Bet. 1999/2000:NU3

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU03

Utgiftsområde 21 Energi

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

NU3

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,

dels 17 motioner från allmänna motionstiden.

Utskottet har inhämtat Lagrådets yttrande över det i

propositionen framlagda förslaget till lag om

tillfällig avgift för stöd till småskalig

elproduktion. Lagrådets yttrande återges i bilaga 3.

En skrivelse i ärendet har inkommit från Sveriges

Elleverantörer.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen - totalt ca 1,4 miljarder kronor - för

budgetåret 2000 inom utgiftsområde 21 Energi.

Likaså tillstyrks övriga här aktuella förslag

till riksdagsbeslut som regeringen framlägger

under detta utgiftsområde. Företrädarna i

utskottet för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet och Kristdemokraterna deltar inte i

beslutet om anslag. De erinrar i särskilda

yttranden om de budgetförslag som framlagts av

respektive parti. I förhållande till regeringens

förslag för utgiftsområdet ville Moderata

samlingspartiet minska utgiftsramen med 322

miljoner kronor, Kristdemokraterna med 205

miljoner kronor och Folkpartiet med 525 miljoner

kronor. Centerpartiet ville höja utgiftsramen med

100 miljoner kronor.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att beslutet

om avveckling av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck

skall upphävas. Enligt utskottets uppfattning är de

motiv som låg till grund för riksdagens beslut om

avställning av kärnkraftverket i Barsebäck alltjämt

giltiga.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens begäran om

bemyndigande att även under år 2000 kunna överskrida

det tidigare uppförda anslaget för ersättning i

samband med avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket. I en reservation (m, kd, fp)

framhålls att det inte finns några omständigheter

som omöjliggör för riksdagen att snabbt behandla ett

förslag från regeringen om ett anslagsöverskridande

och att det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder

sig beslutanderätten på det angivna sättet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

att ett nytt anslag inrättas för att täcka

kostnaderna för skydd till småskalig

elproduktion. Ersättningsnivån för småskalig

elproduktion upprätthålls genom ett särskilt stöd

som skall finansieras genom en avgift på 0,2 öre

per kWh under år 2000. Avgiftsuttaget regleras i

en ny lag om tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag

om investerings- och finansieringsplan m.m. för

Svenska kraftnät.

Propositionen

I proposition 1999/2000:1 föreslås under

utgiftsområde 21 Energi

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om tillfällig avgift för stöd till småskalig

elproduktion,

2. att riksdagen godkänner regeringens förslag till

förändrad inriktning av verksamheten inom ramen för

bidrag till minskad elanvändning (avsnitt 5.3),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B1 Bidrag för att

minska elanvändning, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300

miljoner kronor under åren 2001 och 2002 (avsnitt

5.3),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B 2 Bidrag till

investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 533

miljoner kronor under åren 2001 och 2002 (avsnitt

5.3),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B 3 Åtgärder för

effektivare energianvändning, besluta om åtgärder

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 25 miljoner kronor under åren 2001 och 2002

(avsnitt 5.3),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B 4 Energiforskning,

besluta om stöd till forskning och utveckling inom

energiområdet som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 1 200 miljoner kronor

under åren 2001-2005 (avsnitt 5.3),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B 5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i

företag och branscher som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 520 miljoner

kronor under åren 2001-2004 (avsnitt 5.3),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B 6 Introduktion av ny

energiteknik, besluta om stöd till introduktion av

ny energiteknik som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 920 miljoner kronor under

åren 2001-2004 (avsnitt 5.3),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ram-anslaget B 7 Energipolitiskt

motiverade internationella klimatinsatser, besluta

om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 45 miljoner kronor under åren

2000-2004 (avsnitt 5.3),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

budgetåret 2000 enligt 6 § andra stycket lagen

(1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under

budgetåret 1998 uppförda ramanslaget B11 Ersättning

för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, får

överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner

inväntas,

11. att riksdagen som inriktning godkänner

investerings- och finansieringsplanen för

Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden

2000-2002 enligt vad som anförts i avsnittet 4

Effektiva energimarknader, underavsnittet

Investerings- och finansieringsplan samt

beredskapsåtgärder,

12. att riksdagen godkänner omfattning och

inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts

beredskapsåtgärder enligt vad som anförts i

avsnittet 4 Effektiva energimarknader,

underavsnittet Investerings- och finansieringsplan

samt beredskapsåtgärder,

13. att riksdagen ger regeringen finansiella

befogenheter rörande Affärsverket svenska kraftnät i

enlighet med vad som anförts i avsnittet 4 Effektiva

energimarknader, underavsnittet Finansiella

befogenheter,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån och placera

likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret samt

att i övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät

finansiella befogenheter i enlighet med vad som

anförts i avsnitt 4 Effektiva energimarknader,

underavsnittet Finansiella befogenheter,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela

närmare föreskrifter om stöd till småskalig

elproduktion samt godkänner omfattning, inriktning

och finansiering av stödet enligt vad som anförts i

avsnitt 6 Övrig statlig verksamhet,

16. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt

uppställning i bilaga 1.

Lagförslaget återges i bilaga 2.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000

anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi

enligt uppställning i motionen.

1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förordning 1998:22

om statliga bidrag till vissa investeringar inom

energiområdet,

7. att riksdagen hos regeringen begär en

miljökonsekvensbeskrivning för avvecklingen av

Barsebäck.

1999/2000:N217 av Ewa Thalén Finné (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Barsebäcksverkets

reaktorers stängning.

1999/2000:N225 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bevara

Barsebäcksverket.

1999/2000:N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen upphäver regeringens

avvecklingsbeslut för att möjliggöra fortsatt drift

vid kärnkraftverket i Barsebäck,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

omställningsprogrammet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om energiforskningens

betydelse,

29. att riksdagen beslutar att upphäva

avvecklingslagen.

1999/2000:N231 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utveckling

av teknik för att få fram skogsbränslen bör ingå som

en del i utvecklingen av ny energiteknik.

1999/2000:N245 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om

stängning av Barsebäcksverket.

1999/2000:N272 av Karin Falkmer och Tomas Högström

(m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om

stängningen av Barsebäck.

1999/2000:N284 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hur investeringar i

syfte att spara energi bör stimuleras.

1999/2000:N306 av Lilian Virgin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etanolproduktion.

1999/2000:N316 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om etablering av

en pilotanläggning i Örnsköldsvik för produktion av

etanol baserad på skogsråvara samt utarbetande av en

långsiktig strategi för utveckling av bioalkoholer.

1999/2000:N356 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att återkalla anslaget B

11 Ersättning för avveckling av en reaktor i

Barsebäck,

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag

om bemyndigande att under budgetåret 2000 besluta

att ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en

reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett

nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas, återkallar

bemyndigandet att träffa och genomföra för staten

bindande avtal med Sydkraft AB och eventuella andra

parter i samband med en överenskommelse om

ersättning i form av pengar eller egendom som staten

direkt eller indirekt förfogar över.

1999/2000:N362 av Gunilla Wahlén (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förslag till

lagstiftning om inblandning av biobränsle i bensin,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

Örnsköldsviksanläggningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en landstäckande

infrastruktur för tankställen för etanolblandad

bensin.

1999/2000:N364 av Lennart Värmby (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utvärdera tekniken med

termiska solfångare.

1999/2000:N372 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen med ändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt i

motionen redovisad uppställning.

1999/2000:N375 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen beslutar att under A 1 inom

utgiftsområde 21 Energi anvisa ett anslag om 75 000

000 kr enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under B 1 inom

utgiftsområde 21 Energi anvisa ett anslag om 0 kr

enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under B 2 inom

utgiftsområde 21 Energi anvisa 0 kr enligt vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslag B 3 inom

utgiftsområde 21 Energi anvisa 12 000 000 kr enligt

vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under anslag B 4 inom

utgiftsområde 21 Energi anvisa 371 758 000 kr enligt

vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga

regeringen att överskrida ramanslaget B 11 inom

utgiftsområde 21 Energi enligt vad som anförts i

motionen.

1999/2000:N383 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen beslutar avskaffa anslag B 11

utgiftsområde 21 Ersättning för avveckling av en

reaktor i Barsebäck,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

bemyndiga regeringen att överskrida anslag B 11

utgiftsområde 21 Ersättning för avveckling av en

reaktor i Barsebäck,

4. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om att

bemyndiga regeringen att träffa och genomföra för

staten bindande avtal med Sydkraft AB och med

eventuella andra parter när det gäller avvecklingen

av Barsebäcksreaktorn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inhemska förnybara

energikällor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om energiforskning och

energiteknisk utveckling,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

energisparåtgärder och tilläggsisolering,

12. att riksdagen för budgetåret

2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 21 Energi enligt

redovisad uppställning i motionen.

Utskottet

Inledning

Utgiftsområdet 21 Energi omfattar frågor avseende

tillförsel, distribution och användning av energi.

Det inkluderar vidare det program för omställning

och utveckling av energisystemet vars utformning

godkänts av riksdagen i juni 1997 (prop. 1996/97:84,

bet. 1996/97:NU12).

Finansutskottet har tillstyrkt regeringens förslag

till ramar för de olika utgiftsområdena (prop.

1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1). För utgiftsområde

21 Energi innebär det att utgiftsramen för år 2000

är fastställd till ca 1 446 miljoner kronor. I

Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:N375

föreslås en minskad utgiftsram med 322 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag, medan

Kristdemokraterna i motion 1999/2000:N383 förordar

en minskad ram med 205 miljoner kronor. I

Centerpartiets motion 1999/2000:N372 föreslås en

ökad utgiftsram med 100 miljoner kronor. I

Folkpartiets partimotion 1999/2000:Fi212 föreslås en

minskad utgiftsram med 525 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Riksdagen fattade i november 1999 beslut om

utgiftsramarna på basis av finansutskottets

betänkande.

Bedömning av regeringens

resultatredovisning

Bakgrund

Riksdagen beslutade i juni 1997 (prop. 1996/97:84,

bet. 1996/97:NU12) om ett nytt energipolitiskt

program för att åstadkomma en omställning av

energisystemet. I näringsutskottets betänkande med

anledning av beslutet underströks vikten av att

programmet blir föremål för en kontinuerlig och

ingående uppföljning, där uppnådda resultat ställs

mot de anvisade resurserna och uppställda mål för

åtgärderna. Utskottet har därefter betonat

betydelsen av adekvat uppföljningsinformation om det

nya omställningsprogrammet i betänkanden med

anledning av regeringens budgetförslag för åren 1998

(bet. 1997/98:NU2) och 1999 (bet. 1998/99:NU3).

I budgetpropositionen för år 2000 (prop.

1999/2000:1) påpekas att dåvarande Närings- och

handelsdepartementet i juni 1998 tillsatte en

arbetsgrupp för att lämna förslag till en plan för

uppföljning och utvärdering av 1997 års

energipolitiska program. Arbetsgruppen har bestått

av representanter från olika departement samt från

Statens energimyndighet, Ekonomistyrningsverket och

Statskontoret. I uppdraget har bland annat ingått

att granska och lämna eventuella förslag på

förändringar av de nu gällande verksamhetsmålen för

programmet, lämna förslag om nyckeltal, indikatorer

eller resultatmått och att kartlägga möjliga

indirekta effekter av åtgärderna. Uppdraget

redovisades i januari 1999.

Arbetsgruppens förslag utgår bland annat från de

beslutssituationer som resultaten skall användas i.

De beslutssituationer som särskilt har

uppmärksammats gäller bland annat den årliga

resultatredovisningen, bedömningar av om villkoren

för avställning av den andra reaktorn i Barsebäck är

uppfyllda, hur framtida avställning av

kärnkraftsreaktorer skall genomföras samt

utvärderingar i efterhand av det energipolitiska

programmet.

Arbetsgruppen föreslår att ansvaret för

uppföljningarna skall ligga på den myndighet som

ansvarar för åtgärden, medan utvärderingar skall

utföras av externa utvärderare utanför myndigheten.

Inom ramen för de kortsiktiga åtgärderna föreslås

att uppföljningen bland annat skall spegla resultat

och förändringar sedan åtgärden sattes in, med hjälp

av olika nyckeltal. Dessutom krävs en

måluppfyllelseanalys, en analys av vilka externa

faktorer som har påverkat resultaten samt en analys

av kostnadseffektiviteten i förhållande till de

gjorda insatserna.

När det gäller omställningsprogrammets långsiktiga

åtgärder föreslår arbetsgruppen att

resultatredovisningen utgår från kvalitet, relevans

och teknik-områdenas kommersiella mognad.

