Bet. 1999/2000:SkU14

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU14

Allmänna motioner om företags- och

kapitalbeskattning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner

från den allmänna motionstiden 1999 om företags- och

kapitalbeskattning. Utskottet avstyrker motionerna.

Vid betänkandet fogas 13 reservationer (m, kd, c,

fp) och ett särskilt yttrande (m).

Motionerna

1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

13. att riksdagen beslutar om lindring i

beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag

enligt vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att på sikt

avskaffa dubbelbeskattningen.

1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen beslutar införa ett permanent

riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av arvs-

och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att vin och

sprit ej skall ingå i avdragsramen för

representation.

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av riskkapitalavdrag i enlighet med vad

som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att kravet på

marknadsnotering bör tas bort i lagen om statlig

inkomstskatt 3 § 7 (lex ASEA).

1999/2000:Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

utreda möjligheterna till uppskov med bolagsskatten

i vissa fall,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

reglerna för företagare med hemmet som arbetsplats.

1999/2000:Sk609 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ytterligare en schablonregel för

beräkning av skatt vid avyttring av aktier och

liknande finansiella instrument.

1999/2000:Sk627 av Göte Jonsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

underlätta generationsväxlingar i företagen.

1999/2000:Sk630 av Åke Sandström (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning om ändrad

beskattningsform av näringsverksamhet inom

skogsbruket.

1999/2000:Sk645 av Jeppe Johnsson och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

yrkesfiskeavdrag i enlighet med vad i motionen

anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

resultatutjämningsfond för fiskeföretag.

1999/2000:Sk654 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär lagförslag i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk662 av Roy Hansson och Inga Berggren (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en

utredning tillsätts för att lägga förslag om hur

förskjutet skatteår för nystartade mindre företag

kan utformas i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk670 av Kenneth Lantz och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillsätta en

utredning som skall få i uppdrag att arbeta fram ett

nytänkande i beskattning av restaurangverksamhet.

1999/2000:Sk671 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av beskattningsreglerna på detta område.

1999/2000:Sk675 av Marianne Andersson m.fl.

(c,m,kd,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att införa en lönebaserad reserveringsmöjlighet för

mindre företag.

1999/2000:Sk678 av Ola Karlsson m.fl. (m,kd,c,fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett återinfört

riskkapitalavdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en indirekt

finansieringsform för privata investeringar i

onoterade företag.

1999/2000:Sk679 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp,m,kd,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att slopa dubbelbeskattning på aktier.

1999/2000:Sk680 av Marianne Andersson m.fl.

(c,m,kd,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att en möjlighet att skjuta på reavinstbeskattningen

vid återinvesteringar i onoterade företag införs.

1999/2000:Sk681 av Ola Karlsson m.fl. (m,kd,c,fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

presentera förslag till utformning av regler för

beskattning av utdelning och reavinst hos aktiva

ägare till fåmansaktiebolag.

1999/2000:Sk684 av Åke Sandström m.fl. (c,m,kd,fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

avdragsmöjligheter när fastighet eller lägenhet

används för både privat boende och som lokaler för

näringsverksamhet.

1999/2000:Sk685 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att undanta företagsförmögenhet från

arvs- och gåvobeskattning.

1999/2000:Sk691 av Marianne Andersson m.fl.

(c,m,kd,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att en möjlighet till schablonmässigt avdrag för

kostnader i samband med resa införs.

1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att royaltyinkomster från

patent skall beskattas som inkomst av kapital i

enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av riskkapitalavdrag i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1999/2000:Sk696 av Anne-Katrine Dunker och Ewa

Thalén Finné (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förmögenhetsskatter

och dubbelbeskattning.

1999/2000:Sk705 av Henrik Westman och Kent Olsson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättandet av utjämningskonto för fiskare.

1999/2000:Sk723 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ett nytt, förenklat system för

beskattning av realisations-vinster på aktier och

liknande finansiella instrument.

1999/2000:Sk724 av Jeppe Johnsson och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införandet av jordbruks- och pälsdjurskonton.

1999/2000:Sk727 av Elizabeth Nyström och Lars

Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att slopa skatt på aktiebyten.

1999/2000:Sk731 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändring av arvs- och

gåvoskattereglerna för familjejordbruket/-

skogsbruket vid generationsskifte.

1999/2000:Sk737 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om motiven för att

uppmuntra privat sparande i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

förändrad skattepolitik för att sluta missgynna

svenskt enskilt ägande av företag i Sverige.

1999/2000:Sk739 av Kenth Högström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om längre upplösningstid samt

generösare fonderingsmöjligheter för näringsidkare

inom konstnärlig och idrottslig verksamhet.

1999/2000:Sk755 av Margit Gennser (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändrade regler för

reavinstbeskattning vid försäljning av aktier och

likvärdiga värdepapper.

1999/2000:Sk769 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bättre skattevillkor

för sparande.

1999/2000:L713 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fondsparande.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

tydliga skatteregler för kultursponsring.

1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fartygsfonder,

32. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om en tonnageskatt.

1999/2000:T616 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fartygsfonder

bör återinföras.

