgiftsområde 19

tillika med de tidigare beredningsområdena, främst

näringspolitik och energipolitik. Frågor rörande

regional näringspolitik, vilka tidigare har

behandlats i samband med regionalpolitiska frågor,

kommer i likhet med redovisningen i

budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) hädanefter

att hänföras till näringspolitiken. Eftersom

regeringen avser att införliva Nationellt

resurscentrum för kvinnor (NRC) i Närings- och

teknikutvecklingsverkets (NUTEK) ordinarie

verksamhet, kommer frågor rörande NRC att tas upp i

samband med NUTEK.

Riksdagen fattade den 18 november 1999 beslut om

fördelningen av utgifterna för budgetåret 2000 på

utgiftsområden på basis av finansutskottets förslag

(prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1). Genom

beslutet är ramarna för statsbudgetens

utgiftsområden fastlagda. I detta betänkande

behandlas förslag i budgetpropositionen om anslag

under utgiftsområde 19 och därav föranledda

motionsyrkanden.

Betänkandet disponeras enligt följande.

Inledningsvis diskuterar utskottet vissa frågor om

resultatredovisning när det gäller regionalpolitiken

samt myndighetsorganisationen på området och en

utredningsfråga. Vidare behandlas regeringens

förslag om ändring av lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter, regeringens förslag

när det gäller verksamhetsansvar m.m. för EG:s

strukturfonder och när det gäller nationella

stödområden för företagsstöd jämte motioner på dessa

områden. Därefter behandlas regeringens förslag

beträffande regionalt utvecklingsbidrag och

sysselsättningsbidrag samt en motion i sammanhanget.

Slutligen tas anslagsfördelningen på utgiftsområde

19 upp för budgetåret 2000. Enligt budgetprocessens

regler fattas beslut om samtliga anslag inom ett

utgiftsområde genom ett enda beslut.

Det bör betonas att utskottet i detta betänkande

endast behandlar frågor av betydelse för anslagen på

området under år 2000. Övriga motioner inom

regionalpolitiken kommer att behandlas under våren

2000.

Bedömning av regeringens

resultatredovisning

Bakgrund

Enligt önskemål från finansutskottet inleds

utskottets anslagsbetänkande med ett avsnitt om

utskottets bedömning (bortsett från politiska

ställningstaganden) av regeringens

resultatredovisning i budgetpropositionen. Efter en

genomgång av målen på det regionalpolitiska området

och den resultatredovisning som lämnas i

budgetpropositionen, följer en redogörelse för

pågående utredningsarbeten och slutligen utskottets

bedömning.

Målen för regionalpolitiken

Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa

förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt,

rättvisa och valfrihet så att likvärdiga

levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket

(prop. s. 17). Dessa mål avser hela

regionalpolitiken inklusive vad som brukar kallas

den "stora" regionalpolitiken, dvs. åtgärder inom

andra utgiftsområden än utgiftsområde 19, vilka har

betydelse för den regionala utjämningen och

utvecklingen. Målet för utgiftsområde 19 är att

verksamheten främst skall underlätta för

näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade

områden att utvecklas så att det bidrar till att

uppfylla målen för regionalpolitiken. Åtgärderna

inom ramen för utgiftsområde 19 har kommit att

kallas den "lilla" regionalpolitiken.

Regeringen och riksdagen har på senare tid betonat

att det inte i första hand är åtgärder inom ramen

för utgiftsområde 19 som är avgörande för den

regionala utvecklingen. I första hand måste den

"stora" regionalpolitiken, dvs. närings- och

arbetsmarknadspolitik, utbildning, forskning,

infrastrukturinvesteringar etc., kännetecknas av ett

regionalpolitiskt helhetsperspektiv. En annan viktig

åtgärd inom den "stora" regionalpolitiken är det

statliga bidrags- och utjämningssystemet i

kommunsektorn.

Regeringens resultatredovisning

I budgetpropositionen lämnas dels en bred

resultatbedömning (s. 20-24), dels en detaljerad

resultatinformation avseende år 1998 (s. 24-52).

I avsnittet om resultatbedömning beskrivs

tillståndet och utvecklingen i olika regioner i

Sverige. Bland annat redovisas att skillnaderna vad

gäller sysselsättning mellan framför allt

Stockholmsregionen och resten av landet har ökat.

Vidare beskrivs rådande mönster vad gäller

befolkningsminskning. Befolkningen har under de

senaste tjugo åren minskat mest i Norrlands inland,

Tornedalen, Bergslagen och delar av sydöstra

Sverige, medan de största befolkningsökningarna har

skett i Stockholms-, Uppsala- och Umeåregionerna

samt på delar av västkusten. Regeringens bedömning

är att den långsiktiga regionalpolitiska

problembilden är förhållandevis oförändrad.

Totalt sett beräknas att beslut under år 1998 om ca

1 060 miljoner kronor i regionalpolitiska

företagsstöd m.m. har bidragit till drygt 9 000 nya

arbetstillfällen. Genomsnittlig subvention per

arbetstillfälle uppgår till ca 100 000 kr. De

projekt som har avslutats inom EG:s

strukturfondsprogram bedöms ha bidragit till att

skapa ca 14 000 arbetstillfällen. Vissa studier har

gjorts under programperioden. Därutöver kommer en

sammanfattande bedömning att göras i en slutlig

utvärdering som kommer att redovisas efter

programperiodens slut.

Regeringen informerar om att det pågår arbete i

syfte att ta fram bättre uppföljningsmått utöver

nuvarande mått, dvs. antal nya arbetstillfällen

(uppdelade på män och kvinnor) samt subvention per

nytt arbetstillfälle. Avsikten är att det i

framtiden skall vara möjligt att mäta om stöden

leder till en ökad ekonomisk tillväxt i

stödföretagen. Utvärderingar som redovisas särskilt

i propositionen rör könskvotering i

regionalpolitiken, länsstyrelsernas

projektverksamhet och stödformen nedsatta

socialavgifter.

Avsnittet med detaljerad resultatinformation inleds

med en tabell över åtgärder som finansieras av

anslag inom utgiftsområde 19 samt från vissa andra

utgiftsområden. Denna tabell tar även upp åtgärder

som bekostas av äldre anslag. Vidare redovisas

uppgifter om beslutsfattare och geografisk

omfattning för samtliga anslag år 1998. Därefter

lämnas resultatinformation dels per beslutsfattare,

dvs. länsstyrelserna och självstyrelseorganen,

NUTEK, Glesbygdsverket och Statens institut för

regionalforskning (SIR), dels per åtgärd, som t.ex.

regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd och

sysselsättningsbidrag. Bland annat redovisas antalet

nya arbetstillfällen för kvinnor och män samt den

genomsnittliga subventionen per arbetstillfälle,

huruvida dessa tal ligger i linje med regeringens

mål samt regeringens slutsatser. Vidare redovisas

resultatinformation avseende EG:s strukturfonder för

perioden 1995-1999.

När det gäller den "stora regionalpolitiken"

beskrivs viktiga regionalpolitiska åtgärder utanför

utgiftsområdet under år 1998. Exempelvis berörs det

statliga bidrags- och utjämningssystemet i

kommunsektorn samt utbild-nings-, kommunikations-

och kulturområdena. I de avslutande avsnitten

redovisas skatteavvikelser och revisionens

iakttagelser.

Revisionens iakttagelser

I propositionen redovisas att Riksrevisionsverket

har lämnat en invändning mot den årsredovisning som

SIR har upprättat. Resultatredovisningen har

väsentliga brister i förhållande till krav i

regleringsbrev och förordning om myndigheters

årsredovisning.

Utredningsarbeten

Regeringen beslutade i januari 1999 att tillkalla en

kommitté med parlamentariskt inflytande med uppgift

att lämna förslag om hur den svenska

regionalpolitiken skall inriktas och utformas under

2000-talets början. I direktiven (dir. 1999:2)

anförs att bakgrunden till utredningen är väsentliga

förändringar i förutsättningarna för att bedriva

regionalpolitik i Sverige, bl.a. den accelererande

utvecklingen av produktions- och

informationstekniken, den alltmer

internationaliserade ekonomin och Sveriges

anslutning till Europeiska unionen.

Med regionalpolitik avses i direktiven åtgärder

inom alla politikområden som syftar till att påverka

utvecklingen i geografiska områden med

regionalpolitiska problem. Härmed avses områden som,

mätt på olika sätt, utvecklas avsevärt sämre än

andra.

Den stabilitet i befolkningsutvecklingen som

uppnåddes under 1970- och 1980-talen har på senare

år återigen bytts till kraftiga

befolkningsomflyttningar. Folkmängden har under

senare år minskat kraftigt inte bara i glesbygd samt

i små och medelstora kommuner utan även i många

stora industriorter och i de flesta av Sveriges län.

Vidare sägs det i direktiven att det är viktigt att

den tradition av solidaritet och sammanhållning som

hittills präglat det svenska samhället inte bryts.

Kommittén skall

- analysera de senaste årtiondenas regionala

utveckling och orsakerna till denna,

- analysera regionalpolitikens effekter,

- bedöma den framtida regionala utvecklingen,

-utarbeta en strategi för regional balans och lämna

förslag till övergripade mål och effektmål för den

framtida regionalpolitiken,

- föreslå vilka olika medel som kan behövas för att

uppnå dessa mål,

- särskilt behandla den regionala utvecklingen i

glesbygden respektive landsbygden.

Kommitténs arbete skall utgå från lokala

arbetsmarknader som minsta enheter och därifrån

utvidgas till att avse förhållanden inom större

regioner, t.ex. län och landsdelar. I sitt arbete

skall kommittén i alla väsentliga frågor beakta hur

den framtida regionalpolitiken kan bidra till en

ekologisk hållbar utveckling samt till ökad

jämställdhet mellan kvinnor och män. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 augusti 2000.

Enligt information som har inhämtats från

utredningen har utredningsarbetet planerats på

följande sätt. I ett första skede arbetar

utredningen med att inhämta mer kunskap och har i

detta syfte tillsatt tre arbetsgrupper. Dessa

arbetar inom följande huvudområden: regionala

analyser (studier angående demografi,

sysselsättning, resursfördelning och sambanden

mellan dessa faktorer), företagsutveckling

(stimulans av företagande och entreprenörskap) och

omgivningsförutsättningar (den stora

regionalpolitiken).

Bland annat har externa uppdrag lagts ut inom

följande områden:

- analys av orsaker och drivkrafter till regionala

flyttmönster i Sverige från år 1990 till år 1998,

- analys av hur olika livsvärden påverkar

individers beslut att flytta eller inte flytta,

- utarbetande av sysselsättnings- och

befolkningsprognoser för lokala

arbetsmarknadsregioner,

- framtagande av förslag till alternativa mål

beträffande service och tillgänglighet,

- kartläggning av statsbudgetens regionala

fördelning,

- analys av befolkningsutvecklingens konsekvenser

för välfärden,

- analys av regionala skillnader i företagens

förmåga till flexibel anpassning,

- analys av kommunikationernas betydelse ur ett

regionalt tillväxt- respektive välfärdsperspektiv,

- genomgång och analys av organisatoriska

förändringar i regionalpolitikens genomförande,

- analys av vilka förändringar av stöd, regler och

övriga institutionella förhållanden som kan göras

för att underlätta de minsta företagens utveckling.

Nyligen har Expertgruppen för studier i offentlig

ekonomi (ESO) publicerat rapporten Regionalpolitiken

- en ESO-rapport om tro och vetande (Ds 1999: 50).

Slutsatsen i denna rapport är att regionalpolitiken

har haft framgång när det gäller att fördela

välfärd. Regionalpolitiken sägs ha uppnått sitt mål

att människor skall kunna leva var de vill i Sverige

med en jämbördig välståndsnivå. Samtidigt har,

enligt rapporten, utjämningspolitiken reducerat den

totala tillväxten. Resultaten tyder på att den

långtgående omfördelningen kan ha försvagat

drivkrafterna för regional ekonomisk tillväxt. God

ekonomisk utveckling inom en region resulterar inte

i nämnvärt bättre ekonomisk standard för dess

invånare. Inom regionalpolitiken finns således,

menar utredaren, en målkonflikt mellan geografiskt

jämnt fördelad tillväxt och hög total tillväxt.

Vidare redovisas att de regionala effekterna av den

"stora" regionalpolitiken är större än av den

"lilla". Utvärderingar visar att de regionala

högskolorna och universiteten har spelat en stor

roll för befolknings- och

sysselsättningsutvecklingen i regionen men endast i

mindre grad påverkat de lokala ungdomarnas

benägenhet till att påbörja studier. Andra

utvärderingar visar emellertid att de regionala

högskolorna inte har lett till positiva

flyttströmmar till högskoleorterna. Enligt rapporten

är det en grannlaga uppgift att göra en rimlig

avvägning mellan utjämning och fungerande ekonomiska

drivkrafter.

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

1998/99:100) aviserades ett kommande utrednings- och

analysarbete angående bl.a. de statliga stöden för

nyföretagande och företagsutveckling. Enligt

Näringsdepartementets beslut på det här aktuella

området (protokoll 1999-04-29) avser departementet

att genomföra en översyn av vissa av statens aktörer

och deras åtgärder och program för ökad tillväxt och

sysselsättning. Uppgifterna för utredningen anges

bl.a. vara följande:

- översyn av mindre företags behov av statliga

insatser för att växa och utvecklas,

- utvärdering av viktiga näringspolitiska

småföretagsåtgärder som genomförs i dag,

- avlämnande av förslag om framtida statliga

insatser för att främja tillväxt bland främst

småföretag och förslag om hur insatserna kan

samordnas för att förenkla för företagen.

Det framgår av bilagan till beslutet om en översyn

att regeringen avser att för riksdagen lägga fram en

sammanfattande analys och förslag till åtgärder

under år 2000. Enligt budgetpropositionen

(utgiftsområde 24 Näringsliv s. 35) skall

utredningen avlämna en första rapport den 30

november 1999.

Vidare pågår inom Regeringskansliet en översyn av

mål och målstrukturer för samtliga utgiftsområden. I

en lägesrapport från juni 1999 redovisas bl.a.

arbetsplaneringen. Under hösten 1999 skall klargöras

hur sambandet mellan målstrukturen och

utgiftsområdena skall utformas.

Näringsdepartementets befintliga mål och

målstrukturer kommer att prövas mot den nya

modellen. Enligt lägesrapporten inriktas arbetet

därefter gradvis mot att ta fram strategier för

uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen.

När det gäller utgiftsområde 19 sägs det i

lägesrapporten att nuvarande målformuleringar på

utgiftsområdesnivå är något av en nödlösning för att

hantera det faktum att utgifterna inom området, den

"lilla" regionalpolitiken, endast är en del av hela

regionalpolitiken. Detta kommer också att kunna

hanteras mer logiskt i den nya målstrukturen, anförs

det. Enligt lägesrapporten bör arbetet samordnas med

den regionalpolitiska kommitténs arbete, eftersom

denna kommitté har i uppdrag att föreslå nya mål.

