Bet. 1999/2000:SkU1

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU01

Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU1

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag i budgetpropositionen till anslag budgetåret

2000 för skatteförvaltningen och Tullverket.

Motioner från Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna om

höjda anslag avstyrks. Utskottet avstyrker också en

motion från Centerpartiet med yrkande som totalt

sett innebär sänkta anslag inom utgiftsområdet.

Utskottet godkänner vidare ett förslag i

propositionen om punktskatteverksamhetens

organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen. I

betänkandet behandlar utskottet också motioner från

den allmänna motionstiden rörande tulltillägg,

förenkling av tullens regelverk, bekämpning av

alkohol- och tobakssmuggling, gränssamarbete

Sverige-Norge och slutligen köp av obeskattade varor

på svenska flygplatser. Samtliga motioner avstyrks.

Beträffande anslagen för år 2000 har särskilda

yttranden avgivits av m, kd, c och fp. Vidare har

reservationer avgivits av m, kd och fp i fråga om

tulltillägg och förenkling av tullens regelverk.

Beträffande frågan om effektivare bekämpning av

smuggling har reservationer avgivits av m, kd och v.

Slutligen har m avgivit ett särskilt yttrande i

fråga om försäljning av skattefria varor på svenska

flygplatser.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1999/2000:1 Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

1. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om

punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering

i skatteförvaltningen (avsnitt 3.3),

2. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd enligt nedanstående uppställning:

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Anslag Anslagsbelopp Tkr

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Skatteförvaltning och uppbörd

------------------------------------------------------

A 1 Riksskatteverket 405 097

(ramanslag)

------------------------------------------------------

A 2 Skattemyndigheterna 4 389 494

(ramanslag)

------------------------------------------------------

B 1 Tullverket (ramanslag) 1 127 027

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 5 921 618

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Motionerna

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde

3; Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning (i tkr): A 2 Skattemyn-

digheterna; Regeringens förslag; 4 389 494; Anslagsförändring; + 100 000;

B 1 Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027; Anslagsförändring; + 50 000.

1999/2000:Sk726 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skattefria köp vid flygplats i Sverige.

1999/2000:Sk801 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari 2000 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk808 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt och

fördjupat gränsöverskridande samarbete i syfte att undanröja gränshinder

mellan Sverige och Norge.

1999/2000:Sk815 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organiserad

brottslighet.

1999/2000:Sk816 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade resurser till skatteförvaltningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränskontrollen i övrigt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade resurser till tullen,

6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens för-

slag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteför-

valtning och uppbörd enligt uppställning; A 2 Skattemyndigheterna; Rege-

ringens förslag; 4 389 494 000; Anslagsförändring; + 200 000 000; B 1

Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027 000; Anslagsförändring; +

80 000 000; Summa för utgiftsområdet; 5 921 618 000; Anslagsförändring; +

280 000 000.

1999/2000:Sk818 av Marie Engström (v) vari yrkas att riksdagen begär att

regeringen uppdrar åt den regionalpolitiska utredningen att utreda gränspro-

blematiken.

1999/2000:Sk819 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med

följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret

2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

enligt uppställning: A 1 Riksskatteverket; Regeringens förslag 405 097;

Anslagsförändring - 49 267; A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag;

4 389 494; Anslagsförändring; - 22 102; B 1 Tullverket; Regeringens förslag;

1 127 027; Anslagsförändring; + 10 000; Summa för utgiftsområdet; 5 921 618;

Anslagsförändring; - 61 369.

1999/2000:Sk823 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Tullverket (utgiftsområde 3) för

budgetåret 2000 anvisa 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att genomföra en fullständig

genomgång av EU:s tullregelverk så att alla möjligheter till förenklingar

tas till vara,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att göra en fullständig genom-

gång av tullordningen så att svensk tulltillämpning utformas på ett

företagstillvänt sätt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om periodisk deklaration,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att se över sin tillämpning av

tillägg så att man tillvaratar möjligheterna till nedsättning och eftergift,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om "långtgående självförtullning" och möjligheten att i samarbete

med näringslivets organisationer ta fram förslag till en systembeskrivning.

1999/2000:Sk824 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

2. att riksdagen till utgiftsområde 3 anslag A 2 Skattemyndigheterna för

budgetåret 2000 anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 4 489 494 000 kr.

1999/2000:Sk825 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder

snarast bör vidtas för att undanröja problem som hindrar ett positivt gräns-

samarbete.

1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar om ökat anslag till tullen med 50 miljoner kronor

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ju724 av Thomas Julin och Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad gränskontroll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ingripande mot illegal alkohol och tobak i landet.

1999/2000:Ju904 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den omfattande smugglingen måste stoppas och arbetet vid EU:s

gemensamma yttergränser fungera väl.

1999/2000:So491 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en samverkansgrupp med representanter från Tullverket och

Rikspolisstyrelsen bör bildas med syfte att minska smuggling och försäljning

av insmugglade tobaksvaror.

1999/2000:T817 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utfärdande av skattekort för gränspendlare.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenkling av tullprocedurerna,

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenkling av tullproceduren.

