Bet. 1999/2000:SfU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1999/2000:SFU02

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SfU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

budgetpropositionen 1999/2000:1 utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar samt motioner som rör

anslagen eller närliggande frågor. Vidare behandlas

regeringens skrivelse 1999/2000:3 Migration och

asylpolitik, avsnitt 7 Mottagande av asylsökande och

flyktingar, samt motioner om asylbidrag, hälso- och

sjukvård för asylsökande m.fl. och det kommunala

flyktingmottagandet.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

samtliga motioner. Utskottet föreslår också att

riksdagen lägger regeringens skrivelse i berörd del

till handlingarna.

Till betänkandet har fogats tio reservationer och

fem särskilda yttranden

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:1

Budgetpropositionen för år 2000, i volym 4,

utgiftsområde 8, föreslagit att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna om statlig

ersättning till kommuner och landsting för vissa

utlänningar (avsnitt 3.5),

2. godkänner de föreslagna riktlinjerna för

fördelning av statsbidrag till organisationer

verksamma inom integrationsområdet (avsnitt 4.6),

3. godkänner vad regeringen föreslår om ändring av

den statliga ersättningen till kommuner för

flyktingmottagande (avsnitt 4.6),

4. godkänner att under år 2000 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000

000 kr (avsnitt 4.6),

5. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

följande uppställning:

- A 1 Statens invandrarverk; ramanslag; 449 877 000

kr,

- A 2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 1 175

600 000 kr,

- A 3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 321

589 000 kr,

- A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 69 628 000 kr,

- A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;

ramanslag;

73 338 000 kr,

- A 6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;

74 531 000 kr,

- B 1 Integrationsverket; ramanslag; 82 580 000 kr,

- B 2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna;

ramanslag; 260 000 000 kr,

- B 3 Integrationsåtgärder; ramanslag; 37 742 000

kr,

- B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande;

ramanslag;

2 301 404 000 kr,

- B 5 Hemutrustningslån; ramanslag; 37 965 000 kr,

- B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;

ramanslag;

8 308 000 kr,

- C 1 Åtgärder för nationella minoriteter; 8 000 000

kr.

Skrivelse 1999/2000:3

Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse

1999/2000:3 Migration och asylpolitik.

Skrivelsen behandlas såvitt avser avsnitt 7 i

detta betänkande och i övrigt i ett senare

betänkande.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Sf606 av Ragnwi Marcelind och Ingemar

Vänerlöv (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att likhetsprincipen skall gälla.

1999/2000:Sf619 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

utredning om reglerna för utskrivning från

Invandrarverket i enlighet med vad i motionen

anförts.

1999/2000:Sf623 av Paavo Vallius och Nikos

Papadopoulos (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om organisationer för

etniska och språkliga grupper som sakkunniga för

sina respektive grupper.

1999/2000:Sf626 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skapa incitament

för företagsetablering och sysselsättning i

miljonprogramsområdena,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

varierande bostads- och befolkningssammansättning så

att kontakten mellan generationer, nationaliteter

och yrkesgrupper blir naturlig och självklar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Barnombudsmannens

begäran att regeringen ger Invandrarverket i uppdrag

att särskilt se över villkoren för de asylsökande

barnen i eget boende.

1999/2000:Sf628 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

flyktingkvoten skall användas till det den är avsedd

för,

1999/2000:Sf629 av Eva Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om asylsökande familjers

bostadssituation.

1999/2000:Sf630 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

asylsökandes boendesituation.

1999/2000:Sf634 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag för budgetåret

2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar enligt uppställning i

motionen.

1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

lagstiftning för ekonomiska utvecklingszoner,

1999/2000:Sf638 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder i

invandrartäta bostadsområden,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

att anslå medel till anslag B 2 Särskilda insatser i

utsatta bostadsområden i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Sf639 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den oregelbundna

medelstillsdelningen till Invandrarverket,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mottagande av

akuta flyktingströmmar utan att det påverkar

flyktingkvoten,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om flyktingpeng,

19. att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regerings förslag anvisar anslagen

för budgetåret 2000 under utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar enligt uppställning i motionen.

1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om introduktionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att DO:s

befogenheter och resurser ökas,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om segregerade

bostadsområden,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

Integrationsverket skall anslå medel till DO och

Invandrartidningen.

1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

arbetsgivaravgifterna i vissa förortsområden.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

14. (del) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom samt utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt

uppställningen i motionen.

1999/2000:Fi610 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas

8. att riksdagen för budgetåret 2000, för särskilda

insatser i utsatta områden (utgiftsområde 8, B 2),

anvisar 200 miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit eller således 60 miljoner kronor.

1999/2000:L430 av Anita Johansson (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

Diskrimineringsombudsmannens uppgifter.

1999/2000:So324 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen

fortlöpande följer upp och redovisar huruvida

statens ersättningar täcker landstingens kostnader

för vård som ges till asylsökande och att denna vård

fullt ut är tillfredsställande i personernas

livsperspektiv.

Utskottet

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor

rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas här samt internationellt arbete inom det

migrationspolitiska området.

Utgiftsområdet omfattar vidare integrationspolitik

med frågor om invandrares introduktion i Sverige,

ersättning till kommunerna för mottagande av

flyktingar, åtgärder mot etnisk diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism samt insatser för

att främja utvecklingen i utsatta storstadsområden.

Fr.o.m. år 2000 omfattar utgiftsområdet också

insatser för nationella minoriteter.

Rambeslut

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2000 fastställt ramen för utgiftsområde 8

till 4 900 562 000 kr (bet. 1999/2000:FiU1, rskr.

1999/2000:28).

Propositionen

Målen för migrationspolitiken är att verka för att

migration till och från vårt land kan ske i ordnade

former, att värna asylrätten och att upprätthålla

den reglerade invandringen. Därtill skall

verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet och

respekt för individens mänskliga rättigheter.

Integrationspolitikens mål är lika rättigheter och

möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell

bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets

mångfald som grund samt en samhällsutveckling som

kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och

som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och

medansvariga för.

Minoritetspolitiken skall enligt regeringens

bedömning i den minoritetspolitiska propositionen

(prop. 1998/99:143) inriktas på att ge skydd och

stöd för de nationella minoriteterna och de

historiska minoritetsspråken.

I förhållande till de migrationspolitiska målen är

enligt regeringen utvecklingen inom

migrationsområdet positiv. EU-samarbetet ger utslag

genom bättre ansvarsfördelning. Vidare har

handläggningstiderna minskat något och

rättssäkerheten och humaniteten stärkts. Emellertid

kvarstår de långa väntetiderna som ett av de största

problemen. De långa väntetiderna är ett humanitärt

problem för den enskilde men även ett ekonomiskt

problem. Åtgärder skall enligt regeringen vidtas så

att Invandrarverkets och Utlänningsnämndens

handläggningstider kan förkortas.

Enligt vad som anges i propositionen är

utvecklingen inom integrationsområdet inte

tillfredsställande i förhållande till målen. Den

etniska och sociala segregationen är fortfarande

stor. Insatser sker visserligen inom en mängd olika

samhällsområden för att vända utvecklingen men det

behövs enligt regeringen ytterligare insatser för

att den etniska och kulturella mångfalden i

samhället skall tillvaratas. Staten bör vara en

förebild i detta arbete och ett åtgärdsprogram för

att integrationsperspektivet skall genomsyra den

allmänna politiken skall därför genomföras under år

2000. Därtill sker insatser för att bryta

segregationen och för att motverka diskrimineringen

på arbetsmarknaden. Möjligheterna att få svenskt

medborgarskap har stor betydelse för integrationen i

det svenska samhället. Enligt propositionen bereds

för närvarande ett utredningsförslag om reformerad

medborgarskapslagstiftning inom Regeringskansliet.

I stor utsträckning är det händelser i omvärlden

som påverkar det ekonomiska utfallet inom

utgiftsområdet. Genom händelserna i Kosovo har

kostnaderna blivit större än beräknat. Denna

utveckling väntas enligt regeringen fortsätta under

år 2000 då antalet personer registrerade i

mottagandesystemet kommer att vara fortsatt stort.

Anledningen är det stora antal personer från Kosovo

som med stöd av den s.k. massflyktsförordningen

(1999:209) beviljats tidsbegränsade

uppehållstillstånd t.o.m. utgången av april 2000.

För budgetåret 2000 beräknar regeringen att 15 700

flyktingar kommer att tas emot i kommunerna och

berättiga dessa till statlig ersättning.

Regeringen föreslår följande medelsanvisning.

A 1 Statens invandrarverk

Statens invandrarverk är central utlänningsmyndighet

och ansvarar för utlännings-, invandrar- och

medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte

handläggs av någon annan myndighet. Invandrarverket

skall utreda och pröva ansökningar om visering,

uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingförklaring

och resedokument samt om svenskt medborgarskap.

Verket svarar också för mottagande av asylsökande,

överföring och mottagande av organiserat uttagna

flyktingar samt har ansvar för de utlänningar som

tas i förvar enligt utlänningslagen (1989:529)

liksom för förvarslokalerna.

Enligt regeringens bedömning bör Invandrarverket

vara dimensionerat för att under år 2000 pröva 170

000 tillstånds- och viseringsärenden, 45 000

medborgarskapsärenden samt av beredskapsskäl ha en

kapacitet att ta emot 18 000 asylsökande och pröva

deras ärenden.

För att ytterligare få ner handläggningstiderna och

de långa väntetiderna anser regeringen att

Invandrarverkets förvaltningsanslag bör utökas med

24 miljoner kronor år 2000. Medlen skall användas

för handläggning av utvisningsärenden för personer

från provinsen Kosovo men ett särskilt mål är att

även äldre ärenden skall avgöras.

Vidare skall väntetiden för utflyttning till egen

bostad förkortas för personer som vistas på

Invandrarverkets anläggningar när de beviljas uppe-

hållstillstånd. Regeringen avser att ge

Invandrarverket och Integrationsverket ett gemensamt

uppdrag att se över rutiner och samarbetsformer för

att effektivisera detta arbete.

För budgetåret 2000 föreslår regeringen ett

ramanslag på 449 887 000 kr.

A 2 Mottagande av asylsökande

Anslaget finansierar mottagandet av asylsökande och

vissa personer med tidsbegränsade

uppehållstillstånd. Vidare finansieras kostnaderna

för utlänningar som tagits i förvar enligt

utlänningslagen samt ersättning till kommunerna för

den ersättning som ges till vissa andra utlänningar

än asylsökande medan de väntar på beslut om

uppehållstillstånd.

I början av år 1999 var antalet registrerade

personer i mottagandesystemet ca 14 600. Vid

utgången av år 1999 beräknas att ca 19 700 personer

kommer att finnas i mottagandesystemet för att vid

utgången av år 2000 ha minskat till 11 700 personer.

Den genomsnittliga beläggningen under år 2000 bedöms

uppgå till ca 15 700 personer och dygnskostnaden per

person beräknas till 195 kr.

Enligt vad som anges i propositionen har

Utlänningsnämnden under våren 1999 beslutat att med

stöd av 2 kap. 5 b § utlänningslagen (UtlL) bevilja

tidsbegränsade uppehållstillstånd till medborgare i

Förbundsrepubliken Jugoslavien. Dessa personer hade

före den 15 april 1999, då regeringen utfärdade den

s.k. massflyktsförordningen, meddelats ett beslut om

avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft och

därefter inkommit med en ny ansökan om

uppehållstillstånd till nämnden. Totalt sett rör det

sig om ett begränsat antal personer, inte

överstigande 300.

För personer som beviljas tidsbegränsade

uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL

gäller bestämmelserna i lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).

Invandrarverket är ansvarig myndighet.

