Bet. 1999/2000:SkU13

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU13

Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden 1999 som rör

inkomstbeskattningen.

Med anledning av en v-motion föreslår utskottet att

riksdagen ger regeringen till känna att en

utvidgning av avdragsrätten för ökade levnadskostna-

der vid dubbel bosättning skulle kunna ge positiva

effekter i form av ökad rörlighet på arbetsmarknaden

och bättre möjligheter att bo och arbeta i glesbygd

och att det finns skäl att genomföra en utredning

som belyser dessa effekter. I övrigt avstyrker

utskottet motionerna.

Vid betänkandet fogas 32 reservationer och två

särskilda yttranden.

Motionerna

1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn

av nu aktuella bestämmelser kring ideellt

skadestånd,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna att skadestånd på grund av sexuella

trakasserier skall likställas med

kränkningsersättning och därmed anses som ett

skattefritt ideellt skadestånd.

1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om mål och riktlinjer

för skattepolitiken inom EU,

10. att riksdagen beslutar slopa den särskilda

löneskatt på bidrag som en arbetsgivare lämnar till

en vinstandelsstiftelse i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beskattning av

optioner.

1999/2000:Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

12. att riksdagen beslutar att höja avdragsrätten

för sparande i privata pensionsförsäkringar till 1,5

basbelopp i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

motverka svartarbete och skatteundandraganden,

21. att riksdagen beslutar avskaffa

generalklausulen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk601 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att bryta

bidragsberoendet.

1999/2000:Sk602 av Cristina Husmark Pehrsson och

Maud Ekendahl (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av hemtjänst

som service till äldre,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att låta Skåne bli

ett försökslän vad gäller skattesubventionerad

hemtjänst åt äldre.

1999/2000:Sk603 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar införa en

skattereduktion för hemnära tjänster i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk604 av Per-Samuel Nisser och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättning till ledare inom

ungdomsidrotten.

1999/2000:Sk605 av Henrik Westman (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa kravet

på körjournal och medge schablonbeskattning av såväl

bil som drivmedel vid körning i tjänsten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vid

bilersättning medge schablonberäkning av antal körda

mil i tjänsten.

1999/2000:Sk606 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att

rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden

utvidgas.

1999/2000:Sk607 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av skattereglerna kring distansarbete så att

informationsteknikens möjligheter bättre kan

utnyttjas.

1999/2000:Sk608 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om framtida finansiering av

seniorboende genom att möjliggöra en form av

långsiktigt försäkringssparande kopplat till

avdragsrätt för inbetalda premier.

1999/2000:Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta

skatter på arbete och företagande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta

energi- och fastighetsskatter.

1999/2000:Sk626 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i anvisningarna till 32 § kommunal-

skattelagen med den innebörden att

riksdagsledamöters kostnadsersättning flyttas från

punkt 2 till punkt 4 i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1999/2000:Sk634 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ökat bilavdrag för arbetsresor i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1999/2000:Sk637 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning om en kompensation till glesbygdsboende

för höga drivmedelskostnader.

1999/2000:Sk638 av Stefan Hagfeldt (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att bryta

bidragsberoendet.

1999/2000:Sk639 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Karlsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna nödvändigheten av att skattekilarna inom den

privata tjänstesektorn elimineras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

att förmånsbeskattningen av familjetjänster

reduceras.

1999/2000:Sk651 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

förändrad lagstiftning för ideella föreningar.

1999/2000:Sk661 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skattesänkningars

moraliska dimension.

1999/2000:Sk663 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om införande av skatteavdrag för gåvor till

ideella organisationer med humanitär inriktning i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk666 av Margit Gennser (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om löne- och

avkastningsskatterna och det principiella resonemang

som behandlas under saldopåverkande avvikelser i

proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 11 s. 16.

1999/2000:Sk667 av Margit Gennser och Catharina

Hagen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

makes/makas avdragsrätt för andre makens premie för

pensionsförsäkring eller motsvarande samt att den

sammanlagda avdragsrätten skall höjas till minst ett

basbelopp.

1999/2000:Sk674 av Marianne Andersson m.fl.

(c,m,kd,fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bilar som är

arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från

förmånsbeskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det, vid

beräkningar av förmånsvärde för fordon som inte är

arbetsredskap, bör tas större hänsyn till det

faktiska värdet av förmånen.

1999/2000:Sk686 av Erling Wälivaara och Jan Erik

Ågren (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att höja den skattefria gränsen för hobbyplockning

av vildvuxna bär, svampar och kottar till 10 000 kr.

1999/2000:Sk687 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av kom-

pensation för de höga resekostnaderna för de boende

i glesbygd.

1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nya regler för

beskattning av optioner,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om införande av

individuella utbildningskonton.

1999/2000:Sk697 av Inger Davidson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skatteförmåner

som i dag gäller idrottslig verksamhet skall omfatta

hela den ideella sektorn.

1999/2000:Sk698 av Rune Berglund (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förmånsbeskattningen när

en anställd hyr fritidshus i Sverige av ett företags

personalstiftelse.

1999/2000:Sk702 av Rinaldo Karlsson och Ingemar

Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att skapa jämställda

förhållanden på arbetsmarknaden och även ge

löntagare avdragsrätt för fackföreningsavgift.

1999/2000:Sk703 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att vid omförhandling av gällande dubbel-

beskattningsavtal med USA bör prövas möjligheterna

att få förändringar i enlighet med vad i motionen

anförts.

1999/2000:Sk704 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser

mot skattekonkurrens inom ramen för EU-samarbetet.

1999/2000:Sk707 av Margareta Cederfelt (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar att öka avdragsutrymmet

för privat pensionssparande till två basbelopp

fr.o.m. år 2001 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk708 av Margareta Cederfelt (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

utredning med uppdrag att utarbeta ett förslag om

avdragsrätt för frivilligt socialt engagemang i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk710 av Kia Andreasson och Thomas Julin

(mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till skatteregler för bytesringar.

1999/2000:Sk712 av Per Rosengren och Marie Engström

(v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring som anförts i motionen om

förmånsvärde.

1999/2000:Sk714 av Willy Söderdahl m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att överväga en

ändring som innebär att alla ideella föreningar

omfattas av undantaget i skattelagstiftningen.

1999/2000:Sk717 av Ola Karlsson och Per-Samuel

Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att låta utreda ett system med avdragsrätt för

fortbildningskostnader.

1999/2000:Sk718 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjt grundavdrag på barns ränteinkomster.

1999/2000:Sk725 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av skattereglerna vid hobbybiodling.

1999/2000:Sk733 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fast gräns för antalet bisamhällen

under vilken inte skattskyldighet föreligger.

1999/2000:Sk734 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avskaffande av

körjournaler.

1999/2000:Sk738 av Kenth Högström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändring av

avdragsregler för tryggande av tjänstepensioner i

syfte att öka neutraliteten mellan olika

tryggandeformer utan att försämra statsfinanserna.

1999/2000:Sk742 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

lagfartskostnader vid fastighetsköp bör likställas.

1999/2000:Sk743 av Margareta Andersson och Birgitta

Sellén (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en förändring av skattereglerna så att alla

ideella kultur- och ungdomsorganisationer jämställs

med idrottsrörelsen i skattehänseende.

1999/2000:Sk748 av Per Rosengren m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

utredning av konsekvenserna av avdragsrätt vid

dubbel bosättning med anledning av permanent arbete.

1999/2000:Sk749 av Elver Jonsson och Karl-Göran

Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om avdragsrätt för vissa

gåvor till ideellt och humanitärt arbete.

1999/2000:Sk760 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att få göra Värmland till

försökslän för hushållstjänster.

1999/2000:Sk762 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp,c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av

skattereduktion för hushållsnära tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beräkning av

reseavdrag och barnomsorgsresa,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i jämställdhetslagen och

skadeståndslagen att skadestånd för sexuella

trakasserier anses som kränkningsersättning och

därmed utför skattefritt ideellt skadestånd.

1999/2000:Sk768 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändrade

avdragsmöjligheter för personvalskampanjskostnader.

1999/2000:Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkta

marginalskatter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade

avdragsmöjligheter för pensionssparande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjlighet att

tidigare ta ut ett år av allmän pension och eget

pensionssparande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om minskning av

barnfamiljernas marginaleffekter.

1999/2000:Sk770 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skadestånd som

utbetalats på grund av kränkning av sexuell eller

annan art skall likställas skattemässigt med ideella

skadestånd.

1999/2000:U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att svensk position

i EU skall vara pådrivande i arbetet med

skatteväxling från arbete till miljöstyrande

skatter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om svensk position

i EU-arbetet avseende skattesänkningar inom den

arbetsintensiva tjänstesektorn,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sänkta skatter

på hushållsnära tjänster,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om generellt sänkt

skatt på arbete.

1999/2000:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett utökat barnstöd

i form av skattereduktion.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beskattningen

av idrottslig verksamhet.

1999/2000:T244 av Dan Ericsson och Yvonne Andersson

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Östergötland bör

bli försökslän för lägre tjänsteskatt.

1999/2000:T466 av Per-Richard Molén m.fl. (m,kd,fp)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag för att få till

stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.

1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

nya regler för beskattning av optioner enligt vad

som anförts i motionen.

1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en fortsatt

grön skatteväxling.

1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en riktig grön

skatteväxling.

1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nytt

differentierat avdrag beroende på avstånd och

tillgång till basservice.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m,kd,fp)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beskattning av

tjänstebilar.

1999/2000:N277 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkt gräns för

reseavdrag.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

krafttag mot svartjobben,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om införande av

individuella kompetenskonton.

1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en satsning på

tjänstesektorn.

1999/2000:A713 av Margit Gennser (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda

skatteregler för äldre arbetskraft som blivit

långtidsarbetslösa.

1999/2000:A805 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkta skatter och

minskade marginaleffekter.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att reseavdrag

skall få räknas på den tid det tar att köra barn

till och från dagis.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har under höstens budgetbehandling

genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster

under år 2000 och har i anslutning härtill bifallit

de förslag om förändringar på skatteområdet som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid

behandlades även de förslag på skatteområdet som

lagts fram av Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna i deras respektive budgetalternativ.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom

regeringens budgetförslag och har därför inte

redovisat några egna förslag, proposition

1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m., betänkande 1999/2000:FiU1 Utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna, m.m. och yttrande

1999/2000:SkU1y Skattefrågorna i

budgetpropositionen.

I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna

motionsyrkanden angående inkomstbeskattningen som

återstår efter höstens budgetbehandling.

Inkomstbeskattningen

Motionerna

I flera motioner från Moderata samlingspartiet

framställs yrkanden om sänkta skatter och minskade

marginaleffekter.

I motion A805 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anförs att kombinationen av världens högsta skatter,

behovsprövade bidrag och inkomstrelaterade taxor

leder till marginaleffekter på upp till 80 % redan i

låga inkomstskikt och att marginaleffekterna

uppkommer oberoende av om det är en arbetslös som

börjar arbeta eller en deltidsarbetare som går upp

till heltid. Enligt motionärerna drabbar detta

särskilt kvinnor, och de begär ett tillkännagivande

om att skatterna måste sänkas och marginaleffekterna

minskas.

I motionerna Sk601 av Ola Karlsson (m) och Sk638 av

Stefan Hagfeldt (m) anförs att bidragsberoendet kan

och skall brytas genom lägre skatter och fler nya

jobb och att förutsättningarna för nya jobb kan

skapas genom bättre företagsklimat och lägre

skatter. Genom lägre beskattning av tjänstejobb blir

det enligt motionären också möjligt att själv betala

olika tjänster, och därmed kan efterfrågan på

skattebetalda tjänster minska.

I motion Sk661 av Jan Backman (m) anförs att den

höga skattenivån i Sverige leder till kringgåenden

och gör det nödvändigt att öppna allehanda

krypvägar. Detta luckrar i sin tur upp skattemoralen

och driver fram nya kompenserande skattehöjningar.

Den enda möjligheten att komma till rätta med

problemet är enligt motionären att sänka den totala

skattenivån.

I motion Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) anförs att turismen är viktig för

Sverige och livsviktig för många små kommuner i

Gävleborgs län och att den låga sysselsättningen i

länet kommer att bli bestående och utflyttningen

fortsätta om inte skatterna sänks på arbete och

företagande (yrkande 1). Motionärerna anför vidare

att även andra skatter missgynnar turistnäringen.

Ett bageri betalar ingen energiskatt, medan ett

hotell som bakar sina egna bullar får betala normal

elskatt. Fastighetsskatten på hotell- och

restauranger är 1 % mot 0,5 % för industrilokaler,

och campingplatser och stugbyar betalar 1,5 % i

fastighetsskatt (yrkande 4).

I motion Sk666 av Margit Gennser (m) anförs att den

särskilda löneskatten på vissa pensionskostnader och

avkastningsskatten på pensionsmedel utgör en

avvikelse från principen om att medel som avsatts

för pensionsändamål skall beskattas först när de

betalas ut. Dessa skatter passar inte in i ett

logiskt och konsekvent uppbyggt skattesystem och bör

därför enligt motionären fasas ut.

I motion A713 yrkande 2 av Margit Gennser (m)

anförs att den äldre arbetskraften kunde tas till

vara bättre om man ökade dess konkurrenskraft genom

att skattebefria deras inkomster upp till en

årsinkomst på förslagsvis 40 000 kr.

Kristdemokraterna framställer yrkanden om sänkt

skatt på arbete via skatteväxling.

I motion Sk325 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl. (kd)

anförs att det är viktigt för näringslivets

konkurrenskraft och sysselsättningen att frågan om

sänkt skatt på arbete och höjd skatt på energi,

miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser drivs

på Europanivå.

I motion U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) anförs att

Sverige inom EU bör vara pådrivande i arbetet med

att genomföra en växling från skatt på arbete till

miljöstyrande skatter och avgifter samt ställa höga

krav då minimidirektiv på miljöområdet antas

(yrkande 4). Vidare bör skatten på arbete sänkas

generellt för att möjliggöra en utvecklad

tjänstesektor (yrkande 14).

I Centerpartiets motion MJ718 yrkande 17 av Lennart

Daléus m.fl. (c) anförs att den självklara strategin

i en tid med hög arbetslöshet och uppenbara

miljöproblem är att sänka skatten på arbete och öka

skatten på miljöförstöring och användning av ändliga

naturresurser. På så vis kan enligt motionärerna

fler människor få jobb samtidigt som en effektivare

resursanvändning och kretsloppsanpassad produktion

stimuleras. En riktig grön skatteväxling bör enligt

motionärerna innebära en växling mellan höjda

miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter.

Även i motioner från Folkpartiet liberalerna tas

frågor om sänkta skatter och minskade

marginaleffekter upp.

I motion Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs

att det finns ett stort antal hushåll med mycket små

marginaler som drabbas av kraftiga marginaleffekter

när de försöker förändra sin situation.

Marginaleffekterna uppkommer genom beskattningen och

inkomstberoende bidrag. Sänkta inkomstskatter och

sänkta marginalskatter skulle ge fler möjlighet att

bestämma över sin egen ekonomi (yrkande 1). En

sänkning av skatten på vanliga inkomster, höjt

generellt barnstöd och minskade inkomstprövade

bostadsbidrag skulle ge barnfamiljer med låga eller

medelhöga inkomster mer kvar av en inkomstökning

(yrkande 6).

I motion Sf305 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) anförs att alla höjningar i det generella

barnstödet från dagens nivå bör ske i form av

skattesänkningar. I de fall då familjen inte betalar

någon skatt får det ersättas med kontantbidrag via

skattekontot.

I motion MJ255 yrkande 13 av Harald Nordlund och

Lennart Kollmats (fp) anförs att det är positivt med

en fortsatt skatteväxling. 75 % av skatteinkomsterna

kommer i dag från arbetsinkomster och 6 % från

miljö- och energiområdet. Det är enligt motionärerna

en fördelning som successivt måste förändras. Härvid

är det viktigt att beakta att industrins

internationella konkurrenskraft bibehålls och att

miljöskatterna inte driver företag att lägga

verksamheten i andra länder.

I motion Sk704 av Martin Nilsson (s) anförs att

Sverige inom EU bör verka mot skattekonkurrens på

framför allt de områden där skattebaserna är som

mest rörliga. Att på uppdrag av folket kunna

bestämma skatte- och välfärdsnivåer och inte vara

utlämnad till valutaspekulanter och kapitalägare är

att återvinna demokratiskt inflytande. Riksdagen bör

hos regeringen begära en plan med inriktning på att

bevara skatterna på en sådan nivå att höga väl-

färdsåtaganden och tydliga miljömål garanteras.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är skatternas främsta syfte

att finansiera välfärden, och det är ytterst

samhällets välfärdsambitioner som bestämmer nivåerna

på skatteuttaget. Ett samhälle med bra vård, skola

och omsorg för alla, trygga försäkringar mot

inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet, en bra

utbildning för alla kräver att tillräckliga skatter

tas ut för finansieringen. Det är viktigt att

Sverige deltar i det internationella samarbete som

syftar till att motverka skattekonkurrens mellan

länderna.

Utskottet kan konstatera att regeringen konsekvent

har prioriterat vård, skola och omsorg.

Ersättningsnivån i arbetslöshets-, sjuk- och

föräldraförsäkringen har höjts till 80 %,

pensionerna har höjts, speciella åtgärder har

vidtagits för de sämst ställda pensionärerna,

barnbidragen har höjts och fortsätter att höjas

enligt framlagda förslag.

Under krisbekämpningen har även låg- och

medelinkomsttagarna fått bidra till saneringen och

det finns därför skäl att när utrymmet medger söka

återställa beskattningen till avsedd nivå. Riksdagen

har därför under höstens budgetbehandling beslutat

om det första steget i en reform som syftar till att

kompensera löntagarna för den allmänna

pensionsavgiften. Beslutet innebär att löntagarna

redan under innevarande år kompenseras för 25 % av

den allmänna pensionsavgiften. Den särskilda

skattereduktionen om 1 320 kr som är riktad

speciellt till låginkomsttagare bibehålls också. I

vilken takt denna reform kan drivas vidare måste

bedömas löpande utifrån utrymme som de offentliga

finanserna och det konjunkturpolitiska läget ger och

kräver dessutom att en avvägning hela tiden sker mot

de behov som finns att säkerställa en

tillfredsställande kvalitet i de offentliga

åtagandena, särskilt för vården, skolan och

omsorgen.

Den skattesänkning som riksdagen fattat beslut om

innebär att marginalskatterna sänks för låg- och

medelinkomsttagarna. Som motionärerna framhåller

bidrar emellertid också olika stödformer till den

sammantagna marginaleffekt som kan drabba dessa

grupper. Regeringen har - enligt vad utskottet

erfarit - för avsikt att tillsätta en särskild

utredare som skall analysera barnbidrag,

underhållsstöd och bostadsbidrag till barnfamiljer

och förutsättningslöst pröva möjligheterna och

förutsättningarna för att inom ramen för den

generella välfärdspolitiken förändra och modernisera

stödsystemen. Systemen skall på ett effektivt sätt

bidra till att skapa goda ekonomiska förutsättningar

för barnfamiljerna och förstärka föräldrarnas

förankring på arbetsmarknaden. En av de centrala

uppgifterna för översynen kommer att vara att

analysera träffsäkerhet och marginaleffekter och den

effekt systemen har på arbetskraftsutbudet och

särskild vikt skall läggas vid att analysera ensam-

föräldrarnas ekonomiska situation.

