Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Vissa lagtekniska frågor

1999-12-02 · 18 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1999/2000:SfU7, Vissa lagtekniska frågor

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1999/2000:SFU07

Vissa lagtekniska frågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1999/2000

SfU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal

lagförslag från olika propositioner som behöver

lagtekniskt samordnas bl. a. på grund av den

tidsmässiga ordning som regeringens förslag

behandlas i olika utskott och beslutas av riksdagen.

Propositionerna

I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens

personkrets (delvis) föreslår regeringen

(Socialdepartementet) att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 3 kap. 2, 2 a och 5 §§,

4. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension såvitt avser 2 kap. 6

§,

7. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag såvitt avser 1 §,

23. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer såvitt avser 1 §.

I proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen

föreslår regeringen (Finansdepartementet) att

riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget till

56. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer.

I proposition 1999/2000:4 Vilande förtidspension

föreslår regeringen (Socialdepartementet) att

riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget till

3. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer.

I proposition 1999/2000:10 Ett reformerat

studiestödssystem föreslår regeringen

(Utbildningsdepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

13. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

Lagförslag 3 i proposition 1999/2000:10 återfinns

som bilaga 1.

Utskottet

Lagen om allmän försäkring

I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens

personkrets har föreslagits ändringar i 3 kap. 2, 2

a och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2001.

Dessa ändringar behöver anpassas till ändringar med

ikraftträdande den 1 januari 2000 som föreslagits i

andra betänkanden, nämligen ändring i 3 kap. 2 §

enligt betänkande 1999/2000:SkU2 Inkomstskattelagen,

ändring i 3 kap. 2 a § enligt betänkande

1999/2000:SkU7 Förmånsbeskattning av miljöbilar,

m.m. (antagen av riksdagen den 1 december 1999,

rskr. 1999/2000:66) och 3 kap. 5 § enligt betänkande

1999/2000:SfU5 Vilande förtidspension. Utskottet

lägger i bilaga 2 fram lagförslag i enlighet härmed.

Proposition 1998/99:119 är i övrigt behandlad av

utskottet i betänkande 1999/2000:SfU3 och beslutad

av riksdagen den 27 oktober 1999 (rskr.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1999/2000:12).

Utbildningsutskottet har till

socialförsäkringsutskottet överlämnat lagförslag 3

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring i proposition 1999/2000:10 Ett reformerat

studiestödssystem (bilaga 1). I lagförslaget

föreslås ändring i bl.a. 3 kap. 5 § lagen om allmän

försäkring med ikraftträdande den 1 juli 2001. Denna

ändring behöver anpassas till ändringarna som enligt

ovan avses träda i kraft den 1 januari 2001.

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med den

ändringen att 3 kap. 5 § erhåller av utskottet i

bilaga 3 framlagt förslag till ny lydelse.

Proposition 1999/2000:10 är behandlad av

utbildningsutskottet i betänkande 1999/2000:UbU7.

Lagen om inkomstgrundad ålderspension

I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens

personkrets har föreslagits ändringar i 2 kap. 6 §

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som

skall träda i kraft den 1 januari 2001. Utskottet

lägger i bilaga 4 fram förslag till ändrad lydelse

av 2 kap. 6 §. Ändringen är i enlighet med

regeringens förslag i proposition 1998/99:119 men

med anpassad lydelse enligt lagförslag i betänkande

1999/2000:SkU2 Inkomstskattelagen, som avses träda i

kraft den 1 januari 2000.

Lagen om allmänna barnbidrag

I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens

personkrets föreslås ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag såvitt avser 1 § med

ikraftträdande den 1 januari 2001. Utskottet lägger

i bilaga 5 fram förslag till ändrad lydelse av detta

lagrum i enlighet med regeringens förslag men med

anpassad lydelse enligt lagförslag i betänkande

1999/2000:SfU1 Anslag inom socialförsäkringsområdet

(utgiftsområdena 10, 11 och 12), som avses träda i

kraft den 1 januari 2000.

