Bet. 1999/2000:SfU6

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1999/2000:SFU06

Statlig förvaltning av premiepensionsmedel

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SfU6

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

1999/2000:12 Statlig förvaltning av

premiepensionsmedel, m.m. jämte två motioner som

väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas

att avveckla det statliga fondbolaget Statens

Premiefond AB. Bolaget har bildats för att ta emot

premiepensionsmedel för förvaltning från personer

som vill välja en sådan lösning. Det har dock under

uppbyggnadsarbetet av premiepensionssystemet

framkommit att verksamheten i fondbolaget är förenad

med stora svårigheter. I propositionen föreslås

därför att Sjunde fondstyrelsen inom Allmänna

pensionsfonden (AP-fonden) skall överta fondbolagets

uppgift. Förutom Premiesparfonden för dem som inte

anmält något annat val till

Premiepensionsmyndigheten skall Sjunde fondstyrelsen

även förvalta medlen för dem som aktivt valt just

den förvaltaren. Detta skall ske i en särskild fond,

Premievalsfonden. Regeringen framhåller att det av

konkurrensskäl är väsentligt att det inte förekommer

någon korssubventionering mellan väljar- respektive

icke-väljarkollektivet. Sjunde fondstyrelsen skall

därför särredovisa förvaltningen av de båda

fonderna. Var och en av fonderna skall alltså endast

belastas med kostnader för sin egen förvaltning.

Vidare föreslås att den enskilde inte skall få

placera premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder

där medel kan delas ut till andra än

fondandelsägarna.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

januari 2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna.

I betänkandet finns två reservationer.

Propositionen

I proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av

premiepensionsmedel, m.m. har regeringen

(Finansdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om

Premiepensionsmyndigheten,

4. bemyndigar regeringen att avveckla det statliga

fondbolaget (avsnitt 5.1).

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1999/2000:Sf6 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om AP-fondernas

placeringsmöjligheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ideella fonder.

1999/2000:Sf7 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

till erforderliga lagändringar så att placering av

premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder

möjliggörs.

1999/2000:Sf8 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget om lag om

inkomstgrundad ålderspension, såvitt avser avsnittet

om att premiepensionsmedel ej får placeras i s.k.

ideella fonder.

Utfrågningar och uppvaktningar

Utskottet har inför sin behandling av propositionen

gett företrädare för Svenska Bankföreningen,

Fondbolagens Förening, Sveriges Försäkringsförbund

och Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

möjlighet att framföra synpunkter på propositionen.

Utskottet har dessutom den 16 november 1999 hållit

en offentlig utfrågning om vissa frågor i det nya

pensionssystemet med bl.a.

Premiepensionsmyndigheten. Samma dag har utskottet

hållit en sluten utfrågning med ordföranden i Sjunde

fondstyrelsen inom AP-fonden, Bengt Rydén.

Utskottet

Inledning

Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för en

reform av det allmänna pensionssystemet skall en

eller flera statliga kapitalförvaltare inrättas för

att ta emot premiepensionsmedel för förvaltning från

personer som vill välja en sådan lösning (prop.

1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).

Efter riksdagens bemyndigande bildade regeringen i

detta syfte ett statligt fondbolag, Statens

Premiefond AB (prop. 1997/98:151, bet.

1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). En sådan statlig

kapitalförvaltare skall enligt nyssnämnda riktlinjer

verka på strikt marknadsmässiga villkor och således

i konkurrens med övriga aktörer inom

premiepensionssystemet. Syftet är att uppnå

neutralitet i förhållande till de privata

fondförvaltare som verkar i systemet.

Statens Premiefond AB har efter en genomgång av

sina ekonomiska utsikter funnit att bolagets

ekonomiska prognos är dålig och att verksamheten

därför inte bör drivas vidare. Regeringen har

instämt i detta och aviserade, efter samråd med

representanter för de riksdagspartier som står bakom

pensionsöverenskommelsen, under våren 1999 att

Statens Premiefond AB bör avvecklas.

Avveckling av det statliga fondbolaget

Propositionen

Regeringen framhåller att under den fortsatta

uppbyggnaden av premiepensionssystemet har det

framkommit att verksamheten i det statliga

fondbolaget är förenad med stora svårigheter.

Kapitalbehovet är svårbedömt, men kan enligt

regeringen antas vara betydande på grund av de stora

kostnaderna för att starta fondverksamhet utan

befintliga kanaler till fondspararna. I en sådan

situation krävs stora resurser för marknadsföring.

Det är enligt propositionen huvudskälet till att

det kan antas bli svårt för bolaget att inom rimlig

tid nå lönsamhet. Riksdagen bör därför bemyndiga

regeringen att avveckla bolaget. Det överskott som

uppstår vid avvecklingen skall tillfalla

statskassan.

