Redogörelse för företag med statligt ägande

1999-11-30 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1999/2000:NU7, Redogörelse för företag med statligt ägande

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1999/2000:NU07

Redogörelse för företag med statligt ägande

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1999/2000

NU7

Ärendet

I detta betänkande behandlas 1999

års redogörelse för företag med

statligt ägande, vilken har

överlämnats till riksdagen med

regeringens skrivelse 1999/2000:20.

Sammanfattning

Utskottet har inget att erinra mot redogörelsen för

de statliga företagen och föreslår att den läggs

till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1999/2000:20 lämnas en

redogörelse för förvaltningen av statens

företagsägande samt för verksamheten i de företag

som under år 1998 helt eller delvis ägdes av staten.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar här regeringens

skrivelse 1999/2000:20 med 1999 års

redogörelse för företag med statligt

ägande. Inga motioner har väckts med

anledning av skrivelsen. Förslag i

budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) om

Sveaskog AB jämte motioner behandlas i

betänkande 1999/2000:NU1 om utgiftsområde

24 Näringsliv, vilket avlämnas samtidigt

med föreliggande betänkande. Övriga

motioner från allmänna motionstiden om

statliga företag kommer utskottet att

behandla under våren 2000.

Bakgrund

Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen

till riksdagen en redogörelse för företag med

statligt ägande. Redogörelsen innehåller en översikt

över den statliga företagssektorn samt beskrivningar

av berörda företag och affärsverk.

I förra årets redogörelse - 1998 års redogörelse

för de statliga företagen (skr. 1998/99:20) -

kompletterades redovisningen med uppgifter för

flertalet företag om de riktlinjer som gäller för

förvaltningen av det aktuella företaget och de

riksdagsbeslut som ligger till grund för detta.

Vidare aviserade regeringen att kommande

redogörelser skulle utökas med en bedömning av hur

intentionerna i besluten om riktlinjer för

verksamheten har tillgodosetts och i vilken mån

uppsatta verksamhetsmål har uppnåtts.

Vid behandlingen av redogörelsen och tillhörande

fyra motioner noterade utskottet (bet. 1998/99:NU5)

den komplettering som gjorts i redogörelsen.

Samtidigt förutsatte utskottet att den utökade

redovisningen i fortsättningen skulle komma att

omfatta samtliga berörda företag och att

redovisningen även skulle inbegripa en tydligare

beskrivning av målen för företagens verksamhet.

Utskottet fann det också önskvärt att översikten

över de statliga företagen utökas i ytterligare

avseenden. Sålunda menade utskottet - i linje med

vad som hade förordats i tre motioner - att

informationen i den årliga redovisningen även bör

omfatta en beskrivning av den statliga

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

företagssektorns regionala fördelning samt uppgifter

om de statliga företagen med avseende på

jämställdhet, miljöanpassning och anställda med

invandrarbakgrund. Utskottet utgick från att en

sådan komplettering av den årliga redogörelsen

kommer att genomföras senast fr.o.m. redogörelsen år

2000.

Förslag i en motion om att syftet med det statliga

ägandet av respektive bolag skall redovisas i den

årliga redogörelsen avvisades av utskottet, som

anförde att frågor om syftet med det statliga

ägandet bör tas upp i näringspolitiska

princippropositioner eller i särskilda propositioner

om statliga företag.

Motionen fick stöd i reservation (m, kd, c, fp),

där det krävdes att redogörelsen också skall omfatta

en redovisning för varje företag av syftet med det

statliga ägandet. Därigenom, framhölls det, skulle

riksdagen ges tillfälle att fortlöpande pröva de

skäl som låg till grund för bildandet eller

övertagandet av bolaget i fråga. Vidare skulle det

av redogörelsen framgå vad som gjorts och vad som

planerades för att syftet med det statliga ägandet

skall uppnås. Riksdagen beslutade i enlighet med

utskottets förslag.

1999 års redogörelse

Jämfört med tidigare redogörelser har 1999 års

redogörelse utvecklats i några avseenden. För varje

bolag anges nu bolagets affärsidé och mål för

verksamheten. Liksom tidigare år lämnar företagen en

verksamhetsbeskrivning, men för vissa företag

kompletteras redovisningen med en

omvärldsbeskrivning. Årets redogörelse har också för

ett flertal företag utökats med en resultatrapport

för första kvartalet 1999 samt en prognos för

helåret 1999. Den inledande sammanställningen över

den statliga företagssektorn har vidare utökats med

olika sammanställningar över företagen.

I skrivelsen aviserar regeringen att den senare

kommer att föreslå riksdagen förändrade riktlinjer

för förvaltningen av statliga företag. För att

åstadkomma en så effektiv förvaltning av de statliga

tillgångarna som möjligt måste staten, enligt

regeringen, sätta tydliga mål, ge riktlinjer och

skapa system för uppföljning av verksamheterna samt

organisera förvaltningen effektivt. Enligt de

riktlinjer som regeringen senare under hösten 1999

kommer att föreslå riksdagen skall ett grundligt

analysarbete påbörjas med syfte att genomlysa

affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga

förändringar och

kompletteringar/fusioner/försäljningar av

verksamheter samt utvärdera de finansiella

strategierna. I detta, betonas det i skrivelsen,

ligger också att belysa statens syfte med ägandet.

Som redan påpekats har inga motioner väckts med

anledning av skrivelsen.

Utskottets ställningstagande

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Utskottet välkomnar den fördjupning av informationen

om den statliga företagssektorn som lämnas i årets

redogörelse. Genom denna komplettering ges bättre

upplysningar både om företagssektorn som helhet och

om verksamheten hos enskilda företag.

Som tidigare nämnts efterlyste utskottet vid

behandlingen av 1998 års redogörelse en utvidgning

av informationen i den årliga redogörelsen till att

också omfatta uppgifter om de statliga företagen med

avseende på bl.a. jämställdhet, miljöanpassning och

anställda med invandrarbakgrund. Utskottet vill här

betona att därmed inte åsyftas en redovisning

baserad på uppgifter från varje enskilt företag. Det

utskottet eftersträvar är allmän information om

utvecklingen inom den statliga företagssektorn i

fråga om jämställdhet och miljöanpassning samt

beträffande rekrytering av personer med utländsk

bakgrund.

Enligt utskottets mening bör 1999 års redogörelse

läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande redogörelse för företag med

statligt ägande

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:20 till

handlingarna.

Stockholm den 30 november 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per

Westerberg (m), Barbro Andersson

Öhrn (s), Lennart Beijer (v), Göran

Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),

Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson

(m), Nils-Göran Holmqvist (s),

Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén

(v), Inger Strömbom (kd), Ola

Sundell (m), Ingegerd Saarinen

(mp), Åke Sandström (c), Eva

Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)

och Karl Gustav Abramsson (s).

Särskilt yttrande

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anför:

Vi vill erinra om vår tidigare framförda uppfattning

beträffande statliga företag. Statens främsta

uppgift inom näringspolitiken är att ange generella

ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Det

arbete som påbörjades under den borgerliga

regeringen med att minska statens företagsägande bör

därför fortsätta. Med en privatisering av statliga

företag uppnås en mer tydlig och kompetent ägarroll,

kommersiellt bättre rustade företag och en ökad

ägarspridning.