Utskottets bedömning

Den resultatinformation som lämnas i årets och

föregående års budgetproposition är mer omfattande

än dessförinnan. I första hand gäller

resultatinformationen år 1998. Tabellen över

åtgärder som finansieras av befintliga och äldre

anslag samt över beslutsfattare och geografisk

omfattning för samtliga anslag år 1998 bidrar till

en god överblick över anslagsstrukturen.

Informationen i budgetpropositionen är riklig i vart

och ett av de avsnitt som handlar om beslutsfattande

organ samt åtgärder. Regeringens uppfattning framgår

av koncentrerade avsnitt, som benämns Slutsatser.

Mot bakgrund av de i propositionen angivna målen är

det emellertid svårt att utvärdera den förda

regionalpolitiken. Hur verksamheten inom

utgiftsområde 19 har underlättat för näringslivet i

regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas

så att det bidrar till att skapa förutsättningar för

uthållig ekonomisk tillväxt i stödföretagen, till

rättvisa och valfrihet är inte möjligt att utläsa ur

föreliggande budgetproposition. De mått som

huvudsakligen används i regeringens

resultatredovisning, nämligen beräknad

sysselsättnings-ökning och genomsnittlig subvention

per arbetstillfälle, kan inte anses vara tillfyllest

med nuvarande målbeskrivning.

Utskottet har den grunduppfattningen att

redovisning i budgetpropositionen av mål och

anslutande resultat är en bra ordning. Mot den

bakgrunden anser utskottet att de arbeten som pågår

inom den regionalpolitiska utredningen respektive

inom Regeringskansliet med översyn dels av mål och

målstrukturer, dels av statens åtgärder för att

främja fler och växande företag är av stort värde.

Även den ovan nämnda ESO-rapporten med överväganden

om bl.a. en målkonflikt inom regionalpolitiken

mellan tillväxtmål och fördelningsmål är av visst

intresse i detta sammanhang.

Den nuvarande resultatredovisningen är - som redan

nämnts - omfattande och informationsrik. Utskottet

utgår dock från att resultatredovisningen på sikt

anpassas till målen.

Utskottet har vidare noterat att

Riksrevisionsverket har lämnat en invändning mot

SIR:s årsredovisning.

Myndighetsorganisationen på det

regionalpolitiska området

Motionerna

Det finns behov av att förändra myndighetsstrukturen

på det regionalpolitiska området i syfte att stärka

gles- och landsbygdsfrågornas ställning, sägs det i

motion 1999/2000:N321 (s). Enligt motionärernas

uppfattning bör NUTEK:s regionalpolitiska verksamhet

flyttas till Glesbygdsverket, vilket skulle leda

till en bättre samordning.

I motion 1999/2000:N221 (fp) föreslås inrättande av

en post som Glesbygdsombudsman, till vilken enskilda

personer, företag, kommuner eller landsting kan

framföra klagomål när de anser att statliga regler

inte följs på ett riktigt sätt. Det bör vidare

undersökas om denna funktion kan anknytas till

Glesbygdsverket. Regeringen bör enligt motionärerna

ges i uppdrag att utreda en sådan ordning.

Vissa kompletterande uppgifter

I direktiven till Regeringskansliets tidigare nämnda

utredning om statens åtgärder för att främja fler

och växande företag anförs att översynen av det

nuvarande statliga utbudet av aktörer i första hand

bör omfatta NUTEK, Stiftelsen Innovationscentrum,

Stiftelsen Industrifonden, ALMI Företagspartner AB

och länsstyrelserna. I samband med kartläggningen

skall utredarna göra en översiktlig genomgång av

uppbyggnaden av näringspolitiska organ och insatser

i ett eller flera andra länder. I uppdraget ligger

också att översiktligt behandla frågan om det finns

skäl att förändra den statliga närings-, regional-

och arbetsmarknadspolitiska myndighetsstrukturen. I

detta sammanhang sägs det att överlappningar mellan

olika insatser så långt som möjligt bör undvikas och

att en begränsning av antalet organ bör

eftersträvas.

Från utredningen informeras om att en mängd uppdrag

har lagts ut på bl.a. NUTEK, Konkurrensverket och

enskilda konsulter. Enligt uppgift kommer

konsekvenser och överväganden på myndighetsområdet

att redovisas under våren 2000.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets mening av stor vikt att

myndighetsorganisationen på det regionalpolitiska

området fungerar effektivt. Det kan inte uteslutas

att organisatoriska förändringar skulle kunna

effektivisera verksamheten.

Utskottet vill emellertid samtidigt fästa

uppmärksamheten på att det av motionärerna utpekade

behovet av samordning och samsyn i regionalpolitiska

frågor också kan lösas genom ett ökat och mera fast

organiserat samarbete mellan de myndigheter som har

regionalpolitiska uppgifter. Med hänsyn till att de

organisatoriska frågorna ingår i ett pågående

utredningsarbete finner utskottet inte anledning att

uttala sig i frågan om inrättandet av en ny statlig

myndighet på området.

Med det sagda avstyrker utskottet motionerna

1999/2000:N221 (fp) och 1999/2000:N321 (s).

Småföretagsstödet

Motionen

I motion 1999/2000:N387 (c) begärs en översyn av de

nuvarande reglerna för det regionalpolitiska

småföretagsstödet. Stödet gäller inte för företag

inom försäljning, klädindustri och företag som

vänder sig till en lokal marknad, anförs det.

Regelsystemet bör enligt motionärerna ses över i

syfte att öka användbarheten av stödet inom handels-

och tjänstesektorn.

Vissa kompletterande uppgifter

Småföretagsstödet syftar till att främja

sysselsättningsskapande investeringar och

inomregional balans. Stödet kan enligt förordning

(1994:773) om småföretagsstöd lämnas till företag

med verksamhet inom såväl tjänste- som

industrisektorn (med undantag av företag inom

syntetfiberindustrin och stålindustrin). I den

nämnda förordningen hänvisas till EG:s regler om

konkurrenssnedvridning (f.d. artikel 92, nuvarande

artikel 87 i Romfördraget). Vidare hänvisas till

förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt

företagsstöd, enligt vilken länsstyrelsen eller

självstyrelseorganet bl.a. skall se på

konkurrensförhållandena på den marknad där

verksamheten skall bedrivas vid sin prövning av om

stöd skall beviljas. Om marknaden är lokal eller

begränsad är det större risk för att stöd till en

företagare i en viss bransch snedvrider

konkurrensen, dvs. medför konkurrensnackdelar för

annan företagare i denna bransch.

Den regionalpolitiska utredningen skall lämna

principiella förslag till eventuella förändringar av

företagsstöden. Vidare är huvudinriktningen för den

ovan redovisade översynen av statens åtgärder för

att främja fler och växande företag att dels bedöma

behoven av statliga näringspolitiska insatser till

förmån för små och medelstora företag med

tillväxtmöjligheter, dels analysera och vid behov

ompröva både inriktning och omfattning av vissa av

de nuvarande näringspolitiska åtgärderna och

organen.

Utskottets ställningstagande

När det gäller småföretagsstödet förutsätter

utskottet att detta stöd prövas inom ramen för den

regionalpolitiska utredningen samt i

Näringsdepartementets utredning om statens åtgärder

för att främja fler och växande företag. Utskottet

anser inte att det pågående utredningsarbetet bör

föregripas och föreslår därför att riksdagen avslår

det här aktuella yrkandet i motion 1999/2000:N387

(c).

Nedsättning av socialavgifter

Utökat stöd till jord- och skogsbruk m.m.

Motionerna

Centerpartiet kräver i motionerna 1999/2000:N214 och

1999/2000:Sk324 att riksdagens tidigare beslut att

undanta jord- och skogsbruk m.m. från de

verksamheter som kan få nedsatta socialavgifter

omprövas. Enligt motionärerna bör riksdagen besluta

att jord- och skogsbruk m.m. i Norrlands inland även

fortsättningsvis skall omfattas av den reducerade

arbetsgivaravgiften.

Även i motion 1999/2000:N277 (kd) begärs att

jordbruksföretag skall ingå i den förteckning över

branscher som får nedsättning av de sociala

avgifterna.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter skall arbetsgivaravgifter och

egenavgifter sättas ned t.o.m. utgiftsåret 2000 för

verksamheter inom vissa näringsgrenar inom

stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2

(se också följande avsnitt).

Sommaren 1997 begärde EG-kommissionen i en

skrivelse till regeringen rörande nedsatta

socialavgifter att Sverige skulle rätta sig efter

gemenskapsreglerna, vilka inte tillåter

regionalpolitiska stöd inom sektorerna jordbruk,

fiske och vattenbruk. Det dåvarande Närings- och

handelsdepartementet svarade med en skrivelse,

daterad den 31 oktober 1997, enligt vilken "den

svenska regeringen accepterar att stöd till

sektorerna jordbruk, fiske och vattenbruk inte får

lämnas enligt denna lag".

Efter detta påpekande från EG-kommissionen och

efter förslag från regeringen beslutade riksdagen

våren 1998 (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:

AU11) att vissa näringsgrenar skulle upphöra att

vara stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999. Det

gällde de i lagen tidigare nämnda verksamheterna

jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och

fiske samt annan personlig serviceverksamhet. Skälet

till denna förändring angavs vara att stödet skulle

inriktas på näringsgrenar som kan expandera, t.ex.

industri- och tjänsteföretag med vidareförädling av

varor och tjänster. I en reservation (c, fp, v, mp,

kd) begärdes att regeringens förslag skulle avslås

och att de nämnda näringsgrenarna även

fortsättningsvis skulle omfattas av systemet med

nedsatta socialavgifter. Motivet var att

förutsättningarna för dessa näringsgrenar inte borde

försämras.

Hösten 1998 togs frågan om återgång till de

tidigare gällande reglerna upp i tre motioner.

Riksdagen avslog motionärernas begäran att ändra

regelverket och motsvarande budgetförslag (prop.

1998/99:1 utgiftsområde 19, bet. 1998/99:NU2). I

särskilda yttranden (kd; c) till det nämnda

betänkandet framgick att dessa två partier ansåg att

beslutet att slopa nedsättningen av sociala avgifter

för jord- och skogsbruk m.m. i stödområdet borde

rivas upp.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen ställer sig utskottet avvisande till

motionärernas förslag om en återgång till de

tidigare gällande reglerna vad gäller nedsättning av

socialavgifter för jord- och skogsbruk,

trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt annan

personlig service. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:Sk324 (c),

1999/2000:N214 (c) och 1999/2000:N277 (kd) i

aktuella delar.

Ändring i lagen om nedsättning av socialavgifter

Propositionen

Nuvarande bestämmelser i lagen om nedsättning av

socialavgifter innebär att nedsättning sker med 8

procentenheter inom stödområde 1 för företag inom

vissa i lagen angivna branscher (industri med vissa

undantag, tjänster m.m.) samt inom delar av

stödområde 2 för företag inom särskilda delar av

tjänstesektorn. Stödformen omfattas, liksom andra

former av företagsstöd, av EG:s statsstödsregler och

måste följa de nya riktlinjerna för utformningen av

regionalstöd. Regeringen har under en längre tid

fört diskussioner med EG-kommissionen om de svenska

bestämmelsernas förenlighet med EG-rätten.

Kommissionen har kritiserat det nuvarande stödet och

bl.a. framhållit risken för överkompensation,

särskilt när stödformen kombineras med

transportbidrag. Kommissionen har därför inte

godkänt stödformen och har hittills sagt sig

förutsätta att den upphör vid utgången av år 1999.

Överläggningar pågår alltjämt.

På regeringens uppdrag har Statens institut för

regionalforskning (SIR) nyligen utvärderat

stödformen. Av SIR:s redovisning framgår att

särskilt tjänsteföretagen anser att nedsättningen

varit en betydelsefull faktor för en positiv

utveckling av företaget, anförs det i

budgetpropositionen.

Regeringen anser att det är angeläget att behålla

stödformen. Lagen föreslås därför ändras så att

stödformen kan rymmas inom ramen för EG:s

riktlinjer. Enligt regeringsförslaget i

budgetpropositionen begränsas nedsättningen till

vissa tjänsteföretag inom stödområde A, med undantag

av vissa områden inom Östersunds och Krokoms

kommuner. Fortsättningsvis föreslås stödformen

omfatta olika tjänsteverksamheter såsom uppdrags-,

hotell-, restaurang- och rekreationsverksamheter

liksom renhållningsverksamhet och verksamhet som

bedrivs av ideella organisationer m.fl. Liksom

tidigare bör nedsättningen därutöver omfatta

företagsadministration av olika slag. Lagförslaget

redovisas i bilaga 2.

Regeringen föreslår att ändringarna i lagen träder

i kraft den 1 januari 2000. Vidare bör föreskrivas

att transportbidrag inte får lämnas till företag som

omfattas av lagstiftningen om nedsatta

socialavgifter, sägs det i propositionen. Genom

denna utformning koncentreras stödformen nedsättning

av socialavgifter till företag som saknar andra

möjligheter till kompensation för sina regionalt

betingade merkostnader.

Ärendets beskaffenhet är enligt regeringen sådan

att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Vidare konstateras det i propositionen att om inte

EG-kommissionen, före årsskiftet 1999/2000, skulle

godkänna det nya lagförslaget kan inte heller den

nuvarande lagen tillämpas i oförändrad form efter

den 31 december 1999.

Vissa kompletterande uppgifter

Den av regeringen i budgetpropositionen föreslagna

inskränkningen av stödformen har kritiserats

offentligt av landshövdingarna i de fyra nordligaste

länen, vilka anser att Sverige bör övertyga EU om

vikten av att få behålla de sänkta socialavgifterna

för tillverkande företag i norra Sverige. Utskottet

har också erhållit en skrivelse från en företagare i

Övertorneå med kritik mot den föreslagna

förändringen i budgetpropositionen.

Enligt information från Regeringskansliet har de

fortsatta överläggningarna med EG-kommissionen gett

vid handen att kommissionen anser att regeringens

lagförslag i budgetpropositionen behöver

kompletteras i vissa avseenden för att stödet skall

rymmas inom gällande EG-regler om statsstöd. Bland

annat anser kommissionen att det av lagen måste

framgå att ett företag inte kan få både nedsatta

socialavgifter och transportbidrag, eftersom

reglerna annars skulle kunna innebära en

överkompensation. Sammantaget står det klart att

kommissionen inte kommer att godkänna stödformen med

den utformning som föreslagits riksdagen i

budgetpropositionen.