Utskottets ställningstagande

Avvecklingen av det statliga fondbolaget grundar sig

på ekonomiska överväganden och förslaget i

propositionen har tillkommit efter samråd med

representanter för de partier som står bakom

pensionsöverenskommelsen. Utskottet har inga

erinringar mot förslaget.

Aktivt val av förvaltning hos Sjunde

fondstyrelsen

Propositionen

Regeringen föreslår att Sjunde fondstyrelsen,

förutom att i Premiesparfonden förvalta medlen för

dem som inte anmält något annat val av fond till

Premiepensionsmyndigheten, i en ny fond,

Premievalsfonden, skall förvalta medlen för dem som

aktivt valt den förvaltningen.

Fondstyrelsen skall särredovisa Premiesparfonden

och Premievalsfonden, dvs. var och en av fonderna

skall endast belastas med kostnader för sin egen

förvaltning.

Målet för placeringsverksamheten hos Sjunde

fondstyrelsen skall vara att uppnå så god avkastning

som möjligt. För förvaltningen av icke-väljarnas

medel skall dessutom gälla att den totala risknivån

skall vara låg.

Även aktiva väljare hos Sjunde fondstyrelsen

I propositionen ställs frågan vilken förvaltare som

skall träda in i stället för det statliga

fondbolaget för att uppfylla kraven i riktlinjerna.

En lösning bör enligt regeringen väljas där

förutsättningarna att nå kostnadstäckning är

betydligt större än vad som var fallet med det

statliga fondbolaget. En förvaltning inom ramen för

AP-fonden uppfyller kraven i riktlinjerna för

pensionsreformen och ger möjlighet till en sådan

kostnadstäckning. Skillnaden i förhållande till det

statliga fondbolaget består främst i

stordriftsfördelar, dvs. att de fasta kostnaderna

för verksamheten kan spridas på en betydligt större

volym förvaltat kapital om de aktiva väljarnas medel

placeras hos den förvaltare som skall förvalta

medlen för dem som inte gjort något aktivt val. Att

även medel för dessa aktiva väljare placeras hos

samma förvaltare innebär dessutom lägre kostnader

för icke-väljarna, eftersom de fasta kostnaderna då

kommer att spridas på fler pensionssparare. Av

dessa skäl bör förvaltningen för dem som vill välja

en statlig lösning ske inom ramen för AP-fonden hos

Sjunde fondstyrelsen.

En särskild fond, Premievalsfonden, för väljarnas

medel

I propositionen framhålls att premiepensionsmedlen

för dem som aktivt väljer att placera hos Sjunde

fondstyrelsen skall hållas åtskilda från de medel

som fondstyrelsen förvaltar för icke-väljarna. Det

starkaste skälet för detta är att det är väsentligt

att respektive kollektiv av pensionssparare bär sina

egna kostnader. Målet för förvaltningen bör inte

heller vara detsamma för de aktiva väljarnas medel

som för icke-väljarnas.

Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skall den

statliga kapitalförvaltaren verka på lika villkor

och i full konkurrens med de privata förvaltarna.

För att förvaltningen för dem som aktivt väljer en

statlig förvaltare skall vara jämförbar och

likvärdig med de privata alternativen inom

premiepensionssystemet bör därför samma regler gälla

för den delen av den statliga förvaltningen som för

den privata förvaltningen.

Enligt nu gällande regler skall Sjunde

fondstyrelsen tillämpa flertalet av de bestämmelser

som gäller för värdepappersfonder, och fondstyrelsen

är därför att betrakta som ett "syntetiskt

fondbolag". På samma sätt är enligt propositionen

den befintliga Premiesparfonden en "syntetisk

värdepappersfond". Detta skall alltjämt gälla.

Regeringen framhåller att vikten av

konkurrensneutralitet mellan de olika

förvaltningsalternativen inom premiepensionssystemet

gör att även medlen för dem som valt

Premievalsfonden hos den statliga förvaltaren bör

utgöra en sådan "syntetisk värdepappersfond". För

förvaltningen av Premievalsfonden bör följaktligen

samma regler i lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder gälla som enligt nuvarande

ordning gäller för Sjunde fondstyrelsens förvaltning

av Premiesparfonden. Det sagda innebär att Sjunde

fondstyrelsen är att anse som ett fondbolag och de

förvaltade medlen som värdepappersfonder endast i

den meningen att verksamheten skall följa vissa,

särskilt angivna bestämmelser i lagen om

värdepappersfonder. En syntetisk värdepappersfond

behöver därför t.ex. inte vara öppen för allmänheten

i den bemärkelse som krävs i den lagen.

