Bet. 1999/2000:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1999/2000:SFU13

Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SfU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1999/2000:91 Efterlevan-

depension och efterlevandestöd till barn jämte motioner som väckts med

anledning av propositionen.

I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i regelverket för

det allmänna efterlevandepensionssystemet. Förslagen är i huvudsak motive-

rade av behovet av att anpassa reglerna för efterlevandepension till det re-

formerade ålderspensionssystemet.

Förslagen innebär att ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till det

reformerade ålderspensionssystemet skall användas för beräkning av in-

komstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barnpen-

sion) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Underlaget skall

normalt baseras på den faktiska pensionsbehållning som den avlidne har

tjänat in t.o.m. året före dödsfallet och en antagen pensionsbehållning för

åren därefter t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Omställningspension skall vid dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet

utges med 55 % av efterlevandepensionsunderlaget. Sådan pension skall

liksom i dag utges till en efterlevande som stadigvarande sammanbott med

sin make (eller likställd) minst fem år fram till dödsfallet. Dessutom skall

omställningspension utges när den efterlevande har barn som inte fyllt 18 år

till skillnad från dagens åldersgräns på 12 år. Omställningsperiodens längd

skall vidare ökas från nuvarande sex månader till tio månader. Därtill skall

förlängd omställningspension utges under ytterligare tolv månader om det

finns barn mellan 12-18 år. Är något eller några av barnen yngre än 12 år

skall som i dag gälla att omställningspension, utöver den inledande perioden,

utges till dess att det yngsta barnet fyllt 12 år. Av propositionen framgår att

regeringen bedömer att den inledande omställningsperioden fr.o.m. år 2005

bör förlängas till tolv månader. Som en utfyllnadsförmån till omställ-

ningspensionen skall det finnas en garantipension. Rätten till garantipension

gäller för motsvarande tid som rätten till den inkomstrelaterade förmånen.

Barnpension skall, om dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet, utges med

35 % av efterlevandepensionsunderlaget om det finns barn under 12 år. I

annat fall utges sådan pension med 30 % av underlaget. Finns flera barn skall

barnpension ökas med 25 % respektive 20 % för varje barn utöver det första.

Barnpension skall liksom i dag utges till barn som inte fyllt 18 år samt i vissa

fall vid studier t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år. Barnpension

föreslås kompletteras med ett grundskydd, benämnt efterlevandestöd till

barn. Genom efterlevandestödet garanteras en ersättning om 0,4 prisbasbe-

lopp för barn som bor i Sverige och som uppfyller förutsättningarna för rätt

till barnpension.

Änkepensionen föreslås bli kvar enligt i huvudsak nuvarande regler och

bestå dels av en del som motsvarar tilläggspensionen i det nuvarande sys-

temet, dels av ett s.k. 90-procentstillägg som motsvarar den folkpension som

i dag beräknas i förhållande till antalet år med ATP-poäng. Även till änke-

pensionen skall det finnas en garantipension. Rätten till garantipension till

änkepension föreslås begränsas såtillvida att förmånen skall kunna beviljas

på grund av dödsfall efter ikraftträdandet endast om änkan är född år 1944

eller tidigare.

Särskild efterlevandepension skall, enligt förslaget, avvecklas efter ut-

gången av år 2002. Övergångsbestämmelser föreslås gälla vid beräkning av

särskild efterlevandepension om förmånen har beviljats eller rätt härtill upp-

kommit före år 2003.

Övergångsbestämmelser föreslås också gälla vid beräkning av barn-

pension, omställningspension och änkepension om dödsfallet har inträffat

före år 2003. Dessa innebär bl.a. att omställningspension vid dödsfall som

inträffar före år 2003 skall utges enligt i huvudsak samma regler som i dag.

Under den inledande perioden skall omställningspensionen således också i

fortsättningen utges under sex månader.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

Enligt propositionen skall frågan om inkomstprövning av grundskyddet

inom änkepensioneringen behandlas i samband med den fortsatta beredning-

en av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU

1999:52).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett anpassat efterlevandepen-

sionssystem och avstyrker samtliga motioner.

I ärendet finns sex reservationer.

Propositionen

I proposition 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till

barn föreslår regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar de i propo-

sitionen framlagda förslagen till

1. lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

2. lag om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension och ef-

terlevandestöd till barn,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om all-

män försäkring,

5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Lagförslagen finns som bilaga i betänkandet.

Motionerna

1999/2000:Sf19 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att likställa alla familjebildningar inför lagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om hur gällande familje-

lagstiftning skall kunna förändras så att familjer inte diskrimineras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en efterlevandepensionspolitik som sätter barnens behov i cen-

trum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det reformerade pensionssystemet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om efterlevandestöd till barn,

6. att riksdagen hos regeringen begär en generationsöversikt vad gäller ut-

betalning av barnpensioner.

1999/2000:Sf20 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omställnings-

periodens längd och införande av de nya reglerna.

1999/2000:Sf21 av Margit Gennser m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fr.o.m. den 1 januari 2001 återställa änkepensionens över-

gångsregler till vad som gällde före den 1 april 1997,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fr.o.m. den 1 januari 2001 återställa utbetalningstiden för

omställningspensionerna till tolv månader, till vad som gällde före den 1

april 1997.

1999/2000:Sf22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka

möjligheten att återställa omställningsperiodens längd till 12 månader vid en

tidigare tidpunkt än den som propositionen föreslår.

Utskottet

Bakgrund

1990 års efterlevandepensionsreform

Efterlevandepensioneringen har förändrats vid upprepade tillfällen under

årens lopp. Under 1970- och 1980-talen skedde ett omfattande reformarbete

beträffande de då gällande familjepensionsbestämmelserna. Reformarbetet

ledde fram till det nuvarande efterlevandepensionssystemet som trädde i

kraft den 1 januari 1990.

Genom reformen har barnpensionernas ställning förstärkts. Vidare har

förmånerna till vuxna efterlevande gjorts könsjämlika, dvs. samma regler

gäller för kvinnor och män. Förmånerna har även gjorts mer tidsbegränsade

och behovsinriktade än de tidigare änkepensionsreglerna. Reformen har

vidare inneburit att det ekonomiska stödet till efterlevande huvudsakligen

betalas ut under en inledande tid. En särskild pensionsförmån har dock in-

förts som stöd till efterlevande som saknar möjlighet att klara sin försörjning

genom eget förvärvsarbete på grund av dödsfallet.

De nya formerna av efterlevandepension som infördes den 1 januari

1990 är omställningspension, förlängd omställningspension, särskild

efterlevandepension och barnpension. I samband med reformen

beslutades även om omfattande övergångsregler. Av dessa följer att de

tidigare reglerna, dvs. reglerna som gällde före den 1 januari 1990, i stor

omfattning alltjämt gäller vid nybeviljande av efterlevandepensioner

efter den 31 december 1989.

Det nya ålderspensionssystemet

I juni 1998 beslutade riksdagen om reformerade regler för inkomstgrundad

ålderspension och ett nytt grundtrygghetssystem, garantipension (prop.

1997/98:151-152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315-316

och 320). Reformen bygger på en överenskommelse som träffats mellan fem

av riksdagens partier (s, m, kd, c och fp).

Genom reformen skapas ett obligatoriskt ålderspensionssystem som är mer

följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det

reformerade ålderspensionssystemet omfattar såväl ett standardskydd enligt

inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller

låga förvärvsinkomster. Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel

medan den inkomstgrundade pensionen är avgiftsfinansierad. Huvuddelen av

det inkomstgrundade pensionssystemet är uppbyggt som ett avgiftsbaserat

fördelningssystem medan en mindre del utformas som ett renodlat premie-

pensionssystem.

Beräkningen av inkomstgrundad ålderspension bygger på den s.k. livsin-

komstprincipen, som innebär att i princip alla pensionsgrundande inkomster

under livet har betydelse för pensionsnivån och väger lika tungt oberoende

av när under livet de tjänas in.

Tillgodoräknad pensionsrätt och avgiften till ålderspension utgör 18,5 %

av den pensionsgrundande inkomsten och andra s.k. pensionsgrundande

belopp som skall läggas till grund för pensionsrätt. Vid beräkning av pen-

sionsgrundande inkomst, som högst kan uppgå till 7,5 förhöjda prisbasbelopp

(inkomstbasbelopp fr.o.m. år 2001), skall avdrag ske för den allmänna pen-

sionsavgiften, som för närvarande utgör 7 % av avgiftsunderlaget. Av pen-

sionsrätten utgör 16 procentenheter pensionsrätt för inkomstpension och 2,5

procentenheter pensionsrätt för premiepension.

Någon övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt finns inte. Däremot

kan inkomstgrundad pension tas ut tidigast fr.o.m. 61 års ålder.

Den enskilde tillgodoräknas årligen pensionsrätt baserad på summan av

pensionsgrundande förvärvsinkomster och sociala ersättningar vid sjukdom,

arbetslöshet, föräldraledighet m.m. Därutöver är vissa fiktiva inkomster

pensionsgrundande, s.k. pensionsgrundande belopp. Det gäller i vissa fall för

föräldrar med små barn, för plikttjänstgöring och för studier med studiemedel

samt för förtidspensionärers antagandeinkomst. För att dessa fiktiva in-

komster skall ge upphov till utbetalning av pension måste den försäkrade ha

uppfyllt ett s.k. förvärvsvillkor, dvs. haft pensionsgrundande inkomster som

för vart och ett av fem år uppgår till minst två gånger det förhöjda prisbas-

beloppet (fr.o.m. år 2001 inkomstbasbelopp). Vad nu sagts gäller dock inte

pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst.

De ackumulerade pensionsrätterna, pensionsbehållningen, skall räknas upp

med ett index som följer den allmänna inkomstutvecklingen. Även intjänan-

detaket skall räknas upp årligen i takt med den allmänna inkomstutveckling-

en.

Den årliga ålderspensionen inom fördelningssystemet, inkomstpensionen,

beräknas genom att summan av de uppräknade pensionsrätterna divideras

med ett delningstal. Detta bestäms med hänsyn till bl.a. den genomsnittliga

förväntade livslängden vid tidpunkten för pensionsuttaget och tillväxtnormen

1,6. Genom att beräkna begynnelsepensionen med hänsyn till en tillväxtnorm

blir begynnelsepensionen relativt sett högre medan det utgående pensions-

beloppet inte ökar lika kraftigt år från år. Den fortsatta pensionen skall följ

samhetsindexeras, vilket innebär att ålderspensionen räknas upp fullt ut med

prisutvecklingen. Om den faktiska realtillväxten avviker från normen 1,6

görs vid indexeringen dessutom ett avdrag eller ett påslag med vad som

motsvarar avvikelsen.

Av den totala pensionsavgiften på 18,5 % sätts 2,5 procentenheter av till

ett premiepensionssystem. Avsättningar till premiepensionssystemet har skett

sedan 1995, men t.o.m. 1998 gjordes avsättningarna med 2 % av underlaget.

I premiepensionssystemet skall inbetalda medel fonderas individuellt och

tillgodohavandet redovisas på individuella premiepensionskonton.

Vid pensioneringen skall pensionsbeloppet från premiepensionssystemet

bestämmas på försäkringsmässiga grunder utifrån behållningen på den en-

skildes premiepensionskonto.

Inom premiepensionssystemet finns det möjlighet till ett frivilligt efterle-

vandeskydd. Skyddet skall bekostas av den försäkrade och skall kunna teck-

nas endast då det föreligger behov av ett efterlevandeskydd. Under den s.k.

spartiden är efterlevandeskyddet utformat som en ren riskförsäkring där den

försäkrade kan välja mellan två olika bestämda försäkringsbelopp. Under

pensionstiden innebär efterlevandeskyddet att pensionen till den försäkrade

räknas om för att gälla för den försäkrades eget och makens (eller motsva-

rande) liv. Pensionen utges så länge någon av makarna lever. Omräkningen

innebär att den försäkrades egen ålderspension sänks så mycket som behövs

för att tillgodohavandet skall räcka under båda makarnas beräknade livstid.

Det nya inkomstgrundade pensionssystemet omfattar fullt ut personer föd-

da år 1954 eller senare. Personer födda åren 1938-1953, den s.k. mellange-

nerationen, omfattas av de reformerade intjänandereglerna enligt en s.k.

tjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett i förhållande till födelseåret

ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande

antal tjugondelar från ATP-systemet. Pensionsrätt tillgodoräknas även för tid

före år 1999.

För personer födda år 1937 eller tidigare gäller i princip äldre bestämmel-

ser.

Den inkomstgrundade pensionen kompletteras med ett grundskydd i form

av en garantipension för den som haft inga eller låga inkomster under för-

värvslivet. Garantipensionen, som finansieras med allmänna skattemedel,

skall följa den allmänna prisutvecklingen och vara skattepliktig. Det särskil-

da grundavdraget vid beskattningen slopas. För rätt till oavkortad garantipen-

sion krävs 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 65 års ålder. Försäk-

ringstid mellan 16 och 24 år räknas dock i princip endast om pensionsgrun-

dande inkomst har tillgodoräknats med minst ett inkomstbasbelopp per år.

För den som inte har rätt till någon inkomstgrundad pension utges garanti-

pensionen som ett fast belopp. För övriga pensionsberättigade skall garanti-

pensionen utgöra en viss utfyllnad till den inkomstgrundade pension som de

har tjänat in. Garantipensionen avräknas mot den inkomstgrundade ålders-

pensionen och övergångsvis utgiven änkepension från ATP och viss utländsk

pension, däremot inte mot tjänstepension.

Garantipensionen för en ensamstående pensionär beräknas med utgångs-

punkt i en basnivå om 2,13 prisbasbelopp (motsvarar enligt 2000 års prisbas-

belopp ca 77 900 kr). Denna basnivå trappas av med ett belopp som motsva-

rar 100 % av den inkomstgrundade ålderspensionen till den del denna inte

överstiger 1,26 prisbasbelopp (ca 46 100 kr). För inkomstgrundad pension

däröver görs en avtrappning med ett belopp motsvarande 48 %. Garantipen-

sionen är helt bortreducerad vid en inkomstgrundad pension på 3,07 prisbas-

belopp (ca 112 300 kr).

För en gift pensionär är basnivån 1,90 prisbasbelopp (ca 69 500 kr i 2000

års prisbasbelopp). En avtrappning från basnivån görs med ett belopp som

motsvarar 100 % av den inkomstgrundade ålderspensionen upp till 1,14

prisbasbelopp (ca 41 700 kr) och med ett belopp som motsvarar 48 % av

pensionen till den del denna överstiger 1,14 prisbasbelopp. Garantipensionen

är helt bortreducerad vid en inkomstgrundad pension på 2,76 prisbasbelopp

(ca 101 000 kr).

Garantipension skall kunna tas ut fr.o.m. 65 års ålder.

Det nya garantipensionssystemet skall omfatta personer födda år 1938 eller

senare. För personer födda år 1937 eller tidigare skall nuvarande grundtrygg-

hetssystem ersättas av en övergångsvis garantipension. Beredning av förslag

om en sådan övergångsvis garantipension pågår inom Regeringskansliet.

Grundskydd i form av bosättningsbaserad folkpension enligt nuvarande

regler kan fr.o.m. år 1999 inte utges före 65 års ålder för personer födda år

1938 eller senare.

Regler om inkomstgrundad ålderspension har tagits in i lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension (LIP) och ikraftträdande- och övergångs-

bestämmelser finns i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (införandelagen). Reglerna om intjänande av

pensionsrätt har trätt i kraft den 1 januari 1999, och regler om beräkning av

förmånernas storlek och utbetalning träder i kraft den 1 januari 2001. Garan-

tipensionen regleras i en ny lag, lagen (1998:702) om garantipension, som

träder i kraft den 1 januari 2001.

Frågor som ännu inte fått sin slutliga utformning i det nya

pensionssystemet är bl.a. övergångsvis garantipension,

bostadstillägg till pensionärer och automatisk balansering av

ålderspensionssystemet.

Huvudprinciper för en anpassad efterlevandepensionering m.m.

Propositionen

Med det reformerade ålderspensionssystemet har det enligt vad som anges i

propositionen skapats ett från andra socialförsäkringar avskilt system. Samti-

digt har grundläggande förändringar skett av den inkomstgrundade ålders-

pensionen och grundskyddet. Den inkomstgrundade pensionen kommer - till

skillnad från vad som gäller i tilläggspensionssystemet med dess 15/30-regel

- att baseras på hela livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första

kronan. Det nuvarande grundskyddet i form av folkpension och pen-

sionstillskott kommer vidare att ersättas med en garantipension som avräknas

mot den inkomstgrundade pensionen. Garantipensionsnivån är avpassad till

att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) samtidigt avskaffas.

Efterlevandepension bygger i dag på den avlidnes ålders- och förtidspen-

sion enligt bestämmelserna om tilläggspension och folkpension. Med hänsyn

härtill och mot bakgrund av det reformerade ålderspensionssystemets ikraft-

trädande är det enligt regeringen nödvändigt att även se över reglerna om

efterlevandepension.

I propositionen anförs att förmånerna till efterlevande barn även i ett an-

passat efterlevandepensionssystem bör ha en framträdande roll. Syftet med

barnpensionen bör också framdeles vara att trygga efterlevande barns rätt till

en likvärdig standard även efter en eller båda föräldrarnas frånfälle. De förut

sättningar som i dag gäller för rätt till barnpension bör därför gälla i ett sy

tem som är anpassat till den reformerade ålderspensionen.

När det gäller efterlevandepension till vuxna bör enligt propositionen rätt

till sådan pension även i framtiden föreligga endast när det generellt sett kan

förutsättas finnas ett särskilt behov av stöd. Förmånen bör dessutom endast

ses som en kompletterande inkomst vars syfte är att ge ekonomisk kompen-

sation under en viss tid efter ett dödsfall. Även i fortsättningen bör det såle

des finnas rätt till omställningspension under en viss tid efter ett dödsfall.

