Bet. 1999/2000:NU5

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU05

Lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

NU5

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels regeringens skrivelse 1998/99:96 med

lägesrapport angående de re-gionala tillväxtavtalen,

dels fyra motioner som väckts med anledning av

skrivelsen.

En skrivelse om resurscentrum för kvinnor har

inkommit i ärendet.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse med

lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen

läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Samtidigt avstyrks fyra motioner. En fråga

aktualiseras särskilt av utskottet, nämligen

jämställdhetsaspekterna i samband med

tillväxtavtalen. Utskottet förutsätter att

regeringen i det fortsatta arbetet med

tillväxtavtalen överväger hur

jämställdhetssynpunkterna bättre skall kunna

tillgodoses. I en reservation (m, kd, fp) anförs att

det är tveksamt om de regionala tillväxtavtalen kan

spela den roll för regional utveckling som

regeringen förväntar sig.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1998/99:96 lämnas

information om pågående arbete med att ta fram

regionala tillväxtavtal.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av skrivelsen

är följande:

1998/99:N10 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de regionala

tillväxtavtalen.

1998/99:N11 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sjupunktsprogram för

en jämställd tillväxtpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den offentliga

sektorn som tillväxtskapande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en plan för hur den

sociala infrastrukturen skall utvecklas i

tillväxtavtalen.

1998/99:N12 av Lena Ek m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den låga

kvinnorepresentationen i regionernas arbete med

tillväxtavtalen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att offentliga

stödmedel skall fördelas rättvist mellan företag som

drivs av kvinnor respektive män,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansiering av

regionala projekt och nödvändigheten av förändringar

i regelverk för att underlätta tillväxt och

utveckling samt om behovet av en helhetssyn bland de

regionala och centrala aktörerna som hanterar frågor

om företagsutveckling.

1998/99:N13 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sjupunktsprogram,

med förändringen som beskrivits ovan på den sista

punkten, för en jämställd tillväxtpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en plan för hur den

sociala infrastrukturen skall utvecklas i

tillväxtavtalen,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag om hur de fortsatta tillväxtavtalen

skall utformas på ett jämställt sätt.

Utskottet

Regeringens skrivelse

Inledning

I regeringens skrivelse med en lägesrapport angående

de regionala tillväxt-avtalen (skr. 1998/99:96)

beskrivs det arbete med regionala tillväxtavtal som

riksdagen beslutade om i maj 1998 till följd av den

senaste regionalpolitiska propositionen. Skrivelsen,

som är daterad i april 1999, ger vidare en översikt

över vissa - för tillväxtavtalen betydelsefulla -

aviserade eller redan genomförda regeländringar.

Bakgrund

Genom beslut om en ny regional näringspolitik, som

fattades våren 1998 (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:AU11), introducerades regionala

tillväxtavtal som ett instrument för bättre

samverkan mellan de olika organ som arbetar med

tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på

lokal, regional och central nivå. Avtalen skall

utarbetas i breda partnerskap. Program och åtgärder

skall enligt skrivelsen grundas på kvinnors och mäns

lika möjligheter. I avtalen skall vidare framgå hur

programmet påverkar omställningen till ekologisk

hållbarhet, skyddet av miljön, en effektiv

användning av jordens resurser samt hur det

integreras med tillväxt och ökad sysselsättning. Det

är inte fråga om nya eller utökade statliga

ekonomiska resurser till regionerna genom

tillväxtavtalen; däremot skall givna resurser

utnyttjas effektivare. Den första avtalsperioden

avser åren 2000-2002.

Regeringens erbjudande från maj 1998 till

länsstyrelser och självstyrelseorgan att utarbeta

regionala tillväxtavtal antogs av samtliga

tillfrågade. Avtalen skall innehålla dels en analys

av regionens styrkor och svagheter, dels ett program

som anger mål, prioriterade insatsområden och

åtgärder. Vidare skall lämnas en beskrivning över

hur olika aktörer avser att bidra till

finansieringen. Länen fick i samband med

programarbetet möjlighet att föreslå ändringar av

regler som de ansåg hindrande för samverkan. Enligt

skrivelsen skulle den första versionen av

tillväxtavtalen lämnas till regeringen i april 1999

för granskning av en grupp oberoende utvärderare. I

regeringens nyligen avlämnade budgetproposition

(prop. 1999/2000:1) med förslag till budget för år

2000, lämnas förslag som kommer att utgöra en

utgångspunkt för de statliga organens

finansieringsmöjligheter under det första

avtalsåret.