Utskottet

1. Punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att punktskatteverksamheten med

verkan fr.o.m. den 1 juli 2000 organisatoriskt inordnas i Riksskatteverket

(RSV). Verksamheten skall även i fortsättningen vara i huvudsak lokaliserad

till Ludvika. Den ändrade organisatoriska inplaceringen skall inte föranleda

någon ändring vad gäller behörig domstol vid överprövning av RSV:s beslut i

punktskattefrågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Propositionen

Regeringen föreslår att Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket

för budgetåret 2000 beviljas var sitt ramanslag, det till Riksskatteverket

på 405 097 000 kr, det till skattemyndigheterna på 4 389 494 000 kr och det

till Tullverket på 1 127 027 000 kr.

Inom skatteförvaltningen skall effektiviseringen av verksamheten med hjälp

av förbättrat IT-stöd fortsätta. Det gäller bl.a. arbetet med att slutföra

utvecklingen av skattekontosystemet. Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna

skall slutföras.

Tullverkets kontrollverksamhet skall även framgent ge narkotikakontrollen

högsta prioritet. Hög prioritet skall även ges åt kontroller mot illegal

införsel av alkohol och tobak. Stor vikt skall läggas vid utvecklings- och

effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten, vilket omfattar bl.a.

utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling, förenklingsarbete,

information m.m. Vad gäller IT-området bör Tullverket vara en av de ledande

myndigheterna beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten.

Detta kräver investeringar i såväl ny teknik som i kompetensutveckling.

Motionerna

I motionerna Fi212 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk823 yrkande 1

respektive Sk824 yrkande 2 av Johan Pehrsson och Karin Pilsäter (fp) förelås

att skattemyndigheterna skall tillföras 100 miljoner kronor och Tullverket

50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Medlen skall användas

till åtgärder som ökar skatteintäkterna och till insatser mot den illegala

införseln av alkohol och narkotika. Anslaget för utgiftsområdet skall enligt

motionerna således bestämmas till 6 071 miljoner kronor.

I motion Sk826 yrkande 5 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att Tullver-

ket tillförs 50 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för att öka

kontrollinsatserna. Åtgärden beräknas minska smugglingen dramatiskt och

generera motsvarande belopp i ökade intäkter till staten.

I motion Sk816 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås dels tillkännagi-

vanden om behovet av ökade resurser till skatteförvaltning och tull och om

gränskontrollen och kontrollen vid de svenska internationella flygplatserna,

(yrkandena 1-5), dels att riksdagen beslutar om utökade anslag till skatte-

myndigheterna och Tullverket. Motionärerna föreslår att skattemyndigheterna

tillförs ytterligare 200 miljoner kronor och Tullverket ytterligare 80

miljoner kronor, (yrkande 6).

I motion Sk819 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) föreslås för utgiftsområdet en

besparing med utgångspunkt från det moratorium för realt ökade anslag till

statliga verk och myndigheter som beskrivs i Centerns budgetmotion Fi211.

Propositionen innebär enligt motionen anslagsuppräkningar med totalt 71,4

miljoner kronor. Motionärerna föreslår i förhållande till propositionen en

minskning av anslagen till Riksskatteverket med 49,3 miljoner kronor och

till skattemyndigheterna med 22,1 miljoner kronor. För anslaget till

Tullverket föreslås en ökning med 10 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna yttrande (1999/2000:SkU1y) till

Finansutskottet regeringens förslag till anslagsram för år 2000 för

utgiftsområdet. Utskottet uttalade därvid att bekämpningen av smuggling,

annan ekonomisk brottslighet och skattefusk är en prioriterad verksamhet för

skatteförvaltningen och Tullverket och att det är viktigt att myndigheterna

har tillräckliga resurser för att bedriva verksamheten på ett kraftfullt

sätt. Utskottet erinrade om att det inom både tullen och skatteförvaltningen

pågår ett förändringsarbete som ytterst syftar till en effektivare

resursanvändning och att arbetet sannolikt ännu inte nått full effekt.

Utskottet bedömde också att verksamheten kan bedrivas effektivt inom den

ekonomiska ram som regeringen föreslagit men att det för

skatteförvaltningens del fordras en analys av det långsiktiga resursbehovet

och kontrollverksamhetens avvägning. Till detta kan tilläggas att den

redovisning som lämnas i propositionen visar att tullens verksamhet som

helhet är effektiv och att det för närvarande inte behövs ökade anslag.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den effektivisering av skattekontroll

och gränskontroll som motionärerna eftersträvar, i avvaktan på regeringens

analys av skatteförvaltningens resursbehov, i första hand skall åstadkommas

genom bättre styrning, rationaliseringar och organisationsförändringar och

inte genom ökade anslag. Det finns dock anledning att noga följa vilka

effekter för tullens verksamhet som bl.a. den nya Öresundsförbindelsen och

utbyggnaden av Arlanda flygplats kan komma att få. Utskottet tillstyrker

därmed propositionens förslag till anslag till Riksskatteverket,

skattemyndigheterna och Tullverket och avstyrker motionerna Fi212, Sk816,

Sk819, Sk823, Sk824 och Sk826 i här berörda delar.

3. Tulltillägg

Bakgrund

Tullagen har i 82-99 a §§ bestämmelser om sanktioner i tullförfarandet.