Denna tidsperiod bör i princip vara densamma för alla och oberoende av den

avlidnes eller den efterlevandes ålder vid tidpunkten för dödsfallet. Emeller-

tid bör, liksom i dag, omställningspension inte betalas ut efter det att den

efterlevande har fyllt 65 år. På samma sätt som i dag bör förlängd omställ-

ningspension kunna betalas ut när den efterlevande har hemmavarande barn.

Enligt regeringens uppfattning bör emellertid skyddet i denna del förstärkas,

om den efterlevande har hemmavarande barn under 18 år.

Reglerna om änkepension tillskapades för en helt annan samhällsstruktur

än den nuvarande, där behovet av ekonomisk försörjning från ett allmänt

system var stort för kvinnor som blivit änkor efter en tids äktenskap. Enligt

regeringens uppfattning är reglerna om omställningspension betydligt bättre

avpassade till dagens och framtidens förvärvsförhållanden. Bakom beslutet

om övergångsbestämmelser för rätt till änkepension låg emellertid en bred

politisk enighet. På grund härav anser regeringen att några mer ingripande

förändringar av övergångsbestämmelserna inte bör ske. En änka som bevil-

jats änkepension före ikraftträdandet av förslaget till lag om efterlevandepen-

sion och efterlevandestöd till barn kommer därmed, oavsett ålder, att ha rätt

till sådan änkepension även efter denna tidpunkt. Vidare kommer änkepen-

sion att beviljas enligt regler som överensstämmer med nu gällande över-

gångsregler även efter denna tidpunkt.

För kvinnor som är födda år 1945 eller senare, och som beviljas änkepen-

sion på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002, innebär

regeringens förslag dock vissa förändringar i förhållande till dagens regler, s

nedan avsnittet Änkepension och garantipension .

Enligt regeringens uppfattning finns det skäl att ifrågasätta om det är moti-

verat med bestämmelser inom efterlevandepensioneringen som syftar till att

ge efterlevande med egna försörjningssvårigheter en pension i händelse av

makens död. Särskild efterlevandepension betalas ut till efterlevande som har

svårigheter att försörja sig genom eget arbete. Regeringen anser att det mest

adekvata är att lösa dessa problem inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen

eller på annat sätt genom arbetsmarknadsmässiga åtgärder. För det fall ar-

betsoförmågan i stället har sin grund i medicinska skäl bör frågan lämpligen

behandlas inom ramen för sjukförsäkringen eller förtidspensioneringen. I

propositionen föreslås därför att särskild efterlevandepension inte skall fin-

nas kvar i en anpassad efterlevandepensionering.

Bestämmelserna om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

skall enligt förslaget samlas i en särskild lag om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn som skall träda i kraft den 1 januari 2003. Samti-

digt skall enligt förslaget bestämmelserna i 8 och 14 kap. AFL upphävas.

Bestämmelser om ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m. skall tas

in i en särskild lag om införande av lagen om efterlevandepension och efter-

levandestöd till barn.

Det i propositionen framlagda förslaget kräver följdändringar i lagen

(1969:205) om pensionstillskott, lagen (1996:1030) om underhållsstöd, soci-

alförsäkringslagen (1999:799) (SofL), inkomstskattelagen (1999:1229) samt

i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Regeringen avser att åter-

komma med förslag till sådana ändringar.

Systemet för bostadstillägg till pensionärer är föremål för översyn. I

betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU

1999:52) har BTP-utredningen lagt fram förslag till ny reglering av in-

komstprövningen av bostadstillägget till pensionärer (BTP) och inkomst-

prövningen av änkepension. Enligt vad som anges i propositionen skall

frågan om efterlevande som beviljats eller kommer att beviljas

efterlevandepension till vuxna också skall ha rätt till BTP att behandlas i

samband med den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Betänkandet, som varit föremål för remissbehandling, bereds för

närvarande inom Socialdepartementet, och regeringen planerar att

under hösten 2000 eller våren 2001 till riksdagen överlämna förslag i

dessa delar.

Motionen

I motion Sf19 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs i yrkande 4 ett tillkänna-

givande om att de allmänna försäkringssystemen bör inrikta sig på att ge

människor en grundtrygghet. Däremot bör det inte vara en uppgift för dessa

system att säkra redan uppnådd levnadsstandard. Dessutom anser motionären

att det nya pensionssystemet är utomordentligt krångligt.

I samma motions yrkande 5 kritiseras att det föreslagna systemet

medför att barn med rika föräldrar kommer att få ut mer barnpension

än barn till fattiga föräldrar.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag till ett anpassat efterlevandepensionssystem innehåller

regler om såväl inkomstgrundad efterlevandepension (barnpension, omställ-

ningspension, särskild efterlevandepension och änkepension) som ett grund-

skydd i de fall den avlidne inte tjänat in någon inkomstgrundad pension eller

endast tjänat in en låg sådan (garantipension och efterlevandestöd till barn).

Utskottet anser att ett system som enbart bygger på principen om grund-

trygghet riskerar att leda till att efterlevande i många fall får en kraftigt f

sämrad levnadsstandard i händelse av ett dödsfall. Såvitt gäller systemets

komplexitet kan utskottet inte annat än instämma i Lagrådets uttalande att

åtskilliga bestämmelser i förslagen till lag om efterlevandepension och ef-

terlevandestöd till barn och till lag om införande av denna lag hör till de mes

komplicerade föreskrifterna i lagstiftningen om allmän pensionering för att

inte säga i svensk lagstiftning över huvud taget. I detta sammanhang bör

erinras om att pensionssystem är mycket långsiktiga åtaganden. Vid mer

genomgripande förändringar fordras därför omfattande övergångsregler för

att undvika att övergången till ett nytt system får oönskade effekter för en-

skilda individer. Övergångsregler är alltid till sin natur detaljrika och komp-

lexa. Även om ett grundtrygghetssystem skulle kunna göras mindre kompli-

cerat anser dock utskottet att efterlevandepensionssystemet, liksom ålders-

pensionssystemet, bör vara inkomstrelaterat samtidigt som det måste inne-

hålla ett grundskydd i de fall den avlidne haft inga eller endast låga pen-

sionsgrundande inkomster. Utskottet anser således att ett efterlevandepen-

sionssystem i första hand bör ge ersättning för det inkomstbortfall som döds-

fallet inneburit för familjeekonomin.

Som motionären påpekar är en konsekvens av denna utformning av efter-

levandepensionssystemet att efterlevande barn - liksom efterlevande vuxna -

kommer att få olika stora förmåner beroende på den avlidnes förvärvsin-

komster före dödsfallet. Förslaget innebär dock att ett efterlevande barn

kommer att få en i huvudsak likvärdig standard även sedan en av eller båda

föräldrarna avlidit. Härtill kommer att alla barn som är bosatta i Sverige

genom det nya efterlevandestödet till barn kommer att garanteras en inkomst

på 40 % av prisbasbeloppet efter en avliden förälder. Utskottet har därför

inget att invända mot den principiella utformningen av regeringens förslag

eller mot förslaget till lagreglering och ikraftträdande. Utskottet avstyrker

därmed motion Sf19 yrkandena 4 och 5.

Underlag för beräkning av inkomstgrundade

efterlevandeförmåner

Propositionen

Val av efterlevandepensionsunderlag

Enligt nuvarande regler i AFL grundar sig beräkningen av efterlevandepen-

sion vid dödsfall under förvärvsaktiv tid på en tänkt förtidspension och vid

dödsfall i annat fall på den avlidnes ålderspension. Både förtidspension och

ålderspension beräknas på den avlidnes tillgodoräknade pensionspoäng för

tilläggspension. För rätt till oavkortad tilläggspension krävs att den avlidne

tillgodoräknats minst 30 år med ATP-poäng. Har den avlidne färre än 30 år

minskas pensionen med 1/30 för varje år som saknas. Om pensionspoäng har

tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas tilläggspension på medeltalet av de

15 bästa åren enligt den s.k. 15/30-årsregeln. Utöver tilläggspension utges

folkpension med viss andel av prisbasbeloppet. För rätt till oavkortad folk-

pension fordras att den avlidne varit bosatt i Sverige i minst 40 år eller haft

minst 30 år med ATP-poäng. Om den avlidne varit bosatt i Sverige mindre

än 40 år eller har mindre än 30 år med ATP-poäng minskas folkpensionsde-

len med 1/40 respektive 1/30 för varje år som saknas.

Eftersom den reformerade ålderspensionen inte baseras på antalet år med

förvärvsarbete utan på den avlidnes livsinkomst från första intjänade kronan,

måste enligt vad som anges i propositionen bestämmelserna för beräkning av

underlaget för efterlevandepension ändras.

I propositionen föreslås dels att inkomstgrundad efterlevandepension i

form av omställningspension och barnpension skall beräknas på samma

inkomstunderlag, dels att beräkningen i princip skall ske på grundval av den

ålderspensionsrätt som registrerats för den avlidne fram till dödsfallet samt,

under vissa förutsättningar, på grundval av en tänkt framtida pensionsrätt.

Förslaget innebär således att underlaget kommer att baseras på ett livsin-

komstunderlag på samma sätt som enligt det reformerade ålderspensions-

systemet.

Med inkomstgrundad efterlevandepension skall enligt propositionen avses

omställningspension, barnpension och änkepension. Underlaget för beräk-

ning av änkepension skall dock beräknas på den avlidnes intjänade respekti-

ve antagna ATP-poäng.

Enligt vad som anges i propositionen finns uppgifter om den avlidnes in-

komster fram till dödsfallet tillgängliga genom pensionsbehållningen i det

reformerade ålderspensionssystemet. I de fall dödsfallet inträffar sedan den

avlidne börjat uppbära ålderspension blir underlaget i princip detsamma som

det på vilket den utgående ålderspensionen är baserad. Om dödsfallet i stället

inträffar i förvärvsaktiv ålder måste den faktiska pensionsbehållningen

kompletteras med pensionsrätt på en antagandeinkomst för tiden från döds-

fallet till tidpunkten för ålderspensioneringen.

Förutsättningar för och beräkning av antagandeinkomsten

Antagandepoängberäkning skall enligt bestämmelserna i AFL göras om den

avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för minst två av de fyra åren när-

mast före dödsfallsåret. Som alternativregel gäller att sådan poängberäkning

även skall ske, om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet hade en sjuk-

penninggrundande inkomst som uppgick till minst ett prisbasbelopp. Anta-

gandepoäng beräknas för varje år fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den

försäkrade skulle ha uppnått 64 år enligt den förmånligaste av två alternativa

metoder. Det poängtal som skall tillgodoräknas den försäkrade för denna tid

bestäms som medeltalet av de två av de fyra åren närmast före dödsfallet som

haft högst poängtal. Om det ger ett bättre medelpoängtal görs beräkningen i

stället på grundval av samtliga år från 16-årsåret t.o.m. året före dödsfallet,

varvid bortses från de år intill ett antal av hälften för vilka pensionspoäng

inte tillgodoräknats eller för vilka poängtalet är lägst.

Kvalifikationsvillkoret i det anpassade efterlevandepensionssystemet bör

enligt regeringen om möjligt konstrueras så att efterlevandeskyddet inte blir

sämre än i dag, samtidigt som det inte skall vara möjligt att alltför snabbt

uppfylla villkoret. Det föreslås därför att under förutsättning att det för den

avlidne har registrerats pensionsrätt under minst tre av de fem åren närmast

före dödsfallsåret, skall vid beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget

tillgodoräknas - förutom intjänad pensionsrätt fram t.o.m. året före dödsfallet

- pensionsrätt för tid fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne skull

ha fyllt 64 år.

Vidare föreslås att antagandeinkomst skall beräknas på grundval av det

genomsnittliga pensionsunderlaget för de i inkomsthänseende mellersta tre

av de fem åren närmast före året då dödsfallet inträffade. Vid beräkningen av

antagandeinkomsten skall således det år med högst inkomst och det år med

lägst inkomst tas bort innan medeltalet beräknas.

Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att upprätthålla kravet på att

det är de aktuella inkomsterna som skall ha störst betydelse då det gäller att

bestämma storleken på den inkomst som den avlidne skulle förväntas ha haft

om dödsfallet inte hade inträffat. Om den avlidne några år före dödsfallet av

hälsoskäl tvingats minska sina inkomster, är det inte orimligt att detta skall

påverka bedömningen av vilken standard som familjen levt på och skulle

förväntas ha levt på under den närmaste tiden efter dödsfallet.

Genom en ramtid om fem år undviker man enligt regeringen att tillfälliga

inkomstökningar eller inkomstminskningar påverkar antagandeinkomsten på

ett icke önskvärt sätt. En ramtid om fem år är också tillräckligt lång för att

kunna jämna ut tillfälliga minskningar eller ökningar i den avlidnes inkomst.

Närmare om pensionsunderlaget

I propositionen föreslås att underlaget för beräkning av efterlevandepension

skall utgöras av den pensionsbehållning som registrerats för den avlidne i det

reformerade ålderspensionssystemet (faktisk pensionsbehållning) jämte i

förekommande fall pensionsbehållning beräknad på grundval av antagan-

deinkomst (antagen pensionsbehållning). Pensionsbehållningen skall enligt

förslaget i sin helhet beräknas som om pensionsrätt tillgodoräknats endast

som inkomstpension i fördelningssystemet och där utgjort 18,5 % av ålders-

pensionsunderlaget.

Vidare föreslås att till grund för beräkningen av efterlevandepension skall

läggas såväl pensionsgrundande inkomster som - under förutsättning att den

avlidne uppfyllt eventuellt förvärvsvillkor senast den 31 december året innan

dödsfallet inträffade - pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp

tillgodoräknas som redan nämnts bl.a. för förtidspensionärers antagandein-

komst enligt tilläggspensionssystemet. Under vissa förutsättningar skall

förvärvsvillkoret kunna uppfyllas genom antagandeinkomsten.

Den faktiska pensionsbehållning som skall ligga till grund för beräkningen

av efterlevandepension skall enligt förslaget vara den behållning (beräknad i

sin helhet i fördelningssystemet) som är registrerad sedan den räknats om i

förhållande till förändringarna av inkomstindex och med tillägg för s.k. arv-

svinster och avdrag för förvaltningskostnader, allt t.o.m. ingången av döds-

fallsåret.

Vid beräkningen av antagandeinkomsten skall pensionsunderlaget för vart

och ett av de fem åren som utgör underlag för beräkningen räknas om med

inkomstindex t.o.m. ingången av dödsfallsåret.

Fastställande av årlig efterlevandepension

I propositionen föreslås att pensionsbehållningen i ålderspensionssystemets

fördelningssystem - beräknad på 18,5 % av pensionsunderlaget - samt i

förekommande fall en fiktiv pensionsbehållning beräknad på grundval av

antagandeinkomster skall divideras med ett delningstal. Delningstalet skall

motsvara det delningstal som inom ålderspensioneringens fördelningssystem

används för den årsklass som fyller 65 år i januari det år då dödsfallet inträf

fade. Den sålunda beräknade kvoten utgör det underlag på vilket inkomst-

grundad efterlevandepension skall beräknas, dvs. efterlevandepensionsun-

derlaget.

På grundval av det fastställda underlaget skall en årlig inkomstgrundad

efterlevandepensionsförmån beräknas i form av barnpension och omställ-

ningspension. De årliga efterlevandepensionerna skall därvid utgöra en viss

andel av det beräknade underlaget.

Efterlevandepensionen skall årligen, fr.o.m. årsskiftet 2003/04, räknas om

med inkomstindexets procentuella förändring reducerad med samma norm

som tillämpas inom ålderspensioneringen (följsamhetsindexering).

Efterlevandepensionsunderlaget vid tidigt eller sent uttag av ålderspension

Inkomstpension skall i det reformerade ålderspensionssystemet, liksom

tilläggspension, kunna tas ut fr.o.m. 61 år och pensionsrätt tjänas in även för

tid fr.o.m. 65 år.

Det kan inträffa att den avlidne gjort ett s.k. tidigt uttag av inkomstpension,

dvs. före det år han eller hon skulle ha fyllt 65 år. Ett sådant uttag av ålder

pension innebär, om inga särregler införs, att den pensionsbehållning som

föreslås skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepension blir mind-

re än vad den skulle ha varit om något uttag inte hade skett. En sådan ord-

ning kan enligt regeringens mening inte accepteras.

I propositionen föreslås därför att vid dödsfall som inträffar före 65 års ål-

der skall, även om den avlidne gjort ett tidigt uttag av ålderspension, efterle

vandepension beräknas utan hänsyn till uttaget av ålderspension.

Vid dödsfall som inträffar efter 65 års ålder skall enligt förslaget efterle-

vandepension - oavsett vid vilken tidpunkt den avlidne börjat ta ut ålders-

pension - beräknas på grundval av den avlidnes pensionsbehållning intjänad

t.o.m. det år då denne fyllt 64 år och omräknad till värdet vid ingången av det

år han eller hon fyller 65 år, utan hänsyn till uttag av ålderspension. Den

framräknade behållningen skall därefter följsamhetsindexeras fram t.o.m.

ingången av dödsfallsåret. Pensionsrätt som tjänats in efter det år då den

avlidne fyllde 64 år skall således inte påverka storleken på efterlevandepen-

sionen.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1953 eller tidigare

De ovan beskrivna reglerna för beräkning av efterlevandepensionsunderlaget

har som utgångspunkt att den avlidne tillhör en ålderskategori som får sin

ålderspension helt beräknad enligt reformerade regler. Emellertid kommer

det under en lång tid efter ikraftträdandet av det reformerade ålderspensions-

systemet att inträffa att en person som avlider uppbär eller skulle ha uppburit

en ålderspension som är beräknad helt eller delvis enligt nuvarande tilläggs-

pensionssystem.

Personer som är födda åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen,

kommer att få sin inkomstgrundade ålderspension beräknad med en viss

kvotdel från det reformerade systemet och resterande kvotdel i form av

tilläggspension. I tilläggspensionen kommer att ingå ett folkpensionstillägg.