Lagen om bostadstillägg till pensionärer

I såväl proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen

som proposition 1999/2000:4 Vilande förtidspension

föreslås ändringar i 5 § lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer som avses träda i

kraft den 1 januari 2000. I sistnämnda proposition

föreslås även samtidig ändring i lagens 1 §.

Lagförslaget i proposition 1999/2000:2 har

äverlämnats till socialförsäkringsutskottet.

Utskottet lägger i bilaga 6 fram ett samordnat

lagförslag av de ändringar som föreslås i

propositionerna. Propositionerna har i övrigt

behandlats i betänkandena 1999/2000:SkU2 resp.

1999/2000:SfU5.

Även i proposition 1998/99:119 föreslås ändringar

i 1 § lagen om bostadstillägg till pensionärer men

med ikraftträdande den 1 januari 2001. Utskottet

lägger i bilaga 7 fram förslag i enlighet härmed men

med en anpassning till de nyss nämnda

lagändringarna.

Utbildningsutskottet har till

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

socialförsäkringsutskottet överlämnat i proposition

1999/2000:10 framlagt förslag till ändring i 5 §

lagen om bostadstillägg till pensionärer. Ändringen

föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Socialförsäkringsutskottet lägger i bilaga 8 fram

förslag till lagändring som anpassats till de

tidigare ändringarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med anledning av proposition 1998/99:119 antar av utskottet

i bilaga 2 framlagt förslag till lag om ändring

i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. med anledning av proposition 1999/2000:10

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring med den

ändringen att 3 kap. 5 § skall ha som utskottets

förslag betecknade lydelse enligt bilaga 3,

3. med anledning av proposition 1998/99:119

antar av utskottet i bilaga 4 framlagt förslag

till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

4. med anledning av proposition 1998/99:119

antar av utskottet i bilaga 5 framlagt förslag

till lag om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag,

5. med anledning av propositionerna 1999/2000:2

och 1999/2000:4 antar av utskottet i bilaga 6

framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

6. med anledning av proposition 1998/99:119

antar av utskottet i bilaga 7 framlagt förslag

till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

7. med anledning av proposition 1999/2000:10

antar av utskottet i bilaga 8 framlagt förslag

till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer.

Stockholm den 2 december 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm

(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Rose-

Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Mariann

Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand

(v), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad (m), Kerstin-

Maria Stalin (mp) och Birgitta Carlsson (c).

Lagförslag i proposition 1999/2000:10

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 2 a och 5 §§

lagen (1962:381) om allmän försäkring [1] skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bet. Utskottets förslag

1999/2000:SkU2

----------------------------------------------------

3 kap.

2 §

----------------------------------------------------

Sjukpenninggrundande Sjukpenninggrundande

inkomst är den årliga inkomst är den årliga

inkomst i pengar som en inkomst i pengar som en

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

försäkrad kan antas komma försäkrad kan antas

att tills vidare få för komma att tills vidare

eget arbete, antingen få för eget arbete här i

såsom arbetstagare i landet, antingen såsom

allmän eller enskild arbetstagare i allmän

tjänst (inkomst av eller enskild tjänst

anställning) eller på (inkomst av anställning)

annan grund (inkomst av eller på annan grund

annat förvärvsarbete). (inkomst av annat

Som inkomst av förvärvsarbete). I fråga

anställning räknas dock om arbete som utförs

inte ersättning från en utomlands av den som av

arbetsgivare som är en statlig arbetsgivare

bosatt utomlands eller en sänts till ett annat

utländsk juridisk person, land för arbete för

om arbetet har utförts i arbetsgivarens räkning

arbetsgivarens verksamhet bortses vid beräkningen

utom riket. I fråga om av sjukpenninggrundande

arbete som utförs inkomst från sådana

utomlands av den som av lönetillägg som betingas

en statlig arbetsgivare av ökade

sänts till ett annat land levnadskostnader och

för arbete för andra särskilda

arbetsgivarens räkning förhållanden i

bortses vid beräkningen sysselsättningslandet.