Sanktionerna är tulltillägg, förseningsavgift, straff och vite. Tulltillägg

påförs när det i en tulldeklaration lämnas oriktiga uppgifter till ledning

för fastställande av tull. Tulltillägget är 20 % av de pålagor som inte

skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Tillägget är

10 % när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med

ledning av kontrollmaterial som bifogats deklarationen. Tulltillägg påförs

även i samband med skönstulltaxering och om tullskyldighet uppkommer på

grund av olaga införsel, olaga undandragande av varor från tullövervakning

och förfogande i övrigt över oförtullad vara i strid mot inskränkning i

förfoganderätten. Befrielse helt eller delvis från tulltillägg kan ske om

felaktigheten framstår som ursäktlig 1) med hänsyn till den tullskyldiges

ålder, sjukdom, bristande erfarenhet och liknande eller 2) med hänsyn till

den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller

3) om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Hel befrielse

kan också ske om det undandragna beloppet är obetydligt. Beslut om

tulltillägg kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Motionerna

I motion Sk801 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) påtalas att tull-

tilläggen drabbar företag på ett sätt som inte står i rimlig proportion till

den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer upprättas under tidspress

och felen görs nästan uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom

kort, endast nio dagar. Motionärerna kräver därför att riksdagen beslutar

att avskaffa tulltilläggen fr.o.m. den 1 januari 2000.

I motion Sk823 yrkande 5 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) begärs

ett tillkännagivande om att tullen bör se över tillämpningen av tulltillägg

och tillvarata möjligheterna till nedsättning och eftergift. I motionen

anförs bl.a. att sanktionen kan uppfattas som onödigt sträng, slumpmässig

och summarisk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att tulltilläggsfrågan har uppmärksammats av

Tullagsutredningen som i sitt slutbetänkande (SOU1999:54) En ny tullag anför

att en översyn av tulltillägget bör samordnas med den pågående översynen (Fi

1998:07, dir. 1998:34) av skattetilläggsreglerna. Det uppdraget beräknas

vara slutfört under år 2000. Även utskottet finner det motiverat att avvakta

det sistnämnda utredningsarbetet innan ställning tas till genomgripande

förändringar av tulltilläggsreglerna och avstyrker därför motionerna Sk801

och Sk823 i berörda delar.

4. Förenkling av tullens regelverk m.m.

Bakgrund

Medlemskapet i EU innebär att Sverige förbundit sig att tillämpa den gemen-

samma tullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter. Sverige förfogar inte

nationellt över detta regelverk. Ändringar kan endast ske på gemenskapsnivå.

Härutöver finns viss nationell kompletterande lagstiftning och Tullverkets

föreskrifter. Sverige har i EU prioriterat förenklingar av reglerna. På

svenskt initiativ har de femton medlemsländerna och kommissionens

generaldirektör på området genom den s.k. Stockholmsdeklarationen gemensamt

uttalat att förenklingar av regelverket är en högt prioriterad uppgift.

Uttalandet har följts upp av en resolution i inre marknadsrådet, där

medlemsländernas ministrar ställt sig bakom deklarationen. Med stöd av dess

beslut pågår arbete med regelförenklingar i kommissionen och nationellt. I

Sverige har Generaltullstyrelsen (GTS) initierat ett samarbete med

Kommerskollegium, Jordbruksverket och näringslivsorganisationerna för att

åstadkomma enklare tullhantering för svenska företag i det s.k.

Alfredprojektet. Genom detta kanaliseras förslag om förenklingar till GTS:s

representanter i EU:s kommittéer och arbetsgrupper.

Motionerna

I motionerna N384 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N273 yrkande 8

av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) anförs att harmoniseringen av svenska

regler med EU:s tullbestämmelser har lett till en mer komplex lagstiftning

än tidigare. Detta har fått återverkningar för både näringslivet och

tulladministrationen. Motionärerna föreslår att tullprocedurerna förenklas

så att småföretagare normalt sett kan klara sina tullärenden utan

konsulthjälp. I avvaktan på att EU:s regler förenklas bör enligt motionen

Sverige undvika mer långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än

nödvändigt.

I motion Sk823 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) framförs ett antal

förslag som syftar till en förenkling av tullens regler. Motionärerna anser

att Tullverket bör få i uppdrag att göra en genomgång av EU:s tullregelverk

varvid möjligheterna till förenklingar skall tas till vara, (yrkande 2).

Tullverket föreslås vidare se över tullordningen så att svensk tillämpning

utformas företagstillvänt, (yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att

regeringen skall lägga fram förslag om införande av möjlighet till

periodiska tulldeklarationer, (yrkande 4). Slutligen uttalar sig

motionärerna för en betydande grad av delegering av tullklareringen

(självförtullning). Systemet bör enligt motionen utvecklas av tullen i

samverkan med näringslivets organisationer, (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Som framgått av den nyss lämnade redovisningen har arbetet med förenklingar

av tullreglerna efter den s.k. Stockholmsdeklarationen och den därefter

följande resolutionen i inre marknadsrådet blivit en prioriterad fråga i EU-

kommissionen och nationellt. I Sverige pågår vidare arbetet i det s.k.