De utlänningar som med stöd av 2 kap. 5 b § UtlL

beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd omfattas

inte av bestämmelserna i LMA. Ansvaret övergår

därmed från Invandrarverket till kommunerna, vilka

enligt socialtjänstlagen (1980:620) har det yttersta

ansvaret för utlänningen. Kommunerna har inte rätt

till statlig ersättning enligt förordningen

(1990:927) om statlig ersättning till kommunerna för

flyktingmottagande m.m. då tidsbegränsade

uppehållstillstånd som understiger ett år inte kan

ligga till grund för folkbokföring. Inte heller

landstingen har rätt till statlig ersättning för

akut hälso- och sjukvård samt tandvård eller för

sådan hälso- och sjukvård samt tandvård som inte kan

anstå m.m. och som enligt en överenskommelse med

Landstingsförbundet lämnas till de utlänningar som

omfattas av LMA.

Regeringen anser att de kommuner där dessa

utlänningar vistas bör kunna få ersättning från

staten för vissa insatser enligt socialtjänstlagen

för tolkkostnader samt för vissa skolkostnader för

barn och ungdomar under 19 år. Därutöver bör

ersättning lämnas till landstingen för vissa

sjukvårdskostnader.

Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att en

tillfällig statlig ersättning till kommuner och

landsting för kostnader för vissa utlänningar skall

införas. Ersättningen skall avse kostnader för

medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien, som

kommer från provinsen Kosovo och som beviljats

tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.

5 b § UtlL. Den statliga ersättningen skall beslutas

och administreras av Invandrarverket.

De nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1

januari 2000 och tillämpas även för kostnader som

uppkommit under år 1999. Bestämmelserna avses bli

tidsbegränsade och gälla till utgången av april

månad 2001.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 1 175 600 000 kr.

A 3 Migrationspolitiska åtgärder

Under anslaget finansieras systemet för kollektiv

överföring av flyktingar genom s.k. flyktingkvoter.

Staten betalar ut ersättning till de kommuner som

tar emot dessa flyktingar. Av medlen för

kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpinsatser

för flyktingar utanför Sverige.

Staten ger även bidrag till åtgärder för frivillig

återvandring av personer som efter att ha varit

bosatta i Sverige under längre eller kortare tid

väljer att återvandra till sitt ursprungliga hemland

eller till annat bosättningsland. Anhöriga till

flyktingar i Sverige kan få bidrag till resan hit.

Medel anvisas även för att bekosta vissa

migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande

i internationellt samarbete. Likaså anvisas medel

från detta anslag till Svenska Röda korsets

efterforskningsverksamhet.

Anslagsmedel för budgetåret 1999 har i

statsbudgeten anvisats för överföring av

kvotflyktingar och mottagande av dessa i kommunerna

samt alternativa insatser och åtgärder motsvarande

kostnader för 1 840 överförda flyktingar. Under

första halvåret 1999 har 211 personer överförts till

Sverige. Därutöver har anslagsmedel använts för att

möjliggöra en överföring av 3 865 medborgare i

Förbundsrepubliken Jugoslavien, som fördrivits från

provinsen Kosovo och som haft behov av tillfälligt

skydd i Sverige.

Regeringen anser att anslagsmedlen för år 2000

avseende mottagande av kvotflyktingar liksom för

innevarande år bör få användas med viss flexibilitet

och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda

flyktingar. Som exempel på denna flexibilitet kan

nämnas att ca 5 miljoner kronor under år 1999

reserverats för att bekosta medicinska insatser.

Enligt vad som anges i propositionen kommer många

personer som omfattats av massflyktsförordningen att

vilja återvända till Kosovoprovinsen under år 2000.

Denna grupp har enligt förordningen (1999:707) rätt

till bidrag till återvändandet samt reskostnader.

Regeringen anser att anslaget för år 2000 bör utökas

med 15 miljoner kronor för detta ändamål.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 321 589 000 kr.

A 4 Utlänningsnämnden

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som

fattats av Invandrarverket i fråga om avvisningar

och utvisningar samt ansökningar om

uppehållstillstånd, flyktingförklaring,

resedokument, svenskt medborgarskap och offentliga

biträden i utlänningsärenden. Nämnden prövar även

s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd.

Som en följd av regeringens förslag att utöka

Invandrarverkets förvaltningsanslag bör enligt

regeringen Utlänningsnämndens förvaltningsanslag

utökas med 6 miljoner kronor år 2000.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 69 628 000 kr.

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Från anslaget bekostas de offentliga biträden som

förordnas enligt 11 kap. UtlL och lagen (1996:1620)

om offentligt biträde.

Antalet avgjorda ärenden är den faktor som påverkar

anslaget mest. Enligt aktuella prognoser för år 1999

förväntas Invandrarverket avgöra fler grund-ärenden

än vad som tidigare beräknats. Anslaget har enligt

propositionen anpassats till antagandet om antalet

avgjorda ärenden under budgetåret 2000.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 73 338 000 kr.

A 6 Utresor för avvisade och utvisade

Från anslaget finansieras resor ut ur landet för

utlänningar som avvisats eller utvisats enligt

beslut av regeringen, Invandrarverket eller

Utlänningsnämnden eller polisen med stöd av

utlänningslagen.

Sedan den 1 januari 1999 har Invandrarverket

huvudansvaret för att verkställa avvisnings- och

utvisningsbeslut. Kriminalvårdens transporttjänst

organiserar på polisens uppdrag resor för

verkställighet av beslut som Invandrarverket

överlämnat till polisen samt för verkställighet av

beslut om avvisning som polisen fattat.

Antalet personer som transporterades ut ur landet

var 4 043 år 1998, vilket var en höjning med 30 %

jämfört med år 1997. Avvisningar med tillämpning av

den s.k. Dublinkonventionen har stått för en stor

del av ökningen. De flesta av dessa beslut har rört

avvisningar till Tyskland och Danmark.

I propositionen uppges att ett stort antal

avvisnings- och utvisningsbeslut förväntas

verkställas under år 2000.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 74 531 000 kr.

B 1 Integrationsverket

Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998 central

förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Verket

har ett övergripande ansvar för att

integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag

på olika samhällsområden samt för att aktivt

stimulera integrationsprocesserna i samhället. En

central uppgift för myndigheten är att följa och

utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av

samhällets etniska och kulturella mångfald.

Enligt vad som anges i propositionen har

Integrationsverket i huvudsak bedrivit sin

verksamhet i enlighet med de av regeringen fastlagda

riktlinjerna. Alla verksamhetsmål har dock inte

uppnåtts på grund av att verksamheten har byggts upp

successivt.

Regeringen bedömer att Integrationsverket nu har

kommit så långt i sin etableringsprocess att

verksamheten kan bedrivas enligt regeringens

riktlinjer och att verksamhetsmålen för år 1999 bör

kunna uppnås.

För personer som vistas på statlig förläggning när

de beviljas uppehållstillstånd skall väntetiden för

utflyttning till egen bostad förkortas. Därför

kommer som redan nämnts Integrationsverket och

Invandrarverket att få ett gemensamt uppdrag att se

över rutiner och samarbetsformer för att

effektivisera detta arbete.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 82 580 000 kr.

B 2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Från anslaget finansieras särskilda insatser som

skall främja utveckligen i storstadsregionernas

utsatta bostadsområden samt bostadsområden med

likartad situation. Anslaget benämns för närvarande

Särskilda insatser i utsatta bostadsområden.

Eftersom anslaget i första hand skall ses som ett

stöd för storstadsregionerna bör det enligt vad som

anges i propositionen fr.o.m. år 2000 benämnas

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Under åren 1995-1998 avsattes medel, de s.k.

Blommanpengarna, för insatser i vissa

bostadsområden. Integrationsverket har i uppdrag att

utvärdera dessa insatser och skall senast i juni år

2000 slutredovisa uppdraget. Åtgärderna som har

startat med hjälp av Blommanpengarna skall enligt

propositionen införlivas i den nya nationella

storstadspolitiken.

Riksdagen beslutade under år 1998 om mål och

inriktning för den nationella storstadspolitiken

(prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.

1998/99:34). Målen för det nya politikområdet är

dels att ge storstadsregionerna goda förutsättningar

för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna

bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl

inom storstadsregionerna som i övriga delar av

landet, dels att bryta den sociala, etniska och

diskriminerande segregationen i storstadsregionerna

och därmed verka för jämlika och jämställda

levnadsvillkor för storstädernas invånare.

Under våren 1999 tillsattes Storstadsdelegationen

för att utveckla och samordna den nationella

storstadspolitiken. Medel har aviserats för åren

1999-2002. Inledningsvis inriktas enligt

propositionen delegationens arbete på att kunna

teckna lokala utvecklingsavtal med sju kommuner.

I storstadspropositionen angavs vilka kommuner som

kan vara aktuella för utvecklingsavtal. Dessa är

Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö,

Stockholm och Södertälje. Samtliga har anmält sitt

intresse av att teckna avtal om insatser i ett 20-

tal bostadsområden. Av stor betydelse i detta

sammanhang är enligt regeringen långsiktigheten och

att arbetet redan nu bedrivs på ett sådant sätt att

det finns möjligheter att införliva det i kommunens

ordinarie verksamheter under och efter perioden.

För år 1999 finns sammanlagt 357 miljoner kronor

disponibla för storstadspolitiska insatser. Förutom

anslaget B 2 om 142 miljoner kronor finns medel

avsatta inom andra utgiftsområden. Under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning finns 75 miljoner kronor

avsatta för förskoleverksamhet med satsning på

svenska språket och 25 miljoner kronor för

språkutveckling i skolan. Vidare har 10 miljoner

kronor anvisats för anskaffning av praktikplatser

till arbetslösa invandrare och sfi-studerande. För

att stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna till

Kunskapslyftet har 5 miljoner kronor reserverats.

Under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

har beräknats 100 miljoner kronor för otraditionella

insatser på arbetsmarknaden.

Slutligen föreslås ytterligare 45 miljoner kronor

som engångssatsning för år 2000 inom utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning. Medlen

skall fördelas inom ramen för de lokala

utvecklingsavtalen för t.ex. läxläsnings- eller

utbytesinsatser inom förskola och skola.

Medel för storstadspolitiska insatser är som redan

nämnts aviserade till och med år 2002. Regeringen

avser att överväga eventuella ytterligare satsningar

i storstadsregionerna.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 260 000 000 kr.

B 3 Integrationsåtgärder

Anslaget används för åtgärder som stimulerar

integrationsprocesserna i samhället och som

förebygger och motverkar diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Från anslaget

betalas också ut stöd till invandrares

riksorganisationer samt till samarbetsorgan för

sådana organisationer.

Stödet till organisationer bildade på etnisk grund

bör enligt regeringen anpassas till de nya

integrationspolitiska målen men också till den

utveckling som skett av stödet till andra

folkrörelser.

I propositionen föreslås att riktlinjerna för

statsbidrag till organisationer bildade på etnisk

grund och andra organisationer verksamma inom

integrationsområdet skall ändras. Statsbidraget

skall bestå av organisations- och verksamhetsbidrag

samt projektbidrag. Målgruppen för organisations-

och verksamhetsbidrag bör vara organisationer

bildade på etnisk grund och för projektbidrag

samtliga organisationer som är verksamma inom det

integrationspolitiska området.

Organisationsbidraget, som i huvudsak bygger på

medlemsstorleken, bör enligt regeringen ge

organisationer bildade på etnisk grund ett

nödvändigt stöd för kanslifunktioner m.m.

Verksamhetsbidraget bör ge dessa organisationer

möjligheter att bedriva en mer utåtriktad

integrationsverksamhet. Detta bidrag bör knytas till

vissa angivna insatsområden som har betydelse för de

integrationspolitiska målen t.ex. introduktion,

information, arbetsliv, utbildning, språk m.m.