Kommissionens synpunkter har helt nyligen

offentliggjorts i en skrivelse ställd till Sveriges

ständiga representation i Bryssel. De

kompletteringar av lagtexten som behövs enligt

kommissionen rör framför allt förtydliganden. I

skrivelsen framför kommissionen bl.a. synpunkter på

den geografiska och branschmässiga omfattningen av

stödformen. Kommissionen menar att lagtexten måste

bli tydligare när det gäller jordbruks-, fiske- och

transportnäringarna samt kol-, stål-, varvs-,

syntetfiber- och motorfordonsindustrierna. För dessa

områden har kommissionen antagit särskilda regler om

statligt stöd, som är mer restriktiva än reglerna

för andra branscher. För företag inom dessa områden

måste nedsättning av socialavgifterna helt utgå

enligt kommissionen. Detta gäller även i fråga om

företagsadministrativa uppgifter enligt 7 §, påpekar

kommissionen. Vidare nämner kommissionen att den

behöver två månader för sitt ställningstagande efter

det att ett komplett förslag har inkommit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i

propositionen, att det är angeläget att behålla

stödformen nedsättning av socialavgifter. Stödformen

är ännu inte godkänd av EG-kommissionen. Med hänsyn

till att den måste anpassas till EG:s riktlinjer för

regionala stöd är det nödvändigt att göra vissa

inskränkningar i stödformens omfattning samt vissa

förtydliganden. Som framgått av det föregående har

regeringens överläggningar med kommissionen ännu

inte helt avslutats.

Utskottet anser att de branscher inom vilka företag

skall kunna erhålla stöd bör begränsas i enlighet

med förslaget till ändring (6 §) i

budgetpropositionen (se bilaga 2). Utskottet

instämmer också med regeringen i att stödet bör

kunna lämnas i stödområde A med undantag av vissa

församlingar (1 §). Kommissionens synpunkter på

stödområde A ligger utanför lagen om nedsättning av

socialavgifter och berörs inte i detta sammanhang.

Utifrån den information om kommissionens synpunkter

som inhämtats gör utskottet bedömningen att det

krävs vissa ytterligare ändringar i lagen - utöver

de ändringar som föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottets förslag till ändringar framgår av bilaga

3.

Med hänsyn till risken för överkompensation

beträffande företag som skulle kunna erhålla såväl

transportbidrag som nedsättning av socialavgifterna

föreslår utskottet att det i lagen (3 §)

uttryckligen anges att verksamhet inte är

stödberättigad om transportstöd lämnats för den

aktuella perioden.

Vidare bör 7 § förtydligas. Den nuvarande lydelsen

av 7 § innebär att enheter med

företagsadministrativa uppgifter såsom

företagsledning, ekonomi- och löneadministration,

bokföring, automatisk databehandling,

registreringsverksamhet, telefonförsäljning och

ordermottagning i företag (s.k. back-office) kan få

stöd oavsett bransch, dvs. även enheter inom

tillverkningsföretag kan få stöd för sådan

verksamhet. Visserligen föreslår utskottet att

nedsättning av socialavgifter ej skall kunna ges

till företag som mottar transportstöd, men övriga

tillverkningsföretag kan ansöka om stöd för

företags-administrativ verksamhet inom det här

aktuella stödområdet. För att förhindra att

nedsättning av socialavgifter över huvud taget

aktualiseras inom de områden som nämns i

kommissionens brev föreslår utskottet att 7 §

kompletteras. Således bör i 7 § andra stycket

regleras att nedsättning inte får avse verksamhet

inom kol- och stålindustrin, varvs-, syntetfiber-

och motorfordonsindustrierna samt inom fiskeri-,

jordbruks- och transportverksamhet.

Utöver beskrivna sakliga ändringar i lagen föreslår

utskottet även en språklig ändring av 1 § samt en

redaktionell ändring av 3 §; ändringarna framgår av

bilaga 3.

När det gäller lagens ikraftträdande anser

utskottet att den i propositionen föreslagna

tidpunkten - den 1 januari 2000 - bör justeras med

regler som tar hänsyn till kommissionens

handläggningstid. Lagen i den nuvarande lydelsen får

endast tillämpas under år 1999. De nya reglerna kan

träda i kraft först efter ett godkännande från

kommissionen. Som redovisats ovan anser sig

kommissionen behöva två månader för sitt

ställningstagande efter det att kommissionen

mottagit ett fullständigt förslag från Sverige. Med

hänsyn till osäkerheten om tidpunkten för ett

godkännande föreslår utskottet att de nya

lagreglerna träder i kraft den dag regeringen

bestämmer men att tillämpningen avser tid fr.o.m.

den 1 januari 2000. Med den valda formen för

ikraftträdande är avsikten att stödberättigade

företag vid en senare avräkning skall kunna få

nedsättning av socialavgifterna för hela år 2000.

Utskottet utgår från att regeringen ser till att

såväl handläggande myndigheter som företag i

stödområdet får god information om de nya

bestämmelserna.

EG:s strukturfonder

Propositionen

Regeringen lägger fram förslag för riksdagens

godkännande om ändrade principer i fråga om

verksamhetsansvar och utbetalningar avseende EG:s

strukturfonder för programperioden 2000-2006. Vidare

ges information om den nya programperioden för

strukturfonderna.

Den nya programperioden startar således år 2000

och pågår t.o.m. år 2006. Antalet målområden skall

minskas från sju till tre. De nya målen är följande:

- Mål 1: Insatser i områden vars

bruttonationalprodukt per invånare är mindre än 75 %

av gemenskapens genomsnitt och insatser i de mest

glesbefolkade områdena samt ett särskilt program för

kusten i norra Sverige. Mål 1 finansieras av

Europeiska regionala utvecklingsfonden

(Regionalfonden), Europeiska socialfonden

(Socialfonden), utvecklingssektionen vid Europeiska

utvecklings- och garantifonden och Fonden för

fiskets utveckling.

- Mål 2: Områden som genomgår ekonomisk och social

omställning inom industri- och tjänstesektorn,

landsbygdsområden på tillbakagång, stadsområden med

problem samt krisdrabbade områden som är beroende av

fiske. Mål 2 finansieras av Regionalfonden och

Socialfonden.

- Mål 3: Åtgärder för att utveckla arbetsmarknaden

och de mänskliga resurserna, särskilt inom ramen för

de årliga nationella handlingsplanerna för

sysselsättning. Mål 3 finansieras av Socialfonden.

Antalet gemenskapsinitiativ skall minskas till fyra.

De nya initiativen är Interreg III, Urban, Leader+

och Equal. Därtill kommer ett landsbygdsprogram och

strukturåtgärder inom fiskerinäringen.

För Sveriges del omfattar det nya mål 1-området

nuvarande mål 6-område samt ett särskilt program för

kustområdena i Norrbottens, Västerbottens och

Västernorrlands län. För programperioden 2000-2006

har mål 1-området i Sverige tilldelats 722 miljoner

euro varav 350 miljoner euro avser kustområdet. För

mål 2-området har Sverige tilldelats 406 miljoner

euro för sjuårsperioden (inklusive områden som får

stöd under en övergångsperiod). Mål 3 har tilldelats

720 miljoner euro för programperioden.

Medelstilldelningen till medlemsstaterna för

gemenskapsinitiativen och landsbygdsprogrammet är

inte fastställd. Med utgångspunkt i de kriterier som

fastställts i EG:s strukturfondsförordning

(1260/1999) har regeringen lämnat ett förslag till

EG-kommissionen om vilka områden i Sverige som skall

ingå i mål 2. Kommissionen kommer senare att

fastställa mål 2-områdets avgränsning enligt vad som

sägs i propositionen.

Regeringens förslag omfattar nuvarande mål 2- och

5b-kommuner i Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands,

Örebro och Värmlands län. Vidare föreslås att

Kungsör, Arboga, Köping, Eskilstuna, Flen, Laxå,

Gullspång, Töreboda, Mariestad, Karlsborg och

Dalslandskommunerna skall ingå i det nya mål 2-

området.

Nuvarande strukturfondsområden i norra Bohuslän och

Fyrstadsregionen liksom Blekingekommunerna samt

Tingsryds kommun i Kronobergs län och kommunerna i

södra Östergötland föreslås få stöd under en

övergångsperiod. Övriga 5b-kommuner i sydöstra

Sverige föreslås ingå i det nya mål 2-området,

liksom Gotland och nuvarande 5b Skärgården.

Regeringen har lämnat två uppdrag avseende mål 1;

dels till länsstyrelserna i Norrbottens och

Västerbottens län att utarbeta förslag till

utvecklingsplan för dessa län, dels till

länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands,

Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län att utarbeta

förslag till utvecklingsplan för Jämtlands och

Västernorrlands län samt de delar av de södra länen

som i dag ingår i mål 6. Enligt uppdragen skall

resultatet redovisas senast den 1 oktober 1999 till

regeringen, vilken i sin tur skall lämna förslag

till EG-kommissionen.

Utvecklingsplanerna skall utarbetas med

utgångspunkt i dels de regionala partnerskap som

bildats i samband med utarbetandet av regionala

tillväxtavtal, dels de partnerskap som medverkat i

de nuvarande programmen. Regeringen avser att utse

länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands län att

vara förvaltningsmyndigheter för respektive mål 1-

program. Vid var och en av dessa myndigheter avser

regeringen att inrätta en strukturfondsdelegation

med ledamöter från samtliga län i respektive mål 1-

område. Enligt regeringens förslag är huvudprincipen

att förvaltningsmyndigheterna skall vara

utbetalningsansvariga myndigheter för respektive

program. Förvaltningsmyndigheterna får därmed det

fulla ansvaret för genomförandet av respektive

program under nästa programperiod. De centrala

verken skall dock även fortsättningsvis ansvara för

utbetalningarna för innevarande programperiod.

Regeringen avser att inrätta en i princip liknande

organisation för mål 2-områdena som för mål 1-

områdena. NUTEK bör ges ansvaret att i samråd med

övriga berörda myndigheter redovisa resultaten av de

insatser som finansieras med medel från EG:s

strukturfonder.

Motionerna

I den moderata kommittémotionen 1999/2000:N340

betonas vikten av näringslivets deltagande i

strukturfondsarbetet för att bättre anpassa

villkoren till företagens situation. Motionärerna

föreslår att det möjliggörs för enskilda företag att

delta i medfinansieringen. Vidare är det önskvärt

att hitta en modell där utbetalningarna från

strukturfonderna sker kontinuerligt allteftersom

projekten fortskrider. Motionärerna efterlyser också

en bättre samordning mellan den nationella

regionalpolitiken och EU:s regionalpolitik för att

uppnå effektivitet och förenkling.

I motion 1999/2000:N267 (kd, m, c, fp) beskrivs

svårigheterna att nå fram till och involvera de små

företagen i strukturfondsarbetet. Enligt

motionärerna måste byråkratin kring strukturfonderna

minskas överlag. Motionärerna föreslår att ansvarig

myndighet i samarbete med företagens organisationer

utarbetar en strategi för hur man skall informera

och engagera de små företagen i

strukturfondsprogrammen.

I motion 1999/2000:N209 (c) framförs uppfattningen

att Sverige måste ändra sitt utbetalningssystem så

att - när det gäller beviljade projekt - 50 % av de

beviljade EU-medlen utbetalas i samband med

projektstart i stället för den nuvarande ordningen

som innebär att samtliga medel betalas ut när

kostnaderna kan redovisas.

Även i motion 1999/2000:N255 (c) begärs att det

svenska systemet skall ändras så att

förskottsutbetalning av projektmedel från EG:s

strukturfonder möjliggörs.

I motion 1999/2000:N278 (c) begärs att regeringen i

förhandlingarna med kommissionen skall arbeta för

att de områden som föreslås bli utfasade även

framgent skall ingå i mål 2-området. Enligt

motionärerna har nästan alla de kommuner, som berörs

av utfasningen, en negativ befolkningsutveckling och

en låg bruttoregionalprodukt per capita. Vidare

förordas i motionen att även privata medel skall

kunna användas som medfinansiering i EG-finansierade

projekt. När det gäller den offentliga

medfinansieringen bör det inför kommande

programperiod finnas en ökad beredskap på den

nationella, regionala och kommunala nivån.

Motionärerna anser vidare att det bör införas en

generell möjlighet till förskott på beviljade medel.

Det måste också ifrågasättas om utbetalningar av EG-

medel fortsättningsvis skall ingå under det

utgiftstak som riksdagen fastställer; huruvida

utbetalningar av EG-medel kan beräknas utanför

statsbudgeten bör därför utredas. Motionärerna menar

vidare att de regionala partnerskapen hittills har

engagerat alltför få aktörer, särskilt från det

regionala näringslivet. Tydliga riktlinjer från

regeringens sida för att nya aktörer skall kunna

delta i partnerskapen efterlyses i motionen.

I motion 1999/2000:N358 (c) anförs att det

regionalpolitiska arbetet bör samlas under en

myndighet och inte splittras upp på regional nivå.

När det gäller Västra Götalandsregionen bör ansvaret

för EG-stödet, programskrivning och administration

ligga på regionen, som också är ansvarig för den

inomregionala utvecklingsplanen.

Motionärerna i motion 1999/2000:N387 (c) anser att

ansvaret för EG-stödet bör överlåtas på regionala

myndigheter eller länsmyndigheter. Också

beslutsmakten måste decentraliseras, menar

motionärerna.

I motion 1999/2000:T317 (c) begärs att EG:s

regionalstöd utformas så att ytterligare vägprojekt

i Östergötland kan finansieras.

Motionärerna i motion 1999/2000:N213 (fp)

kritiserar den byråkrati som utvecklats i

administrationen av målområdena. Regelverket i

samband med EG-stöden måste förenklas, lyder

budskapet. Sålunda bör t.ex. reglerna ändras så att

förskott på beviljade medel möjliggörs.

Vissa kompletterande uppgifter

Vissa av de frågor som tagits upp i motionerna var

föremål för en interpellationsdebatt i maj 1999. I

sitt svar på Åke Sandströms (c) interpellation

(1998/99:313) om regelverket för EG:s strukturfonder

sade näringsminister Björn Rosengren bl.a. att han

var väl medveten om problemen, t.ex. när det gäller

överprövningen av länsstyrelsernas beslut om

utbetalning och frågan om förskott av

strukturfondsmedel. Hans uppfattning var dock att

problembilden med finansieringssvårigheterna varit

alltför negativ. Under vissa förutsättningar skulle

problemen kunna lösas, menade näringsministern.

Bland annat kan länsstyrelserna betala ut förskott

efter särskild prövning av projekten för den del av

ett projekt som finansieras av regionalpolitiska

anslag. Vidare kan EU-medel betalas ut vid flera

tillfällen under projektets gång. De små projektens

finansiering och organisering ville ministern

särskilt se över.

Omfattningen av mål 1-området är fastställd under

sommaren 1999 i enlighet med ovan nämnda kriterier.

Beträffande nästa periods mål 2-områden skall

medlemsländerna inge förslag till kommissionen,

vilken kommer att fastställa avgränsningen av dessa

områden. Enligt uppgift från Regeringskansliet har

olika medlemsländer kommit olika långt i processen

med fastställande av mål 2-områden.

EG:s strukturfondsförordning (1260/1999) från den

21 juni 1999 stipulerar följande för mål 2-områden:

De regioner som omfattas av mål 2 skall vara

regioner vars folkmängd eller yta är tillräckligt

betydande med strukturella problem och vars

ekonomiska och sociala omställning bör stödjas.