Alfredprojektet för att åstadkomma enklare tullhantering för svenska

företag. Tullagsutredningen (dir. 1996:103) har också i uppgift att föreslå

förenklingar i regelsystemet. Slutbetänkandet (SOU 1999:54) En ny tullag

bereds för närvarande i Regeringskansliet. I budgetpropositionen konstaterar

regeringen att Tullverket uppnått vissa resultat i förenklingsarbetet men

att det är viktigt att arbetet fortsätter på ett strukturerat sätt och i

samråd med berörda näringslivsorganisationer. Det anförda visar enligt

utskottets uppfattning att de frågor motionärerna tar upp redan är

uppmärksammade i Regeringskansliet och att ett tillkännagivande av riksdagen

inte behövs. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk823, N273 och N384 i

här berörda delar.

5. Effektivare bekämpning av alkohol- och tobakssmuggling

Motionerna

I en motion Sk815 av Bertil Persson (m) om organiserad brottslighet menar

motionären att de svenska skatterna på tobak och alkohol har skapat förut-

sättningar för en stor och välorganiserad kriminalitet. Motionären anser att

det är dags att utreda vilka motåtgärder samhället skall vidta.

I motion Ju724 yrkandena 1 och 2 av Thomas Julin och Kia Andreasson (mp)

sägs att inflödet av illegal alkohol och tobak måste mötas med bättre

gränskontroll och med ingripande mot försäljningen i landet. Både de stora

ligorna och småhandlarna måste enligt motionen bekämpas.

I motion Ju904 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs ett till-

kännagivande om vikten av att den omfattande smugglingen stoppas och att

arbetet vid EU:s yttre gräns fungerar väl.

I motion So491 yrkande 4 av Ingrid Burman m.fl. (v) pekar motionären på att

den illegala införseln av cigaretter till Sverige är hög och att det krävs

särskilda insatser för att förhindra att försäljningen vid sidan av

tobakshandeln etableras. I motionen föreslår att det bildas en

samverkansgrupp vid Tullen och Rikspolisstyrelsen (RPS) som skall utveckla

arbetsmetoder för detta.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets ställningstagande vid behandlingen av anslaget

till Tullverket fäster utskottet mycket stor vikt vid att bekämpningen av

smuggling prioriteras av tullen. Det finns beträffande illegal införsel av

alkohol och tobak starka alkoholpolitiska och statsfinansiella skäl att

denna brottslighet bekämpas med kraft. Utskottet delar dock inte

uppfattningen i motion Sk815 att de svenska alkohol- och tobaksskatterna

ensamt kan förklara den illegala införseln av alkohol och tobak. Problem med

skatteundandraganden på det här området är i stor utsträckning ett problem

inom hela EU.

Utskottet anser att mycket talar för att tullens kontrollverksamhet vid

såväl yttre som inre gräns är effektiv och att effektiviteten har ökat efter

EU-inträdet. Tullen redovisar fortsatt höga beslagsmängder av bl.a. alkohol

och tobak. Tullen upprätthåller kontrollerna även i EU-trafiken med stöd av

den s.k. inregränslagen från 1996 som bl.a. är tillämplig på alkohol och

tobak som beskattas enligt privatinförsellagen. Genom

punktskattekontrollagen har tullen sedan 1998 fått ökade

kontrollbefogenheter beträffande yrkesmässig hantering av bl.a.

alkoholvaror, distansförsäljning av sådana varor och kommersiella eller

privata postförsändelser. Tullen har efter EU-medlemskapet även fått

tillgång till transportföretagens bokningslistor för att lättare kunna spåra

brottslighet i samband med transporter, och man får nu även använda

datoriserade register för underrättelseverksamhet och analyser om man

misstänker allvarlig brottslighet. Tullen arbetar aktivt med att ytterligare

effektivisera sin underrättelse- och analysverksamhet. När det gäller

förslaget i motion So491 om en samverkansgrupp hos tullen och

Rikspolisstyrelsen (RPS) anser utskottet att det ankommer på berörda

myndigheter att besluta om sin inre organisation. Det finns redan ett väl

utvecklat samarbete mellan tull och polis. Som exempel kan nämnas de

pågående diskussionerna på central nivå rörande metodutveckling för att

bekämpa främst den illegala införseln av tobak. Arbetet har resulterat i en

nationell insats ledd av Tullverket. I operationen deltar förutom RPS också

bl.a. RSV och Ekobrottsmyndigheten.

Det pågår inom EU ett intensivt arbete med att ta fram effektiva medel mot

bl.a. smugglingsbrott. Arbetet innefattar en översyn av

transiteringssystemet, krav på säkerhet vid transporter av högbeskattade

varor och skärpt tullkontroll. För närvarande pågår vidare ett arbete med

att skapa ett gemensamt datoriserat system för administration och kontroll

av transiteringar. Slutligen utarbetas för närvarande inom EU ett system för

informationsutbyte beträffande påbörjade transporter samtidigt som

utvecklingen av tullinformationssystemet CIS fortskrider.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande en ny smugglingslag, och

Punktskatteutredningen överväger för närvarande om det skall införas utvid-

gade krav på säkerhet för betalning av skatt i samband med transporter av

obeskattade varor.

I regeringens nyligen avlämnade skrivelse (skr. 1999/2000:22) om läget

beträffande den ekonomiska brottsligheten redovisas bl.a. åtgärder inom

ramen för EU-samarbetet för att bekämpa skattefusk och skatteflykt, annat

internationellt arbete för att befrämja tullsamarbetet samt vilka

lagstiftningsåtgärder som är aktuella på området.