Projektbidraget bör ge de organisationer som är

verksamma inom det integrationspolitiska området

möjligheter att få stöd till integrationspolitiska

projekt på de insatsområden som skall prioriteras.

De kriterier som skall ligga till grund för

bidragsgivningen skall anpassas till målen för

integrationspolitiken och kraven på ökad

resultatstyrning. Statsbidraget skall administreras

och beslutas av Integrationsverket. De nya

riktlinjerna skall införas stegvis från och med år

2000 och vara fullt genomförda år 2003.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 37 742 000 kr.

B 4 Kommunersättningar för flyktingmottagande

Från anslaget utbetalas statsbidrag till kommuner

och landsting enligt förordningen om statlig

ersättning för flyktingmottagande m.m.

Enligt vad som anges i propositionen syftar

verksamheten till att lämna sådan statlig ersättning

till kommuner att deras kostnader för

flyktingmottagande täcks. Utbetalningsreglerna för

den dominerande ersättningsformen -

schablonersättning - gör att sådana utbetalningar

sträcker sig över flera år. Ett stort

kommunmottagande mot slutet av ett visst år kan

därför ge liten anslagseffekt för just det året, men

leda till stora utbetalningar under de följande

åren. Detta försvårar enligt regeringen

möjligheterna att beräkna anslaget, eftersom

antagandena om kommunmottagandet måste göras på

månadsnivå.

Antalet kommunmottagna flyktingar har enligt vad

som anges i propositionen varierat kraftigt under

åren och beror ytterst på händelser i omvärlden. Av

betydelse för ersättningsutbetalningarna är bl.a.

andelen barn eller åldringar och om vissa

flyktinggrupper har stor flyttningsbenägenhet.

Under år 1998 togs 11 900 flyktingar emot i

kommunerna. År 1999 väntas 9 900 flyktingar tas emot

i kommunerna, vilket är ett mindre antal än vad som

antogs i början av året. De kosovoflyktingar som

tillfälligt överförts till Sverige under år 1999 och

beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd ingår

inte i det kommunala flyktingmottagande som ersätts

med statliga bidrag. Bl.a. har Kosovokrisen gjort

att många blivit kvar i Invandrarverkets

mottagningssystem för asylsökande. Invandrarverket

och Utlänningsnämnden förväntas nu fatta ett stort

antal beslut om uppehållstillstånd som leder till

kraftigt ökande kommunmottagande år 2000 och

regeringen beräknar att 15 700 personer kommer att

tas emot i kommunerna.

Enligt propositionen kommer Integrationsverket att

i samarbete med Kommunförbundet göra en fördjupad

analys av kommunernas kostnader och intäkter för

flyktingmottagandet.

Enligt vad som anges i propositionen kan kommunerna

få ersättning för vissa kostnader för barn under 18

år som omfattas av 3 § förordningen om statlig

ersättning för flyktingmottagande m.m. och som

kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Bl.a. kan

ersättning ges för den vård i annat hem än barnets

eget som ges med stöd av socialtjänstlagen eller

lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård

av unga. Ersättning lämnas för den faktiska

vårdkostnaden från den dag barnet har placerats i

ett grupphem eller familjehem. Enligt

Integrationsverket är det svårt att på kort tid

hitta grupphem och familjehem som vill ta emot

flyktingbarn. Detta kan innebära att barnen ibland

blir kvar på Invandrarverkets förläggningar eller

grupphem långt efter att de fått beslut om

uppehållstillstånd.

Regeringen anser att det är viktigt att kommunerna

har en viss beredskap att ta emot barn som placerats

med stöd av socialtjänstlagen eller lagen med

särskilda bestämmelser om vård av unga. Regeringen

föreslår därför att en kommun skall kunna få statlig

ersättning för skäliga kostnader för att kunna

upprätthålla en viss beredskap för vårdinsatser i

annat hem än barnets som ges med stöd av nämnda

lagar.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 2 301 404 000 kr.

B 5 Hemutrustningslån

Från anslaget finansieras räntesubventioner och

eftergifter i låneverksamheten för hemutrustning

till flyktingar och vissa andra utlänningar.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar

utlåningen.

Verksamheten med hemutrustningslån skall underlätta

bosättningen för nyanlända flyktingar. Antalet lån

och lånens storlek beror i första hand på hur många

personer som tas emot i kommunerna och

familjesammansättningen. Lånereglerna har tidigare

varit sådana att de uppmuntrat till stora lån,

vilket i många fall gjort att flyktingen hamnat i en

skuldfälla. Regeringen har därför under de senaste

åren ändrat lånereglerna och marknadsanpassat

räntan. Lånebeloppen och även lånebenägenheten har

nu minskat och den tidigare trenden mot ökande

låneeftergifter har brutits.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 37 965 000 kr. Det föreslås vidare att

riksdagen godkänner att under år 2000 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1 400

000 000 kr.

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) och, som den numera heter,

Nämnden mot diskriminering.

DO har enligt lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering som huvuduppgift att motverka

etnisk diskriminering i arbetslivet och inom andra

samhällsområden. Lagen (1999:130) om åtgärder mot

etnisk diskriminering i arbetslivet trädde i kraft

den 1 maj 1999. Den nya lagens tillämpningsområde är

när det gäller arbetslivet vidare än den tidigare

lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering. Det

ställs nu krav på arbetsgivaren att vidta aktiva

åtgärder för etnisk mångfald i arbetslivet. Enligt

vad som anges i propositionen har DO bedrivit ett

aktivt informationsarbete riktat till arbetsgivare

om lagen och dess innebörd samt intensifierat sina

insatser för att förebygga och motverka etnisk

diskriminering på bostadsmarknaden.

Under det kommande året skall enligt propositionen

en förstärkt DO ha ökade möjligheter att förebygga

och motverka etnisk diskriminering.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 8 308 000 kr.

C 1 Åtgärder för nationella minoriteter

Regeringen har föreslagit att Sverige skall

ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för

nationella minoriteter och den europeiska stadgan om

landsdels- eller minoritetsspråk (prop.

1998/99:143). Förslaget har tillstyrkts av

konstitutionsutskottet (bet. 1999/2000:KU6).

De grupper som föreslås utgöra nationella

minoriteter i Sverige är samer, Sverigefinnar,

tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken

skall vara samiska, finska, meänkieli

(tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av

dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk

geografisk bas, vilket innebär mer långtgående

åtgärder i enlighet med den europeiska stadgan om

landsdels- eller minoritetsspråk.

Enligt två nya lagar skall enskilda få rätt att

använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar

och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de

geografiska områden där språken använts av hävd och

fortfarande används i tillräcklig utsträckning.

Reglerna innebär också att enskilda får rätt att i

dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg

helt eller delvis på dessa språk.

Anslaget, som är nytt fr.o.m. år 2000, skall

huvudsakligen användas som statsbidrag till

kommunerna och landstinget inom de områden i

Norrbottens län som har utpekats som

förvaltningsområden för samiska respektive finska

och meänkieli. Även kostnader för åtgärder som avser

inflytande för nationella minoriteter och

uppföljningsinsatser skall belasta anslaget.

Regeringen föreslår för budgetåret 2000 ett

ramanslag på 8 000 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt år 2000

Moderaterna

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf638

yrkande 2 att riksdagen beslutar att för

budgetåret 2000 till anslaget B 2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna anvisa

260 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit. Motionärerna avvisar de föreslagna

satsningarna på storstadsregionerna.

Enligt motionärerna bör i stället andra vägar

prövas som t.ex. en avreglerad bostadsmarknad och en

liberaliserad arbetsmarknad. Vidare bör ekonomiska

frizoner införas i t.ex. Botkyrka för att möjliggöra

mer avreglerade ekonomiska aktiviteter. Sådana

frizoner skulle enligt motionärerna kunna innebära

stimulanser till kommuner eller kommundelar som är

särskilt utsatta vad gäller arbetslöshet,

bidragskostnader, segregation och därmed följande

problem. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om

sådana åtgärder.

Kristdemokraterna

Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf639

yrkande 19 att riksdagen beslutar att till

anslaget B 1 Integrationsverket anvisa 12

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Motionärerna föreslår besparingar på andra

myndigheter och anser att detta även bör gälla

Integrationsverket.

I samma motion yrkande 13 begärs ett

tillkännagivande om att det inom ramen för

statsbudgeten i framtiden finns resurser som medger

mottagande av akuta flyktingströmmar utan att det

påverkar flyktingkvoten.

Centerpartiet

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf634 att

riksdagen beslutar att för budgetåret 2000 till

anslaget A 1 Statens invandrarverk anvisa 26

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Motionärerna anser att besparingen kan uppnås genom

högre grad av frivilliginsatser vid

flyktingmottagandet och genom effektiviseringar inom

Invandrarverket. Vidare begär motionärerna att

riksdagen beslutar att till anslaget A 4

Utlänningsnämnden anvisa 35 miljoner kronor mindre

än regeringen föreslagit. Motionärerna anser att

Utlänningsnämnden bör avvecklas och att asylärendena

bör överföras till förvaltningsdomstolarna. Såvitt

gäller anslaget B 3 Integrationsåtgärder begär

motionärerna att riksdagen för budgetåret 2000

anvisar 10 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit. De framhåller att integrationspolitiken

måste bli en del av tillväxtpolitiken och medlen är

avsedda för satsningar för fler företag och ökat

inflytande.

Folkpartiet

Karin Pilsäter m.fl. (fp) begär i motion Fi610

yrkande 8 att riksdagen beslutar att för

budgetåret 2000 till anslaget B 2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna anvisa

200 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit. Motionärerna anser att tidigare

gjorda projektsatsningar inte har varit

framgångsrika. De förordar i stället att

kommunerna ges generella förutsättningar att

efter eget önskemål och i dialog med berörda

medborgare forma sin verksamhet. Den lokala

utvecklingen främjas enligt motionärerna bäst

genom goda allmänna villkor för jobb och

företagande samt genom ett fungerande

utjämningssystem. Ett liknande motionsyrkande

finns i motion Fi212 yrkande 14 i denna del av

Lars Leijonborg m.fl. (fp).

Miljöpartiet

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begär i motion Sf628

yrkande 10 ett tillkännagivande om att

flyktingkvoten skall användas till det den är avsedd

för. Motionärerna anser visserligen att det var bra

att Sverige tog emot Kosovoflyktingar men att

kvotflyktingmedel i fortsättningen bör användas

enbart för överföring av kvotflyktingar.

I motion Sf640 yrkande 22 av Yvonne Ruwaida (mp)

begärs ett tillkännagivande om att

Integrationsverket skall anslå medel till DO och

Invandrartidningen. Motionären anser att både DO och

tidningen är viktiga ur integrationssynpunkt.

Enskild s-motion

Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (s) begär i

motion Sf623 yrkande 2 ett tillkännagivande om

organisationer för etniska och språkliga grupper som

sakkunniga för sina respektive grupper. Motionärerna

anser att intresseorganisationerna är viktiga

språkrör som fungerar som sakkunniga i frågor som

rör respektive grupp. Deras kompetens utnyttjas dock

i alltför liten utsträckning. I förslaget till ett

nytt statsbidragssystem betonas deras roll som

intresseorganisationer för respektive grupp alltför

lite. Enligt motionärerna är det viktigt att

organisationerna får ekonomiskt stöd i form av

organisationsbidrag så att de kan agera som

intresseorganisationer och bedriva kulturell

verksamhet.

Övriga motioner

Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf639 yrkande

8 ett tillkännagivande om den oregelbundna

medelstilldelningen till Invandrarverket.

Motionärerna välkomnar satsningen på 24 miljoner

kronor budgetåret 2000 men anser att den "besparing"

på 34 miljoner kronor som sker året därpå kan

innebära att en anhopning av ärenden åter uppstår.