Folkmängden i de områden som avses får inte uppgå

till mer än 18 % av den totala folkmängden inom hela

gemenskapen.

För svensk del fastställdes en befolkningsram på ca

1,2 miljoner invånare för mål 2 i Sverige, vilket

motsvarar ca 14 % av befolkningen. Regeringen

föreslog en karta till kommissionen, som inlämnades

i juli 1999, men förslaget accepterades inte, vilket

framgår av ett brev från kommissionen till

Näringsdepartementet. Brevet är daterat den 30 juli

1999, men diariefördes på departementet först den 14

oktober 1999.

Kommissionen framför i brevet att Sverige inte har

följt de kriterier, som alla medlemsländer har att

följa, vid sitt förslag om mål 2-områden.

Kriterierna framgår av den tidigare nämnda

strukturfondsförordningen. Enligt förordningen skall

de områden som uppfyller EG-kriterierna omfatta

minst 50 % av den folkmängd som omfattas av mål 2 i

varje medlemsstat, med undantag av fall där det är

särskilt motiverat. Sveriges förslag innebar att en

alltför låg procentandel (38 %) följer

gemenskapskriterierna, sägs det från kommissionen.

Sverige ombads därför i brevet att komma in med ett

reviderat förslag snarast möjligt.

Trots kommissionens avvisande av det svenska

förslaget har regeringen enligt uppgift arbetat

vidare med att driva igenom förslaget under hösten

1999. Enligt regeringens uppfattning borde kraftiga

strukturella förändringar i vissa regioner under de

senaste åren utgöra grund för det undantag från 50-

procentsregeln som förordningen medger när det är

motiverat av objektiva omständigheter. Sverige har

därvid använt sig av senare statistiskt underlag än

gemenskapsstatistiken (Eurostat).

Enligt en skrivelse från Näringsdepartementet till

näringsutskottet, daterad den 4 november 1999, har

regeringen emellertid nu gjort den bedömningen att

det inte längre är sannolikt att få igenom

ursprungsförslaget. För att inte riskera att hamna i

en långdragen process med kraftig försening av

programarbetet inklusive förlorad retroaktivitet och

eventuellt stödstopp har regeringen valt att

presentera en kompromiss för kommissionen.

Detta förslag, vilket regeringen redovisade för EU-

nämnden den 5 november 1999, innebär följande

förändringar i förhållande till det tidigare

förslaget:

- Falun, Sala och Heby blir nya mål 2-

kommuner.

-

- Eskilstuna och Flen utgår.

-

- Ydre, Ödeshög och Boxholm ingår i nya mål

2, dvs. utfasning är inte aktuell för dessa

kommuner.

-

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att strukturfonderna ökar Sveriges

möjligheter att bedriva en kraftfull

regionalpolitik. Självklart bör reglerna för

stödformerna vara så enkla och stabila som möjligt.

Enligt utskottets mening är det väsentligt att

bestämmelserna för stöden utformas på ett sådant

sätt att de främjar initiativ och tillväxt på

regional och lokal nivå.

Den minskning av antalet målområden som nu är under

införande anser utskottet vara en positiv

utveckling, inte minst med hänsyn till att

möjligheterna till effektivisering av hanteringen av

strukturfondsmedel bör öka. När det gäller

överprövningen av länsstyrelsernas beslut om

utbetalning kan utskottet konstatera att regeringen

nu har lagt fram förslag om ändrade principer för

verksamhetsansvar och utbetalningar avseende EG:s

strukturfondsmedel under programperioden 2000-2006.

I och med att förvaltningsmyndigheterna, dvs. vissa

länsstyrelser, föreslås bli utbetalningsansvariga

(till skillnad från nuvarande period när centrala

verk som NUTEK och Arbetsmarknadsverket har

utbetalningsansvaret) kan själva

utbetalningsprocessen också förväntas gå snabbare.

Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner

regeringens förslag om ändrade principer för

verksamhetsansvar och utbetalningar.

Enligt utskottets uppfattning är det positivt om

frågan beträffande EG-kommissionens godkännande av

avgränsningen av mål 2-området kan lösas snarast

möjligt. Förvisso innebär förhandlingsarbetet och

resultatet därav nya insikter om vad som krävs av

Sverige som medlemsland. Det är också utskottets

uppfattning att den för medlemsstaterna gemensamma

statistiken bör påskyndas så att även den senaste

regionala utvecklingen kan utgöra underlag för

kommissionens ställningstagande om målområden. Genom

regeringens modifierade förslag till kommissionen

tillgodoses i någon utsträckning önskemålet i motion

1999/2000:N278 (c) om att utfasningsområden bör ingå

i regeringens förslag till mål 2-område. Eftersom

det finns en fastställd befolkningsram på ca 14 % av

invånarna (1,2 miljoner) för mål 2 i Sverige

konstaterar utskottet att varje förändring av

förslaget innebär att andra kommuner med motsvarande

folkmängd inte ryms inom målområdet.

När det gäller motionsförslagen om förskott på EG:s

strukturfondsmedel vill utskottet peka på de

möjligheter som näringsminister Björn Rosengren tog

upp i den ovan redovisade interpellationsdebatten,

dvs. att förskott kan betalas ut inom ramen för den

offentliga medfinansieringen eller att utbetalning

kan ske vid flera tillfällen under projektets gång.

I sitt svar tog näringsministern också upp de små

projektens problem och att denna fråga skulle

belysas. Utskottet ser positivt på att

finansieringsfrågorna, särskilt för de små

projekten, kan lösas så enkelt och smidigt som

möjligt.

Finansieringsfrågor har tagits upp i ett antal

motioner, i vilka motionärerna bl.a. efterlyser

möjligheter för enskilda företag att delta i

medfinansieringen. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om den s.k. additionalitetsprincipen, dvs.

att de enskilda medlemsstaterna inte får ersätta

nationella offentliga insatser med

strukturfondsmedel. Strukturfondsprogrammen utgör

ett avtal mellan Sverige och EG-kommissionen, vilket

innebär att strukturfondsmedlen storleksmässigt

relateras som andel av de offentliga medlen. Företag

kan således inte genom bidrag till ett projekt

generera strukturfondsmedel. Ingenting hindrar

emellertid att företag och enskilda deltar i

finansieringen av projekt. Det kan i detta

sammanhang påpekas att en majoritet av projekten har

småföretagen som målgrupp. Vissa

finansieringssvårigheter kan sammanhänga med att det

svenska budgetsystemet är ettårigt medan

strukturfondsprogrammen är fleråriga. En större

långsiktighet i finansieringen är således önskvärd.

Samma fråga har varit aktuell i det nya systemet med

treåriga regionala tillväxtavtal, vilket nu är under

uppbyggnad. Många av insatserna i tillväxtavtalen

ingår även i strukturfondsprogrammen, vilket kan

underlätta en mer långsiktig planering beträffande

den nationella offentliga medfinansieringen av

strukturfondsprojekten.

Beträffande vägfinansieringsfrågor vill utskottet

informera om att i de förslag till

strukturfondsprogram för mål 1-regionen som

inlämnats till regeringen, och därifrån vidare till

kommissionen, finns åtgärder som innebär

investeringar i infrastrukturen. Beträffande mål 2

har programarbetet ännu inte påbörjats, eftersom

området inte är fastställt.

I en motion ifrågasätts om utbetalningar av

strukturfondsstöd fortsättningsvis skall ingå under

det utgiftstak som riksdagen fastställer.

Utgiftstakets omfattning är emellertid en av de

frågor som behandlas i utredningen om den

reformerade budgetprocessen (dir. 1999:23). Enligt

direktiven skall utredaren analysera det statliga

utgiftstakets konstruktion och omfattning samt

bedöma vilken effekt utgiftstaket har haft när det

gäller långsiktighet och förbättrad kontroll över

utgiftsutvecklingen. Vidare skall utredaren bl.a.

bedöma om utgiftstakets nuvarande konstruktion

erbjuder tillräcklig flexibilitet inom och mellan

åren samt för- och nackdelar av en lagreglering av

utgiftstaket. Utredaren skall redovisa sina resultat

senast den 30 november 1999 enligt vad som står i

direktiven. Enligt utskottets uppfattning är det i

samband med den fortsatta uppföljningen av detta

övergripande utredningsarbete som olika delförslag

beträffande utgiftstakets konstruktion bör bedömas.

Även inom riksdagen pågår en utvärdering av den nya

budgetprocessen (direktiv enligt beslut vid

talmanskonferensen den 2 december 1998). Enligt

direktiven skall utredningen bedöma konsekvenserna

för riksdagens arbete av det nya budgetsystemet med

utgiftstak och en preliminär fördelning på

utgiftsområden i den ekonomiska vårpropositionen.

Utredningen ser dock, enligt uppgift, inte speciellt

på avgränsningen av utgiftstaket.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrks

regeringens förslag och avstyrks samtliga behandlade

motioner i aktuella delar.

Beslutanderätten och principerna för

nationella stödområden

Propositionen

Eftersom stödområdesindelningen numera till stor del

bestäms av EG-kommissionens nya riktlinjer för

statligt stöd för regionala ändamål föreslås i

budgetpropositionen att det fortsättningsvis skall

vara en uppgift för regeringen att närmare bestämma

vilka områden som skall ingå i de nationella

stödområdena. Riksdagen bör dock - inom de ramar som

följer av EG:s riktlinjer - kunna lägga fast

huvudprinciper för den nationella

stödområdesindelningen.

Regeringen föreslår att de delar av Sverige som har

geografiska lägesnackdelar och andra

regionalpolitiska problem skall vara inplacerade i

två nationella stödområden, benämnda A och B.

Stödområde A skall omfatta områden med de största

problemen. I stödområde A skall större ekonomiska

stimulanser kunna ges än i stödområde B. Systemet

med inplacering i tillfälliga stödområden föreslås

upphöra. Huvudprincipen för att utse nationella

stödområden bör enligt regeringen vara att de

regionalpolitiskt mest utsatta områdena omfattas,

att utsattheten bedöms efter hur långsiktiga

problemen är och att områdena skall vara stabila.

Som tidigare nämnts har EG-kommissionen utfärdat

nya riktlinjer (98/C74/C6) för hur nationella

regionalpolitiska stödområden skall utses i

framtiden. Bland annat innebär riktlinjerna att de

områden som berörs av regionalpolitiskt stöd under

åren 2000-2006 högst får omfatta 42,7 % av

befolkningen i Europeiska unionen, jämfört med

dagens 46,7 %. Enligt kommissionen får Sverige

endast ha nationella stödområden som omfattar 15,9 %

av landets befolkning jämfört med nuvarande

omfattning på ca 18,5 %. I enlighet med EG:s

statsstödsregler skall såväl de av landet föreslagna

stödområdena som kriterierna för att utse sådana

stödområden godkännas av kommissionen.

Enligt regeringen är det låga utfallet för Sveriges

del inte rättvisande i förhållande till andra

medlemsländer. Regeringen arbetar därför fortfarande

för att förmå kommissionen att ändra sitt beslut.

EG-kommissionens nya riktlinjer innebär att

stödområdena skall ses över inom fem år. Vidare har

de områden som varit inplacerade i tillfälliga

stödområden varit detta under en lång följd av år.

Dessa faktorer, men också önskemål om förenkling,

ligger bakom regeringens förslag att systemet med

tillfälliga stödområden skall upphöra.

Därutöver redogörs i propositionen för hur de här

beskrivna principerna konkretiseras genom en

redovisning av avgränsningen av stödområdena A och

B.

Stödområde A, som motsvarar det nuvarande mål 6-

området för EG:s strukturfonder, omfattar följande

områden:

Norrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare,

Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala,

Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt

Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun

och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå

kommun.

Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele,

Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina,

Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och

Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.

Jämtlands län: Bergs, Härjedalens, Krokoms, Ragunda,

Strömsunds, Bräcke, Åre och Östersunds kommuner.

Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner

samt Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls

kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och

Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro och Älvdalens

kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora

kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

Stödområde B omfattar följande områden:

Norrbottens län: Luleå kommun samt Bodens kommun

utom Edefors och Gunnarsbyns församlingar och Piteå

kommun utom f.d. Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt.

Västerbottens län: Nordmalings, Robertsfors, Umeå

och Vännäs kommuner samt Skellefteå kommun utom

Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar.

Västernorrlands län: Härnösands, Kramfors och Timrå

kommuner samt Sundsvalls kommun utom Holms och

Lidens församlingar, samt Örnsköldsviks kommun utom

Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö

församlingar.

Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs,

Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

Dalarnas län: Ludvika och Smedjebackens kommuner

samt Mora kommun utom Venjans och Våmhus

församlingar samt Ore församling i Rättviks kommun.

Västmanlands län: Fagersta, Norbergs och

Skinnskattebergs kommuner.

Örebro län: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Laxå

och Ljusnarsbergs kommuner.

Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors,

Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjängs

kommuner.

Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds och

Karlsborgs kommuner.

Regeringen anför vidare att om överläggningarna med

EG-kommissionen exempelvis resulterar i att Sverige

får ha stödområden som omfattar ca 20 % av

befolkningen finns en preliminär bedömning att

följande ytterligare områden bör ingå i stödområde

B.

Gävleborgs län: Hofors kommun.

Dalarnas län: Avesta kommun.

Västmanlands län: Arboga, Kungsörs och Köpings

kommuner.

Värmlands län: Säffle kommun.

Västra Götalands län: Åmåls kommun.

Kalmar län: Hultfreds, Vimmerby och Västerviks

kommuner.

Jönköpings län: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås

och Vetlanda kommuner.

Motionerna

I motion 1999/2000:N277 (kd) hävdas att det är

oacceptabelt att endast 15,9 % av svenskarna

omfattas av nationella stödområden i jämförelse med

EU där motsvarande andel är 42,7 % av befolkningen.

Motionärerna anser vidare att riksdagen kraftfullt

bör uttala sig mot att regeringen i fortsättningen

skall besluta över vilka förslag till nationella

stödområden, som skall föras fram till EG-

kommissionen.

I motionerna 1999/2000:N278 (c) och 1999/2000:N344

(c) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag

om att det fortsättningsvis skall vara en uppgift

för regeringen att närmare bestämma vilka områden

som skall ingå i de nationella stödområdena. Vidare

anser motionärerna i den sistnämnda motionen att

riksdagen bör ge regeringen sitt fulla stöd för att

förmå kommissionen att utvidga stödområdena till att

omfatta minst 20 % av befolkningen.

I motion 1999/2000:N213 (fp) betonas - EU-regler

till trots - att regionalpolitiken måste anpassas

till behoven i de mest utsatta delarna i landet.