Arbetsgruppen föreslår bland annat att en ny typ av

resultatredovisning införs för de långsiktiga

åtgärderna. Förslaget innebär att redovisningen

orienteras mot utveckling och introduktion av

specifika tekniker. För flertalet teknikområden

bedöms hur långt teknikutvecklingen kommit utifrån

den kommersiella mognaden. Bedömningarna görs med

avseende på hur situationen är i dag, om 10

respektive 20 år. Den föreslagna redovisningen

kräver vissa utvecklingsinsatser, som bedöms kunna

starta under år 1999.

Arbetsgruppen lämnar också förslag på

resultatredovisning för energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser, men förslaget är än

så länge preliminärt.

Regeringens resultatredovisning

För att kartlägga hittillsvarande effekter av

åtgärderna i 1997 års energipolitiska program har

regeringen anlitat en extern konsult, COWI

Rådgivende Ingeniörer AS, Danmark. Arbetet har

redovisats i rapporten Utvärdering av det första

verksamhetsåret inom 1997 års energipolitiska

program. Nedanstående information från regeringens

resultatredovisning baseras på denna rapport, samt

på uppgifter från Energimyndigheten och Boverket.

Det bör dock påpekas att långtgående slutsatser för

måluppfyllelsen ännu inte kan dras eftersom

programmet verkat under en kort tid.

Åtgärder på kort sikt inom ramen för 1997 års

energipolitiska program omfattar bidrag för att

minska elanvändning, bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara energikällor samt

åtgärder för effektivare energianvändning. Till

grund för 1997 års energipolitiska beslut låg att

det kortsiktiga programmet skulle bidra till att

kompensera bortfallet av elproduktion till följd av

stängningen av Barsebäck 1.

Enligt utvärderingen förväntas verksamheten under

år 1998 sammantaget resultera i minskad elanvändning

respektive ökad eltillförsel motsvarande 0,9 TWh per

år. Detta motsvarar en förväntad måluppfyllelse på

31 %, om man relaterar det till den uppsatta

målsättningen. Måluppfyllelsen har uppnåtts med 30 %

av medlen.

Utvärderingen visar vidare att målen för

verksamheten inte kan nås med den konverteringstakt

som uppnåtts under år 1998. Det skulle under dessa

omständigheter ta tio år att nå målet. Det finns

därför, enligt utvärderingen, behov av nytänkande

kring bidragsordningen. Stödet har dock påverkat

hushållens investeringar, och det har bidragit till

att minska elanvändningen. Totalt bedöms de

kortsiktiga åtgärderna leda till en minskad årlig

elanvändning respektive ökad eltillförsel

motsvarande totalt 2,4 TWh till år 2002. En

förutsättning för denna bedömning är att åtgärderna

fortsatt genomförs med samma utformning.

Utvärderingen pekar således indikativt på att de

kortsiktiga åtgärderna med nuvarande utformning inte

kommer att uppfylla målet på 3 TWh till år 2002.

Enligt rapporten har delar av programmet inte varit

möjligt att utvärdera eftersom de ännu inte gett

något resultat.

När det gäller verksamheten med bidrag till minskad

elanvändning konstateras att av stödets tre delar är

det enbart för verksamheten med anslutning till

fjärrvärme som ett kvantitativt mål har satts upp,

nämligen 1,5 TWh. Enligt Boverkets och

Energimyndighetens bedömning kan elanvändningen

minska med 350 GWh som en följd av bidrag som

hittills har beviljats inom ramen för stödet till

fjärrvärme under perioden. Utvärderingen pekar också

på att de största bristerna finns inom åtgärderna

för minskad elanvändning, framför allt

eleffektminskande åtgärder, vilket bekräftar

tidigare uppföljningar och, enligt regeringen, ger

stöd för de förändringar i bidragen som föreslås i

propositionen.

Utvärderingen visar också att bidraget för

effektminskande åtgärder inte är ett effektivt sätt

att åtgärda ett eventuellt effektproblem. Hushållens

maxlastperiod infaller vid en annan tidpunkt än vad

den nationella maxlastperioden gör. Dessutom visar

utvärderingen att installation av kaminer är ett

mycket dyrt sätt att minska elanvändningen. Eftersom

bidraget endast har en marginell effekt, föreslår

regeringen att stödet till åtgärder för minskat

effektuttag tas bort.

Då det gäller fjärrvärme är konverteringstakten för

långsam i förhållande till målet. Utvärderingen

visar att det finns ett behov av förändringar då det

gäller åtgärderna för minskad elanvändning för

uppvärmning av bostäder och lokaler. Den främsta

orsaken till detta är höga kostnader för

konvertering i kombination med låga elpriser.

Sammantaget visar utvärderingen att det finns en

stor efterfrågan på bidrag för att minska

elanvändningen. När det gäller bidrag till

investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor kan konstateras att det finns en

efterfrågan som relativt väl motsvarar anvisade

medel till biobränsleeldade kraftvärmeverk.

Utvecklingen i inkommande ansökningar visar också på

en betydande efterfrågan på stöd till vindkraftverk.

Vad gäller stödet till småskalig vattenkraft

förväntas ansökningar om bidrag bli betydligt lägre

än anvisade medel.

Fram till i slutet av april 1999 hade ansökningar

om bidrag för konvertering till fjärrvärme för

totalt 15 000 lägenheter inkommit till

länsstyrelserna. 6 800 ansökningar har inkommit när

det gäller bidrag till konvertering till individuell

bränsleeldning och 19 000 ansökningar för

eleffektminskande åtgärder. Energimyndigheten och

Boverket har beräknat att hittills beviljade bidrag

kan leda till en minskning av den årliga

elanvändningen för uppvärmning med 111 GWh.

Åtgärder på lång sikt inom ramen för 1997 års

energipolitiska program omfattar stöd till

energiforskning samt utveckling och demonstration av

ny energiteknik. De uppsatta målen för de

långsiktiga åtgärderna har två huvudinriktningar,

nämligen mål som är inriktade på dels forskning,

dels utveckling av ny energiteknik och ökad

användning av renare och effektivare energiteknik.

Det finns således inga kvantitativa och tidsbestämda

mål uppsatta för de långsiktiga åtgärderna.

Regeringen påpekar att huruvida forskningsmålen om

att etablera relevant forskning av hög kvalitet är

uppfyllda kommer att kunna bedömas först vid

avslutning av de enskilda forskningsprogrammen och

projekten. Det långsiktiga programmet avses bidra

till ökad användning av ny energiteknik först på

10-15 års sikt, vilket försvårar den årliga

resultatbedömningen.

Energimyndigheten har därför, under år 1998, inlett

arbetet med att utveckla metoder för att

prognostisera ny energitekniks tekniska och

kommersiella mognad. Syftet är att dessa prognoser

skall visa hur de medel som årligen disponeras inom

ramen för det långsiktiga programmet förväntas bidra

till utveckling av ny energiteknik och ökad

användning av renare och effektivare energiteknik.

Regeringen har vidare uppdragit åt myndigheten att,

senast den 15 december 1999, redovisa en strategi

för arbetet med forskning och utveckling,

demonstration och marknadsintroduktion. Strategin

skall omfatta såväl ett nationellt som ett

internationellt perspektiv med särskild betoning på

forskningssamarbetet inom EU.

Regeringen bedömer att verksamheten har

förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt.

Energipolitiskt motiverade internationella insatser

mot klimatförändringar innefattar

investeringsprojekt för att minska eller begränsa

utsläpp av klimatpåverkande gaser i bland annat

Östeuropa.

Regeringen konstaterar att under perioden 1993-1998

har Energimyndighetens insatser enligt redovisade

beräkningar uppgivits motsvara en bruttominskning av

utsläppen av koldioxid med 280 000 ton per år,

jämfört med situationen innan insatserna gjordes.

Denna reduktion har skett till en av myndigheten

beräknad genomsnittlig kostnad på 5,5 öre per

reducerat kg koldioxid per år, varav de svenska

insatserna (exklusive lån) motsvarar 0,9 öre per kg.

Även om de reduktionsvolymer Sverige, vid en

tillämpning av ett gemensamt genomförande, skulle

kunna räkna sig till godo skulle bli mindre än den

ovan angivna bruttovolymen pekar uppskattningarna på

att insatser av detta slag ofta är kostnadseffektiva

alternativ till åtgärder för att minska utsläppen i

Sverige.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen - till

vilket utskottet återkommer i senare avsnitt -

följande förändringar av betydelse av

omställningsprogrammet för att nå en bättre

måluppfyllelse på både kort och lång sikt.

- Stödet till effektminskande åtgärder tas bort.

-

- Ett nytt tidsbegränsat investeringsstöd till

termisk solvärme införs, under förutsättning att

ett avtal kan utformas mellan branschen och

staten.

-

- Stödet till upphandling av ny elproduktionsteknik

upphör fr.o.m. år 2000.

-

- Av energiforskningsanslaget (B 4) skall 100

miljoner kronor disponeras för utökat samarbete

med fordonsindustrin kring utveckling av mer

miljövänliga och energieffektiva fordon under

perioden 2000-2005.

-

- Av energiteknikstödet (B 5) skall 200 miljoner

kronor disponeras för samarbete med

fordonsindustrin under perioden 2000-2005.

-

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens resultatredovisning.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte lämnat några

invändningar i revisionsberättelsen för vare sig

Affärsverket svenska kraftnät eller Statens

energimyndighet beträffande regeringens

resultatredovisning. Inte heller har RRV framfört

andra principiellt viktiga synpunkter på

verksamhetsområdet.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att

uppföljningsinformationen som lämnas i

budgetpropositionen för år 2000 av de resultat som

hittills åstadkommits inom ramen för det

energipolitiska omställningsprogrammet är mer

omfattande än tidigare års information. Utskottet

noterar också att uppnådda effekter av programmet är

betydligt bättre belysta i årets budgetproposition.

Vidare konstaterar utskottet att informationen i

princip är inriktad på en mer ändamålsenlig

verksamhetsindelning, vilket utskottet tidigare

framfört önskemål om.

Emellertid finns det anledning för utskottet -

oavsett politiska värderingar av energipolitiken -

att peka på vikten av en ytterligare förbättrad

resultatredovisning. Informationen för vissa av

delprogrammen är fortfarande ganska knapphändig.

Utskottet förutsätter därför att det angelägna

arbete som nu pågår inom Regeringskansliet med att

följa upp och utvärdera omställningsprogrammet

fortskrider och utvecklas och att riksdagen genom

budgetpropositionen får erforderlig information om

effekterna av programmet.

Som tidigare nämnts har RRV i sin revision inte

anfört några invändningar på detta

verksamhetsområde.

Avveckling av Barsebäck 1

Bakgrund

Enligt 1997 års energipolitiska beslut skall de två

kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ställas av. Enligt

riktlinjerna för energipolitiken skulle en reaktor i

Barsebäcksverket ställas av före den 1 juli 1998.

Den andra reaktorn i Barsebäck skall enligt

riktlinjerna för energipolitiken ställas av före den

1 juli 2001. Ett villkor för stängningen av den

andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av

elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny

elproduktion och minskad användning av el.

Med stöd av det energipolitiska beslutet våren 1999

och den därefter införda lagen (1997:1320) om

kärnkraftens avveckling (prop. 1996/97:176, bet.

1997/98:NU5) beslutade regeringen i februari 1998

att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1

för att utvinna kärnenergi skulle upphöra att gälla

vid utgången av juni 1998. Regeringen har förordnat

f.d. generaldirektören Kaj Janérus att företräda

staten i förhandlingar med Sydkraft AB om

avvecklingen av kärnkraftsanläggningen. Det är

förhandlarens uppgift att söka nå en frivillig

överenskommelse om ersättningen, som därefter skall

fastställas i domstol.

Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998 att

inhibera regeringens beslut om avställning av den

första reaktorn i avvaktan på ett rättsligt

avgörande. Den 16 juni 1999 meddelade

Regeringsrätten att regeringens beslut skall stå

fast. Emellertid skall rätten att driva

kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 inte upphöra förrän

vid utgången av november 1999.

Sydkraft ingav i februari 1999 ett klagomål till

EG-kommissionen om att regeringsbeslutet strider mot

EU:s konkurrensregler. I oktober 1999 ansökte

Sydkraft om interimistiskt förordnande hos

Stockholms tingsrätt, med yrkande att tingsrätten

skulle förordna att Regeringsrättens beslut inte

skall gälla intill dess att kommissionen slutfört

sin prövning av det av Sydkraft anförda klagomålet.

Tingsrätten meddelade i sitt beslut den 5 november

1999 att rätten inte kommer att meddela

interimistiskt förordnande, dvs. inhibition i

Barsebäcksfrågan. Tingsrättens dom har överklagats

av Sydkraft till Svea hovrätt, som den 12 november

1999 beslöt att inte meddela interimistiskt

förordnande. Sydkraft har därefter begärt

prövningstillstånd hos Högsta domstolen.