I budgetpropositionen anför regeringen att det är väsentligt att tullen

nationellt som internationellt medverkar i arbetet med att utveckla

arbetsmetoder och samarbetsformer för att effektivt bekämpa

gränsöverskridande brottslighet såsom narkotika-, sprit- och

tobakssmuggling. Utskottet instämmer till fullo i detta uttalande och

bedömer att det inte behövs sådana tillkännagivanden till regeringen som

motionärerna begär. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk815, Ju724,

Ju904 och So491 i berörda delar.

6. Gränssamarbete Sverige-Norge

Bakgrund

Genom EU-medlemskapet har de nationella reglerna för medgivande av temporär

tullfrihet upphört, och det är numera gemenskapens bestämmelser om temporär

tullfrihet för vägfordon för privat bruk som gäller i Sverige. EU:s

tullregler innehåller generösa regler för pendlare som kan åberopas av

personer som är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. När en person har sin

bostad i Sverige men arbetar i Norge skall bilen enligt huvudregeln vara

registrerad och skattad i Sverige. Problem kan uppstå om norska nationella

regler inte medger temporär tullfrihet eller om enighet inte kan nås mellan

myndigheterna i Sverige och Norge om var en person skall anses bosatt i

skatte- och tullhänseende. För att försöka lösa den senare frågan har de

nordiska finansministrarna år 1991 beslutat att införa en konsultationspro-

cedur. Lösningar i enskilda ärenden som gäller förhållanden i Sverige måste

dock rymmas inom ramen för EU:s lagstiftning på området.

Skattefrågorna regleras bl.a. i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet

(1996:1512) och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands-

bosatta (SINK). Dubbelbeskattningsavtalet syftar till att inkomster endast

skall beskattas i ett av de nordiska länderna beroende på hemvist och

arbetsförhållanden. Enligt SINK gäller att fysiska personer som är bosatta

utomlands är skattskyldiga i Sverige för vissa inkomster som uppburits här.

Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet reglerar särskilt beskattningen av

s.k. gränsgångare, dvs. de människor som bor och arbetar i gränskommunerna.

Ett alltför högt preliminärskattavdrag, under tiden som myndigheterna på

ömse sidor prövar vilka skattavdrag som skall göras, regleras när den

slutliga skatten beräknas.

Motionerna

I motion Sk825 av Märta Johansson m.fl. (s) föreslås ett tillkännagivande

till regeringen om åtgärder snarast vidtas för att undanröja problem som

hindrar ett positivt gränssamarbete. En kartläggning som skett i Nordiska

Ministerrådets ämbetsmannakommittés regi visar bl.a. att svenska

veckopendlare som kör svenskregistrerade bilar till arbetet i Norge riskerar

att få betala tull och andra avgifter för bilen.

Samma problem tas upp i motion Sk808 av Åke Carnerö m.fl. (kd).

Motionärerna nämner också bl.a. att utfärdandet av skattekort kan ta åtskil-

liga månader och påtalar vikten av ett fortsatt och fördjupat gränsöverskri-

dande samarbete i syfte att undanröja gränshinder.

I motion T817 yrkande 3 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c)

påtalas bl.a. den långsamma handläggningen vid utfärdande av skattekort för

gränspendlare. Enligt motionären har de utredningar som kartlagt gränspro-

blematiken lett till alltför få åtgärder. Varje land måste ta bort hinder i

sin lagstiftning.

I motion Sk818 av Marie Engström (v) föreslås att den regionalpolitiska

utredningen skall få i uppdrag att se över gränsproblematiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att problem av den typ motionärerna tar upp bör lösas i

lämpligt internationellt sammanhang. Arbetet med att förbättra förhållandena

för utbytet av varor och tjänster och stimulera till ökad rörlighet

generellt inom Norden har intensifierats under senare år. Sverige och Norge

har enats om att bilateralt kartlägga och försöka lösa de största hindren

för rörligheten och handelsutbytet mellan de båda länderna. Regeringen har

gett Kommerskollegium i uppdrag att göra en inventering av förekommande

hinder. Kartläggningen skall slutföras under år 2000. Inom Nordiska minis-

terrådet pågår också ett omfattande utredningsarbete för att bearbeta och

försöka lösa hinder av det aktuella slaget inom Norden.

Näringsministern anförde i riksdagsdebatten så sent som i maj 1999 (Ip

1998/99:321, prot. 1998/99:103) att enligt hans bedömning skulle en hel del

av problemen i gränspendlingen komma att lösas av Nordiska ministerrådet och

inom ramen för de diskussioner som förs på annat sätt mellan de nordiska

länderna. Utskottet instämmer i detta och förutsätter att regeringen

återkommer till riksdagen i frågan i lämpligt sammanhang. Med detta avstyr-

ker utskottet motionerna Sk808, Sk818, Sk825 och T817 i berörd del.

7. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

Motionerna

I motion Sk726 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) redovisas flera

fördelar från bl.a. miljö- och flygsäkerhetssynpunkt om det infördes en möj-

lighet att handla skattefria varor på svenska flygplatser vid hemkomsten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det skulle strida mot

grundläggande principer för en konsumtionsskatt att tillåta skattefri

försäljning vid resenärens ankomst till landet och kan inte se några

avgörande fördelar med ett avsteg från denna princip för flygpassagerare.