I några av motionerna berörs frågor om insatser i

vissa förortsområden.

Ulf Björklund m.fl. (kd) begär i motion Sf626

yrkande 2 ett tillkännagivande om att skapa

incitament för företagsetablering och sysselsättning

i miljonprogramsområdena. Motionärerna anser att

satsningar på inflytande för de boende måste

kombineras med riktade åtgärder för

företagsetableringar och sysselsättning. I samma

motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om

behovet av varierande bostads- och

befolkningssammansättning så att kontakten mellan

generationer, nationaliteter och yrkesgrupper blir

naturlig och självklar.

Lennart Daléus m.fl. (c) begär i motion Sf637

yrkande 17 förslag om lagstiftning för ekonomiska

utvecklingszoner. Med lägre företagsskatter och

borttagna socialavgifter för anställda bosatta inom

frizonen är det enligt motionärerna möjligt att

stimulera utvecklingskraften i vissa förorter.

I motion Bo231 yrkande 10 av Eskil Erlandsson m.fl.

(c) begärs ett tillkännagivande om

arbetsgivaravgifterna i vissa förortsområden.

Motionärerna anser att avgifterna bör sänkas efter

samma modell som gäller för Norrlands inland för att

få igång nyföretagsamheten.

Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion Sf640 yrkande 19

ett tillkännagivande om segregerade bostadsområden.

Motionären framhåller att invandrartäta områden ofta

blir lågstatusområden. Samhällets resurser till

dessa områden bör öka för att uppnå en god

boendemiljö. Vidare bör enligt motionären

myndigheter och institutioner förläggas dit och

företagsetablering stimuleras.

I två motioner behandlas frågor om Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering.

Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion Sf640 yrkande 8

ett tillkännagivande om att

Diskrimineringsombudsmannens (DO) befogenheter och

resurser bör ökas för att DO skall hinna med att ta

sig an alla fall av diskriminering.

I motion L430 av Anita Johansson (s) om

homosexuellas rättigheter begärs i yrkande 3 ett

tillkännagivande om DO:s uppgifter.

Utskottets bedömning

Anslaget A 1 Statens invandrarverk

Utskottet konstaterar att anslaget har beräknats

dels utifrån uppskattade kostnader för att hantera

ett visst antal ärenden, dels med hänsyn till att

Invandrarverket skall ha en kapacitet att ta emot

18 000 asylsökande. Därtill kommer de extra medel

(24 miljoner kronor) som föreslås för att minska

handläggnings- och väntetiderna. Mot bakgrund härav

och med hänsyn till vikten av att handläggnings- och

väntetider förkortas finns det enligt utskottet inte

någon möjlighet att föreslå en minskning av anslaget

för budgetåret 2000.

Utskottet ser det som positivt att Invandrarverket

för budgetåret 2000 beviljas extra medel för att

förkorta handläggnings- och väntetider. Om

Invandrarverket även kommande budgetår är i behov av

motsvarande förstärkning utgår utskottet från att

regeringen återkommer med förslag i samband med den

ekonomiska vårpropositionen år 2000.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf634 i denna del och Sf639 yrkande 8.

Anslaget A 3 Migrationspolitiska åtgärder

Sverige har sedan år 1950 haft ett av riksdagen

beslutat system för kollektiv överföring av

flyktingar genom s.k. flyktingkvoter. Fr.o.m. år

1973 har kvoten varit generell, dvs. icke

nationalitetsbestämd. Kvoten skall användas för

uttagning av flyktingar eller andra personer som

befinner sig i en särskilt utsatt situation

och/eller för att ta hand om fall där UNHCR har

särskilda svårigheter att finna ett lämpligt

placeringsland. Kvoten är inte begränsad till

flyktingar i ordets formella bemärkelse, utan kan

användas också för personer som är förföljda och

befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt

land.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 har ändamålet med

anslaget utvidgats till att omfatta bidrag till

lösningar av flyktingsituationer utanför Sverige

också på annat sätt än genom organiserad överföring

hit (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:SfU7, rskr.

1992/93:261-262). Flyktingkvotens storlek

preciserades inte utan en avvägning skulle göras mot

andra angelägna insatser som kunde komma att

initieras av bl.a. UNHCR. Överföring till Sverige

bedömdes dock även fortsättningsvis komma att utgöra

en betydelsefull flyktingpolitisk insats.

Utöver denna flyktingkvot har riksdagen vid flera

tillfällen på förslag av regeringen beslutat om

särskilda kvoter för vissa överföringar eller

utökade kvoter i vissa situationer. Riksdagen

godkände t.ex. under hösten 1993 en utökning av

flyktingkvoten med upp till 6 000 personer med

anledning av den osäkra situationen i f.d.

Jugoslavien (prop. 1993/94:51, bet. 1993/94:SfU6,

rskr. 1993/94:76). Enligt propositionen skulle

Jugoslavienkvoten avse skyddsbehövande men även dem

som var i akut behov av vård. Inom kvoten skulle en

vidare grupp anhöriga kunna tas ut. Av betänkande

1993/94:SfU6 framgår att de mest skyddsbehövande

från f.d. Jugoslavien var de som anlänt från

Bosnien-Hercegovina och för dem hade alla angivna

länder utom Storbritannien och Sverige utfärdat

särskilda bestämmelser om temporärt skydd. I

betänkandet nämndes att utskottet redan hade uttalat

att möjligheten att ge någon form av temporärt

uppehållstillstånd i situationer som den rådande

måste utredas med största skyndsamhet, att ett

förslag om tillfälliga uppehållstillstånd hade

remitterats till Lagrådet samt att en utredning hade

i uppdrag att bl.a. bedöma behovet av mer omfattande

användning av tillfälliga skyddsanordningar.

Den 1 juli 1994 infördes en ny bestämmelse i

utlänningslagen, 2 kap. 4 a §, enligt vilken ett

tidsbegränsat uppehållstillstånd fick beviljas en

utlänning som bedömdes ha ett tillfälligt behov av

skydd här i landet. Som förutsättningar angavs att

skyddsbehovet kunde bedömas komma att bestå endast

under en begränsad tid. Det fick inte heller vara

fråga om en person som hade rätt till asyl enligt 3

kap. 1 § UtlL. Genom ändringarna i UtlL fr.o.m. den

1 januari 1997 ersattes dessa bestämmelser med nu

gällande regler i 2 kap. 4 a § att regeringen i

fråga om en viss grupp av utlänningar får meddela

föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd

med stöd av 3 kap. och som bedöms ha ett tillfälligt

behov av skydd här i landet får ges ett

tidsbegränsat uppehållstillstånd. Sådant tillstånd

får beviljas för en sammanlagd tid av högst två år,

med möjlighet i vissa fall till förlängning med

högst två år. Sistnämnda s.k. massflyktsbestämmelser

har tillämpats för första gången i år och då bl.a.

för personer som i organiserad form överförts till

Sverige från Kosovo.

Enligt utskottets mening visar det ovanstående att

någon definition av vilka personer som kan

innefattas i flyktingkvoten inte finns. Det gäller i

princip endast att överföringen avser personer som

är i behov av skydd. Häri har även innefattats

överföringar som gäller personer som behöver vård i

Sverige. Att överföringen tidigare främst gällde

personer som fick permanent uppehållstillstånd i

Sverige är enligt utskottet naturligt eftersom

möjligheterna att bevilja tidsbegränsade

uppehållstillstånd har vidgats först på senare tid.

Medlen har således kunnat användas även för

överföring i en massflyktssituation, i likhet med

vad som skett under år 1999. Utskottet finner inte

anledning föreslå någon ändring därvidlag avseende

anslaget för år 2000. Enligt utskottets mening är

det viktigt att uttagningarna, liksom hittills, görs

i samarbete med UNHCR. Vidare skall medlen även

fortsättningsvis få användas med en viss

flexibilitet. Utskottet vill dock framhålla att det

också vid en massflyktssituation är viktigt att

andra angelägna överföringar av skyddsbehövande inte

får stå tillbaka.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motionerna Sf639 yrkande 13

och Sf628 yrkande 10.

Anslaget A 4 Utlänningsnämnden

Beträffande frågan om att avveckla Utlänningsnämnden

vill utskottet erinra om att Kommittén om ny

instans- och processordning i utlänningsärenden

(NIPU) i början av år 1999 överlämnade betänkandet

Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16) till

regeringen. NIPU har föreslagit att

Utlänningsnämnden skall läggas ned, att

Invandrarverkets beslut skall kunna överklagas till

länsrätt och att länsrättens beslut skall kunna

överklagas till kammarrätt. För prövning hos

kammarrätten skall krävas prövningstillstånd. Någon

möjlighet till överprövning av kammarrättens beslut

föreslås inte. Kommitténs förslag bereds för

närvarande inom Regeringskansliet och utskottet

anser att denna beredning bör avvaktas.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker motion

Sf634 i denna del.

Anslagen B 1 Integrationsverket, B 3

Integrationsåtgärder och B 6

Diskrimineringsombudsmannen

Utskottet konstaterar att Integrationsverket, enligt

vad som anges i propositionen, nu har kommit så

långt i sin etableringsprocess att verksamheten kan

bedrivas enligt angivna riktlinjer. Utskottet anser

med hänsyn härtill att de medel som regeringen

föreslagit är nödvändiga för att denna process skall

kunna fortsätta. Utskottet avstyrker därmed motion

Sf639 yrkande 19.

Vad gäller förslaget att Integrationsverket skall

anslå medel till Invandrartidningen vill utskottet

erinra om att statsbidraget till Invandrartidningen

upphörde i och med utgången av år 1998. I samband

med behandlingen av den integrationspolitiska

propositionen 1997/98:16, vari aviserades en

avveckling av anslaget till Invandrartidningen

anförde utskottet att det fanns skäl att

uppmärksamma hur nyhets- och informationsförmedling

till mindre språkgrupper skall ske. Riksdagen gav

därefter regeringen till känna att utredaren av

systemet för statsbidrag till invandrares

riksorganisationer skulle undersöka möjligheterna

att invandrarorganisationer involveras i arbetet med

att sprida nyheter och information på andra språk än

svenska (bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68).

I betänkandet Organisationer Mångfald Integration -

Ett framtida system för statsbidrag till

invandrarnas riksorganisationer m.fl. (SOU 1998:73)

anfördes bl.a. att de som har invandrat och andra

med utländsk bakgrund bör nås av samma

samhällsinformation som alla andra. Nyhets- och

informationsförmedling, i synnerhet på språk som

saknar kommersiellt underlag, borde enligt utredaren

kunna utgöra ett inslag i invandrarorganisationernas

verksamhet. Utredningen ansåg att stöd för utgivning

av samhällsinformation borde kunna lämnas i form av

projektbidrag.

I propositionen förslås nu ändrade riktlinjer för

statsbidrag till organisationer verksamma inom

integrationsområdet. Organisationsbidraget är därvid

tänkt att ge stöd för kanslifunktioner och liknande

medan verksamhetsbidraget skall ge organisationerna

möjligheter att bedriva en mer utåtriktad

integrationsverksamhet. Verksamhetsbidraget skall

knytas till vissa angivna insatsområden av betydelse

för de integrationspolitiska målen t.ex.

introduktion, information, arbetsliv, utbildning,

språk m.m. Därtill kommer projektbidraget som skall

ge stöd till integrationspolitiska projekt.

Utskottet, som inte har något att invända mot

regeringens förslag till ändrade riktlinjer, anser

främst mot bakgrund av vad ovan anförts om

verksamhetsbidraget med dess inriktning på bl.a.

information att det inte finns något skäl att

föreslå att Integrationsverket skall avsätta medel

för Invandrartidningen. Utskottet tillstyrker med

det anförda regeringens förslag till ändrade

riktlinjer och avstyrker motion Sf640 yrkande 22 i

denna del.