av sjukpenninggrundande Som inkomst av

inkomst från sådana anställning eller

lönetillägg som betingas inkomst av annat

av ökade levnadskostnader förvärvsarbete räknas

och andra särskilda inte heller inkomst som

förhållanden i avses i 10 kap. 3 § 1-3

sysselsättningslandet. inkomstskattelagen

Som inkomst av (1999:000) eller sådan

anställning eller inkomst ersättning som anges i 1

av annat förvärvsarbete § första stycket 1-5 och

räknas inte heller fjärde stycket lagen

inkomst som avses i 10 (1990:659) om särskild

kap. 3 § 1-3 löneskatt på vissa

inkomstskattelagen förvärvsinkomster. Som

(1999:000) eller sådan inkomst av annat

ersättning som anges i 1 förvärvsarbete räknas

§ första stycket 1-5 och inte sådan ersättning

fjärde stycket lagen enligt

(1990:659) om särskild gruppsjukförsäkring

löneskatt på vissa eller

förvärvsinkomster. Som trygghetsförsäkring vid

inkomst av annat arbetsskada som enligt 2

förvärvsarbete räknas § första stycket lagen

inte sådan ersättning om särskild löneskatt på

enligt vissa förvärvsinkomster

gruppsjukförsäkring eller utgör underlag för

trygghetsförsäkring vid nämnda skatt. Den

arbetsskada som enligt 2 sjukpenninggrundande

§ första stycket lagen om inkomsten fastställs av

särskild löneskatt på försäkringskassan.

vissa förvärvsinkomster Inkomst av anställning

utgör underlag för nämnda och inkomst av annat

skatt. Den förvärvsarbete skall

sjukpenninggrundande därvid var för sig

inkomsten fastställs av avrundas till närmast

försäkringskassan. lägre hundratal kronor.

Inkomst av anställning

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

och inkomst av annat

förvärvsarbete skall

därvid var för sig

avrundas till närmast

lägre hundratal kronor.

----------------------------------------------------

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst

bortses från sådan inkomst av anställning och annat

förvärvsarbete som överstiger sju och en halv

gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda

skall undantas skall i första hand räknas av från

inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för

utfört arbete i annan form än pension räknas som

inkomst av anställning, såvida ersättningen under

ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om

mottagaren inte är anställd hos den som utger

ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför

arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger

ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för

arbete för någon annans räkning under året inte

antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall

ersättningen från denne inte tas med vid

beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i

annat fall än då den utgör inkomst av

näringsverksamhet. Vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall

bortses från ersättning som enligt 2 a § skall

anses som inkomst av annat förvärvsarbete samt

ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell

förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket

inkomstskattelagen (1999:000) och som har till

huvudsakligt syfte att främja idrottslig

verksamhet, om ersättningen från föreningen under

året inte kan antas uppgå till minst ett halvt

prisbasbelopp. Vid beräkning av sjukpenninggrund-

ande inkomst av anställning bortses även från

ersättning från en stiftelse som har till

väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska

intressen hos dem som är eller har varit anställda

hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till

stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en

annan juridisk person med motsvarande ändamål, om

ersättningen avser en sådan anställd och inte utgör

ersättning för arbete för den juridiska personens

räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag

arbetsgivaren lämnat till den juridiska personen

varit avsedda att vara bundna under minst tre

kalenderår och att på likartade villkor tillkomma

en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren

är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag

skall vid beräkningen inte bortses från ersättning

som den juridiska personen lämnar till sådan

företagsledare eller delägare i företaget eller en

person som är närstående till någon av dem. Med

fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare

och närstående person avses detsamma som i

inkomstskattelagen. Vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

alltid bortses från ersättning från en

vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som

arbetsgivaren lämnat under åren 1988-1991.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten

skall, där förhållandena inte är kända för

försäkringskassan, grundas på de upplysningar som

kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes

arbetsgivare eller som kan framgå av den

uppskattning, som vid taxering gjorts av den

försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas

i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre

belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för

utfört arbete under motsvarande tid. En liknande

begränsning skall gälla semester-ersättning.

Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas

högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande

arbete för annans räkning.

----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt riksdagens Utskottets förslag

beslut

(bet. 1999/2000:SkU7,

rskr. 1999/2000:66)

-----------------------------------------------------

2 a §

-----------------------------------------------------

Vid beräkning av Vid beräkning av

sjukpenninggrundande sjukpenninggrundande

inkomst skall ersättning inkomst skall ersättning

från en arbetsgivare som från en arbetsgivare som

är bosatt utomlands eller är bosatt utomlands eller

är en utländsk juridisk är en utländsk juridisk

person anses som inkomst person anses som inkomst

av annat förvärvsarbete, av annat förvärvsarbete,

om ersättningen avser om arbetsgivaren och

arbete som utförts inom arbetstagaren träffat

riket samt arbetsgivaren överenskommelse om att

och arbetstagaren träffat ersättningen skall

överenskommelse om att hänföras till sådan

ersättningen skall inkomst.

hänföras till sådan

inkomst.

----------------------------------------------------

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom

ersättning för arbete under förutsättning att

ersättningen betalats ut

----------------------------------------------------

1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen

när ersättningen bestäms eller när den betalas ut,

2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en

F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §

skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar

skattsedel på preliminär skatt, om

a) ersättningen tillsammans med annan ersättning

för arbete från samma utbetalare under inkomståret

kan antas komma att understiga 10 000 kronor,

b) utbetalaren är en fysisk person eller ett

dödsbo,

c) ersättningen inte utgör utgift i en av

utbetalaren bedriven näringsverksamhet,

d) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

överenskommelse om att ersättningen skall hänföras

till inkomst av anställning, och

e) det inte är fråga om sådan ersättning för

arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,

3. till delägare i handelsbolag av bolaget,

4. till medlem i europeisk ekonomisk

intressegruppering av grupperingen.

Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren

har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §

skattebetalningslagen, räknas ersättningen som

inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-

skattsedeln skriftligen åberopas.

----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bet. Utskottets förslag

1999/2000:SfU5

-----------------------------------------------------

5 §

----------------------------------------------------

Den allmänna Den allmänna

försäkringskassan skall i försäkringskassan skall

samband med inskrivning besluta om en försäkrads

av en försäkrad besluta tillhörighet till

om den försäkrades sjukpenningförsäkringen

tillhörighet till och fastställa

sjukpenningförsäkringen. sjukpenninggrundande

I fråga om en försäkrad inkomst. För en

som avses i 1 § första försäkrad som inte är

stycket skall kassan bosatt i Sverige gäller

samtidigt fastställa den detta så snart anmälan

försäkrades om hans

sjukpenninggrundande in- inkomstförhållanden

komst. Sådan gjorts hos kassan. Av

fastställelse skall också beslutet skall framgå i

ske för försäkrad som vad mån den

avses i 1 § andra stycket sjukpenninggrundande

så snart anmälan om hans inkomsten är att hänföra

inkomstförhållanden till anställning eller

gjorts hos kassan. Av till annat

beslutet skall framgå i förvärvsarbete.

vad mån den Sjukpenningförsäkringen

sjukpenninggrundande skall omprövas

inkomsten är att hänföra

till anställning eller

till annat

förvärvsarbete.

Sjukpenningförsäkringen

skall omprövas

----------------------------------------------------

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades

inkomstförhållanden eller andra omständigheter har

undergått ändring av betydelse för rätten till

sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild

efterlevandepension enligt denna lag beviljas den

försäkrade eller redan utgående sådan pension

ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades

arbetsförmåga eller, vid särskild

efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att

bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den

försäkrade eller redan utgående sådan pension änd-

ras med hänsyn till ändring i den försäkrades

arbets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,

samt

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

e) när ett beslut om vilandeförklaring av

förtidspension enligt 16 kap. 16 eller 17 § upphör.