1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på

aktieutdelningar fr.o.m. inkomståret 2000 enligt vad

som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av riskkapital enligt vad som anförts i

motionen.

1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skattevillkoren

för svenska fiskare,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett

fiskekonto.

1999/2000:MJ406 av Åsa Torstensson och Eskil

Erlandsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om yrkesfiskeavdrag.

1999/2000:N212 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattelättnader för

nystartade kooperativ.

1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ökad rörlighet för riskkapital mellan företag och

branscher i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m,kd,fp)

vari yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheterna

att klassa riskkapitalbolag som investmentbolag,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om statliga

förlustgarantier.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sänkta skatter och avgifter i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheterna att ge uppskov med bolagsskatt för

företag som inte ger utdelningar eller

styrelsearvoden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att se över

skatteavdrag för kostnader som uppkommer av

näringsverksamhet i hushåll.

1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om underlättande

av generationsskiften.

Utskottet

Inledning

Skatteutskottet yttrade sig i höstas till

finansutskottet över ett stort antal yrkanden från

den allmänna motionstiden 1999 som behandlades

samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för år 2000. Bland

dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i

företags- och kapitalbeskattningen som ingick i

partiernas alternativ till regeringens budgetförslag

för år 2000. Riksdagen tog ställning till yrkandena

den 18 november 1999 (bet. 1999/2000:FiU1).

I det här betänkandet behandlar

skatteutskottet flertalet återstående

yrkan-den från den allmänna motionstiden om

företags- och kapitalbeskattningen.

Skattenivå i företaget, resultatutjämning

Motionerna

I motion Sk675 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,

kd, fp) yrkas att en lönebaserad

reserveringsmöjlighet införs för mindre företag.

Enligt förslaget skall varje år få reserveras ett

belopp motsvarande 20 % av lönesumman upp till 50

basbelopp. I motion Sk724 av Jeppe Johnsson och

Ingvar Eriksson (m) yrkas att jordbruks- och

pälsdjurskonton skall införas med förebild i

skogskontosystemet. Kenth Högström (s) efterlyser i

motion Sk739 längre tid för reserveringar i

ersättningsfond och generösare fonderingsmöjligheter

för näringsidkare inom konstnärlig och idrottslig

verksamhet. I motion T210 vill Johnny Gylling m.fl.

(kd) att regeringen skall se över tidigare förslag

om fartygsfonder (yrkande 29) och utreda

konsekvenserna av en tonnageskatt (yrkande 32).

Enligt motion T616 yrkande 9 av Per-Richard Molén

m.fl. (m) bör riksdagen uttala sig för att

fartygsfonder återinförs.

Utskottets ställningstagande

Vid 1990 års reform av företagsbeskattningen rådde

en bred enighet om att det då gällande regelsystemet

borde ersättas av ett mer neutralt system med lägre

skattesats och mer begränsade

reserveringsmöjligheter. Ett sådant system har flera

fördelar. Bland annat minskar inlåsningen av kapital

samtidigt som mer likvärdiga skattemässiga villkor

kan ges för olika typer av investeringar och finan-

sieringsformer.

Med minskade reserveringsmöjligheter blev det

möjligt att genomföra en kraftig sänkning av

bolagsskattesatsen från 52 % (ca 57 % om den

dåvarande vinstdelningsskatten räknas med) till 30

%. Generösa avskrivningsmöjlig-heter behölls dock i

det nya systemet liksom ett par speciella

resultatutjäm-ningsmöjligheter för vissa

verksamheter, insättning av medel på skogskonto och

upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att

underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd

egendom behölls också. Sådan s.k. ersättningsfond

kan stå kvar i högst tre år (sex år i vissa fall).

En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till

nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i

företagsbeskattningen under år 1994 som innebar

bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med

periodiseringsfond. Därmed slopades även den

möjlighet som fanns att i viss utsträckning basera

reserveringarna på de anställdas löner. Riksdagen

beslutade hösten 1999 att höja taket och förlänga

reserveringstiden för avsättningar till

periodiseringsfond (prop. 1999/2000:1, volym 1, bet.

1999/2000:FiU1).

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande

motionsyrkanden framhållit vikten av att

upprätthålla de principer som företagsbeskattningen

vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utfor-

mas så att det blir svårt att behålla en låg

skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa

principer att utöka reserverings- eller

avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa

branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.

Utskottet får med hänvisning till det anförda

avstyrka motionerna Sk675, Sk724, Sk739, T210

yrkandena 29 och 32 och T616 yrkande 9. När det

gäller yrkanden om skattelättnader för

rederinäringen vill utskottet i sammanhanget erinra

om att det höjda rederistöd som riksdagen har fattat

beslut om bl.a. innebär att statligt stöd lämnas

till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala

avgifter, se närmare bet. 1999/2000:TU1.

Ägarbeskattning, m.m.