En viktig uppgift i arbetet med tillväxtavtalen är

att identifiera det s.k. regionala

tillväxtkapitalet, dvs. de resurser för tillväxt och

sysselsättning som kommer i fråga för att finansiera

genomförandet av tillväxtavtalen. Dit hör t.ex.

olika anslag inom småföretags-, regional- och

arbetsmarknadspolitiken men också delar av EG:s

strukturfonder. För budgetåret 1999 beräknas det

regionala tillväxtkapitalet till drygt 18 miljarder

kronor och för år 2000 till 19 miljarder kronor.

Åtta olika utgiftsområden och ett trettiotal anslag

ingår.

Det regionala partnerskapet i länen utgör plattform

för arbetet med tillväxtavtalen. Enligt skrivelsen

förväntas kommuner, landsting och näringslivet att

delta, liksom statligt finansierade organ som har

regional organisation samt högskolor och

universitet. Andra parter är stiftelser, kulturlivet

och lokala utvecklingsgrupper m.fl. Enligt

regeringen bör jämn könsfördelning eftersträvas i

partnerskapet. Ett antal myndigheter har i maj 1998

av regeringen fått i uppdrag att medverka kring de

regionala tillväxtavtalens innehåll, genomförande

och finansiering. Vidare har det uppdragits åt

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att

aktivt delta i och understödja arbetet med

tillväxtavtalen. Inom Regeringskansliet leds arbetet

av statssekreterare från berörda departement, den

s.k. Tvärdelegationen, medan tjänstemän från de mest

berörda enheterna, det s.k. Tvärsekretariatet, har

det löpande operativa ansvaret.

Lägesrapport

Arbetsprocessen med tillväxtavtal

Enligt skrivelsen har de regionala parterna själva

avgjort vilken geografisk avgränsning som skall

gälla för avtalet. För regioner som berörs av

strukturfondsprogrammen har det enligt regeringen

varit viktigt att så långt möjligt välja en

geografisk avgränsning för tillväxtavtalet som gör

att arbetet med dessa program kan integreras i

avtalet.

I flertalet län har arbetet med analysfasen i

tillväxtavtalet varit klart till årsskiftet 1998/99,

varefter arbetet med programfasen har inletts.

Eftersom finansiering från det statliga

tillväxtkapitalet skall kunna kombineras med

resurser från t.ex. kommuner och näringsliv, har det

varit viktigt för varje län att kunna urskilja "sitt

tillväxtkapital". Enligt skrivelsen har det

emellertid visat sig vara omständligt att beräkna

det regionala tillväxtkapitalet per län. Detta beror

bl.a. på att vissa myndigheter anslår medel direkt

till projekt utan att någon regional

fördelningsnyckel används. Länen bör så långt

möjligt uppskatta resursbehovet per prioriterat

insatsområde för hela avtalsperioden, sägs det i

skrivelsen. Flera län hade dock under hand

informerat om att finansieringslösningarna inte

kunde redovisas i avtalsutkastet i april 1999.

Regeländringsförslag

Länen har lämnat sina regeländringsförslag till

Regeringskansliet fram till april 1999, vilket är en

förlängning i förhållande till den första planen som

angav den 31 december 1998 som ett sista datum för

lämnande av förslag. De regelförändringar som kan

aktualiseras enligt skrivelsen är sådana som styr

myndigheter och anslag och samtidigt är relaterade

till tillväxtavtalet. Långsiktiga strukturella

åtaganden som utbildning, forskning och

infrastruktur skall inte beröras, liksom inte heller

de skatte- och arbetsrättsliga regelverken.

I slutet av januari 1999 hade förslag om

regeländringar lämnats av tolv län. Förslagen har

enligt skrivelsen föranlett följande iakttagelser.