Ändring som avses i första stycket skall gälla

från och med den dag då anledningen till ändringen

uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som

ändrats enligt första stycket a får dock läggas

till grund för ersättning tidigast från och med

första dagen i den ersättningsperiod som inträffar

i anslutning till att försäkringskassan fått

kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1-6 får, om inte första

stycket b, c eller d är tillämpligt, den

fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas

lägst till vad den skulle ha varit närmast

dessförinnan om försäkringskassan då känt till

samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den

försäkrade

1. bedriver studier, för vilka hon eller han

uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt

vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349),

studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa, bidrag enligt

förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för

doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,

2. genomgår vuxenutbildning för utvecklingsstörda

(särvux) och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller

genomgår arbetmarknadsutbildning som beslutats av

en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt

förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets

födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete

för vård av barn, om den försäkrade är förälder

till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §

föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte

har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption

av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av

sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än

ett år har förflutit sedan den försäkrade fick

barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809)

om totalförsvarsplikt.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1

eller 3 skall försäkringskassan, vid sjukdom under

utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en

sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av eget arbete som

den försäkrade kan antas få under denna tid. Om

därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt

eller delvis är att hänföra till anställning, skall

årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det

antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha

i ifrågavarande förvärvsarbete under

utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller

rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §

och som under denna tid får livränta enligt lagen

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller

motsvarande ersättning enligt en annan författning

skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid

då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en

sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av eget arbete som

den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket

1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan

vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär

studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1,

sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande

inkomst som följer av första-tredje styckena, om

sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på

den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde

stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som

avses i tredje stycket 6 när den försäkrade

genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt

första stycket a skall ej omfatta ändring av den

försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant

förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

--------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i

fråga om förmåner som avser tid före

ikraftträdandet.

----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1982:120.

Utskottets förslag till ny lydelse av 3

kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bilaga 2 Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

3 kap.

5 §

-----------------------------------------------------

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en

försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen

och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en

försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta

så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts

hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den

sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till

anställning eller till annat förvärvsarbete.

Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades

inkomstförhållanden eller andra omständigheter har

undergått ändring av betydelse för rätten till

sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild

efterlevandepension enligt denna lag beviljas den

försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras

med hänsyn till ändring i den försäkrades

arbetsförmåga eller, vid särskild

efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att

bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras

med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets-

eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt

e) när ett beslut om vilandeförklaring av

förtidspension enligt 16 kap. 16 eller 17 § upphör.

Ändring som avses i första stycket skall gälla från

och med den dag då anledningen till ändringen

uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som

ändrats enligt första stycket a får dock läggas till

grund för ersättning tidigast från och med första

dagen i den ersättningsperiod som inträffar i

anslutning till att försäkringskassan fått kännedom

om inkomständringen.

Under tid som anges under 1-6 får, om inte första

stycket b, c eller d är tillämpligt, den fastställda

sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad

den skulle ha varit närmast dessförinnan om

försäkringskassan då känt till samtliga

förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

-----------------------------------------------------

1. bedriver studier, för 1. bedriver studier, för

vilka hon eller han vilka hon eller han

uppbär studiehjälp, uppbär studiestöd enligt

studiemedel eller studiestödslagen

särskilt vuxenstudiestöd (1999:000), bidrag enligt

enligt studiestödslagen förordningen (1995:938)

(1973:349), studiestöd om utbildningsbidrag för

enligt lagen (1983:1030) doktorander eller

om särskilt särskilt

vuxenstudiestöd för utbildningsbidrag,

arbetslösa, bidrag enligt

förordningen (1995:938)

om utbildningsbidrag för

doktorander eller

särskilt

utbildningsbidrag,

2. genomgår

vuxenutbildning för

utvecklingsstörda

(särvux) och uppbär

timersättning för

studierna,

-----------------------------------------------------

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller

genomgår arbetsmarknadsutbildning som beslutats av

en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt

förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets

födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete

för vård av barn, om den försäkrade är förälder till

barnet eller likställs med förälder enligt 1 §

föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte

har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av

barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av

sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än

ett år har förflutit sedan den försäkrade fick

barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller

3 skall försäkringskassan, vid sjukdom under

utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av eget arbete som

den försäkrade kan antas få under denna tid. Om

därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller

delvis är att hänföra till anställning, skall

årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det

antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i

ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller

rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §

och som under denna tid får livränta enligt lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller

motsvarande ersättning enligt en annan författning

skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid

då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en

sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av eget arbete som

den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket

1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan

vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär

studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1,

sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande

inkomst som följer av första-tredje styckena, om

sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på

den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde

stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som

avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår

grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första

stycket a skall ej omfatta ändring av den

försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant

förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

-----------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bet. Utskottets förslag

1999/2000:SkU2

-----------------------------------------------------

2 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är

-----------------------------------------------------

1. inkomst av en sådan 1. inkomst av en sådan

näringsverksamhet här i näringsverksamhet som

landet som enligt 2 kap. enligt 2 kap. 23 §

23 § inkomstskattelagen inkomstskattelagen

(1999:000) utgör aktiv (1999:000) utgör aktiv

näringsverksamhet, näringsverksamhet,

-----------------------------------------------------

2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt

bedriven verksamhet,

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

3. ersättning för arbete för någon annans räkning i

pengar eller andra skattepliktiga förmåner,

4. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring samt

sjukpenning enligt lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning

som har utgetts enligt annan författning eller på

grund av regeringens förordnande, i den utsträckning

ersättningen har trätt i stället för inkomst som

anges i 1-3,

5. stipendium som enligt 11 kap. 46 §

inkomstskattelagen skall tas upp som intäkt i

inkomstslaget tjänst.

Första stycket gäller endast i den utsträckning

inkomsten inte skall räknas som inkomst av

anställning, såvida inte inkomsten utgör ersättning

för utfört arbete från ett handelsbolag eller en

europeisk ekonomisk intressegruppering till en

delägare i handelsbolaget respektive en medlem i

intressegrupperingen.

-----------------------------------------------------

-----------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och

tillämpas första gången vid fastställande av

pensionsgrundande inkomst för år 2001.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bet. Utskottets förslag

1999/2000:SfU1

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

För barn, som är svensk För barn, som är bosatt

medborgare och bosatt i i Sverige, skall av

riket, skall av allmänna allmänna medel såsom

medel såsom bidrag till bidrag till barnets

barnets uppehälle och uppehälle och uppfostran

uppfostran lämnas allmänt lämnas allmänt barnbidrag

barnbidrag med 10 200 med 10 200 kronor om året

kronor om året i enlighet i enlighet med vad nedan

med vad nedan närmare närmare stadgas.

stadgas.

Allmänt barnbidrag skall

också lämnas för här i

riket bosatt barn, som

inte är svensk

medborgare, om barnet

eller någon av föräld-

rarna sedan minst sex

månader vistas i riket.

Detta gäller dock inte

för tid då dagersättning

enligt 17 § lagen

(1994:137) om mottagande

av asylsökande m.fl. läm-

nas till barnet.

Ett barn som lämnar

Sverige skall fortfarande

anses vara bosatt här, om

utlandsvistelsen är

avsedd att vara längst

sex månader. Medföljande

barn till den som av en

statlig arbetsgivare

sänds till ett annat land

för arbete för ar-

betsgivarens räkning,

skall under

utsändningstiden anses

bosatta i Sverige.

Medföljande barn till en

person, som i annat fall

är anställd i utlandet av

svenska kyrkan, ett

svenskt trossamfund, ett

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

organ som är knutet till

ett sådant samfund eller

en svensk ideell

organisation som bedriver

biståndsverksamhet, skall

fortfarande anses bosatta

här, om utlandsvistelsen

är avsedd att vara längst

tre år.

-----------------------------------------------------

------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga

om barnbidrag för tid före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen

(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 §[2]1

-----------------------------------------------------

Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som

är bosatt i Sverige samt uppbär

1. ålderspension, förtidspension,

omställningspension, eller särskild

efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om

hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna

till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän

försäkring, eller

4. pension enligt lagstiftningen i en stat som

ingår i Europeiska unionen eller Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet.