När det gäller kraven på skatteväxling har

utskottet under höstens budgetbehandling tillstyrkt

regeringens förslag om en höjning av energi- och

miljöskatterna i syfte att finansiera en satsning på

individuell kompetenshöjning i arbetslivet.

Härigenom skapas en möjlighet att förbättra

förutsättningarna för tillväxt i Sverige och få en

ökad internationell konkurrenskraft. Utskottet

återkommer till stimulansen för den individuella

kompetensutvecklingen under en följande rubrik.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna

bakgrunden inte något skäl för utskottet att

tillstyrka en ändring av den nuvarande

skattepolitiska inriktningen.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Tjänstesektorn

Bakgrund

Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn

har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande

Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i

Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter,

tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17).

Motionerna

I motion Sk602 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud

Ekendahl (m) anförs att hemtjänsten är en av de

snabbast växande branscherna i Danmark. Svarta

arbetstillfällen blir vita, och kostnaderna för

arbetslöshetsförsäkringen sjunker. Den typ av

hemtjänst som efterfrågas i första hand är service

som fönsterputs, städning etc. Det skulle underlätta

för de äldre i Sverige att klara det egna boendet

och höja deras livskvalitet om de fick samma

möjlighet (yrkande 1). Motionärerna föreslår att

Skåne får bli ett försökslän vad gäller

skattesubventionerad hemtjänst åt äldre (yrkande 2).

I motion Sk603 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

hemställs att riksdagen beslutar om en

skattereduktion för hemnära tjänster så att kvinnor

och män kan få hjälp med arbete i hemmen till en

betydligt lägre kostnad än i dag.

I motion Sk639 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Karlsson (m) anförs att det är nödvändigt att

eliminera skattekilarna om den privata

tjänstesektorn skall kunna växa (yrkande 1). Företag

som har som affärsidé att erbjuda arbetsgivarna en

möjlighet att ge de anställda en förmån av fri

barnpassning och andra hushållstjänster hindras i

dag av reglerna om förmånsbeskattning och det bästa

vore om ett schablonbelopp på t.ex. 100 kr/timme

fastställdes (yrkande 2).

I motion N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att

den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorn

är ett allvarligt problem med ett skattebortfall på

uppemot 40 miljarder kronor. Seriösa företagare

tvingas fuska för att överleva och det finns enligt

motionärerna en risk att dagens situation leder till

en kraftigt urholkad skattemoral (yrkande 21).

Motionärerna föreslår en skattereduktion på 50 % för

hushållstjänster och att förmånsvärdet för

hemservice åt anställda sänks till 120 kr/timme för

att underlätta för denna typ av verksamhet (yrkande

22).

I motion T244 yrkande 1 av Dan Ericsson och Yvonne

Andersson (kd) anförs att en väg att göra

Östergötland till ett mer företagsvänligt län är att

starta en försöksverksamhet med lägre tjänsteskatt.

Med ett geografiskt avdelat område bör det vara

lättare att se om det blir tydliga tillväxteffekter.

I motion U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) anförs att

Europasamarbetet måste inriktas på sänkta skatter på

arbete i syfte att främja sysselsättningen, särskilt

för att främja den privata tjänstesektorns stora

utvecklingsmöjligheter (yrkande 12) och att skatten

på hushållsnära tjänster måste sänkas. Det kan

enligt motionärerna ske genom sänkt moms eller

sänkta arbetsgivaravgifter i vissa branscher,

exempelvis restaurang och catering, bilverkstäder,

frisör, reparation av hushållsartiklar etc. Även om

dessa åtgärder är dyra på kort sikt ger de vinst på

längre sikt om den totala sysselsättningen i

ekonomin ökar (yrkande 13).

I motion Sk760 av Viviann Gerdin (c) anförs att ett

försök med sänkta skatter på hushållstjänster måste

genomföras inom ett begränsat område så att en

utvärdering kan ske. Motionären föreslår att ett

sådant försök genomförs i Värmland.

I motion Sk762 yrkande 1 av Karin Pilsäter och Lena

Ek (fp, c) anförs att det ur jämställdhetssynpunkt

är angeläget att införa en skattereduktion på 50 %

för hushållsnära tjänster. Om fler kvinnor och

jämställda män skall kunna konkurrera om ledande

positioner i samhället måste det enligt motionärerna

bli möjligt att hederligt och öppet kunna köpa vissa

tjänster.

I motion A230 yrkande 17 av Elver Jonsson m.fl.

(fp) anförs att tjänstesektorn är stor och växer

snabbt och att det i storstädernas utsatta förorter

och bland invandrare finns nya kulturimpulser,

kunnande och annan tradition som kan bli en motor i

en dynamisk tjänstesektor. En politik för sänkt

skatt på arbete och minskade skattekilar är därför

enligt motionären en näringspolitik för förorten.

Utskottets ställningstagande

Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet

liberalerna föreslog under höstens budgetbehandling

att en permanent skattereduktion för rotarbeten och

hushållstjänster skulle införas. Skattereduktionen

skulle uppgå till 50 % av kostnaden inklusive moms

för arbete som utförs i hemmet eller på den egna

tomten och vara begränsad till 25 000 kr per hushåll

och år. Även Centerpartiet föreslog en

skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden för

hushållsnära tjänster som utförs i hemmet.

Skattereduktion skulle medges med högst 20 000 kr

per hushåll och år och avse tjänster som utförs i

hemmet som tvätt, städning, omsorg och

trädgårdsskötsel.

Utskottet avstyrkte dessa förslag och anförde att

en särskild stimulans för tjänstesektorn skulle

innebära ett avsteg från de principer om en

likformig och neutral beskattning som ligger till

grund för skattereformen och som enligt utskottets

mening bör gälla. Utskottet anförde vidare att det

framstår som kostsamt att genom stimulanser försöka

skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med

hushållens egen tjänsteproduktion och att det finns

en risk att effekterna på sysselsättningen blir

mycket små eller inga alls samtidigt som kostnaderna

blir stora. Även med denna inställning i sak

konstaterade utskottet att det inte fanns något som

hindrade att förslag med denna inriktning diskuteras

i skattesamtalen.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga

och avstyrker därför de nu aktuella yrkandena.

Kompetenskonton

Motionerna

I motion Sk692 yrkande 36 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anför motionärerna att en kontinuerlig kunskaps- och

kompetensutveckling under en individs samlade tid i

aktivt arbetsliv kräver nya, individuella

finansieringsmöjligheter, och de förordar

individuella kompetens- eller utbildningskonton till

vilka den enskilde och arbetsgivaren kan avsätta

resurser för återkommande kunskapsförsörjning och

från vilka uttag får ske när helst det passar

arbetstagaren och arbetsgivaren.

I motion Sk717 av Ola Karlsson och Per-Samuel

Nisser (m) anförs att ett system med individuella

kompetenskonton kan vara ett sätt att underlätta

vidareutbildning men att mycket talar för att

utbildningskostnader bör ses som en kostnad för

framtida löneinkomster. Motionären föreslår att

möjligheten att införa en avdragsrätt för egna

utbildningskostnader utreds med inriktning på att

den skall gälla kurslitteratur, kursavgifter, m.m.

I motion N387 yrkande 14 av Eskil Erlandsson m.fl.

(c) anförs att individuella kompetenskonton med ett

delat ansvar för arbetstagare, arbetsgivare och

samhälle bör införas. Den enskilde avsätter en del

av sin lön, arbetsgivaren tillskjuter en del och

staten bidrar genom att göra avsättningarna skatte-

mässigt gynnade. Staten kan vidare ikläda sig en

utjämnande funktion för den som är arbetslös eller

har låg lön.

Utskottets ställningstagande

Under höstens budgetbehandling har ett yrkande från

Kristdemokraterna om införande av ett

utbildningskonto redan år 2000 avslagits.

Riksdagen har våren 1999 beslutat avsätta 2,4

miljarder kronor under perioden 2000-2002 för en

stimulans av kompetensutveckling i arbetslivet.

Satsningen görs med utgångspunkt från det förslag

som Arbetsgruppen för kompetensutveckling i

arbetslivet överlämnade till arbetsmarknadsministern

i september 1998. Avsikten är att finansieringen

delvis skall ske inom ramen för Nya mål 3 inom EG:s

socialfond. En särskild utredare har i betänkandet

Nya mål 3 för utvecklingen av de mänskliga

resurserna i arbetslivet (SOU 1999:107) lagt fram

förslag om den närmare utformningen av stimulansen.

Förslaget bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Programmet kräver EG-

kommissionens godkännande.

Riksdagen har vidare under hösten 1999 fattat

beslut om en skatteväxling som finansierar en

avsättning på 3 miljarder kronor för reducerad skatt

vid kompetensutveckling i arbetslivet under perioden

2000-2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig

individuell kompetensutveckling i arbetslivet,

vilket kan öka individens möjligheter att välja och

byta arbete, och därmed öka tryggheten i

arbetslivet.

Regeringen har den 20 december 1999 beslutat ge en

utredare i uppdrag att föreslå hur de avsatta

budgetmedlen för individuell kompetensutveckling

effektivast skall disponeras (dir. 1999:106).

Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den

15 januari 2001.

Enligt utskottets mening har riksdagen redan

beslutat avsätta medel för en stimulans för

individuell kompetensutveckling i arbetslivet, och

det pågår nu ett arbete som syftar till att

klarlägga hur stimulansen bör vara utformad.

Utskottet anser att resultatet av det pågående

beredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker därför

motionerna.

Reseavdrag

Bakgrund

Riksdagen har höjt det avdragsgilla beloppet för

kostnad för resor med egen bil mellan bostad och

arbetsplats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr

fr.o.m. inkomståret 1998. Samtidigt höjdes gränsen

för avdragsgilla kostnader för resor mellan bostaden

och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000 kr per år

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).

Avdrag medges endast för resa mellan bostad och

arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när

barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan

ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motionerna

I motion Sk634 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och

Anders G Högmark (m) hemställs att riksdagen hos

regeringen begär förslag om en höjning av avdraget

för arbetsresor utan att gränsen för reseavdrag

samtidigt höjs.

I motion N277 yrkande 4 av Harald Bergström m.fl.

(kd) anförs att den egna bilen på landsbygden är

oumbärlig för resor till och från arbetet. Enligt

motionärerna måste landsbygdsbefolkningen

kompenseras för de allt högre drivmedelspriserna,

och de begär ett tillkännagivande om att det är

viktigt att gränsen för reseavdraget återställs till

6 000 kr.

Även i motion N214 yrkande 28 av Lennart Daléus

m.fl. (c) anförs att bilen är viktig för de boende

ute på landsbygden och att reseavdraget därför måste

höjas. Motionärerna föreslår att regeringen får i

uppdrag att utreda ett nytt differentierat

glesbygdsavdrag som beror på avstånd och tillgång

till basservice.

I motion A807 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om att den tid det

tar att köra barn till och från dagis på väg till

jobbet skall få räknas in när rätten till avdrag för

resor med egen bil bestäms.

Också i motion Sk762 yrkande 3 av Karin Pilsäter

och Lena Ek (fp, c) framhålls att småbarnsföräldrars

hämtning och lämning av barn på dagis är en del av

resan till jobbet, och motionärerna föreslår att

reglerna ändras.

I motion Sk637 yrkande 1 av Ingegerd Saarinen m.fl.

(mp) anförs att någon form av bidrag eller avdrag

kan behövas för att det skall vara möjligt att bo i

glesbygd med höga miljöskatter på drivmedel.

Förmånen kan utformas så att barn beaktas och den

kan göras beroende av avståndet till tätort. Det är

enligt motionärerna hög tid att regeringen utreder

frågan om en kompensation till glesbygdsboende så

att de får bättre möjligheter att bo kvar och verka

i glesbygd.

I motion Sk687 av Hans Stenberg m.fl. (s) anförs

att de negativa effekterna av biltrafiken är

betydligt större i storstadsområden än i glesbygd

och att vägstandarden dessutom är betydligt sämre i

glesbygd. Trots detta beskattas bilisterna i

glesbygd i praktiken hårdare än bilister i städerna.

Enligt motionärerna bör boende i glesbygd

kompenseras för sina höga resekostnader genom ökade

reseavdrag eller genom en särskild skattereduktion

för boende i glesbygd.

Utskottets ställningstagande

Under höstens budgetbehandling har riksdagen

avslagit yrkanden från Moderaterna om en höjning av

avdraget för resor till och från arbetet till 16 kr

per mil, en sänkning av det icke avdragsgilla

beloppet för arbetsresor till 6 000 kr och om att

tidsåtgången för att lämna barn på dagis skall få

räknas. Även ett yrkande från Kristdemokraterna om

en sänkning av det icke avdragsgilla beloppet till 6

000 kr har avslagits.

När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan

om en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för

resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan

1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav

då anledning till en uppjustering av avdraget.

Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år

bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till

statsfinanserna och för att ge åtgärden en

tillfredsställande fördelningsprofil höjdes

samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för

resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000

kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en

inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd

mellan bostaden och arbetsplatsen.

Som framgår har avsikten varit att fastställa

avdragsbeloppet för resor med en viss marginal för

att på det sättet undvika årliga justeringar. När

det gäller avdragsgränsen för resor har denna utöver

sin fördelningspolitiska innebörd också en praktisk

betydelse genom att den bidrar till att förenkla

taxeringsarbetet. Utskottet ser mot denna bakgrund

inte någon anledning att nu överväga någon justering

av de aktuella beloppen.

När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna

in den extra tiden för att lämna barn på dagis finns

det enligt utskottets mening skäl att hålla gräns-

dragningen kring dagens avdragsrätt för resor till

och från arbetet så enkel och lättillämpad som

möjligt. Att låta skattemyndigheterna beakta resan

för inlämning och hämtning av barn på dagis när

tidsvinsten beräknas skulle komplicera de

bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill

kommer att fördelningspolitiska invändningar kan

riktas mot åtgärder som innebär att endast vissa

barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av

sina levnadskostnader. Om syftet är att förbättra

barnfamiljernas ekonomiska situation bör andra

lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika

stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella

motionsyrkandena.

Arbetsrum i bostaden

Bakgrund

Praxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag

för anställds kostnad för arbetsrum i den egna

bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även

kan används som bostadsrum.

Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete

i hemmet om arbete i bostaden utförts minst 800

timmar under beskattningsåret. Om arbetet utförts i

bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000

kr, annars till 4 000 kr.

Motionerna

I motion Sk606 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

anförs att alltfler utför distansarbete i hemmet och

att möjligheten att få skatteavdrag för arbetsrum i

bostaden behöver utvidgas.

I motion Sk607 av Inger Strömbom (kd) anförs att

den begränsade möjligheten till avdrag för arbetsrum

i bostaden måste ses över och hänsyn därvid tas till

den framtida arbetsmarknaden med ökande

distansarbete i hemmet.

Utskottets ställningstagande

Distansutredningen har haft i uppdrag att belysa

förekomsten av olika former av distansarbete och

föreslå de ändringar som behövs för att

distansarbete skall underlättas och uppmuntras. I

sitt slutbetänkande SOU 1998:115 har utredningen

bl.a. föreslagit ett schablonavdrag för arbetsrum i

bostaden. Arbetstagare skall enligt förslaget medges

avdrag för bostadskostnad, även om någon del av

bostaden inte särskilt inrättats för verksamheten,

om arbete i tjänsten utförts i bostaden minst 800

timmar under beskattningsåret och det med hänsyn

till arbetet eller anställningens art har varit

motiverat att utföra arbetet i bostaden.

Distansutredningens slutbetänkande har

remissbehandlats och är nu föremål för överväganden

inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör regeringens

överväganden med anledning av Distansutredningens

förslag avvaktas. Utskottet avstyrker de nu aktuella

yrkandena.

Fackföreningsavgift

Bakgrund

Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges

inte enligt gällande regler. När det gäller

arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till

arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller

någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser

utgifter för föreningsangelägenheter eller

serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag

för den del av avgiften som avser medel för

konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter

anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i

enlighet med grundläggande principer för

företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den

skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och

arbetsgivare anses upprätthållen genom att utbetalda

konfliktersättningar är skattepliktiga för

arbetsgivare men inte för fackföreningsmedlemmar.

Motionen

I motion Sk702 av Rinaldo Karlsson och Ingemar

Josefsson (s) anförs att arbetsgivarna i dag har

möjlighet att göra avdrag för avgifterna till de

centrala organisationer som företräder dem och att

någon motsvarande möjlighet inte finns för

arbetstagarna. Detta är enligt motionären

oacceptabelt och motionären föreslår att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att det

finns ett behov att skapa jämställda förhållanden på

arbetsmarknaden genom att ge löntagarna en

avdragsrätt för fackföreningsavgift.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om avdragsrätt för fackföreningsavgifter

och avgifter till arbetsgivarorganisationer (dir.

1998:81) har fått regeringens uppdrag att kartlägga

och utvärdera tillämpningen av nuvarande

bestämmelser och skall därvid särskilt uppmärksamma

frågan om arbetsgivare och arbetstagare behandlas

lika från skattesynpunkt. Bakgrunden är att det har

hävdats att beskattningen av avgifterna till

arbetsmarknadens organisationer inte är likformig

eftersom arbetsgivarorganisationerna kan uppnå

avdragsrätt för en del av sina tjänster till

medlemmarna genom att erbjuda dem via särskilda

servicebolag. Utredningen beräknas avsluta sitt

arbete senast vid juni månads utgång 2000.

Som framgår har regeringen redan uppmärksammat det

problem som motionärerna tar upp och tillsatt en

utredning som skall kartlägga förhållandena på

området. Enligt utskottets mening bör resultatet av

denna kartläggning nu avvaktas. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Förmån av fritidshus

Motionen

I motion Sk698 av Rune Berglund (s) anförs att

förmånsbeskattning av fri eller billig användning av

fritidshus kan leda till att en anställd i vissa

fall kan få betala mer för det subventionerade

fritidshus som arbetsgivaren erbjuder, än om han hyr

på den öppna marknaden. I många fall har det också

enligt motionären visat sig att marknadspriserna

varit lägre än de katalogpriser som legat till grund

för beskattningen. Motionären föreslår att för-

månsbeskattningen i stället beräknas på ett genom-

snitt av uthyrningspriserna över året.

Utskottets ställningstagande

Fri eller subventionerad semesterbostad som utgått

för tjänsten är en skattepliktig förmån och

värderingen grundar sig i princip på hyreskostnaden

för likvärdiga bostäder på orten under aktuell

tidsperiod. Vad motionären anfört utgör enligt

utskottets mening inte något skäl att överväga en

ändring av dessa principer. Utskottet avstyrker

därför motionsyrkandet.

Ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning

Bakgrund

Möjligheten att få avdrag för ökade levnadskostnader

vid tillfälligt arbete var fram t.o.m. 1998 års

taxering begränsad till två år. Avdrag kunde medges

under längre tid än två år, om "anställningens

natur" eller "andra särskilda skäl" talade för det.

I syfte att underlätta rörligheten på

arbetsmarknaden och samtidigt göra reglerna enklare

och mer förutsebara har riksdagen slopat

tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader

vid tillfälligt arbete fr.o.m. 1999 års taxering.

Avdrag skall medges så länge det tillfälliga arbetet

pågår och förutsättningarna i övrigt för avdrag är

uppfyllda. (prop. 1998/99:83, bet. 1998/99:SkU17).

En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar

till ny bostadsort och behåller bostaden på den

tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade

levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads-

och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning

medges gifta och sammanboende par avdrag under

längst tre år och ensamstående skattskyldiga under

längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om

det finns särskilda skäl.

Motionerna

I motion Sk748 av Per Rosengren m.fl. (v) anförs att

när tvåårsgränsen för avdrag för ökade

levnadskostnader vid tillfälligt arbete numera

slopats bör det också övervägas vilka förändringar

som kan göras i rätten till avdrag för ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning med anledning

av permanent arbete. En utvidgad avdragsrätt vid

dubbel bosättning med anledning av permanent arbete

är enligt motionärerna betydelsefull för människor i

glesbygdsområden, där den enda möjligheten är att ta

arbete utanför hemorten. Motionärerna hemställer att

riksdagen hos regeringen begär en utredning av

konsekvenserna av en utvidgad avdragsrätt vid dubbel

bosättning med anledning av permanent arbete.

Utskottets ställningstagande

Den fråga som motionärerna tar upp har numera

behandlats utförligt av Utredningen om avdrag för

ökade levnadskostnader i betänkandet Förmåner och

ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen

konstaterar - i likhet med motionärerna - att

beslutet att slopa tvåårsgränsen för avdrag för

ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete väcker

frågan om en motsvarande åtgärd när det gäller

avdraget för ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning. Efter en genomgång av motiven för de

båda avdragen finner utredningen att det finns

avgörande skillnader mellan avdragen och att dessa

kan sammanfattas med att avdraget vid tillfälligt

arbete har sin grund i den skattskyldiges

anställningsförhållanden under det att avdraget vid

dubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges

bostads- och familjeförhållanden. När det gäller

avdraget vid tillfälligt arbete gör knytningen till

arbetsförhållandena att det finns en naturlig

slutpunkt för avdragsrätten även sedan tvåårsgränsen

slopats. Avdragsrätten kvarstår bara så länge

arbetet är kortvarigt. Någon motsvarande spärr finns

emellertid inte när det gäller avdraget vid dubbel

bosättning, och utredningen anser att en dubbel

bosättning som pågår under längre tid snarast är att

betrakta som en följd av ett inom familjen mer eller

mindre frivilligt träffat val. Det är utredningens

bestämda uppfattning att ett sådant val av skilda

bosättningsorter inom familjen inte skall stödjas

med skattelättnader, och utredningen förordar därför

att tidsbegränsningen av avdraget vid dubbel

bosättning skall finnas kvar. Utredningen föreslår

endast att möjligheten till en förlängning av

avdragsperioden slopas av förenklingsskäl.

Även om utskottet kan instämma i utredningens

principiella resonemang anser utskottet, i likhet

med motionärerna, att en utvidgning av avdragsrätten

för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna

ge positiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden

skulle öka och möjligheterna att bo och arbeta i

glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets mening

finns det skäl att genomföra en kompletterande

utredning som belyser dessa effekter. Även den

statsfinansiella kostnaden för en sådan reform bör

belysas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Tjänstebil

Bakgrund

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och

enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån

av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den

byråkrati, med körjournaler och liknande, som nu

belastar småföretagen kan undvikas. Enligt

delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle

förslaget få svagt positiva statsfinansiella

effekter.

Motionerna

I motion Sk605 av Henrik Westman (m) anför

motionären att arbetet med körjournaler är

tidskrävande både för den som har tjänstebil och den

som skall sköta administrationen. Uppgifterna är

enligt motionären också mycket svåra att

kontrollera, vilket gör att det måste finnas stora

möjligheter att fuska. Motionären föreslår att bil-

och bensinförmån schablonbeskattas (yrkande 1) och

att beräkningen av antalet körda mil i tjänsten

schabloniseras (yrkande 2).

I motion Sk734 av Maria Larsson (kd) anförs att

körjournalerna utgör ett stort bekymmer för både

företagarna och skattemyndigheterna och att det vore

en självklar regelförenkling att avskaffa

körjournalerna och i stället höja

schablonbeskattningen.

I motion N273 yrkande 5 av Per Westerberg m.fl. (m,

kd, fp) anförs att den milberoende

förmånsbeskattningen av tjänstebilar tvingar de

anställda att föra körjournal och specificera

antalet körda mil i tjänsten för att inte tvingas

skatta för bensinförmånen som lön.

Tjänstebilsinnehavaren och företaget tvingas ägna

mycket tid åt att administrera denna redovisning.

Motionärerna föreslår att en översyn genomförs i

syfte att granska den tidsåtgång som på detta sätt

drabbar småföretagarna.

I motion T466 yrkande 2 av Per-Richard Molén m.fl.

(m, fp, kd) anför motionärerna att svenska åkare har

en konkurrensnackdel gentemot utländska och att

Småföretagsdelegationens förslag skulle hjälpa

åkeriföretagen då den t.ex. föreslår att

beskattningen av tjänstebilar bör schabloniseras, en

enklare registrering av företag samt en förenkling

av tullprocedurerna. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om betydelsen av att Småföretags-

delegationens förslag genomförs för att få till

stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.

I motion Sk712 av Per Rosengren och Marie Engström

(v) anförs att tvåsitsiga bilar som ständigt är

fullastade med material och inventarier knappast kan

betraktas som privatbilar och att förmån inte bör

påföras om företagaren dessutom äger en privat bil

av hög standard, även om firmabilen vid vissa

tillfällen används för resor mellan företaget och

bostaden. Regeringen bör enligt motionärerna få

återkomma med ett förslag som innebär att rena

servicebilar inte påförs förmånsvärde om företagaren

samtidigt har en annan bil för privat körning.

I motion Sk674 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,

kd, fp) anförs att bilförmånsbeskattningen utgår

ifrån att bilen körs privat i minst 1 700 mil per år

och att många företagare som har bilen som

arbetsredskap inte kommer upp i en så omfattande

privat körning. För att undgå den schabloniserade

förmånsbeskattningen tvingas de anskaffa en privat

bil. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att

bilar som är arbetsredskap i näringsverksamhet bör

undantas från förmånsbeskattning (yrkande 1) och om

att större hänsyn bör tas till förmånens faktiska

värde när det inte rör sig om ett arbetsredskap

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för

värdering av förmån av helt eller delvis fri bil. I

förhållande till tidigare regler har en uppdelning

skett i dels förmån av privat nyttjande av bil, dels

förmån av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är

knuten till bilens totala körsträcka med en

möjlighet för den skattskyldige att reducera

förmånen genom styrkt tjänstekörning.

Enligt utskottets mening har reglerna för

beskattning av bilförmån fått sin nuvarande

utformning som en följd av den kritik som riktades

mot de tidigare reglerna för att de innebar en

alltför kraftig stimulans av tjänstebilsinnehavarnas

privata körning. Utskottet är medvetet om att

önskemålet om en ur miljösynpunkt mer rimlig

utformning har fört med sig att reglerna blivit mer

komplicerade att tillämpa för dem som har förmån av

fritt drivmedel, men anser att reglerna trots allt

måste anses utgöra en rimlig kompromiss i

sammanhanget. Utskottet är inte berett att frångå

den grundläggande princip för beskattningen av

bilförmån som de nuvarande reglerna är ett uttryck

för.

När det gäller bilar som används som arbetsredskap

eller privat endast i ringa omfattning ger de

nuvarande reglerna enligt utskottets bedömning goda

möjligheter att uppnå ett rimligt utfall samtidigt

som reglerna genom en viss schablonisering hålls

enkla och förutsebara. Vad motionärerna anfört i

denna del föranleder enligt utskottets mening inte

någon annan bedömning.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Pensionssparande

Bakgrund

För löntagare i allmänhet är utrymmet för avdrag för

pensionsförsäkring begränsat till ett halvt

basbelopp och 5 % av inkomsten mellan 10 och 20

basbelopp. Andra regler gäller för löntagare som

saknar pensionsrätt och för näringsidkare.

Före 1995 uppgick löntagarnas avdragstak till ett

basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20

basbelopp. Beslutet att sänka taket till nuvarande

nivå utgjorde ett led i finansieringen av EU-

medlemskapet (prop. 1994/95:203, bet.

1994/95:SkU28).

Möjligheten att göra avdrag för premie för makes

pensionsförsäkring slopades 1973 som ett led i 1970

års särbeskattningsreform. Härigenom hindrades ett

utnyttjande av makars skilda marginalskattesatser.

Motionerna

I motion Sk608 av Anna Åkerhielm (m) begärs ett

tillkännagivande om att en avdragsrätt för

långsiktigt försäkringssparande som syftar till att

finansiera eget seniorboende bör införas.

I motion Sk667 av Margit Gennser och Catharina

Hagen (m) föreslås en avdragsrätt för makes/makas

premie för pensionsförsäkring och en höjning av den

sammanlagda avdragsrätten till minst ett basbelopp.

I motion Sk707 av Margareta Cederfelt (m) föreslås

att avdragsutrymmet för privat pensionssparande höjs

till två basbelopp fr.o.m. år 2001.

I motion Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om att avdragsutrymmet för

pensionssparande bör ökas till ett och ett halvt

basbelopp (yrkande 3) och att människor bör få

möjlighet att disponera ett år av sin allmänna

pension och egna pensionssparande för studier, start

av företag eller annat (yrkande 4).

I motion Sk327 yrkande 12 av Johan Pehrson och

Karin Pilsäter (fp) hemställs att avdragsrätten för

sparande i privata pensionsförsäkringar höjs till

1,5 basbelopp.

Utskottets ställningstagande

Under höstens budgetbehandling har riksdagen

avstyrkt yrkanden om höjning av avdraget för

sparande i privata pensionsförsäkringar som

framställts i budgetalternativen från Moderaterna,

Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna.

Utskottet anser att principen om särbeskattning av

makar bör upprätthållas även när det gäller

möjligheten att göra avdrag för eget

pensionssparande. Någon möjlighet att göra avdrag

för makes kostnad för pensionering bör därför inte

återinföras. De skatteregler som gäller för eget

pensionssparande lämnar ett utrymme för att skapa

ett efterlevandeskydd för make och barn genom

förmånstagarförordnanden. Intresset av att skapa ett

pensionsskydd för bl.a. make bör kunna tillgodoses

inom ramen för dessa regler.

När det gäller förslaget om avdrag för sparande för

seniorboende anser utskottet att hjälpen till de

grupper som behöver ekonomiskt stöd inte bör ges i

form av avdragsrätter vid beskattningen utan i

stället via de olika direkta stödformer som finns i

dag, t.ex. pensionärernas bostadsbidrag. Utskottet

är således inte berett att tillstyrka förslaget om

en särskild avdragsrätt för sparande för

seniorboende.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka

förslagen om en ytterligare höjning av avdraget för

eget pensionssparande.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Vinstandelsstiftelser

Bakgrund

Sedan den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut

på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en

vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet.

1996/97:FiU1). I propositionen framhölls att en av

grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer

av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt.

Vad beträffar utbetalning från en

vinstandelsstiftelse finns sedan den 1 januari 1993

en möjlighet till befrielse från socialavgifter (i

vissa fall särskild löneskatt). Villkoren är att de

bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit

avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår,

tillkomma en betydande del av de anställda och

lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa

villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas

till bl.a. delägare eller företagsledare i ett

fåmansbolag gäller i princip inte sådan

avgiftsfrihet.

Motionerna

I motion Sk325 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. (kd)

hemställs att den särskilda löneskatten slopas på de

bidrag som en arbetsgivare lämnar till en

vinstandelsstiftelse.

Utskottets ställningstagande

Under hösten budgetbehandling har riksdagen avstyrkt

yrkanden om slopad särskild löneskatt på

vinstandelar som framställts i Moderaternas, Krist-

demokraternas, Centerpartiets och Folkpartiet

liberalernas budgetalternativ.

Enligt utskottets mening är uttaget av särskild

löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser

en följd av principerna om likformig beskattning.

Utskottet har vid ett antal tillfällen avstyrkt

yrkanden om ett slopande av löneskatten på dessa

avsättningar. Det finns skäl att framhålla att en

särskild stimulans för vinstandelsstiftelserna har

införts genom att utbetalningarna under vissa

villkor är undantagna från socialavgift.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Personaloptioner

Bakgrund

En personaloption är en rättighet som ges ut enbart

till anställda inom ett företag eller en

företagsgrupp. Den innebär att den anställde under

vissa förutsättningar i framtiden har rätt att

förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris.

Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda

som får del av förmånen och är ofta bestämda i en

optionsplan.

Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad

med olika förfoganderättsinskränkningar - t.ex. att

den inte får överlåtas eller pantsättas - och att

den kan utnyttjas först efter en viss

kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen

är uppdelad i "etapper" med olika

kvalifikationstider. Optionens löptid är lång, ofta

tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om

anställningen upphör på grund av uppsägning,

avskedande eller dödsfall.

Förmånen av en personaloption beskattas som inkomst

av tjänst. Särskilda regler gäller vid in- och

utflyttning. Syftet med dessa är att beskattningen

endast skall träffa optionsrätt som är intjänad i

Sverige (prop. 1997/98:133, bet. 1997/98:SkU26).

Motionerna

I motionerna Sk692 yrkande 10 och T717 yrkande 10 av

Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att framgångsrika

företag i dag använder personaloptioner för att

knyta lättrörlig kompetens från jordens alla hörn

till sig och att denna möjlighet är särskilt viktig

i tider då den viktigaste tillgången i många företag

är medarbetarnas kunskaper. Enligt motionärerna bör

regeringen få i uppdrag att se över reglerna och

lägga fram ett förslag som innebär att skatten sänks

till en konkurrenskraftig nivå. Härvid bör

möjligheten att beskatta optioner som inkomst av

kapital övervägas.

I motion Sk326 yrkande 7 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) anförs att anställda i fåmansföretag omfattas av

de s.k. 3:12-reglerna och därför får högre skatt än

andra när de förvärvar aktier i bolaget genom ett

optionsprogram. Motionärerna hemställer att reglerna

ändras så att de anställda i fåmansföretag inte

diskrimineras på detta sätt.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte något

bärande skäl att medge den som får ut en del av sin

lön i form av optioner en lägre beskattning än

andra. Utskottet är därför inte berett att

tillstyrka en utredning med denna inriktning.

När det gäller anställda i fåmansföretag som

förvärvar aktier i företaget kan ett sådant förvärv

medföra att den anställde blir att betrakta som en

fåmansdelägare och att de regler som gäller för

beskattningen av utdelning och reavinst på sådana

aktier blir tillämpliga. Utgångspunkten för dessa

regler är att inkomsten bör delas upp på en del som

beskattas som arbetsinkomst och en del som beskattas

som kapitalinkomst, vilket kan leda till en

skatteskärpning jämfört med en ren

kapitalinkomstbeskattning. Enligt utskottets mening

är det rimligt att de särskilda regler som gäller

för den som arbetar i det företag som man äger också

måste gälla för anställda som träder in som delägare

i sitt företag. Utskottet kan därför inte tillstyrka

yrkandet om en ändring av reglerna.

I detta sammanhang kan anmärkas att regeringen har

tillsatt en utredare som skall se över de regler som

gäller för beskattning av utdelning från och

reavinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag

(dir. 1999:72).

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Ideellt skadestånd

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden med anledning

av att Kammarrätten i Göteborg i en dom i september

1999 funnit att en utgiven kompensation för

själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av

tjänst.

I motion Sk770 yrkande 1 av Ingrid Burman m.fl. (v)

hemställs att skadestånd som utbetalats på grund av

kränkning av sexuell eller annan art skall

likställas skattemässigt med ideella skadestånd.

I motion Sk324 yrkandena 28 och 29 av Lennart

Daléus m.fl. (c) anförs att det är stötande att

skadestånd på grund av sexuella trakasserier

beskattas som inkomst av tjänst. Motionärerna

hemställer att reglerna ses över i syfte att

likställa skadestånd på grund av sexuella

trakasserier med skattefri kränkningsersättning.

Också i motion Sk762 yrkande 4 av Karin Pilsäter

och Lena Ek (fp, c) hemställs om en sådan ändring i

jämställdhetslagen och skadeståndslagen att

skadestånd för sexuella trakasserier anses som

kränkningsersättning och därmed utgör skattefritt

ideellt skadestånd.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är ideella skadestånd som

saknar samband med skattepliktig verksamhet normalt

skattefria. Det är först när skadeståndet har sin

grund i ett anställningsförhållande som det anses

utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Enligt flera bestämmelser inom arbetsrättens område

skall en arbetsgivare betala skadestånd till en

arbetstagare, om arbetsgivaren har åsidosatt vissa

av sina lagliga skyldigheter. Skadeståndet kan avse

ersättning för ekonomisk skada och ersättning för

den kränkning som lagbrottet innebär. Båda dessa

slag av skadestånd till arbetstagaren är normalt

skattepliktig intäkt av tjänst för denne.

När det gäller sexuella trakasserier finns i

jämställdhetslagen (1991:433) en

skadeståndssanktionerad skyldighet för en

arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra

åtgärder vid ett påstående om att sådana

trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om

arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter skall

arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren

för den kränkning som underlåtenheten innebär.

Enligt utskottets mening finns det inte någon

anledning från beskattningssynpunkt att behandla

skadestånd som betalas ut på grund av sexuella

trakasserier på arbetsplatsen på annat sätt än andra

skadestånd. Nuvarande praxis i fråga om beskattning

av skadestånd som har sin grund i anställningsför-

hållanden fungerar också väl. Utskottet är inte

berett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på

detta område och avstyrker därför de aktuella

motionsyrkandena.

Valkampanjer, m.m.

Motionerna

I motion Sk768 av Caroline Hagström (kd) anförs att

personvalsinslaget är ett viktigt inslag i arbetet

för en ökad demokrati och att de kandidater som

nomineras måste få samma möjligheter även ekonomiskt

att bedriva en personvalskampanj. Enligt motionären

har riksdagsmännen möjlighet att bedriva sin kampanj

på betald arbetstid och får göra avdrag för

kostnader under det att övriga måste bedriva kampanj

på fritiden och utan möjlighet till avdrag för

kostnaderna. Motionären begär ett tillkännagivande

till regeringen med denna innebörd.