Motionerna

I motion Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) föreslås

att beskattningen av handelsbolag och kommanditbolag

skall lindras (yrkande 13) och att den s.k.

dubbelbeskattningen av bolagsinkomster skall slopas

på sikt (yrkande 14). I motion Sk325 yrkande 4

föreslår Alf Svensson m.fl. (kd) att ett permanent

riskkapitalavdrag skall införas. Också i motion

Sk326 yrkande 8 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

föreslås att ett riskkapitalavdrag skall införas. En

utredning om ett riskkapitalavdrag och om en

indirekt finansieringsform för privata investeringar

i onoterade företag efterlyses i motion Sk678

yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c,

fp). Enligt motion Sk679 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp, m, kd, c) bör dubbelbeskattningen slopas, i ett

första steg helt och hållet för ägare av onoterade

aktier med samtidig utvidgning av det

kapitalinkomstbeskattade utrymmet enligt de s.k.

3:12-reglerna. I motion Sk681 yrkar Ola Karlsson

m.fl. (m, kd, c, fp) att ett förslag skall tas fram

som innebär att det kapitalinkomstbeskattade

utrymmet enligt 3:12-reglerna i princip bestäms

utifrån om ägaren tagit ut marknadsmässig lön. Bo

Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion T717 yrkande 11

att skatten på aktieutdelningar avskaffas och i

yrkande 12 i samma motion och i motion Sk692

yrkande 11 att ett riskkapitalavdrag skall införas.

Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén Finné (båda m)

förordar i motion Sk696 yrkandena 1 och 4 att

riksdagen skall uttala sig för bl.a. sänkta skatter

och slopad dubbelbeskattning. I motion Sk737

yrkandena 1 och 2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

förordas åtgärder för att uppmuntra privat sparande

och en ändrad skattepolitik som inte missgynnar

enskilt ägande av företag, bl.a. slopad

dubbelbeskattning och kraftigt sänkta

inkomstskatter. Karin Pilsäter m.fl. (fp) efterlyser

i motion Sk769 yrkande 5 i denna del bättre

skattevillkor för sparande, bl.a. i fråga om

riskvilligt kapital och fåmansbolagsägares

utdelningsskatt. Per Westerberg (m) föreslår i

motion N239 yrkande 2 olika åtgärder för ökad

rörlighet för riskkapital mellan företag och

branscher, bl.a. slopad dubbelbeskattning och

riskkapitalavdrag. I en annan motion, N273 yrkandena

35 och 36 vill Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)

utreda möjligheterna att klassa riskkapitalbolag som

investmentbolag och att medge statliga

förlustgarantier för riskkapitalbolagens placeringar

i onoterade bolag. Alf Svensson m.fl. (kd) förordar

i motion N384 yrkande 17 i denna del sänkta skatter

på arbete och kapital, bl.a. slopad

dubbelbeskattning.

Utskottets ställningstagande

Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna, m.m. (prop.

1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1) avslogs förslag

från Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet

liberalerna om slopad skatt på aktieutdelningar med

början redan under budgetåret 2000. I ett yttrande

(1999/2000:SkU1y) till finansutskottet anförde

skatteutskottet då bl.a. att de utredningar som

gjorts på området har visat att en slopad skatt på

aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att

förbättra de större företagens villkor. Tillgången

till en internationell kapitalmarknad gör att

beskattningen av sparande endast i begränsad

omfattning inverkar på företagens investerings-

benägenhet. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att

en generell sänkning av skatten på ägarnas sparande

i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra

villkoren för företagandet.

För små och medelstora företag som inte i alla

avseenden har tillgång till den internationella

kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från

att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på

avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som

en skatt på företagens investeringar. I skatte-

lagstiftningen har detta förhållande beaktats genom

de särskilda lättnader som sedan 1997 gäller vid

beskattningen av utdelningar och reavinster på

onoterade aktier. Eftersom en generellt utformad

lättnad skulle ge begränsade effekter på

företagsinvesteringar och sysselsättning till priset

av en högst betydande offentlig-finansiell kostnad

talar emellertid starka skäl mot att lättnaderna i

ägarbeskattningen utvidgas till andra än onoterade

företag. Utskottet avstyrker de i flera motioner

lämnade förslagen om en generell lättnad i

ägarbeskattningen.

I några motioner har tagits upp utformningen av de

s.k. 3:12-reglerna. Dessa regler anger hur

utdelningar och reavinster vid avyttring av aktier i

företaget skall fördelas mellan inkomst av tjänst

och inkomst av kapital hos den som är aktiv delägare

i företaget. Regeringen har tillkallat en särskild

utredare för att se över dessa regler. I

utredningsuppdraget (dir. 1999:72) ingår att

analysera metoden att utgå från en på något sätt

fastställd normallön vid beräkning av det

kapitalbeskattade utrymmet. Det finns enligt

utskottets mening anledning att avvakta resultatet

av den pågående utredningen.

Beträffande yrkandena om riskkapitalavdrag vid

investeringar i mindre företag vill utskottet nämna

att ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes

hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess

problemen kring de små och medelstora företagens

kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning.

Sådana permanenta regler har numera införts genom

den nyss nämnda lättnaden i ägarbeskattningen för

onoterade företag. De förslag som motionärerna har

lagt fram innebär att samma typ av riskkapitalavdrag

återinförs och byggs ut. Förslagen i en motion

knyter också an till ett par frågor som

Småföretagsdelegationen tog upp i betänkandet

Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93).