- De flesta regelförslagen berör behovet av

harmonisering och ändringar av regler inom

sektorsvisa författningar, t.ex. förslag om mindre

detaljreglering.

-

- Många förslag går in på avgränsade sakfrågor,

t.ex. avseende högskolans möjligheter att sälja

utbildningar.

-

- Flera förslag visar på behovet av harmonisering

mellan författningar på olika politikområden, t.ex.

förslag om mindre detaljreglering.

-

- Många förslag rör småföretagsamhetens villkor,

t.ex. behov av kapitalförsörjning eller

regelförenkling.

-

- I flera förslag yrkas på specialanpassningar av

regler till regionen, t.ex. önskemål att bli s.k.

frilän när det gäller resurser inom

arbetsmarknadspolitiken.

-

- Flera förslag återspeglar behovet av att förenkla

och förtydliga reglerna. Vidare behövs det bättre

information om gällande regler.

-

Rutinerna i Regeringskansliet för att bereda

regelförslag ändras dock inte av att förslagen tas

fram i arbetet med tillväxtavtal, påpekas det i

skrivelsen. Det arbete på regelområdet som pågår

inom Regeringskansliets ram är bl.a. följande.

- Inom Näringsdepartementet förbereds en bredare

översyn av näringspolitikens instrument.

-

- Regeringen har påbörjat en översyn av det statliga

exportfrämjandet, bl.a. med inriktning på de små

och medelstora företagen.

-

- På arbetsmarknadspolitikens områden är regelverket

under förändring, bl.a. i syfte att minimera

undanträngnings- och inlåsningseffekter.

-

- Främst på grund av EG-kommissionens nya riktlinjer

för regionala stöd, vilka träder i kraft den 1

januari 2000, pågår en översyn av vissa

regionalpolitiska stöd.

-

- En parlamentarisk kommitté utreder den svenska

regionalpolitiken.

-

- Särskilda utredare har lämnat regeringen förslag

angående den nationella anpassningen till de

kommande programmen för mål 1 och mål 2 i EG:s

strukturfonder respektive inriktningen av det nya

mål 3-programmet.

-

- Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1998/99:100) en satsning på

kompetensutveckling för anställda under åren

2000-2002 inom ramen för Europeiska socialfondens

nya mål 3.

-

- Regeringen skall återkomma till riksdagen med ett

förslag om att inrätta ett s.k. valideringsorgan

för utländsk yrkeskompetens och gymnasieutbildning.

-

- De regionala kompetensrådens roll och uppgifter

skall förtydligas.

-

- I slutet av år 1998 beslutade regeringen om ett

system för effektivare analyser av reglers

konsekvenser för små företags villkor. Den s.k.

SimpLex-gruppen skall bl.a. arbeta med att

understödja utredningars, myndigheters och

departementens arbete med konsekvensanalyser.

-

- I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslog

regeringen att information om företagande till

blivande och befintliga företagare skall

förstärkas.

-

- En översyn skall göras för att undanröja

eventuella hinder som kan finnas för regionalt

baserade fonder.

-

Iakttagelser i arbetet med tillväxtavtalen

I skrivelsen understryks att arbetet med

tillväxtavtalen är en kontinuerlig process, som

fortlöpande kan förbättras.

Bland annat har det framkommit att organisationen

för näringslivsfrämjande, t.ex. för teknikspridning

och exportstöd, är alltför splittrad. Både

organisationer och företag anser att statliga och

andra organ måste samordnas så att företagen får ett

organ att vända sig till för att hitta rätt i

utbudet av tjänster.

Vissa län har rapporterat att de har haft

vissa svårigheter med att engagera det

privata näringslivet i avtalsarbetet, sägs

det i skrivelsen. Vidare rapporteras det

från flera län att kvinnorepresentationen

är låg, inte minst på näringslivssidan.

Motionerna

I motion 1998/99:N10 (m) framförs uppfattningen att

tillväxtavtalen vilar på den felaktiga

föreställningen att ekonomisk tillväxt kan planeras

och administreras fram. Vidare framhålls att de

regelförenklingar som eftersträvas måste genomföras

med eller utan tillväxtavtal.