I motion Sk626 av Jan Backman (m) anför motionären

att det bör övervägas att ge riksdagsmännen en

möjlighet att göra avdrag med ett belopp som

motsvarar erhållen kostnadsersättning, och

motionären föreslår att regeringen får i uppdrag att

återkomma med ett förslag av denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om avdrag för kampanjkostnader

har denna behandlats av utskottet i betänkande

1998/99:SkU10. Utskottet hade förståelse för den

kritik som riktades mot reglerna och ställde sig

inte heller avvisande till närmare prövning av

dessa. Utskottet utgick ifrån att frågan skulle

kunna behandlas i anslutning till regeringens

överväganden med anledning av den översyn som Rådet

för utvärdering av 1998 års val då arbetade med.

Rådet för utvärdering av 1998 års val har under

hösten 1999 avgivit delbetänkandet Personval 1998

och redovisar i betänkandet den aktuella frågan och

olika problem som kan uppstå om reglerna ändras.

Rådet anser att frågan bör göras till föremål för en

särskild översyn. Personval 1998 är nu föremål för

överväganden inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör regeringens fortsatta

beredning av den aktuella frågan nu avvaktas, och

utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

När det gäller förslaget om en tydligare reglering

av riksdagsmännens avdragsrätt för kostnader är

utskottet inte berett att tillstyrka en sådan

förändring. Utskottet avstyrker även detta

motionsyrkande.

Bär, svamp och kottar

Bakgrund

Intäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar

och kottar som den skattskyldige själv plockar är

skattefri upp till 5 000 kr. Intäkten får inte ingå

i näringsverksamhet.

Motionerna

I motion Sk686 av Erling Wälivaara och Jan Erik

Ågren (kd) anförs att den skattefria gränsen för

hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar

behöver höjas. Enligt motionärerna har

skattemyndigheterna mycket svårt att kontrollera

dessa inkomster och många frestas därför att inte

uppge sina riktiga namn till uppköparna, vilket är

särskilt olyckligt när det gäller skolungdomar som

frestas till skattefusk i tidiga år. Motionärerna

föreslår att gränsen höjs till 10 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det anledning att

vara restriktiv när det gäller undantag från de

allmänna reglerna om beskattning av förvärvsinkomst.

Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga

en höjning av detta belopp och avstyrker därför

motionsyrkandet.

Bytesringar

Bakgrund

I England har s.k. LETS (Local Exchange and Trade

System) vuxit fram och utgör ett mellanting mellan

den traditionella marknaden och den informella

sektorn. Medlemmarna sätter ut annonser om sina

tjänster, och byten som sker meddelas ringens

bokförare.

Motionerna

I motion Sk710 av Kia Andreasson och Thomas Julin

(mp) anförs att bytesringar har sociala fördelar

eftersom de bidrar till att skapa ett socialt kitt i

ett samhälle som i dag i alltför hög grad präglas av

isolering och misstänksamhet mellan grannar i

stället för gemenskap. Det är enligt motionärerna

hög tid att skattelagstiftningen ses över så att den

inte motverkar utan gynnar en önskvärd socialt

hållbar samhällsutveckling, och de hemställer att

riksdagen hos regeringen begär ett förslag om en

skattebefrielse för bytesringar.

Utskottets ställningstagande

Byte av varor och tjänster i organiserad form skall

i princip beskattas, och undantag från dessa

principer skulle enligt utskottets mening ge upphov

till svåra gränsdragnings- och kontrollproblem.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt

liknande yrkanden och vidhåller sin ståndpunkt i

denna fråga och avstyrker således det aktuella

motionsyrkandet.

Gåvor

Motionerna

I motion Sk663 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

anför motionärerna att många andra länder medger

avdrag för gåvor till humanitära organisationer och

att en motsvarande möjlighet bör prövas i Sverige.

Avdragsrätten skulle kunna vara begränsad till ett

visst belopp per person, och mottagarna skulle kunna

utgöra organisationer som Stadsmissionen, Röda

korset, etc. Motionärerna hemställer att regeringen

får återkomma med ett förslag av denna innebörd.

Också i motion Sk708 av Margareta Cederfelt (m)

framställs ett yrkande med denna inriktning. Enligt

motionären skulle många med glädje ge ett betydligt

högre bidrag än vad som görs i dag om en möjlighet

till avdrag fanns.

Även i motion Sk749 av Elver Jonsson och Karl-Göran

Biörsmark (fp) föreslås att en avdragsrätt för gåvor

till ideellt och humanitärt arbete införs. Mottagare

skulle kunna vara svenska trossamfund och

organisationer som utövar olika former av

hjälpverksamhet eller annan ideell verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt

yrkanden med denna inriktning och har därvid

hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle

utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990

års skattereform och skulle leda till ett kraftigt

skattebortfall. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Biodling

Bakgrund

Vid 1991 års skattereform infördes särskilda

skatteregler för hobbyverksamhet. Inkomst av

hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst.

Avdrag får göras för utgifter som erlagts under

beskattningsåret eller under något av de fem år som

föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som

erlagts före beskattningsåret medges endast i den

mån utgiften överstiger eventuella inkomster under

det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk

går gränsen mellan hobby och näringsverksamhet

normalt vid 15 bikupor.

Motionerna

I motion Sk733 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (kd) anförs att glädjen med hobbybiodling

försvann när det blev nödvändigt att kunna styrka

att man inte gjort någon vinst, och det stora

flertalet slutade. En enkel lösning är enligt

motionärerna att återgå till regeln om att biodlare

med 15 kupor är befriade från antecknings- och

bokföringsskyldighet.

I motion Sk725 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl.

(mp) anförs att många slutade med biodling när

hobbybeskattningen infördes, eftersom det blev för

krångligt med bokföringen. Att återigen medge

skattebefrielse för 15 kupor skulle enligt

motionärerna vara ett bra sätt att stödja denna

nyttiga näring.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det anledning att

undvika att ha regler som gör det möjligt att

varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet utan

att den underkastas samma skatteregler som andra

liknande verksamheter. Skattefriheten för inkomst av

hobbyverksamhet avskaffades därför under 1991 års

skattereform och särskilda regler för beskattningen

av sådan verksamhet infördes.

När det gäller biodling innebär det anförda att

eventuella överskott av hobbybiodling kommer att

beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter

från år då någon inkomst inte deklarerats måste

kunna redovisa sina inkomster under ett sådant år.

De krav som ställs gäller en redovisning av de

inkomster som förekommit och ett underlag som

styrker utgifterna. Enligt utskottets bedömning bör

en sådan redovisning inte medföra alltför mycket

besvär.

Utskottet är inte berett att ompröva sitt

ställningstagande när det gäller beskattningen av

hobbyverksamhet och vidhåller att dessa skatteregler

även bör gälla för hobbybiodlare.

Sparavdrag för barn

Motionen

I motion Sk718 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) anför motionärerna att det är viktigt

att föräldrar tidigt lär sina barn att spara och att

det härvid är ett problem att barn måste betala

skatt på ränta som överstiger 100 kr, eftersom detta

minskar intresset. Motionärerna begär ett till-

kännagivande om att ett grundavdrag på 2 000 kr för

barns ränteinkomster bör införas.

Utskottets ställningstagande

Före skattereformen var det vanligt att föräldrar

förde över kapital till sina barn av skatteskäl.

Barnen hade en lägre skattesats och var dessutom

berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas

mot ränteinkomsten. Skattereformen syftade bl.a.

till att eliminera den här formen av vardaglig

skatteplanering genom att göra beskattningen mer

likformig. Kapitalinkomsterna sammanfördes i ett

inkomstslag och fick en proportionell skattesats och

möjligheten att få grundavdrag från inkomst av

kapital slopades. Ett då gällande särskilt

sparavdrag slopades också. Resultatet blev en så

långt möjligt likformig beskattning av

kapitalinkomster.

Enligt utskottets mening är det ett viktigt

resultat av skattereformen att ränteinkomster numera

har en likformig beskattning. Utskottet är inte

berett att ändra på detta förhållande och avstyrker

därför motionsyrkandena.

Dubbelbeskattningsavtal

Motionerna

I motion Sk703 av Carina Hägg (s) anförs att det vid

omförhandling av gällande dubbelbeskattningsavtal

med USA bör prövas om det finns möjlighet att få en

förändring i den diskriminering som svenska

medborgare som är bosatta i USA utsätts för vid

beskattningen av egendom som tas över från en

avliden make.

Utskottets ställningstagande

Bakgrunden till motionärens yrkande är en regel i

amerikansk arvskattelagstiftning som innebär att ett

uppskov med erläggandet av arvsskatt efter en

avliden make medges till dess att den efterlevande

maken avlider om denne efterlevande make är

amerikansk medborgare ("marital deduction"). Om den

efterlevande maken saknar amerikanskt medborgarskap

medges inte detta uppskov (den s.k. TAMRA-

lagstiftningen - Technical and Miscellaneous Revenue

Act).

I dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och USA

angående skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva

finns ett förbud mot att diskriminera den andra

statens medborgare vid arvsbeskattningen. En svensk

medborgare i USA skall således inte behöva bli

föremål för beskattning eller därmed sammanhängande

krav som är av annat slag eller mer tyngande än den

beskattning och därmed sammanhängande krav som en

amerikansk medborgare under samma förhållanden är

underkastad.

Av en redogörelse som dåvarande skatteminister

Thomas Östros lämnat våren 1997 i svar på fråga

1997/97:258 framgår att man från svensk sida hävdar

att lagstiftningen strider mot förbudet mot

diskriminering i arvskatteavtalet och att detta

framförts till den amerikanska regeringen. USA har

emellertid hela tiden hävdat att lagstiftningen inte

är diskriminerande. Även andra länder har uppvaktat

den amerikanska regeringen i denna fråga utan

resultat. Skatteministerns uppfattning var att det

finns anledning att vidhålla den svenska tolkningen

samtidigt som det måste konstateras att den ameri-

kanska regeringen och representanthuset konsekvent

och under ett decennium hållit fast vid sin

ursprungliga tolkning. Skatteministern tvingades

därför konstatera att ytterligare påstötningar inte

framstår som meningsfulla.

Utskottet har från Regeringskansliet inhämtat att

läget i denna fråga är oförändrat.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna

bakgrunden inte någon anledning att uppmärksamma

regeringen på frågan genom ett tillkännagivande av

den innebörd som motionären föreslår, och utskottet

avstyrker därför motionsyrkandet.

Ideella föreningars skattskyldighet

Bakgrund

Ideella föreningar är enligt 7 § 5 mom. SIL under

vissa villkor befriade från skattskyldighet för

bl.a. inkomst av förvärvsverksamhet som till

huvudsaklig del härrör från verksamhet som av hävd

utnyttjats som finansieringskälla för ideellt

arbete.

Frågan om ideella föreningars verksamhet omfattas

av skattebefrielsen har under senare tid prövats i

ett antal fall. Ett uppmärksammat fall gäller en

idrottsförenings skattskyldighet för inkomst av

rockkonsert. Föreningen skulle i samarbete med ett

kommersiellt bolag anordna en årlig rockkonsert med

viss arbetsfördelning mellan bolaget och föreningen.

Rättsnämnden lämnade ett negativt besked. Föreningen

överklagade och Regeringsrätten förklarade i dom i

september 1999 att anordnandet av rockkonsert skall

anses som en verksamhet som av hävd utnyttjas för

att finansiera ideellt arbete.

Motionerna

I motion Kr509 yrkande 13 delvis av Kent Olsson

m.fl. (m) anförs att skattemyndigheterna i vissa

fall hävdar att idrottslig verksamhet som bedrivs av

idrottsföreningar skall betraktas som

näringsverksamhet. Ståndpunkten är enligt

motionärerna orimlig och ett förtydligande i

lagtexten kan behövas för att undvika omfattande

problem.

I motion Sk651 av Tomas Eneroth m.fl. (s) anförs

att flera idrottsföreningar under senare tid har

upptaxerats då skattemyndigheten bedömt att

rockkonserten, basaren eller marknaden inte uppfyllt

de krav som ställs för att åtnjuta skattefrihet.

Tolkningen av bestämmelserna är inte heller enkel.

Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna

nödvändigt med en översyn av bestämmelserna i syfte

att stimulera ideellt föreningsengagemang och

underlätta kompletterande finansiering.

Utskottets ställningstagande

Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i

uppdrag att se över beskattningsreglerna för

stiftelser och ideella föreningar och har i

betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser

och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en

modernisering av systemet för skattebefrielse.

Tyngdpunkten ligger i en särskild lag om

skattebefrielse för stiftelser och ideella

föreningar. Lagen bygger till stor del på nuvarande

system men innehåller en del materiella

förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Regeringen har i februari 1999 tillsatt en

utredning med uppgift att se över de begrepp i

mervärdesskattelagen som reglerar frågor om

skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet.

Utredaren skall särskilt analysera hur mervär-

desskattelagens bestämmelser om undantag från

skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet

överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade

undantag från skatteplikt för organisationer utan

vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler

påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och

särskilt i förhållande till mindre och medelstora

företag (dir. 1999:10). Utredaren skall redovisa

resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2000.

Utskottet anser att den pågående beredningen och

utredningen bör avvaktas och avstyrker motionärernas

begäran om tillkännagivanden till regeringen i

frågan.

Idrottskonto

Motionen

I motion Kr509 yrkande 13 delvis av Kent Olsson

m.fl. (m) föreslår motionären att elitidrottsmän

skall få en möjlighet att fondera sina inkomster så

att dessa skattemässigt kan jämnas ut över tiden.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt

möjligt vara utformade på ett sådant sätt att

undantag för olika grupper kan undvikas, och

utskottet har också vid tidigare tillfällen avstyrkt

yrkanden om olika former av utjämningskonton med

hänvisning till skattereformens principer om en

likformig och enhetlig beskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet

såvitt nu är i fråga.

Arbetsgivaravgift på ideella föreningars

ersättning till ledare, m.m.

Bakgrund

För idrottsföreningar gäller särskilda regler vid

utbetalning av ersättning till idrottsutövare.

Understiger föreningens ersättning till en utövare

ett halvt prisbasbelopp per år utgår inte

arbetsgivaravgift/särskild löneskatt (3 kap. 2 §

lagen om allmän försäkring). Vidare kan, under vissa

förutsättningar, ett schablonavdrag på upp till

3 000 kr medges för kostnader för idrottsredskap

m.m. (RSV S 1999:37).

Motionerna

I motion Sk714 av Willy Söderdahl m.fl. (v) anförs

att idrottsföreningarna har ett skatteundantag som

inte gäller för andra ideella föreningar. Arbets-

givaravgifter tas inte ut på ersättningar till

utövare och ledare upp till ett halvt prisbasbelopp.

Begränsningen till idrottsföreningar gör att

KFUK/KFUM inte har samma möjlighet trots att

föreningen ordnar läger för ungdomar där mycket av

tiden kan användas för idrottsutövning. Regeringen

bör överväga att utvidga regelns tillämpning till

alla ideella föreningar i syfte att stärka den

ideella barn- och ungdomsverksamheten och

kulturlivet.

I motion Sk697 av Inger Davidson (kd) hemställs att

skatteförmåner som i dag gäller idrottslig

verksamhet skall omfatta hela den ideella sektorn.

I motion Sk743 av Margareta Andersson och Birgitta

Sellén (c) hemställer motionärerna att

skattereglerna ändras så att alla ideella kultur-

och ungdomsorganisationer jämställs med

idrottsrörelsen i skattehänseende.

Utskottets ställningstagande

Utredningen (S 1995:08) om socialförsäkringens

personkrets har bl.a. haft i uppdrag att göra en

teknisk översyn av reglerna för betalning av social-

avgifter och allmänna egenavgifter. I betänkandet

Socialavgiftslagen (SOU 1998:67) föreslås en ny

socialavgiftslag som bl.a. kommer att innehålla den

nuvarande bestämmelsen om ett fribelopp på ett halvt

basbelopp för idrottsföreningar. Betänkandet har

remissbehandlats och är nu föremål för överväganden

i Regeringskansliet.

Utskottet har erfarit att Svenska Kennelklubben hos

Regeringskansliet har begärt att begränsningen till

idrottsföreningar slopas så att även Kennelklubben

kan omfattas av fribeloppet.

Enligt utskottets mening har frågan om en

förändring av den aktuella regeln aktualiserats

under beredningen av de förslag som Utredningen om

socialförsäkringslagens personkrets lagt fram, och

utskottets anser att resultatet av denna beredning

nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkan-

dena.

Kostnadsersättning till ungdomsledare och

andra med kortvariga uppdrag

Motionen

I motion Sk604 av Per-Samuel Nisser och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) anförs att många

idrottsföreningar har en ansträngd ekonomi men att

de ändå försöker ersätta direkta utlägg som ledare

och andra har under sin ideella insats. I dag måste

föreningen betala skatt och sociala avgifter och

ledaren blir beskattad för ersättningen såsom för

inkomst. Ersättningar till ungdomsledare borde

enligt motionärerna vara skattefria upp till ett

visst belopp.

Utskottets ställningstagande

Den fråga som motionärerna tar upp har nyligen

utretts av Utredningen om ökade levnadskostnader som

under hösten 1999 lagt fram sitt slutbetänkande

Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94).

När en uppdragsgivare utger ersättning för kostnader

i samband med ett uppdrag skall ersättningen tas upp

som en skattepliktig intäkt. Avgörande för det

slutliga resultatet för den enskildes del är

möjligheten att göra avdrag för kostnaden. När det

gäller kostnad för resa till och från ett uppdrag är

denna avdragsgill. Det problem som föreligger är att

avdraget faller in under den avdragsbegränsning på

7 000 kr som gäller för resor till och från arbetet.

När det gäller övernattningskostnader är dessa

avdragsgilla enligt reglerna om avdrag för ökade

levnadskostnader vid tillfälligt arbete. Om

avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är

minst femtio kilometer och övernattning skett

föreligger rätt till avdrag för kostnad för logi,

måltidsutgifter och småutgifter.

Utredningen konstaterar i betänkandet att

avdragsutrymmet för kostnad för logi har en

utformning som överensstämmer med de regler som i

övrigt gäller på området och anser inte att det

finns någon anledning att föreslå en ändring i denna

del. När det gäller resekostnader anser utredningen

emellertid att beskattningskonsekvenserna framstår

som icke önskvärda, och utredningen föreslår att

reglerna ändras så att den nu aktuella typen av

resor inte omfattas av någon beloppsmässig

avdragsbegränsning.

Utredningens betänkande är föremål för överväganden

inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

den fortsatta beredningen av det aktuella förslaget

nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Tjänstepensioner

Bakgrund

Riksdagen har under våren 1998 fattat beslut om nya

regler för arbetsgivares avdrag för

pensionskostnader. Reglerna tar sikte på

arbetsgivarens kostnad för att trygga

pensionsutfästelserna och innebär att ett belopp

motsvarande högst 35 % av den anställdes lön och

andra pensionsgrundande ersättningar får dras av.

Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. En

kompletterande regel finns för de fall då

pensionsrättigheten skall "köpas i kapp" eller då

pensionsavgångar sker i förtid (prop. 1997/98:146

Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader, bet.