Enligt vad utskottet inhämtat har i Finland, i motsatts till vad motionären

anför, inte införts en möjlighet att köpa obeskattade varor vid hemkomsten.

Däremot kan man bl.a. på Helsingfors flygplats köpa beskattad alkohol till

något rabatterat pris vid återresan. Utskottet avstyrker motion Sk726.

Hemställan

1. beträffande punktskatteverksamhetens

organisatoriska inplacering

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 3 punkt 1 godkänner

vad regeringen

anfört i denna del,

2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och

uppbörd

att riksdagen med bifall till proposition

1999/2000:1 utgiftsområde 3 punkt 2 samt med

avslag

på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 10, 1999/2000:Sk816

yrkandena 1-6, 1999/2000:Sk819, 1999/2000:

Sk823 yrkande 1, 1999/2000:Sk824 yrkande 2 och 1999/2000:Sk826

yrkande 5

anvisar anslag under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

enligt bilaga,

3. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk801

yrkande 4 och 1999/2000:Sk823 yrkande 5,

res. 1 (m, kd)

res. 2 (fp)

4. beträffande förenkling av tullens regelverk

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Sk823 yrkandena 2-4 och 6, 1999/2000:N273

yrkande 8 och 1999/2000:N384 yrkande 10,

res. 3 (m, kd, fp)

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724

yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Ju904 yrkande 2 och

1999/2000:So491 yrkande 4,

res. 4 (m)

res. 5 (kd)

res. 6 (v)

6. beträffande gränssamarbete

Sverige-Norge

att riksdagen avslår

motionerna 1999/2000:Sk808, 1999/2000:Sk818, 1999/2000:Sk825 och

1999/2000:T817 yrkande 3,

7. beträffande försäljning av skattefria varor på svenska

flygplatser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk726.

Stockholm den 16 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per

Erik Granström (s), Per Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin

(s), Marie Engström (v), Yvonne Ruwaida (mp), Johan Pehrson (fp), Margareta

Cederfelt (m), Per-Olof Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Agne

Hansson (c) och Bengt Niska (s).

Reservationer

1. Tulltillägg (mom. 3)

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Cederfelt (m) och Desirée Pethrus

Engström (kd) har anfört

dels följande:

Som framhållits i motion Sk801 drabbar tulltilläggen företag på ett sätt som

inte står i rimlig proportion till den förseelse det rör sig om.

Tulldeklarationer upprättas under tidspress och felen görs nästan

uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom kort, endast nio

dagar. Vi föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1 januari 2000.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk801 yrkande 4 och med avsl

1999/2000:Sk823 yrkande 5 begär att regeringen skyndsamt lägger fram

förslag av innebörd att tulltilläggen avskaffas fr.o.m. den 1 januari

2000,

2. Tulltillägg (mom. 3)

Johan Pehrson (fp) har anfört

dels följande:

Folkpartiet liberalerna kritiserar det nuvarande tulltillägget eftersom

företag kan uppfatta sanktionen som onödigt sträng, slumpmässig och

summarisk. Det finns därför behov av en översyn av Tullverkets nuvarande

tillämpning av reglerna så att man i högre grad tar till vara möjligheterna

till nedsättning och eftergift. En sådan utveckling skulle befrämja

samarbetet mellan tull och näringsliv och understödja tullens nuvarande

arbete inom processen effektiv handel. Det finns enligt vår mening skäl som

talar för att kopplingen mellan tulltillägg och skattetillägg bör brytas.

Det finns väsentliga skillnader mellan sanktionerna som talar för detta.

Företagen lämnar tulldeklarationer vid ett mycket stort antal tillfällen

medan skattedeklarationer lämnas vid en handfull tillfällen per år. Det ökar

givetvis risken för oavsiktliga fel. Tullbestämmelserna utgör heller inte

ett naturligt inslag i företagens bokförings- och redovisningssystem.

Sammanfattningsvis menar vi att tulltilläggen bör vara ett kompletterande

element till ett intensifierat informationsarbete till näringslivet i syfte

att förmå företag att lämna riktiga tulldeklarationer.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk823 yrkande 5 och med avsl

1999/2000:Sk801 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

3. Förenkling av tullens regelverk m.m. (mom. 4)

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m)

och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört

dels följande:

Harmoniseringen av svenska tullbestämmelser med EU:s bestämmelser har gjort

lagstiftningen mer komplex vilket varit negativt för både tullen och

näringslivet. Vi anser att tullprocedurerna bör förenklas så att småföretag

normalt kan klara sin tullhantering på egen hand. Sverige bör i avvaktan på

en förenkling av EU:s regler undvika att gå längre i sin anpassning av

svenska regler än vad EG-rätten kräver.

EU:s tullregler är en ramlagstiftning som har ett tolkningsutrymme som

Tullverket bör identifiera och ta till vara för förenklingar. Vissa begräns-

ningar och krav som för närvarande tillämpas i Sverige har inte alltid

direkt stöd i EU:s regler utan tycks ha uppkommit när tullen tolkat och

omformat EU:s regler till nationella regler. Vi anser att det är viktigt att

tullens målsättning om förenkling verkligen får genomslag. Tyvärr innebar

Tullagsutredningens direktiv att centrala delar av regelverket lämnades

utanför. Tullen bör enligt vår mening därför göra en fullständig genomgång

av tullordningen och anpassa tillämpningen mer företagstillvänt. Vi anser

vidare att en möjlighet till periodiska tulldeklarationer skall införas.