Undvikande av korssubventionering mellan väljarnas

och icke-väljarnas medel

Enligt propositionen är huvudskälet till att

förvaltningen av medlen i Premiesparfonden bör

redovisas fristående från medlen i Premievalsfonden

att det är väsentligt att varje del av Sjunde

fondstyrelsens verksamhet bär sina egna kostnader.

Av konkurrensskäl är det viktigt att det inte

förekommer någon korssubventionering mellan väljar-

respektive icke-väljarkollektivet. Det är inte

godtagbart att exempelvis marknadsföringskostnader

för att locka aktiva väljare till Premievalsfonden

hos Sjunde fondstyrelsen slås ut på icke-väljarnas

medel. Därmed blir det väsentligt för fondstyrelsen

att noggrant skilja ut vilka kostnader som hänför

sig till respektive kollektiv av

premiepensionssparare. En sådan uppdelning av

kostnaderna uppnås bäst genom att de två

förmögenhetsmassorna förvaltas i två skilda fonder

hos fondstyrelsen.

Vad gäller fördelningen av fondstyrelsens

förvaltningskostnader på väljar-respektive icke-

väljarkollektivet skall följande gälla.

Särkostnader, t.ex. marknadsföringskostnader för

förvaltningen av väljarnas medel i Premievalsfonden,

skall endast belasta medlen i just den fonden.

Kostnader som är gemensamma för hela förvaltningen,

t.ex. vissa gemensamma rörliga förvaltningskostnader

och fasta kostnader för exempelvis lokaler och viss

personal, skall fördelas mellan fonderna.

Fördelningen skall ske på ett skäligt sätt. Att

fondstyrelsen, t.ex. vid upphandling av

förvaltartjänsten, kan dra nytta av

stordriftsfördelar och på så vis minska kostnaderna

för förvaltningen av väljarnas medel innebär inte

att det sker någon korssubventionering mellan de

båda pensionsspararkollektiven.

Enligt regeringen bör det införas en särskild regel

i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden (APR) som slår fast den grundläggande

princip som nu beskrivits om att korssubventionering

inte får förekomma. Det bör påpekas att kravet att

de båda delarna av verksamheten hos Sjunde

fondstyrelsen på angivet sätt skall hållas åtskilda

inte hindrar att t.ex. samma personal utnyttjas för

hela förvaltningen. Den särredovisning av

förvaltningen som nu beskrivits skall gälla också

för den årsredovisning som fondstyrelsen skall lämna

enligt bestämmelserna i APR.

Det är likaså av stor vikt att de revisorer som

regeringen skall utse att granska den statliga

förvaltningen av premiepensionsmedel särskilt vakar

över att förvaltningen särredovisas och att det inte

förekommer någon korssubventionering mellan

Premiesparfonden och Premievalsfonden.

Placeringsbestämmelser för Premievalsfonden

I propositionen framhålls att utöver vad som följer

av lagen om värdepappersfonder är det inte

nödvändigt med någon särskild reglering av

placeringsverksamheten i Premievalsfonden, således

skall samma bestämmelser som gäller för de privata

fondbolagen fullt ut gälla all förvaltning hos

Sjunde fondstyrelsen.

Vidare framhåller regeringen att kraven på

neutralitet mellan de olika val-alternativen för

placering av premiepensionsmedlen också innebär att

det inte, i motsats till vad som är fallet för icke-

väljarnas medel, bör ställas upp något krav på låg

risk för förvaltningen av Premievalsfonden. För

Premiesparfonden beskrivs placeringsinriktningen i

proposition 1997/98:151.

Begränsning av inflytandet m.m.

Enligt gällande bestämmelser får Sjunde

fondstyrelsen inte äga mer än 5 % av rösterna i ett

svenskt aktiebolag. Bestämmelsen skall enligt

propositionen gälla även förvärv av aktier till

Premievalsfonden. Vidare anförs att för privata

fondbolag gäller begränsningsregeln även för förvärv

av aktier i utländska bolag. För fondbolag som

förvaltar mer än en värdepappersfond gäller regeln

det sammanlagda aktieinnehavet för fonderna. I

propositionen anförs att begränsningen för

aktieförvärv till 5 % i ett och samma bolag därför

också bör gälla för fondstyrelsens sammanlagda

förvärv av aktier i ett svenskt eller utländskt

aktiebolag.

Enligt gällande bestämmelser begränsas Sjunde

fondstyrelsens rätt att rösta för placeringsaktier

till situationer där andra möjligheter att

tillgodose pensionsspararnas intressen av en god och

trygg avkastning eller att trygga placeringarnas

säkerhet inte står till buds. Denna

begränsningsregel bör enligt propositionen, mot

bakgrund av sitt syfte, gälla också i fråga om de

aktier som förvärvas till Premievalsfonden.