Sydkraft har vidare ansökt om resning av

Regeringsrättens dom från den 16 juni 1999. Enligt

Sydkraft borde Regeringsrätten inhämtat ett

förhandsbesked från EG-domstolen innan den fattade

sitt beslut. Regeringsrätten beslöt den 19 november

1999 att inte meddela interimistiskt förordnande.

Den beslöt också att avslå Sydkrafts ansökan om

resning.

Motionerna

I partimotion 1999/2000:N228 (m) yrkas att beslutet

om stängning av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck

skall upphävas. Motionärerna anser att en förtida

kärnkraftsavveckling kommer att påverka

samhällsekonomin i stort. Motionärerna finner det

upprörande att regeringen driver fram beslut utan

att först presentera ett fullgott beslutsunderlag.

De menar vidare att det inte behövs någon särskild

avvecklingslag; en stängning av en reaktor blir på

dagens avreglerade energimarknad en fråga om när

ägaren anser det mer lönsamt att stänga än att

reinvestera och underhålla anläggningen för att

klara myndigheternas säkerhetskrav och de egna

kraven på hög driftsäkerhet.

Yrkanden om att beslutet om avveckling av

kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skall upphävas

framställs också i motionerna 1999/2000:N272 (m),

1999/2000:N217 (m), 1999/2000:N245 (m) och

1999/2000:N225 (m).

I motion 1999/2000:N383 (kd) yrkas att riksdagens

tidigare beslut om att bemyndiga regeringen att

träffa och genomföra för staten bindande avtal med

Sydkraft och med eventuella andra parter när det

gäller avvecklingen av Barsebäcksreaktorn upphävs.

Motionärerna är starkt kritiska mot regeringens

handläggning av frågan om kärnkraftsavvecklingen.

Riksdagens beslut togs utan att de ekonomiska

effekterna var kända, och avsaknaden av

miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska

analyser var total. Den första kärnkraftsreaktorn

skall, anförs det, fasas ut först när motsvarande

mängd el kan tillföras och/eller sparas bort.

Tillförseln skall baseras på förnybar elproduktion.

Vidare föreslås i motion 1999/2000:MJ255 (fp) att

det genomförs en omfattande

miljökonsekvensbeskrivning av den planerade

avvecklingen för att belysa effekter på såväl kort

som lång sikt.

Utskottets ställningstagande

Liksom tidigare finner utskottet ingen anledning att

frångå sitt ställningstagande som gjordes i samband

med avvecklingsbeslutet år 1997. Enligt utskottets

uppfattning är de motiv som låg till grund för

riksdagens beslut om avställning av kärnkraftverket

i Barsebäck alltjämt giltiga. Vidare finner

utskottet anledning att erinra om att

Regeringsrätten efter en omfattande prövning inte

funnit skäl från rättsliga utgångspunkter att

upphäva riksdagens beslut. Med det sagda avstyrks

här behandlade motioner i aktuella delar.

Ersättning för avveckling av Barsebäck 1

Propositionen

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:150,

bet. 1997/98:FiU27) att godkänna det av regeringen

föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av en

reaktor i Barsebäcksverket (B 11). På anslaget

uppfördes 1 miljon kronor. Vidare ingick i beslutet

ett bemyndigande till regeringen att med anledning

av avvecklingen av Barsebäck 1 - som underlag för

slutlig fastställelse i domstol - träffa och

genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB

och med eventuella andra parter som kan erfordras i

samband med en överenskommelse om ersättning i form

av pengar eller egendom som staten direkt eller

indirekt förfogar över. Riksdagen beslutade också

att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 -

enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om

statsbudgeten (den s.k. budgetlagen) - besluta att

anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om

ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas.

Riksdagens beslut att bemyndiga regeringen att som

underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa

och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft

och eventuella andra parter som kan erfordras i

samband med ersättning för förluster till följd av

avställningen av Barsebäck 1 är inte tidsbegränsat

och gäller således även under år 2000. Däremot är

det i detta sammanhang aktuella bemyndigandet att

under angivna villkor få överskrida anslaget till

följd av en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft

endast ettårigt. Hösten 1998 föreslogs ett

motsvarande bemyndigande för år 1999 (prop.

1998/99:1, bet. 1998/99:NU3), och i

budgetpropositionen föreslås nu ett liknande

bemyndigande för år 2000.

Motionerna

I motion 1999/2000:N375 (m) yrkas att riksdagen

avslår regeringens begäran om ett nytt bemyndigande

att få överskrida anslaget.

I motion 1999/2000:N383 (kd) föreslås att riksdagen

avskaffar anslaget och avslår regeringens begäran om

ett nytt bemyndigande att överskrida anslaget. Än en

gång, påpekas det, anhåller regeringen om ett

bemyndigande att under nästa budgetår besluta att

ramanslaget för ersättning för avveckling av en

reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett

nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas. Detta bör,

enligt motionärerna, avslås. Det är, anförs det, en

nonchalans mot det svenska styrelsesättet och mot

landets alla skattebetalare att begära full frihet

att få disposition över ett okänt antal miljarder

kronor som inte ens finns intecknade i budgeten.

Också i motion 1999/2000:N356 (fp) yrkar

motionärerna på att riksdagen återkallar anslaget

och att bemyndigandet avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad som

anfördes i föregående års anslagsbetänkande (bet.

1998/99:NU3 s. 15). Utskottet påpekade då bland

annat att det inte föreligger några hinder för

riksdagen att snabbt behandla ett förslag från

regeringen om ett anslagsöverskridande och om hur

ett sådant förslag skall finansieras.

På motsvarande sätt som inför sommaruppehållet 1999

kan det emellertid med hänvisning till

sommaruppehållet 2000 finnas skäl för riksdagen att

bevilja det begärda bemyndigandet.

Som utskottet framhöll förra året torde dock

behovet av att utnyttja bemyndigandet kunna

begränsas till en situation när två villkor

samtidigt är uppfyllda: dels att det är fråga om ett

tidsmässigt tvingande beslutsläge, dels att denna

situation förekommer vid en tidpunkt då riksdagen

inte är sammankallad.

Med dessa förutsättningar tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker samtliga under

detta avsnitt behandlade motioner i aktuella delar.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

Inledning

Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde

21 redovisas i bilaga 1. Riksdagen har, som tidigare

redovisats, fastställt riktlinjer för

energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet.

1996/97:NU12). I samband med beslutet godkände

riksdagen inriktningen och omfattningen av ett i

propositionen redovisat program för omställning av

energisystemet om totalt drygt 9 miljarder kronor.

Under år 1999 har ett antal förändringar inträffat

med betydelse för utgiftsområdet. I förra årets

budgetbehandling beslöt riksdagen om temporära

indragningar för vart och ett av åren 1999 och 2000,

varefter samma belopp har lagts tillbaka för vart

och ett av åren 2001 och 2002. I samband med 1999

års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100)

beslöt vidare riksdagen (bet. 1998/99:FiU:20) om

ytterligare en omfördelning av anslagsbeloppen. Det

innebär att det för utgiftsområdet finns

neddragningar på sammanlagt drygt 420 miljoner

kronor åren 1999 och 2000. De neddragningar som görs

är att betrakta som en omfördelning av

anslagsbeloppen över tiden. Anslagsbeloppet ökar

därför med 210 miljoner kronor för åren 2001 och

2002 jämfört med de belopp som fastställts i det

energipolitiska programmet. Därmed kommer i princip

allt som förts bort åren 1999 och 2000 att återföras

under åren 2001 och 2002 till de berörda anslagen.

I det följande redovisas regeringens förslag till

olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande

förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas

utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande

avsnitt.

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 113,8

miljoner kronor.

Statens energimyndighet bildades den 1 januari 1998.

Myndigheten ansvarar för merparten av

myndighetsfunktionerna på energiområdet. I

myndighetens ansvar ingår myndighetsuppgifterna inom

tillförsel- och distributionsområdet,

energiberedskapen och den kommunala

energiplaneringen samt myndighetsuppgifter med

anknytning till naturresursplanering.

Energimyndigheten är nätmyndighet enligt ellagen

(1997:857). Myndigheten skall bevaka

energimarknadernas och energisystemets utveckling

och analysera sambanden mellan energiteknik, miljö

och ekonomisk tillväxt. Den ansvarar för

planeringsunderlaget inom området och för att

kunskaperna om energisystemet utvecklas genom

prognoser, systemstudier, utvärderingar och

analyser. Under ansvarsområdet ligger att främja den

långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att

stödja marknadsintroduktion av ny och miljövänlig

energiteknik. Upphandlingen av energieffektiv teknik

skall samordnas med annan verksamhet för

energieffektivisering. Energimyndigheten har ett

samordnande ansvar för informationen på

energiområdet. En viktig uppgift är att sammanställa

och sprida information om energimarknaderna,

energisystemet och om sambanden mellan energi, miljö

och ekonomisk tillväxt. Myndigheten har särskilt

sektorsansvar för arbetet med ekologiskt uthållig

utveckling inom energiområdet och skall integrera

miljöfrågorna på ett aktivt sätt i verksamheten. Med

hänsyn till de energipolitiska målen skall vid

fullföljandet av sektorsansvaret hänsyn också tas

till behovet av en ekonomiskt, socialt och

kulturellt hållbar utveckling. Ett viktigt område är

klimatfrågorna, vilket motiverar insatser från

myndigheten såväl internationellt som nationellt.

Myndigheten har huvudansvaret för att verkställa

merparten av de energipolitiska programmen och ett

samordningsansvar för omställningsåtgärderna.

Myndigheten kommer att följa programmens

genomförande genom att ta fram metoder och underlag

för utvärdering av åtgärderna och redovisning av

effekterna.

Motionerna

I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget

minskas med ca 39 miljoner kronor på grund av

omfattande anslagssänkningar av

omställningsprogrammet, vilket i sin tur medför att

Energimyndighetens administrativa kostnader kan

minskas.

Kristdemokraterna anser i motion 1999/2000:N383 att

Statens energimyndighet, i likhet med många andra

statliga myndigheter, skall åläggas ett

femprocentigt sparkrav.

I partimotion 1999/2000:Fi212 (fp) yrkas en

neddragning med 20 miljoner kronor. Motionärerna

anser att om Barsebäcksreaktorerna inte

snabbavvecklas kan regeringens olika energipolitiska

program fortgå i en mindre forcerad takt.

Bidrag för att minska elanvändning (B 1)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 105

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för stöd enligt förordningen

(1997:635) om statligt bidrag till vissa

investeringar för att minska elanvändningen i

bostäder och vissa lokaler samt förordningen

(1997:634) om statligt bidrag till investeringar för

ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader

till fjärrvärme. Riksdagen har godkänt (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) en ekonomisk

planeringsram för anslaget om sammantaget 1 650

miljoner kronor för perioden 1998-2002. I

budgetpropositionen anmäler regeringen sin

bedömning att en omfördelning av ramanslaget över

tidsperioden 2000-2002 bör göras i enlighet med vad

som redovisats tidigare.

Utvärderingen av verksamheten tyder, som tidigare

har nämnts, på att åtgärderna i syfte att minska

elanvändningen inte leder till avsett resultat. Det

finns därför behov av att genomföra förändringar i

den del av det energipolitiska programmet som syftar

till att under de närmaste åren åstadkomma en

minskad elanvändning och ökad produktion från

förnybara energikällor. Insatserna för minskat

effektuttag vid höglastperiod föreslås därför

avskaffas. De förändringar som regeringen nu

föreslår är avsedda att på sikt öka effektiviteten

hos åtgärderna.

Regeringen föreslår att verksamheten under år 2000

främst skall inriktas på utvecklingsprojekt.

Härutöver anser regeringen att stödet bör användas

för utbyggnad av fjärrvärmenätet.