Småföretagsdelegationens förslag till förenklingar

för företagandet borde redan ha genomförts, sägs det

i motionen. För att Sverige skall få ett mer

dynamiskt företagarklimat krävs insatser på områden

som skatte-, arbetsmarknads- och energiområdet. I

stället för en generell stimulanspolitik vidhåller

regeringen en politik med selektiva företagsstöd,

samtalsgrupper och treårsplaner, hävdar

motionärerna. Erfarenheten visar dock att

traditionell lokaliserings- och planeringspolitik i

mycket begränsad omfattning kan åstadkomma tillväxt

och nya jobb. Enligt motionärerna efterfrågar

företagarna sänkta skatter och inte bidrag. Goda

allmänna konkurrensvillkor är den viktigaste

förutsättningen. Vidare skulle kvinnors företagande

i många fall gynnas av att konkurrensen öppnas inom

den offentliga sektorn, sägs det i motionen.

För att få en jämställd tillväxtpolitik föreslås i

motion 1998/99:N11 (v) att regeringen skall utgå

från ett sjupunktsprogram som formulerats av

professor Gunnel Forsberg i januari 1999 i en

rapport, som baseras på ett uppdrag från NUTEK.

Bland annat bör ett tillväxtavtal ha en plan för

jämställdhetssatsningar och projektuppföljning.

Kvinnor bör få sin andel av

sysselsättningstillfällena. Vidare bör såväl kvinnor

som män representeras i partnerskapet.

När länen skall urskilja sitt tillväxtkapital

befarar motionärerna att länen agerar traditionellt

på ett sådant sätt att den tillväxt som kvinnor

bidrar med - inom den offentliga sektorn - inte

räknas med i länets tillväxtkapital. Därför begär

motionärerna en redovisning av hur de medel som

offentliga organ och näringslivet satsar på projekt

m.m. fördelar sig på kvinnor och män. Vidare

framhålls i motionen att det måste vara en självklar

utgångspunkt för tillväxtavtalen att den offentliga

sektorn skall vara en integrerad del i uppgiften att

skapa en hållbar tillväxt. Om avsikten är att de

regionala tillväxtavtalen skall leda till

arbetstillfällen som inte bygger på kvinnors

obetalda arbete, måste regionerna planera för

daghem, skolor och äldreomsorg, dvs. den sociala

infrastrukturen.

Även i motion 1998/99:N13 (mp) föreslås att

regeringen skall ta till sig det sjupunktsprogram

för en jämställd tillväxtpolitik som professor

Gunnel Forsberg föreslagit. En av dessa punkter

innebär att jämställda tillväxtavtal inledningsvis

bör utformas i ett par försökslän. Till skillnad

från rapportförfattaren anser dock motionären att

jämställda tillväxtavtal bör utformas för hela

landet, inte endast i ett par försökslän. Begreppet

tillväxt bör enligt motionären inte enbart syfta på

vägar och flygplatser etc. utan bör också avse

produktion inom den mänskliga och kulturella sfären.

Eftersom de nuvarande tillväxtavtalen inte sker med

utgångspunkt i både mäns och kvinnors erfarenheter

och kompetens krävs enligt motionären att regeringen

återkommer med förslag på hur de framtida

tillväxtavtalen skall kunna upprättas på ett

jämställt sätt.

Motionärerna bakom motion 1998/99:N12 (c)

kritiserar den låga kvinnorepresentationen i

partnerskapsgrupperna och anser att det är ett

naturligt krav att tillväxtavtalen skall

jämställdhetsmärkas både vad avser representation

och resurser.

Vidare hävdas i motionen att offentliga stödmedel,

t.ex. småföretagsstöd, skall fördelas rättvist

mellan företag som drivs av kvinnor respektive män.

Ungefär 70 % av småföretagsstödet går till manligt

dominerade branscher, eftersom reglerna är sådana

att många typiska kvinnoföretag inom handels- och

tjänstesektorn utestängs från möjligheten att söka

dessa stödmedel, sägs det i motionen.

Regionerna skall redan nu redovisa en egen

finansiering av regionala projektidéer.