När det gäller intresseorganisationernas kompetens

och deras möjligheter att fungera som sakkunniga i

frågor som rör organisationerna instämmer utskottet

i uppfattningen att organisationernas roll och

specifika kompetens är viktig och att de måste ges

ekonomiska förutsättningar att bedriva sin

verksamhet. Utskottet kan dock inte dela de farhågor

som kommer till uttryck i motion Sf623 yrkande 2 vad

gäller förslaget till ändrade riktlinjer för

statsbidraget. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet anser vidare att det saknas ekonomiskt

utrymme att som Centerpartiet föreslagit anslå

ytterligare medel till anslaget B 3

Integrationsåtgärder och avstyrker därmed motion

Sf634 i denna del.

Som redan har nämnts har DO fått ökade resurser för

verksamheten under år 1999 till följd av att den nya

lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet trädde i kraft den 1

maj 1999. För budgetåret 1999 anvisades ca 8

miljoner kronor till anslaget B 6 och för år 2000

föreslås att till anslaget anvisas 8,3 miljoner

kronor. Mot bakgrund härav finns det enligt

utskottets mening inte skäl för Integrationsverket

att avsätta några medel för DO:s verksamhet.

Utskottet vill tillägga att regeringen i

budgetpropositionen hösten 1998 (prop. 1998/99:1)

förklarade sin avsikt att återkomma till frågan om

en sammanslagning av bl.a. DO och Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning till en

gemensam myndighet sedan frågan hade analyserats.

Utskottet noterar i övrigt att regeringen som en

prioriterad fråga har förklarat att

kvinnoperspektivet skall lyftas fram i

integrationsarbetet och att situationen för unga

flickor med utländsk bakgrund särskilt skall

uppmärksammas.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning såvitt gäller anslagen

B 1, B 3 och B 6 och avstyrker motionerna Sf640

yrkandena 8 och 22 i denna del och L430 yrkande 3.

Anslaget B 2 Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna

Riksdagen fastställde i december 1998 mål och

inriktning för den nationella storstadspolitiken.

Som nämnts är avsikten därmed bl.a. att ge

storstadsregionerna goda förutsättningar för

långsiktigt hållbar tillväxt och till att nya

arbetstillfällen skapas såväl inom

storstadsregionerna som i övriga delar av landet.

Som redovisats i propositionen är utvecklingen inom

integrationsområdet inte tillfredsställande i

förhållande till de fastställda målen. Det

konstateras bl.a. att den etniska och sociala

segregationen fortfarande är stor trots insatser på

en mängd samhällsområden. Enligt utskottets mening

gäller detta i hög grad i storstädernas utsatta

bostadsområden. Inte minst på grund av den avsevärt

högre arbetslösheten bland dem som bor i de tre

storstadsregionerna och den betydligt lägre

genomsnittsinkomsten i dessa områden krävs enligt

utskottet särskilda insatser av både ekonomisk och

annan karaktär. Därtill krävs att arbetet bedrivs

långsiktigt.

Utskottet konstaterar att det i den

storstadspolitiska propositionen framhålls att det

är av största vikt att staten och de berörda

kommunerna arbetar långsiktigt gentemot de utsatta

stadsdelarna. Av det skälet har

Storstadsdelegationen tillsatts för att utveckla och

samordna den nationella storstadspolitiken och medel

har aviserats för åren 1999-2002. Utskottet anser

att det är angeläget att de föreslagna satsningarna

genomförs men också att de ytterligare satsningar

som regeringen säger sig ha för avsikt att överväga

kommer till stånd. Av nu anförda skäl kan utskottet

inte ställa sig bakom förslag som innebär att

anslaget minskas eller helt avvecklas. Utskottet

anser således att det är befogat med särskilda

satsningar i storstadsregionerna men att dessa

satsningar måste vara långsiktiga och kunna

införlivas i kommunernas ordinarie verksamheter.

Inte heller kan utskottet, i likhet med tidigare

ställningstagande (bet. 1998/99:SfU2), ställa sig

bakom förslaget om inrättande av s.k. ekonomiska

frizoner i invandrartäta bostadsområden. I den mån

sådana frizoner innebär att arbetsgivaravgifterna

skall sänkas noterar utskottet att lagen (1990:912)

om nedsättning av socialavgifter, som gäller t.o.m.

år 2000, för närvarande innebär nedsättning med åtta

procentenheter för företag bl.a. inom industri och

tjänster av olika slag inom stödområde 1 och delar

av stödområde 2 för företag inom särskilda delar av

tjänstesektorn m.m. Eftersom reglerna inte anses

rymmas inom ramen för EG:s riktlinjer för

utformningen av regionalstöd har regeringen under

utgiftsområde 19 föreslagit att lagen fr.o.m. den 1

januari 2000 skall begränsas till att avse företag

som är verksamma inom tjänstesektorn inom vissa

delar av stödområde A. Enligt vad som anges i

propositionen skall lagförslaget anmälas till

kommissionen för godkännande.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf638 yrkandena 1 och 2, Fi610 yrkande 8,

Fi212 yrkande 14, Sf626 yrkandena 2 och 3, Sf637

yrkande 17, Bo231 yrkande 10 och Sf640 yrkande 19.

Övriga anslag m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt

vad gäller medelsfördelningen inom utgiftsområdet.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till

riktlinjer om statlig ersättning till kommuner och

landsting för vissa utlänningar liksom förslaget om

ändring av den statliga ersättningen till kommuner

för flyktingmottagande. Vidare tillstyrker utskottet

att riksdagen godkänner att under år 2000 lån får

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

för hemutrustningslån.

Mottagande av asylsökande och flyktingar

m.m.

Skrivelsen 1999/2000:3

I skrivelsen redovisas den svenska migrations- och

asylpolitiken och invandringen till Sverige.

Redovisningen avser i huvudsak år 1998. I vissa

avseenden redovisas också utvecklingen under år

1999. I avsnitt 7, som behandlas i detta betänkande,

redovisas uppgifter om mottagandet av asylsökande

och flyktingar.

Utskottet behandlar nedan några motioner som tar

upp frågor som berörs i detta avsnitt av skrivelsen,

dvs. dels frågor om asylbidrag och hälso- och

sjukvård för asylsökande m.fl., dels frågor med

avseende på det kommunala flyktingmottagandet.

Asylbidrag

Gällande regler

LMA innehåller bestämmelser om sysselsättning för

och bistånd till asylsökande, utlänningar som har

beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd

enligt 2 kap. 4 a § UtlL eller har ansökt om

uppehållstillstånd här och av särskilda skäl

medgetts rätt att vistats här medan ansökan prövas.

Enligt 8 § LMA lämnas bistånd till utlänningar

under förutsättning att de är registrerade vid en

förläggning. Utlänningar som vistas på förläggning

har rätt till bistånd även efter det att de har

beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats

eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun.

Utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt

till bistånd även under en månad från den dag de har

beviljats uppehållstillstånd. Enligt 13 § LMA lämnas

bistånd i form av logi, bostadsersättning,

dagersättning och särskilt bidrag. Enligt 16 och 17

§§ samma lag har asylsökande eller personer som

beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd

av 2 kap. 4 a § UtlL, och som på egen hand ordnar

bostad, rätt till bidrag till bostadskostnad

(bostadsersättning) och, om han eller hon saknar

egna medel, rätt till bistånd för sin dagliga

livsföring (dagersättning). Föreligger annat

angeläget behov har utlänningen enligt 18 § rätt

till särskilt bistånd för det (särskilt bidrag).

Enligt 4 § förordningen (1994:361) om mottagande av

asylsökande m.fl. utges bostadsersättning med 500 kr

per månad för en ensamstående utlänning och med 1

000 kr per månad sammanlagt för en familj.

Dagersättningen utgör enligt 6 § samma förordning

per person, när fri mat inte ingår i inkvarteringen,

71 kr för ensamstående och 61 kr för sammanboende.

För barn utges, beroende på ålder, dagersättning med

mellan 37 kr och 50 kr per barn. För familjer som

har fler än två barn reduceras dagersättningen så

att hel dagersättning endast utges för de två äldsta

barnen.

I regeringens proposition 1993/94:94 med förslag

bl.a. om att asylsökande skall ha rätt till bistånd

oberoende av om de vistas på förläggning eller bor

på egen hand uttalades bl.a. att en asylsökande som

ordnat eget boende bör få viss hyresersättning men

att ersättningen inte är avsedd att täcka den

faktiska kostnaden.

Skrivelsen 1999/2000:3

I skrivelsen anges att de asylsökande registreras av

Invandrarverket och kan antingen ordna bostad på

egen hand, s.k. eget boende, eller bo vid ett av

Invandrarverkets mottagningscenter. I början av år

1998 var antalet registrerade i mottagandesystemet

ca 13 600 personer. Av dessa ordnade ca 60 % bostad

på egen hand. Den 1 januari 1999 fanns ca 14 600

personer registrerade i systemet. Av dessa fanns ca

5 500 i anläggningsboende och 9 050 i eget boende.

Vid halvårsskiftet 1999 hade antalet registrerade i

mottagandesystemet ökat till 18 556 personer. Den

stora ökningen beror främst på evakueringen av

medborgare från Förbundsrepubliken Jugoslavien.

De asylsökande som väljer att bo i anläggning bor i

möblerade lägenheter. Många anläggningsplatser finns

i vanliga lägenheter med självhushåll. För

asylsökande som saknar medel är bostaden gratis.

Därutöver lämnas en dagersättning för att täcka

behovet av mat, kläder och annat nödvändigt. En

ensamstående vuxen får 71 kr i dagersättning. Om den

asylsökande i anslutning till ankomsten inkvarteras

vid ett asylcenter där bl.a. mat och logi ingår,

lämnas en lägre ersättning, för vuxen 24 kr per dag.

Nivån på dagersättningen fastställs av regeringen.

Invandrarverket har skyldighet att erbjuda

organiserad verksamhet till alla vuxna asylsökande

och ungdomar över 16 år. Deltagande i verksamheten

är obligatoriskt. För asylsökande som utan giltigt

skäl vägrar delta i den organiserade verksamheten

skall dagersättningen reduceras. Detsamma gäller för

den som håller sig undan så att asylutredningen

försvåras eller så att beslut om avvisning eller

utvisning inte kan verkställas.

Motionerna

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf619 en

utredning om reglerna för utskrivning från

Invandrarverket. Motionärerna påpekar att olika

regler gäller för dem med permanent

uppehållstillstånd beroende på om de bor i eget

boende eller på förläggning. De som bor på

förläggning har kvar sin plats till dess att

kommunplacering är ordnad medan de som har eget

boende är inskrivna hos Invandrarverket som står för

försörjningen under 30 dagar. Enligt motionärerna är

30 dagar alltför kort tid eftersom personerna inte

hinner få den information som behövs för att ta

ställning till bosättningslån och flytt till annan

kommun. Motionärerna anser att personer med eget

boende bör få rätt till samma försörjning som de som

bor på förläggning.

I motion Sf626 yrkande 5 av Ulf Björklund m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om

Barnombudsmannens begäran att regeringen ger

Invandrarverket i uppdrag att särskilt se över

villkoren för de asylsökande barnen i eget boende.

En asylsökande barnfamilj har enligt motionärerna,

oavsett antalet barn, endast rätt till 1 000 kr per

månad för det egna boendet medan en låginkomstfamilj

med ett barn får 3 000 kr per månad. Denna skillnad

har tidigare kritiserats av Barnombudsmannen.