Regeringen menar vidare att en komplettering bör

göras av stödet genom ett nytt investeringsstöd till

termisk solvärme. Ett långsiktigt mål med det

energipolitiska programmet är att sänka kostnaden

för ny energiteknik, bland annat för utnyttjande av

förnybara energikällor. Inom ramen för de

långsiktiga åtgärderna i 1997 års energipolitiska

program finns möjligheter att främja utveckling av

solenergiteknik. Det är emellertid angeläget, anger

regeringen, att komplettera dessa insatser med

ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna även

för marknadsnära teknik. Principerna för sådana

åtgärder bör utformas inom ramen för ett avtal

mellan den berörda branschen och staten. Regeringen

föreslår därför att ett stöd införs till termisk

solvärme under förutsättning att ett sådant avtal

kan åstadkommas. Ett viktigt krav är att stödet

utformas så att kostnaden på sikt sänks. Genom

avtalet skapas incitament för en långsiktig,

ekonomiskt hållbar utveckling av branschen. Stödet

bör omfatta samma tidsperiod som de övriga

åtgärderna under anslaget, dvs. fram till och med år

2002. Mot bakgrund av de tidigare erfarenheterna av

stöd till solvärme är det, enligt regeringen, av

särskild vikt att det vid utformningen av stödet

skapas förutsättningar för uppföljning och

utvärdering. Införandet av stödet inom ramen för

detta anslag innebär att något mindre resurser

kommer att kunna användas för övriga kvarvarande

åtgärder.

I propositionen föreslås vidare att regeringen

skall få möjlighet att göra åtaganden även efter det

aktuella budgetåret och fördela åtaganden över

femårsperioden. Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om sådana

åtaganden.

Motionerna

Det är inte motiverat med statligt stöd till den här

typen av befintlig teknik, anförs det i motion

1999/2000:N375 (m). Motionärerna föreslår därför att

anslaget minskas med 105 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

I motion 1999/2000:N364 (v) föreslås att

Energimyndigheten får i uppdrag att utvärdera

möjligheten att utveckla och stödja tekniken med

termisk solfångare.

Kristdemokraterna stöder i motion 1999/2000:N383

principiellt regeringens satsningar inom detta

område. Motionärerna noterar med tillfredsställelse

att regeringen öppnar för stöd till termisk

solvärme.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 60

miljoner kronor.

Bidrag till investeringar i elproduktion från

förnybara energikällor (B 2)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 95

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för bidrag till vissa

investeringar inom energiområdet. Stödet lämnas i

form av bidrag till investeringar i

biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och

småskalig vattenkraft samt för utveckling och

provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik

för elproduktion med förnybara energislag.

Investeringarna i småskalig vattenkraft torde i

huvudsak komma att gälla utnyttjande av redan

befintliga regleringar samt förbättrad turbinteknik.

Förordningen (1998:22) om statligt stöd till vissa

investeringar inom energiområdet trädde i kraft i

februari 1998. Ett förslag till förordning om

upphandling av ny elproduktionsteknik har anmälts

till Europeiska kommissionen för granskning enligt

statsstödsreglerna.

Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,

bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om

sammantaget 920 miljoner kronor för perioden

1998-2002. Även under detta anslag anmäls i

budgetpropositionen en omfördelning av ramanslaget

över tidsperioden 2000-2002 i enlighet med tidigare

redovisning.

Inom ramen för de medel som anvisats för bidrag

till investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor finansierar Energimyndigheten ett antal

programanknutna projekt med syfte att öka

möjligheten för vindkraft att utnyttjas på ett

miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Exempel på

sådana projekt är vindkraft i harmoni med landskap,

inventering av områden med riksintresse för

vindkraft och etablering av vindkraft i områden av

intresse för försvaret.

Energimyndigheten fick i regleringsbrev för år 1999

i uppdrag att i samråd med Fiskeriverket, Statens

naturvårdsverk och övriga berörda myndigheter ta

fram riktlinjer för miljöanpassad vattenkraft samt

analysera hur dessa riktlinjer kan komma att påverka

möjligheterna att förverkliga målet med programmet.

Uppdraget redovisades i april 1999. Sammanfattat

betyder dessa riktlinjer att i princip endast

effektivisering, ombyggnad eller återuppbyggnad av

befintliga anläggningar kan komma i fråga för

bidrag. Anläggningen skall vara av typen

strömkraftverk och i vissa fall skall vandringsväg

för fisk anordnas. Ett grundläggande krav är att det

finns en gällande vattendom.

Energimyndigheten skall vidare utveckla ett

upphandlingsförfarande i syfte att på sikt

reducera kostnaderna för elproduktion från

förnybara energikällor. Vad gäller upphandling av

elproduktionsteknik har det förslag till

förordning som tidigare anmälts till EG-

kommissionen för granskning enligt

statsstödsreglerna återkallats. Det

metodutvecklingsarbete som för närvarande bedrivs

av Energimyndigheten har tillsammans med det

arbete som pågår inom EU med framtagning av

direktiv för förnybara energikällor visat på

behovet av en vidareutveckling av stödets

utformning.

Regeringen föreslås vidare få möjlighet att göra

åtaganden även efter det aktuella budgetåret och

fördela åtaganden över femårsperioden. Regeringen

föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

I partimotion 1999/2000:N228 (m) konstateras att

investeringsstödet riskerar att motverka en naturlig

prispress på marknaden. Det bör därför ges endast

under en övergångsperiod. Motionärerna konstaterar

vidare att det är olyckligt med statliga bidrag som

tenderar att bli till en löpande subvention av

gammal, befintlig teknik. De anser därför att stödet

till små vattenkraftsverk inte är motiverat. I den

mån småskaliga vattenkraftsprojekt kan realiseras

utan påtaglig miljöpåverkan bör de, enligt

motionärerna, komma till stånd utan statligt stöd.

Moderata samlingspartiets förslag till besparing på

detta anslag uppgår enligt motion 1999/2000:N375

till 95 miljoner kronor.

De oklara reglerna som fram tills nyligen gällt för

omställningsprogrammets vattenkraftsbidrag tycks nu

vara förtydligade, konstateras det i motion

1999/2000:N383 (kd). Motionärerna har därmed

förhoppningar om att medlen kommer att kunna tas i

anspråk. En stor del av förklaringen till de få

ansökningarna torde, enligt motionärerna, vara

regeringens otydliga och ryckiga energipolitik som

leder till att man inte vågar investera.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 50

miljoner kronor.

I motion 1999/2000:MJ255 (fp) föreslås mer resurser

till investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor. Enligt motionärerna bör dock inte

bidrag till småskalig vattenkraftsutbyggnad utgå. I

stället bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag

att genomföra en inventering av uppdämda vattendrag

som kan restaureras i syfte att återskapa strömmande

vatten.

Åtgärder för effektivare energianvändning (B 3)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 65

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare

energianvändning i enlighet med riktlinjerna i 1997

års energipolitiska beslut. Anslaget omfattar

teknikupphandling, information, utbildning,

provning, märkning och certifiering av

energikrävande utrustning samt kommunal

energirådgivning. Förordningen (1998:806) för

teknikupphandling har anmälts till Europeiska

kommissionen för granskning av dess förenlighet med

statsstödsreglerna. Riksdagen godkände hösten 1997

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar

för anslaget om sammantaget 446 miljoner kronor för

perioden 1998-2002. Även detta anslag berörs av den

tidigare nämnda omfördelningen över tidsperioden

2000-2002.

Under år 1998 har Energimyndigheten drivit totalt

17 projekt rörande teknikupphandling. Av dessa har

två startat under år 1998 och fyra har avslutats

under året. Under samma år har 267 kommuner

beviljats bidrag för kommunal energirådgivning.

I propositionen föreslås också att regeringen skall

få möjlighet att göra åtaganden även efter det

aktuella budgetåret och fördela åtaganden över

femårsperioden. Riksdagen föreslås bemyndiga

regeringen att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Moderata samlingspartiets förslag till besparing på

detta anslag uppgår enligt motion 1999/2000:N375

till 53 miljoner kronor.

Kristdemokraterna anser i motion 1999/2000:N383 att

satsningar på information och åtgärder för att spara

energi i hushållen är vällovliga, men att dessa

program ännu inte fått någon större omfattning. För

att få effekt måste, enligt motionärerna,

kontraproduktiva lagar och bestämmelser elimineras.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 25

miljoner kronor.

I motion 1999/2000:N284 (fp) framhåller motionären

att det är angeläget att investeringar i syfte att

spara energi underlättas.

Energiforskning (B 4)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 401,8

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för bidrag till stöd för

forskning och utveckling på energiområdet. Målet är

att främja utvecklingen av ny energiteknik som

bidrar till utvecklingen av ett ekonomiskt och

ekologiskt uthålligt energisystem. Områden som

särskilt skall prioriteras är biobränslebaserad

kraftvärmeproduktion, biobränsleförsörjning

inklusive hantering och nyttiggörande av askor, nya

processer för etanolproduktion baserad på

cellulosahaltiga råvaror, alternativa drivmedel, ny

teknik för storskaligt utnyttjande av vindkraft och

havsbaserad vindkraft, solceller samt forsknings-

och utvecklingsarbete för energieffektivisering i

bebyggelse samt industri- och transportsektorn.

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84, bet.

1996/97:NU12) utformningen av ett sjuårigt program

för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt

energisystem. I programmet ingår stöd till

energiforskning, forskning om energisystemet,

forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen

och etanolproduktion från skogsråvara. Riksdagen

godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om

sammantaget 2 800 miljoner kronor för perioden

1998-2004. Även detta anslag berörs av den tidigare

nämnda omfördelningen över tidsperioden 2000-2002.

Statens energimyndighet ansvarar för redovisningen

av den verksamhet som finansieras över anslaget.

Förordningen (1998:222) om stöd till energiforskning

trädde i kraft den 15 juni 1998. I förordningen

finns bestämmelser om stöd till energiforskning i

enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.

Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara

ett föregångsland i omställningen till hållbar

utveckling. Såväl ur ett energipolitiskt som ur ett

närings- och transportpolitiskt perspektiv är det,

påpekar regeringen, en strategiskt avgörande fråga

att minska utsläppen från transportsektorns

energianvändning. Under perioden 2000-2005 kommer

därför 100 miljoner kronor att disponeras från

anslaget för ett utökat samarbete med svensk

fordonsindustri kring utveckling av mer miljövänliga

och energieffektiva fordon.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i

samband med stöd till energiforskning göra åtaganden

även efter det aktuella budgetåret. Sådana

bemyndiganden behövs även för år 2000 för att

möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i

forsknings- och utvecklingsarbetet. Riksdagen

föreslås bemyndiga regeringen att besluta om sådana

åtaganden.

Motionerna

I motion 1999/2000:N306 (s) sägs att det är

betydelsefullt med framställningen av inhemska

etanolbaserade produkter. Motionären anser att det

kommer att behövas flera enheter för produktion av

bland annat etanol och föreslår därför att ett antal

lokala bränsleprojekt, inklusive pilotanläggningar,

möjliggörs för att effekterna på infrastruktur och

miljö skall kunna utvärderas.

I motion 1999/2000:N316 (s) föreslås att en

pilotanläggning etableras i Örnsköldsvik för

produktion av etanol baserad på skogsråvara. Vidare

föreslår motionärerna att det skall utarbetas en

långsiktig strategi för utveckling av bioalkoholer.

Örnsköldsvik är den lämpligaste orten för etablering

av en pilotanläggning för produktion av etanol som

bränsle, anför motionärerna. De menar att Sverige

kan bli världsledande när det gäller bland annat

teknik för produktion av bioalkoholer baserade på

cellulosa från barrved.

När det gäller uppbyggnad av infrastruktur och

introduktion av drivmedelsalkoholer kan Sverige bli

ett föredöme för andra länder. En satsning på

bioalkoholer är också en viktig industriell

utvecklingsfaktor. Det gäller såväl byggande av

fabriker och produktionsanläggningar som utveckling

av fordon. Motionärerna föreslår därför att

regeringen skall utarbeta en övergripande långsiktig

strategi vad gäller utveckling av bioalkoholer.

Vidare föreslås i motion 1999/2000:N362 (v) att

processen med omställning till etanoldrift i Sverige

skall påskyndas genom lagstiftning. Denna bör

innehålla krav på att en viss andel av de drivmedel

som säljs skall vara förnybart. Vidare föreslår

motionären att det måste finnas en infrastruktur

över hela landet för att tanka fordon med

etanolinblandad bensin.

Moderata samlingspartiet är i princip positivt till

energiforskningsstödet. I motion 1999/2000:N228 (m)

bejakas således statliga insatser på

energiforskningsområdet. I motion 1999/2000:N375 (m)

anser dock motionärerna att forskningsinsatserna

avseende etanolproduktion från skogsråvara bör

exkluderas ur energiforskningsprogrammet. De

föreslår därför att anslaget minskas med 30 miljoner

kronor.

Kristdemokraterna stöder principiellt satsningen

inom detta område. I motion 1999/2000:N383 (kd)

ifrågasätts dock behovet av statliga insatser inom

fordonsindustrin. Motionärerna föreslår därför att

anslaget kan minska med 80 miljoner kronor.