1997/98:SkU27).

Under hösten 1998 har möjligheten till byte av

tryggandeform med avdragsrätt utvidgats. Avdrag för

kostnad för nytt tryggande av en pensions-utfästelse

får göras under förutsättning att utfästelsen

tidigare tryggats med avdragsrätt (prop. 1998/99:16,

bet. 1998/99:SkU4).

Motionerna

I motion Sk738 av Kenth Högström (s) anförs att

knytningen av avdragsrätten för avsättning till

pensionsstiftelse till innevarande eller föregående

års löneuttag gör att en eventuell ändring i

pensionsåtagandet efter avgång ur tjänst inte får

någon skatterättslig effekt, trots att

pensionsstiftelsens kapital ligger inom en

principiellt avdragsgill nivå. Vidare krävs det

pensionsförsäkringspremie för att en utfästelse till

en rättighetshavares efterlevande skall kunna

tryggas avdragsgillt. Dessa förhållanden

diskriminerar bl.a. stiftelseformen, och motionären

begär ett tillkännagivande om att reglerna bör

ändras så att pensionsstiftelseintrumentet stärks

och företagarnas valmöjligheter ökar.

Utskottets ställningstagande

När utskottet under våren 1998 behandlade dessa

skatteregler konstaterade utskottet bl.a. att

reglerna har en nära anknytning till tryggandelagen,

och utskottet uttalade att det är viktigt att de

olika problem som kan finnas kring tryggandelagen

och dess tillämpning kartläggs i syfte att få ett

underlag för en bedömning av behovet av en översyn

av den lagen (bet. 1997/98:SkU27 s. 36).

Under hösten 1998 beslutade riksdagen om en

utvidgning av avdragsrätten vid byte av

tryggandeform. Med anledning av motioner om en

möjlighet till byte av tryggandeform på en högre

förmånsnivå, som uppnåtts genom tillväxt i en

pensionsstiftelse eller på annat sätt anförde

utskottet att detta väcker frågor kring hanteringen

av kapitalet i pensionsstiftelser, och utskottet

uttalade att den pågående kartläggningen av frågor

som har anknytning till tryggandelagen bör ske med

beaktande av de regler för beskattning i samband med

pensionsutfästelser som aktualiseras genom

motionsyrkandet. Utskottet förutsatte att

regeringen, om det visar sig behövligt, återkommer

till riksdagen med förslag till ändring i dessa

regler.

Enligt vad utskottet erfarit pågår det ett arbete

inom Regeringskansliet med de nu aktuella frågorna.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Stämpelskatten

Motionerna

I motion Sk742 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin

(c) hemställs att den som förvärvar en fastighet i

vissa fall möjlighet att välja mellan köp och

fastighetsreglering. Vid köp tas stämpelskatt ut med

1,5 % respektive 3 % av köpeskillingen. Vid

fastighetsreglering tas ingen stämpelskatt ut.

Däremot är regleringen förbunden med en kostnad för

lantmäteriförrättningen som i förhållande till

stämpelskatten är liten. Sammanfattningsvis

konstaterar motionärerna att stämpelskatten är olika

beroende på köparens förutsättningar. De begär ett

tillkännagivande om att lagfartskostnaderna vid

fastighetsköp bör likställas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning utgör de förhållanden

som motionären påtalar inte något skäl för en

ändring av reglerna. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Generalklausulen

Bakgrund

År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som

var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och

förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes

hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen

(prop. 1994/95:209, SkU30). Reglerna har senast den

1 januari 1998 givits en något ändrad utformning

(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU3).

Motionerna

I motion Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) anförs att en förutsättning för ett fungerande

skattesystem är att det finns en tillfredsställande

kontroll av underlaget och att det samtidigt är

viktigt att denna strävan inte kränker den enskildes

integritet och rättssäkerhet (yrkande 20). Motionä-

rerna anför vidare att generalklausulen står i strid

med fundamentala principer som syftar till att

förhindra en godtycklig maktutövning. Bestämmelsen

är svårbegriplig och oförutsebar för de

skattskyldiga. De hemställer att generalklausulen

avskaffas (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande

Även om skattereformen fört med sig att

möjligheterna till förfaranden och handlanden som är

att betrakta som skatteflykt minskat på viktiga

områden finns det enligt utskottets mening

fortfarande utrymme för sådana förfaranden som är

att betrakta som skatteflykt genom skillnaderna i

beskattningen av arbetsinkomster och

kapitalinkomster och genom andra asymmetrier i

beskattningssystemet. De lagtolkningsmetoder som

finns har visat sig otillräckliga när det gäller att

förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden och

det finns ett starkt behov av en lagstadgad

tolkningsanvisning som ger möjlighet att under vissa

förutsättningar angripa förfaranden som inte kan

förhindras eller motverkas med annan lagstiftning.

Utskottet är således inte berett att tillstyrka att

generalklausulen upphävs och avstyrker därför

motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 3,

1999/2000:Sk601, 1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och

4, 1999/2000:

Sk638, 1999/2000:Sk661, 1999/2000:Sk666,

1999/2000:Sk704, 1999/2000:Sk769 yrkandena 1 och

6, 1999/2000:U504 yrkandena 4 och 14,

1999/2000:Sf305 yrkande 1, 1999/2000:MJ255

yrkande 13, 1999/2000:MJ718 yrkande 17,

1999/2000:A713 yrkande 2 och 1999/2000:A805

yrkande 5,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

2. beträffande tjänstesektorn

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk602 yrkandena 1

och 2, 1999/2000:Sk603, 1999/2000:Sk639

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:

Sk760, 1999/2000:Sk762 yrkande 1, 1999/2000:U504

yrkandena 12 och 13, 1999/2000:T244 yrkande 1,

1999/2000:N384 yrkandena 21 och 22 och

1999/2000:A230 yrkande 17,

res. 5 (m, kd, fp)

res. 6 (c)

3. beträffande kompetenskonton

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk692 yrkande 36,

1999/2000:Sk717 och 1999/2000:N387 yrkande 14,

res. 7 (m, fp)

res. 8 (c)

4. beträffande reseavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk634 yrkande 1,

1999/2000:Sk637 yrkande 1, 1999/2000:Sk687,

1999/2000:Sk762 yrkande 3, 1999/2000:N214

yrkande 28, 1999/2000:N277 yrkande 4 och

1999/2000:A807 yrkande 20,

res. 9 (m)

res. 10 (kd)

res. 11 (c)

5. beträffande arbetsrum i bostaden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk606 och

1999/2000:

Sk607,

res. 12 (m, kd, fp)

6. beträffande fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk702,

res. 13 (m) - motiv.

7. beträffande förmån av fritidshus

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk698,

8. beträffande ökade levnadskostnader vid

dubbel bosättning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk748 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört i denna del,

res. 14 (s, mp)

9. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk605 yrkandena 1

och 2, 1999/2000:Sk674 yrkande 2,

1999/2000:Sk734, 1999/2000:T466 yrkande 2 och

1999/2000:N273 yrkande 5,

res. 15 (m, kd)

10. beträffande bilar som används som

arbetsredskap

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk674 yrkande 1

och 1999/2000:Sk712,

res. 16 (m, kd)

res. 17 (v)

11. beträffande pensionssparande

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 12,

1999/2000:Sk608, 1999/2000:Sk667,

1999/2000:Sk707 och 1999/2000:Sk769 yrkandena 3

och 4,

res. 18 (m)

res. 19 (fp)

12. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk325 yrkande 10,

res. 20 (m, kd, c, fp)

13. beträffande personaloptioner

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk326 yrkande 7,

1999/2000:Sk692 yrkande 10 och 1999/2000:T717

yrkande 10,

res. 21 (m, fp)

14. beträffande ideellt skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkandena 28

och 29, 1999/2000:Sk762 yrkande 4 och

1999/2000:Sk770 yrkande 1,

res. 22 (v, c, fp)

15. beträffande valkampanjer, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk626 och

1999/2000:

Sk768,

16. beträffande bär, svamp och kottar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk686,

res. 23 (kd)

17. beträffande bytesringar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk710,

res. 24 (mp)

18. beträffande gåvor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk663,

1999/2000:Sk708 och 1999/2000:Sk749,

res. 25 (m)

19. beträffande biodling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk725 och

1999/2000:

Sk733,

res. 26 (kd)

20. beträffande sparavdrag för barn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk718,

21. beträffande dubbelbeskattningsavtal

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk703,

22. beträffande ideella föreningars

skattskyldighet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk651 och

1999/2000:

Kr509 yrkande 13 i denna del,

res. 27 (m)

23. beträffande idrottskonto

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr509 yrkande 13 i

denna del,

24. beträffande arbetsgivaravgift på

ideella föreningars ersättning till ledare,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk697,

1999/2000:Sk714 och 1999/2000:Sk743,

res. 28 (v)

res. 29 (kd)

25. beträffande kostnadsersättning till

ungdomsledare och andra med kortvariga uppdrag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk604,

res. 30 (m, v)

26. beträffande tjänstepensioner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk738,

res. 31 (m)

27. beträffande stämpelskatten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk742,

28. beträffande generalklausulen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk327 yrkandena 20 och

21.

res. 32 (m, fp)

Stockholm den 22 februari 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus

Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes

Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen (mom. 1) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet vill genomföra en

reformpolitik som ger Sverige ett gott klimat för

individer och företag och stärker Sveriges

internationella konkurrenskraft. Sverige har enorma

möjligheter, om de rätta förutsättningarna ges. Att

det inte är så i dag illustreras av en trots goda

konjunkturer hög arbetslöshet, utflyttning av

företag, brist på arbetskraft och stor segregation.

Moderata samlingspartiet har i sitt

budgetalternativ för år 2000 lagt fram förslag om en

lång rad skattesänkningar som syftar till att öka

den enskildes möjlighet att kunna försörja sig på

sina egna arbetsinkomster och ha kontroll över den

egna tillvaron. Det gäller bl.a. sänkta

inkomstskatter och en successiv avveckling av

fastighetsskatten. Vidare ingår sänkta eller slopade

skatter för företagande och riskkapital. Härigenom

skapas ett ökat utrymme för investeringar och bättre

förutsättningar för nya jobb och ökat företagande

(jfr bet. 1999/2000:FiU1).

Som framhålls i flera av de nu aktuella motionerna

är det viktigt att skatterna sänks. Skattesystemet

får inte stjälpa människors möjligheter till

försörjning.

I dag utgör skatt, inte boende eller mat, den

största utgiften för de flesta hushåll. De höga

skatterna slår särskilt hårt mot kvinnor därför att

kvinnor i högre utsträckning än män är

låginkomsttagare. Av de ensamstående mammorna kan

hela 32 % inte klara sin familjs försörjning utan

att söka socialbidrag (riksdagens utredningstjänst

1999).

Svårigheten att leva på sin lön efter skatt har

gjort att många kvinnor är helt beroende av

politiska beslut. Det som förr var kvinnors

ekonomiska beroende av den egna mannen har för

alltför många ersatts av ett i det närmaste totalt

beroende av politiska beslut. Kombinationen av

världens högsta skatter, behovsprövade bidrag och

inkomstrelaterade taxor leder inte sällan till att

många hushåll redan i låga inkomstskikt möter

marginaleffekter på upp till 80 %. De höga

marginaleffekterna kan gälla oavsett om det är en

arbetslös som börjar arbeta eller en

deltidsarbetande som går upp på heltid (ESO-rapport

1997 Lönar sig arbete?).

Moderata samlingspartiet anser att svenska kvinnor

skall kunna stå självständiga och oberoende av såväl

männen som det politiska systemet. En modern

jämställdhetspolitik förutsätter självständiga män

och kvinnor. Vi vill göra det möjligt för både

kvinnor och män att känna sig trygga och oberoende

genom att sänka skattetrycket så att man kan leva på

sin lön.

Ett bättre företagsklimat med lägre skatter skapar

också förutsättningar för fler nya jobb. Med dagens

höga skattetryck är det svårt för skattetyngda

familjer att betala för olika tjänster. Man är

hänvisad till att använda kommunens subventionerade

erbjudanden. Med ett lägre skattetryck skulle detta

ändras. Hushållen skulle ha råd att själva betala

olika tjänster, och därmed skulle efterfrågan på

skattesubventionerade tjänster minska.

Även turistindustrin skulle gynnas genom en

sänkning av skatterna på arbete och företagande.

Denna verksamhet bedrivs i direkt konkurrens med

motsvarande verksamheter i andra länder och påverkas

därför direkt av skillnader i beskattningen. Även

energi- och fastighetsskatten inverkar negativt på

turistnäringens konkurrenskraft.

Behovet av sänkta skatter på arbete och företagande

är stort. Den svarta sektorn expanderar och

regeringen tillgriper allehanda krypvägar för att

situationen inte skall bli orimlig. Särregler

utlovas t.ex. för utländska nyckelpersoner. Den enda

rimliga möjligheten är en sänkning av skatterna till

en mer rimlig nivå.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk601,

1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och 4,

1999/2000:Sk638, 1999/2000:

Sk661, 1999/2000:U504 yrkande 14, 1999/2000:A805

yrkande 5, med anledning av motion

1999/2000:Sk769 yrkandena 1 och 6 och med avslag

på motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 3,

1999/2000:Sk666, 1999/2000:Sk704, 1999/2000:U504

yrkande 4, 1999/2000:Sf305 yrkande 1,

1999/2000:MJ255 yrkande 13, 1999/2000:MJ718

yrkande 17, 1999/2000:A713 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

2. Allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen (mom. 1) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Kristdemokratisk ekonomisk politik tar sin

utgångspunkt i en social och ekologisk

marknadsekonomi och eftersträvar utveckling och

stabilitet i samhällsekonomin. Marknadsekonomin är i

sig inte tillräcklig för att skapa det goda

samhället. Den måste bygga på förvaltarskapstanken,

som betonar människans personliga och kollektiva

ansvar för sig själv, sina medmänni-skor,

efterkommande generationer samt för den fysiska

livsmiljön. Marknadsekonomin måste styras av ett

ekologiskt ansvarstagande, och det är nödvändigt att

utveckla system såväl inom ett land som mellan

länder för att åstadkomma resursöverföringar för en

jämnare inkomstfördelning. Skatte-politiken är ett

viktigt instrument för detta.

Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ för

år 2000 lagt fram förslag om lägre inkomstskatter så

att alla kan leva på sin lön. En sådan modell är

samhällsekonomiskt sund därför att medborgarna då

söker sig till arbetsmarknaden för att öka sina

inkomster och inte till en offentlig

"bidragsmarknad". Vidare har vi lagt fram förslag om

skattesänkningar som särskilt gynnar småföretagarna,

inte minst för att en så stor del av vår befolkning

har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora

företag (bet. 1999/2000:FiU1).

I de nu aktuella motionerna tas bl.a.

skatteväxlingstanken upp. Skatteväxling innebär

sänkta skatter på arbete och höjda skatter på

miljöfarliga utsläpp och ändliga resurser. Det är

här viktigt att konstatera att de totala skatterna

har höjts med netto 70 miljarder kronor sedan valet

1994 och att de miljörelaterade skatterna höjts med

10 miljarder kronor utan att motsvarande skatter på

arbete sänkts. Därmed har utrymmet för skatteväxling

avsevärt begränsats av den socialdemokratiska

regeringen. Det finns dock anledning att gå vidare,

inte minst med anledning av att utvecklingen i

omvärlden kan vidga detta utrymme. Detta arbete

måste drivas internationellt och i synnerhet inom EU

för att slå vakt om konkurrensneutraliteten mellan

företag och länder. För svenskt vidkommande inte

minst därför att produktion utomlands ofta drivs med

miljökrav som är lägre än i Sverige.

En skatteväxling med generellt sänkta skatter på

arbete gör det möjligt att få en utveckling av

tjänstesektorn. Det största hindret för

tjänstesektorns utveckling är det höga skattetrycket

i kombination med den stora skillnaden i beskattning

mellan egenproduktion och marknadsproduktion. För

att möjliggöra en positiv utveckling krävs bl.a. en

generell sänkning av skatten på arbete.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk325

yrkande 3, 1999/2000:U504 yrkandena 4 och 14,

med anledning av motionerna 1999/2000:Sk601,

1999/2000:Sk638, 1999/2000:Sk661, 1999/2000:

Sk704, 1999/2000:Sk769 yrkandena 1 och 6,

1999/2000:MJ255 yrkande 13, 1999/2000:MJ718

yrkande 17, 1999/2000:A805 yrkande 5 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Sk616 yrkandena 1

och 4, 1999/2000:Sk666, 1999/2000:Sf305 yrkande

1, 1999/2000:A713 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

reservationen.

3. Allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen (mom. 1) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Ekonomiska styrmedel, som till exempel skatter och

avgifter, ger som en sidoeffekt inkomster till

statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra

skatter och avgifter som är störande för

samhällsekonomin. Begreppet grön skatteväxling är

tydligt till sin innebörd. Grön skatteväxling

innebär sänkt skatt på arbete och höjda skatter på

miljöförstöring och användning av ändliga

naturresurser.

Riksdagen har under hösten fattat beslut om höjda

energi- och produktionsskatter för att finansiera en

framtida stimulans för individuell kompe-

tensutveckling. Enligt vad regeringen anför i det

ärendet utgör detta en skatteväxling.

Detta är en sanning med modifikation. Visserligen

genomförs en höjning av miljöskatter men någon

motsvarande sänkning av arbetsgivaravgifter

genomförs inte. För trovärdigheten i begreppet grön

skatteväxling är det olyckligt att regeringen med

benägen hjälp av Miljöpartiet förfelar begreppet och

kallar sitt tricksande för grön skatteväxling.

Centerpartiet har i sitt budgetalternativ för 2000

föreslagit en riktig grön skatteväxling. I

Centerpartiets förslag till grön skatteväxling är

det raka rör mellan höjda miljöskatter och sänkta

arbetsgivaravgifter. I en tid med hög arbetslöshet

trots högkonjunktur och uppenbara miljöproblem anser

Centerpartiet att den självklara strategin är att

sänka skatten på arbete och öka skatten på

miljöförstöring och användning av ändliga

naturresurser. På så vis kan fler människor få jobb,

samtidigt som vi stimulerar en effektivare

resursanvändning och kretsloppsanpassad produktion.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion

MJ718 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till

känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ718 yrkande

17 och med avslag på motionerna 1999/2000:Sk325

yrkande 3, 1999/2000:

Sk601, 1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och 4,

1999/2000:Sk638, 1999/2000:Sk661,

1999/2000:Sk666, 1999/2000:Sk704, 1999/2000:

Sk769 yrkandena 1 och 6, 1999/2000:U504

yrkandena 4 och 14, 1999/2000:Sf305 yrkande 1,

1999/2000:MJ255 yrkande 13, 1999/2000:A713

yrkande 2 och 1999/2000:A805 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

4. Allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen (mom. 1) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Folkpartiet vill genomföra en skattereform med

inriktning på sänkt skatt på arbete och

risksparande. Avsikten är att de grundläggande

principerna för 1990-1991 års skattereform skall

återupprättas. Vi vill koncentrera skatte-

förändringarna till de för tillväxt och jobb mest

skadliga inslagen, nämligen marginalskatterna. Genom

avskaffad värnskatt, höjd brytpunkt för statlig

skatt och borttagande av den s.k. LO-puckeln, vill

vi uppnå den grundläggande principen - att de flesta

bara skall betala 30 % i skatt, och att de med höga

inkomster skall betala 50 %. Orimliga skatteregler

hindrar i dag framväxten av hundratusentals nya

jobb. Eftersom vi bedömer att den största

potentialen för nyföretagande och jobb finns i den

privata tjänstesektorn anser vi att hela sänkningen

bör riktas mot denna del av ekonomin. Vår

skattereform genomförs över en tre-fyraårsperiod.