Övriga bestämmelser som rör Premievalsfonden

I propositionen anges bl.a. att regleringen i APR av

ansvar för uppföljning och utvärdering av

verksamheten också skall gälla för förvaltningen hos

Sjunde fondstyrelsen. Regeringen skall i sin

utvärdering undersöka om fondstyrelsen uppfyller de

riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om

verksamheten bedrivs effektivt (prop. 1997/98:151).

Regeringens utvärdering skall omfatta all verksamhet

hos fondstyrelsen, således även sådan förvaltning

som uppdragits åt externa förvaltare.

Det är också viktigt av Sjunde fondstyrelsen för

var och en av Premiesparfonden och Premievalsfonden

fastställer närmare mål för placeringsverksamheten.

Motion

I motion Sf6 yrkande 1 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om AP-fondernas

placeringsmöjligheter. Under senare år har enligt

motionärerna utländska ägare och spekulativa

intressen ökat sin ägarrepresentation i Sverige. Det

kollektiva sparandet och offentliga institutioner

kan spela viktiga roller som såväl

riskkapitalförsörjare som stabila och aktiva ägar-

intressen i svenskt näringsliv. AP-fondernas

placeringsrättigheter i aktier bör därför,

framhåller motionärerna, snarare utvidgas än

begränsas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan tillstyrkt att regeringen

bemyndigas att avveckla det statliga fondbolaget. I

stället föreslår regeringen att Sjunde

fondstyrelsen, vid sidan av förvaltningen av icke-

väljarnas medel, även skall förvalta medlen för dem

som aktivt vill placera sina premiepensionsmedel hos

en statlig förvaltare. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det inom Sjunde fondstyrelsen bör

tillskapas en fond, den s.k. Premievalsfonden, för

att förvalta medel för dem som aktivt vill välja en

statlig förvaltare. Premiesparfonden kan inte

väljas.

I propositionen anförs att målet för

placeringsverksamheten hos Sjunde fondstyrelsen

skall vara att uppnå så god avkastning som möjligt.

För förvaltningen inom Premiesparfonden skall

dessutom gälla att den totala risknivån skall vara

låg. Utskottet vill beträffande

placeringsinriktningen av icke-väljarnas medel

framhålla följande. I proposition 1997/98:151

pekades på att 1997 års premiereservutredning i

betänkandet Lag om premiepension (SOU 1997:131)

beträffande placeringsinriktningen för förvaltningen

av icke-väljarnas medel anfört att inriktningen

exempelvis skulle kunna vara 70 % i räntebärande

placeringar, 20 % svenska aktier och 10 % utländska

aktier. Den exakta utformningen av Premiesparfonden

borde dock enligt propositionen inte låsas fast i

lagstiftningen utan i stället anges i

fondbestämmelserna på samma sätt som gäller för

vanliga värdepappersfonder. På så sätt skulle

placeringarna kunna anpassas efter utvecklingen.

I en remiss till Lagrådet som regeringen beslutat

om den 18 november 1999 om AP-fonderna i det

reformerade pensionssystemet föreslås en

omorganisation av Allmänna pensionsfonden. I

propositionen föreslås bl.a. att Sjunde

fondstyrelsen fr.o.m. den 1 januari 2001 skall

benämnas Sjunde AP-fonden samt att vissa justeringar

skall göras av bestämmelserna som anger målet för

Sjunde fondstyrelsens förvaltning. I lagrådsremissen

anförs bl.a. följande beträffande Sjunde

fondstyrelsens förvaltning av fondmedlen. Även för

Sjunde fondstyrelsen är det viktigt att kravet på

långsiktigt hög avkastning kommer i förgrunden för

placeringsverksamheten. Hög avkastning ger, allt

annat lika, goda pensionsvillkor för såväl icke-

väljare som för dem som aktivt valt förvaltning hos

Sjunde fondstyrelsen. Avkastningen måste dock

ställas i relation till risken i förvaltningen. Det

gäller såväl för Premiesparfonden som för den

föreslagna Premievalsfonden. Med risk i Sjunde

fondstyrelsens förvaltning avses förväntade

genomsnittliga avvikelser - såväl uppåt som neråt -

från långsiktigt förväntad pensionsnivå. Större

förväntade avvikelser innebär högre risk.

Förvaltningen i Premiesparfonden skall även

fortsättningsvis hålla en låg riskprofil. Vikten av

detta understryks av det faktum att icke-väljarna

inte själva väljer placering för sina

premiepensionsmedel och att det därför bör finnas

särskilda skyddsbehov för den gruppen.