Enligt regeringen bör underlaget för dessa personer så långt möjligt likna

det underlag som föreslås för beräkning av efterlevandepension efter avlidna

som är födda år 1954 eller senare. Det föreslås därför att beräkning av in-

komstgrundad efterlevandepension efter en person som är född något av åren

1938-1953 skall ske genom att den kvotdelsberäknade pensionsbehållning

som registrerats för den avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet

räknas upp som om hela pensionsrätten tillgodoräknats i detta system (t.ex.

11/20 räknas upp till 20/20 om den avlidne var född år 1945).

Förslaget innebär att efterlevandepension efter alla personer som är födda

år 1938 eller senare kommer att beräknas på samma underlag oberoende av

vilket år de är födda.

För personer som är födda år 1937 eller tidigare kommer den inkomst-

grundade ålderspensionen i form av tilläggspension att beräknas på

motsvarande sätt som tidigare gällde enligt AFL. Det föreslås i enlighet

härmed att inkomstgrundad efterlevandepension efter en sådan person

skall beräknas på grundval av den avlidnes registrerade pensionspoäng

för tilläggspension sedan tillägg gjorts med en poäng.

Motionen

I motion Sf19 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs i yrkande 6 en genera-

tionsöversikt vad gäller utbetalning av barnpensioner. När en förälder

dör kommer barnpension att räknas fram utifrån antaganden om vad

föräldern skulle ha fått ihop i pension. Detta kan enligt motionären slå

mycket hårt mot familjer där föräldern studerat, arbetat deltid eller

varit föräldraledig under åren närmast för dödsfallet. Motionären anser

att utvecklingen av barnpensionerna måste följas noga för att

säkerställa att det nya pensionssystemet inte leder till orättvisa mellan

olika generationers barn.

Utskottets bedömning

Enligt regeringens förslag skall efterlevandepensionsunderlaget utgöras av

den pensionsbehållning som registrerats för den avlidne i det nya ålderspen-

sionssystemet. I pensionsunderlaget skall således räknas in såväl pensions-

grundande inkomster som pensionsgrundande belopp för bl.a. barnår, studier

med studiemedel och förtidspensionärers antagandeinkomst. Som pensions-

grundande inkomst räknas - förutom förvärvsinkomster upp till förmånstaket

- även socialförsäkringsersättningar såsom sjukpenning, föräldrapenning och

arbetslöshetsersättning. Dessa ersättningar tillgodoräknas även för förfluten

tid (fr.o.m. år 1960). Detsamma gäller pensionsgrundande belopp med un-

dantag dock för studier och plikttjänstgöring som kan ge pensionsrätt först

fr.o.m. år 1995. Eftersom det nya ålderspensionssystemet är baserat på

livsinkomstprincipen kommer bl.a. deltidsarbete som inte kombineras med

t.ex. föräldrapenning att påverka ålderspensionens storlek. Reglerna för

pensionsgrundande belopp innebär däremot att föräldrar som varit föräldra-

lediga för vård av små barn eller studerat med studiemedel helt eller delvis

kan komma att kompenseras inom ålderspensionssystemet och därmed även

inom efterlevandepensionssystemet för dessa ledigheter. Utskottet anser att

de ogynnsamma effekter på efterlevandepensionens storlek som kan följa av

att förmånerna skall grundas på den avlidnes livsinkomst, inklusive eventuell

antagandeinkomst, får godtas med hänsyn till regeringens nedan redovisade

förslag om ett grundskydd för efterlevande barn.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag rörande

underlaget för beräkning av inkomstgrundad

efterlevandepension. Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet

förslaget i denna del och avstyrker motion Sf19 yrkande 6.

Förmåner till efterlevande barn

Propositionen

Inledning

Enligt vad som anges i propositionen bör barnpensioneringen även i framti-

den ha en betydelsefull roll inom efterlevandepensioneringen. Syftet med

barnpensionerna bör alltjämt vara att trygga barns rätt till en likvärdig stan-

dard även efter en av eller båda föräldrarnas frånfälle. Regeringen föreslår

därför inga mer genomgripande förändringar av barnpensioneringens kon-

struktion. Barnpension skall dock bestämmas oberoende av om det samtidigt

utges änkepension.

För att stärka barns rätt till en garanterad ersättning i de fall barnet förlor

en av eller båda sina föräldrar samt för att bibehålla överensstämmelsen

mellan samhällets bidrag till barn till särlevande föräldrar genom å ena sidan

underhållsstödet och å andra sidan barnpensioneringen, föreslås en ny kon-

struktion av grundskyddet, som innebär att barn till en avliden förälder i

princip skall ges samma ekonomiska grundskydd som samhället i dag ger till

barn med särlevande föräldrar.

.

Barnpension

Barnpension utges enligt nuvarande regler i AFL till dess barnet fyller 18 år.

Dessutom utges barnpension för förlängd tid om barnet vid fyllda 18 år be-

driver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen

(1973:349). Detsamma gäller om barnet innan det fyller 19 år återupptar

sådana studier. Rätt till förlängd barnpension föreligger längst t.o.m. juni

månad det år barnet fyller 20 år. Barnpension från tilläggspensioneringen

utgör för ett barn 30 % av den avlidnes tilläggspension i form av ålders- eller

förtidspension. Är flera barn berättigade till barnpension efter den avlidne

ökas procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda

barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Barnpension från tilläggs-

pensioneringen beräknas på inkomster överstigande ett prisbasbelopp. Om

efterlevandepensionerna i form av omställningspension, särskild efterlevan-

depension och barnpension från tilläggspensioneringen sammantagna över-

stiger den avlidnes tilläggspension sätts förmånerna ned proportionellt så att

de tillsammans motsvarar tilläggspensionen.

Såvitt gäller den pensionsberättigade personkretsen och åldersgränserna

inom barnpensioneringen föreslår regeringen att såväl personkretsen som

åldersgränserna skall vara desamma som enligt nuvarande regler i AFL.

Eftersom barnpension inte ger rätt till det särskilda grundavdraget för pen-

sionärer behöver ersättningsnivån inte, på det sätt som föreslås för vuxna

efterlevande, höjas för att ge kompensation för att de särskilda skattereglerna

avskaffas. Ett bibehållande av dagens ersättningsnivåer kan emellertid inne-

bära en viss sänkning av barnpensionerna jämfört med dagens system bl.a. på

grund av att kompensationsgraden i det nya ålderspensionssystemet kan

komma att vara lägre i jämförelse med tilläggspensioneringen.

De föreslagna förbättringarna avseende efterlevandepension till vuxna,

bl.a. att tiden för omställningspension förlängs, kan enligt propositionen i

många fall antas även komma barnen till godo. Detta gäller dock inte små-

barnsfamiljer, eftersom efterlevande med barn under tolv år redan enligt

dagens regler har rätt till förlängd omställningspension. Regeringen anser

därför att det är nödvändigt att höja ersättningsnivån för barnpensionen till

yngre barn för att barnpensionen för dessa inte skall bli lägre än enligt da-

gens system.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen att barnpension efter en förälder

skall utges med 35 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag om den

avlidne efterlämnar ett pensionsberättigat barn som inte fyllt tolv år. Fr.o.m.

månaden efter den då barnet fyller tolv år skall barnpensionen i stället utges

med 30 %. Hade barnet fyllt tolv år när föräldern avled skall barnpension

efter föräldern utges med 30 % av underlaget. Om det finns fler barn som är

berättigade till barnpension efter den avlidne föräldern skall procenttalet 35

ökas med 25 för varje barn utöver det första till dess det yngsta barnet fyller

tolv år. Fr.o.m. månaden efter den då det yngsta barnet fyller tolv år skall

procenttalet 30 ökas med 20 för varje ytterligare barn. Detsamma skall gälla

om det finns fler barn och det yngsta barnet hade fyllt tolv år när föräldern

avled. Det sammanlagda pensionsbeloppet skall i samtliga fall fördelas lika

mellan barnen.

Det föreslås också att barnpension efter båda föräldrarna skall utges med

35 % av respektive förälders efterlevandepensionsunderlag. Vid fler än ett

pensionsberättigat barn skall detta procenttal ökas med 25 för varje barn

utöver det första. Det sammanlagda pensionsbeloppet skall även i detta fall

fördelas lika mellan barnen.

Vidare föreslås att om barnpension utges till flera barn efter den avlidne

och dessa pensioner sammantagna överstiger efterlevandepensionsunderlaget

skall barnpensionerna sättas ned proportionellt motsvarande detta underlag. I

de fall omställningspension eller änkepension och barnpension samtidigt

utges efter en avliden, skall barnpensionerna reduceras om dessa samman-

tagna överstiger 80 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag till den

nivån.

Efterlevandestöd till barn

Enligt nuvarande regler i AFL utgörs grundskyddet inom barnpensioneringen

av folkpension med 25 % av prisbasbeloppet per år vid en förälders död och

den dubbla när båda föräldrarna har avlidit. Enligt garantiregeln utges barn-

pension alltid med sådant belopp att barnet, tillsammans med vad det får i

tilläggspension, är tillförsäkrat barnpension som motsvarar 40 % av prisbas-

beloppet efter varje avliden förälder (1 220 kr per månad år 2000). För rätt

till oavkortad folkpension i form av barnpension krävs att den avlidne kunnat

tillgodoräknas antingen 40 bosättningsår i Sverige eller 30 år med tillgodo-

räknade pensionspoäng för tilläggspension.

För att ett barn efter en förälders död inte skall stå utan ekonomiskt stöd

när den avlidne föräldern inte varit bosatt i Sverige eller inte haft anknytnin

till svensk förvärvsliv, har i lagen om underhållsstöd införts en möjlighet för

dessa barn att erhålla underhållsstöd även efter en förälders död. Något krav

på att föräldern skall ha haft någon anknytning till Sverige uppställs inte för

barnets rätt till underhållsstöd.

Enligt regeringens uppfattning bör underhållsstöd inte utges till ett barn

som förlorat en av eller båda föräldrarna genom dödsfall, utan grundskyddet

till barn till en avliden förälder bör utgöras av en från underhållsstödet fris

ende förmån. Regeringen föreslår därför att barn, vars mor eller far eller båda

föräldrar har avlidit, skall vara garanterade ett grundskydd från samhället,

benämnt efterlevandestöd till barn. Grundskyddets storlek skall inte vara av-

hängigt av den avlidnes anknytning till Sverige eller svensk förvärvs-

verksamhet. Däremot skall det krävas att barnet är bosatt i Sverige. Efterle-

vandestöd till barn skall utges med 40 % av prisbasbeloppet. Har barnets

båda föräldrar avlidit skall ett dubbelt efterlevandestöd till barn utges.

Det föreslås också att barnpension liksom efterlevandelivränta till barn en-

ligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring efter den avlidne föräldern

skall minska efterlevandestödet till barn krona för krona. Även utländsk

efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär och utländsk efter-

levandelivränta skall avräknas mot efterlevandestödet. Vidare skall, om

barnet för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till barn som

folkpension i form av förtidspension enligt AFL, endast den största av för-

månerna utges.

Slutligen gör regeringen bedömningen att barnpension och efterlevande-

stöd till barn inte bör betraktas som skattepliktig inkomst till den del för-

månerna för varje månad uppgår till högst en tolftedel av 40 % av prisbas-

beloppet eller, vid förmåner efter båda föräldrarna, 80 % av prisbasbeloppet.

Internationella aspekter

Folkpension i form av barnpension utges enligt nuvarande regler i AFL i

förhållande till den avlidnes bosättningstid eller i förhållande till det antal

med ATP-poäng som tillgodoräknats den avlidne, dvs. i 40-delar eller i 30-

delar enligt det alternativ som ger det bästa resultatet för den efterlevande.

Om barnet flyttar till ett land inom eller utanför EU/EES-området gäller att

barnpension från folkpensioneringen betalas ut i relevant antal 30-delar i för-

hållande till den avlidne förälderns intjänade ATP-poäng. Även bosätt-

ningsbaserad folkpension kan betalas ut i relevanta 40-delar inom EU/EES-

området. Barnpension från tilläggspensioneringen betalas ut oavsett i vilket

land barnet är bosatt.

Efter en ändring i förordning (EEG) nr 1408/71, som trätt i kraft den 1

september 1999, gäller i huvudsak samma regler för beräkning och utbetal-

ning av folkpension i form av barnpension som för folkpension i form av

omställningspension eller särskild efterlevandepension. Barnpensionen följer

därmed bestämmelserna för pension i förordningen och inte som tidigare

bestämmelserna om familjeförmåner.

Emellertid kan barnpension under vissa förutsättningar alltjämt betraktas

som en familjeförmån. Om den avlidne föräldern dels varit försäkrad i Sveri-

ge, dels under någon tid varit försäkrad i ett land vars nationella regler inte

ger rätt till barnpension, kan Sverige bli skyldigt att betala ut en barnpensio

från folkpensioneringen även om barnet inte är bosatt i Sverige. Vidare kan

Sverige komma att betala ut ett tillägg till den barnpension som barnet är

berättigat till i annat EU/EES-land, om denna pension understiger den som

skulle ha betalats ut om barnet varit bosatt i Sverige.

I propositionen gör regeringen bedömningen att barnpension bör betalas ut

oavsett var i världen barnet är bosatt. Såvitt gäller efterlevandestöd till bar

anförs att stödet skall utges som en minimiförmån och inte göras beroende av

vilken anknytning den avlidne haft till Sverige. Efterlevandestödet skall

vidare prövas mot barnets barnpension samt finansieras med skatter. Mot

denna bakgrund gör regeringen bedömningen att förmånen bör kunna be-

traktas som en sådan förmån som skall kunna undantas från exportskyldighet

och således endast betalas ut så länge barnet är bosatt i Sverige. En bestäm-

melse som innebär att grundskyddet betalas endast så länge barnet är bosatt i

Sverige skulle därmed kunna upprätthållas även i förhållande till andra län-

der inom EU/EES. Om regeringen inte får framgång med sin begäran att

efterlevandestödet till barn förtecknas i bilaga 2 a till förordning (EEG) nr

1408/71 måste nya överväganden om efterlevandestödet göras.

Vidare gör regeringen bedömningen att efterlevandestödet till barn bör

kunna avräknas mot utländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnads-

karaktär.

Övergångsbestämmelser

Barnpension

Barnpension från tilläggspensioneringen utbetalas enligt nuvarande regler

med 30 % av den avlidne förälderns tilläggspension. Barnpension som har

beviljats på grund av dödsfall före år 1990 utgör emellertid 40 % eller, om

det även utges tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne, 15 %

av förälderns tilläggspension. Detsamma gäller om barnpension betalas ut

tillsammans med tilläggspension i form av änkepension till en kvinna som är

född år 1944 eller tidigare på grund av dödsfall som inträffat efter utgången

av år 1989. För den avlidnes inkomster under ett prisbasbelopp kompenseras

barnet genom folkpension som utgör 25 % av prisbasbeloppet.

Regeringens uppfattning är att för dem som vid ikraftträdandet redan upp-

bär barnpension, eller som kommer att beviljas sådan på grund av dödsfall

före ikraftträdandet, kan endast marginella sänkningar av barnpensionen

accepteras. För att beräkningen av barnpensioner skall kunna ske enligt de

anpassade reglerna måste det nuvarande tilläggspensionsunderlaget därför

beräknas så att det täcker även inkomster under ett prisbasbelopp.

I propositionen föreslås att barnpension som grundar sig på dödsfall före

den 1 januari 2003 skall beräknas enligt nuvarande regler om tilläggspension

i form av barnpension i AFL (dvs. 30 % av förälderns tilläggspension) jämte

ett tillägg om 25 % av prisbasbeloppet.

Som nämnts utgör den 30-delsberäknade folkpensionen ersättning för

första prisbasbeloppets inkomster, medan den 40-delsberäknade utgör det

egentliga grundskyddet inom folkpensioneringen. Eftersom 25-procents-

tillägget enligt förslaget skall ingå i tilläggspensionen, kan det enligt rege-

ringen förefalla naturligt att detta tillägg endast skall beräknas på grundval

antalet år med tillgodoräknade pensionspoäng. Emellertid finns det barn som

vid ikraftträdandet uppbär barnpension i form av folkpension som har beräk-

nats på grundval av den avlidnes bosättningstid. Om tillägget skulle beräknas

enbart i 30-delar, skulle detta innebära att pensionen för dessa barn skulle

komma att sänkas.

Regeringen anser att en sådan sänkning inte kan accepteras. Det föreslås

därför att barnet skall ha rätt att få ett tillägg med 25 % av prisbasbeloppet

så stor andel 30-delar eller 40-delar som motsvarar den andel av folkpension

som barnet skulle haft rätt till om reglerna om folkpension i 5 kap. AFL

alltjämt skulle ha tillämpats efter ikraftträdandet. En förutsättning härför är

dock att det för den avlidne tillgodoräknats ATP-poäng för minst tre år. När

det väl konstaterats att rätt till tilläggspension och därmed rätt till 25-

procentstillägg föreligger kan tillägget 40-delsberäknas eller 30-delsberäknas

beroende på vad som är mest förmånligt. Förslaget innebär att ett tillägg

beräknat i 30-delar kommer att kunna exporteras oberoende av var i världen

barnet är bosatt. Ett tillägg beräknat i 40-delar kommer däremot i princip att

betalas ut enbart så länge barnet är bosatt i Sverige. Utbetalning kommer

dock i sistnämnda fall att ske om barnet flyttar till ett annat EU/EES-land.

I propositionen föreslås vidare att den barnpension som enligt övergångs-

bestämmelser utgör 15 % av den avlidnes tilläggspension (dvs. om det sam-

tidigt utges änkepension) skall räknas om till 30 % av samma underlag.

Dessutom skall gälla att barnpension för de barn som vid utgången av år

2002 uppbar tilläggspension i form av barnpension med 40 % även efter

ikraftträdandet skall utges med denna kompensationsgrad.

Barnpension, beräknad enligt de nuvarande bestämmelserna om tilläggs-

pension inklusive tillägget om 25 % av prisbasbeloppet, skall fr.o.m. års-

skiftet 2003/04 följsamhetsindexeras.