Inplacering i tillfälliga stödområden måste få

tillåtas att gälla endast under en begränsad tid,

anser motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Näringsminister Björn Rosengren påpekade i oktober

1999 i ett skriftligt svar på en fråga

(1999/2000:33) av Marianne Andersson (c) om

förhandlingsresultatet att EG-kommissionen skall

godkänna alla nationella regionalpolitiska

stödområden i medlemsländerna, och att kommissionen

har utfärdat nya riktlinjer för hur dessa områden

skall utses från år 2000. Regeringen har därvid,

enligt statsrådet, bedömt att områden i Sverige som

omfattar ca 20 % av befolkningen bör ingå i

nationella stödområden. Inför en framtida utvidgning

av EU har kommissionen beslutat att de nationella

stödområdena högst får utgöra 42,7 % av EU:s totala

befolkning. Vid fördelningen av denna befolkningsram

har kommissionen fastställt att Sverige får ha

stödområden som omfattar 15,9 % av befolkningen,

jämfört med för närvarande 18,5 %.

Regeringen anser att det låga utfallet för Sverige

inte är rättvisande i förhållande till andra

medlemsländer. Regeringen har därför under lång tid

arbetat för att förmå kommissionen att ändra sitt

beslut. Detta arbete pågår fortfarande, sade

näringsministern i sitt svar.

Enligt information från Regeringskansliet har vid

bedömningen av de långsiktiga regionalpolitiska

problemens svårighetsgrad bl.a. följande kriterier

analyserats för samtliga lokala arbetsmarknader: den

långsiktiga befolkningsutvecklingen, den långsiktiga

sysselsättningsutvecklingen, aktuell arbetslöshet,

senaste bruttoregionprodukt per invånare samt andel

industrisysselsatta. Den analys som har gjorts inom

Regeringskansliet bygger på data för lokala

arbetsmarknader och inte på länsdata.

Regeringen avser enligt uppgift att fortsätta sina

ansträngningar för att få till stånd en mer

tillfredsställande lösning vad gäller omfattningen

av stöd-område B. I avvaktan härpå har regeringen

emellertid sett sig tvingad att anmäla ett förslag

till EG-kommissionen, vilket avser den av

kommissionen beslutade befolkningsramen på 15,9 %.

Skälet är att det annars finns en stor risk för ett

längre avbrott när det gäller användningen av många

företagsstöd i stödområdena. Kommissionen har

samtidigt informerats om Sveriges kritik av

processen och beslutsunderlaget samt om vilka

ytterligare områden som bör ingå i nationellt

stödområde om Sverige får tillämpa en befolkningsram

på ca 20 % (de områden som finns nämnda i

propositionen).

I november 1999 lämnades ett skriftligt svar på en

ytterligare fråga (1999/2000:156) om

stödområdesindelningen, denna gång en fråga av Rolf

Gunnarsson (m). Näringsminister Björn Rosengren

meddelade då att han planerade att han snarast

skulle ta personlig kontakt med den för frågan

ansvariga kommissionären. Om EG-kommissionens beslut

ligger fast avsåg han att fortsätta arbetet för att

Sverige på sikt skall få ha nationella stödområden

som bättre motsvarar de regionalpolitiska problemen

i landet.

Utskottets ställningstagande

I fråga om principerna för stödområdesindelningen

instämmer utskottet med regeringen att de delar av

Sverige som har geografiska lägesnackdelar och andra

regionalpolitiska problem skall vara inplacerade i

två nationella stöd-områden, benämnda A och B.

Stödområde A skall omfatta områdena med de största

problemen och där skall de största ekonomiska

stimulanserna kunna ges.

Inplacering av områden med

strukturomvandlingsproblem i tillfälliga stöd-

områden bör, i enlighet med regeringens förslag,

upphöra. Systemet med tillfälliga stödområden, vilka

utses av regeringen, tillkom genom riksdagens beslut

våren 1982 (prop. 1981/82:113, bet. AU 1981/82:23).

Detta system har nu spelat ut sin roll, inte minst

med hänsyn till att stödområdena skall ses över inom

fem år enligt EG-kommissionens nya riktlinjer.

Utskottet vill dock betona vikten av att systemet

med stödområden är stabilt. En översyn av de nya

nationella stödområdena inom fem år anser utskottet

vara en lämplig avvägning mellan stabilitet och

flexibilitet.

Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att

det fortsättningsvis bör vara regeringen som

beslutar om vilka områden som skall ingå i de

nationella stödområdena. Som redovisas i

propositionen bestäms den nationella

stödområdesindelningen numera till stor del av EG-

kommissionens riktlinjer för statligt stöd för

regionala ändamål. Varken riksdagen eller regeringen

har annat än begränsade möjligheter att påverka

dessa. Mot denna bakgrund finner utskottet att

regeringens förslag är välbetänkt. Med hänvisning

till vad som anförts tillstyrks propositionen

beträffande beslutanderätten och principerna i fråga

om nationella stödområden för företagsstöd och

avstyrks motionerna 1999/2000:N213 (fp),

1999/2000:N277 (kd), 1999/2000:N278 (c) och

1999/2000:N344 (c) i aktuella delar.

Ändrad stödområdesindelning

Motionerna

Olofströms kommun bör inplaceras i stödområde B

tills vidare och i vart fall så länge som

utfasningstiden från EU:s strukturfonder pågår,

enligt vad som sägs i motion 1999/2000:N307 (s).

I motion 1999/2000:N376 (s) anförs att det är

orimligt att Hofors, som tidigare tillhört det

nationella stödområdet och EG:s mål 2-område, inte

längre skall tillhöra någotdera. Vidare bör

Sandviken och Ockelbo ingå i endera det nationella

stödområdet eller strukturfondsområdet.

Hofors bör inplaceras i stödområde B, är budskapet

i motion 1999/2000:

N377 (s).

Motionären till motion 1999/2000:N251 (v) anför att

Sandvikens kommun har regionalpolitiska problem med

utflyttning och minskat antal arbetstillfällen och

att kommunens förutsättningar avsevärt skulle

förbättras om kommunen inplacerades i det nationella

stödområdet B.

Under förutsättning att riksdagen beslutar i

enlighet med regeringens förslag om att det

fortsättningsvis skall vara en uppgift för

regeringen att närmare bestämma vilka områden som

skall ingå i de nationella stödområdena anser

motionärerna till motion 1999/2000:N278 (c) att

regeringen bör föra upp de kommuner som tidigare

ingått i de tillfälliga stödområdena på listan över

nationella stödområden.

Om riksdagen bifaller regeringsförslaget i fråga om

beslutanderätten begärs i motion 1999/2000:N344 (c)

ett tillkännagivande till regeringen att kommunerna

Hultsfred, Vimmerby, Västervik och Högsby i Kalmar

län samt kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö,

Tranås och Vetlanda i Jönköpings län skall

inplaceras i det nationella stödområdet B. Om

riksdagen avslår regeringsförslaget bör riksdagen i

stället besluta att de ovannämnda kommunerna skall

inplaceras i stödområde B.

Säffle och Åmål bör placeras i stödområde B anser

motionärerna till motion 1999/2000:N370 (c),

eftersom dessa kommuner har en vikande

arbetsmarknad.

Vissa kompletterande uppgifter

Hofors ingår i dag i det nationella stödområdet 2

och även i mål 2-området för EG:s strukturfonder.

Sandviken och Ockelbo ingår inte i nationellt stöd-

område; däremot ingår Sandviken i mål 2-området och

Ockelbo i mål 5b-området för EG:s strukturfonder.

Enligt regeringens preliminära bedömning tillhör

Hofors den grupp av kommuner som bör ingå i

stödområde B om Sverige i förhandlingarna med EG-

kommissionen lyckas uppnå resultatet att få ha

stödområden som omfattar 20 % av befolkningen.

Såväl Hofors som Ockelbo och Sandviken ingår i det

av regeringen till kommissionen föreslagna nya mål

2-området.

Olofström ingår i dag i det nationella tillfälliga

stödområdet och även i mål 2-området för EG:s

strukturfonder. Olofström kommer att ingå i det s.k.

utfasningsområdet för EG:s strukturfonder enligt

regeringens förslag till kommissionen.

Säffle och Åmål ingår för närvarande i det

nationella stödområdet 2 och också i mål 5b-området

för EG:s strukturfonder. Enligt regeringens

preliminära bedömning ligger Säffle och Åmål inom

20-procentsramen och tillhör därmed de kommuner som

bör ingå i stödområde B om Sverige i förhandlingarna

med EG-kommissionen lyckas uppnå resultatet att få

ha stödområden som omfattar 20 % av befolkningen.

Enligt regeringens förslag till kommissionen ingår

både Säffle och Åmåls kommuner i det område som

fortsättningsvis skall ingå i EG:s nya mål 2-område

för strukturfonderna.

De i motion 1999/2000:N344 (c) nämnda kommunerna i

Kalmar län, Högsby, Hultsfred, Vimmerby och

Västervik, ingår i dag i nationellt tillfälligt

stödområde och också i mål 5b-området för EG:s

strukturfonder. De nämnda kommunerna i Jönköpings

län, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och

Vetlanda, ingår i dag inte i något nationellt

stödområde men däremot i mål 5b-området för EG:s

strukturfonder. Den analys som har gjorts inom

Regeringskansliet bygger på data för lokala

arbetsmarknader och inte på länsdata. Enligt

regeringens preliminära bedömning ligger Hultsfred,

Vimmerby, Västervik, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö,

Tranås och Vetlanda inom 20-procentsramen och

tillhör därmed de kommuner som bör ingå i stödområde

B om Sverige i förhandlingarna med EG-kommissionen

lyckas uppnå resultatet att få ha stödområden som

omfattar 20 % av befolkningen. Samtliga tio kommuner

ingår enligt regeringens förslag till kommissionen i

EG:s nya mål 2-område.

Inplaceringen i stödområde av ett antal större

kommuner efter Norrlands-kusten beror huvudsakligen

på att EG-reglerna kräver detta om transportbidrag

även fortsättningvis skall kunna lämnas i dessa

områden.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning utgör

stödområdesindelningen en helhet, baserad på en

sammanvägning av ett antal kriterier.

Gränsdragningsproblematiken finns förvisso

närvarande men utskottet har för sin del förtroende

för regeringens bedömningsmetoder och anser att den

i propositionen redovisade förteckningen över

stödområdena A och B inte bör brytas sönder. Enligt

reglerna är det dessutom så att läggs någon kommun

till stödområdet, måste någon annan kommun utgå ur

detsamma.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1999/2000:N251 (v), 1999/2000:N278 (c),

1999/2000:N307, 1999/2000:N344 (c), 1999/2000:

N370 (c), 1999/2000:N376 (c) och 1999/2000:N377 (s)

i aktuella delar.

Regionalt utvecklingsbidrag

Propositionen

I propositionen erinras om EG-kommissionens nya

riktlinjer för stöd till regionala ändamål

(98/C74/C6). Innebörden är bl.a. att varken

regeringen eller riksdagen har annat än begränsade

möjligheter att påverka stödutformningen. Regeringen

föreslår därför att det i fortsättningen blir en

uppgift för regeringen att besluta om den närmare

utformningen av det regionala utvecklingsbidraget.

Enligt förslaget bör dock riksdagen - inom de ramar

som följer av EG:s riktlinjer - lägga fast vissa

huvudprinciper som regeringen skall följa vid den

närmare utformningen.

En huvudprincip bör vara att regionalt

utvecklingsbidrag i princip skall kunna lämnas i

samband med investeringar i konkurrensutsatta

näringsverksamheter som bedrivs på marknadsmässiga

villkor och som kan påverkas i fråga om lokalisering

eller omfattning och som bedöms få en

tillfredsställande lönsamhet. En annan princip för

det regionala utvecklingsbidraget bör vara att dess

storlek skall differentieras med hänsyn till i

vilket stödområde en investering sker, med högre

maximal bidragsnivå i stödområde A.

I propositionen (s. 58) redovisas de maximala

nivåerna fr.o.m. år 2000 enligt EG:s regler om stöd

till regionala ändamål. Regeringen ämnar anmäla till

EG-kommissionen att Sverige i princip avser att i

stödområde A tillämpa EG:s maximala bidragsnivå för

högst prioriterade område och i stödområde B den EG-

nivå som gäller för övriga stödområden.

Genom propositionen informeras vidare riksdagen om

att reglerna för vilka verksamheter som skall vara

stödberättigade kommer att ses över i syfte att

minska detaljstyrningen och för att i större

utsträckning möjliggöra bidrag till nya

verksamhetsområden med tillväxtförutsättningar.

Regeringen vill även informera riksdagen om att den

avser besluta om vissa ändringar av besluts- och

handläggningsordningen: Länsstyrelserna och

självstyrelseorganen skall få besluta i ärenden om

regionalt utvecklingsbidrag, där det totala

kapitalbehovet uppgår till högst 25 miljoner kronor

(mot i dag högst 20 miljoner kronor) och där högst 4

miljoner kronor får avse immateriella investeringar

(mot i dag högst 2,5 miljoner kronor).

Regeringen betonar att utformningen av det

regionala utvecklingsbidraget är beroende av EG-

kommissionens godkännande.

Motionen

I motion 1999/2000:N378 (s) föreslås att Sverige

inför en begränsning när det gäller

regionalpolitiskt företagsstöd, nämligen att ett

företag som fått stöd inom ett stödområde inte skall

kunna få nytt stöd för samma verksamhet om företaget

lägger ned sin verksamhet i det första området och

flyttar till nytt stödområde. Likaså bör Sverige

verka för att denna ordning införs inom EU.

Vissa kompletterande uppgifter

Regionalt utvecklingsbidrag skall i princip inte

lämnas till åtgärder som innebär att en verksamhet

flyttas från ett län till ett annat. Länsstyrelsen

skall med eget yttrande överlämna denna kategori av

ärenden till NUTEK. Detta regleras i förordningen

(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd

respektive i förordningen (1998:995) om

regionalpolitiskt företagsstöd inom EG:s

strukturomvandlingsområden i Sverige. Ärenden om

stöd till företag som flyttar från ett stödområde

till ett annat är sällsynta enligt uppgift från

NUTEK.

Enligt de nuvarande reglerna i ovanstående

förordningar kan regionalt utvecklingsbidrag under

vissa förutsättningar återkrävas inom fem år.

Återkrav kan ske om

- syftet med bidraget inte uppnås; detta gäller

dock inte om bidragsmottagaren har gjort vad som

skäligen kan begäras för att syftet skall uppnås,

- någon väsentlig del av verksamheten läggs ned

eller någon väsentlig ändring direkt eller indirekt

inträffar i äganderätten eller förfoganderätten till

rörelsen eller till sådana tillgångar i rörelsen som

är av betydelse för verksamheten,

- bidragsmottagaren i något fall bryter mot villkor

eller föreskrift som gäller för bidraget,

- ställd säkerhet väsentligt försämras, eller

- något annat förhållande inträffar som

föranleder att bidragsmottagaren med

hänsyn till syftet med bidraget

uppenbarligen inte längre bör få behålla

det.

NUTEK rapporterar följande statistik över återkraven

sedan år 1996.