Forsättningsvis framhålls i lagrådsremissen

följande. Kravet på låg risk innebär att Sjunde

fondstyrelsen skall inrikta sin förvaltning av

Premiesparfonden så att eventuella upp- och

nedgångar i storleken hos den framtida

premiepensionen kan förväntas bli små. Att risken

skall vara låg innebär också att Premiesparfondens

risknivå normalt skall vara lägre än för den

genomsnittliga förvaltaren av pensionskapital.

Pension från premiepensionssystemet fyller en mer

grundläggande social funktion än olika privata

pensionslösningar, vilka i de flesta fall utgör ett

komplement till den offentliga pensionen. Sjunde

fondstyrelsen bör därför i Premiesparfonden t.ex.

normalt inte ha en större andel av kapitalet

placerat i aktier än vad jämförbara privata

förvaltare har om inte en sådan större andel kan

motiveras av ett lägre risktagande i fondens andra

placeringar eller av en längre placeringshorisont.

Generellt gäller att en måttlig risknivå uppnås

genom en väl avvägd sammansättning av hela

portföljen och fördelningen av tillgångar inom varje

tillgångsslag och inte genom att placera i enskilda

tillgångar med låg risk. Reglerna föreslås träda i

kraft den 1 januari 2001. Utskottet noterar att de

återgivna placeringsreglerna är i enlighet med den

överenskommelse som träffats mellan de partier som

står bakom pensionsöverenskommelsen. En proposition

i frågan är aviserad för behandling senare under

riksmötet och riksdagen kommer då att besluta om

målen för förvaltningen.

Grunden för premiepensionsdelen i det nya

ålderspensionssystemet är att man skall välja

sparform. För den som avstår från att välja vilken

fond som skall förvalta hans eller hennes

premiepensionsmedel kommer medlen att förvaltas inom

Premiesparfonden. Utskottet vill klargöra att den

som en gång gjort ett aktivt val av fond inte i ett

senare skede genom att avstå från val av fond kan

komma att tillhöra icke-väljarkollektivet. Denne kan

således få varken nya medel placerade i

Premiesparfonden eller medel som tidigare placerats

i annan fond flyttade till Premiesparfonden. Den som

från början inte gjort något val och därmed har sina

medel placerade i Premiesparfonden kan senare välja

att placera medel antingen i Premievalsfonden

och/eller i en privat fond eller i privata fonder.

Som nämnts kan den som aktivt gjort ett val av fond

eller fonder inte senare få sina medel placerade i

Premiesparfonden. Utskottet anser att

pensionsspararna aktivt bör kunna välja att få sina

medel placerade i en fond med samma låga risk och

med samma avkastningskrav som gäller för

Premiesparfonden. När tillräckliga erfarenheter

vunnits av effekterna beträffande val och byte av

fond bör regeringen därför återkomma till riksdagen.

I ett motionsyrkande tas den s.k. femprocentsregeln

för ägande i samma bolag upp. I proposition

1998/99:142 Femprocentsregeln för försäkringsföretag

och banker har regeringen föreslagit att regeln

skall avskaffas för försäkringsbolag och

understödsföreningar. Finansutskottet har tillstyrkt

förslaget i betänkande 1999/2000:FiU8. I nu

behandlad proposition 1999/2000:12 uppges att

begränsningen genom femprocentsregeln för

fondstyrelserna främst syftar till att begränsa det

statliga ägandet i svenskt näringsliv. Även om

regeln ändras för vissa finansiella företag bör den

därför stå kvar för Sjunde fondstyrelsen i fråga om

dess förvärv i svenska aktiebolag. Utskottet delar

denna uppfattning.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag. Utskottet avstyrker motion Sf6

yrkande 1.

De privata fondbolagen har uttryckt att regeringens

förslag om Premievalsfonden kan innebära en

konkurrensfördel för Sjunde fondstyrelsen. I

propositionen framhålls att det av konkurrensskäl är

av stor betydelse att man undviker en

korssubventionering mellan väljar- respektive icke-

väljarkollektivet. I propositionen redogörs

utförligt för de åtgärder som härvidlag skall komma

till stånd. Ordföranden för Sjunde fondstyrelsen har

också vid utfrågning av utskottet anfört att han för

sin del inte ser några problem med särredovisning

och uppdelningen av kostnader mellan fonderna.

Avtal om prisreduktion även för Sjunde

fondstyrelsen

Propositionen

Regeringen föreslår att Sjunde fondstyrelsen, i

likhet med de privata fondförvaltarna, skall åta sig

att inte ta ut högre avgifter för förvaltningen än

vad som godtagits av Premiepensionsmyndigheten.