Vid beräkning av barnpension som grundar sig på dödsfall som inträffat före

ikraftträdandet skall begränsningsregeln i 14 kap. 8 § AFL i dess lydelse före

den 1 januari 2003 tillämpas när det samtidigt utges inkomstgrundande

efterlevandepension till vuxen (dvs. alla efterlevandepensioner förutom

änkepension skall sättas ned proportionellt så att de tillsammans inte översti-

ger den avlidnes egenpension).

Efterlevandestöd till barn

I propositionen föreslås att folkpension i form av barnpension skall avskaffas

och att reglerna om efterlevandestöd till barn skall ges omedelbar tillämp-

ning den 1 januari 2003 även för barn som beviljats barnpension på grund av

dödsfall före ikraftträdandet. Enligt förslaget skall efterlevandestöd till bar

utan ansökan betalas ut fr.o.m. januari 2003 till den som vid utgången av år

2002 uppbär underhållsstöd.

Enligt nuvarande garantiregel skall som nämnts barnpension alltid utges

med sådant belopp att barnet tillsammans med vad det får i tilläggspension

tillförsäkras 40 % av prisbasbeloppet. Om änkepension i form av folkpension

utges skall emellertid änkepensionen likställas med den tilläggspension bar-

net får i form av barnpension. Regeringen har ovan föreslagit att änkepension

inte skall påverka barnets rätt till minimiförsörjning i form av efterlevande-

stöd. Detsamma bör därför gälla för barnpensioner som har beviljats på

grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet. Enligt regeringen inne-

bär detta en förbättring för de barn som hittills har varit berättigade till en

lägre barnpension än 40 % av prisbasbeloppet.

Regeringen gör vidare bedömningen att den nuvarande bestämmelsen om

skattebefrielse av barnpension bör gälla även barnpension och efter-

levandestöd som beviljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall före

ikraftträdandet.

Internationella konsekvenser

När det gäller barn, som är bosatta i ett land utanför EU/EES-området och i

förhållande till vilket Sverige inte har några konventionsåtaganden, utbetalas

i dag endast folkpensionen i 30-delar. Ett barn som inte har rätt till någon

inkomstrelaterad barnpension, och som i Sverige skulle ha uppburit endast

barnpension i form av folkpension med 40 % av prisbasbeloppet (på grund

av garantiregeln), har i ett sådant fall inte annat än undantagsvis rätt till

barnpension från Sverige vid bosättning utomlands. Ett sådant undantag är

om barnet med tillämpning av den s.k. dispensregeln i 5 kap. 16 § AFL är

berättigat till folkpension även vid bosättning utomlands, dvs. om det skulle

framstå som oskäligt att dra in pensionen. En motsvarande dispensbestäm-

melse har förts in i SofL.

Enligt vad som anges i propositionen kommer bl.a. utbetalningsreglerna i

SofL att göras tillämpliga även på efterlevandestöd till barn. Därmed kan

även denna förmån utges utom Sverige, om det skulle framstå som uppenbart

oskäligt att dra in förmånen. Med beaktande av efterlevandestödets karaktär

och dess syfte att ge barn i Sverige ett minimiskydd bör enligt regeringen

nämnda bestämmelse tillämpas ytterst restriktivt.

Det förhållandet att reglerna om efterlevandestöd till barn skall tillämpas

även för dem som uppbär barnpension på grund av dödsfall före ikraftträ-

dandet kan i vissa fall få konsekvenser i form av sänkta pensioner för barn

som är bosatta utomlands. Enligt regeringens uppfattning är det dock inte

lämpligt att skapa övergångsregler som gäller enbart för de situationer där

barnpension betalas ut utanför Sverige.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att regeringens förslag till efterlevandeförmåner till barn har

fått en sådan utformning att förmånerna även i framtiden på ett bra sätt

kommer att tillgodose barns trygghet efter det att en av eller båda föräldrarna

har avlidit. Utskottet, som inte har något att erinra mot förslagen i denna del

konstaterar dock att det för närvarande är osäkert om regeringens förslag att

efterlevandestöd till barn skall utges endast om barnet är bosatt i Sverige

kommer att kunna upprätthållas i förhållande till barn bosatt i annat EU/EES-

land.

Omställningspension och garantipension

Propositionen

Inledning

Enligt vad som anges i propositionen bör syftet med omställningspension

inklusive förlängd omställningspension även i fortsättningen vara att under

en viss period ge kompensation för de direkta följderna av ett dödsfall. Lik-

som i dag bör därför omställningspension utges under en kortare övergångs-

period närmast efter dödsfallet och till efterlevande förälder med barn även

under en längre tid. Omställningspensionens huvudsakliga uppgift är enligt

regeringen att den efterlevande inte skall vidkännas en alltför stor stan-

dardsänkning under en viss omställningstid efter makens död. Omställ-

ningspensionen bör därför vara en inkomstgrundad förmån.

För att inte omställningspensionen skall bli alltför låg i de fall där den av-

lidne bidragit till familjens försörjning på annat sätt än genom för-

värvsinkomster eller haft endast låga sådana bör det enligt regeringen finnas

ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen. Regeringen anser dock att

grundskyddet inte skall ha till syfte att utgöra en grundläggande försörjning

utan endast skall syfta till att ge en kompletterande inkomst för den efterle-

vande.

Omställningspension

Omställningspension utges enligt nuvarande regler i AFL till efterlevande

make, som inte uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde

med sin make vid dennes död, om den efterlevande antingen vid dödsfallet

stadigvarande bodde tillsammans med barn under tolv år, som stod under

vårdnad av makarna eller endera av dem, eller också oavbrutet hade sam-

manbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för

dödsfallet. Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, sta-

digvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död

och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade

barn med denne. Denna s.k. likställighetsregel infördes i samband med 1990

års reformering av efterlevandepensioneringen och gäller både inom folk-

och tilläggspensioneringen.

Enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap likställs vidare perso-

ner som låtit registrera sitt partnerskap med makar enligt äktenskapsbalken.

För dem gäller därför direkt, utan särskilda regler i efterlevandepensionssy-

stemet, samma regler som för gifta.

Regeringen anser att de förändringar beträffande personkretsen som trädde

i kraft år 1990 och grunderna för dessa äger bärkraft även i dag. Det föreslås

därför att omställningspension skall kunna tillerkännas, förutom makar och

personer som har ingått registrerat partnerskap och som stadigvarande sam-

manbott med varandra fram till tidpunkten för dödsfallet, även personer som

sammanbott under liknande förhållanden med en ogift man eller kvinna om

de tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft barn eller då vän

tar barn tillsammans. Liksom gäller för rätt till efterlevandepension enligt

AFL anser regeringen att den övre åldersgränsen för rätt till om-

ställningspension i det anpassade efterlevandepensionssystemet även fort-

sättningsvis skall vara 65 år.

Den inledande omställningspensionen bestämdes till tolv månader fr.o.m.

år 1990 men av besparingsskäl förkortades den till sex månader fr.o.m den 1

januari 1997. Enligt regeringens uppfattning är dock sex månader i de allra

flesta fall en alltför kort tid för att hinna anpassa sig till en sådan förändr

av familjesituationen som ett dödsfall innebär. Regeringen anser därför att

det finns skäl att förlänga den inledande omställningsperioden men att för-

längningen bör ske i två steg. Regeringen föreslår att den inledande omställ-

ningspensionen - på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år

2002 - skall utges under en tid av tio månader räknat från dödsfallet. Rege-

ringen avser att senare återkomma med förslag som innebär att den inledande

omställningspensionen fr.o.m. år 2005 kommer att utges under en tid av tolv

månader.

Som nämnts utges den inledande omställningspensionen enligt nu gällande

regler bl.a. om den efterlevande har hemmavarande barn som inte har fyllt

tolv år. Regeringen anser att det föreligger behov av en viss omställningspe-

riod efter ett dödsfall även när den efterlevande har hemmavarande barn över

tolv år. Det föreslås därför att rätt till omställningspension under den inle-

dande perioden skall tillkomma efterlevande som vid dödsfallet stadigvaran-

de bodde tillsammans med barn under 18 år, som stod under vårdnad av

makarna eller endera av dem, eller som oavbrutet hade sammanbott med

maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.

Förlängd omställningspension

Vuxna efterlevande har i dag rätt till förlängd omställningspension till dess

det yngsta barnet fyller tolv år om de uppfyller kraven för rätt till inledande

omställningspension och dessutom har vårdnaden om och stadigvarande bor

tillsammans med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande vista-

des i makarnas hem.

Som nyss nämnts föreslår regeringen att en förstärkning av den inledande

omställningspensionen skall ske genom att denna förlängs till tio månader.

Regeringen anser emellertid att det är befogat med ett ytterligare förstärkt

skydd för en vuxen efterlevande i denna situation.

I propositionen föreslås därför att efterlevande som uppfyller villkoren för

rätt till inledande omställningspension och som har vårdnaden om och sta-

digvarande bor tillsammans med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadig-

varande vistades i makarnas hem, skall ha rätt till förlängd om-

ställningspension under en tid av ett år efter det att rätten till inledande om

ställningspension upphört, dock längst till dess det yngsta hemmavarande

barnet fyllt 18 år. En efterlevande skall dock alltid ha rätt till förlängd om-

ställningspension så länge han eller hon har vårdnaden om och stadigvarande

sammanbor med barn under 12 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades

i makarnas hem.

Det föreslås vidare att rätten till förlängd omställningspension skall upphö-

ra om den efterlevande ingår nytt äktenskap. Detsamma skall gälla om den

efterlevande stadigvarande bosätter sig tillsammans med någon som den

efterlevande har varit gift med eller har eller har haft barn med. Den sist-

nämnda bestämmelsen skall enligt propositionen endast gälla förlängd om-

ställningspension, eftersom rätt till inledande omställningspension inte på-

verkas av ändrade förhållanden efter dödsfallet.

Beräkning av omställningspension

Utgångspunkten för bestämmande av nivån för omställningspension bör

enligt propositionen vara att försöka att konstruera ett system som i huvudsak

ger samma kompensation som dagens omställningspension från folk- och

tilläggspensioneringen.

Enligt nuvarande regler är omställningspensionens storlek beroende av om

den avlidne efterlämnar också barn som är berättigat till barnpension. Om det

finns barn efter den avlidne utges omställningspension med 20 % av dennes

tilläggspension. I annat fall utges omställningspension med 40 % av tilläggs-

pensionen.

Det innebär enligt propositionen att efterlevande make får omställ-

ningspension med 20 % om den avlidne maken var barnets biologiska föräl-

der och barnpension utbetalas till barnet, men med 40 % om den avlidne

maken var barnets styvförälder och inte själv hade något pensionsberättigat

barn. Omställningsproblemen för den efterlevande maken och behovet av att

tillbringa tid med det egna barnet torde emellertid vara lika stort i båda fal-

len. Regeringens uppfattning är att nämnda konsekvenser av en samordning

mellan barnpension och omställningspension inte bör gälla för framtiden.

I propositionen föreslås därför att omställningspension skall utges med

55 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag och att denna nivå skall

vara densamma oavsett om barnpension samtidigt utges efter den avlidne

eller inte.

Garantipension till omställningspension

Enligt vad som anges i propositionen bör det även i en anpassad efterlevan-

depensionering finnas ett grundskydd såväl under tid då inledande omställ-

ningspension utges som under tid då förlängd omställningspension betalas ut.

Emellertid anser regeringen att grundskyddet inte skall utgöra en förmån som

utges till samtliga pensionsberättigade. Grundskydd bör därför konstrueras

som en garantipension som utges endast till dem vars avlidne maka/make

inte tjänat in någon pensionsgrundande inkomst eller endast en låg sådan.

Det föreslås därför att till efterlevande som har rätt till omställ-

ningspension skall, om den avlidne inte haft pensionsgrundande inkomster

eller haft endast låga sådana, omställningspension utges i form av en be-

skattningsbar garantipension. Vidare skall garantipension utges under hela

den tid den efterlevande är berättigad till omställningspension.

Som redan nämnts skall efterlevandepension i form av om-

ställningspension (och änkepension) beskattas enligt samma regler som

gäller för förvärvsinkomster, dvs. möjligheterna till särskilt grundavdrag

(SGA) vid beskattning skall inte längre finnas kvar. För att avskaffandet av

SGA inte skall påverka den enskildes nettobehållning mer än marginellt, bör

enligt regeringen basnivån på garantipensionen vara betydligt högre än vad

som gäller för folkpensionens grundförmån (90 % av prisbasbeloppet).

Enligt regeringen bör den garanterade nivån på grundskyddet vara av en

sådan storlek att den i möjligaste mån motsvarar dagens grundskydd jämte

värdet av SGA. Regeringen föreslår därför att garantipension till omställ-

ningspension skall beräknas med utgångspunkt från basnivån 2,13 prisbas-

belopp. Denna basnivå skall trappas av med ett belopp som motsvarar 100 %

av omställningspensionen. Med omställningspension skall likställas utländsk

efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär.

Enligt förslaget skall garantipension årligen räknas om i förhållande till

förändringen i det allmänna prisläget.

Regeringens förslag innebär att alla efterlevande med rätt till omställ-

ningspension garanteras en efterlevandepension om 2,13 prisbasbelopp,

vilket enligt prisbasbeloppet för år 2000 motsvarar ca 6 500 kr per månad.

En efterlevande med en omställningspension understigande 2,13 prisbasbe-

lopp får garantipension med en utfyllnadsdel upp till detta belopp, medan en

efterlevande med rätt till högre omställningspension inte får någon garanti-

pension.

Utbetalning av garantipension till omställningspension

I propositionen föreslås att garantipension till omställningspension, på sam-

ma sätt som garantipension till ålderspension, skall kunna betalas ut enbart

till en efterlevande som är bosatt i Sverige. På grund av den exporträtt som

följer av förordning (EEG) nr 1408/71 och av konventionsförpliktelser

kommer emellertid garantipension att i stor utsträckning få betalas ut även

till personer som är bosatta inom EU/EES-området m.fl. länder..

Som nämnts finns i dag en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall betala

ut 40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför

EU/EES-området. Motsvarande bestämmelse har också införts SofL. Rege-

ringen gör bedömningen att garantipensionen inom efterlevande-

pensioneringen skall utgöra en bosättningsbaserad förmån enligt nämnda lag.

Därigenom kommer också dispensregeln att gälla för utbetalning av garanti-

pension till omställningspension.

Försäkringstid för garantipension

För rätt till oavkortad folkpension i form av efterlevandepension krävs enligt

nu gällande regler att den avlidne kan tillgodoräknas minst 40 års bosättning

i Sverige mellan 16 och 64 års ålder. Folkpension kan även vara 30-dels-

beräknad, dvs. beräknad på grundval av antalet år med intjänade och antagna

pensionspoäng. För rätt till folkpension krävs att den avlidne antingen har

tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension i minst tre år eller har vari

bosatt i Sverige i minst tre år. Till skillnad från den bosättningsbaserade

folkpensionen betalas den 30-delsberäknade folkpensionen ut även vid bo-

sättning utanför Sverige. Den som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71

kommer till följd av den s.k. sammanläggningsprincipen i nämnda förord-

ning, att vid fullgörande av kravet på försäkringstid få tillgodoräkna sig även

försäkringstid som i andra EU/EES-länder. För att sammanläggning skall

kunna ske krävs dock att pensionspoäng tillgodoräknats i Sverige för minst

ett år. För medborgare som är bosatta i annat EU/EES-land (och som under

minst ett år varit bosatta i Sverige) gäller därmed att förmåner kommer att

betalas ut i samma omfattning som om de vore bosatta i Sverige, dvs. även

40-delsberäknad folkpension exporteras inom EU/EES.

I propositionen föreslås att garantipension till omställningspension skall

vara beroende av den avlidnes försäkringstid (bosättningstid). För rätt till

oavkortad garantipension skall det krävas att den avlidne har tillgodoräknats

40 års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen utges

med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för

vilka försäkringstid har tillgodoräknats och talet 40. Garantipension skall

vidare utges endast under förutsättning att den avlidne har tillgodoräknats en

försäkringstid om minst tre år.

För att undvika att garantipension skall kunna tjänas in enbart genom stu-

dier i Sverige under ungdomsåren tillgodoräknas i det nya ålderspensions-

systemet bosättningstid för garantipension mellan 25 och 64 år.

Enligt regeringens uppfattning föreligger det dock en skillnad mellan ga-

rantipensionen inom ålderspensioneringen, som i de allra flesta fall betalas ut

efter den pensionsberättigades förvärvsaktiva period, och ett grundskydd

inom efterlevandepensioneringen, som ofta kommer i fråga på grund av

dödsfall i förvärvsaktiv ålder. Om ungdomsåren inte gav rätt till tillgodoräk-

nande av försäkringstid - och därmed även till att få framtida försäkringstid

beaktad - skulle detta leda till att något grundskydd inte skulle betalas ut om

dödsfallet inträffar före det att den avlidne fyllt 25 år. Trots den avvikelse

detta innebär i förhållande till ålderspensioneringen, föreslår regeringen att

samma åldersgräns som gäller i dag för tillgodoräknande av bosättningstid

skall gälla beträffande försäkringstiden i ett anpassat efterlevan-

depensionssystem, dvs. en nedre åldersgräns på 16 år.

Försäkringstid skall i övrigt tillgodoräknas enligt motsvarande regler som

gäller för garantipension inom ålderspensionssystemet. Därtill skall flykting-

ar, för tid före ankomsten till Sverige, tillgodoräknas bosättningstid i hem-

landet fr.o.m. 16 år i förhållande till det antal år som de har tillgodoräknats

försäkringstid i Sverige.

Det föreslås vidare att för tid före ikraftträdandet av lagen om efter-

levandepension och efterlevandestöd till barn skall som försäkringstid för

garantipension till omställningspension tillgodoräknas sådan tid som fått till-

godoräknats som bosättningstid för folkpension enligt AFL.

Framtida försäkringstid vid beräkning av garantipension m.m.