Det gäller förslag om statliga förlustgarantier till

riskkapitalbolag och att dessa skall klassas som

investmentbolag i skattehänseende.

I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1,

volym 11, bil.1, s. 8) har regeringen anfört att den

är beredd att pröva olika alternativa åtgärder för

att förbättra kapitalförsörjningen för småföretagen.

Ytterligare analyser behövs dock enligt

propositionen, främst vad gäller förslaget rörande

kedjebeskattningen av riskkapitalbolag. Denna fråga

påverkas även av att två utredningar parallellt

arbetar med utformningen av ett system med slopad

reavinstskatt på näringsbetingade andelar inom

företagssektorn, utredningen (Fi 1998:11) om vissa

internationella företagsskattefrågor och utredningen

(Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor. Det

framgår också av budgetpropositionen att regeringen

är tveksam till nya garantisystem, särskilt mot

bakgrund av att det för närvarande pågår en översyn

av de statliga aktörernas insatser inom

näringspolitiken. Det är vidare grundläggande

utgångspunkt för den utredning som nu ser över

reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag

m.m. (dir. 1999:72) att pröva olika möjligheter till

förändring för att stimulera tillväxt, investeringar

och aktivt risktagande i fåmansföretagen i Sverige.

Utskottet får med hänvisning till det anförda

avstyrka motionerna Sk324 yrkandena 13 och 14, Sk

325 yrkande 4, Sk326 yrkande 8, Sk678 yrkandena 1

och 2, Sk679, Sk681, Sk692 yrkande 11, Sk696

yrkandena 1 och 4, T717 yrkandena 11 och 12, Sk737

yrkandena 1 och 2, Sk769 yrkande 5 i denna del, N239

yrkande 2, N273 yrkandena 35 och 36 och N384 yrkande

17 i denna del.

I ett par motioner förs ett resonemang

kring sänkta skatter på arbete och slopad

förmögenhetsskatt. Beträffande dessa frågor

hänvisar utskottet till betänkandet

1999/2000:SkU13 Inkomstskatter m.m. och

till ett senare betänkande 1999/2000:SkU17

Fastighets- och förmögenhetsbeskattning.

Skatteuppskov för nystartade företag

Motionerna

Johan Pehrson och Karin Pilsäter (båda fp) föreslår

i motionerna Sk327 yrkande 9 och N386 yrkande 8 en

utredning av möjligheterna att ge nystartade företag

uppskov med bolagsskatten så länge företaget inte

lämnar utdelningar. I motion Sk662 föreslår Roy

Hansson och Inga Berggren (båda m) en utredning om

senarelagd skatteinbetalning under första

verksamhetsåret för nystartade mindre företag.

Utskottets ställningstagande

I princip innebär motionärernas förslag att

nystartade företag skall få använda obeskattade

vinstmedel för sin expansion under en

uppbyggnadsfas. Ett problem med motionärernas

förslag är att nystartade företag kan drabbas av

svårigheter när skatteuppskovet upphör. Kanske

skulle många nystartade verksamheter få avvecklas av

skatteskäl. Nya möjligheter till skatteundan-

draganden skulle också uppkomma. Utskottet är alltså

tveksamt till om ett skatteuppskov av den omfattning

som motionärerna föreslår är rätt väg för att

ytterligare förbättra situationen för nystartade

företag.

Riksdagen har på senare år beslutat om flera

ändringar i syfte att förbättra villkoren för

nyföretagande och entreprenörskap. För att

underlätta nystart av företag infördes 1996 en

möjlighet att kvitta underskott i näringsverk-

samheten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder

på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen

av utdelningar och reavinster på aktier i onoterade

bolag som infördes 1997 och slopandet 1999 av

flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag.

Som utskottet nämnde tidigare är det en

grundläggande utgångspunkt också för det fortsatta

arbetet med skattereglerna att pröva olika

möjligheter till förändring för att stimulera

tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i

fåmansföretagen. Utskottet anser att resultatet av

det pågående arbetet bör avvaktas. Utskottet

avstyrker motionerna Sk327 yrkande 9, Sk662 och N386

yrkande 8.

Enklare beskattningsmodell för småföretag

Motionen

I motion Sk670 yrkande 2 föreslår Kenneth Lantz och

Ulla-Britt Hagström (båda kd) en utredning om

schablonbeskattning av restauranger, t.ex. baserad

på antal bord eller lokalens yta.

Utskottets ställningstagande

Enklare regelsystem är ett viktigt inslag i det

arbete som pågår för att skapa förbättringar för

småföretag. På skatteområdet har

Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) lagt fram

förslag som syftar till enkla och lätthanterliga

regler för inkomstredovisningen. Dessa förslag

bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Även förslag som skulle innebära en starkt

schabloniserad beskattning av vissa typer av

näringsverksamheter har lagts fram tidigare. Den

s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och

1997:111) har t.ex. föreslagit att vissa företag

skulle betala en licensavgift för att garantera en

minimibeskattning av verksamheten och därmed skydda

seriösa näringsidkare mot illojal konkurrens.