Nuvarande regler innebär att Sjunde fondstyrelsen

bl.a. skall ingå s.k. samarbetsavtal med

Premiepensionsmyndigheten och i övrigt göra samma

åtaganden gentemot myndigheten som de privata

fondförvaltarna. För Sjunde fondstyrelsen görs dock

enligt gällande bestämmelser ett undantag. Kravet

för övriga förvaltare att, med eller utan särskild

prisreduktion, inte ta ut avgifter utöver vad som

godtagits av Premiepensionsmyndigheten gäller i dag

inte för fondstyrelsen.

I propositionen anförs att reglerna för

förvaltarnas deltagande i premiepensionssystemet så

långt möjligt bör vara enhetliga. Kravet att en

förvaltare avtalar med Premiepensionsmyndigheten om

en prisreducering för förvaltartjänsten bör i

princip gälla även för Sjunde fondstyrelsen när

uppdraget för den förvaltaren utvidgas till att avse

även medlen för dem som vill välja en statlig

lösning. Prisreduktionen bör enligt propositionen

även gälla förvaltningen av icke-väljarnas medel.

Att avtal om prisreduktion på förvaltartjänster även

kommer att omfatta Sjunde fondstyrelsen innebär

också att kravet på konkurrensneutralitet mellan de

olika förvaltarna i systemet upprätthålls.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga erinringar mot regeringens

förslag att Sjunde fondstyrelsen skall åta sig att

inte ta ut högre avgifter för förvaltningen än vad

som godtagits av Premiepensionsmyndigheten.

Enligt en metod för fördelning av prisreduktionen

som Premiepensionsmyndigheten avser att tillämpa

skall premiepensionsspararen för varje fond i vilken

Premiepensionsmyndigheten förvärvat fondandelar för

spararens räkning tillföras medel som svarar mot den

rabatt som dennes individuella val gett upphov till.

Återstående medel skall fördelas mellan samtliga

pensionssparare i förhållande till värdet på varje

pensionssparares premiepensionskonto, oavsett vilken

eller vilka fonder som den enskilde spararen valt.

Såsom framhålls i propositionen avviker den valda

modellen för återföring av prisreduktionen till de

enskilda delvis från den modell som förespråkades i

proposition 1997/98:151, nämligen att en reduktion

skall komma de enskilda till del och att den bör

fördelas mellan dem för vilkas räkning medel under

den tid som prisreduktionen avser har varit

placerade i den aktuella fonden. Modellen är dock

inte lagfäst. Regeringen framhåller i förevarande

proposition att frågan om återföring är komplicerad

och även mycket betydelsefull för

konkurrensförhållandena på fondmarknaden. Utskottet

delar regeringens uppfattning och vill framhålla att

det, som också anförs i propositionen, är av

väsentlig betydelse att regeringen mycket noga

följer utfallet av formerna för återföringen.

Förvaltning av premiepensionsmedel i s.k.

ideella fonder

Propositionen

Regeringen föreslår att premiepensionsmedel inte

skall få placeras i fonder som enligt de för fonden

gällande bestämmelserna kan dela ut medel till andra

än andelsägarna, s.k. ideella fonder.

I propositionen anförs att premiepensionssystemet

bygger på att den enskilde själv kan välja placering

för sina premiepensionsmedel. Medlen får placeras i

värdepappersfonder som anmälts till

Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av

fondförvaltare med rätt att utöva fondverksamhet i

Sverige enligt lagen om värdepappersfonder. Förutom

i värdepappersfonder, som förvaltas av svenska

fondbolag, kan premiepensionsmedlen placeras i

utländska fondföretag. Enligt förslag i den nu

behandlade propositionen skall den enskilde dessutom

ha möjlighet att aktivt välja en särskild fond hos

den statlige förvaltaren, Sjunde fondstyrelsen inom

AP-fonden.

Ideella fonder skall enligt propositionen inte

förväxlas med s.k. etiska fonder. Sistnämnda

beteckning används i dag för fonder vilkas

placeringsinriktning är sådan att den antingen

inriktas på speciella kategorier av företag, t.ex.

företag som sysslar med medicinsk forskning eller

miljövänlig produktion, eller undviker placeringar i

vissa kategorier av företag, t.ex. företag inom

tobaks- eller vapenindustrin. Ideella fonder kan

vara etiska fonder genom sin placeringsinriktning,

men behöver inte vara det.

Enligt propositionen bygger premiepensionssystemet

på att den enskilde skall ha ett stort och varierat

urval av fonder att välja mellan. Även detta är

således ett viktigt krav för systemets funktion.