Därmed anser motionärerna att det finns en

risk för att många goda idéer om projekt

eller program för att utveckla kvinnors

företagande inte kommer att kunna

genomföras på grund av avsaknad av egen

finansiering.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Regeringen introducerade en ny regional

näringspolitik med bl.a. regionala tillväxtavtal i

den senaste regionalpolitiska propositionen (prop.

1997/98:62). Arbetsmarknadsutskottet, som då

ansvarade för beredningen av de regionalpolitiska

frågorna, redovisade en positiv inställning till

regeringsförslaget och framhöll bl.a. att själva

processen när avtalen utarbetas kan väntas få

betydelse för den regionala tillväxten (bet.

1997/98:AU11). Arbetsmarknadsutskottet pekade också

på vikten av att de regionala tillväxtavtalen

samordnas med kommande strukturfondsprogram. I en

reservation (m) yrkades att regeringens förslag om

tillväxtavtal skulle avslås av riksdagen med motivet

att Sverige behöver generell stimulanspolitik i

stället för selektiva lösningar, bidragspolitik och

detaljreglering av näringslivet. I två andra

reservationer (fp, kd; v, mp) framfördes att

tillväxtavtalen bör vara mer långsiktiga än den

föreslagna treårsperioden respektive att

tillväxtavtalen ökar den regio-nala nivåns betydelse

och aktualiserar frågan om införande av

länsparlament.

Under våren 1999 behandlade näringsutskottet frågor

om regional näringspolitik i betänkande 1998/99:NU7.

Utskottet ställde sig positivt till den typ av

nytänkande som tillväxtavtalen representerar. Enligt

utskottet innebär tillväxtavtalen en bestämd

förskjutning i riktning mot mer lokalt inflytande.

Om något i processen med framtagandet av

tillväxtavtal inte skulle visa sig fungera helt

effektivt, har man enligt utskottets sätt att se

vunnit viktiga erfarenheter för framtiden, sägs det

i betänkandet. I en motivreservation (m, kd, fp)

framhölls att regeringen är överdrivet optimistisk

när det gäller tillväxtavtalens fördelar. Den

regelförenkling som eftersträvas bör genomföras vare

sig det sker inom processen med tillväxtavtal eller

inom det rådande systemets ram.

Frågor om kvinnors företagande har utskottet

behandlat i samband med såväl näringspolitiska som

regionalpolitiska frågor under riksmötet 1998/99. I

utskottets betänkande om vissa näringspolitiska

frågor (bet. 1998/99:NU6) redovisade utskottet bl.a.

följande.

En ökning av kvinnors företagande intar en självklar

roll i den tillväxtpolitik som regeringen bedriver

och som utskottet står bakom. Att identifiera vilka

omständigheter som utgör hinder för kvinnor att

starta företag och vidta åtgärder för att eliminera

dessa är, enligt utskottets mening, en angelägen

uppgift inom näringspolitiken. Generellt gäller att

"mainstreaming" bör prägla de näringspolitiska

insatserna för att främja tillkomst av nya företag

och tillväxt av befintliga företag.

I en reservation (m, kd, fp) framhölls vikten av att

främja och stödja kvinnors företagande. Väsentliga

åtgärder är stärkande av etableringsfriheten i den

offentliga sektorn, upphandling av kommunal

verksamhet i konkurrens, öppnande av marknader för

hemnära tjänster m.m.

I en annan reservation (c) föreslogs ett tioårigt

program, innehållande rådgivning, utbildning och

finansiering för kvinnors företagande.

Utveckling

Regeringen uppdrog i maj 1998 till berörda statliga

myndigheter, bl.a. NUTEK, att ställa myndighetens

sakkunskap och kompetens till förfogande för

regionernas arbete med tillväxtavtalen. NUTEK har

inom ramen för detta uppdrag gjort en utvärdering av

regionernas utkast till förslag, vilket redovisas i

rapporten De regionala tillväxtavtalen (R 1999:12),

daterad i juni 1999.