I vårt budgetalternativ för år 2000 lade vi fram

förslag med denna inriktning. Marginaleffekterna

minskades såväl genom inkomstskattesänkningar som

genom växling av inkomstprövat bostadsbidrag mot

generellt barnstöd. För att betona att barnstödet

innebär att beskattningen tar hänsyn till föräldrars

extra försörjningsbörda föreslog vi att en kommande

utökning av barnstödet skulle ske i form av

skattereduktion. Vi föreslog avskaffad värnskatt,

höjd brytpunkt för statlig skatt och borttagande av

den s.k. LO-puckeln, för att uppnå den grundläggande

principen - att de flesta bara skall betala 30 % i

skatt, och att de med höga inkomster skall betala

50 %. Vi lade också fram förslag om sänkta

arbetsgivaravgifter, bättre villkor för

småföretagare, skattelättnader för hushållstjänster

m.m. Riksdagen avslog under hösten våra förslag för

år 2000. De konkreta förslagen finns redovisade i

betänkandet 1999/2000:FiU1.

I de nu aktuella motionerna framhålls att det finns

ett stort antal hushåll med mycket små marginaler

som drabbas av kraftiga marginaleffekter när de

försöker ändra sin situation och att det är viktigt

för barnfamiljerna med en sänkning av skatten på

vanliga inkomster, höjt generellt barnstöd och

minskad inkomstprövning av bostadsbidragen. Exempel

på sådana hushåll redovisas i motion Sk769. Vidare

framhålls att höjningar i det generella barnstödet i

fortsättningen bör ske i form av skattesänkningar

för att tydliggöra att barnbidraget utgör ett sätt

att ta hänsyn till försörjningsbördan vid

beskattningen. Om en familj inte betalar någon skatt

kan ett kontantbidrag utgå via skattekontot.

Det är grundmurad liberal ståndpunkt att det ligger

ett egenvärde i att den enskilde kan påverka sin

egen situation. Det innebär både att han eller hon

inte genom politiskt beslutade åtgärder, t.ex.

beslut om skatter, skall hamna i en sådan situation

att inte ens en genomsnittlig inkomst ger en

marginal efter skatt för oförutsedda händelser, byte

av yrke eller bostadsort etc. Och naturligtvis inte

heller att det skall vara omöjligt att påverka sin

egen situation på grund av höga marginaleffekter.

Det ligger ett egenvärde i att människor har egna

pengar att själva disponera och ha beslutsrätten

över. Även den som inte haft möjlighet att spara

stora egna summor skall kunna känna tryggheten och

friheten i att inte vara utlämnad till andras

beslut. Att genom systemförändringar ge individen

större summor att faktiskt disponera själv är därför

nödvändigt. Som motionärerna framhåller är det

viktigt inte minst för grupper med låga inkomster

och för barnfamiljer att Folkpartiets förslag nu

genomförs.

Folkpartiet är också positivt till s.k. grön

skatteväxling och vill omsätta skatteväxlingen i

praktiken. Sverige skall driva en offensiv

miljöpolitik såväl nationellt som på den

internationella arenan. Det finns inte någon poäng i

att ensidigt urholka industrins internationella

konkurrenskraft eller driva enskilda näringar ur

landet med höga miljöskatter. Sveriges miljöskatter

kan således inte ligga väsentligt mycket högre än

övriga EU-länders. I stället måste det långsiktiga

arbetet inriktas på att inom framför allt EU höja

miljöskatterna gemensamt på bl.a. koldioxid. För

höga miljöskatter kan således paradoxalt nog leda

till en försämrad miljö. Detta gäller särskilt

näringar som är energiintensiva. Trots omfattande

skatteväxlingar från arbete till miljö i samband med

skattereformen i början av 90-talet kommer 75 % av

skatteinkomsterna från arbete och 6 % från miljö och

energi. Det är en mix som vi successivt måste

förändra.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk769

yrkandena 1 och 6, 1999/2000:Sf305 yrkande 1,

1999/2000:MJ255 yrkande 13, med avslag på

motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 3,

1999/2000:Sk601, 1999/2000:Sk616 yrkandena 1 och

4, 1999/2000:

Sk638, 1999/2000:Sk661, 1999/2000:Sk666,

1999/2000:Sk704, 1999/2000:U504 yrkandena 4 och

14, 1999/2000:MJ718 yrkande 17, 1999/2000:A713

yrkande 2 och 1999/2000:A805 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

5. Tjänstesektorn (mom. 2) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Sverige har den industrialiserade världens högsta

skatteuttag på arbete. Mellan 63 % och 74 % av

kostnaderna för en tjänst utgörs av skatter och

sociala avgifter. De stora skattekilarna -

skillnaden mellan köparens pris och säljarens

ersättning efter skatt - bromsar framväxten av

moderna tjänsteföretag och fler jobb i

tjänstesektorn. I synnerhet gäller det

tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som

betalar med redan beskattade medel.

Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster.

Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige

intresserat av hjälp, ibland eller regelbundet. Vi

vet dock att det är det höga skatteuttaget som

hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en

vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och

moms driver upp timpriset till nivåer som nästan

inga hushåll med normala inkomster är beredda att

betala.

Nästan allt hushållsarbete som utförs mot betalning

utgör i dag svart arbete. Riksskatteverkets

undersökningar visar att den svarta marknaden för

hushållstjänster lågt räknat omsätter 10 miljarder

kronor per år. På denna marknad arbetar många

kvinnor och ungdomar. De har inga rättigheter, inga

försäkringar, inga pensionspoäng, ingen sjukpenning

och ingen trygghet. För många unga riskerar den

första kontakten med arbetsmarknaden att bli ett

svartjobb. Det är djupt olyckligt att orimliga

skatteregler på detta sätt pressar människor till

svart arbete.

För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta

fart måste priset sänkas rejält genom att

skattekilen minskas eller slopas helt. Vi anser att

det enklaste och bästa är att införa en

skattereduktion för hushållens köp av den här typen

av tjänster. Frågan om hur skattelättnader för

hushållstjänster kan vara utformade är noga utredd

och analyserad och det finns flera förslag.

Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i

en rad andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Finland

och Holland, som öppnat marknader för privata

hushållstjänster.

Fördelarna med en vit marknad för hushållsnära

tjänster är många.

De som i dag arbetar svart får möjlighet att

inordna sig i ett legalt system och som alla andra

få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen:

sjukförsäkring, pension m.m.

Valfriheten ökar. Människor får större möjlighet

att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster

till hemmet, eller att arbeta mindre och i stället

göra hemarbetet själv.

Den könsuppdelade arbetsmarknaden kan brytas upp.

Om fler kvinnor och jämställda män skall kunna

konkurrera om ledande positioner i näringsliv och

offentlig förvaltning måste det bli möjligt att

hederligt och öppet kunna köpa vissa tjänster. Delat

ansvar för hem och barn innebär inte att motsätt-

ningarna mellan hemarbete och karriär försvinner. De

delas och blir mindre för var och en, men de finns

likafullt kvar.

Det blir möjligt för en arbetsgivare att erbjuda

den här typen av tjänster som en beskattad förmån.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk603,

1999/2000:Sk639 yrkande 1 och 1999/2000:Sk762

yrkande 1 och med anledning av motionerna

1999/2000:Sk602 yrkande 1, 1999/2000:

U504 yrkandena 12 och 13, 1999/2000:N384 yrkande

21 och 1999/2000:A230 yrkande 17 och med avslag

på motionerna 1999/2000:Sk602 yrkande 2,

1999/2000:Sk639 yrkande 2, 1999/2000:

Sk760, 1999/2000:T244 yrkande 1 och

1999/2000:N384 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reserva-

tionen.

6. Tjänstesektorn (mom. 2) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Det finns i dag ett verkligt "pigproblem". Det

gäller de många kvinnor som arbetar svart inom den

hushållsnära tjänstesektorn. Dessa har inga

rättigheter, inga försäkringar, inga pensionspoäng,

ingen sjukpenning och ingen trygghet.

De stora skattekilarna mellan vad den som vill köpa

en tjänst själv måste tjäna in för att utföraren

skall få en anständig nettolön är för stora.

Skillnaden mellan brutto och netto är minst sex

gånger pengarna. Det säger sig självt att inte

särskilt många har råd att anlita professionella

företag för hushållsnära tjänster. Skattekilarna

måste reduceras.

Skall fler kvinnor och jämställda män kunna

konkurrera om ledande positioner i näringsliv och

offentlig förvaltning måste det bli möjligt att

hederligt och öppet kunna köpa vissa tjänster. Delat

ansvar för hem och barn innebär inte att

motsättningarna mellan hemarbete och karriär

försvinner. De delas och blir mindre för var och en,

men de finns likafullt kvar.

Vi anser att ett system med en skattereduktion om

50 % av totalpriset för hushållsnära tjänster bör

införas. På så sätt elimineras den största delen av

dagens skattekilar samtidigt som någon subvention

inte uppstår eftersom priset ändå överstiger

nettolönen, och en liten skatt betalas in. I dag

förekommer i princip ingen sådan verksamhet i den

vita sektorn.

På detta vis blir också ett system med förmån av

hemtjänster lika attraktivt som förmån av bil eller

dator är då arbetsgivaren bekostar förmånen och den

anställde skattar för förmånen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk762 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk602

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk603,

1999/2000:Sk639 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:

Sk760, 1999/2000:U504 yrkandena 12 och 13,

1999/2000:T244 yrkande 1, 1999/2000:N384

yrkandena 21 och 22 och 1999/2000:

A230 yrkande 17 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

7. Kompetenskonton (mom. 3) - m, fp

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

I det nutida samhället förändras produktions- och

marknadsförutsättningarna hastigt. Arbetskraften

blir alltmer rörlig, dels därför att individer

frivilligt byter jobb, dels därför att

arbetsmarknadssituationen föranleder det. Samtidigt

har investeringar i kompetens fått en allt större

betydelse. Det blir allt viktigare att rätt kunskap

och specialisering finns tillgänglig i olika

situationer.

Den ökade rörligheten hos arbetskraften gör att

alla företag inte är lika intresserade av att satsa

på de anställdas långsiktiga kompetensutveckling,

eftersom det finns en risk att företaget självt inte

får någon nytta av investeringen.

I den nya situationen är det rimligt att enskilda

individer i högre grad själva tar ansvar för sin

kompetensutveckling. Det ligger i den enskildes

intresse att kunna styra sin egen

kompetensutveckling och att behålla sin

professionalism. Många önskar sig möjligheter till

personlig utveckling och nya utmaningar genom att

kunna byta inriktning på sitt arbete några gånger i

livet. Det är också ett samhällsintresse att

människor är välutbildade och kan möta näringslivets

och arbetsmarknadens behov.

Särskilt för de små företagen skulle en förbättring

av de enskildas egna möjligheter till

kompetensutveckling ha stor betydelse. De små

företagen har inte tid att satsa på

kompetensutveckling när verksamheten går bra och

beläggningen är hög och vågar inte göra sådana

satsningar när orderingången viker och konjunkturen

går ned. Problemet skulle kunna hanteras bättre om

de enskilda själva i högre grad kunde stå för sin

kompetensutveckling. Företaget skulle då kunna bidra

ekonomiskt i goda konjunkturer och ge möjlighet till

studier när verksamheten går sämre.

Vi förordar införande av individuella

kompetens/utbildningskonton, där den enskilde och

dennes arbetsgivare kan avsätta resurser för

återkommande kunskapsförsörjning och som får

användas när helst det passar arbetstagaren och

arbetsgivaren. Förslaget är ett av många som behövs

för en friare och rörligare arbetsmarknad.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk692 yrkande

36, med anledning av motion och 1999/2000:N387

yrkande 14 och med avslag på motion

1999/2000:Sk717 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

8. Kompetenskonton (mom. 3) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

En av de viktigaste reformerna är att öka

möjligheterna till återkommande utbildning. Mycket

av dagens företagsutbildning eller

kompetensutveckling ges i hög grad till dem som

redan har en god utbildning. De med störst behov av

längre kompetenshöjande utbildningar kommer ofta

inte i åtnjutande av dessa. Möjligheten till

återkommande utbildning är fundamental för att klara

en allt snabbare kunskapstillväxt.

Behovet av att kunna studera under längre

sammanhängande tid kommer att öka. Finansiering av

detta kan inte klaras varken av företaget eller av

den enskilde. För att fler skall kunna ha möjlighet

till livslångt lärande måste det inrättas ett nytt

finansieringssystem - ett kompetenskonto - som ger

möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning under

en utbildningstid mitt i livet.

Kompetenskontot skall vara knutet till den enskilde

med möjlighet att sätta av en del av sin lön eller

avstå från en del av löneökningen som den enskilde

själv förfogar över. Arbetsgivaren svarar för att

tillskjuta en del.

Kompetenskontot får störst nytta om det används

tillsammans med arbetsgivarens avsättning för

kompetensutveckling. Statens insats blir att skatte-

mässigt gynna avsättningar till kompetenskontot. Då

båda parter måste komma överens om hur

arbetsgivarens del skall användas stärks

incitamentet att kompetenskontot används i en

långsiktig utbildnings- och utvecklingsplan, till

gagn för både den enskilde och företaget.

Vid sidan om den skattesubvention som bör göras,

behöver staten också ta på sig en utjämnande

funktion. De som saknar arbete eller har låga löner,

kommer att ha svårt att sätta av medel till ett

kompetenskonto, oavsett skattesubvention. Det är

rimligt att även dessa människor ges möjlighet att

bygga upp ett kompetenskonto för vidareutbildning

eller omskolning under livet. Inte minst måste

jämställdhetsaspekten vägas in då kompetenskonton

inrättas. Eftersom kvinnor fortfarande har lägre

genomsnittslöner än män, kan kompetenskonton komma

att leda till att skattesubventionen bidrar till

ökade orättvisor mellan män och kvinnor på

arbetsmarknaden, då männen i genomsnitt får bättre

ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling.

Det bör ankomma på regeringen att överväga hur en

utjämnande funktion bör utformas, t.ex. genom att

staten garanterar någon form av grundbelopp för dem

med lägst inkomster.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N387 yrkande 14

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk692

yrkande 36, 1999/2000:Sk717 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

reservationen.

9. Reseavdrag (mom. 4) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Sverige är ett glest bebott land. För många hushåll

är resorna till och från arbetet långa.

Kollektivtrafiken är i många fall inget alternativ.

Det är då nödvändigt att använda bilen. Dessutom

krävs ofta biltransporter för privata ändamål för

att det skall vara möjligt att bo kvar i mindre

tättbefolkade områden.

Denna situation kräver särskilda avvägningar när

det gäller att utforma skattepolitiken. Höjd

bensinskatt och andra kostnadsökningar försvagar

hushållsekonomin och gör att intresset för att ta

arbete på större avstånd från hemmet minskar. Det

minskar rörligheten på arbetsmarknaden.

Mot denna bakgrund har Moderata samlingspartiet i

sitt budgetalternativ för 2000 föreslagit en

omedelbar sänkning av bensinskatten med 20 öre

(vartill kommer moms). Dessutom har vi föreslagit

att avdraget för resor till och från arbetet höjs

till 16 kr per mil och att det skall inkludera resor

till barnomsorg. Vårt budgetförslag innebar vidare

en sänkning av det icke avdragsgilla beloppet för

arbetsresor med 1 000 kr till 6 000 kr. Våra förslag

för budgetåret 2000 har avslagits av riksdagen (jfr

bet. 1999/2000:FiU1).

Vi anser att det skall vara möjligt att vara bosatt

och arbeta även i de glest befolkade delarna av

Sverige. Schablonen för avdrag för resor med egen

bil mellan bostad och arbetsplats måste därför höjas

och gränsen för avdragsgilla kostnader för resor

sänkas. Vidare bör barnfamiljers arbetsresor inklu-

dera resan till dagis.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande reseavdrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk634

yrkande 1, 1999/2000:Sk762 yrkande 3 och

1999/2000:A807 yrkande 20, med anledning av

motionerna 1999/2000:Sk687, 1999/2000:N214

yrkande 28, 1999/2000:N277 yrkande 4 och med

avslag på motion 1999/2000:

Sk637 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

10. Reseavdrag (mom. 4) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ för

2000 föreslagit att gränsen för avdrag för resor

till och från arbetet sänks från 7 000 kr till 6 000

kr. Riksdagen har avslagit förslaget (jfr bet.

1999/2000:FiU1).

De höjda bensinpriserna drabbar befolkningen på

landsbygden hårt. Eftersom kollektiva färdmedel

sällan är något alternativ för dessa grupper är de

helt beroende av den egna bilen för att kunna ta sig

till arbetet. Det är därför viktigt att

landsbygdsbefolkningen kompenseras för de stigande

drivmedelspriserna.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande reseavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N277 yrkande 4

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk634

yrkande 1, 1999/2000:Sk637 yrkande 1,

1999/2000:Sk687, 1999/2000:Sk762 yrkande 3,

1999/2000:N214 yrkande 28, 1999/2000:A807

yrkande 20 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts i reservationen.

11. Reseavdrag (mom. 4) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Boende långt från de områden där de större

infrastrukturinvesteringarna sker kan inte

nyttiggöra sig dessa satsningar. Kostnader som

uppstår på grund av långa avstånd och avsaknad av

valfrihet måste kompenseras. Detta kan inte enbart

ske via ett höjt reseavdrag utan måste ske också på

annat vis. Att bo på landsbygden innebär att man

måste ha bil, oftast behöver man dessutom två. En

sådan kompensation kan lättast hanteras via

skattsedeln med avdragsmöjligheter som knyts till

boende och möjligheter att utnyttja allmänna

kommunikationer.

En utgångspunkt för avdraget bör vara att definiera

en basservice och finna ett system som innebär ett

differentierat avdrag beroende på avstånd och

tillgång till basservice. Centerpartiet har vid ett

flertal tillfällen begärt att regeringen skall

utreda ett glesbygdsavdrag. Vårt krav på utredning

kvarstår.

Regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa

ett glesbygdsavdrag. Det anförda bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande reseavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N214 yrkande 28

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk634

yrkande 1, 1999/2000:Sk637 yrkande 1,

1999/2000:Sk687, 1999/2000:Sk762 yrkande 3,

1999/2000:N277 yrkande 4 och 1999/2000:A807

yrkande 20 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts i reservationen.