Inom Riksskatteverket pågår ett arbete som syftar

till att ge verket ett underlag för en bedömning av

vilka konsekvenser ett schabloniserat skattesystem

skulle föra med sig och om ett sådant kan vara ett

alternativ till att förenkla regelsystemet inom

gällande skattesystem. Arbetet skall även ge viss

kunskap om de schabloniserade system som finns i

några andra länder. Målsättningen är att ett

beslutsunderlag skall kunna presenteras för

verksledningen senast den 30 juni år 2000.

Utskottet utgår ifrån att det arbete som pågår

kommer att ge de kunskaper om både för- och

nackdelar med ett system som bygger på

schabloniserade inkomstberäkningar för vissa

småföretag. Utskottet anser emellertid att det inte

behövs ett uttalande om utredning av precis det slag

av schablonisering som tagits upp i motion Sk670

yrkande 2. Utskottet avstyrker följaktligen

motionsyrkandet.

Beskattningsmetod för aktievinster

Motionerna

I motion Sk654 av Lennart Hedquist (m) yrkas att

reavinstbeskattning inte skall ske vid försäljning

av aktier och fondandelar som sker genom

förändringar i en registrerad värdepappersdepå.

Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) yrkar i

motion Sk680 att en möjlighet till uppskov med

reavinstbeskattningen vid återinvestering i

onoterade aktier skall införas. I motion Sk723

efterlyser Nils Fredrik Aurelius och Ola Sundell (m)

ett nytt, förenklat system för beskattning av

realisationsvinster på aktier och liknande

finansiella instrument. I motion Sk727 yrkar

Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) att

reavinstbeskattning inte skall ske om vinsten

återinvesteras i nya aktier. Margit Gennser (m)

föreslår i motion Sk755 att reavinst-beskattning

inte skall ske vid försäljning av aktier och

likvärdiga värdepapper som motsvaras av en ny

placering. Enligt motionerna Sk769 yrkande 5 i denna

del och L713 yrkande 9 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

skall fondbyte kunna ske utan skattekonsekvenser.

Utskottets ställningstagande

Nuvarande regler bygger på principen att beskattning

skall ske vid avyttringen av en aktie eller en

fondandel. Aktiefonder och investmentbolag är i och

för sig befriade från reavinstbeskattningen, men den

förmån som ett indirekt ägande genom fond och

investmentbolag därigenom får framför direkt ägande

är tänkt att elimineras genom att en schablonmässigt

beräknad intäkt läggs till grund för beskattningen.

Denna beräknas på aktieinnehavet och uppgår till 1,5

% för aktiefonder och 2 % för investmentbolag.

En möjlighet till uppskov med beskattningen av en

kapitalvinst finns vid vissa aktiebyten för att

omstruktureringar i näringslivet inte skall hindras.

En generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av

finansiella instrument kan inte gärna prövas

isolerat från frågan hur kapitalinkomstbeskattningen

i övrigt bör vara utformad. Enligt utskottets mening

finns det inte tillräckliga skäl för att nu överväga

så stora omläggningar i beskattningen av

kapitalvinster. När det gäller yrkandena i vissa

motioner om skatteuppskov vid återinvesteringar i

onoterade företag för att gynna dessa företags

riskkapitalanskaffning vill utskottet emellertid

nämna att denna fråga har aktualiserats av

Småföretagsdelegationen i betänkandet

Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93).

Även den av kommissionen tillsatta Business

Environment Simplificaton Task Force (BEST) har

föreslagit liknande lättnader. Den s.k.

Bättregruppen i Regeringskansliet, som har

analyserat Småföretagsdelegationens och BEST:s olika

idéer, har kommit till slutsatsen att en statlig

utredning bör få i uppgift att analysera om en

uppskovsmodell i reavinstbeskattningen för

återinvestering i onoterade bolag är en effektiv

åtgärd och om en sådan möjlighet bör införas

(Rapport från Bättregruppen, s. 63).

Utskottet finner inte anledning till ett

tillkännagivande till regeringen i

hithörande frågor och avstyrker motionerna.

Anskaffningsvärdet på aktier

Motionen

I motion Sk609 yrkar Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (båda m) att det skall införas en

ytterligare schablonregel för beräkning av

reavinstskatt på marknadsnoterade aktier och

liknande finansiella instrument - möjligen att

anskaffningsvärdet bestäms till 50 % av noterade

värdet vid utgången av tredje året före

avyttringsåret.

Utskottets ställningstagande

Enligt huvudregeln är anskaffningsvärdet på ett

finansiellt instrument det genomsnittliga

anskaffningsvärdet på samtliga finansiella

instrument av samma slag och sort som det avyttrade,

beräknat på grundval av faktiska

anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade

förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden).

Alternativt får anskaffningsvärdet för marknads-

noterade instrument (utom optioner och terminer)

bestämmas till 20 % av försäljningspriset efter

avdrag för försäljningskostnaderna. Denna

schablonregel motsvarar i princip den som gällde

före 1990 års skattereform. Vid skattereformen

sattes dock procentsatsen ned från 50 % till 20 %.