Enligt NUTEK är arbetet med de regionala

tillväxtavtalen en läroprocess för olika aktörer och

mellan sektorer och nivåer i Sverige. NUTEK anser

att de redovisade avtalsförslagen har inneburit en

vitalisering av det regionala utvecklingsarbetet

avseende såväl process som inriktning. Även om

mycket arbete återstår innan en första programperiod

kan påbörjas samt om det även under programperioden

krävs ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete, ger

de redovisade avtalsförslagen goda förhoppningar om

en mer gynnsam regio-nalekonomisk utveckling i

landet, sägs det i rapporten.

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

1998/99:100) aviserades ett kommande utrednings- och

analysarbete angående bl.a. de statliga stöden för

nyföretagande och företagsutveckling. Enligt

Näringsdepartementets beslut på det här aktuella

området (protokoll 1999-04-29) avser departementet

att genomföra en översyn av vissa av statens aktörer

och deras åtgärder och program för ökad tillväxt och

sysselsättning. Uppgiften för utredningen, vilken

skall bedrivas internt inom Regeringskansliet, anges

bl.a. vara följande.

- Översyn av mindre företags behov av statliga

insatser för att växa och utvecklas.

- Utvärdering av viktiga näringspolitiska

småföretagsåtgärder som genomförs i dag.

- Avlämnande av förslag till framtida statliga

insatser för att främja tillväxt bland främst

småföretag och förslag om hur insatserna kan

samordnas för att förenkla för företagen.

Vidare redovisas att utredningen skall avlämna en

rapport senast den 30 november 1999. Det framgår av

bilagan till regeringsbeslutet att regeringen avser

att för riksdagen lägga fram en sammanfattande

analys och förslag till åtgärder under år 2000.

Vidare gäller för utredningsuppdraget att vid en

bedömning av statliga näringspolitiska insatser

hänsyn skall tas till kravet på jämställdhet mellan

kvinnor och män.

Enligt information från Regeringskansliet har det

aviserade arbetet nu påbörjats.

I regeringens nyligen avlämnade budgetproposition

(prop. 1999/2000:1) tas bl.a. upp regeländringar av

betydelse för de regionala tillväxtavtalen.

Redovisningen i budgetpropositionen kompletterar den

redovisning som gjorts i den här behandlade

skrivelsen. Bland annat nämns följande i

budgetpropositionen.

Enligt regeringens uppfattning bör åtgärderna i

tillväxtavtalen ytterligare fokuseras på och

inriktas mot tillväxt i näringslivet. NUTEK föreslås

få en ökad roll som samverkanspart och medfinansiär

i de regionala tillväxtavtalen. Regeringen avser att

precisera de förhandlingsförutsättningar som gäller

för statlig medfinansiering av tillväxtavtal. Hur

jämställdhet respektive ekologiskt hållbar

utveckling skall hanteras i tillväxtavtalen, är

också frågor som kräver ett fördjupat arbete enligt

regeringen.

En utökad satsning på Industriella

utvecklingscentrum (IUC) planeras enligt vad som

sägs i budgetpropositionen. IUC och liknande

regionala centrumbildningars betydelse för de små

och medelstora företagens utveckling lyfts fram i

tillväxtavtalen i flera län. Vidare nämns i

budgetpropositionen att de centrala

kulturmyndigheterna har en central roll när det

gäller att stärka kultursektorns betydelse i

näringslivsutvecklingen.

Förslag som kräver riksdagens beslut

behandlas på sedvanligt sätt under

respektive utgiftsområde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har noterat att den utvärdering som NUTEK

har genomfört beträffande arbetet med tillväxtavtal

har gett verket underlag för en bedömning att de

redovisade avtalsförslagen ger goda förhoppningar om

en mer gynnsam regionalekonomisk utveckling i

landet. Liksom tidigare ställer sig utskottet

positivt till denna typ av utvecklingsstrategi, som

innebär ett nytänkande. Strategin är ett led i den

tillväxtpolitik som utskottet ansluter sig till.

Enligt utskottets uppfattning innebär

tillväxtavtalen, enligt den modell som nu prövas, en

bestämd förskjutning i riktning mot mer lokalt

inflytande. Om något i processen med framtagandet av

tillväxtavtal inte skulle visa sig fungera helt

effektivt, finns det goda möjligheter till

korrigering för framtiden.