--------------------------------------------------

|År |Myndighet |Antal | Belopp, milj|

| | | | kr|

--------------------------------------------------

|1996 |NUTEK | 15 | 42,1|

--------------------------------------------------

| |Länsstyrelser|19 | 2,3|

--------------------------------------------------

|1997 |NUTEK | 9 | 9,4|

--------------------------------------------------

| |Länsstyrelser|16 | 2,7|

--------------------------------------------------

|1998 |NUTEK | 5 | 10,4|

--------------------------------------------------

| |Länsstyrelser|17 | 4,1|

--------------------------------------------------

|1999 tom |NUTEK | 3 | 4,1|

|september | | | |

--------------------------------------------------

| |Länsstyrelser| 9 | 4,6|

--------------------------------------------------

Enligt NUTEK går det inte att utläsa av statistiken

hur många återkrav som beror på att företag har

flyttat.

Stödmöjligheterna för företag som flyttar mellan

olika EU-länder i syfte att få ökade bidrag är en

fråga som har tagits upp inom EU. I kommissionens

nya riktlinjer för regionalstöd har inarbetats

regler som innebär att stöd för nyinvesteringar

respektive sysselsättningsstöd skall göras beroende

av att investeringen respektive de skapade

arbetstillfällena behålls i minst fem år.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning innebär förslaget om

att regeringen själv skall besluta om den närmare

utformningen av det regionala utvecklingsbidraget

möjligheter till en snabbare hantering såväl av

förhandlingsfrågor gentemot EG-kommissionen som vid

införande av nödvändiga förändringar i systemet. Den

föreslagna ändringen i beslutsprocessen liksom den

aviserade översynen i syfte att dels minska

detaljstyrningen, dels i större utsträckning

möjliggöra bidrag till nya verksamhetsområden med

tillväxtförutsättningar kan väntas leda till en

effektivisering.

Utskottet ställer sig bakom de huvudprinciper för

det regionala utvecklingsbidraget som redovisats i

propositionen och sammanfattats i det föregående.

När det gäller risken för att ett företag upprepade

gånger skall kunna få stöd till samma verksamhet på

grund av företagsflyttning anser utskottet att

reglerna för regionalpolitiskt stöd är sådana att

den risken kan bedömas vara mycket liten. Däremot

menar utskottet att det är en viktig uppgift att

närmare undersöka konsekvenserna av att företag som

flyttar mellan olika länder kan få stöd av olika

slag. Utskottet ser därför positivt på att den

frågan har tagits upp av EG-kommissionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen

i denna del och avstyrker motion 1999/2000:N378 (s).

Sysselsättningsbidrag

Propositionen

Som en konsekvens av att regeringen föreslagit en

förändrad stödområdesindelning och för att behålla

sysselsättningsbidrag som stimulansåtgärd föreslås

att sysselsättningsbidraget fr.o.m. år 2000 skall

kunna lämnas med högst 200 000 kr i stödområde A och

med högst 120 000 kr i stödområde B. Ikraftträdandet

av denna ordning är beroende av att de nya

stödområdenas omfattning kan beslutas.

Inga motioner har väckts med anledning av detta

förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om sysselsättningsbidrag.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling

Inledning

Anslagen inom utgiftsområde 19 uppgick år 1999 till

ca 2,8 miljarder kronor. Utgiftsprognosen för år

1999 ligger på ca 4,0 miljarder kronor. Sammanlagda

reservationer och anslagssparande, vilka uppgick

till ca 4,0 miljarder kronor vid utgången av

budgetåret 1998, beräknas uppgå till ca 2,8

miljarder kronor vid utgången av budgetåret 1999.

Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde

19 redovisas i bilaga 1. Sammanlagt tas tolv anslag

upp under detta utgiftsområde. Regeringsförslaget

innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört

med innevarande budgetår, vilket framgår under

respektive anslagsrubrik i det följande.

Utgiftsramen föreslås till ca 3,3 miljarder kronor,

vilket har tillstyrkts av finansutskottet och

beslutats av riksdagen (bet. 1999/2000:FiU1). Övriga

partiers förslag till utgiftsram för utgiftsområde

19 fördelar sig på följande sätt. Vänsterpartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet

har inte lagt fram budgetförslag som avviker från

regeringsförslaget. Moderata samlingspartiets och

Folkpartiet liberalernas förslag innebär en lägre

ram än regeringsförslaget, 250 miljoner kronor

respektive 500 miljoner kronor lägre.

Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen A

1 och A 9 med bemyndiganden för regeringen att ingå

ekonomiska förpliktelser, vilka leder till utgifter

under kommande år. Vidare föreslår regeringen att

riksdagen godkänner ett något ändrat

användningsområde för anslaget A 1.

I det följande redovisas regeringens förslag till

olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande

förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas

utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande

avsnitt.

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)

Propositionen

Anslaget A 1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

inrättades år 1999 och disponeras av

länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Till anslaget

har knutits ett bemyndigande. Riksdagen har

bemyndigat regeringen att under år 1999 låta staten

ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med

regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om

högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000-2005

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU2). Detta

bemyndigande har regeringen fördelat till NUTEK,

länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Eftersom

de regionala självstyrelseorganen inte är

myndigheter disponerar NUTEK deras bemyndigande.

Anslaget A 1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

bör enligt regeringen under den övergångsperiod

under vilket bemyndigandesystemet byggs upp, uppgå

till ett lägre belopp än föreslagen bemyndiganderam.

År 2000 föreslås anslaget uppgå till ca 1 304

miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att

riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000

ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter

på högst 1 688 miljoner kronor under åren 2001-2008.

Anslaget gäller anvisande av medel till följande

ändamål:

- regionala utvecklingsbidrag,

- lån till privata regionala investmentbolag,

- landsbygdsbidrag,

- stöd till kommersiell service,

- småföretagsstöd,

- sysselsättningsbidrag,

- såddfinansiering (ett nytt ändamål inom anslaget

fr.o.m. budgetåret 1998),

- regional och central projektverksamhet,

- medfinansiering av strukturfondsprogram,

- vissa utgifter för genomförande av

strukturfondsprogram m.m.,

- viss administration, uppföljning och utvärdering

av det regionalpolitiska företagsstödet m.m., samt

- viss central utvecklingsverksamhet m.m.

Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda

ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder

inom regionala tillväxtavtal. Regeringen föreslår

att anslaget också skall få användas till

administration i samband med de nyinrättande

strukturfondsdelegationerna vid de länsstyrelser som

utses till förvaltningsmyndigheter. Anslaget

föreslås även kunna användas till vissa

bankkostnader i samband med administrationen av de

regionalpolitiska företagsstöden. Vidare bör medlen

liksom under innevarande programperiod få användas

till sekretariatskostnader vid länsstyrelser och

självstyrelseorgan.

Huvuddelen av anslaget beräknas komma att användas

av länsstyrelserna respektive självstyrelseorganen

för olika former av företagsstöd, medfinansiering av

strukturfondsprogram samt projekt inom regionala

tillväxtavtal.

Regionförbundet i Kalmar län, Gotlands kommun och

Regionförbundet i Skåne län har fr.o.m. budgetåret

1998 som en försöksverksamhet bl.a. övertagit

ansvaret för att utarbeta regionala

utvecklingsstrategier och hantera huvuddelen av de

regionalpolitiska åtgärdsmedlen (prop. 1996/97:36,

bet. 1996/97:KU4). Från och med den 1 januari 1999

utgör nybildade Skåne läns landsting och Västra

Götalands läns landsting självstyrelseorgan i

respektive län (prop. 1996/97:108, bet.

1996/97:BoU13). Avsikten är att självstyrelseorganen

i berörda län skall disponera medlen enligt samma

riktlinjer som gäller för länsstyrelserna. Även

berörda länsstyrelser bör dock få disponera vissa

medel från anslaget, bl.a. för vissa typer av

projekt och medfinansiering av projekt inom EG:s

strukturfondsprogram. En viss del av anslaget

föreslås liksom för närvarande få disponeras av

NUTEK och regeringen.

Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för

regeringen att fördela anslaget mellan länen och

utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen

av medel mellan länen bör som hittills de regionala

problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga

fördelningsnyckeln med särskilt beaktande av

medfinansieringsbehovet av åtgärder inom

strukturfondsprogrammen samt beräknat behov av medel

för ändamålet sysselsättningsbidrag.

Motionerna

I kommittémotion 1999/2000:N375 (m) anförs att

företagsstöd och andra bidrag i form av regionala

utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m.

snedvrider konkurrensen. De bör därför successivt

reduceras och ersättas med andra åtgärder under de

närmaste åren. Anslaget bör under nästa budgetår

minskas med 250 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag. Vidare förordar motionärerna

att bemyndiganderamen minskas i motsvarande

omfattning. Medel från EU bör i största möjliga mån

komma svenska regioner till godo, påpekas det i

motionen.

I Folkpartiets partimotion 1999/2000:Fi212 föreslås

att anslaget minskas med 500 miljoner kronor.

Vid den länsfördelning av regionalpolitiska medel

som sker inför år 2000 bör enligt yrkande i motion

1999/2000:N369 (c) Hallands län tillföras en större

andel av dessa medel än tidigare.

Vissa kompletterande uppgifter

I motsvarande anslagsbetänkande från föregående år

redogjordes för kommissionens riktlinjer för

statligt stöd för regionala ändamål (bet.

1998/99:NU2 s. 16). Särskilt berördes reglerna när

det gäller snedvridning av konkurrensen på grund av

de regionalpolitiska stöden. Utskottet hänvisar

därför till detta betänkande i fråga om regelverket.

Eftersom medel från EU kräver svensk

medfinansiering, vilket bl.a. möjliggörs genom

anslaget A 1, skulle en minskning av detta anslag

också kunna få konsekvenser för medfinansieringen av

strukturfondsprogrammen.

Landsbygdslån (A 2)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK för landsbygdslån som

beviljas av länsstyrelserna och

självstyrelseorganen. Anslaget disponeras även för

utbetalningar av tidigare beviljade regionala

utvecklingslån. Medel inom anslaget får, inom ramen

för anslagets ändamål, användas för medfinansiering

av åtgärder inom regionala tillväxtavtal. Anslaget

föreslås uppgå till 30 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

inom regionalpolitiken (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Systemet

med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde

den 1 januari 1997 och ersattes med landsbygdslån.

Från anslaget betalas utgifter för att infria

statliga garantier enligt ett antal äldre

förordningar och enligt den nu gällande förordningen

(1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till

kommersiell service. Regeringen föreslår ett anslag

på 1 miljon kronor. Prognostiserat anslagssparande

år 1999 uppgår till drygt 11 miljoner kronor och

beräknas tas i anspråk år 2000.

Inga motioner har väckts på detta område.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket för att

täcka bortfall av avgiftsinkomster till följd av

tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter. Enligt denna lag skall den

procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och

egenavgifter beräknas, sättas ned för verksamheter

inom vissa näringsgrenar inom stödområde 1 och de

nordliga delarna av stödområde 2 t.o.m. utgiftsåret

2000. Nedsättningen uppgår till 8 procentenheter. I

det föregående har regeringens förslag om

förändringar av stödformen redovisats.

Inga motioner har väckts rörande anslagsbeloppet.

Transportbidrag (A 5)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK enligt förordningen

(1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag. De

förändringar rörande transportbidrag som riksdagen

tidigare beslutat om (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:AU11) har ännu inte kunnat genomföras

eftersom EG-kommissionen inte godkänt

förändringarna. Enligt regeringens bedömning kommer

kommissionen att godkänna de föreslagna

förändringarna under hösten 1999.

Regeringen föreslår med hänsyn till utvecklingen

inom transportsektorn och NUTEK:s bedömning av

konjunkturen ett ramanslag om 345 miljoner kronor

för år 2000.

Motionen

I motion 1999/2000:N313 (s) anförs att som

regelverket för transportbidrag i dag är utformat

riskerar det att få stora negativa konsekvenser för

vissa små sågverksföretag i inlandet, vilka kommit

att hamna på fel sida om gränsen för en

transportbidragszon. Det föreslås att Ånge, som är

en utpräglad inlands- och glesbygdskommun, förs till

transportbidragets zon 5.

Vissa kompletterande uppgifter

I samband med att EG-kommissionen godkände

transportbidraget i mars 1997 framhölls vikten av

förutsägbarhet och transparens.

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:AU11) om vissa förändringar vad gäller

zonindelning och nivåer på transportbidraget, bl.a.

att transportbidragszon 1 skall upphöra samtidigt

som kravet på lägsta bidragsgrundande

transportavstånd skall höjas till 401 km. När det

gäller oförädlade trävaror skall införas en viss

begränsning av bidraget. Utgångspunkten var att

regeringen ville stimulera till ökad vidareförädling

inom trävarubranschen. Regeringen ansåg att det

kunde vara lämpligt att lämna bidrag för transporter

av oförädlade trävaror upp till 30 000 m³ per helår

i transportbidragszonerna 2 och 4. För förädlade

trävaror var däremot inga begränsningar aktuella.

Regeringen informerade i den ovan nämnda

propositionen om att de föreslagna förändringarna i

transportbidraget skulle träda i kraft den 1 januari

1999 under förutsättning att EG-kommissionen lämnade

sitt godkännande.

Regeringen har därefter förhandlat med kommissionen

om de förändringar i stödformen som riksdagen

tidigare beslutat om. Enligt ett kortfattat

meddelande från kommissionen, daterat den 26 oktober

1999, har kommissionen inte några invändningar mot

transportbidraget i den föreslagna formen. Enligt

meddelandet kommer en mer detaljerad skrivelse

senare.

Hösten 1998 fanns en likartad motion som den nu

aktuella men med ytterligare ett krav i fråga om

behov av en definition av förädlade och oförädlade

trävaror med hänsyn till reglerna för

transportbidrag. Detta behov är nu tillgodosett

genom att NUTEK på regeringens uppdrag i januari

1999 har fastställt vad som är att betrakta som

vidareförädling. Förordning (1980:803) om

regionalpolitiskt transportbidrag ger NUTEK

möjligheter att närmare utfärda föreskrifter i

samband med stödet. De nya föreskrifterna kommer

enligt uppgift att omfatta frågorna om

vidareförädling. När de nya reglerna är godkända av

kommissionen krävs en ny förordning och nya

föreskrifter. NUTEK:s förhoppning är att de nya

reglerna kan börja tillämpas den 1 januari 2000.

Glesbygdsverket (A 6)

Propositionen

Anslaget disponeras av Glesbygdsverket. Det

övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst

genom påverkan på olika samhällssektorer verka för

goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter

för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med

tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i

skärgårdsområdena. Enligt regeringen kommer

Glesbygdsverkets roll inom ramen för genomförandet

av EG:s nya strukturfondsprogram att förändras.

Inga motioner har väckts på detta område.

Statens institut för regionalforskning (A 7)

Propositionen

Anslaget disponeras av Statens institut för

regionalforskning (SIR). Institutets övergripande

mål är att utveckla och samordna forskning om

regional utveckling och att se till att

forskningsresultaten, kunskaperna och erfarenheterna

därav sprids. Institutet skall senast den 1 oktober

1999 inkomma till regeringen med ett underlag till

fördjupad prövning. Regeringen avser att i dialog

med SIR ytterligare precisera institutets uppgifter

och verksamhetsmål.