Regeringen anser emellertid att principen om att

premiepensionssystemet skall vara ett slutet

ekonomiskt system är så grundläggande för systemets

funktion och legitimitet hos de enskilda att den bör

fälla utslaget. Fonder där en del av

fondförmögenheten används för andra ändamål än

utbetalningar till andelsägarna bör därför inte

tillåtas i premiepensionssystemet. Den enskilde

skall alltså inte ha möjlighet att placera sina

premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.

Motioner

I motion Sf6 yrkande 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om ideella fonder.

Motionärerna anser att lika väl som att en del av

avkastningen på pensionsspararens pengar skall hamna

hos "lata kapitalister" skall pensionsspararen ha

friheten att kunna välja att placera sina medel i

ideella fonder. I propositionen klargörs att det

inte finns några hinder för placering av medel i

etiska fonder och hinder skall heller inte finnas

för placering i ideella fonder.

Inger Davidson m.fl. (kd) ställer sig i motion Sf8

skeptiska till att pensionsspararna inte skall

beredas möjlighet att placera medel i ideella

fonder. Ett viktigt argument emot en placering i

ideella fonder är, enligt propositionen, att det som

pensionsspararen avstår från genom placering i

ideella fonder kan leda till att pensionen i

framtiden blir lägre än den annars skulle vara. Det

kan innebära att den enskilda kan komma att behöva

annat ekonomiskt stöd av det offentliga, t.ex.

bostadstillägg. Motionärerna framhåller att

argumentet inte är hållbart eftersom man samtidigt

tillåter den enskilde att välja mellan fonder med

olika riskprofil. Den som väljer en fond med hög

risk kan på liknande sätt hamna i en svår situation

med samma följder som för den som sparar i en ideell

fond. Motionärerna begär att riksdagen avslår

regeringens förslag.

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser i motion Sf7 att

placering av premiepensionsmedel i s.k. ideella

fonder bör möjliggöras. Motionären ser det som

viktigt att staten agerar som en positiv förebild

och ger signaler om solidariska placeringar. Det är

av stor vikt att visa att placerat kapital även kan

generera positiva samhällseffekter på angelägna

områden genom stöd till allmännyttiga ändamål

exempelvis till Cancerfonden. Premiepensionssystemet

bygger på att den enskilde skall ha ett stort och

varierat urval av fonder att välja mellan. Därmed

borde enligt motionären även de s.k. ideella

fonderna ingå som en valmöjlighet. En sådan

inskränkning som föreslås i propositionen lägger

band på människors önskan att verka solidariskt och

ideellt. Att avstå en liten del av sina

pensionspengar kan också vara ett alternativt sätt

att trygga ålderdomen genom att man härigenom kan

bidra till att förbättra miljön, hälsan och livet i

sin helhet såväl för sig själv som för andra

människor.

Utskottets ställningstagande

I propositionen anges att det är en grundläggande

princip inom socialförsäkringarna att den enskilde

inte får överlåta sin rätt till

försäkringsersättning innan ersättningen är

tillgänglig för lyftning [20 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring]. När det gäller det

nya ålderspensionssystemet kommer denna princip till

uttryck i 15 kap. 16 § lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelser av detta

slag har också ett socialt syfte, dvs. de syftar

till att skydda de förmåner som de försäkrade har

enligt lagstiftningen. Bestämmelserna motverkar

också risken att en försäkrad genom att överlåta

ännu inte tillgängliga försäkringsersättningar

försätter sig i situationer där han eller hon

behöver ytterligare stöd från det allmänna för sin

försörjning. Premiepensionsmyndigheten har påpekat

att utdelningar som för ett enskilt år framstår som

små kan ge mycket stora effekter vid ett långsiktigt

sparande i ett ålderspensionssystem. De

grundläggande principer som nu angetts markerar att

premiepensionssystemet är ett slutet ekonomiskt

system, dvs. att det varken skall skjutas till

ytterligare penningmedel till systemet eller

användas medel från detta för andra ändamål än

sådana som slutligt syftar till

pensionsutbetalningar.

Sparande i ideella fonder utgör ett populärt inslag

för den breda allmänheten. Utskottet har förståelse

för att det framstår som svårbegripligt om en sådan

möjlighet inte skulle finnas inom ramen för

pensionssparandet i premiepensionssystemet. Ett

sparande i en sådan fond innebär dock i praktiken

att spararen skänker bort avkastningen helt eller

delvis på detta pensionskapital. Hade utrymme

funnits att generellt sett avstå från denna

avkastning borde avsättningen till pensionssystemet

i stället ha varit motsvarande lägre. Så är

emellertid inte fallet.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning vad

gäller det principiella resonemanget om varför medel

inte bör få placeras i ideella fonder, vill dock

framhålla följande. De ideella fondernas betydelse

för samhällsnyttan är utomordentligt stor och medel

från dessa finansierar väsentliga delar inom

exempelvis medicinsk forskning och olika

miljöprojekt. Enligt utskottets mening vore det

olyckligt om sparandet inom ramen för

premiepensionssy-stemet skulle få den effekten att

sparande i ideella fonder i mer betydande omfattning

skulle komma att minska. Utskottet anser med

beaktande av det anförda att denna fråga särskilt

bör följas upp.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker motionerna Sf6

yrkande 2, Sf7 och Sf8.