Om ett dödsfall inträffar i förvärvsaktiv ålder utges enligt nuvarande regler

folkpension på grundval av den bosättningstid som kan tillgodoräknas den

avlidne fr.o.m. 16 år t.o.m. året före dödsfallet. Därutöver kan bosättningstid

tillgodoräknas för tiden därefter t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt

år. På grund härav kan en person som avlider i unga år lämna efter sig lika

stor efterlevandepension från folkpensioneringen som en person som avlider

efter uppnådd pensionsålder.

Regeringen anser att det även i ett framtida efterlevandepensionssystem

bör finnas möjlighet att beakta framtida antagen försäkringstid vid beräk-

ningen av garantipensionens storlek. Det föreslås därför att det i ett anpassat

efterlevandepensionssystem skall finnas en regel som gör det möjligt att vid

bedömningen av rätten till oavkortad garantipension beakta även framtida

försäkringstid i de fall dödsfallet sker under den avlidnes förvärvsaktiva

period.

Förslaget om ett grundskyddssystem inom efterlevandepensioneringen lik-

nar i väsentliga avseenden garantipensionen till ålderspension. Med hänsyn

härtill är det enligt regeringen rimligt att en avkortning av garantipensionen

görs med hänsyn till bristande försäkringstid respektive till uppburen om-

ställningspension enligt samma principer som i det nya ålderspensionssy-

stemet.

Regeringen föreslår därför, om den avlidnes tillgodoräknade försäkringstid

är kortare än 40 år, att basnivån först minskas med hänsyn till bristande

försäkringstid och att hela omställningspensionen, inklusive eventuell lik-

ställd utländsk pension som ej har utfyllnadskaraktär, därefter reducerar

garantipensionen.

Övergångsregler

Omställningspension och garantipension

Enligt regeringen bör för rätt till omställningspension dödsfallstidpunkten

vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas. Det innebär att en efter-

levande som beviljas inledande omställningspension på grund av dödsfall

före ikraftträdandet kommer att ha rätt till omställningspension under sex

månader i stället för tio månader som skall gälla när sådan pension beviljas

på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Förslaget om rätt i vissa fall till

omställningspension under ytterligare ett år efter den inledande perioden

skall inte heller tillämpas då rätten till omställningspension grundar sig på

dödsfall som inträffat före ikraftträdandet.

Omställningspension på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdan-

det skall därvid beräknas enligt nuvarande regler om tilläggspension i AFL.

Därtill skall utges ett tillägg om 90 % av prisbasbeloppet. Eftersom detta

tillägg är att betrakta som en inkomstgrundad del av pensionen skall krävas

att det för den avlidne tillgodoräknats ATP-poäng för minst tre år.

Dessutom skall den efterlevande vara berättigad till en garantipension, som

skall beräknas med utgångspunkt från en basnivå om 2,15 prisbasbelopp.

Basnivån skall trappas av med ett belopp som motsvarar 100 % av omställ-

ningspensionen, inklusive 90-procentstillägget, till den del den inte översti-

ger 1,49 prisbasbelopp. För omställningspension därutöver skall avtrappning

göras med ett belopp motsvarande 44 %.

Försäkringstid

I propositionen föreslås att 90-procentstillägget som huvudregel skall 30-

delsberäknas, dvs. utges på grundval av den avlidnes år med tillgodoräknade

pensionspoäng för tilläggspension. Eftersom garantipensionen skall utgöra

ett grundskydd föreslås att den skall vara 40-delsberäknad, dvs. utges på

grundval av den avlidnes bosättningstid.

Emellertid föreslås att 90-procentstillägget, på samma sätt som beträffande

25-procentstillägget till barnpension, och garantipensionen skall kunna be-

räknas såväl på den avlidnes bosättningstid som på antalet år med pensions-

poäng. Om den avlidnes faktiska och/eller framtida beräknade bosättningstid

i Sverige är kortare än 40 år skall dock garantipensionens basnivå och av-

trappningsintervall minskas med 1,0 % för varje år som understiger 40 år

innan avräkning mot omställningspensionen görs.

Om garantipensionen i stället skall beräknas på den avlidnes tillgodoräk-

nade år med pensionspoäng för tilläggspension och den avlidne inte kan

tillgodoräknas 30 år med faktiska eller antagna pensionspoäng skall minsk-

ning i stället göras med 1,8 % för varje år som understiger 30 år.

Årlig omställningspension, inklusive 90-procentstillägget, skall fr.o.m. års-

skiftet 2003/04 följsamhetsindexeras. Garantipension till omställnings-

pension skall räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna prislä-

get. Detta innebär enligt propositionen att omställningspension och garanti-

pensionen till omställningspension kommer att utvecklas på olika sätt. Där-

med måste det varje år göras en prövning av om en kvinna som har beviljats

omställningspension har fortsatt rätt till garantipension till omställningspen-

sion och i så fall med vilket belopp.

Utbetalning av pension

Enligt vad som anges i propositionen innebär de föreslagna reglerna att den

del av omställningspensionen som efter ikraftträdandet kommer att bestå av

tilläggspension beräknad enligt bestämmelserna i AFL bör exporteras oavsett

i vilket land den efterlevande är bosatt. Detsamma bör gälla för motsvarande

antal 30-delar av 90-procentstillägget. Till den del tillägget är 40-

delsberäknat, skall det emellertid enligt huvudregeln kunna utbetalas endast

så länge den efterlevande är bosatt i Sverige. Denna regel kommer emellertid

inte att kunna upprätthållas i förhållande till annat EU/EES-land.

Som redan nämnts finns enligt nuvarande regler möjlighet att i vissa fall

efter dispens betala ut folkpension även vid bosättning utanför EU/EES-

området. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Eftersom

regeringen anser att garantipension till omställningspension skall föras

in i SofL såsom en bosättningsbaserad förmån kommer dispensregeln

att gälla även för utbetalning av garantipension. Detsamma gäller 90-

procentstillägget, till den del det har beräknats på den avlidnes

bosättningstid i Sverige.

Motionerna

I motion Sf21 yrkande 2 av Margit Gennser m.fl. (m, kd, fp) begärs ett till-

kännagivande om att fr.o.m. den 1 januari 2001 återställa utbetalningstiden

för omställningspensionerna till tolv månader. Eftersom det rör sig om rela-

tivt små kostnader att återställa omställningsperioden anser motionärerna att

det inte är befogat att förlänga perioden stegvis.

I motion Sf22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om

att undersöka möjligheten att återställa omställningsperiodens längd till tolv

månader vid en tidigare tidpunkt än den som propositionen föreslår. Enligt

motionärerna kan det finnas ekonomiskt utrymme för en tidigareläggning.

I motion Sf20 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om

att omställningsperioden bör förlängas till tolv månader fr.o.m. den 1 januari

2001.

I motion Sf19 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs i yrkande 1 ett tillkän-

nagivande om behovet av att likställa alla familjebildningar inför lagen.

Motionären framhåller att om ett par som bor tillsammans inte har gemen-

samma barn och den avlider som har barn i ett tidigare förhållande kan den

efterlevande få ta hand om barnet utan att själv få efterlevandepension.

Samma gäller för par som lever i homosexuella förhållanden och har barn.

I samma motions yrkande 2 begärs utredning om hur gällande familjelag-

stiftning skall kunna förändras så att familjer inte diskrimineras, och i yrkan

de 3 begärs ett tillkännagivande om att alla familjetyper i efterlevandepen-

sionssystemet måste likställas för barnens skull. Enligt motionären lever barn

i alla möjliga familjekonstellationer, t.ex. barn som lever med homosexuella

par.

Utskottets bedömning

Som redan nämnts förkortades omställningsperioden till sex månader fr.o.m.

den 1 januari 1997. Härigenom beräknades kostnaderna totalt minska med ca

70 miljoner kronor per år. Denna åtgärd, som bedömdes som nödvändig med

hänsyn till det då rådande ekonomiska läget i landet, var en i en rad åtgärder

för att uppnå de uppställda målen för de offentliga finanserna åren 1997-

1999. Vid riksdagens behandling tillstyrkte utskottet förslaget med

hänvisning dels till nödvändigheten av besparingar, dels till att den

förkortade perioden inte innebar några förändringar för efterlevande som

vårdar barn under tolv år (bet. 1996/97:SfU1 s. 37).

I propositionen anförs att sex månaders utbetalning i de allra flesta fall är

en alltför kort tid för att hinna anpassa sig till en sådan förändring av famil

situationen som ett dödsfall innebär. Regeringen har vidare bedömt att det

statsfinansiella läget är sådant att en förlängning till tio månader kan ske

fr.o.m. år 2003. Utskottet instämmer i bedömningen att sex månader är en

alltför kort tid och att tiden med inledande omställningspension därför bör

förlängas på det sätt regeringen föreslagit. Efterlevande med hemmavarande

barn mellan 12 och 18 år kommer dessutom att, efter den inledande omställ-

ningsperioden, få förlängd omställningspension med tolv månader. Utskottet

förutsätter att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om det visar

sig ekonomiskt möjligt att tidigarelägga den aviserade förlängningen av den

inledande omställningspensionen till tolv månader. Utskottet tillstyrker där-

med regeringens förslag om omställningspension och garantipension till

omställningspension.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf21 yrkande 2, Sf22 och

Sf20.

Vad därefter gäller motion Sf19 med yrkanden bl.a. om att likställa alla

familjebildningar anser utskottet i likhet med regeringen att de förändringar i

personkretsen som gjordes i samband med 1990 års reform alltjämt står sig.

Utskottet anser med andra ord att det inte finns skäl att frångå regeringens

förslag såvitt gäller den pensionsberättigade personkretsen. En efterlevande

som inte var eller varit gift med den avlidne eller har eller haft eller väntad

barn med denne har visserligen inte rätt till omställningspension men ett barn

till den avlidne får sitt försörjningsbehov i förhållande till denne tillgodose

genom barnpension. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf19 yrkan-

dena 1-3.

Särskild efterlevandepension

Propositionen

Avveckling av särskild efterlevandepension

Särskild efterlevandepension utges enligt nuvarande regler i AFL om villko-

ren för rätt till omställningspension är uppfyllda och den efterlevande alltse-

dan makens död haft svårigheter att försörja sig själv. Förmånen utges först

efter det att rätten till omställningspension inklusive förlängd omställ-

ningspension upphört. Dessutom krävs att den efterlevandes möjlighet att

bereda sig inkomst genom ett för henne/honom lämpligt arbete är nedsatt

med minst en fjärdedel alltsedan makens död och att nedsättningen beror på

arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig

omständighet samt kan antas vara inte endast kortvarig. Särskild efterlevan-

depension kan utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension.

Rätten till särskild efterlevandepension upphör när den efterlevande fyller 65

år eller dessförinnan börjar ta ut ålderspension. Förmånen kan begränsas till

viss tid och skall under alla förhållanden omprövas minst en gång vart tredje

år. Omprövningen får emellertid inte medföra höjning av beviljad särskild

efterlevandepension.

Enligt regeringen är det inte motiverat att ha bestämmelser som syftar till

att ge efterlevande med egna försörjningssvårigheter en pension i händelse

av makens dödsfall. Samma skydd finns inte innan maken avlider och mot-

svarande förmån finns inte heller för t.ex. frånskilda makar. Regeringen

anser att dessa i huvudsak arbetsmarknadsmässiga problem bör lösas genom

arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller, om arbetsoförmågan i stället har sin

grund i medicinska skäl, behandlas inom ramen för sjukförsäkringen eller

förtidspensioneringen.

Regeringen anser att den särskilda efterlevandepensionen bör avskaffas

och föreslår därför att särskild efterlevandepension inte skall kunna beviljas

efter utgången av år 2002.

Övergångsbestämmelser

I propositionen föreslås att den som vid utgången av år 2002 uppbär eller då

är berättigad till särskild efterlevandepension skall ha fortsatt rätt till såd

pension fram till 65 års ålder eller till dess rätten på annat sätt upphör.

Enligt vad som anges i propositionen skall rätt till särskild efterlevande-

pension faktiskt ha förelegat före ikraftträdandet. Förslaget innebär således

att även om dödsfallet inträffat före ikraftträdandet men särskild efterlevan-

depension inte har beviljats på grund av att omställningspension alltjämt

utges, särskild efterlevandepension inte skall kunna beviljas efter utgången

av år 2002.

Vidare föreslås att särskild efterlevandepension skall bestå av en del som

grundar sig på den avlidnes tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspen-

sion och ett 90-procentstillägg. Partiell särskild efterlevandepension skall vi

ikraftträdandet räknas om genom att pensionen i stället för att utges som tre

fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension skall utges som 85 %, 65 % och

28 % av hel sådan pension för att undvika en sänkning av nettobeloppet.

Till särskild efterlevandepension skall kunna utges en garantipension.

Denna garantipension skall beräknas enligt motsvarande regler som föreslås

för garantipension till omställningspension för den som beviljas sådan pen-

sion på grund av dödsfall som inträffat före år 2003 (dvs. på grundval av en

basnivå om 2,15 prisbasbelopp).

I propositionen föreslås vidare att den årliga särskilda efterlevandepensio-

nen skall följsamhetsindexeras fr.o.m. årsskiftet 2003/04. Garantipension till

särskild efterlevandepension skall räknas om i förhållande till förändringar i

det allmänna prisläget.

Såvitt gäller minsknings- och samordningsregler föreslås i propositionen

att de regler som i dag gäller för rätt till särskild efterlevandepension

enligt AFL alltjämt skall tillämpas.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är riktigt att

avskaffa den särskilda efterlevandepensionen för framtiden. De

försörjningsproblem efter en make/makas frånfälle som hittills

har lösts genom beviljande av en sådan pension bör, som

regeringen anfört, lösas genom arbetsmarknadsmässiga

åtgärder eller inom ramen för sjukförsäkringen eller

förtidspensioneringen. Utskottet biträder därför förslagen i

denna del.

Änkepension och garantipension

Gällande regler för rätt till änkepension

När efterlevandepensionerna reformerades konstaterades att det varken var

möjligt eller önskvärt att fr.o.m. ikraftträdandet den 1 januari 1990 helt upp-

häva de tidigare gällande reglerna för änkepension. Hänsynen till de kvinnor

som redan uppbar änkepension enligt det gamla systemet ansågs göra det

nödvändigt att under en lång övergångstid bibehålla det gamla systemet med

änkepension. Till följd härav infördes också omfattande och långtgående

övergångsbestämmelser. De genom övergångsbestämmelserna alltjämt gäl-

lande reglerna för änkepension kan sammanfattas enligt följande.

Änkepension från folkpensioneringen

En änka som inte fyllt 65 år, och som inte uppbär folkpension i form av

ålderspension, har rätt till änkepension från folkpensioneringen under förut-

sättning att hon antingen fyllt 36 år vid mannens död och då varit gift med

honom i minst fem år, eller att hon då har den rättsliga vårdnaden om och

stadigvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död

stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. Med änka likställs

ogift eller frånskild kvinna eller änka som stadigvarande sammanbott med

ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som antingen varit

gift med eller har eller har haft barn med honom.

Änkepensionen utges till maka eller därmed likställd som fyllt 50 år med

90 % av prisbasbeloppet. För änka som inte fyllt 50 år minskas pensionen

med en femtondel för varje år som änkans ålder understiger 50 år vid man-

nens död, såvida hon inte sammanbor med barn under 16 år.

Sedan den 1 april 1997 sker en inkomstprövning av folkpension i form av

änkepension och pensionstillskott till sådan förmån. Inkomstprövning skall

dock inte ske av änkepension för de första sex månaderna som den betalas ut

och inte heller av änkepension som betalas ut till kvinna som har vårdnaden

om barn som inte har fyllt tolv år. Den inkomst som påverkar folkpensionens

storlek beräknas i huvudsak enligt de regler som gäller för beräkningen av

bostadstillägg till pensionärer.

När änkan fyller 65 år (eller dessförinnan börjar uppbära egen ålders-

pension) byts - till skillnad från vad som är fallet inom tilläggspensione-

ringen - änkepensionen från folkpensioneringen ut mot ålderspension.

Änkepension från tilläggspensioneringen

Änkepension utges till änka efter en försäkrad, om äktenskapet varat i minst

fem år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller om makarna

har gemensamt barn. För rätt till änkepension från tilläggspensioneringen

krävs således att äktenskap har förelegat. Änkepension från tilläggspensione-

ringen kan betalas ut samtidigt med kvinnans egen tilläggspension i form av

ålderspension även efter det att hon fyllt 65 år.

Om den avlidne förutom änkan efterlämnar barn som är berättigat till

barnpension från tilläggspensioneringen utgör änkepensionen 35 % av den

avlidnes tilläggspension. Finns inte något pensionsberättigat barn, är änke-

pensionen 40 % av tilläggspensionen.

Övergångsbestämmelser

När de nya reglerna för efterlevandepension trädde i kraft den 1 januari 1990

ersatte de i princip de äldre reglerna för änkepension. De nya reglerna tilläm-

pas som huvudregel vid dödsfall som inträffar år 1990 eller senare. Över-

gångsbestämmelserna innebär dock att änkepension enligt de regler som

gällde före den 1 januari 1990 kan betalas ut och även nybeviljas under lång

tid framöver. Övergångsreglerna innebär i huvudsak följande.

1. Kvinnor som den 31 december 1989 redan hade rätt till änkepension har

fortsatt rätt till sådan pension. Pensionen betalas ut helt enligt äldre bestäm

melser om folk- och tilläggspension. Sedan april 1997 inkomstprövas folk-

pensionsdelen.

2. Kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare, och som var gifta med den

avlidne den 31 december 1989, får änkepension helt enligt de äldre reglerna

och kan beviljas sådan pension - i praktiken numera endast tilläggspension

eftersom samtliga dessa kvinnor har fyllt 65 år och därför inte är berättigade

till folkpension i form av änkepension - även när dödsfallet inträffar år 1990

eller senare.