I motion 1999/2000:N372 (c) föreslås en höjning av

anslaget med 100 miljoner kronor så att ett utökat

samarbete med fordonsindustrin inte går ut över

forskningsanslagets nuvarande verksamhet.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 175

miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Inom ramen för Energiforskningsprogrammet

finansierar Energimyndigheten forskning och

utveckling kring produktion och användning av

alternativa drivmedel i syfte att utveckla

befintlig teknik och ta fram ny teknik. För

närvarande driver Energimyndigheten bland annat

ett forsknings- och utvecklingsprogram för

framställning av etanol ur cellulosa. Cellulosa

förekommer i många växtmaterial som trä, halm och

gräs. Vidare består vissa avfall som

pappersavfall och returpapper av bland annat

cellulosa.

Insatserna inom programmet för utveckling av

etanolproduktion har i huvudsak koncentrerats till

skogsråvara. Etanolen används inom transportsektorn

för fordonsdrift. Programmet omfattar grundläggande

forskningsfrågor, teknikutveckling och arbeten i

pilotskala. I dag används etanol som drivmedel

främst i innerstadsbussar, vilket ger minskade

utsläpp av partiklar samt av svavel- och

kväveoxider. Stöd har bland annat utgått till

projektering av en pilotanläggning för produktion av

etanol från skogsråvaror i Örnsköldsvik samt för

uppbyggnad av en processutvecklingsenhet vid Lunds

universitet. Totalt satsas 30 miljoner kronor

årligen på Etanolprogrammet under åren 1998-2004.

Målet är att ge tekniskt, vetenskapligt och

ekonomiskt underlag för att framställa etanol i

större skala till lägre kostnader.

Inom ramen för Energimyndighetens verksamhet pågår

också separata projekt för bland annat biogasdrivna

lastbilar, produktion av biobaserad metanol och

blandning av dieselolja och etanol.

Energiteknikstöd (B 5)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 130

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för stöd till utveckling av ny

energiteknik i företag och branscher.

Forskningsinsatser som är strategiska för

teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan

mellan staten och näringslivet.

Förordningen (1998:653) om statligt stöd till

energiteknik trädde i kraft den 15 juli 1998. I

förordningen finns bestämmelser om stöd till ny

energiteknik i enlighet med 1997 års energipolitiska

beslut.

Anslaget bör, enligt regeringen, fortsatt bidra

till att främja konkurrensneutralt samarbete. Det

finns ett behov av att formerna för

kunskapsöverföring mellan forskningssamhället,

energiproducenterna och de företag som utvecklar

energiteknik förstärks och vidareutvecklas.

Regeringen föreslår att bidrag från anslaget även i

fortsättningen skall kunna lämnas med högst 50 % av

kostnaden för investeringar eller

forskningssamarbete. Undantagsvis föreslås dock

energiforskningsanslaget liksom hittills kunna

kombineras med stöd från det här aktuella anslaget

så att den totala stödnivån blir högre. Det kan

gälla för utveckling av samhälleligt angelägen

teknik där den ekonomiska drivkraften saknas för

företagen på kort sikt.

Som tidigare redovisats anser regeringen att det ur

såväl ett energipolitiskt som ett närings- och

transportpolitiskt perspektiv är väsentligt att

utsläppen från transportsektorns energianvändning

minskas. Under perioden 2000-2005 kommer därför 200

miljoner kronor att disponeras från anslaget för ett

utökat samarbete med svensk fordonsindustri kring

utveckling av mer miljövänliga och energieffektiva

fordon.

Regeringen har vidare konstaterat att regionala

tillväxtavtal för åren 2000-2002 omfattar åtgärder

inriktade på bland annat energiproduktion och

teknikutveckling. Anslaget får disponeras för att

medfinansiera sådana åtgärder.

För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och

långsiktighet i verksamheten är det nödvändigt att

åtaganden kan göras även efter det aktuella

budgetåret. Regeringen föreslår därför att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om sådana

åtaganden.

Motionerna

I motion 1999/2000:N231 (s) föreslås att det inom

ramen för anslaget anvisas medel till utveckling av

mekaniserad gallringsröjning i syfte att

effektivisera uttaget av skogsbränslen till

energiproduktion.

Kristdemokraterna ifrågasätter i motion

1999/2000:N383 behovet av statliga insatser i

fordonsindustrins forskningsverksamhet och vill

därför minska anslaget med 80 miljoner kronor.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 60

miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

I mars 1999 beslöt Regeringskansliet att tillsätta

en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att

utforma ett förslag till överenskommelse mellan

staten och bilindustrin kring utveckling av

miljövänligare fordon. Syftet med programmet är att

genom samverkan mellan staten och fordonsindustrin

åstadkomma en minskning av vägtrafikens bidrag till

miljöförstöringen och därmed samtidigt bidra till

att skapa stabila förutsättningar för en långsiktigt

konkurrenskraftig fordonsindustri. Programmet

beräknas löpa under åren 2000-2005. Regeringen har i

budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 21 s.

13) aviserat att den statliga finansieringen

sammantaget kommer att uppgå till 500 miljoner

kronor under perioden, med 300 miljoner kronor från

utgiftsområde 21 Energi och med 100 miljoner kronor

vardera från utgiftsområdena 22 Kommunikationer och

24 Näringsliv.

Samverkansprogrammet är tänkt att bestå av tre

delar: ett forsknings- och utvecklingsprogram, en

satsning på en för industrins behov anpassad

utbildning på högskolenivå samt inrättande av ett

antal av staten ledda samrådsgrupper för

diskussioner kring problemområden som är viktiga för

utvecklingen mot en uthållig fordonsindustri.

Tyngdpunkten kommer att ligga på forsknings- och

utvecklingssamverkan. Samarbetet skall bestå av

projekt inom ett tiotal prioriterade områden som

alla syftar till att lösa vägtrafikens miljöproblem.

Projekten skall normalt bedrivas i samverkan mellan

flera parter och spänner över områden såsom

avgasefterbehandling, avancerad förbränningsteknik,

hybridfordon och bränslecellsteknik, viktreduktion

och väginformatik.

I förhållande till EG:s statsstödsregler bedöms

projekten kunna genomföras inom ramen för av EG-

kommissionen godkända svenska förordningar för

forsknings- och utvecklingsstöd.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är den

myndighet på central nivå som kommer att vara

formellt ansvarig för programmet. Programrådet för

Fordonsteknisk Forskning (PFF) kommer att svara för

såväl den löpande styrningen av projekten som

uppföljningen av resultaten. I Programrådet ingår,

förutom företrädare för bilindustrin och av

regeringen utsedd ordförande, representanter från

Naturvårdsverket, Energimyndigheten, NUTEK,

Kommunikationsforskningsberedningen och Vägverket.

Introduktion av ny energiteknik (B 6)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 230

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för att främja utvecklingen av

teknik baserad på förnybara energislag och effektiv

energianvändning i industriella processer i försöks-

eller fullskaleanläggningar. Förordningen (1998:654)

om energiteknikbidrag trädde i kraft den 15 juli

1998. I förordningen finns bestämmelser om stöd till

ny energiteknik i enlighet med 1997 års

energipolitiska beslut.

Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,

bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om

sammantaget 1 610 miljoner kronor för perioden

1998-2004. Regeringen har vidare konstaterat att

regionala tillväxt-avtal för åren 2000-2002 omfattar

åtgärder inriktade på bland annat energiproduktion

och teknikutveckling. Anslaget får disponeras för

att medfinansiera sådana åtgärder.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i

samband med beslut om energiteknikstöd göra

åtaganden även efter det aktuella budgetåret. Sådana

bemyndiganden behövs även för år 2000. Regeringen

föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen

att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

I motion 1999/2000:N383 (kd) konstateras att det är

svårt att planera och överblicka vilka projekt som

kan komma att aktualiseras under den återstående

programtiden, varför motionärerna föreslår att

anslaget minskas med 40 miljoner kronor.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 135

miljoner kronor.

Energipolitiskt motiverade internationella

klimatinsatser (B 7)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 50

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser. Sådana insatser

ingår som en viktig del i strategin för minskad

klimatpåverkan från energisektorn. Insatserna skall

huvudsakligen avse s.k. gemensamt genomförande inom

ramen för klimatkonventionen. Med gemensamt

genomförande avses att konventionens parter med höga

åtgärdskostnader för utsläppsminskningar tillsammans

med ett mottagarland med lägre åtgärdskostnader

vidtar åtgärder i detta land och i gengäld erhåller

en kreditering som kan räknas av mot egna utsläpp

vid uppfyllande av åtaganden att minska eller

begränsa utsläpp av växthusgaser. Riksdagen godkände

hösten 1997 ekonomiska ramar för anslaget uppgående

till sammantaget 350 miljoner kronor för perioden

1998-2004.

Huvuddelen av medlen har använts för långivning

till anläggningsägare för att finansiera

investeringar i uppvärmningssektorn. Under perioden

1993- 1998 har programmet omfattat 66 projekt som är

färdigställda och anläggningarna är tagna i drift.

Under år 1998 har sammanlagt 12 projekt genomförts

i Estland (2), Litauen (4), Polen (1) och Ryssland

(5). Sammanlagt har dessa projekt av

Energimyndigheten beräknats motsvara en

utsläppsminskning på ca 35 000 ton koldioxid per år.

Under år 1998 har åtta nya projekt beviljats lån i

Estland, Ryssland och Litauen.

Mot bakgrund av klimatöverenskommelsen i Kyoto,

erfarenheterna under pilotfasen och de genomförda

utvärderingarna av insatser på energiområdet har

regeringen delvis förändrat inriktningen för de

energipolitiskt motiverade internationella

klimatinsatserna. Förändringarna utgjorde en

anpassning till besluten i klimatkonventionen.

Syftet var också att ytterligare tydliggöra

insatsernas överordnade klimatpolitiska karaktär.

Avsikten är att så långt möjligt säkerställa att

insatserna kan räknas Sverige till godo som en del

av landets åtagande inom ramen för EU:s gemensamma

åtagande enligt Kyotoprotokollet. För att uppnå en

förbättrad samordning mellan Sidas och

Energimyndighetens verksamhet inom klimat- och

energiområdet har regeringen tydliggjort

myndigheternas verksamhetsmål.

Regeringen föreslår att verksamheten i

fortsättningen inriktas på gemensamt genomförande

med möjlighet till faktisk kreditering av uppnådda

resultat beträffande utsläppsförändringar. De höga

krav som då ställs på trovärdighet bör, enligt

regeringen, ges en stor vikt vid projektens

utformning och avtal slutas med mottagarländer. Den

klimatpolitiska målsättningen skall ytterligare

förtydligas och prioriteras. Kostnadseffektiviteten

föreslås som den viktigaste ledstjärnan vid

projektens utformning.

Mot bakgrund av den fjärde partskonferensens beslut

i Buenos Aires hösten 1998, i vilken arbetet med

mekanismen för en s.k. ren utveckling prioriteras,

har regeringen uppdragit åt Energimyndigheten att

genomföra en förstudie för ett projekt som skall

uppfylla de krav som kan ställas på detta slags

projekt, bland annat som bidrag till en hållbar

utveckling. Sverige har deltagit i arbetet att

tillsammans med andra länder och även företag i ett

projekt initierat av Världsbanken utveckla en

prototyp för en internationell klimatfond, som avses

genomföra investeringsprojekt med syfte att minska

klimatpåverkan i såväl utvecklingsländer som

industriländer.

För att utreda hur klimatkonventionens så kallade

flexibla mekanismer samt internationell handel med

överlåtbara utsläppsrätter kan introduceras i

Sverige har regeringen tillsatt en expertutredning

(dir. 1999:25) som skall ha löpande kontakt med och

redovisa resultat till kommittén för översyn av

åtgärder inom klimatområdet (dir. 1998:40).

Regeringen föreslås också under detta anslag få

möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella

budgetåret. Regeringen föreslår därför att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om sådana

åtaganden.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag till anslag för detta ändamål.

Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet (B 8)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 5

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för utgifter för förluster i

samband med lånegarantier som har lämnats enligt

förordningen (1981:717) om statlig garanti för

utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol och

förordningen (1988:805) om statligt stöd ur

Energiteknikfonden, m.m.

Ställda garantier enligt förordningen om statlig

garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller

kol har avvecklats successivt och avser numera

enbart verksamhet inom naturgasområdet. Dessa

garantier är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72,

bet. 1987/88:NU16). Garantiramen uppgår till 1 000

miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet.

1991/92:NU25). Den 31 december 1998 uppgick summan

av utestående garantier till ca 116 miljoner kronor.

Någon avgift för garantin tas inte ut. Motsvarande

belopp belastar i stället anslaget.