Procentsatsen bestämdes genom en avvägning av

önskemålet om en effektiv reavinstbeskattning mot

önskemålet att underlätta i situationer när det

finns svårigheter att bevisa verkliga

anskaffningsvärden, t.ex. när aktierna ärvts (prop.

1989/90:110, s. 456).

Utskottet har tidigare avstyrkt motsvarande

motionsyrkande (bet. 1998/99:SkU11).

Utskottet finner nu i likhet med tidigare

inte skäl att frångå den bedömning som

gjordes vid skattereformen. Utskottet

avstyrker motionen.

Arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften

i företag

Motionerna

I motionerna Sk325 yrkande 7 och N384 yrkande 17 i

denna del av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk627 yrkande

1 av Göte Jonsson (m), Sk685 av Inga Berggren m.fl.

(m, kd, c, fp), Sk731 av Dan Ericsson (kd) och N387

yrkande 11 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) förordas en

översyn av arvs- och gåvobe-skattningen i syfte att

ändra reglerna för att underlätta generationsskiften

i familjeföretag.

Utskottets ställningstagande

Den utredare som skall se över reglerna för

beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall

enligt direktiven även överväga olika ändringar i

arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta

generationsskiften av företag (dir. 1999:72). Med

hänvisning till det pågående utredningsarbetet

avstyrker utskottet motionerna.

Yrkesfiskare

Motionerna

I motionerna Sk645 yrkande 1 av Jeppe Johnsson och

Ingvar Eriksson (m), MJ257 yrkande 16 av Alf

Svensson m.fl. (kd) och MJ406 yrkande 3 av Åsa

Torstensson och Eskil Erlandsson (c) hemställs att

ett yrkesfiskaravdrag skall införas.

I de nyss nämnda motionerna Sk645 yrkande 3 och

MJ257 yrkande 17 samt i motion Sk705 av Henrik

Westman och Kent Olsson (m) finns också förslag om

att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet

för svenska yrkesfiskare.

Utskottets ställningstagande

Vid en tidigare behandling av motsvarande yrkanden

förutsatte utskottet att regeringen efter en

beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrens-

situation i förhållande till grannländerna skulle

återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser

motionärernas krav på konkurrensneutralitet (bet.

1996/97:SkU13). Utskottet förordade enhälligt att

riksdagen med anledning av samtliga de motioner som

behandlades som sin mening skulle ge regeringen till

känna vad utskottet hade anfört. Riksdagen följde

utskottet.

Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen

för det svenska yrkesfisket lade i januari 1999 fram

betänkandet Yrketsfiskets konkurrens-situation (SOU

1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag

som ersätter nuvarande avdrag och ett system för

resultatutjämning. Utrednings-förslaget bereds för

närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet anser att motionsyrkandena bör anses

tillgodosedda med det tidigare tillkännagivandet

till regeringen och till den beredning som nu pågår.

Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionerna om

att riksdagen skall begära förslag eller på nytt

besluta om ett tillkännagivande till regeringen.

Rörelsesmitta

Motionen

I motion Sk671 av Lars Gustafsson (kd) yrkas att

reglerna om s.k. rörelse- smitta skall ses över.

Reglerna måste enligt motionären på ett bättre sätt

skilja på privat egendom och tillgångar i företaget.

Utskottets ställningstagande

När en enskild näringsidkare avyttrar sin

personligen ägda egendom kan detta aktualisera

beskattning av vinsten (eller förlusten) av

försäljningen i näringsverksamheten. Det kan gälla

varor eller inventarier som har en nära anknytning

till näringsverksamheten. I några avgöranden från

Regeringsrätten finns viss vägledning.

Ett särskilt fall av s.k. rörelsesmitta,

handel med fastigheter och tomtrörelse, är

ingående reglerat. Dessa särregler utreds

för närvarande (dir. 1998:55). Utredaren

skall överväga om de särskilda reglerna

helt eller delvis kan upphävas och

beskattning i stället kan ske enligt

allmänna regler. Även om direktiven inte

direkt avser de allmänna reglerna kommer

alltså utredningen att behöva analysera

dessa. Utskottet finner mot den bakgrunden

inte anledning till ett tillkännagivande i

enlighet med motionen. Motionen avstyrks

följaktligen.

Arbetslokal i bostaden

Motionerna

I motionerna Sk327 yrkande 14 och N386 yrkande 12

föreslår Johan Pehrson och Karin Pilsäter (båda fp)

att det skall göras en översyn av reglerna för

företagare med hemmet som arbetsplats. I motion

Sk684 yrkar Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp) om

förbättrade avdragsmöjligheter när fastighet eller

lägenhet används för både privat boende och som

lokaler för näringsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

När en privatbostad används i en näringsverksamhet

är avdragsrätten begränsad till skälig del av

kostnader för hyra o.d., värme, vatten och avlopp

samt elektrisk ström. Avdrag medges även för

kostnader i övrigt som är omedelbart betingade av

näringsverksamheten. En förutsättning är att en

särskild del har inrättats i bostaden för

näringsverksamheten. Om så ej är fallet kan avdrag

medges med högst 2 000 kr per år om arbete utförts

minst 800 timmar i den egna privatbostaden.