3. Kvinnor som är födda åren 1930-1944, och som var gifta (eller i fråga

om folkpension därmed likställda) med den avlidne den 31 december 1989,

kan nybeviljas änkepension också vid dödsfall år 1990 eller senare. För tid

före det kvinnan fyller 65 år betalas änkepension ut helt enligt äldre regler.

Sedan den 1 april 1997 inkomstprövas folkpensionsdelen. Från 65-

årsmånaden (eller vid den tidigare tidpunkt då änkan börjat uppbära ålders-

pension) betalas tilläggspension i form av änkepension bara ut i den mån den

överstiger kvinnans egen ålderspension från tilläggspensioneringen. Enligt

en garantiregel har kvinnan dock alltid rätt till en sammanlagd pension som

motsvarar viss andel av summan av kvinnans egen och mannens beräknade

ålderspension, dvs. änkepensionen minskas enbart ned till denna garantinivå.

Denna garantinivå utgör t.ex. 60 % för kvinnor födda år 1930 och 50 % för

kvinnor som är födda under något av åren 1935-1944.

4. Kvinnor som är födda år 1945 eller senare omfattas av det reforme-

rade regelsystemet och kan beviljas omställningspension och särskild

efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen på grund av

dödsfall efter år 1989. Gifta kvinnor (och såvitt gäller folkpension även

därmed likställda) har dessutom rätt till vad som kan sägas motsvara

den änkepension som intjänats före år 1990. Om en sådan kvinna vid ut-

gången av år 1989 uppfyllde kraven för rätt till änkepension från folk-

pensioneringen (då fyllda 36 år och gift minst fem år dessförinnan eller

vårdnad om barn under 16 år) och/eller från tilläggspensioneringen (gift

minst fem år dessförinnan och äktenskapet ingåtts senast den dag

mannen fyllde 60 år eller gemensamt barn), har hon rätt till

änkepension enligt särskilda regler. Från tilläggspensioneringen utges

då änkepension på grundval av de pensionspoäng som mannen tjänat in

t.o.m. år 1989 (dock utan antagandepoängberäkning). Från

folkpensioneringen utbetalas änkepension med lika många 30-delar av

en oavkortad pension som tilläggspensionen. Hel änkepension betalas

således ut, om mannen tjänat in ATP-poäng för minst 30 år före år 1990.

Folkpensionsdelen inkomstprövas sedan den 1 april 1997. För tid då

kvinnan kan ha rätt till både änkepension och omställningspension eller

särskild efterlevandepension, utbetalas änkepension bara i den mån

denna överstiger efterlevandepensionen. Fr.o.m. den månad då kvinnan

fyller 65 år (eller vid den tidigare tidpunkt då hon börjat uppbära

ålderspension) minskas tilläggspensionen i form av änkepension fullt ut

med beloppet för kvinnans egen tilläggspension i form av ålderspension.

I detta fall gäller ingen garantiregel.

Propositionen

Rätt till änkepension på grund av dödsfall före år 2003

Enligt vad som anges i propositionen har många kvinnor som i dag uppbär

änkepension under lång tid uppburit denna förmån. De har därvid inrättat

sina liv härefter och förlitat sig på att möjligheterna till änkepension skall

bestå. Dessa kvinnor har i många fall även, med hänsyn till arbetslivserfa-

renhet och utbildning, svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Änke-

pensionen utgör därför i många fall den huvudsakliga eller enda inkomsten

för dessa kvinnor.

I propositionen föreslås därför att en kvinna som har beviljats eller kom-

mer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003

skall ha rätt till sådan pension även efter denna tidpunkt.

Det anförs vidare att förhållandena alltjämt är sådana att kvinnor arbetar

deltid i större utsträckning än män. Dessutom finns det kvinnor, företrädesvis

födda under 1930-talet eller början av 1940-talet, som när de bildade familj

påtog sig uppgiften att sköta barnen och hemmet. Enligt regeringens uppfatt-

ning är dessa kvinnor i ett större behov av efterlevandeskydd än män i mot-

svarande ålder samt yngre kvinnor som arbetat och utbildats på ungefär

samma villkor som män. Även om det kan ifrågasättas om det i framtiden

skall kunna beviljas änkepension, bör enligt regeringen hänsyn tas till att det

endast är ett tiotal år sedan de nuvarande änkepensionsreglerna beslutades

efter ett omfattande utredningsarbete och under bred politisk enighet.

Mot bakgrund härav anser regeringen att det inte för någon åldersgrupp

kvinnor finns tillräckliga skäl att helt ta bort möjligheterna till beviljande

änkepension i framtiden eller att begränsa den tid under vilken sådan pension

skall kunna utges. Regeringen föreslår därför att änkepension även skall

kunna beviljas på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002.

Enligt regeringen föreligger det inte heller skäl att ändra den nuvarande

personkretsen som är berättigad till tilläggspension i form av änkepension.

Regeringen föreslår därför att änkepension efter ikraftträdandet skall kunna

utges till samma personkrets som enligt nuvarande regler om tilläggspension

i form av änkepension enligt AFL.

Beräkning av änkepension på grund av dödsfall före år 2003 för tid före det

att änkan fyllt 65 år

Kvinnor som har beviljats änkepension från tilläggspensioneringen före år

2001 får i samtliga fall tilläggspension i form av änkepension som baserats

på den avlidne mannens ATP-poäng eftersom mannen avlidit före det att

bestämmelserna om utbetalning av reformerad ålderspension trätt i kraft.

Endast när dödsfallet har inträffat något av åren 2001-2002 kan den avlidne

mannen ha kommit att beröras av det nya ålderspensionsystemet. Med hän-

syn härtill anser regeringen att änkepension även efter utgången av år 2002

skall beräknas på grundval av den avlidne mannens tilläggspension.

Det föreslås därför att änkepension till de kvinnor som beviljats eller

kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 även

fortsättningsvis skall beräknas på den avlidne mannens intjänade eller antag-

na ATP-poäng. Detta underlag skall 30-delsberäknas med hänsyn till den

avlidne mannens tillgodoräknade år med ATP-poäng och beräknas på grund-

val av den genomsnittliga pensionspoängen för de 15 bästa åren. Därutöver

skall krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng under minst tre år.

För kvinnor som är födda år 1945 eller senare gäller att det endast är den

avlidne mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989 som enligt nuvarande

regler ligger till grund för beräkningen av tilläggspension i form av änkepen-

sion. Någon antagandepoängberäkning sker inte även om mannen avlidit i

förvärvsaktiv ålder efter år 1989. Regeringen anser inte att det finns skäl att

ändra förutsättningarna för beräkningen av änkepension för dessa kvinnor

och föreslår därför att änkepension för denna grupp även efter utgången av år

2002 skall beräknas på samma sätt som enligt nuvarande bestämmelser om

tilläggspension i form av änkepension.

Vidare föreslås att änkepension även i fortsättningen skall utgöra 40 % el-

ler, om den avlidne efterlämnar barn som är berättigat till barnpension, 35 %

av den avlidne makens tilläggspension.

Beräkning av änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002

för tid före det att änkan fyllt 65 år

Vissa av de män som avlider efter år 2002 kommer att vara födda år 1954

eller senare och därmed i sin helhet omfattas av det reformerade ålders-

pensionssystemet. Trots det anser regeringen att det är förenat med betydan-

de fördelar att ha samma underlag för dem som beviljas änkepension på

grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002 som för dem som

redan dessförinnan börjat uppbära sådan pension.

Regeringen föreslår därför att kvinnor födda år 1944 eller tidigare som

kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år

2002 skall få sin änkepension beräknad på den avlidne mannens tilläggspen-

sion. Detta underlag skall 30-delsberäknas och beräknas på grundval av den

genomsnittliga pensionspoängen för de 15 bästa poängåren. Därutöver skall

krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng under minst tre år. Om

dödsfallet sker under den avlidnes förvärvsaktiva ålder skall hänsyn även tas

till antagandepoäng enligt nuvarande regler med undantag dock för att anta-

gandepoäng inte skall beräknas enbart på grund av att den avlidne vid tid-

punkten för dödsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst motsvarande

minst ett prisbasbelopp.

Enligt av riksdagen antagna riktlinjer för en reformerad förtidspension

(prop. 1997/98:111, bet. 1997/98:SfU11, rskr. 1997/98:237) skall förtidspen-

sion beräknas på den försäkrades genomsnittliga inkomster under en viss tid

före dödsfallet. Frågan om den närmare utformningen av det nya förtidspen-

sionssystemet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. När de nya

förtidspensionsreglerna väl trätt i kraft kommer personer födda år 1954 eller

senare inte att ha någon anknytning till tilläggspensionssystemet och det

kommer därmed inte att registreras några ATP-poäng för dessa personer.

Med hänsyn härtill föreslår regeringen att om mannen är född år 1954 eller

senare skall änkepensionen beräknas utifrån mannens faktiska ATP-poäng

t.o.m. den 31 december 2002 samt, i förekommande fall, tillgodoräknade

antagandepoäng för tiden fr.o.m. år 2003 t.o.m. det år då mannen skulle ha

fyllt 64 år. Förslaget innebär att mannens inkomster efter utgången av år

2002 helt kommer att sakna betydelse för det underlag som änkepensionen

skall beräknas på. Om mannen har en relativt låg inkomst år 2002 och senare

väsentligt ökar sin inkomst, kommer det höjda inkomstläget inte att påverka

änkepensionens storlek, trots att dödsfallet kanske inträffar långt senare.

Även det motsatta förhållandet kan emellertid uppstå om mannen år 2002

hade en hög inkomst och denna därefter väsentligt sänkts.

Såvitt gäller kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljas änkepension

på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002 föreslås att de

skall få änkepensionen 30-delsberäknad med hänsyn till mannens t.o.m. år

1989 intjänade år med ATP-poäng. För rätt till änkepension skall dessutom

krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension

under mint tre år.

Vidare föreslås att änkepension till samtliga kvinnor även i fortsättningen

skall utgöra 40 % eller, om den avlidne efterlämnar barn som är berättigat till

barnpension, 35 % av det sålunda beräknade underlaget.

Änkepension när änkan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålders-

pension

Som nämnts utges tilläggspension i form av änkepension enligt nuvarande

regler även efter det att kvinnan fyllt 65 år. Det saknar därvid betydelse om

kvinnan gjort ett s.k. tidigt uttag av ålderspension eller om uttag av ålders-

pension sker först efter det att kvinnan fyllt 65 år. Folkpension i form av

änkepension utges dock längst till dess att kvinnan börjar uppbära ålderspen-

sion och som längst till dess att hon fyller 65 år.

I propositionen föreslås att inkomstgrundad änkepension även i ett anpas-

sat efterlevandepensionssystem skall utges sedan kvinnan har fyllt 65 år och

oberoende av om ålderspension då utges.

För kvinnor födda år 1930 eller senare sker som redovisats ovan en sam-

ordning som innebär att änkan får behålla endast den del av tilläggspension i

form av änkepensionen som överstiger hennes egen ålderspension från

tilläggspensioneringen. Vidare finns en särskild garantiregel för kvinnor

födda något av åren 1930-1944. Regeringen anser inte att det finns skäl att

ändra dessa regler och föreslår därför att både samordnings- och garantire-

geln skall finnas kvar i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Såvitt gäller

garantiregeln skall den liksom enligt nuvarande bestämmelser endast tilläm-

pas för kvinnor som är födda något av åren 1930-1944.

För de änkor som är födda år 1953 eller tidigare och som beviljats änke-

pension efter år 1989 skall samordningen ske mellan änkepensionen och

kvinnans egen inkomstgrundade ålderspension.

För kvinnor födda år 1954 eller senare, för vilka det inte kommer att re-

gistreras ATP-poäng efter år 2002, skall samordningen ske mellan kvinnans

egen faktiska ålderspension och änkepensionen baserad på den avlidne man-

nens ATP-poäng t.o.m. år 1989 med tillägg av en ATP-poäng och beräknad i

relevanta 30-delar. På detta sätt skapas enligt regeringen två underlag som

vid tillämpningen av samordningsregeln båda baserar sig på inkomster från

första kronan.

Beträffande de kvinnor som erhållit änkepension före år 1990 och kvinnor

som är födda år 1929 eller tidigare föreslås ingen förändring i förhållande til

dagens regler, dvs. någon samordning mellan änkepension och egen ålders-

pension skall inte ske för dessa kvinnor.

Tillägg till änkepension

Enligt nuvarande regler tillgodoräknas pensionspoäng endast för inkomster

som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster under ett år kom-

penseras genom folkpensionen, som inom änkepensioneringen utgör 90 % av

prisbasbeloppet.

För att kompensera för det första prisbasbeloppets inkomster inom änke-

pensioneringen föreslår regeringen att en kvinna som inte har fyllt 65 år och

som har rätt till änkepension skall få ett tillägg om 90 % av prisbasbeloppet

(90-procentstillägg). För rätt till tillägget skall krävas att änkan uppfyller

kraven för rätt till garantipension till änkepension. Det innebär enligt vad

som anges i propositionen att kvinnan måste ha varit gift med den avlidne

vid tidpunkten för dödsfallet och då även haft vårdnaden om och stadigva-

rande sammanbott med barn under 16 år eller ha fyllt 36 år och varit gift med

den avlidne i minst fem år. En kvinna som enligt nuvarande regler varit

berättigad till tilläggspension i form av änkepension men inte till folkpension

kommer således inte att vara berättigad till 90-procentstillägget (t.ex. en

kvinna som var 30 år vid makens död och som inte hade några barn).

Uttag av ålderspension som sker före 65 år skall enligt förslaget inte på-

verka rätten till tillägget.

Tillägget skall vara beroende av den avlidnes antal år med tillgodoräknade

pensionspoäng för tilläggspension. För rätt till oavkortat tillägg skall den

avlidne ha tillgodoräknats 30 år med intjänade eller antagna pensionspoäng

för tilläggspension. Den avlidne skall vidare ha tillgodoräknats pensionspo-

äng för minst tre år, varvid enligt sammanläggningsprincipen i förordning

(EEG) nr 1408/71 även försäkringstid som har fullgjorts i andra EU/EES-

länder kan få tillgodoräknas under förutsättning att pensionspoäng tillgodo-

räknats i Sverige för minst ett år.

För rätt till oavkortat tillägg skall, såvida rätten till änkepension inte grun

dar sig på sammanboende med barn under 16 år, dessutom krävas att kvinnan

vid dödsfallet hade fyllt 50 år. Om så inte är fallet skall den nuvarande be-

stämmelsen om en 15-delsberäkning av folkpension i form av änkepension

tillämpas, dvs. pensionen minskas med en femtondel för varje år som kvin-

nans ålder understiger 50 år vid mannens död.

Änkor som beviljats eller beviljas änkepension på grund av dödsfall före år

2003 kan ha fått sin folkpension beräknad på grundval av den avlidne man-

nens bosättningstid i Sverige, eftersom det gett en bättre pension. Mot bak-

grund härav föreslås att en kvinna som är född år 1944 eller tidigare som

beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år

2003 eller en änka född år 1945 eller senare som beviljats änkepension på

grund av dödsfall före år 1990 alltid skall vara berättigad till så stor andel

tillägget som hon skulle ha haft rätt till i form av folkpension om nuvarande

regler om folkpension i 5 kap. AFL alltjämt hade tillämpats.

För kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljats eller kommer att be-

viljas änkepension på grund av dödsfall efter år 1989 skall tillägget 30-

delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens antal år med tillgodoräk-

nade ATP-poäng t.o.m. år 1989.

Utbetalning av 90-procentstillägget fr.o.m. 2003

Enligt regeringens bedömning skall änkepension utges till en änka oavsett

var hon är bosatt. Eftersom 90-procentstillägget utgör en del av änkepensio-

nen och enligt huvudregeln beräknas på den avlidnes antal år med tillgodo-

räknade pensionspoäng, skall detta tillägg betalas ut i motsvarande omfatt-

ning som övrig änkepension.

Till den del tillägget är 40-delsberäknat (dvs. beräknat med hänsyn till den

avlidnes bosättningstid i Sverige) skall det emellertid kunna utbetalas endast

så länge den efterlevande är bosatt i Sverige. Enligt regeringen kan en sådan

regel dock inte upprätthållas i förhållande till annat EU/EES-land.

En motsvarighet till nuvarande regel som ger möjlighet att i särskilt öm-

mande fall betala ut 40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepen-

sion även utanför EU/EES har som nämnts förts in i SofL.

Garantipension till änkepension

I propositionen anges att på samma sätt som för garantipensionen inom den

reformerade ålderspensioneringen bör grundskyddet inom änkepensionering-

en utges endast till de änkor som har behov av ett grundskydd. Grundskyddet

bör därför inte såsom folkpensionen utges med ett enhetligt belopp utan

förmånen bör avräknas mot änkepension eller i vissa fall av omställ-

ningspension eller särskild efterlevandepension.

Regeringen föreslår därför att till en änka som inte har fyllt 65 år och vars

avlidne man inte haft pensionsgrundande inkomster eller endast haft låga

sådana inkomster skall en beskattningsbar garantipension till änkepensionen

- som skall ersätta nuvarande regler om bosättningsbaserad folkpension,

pensionstillskott och särskilt grundavdrag för pensionärer - utges.

Garantipensionen skall utges även om änkan tagit ut ålderspension före 65

års ålder. Emellertid skall beräkningen av garantipension vid uttag av ålders-

pension före 65 år alltid göras före samordningen mellan kvinnans egen

ålderspension i form av tilläggspension och änkepensionen från tilläggspen-

sioneringen för att undvika att kvinnan kompenseras med "extra" utfyllnad i

form av garantipension upp till basnivån för garantipensionen.

I propositionen föreslås att den personkrets som skall ha rätt till garanti-

pension till änkepension skall vara densamma som enligt nuvarande regler

för rätt till folkpension i form av änkepension. Vad nu sagts innebär att de

kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av

dödsfall före år 2003 därmed skall vara berättigade till garantipension under

förutsättning att de uppfyller villkoren för rätt till denna förmån. Detsamma

skall gälla kvinnor födda år 1944 eller tidigare, som kommer att beviljas

änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002.