Under budgetåret 1998 har inga infrianden gjorts

under anslaget. Inga återvinningar och inga avgifter

har inbetalats för garantier hänförliga till

förordningen om statlig garanti för utvinning av

olja, naturgas eller kol. Beräknade förluster uppgår

till 5 miljoner kronor för vart och ett av åren

2000, 2001 och 2002.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag till anslag för detta ändamål.

Stöd till småskalig elproduktion (B 9)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag

uppgående till 250 miljoner kronor skall anvisas för

budgetåret 2000 för att täcka kostnaderna för skydd

till småskalig elproduktion.

Riksdagen har tidigare under hösten 1999 beslutat

om införande av schablonberäkning på elmarknaden

(prop. 1998/99:137, bet. 1999/2000:NU4).

Förändringen trädde i kraft den 1 november 1999. När

schablonberäkning införs ökar konkurrensen i

praktiken på elmarknaden, varigenom villkoren för

leveranskoncessionärerna förändras. Systemet med

leveranskoncession avskaffades i samband med att det

nya regelverket trädde i kraft. Härigenom upphörde

också skyddet för små elproduktionsanläggningar, med

en effekt av högst 1500 kW.

Affärsverket svenska kraftnät har på uppdrag av

regeringen initierat en upphandling av småskalig

elproduktion för tiden den 1 november 1999-31

december 2000 (uppdelad på två anbudsperioder).

Sammanfattningsvis visar resultatet av

anbudsprocessen, enligt regeringen, att marknadens

aktörer är beredda att åta sig mottagningsplikten på

frivillig bas t.o.m. utgången av år 2000 till priser

som ligger i nivå med elbörspriser, dvs. ca 13 öre

per kWh både för vindkraft och vattenkraft.

Resultaten visar också att det finns ett mervärde på

i genomsnitt ca 1 öre per kWh för lokalt producerad

småskalig el.

En slutsats är emellertid att det är först till den

andra anbudsperioden, dvs. från och med den 1

februari 2000, som det i många fall blir praktiskt

möjligt för de berörda att hinna vidta nödvändiga

anpassningsåtgärder. För att undvika att små

producenter står utan leveransavtal har Svenska

kraftnät tillsammans med Sveriges Elleverantörer och

Svenska Kraftverksföreningen i skrivelse till

elhandelsföretag med leveranskoncession bett dem som

tar emot el från små elproducenter att fortsätta

sina inköp fram till den 31 januari 2000.

Med nu gällande regelverk baserar sig inköpspriset

på leveranskoncessionshavarens försäljningspris till

hushållskunder och andra mindre förbrukare och med

avdrag för skäliga kostnader för administration och

skälig vinst. Prisnivån för den småskaliga

elproduktionen var vid början av år 1999 ca 25 öre

per kWh.

Regeringen anser att den ersättningsnivå för

småskalig elproduktion som genom

leveranskoncessionssystemet skulle ha gällt fram

till utgången av år 2000 bör upprätthållas genom ett

särskilt statligt stöd på 250 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att för perioden fr.o.m. den 1

november 1999 t.o.m. den 31 december 2000 stöd skall

kunna utgå till elproduktion från småskaliga

anläggningar med en effekt av högst 1 500 kW.

Regeringen föreslår vidare, i avvaktan på en mer

långsiktig lösning vad gäller skyddet för små

producenter, att en tillfällig avgift införs under

år 2000 för att finansiera stödet till småskalig

elproduktion. Regeringen föreslår att avgiften skall

betalas av innehavare av nätkoncession vars

ledningar är anslutna till stamnätet. Avgiften

föreslås uppgå till 0,2 öre per kWh som under år

2000 tas ut från stamnätet i nätkoncessionshavarens

anslutningspunkt.

Avgiftsskyldigheten upphör sålunda vid utgången av

år 2000. Avgiftsuttaget skall regleras i en ny lag

om tillfällig avgift för stöd till småskalig

elproduktion. Lagförslaget behandlas senare i detta

betänkande.

Regeringen föreslås bemyndigas att besluta om

ersättningsnivån samt meddela närmare föreskrifter

om stödets utformning. Åtgärden innebär att anmälan

enligt EG:s statsstödsregler måste göras.

Utbetalning av stöd kan därmed inte ske förrän

Europeiska kommissionen lämnat sitt godkännande.

För att underlätta administration, kontroll och

uppföljning föreslår regeringen att utbetalningen av

stödet skall göras till elhandelsföretaget och ej

direkt till producenten av den småskaliga kraften.

Stödet kommer producenten till godo genom att

standardavtalen, som är under utarbetande,

kompletteras med åtagande från elhandelsföretaget om

ett pristillägg per kWh levererad el som motsvarar

den stödnivå som kommer att fastställas av

regeringen.

Motionen

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 50

miljoner kronor.

Stöd till kärnsäkerhet i Östeuropa

Motionen

I motion 1999/2000:Fi212 (fp) föreslår motionärerna

att ett nytt anslag anvisas om 50 miljoner kronor

för stöd till kärnsäkerhet i Östeuropa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till de av regeringen

framlagda förslagen till anslag i

budgetpropositionen. Riksdagen beslöt, som tidigare

har redovisats, våren 1999 om en omfördelning av

anslagen över tiden. Utskottet tillstyrkte då i sitt

yttrande till finansutskottet (1998/99:NU3y)

regeringens förslag. Utskottet har inget att erinra

mot den temporära omfördelningen. Det är emellertid

av största vikt att riksdagen kontinuerligt erhåller

information om resursåtgången av de efterfrågade

bidragen och projektmedlen i enlighet med vad

utskottet tidigare framhållit.

I likhet med tidigare år föreslår Moderata

samlingspartiet en ny inriktning av energipolitiken.

Även i år avvisar utskottet dessa synpunkter och

hänvisar till vad utskottet anförde i förra årets

betänkande (bet. 1998/99:NU3 s. 30 f.).

Kristdemokraterna stöder i princip regeringens

förslag angående omställningsprogrammets förändring

och inriktning men föreslår, bland annat med

hänvisning till att det energipolitiska programmet

inte är framgångsrikt i alla delar, en mindre

anslagsbelastning under år 2000 jämfört med

regeringens förslag.

Folkpartiet anser att om inte kärnkraftverket i

Barsebäck avvecklas kan omställningsprogrammet

fortgå i en mindre forcerad takt och förordar därför

en mindre anslagsbelastning under år 2000 jämfört

med regeringens förslag.

När det gäller forskningsverksamheten stöder

Moderata samlingspartiet i princip inriktningen,

förutom att partitet vill ta bort stödet till

etanolproduktion. Kristdemokraterna stöder också

forskningsverksamheten, men de ifrågasätter dock

behovet av statliga insatser i fordonsindustrins

forskningsverksamhet. Centerpartiet vill höja

forskningsanslaget i förhållande till regeringens

förslag.

Ett centralt inslag i 1997 års energipolitiska

beslut är det långsiktiga omställningsprogrammet,

vars huvudinriktning är en satsning på forskning,

utveckling och demonstration av ny energipolitik.

Som tidigare nämnts satsas det totalt 30 miljoner

kronor årligen på Etanolprogrammet under åren

1998-2004 för bland annat nya processer för

etanolproduktion baserad på cellulosahaltiga

råvaror.

Riksdagen har tidigare i olika sammanhang redovisat

sin syn på fossila bränslen i allmänhet. Bland annat

anfördes våren 1998 vid behandlingen av den

transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56,

bet. 1997/98:TU10 s. 44 f.) att transportsystemets

energiförsörjning på lång sikt måste grundas på

förnybar energi. Det är därför enligt utskottet

positivt att det inom ramen för det

forskningspolitiska stödet har avsatts medel till

etanolproduktion från skogsråvara. Det är också

angeläget att flera pilotprojekt kommer till stånd

för att skynda på utvecklingen av etanol för att

tillgodose behoven. Senast frågan om fossila

bränslen i allmänhet aktualiserades i riksdagen var

våren 1999 i samband med näringsutskottets

betänkande om utveckling av nya bilmotorer och

alternativa drivmedel (bet. 1998/99:NU8). Utskottet

framhöll då vikten av att ny teknik kommer att

utvecklas inom bioenergiområdet, vilket i sin tur

ger förutsättningar för nya former för

energiproduktion och skapar nya

sysselsättningstillfällen i de delar av landet som i

dag har hög arbetslöshet. Utskottet finner därför

att denna del av det forskningspolitiska programmet

är bra och bör fortsätta i enlighet med de påbörjade

riktlinjerna.

Det förslag som framförs i motion 1999/2000:N362

(v) om att processen med omställning till

etanoldrift i Sverige bör påskyndas genom

lagstiftning delas inte av utskottet. Utskottet

anser att frågan är för tidigt väckt med hänsyn till

de pilotprojekt som för närvarande pågår. Utskottet

finner därför inte anledning att nu ta ställning

till den frågan. Inte heller anser utskottet att det

nu finns tillräckligt starka skäl för att bygga en

infrastruktur över hela landet för att tanka fordon

med etanolinblandad bensin.

Utskottet anser att samarbetet med fordonsindustrin

är av betydelse för den framtida forskningen.

Ambitionen bör vara att Sverige, i enlighet med

tidigare uttalanden, skall vara ett föregångsland

för att minska trafikens bidrag till

miljöförstöring. Utvecklingen av miljövänliga och

bränslesnåla fordon är också en väsentlig

förutsättning för ett hållbart transportsystem.

Utskottet menar vidare att samarbetet med

fordonsindustrin skall vara av allmänt intresse och

bedrivas med samma öppenhet som gäller för

universitetsforskning, finansierad med statliga

medel. För ansökningar och beviljande av anslag

skall tillämpas samma principer som vid annan

statlig forskningsverksamhet för att garantera hög

kvalitet.

Det av regeringen föreslagna tidsbegränsade

investeringsstödet till termisk solvärme välkomnas

av utskottet. I likhet med vad som anförs i motion

1999/2000:N364 (v) anser utskottet att det finns

goda förutsättningar för Sverige för denna teknik

och att tekniken kan bidra med en viktig del av det

framtida energisystemet.

När det gäller det tillfälliga stödet till

småskalig elproduktion anser utskottet att den av

regeringen föreslagna temporära lösningen är en bra

övergångslösning för de små elproducenterna. Med den

nu föreslagna ersättningsnivån kan de små

elproducenterna tillförsäkras möjlighet att uppnå

rimlig lönsamhet. Utskottet vill framhålla vikten av

att de små elproducenterna tillförsäkras ekonomiskt

stöd för den småskaliga elproduktionen under hela

den aktuella perioden, dvs. efter det att

bestämmelserna om leveranskoncession och s.k.

mottagningsplikt upphörde den 1 november 1999 och

t.o.m. utgången av år 2000.

Med hänsyn till att stödet är tillfälligt och

därmed skall verka under en relativt kort period

anser utskottet att administrationen av stödet bör

hanteras på ett så enkelt men samtidigt så effektivt

sätt som möjligt. Utskottet har därför inte något

att invända mot att stödet betalas ut till

elhandelsföretaget.

När det gäller den långsiktiga lösningen vill

utskottet erinra om det förslag som den s.k. LEKO-

utredningen nyligen redovisade i sitt betänkande

(SOU 1999:95), nämligen att en översyn skall göras

av den förnybara elproduktionens förutsättningar.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande. En

interdepartemental arbetsgrupp bestående av

representanter från Finans-, Miljö- och

Näringsdepartementen samt berörda myndigheter har

nyligen bildats för att utarbeta förslag när det

gäller den långsiktiga lösningen. Denna fråga kommer

därför att behandlas i ett senare sammanhang.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret

2000 inom utgiftsområde 21 Energi (se bilaga 1).

Likaså tillstyrks de övriga här berörda förslagen

till riksdagsbeslut som lagts fram i

budgetpropositionen. Samtliga aktuella

motionsyrkanden avstyrks därmed.

Lag om tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion

Propositionen

Som tidigare nämnts kommer den ersättningsnivå för

småskalig elproduktion som genom

leveranskoncessionssystemet skulle ha gällt fram

till utgången av år 2000 att upprätthållas genom ett

särskilt stöd som skall finansieras genom en

särskild avgift på 0,2 öre per kWh under år 2000.

Avgiften tas ut av innehavare av nätkoncession, vars

ledningar är anslutna till stamnätet och uppgår till

0,2 öre per kWh. Avgiftsuttaget föreslås regleras i

en ny lag om tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion. Lagförslaget redovisas i

bilaga 2.

Den tillfälliga avgiften skall betalas av

nätkoncessionshavare vars ledningar är anslutna till

stamnätet. Det rör sig i flertalet fall om

regionledningar men det förekommer också att

lokalnät är direkt anslutna till stamnätet. Om det

finns andra anläggningar som är direkt anslutna till

stamnätet, exempelvis en större fabrik, omfattas de

inte av avgiftsskyldigheten eftersom sådana

anläggningar inte kräver nätkoncession.