Inga motioner har väckts på detta område.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

1995-1999 (A 8)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser

för utbetalningar från EG:s regionalfond.

Regionalfonden är en av EG:s fyra strukturfonder som

delfinansierar 23 strukturfondsprogram inom målen 2,

5b och 6 samt vissa av de s.k.

gemenskapsinitiativen. Utbetalning kan ske efter att

en beslutsgrupp fattat beslut och att upparbetade

kostnader i de enskilda projekten redovisats. Fram

till och med april 1999 har beslutsgrupperna för

målen 2, 5b och 6 samt för berörda

gemenskapsinitiativ genom beslut intecknat ca 89 %

av ramen för regionalfonden. Beslut om stöd till

enskilda projekt kan fattas t.o.m. den 31 december

1999. Prognosen är att 60 % av ramen skall vara

utbetald till årets slut. Inbetalningarna från EG-

kommissionen sker genom förskott med undantag för de

sista 20 procenten som betalas efter slutredovisning

av de olika programmen. Utbetalningar till projekten

kan ske till och med år 2001.

Inga motioner har väckts på detta område.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2000-2006 (A 9)

Propositionen

Anslaget, som är nytt, skall disponeras av

länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands län och

de länsstyrelser inom mål 2-området som kommer att

utses till förvaltningsmyndigheter efter det att

områdena har fastställts samt de myndigheter som

kommer att ha utbetalningsansvar för berörda

gemenskaps-initiativ. Regionalfonden delfinansierar

programmen inom mål 1 och 2 (inklusive områden som

får stöd under en övergångsperiod) samt

gemenskapsinitiativen Urban och Interreg i sin

helhet.

Inbetalningarna från EG-kommissionen kommer först

som förskott, omfattande 7 % av den totala

regionalfondsramen. Sverige måste därefter redovisa

faktiska utbetalningar till projekten för att

erhålla ytterligare strukturfondsmedel.

Regeringen anser att det är motiverat att införa

ett bemyndigande för det nya anslaget A 9 i syfte

att anpassa anslaget till ett långsiktigt

planerande.

Inga motioner har väckts på detta område.

Flygplatsbolag i Ljungbyhed (A 10)

Propositionen

Regeringen avser att disponera anslaget för

finansiering av delar av driften av ett

flygplatsbolag i Ljungbyhed. Regeringen har bedömt

behovet av statliga insatser till sex miljoner

kronor per år under åren 1998, 1999 och 2000.

Inga motioner har väckts på detta område.

Regionalpolitiska insatser (A 11)

Propositionen

Anslaget disponeras av länsstyrelserna, NUTEK och

regeringen. Anslaget som är nytt skall enligt

regeringens förslag täcka utgifter för beslut som

fattats om olika typer av regionalpolitiska

företagsstöd och projekt under budgetåren

1995/96-1999.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m. (A 12)

Propositionen

Anslaget skall enligt regeringens förslag täcka

utgifter för beslut som fattats om tillfälligt

småföretagsstöd och projektverksamhet under

budgetåren 1995/96-1997.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 1999/2000:N375 (m) och 1999/2000:Fi212

(fp) föreslås andra belopp än regeringsförslaget i

fråga om anslaget Allmänna regionalpolitiska

åtgärder (A 1). Yrkandena innebär samtidigt att

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förordar en

lägre ram för utgiftsområdet.

I motion 1999/2000:N375 (m) framförs som skäl för

totalt sett minskade resurser under anslaget till

allmänna regionalpolitiska åtgärder att stöden

snedvrider konkurrensen. Utskottet är liksom

tidigare medvetet om att en sådan risk kan föreligga

och anser därför att det är positivt att konkurrens-

aspekter vägs in i de flesta stödformer vid

bedömningen av hur stort stöd som bör lämnas. Vidare

innebär EG-kommissionens synsätt att de

snedvridningar av konkurrensen som är förbundna med

regionalpolitiska stöd kan försvaras om vissa

principer och regler följs. Stöden bör därför,

enligt kommissionen, användas sparsamt och förbli

koncentrerade till de minst gynnade områdena.

Utskottet instämmer i kommissionens synsätt. Alla

företagsstöd som inte är att betrakta som försumbart

stöd skall dessutom godkännas av EG-kommissionen,

som bevakar konkurrensaspekten.

När det gäller motion 1999/2000:Fi212 (fp) vill

utskottet påpeka att det nya bemyndigandesystemet

innebär att beslut som är fattade under flera år

före det aktuella året 2000 kan falla ut till

betalning år 2000. Därmed måste anslaget för år 2000

vara tillräckligt stort för att täcka dessa

utgifter. Inom Näringsdepartementet finns det i dag

inte någon säker prognos på hur stora utbetalningar

som kommer att krävas år 2000.

Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag

till ram för utgiftsområde 19. Utskottet utgår i det

följande från den fastställda ramen. Detta innebär

att utskottet inte ansluter sig till de förslag som

innebär att ramen för utgiftsområde 19 skall ändras.

Utskottet instämmer inte i vad som anförs i motion

1999/2000:N369 (c) i fråga om fördelningen av

regionalpolitiska medel mellan länen. Det bör även

fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att

fördela anslaget mellan länen och utfärda de

föreskrifter som behövs. Liksom hittills bör de

regionala problemens svårighetsgrad utgöra den

huvudsakliga fördelningsnyckeln med särskilt

beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder

inom strukturfondsprogrammen samt beräknat behov av

medel för ändamålet sysselsättningsbidrag.

Frågan om Ånges inplacering i transportbidragszon,

vilken har tagits upp i motion 1999/2000:N313 (s),

har, enligt vad utskottet inhämtat, ånyo tagits upp

till prövning inom Regeringskansliet i samband med

besök av kommunrepresentanter och företagare från

Ånge kommun i maj 1999. Några zonförändringar utöver

de tidigare beskrivna har emellertid inte varit

aktuella enligt Näringsdepartementet. Utskottet har

ingen annan uppfattning i denna fråga.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2000

inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling. Likaså tillstyrks de övriga här aktuella

förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga i detta sammanhang

behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bedömning av regeringens

resultatredovisning

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (m, kd, fp) -

motiv.

2. beträffande myndighetsorganisationen på

det regionalpolitiska området

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N221 och

1999/2000:

N321,

res. 2 (fp)

3. beträffande småföretagsstödet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N387 yrkande 17,

4. beträffande utökat stöd till jord- och

skogsbruk m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 8,

1999/2000:N214 yrkande 2 och 1999/2000:N277

yrkande 8,

res. 3 (kd, c)

5. beträffande ändring i lagen om

nedsättning av socialavgifter

att riksdagen antar det i proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter, dock med ändring dels att även 7

§ ändras och att det införs en ny paragraf, 3 a

§, samt att 1 och 3 §§ och

ikraftträdandebestämmelserna erhåller ny

lydelse, allt enligt Utskottets förslag i bilaga

3, dels att hänvisningen till "3 §" i 4 § ändras

till "3 a §", dels att ingressen i lagförslaget

ändras på sätt som föranleds härav,

6. beträffande EG:s strukturfonder

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 moment 2 och med avslag på

motionerna 1999/2000:T317 yrkande 1,

1999/2000:N209, 1999/2000:N213 yrkande 8,

1999/2000:N255, 1999/2000:N267 yrkande 1,

1999/2000:N278 yrkandena 1 och 5(9,

1999/2000:N340 yrkande 7, 1999/2000:N358 och

1999/2000:N387 yrkande 2 godkänner regeringens

förslag om ändrade principer för

verksamhetsansvar och utbetalningar avseende

EG:s strukturfonder för programperioden

2000(2006,

res. 4 (m, kd, c, fp)

7. beträffande beslutanderätten och

principerna för nationella stöd-områden

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 moment 3 och med avslag på

motionerna 1999/2000:N213 yrkande 7,

1999/2000:N277 yrkande 6, 1999/2000:N278 yrkande

10 och 1999/2000:N344 yrkandena 1 och 2

godkänner regeringens förslag om nationella

stödområden för företagsstöd,

res. 5 (m, kd, c, fp)

8. beträffande ändrad stödområdesindelning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N251,

1999/2000:N278 yrkande 11, 1999/2000:N307,

1999/2000:N344 yrkandena 3 och 4,

1999/2000:N370, 1999/2000:N376 och

1999/2000:N377,

res. 6 (c)

9. beträffande regionalt

utvecklingsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 moment 4 och med avslag på

motion 1999/2000:N378 godkänner regeringens

förslag om regionalt utvecklingsbidrag,

10. beträffande sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 moment 5 godkänner regeringens

förslag om sysselsättningsbidrag,

11. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 momenten 6-9 och med avslag på

motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 20 i denna

del, 1999/2000:N313, 1999/2000:N369 och

1999/2000:N375 yrkande 1

a) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget A 1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska

förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,

innebär utgifter på högst 1 688 000 000 kr under

åren 2001-2008,

b) godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget A 1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder,

c) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget A 9 Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på

högst 3 200 000 000 kr under åren 2000-2008,

d) för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt regeringens förslag i bilaga

1.

Stockholm den 2 december 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro

Andersson Öhrn (s), Lennart Beijer (v), Göran

Hägglund (kd), Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren

(s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s),

Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell

(m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva

Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Karl Gustav

Abramsson (s) och Harald Bergström (kd).

* Har ej deltagit i beslutet under moment 11.

Reservationer

1. Bedömning av regeringens

resultatredovisning (mom. 1, motiveringen)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell (m), Eva

Flyborg (fp) och Harald Bergström (kd) anser att

utskottets bedömning i avsnittet om bedömning av

regeringens resultatredovisning bort ha följande

lydelse:

Den resultatinformation som lämnas i årets och

föregående års budgetproposition är mer omfattande

än dessförinnan.

Mot bakgrund av de i propositionen angivna målen är

det emellertid svårt att utvärdera den förda

regionalpolitiken. Hur verksamheten inom

utgiftsområde 19 har underlättat för näringslivet i

regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas

så att den bidrar till att skapa förutsättningar för

uthållig ekonomisk tillväxt i stödföretagen, till

rättvisa och valfrihet är inte möjligt att utläsa ur

föreliggande budgetproposition. De mått som

huvudsakligen används i regeringens

resultatredovisning, nämligen beräknad

sysselsättnings-ökning och genomsnittlig subvention

per arbetstillfälle, kan inte anses vara tillfyllest

med nuvarande målbeskrivning.

Utskottet vill framhålla att näringspolitikens

uppgift är att skapa förutsättningar för ett väl

fungerande näringsliv. Erfarenheterna av dagens s.k.

lilla regionalpolitik visar att politiska insatser

endast i begränsad omfattning kan utjämna

levnadsvillkoren mellan olika regioner. I stället

för en traditionell lokaliserings- och

planeringspolitik behövs en politik som mobiliserar

och uppmuntrar människor att ta egna initiativ och

ta ansvar för både sig själva och sin bygd. Varje

region och varje bygd har sin styrka och sina

möjligheter som bäst kan tas till vara genom lokala

initiativ.

En framsynt regionalpolitik måste ta sin

utgångspunkt i en genuin förståelse av företagandets

villkor.

Ett mer dynamiskt företagande och fler riktiga

arbeten kräver insatser i huvudsak på andra områden

än det regionalpolitiska området, nämligen i första

hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden, Sveriges

engagemang i EU, energiförsörjningen och

kunskapsutvecklingen. På samtliga dessa områden

saknar regeringen alternativ som har förutsättningar

att fungera, såväl nationellt som på det regionala

planet.

Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar

som gör att s.k. mikroföretag, ofta med kvinnor som

drivande kraft, och små företag stimuleras att växa

liksom att nya företag startas. En öppning för

konkurrens inom den offentliga sektorn skulle i

många fall gynna kvinnors företagande.

2. Myndighetsorganisationen på det

regionalpolitiska området (mom. 2)

Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

myndighetsorganisationen på det regionalpolitiska

området bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av stor vikt att

myndighetsorganisationen på det regionalpolitiska

området fungerar effektivt. Det kan inte uteslutas

att organisatoriska förändringar skulle kunna

effektivisera verksamheten.

Likaväl som det finns en pressombudsman och en

jämställdhetsombudsman, som övervakar rättigheterna

på sina respektive områden, kan det finnas anledning

att inrätta en glesbygdsombudsman. Såväl enskilda

som företag, vilka anser att statens skyldigheter

inte följs vad beträffar olika glesbygdsfrågor, bör

ha möjligheter att anmäla missförhållanden.

Utskottet anser därför att den regionalpolitiska

utredningen bör ges tilläggsdirektiv angående

utredning av en sådan funktion. Möjligheten att

anknyta en glesbygdsombudsman till Glesbygdsverket

bör därvid undersökas.

Med det sagda tillgodoses i allt väsentligt motion

1999/2000:N221 (fp). Motion 1999/2000:N321 (s)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande myndighetsorganisationen på

det regionalpolitiska området

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N221 och med

avslag på motion 1999/2000:N321 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Utökat stöd till jord- och skogsbruk

m.m. (mom. 4)

Göran Hägglund (kd), Åke Sandström (c) och Harald

Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

utökat stöd till jord- och skogsbruk m.m. bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning var riksdagens

tidigare beslut om att höja de sociala avgifterna

för näringsgrenarna jord- och skogsbruk,

trädgårdsskötsel, jakt och fiske och annan personlig

service i Norrlands inland ett oklokt beslut, som

bör rivas upp. I likhet med vad som framförs i

motionerna 1999/2000:Sk324 (c), 1999/2000:N214 (c)

och 1999/2000:N277 (kd) bör de nämnda

näringsgrenarna även fortsättningsvis omfattas av

regelverket om nedsättning av socialavgifter.

Regeringen bör snarast gentemot EG-kommissionen

verka för att en nedsättning av socialavgifter för

berörda verksamheter i de aktuella områdena tillåts

och därefter återkomma till riksdagen med förslag på

denna punkt. Med det sagda tillstyrker utskottet de

nämnda motionerna i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande utökat stöd till jord- och

skogsbruk m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 8, 1999/2000:N214 yrkande 2 och

1999/2000:N277 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. EG:s strukturfonder (mom. 6)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell (m), Åke

Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström

(kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

EG:s strukturfonder bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det positivt om

frågan beträffande EG-kommissionens godkännande av

avgränsningen av mål 2-området kan lösas snarast

möjligt. Förvisso innebär förhandlingsarbetet och

resultatet nya insikter om vad som krävs av Sverige

som medlemsland. Utskottet ställer sig emellertid

kritiskt till den svenska hanteringen av

förhandlingsprocessen, vilken inte givit goda

resultat trots långvariga förhandlingar. Det är

också utskottets uppfattning att den för

medlemsstaterna gemensamma statistiken bör påskyndas

så att även den senaste regionala utvecklingen kan

utgöra underlag för kommissionens ställningstagande

om målområden.