Kvinnor födda år 1945 eller senare skall dock vid beviljande av änkepen-

sion på grund av dödsfall efter år 2003 inte ha rätt till garantipension. De

kommer däremot att kunna få ett grundskydd genom garantipension till om-

ställningspension.

Beräkning av garantipension till änkepension

I propositionen föreslås att garantipension till änkepension skall beräknas

utifrån en basnivå om 2,15 prisbasbelopp för de kvinnor som beviljats eller

kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003. Denna

basnivå skall trappas av med 100 % av änkepensionen (inklusive 90-

procentstillägget) till den del denna inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Av

änkepensionen däröver skall en avtrappning göras med 44 %. Förslaget

innebär enligt propositionen att en änka efter en man som inte tjänat in rätt

till någon tilläggspension kommer att vara berättigad till en beskattad garan-

tipension om 2,15 prisbasbelopp, vilket enligt prisbasbeloppet för år 2000

motsvarar ca 6 560 kr per månad.

Garantipension skall, för de kvinnor som kommer att beviljas änkepension

på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, beräknas utifrån en basnivå

om 2,13 prisbasbelopp som skall trappas av med 100 % av änkepensionen

(inklusive 90-procentstillägget). Därmed kommer de kvinnor som är födda år

1944 eller tidigare, och som kommer att beviljas änkepension på grund av

dödsfall efter utgången av år 2002, att vara garanterade en beskattad änke-

pension som lägst uppgår till 2,13 prisbasbelopp (ca 6 500 kr i månaden

enligt prisbasbeloppet för år 2000).

Med änkepension skall vid avräkningen likställas utländsk efterlevande-

pension som inte är av utfyllnadskaraktär.

Försäkringstid för rätt till oavkortad garantipension till änkepension

Garantipension till änkepensionen skall enligt propositionen vara beroende

av den avlidnes försäkringstid. För rätt till oavkortad garantipension skall fö

kvinnor födda år 1944 eller tidigare krävas att den avlidne kunnat till-

godoräknas 40 år med försäkringstid för garantipension i Sverige. Vid korta-

re försäkringstid än 40 år skall garantipensionen avkortas proportionellt.

Enligt förslaget skall försäkringstid tillgodoräknas enligt samma regler

som föreslås för garantipension till omställningspension. Vid bedömningen

av hur många år med försäkringstid som skall tillgodoräknas den avlidne

skall beaktas även framtida försäkringstid.

Kvinnor födda år 1944 eller tidigare kan enligt propositionen ha en på den

avlidne mannens ATP-poäng beräknad folkpension i form av änkepension.

För att inte garantipensionen skall bli lägre bör dessa kvinnor efter ikraftträ

dandet även vara berättigade till en 30-delsberäknad garantipension om detta

är mer förmånligt. Det föreslås därför att kvinnor födda år 1944 eller tidigare

som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall

som inträffar före år 2003 alltid skall vara berättigade till så stor andel av

garantipension som de skulle ha haft rätt till i form av folkpension om nuva-

rande bestämmelser om folkpension i 5 kap. AFL alltjämt hade tillämpats.

Har kvinnor födda år 1945 eller senare beviljats änkepension före år 1990

skall försäkringstid för garantipension beräknas enligt samma regler som för

änkor födda år 1944 eller tidigare.

För kvinnor födda år 1945 eller senare, som beviljats eller kommer att be-

viljas änkepension på grund av dödsfall under något av åren 1990-2002,

skall garantipension till änkepensionen 30-delsberäknas med hänsyn till den

avlidne mannens antal år med tillgodoräknade ATP-poäng t.o.m. år 1989.

För rätt till oavkortad garantipension - som grundar sig på dödsfall före år

2003 - skall, såvida rätten till änkepension inte grundar sig på sammanboen-

de med barn under 16 år, krävas att kvinnan vid dödsfallet hade fyllt 50 år.

Om så inte är fallet skall den nuvarande bestämmelsen om 15-delsberäkning

av folkpension i form av änkepension tillämpas. Någon motsvarande be-

stämmelse i det fall att dödsfallet inträffat efter år 2002 föreslås inte av de

skälet att en kvinna född år 1944 fyllde 50 år redan år 1994.

För samtliga kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension

på grund av dödsfall före år 2003 föreslås följande gälla vid beräkningen av

garantipension.

Om den avlidnes faktiska eller framtida beräknade bosättningstid i Sverige

är kortare än 40 år skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall

reduceras med 1,0 % för varje år som understiger 40 år innan avräkning mot

änkepension görs.

Om garantipensionen i stället skall beräknas på grundval av den avlidnes

tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension, och den avlidne

inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska eller antagna pensionspoäng, skall

minskning i stället göras med 1,8 % för varje år som understiger 30 år.

Utbetalning av garantipension till änkepension

Det nuvarande grundskyddet i form av bosättningsbaserad folkpension och

pensionstillskott utges endast om den pensionsberättigade är bosatt i Sverige.

På motsvarande sätt bör enligt propositionen grundskyddet i ett anpassat

efterlevandepensionssystem endast utges till efterlevande i Sverige. Rege-

ringen föreslår därför att garantipension till änkepension skall betalas ut

enbart till en änka som är bosatt i Sverige.

På grund av den exporträtt som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 och

av konventionsförpliktelser kommer emellertid garantipension i stor ut-

sträckning att få betalas ut även till personer som inte är bosatta i Sverige

utan bor i annat EU/EES-land m.fl. länder.

Som nämnts finns i dag en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna

betala ut 40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även

utanför EU/EES. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL, vilket inne-

bär att den tidigare nämnda dispensregeln i SofL kommer att gälla för utbe-

talning av garantipension till änkepension vid utlandsvistelse.

Indexering av årlig änkepension

Enligt nuvarande regler räknas den årliga änkepensionen om i förhållande till

förändringen av prisbasbeloppet.

I propositionen föreslås att änkepension (inklusive 90-procentstillägget)

fr.o.m. årsskiftet 2003/04 skall räknas om med hänsyn till förändringarna i

inkomstindex reducerat med normen 1,6, dvs. följsamhetsindexeras från

nämnda tidpunkt. Vidare föreslås att garantipension till änkepension skall

vara värdesäkrad genom att den beräknas utifrån det för varje år gällande

prisbasbeloppet.

Detta innebär att änkepension och garantipension till änkepension

kommer att utvecklas på olika sätt. Därmed måste det varje år göras en

prövning av om en kvinna som har beviljats änkepension har fortsatt

rätt till garantipension till änkepension och i så fall med vilket belopp.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om änkepension. För-

slaget har inte heller föranlett några motionsyrkanden, och utskottet tillstyr-

ker därför propositionen i denna del.

Inkomstprövning av änkepension

Propositionen

Sedan den 1 april 1997 sker inkomstprövning av folkpension inklusive pen-

sionstillskott inom änkepensioneringen. Utgångspunkten för inkomstpröv-

ningen är änkans årsinkomst beräknad enligt lagen om bostadstillägg till

pensionärer (BTP). Som inkomst räknas inte folkpension eller tilläggspen-

sion i den mån den reducerat pensionstillskottet och inte heller utbetalning

från privata pensionsförsäkringar. Efterlevandepension från avtalad tjänste-

pensionsförsäkring räknas däremot som sådan inkomst som påverkar in-

komstprövningen. Folkpensionen minskas med 30 % av inkomsten. Det är

enbart årsinkomsten över den inkomst vid vilken BTP inte längre utges som

minskar änkepensionen. En änka som uppbär BTP får således ingen minsk-

ning av sin änkepension.

BTP-utredningen, som gjort en översyn av systemet för

inkomstprövning av BTP m.m., har som redan nämnts även haft i

uppdrag att se över bestämmelserna om inkomstprövning av

änkepension. Enligt regeringen är dock frågan tekniskt komplicerad och

bör därför beredas ytterligare. Med hänsyn till det nära samband som

finns mellan BTP och inkomstprövning av änkepension anser

regeringen att detta beredningsarbete bör ske inom ramen för den

fortsatta beredningen av BTP-utredningens betänkande. Mot bakgrund

härav lämnar regeringen inte nu något förslag om inkomstprövning av

änkepensionen.

Motionen

I motion Sf21 yrkande 1 av Margit Gennser m.fl. (m, kd, fp) begärs ett

tillkännagivande om att fr.o.m. den 1 januari 2001 återställa

änkepensionens övergångsregler till vad som gällde före den 1 april

1997. Motionärerna anser att inkomstprövningen av folkpensionsdelen

måste upphöra eftersom 1997 års förändring är dels ett brott mot en

grundläggande princip om inkomstprövning i den meningen att

folkpension inte tidigare har inkomstprövats, dels ett brott mot de

utfästelser riksdagen gjort om att övergångsbestämmelserna skulle ligga

fast. Enligt motionärerna är det viktigt att denna återgång sker snarast

möjligt eftersom 1997 års regeländring har lett till betydande och i vissa

fall nästan slumpartade rättsförluster som den enskilde inte kunnat

förutse och heller inte skydda sig mot.

Utskottets bedömning

I det nu framlagda förslaget till anpassade efterlevandeförmåner finns ingen

bestämmelse om inkomstprövning av änkepension eller garantipension till

änkepension. Avsikten är att frågan skall beredas ytterligare.

När förslaget om inkomstprövning av änkepension behandlades av riksda-

gen i december 1996 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:SfU1, rskr.

1996/97:126) ansåg utskottet med hänsyn till nödvändigheten av att få sta-

tens utgifter i balans att den föreslagna inkomstprövningen av änkepension

fick godtas. Åtgärden beräknades enligt regeringen ge en besparing brutto på

ca 900 miljoner kronor per år. Utskottet tillstyrkte således regeringens för-

slag.

Utskottet kan konstatera att statens finanser enligt vad som anges i 2000

års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) har förbättrats sedan

dess. I vårpropositionen beräknas också 30 miljoner kronor för åtgärder inom

änkepensioneringen. Regeringen avser att återkomma i höstens budgetpropo-

sition med förslag till regeländringar. Även det i vårpropositionen aviserade

förslaget om höjning av hyresgränser i BTP år 2001 kommer att mildra in-

komstprövningen av änkepension. Utskottet kan vidare konstatera att en

beredning av frågan i övrigt om inkomstprövning av änkepension för närva-

rande pågår inom Regeringskansliet. Eftersom resultatet av denna beredning

lämpligen bör avvaktas, finner utskottet inte skäl att i nuvarande läge föreslå

riksdagen något tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion

Sf21 yrkande 1.

Samordning av omställningspension eller särskild

efterlevandepension och änkepension

Propositionen

Enligt nuvarande regler kan efterlevande kvinnor som är födda år 1944 eller

tidigare beviljas efterlevandepension endast i form av änkepension om förut-

sättningarna härför är uppfyllda. De kan dock beviljas omställningspension

eller särskild efterlevandepension om förutsättningarna för rätt till änkepen-

sion inte är uppfyllda.

Kvinnor födda år 1945 eller senare kan däremot beviljas såväl omställ-

ningspension och särskild efterlevandepension som änkepension, men änke-

pension utges endast till den del den överstiger den andra pensionen.

Enligt regeringen finns det inte skäl att för framtiden ändra förutsättning-

arna för att få änkepension respektive omställningspension. Däremot skall

som nämnts ovan den särskilda efterlevandepensionen avskaffas i och med

ikraftträdandet.

Det föreslås därför att efterlevande kvinnor födda år 1944 eller tidigare,

om dödsfallet inträffat efter utgången av år 2002, skall kunna beviljas efter-

levandepension endast i form av änkepension om förutsättningarna för sådan

pension är uppfyllda. I annat fall skall de beviljas efterlevandepension i form

av omställningspension.

Vidare föreslås att efterlevande kvinnor födda år 1945 eller senare, om

dödsfallet inträffat efter utgången av år 2002, skall kunna beviljas såväl

änkepension som omställningspension om förutsättningarna för var och en av

dessa pensionsförmåner är uppfyllda. Är en sådan kvinna för samma månad

berättigad till såväl änkepension som omställningspension skall endast om-

ställningspensionen utges. Om änkepensionen i dess helhet är större än den

totala omställningspensionen, skall dock änkepensionen utges med det be-

lopp varmed änkepensionen överstiger den totala omställningspensionen.

Detsamma skall gälla även om en kvinna född år 1945 eller senare efter

utgången av år 2002 uppbär änkepension och omställningspension som

har beviljats på grund av dödsfall som inträffat före år 2003 eller

särskild efterlevandepension som har beviljats eller vartill rätt uppstått

före den 1 januari 2003.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som inte föranlett några motionsyr-

kanden.

Änkepension som beviljats före den 1 juli 1960

Propositionen

Enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1960:99) angående ändring i

lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering gäller särskilda regler

för en änka som uppbär änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat

före den 1 juli 1960. En sådan änka har endast rätt till folkpension i form av

änkepension. Denna pension är helt eller delvis inkomstprövad enligt sär-

skilda bestämmelser.

I propositionen föreslås att en kvinna som beviljats folkpension i form av

änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960 skall

efter utgången av år 2002 i stället uppbära garantipension till änkepension på

samma sätt som föreslagits för kvinnor födda år 1944 eller tidigare och som

beviljats änkepension före år 2003.

Vidare bör enligt regeringens bedömning garantipension till sådan änke-

pension inte inkomstprövas i framtiden.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som inte föranlett

några motionsyrkanden.

Efterlevandelivränta i ett anpassat efterlevandepensionssystem

Propositionen

Arbetsskadeföräkringen

Det nuvarande efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har i hu-

vudsak samma syfte som motsvarande förmåner inom den allmänna pensio-

neringen, nämligen att lämna ekonomiskt stöd till efterlevande efter en när-

ståendes dödsfall. Efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen har

i princip utformats efter mönster från vad som gäller inom den allmänna

pensioneringen. Livräntor som utbetalas från arbetsskadeförsäkringen grun-

das på den avlidnes egen livränta eller på vad som skulle ha utgjort livränta

till honom eller henne om sådan livränta hade börjat utges vid tiden för döds-

fallet. Livränteunderlaget utgörs av den avlidnes sjukpenninggrundande

inkomst eller den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande in-

komst om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden.

I propositionen föreslås att reglerna i arbetsskadeförsäkringen skall anpas-

sas till de förändringar som föreslagits beträffande motsvarande förmåner

inom efterlevandepensioneringen.

En efterlevande skall således ha rätt till omställningslivränta under tio

månader räknat från dödsfallet, om den efterlevande vid dödsfallet stadigva-

rande bodde tillsammans med barn under 18 år, som stod under vårdnad av

makarna eller endera av dem, eller oavbrutet hade sammanbott med maken

under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Därutöver

skall en efterlevande med hemmavarande barn under 18 år ha rätt till om-

ställningslivränta för förlängd tid under ytterligare tolv månader efter den

inledande omställningsperioden, dock längst till dess det hemmavarande

barnet fyllt 18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till om-

ställningslivränta så länge barnet är under 12 år.

Vidare föreslås att särskild efterlevandelivränta inte skall kunna beviljas

efter utgången av år 2002. Om särskild efterlevandepension har beviljats

eller rätt till sådan pension uppkommit före den 1 januari 2003 skall dock

särskild efterlevandelivränta kunna beviljas enligt i övrigt samma förutsätt-

ningar som gäller enligt dagens bestämmelser.

Om en person har rätt till efterlevandelivränta samtidigt som han eller hon

är berättigad till efterlevandepension med anledning av den inkomstförlust

som har föranlett livräntan, skall livräntan utges enligt regler som motsvarar

nuvarande bestämmelser (dvs. livräntan utges endast i den mån den översti-

ger pensionen).

Garantipension till omställningspension, änkepension och särskild efterle-

vandepension skall som redan nämnts innehålla en kompensation för SGA,

vilket i många fall kommer att medföra en bruttohöjning av efterlevandepen-

sionerna för vuxna. Om nuvarande samordningsregler skulle tillämpas efter

utgången av år 2002 skulle detta medföra att efterlevande som också är be-

rättigade till efterlevandelivränta i många fall inte skulle få någon eller i v

fall få en lägre överskjutande efterlevandelivränta än vad de får i dag. Med

hänsyn härtill föreslår regeringen att den överskjutande efterlevandelivräntan

per december månad år 2002 skall räknas fram genom en samordning helt

enligt nuvarande regler. Den överskjutande efterlevandelivränta som därvid

erhålls skall, så länge den efterlevande inte uppnått 65 år, betalas ut till de

efterlevande. Detta belopp skall fr.o.m. år 2003 årligen räknas om i för-

hållande till förändringarna i prisindex.

Yrkesskadeförsäkringen

I propositionen föreslås att samordning mellan efterlevandelivräntor i form

av yrkesskadelivräntor och efterlevandepension eller efterlevandestöd till

barn skall ske i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Efterlevandepen-

sion eller efterlevandestöd till barn till den som beviljats eller kommer att

beviljas sådan förmån på grund av dödsfall före år 2003 och som samtidigt

uppbär yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta skall minskas med

ett belopp som motsvarar 45 % av den yrkesskadelivränta som överstiger en

sjättedels prisbasbelopp.

Efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn till den som beviljas

sådan förmån på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 och som samti-

digt uppbär yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta skall minskas

med ett belopp motsvarande 75 % av den yrkesskadelivränta som överstiger

en sjättedels prisbasbelopp.

Minskningen såvitt avser efterlevandeförmåner till barn får dock inte leda

till att summan av efterlevandestöd till barn och barnpension understiger en

fjärdedel av det för barnet garanterade beloppet.

Minskningen såvitt avser änkepension - för såväl kvinnor som beviljats

eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall både före år 2003

som kvinnor som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall

därefter - får inte leda till att sammanlagd änkepension understiger 9 % av

prisbasbeloppet per månad.

Vad som ovan anförts skall gälla även i de fall då livränta utges enligt ut-

ländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som inte föranlett några motionsyr-

kanden.