Genom sådana sänks kostnaderna för både myndigheter och företag utan att

uppbörden och kontrollen försämras. Många företag har avancerade datasystem

som kan användas för behandling och sammanräkning av tulluppgifter vilket

också ger tullen goda möjligheter till effektiv efterhandskontroll. Om

dessutom alla avgifter vid förtullningen redovisas och betalas via

skattekontosystemet förenklas administrationen ytterligare. Slutligen bör

enligt vår mening en långtgående delegering till företagen av

tullklareringen (självförtullning) vara möjlig inom ramen för EU:s

regelverk. Självförtullning kombinerad med en periodisk deklarationsprocedur

skapar förutsättningar för ett system med företagsinterna lösningar för

tullklarering. Detaljerna för ett sådant system bör utarbetas i samarbete

med näringslivet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förenkling av tullens regelverk m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk823 yrkandena 2-

1999/2000:N273 yrkande 8 och 1999/2000:N384 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin

(m) och Margareta Cederfelt (m) har anfört

dels följande:

Som anförs i motion Sk815 har de svenska skattereglerna inte minst på

tobaks- och alkoholområdet skapat en stabil bas - i form av smuggling - för

en stor välorganiserad kriminalitet med fungerande nätverk och distribu-

tionskanaler. Vi menar att det nu är hög tid att utreda vilka samlade mot-

åtgärder samhället skall vidta för att bekämpa denna kriminalitet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk815 och med anledning a

1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Ju904 yrkande 2 och

1999/2000:So491 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

5. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)

Holger Gustafsson (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört

dels följande:

Som anförs i motion Ju904 är kampen mot organiserad brottslighet av central

betydelse för att inom EU förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och

rättvisa". En fördjupad integration fordrar att medlemsstaterna har

förtroende för varandras kapacitet att hantera allvarlig gränsöverskridande

brottslighet. Kristdemokraterna är positiva till Schengensamarbetet. Vi

anser emellertid att en avveckling av de inre gränserna kräver en

förstärkning av tullen för att hejda den illegala handeln med narkotika,

alkohol och tobak. Vi anser också att tullens resurser i samband med att

Sverige gick in i EU begränsades för mycket och för tidigt. Smugglingen av

narkotika, sprit och cigaretter har ökat mycket kraftigt under de senaste

åren och leder till ökat missbruk bland allt yngre människor. Tullen måste

få tillgång till adekvat utrustning för att komma till rätta med

smugglingen. Den röntgenutrustning som för närvarande används av tullen är

inte ändamålsenlig samtidigt som modern utrustning finns att köpa på

marknaden. Vi vill verka för att tullen får möjlighet att skaffa den

utrustning som behövs för en effektiv gränskontroll och att personalen får

nödvändig utbildning.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ju904 yrkande 2 och med a

motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2 och

1999/2000:So491 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

6. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har anfört

dels följande:

Antalet beslagtagna cigaretter har ökat kraftigt mellan 1995 och 1998 vilket

visar att den totala illegala införseln av cigaretter till Sverige är hög.

Som anförs i motion So491 anser Vänsterpartiet att det krävs särskilda

insatser för att förhindra att nätverk för försäljning till konsumenterna

etableras bredvid tobakshandlarna. Vi vill utveckla polisens och tullens

arbete. Internationellt bör Sverige utöka samarbetet med tullen i Baltikum

och övriga Europa för att förbättra gränskontrollen. Nationellt bör

Tullverket och Rikspolisstyrelsen (RPS) bilda en särskild samverkansgrupp

med syfte att utveckla arbetsmetoder för att minska smuggling och

försäljning av illegal tobak.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So491 yrkande 4 och med a

motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2 och

1999/2000:Ju904 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

(mom. 2)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion Fi209 föreslagit en alternativ budget

för år 2000. Beträffande utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

föreslår vi att utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002

tillförs en utgiftsram som är 50 miljoner kronor högre än vad som föreslås i

budgetpropositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) rege-

ringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet

yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade

Moderata samlingspartiet sitt alternativa förslag i en avvikande mening till

yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens

förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för

budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Moderata

samlingspartiet vill öka anslaget till tullen med 50 miljoner kronor för

ökade kontrollinsatser riktade mot den tilltagande cigarettsmugglingen.

Åtgärden beräknas öka skatteintäkterna med motsvarande belopp.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

(mom. 2)

Holger Gustafsson (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:

Kristdemokraterna har i motion Fi210 föreslagit en alternativ budget för år

2000. Vårt budgetalternativ innebär i korthet att ett antal prioriterade

områden styr inriktningen av budgetpolitiken. Vi vill genom ett bättre före-

tagsklimat skapa långsiktiga tillväxtförutsättningar för företag. Tillväxten

bidrar till minskad arbetslöshet och tryggad välfärd. För att flera skall ha

möjlighet att leva på sin lön och för att öka rättvisan föreslår vi sänkta

skatter för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som barnfamiljernas och

pensionärernas ekonomiska situation förbättras. Inom kommunsektorn ges

vården, omsorgen och skolan bättre förutsättningar samtidigt som vi vill

återupprätta rättssamhället. Kristdemokraternas budgetpolitik inriktas på

att få till stånd ett bättre finansiellt sparande och en snabbare

avbetalning av statsskulden. Det vill vi åstadkomma genom en något stramare

finanspolitik och genom en snabbare utförsäljning av statliga företag.