-----------------------------------------------------

Bostadstillägg lämnas

också till den vars

förtidspension har vilan-

deförklarats enligt 16

kap. 16 § lagen om allmän

försäkring.

-----------------------------------------------------

Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart

uppbär ålderspension för tid före den månad han

fyller 65 år.

-----------------------------------------------------

Särskilt bostadstillägg Särskilt bostadstillägg

kan lämnas enligt 7 § kan lämnas enligt 7 §

till pensionär som uppbär till pensionär som uppbär

bostadstillägg enligt bostadstillägg enligt

denna lag. denna lag. Särskilt

bostadstillägg skall dock

inte lämnas till den vars

förtidspension helt har

vilandeförklarats enligt

16 kap. 16 § lagen om

allmän försäkring.

-----------------------------------------------------

5 §[3]

-----------------------------------------------------

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är

beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst

avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som

någon kan antas komma att erhålla under den närmaste

tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

allmän försäkring till den del pensionen föranlett

minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen

(1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg

enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän

försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av

år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän

försäkring i vad den enligt samma lagrum avdragits

från pension eller understöd som någon på grund av

släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att

utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen

(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel enligt

studiestödslagen,

-----------------------------------------------------

7. för den vars

förtidspension helt har

vilandeförklarats enligt

16 kap. 16 § lagen om

allmän försäkring, ett

belopp som motsvarar ett

för den försäkrade

beräknat belopp av hel

folkpension i form av

förtidspension enligt

lagen om allmän

försäkring och

pensionstillskott till

förtidspension enligt

lagen om

pensionstillskott,

-----------------------------------------------------

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

(1991:1492),

12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om

skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som

är avsedd att vara en kostnadsersättning.

-----------------------------------------------------

Avdrag från årsinkomsten Avdrag från årsinkomsten

får göras på sådant sätt får göras på sådant sätt

som anges i 33 § 1 mom. som anges i 12 kap.

kommunalskattelagen för inkomstskattelagen

kostnader som hänför sig (1999:000) för kostnader

till intäkt av tjänst i som hänför sig till

den mån sådan inkomst inkomstslaget tjänst i

ingår i årsinkomsten samt den mån sådan intäkt

för underhållsbidrag till ingår i årsinkomsten samt

före detta make i den för underhållsbidrag till

utsträckning som anges i före detta make i den

46 § samma lag. utsträckning som anges i

62 kap. 7 och 9 §§ samma

lag.

-----------------------------------------------------

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid

inkomstberäkningen bortses från ett belopp som

motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel

förtidspension jämte däremot svarande

pensionstillskott, beloppet i förekommande fall

beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2

§ lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte

pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter

regler som fastställs av regeringen.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

Avkastning av förmögenhet Avkastning av

skall anses utgöra fem förmögenhet skall anses

procent av för- utgöra fem procent av

mögenhetsvärdet för år förmögenhetsvärdet för år

räknat. Vid beräkning av räknat. Vid beräkning av

förmögenhets avkastning förmögenhets avkastning

skall dock denna höjas skall dock denna höjas

med tio procent av det med tio procent av det

belopp, varmed för- belopp, varmed för-

mögenheten överstiger för mögenheten överstiger för

den som är gift den som är gift

sextiotusen kronor, och sextiotusen kronor, och

för annan sjuttiofemtusen för annan sjuttiofemtusen

kronor. Vid beräkning av kronor. Vid beräkning av

förmögenhet skall värdet förmögenhet skall värdet

av sådan av sådan

privatbostadsfastighet privatbostadsfastighet

eller privatbostad som eller privatbostadsrätt

avses i 5 § som avses i 2 kap. 13

kommunalskattelagen och respektive 18 § inkomst-

som utgör pensionärens skattelagen och som utgör

permanentbostad inte pensionärens

beaktas. För pensionär permanentbostad inte be-

som har sin bostad i aktas. För pensionär som

särskild boendeform skall har sin bostad i särskild

detsamma gälla i fråga om boendeform skall detsamma

värdet av gälla i fråga om värdet

privatbostadsfastighet av privatbostadsfastighet

eller privatbostad som eller privatbostad som

utgör permanentbostad för utgör permanentbostad för

pensionärens make. pensionärens make.