Lagrådet

Näringsutskottet har inhämtat yttrande från Lagrådet

över den av regeringen föreslagna lagen. Lagrådet

föreslår att portalparagrafen, som anger syftet med

lagen, tas bort. Lagrådet anser att syftet framgår

av lagens rubrik och att upplysning om innehållet

inte behövs i en lag som i övrigt innehåller endast

tre paragrafer. Lagrådets förslag till förändring av

den av regeringen föreslagna lagen redovisas i

bilaga 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till Lagrådets synpunkter och

föreslår att lagen får den utformning som Lagrådet

förordar. Utskottets förslag till utformning av

lagen om tillfällig avgift för stöd till småskalig

elproduktion redovisas i bilaga 4.

Affärsverket svenska kraftnät

Propositionen

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät)

driver och förvaltar det svenska stamnätet och de

statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.

1990/91:87, bet. 1990/91:NU38). Svenska kraftnät är

enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret

för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995

systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857).

Svenska kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer

ansvara för driften av stamnätet, den löpande

momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets

övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät skall

främja en öppen svensk och nordisk elmarknad med

konkurrens.

Verksamheten vid Svenska kraftnät finansieras helt

genom intäkter från verkets affärsverksamhet, med

undantag för elberedskapsverksamheten som

finansieras med anslag på statsbudgeten.

Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen

Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning

inom den civila delen av totalförsvaret (prop.

1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1). Svenska kraftnät är

enligt elberedskapslagen (1997:288) sedan den 1 juli

1997 elberedskapsmyndighet (prop. 1996/97:86, bet.

1996/97:FöU6). Svenska kraftnät har vidare det

centrala myndighetsansvaret för dammsäkerheten.

I samband med behandlingen av förra årets

budgetproposition (prop. 1998/99:1) beslöt riksdagen

(bet. 1998/99:NU3) om ett nytt stödsystem för

landsbygdens elförsörjning. Förordningen (1999:189)

om stöd till viss elektrifiering trädde i kraft den

1 maj 1999. Utifrån dessa föreskrifter har Svenska

kraftnät tagit fram förslag till arbetsfördelning

mellan verket och länsstyrelserna, och inkomna

ansökningar har överlämnats till berörda

länsstyrelser för kompletterande uppgifter och

beredning. Hittills har endast ett fåtal ansökningar

inkommit varför erfarenheter från stödsystemet ännu

saknas.

Svenska kraftnät har redovisat sin treårsplan för

perioden 2000-2002 på koncernnivå. De övergripande

målen och verksamhetsmålen för verket är desamma som

föregående år.

För räntabiliteten gäller att verket skall uppnå en

avkastning på justerat eget kapital på 7 % efter

schablonmässigt avdrag för skatt.

För driftsäkerheten i det svenska stamnätet gäller

som mål att den bör ligga på en samhällsekonomiskt

rimlig nivå. För att uppfylla detta mål genomför

Svenska kraftnät utbyggnad, underhåll och drift av

stamnätet och utlandsförbindelserna enligt

vedertagna driftsäkerhetsprinciper.

För kostnadseffektiviteten gäller samma mål som för

andra företag, nämligen att Svenska kraftnäts

verksamhet bör vara minst lika kostnadseffektiv. För

forsknings- och utvecklingsinsatserna gäller att de

skall inriktas på metoder och teknik som kan öka

driftsäkerheten, effektiviteten och

miljöanpassningen av det svenska stamnätet.

Svenska kraftnät skall medverka i utvecklingen av

det nordiska samarbetet inom elförsörjningsområdet.

Verket skall bland annat medverka till ytterligare

integration av den nordiska elhandeln och verka för

harmonisering mellan de nordiska länderna.

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och

finansieringsplan för åren 2000-2002 bygger på

verkets långsiktiga investeringsplanering för

stamnätet inklusive utlandsförbindelserna. De

planerade investeringarna inom affärsverkskoncernen

under perioden beräknas till ca 1 550 miljoner

kronor.

Investeringarna i stamnätet avser dels åtgärder i

befintliga anläggningar (s.k. reinvesteringar) om

sammanlagt ca 660 miljoner kronor, dels

nyinvesteringar om sammanlagt ca 790 miljoner

kronor. Dessutom tillkommer inve-

steringar i SwePol Link AB för Polenkabeln om ca 100

miljoner kronor.

Reinvesteringarna syftar i första hand till att

bibehålla driftsäkerheten och överföringskapaciteten

i elsystemet och till att uppfylla gällande

säkerhetskrav i befintliga anläggningar, bland annat

på grund av stigande åldersstruktur i anläggningarna

i det svenska stamnätet. Till följd av avvecklingen

av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck beräknar verket

ca 100 miljoner kronor för bland annat åtgärder i

stamnätet.

Affärsverkets investeringsverksamhet skall

finansieras med egna medel.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den

redovisade investerings- och finansieringsplanen för

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde för

treårsperioden 2000-2002 samt omfattning och

inriktning på verkets beredskapsåtgärder.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att teckna

borgen för och lämna kreditgarantier till bolag, i

vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och

andelar, intill ett sammanlagt belopp om 1 500

miljoner kronor (prop. 1997/98:1, bet.1997/98:NU2).

Nivån är beräknad utifrån förutsättningen att

Svenska kraftnät skall lämna borgen eller

kreditgarantier till SwePol Link AB. Regeringen

föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat

under år 2000.

Regeringen har vidare av riksdagen bemyndigats att

inom en total ram om 135 miljoner kronor besluta i

frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av

bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde.

Regeringen föreslår att Svenska kraftnät under år

2000 får rätt att ta upp lån i och utanför

Riksgäldskontoret inom en ram om sammanlagt 1 500

miljoner kronor, vilket motsvarar nivån på den

nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret.

Regeringen föreslår vidare att Svenska kraftnät

bemyndigas att lämna delägarlån eller teckna borgen

för lån till bolag i vilka Svenska kraftnät

förvaltar statens aktier eller andelar, intill ett

belopp om 10 miljoner kronor per år. Därvid skall

beaktas skälig ersättning för statens risk i samband

med borgensteckning eller långivning.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att ge

Svenska kraftnät rätt att besluta om förvärv och

avyttring av aktier och bildande av bolag inom en

ram av högst 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår

att detta bemyndigande kvarstår oförändrat under år

2000.

Vad gäller placering av likvida medel föreslår

regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att i

likhet med budgetåret 1999 låta Svenska kraftnät år

2000 placera likvida medel i och utanför

Riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande

ordning.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag beträffande Svenska kraftnät.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen beviljade i juli 1997 Svenska kraftnät

koncession för den s.k. Polenkabeln, en

likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen. Alla

tillstånd för utbyggnaden finns nu. Vattendomstolen

gav tillstånd inklusive verkställighetsförordnande

den 15 december 1998. Domen överklagades den 1

januari 1999, varefter Miljööverdomstolen meddelade

den 2 juni 1999 att domen undanröjs och

återförvisade målet för ny prövning. Miljödomstolen

(tidigare Vattendomstolen) höll ny huvudförhandling

i målet den 6 oktober 1999 och lämnade den 10

november 1999 sin dom i vattenmålet om Polenlänken.

Den nya vattendomen innebär tillstånd enligt

vattenlagen för att lägga de aktuella kablarna i

svenskt territorialvatten samt ett s.k.

verkställighetsförordnande, som innebär att

resterande kabelarbeten kan fullföljas.

I och med Miljödomstolens beslut kommer tester av

strömriktarstationerna att starta i december 1999.

Provdrift med kraftöverföring planeras att påbörjas

i början av januari 2000 och kommersiell

idrifttagning planeras i april 2000.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens framlagda förslag

rörande verksamheten vid Svenska kraftnät.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bedömning av regeringens

resultatredovisning

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande avveckling av Barsebäck 1

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ255 yrkande 7,

1999/2000:N217, 1999/2000:N225, 1999/2000:N228

yrkandena 1 och 29, 1999/2000:N245 yrkande 1,

1999/2000:N272 yrkande 6 och 1999/2000:N383

yrkande 4,

res. 1 (m, kd, fp)

3. beträffande ersättning för avveckling

av Barsebäck 1

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 21 moment 10 och med avslag på

motionerna 1999/2000:N356 yrkandena 2 och 3,

1999/2000:N375 yrkande 7 och 1999/2000:N383

yrkandena 2 och 3 bemyndigar regeringen att

under budgetåret 2000 enligt 6 § andra stycket

lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att

det under budgetåret 1998 uppförda ramanslaget B

11 Ersättning för avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket får överskridas om ett nytt

riksdagsbeslut inte hinner inväntas,

res. 2 (m, kd, fp)

4. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 21 Energi

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 21 momenten 2-9, 15 och 16 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 20

i denna del , 1999/2000:MJ255 yrkande 3,

1999/2000:N228 yrkandena 5 och 6,

1999/2000:N231, 1999/2000:

N284, 1999/2000:N306, 1999/2000:N316,

1999/2000:N362, 1999/2000:N364, 1999/2000:N372,

1999/2000:N375 yrkandena 2-6 och 1999/2000:N383

yrkandena 7, 8, 10 och 12

a) godkänner regeringens förslag till

förändrad inriktning av verksamheten inom ramen

för bidrag till minskad elanvändning enligt vad

som anges i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 1 Bidrag för att minska

elanvändning, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300

000 000 kr under åren 2001 och 2002,

c) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till

investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 533

000 000 kr under åren 2001 och 2002,

d) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 3 Åtgärder för

effektivare energianvändning, besluta om

åtgärder som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 25 000 000 kr under

åren 2001 och 2002,

e) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 4 Energiforskning,

besluta om stöd till forskning och utveckling

inom energiområdet som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 1 200 000

000 kr under åren 2001-2005,

f) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny

energiteknik i företag och branscher som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 520 000 000 kr under åren 2001-2004,

g) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 6 Introduktion av ny

energiteknik, besluta om stöd till introduktion

av ny energiteknik som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 920 000 000

kr under åren 2001-2004,

h) bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 7 Energipolitiskt

motiverade internationella klimatinsatser,

besluta om åtgärder som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 45 000 000

kr under åren 2001-2004,

i) bemyndigar regeringen att meddela närmare

föreskrifter om stöd till småskalig elproduktion

samt godkänner omfattning, inriktning och

finansiering av stödet i enlighet med vad som

anges i propositionen,

j) för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens

förslag i bilaga 1,

5. beträffande lag om tillfällig avgift

för stöd till småskalig elproduktion

att riksdagen antar det i proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 21 framlagda förslaget till lag om

tillfällig avgift för stöd till småskalig

elproduktion, dock med ändrad lydelse enligt

utskottets förslag i bilaga 4,

6. beträffande Affärsverket svenska

kraftnät

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 21 momenten 11-14

a) som inriktning godkänner investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen

svenska kraftnät för perioden 2000-2002 i

enlighet med vad som anges i propositionen,

b) godkänner omfattning och inriktning av

Affärsverket svenska kraftnäts

beredskapsåtgärder i enlighet med vad som anges

i propositionen,

c) ger regeringen finansiella befogenheter

rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet

med vad som anges i propositionen,

d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket

svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida

medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i

övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät

finansiella befogenheter i enlighet med vad som

anges i propositionen.

Stockholm den 25 november 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro

Andersson Öhrn (s), Mats Lindberg (s), Lennart

Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Sylvia Lindgren

(s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s),

Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*, Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp)*,

Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m)*, Karl

Gustav Abramsson (s) och Lennart Värmby (v).

*) Har ej deltagit i beslutet under moment 4

Reservationer

1. Avveckling av Barsebäck 1 (mom. 2)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Ola

Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m),

Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

avveckling av Barsebäck 1 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det nu

starka skäl för att upphäva avvecklingsbeslutet

från år 1997. En förtida avveckling riskerar

bland annat att få allvarliga konsekvenser för

vår miljö, vår ekonomi och för el- och

värmeförsörjningen i Sydsverige. Vidare riskeras

allvarliga regionala konsekvenser i de delar av

landet som redan i dag är hårt drabbade av

arbetslöshet.

Det långsiktiga målet är att energisystemet

successivt ställs om till ett ekologiskt hållbart

energisystem. För detta krävs långsiktigt hållbara

ramar och villkor för den successiva omställningen,

miljöanpassningen och förnyelsen av

energiproduktionen. Enligt utskottets uppfattning

bör därför en ny inriktning av energipolitiken

fastställas snarast, så att omställningen bidrar

till att öka sysselsättningen och främja välståndet.