En särskild punkt, nämligen jämställdhetsaspekterna

i samband med tillväxtavtalen, önskar utskottet

aktualisera redan nu. I likhet med vad som framförs

i motionerna 1998/99:N11 (v), 1998/99:N12 (c) och

1998/99:N13 (mp) anser utskottet att systemet med

tillväxtavtal måste gynna båda könen och att det

finns utrymme för förbättringar från

jämställdhetssynpunkt, bl.a. vad gäller

kvinnorepresentationen i partnerskapen. Utskottet

förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet

med tillväxtavtalen överväger hur

jämställdhetssynpunkterna bättre skall kunna

tillgodoses. Utskottet vill också betona att

jämställda tillväxtavtal skall gälla i hela landet.

Vidare bör i detta sammanhang uppmärksammas vikten

av att även arbetsmarknadens parter deltar i arbetet

kring de regionala tillväxtavtalen samt att de

kulturella utvecklingsmöjligheterna tas till vara.

Ovan har redovisats att Näringsdepartementet har

inlett en översyn av bl.a. de näringspolitiska

småföretagsåtgärderna. Det får förutsättas att

småföretagsstödet, vilket ifrågasatts från

jämställdhetssynpunkt, berörs av det omfattande

utrednings- och analysarbete som nu har inletts. Med

hänsyn till vad som anförts avstyrks de ovan nämnda

motionerna liksom även motion 1998/99:N10 (m).

Regeringens skrivelse med lägesrapport angående de

regionala tillväxtavtalen bör läggas till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande lägesrapport angående de

regionala tillväxtavtalen

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:N10,

1998/99:N11, 1998/99:N12 och 1998/99:N13 lägger

regeringens skrivelse 1998/99:

96 till handlingarna.

res. (m, kd, fp)

Stockholm den 21 september 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro

Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart

Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),

Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran

Holmqvist (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom

(kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke

Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)

och Karl Gustav Abramsson (s).

Reservation

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det tveksamt om de

regionala tillväxtavtalen kan spela den roll för

regional utveckling som regeringen förväntar sig.

Regeringen borde i stället för att hålla fast vid

stöd och bidrag i olika former satsa på en mer

framåtsyftande näringspolitik, inte minst mot

bakgrund av den avfolkning som nu sker ute i landet.

Med instämmande i vad som sägs i motion 1998/99:N10

(m) anser utskottet att de regelförenklingar som

initierats genom processen med tillväxtavtal skall

genomföras oberoende av om avtal finns eller inte.

Systemet med tillväxtavtal har ännu inte funnit

sina former. Utskottet vill peka på ett par viktiga

faktorer, där det är nödvändigt att finna nya

lösningar. Enligt utskottets uppfattning är

näringslivets medverkan i avtalen ett steg i rätt

riktning. Dock finner utskottet att denna medverkan

i större omfattning borde avse aktiva företagare.

För det andra anser utskottet att ett system med

tillväxtavtal måste gynna båda könen och att det

finns utrymme för förbättringar från

jämställdhetssynpunkt. Utskottet förutsätter att

regeringen i det fortsatta arbetet med

tillväxtavtalen överväger hur

jämställdhetssynpunkterna bättre skall kunna

tillgodoses. Viktiga åtgärder för att främja

kvinnors företagande är att stärka

etableringsfriheten i den offentliga sektorn, att se

till att upphandling av kommunal verksamhet sker i

konkurrens, att uppmuntra avknoppningar av offentlig

verksamhet och att öppna marknaden för hemnära

tjänster.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen

ställa sig bakom vad utskottet nu anfört. Därigenom

blir motion 1998/99:N10 (m) tillgodosedd. Övriga

aktuella motioner avstyrks. Utskottet föreslår

slutligen att regeringens nu aktuella skrivelse

läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande lägesrapport angående de

regionala tillväxtavtalen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N10 och med

avslag på motionerna 1998/99:N11, 1998/99:N12

och 1998/99:N13

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört, dels lägger regeringens

skrivelse 1998/99:96 till handlingarna.