-----------------------------------------------------

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem

beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda

årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall

i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra

hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad

till närmast hela tiotal kronor.

-----------------------------------------------------

-----------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. Äldre bestämmelser i 5 § fjärde och sjunde

styckena tillämpas fortfarande i fråga om

bostadstillägg för tid före den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[2]:1 Senaste lydelse 1995:1486.

[3]:2 Senaste lydelse 1997:1313.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bilaga 6 Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Bostadstillägg enligt Bostadstillägg enligt

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

denna lag lämnas till den denna lag lämnas till den

som är bosatt i Sverige som uppbär

samt uppbär

-----------------------------------------------------

1. ålderspension, förtidspension,

omställningspension, eller särskild

efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om

hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna

till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän

försäkring, eller

4. pension enligt lagstiftningen i en stat som

ingår i Europeiska unionen eller Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet.

Bostadstillägg lämnas också till den vars

förtidspension har vilandeförklarats enligt 16 kap.

16 § lagen om allmän försäkring.

Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som

enbart uppbär ålderspension för tid före den månad

han fyller 65 år.

Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till

pensionär som uppbär bostadstillägg enligt denna

lag. Särskilt bostadstillägg skall dock inte lämnas

till den vars förtidspension helt har vilandeförkla-

rats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.

-----------------------------------------------------

---------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i

fråga om bostadstillägg för tid före

ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bilaga 6 Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är

beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst

avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som

någon kan antas komma att erhålla under den närmaste

tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring till den del pensionen föranlett

minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen

(1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg

enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän

försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av

år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän

försäkring i vad den enligt samma lagrum avdragits

från pension eller understöd som någon på grund av

släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att

utge,

-----------------------------------------------------

5. vuxenstudiebidrag

enligt studie-stödslagen

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

(1973:349) eller lagen

(1983:1030) om särskilt

vuxenstu-

diestöd för arbetslösa,

-----------------------------------------------------

6. studiehjälp och 6. studiehjälp och

studiemedel enligt studiemedel enligt

studiestödslagen, studiestödslagen

(1999:000),

-----------------------------------------------------

7. för den vars förtidspension helt har

vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om

allmän försäkring, ett belopp som motsvarar ett för

den försäkrade beräknat belopp av hel folkpension i

form av förtidspension enligt lagen om allmän

försäkring och pensionstillskott till förtidspension

enligt lagen om pensionstillskott,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

(1991:1492),

12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om

skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som

är avsedd att vara en kostnadsersättning.

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt

som anges i 12 kap. inkomstskattelagen (1999:000)

för kostnader som hänför sig till inkomstslaget

tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten

samt för underhållsbidrag till före detta make i den

utsträckning som anges i 62 kap. 7 och 9 §§ samma

lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall

vid inkomstberäkningen bortses från ett belopp som

motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel

förtidspension jämte däremot svarande

pensionstillskott, beloppet i förekommande fall

beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2

§ lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte

pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter

regler som fastställs av regeringen.

Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem

procent av förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid

beräkning av förmögenhets avkastning skall dock

denna höjas med tio procent av det belopp, varmed

förmögenheten överstiger för den som är gift

sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen

kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av

sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt

som avses i 2 kap. 13 respektive 18 §

inkomstskattelagen och som utgör pensionärens

permanentbostad inte beaktas. För pensionär som har

sin bostad i särskild boendeform skall detsamma

gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet

eller privatbostad som utgör permanentbostad för

pensionärens make.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av

dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda

årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra

hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad

till närmast hela tiotal kronor.

-----------------------------------------------------

-----------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre

lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd

som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen

(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till

studiestödslagen (1999:000).