Ekonomiska konsekvenser

I propositionen framhålls att det finns flera

särdrag hos premiepensionssy-stemet som innebär att

det är ett slutet ekonomiskt system. Systemet skall

vara självfinansierat och kostnaderna för

Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall

finansieras genom avgifter från pensionsspararna.

Några ekonomiska medel utöver medel som motsvarar

spararnas premiepensionsrätt skall inte tillföras

systemet. De förslag som redovisas i denna

proposition innebär därför inte några förändringar i

statsbudgeten. Förslaget att Sjunde fondstyrelsen

inom AP-fonden skall förvalta även medel för dem som

vill välja en statlig förvaltare och att den

förvaltningen skall ske i en särskild fond påverkar

i viss mån fondstyrelsens behov av ekonomiska

resurser. Regeringen bedömer att uppbyggnaden av

fonden och förvaltningen hos Sjunde fondstyrelsen

t.o.m. år 2000 kommer att kräva ett totalt

upplåningsbehov för anläggningstillgångar om 22

miljoner kronor och en räntekontokredit om 49,3

miljoner kronor. Enligt regeringens bedömning kommer

de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i

förevarande proposition att rymmas inom dessa ramar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande femprocentsregeln

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf6 yrkande 1,

res. 1 (v)

2. beträffande ideella fonder

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Sf6 yrkande

2, 1999/2000:Sf7 och 1999/2000:Sf8 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

såvitt avser 8 kap. 3 §,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande regeringens förslag i

övrigt

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

a. lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden,

b. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension i den mån förslaget

inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan

under 2,

c. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa

bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten,

dels bemyndigar regeringen att avveckla det

statliga fondbolaget.

Stockholm den 25 november 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Maud

Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Rose-Marie

Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Mariann Ytterberg

(s), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-

Erik Sjöstrand (v), Göran Lindblad (m), Kerstin-

Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Cecilia

Magnusson (m), Claes Stockhaus (v), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Magda Ayoub (kd) och Helena Bargholtz

(fp).

Reservationer

1. Femprocentsregeln (mom. 1)

Sven-Erik Sjöstrand och Claes Stockhaus (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Aktivt val av förvaltning hos Sjunde fondstyrelsen

som börjar med "I ett motionsyrkande" och slutar med

"Sf6 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har under senare år

utländska ägare och spekulativa intressen ökat sin

ägarrepresentation i Sverige. Utskottet anser att

det kollektiva sparandet och offentliga

institutioner kan såväl spela viktiga roller som

riskkapitalförsörjare som företräda stabila och

aktiva ägarintressen i svenskt näringsliv. Sjunde

fondstyrelsens rätt att placera medel i aktier bör

därför snarare utvidgas än begränsas. Det anförda

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande femprocentsregeln

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf6 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Ideella fonder (mom. 2)

Sven-Erik Sjöstrand (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Förvaltning av premiepensionsmedel i s.k. ideella

fonder som börjar med "I propositionen" och slutar

med "och SfU8" bort ha följande lydelse:

Premiepensionssystemet bygger på att den enskilde

skall ha ett stort och varierat urval av fonder att

välja mellan. Utskottet anser att lika väl som en

del av avkastningen på pensionsspararens pengar

hamnar i diverse olika ägarhänder skall

pensionsspararen ha friheten att kunna välja att

placera sina medel i ideella fonder. En sådan

inskränkning som nu föreslås lägger band på

människors önskan att verka solidariskt och ideellt.

Att avstå en del av sina pensionspengar kan också

enligt utskottets mening vara ett alternativt sätt

att trygga ålderdomen genom att man härigenom kan

bidra till att förbättra miljön, hälsan och livet i

sin helhet såväl för sig själv som för andra

människor. I propositionen klargörs vidare att det

inte finns några hinder för placering i etiska

fonder, och detta skall också enligt utskottets

uppfattning gälla för ideella fonder.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ideella fonder

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf6 yrkande

2 och 1999/2000:Sf7 samt med anledning av

propositionen och motion 1999/2000:Sf8

dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension såvitt avser 8 kap. 3 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

I propositionen framlagda lagförslag