Stoppregelutredningen har i betänkandet

Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av

reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit

som ger anledning att ompröva de valda schablonerna.

Regeringen har tidigare redovisat utredningens

slutsatser (prop. 1999/2000:15, s. 78) och har

instämt i utredningens bedömning.

Utskottet finner mot bakgrund av det

anförda inte någon anledning till ändringar

i gällande regler. Utskottet avstyrker

motionerna.

Egenföretagares avdrag för vissa

resekostnader

Motionen

I motion Sk691 yrkar Marianne Andersson m.fl. (c, m,

kd, fp) att enskilda näringsidkare skall kunna göra

samma schablonmässiga avdrag för ökade

levnadskostnader i samband med tjänsteresa som

gäller för anställda. Motionärerna hänvisar till

bl.a. förenklingsskäl.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit har den fråga som

motionärerna tar upp aktualiserats i

Finansdepartementet. En promemoria kommer inom kort

att sändas ut på remiss. Utskottet anser att

resultatet av den pågående beredningen bör avvaktas

och avstyrker yrkandet i motion Sk691 om ett

tillkännagivande till regeringen i frågan.

Sponsring

Motionen

I motion Kr313 yrkande 2 föreslår Inger Davidson

m.fl. (kd) att skattereglerna vid kultursponsring

skall göras tydligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har framhållit, senast i betänkandet

1998/99:SkU11, att utgifter för sponsring i vissa

fall kan vara avdragsgilla som driftskostnader med

hänsyn till det reklamvärde och goodwillvärde som

sponsorverksamheten kan innebära för ett företag. En

grundläggande förutsättning är då att sponsorn får

en motprestation som står i rimlig proportion till

insatsen. Utan motprestation torde bidraget bli

betraktat som gåva för vilken avdragsrätt inte

föreligger. Utskottet har avstyrkt liknande

motionsyrkanden med hänvisning till bl.a. att

avdragsrätt för sponsorverksamhet bör följa de

grundläggande principerna för avdragsrätt för

driftskostnader i näringsverksamhet och att

skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall

om en avdragsrätt är förenlig med dessa principer.

Utskottet har inte funnit skäl att frångå sitt

tidigare ställningstagande och avstyrker motionen.

Lex Asea

Motionen

I motion Sk326 yrkande 15 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) föreslås att kravet på marknadsnotering tas bort

i den s.k. lex Asea. Enligt motionen innebär

gällande regler en diskriminering av de onoterade

bolagen.

Utskottets ställningstagande

Ett dotterföretag kan enligt de s.k. lex Asea-

reglerna avskiljas från sitt moderföretag genom att

samtliga aktier i dotterbolaget delas ut till

aktieägarna utan att dessa beskattas för

utdelningen. Flera villkor skall vara uppfyllda,

bl.a. att åtminstone någon del av aktierna i

moderföretaget är marknadsnoterade.

I samband med att riksdagen hösten 1998

antog nya skatteregler för omstrukturering

i näringslivet (prop. 1998/99:15, bet.

1998/99:SkU5) gjordes en uppmjukning av

villkoren i lex Asea, dock släpptes inte

kravet på marknadsnotering. Utskottet

framhöll att anskaffningsvärdet på aktierna

i det utdelande bolaget måste kunna

fördelas mellan moderbolagets och det

utdelade bolagets aktier i förhållande till

förändringen av marknadsvärdet på aktierna

i moderbolaget. Skulle ett marknadsvärde

saknas måste fördelningen göras på andra

grunder. Detta skulle sannolikt medföra

praktiska problem vid tillämpningen av

reglerna. Utskottet ville med hänsyn

härtill inte slopa noteringsvillkoret.

Utskottet har inte funnit skäl för att

ändra det tidigare ställningstagandet och

avstyrker därför motion Sk326 yrkande 15.

Representationsavdraget

Motionen

I motion Sk325 yrkande 17 föreslår Alf Svensson

m.fl. (kd) att avdragsrätten för vin och sprit i

samband med representation skall slopas.

Utskottets ställningstagande

Avdragsreglerna för representation har ändrats vid

flera tillfällen under senare år. Hösten 1995

beslutade riksdagen att avdragsramen för måltids-

utgifter i samband med representation skulle vara

180 kr exkl. moms fr.o.m. inkomståret 1996, vilket

innebar ungefär en halvering av avdragsramen. Hösten

1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr.

Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit

skulle få räknas med inom avdragsramen 90 kr, något

som innebär förenklingar för skattemyndigheterna och

företagen. Utskottet finner inte skäl att gå ifrån

det tidigare ställningstagandet och avstyrker motion

Sk325 yrkande 17.

Beskattning av royalty

Motionen

I motion Sk692 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m)

föreslås att royaltyinkomster från patent skall

beskattas som inkomst av kapital.

Utskottets ställningstagande

Motionsförslag om skattelättnader för

royalty och patenterade uppfinningar har

vid upprepade tillfällen avslagits av

riksdagen. Senast avslogs - vid riksdagens

behandling av utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna för år 2000 (bet.