12. Arbetsrum i bostaden (mom. 5) - m, kd,

fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Informationstekniken skapar nya möjligheter till

distansarbete och flexibilitet. IT kan härigenom

förbättra livskvaliteten för anställda, höja

produktiviteten i företagen och förbättra miljön.

I dag karakteriseras arbetsmarknaden av

flexibilitet. En dator, ett modem och ett jack i

väggen är i princip allt som behövs för många

arbetstagare för att kunna utföra sina

arbetsuppgifter. Via ett modem kan man nå hela den

globala marknaden. I dag är det ingen självklarhet

att arbetet måste utföras under vanlig kontorstid,

åtta till fem, det går ofta alldeles utmärkt att

ägna några timmar åt fritidsaktiviteter, kultur

eller natur på dagen för att sedan återgå till

arbetet. Alltfler utnyttjar IT till att arbeta i

hemmet i samband med barnafödande och medan barnen

är små. Att kunna vara mer tillsammans med familjen

värderas högt, samtidigt som arbetsuppgifterna med

fördel kan utföras på andra tider, exempelvis när

barnen sover och andra delar av världen har vaknat.

Få har uppmärksammat de positiva miljöeffekter som

uppstår till följd av distansarbete. Även

regeringens Distansutredning har missat detta. Den

dubbla uppvärmningen av både kontorslokaler och

bostäder samt resor till och från arbetet är ett par

områden där miljön vinner på att andelen

distansarbete ökar. Det borde ses som lika

värdefullt att arbeta hemifrån som att pendla in

till stress, trängsel och miljöproblem i centrum.

Tyvärr har samhället ännu inte följt med

teknikutvecklingen. Det finns en rad faktorer som

begränsar distansarbetets fortsatta utveckling. Det

är näst intill omöjligt att göra avdrag för ett

arbetsrum i hemmet. Regeringsrätten har från 1975

dömt i fem mål angående avdrag för kostnad för

arbetsrum och därvid intagit en mycket restriktiv

hållning. Förutom att det skall finnas ett klart

behov av ett särskilt arbetsrum skall det ha

uppstått en verklig merkostnad för rummet.

Arbetsrummet får, med hänsyn till läge och

utrustning, inte anses ingå i det övriga

bostadsutrymmet.

För närvarande betraktar förmodligen den anställde

möjligheten till distansarbete som en förmån. Denna

inställning kommer snabbt att förändras. Möjligheten

för många människor att över huvud taget få ett

arbete kan vara att utföra arbetet i hemmet. Den

begränsade möjligheten att göra avdrag för kostnader

för arbetsrum i bostaden måste ses över, och hänsyn

bör tas till den framtida arbetsmarknaden där bl.a.

informationstekniken kommer att vara ett medel för

ökad frihet, delaktighet och rättvisa.

Lagen och rättstillämpningen måste anpassas till

rådande aktuella förhållanden på arbetsmarknaden.

Skattelagstiftningen riskerar annars att kraftigt

motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd

utveckling.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande arbetsrum i bostaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk606 och

1999/2000:Sk607 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

13. Fackföreningsavgift (mom. 6,

motiveringen) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har anfört att utskottets ställningstagande bort

ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna om avdrag för medlemsavgift

till fackförening respektive arbetsgivarorganisation

har en utformning som är skattemässigt neutral.

Arbetsgivarnas avdragsrätt för avgift för medel för

konfliktändamål motsvaras av en skatteplikt för den

konfliktersättning som utbetalas.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna

bakgrunden inte något skäl för ett tillkännagivande

till regeringen om behovet att ändra förhållandena

på arbetsmarknaden i denna del, och utskottet

avstyrker därför motionsyrkandet.

14. Ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning (mom. 8) - s, mp

Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Yvonne

Ruwaida (mp), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s) har

dels anfört följande:

Frågan om att slopa tidsgränsen för avdraget för

ökade levnadskostnader har behandlats av Utredningen

om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet

Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94).

Betänkandet är nu föremål för beredning inom

Regeringskansliet. Avsikten är att betänkandet skall

remissbehandlas på sedvanligt sätt och att

regeringen efter remisstidens utgång skall ta

ställning till de olika förslag och överväganden som

utredningen redovisat.

Vi anser att den fortsatta beredningen av

utredningens förslag bör avvaktas och avstyrker

därför motionsyrkandet.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande ökade levnadskostnader vid

dubbel bosättning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk748.

15. Värdering av bilförmån (mom. 9) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Reglerna för förmånsbeskattning av tjänstebil

ändrades vid årsskiftet 1996/1997. Tidigare

uppskattades värdet av att den anställdes

arbetsgivare betalade bil och drivmedel till ett

schablonbelopp. Nu ingår inte längre drivmedel i

detta schablonbelopp. Den anställde är tvungen att

föra körjournal och specificera antal körda mil i

tjänsten för att inte tvingas skatta för bensin-

förmånen som för lön. Tjänstebilsinnehavaren och

företaget tvingas ägna mycket tid åt att

administrera denna redovisning.

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och

enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit en övergång

till schablonbeskattning för att minska den

byråkrati och det krångel som de nuvarande reglerna

medför.

Vi anser att en översyn bör genomföras i syfte att

förenkla reglerna. Härvid bör den byråkrati och det

krångel som reglerna medför för småföretagare

särskilt beaktas. Möjligheten att ta större hänsyn

till förmånens faktiska värde genom en

proportionering efter antalet privata mil bör därvid

övervägas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N273 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk605

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk674 yrkande 2,

1999/2000:Sk734 och 1999/2000:T466 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservationen.

16. Bilar som används som arbetsredskap

(mom. 10) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Bilförmånsbeskattningen har ändrats flera gånger

under senare år, senast den 1 januari 1997. Trots

detta är beskattningen i dag inte anpassad till

förhållandena i knappt en halv miljon småföretag

utan reglerna är utformade utifrån situationen i

större företag där tjänstemän kan välja om de vill

ha tjänstebil eller inte. För dem är bilen inte i

första hand, och i många fall inte alls, något

arbetsredskap utan en ren anställningsförmån.

I mindre företag är situationen i allmänhet den

omvända, bilen är i första hand ett arbetsredskap,

vilket i mån av utrymme även kan användas privat.

Härmed kan således en effektiv användning av bilen

som tillgång i ett företag som drivs av en familj

åstadkommas. I dag tvingas många företagare av

skatteskäl att skaffa två bilar, en i företaget och

en privat, detta för att undvika en

förmånsbeskattning som schablonmässigt utgår från

att bilen körs privat minst 1 700 mil per år. För

företagarfamiljer som kör mindre privat blir detta

ett dyrt "bilinnehav".

Bilar i näringsverksamhet som utgör arbetsredskap

bör därför undantas från förmånsbeskattning om de

endast i mindre omfattning används privat. Därmed

slipper företagare det administrativa merarbete som

de nya reglerna innebär förutom att de inte riskerar

att, som i dag, dubbelbeskattas för flera fordon.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande bilar som används som

arbetsredskap

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk674 yrkande 1

och med anledning av motion 1999/2000:Sk712 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservationen.

17. Bilar som används som arbetsredskap

(mom. 10) - v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Dagens oklara regler när det gäller

bilförmånsbeskattning för företagare har skapat

stora problem och orsakat att kraven på en likformig

taxering inte uppfylls. Ännu allvarligare är det att

det dränerar företag på kapital, en dränering som

oftast sker på felaktiga grunder. De tydligaste

exemplen på detta handlar om företagare som blir

påförda förmånsvärde för rena servicebilar. Bilar

med två säten, som ständigt är fullastade med

material och inventarier och som knappast kan

betraktas som privatbilar. Trots att företagaren

även äger privatbil av hög standard påförs

förmånsvärde för servicebilen.

Motiveringen från skattemyndighetens sida för att

påföra ett förmånsvärde är att bilen vid vissa

tillfällen använts för resor mellan företaget och

bostaden. För hantverkare som t.ex. rörinstallatörer

handlar det om att ta bilen från det fasta

driftstället på kvällen eftersom morgondagens

arbetsplats ligger på andra sidan av staden, dvs.

närmare bostaden.

Det är viktigt att lagstiftningen förtydligas. Det

får inte förekomma ett godtycke som leder till att

kravet på en likformig taxering inte kan uppfyllas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

som innebär att rena servicebilar inte påförs

förmånsvärde om företagaren samtidigt har en annan

bil för privat körning.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande bilar som används som

arbetsredskap

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk712 och med

anledning av motion 1999/2000:Sk674 yrkande 1

hos regeringen begär ett förslag i enlighet med

det anförda.

18. Pensionssparande (mom. 11) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är viktigt att det skapas bra

förutsättningar för ett enskilt pensionssparande.

Det långsiktiga och bundna sparandet ökar den

enskildes trygghet och kan dessutom bidra till att

förbättra företagens riskkapitalförsörjning.

Ett väsentligt led i att skapa goda förutsättningar

för enskilt sparande för egen pensionering var

införandet av det individuella pensionssparandet

1994.

Socialdemokraterna har härefter försämrat

förutsättningarna för enskilt pensionssparande genom

beslutet att halvera avdragsrätten för pensionsspa-

rande. Man har dessutom höjt avkastningsskatten på

pensionssparande. De försämrade möjligheterna för

pensionssparande har bl.a. lett till ett utflöde av

sparande till utlandet, där denna beskattning är

lägre.

Avdragsutrymmet för pensionsförsäkringar bör enligt

vår mening återställas till ett basbelopp. Avdrag

bör dessutom medges för pensionssparande för makes

räkning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande pensionssparande

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk667 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 12,

1999/2000:Sk608, 1999/2000:Sk707 och

1999/2000:Sk769 yrkandena 3 och 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i

reservationen.

19. Pensionssparande (mom. 11) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Att vi fått ett bra offentligt pensionssystem och

kan få bra offentliga socialförsäkringar gör inte

att människor blir utan önskan av eget sparande,

både för ålderdomen och för oförutsedda händelser.

Det är därför vi vill sänka skatterna, minska

marginaleffekterna och därmed öka människors

möjligheter att lägga undan en slant.

Vi vill öka avdragsutrymmet från dagens halva

basbelopp till i första steget ett och ett halvt.

Det handlar om att skjuta upp beskattningen av en

inkomst till senare genom att spara i ett

pensionssparande.

I dag är de flesta möjligheter till studiestöd och

bidrag begränsade för annat än grundutbildning för

den som kommit upp en bit i åldern. Att starta och

driva ett företag är att kasta sig ut i det okända,

och startkapital är svårt att få ihop, särskilt för

att försörja sig drägligt under startskedet.

Vi anser att människor skall ges möjlighet att

disponera ett år av sin pension för studier, start

av ett eget företag eller annat man kan vilja göra.

För att den disponibla inkomsten för detta år skall

kunna bli högre än pensionsrätten, skall man även

kunna ta ut av ett individuellt pensionssparande

eller en pensionsförsäkring för detta ändamål.

Det blir därmed alltid den enskilde som måste

värdera fördelar med ålderspensionsrätten mot de

ekonomiska och förstås alla andra möjligheter som

skapas med studierna eller företagandet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande pensionssparande

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk769 yrkandena

3 och 4 och med anledning av motionerna

1999/2000:Sk327 yrkande 12, 1999/2000:Sk608,

1999/2000:Sk667 och 1999/2000:Sk707 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

20. Vinstandelsstiftelser (mom. 12) - m,

kd, c, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Vinstandelsstiftelser ger de anställda ett

ekonomiskt utbyte av ett företags framgång och

vinster. Vinstandelsstiftelser är något positivt som

har goda förutsättningar att bidra till ökat

engagemang och ökad delaktighet för de anställda.

Genom att en del av företagens vinster går direkt

till de anställda skapas en uppmuntrande atmosfär.

Dynamik och effektivitet stimuleras. Det är

beklagligt att den politiska vänstern inte

värdesätter den stora betydelse som det personliga

engagemanget spelar för företagande och tillväxt.

Den särskilda löneskatten, som är 24,26 %, på

avsättning till vinstandelsstiftelser bör slopas för

att stimulera till en utvidgad användning av sådana

system.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sk325 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts i reservationen.

21. Personaloptioner (mom. 13) - m, fp

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

I dag är det avgörande för framgångsrika företag att

kunna knyta till sig kompetenta medarbetare från

jordens alla hörn och att få dem att stanna - i alla

fall ett par år. Genom personaloptioner ges inte

bara företagsledare och riskkapitalister chansen att

bli rika, utan också medarbetarna. Det är ett bra

sätt för företagen att inte bara belöna

medarbetarna, utan också knyta den lättrörliga

kompetensen till sig. Detta är särskilt viktigt i en

tid då allt färre företag kan visa på stora fasta

värden i form av industritillgångar, utan i stället

har sina samlade tillgångar i medarbetarnas

kunskaper och kreativitet.

Den kritik som för närvarande riktas mot den

svenska beskattningen av personaloptioner är ett

symtom på att skatterna är alltför höga i Sverige.

Grundproblemet är att beskattningen av arbete är

alltför hög. Såväl det sammanlagda skattetrycket som

beskattningen av optioner måste därför ses över och

sänkas till en nivå som är konkurrenskraftig i

jämförelse med andra länder. Möjligheten att

beskatta personaloptioner som inkomst av kapital bör

övervägas.

En anställds innehav av aktier i det fåmansbolag

som han är anställd i är skattemässigt missgynnat,

eftersom han beskattas som en fåmansdelägare. Detta

medför en högre skattebelastning på utdelning och

reavinst än om aktieägaren fått sina

personaloptioner som anställd i ett noterat bolag.

Den skattefria utdelningen på aktier i onoterade

bolag ger en helt otillräcklig kompensation. Vi

anser att samma regler skall gälla för anställda i

noterade som i onoterade företag när det gäller

försäljning av aktier och aktieoptioner i dessa

fall.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande personaloptioner

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk326

yrkande 7, 1999/2000:Sk692 yrkande 10 och

1999/2000:T717 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

reservationen.

22. Ideellt skadestånd (mom. 14) - v, c, fp

Per Rosengren (v), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson

(fp) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Enligt 6 § jämställdhetslagen (SFS 1991:433) har

arbetsgivare att verka för att inte någon anställd

blir utsatt för sexuella trakasserier. Arbetsgivaren

får heller inte enligt 22 § utsätta någon som

avvisat dennes sexuella närmanden för trakasserier.

Det är också förbjudet att trakassera den som anmält

arbetsgivaren för könsdiskriminering. Om

arbetstagaren utsätts får sådana trakasserier skall

arbetsgivaren betala skadestånd till denne för

kränkningen.

I en nyligen avkunnad kammarrättsdom slog domstolen

fast att skadestånd på grund av sexuella

trakasserier i ett visst fall skulle anses som

inkomst av tjänst och därmed beskattas. Domstolen

ansåg att skadeståndet hade sin grund i

anställningsförhållandet mellan kvinnan och hennes

arbetsgivare. I praktiken innebar det att den

förfördelade kvinnan fick behålla 1/3 av skade-

ståndet på 300 000 kr.

Vi anser att detta avgörande är stötande för det

allmänna rättsmedvetandet. Skadestånd på grund av

sexuella trakasserier skall vara skattefritt. Rege-

ringen bör göra en översyn av nu aktuella

bestämmelser och återkomma till riksdagen med

förslag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande ideellt skadestånd

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkandena 28 och 29, 1999/2000:Sk762 yrkande 4

och 1999/2000:Sk770 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

reservationen.

23. Bär, svamp och kottar (mom. 16) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Skattefriheten för inkomster av bär och

svampplockning upp till 5 000 kr infördes vid 1982

års taxering. Hobbyplockning av bär, svampar och

kottar förekommer i huvudsak i skogslänens glesbygd.

Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak är

skolungdomar, någon arbetslös och någon enstaka

pensionär som ägnar sig åt denna verksamhet. På

senare år har utländska "turister" främst polacker

börjat komma till Sverige för att plocka bär.

Dessa inkomster är omöjliga för staten att

kontrollera och beskatta. Detta är ett faktum som

lockar många, skolungdomar, arbetslösa och

pensionärer, att inte uppge sina riktiga namn vid

försäljning till uppköparna för att därigenom kunna

undfly eventuell skatt. Detta är olyckligt för alla

inblandade, men i synnerhet för skolungdomar som

frestas till skattefusk redan i tidiga år.

Eftersom inkomsten är näst intill omöjlig att

kontrollera kan det lätt uppfattas som en uppmuntran

till "svartjobb". Nuvarande skattefria inkomstgräns

för hobbyplockning, på 5 000 kr antogs för nitton år

sedan. Rimligen borde den skattefria inkomstgränsen

nu kunna uppjusteras till 10 000 kr.

Skattebortfallet vid en sådan uppjustering torde

vara ytterst marginellt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande bär, svamp och kottar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk686 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

24. Bytesringar (mom. 17) - mp

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

Bytesringar och liknande arrangemang är ett exempel

på hur man kan förbättra sammanhållningen inom vissa

områden och aktivera hyresgästerna. Bytesringar,

eller med en engelsk term Local Exchange and Trade

System, är ett system för att kunna byta varor eller

tjänster med varandra, och dessa system kan vara

informella eller mer eller mindre utvecklade med

bokföring av de tillgångar och skulder som

verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att

bra initiativ i denna riktning uteblir på grund av

krångel med beskattning av de vanligtvis ganska små

värden som bytena rör sig kring. Frågan om

beskattningen av bytesringar bör utredas i syfte att

underlätta verksamhet av detta slag. Regeringen bör

återkomma med ett förslag om en skattebefrielse för

bytesringar.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande bytesringar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk710 hos

regeringen begär ett förslag i enlighet med vad

som anförts i reservationen.

25. Gåvor (mom. 18) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

I Sverige testamenteras årligen stora belopp som

donationer till ideella ändamål, som forskning och

museiverksamhet, liksom till ideella föreningar, som

kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. I

länder som har en utvecklad tradition av

skatteavdrag även för större eller mindre donationer

under donatorns levnad har betydande belopp donerats

som möjliggjort stora satsningar på idrott,

forskning och andra välgörande ändamål.

Med ett allt högre skattetryck och ökat

bidragsberoende har medborgarna fått allt mindre

marginaler för att klara förändringar.

Arbetslösheten i landet har varit hög länge, och det

har satt sina spår i en ökning av socialbidrags-

sökande. Det är emellertid inte bara de ekonomiska

påfrestningarna som ökat för alltfler, utan även

sociala problem, som inte har en direkt koppling

till ekonomin, tenderar att öka. Bland de mest

drabbade grupperna finner man ensamstående med barn,

äldre med låga pensioner, mentalt sjuka, hemlösa och

ungdomar med drogproblem.

Det allmänna välfärdssystemet har inte

förutsättningar att kunna klara av alla hjälpbehov.

När statens och kommunernas skyddsnät inte klarar av

de behov som finns, är det desto angelägnare att de

som visar solidaritet med sina medmänniskor

uppmuntras att aktivt stödja kompletterande

verksamheter. Insamlingar av olika slag är i dag av

en rätt stor omfattning.