I motion Sf606 av Ragnwi Marcelind och Ingemar

Vänerlöv (kd) begärs ett tillkännagivande om att

likhetsprincipen skall gälla. Enligt motionärerna

erhåller en asylsökande i stort sett bara hälften av

vad socialbidragstagaren får. De anser att

åtminstone i familjer med upp till två barn bör

asylsökande familjer och familjer med socialbidrag

få lika stor ersättning.

I motion Sf629 av Eva Johansson (s) begärs ett

tillkännagivande om asylsökande familjers

bostadssituation. Eget boende leder enligt

motionären ofta till trångboddhet. Det är dessutom

ont om bostäder. Motionären anser att hänsyn bör tas

till vad som är bäst för barnen när beslut fattas om

boendet för en asylsökande familj.

I motion Sf630 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s) begärs ett tillkännagivande om asylsökandes

boendesituation. Motionärerna framhåller att det

finns problem med eget boende bl.a. med trångboddhet

samtidigt som det är svårt att motverka alltför stor

inflyttning till vissa kommuner. Reglerna bör därför

ses över.

Utskottets bedömning

För utlänningar som vistas på en förläggning och

beviljas uppehållstillstånd kan kommunerna förbereda

mottagandet och påbörja introduktionsprogram i

direkt anslutning till att utlänningen tas emot i

kommunen. Utlänningen får då socialbidrag eller

introduktionsersättning och kommunen erhåller

statlig ersättning. Utlänningar som bor i eget

boende erhåller bistånd enligt LMA under en månad

från den dag de beviljats uppehållstillstånd. Först

därefter tar kommunen över försörjningsansvaret.

Den ändring som gjordes fr.o.m. den 1 juli 1995,

nämligen att rätten till bistånd enligt LMA

utsträcktes till att gälla under en månad från den

dag uppehållstillstånd beviljats, gjordes i avsikt

att åstadkomma större likhet mellan personer som bor

på förläggning och personer med eget boende. I

proposition 1994/95:206 angavs därvid att för

utlänningar som bor i eget boende och beviljas

uppehållstillstånd torde det normalt bli fråga om

att personen kommer att bo kvar i den kommun där han

eller hon haft eget boende som asylsökande.

Invandrarverket måste så snart uppehållstillstånd

beviljats underrätta den kommun där den asylsökande

bor för att introduktionen i det svenska samhället

skall komma gång snarast möjligt. Enligt vad som

anges i budgetpropositionen är den genomsnittliga

väntetiden från beslut om uppehållstillstånd till

bosättning för personer som bor på förläggning elva

veckor. Målet är att väntetiden inte skall överstiga

fyra veckor.

Utskottet har erfarit att Invandrarverket har gjort

en översyn av mottagandesystemet och att eventuella

förslag till förändring av systemet avses läggas i

samband med att budgetunderlaget för år 2001

överlämnas till regeringen. Mot bakgrund av vad

utskottet nu anfört avstyrks motion Sf619.

De olika ersättningar som kan utges enligt LMA har

inte höjts sedan lagen infördes den 1 juli 1994.

Utskottet förutsätter dock att om den nämnda

översynen visar att det finns problem av såväl

ekonomisk som annan art, såsom trångboddhet, detta

kommer att påtalas av Invandrarverket i samband med

överlämnandet av budgetunderlaget till regeringen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf626

yrkande 5, Sf606, Sf629 och Sf630.

I övrigt erinrar utskottet om att Invandrarverket

och Integrationsverket skall få i uppdrag att se

över rutiner och samarbetsformer för att

effektivisera arbetet med utflyttning till egen

bostad för personer som vistas på Invandrarverkets

anläggningar när de beviljas uppehållstillstånd.

Hälso- och sjukvård för asylsökande

Skrivelsen 1999/2000:3

Landstingen är sedan den 1 januari 1997 ansvariga

för att asylsökande m.fl. erhåller akut sjukvård och

tandvård samt sjukvård och tandvård som inte kan

anstå. Därutöver ges viss annan vård, exempelvis

mödra- och förlossningsvård. Barn som inte fyllt 18

år har rätt till hälso- och sjukvård enligt samma

principer som alla andra barn som är bosatta i

landet. Asylsökande skall även erbjudas

hälsoundersökning enligt riktlinjer i allmänna råd

från Socialstyrelsen.

För denna vård lämnar staten ersättning per

asylsökande till landstingen, huvudsakligen i form

av en schabloniserad ersättning. Storleken på

bidraget är åldersdifferentierad.

Schablonersättningen skall i princip täcka all den

vård som den enskilde normalt kan behöva.

Enligt vad som anges i skrivelsen har en

arbetsgrupp under hösten 1998 gjort en första

uppföljning av det statliga ersättningssystemet för

sjukvård till asylsökande m.fl. På grund av att så

kort tid gått sedan det nya ersättningssystemet

infördes, och den osäkerhet som framkommit av

kostnadsredovisningen, har inte några

tillfredsställande resultat kunnat redovisas.

Arbetsgruppen kommer därför att fortsätta sitt

arbete under hösten 1999.

Motionen

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begär i motion So324

yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen

fortlöpande följer upp och redovisar huruvida

statens ersättningar täcker landstingens kostnader

för vård som ges till asylsökande och om denna vård

fullt ut är tillfredsställande i personernas

livsperspektiv. Motionärerna är tveksamma bl.a. till

om landstingen har beredskap att erbjuda

flyktingbarn terapeutisk hjälp.

Utskottets bedömning

Den nämnda arbetsgruppen för uppföljning av den

statliga ersättningen till landstingen för sjukvård

till asylsökande m.fl. har ännu inte avslutat sitt

arbete. Utskottet anser att resultatet av

arbetsgruppens arbete bör avvaktas och avstyrker

därmed motion So324 yrkande 2.

I övrigt noterar utskottet med tillfredsställelse

att regeringen avser att i samverkan med

Landstingsförbundet och engagerade

frivilligorganisationer finna vägar för att

tillförsäkra gömda barn hälso- och sjukvård samt

tandvård utan diskriminering.

Det kommunala flyktingmottagandet

Allmänt

Enligt det system för flyktingmottagande som

infördes år 1985 är det kommunerna som tar emot

flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och

staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret.

Integrationsverket träffar överenskommelser med

kommunerna om att ta emot flyktingar, och kommunerna

har därefter ansvaret för att flyktingarna får en

bra introduktion i det svenska samhället. Enligt vad

som anges i skrivelsen skall mottagandet ske med

utgångspunkt från personernas möjligheter att

långsiktigt kunna försörja sig.

Motionerna

Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf639 yrkande

14 ett tillkännagivande om flyktingpeng.

Motionärerna anser att avtalen med de enskilda

kommunerna om flyktingmottagande bör tas bort. I

stället bör introduktionsersättningen följa den

nyanlände som en flyktingpeng. Vidare bör enligt

motionärerna invandrarpolitiska åtgärder gälla under

de fem första åren av vistelsen i Sverige.

I motion Sf640 yrkande 3 av Yvonne Ruwaida (mp)

begärs ett tillkännagivande om introduktionen. Under

introduktionen bör ett skattepliktigt bidrag

utbetalas som är något högre än socialbidragen.

Utskottets bedömning

Under den första tiden i kommunen får flyktingar som

regel sin försörjning tillgodosedd genom

socialbidrag. Sedan den 1 januari 1993 har

kommunerna, genom införandet av lagen (1992:1068) om

introduktionsersättning för flyktingar och vissa

andra utlänningar, getts möjlighet att under en

introduktionsperiod bevilja introduktionsersättning

i stället för socialbidrag till flyktingar som

omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Ett

villkor för att introduktionsersättning skall kunna

beviljas är att flyktingen följer den

introduktionsplan som upprättats av kommunen efter

samråd med den enskilde flyktingen.

I betänkande 1998/99:SfU2 avstyrkte utskottet

liknande motionsyrkanden med hänvisning till vad

utskottet hade anfört vid behandlingen av den

integrationspolitska propositionen (prop.

1997/98:SfU6, bet. 1997/98:SfU6). I sistnämnda

betänkande anförde utskottet att Invandrarpolitiska

kommittén i sitt slutbetänkande SOU 1996:55 hade

föreslagit en enhetlig statlig

introduktionsersättning som skulle utges med samma

belopp till alla. Ersättningen skulle vara

skattepliktig och bestå av en grundersättning som

motsvarade den lägsta ersättningen som utbetalas vid

deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I

proposition 1997/98:16 hade regeringen anfört att

det av flera skäl skulle vara önskvärt med en

enhetlig generell ersättning, men att en sådan inte

var möjlig att införa. Som en viktig orsak härtill

angavs att ersättningen skulle bli orättvis för den

enskilde, eftersom skillnaderna i hyreskostnader är

betydande mellan olika hushåll och mellan olika

delar av landet. Regeringen hade vidare motsatt sig

ett förslag om att staten skulle svara för

introduktionsersättningen i sin helhet, eftersom de

ekonomiska incitamenten för kommunerna att bedriva

en effektiv introduktionsverksamhet då delvis skulle

gå förlorad. Utskottet delade regeringens

bedömningar.

I betänkandet 1998/99:SfU2 hänvisade utskottet

också till Integrationsverkets handlingsplan, vari

anges dels att nuvarande system med överenskommelser

med kommuner om mottagande av nyanlända

skyddsbehövande och därtill hörande

ersättningssystem är otidsenligt, dels att

Integrationsverket kommer att utveckla en

information om förutsättningarna för att bo i

Sverige i allmänhet. I samband med översynen av

systemet med överenskommelser är det enligt

Integrationsverket ofrånkomligt att också föra in

diskussionen om ersättningssystemet för

flyktingmottagandet.

Såvitt gäller introduktionsperiodens längd uttalade

utskottet i betänkandet 1997/98:SfU6 sitt stöd för

förslaget att introduktionsperioden skall vara en i

tid avgränsad period. Utskottet ansåg att det är

viktigt att nyanlända invandrare inte fastnar i

särskilda åtgärdsprogram, men påpekade samtidigt att

alla inte kan förutsättas tillgodogöra sig

introduktionsprogrammets innehåll på två år.

Utskottet delade dock regeringens uppfattning att

det bör vara en utgångspunkt att ett

introduktionsprogram inte bör påbörjas senare än ett

år efter det att uppehållstillstånd beviljats.

Utskottet, som inte finner skäl att frångå sina

tidigare ställningstaganden i dessa frågor,

avstyrker därmed motionerna Sf639 yrkande 14 och

Sf640 yrkande 3.