För att detta skall vara möjligt finner utskottet

att beslutet om avvecklingen av

Barsebäcksreaktorerna bör upphävas. Kärnkraften bör,

enligt utskottets mening, utnyttjas så länge

reaktorerna uppfyller uppsatta miljö- och

säkerhetskrav.

Med det sagda tillstyrker utskottet de aktuella

motionerna i här berörd del och föreslår att

riksdagen hos regeringen begär förslag om upphävande

av avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande avveckling av Barsebäck 1

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ255

yrkande 7, 1999/2000:N217, 1999/2000:N225,

1999/2000:N228 yrkandena 1 och 29,

1999/2000:N245 yrkande 1, 1999/2000:N272 yrkande

6 och 1999/2000:N383 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ersättning för avveckling av Barsebäck 1

(mom. 3)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Ola

Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m),

Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

ersättning för avveckling av Barsebäck 1 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det inte några

omständigheter som omöjliggör för riksdagen att

snabbt behandla ett förslag från regeringen om ett

anslagsöverskridande och på vilket sätt ett sådant

skall finansieras. Det är oacceptabelt, enligt

utskottets mening, att riksdagen frånhänder sig

beslutanderätten över statens budgetmedel. Om

bemyndigandet utnyttjas kommer detta att innebära

att riksdagen först i efterhand får tillfälle att

behandla en inte obetydlig anslagsbelastning.

Utskottets uppfattning är att denna beslutsordning

inte kan godtas. Utskottet anser därför att

riksdagen inte skall bifalla det av regeringen

föreslagna bemyndigandet. I stället skall förslag om

anslagsöverkskridanden samt finansieringen av detta

föreläggas riksdagen för avgörande. Det utskottet nu

har anfört bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i

här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande ersättning för avveckling av

Barsebäck 1

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N356

yrkandena 2 och 3, 1999/2000:N375 yrkande 7 och

1999/2000:N383 yrkandena 2 och 3 och med avslag

på proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 21

moment 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 4)

Per Westerberg, Ola Karlsson, Ola Sundell och Stefan

Hagfeldt (alla m) anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2000.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Fler och fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar till mångfald, en bättre kvalitet

och en större trygghet. De enskilda människorna får

ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter

som måste vara gemensamma.

Moderata samlingspartiet har också i parti- och

kommittémotioner förordat en ny inriktning av

energipolitiken, så att denna bidrar till att öka

sysselsättningen och främjar välståndet. Vi anser

att staten inte skall detaljplanera och

detaljreglera energisystemets utveckling, utan

fastställa långsiktigt hållbara ramar och villkor.

Vår uppfattning är att energipolitiken skall vara

ett redskap för att nå övergripande mål som

konkurrenskraft, god miljö och välfärd. Riksdagens

energipolitiska beslut våren 1997 är mot den

bakgrunden djupt olyckligt. De energipolitiska

riktlinjer som antogs skadar Sverige som

industrination. Särskilt allvarligt är beslutet om

att påbörja en förtida avveckling av kärnkraften.

Det innebär en kapitalförstöring som saknar

motstycke och som kommer att medföra

välfärdsförluster. Miljön skadas och det blir

svårare att bekämpa arbetslösheten.

Hittillsvarande effekter av det energipolitiska

omställningsprogrammet har nu utvärderats.

Utvärderingen visar bland annat att 6 av 18

delprogram inte ens varit möjliga att utvärdera

eftersom de inte gett något resultat. När det gäller

tillförsel av ny elproduktion från förnybara

energikällor har två av fyra delprogram inte gett

några resultat. Fler ansökningar om bidrag till

biobränsleeldad kraftvärme har inkommit än vad som

anslaget täcker. Trots detta har få anläggningar

byggts till följd av bristande lönsamhet. Vi anser

att det är olyckligt med statliga bidrag som

tenderar att bara bli till en löpande subvention av

gammal, befintlig teknik.

Vår uppfattning är att energiforskningsprogrammet i

princip är bra, men att forskningsinsatserna

avseende etanolproduktion från skogsråvara bör

lyftas ut ur programmet.

Som tidigare nämnts har riksdagens majoritet en

annan inriktning av politiken än den vi föreslagit.

Vi deltar därför inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 Energi.

Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi

förordar har redovisats i motion 1999/2000:

N375 (m). Denna syn på vilka anslag som bör anvisas

för energipolitiska ändamål bygger på de

principiella utgångspunkter som Moderata

samlingspartiet anser bör gälla för energipolitiken

och som framgår av motion 1999/2000:N228.

Sammanlagt har vi föreslagit - med anförda

motiveringar under berörda anslag i detta

betänkande - en minskning av ramen för

utgiftsområde 21 Energi med knappt 322

miljoner kronor år 2000.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 4)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

Kristdemokraterna instämmer i princip i huvuddragen

i omställningsprogrammet, men vi är starkt kritiska

mot regeringens handläggning av frågan om

kärnkraftsavvecklingen. Vår uppfattning är att den

första kärnkraftsreaktorn bör fasas ut när

motsvarande mängd el tillförts eller sparats bort.

Vi anser att Sveriges energiförsörjning skall

tryggas genom en långsiktig och medveten

energipolitik med fasta spelregler där inhemska

förnybara energikällor och bränslen utgör en växande

bas. Vi menar också att de små elproducenterna måste

garanteras långsiktigt rimliga villkor samtidigt som

ny teknik, nya metoder och nya energikällor, såsom

exempelvis solvärme, utvecklas och prövas.

Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi

förordar har redovisats i motion 1999/2000:N383

(kd). Sammanlagt har vi föreslagit - med anförda

motiveringar under berörda anslag i detta betänkande

- en minskning av ramen för utgiftsområde 21 Energi

med 205 miljoner kronor år 2000.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 4)

Åke Sandström (c) anför:

Centerpartiet har i kommittémotion 1999/2000:N372 i

princip ställt sig positivt till

energiforskningsstödet och det föreslagna samarbetet

med fordonsindustrin. Jag vill dock erinra om vikten

av att ett utökat samarbete med svensk

fordonsindustri kring utveckling av mer miljövänliga

och energieffektiva fordon inte går ut över

forskning och utveckling inom energiområdet vid

universitet och högskolor.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 4)

Eva Flyborg (fp) anför:

God tillgång på energi är en förutsättning för

välstånd. Det svenska energisystemet bör successivt

ställas om till att bli ekologiskt hållbart. Det

långsiktiga målet är att såväl fossilt bränsle som

kärnkraft skall fasas ut ur energisystemet och

ersättas av ekologiskt hållbara energikällor.

Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn

till Sveriges behov av tillväxt och ökad

sysselsättning. Folkpartiet anser därför att

kärnkraften skall utnyttjas under hela sin tekniska

och ekonomiska livslängd. Vi säger därför nej till

regeringens, och dess stödpartiers, förtida

stängning av kärnkraftverket i Barsebäck. Vi oroar

oss över att koldioxidutsläppen med stor sannolikhet

kommer att öka om Barsebäcksverket avvecklas, till

följd av en ökad import av el från kolbaserad

produktion i Danmark. Det är därför av största vikt

att en omfattande miljökonsekvensbeskrivning av den

planerade avvecklingen görs, för att belysa

konsekvenserna på såväl kort som lång sikt.

Det är mot denna bakgrund som Folkpartiet i motion

1999/2000:Fi212 - med anförda motiveringar under

berörda anslag i detta betänkande - har föreslagit

en sammanlagd minskning av ramen för utgiftsområde

21 Energi med 525 miljoner kronor år 2000.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 Energi.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000

inom utgiftsområde 21

Energi

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

(kd) och (fp) har avstått från

att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1, 2 och 4).

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringens

typ förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Statens energimyndighet: (ram.) 113 768 -38 768 -5 000

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Bidrag för att minska (ram.) 105 000 -105

elanvändning 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Bidrag till investeringar i (ram.) 95 000 -95 000

elproduktion från förny-

bara energikällor

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Åtgärder för effektivare (ram.) 65 000 -53 000

energianvändning

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Energiforskning (ram.) 401 758 -30 000 -80 000 +1

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Energiteknikstöd (ram.) 130 000 -80 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Introduktion av ny energiteknik (ram.) 230 000 -40 000

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 7 Energipolitiskt motiverade (ram.) 50 000

internationella klimatin-

satser

-------------------------------------------------------------------------------

B 8 Täckande av förluster i anledning (ram.) 5 000

av statliga garan-

tier inom energiområdet

-------------------------------------------------------------------------------

B 9 Stöd till småskalig elproduktion (res.) 250 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 10 Kärnsäkerhet i Östeuropa (nytt (ram.)

anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 1 445 526 -321 768 -205 +1

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en

tillfällig avgift för att finansiera statligt stöd

till småskalig elproduktion.

2 § Avgift som avses i 1 § betalas till

Affärsverket svenska kraftnät av den som innehar

nätkoncession och vars ledning är ansluten till

stamnätet. Utlandsförbindelse grundar dock ingen

avgiftsskyldighet.

3 § Avgiften uppgår till 0,2 öre för varje

kilowattimme som under år 2000 tagits ut från

stamnätet i koncessionshavarens anslutningspunkter.

4 § Den del av avgiften som avser vartdera

kvartalet under år 2000 skall betalas senast den 31

maj, den 31 augusti och den 30 november 2000 samt

den 28 februari 2001.

------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och

upphör att gälla vid utgången

av juni 2001.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-10-19

Närvarande: f. d. justitierådet Staffan Vängby,

justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune

Lavin.

Riksdagens näringsutskott har den 14 oktober 1999

beslutat inhämta Lagrådets yttrande över det i

proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000

under utgiftsområde 21 Energi framlagda förslaget

till lag om tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av

kanslirådet Bengt Agartz.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Det är numera vanligt att förse nya lagar med en

inledande paragraf som anger syfte eller innehåll.

En sådan portalparagraf kan vara av värde som

information och ge ledning för tolkningen av de

materiella bestämmelserna i lagen. Bruket av

portalparagrafer får emellertid inte förfalla till

slentrian. I förevarande lag framgår syftet redan av

lagens rubrik och kan för övrigt lätt anges i

anslutning till de materiella bestämmelserna. Någon

upplysning om innehållet behövs inte i en lag som i

övrigt innehåller endast tre paragrafer. Även på

annat sätt kan lagförslaget förenklas. Lagrådet

förordar att lagen ges följande lydelse:

"Lag om tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion

1 § Den som innehar nätkoncession och vars ledning

är ansluten till stamnätet skall till Affärsverket

svenska kraftnät betala en tillfällig avgift för att

finansiera statligt stöd till småskalig

elproduktion. Utlandsförbindelse grundar dock ingen

avgiftsskyldighet.

2 § Avgift som avses i 1 § uppgår till 0,2 öre för

varje kilowattimme som under år 2000 tagits ut från

stamnätet i koncessionshavarens anslutningspunkter.

3 § Avgiften beräknas kvartalsvis och betalas i

efterskott senast två månader efter utgången av det

kalenderkvartal avgiften avser.

Denna lag träder i kraft osv.

Av utskottet föreslagen ändring i

regeringens förslag till lag om

tillfällig avgift för stöd till

småskalig elproduktion

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs

följande.

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Denna lag innehåller Den som innehar

bestämmelser om en nätkoncession och vars

tillfällig avgift för att ledning är ansluten till

finansiera statligt stöd stamnätet skall till

till småskalig Affärsverket svenska

elproduktion. kraftnät betala en

tillfällig avgift för att

finansiera statligt stöd

till småskalig

elproduktion.

Utlandsförbindelse

grundar dock ingen

avgiftsskyldighet.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Avgift som avses i 1 § Avgift som avses i 1 §

betalas till Affärsverket uppgår till 0,2 öre för

svenska kraftnät av den varje kilowattimme som

som innehar nätkoncession under år 2000 tagits ut

och vars ledning är från stamnätet i

ansluten till stamnätet. koncessionshavarens

Utlandsförbindelse anslutningspunkter.

grundar dock ingen

avgiftsskyldighet.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Avgiften uppgår till 0,2 Avgiften beräknas

öre för varje kvartalsvis och betalas i

kilowattimme som under år efterskott senast två

2000 tagits ut från månader efter utgången av

stamnätet i det kalenderkvartal

koncessionshavarens avgiften avser.

anslutningspunkter.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Den del av avgiften som

avser vartdera kvartalet

under år 2000 skall

betalas senast den 31

maj, den 31 augusti och

den 30 november 2000 samt

den 28 februari 2001.

-----------------------------------------------------

---------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och

upphör att gälla vid utgången av juni 2001.