Reduktion av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

Propositionen

Reduktion av garantipension till efterlevandepension

För vuxna intagna i kriminalvårdsanstalt och personer som är häktade gäller i

dag att avdrag görs på den pensionsberättigades folkpension och pensionstill-

skott. Personen i fråga får alltid behålla ett belopp motsvarande 30 % av

folkpensionens grundbelopp för en ensamstående ålderspensionär jämte

30 % av pensionstillskottet.

Garantipension till efterlevandepension till vuxna har enligt regeringen ka-

raktär av grundskydd och skall, på samma sätt som folkpension, finansieras

med skattemedel. Med hänsyn härtill anser regeringen att garantipensionen

till efterlevandepension till vuxna efterlevande skall reduceras i fall då den

efterlevande är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad. Det föreslås

därför att för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad skall

garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension eller

änkepension reduceras fr.o.m. den trettioförsta dagen av ett sammanhängan-

de frihetsberövande. Garantipensionen skall därvid utges med högst ett be-

lopp som innebär att denna pension, tillsammans med inkomstgrundad ef-

terlevandepension eller änkepension, uppgår till 4,5 % av prisbasbeloppet per

månad. Även den som olovligen avvikit från anstalt eller som vistas utom

anstalt på grund av permission anses i detta sammanhang som intagen.

Enligt vad som anges i propositionen har regeringen tillsatt en utredning

med uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser inom socialförsäkring-

en som reglerar rätten till förmåner för tid under vilken en försäkrad på det

allmännas bekostnad vistas på en institution. Utredningen, som har antagit

namnet Utredningen om socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse

(USI), skall redovisa sitt uppdrag under hösten 2000.

I avvaktan på resultatet av denna översyn bör enligt regeringen, på samma

sätt som i dag, inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension inte

beröras av reduktionsreglerna. Detsamma bör gälla beträffande 90-pro-

centstillägget.

Reduktion av efterlevandestöd till barn

Om ett barn under en hel månad på statens bekostnad får vård på anstalt eller

annars kost och bostad, får enligt nuvarande regler folkpension i form av

barnpension inte utges för den månaden. Sådan förmån får dock alltid utges

för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Vidare gäller särskilda be-

stämmelser om barnet går på specialskola. Folkpensionsförmån för barn vid

sådan skola utges även då barnet vistas utanför skolan.

Mot bakgrund av att även efterlevandestöd till barn är ett grundskydd

som skall finansieras genom skattemedel föreslår regeringen att

efterlevandestöd till barn inte skall utges om ett barn sedan minst 30

dagar i följd på statens bekostnad har fått vård på anstalt eller annars

kost och bostad. Reducering av efterlevandestöd till barn skall inte ske

för tid då barnet är inackorderat vid sameskola, och i fråga om elev i

specialskola får efterlevandestöd till barn utges för tid då eleven vistas

utom skolan.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som inte föranlett några motionsyr-

kanden.

Överledanderegler i ett anpassat efterlevandepensionssystem

Propositionen

I AFL finns en s.k. överledanderegel i 5 kap. 11 § som gäller övergång från

förtidspension till efterlevandepension. Om den avlidne vid tidpunkten för

dödsfallet uppbar folkpension i form av hel förtidspension, beräknas efterle-

vandepensionen på grundval av samma bosättningstid som förtidspensionen,

om det är förmånligare.

Enligt vad som anges i propositionen kommer det efter år 2002 inte att

finnas något system där grundskyddet för förtidspension respektive

efterlevandepension är utformat efter i huvudsak samma principer. Med

hänsyn härtill föreslår regeringen att den nuvarande bestämmelsen i 5

kap. 11 § andra stycket AFL avskaffas för framtiden. Enligt förslaget

skall bestämmelsen dock tillämpas även efter ikraftträdandet om den

efterlevande vid denna tidpunkt uppbär eller därefter beviljas

efterlevandepension på grund av ett dödsfall som inträffat före

ikraftträdandet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som inte föranlett

några motionsyrkanden.

Processuella frågor m.m.

Propositionen

Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, m.m.

I propositionen föreslås att efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

skall betalas ut efter skriftlig ansökan hos försäkringskassan och att förmå-

nerna skall utges fr.o.m. den månad då den försäkrade har avlidit eller, om

han eller hon vid sin död uppbar förtids- eller ålderspension, fr.o.m. månaden

efter den då dödsfallet inträffade.

Vidare föreslås att efterlevandepension till vuxna inte skall betalas ut för

längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Barnpension och

efterlevandestöd till barn får dock betalas ut för längst två år före ansök-

ningsmånaden. Efterlevandepension som betalas ut för förfluten tid får mins-

kas, om för mycket pension felaktigt har betalats ut för samma tidsperiod till

annan efterlevande på grund av att besluten om efterlevandepension inte

förelegat samtidigt. Minskning skall därvid ske med det belopp som översti-

ger vad som skulle ha betalats ut om beslutet om den förstnämnda efterle-

vandepensionen förelegat vid utbetalningen av den eller de andra efterlevan-

depensionerna.

Uttag av efterlevandepension får enligt förslaget avbrytas genom skriftlig

anmälan till försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till den

allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad som ändringen

avser.

Det föreslås vidare att efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

skall betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då rätten till förmånen upphör.

Omställningspension, särskild efterlevandepension samt garantipension till

sådan pension och 90-procentstillägg samt garantipension till änkepension

skall dock utges längst t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65

år.

Om den årliga efterlevandepensionen eller det årliga efterlevandestödet till

barn inte uppgår till mer än 2 400 kr skall förmånerna betalas ut i efterskott

en eller två gånger per år om inte särskilda skäl talar emot det.

Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-

levandestöd i väsentlig omfattning fått sin försörjning genom ekonomiskt

bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning, får

enligt förslaget retroaktivt beviljad efterlevandepension eller efter-

levandestöd betalas ut till socialnämnd.

I propositionen föreslås också att ett beslut om efterlevandepension skall

ändras om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den pensions-

behållning som legat till grund för beräkningen av efterlevandepension.

Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till barn skall ändras

om storleken av förmånerna påverkas av en ändring som gjorts beträffande

den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller av den änkepension som

legat till grund för beräkningen av garantipensionen eller efterlevandestödet.

Många beslut som kommer att få betydelse vid beräkningen av efter-

levandeförmåner kommer enligt propositionen att regleras av de

processuella bestämmelserna i LIP. Med hänsyn till denna koppling

mellan efterlevandepensioneringen och ålderspensioneringen föreslår

regeringen att reglerna i LIP om omprövning och överklagande av

beslut i tillämpliga delar skall gälla även beslut enligt lagen om

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

Utskottets bedömning

Utskottet, som noterar att regeringens förslag i denna del inte föranlett några

motionsyrkanden, biträder förslagen. Utskottet konstaterar dock att det för

närvarande pågår en översyn av de processuella reglerna inom socialförsäk-

ringen m.m. (dir. 1998:73). De föreslagna reglerna kan därmed enligt vad

som anges i propositionen komma att ändras.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad

pensionsrätt, m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att försäkringskassan skall besluta om återbetalning av

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande eller

den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att

fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet orsakat att pensionen eller

efterlevandestödet har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Det-

samma skall gälla om förmånerna i annat fall har betalats ut felaktigt eller

med för högt belopp och den efterlevande insett eller skäligen bort inse detta.

Om pensionsrätt minskas på grund av bristande eller underlåten av-

giftsbetalning efter det att efterlevandepension betalats ut skall försäk-

ringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald efter-

levandepension.

Försäkringskassan skall vidare kunna helt eller delvis efterge återbetal-

ningsskyldighet om det finns särskilda skäl.

Om försäkringskassan har fattat beslut om återbetalning av för mycket

uppburen inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och bevil-

jas till följd därav retroaktivt för samma tid garantipension eller efterlevan-

destöd till barn skall enligt förslaget avdrag för den återkrävda pensionen få

göras på den retroaktivt beviljade förmånen. Om det i stället är fråga om ett

beslut om återbetalning av garantipension eller efterlevandestöd till barn

skall kvittningen göras på retroaktivt beviljad inkomstgrundad efterlevande-

pension eller änkepension.

Om försäkringskassan har fattat beslut om återbetalning av en ersättning

som har betalats ut enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd

till barn eller annan författning skall avdrag vidare få ske på pension eller

efterlevandestöd med skäligt belopp.

Avdrag på retroaktivt beviljad efterlevandepension och efterlevandestöd

skall också få ske om det för samma tid har betalats ut ersättning till den

efterlevande enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn eller annan författning, om förmånerna skulle ha samordnats om be-

sluten förelegat samtidigt.

I övrigt lämnar regeringen förslag bl.a. om underrättelse till enskild, pre-

skription och uppgiftsskyldighet samt undantagande från sekretess och

utmätning.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker förslagen.

Kostnader och finansiering

Propositionen

Enligt propositionen innebär regeringens förslag främst att reglerna för ef-

terlevandepension anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet. I

vissa delar har föreslagits förbättringar, exempelvis föreslås att utbetalninge

av omställningspensionen förlängs från sex till tio månader vid ikraftträdan-

det av de anpassade efterlevandepensionsbestämmelserna. Vidare har rege-

ringen aviserat att utbetalningen av omställningspensionen år 2005 förlängs

med ytterligare två månader till ett år.

Regeringen bedömer att kostnaderna (netto) ökar initialt för efterlevande-

pensioneringen till följd av att de övergångsbestämmelser som föreslås är

relativt generösa i de fall efterlevandepension utbetalas på grund av dödsfall

som har inträffat före år 2003. Sammantaget innebär emellertid regeringens

förslag inte att kostnaderna för systemet på sikt ökar.

Kostnaderna för utvecklandet av datasystem i samband med införandet av

det anpassade efterlevandepensionssystemet beräknas enligt regeringen

uppgå till 25 miljoner kronor. Dessa kostnader kommer att finansieras via lån

i Riksgäldskontoret. Kostnaderna för informations- och utbildningsinsatser

beräknas uppgå till 5 miljoner kronor och skall enligt propositionen finansie-

ras inom befintlig ram för administrationsanslaget. Först sedan de framtida

reglerna för förtidspension, garantipension till personer som är födda år 1937

eller tidigare och bostadstillägg till pensionärer fått sin slutliga utformning

det enligt regeringen möjligt att bedöma frågan om ytterligare resursförstärk-

ning till administrationen hos försäkringskassorna.

Såvitt gäller utgifterna och administrationskostnaderna för inkomstgrundad

efterlevandepension och änkepension föreslås att dessa finansieras med

efterlevandepensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Vad gäller utgifterna och administrationskostnaderna för garantipension

till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension samt

utgifterna och administrationskostnaderna för efterlevandestöd till barn skall

dessa enligt förslaget finansieras med skattemedel.

Efterlevandepensionsavgiften, som för närvarande utgör 1,7 % av avgifts-

underlaget, är avsedd att täcka kostnaderna för såväl tilläggspension som

förmåner som kan hänföras till grundskyddet. Fr.o.m. år 2003 skall dock

kostnaderna för garantipension till efterlevandepension till vuxna och efter-

levandestöd till barn enligt regeringens förslag finansieras med skattemedel,

vilket kan komma att påverka storleken på avgiften. Vidare gäller att efterle-

vandepensionsavgiften med tiden kan komma att sänkas till följd av minska-

de kostnader för änkepensioneringen efter år 2005.

Av betydelse är även den framtida utformningen av inkomstprövningen av

änkepensioner. Regeringen lämnar dock inte något förslag till regler för

inkomstprövningen, utan denna fråga skall beredas i samband med bered-

ningen av bostadsstödet till pensionärer. Mot bakgrund av att det saknas

förslag på denna för utgiftsutvecklingen avgörande faktor lämnas inte heller

något förslag till hur stor avgiften skall vara år 2003. Enligt vad som anges i

propositionen skall ett sådant förslag lämnas i samband med förslaget om

inkomstprövningen av änkepensioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grundtrygghetssystem m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf19 yrkandena 4 och 5,

res. 1 (mp)

2. beträffande efterlevandepensionsunderlaget

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf19 yrkande 6,

res. 2 (mp)

3. beträffande omställningsperiodens längd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf20, 1999/2000:Sf21

yrkande 2 och 1999/2000:Sf22,

res. 3 (m, kd, c, fp)

res. 4 (v)

4. beträffande behov av att likställa alla familjebildningar

m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf19 yrkandena 1-3,

res. 5 (mp)

5. beträffande inkomstprövning av änkepension

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf21 yrkande 1,

res. 6 (m, kd, fp)

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

2. lag om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om

allmän försäkring, och

5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Stockholm den 16 maj 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser

(m), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Mari-

ann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olan-

der (s), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Margareta Cederfelt

(m), Göte Wahlström (s), Kalle Larsson (v), Kenneth Lantz (kd) och Ken-

neth Johansson (c).

Reservationer

1. Grundtrygghetssystem m.m. (mom. 1)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Huvudprinciper för en

anpassad efterlevandepensionering m.m. börjar med "Regeringens förslag"

och slutar med "och 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de allmänna försäkringssystemen skall inrikta sig på att

tillförsäkra människor en grundtrygghet. Däremot bör det inte vara en upp-

gift för dessa system att säkra redan uppnådd levnadsstandard eftersom per-

soner med goda inkomster själva kan svara för ett kompletterande pensions-

skydd via tilläggsförsäkringar. Enligt utskottet är det också otillfredsställan

att det föreslagna systemet leder till att barn med rika föräldrar får ut mer

barnpension än barn till fattiga föräldrar. Dessutom anser utskottet att det ny

pensionssystemet har blivit utomordentligt krångligt. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande grundtrygghetssystem m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf19 yrkandena 4 och 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Efterlevandepensionsunderlaget (mom. 2)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Underlag för beräkning

av inkomstgrundade efterlevandeförmåner börjar med "Enligt regeringens"

och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att propositionens förslag innebär att barnpension

kommer att räknas fram utifrån antaganden om vad den avlidne föräldern

skulle ha fått i pension. Enligt utskottets mening kan ett sådant beräknings-

sätt slå mycket hårt mot familjer där föräldern studerat, arbetat deltid eller

varit föräldraledig under åren närmast före dödsfallet. Mot bakgrund härav

anser utskottet att det behövs en generationsöversikt vad gäller utbetalning

av barnpensioner. En sådan översikt är nödvändig för att säkerställa att det

nya pensionssystemet inte leder till orättvisa mellan olika generationers barn.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande efterlevandepensionsunderlaget

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf19 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Omställningsperiodens längd (mom. 3)

Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von

Essen (m), Göran Lindblad (m), Margareta Cederfelt (m), Kenneth Lantz

(kd) och Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Omställningspension

och garantipension börjar med "Som redan" och slutar med "och Sf20" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det råder betydande enighet om att en omställ-

ningsperiod om sex månader är alltför kort tid och att det därför är önskvärt

att snarast återställa tiden till tolv månader. Utskottet anser att perioden me

omställningspension bör återställas till tolv månader fr.o.m. den 1 januari

2001. Eftersom det rör sig om relativt små kostnader för att återställa om-

ställningsperioden anser utskottet att det bör finnas ekonomiskt utrymme för

en sådan förlängning redan från nämnda tidpunkt. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande omställningsperiodens längd

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf20 och

1999/2000:Sf21 yrkande 2 och med avslag på motion 1999/2000:Sf22

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Omställningsperiodens längd (mom. 3)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Omställningspension och

garantipension börjar med "Som redan" och slutar med "och Sf20" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl att undersöka om det är möjligt att för-

länga omställningsperioden från sex till tolv månader från en tidigare tid-

punkt än den som regeringen föreslagit. Med hänsyn till den relativt ringa

kostnad som en förlängning av omställningsperioden torde innebära gör

utskottet bedömningen att det kan finnas ekonomiskt utrymme för en tidiga-

reläggning av denna åtgärd. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin me-

ning ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande omställningsperiodens längd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf22 och med avslag på

motionerna 1999/2000:Sf20 och 1999/2000:Sf21 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Behov av att likställa alla familjebildningar m.m. (mom. 4)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Omställningspension

och garantipension börjar med "Vad därefter" och slutar med "yrkandena 1-

3" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det situationer där det kan ifrågasättas om

inte efterlevandepension bör utges. Det gäller t.ex. när ett par som bor till-

sammans inte har gemensamma barn. Om den som då avlider har barn i ett

tidigare förhållande kan den efterlevande få fortsätta att ta hand om barnet

utan att själv få efterlevandepension. Detsamma gäller för par som lever i

homosexuella förhållanden och har barn. Framför allt för barnens skull bör

enligt utskottet alla familjebildningar likställas inför lagen. Utskottet anser

därför att det finns skäl att utreda hur gällande familjelagstiftning skall kun

förändras så att familjer inte diskrimineras. Vad utskottet anfört bör riksda-

gen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande behov av att likställa alla familjebildningar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf19 yrkandena 1-3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Inkomstprövning av änkepension (mom. 5)

Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von

Essen (m), Göran Lindblad (m), Margareta Cederfelt (m) och Kenneth Lantz

(kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstprövning av

änkepension börjar med "I det " och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Folkpension är en generell pension som före april 1997 inte varit föremål

för inkomstprövning. Fr.o.m. denna tidpunkt inkomstprövas dock folkpen-

sionsdelen i änkepensionen. Utskottet anser att denna inkomstprövning måste

upphöra eftersom 1997 års förändring är ett brott mot en grundläggande

princip om att folkpension inte inkomstprövas. Vidare är denna förändring

ett brott mot de utfästelser riksdagen år 1988 får anses ha gjort om att över-

gångsbestämmelserna till efterlevandepensionsreformen skulle ligga fast. Det

är viktigt att en återgång till tidigare regler sker snarast möjligt eftersom

1997 års regeländring har lett till betydande och i vissa fall nästan slumpar-

tade rättsförluster som den enskilde inte kunnat förutse och då heller inte

kunnat skydda sig mot. Utskottet anser därför att änkepensionens övergångs-

regler bör återställas fr.o.m. den 1 januari 2001. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inkomstprövning av änkepension

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf21 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagda lagförslag