Utskottet vill tillägga att det av

budgetpropositionen framgår att Integrationsverket i

samarbete med Svenska Kommunförbundet skall göra en

fördjupad analys av kommunernas kostnader och

intäkter för flyktingmottagandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

att riksdagen godkänner

1. regeringens förslag till riktlinjer om

statlig ersättning till kommuner och landsting

för vissa utlänningar,

2. regeringens förslag till riktlinjer för

fördelning av statsbidrag till organisationer

verksamma inom integrationsområdet,

3. vad regeringen föreslår om ändring av den

statliga ersättningen till kommuner för

flyktingmottagande,

b) att riksdagen godkänner att under år 2000 lån

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade

behovet för hemutrustningslån till ett belopp av

högst 1 400 000 000 kr,

c) att riksdagen med bifall till regeringens

förslag anvisar anslagen inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar för budgetåret 2000

enligt utskottets förslag i bilaga,

d) att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Sf623 yrkande 2, 1999/2000:Sf628

yrkande 10, 1999/2000:Sf634, 1999/2000:Sf638

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sf639 yrkandena 13

och 19, 1999/2000:Sf640 yrkande 22,

1999/2000:Fi610 yrkande 8 och 1999/2000:Fi212

yrkande 14 i denna del,

2. beträffande Invandrarverkets

medelstilldelning

att riksdagen avslår motion 1999/2000: Sf639 yrkande 8,

res. 1 (kd)

3. beträffande insatser i vissa

förortsområden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf626 yrkandena 2

och 3, 1999/2000:Sf637 yrkande 17,

1999/2000:Sf640 yrkande 19 och 1999/2000:Bo231

yrkande 10,

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (mp)

4. beträffande

Diskrimineringsombudsmannen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf640 yrkande 8

och 1999/2000:L430 yrkande 3,

res. 5 (mp)

5. beträffande asylsökandes boende

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf606,

1999/2000:Sf619, 1999/2000:Sf626 yrkande 5,

1999/2000:Sf629 och 1999/2000:Sf630,

res. 6 (v)

res. 7 (kd)

6. beträffande hälso- och sjukvård för

asylsökande

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So324 yrkande 2,

res. 8 (mp)

7. beträffande det kommunala

flyktingmottagandet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf639 yrkande 14

och 1999/2000:Sf640 yrkande 3.

res. 9 (kd)

res. 10 (mp)

8. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:3 i

denna del till handlingarna

Stockholm den 25 november 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Maud

Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Rose-Marie

Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Mariann Ytterberg

(s), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-

Erik Sjöstrand (v), Göran Lindblad (m), Kerstin-

Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Cecilia

Magnusson (m), Claes Stockhaus (v), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Magda Ayoub (kd) och Helena Bargholtz

(fp).

Reservationer

1. Invandrarverkets medelstilldelning

(mom. 2)

Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utskottets bedömning Anslaget A 1 som börjar med

"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 8"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att resurser

sätts in tidigt i en asylprocess för att

myndigheterna skall kunna fatta korrekta beslut. En

snabbare handläggning innebär även att resurser som

i dag till stor del läggs på sjukvård och boende

skulle kunna frigöras och i sin tur kunna läggas på

en snabbare handläggning. I regeringens

budgetförslag för budgetåret 2000 görs en välkommen

satsning på Invandrarverket för att förkorta

asylprocessen i inledningsskedet, men också för att

utreda äldre fall.

Den besparing på anslaget A 1 på 34 miljoner kronor

som sker året därpå kan dock enligt utskottets

mening innebära att samma anhopning av ärenden

återigen uppstår. Stor uppmärksamhet bör därför

ägnas åt konsekvenserna av denna oregelbundna

medelstilldelning. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande Invandrarverkets

medelstilldelning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf639 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Insatser i vissa förortsområden (mom. 3)

Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utskottets bedömning Anslaget B 2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna som börjar

med "Riksdagen fastställde" och slutar med "yrkande

19" bort ha följande lydelse:

Segregationen är ett komplext samhällsproblem som

påverkas av en mängd sociala och ekonomiska

faktorer. Enligt utskottet är det uppenbart att

bostadspolitiken inte ensam kan ha någon större

inverkan på segregationens effekter och

konsekvenser.

Utskottet anser att incitament måste skapas för

företag, institutioner och myndigheter att etablera

sig i segregerade områden. Satsningar på inflytande

för de boende måste kombineras med riktade åtgärder

för företagsetableringar och sysselsättning.

Positiva skol- och fritidsmiljöer måste garanteras

samtidigt som kvinnors, inte minst

invandrarkvinnors, kunskaper och erfarenheter måste

tas till vara bättre.

Ett boendeområde bör ha varierande bostads- och

befolkningssammansättning så att den mänskliga

kontakten mellan generationer, olika nationaliteter

och yrkesgrupper blir naturlig och självklar.

Boendemiljön måste utformas så att naturliga sociala

enheter skapas som bryter isolering, stimulerar till

aktivitet och gemenskap samt ger möjligheter till

vila och rekreation.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande insatser i vissa förortsområden

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf626 yrkandena

2 och 3 och med avslag på motionerna

1999/2000:Sf637 yrkande 17, 1999/2000:Sf640

yrkande 19 och 1999/2000:Bo231 yrkande 10 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Insatser i vissa förortsområden (mom. 3)

Birgitta Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utskottets bedömning Anslaget B 2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna som börjar

med "Riksdagen fastställde" och slutar med "yrkande

19" bort ha följande lydelse:

För att stödja utvecklingen i utsatta förorter bör

enligt utskottet ekonomiska utvecklingszoner

inrättas enligt liknande modell som prövats i vissa

glesbygdsområden i Sverige. Områden med hög

arbetslöshet, låg utbildning och låg medelinkomst

bör kunna få stöd oberoende av om det handlar om

glesbygd eller förort. Utvecklingszoner i förorter

är ett sätt att ta till vara den tillväxtkraft som

finns. Med lägre företagsskatter och borttagna

socialavgifter för anställda som är bosatta inom

frizonen är det möjligt att stimulera

utvecklingskraften i vissa förorter. Regeringen bör

återkomma med förslag med denna riktning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande insatser i vissa förortsområden

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf637

yrkande 17 och 1999/2000:Bo231 yrkande 10 och

med avslag på motionerna 1999/2000:Sf626

yrkandena 2 och 3 och 1999/2000:Sf640 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Insatser i vissa förortsområden (mom. 3)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utskottets bedömning Anslaget B 2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna som börjar

med "Riksdagen fastställde" och slutar med "yrkande

19" bort ha följande lydelse:

Invandrarfamiljer bor ofta i storstadsområden.

Många invandrare bor i de mer slitna och förfallna

miljonprogramsområdena. Invandrartäta områden blir

ofta lågstatusområden, och underhåll och upprustning

eftersätts. Utskottet anser att samhällets resurser

till dessa områden bör ökas så att en god

boendemiljö uppnås. Vidare bör myndigheter och

institutioner förläggas dit och företagsetablering

stimuleras.

Utskottet anser också att det är viktigt med en

fungerande offentlig service och att vitala delar

såsom posten inte bör läggas ned i dessa områden.

Vidare bör anställda inom den offentliga sektorn och

i de beslutande församlingarna i dessa områden

spegla befolkningens sammansättning bättre än i dag.

För att komma åt problemet med segregerade

bostadsområden behövs enligt utskottets mening både

generella åtgärder men också särskilda satsningar

för att komma till rätta med den situation som finns

i dag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande insatser i vissa förortsområden

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf640 yrkande

19 och med avslag på motionerna 1999/2000:Sf626

yrkandena 2 och 3, 1999/2000:Sf637 yrkande 17

och 1999/2000:Bo231 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Diskrimineringsombudsmannen (mom. 4)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utskottets bedömning Anslagen B 1

Integrationsverket, B 3 Integrationsåtgärder och B 6

Diskrimineringsombudsmannen som börjar med "Som

redan" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är vissa principer och

värderingar så grundläggande att de bör bekräftas i

lag. En sådan princip är allas lika värde. Trots den

lagstiftning som finns i dag förekommer

diskriminering. För att Diskrimineringsombudsmannen

(DO) skall kunna hinna med alla fall av

diskriminering anser utskottet att DO:s befogenheter

och resurser måste ökas. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Diskrimineringsombudsmannen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf640 yrkande 8

och med avslag på motion 1999/2000:L430 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Asylsökandes boende (mom. 5)

Sven-Erik Sjöstrand och Claes Stockhaus (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Asylbidrag som börjar med "För utlänningar" och

slutar med "motion Sf619" bort ha följande lydelse:

Sedan den 1 juli 1994 har asylsökande rätt att

ordna sitt boende på egen hand. Det har lett till

att en majoritet asylsökande skaffat eget boende,

vilket ofta innebär att man bor hos en släkting

eller vän. För dem som erhåller permanent

uppehållstillstånd gäller dock olika regler beroende

på om de bor i eget boende eller på förläggning.

De som bor på förläggning har, om de så önskar,

kvar sin plats på förläggningen fram till dess att

kommunplaceringen är ordnad. De som har eget boende

är inskrivna hos Invandrarverket som står för

försörjningen under 30 dagar och, tillsammans med

Integrationsverket, försöker finna en

kommunplacering.

Vid en översyn av mottagandet av asylsökande och

flyktingar som genomfördes av Invandrarverket under

våren 1999 framkom att såväl Integrationsverkets som

Invandrarverkets handläggare och kommunernas

representanter ansåg att 30 dagar är en alltför kort

tid för utskrivning från Invandrarverket. Som skäl

angavs bl.a. att personerna i fråga inte hinner få

den information de behöver för att ta ställning till

bosättningslån eller till frågan om de skall flytta

till annan kommun.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte något

skäl att göra skillnad vad gäller dem som erhållit

permanent uppehållstillstånd i fråga om rätten att

få god information och rimliga möjligheter att

ställa om till boende på annan ort. Utskottet anser

därför att reglerna behöver ändras så att de som

valt eget boende får samma rätt till försörjning

från Invandrarverket som de som bor på förläggning.

Regeringen bör tillsammans med Kommunförbundet göra

en översyn av ifrågavarande regler.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande asylsökandes boende

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf619 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Sf606,

1999/2000:Sf626 yrkande 5, 1999/2000:Sf629 och

1999/2000:Sf630 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

7. Asylsökandes boende (mom. 5)

Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Asylbidrag som börjar med "De olika" och slutar med

"och Sf630" bort ha följande lydelse:

Asylsökande flyktingar lever ofta som inneboende

hos släktingar och många flyttar därför ofta under

asyltiden, som kan bli mångårig. Kontinuiteten i

relationer, som är särskilt viktig för barn, blir

enligt utskottet därmed lidande. Vidare är det

anmärkningsvärt att en asylsökande barnfamilj endast

har rätt till 1 000 kronor per månad för att bekosta

det egna boendet i kommunerna, oavsett hur många

barn som finns i familjen. Detta kan jämföras med

att bostadsbidrag för en låginkomstfamilj med ett

barn utges med 3 000 kr per månad och för hushåll

med fem barn eller fler med 4 200 kr per månad.

Utskottet anser mot bakgrund härav att regeringen

bör ge Invandrarverket i uppdrag att särskilt se

över villkoren för de asylsökande barnen i eget

boende.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande asylsökandes boende

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf626 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1999/2000:Sf606,

1999/2000:Sf619, 1999/2000:Sf629 och

1999/2000:Sf630 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Hälso- och sjukvård för asylsökande

(mom. 6)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Hälso- och sjukvård för asylsökande som börjar med

"Den nämnda " och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Flyktingsituationen innebär en mycket otrygg och

osäker tillvaro, särskilt för barn. Många av de barn

som kommer till Sverige har också svåra traumatiska

upplevelser bakom sig. Syskon och föräldrar kan ha

dödats eller försvunnit. Behovet av psykoterapi är

därför stort för flyktingbarnen.

Enligt Invandrarverket kan de barnpsykiatriska

mottagningarna ta emot alla barn som behöver hjälp.

Dessa mottagningar är emellertid redan i dag

överbelastade med andra barn som mår dåligt. Denna

vård är dock av stor betydelse för flyktingbarnen.

Att inte ta hand om dem i tid kan på sikt kosta både

i människoliv och samhällsresurser.

Utskottet ifrågasätter om landstingen har beredskap

att möta behoven hos flyktingar och flyktingbarn men

förutsätter att regeringen fortlöpande följer upp

och redovisar huruvida statens ersättningar täcker

landstingens kostnader för vård som ges till

asylsökande och om denna vård fullt ut är

tillfredsställande i personernas livsperspektiv.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande hälso- och sjukvård för

asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So324 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Det kommunala flyktingmottagandet

(mom. 7)

Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Det kommunala flyktingmottagandet som börjar med "I

betänkande" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de avtal som Integrationsverket

träffar med enskilda kommuner om flyktingmottagning

bör avvecklas och introduktionsersättning följa den

nyanlände som flyktingpeng. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande det kommunala

flyktingmottagandet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf639 yrkande

14 och med avslag på motion 1999/2000:Sf640

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Det kommunala flyktingmottagandet

(mom. 7)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Det kommunala flyktingmottagandet som börjar med "I

betänkande" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de personer som har rätt till

asyl i Sverige eller har andra flyktingskäl samt

deras anhöriga bör få ett skattepliktigt bidrag

under introduktionstiden. Detta behövs enligt

utskottets mening för att komma från nuvarande

socialbidragstänkande och för att möjliggöra att

människor tar ansvar för sina liv. Nivån på bidraget

bör vara något högre än socialbidragen så att

personen i fråga skall märka skillnaden mellan att

få denna ersättning och att uppbära socialbidrag.