Det utförs också ett fantastiskt arbete inom de

ideella organisationer, som har möjligheter att

kunna ge snabb hjälp baserad på medmänsklighet utan

att vara låsta av alltför strikta regelverk. Behoven

är emellertid vida större än de resurser som

organisationerna har.

För att uppmuntra enskilda donationer till olika

former av ideell verksamhet kan det finnas anledning

att överväga en avdragsrätt för gåvor till ideella

och humanitära ändamål. Denna typ av avdragsrätt

finns i många andra länder som t.ex. Danmark,

Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA.

Enskilda donatorer skulle säkert uppmuntras att

skänka mer, om man visste att man kunde få göra

avdrag i deklarationen.

Vi anser att frågan om en avdragsrätt för gåvor

till ideella organisationer och till ideellt och

humanitärt bistånd bör utredas i syfte att klarlägga

såväl fördelarna som nackdelarna med en sådan

ordning.

dels vid moment 18 hemställt:

18. beträffande gåvor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk708 och med

anledning av motionerna 1999/2000:Sk663 och

1999/2000:Sk749 hos regeringen begär en

utredning i enlighet med vad som anförts i

reservationen.

26. Biodling (mom. 19) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

I samband med att skattereformen trädde i kraft 1991

avskaffades den gräns för hobbybiodling som tidigare

medgav att en biodlare fick ha 15 bisamhällen. Nu

omfattas biodlingen av den allmänna principen om

skattskyldighet, dvs. när vinst uppstår skall den

beskattas.

Skattereformens beslut om nya skatteregler för

vinstgivande hobbyverksamhet medförde att biodlare

med mycket få bisamhällen blev bokföringsskyldiga

för kostnader och intäkter. Vid en revision måste

biodlaren kunna styrka att vinst inte uppstått. Det

har förekommit att biodlare med ända ner till fyra

bisamhällen har tvingats lämna sådana uppgifter till

skattemyndigheterna. Erfarenheten visar att en

blygsam vinst uppstår först vid ett innehav av

närmare 15 bisamhällen.

Mot denna bakgrund är det givet att

riksdagsbeslutet på ett kraftigt sätt har påverkat

biodlingen.

En enkel och adekvat lösning av problemet, som inte

medför några kostnader, är att riksdagen fastslår

att skattemyndigheterna skall återgå till regeln om

att biodlare med upp till 15 bisamhällen är befriade

från bokförings- och anteckningsskyldighet och inte

behöver styrka att de inte tjänat pengar på dessa 15

bisamhällen. Skattemyndigheterna skulle därmed också

få resurser frigjorda till något mer meningsfullt

och lönande än att skattekontrollera en så föga

lukrativ hobby.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 19 hemställt:

19. beträffande biodling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk733 och med

anledning av motion 1999/2000:Sk725 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

27. Ideella föreningars skattskyldighet

(mom. 22) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer

påverkas såväl direkt som indirekt av det höga

skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt

skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna

och därmed sämre förutsättningar att frivilligt

bidra till föreningarnas verksamhet. Till det kommer

de direkta effekterna av skatter på spel och

verksamheten i föreningarna.

Av inkomstskattelagen framgår att ideella

föreningar är befriade från inkomstskatt för sådan

inkomst som hänför sig till särskild förvärvs-

verksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig

del härrör från verksamhet som har naturlig

anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål

eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för

ideellt arbete. Tyvärr visar det sig att vår

nuvarande skattelagstiftning leder till vissa

problem för föreningarna.

Flera föreningar har upptaxerats i efterhand då

skattemyndigheterna bedömt att rockkonserten,

basaren eller marknaden inte uppfyllt de krav som

ställs för att åtnjuta skattefrihet. Samtidigt är

tolkningen inte alldeles enkel. Är den traditionella

rockkonserten, där överskottet går till barn- och

ungdomsverksamheten, skyldig att betala skatt på

överskottet? Vilka kriterier ställs för att en

verksamhet skall bedömas tillhöra dem som "av hävd"

kan utnyttjas som finansieringskälla? Frågorna är

många och svaren inte entydiga.

Det är mot den bakgrunden som vi anser det

nödvändigt att skattereglerna för stiftelser och

ideella föreningar nu revideras till en modern

skattelagstiftning, där den sociala sektorns och det

ideella föreningslivets särart kan utvecklas. Ur vår

synpunkt är det önskvärt att skattelagstiftningen är

så utformad att den stimulerar ideellt

föreningsengagemang och underlättar kompletterande

finansiering. Verksamheten i en idrottsförening

bedrivs inte med något vinstsyfte. Problemet är

oftast det motsatta.

För att undvika omfattande problem kan ett

förtydligande i skattelagstiftningen krävas.

dels vid moment 22 hemställt:

22. beträffande ideella föreningars

skattskyldighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk651 och

1999/2000:Kr509 yrkande 13 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

28. Arbetsgivaravgift på ideella

föreningars ersättning till ledare, m.m.

(mom. 24) - v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Ersättning till ledare och utövare är avgiftsfritt

upp till ett halvt basbelopp. Det är bra och riktigt

såväl socialt som ekonomiskt. Det arbete som läggs

ned av ideella krafter är värt många gånger mer än

de små belopp som hade kommit in i skatt om

undantaget inte funnits.

Det märkliga med nuvarande skattelagstiftning är

att undantaget enbart gäller för föreningar inom

idrotten. Denna begränsning får helt oacceptabla

konsekvenser. KFUK/KFUM är en organisation med många

olika grenar. Man bedriver ungdomsverksamhet som

scouting, idrott, körverksamhet och fritidsgårdar.

Fryshuset i Stockholm är en av de mer kända.

Riksförbundet anordnar bl.a. ungdomsläger med

deltagare från olika delar av världen och olika

delar av Sverige. Målet kan vara internationell

förståelse och att bättre klara sociala relationer.

Medlet kan vara olika former av idrott. Mycket av

tiden använder man alltså till idrottsutövning, men

man nöjer sig inte med det utan har också andra

aktiviteter så som drama och kulturaktiviteter.

Regeln omfattar inte ledare hos KFUK/KFUM. Detta

ger oerhörda problem, såväl praktiska som

administrativa och ekonomiska, för alla ideella

föreningar. Barn- och ungdomsorganisationerna

tvingas omprioritera verksamheten för att få medel

till inbetalningar av arbetsgivaravgifter, eller får

ännu större svårigheter att engagera ledare. Detta

drabbar i slutändan barn och ungdomar i form av

höjda medlemsavgifter och minskad tillgång till

verksamhet.

Även inom kultursektorn och folkbildningen är det

ideella arbetet en viktig förutsättning för ett

levande kulturliv - särskilt på mindre orter.

Kulturutredningen har uppmärksammat eldsjälars

betydelse för kulturen. Amatörkulturen och det

frivilliga arrangörsarbetet är i stort behov av

ledare och eldsjälar. Ledarrekryteringen är

besvärlig i det moderna samhället. Under de senaste

åren har dessutom många föreningar och studieförbund

fått försämrad ekonomi på grund av nedskärningar i

kommunernas och landstingens verksamhet. Det

ovanstående exemplet, där KFUM beskrevs som en av de

organisationer som inte kan tillgodogöra sig den

skattelättnad som finns för idrottsföreningar,

drabbar givetvis kulturföreningar i lika stor

utsträckning.

Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att

försvåra för ideella föreningar utanför idrotten att

bedriva sin verksamhet. Detta gäller alldeles

särskilt ungdomsorganisationer som utöver

idrottsverksamhet också har andra aktiviteter.

Regeringen och olika statliga organ har klart och

vid många olika tillfällen uttalat sitt stöd för och

gillande av ideellt arbete i föreningslivet.

Det ligger alltså klart i linje med regeringens

intentioner att stärka föreningarnas insatser inom

barn- och ungdomsorganisationer och inom kultur-

livet. Lagstiftningen bör ändras så att även övriga

ideella organisationer omfattas av undantaget i

skattelagstiftningen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 24 hemställt:

24. beträffande arbetsgivaravgift på ideella

föreningars ersättning till ledare, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk697,

1999/2000:Sk714 och 1999/2000:Sk743 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

29. Arbetsgivaravgift på ideella

föreningars ersättning till ledare, m.m.

(mom. 24) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Det ideella arbetet är en viktig förutsättning för

ett levande samhälle. Amatörkulturen och det

frivilliga arrangörsarbetet inom kulturlivet liksom

övrig ideell verksamhet är i stort behov av

kvalificerade ledare och eldsjälar.

Ledarrekryteringen är besvärlig i det moderna

samhället. Under de senaste åren har dessutom många

föreningar lidit stora ekonomiska avbräck på grund

av nedskärningar av kommunernas och landstingens

anslag.

Skattelagstiftningen har ett undantag för ideella

föreningar inom idrotten. Ersättning till ledare och

utövare är skattefritt upp till ett halvt basbelopp.

Detta undantag bör gälla även övriga ideella

föreningar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 24 hemställt:

24. beträffande arbetsgivaravgift på ideella

föreningars ersättning till ledare, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk697 och med

anledning av motionerna 1999/2000:Sk714 och

1999/2000:Sk743 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

30. Kostnadsersättning till ungdomsledare

och andra med kortvariga uppdrag (mom. 25)

- m, v

Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Catharina Hagen (m) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

De flesta som dömer fotbollsmatcher gör det på sin

fritid som en bisyssla. De har ett ordinarie arbete

och deltar på ledig tid, kvällar och helger.

Tillgången på domare tenderar att minska och trycket

på dem som är aktiva att resa ut i distrikten ökar.

På vissa håll har dock skattemyndigheternas syn på

den reseersättning som utgår tolkats så att det

blivit en orimlig ekonomisk belastning för den

enskilde. Rätten till avdrag, med i dag motsvarande

15 kr per mil, har förvägrats med hänvisning till

att det för varje enskilt uppdrag har varit fråga om

en resa till arbetet och inte en resa i tjänsten. Så

får t.ex. en domare som skall döma en match 100 km

från sitt hem själv stå för resekostnaderna med egen

bil 200 km tur och retur. Problemet drabbar glesbygd

med långa reseavstånd och utan kollektivtrafik

särskilt hårt.

Ett annat exempel på de problem som kan uppkomma

gäller KFUK/

KFUM. Ett fall som drivits i läns- och kammarrätt

visar att ledare som ställer upp på sin fritid inom

ramen för KFUK/KFUM:s verksamhet och får ersättning

för såväl resor som mat och uppehälle blir

beskattade eftersom ersättningarna enligt

skattemyndigheterna är att betrakta som inkomst.

Föreningen skall då betala arbetsgivaravgifter och

ledarna skall ta upp det som inkomst. Föreningens

största kapital är medlemmarna och de ideella

ledarna. Flera föreningar menar att man inte skall

drabbas ekonomiskt av sitt engagemang utan få

ersättning för resor och uppehälle när man deltar i

ledarutbildning, läger och utflykter. Detta inte

minst för att man har ansvar för en grupp barn eller

ungdomar kanske 24 timmar om dygnet. Det är ingen

orimlig ersättning och ingen tjänar en förmögenhet

på att vara ideell ledare, även om man slipper

betala för en aktivitet.

Vi anser inte att det är rimligt att avdrag vägras

för resekostnader som på detta eller andra liknande

sätt har ett direkt samband med ett uppdrag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 25 hemställt:

25. beträffande kostnadsersättning till

ungdomsledare och andra med kortvariga uppdrag

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sk604 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

31. Tjänstepensioner (mom. 26) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Vi anser att reglerna om byte av tryggandeform har

fått en alltför restriktiv utformning.

Småföretagare kan använda stiftelseformen för att

trygga pensionsutfästelser. Antalet

pensionsstiftelser kan uppskattas till ca 4 000, och

de pensionsstiftelser som tryggar pension åt

företagare i fåmansbolag dominerar antalsmässigt,

men inte kapitalmässigt. Stiftelseformen är således

viktig för småföretagen.

De nuvarande reglerna för byte av tryggandeform

innehåller begränsningar som gör att ett byte från

stiftelse till annan tryggandeform kan leda till

negativa skatteeffekter, trots att utgångspunkten är

att tryggandet skett inom principiellt avdragsgillt

utrymme. En sådan begränsning är enligt vår mening

oacceptabel och kan medföra att företagare tvingas

avstå från ett byte i situationer då detta är en

naturlig lösning. Regeringens förslag kan innebära

att stiftelseformen inte behandlas skattemässigt

likvärdigt i förhållande till andra tryggandeformer.

I många fall är det nödvändigt för en småföretagare

att byta tryggandeform. En pensionsberättigad

företagare som släpper ägarkontrollen har t.ex.

svårt att hindra de nya ägarna från att utfästa

ytterligare pensioner utan nya avsättningar. Detta

leder till en urholkning av den säkerhet stiftelsen

skall utgöra. Visserligen kan företagaren, i

händelse av att företaget säljs vidare, få

köparen/den nye ägaren att lova att inte utfästa

ytterligare pensioner utan avsättningar. Men detta

binder inte en godtroende tredjeman som ändå fått en

utfästelse. Ibland kan det också vara svårt att

avgöra om en utfästelse omfattas av stiftelsens

ändamålsbeskrivning eller inte. I händelse av

konkurs kan detta leda till att stiftelsens

förmögenhet inte räcker till för att infria

pensionsutfästelserna fullt ut.

En säkrare väg vid försäljning är att hos

länsstyrelsen begära inskränkning av ändamålet till

att bara trygga pension åt dem som var

pensionsberättigade före ägarbytet. Ett problem som

ändå finns kvar är att arbetsgivaren enligt 1 §

andra stycket tryggandelagen alltid är oinskränkt

ansvarig för lämnade pensionslöften. Detta ansvar

går inte att avtala bort, vilket gör att en nedgång

i värdet av stiftelsens placeringar direkt

återverkar på företaget och gör de nya ägarna ägnade

att bara godta placeringar som är extremt säkra och

därmed onödigt lågavkastande, vilket är till förfång

för ändamålet.

För att undvika effekter som dessa brukar både

säljare och köpare ha ett gemensamt intresse av att

avveckla pensionsstiftelsen förutom att de rent

allmänt brukar vilja skiljas åt en gång för alla.

Köparen vill därutöver bli fri från att behöva

administrera pensionen och stiftelsen. Även i andra

situationer än i fråga om företagsförsäljning kan

det, sedan stiftelsens fördelar spelat ut sin roll,

finnas skäl eller önskemål om att lösa av en

pensionsstiftelse genom försäkring.

Med nuvarande regler kan avdrag endast medges för

tryggande av pensionsutfästelser som tidigare

tryggats med avdragsrätt. Med denna utformning finns

det en stor risk att avdrag vid byte av tryggande-

form inte kommer att kunna medges om

pensionsutfästelsen tidigare tryggats genom

avkastning i pensionsstiftelsen eller inom ramen för

kapital i pensionsstiftelsen som blivit "ledigt"

genom dödsfall. Den nya regeln leder således till

att avdrag vägras för utfästelser som ligger inom

principiellt avdragsgill nivå, samtidigt som

gottgörelse från pensionsstiftelsen för att bekosta

bytet av tryggandeform ändå beskattas.

Vi anser att det finns anledning att begära en

komplettering av reglerna som innebär att utrymme

lämnas för förmåner som tryggats av arbetsgivaren

genom avdragsrätt eller som skulle ha kunnat tryggas

åt en anställd eller hans efterlevande, jämte

kostnaden för indexering eller annan värdesäkring.

Detsamma gäller i händelse av dödsfall efter det att

tjänsten upphört.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 26 hemställt:

26. beträffande tjänstepensioner

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sk738 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

32. Generalklausulen (mom. 28) - m, fp

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

En förutsättning för ett fungerande skattesystem är

att det finns en tillfredsställande kontroll av

skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares

intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att

motverka skattefusk. För oss är det centralt att

denna strävan inte kränker den enskildes integritet

och rättssäkerhet.

Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra

borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts

- och skärpts - av Socialdemokraterna. Vi anser att

den står i strid med fundamentala principer som

syftar till att förhindra godtycklig maktutövning.

Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförut-

sägbar för de skattskyldiga.

I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall

vara fasta och klara så att medborgarna därigenom

kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt hand-

lande. Människor måste ha förutsättningar att känna

till var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet

och klart veta vilka sanktionerna är om bestäm-

melserna överträds. Generalklausulen bör därför

avskaffas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 28 hemställt:

28. beträffande generalklausulen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk327 yrkandena

20 och 21 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts i reservationen.

Särskilda yttranden

1. Allmänna riktlinjer för

inkomstbeskattningen (mom. 1) - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat

och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi.

Centerpartiets skatteprofil innebär ökad tillväxt,

bättre miljö och socialt ansvar. Skatterna skall

finansiera de offentliga utgifterna samt åstadkomma

en rättvis fördelning av resurserna. Genom att

fördela bördorna så att de som orkar bäst bär mer än

de svaga, dvs. skatt efter bärkraft, kan alla

medborgare få social välfärd.

Centerpartiet arbetar för att långsiktigt öka

miljörelateringen i skattesystemet. Verksamheter som

påverkar miljön skall inte vältra över miljö- och

hälsorelaterade kostnader på samhället. Principen om

att förorenaren betalar skall gälla. Med en

skattepolitik som stöd för miljö- och

energipolitiken kan Sverige genomgå en

strukturomvandling som leder till ett modernt land

med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns

krav. Centerpartiet är pådrivande i arbetet för

omställningen till ett ekologiskt hållbart energi-

system. Utvecklandet av alternativa energikällor

samt effektivare användande av energi bör

stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara

energikällor måste främjas framför ändliga

energikällor.

Sverige har ett jämförelsevis mycket högt

skattetryck. Centerpartiet anser det nödvändigt att

sänka skattetrycket. Sänkningen måste ske på ett

sådant sätt att de offentliga finanserna förmår

garantera vår gemensamma välfärd.

I vårt budgetalternativ för 2000 föreslog vi bl.a.

en riktig grön skatteväxling. Höjda skatter på

miljöskadliga verksamheter finansierade en fortsatt

stegvis sänkning av arbetgivaravgifterna. En sådan

förändring förbättrar förutsättningarna för ökad

sysselsättning generellt, vilket i synnerhet är

gynnsamt för tjänstesektorn som har en hög andel

arbetskraftskostnader.

Beträffande de ytterligare förslag som ingår i

Centerpartiets budgetalternativ för 2000 hänvisas

till betänkande 1999/2000:FiU1.

2. Idrottskonto (mom. 23) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) anför:

Vi anser att kraven på särskilda

utjämningsmöjligheter för idrottsmän, popstjärnor

och andra som under en tid av sitt liv har mycket

höga inkomster visar vilka konsekvenserna blir när

man driver upp beskattningen av arbetsinkomster på

en helt orimlig nivå. Felet är enligt vår mening de

höga inkomstskatterna, och vi anser att det vore fel

att införa särskilda regler för olika grupper på

detta sätt. Beskattningen av arbetsinkomster måste i

stället sänkas till en rimlig nivå.