Det är utskottets bestämda övertygelse att

byråkratin runt strukturfonderna överlag måste

minskas. Genom medlemskapet i EU tillförs

regionalpolitiken ytterligare medel. Detta

resurstillskott bör utnyttjas på ett effektivt och

ändamålsenligt sätt. Bland annat kan dessa medel

leda till att nya samarbetsmönster utvecklas.

Byråkratiska arbetsformer och krångliga regler i

strukturfondsarbetet måste ses över och ändras.

Vidare vill utskottet betona vikten av näringslivets

deltagande i strukturfondsarbetet. Aktiva företagare

och personer med företagarerfarenhet bör engageras i

arbetet. För att strukturfonderna skall uppnå sitt

syfte måste strukturfonderna på ett bättre sätt än i

dag utgå från småföretagens förutsättningar och

villkor. Exempelvis bör information om

strukturfonderna vara anpassad till småföretagens

verklighet. I dessa frågor delar utskottet de

uppfattningar som framförs i motionerna

1999/2000:N213 (fp), 1999/2000:N267 (kd, m, c, fp),

1999/2000:N278 (c) och 1999/2000:N340 (m).

När det gäller frågan om förskott på EG:s

strukturfondsmedel anser utskottet att de svenska

reglerna bör ändras. Särskilt med hänvisning till de

små projektägarna är det önskvärt att en viss andel

av det godkända beloppet kan betalas ut som

förskott. Metoden att betala ut strukturfondsmedel

vid flera tillfällen under projektets gång är också

en metod, som kan tillämpas. Utskottet instämmer

därmed i den uppfattning som kommer till uttryck i

motionerna 1999/2000:N209 (c), 1999/2000:N213 (fp),

1999/2000:N255 (c) och 1999/2000:N278 (c).

Utan att gå in på samtliga de spörsmål som tas upp

i motionerna kan utskottet sammanfattningsvis

konstatera att Sverige måste bli effektivare i sitt

strukturfondsarbete, vilket bör ges regeringen till

känna. Genom regeringens förnyade förslag till

kommissionen tillgodoses i någon utsträckning

önskemålet i motion 1999/2000:N278 (c) om att

utfasningsområden bör ingå i regeringens förslag

till mål 2-område.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrks

motionerna 1999/2000:N209 (c), 1999/2000:N213 (fp),

1999/2000:N255 (c), 1999/2000:N267 (kd, m, c, fp),

1999/2000:N278 (c) och 1999/2000:N340 (m) i aktuella

delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Utskottet

förordar vidare att riksdagen godkänner regeringens

förslag om ändrade principer för verksamhetsansvar

och utbetalningar avseende EG:s strukturfonder för

programperioden 2000-2006.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande EG:s strukturfonder

att riksdagen med bifall proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 19 moment 2, med anledning av

motionerna 1999/2000:N209, 1999/2000:N213

yrkande 8, 1999/2000:N255, 1999/2000:N267

yrkande 1, 1999/2000:N278 yrkandena 7 och 9 och

1999/2000:N340 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1999/2000:T317 yrkande 1,

1999/2000:N278 yrkandena 1, 5, 6 och 8,

1999/2000:N358 och 1999/2000:N387 yrkande 2

dels godkänner regeringens förslag om ändrade

principer för verksamhetsansvar och

utbetalningar avseende EG:s strukturfonder för

programperioden 2000-2006,

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

5. Beslutanderätten och principerna för nationella

stödområden (mom. 7)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell (m), Åke

Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström

(kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

beslutanderätten och principerna för nationella

stödområden bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen avslå

regeringens förslag att det fortsättningsvis skall

vara en uppgift för regeringen att närmare bestämma

vilka områden som skall ingå i de nationella

stödområdena. Även framgent bör sålunda riksdagen

besluta om vilka områden som skall ingå i

stödområdena A och B. Liksom tidigare är denna fråga

av en sådan vikt att det inte är rimligt att

riksdagen lämnar ifrån sig beslutsrätten till

regeringen. Avgöranden i en så betydelsefull fråga

bör inte enbart ske efter förhandlingar mellan

regeringen och EG-kommissionen. Riksdagen beslutade

våren 1982 (prop. 1981/82:113, bet. AU 1981/82:23)

om ett system med tillfälliga stöd-områden, vilka

utses av regeringen. Även fortsättningsvis bör det

vara riksdagen som beslutar om förekomsten av och

principerna för ett system med placering i

tillfälligt stödområde.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker

utskottet regeringens förslag i fråga om nationella

stödområden. I sammanhanget upptagna

motionsyrkanden, dvs. motionerna 1999/2000:N213

(fp), 1999/2000:N277 (kd), 1999/2000:N278 (c) och

1999/2000:N344 (c) i aktuella delar, kan i stort

sett anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande beslutanderätten och

principerna för nationella stöd-områden

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:N213

yrkande 7, 1999/2000:N277 yrkande 6,

1999/2000:N278 yrkande 10 och 1999/2000:N344

yrkandena 1 och 2 och med avslag på proposition

1999/2000:1 utgiftsområde 19 moment 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

6. Ändrad stödområdesindelning (mom. 8)

Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

ändrad stödområdesindelning bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning utgör

stödområdesindelningen en helhet, baserad på en

sammanvägning av ett antal kriterier.

Gränsdragningsproblematiken finns förvisso

närvarande men utskottet instämmer i stort med

regeringens bedömningsmetoder. På en punkt gör

utskottet emellertid en annan bedömning än

regeringen. Om riksdagen beslutat att det

fortsättningsvis är regeringen som fastställer

stödområdena, bör regeringen se över indelningen så

att de kommuner som tidigare ingått i de tillfälliga

stödområdena placeras i de nationella stödområdena.

Regeringen bör samtidigt lyfta ut de andra kommuner

som är minst utsatta.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion

1999/2000:N278 (c) i aktuell del. Övriga behandlade

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande ändrad stödområdesindelning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N278 yrkande

11 och med avslag på motionerna 1999/2000:N251,

1999/2000:N307, 1999/2000:N344 yrkandena 3 och

4, 1999/2000:N370, 1999/2000:

N376 och 1999/2000:N377 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 11)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson, och Ola

Sundell, (alla m) anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2000.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Fler och fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden och den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter

som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom riksdagsbeslutet den

18 november om ramar för de olika utgiftsområdena

valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning

inom utgiftsområde 19.

För budgetåret 2000 förordar vi i vår

kommittémotion 1999/2000:N375 (m) att anslaget A 1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 250

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi

anser att företagsstöd och andra bidrag i form av

regionala utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag

m.m. bör trappas ned och ersättas med andra

åtgärder. De nuvarande statliga företagsstöden är

skadliga, eftersom de snedvrider konkurrensen.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 11)

Eva Flyborg (fp) anför:

Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 2000,

vilket var 500 miljoner kronor lägre än

regeringsförslaget, har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.

Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende

moment 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde 19 för

budgetåret 2000.

I partimotion 1999/2000:Fi212 (fp) redovisas

Folkpartiets syn på de regionalpolitiska anslagen.

Folkpartiet är en stark anhängare av en politik för

ökad regional balans men är kritiskt till

utformningen av den lilla regionalpolitiken. Det

finns underlag som visar att företag som fått

regionalpolitiskt stöd på längre sikt klarar sig

sämre än företag som inte fått stöd. Mot denna

bakgrund förordas en neddragning av anslaget med 500

miljoner kronor. Kvarvarande resurser täcker behoven

i de mest utsatta kommunerna.

Regionalpolitiken måste utformas så att olika

bygders och regioners unika förutsättningar skapar

goda levnadsvillkor, innebärande riktiga arbeten,

ett bra boende och god social service för alla.

Från Folkpartiets sida vill vi att

regionalpolitiken förändras till en

mobiliseringspolitik, där regionalpolitikens mål

uppnås genom satsningar på den enskilda människans

kreativitet och hennes förmåga till skapande av

arbetstillfällen, bl.a. entreprenörer.

En regions unika möjligheter kan endast tas till

vara genom lokala och regionala initiativ. Men

regionalpolitiken kan på olika sätt stödja,

underlätta och stimulera utveckling. Denna ambition

innebär att en lång rad områden som inte i snäv

mening behöver kallas regionalpolitik blir allt

viktigare. Bra infrastruktur, t.ex. kommunikationer

och IT, kan locka riskvilligt kapital till en

investering. Utbildning och forskning, liksom ett

vitalt kulturutbud, blir också viktiga delar.

Förslag som syftar till att skapa ett gott

näringslivsklimat, såsom skattelättnader, reformerad

arbetsrätt och en politik som förenklar och

stimulerar nyföretagande, lyser nästan helt med sin

frånvaro i regeringens budgetproposition.

Folkpartiet anser att politiken snarast bör läggas

om i en riktning som syftar till att skapa fler jobb

genom företagande. Också utformningen av det

kommunala skattesystemet är av betydelse.

Den regionala balansen är starkt beroende av låga

räntenivåer och ett investeringsvänligt klimat.

Regionalpolitiska stödformer blir verkningslösa om

inte de grundläggande ekonomiska förutsättningarna

för tillväxt kan skapas.

Vår svenska landsbygd och glesbygd befinner sig

just nu i ett mycket kritiskt skede. Flyttlassen

rullar fortare än någonsin mot de större städerna

och det är endast ett fåtal län i Sverige som kan

uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Det faller

ett tungt ansvar på regeringen för den misslyckade

regionalpolitiken.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000

inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelni

och (fp) har

avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1 och 2).

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringens

typ förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Allmänna regionalpolitiska (ram.) 1 303 850 -250 000

åtgärder

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Landsbygdslån (ram.) 30 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Täckande av förluster på grund (ram.) 1 000

av kreditgaran-

tier inom regionalpolitiken

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Ersättning för nedsättning av (ram.) 313 734

socialavgifter

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Transportbidrag (ram.) 345 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Glesbygdsverket (ram.) 24 781

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Statens institut för (ram.) 8 068

regionalforskning

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Europeiska regionala (ram.) 612 000

utvecklingsfonden perioden

1995-1999

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Europeiska regionala (ram.) 360 000

utvecklingsfonden perioden

2000-2006

-------------------------------------------------------------------------------

A 10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed (res.) 6 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 11 Regionalpolitiska insatser (res.) 300 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 12 Medel för tillfälligt (res.) 6 000

småföretagsstöd m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 3 310 433 -250 000 (0 (0

000

-------------------------------------------------------------------------------

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter

Av utskottet föreslagen ändring i

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter

----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

----------------------------------------------------

1 §[1]

I denna lag ges föreskrifter om stöd till

näringslivet m.m. genom nedsättning av

socialavgifter enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter.

----------------------------------------------------

Stödet ges i stödområde Stödet lämnas i

A, med undantag av stödområde A, med

Östersunds kommun, undantag av Östersunds,

förutom Näs och Häggenås Frösö, Sunne, Lockne,

församlingar, och med Marieby, Brunflo, Kyrkå

undantag av Aspås, Ås och och Lits församlingar i

Rödöns församlingar i Östersunds kommun och

Krokoms kommun, i den Aspås, Ås och Rödöns

omfattning som framgår av församlingar i Krokoms

6-8 §§. kommun i den omfattning

som framgår av 6-8 §§.

Regeringen meddelar

närmare föreskrifter om Regeringen meddelar

stödområden. närmare föreskrifter om

stödområden.

----------------------------------------------------

3 §[2]

----------------------------------------------------

Lagen tillämpas på Lagen tillämpas på

socialavgifter som är socialavgifter som är

hänförliga till arbete hänförliga till arbete

inom sådan verksamhet som inom sådan verksamhet

är stödberättigad enligt som är stödberättigad

6 §. enligt 6 §.

En arbetsgivare eller en Verksamhet är inte

försäkrad vars verksamhet stödberättigad om

huvudsakligen hänför sig transportbidrag lämnats

till stödberättigad för den aktuella

verksamhet, skall perioden.

beviljas nedsättning av

avgifter för hela sin

verksamhet om övriga

förutsättningar för detta

är uppfyllda. Om

verksamheten bara i

mindre omfattning hänför

sig till sådan

verksamhet, får

nedsättning beviljas

endast om

1. arbetsgivaren eller

den försäkrade påverkas

på grund av lagens

bestämmelser i mer

betydande grad av

konkurrens, och

2. den del av

verksamheten som

berättigar till

nedsättning kan avgränsas

från den övriga.

I fall som avses i andra

stycket andra meningen

får nedsättning beviljas

endast efter särskild

prövning av regeringen

eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Nedsättning får beviljas

bara för den del av

avgifterna som hänför sig

till den

nedsättningsberättigade

verksamheten.

----------------------------------------------------

3 a §

----------------------------------------------------

En arbetsgivare eller

en försäkrad vars

verksamhet huvudsakligen

hänför sig till

stödberättigad

verksamhet, skall

beviljas nedsättning av

avgifter för hela sin

verksamhet om övriga

förutsättningar för

detta är uppfyllda.

Om verksamheten bara i

mindre omfattning hänför

sig till sådan

verksamhet, får

nedsättning beviljas

endast om

1. arbetsgivaren eller

den försäkrade påverkas

på grund av lagens

bestämmelser i mer

betydande grad av

konkurrens, och

2. den del av

verksamheten som

berättigar till

nedsättning kan

avgränsas från den

övriga.

I fall som avses i

andra stycket får

nedsättning beviljas

endast efter särskild

prövning av regeringen

eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Nedsättning får beviljas

bara för den del av

avgifterna som hänför

sig till den

nedsättningsberättigade

verksamheten.

----------------------------------------------------

7 §[3]

----------------------------------------------------

Inom stödområdet får nedsättningen även avse sådana

avgifter som är hänförliga till arbete inom ett

företag och avser företagsledning, ekonomi- och

löneadministration, bokföring, automatisk

databehandling, registreringsverksamhet,

telefonförsäljning samt ordermottagning.

-----------------------------------------

Nedsättningen får

dock inte avse

verksamhet inom

kol- och

stålindustri,

varvsindustri,

syntetfiberindustri,

motorfordonsindustri

som omfattas av

Europeiska

kommissionens

statsstödsregler

för respektive

sektor, fiskeri-

och

jordbruksverksamhet

som avser produkter

i bilaga 1 till

Fördraget om

upprättandet av

Europeiska

gemenskapen samt

transportverksamhet.

-----------------------------------------

----------

----------

1. Denna lag

träder i kraft den 1. Denna lag

1 januari 2000. träder i kraft den

dag som regeringen

bestämmer. De nya

bestämmelserna

2. Äldre skall dock

bestämmelser gäller tillämpas för tid

fortfarande i fråga från och med den 1

om avgifter som januari 2000.

avser tid före

ikraftträdandet. 2. Bestämmelserna

i deras äldre

lydelse upphör att

gälla vid utgången

av år 1999.

-----------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1996:959.

[2]: Senaste lydelse 1995:894.

[3]: Senaste lydelse 1994:548.