Bidraget bör bestämmas så att det även täcker

kostnaden för barnomsorg. I ett längre perspektiv

bör enligt utskottet introduktionsbidraget ersättas

med en grundersättning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande det kommunala

flyktingmottagandet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf640 yrkande 3

och med avslag på motion 1999/2000:Sf639 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Moderaternas anslagsförslag (mom. 1)

Ulf Kristersson, Göran Lindblad, Cecilia Magnusson

och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2000.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Fler och fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden, den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter

som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

den 18 november om ramar för de olika

utgiftsområdena valt en annan inriktning av

politiken, redovisar vi i detta särskilda yttrande

den del av vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Moderaterna anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 268 miljoner kronor för budgetåret 2000.

Enligt vår mening är det fel av regeringen att

fortsätta att anslå budgetmedel för att förbättra

vissa bostadsområden. Vi anser att andra vägar bör

prövas. Bland annat behöver en avreglerad

bostadsmarknad växa fram och nya alternativ på de

boendes villkor få friare spelrum. Samordning av

bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt är ett

viktigt inslag för att underlätta denna process. Vi

vill också peka på vikten av alternativ inom

barnomsorg och skola liksom en liberaliserad

arbetsmarknadslagstiftning, lägre skatter på

företagande och arbetsinkomster samt i övrigt bättre

villkor för småföretagare.

Detta räcker emellertid inte för att klara

problemen i de mest utsatta områdena. Det krävs

bl.a. service och arbetsplatser. Vi anser att

frizoner t.ex. i Botkyrka bör införas för att

möjliggöra mer avreglerade ekonomiska aktiviteter.

Sådana frizoner skulle kunna innebära stimulanser

till kommuner eller kommundelar som är särskilt

utsatta vad gäller arbetslöshet, bidragskostnader,

segregation och därmed följande problem. Mot denna

bakgrund avvisar vi regeringens förslag att anvisa

medel till anslag B 2 Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna.

2. Kristdemokraternas anslagsförslag (mom.

1)

Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess

stödpartier. Kristdemokraternas budgetalternativ tar

sikte på att öka sysselsättningen, så att välfärden

kan tryggas för alla.

När riksdagens majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - nu genom riksdagsbeslut den 18

november om ramar för de olika utgiftsområdena valt

en annan inriktning av politiken redovisar vi i

detta särskilda yttrande den del av vår politik som

rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Kristdemokraterna anser att utgiftsområde 8 bör

minskas med 12 miljoner kronor för budgetåret 2000.

Vi föreslår besparingar på en rad myndigheters

administration och anser att detta även bör gälla

Integrationsverket. Vi anser att 12 miljoner kronor

kan sparas på detta sätt genom att inte öka anslaget

med de 7 miljoner kronor som regeringen föreslår och

genom 5 miljoner kronor som avser förväntad

reservation. Därför föreslår vi att anslag B 1

Integrationsverket minskas med detta belopp.

Såvitt gäller anslag A 3 Migrationspolitska

åtgärder vill vi anföra följande.

Flyktingkvoten är till för personer som befinner

sig i en särskilt svår situation och vars situation

bäst kan lösas genom överföring till tredje land.

Dessa flyktingar har ett permanent skyddsbehov.

Uttagningen och resan till Sverige organiseras av

Invandrarverket i samarbete med UNHCR. Under år 1999

har Sverige åtagit sig att ta emot 1 800

kvotflyktingar.

På grund av omständigheterna i Kosovo med omnejd

bestämde sig Sverige för att ta emot skyddsbehövande

från Kosovo och ge dem tillfälligt skydd. Hälften av

de medel som hade anslagits för s.k. kvotflyktingar

budgetåret 1999 togs i anspråk för de kosovoalbanska

flyktingarna. Detta förfarande kritiserades starkt

av såväl UNHCR som Invandrarverket. Planer på att ge

426 kurdiska kvotflyktingar en permanent fristad i

Sverige genomfördes aldrig. Hittills har endast 500

personer av 1 800 tagits emot inom ramen för den

ursprungliga flyktingkvoten.

Vi anser att det i framtiden bör finnas resurser

inom ramen för budgeten som medger mottagande av

akuta flyktingströmmar utan att flyktingkvoten blir

lidande.

3. Centerpartiets anslagsförslag (mom. 1)

Birgitta Carlsson (c) anför:

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Centerpartiet anser att utgiftsområde 8 sammanlagt

bör minskas med 51 miljoner kronor för budgetåret

2000.

Vi anser att flyktingmottagandet måste moderniseras

och effektiviseras och föreslår en besparing inom

anslag A 1 på sammanlagt 26 miljoner kronor.

Lösningar som bygger på kontakter mellan nyanlända

och människor i det omgivande samhället bör enligt

vår mening stimuleras. Högre grad av

frivilliginsatser, samarbete med

frivilligorganisationer vid flyktingmottagandet och

effektiviseringar inom Invandrarverket leder till

att kostnaderna kan minskas med detta belopp.

Asylprocessen måste enligt vår mening förbättras

och rättssäkerheten ökas. Som ett led i detta arbete

bör Utlänningsnämnden avvecklas och asylärenden

överföras till förvaltningsdomstolarna. Samtidigt

bör tvåpartsprocesser införas. Dessa åtgärder

innebär enligt vår mening att en besparing kan göras

på anslag A 4 Utlänningsnämnden med 35 miljoner

kronor.

Delade städer och segregerade samhällen är enligt

vår uppfattning ett stort demokratiskt, ekonomiskt

och socialt problem vars grund är diskriminering.

Människor som lever i Sverige men som är födda i

utomnordiska länder eller är barn till föräldrar

födda i annat land har svårt att komma in på

arbetsmarknaden. Människor marginaliseras och

valdeltagandet sjunker i utsatta områden. För att

bryta denna negativa utveckling anser vi att makt,

inflytande och ansvar måste ges till de boende i

området. Ökad makt över det egna livet måste vara

ledstjärnan i allt integrationsarbete. Invandrade

personer har många gånger ett kulturellt band till

nya marknader som kan främja tillväxten i Sverige.

Integrationspolitiken måste bli en del av

tillväxtpolitiken. Vi satsar därför 10 miljoner

kronor mer än regeringen för detta ändamål.

4. Folkpartiets anslagsförslag (mom. 1)

Helena Bargholtz (fp) anför:

Folkpartiets förslag till budget för år 2000 innebär

i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och

tillväxt med utgiftsökningar framför allt när det

gäller vård och omsorg men även för utbildning,

bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare

redovisning, se reservation nr 24 i bet.

1999/2000:FiU1). Våra förslag till utgiftsramar, som

för utgiftsområde 8 var 200 miljoner kronor mindre

än regeringens förslag, har emellertid avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i

detta andra steg inte meningsfullt att fullfölja

våra anslags-yrkanden.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 200 miljoner kronor för budgetåret 2000.

Regeringen har genom åren alltmer fokuserat på

olika typer av projektbidrag till den kommunala

verksamheten och på att genom olika typer av

förhandlingslösningar ge stöd till specifika

verksamheter och aktiviteter. Som exempel kan nämnas

de lokala investeringsprogrammen och

storstadspengarna. Enligt Storstadskommittén har

dock de tidigare projektsatsningarna inte varit

långsiktigt framgångsrika. Ändå har regeringen i sin

storstadspolitik valt att samla en mycket stor

resurs i en projektorganisation, där vissa enskilda

stadsdelar väljs ut och verksamheterna återigen

skall föras in i projekt.

Vi anser att det vore bättre att ge bra generella

förutsättningar för kommunerna att efter eget

önskemål och i dialog med berörda medborgare forma

sin verksamhet. Det är vår uppfattning att den

lokala utvecklingen bäst främjas genom goda allmänna

villkor för jobb och företagande, ett väl fungerande

utjämningssystem som ger likvärdiga ekonomiska

förutsättningar och ett större spelrum för lokala

aktörer. Mot bakgrund härav anser vi att anslaget

B 2 kan minskas med 200 miljoner kronor och

resterande medel betalas ut generellt till de sju

kommunerna som "smörjmedel" i en lokal process.

Vi anser att det var bra att Sverige tog emot

flyktingar som fördrivits från Kosovoprovinsen i

Förbundsrepubliken Jugoslavien men menar att det var

fel att detta finansierades med anslagsmedel

motsvarande 170 miljoner kronor som avsatts för

kvotflyktingar. Vi anser att medel för

kvotflyktingar i fortsättningen skall användas till

just kvotflyktingar.

5. Flyktingkvoten m.m. (mom. 1)

Sven-Erik Sjöstrand (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v) anför:

Ända sedan år 1950 har Sverige genom organiserad

överföring tagit emot flyktingar inom ramen för en

särskild flyktingkvot. Kvoten är inte begränsad till

att användas för flyktingar i ordets formella

bemärkelse, utan den kan också användas för personer

som är förföljda och befinner sig i fara men som

ännu inte kunnat lämna sitt land. Invandrarverket

ansvarar för uttagning och överföring av flyktingar

till Sverige huvudsakligen i samverkan med UNHCR och

IOM.

Vi anser visserligen att det var bra att Sverige

tog emot flyktingar som fördrivits från

Kosovoprovinsen i Förbundsrepubliken Jugoslavien men

menar att det var fel att detta finansierades med

anslagsmedel motsvarande 170 miljoner kronor som

avsatts för kvotflyktingar. Vi anser att medel för

kvotflyktingar i fortsättningen skall användas till

just kvotflyktingar, dvs. kvotflyktingar som valts

ut i samarbete med UNHCR och som har permanent

uppehållstillstånd och har blivit kommunplacerade

när de kommer till Sverige .

Miljöpartiet anser dessutom att både

Diskrimineringsombudsmannen (DO) och

Invandrartidningen är viktiga från

integrationssynpunkt och därför måste få

tillräckliga medel för sina verksamheter.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

----------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

----------------------------------------------------------

Anslag förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

A Migrationspolitik

----------------------------------------------------------

1 Statens invandrarverk (ram) 449 877

----------------------------------------------------------

2 Mottagande av asylsökande (ram) 1 175 600

----------------------------------------------------------

3 Migrationspolitiska åtgärder (ram) 321 589

----------------------------------------------------------

4 Utlänningsnämnden (ram) 69 628

----------------------------------------------------------

5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 73 338

(ram)

----------------------------------------------------------

6 Utresor för avvisade och utvisade 74 531

(ram)

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

B Integrationspolitik

----------------------------------------------------------

1 Integrationsverket (ram) 82 580

----------------------------------------------------------

2 Utvecklingsinsatser i 260 000

storstadsregionerna (ram)

----------------------------------------------------------

3 Integrationsåtgärder (ram) 37 742

----------------------------------------------------------

4 Kommunersättningar vid 2 301 404

flyktingmottagande (ram)

----------------------------------------------------------

5 Hemutrustningslån (ram) 37 965

----------------------------------------------------------

6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 8 308

(ram)

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

C Minoritetspolitik

----------------------------------------------------------

1 Åtgärder för nationella minoriteter 8 000

(ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 4 900 562

------------------------------------------------------------