I Kristdemokraternas budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd tillförs utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002

en utgiftsram som är 280 miljoner kronor högre än vad som föreslås i

budgetpropositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) rege-

ringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet

yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade

Kristdemokraterna sitt alternativa förslag i en avvikande mening till

yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens

förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen på utgiftsområdet för

budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att

Kristdemokraterna vill öka anslaget till skattemyndigheterna med 200

miljoner kronor för förstärkt skattekontroll och till tullen med 80 miljoner

kronor för förstärkt gränskontroll. Avslutningsvis vill vi framhålla

slutsatserna i betänkandet (SOU 1998:18) En gräns - en myndighet? att ansvar

och uppgifter inom gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet

och fördelas pragmatiskt mellan tullen, kustbevakningen och polisen. Detta

är en av kärnpunkterna för en effektivare gränskontroll.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

(mom. 2)

Agne Hansson (c) anför:

Centerpartiet har i motion Fi211 föreslagit en alternativ budget för år

2000. I vårt budgetalternativ förespråkar vi en hållbar och stark ekonomisk

tillväxt kombinerad med decentralisering, miljöansvar och social

grundtrygghet. Företagande och kreativitet skall kunna utvecklas. Hindren

för företagande skall rivas genom sänkt skatt, enklare regler och ökad

flexibilitet. Vi står för regional balans med företagande och sysselsättning

i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap skall prägla samhället och ge

trygghet åt alla. Jämställdhet och jämlikhet bör öka inom alla områden i

samhället. Decentralisering, trygghet och miljöhänsyn är ledord.

I Centerns budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-

börd föreslår vi med utgångspunkt från det moratorium för realt ökade anslag

till statliga verk och myndigheter en besparing för utgiftsområdet på ca 61,

161 respektive 252 miljoner kronor för åren 2000-2002. Finansutskottet har

tillstyrkt (1999/2000:FiU1) regeringens förslag till utgiftsramar för

utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet

(1999/2000:

SkU1y) över ramarna redovisade Centern sitt alternativa förslag i en

avvikande mening till yttrandet. Budgetpropositionen innebär för år 2000 en

anslagsuppräkning inom utgiftsområdet på totalt 71,4 miljoner kronor. När

skatteutskottets majoritet nu tillstyrker regeringens förslag till för-

delning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret 2000

redovisar vi i detta särskilda yttrande att Centern föreslår att anslagen

till Riksskatteverket och skattemyndigheterna inte realt räknas upp. Det

innebär att anslaget till Riksskatteverket skall sänkas med 49,3 miljoner

kronor och till skattemyndigheterna med 22,1 miljoner kronor i förhållande

till budgetpropositionen. Vi föreslår att anslaget till tullen räknas upp

med 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

(mom. 2)

Johan Pehrson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motion Fi212 föreslagit en alternativ budget

för år 2000. Vårt budgetförslag inriktas på att skapa långsiktigt goda

förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och företagande. Vi vill göra

statsfinanserna mindre konjunkturkänsliga och öka friheten genom

avregleringar. Vi föreslår flera strukturreformer för att sänka det

rekordhöga skattetrycket, förbättra företagsklimatet och arbetsmarknaden.

Vår politik innebär en marginalskattereform, sänkta arbetsgivaravgifter,

billigare hushållsnära tjänster, en ökad avbetalning på statsskulden,

fortsatt sparande på utgifterna, ett förbättrat företagsklimat och

moderniserade arbetsmarknadslagar samt ökad globalisering och frihandel. Vi

prioriterar ökningar av utgifterna beträffande vård, äldreomsorg, utbildning

och barnfamiljernas ekonomiska villkor.

I Folkpartiets budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd tillförs utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002 en

utgiftsram som är 150 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budget-

propositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) regeringens

förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade

sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade

Folkpartiet sitt alternativa förslag i en avvikande mening till yttrandet.

När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens förslag till

fördelning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret

2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Folkpartiet vill öka

resurserna till skattemyndigheterna med 100 miljoner kronor. Medlen skall

användas för åtgärder som kan medverka till att öka skatteintäkterna.

Folkpartiet vill också öka anslaget till tullen med 50 miljoner kronor för

insatser mot den illegala införseln av alkohol och narkotika.

5. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

(mom. 7)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin

(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:

I takt med att taxfreeförsäljningen minskar så framstår det som mindre

motiverat med särskilda inköpsregler för just flygpassagerare. Det naturliga

vore i stället att avveckla detaljhandelsmonopolet på alkohol och minska

skatteskillnaderna mot utlandet.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde

3 Skatteförvaltning och uppbörd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags-

fördelning.

---------------------------------------------------------

Anslag Utskottets

förslag

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Skatteförvaltning och uppbörd

---------------------------------------------------------

A 1 Riksskatteverket (ramanslag) 405 097

---------------------------------------------------------

A 2 Skattemyndigheterna (ramanslag) 4 389 494

---------------------------------------------------------

B 1 Tullverket (ramanslag) 1 127 027

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 5 921 618

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------