1999/2000:FiU1) - Moderaternas nu åter

aktuella förslag om att royalty skall

beskattas som kapitalinkomst och ett annat

förslag från Kristdemokraterna om

skattefrihet under två år. Utskottet får

med hänvisning till tidigare behandling av

denna fråga avstyrka motion Sk692 yrkande

6.

Kommunal företagsbeskattning

Motionen

I motion Sk630 yrkar Åke Sandström (c) att det skall

utredas om inte beskattning av näringsverksamhet

inom skogsbruket skall ske i den kommun där

fastigheten är belägen. Syftet är att stärka

skatteunderlaget i berörda bygder och att ge

underlag för mera jämlika levnadsvillkor.

Utskottets ställningstagande

Den kommunala beskattningen av juridiska

personer upphörde fr.o.m. inkomståret 1985.

Enligt utskottets mening är det inte

aktuellt att på nytt införa en sådan

beskattningsrätt eller att införa regler

som innebär att fysiska personers

näringsverksamhet skall beskattas i annan

kommun än hemorts-kommunen. Detta skulle

komplicera taxeringsarbetet, inte minst för

de skattskyldiga. Utskottet avstyrker

motionen.

Skattelättnader för viss kooperativ

verksamhet

Motionen

I motion N212 yrkande 3 föreslår Kenneth Johansson

(c) att Dalarna får bli ett försökslän för att ge

skattelättnader, under t.ex. två år, för nystartade

kooperativ i länet.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av ett

annat förslag om regional differentiering i

inkomstskattesystemet - snabbare avskrivning i

stödom-råden av byggnader, markanläggningar,

maskinell utrustning och inventarier - avvisat

särregler för vissa regioner (se t.ex. bet.

1993/94:SkU25).

Ett yrkande motsvarande det i motion N212 har

tidigare avslagits av riksdagen i samband med att

finansieringsformer och konkurrensneutralitet för

kooperativa företag behandlades (bet. 1998/99:NU6).

Näringsutskottet hänvisade därvid till bl.a.

vidtagna åtgärder för ökade informationsinsatser och

för att underlätta riskkapitalförsörjningen för

kooperativa företag. Skatteutskottet kan inte heller

från sina utgångspunkter se förslaget i motionen som

en lämplig lösning för att ytterligare underlätta

riskkapitalförsörjningen i kooperativa företag.

Utskottet avstyrker följaktligen motion N212 yrkande

3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattenivå i företaget,

resultatutjämning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk675,

1999/2000:Sk724, 1999/2000:Sk739, 1999/2000:T210

yrkandena 29 och 32 och 1999/2000:T616 yrkande

9,

res. 1 (m, kd)

2. beträffande ägarbeskattning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkandena 13

och 14, 1999/2000:Sk325 yrkande 4,

1999/2000:Sk326 yrkande 8, 1999/2000:Sk678

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk679,

1999/2000:Sk681, 1999/2000:Sk692 yrkande 11,

1999/2000:Sk696 yrkandena 1 och 4,

1999/2000:Sk737 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Sk769 yrkande 5 i denna del,

1999/2000:T717 yrkandena 11 och 12,

1999/2000:N239 yrkande 2, 1999/2000:N273

yrkandena 35 och 36 och 1999/2000:N384 yrkande

17 i denna del,

res. 2 (m, kd, c, fp)

3. beträffande skatteuppskov för

nystartade företag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 9,

1999/2000:Sk662 och 1999/2000:N386 yrkande 8,

res. 3 (m, fp)

4. beträffande enklare beskattningsmodell

för småföretag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk670 yrkande 2,

res. 4 (kd)

5. beträffande beskattningsmetod för

aktier

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk654,

1999/2000:Sk680, 1999/2000:Sk723,

1999/2000:Sk727, 1999/2000:Sk755, 1999/2000:

Sk769 yrkande 5 i denna del och 1999/2000:L713

yrkande 9,

res. 5 (m, kd, fp)

6. beträffande anskaffningsvärdet på

aktier

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk609,

7. beträffande arvs- och gåvoskatt vid

generationsskiften i företag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 7,

1999/2000:Sk627 yrkande 1, 1999/2000:Sk685,

1999/2000:Sk731, 1999/2000:N384 yrkande 17 i

denna del och 1999/2000:N387 yrkande 11,

res. 6 (m, kd, c, fp)

8. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk645 yrkandena 1

och 3, 1999/2000:MJ257 yrkandena 16 och 17,

1999/2000:MJ406 yrkande 3 och 1999/2000:Sk705,

res. 7 (m, kd, c, fp)

9. beträffande rörelsesmitta

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk671,

10. beträffande arbetslokal i bostaden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk327 yrkande 14,

1999/2000:Sk684 och 1999/2000:N386 yrkande 12,

res. 8 (m, kd, fp)

11. beträffande egenföretagares avdrag för

vissa resekostnader

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk691,

res. 9 (m, kd)

12. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande 2,

res. 10 (m, kd)

13. beträffande lex Asea

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk326 yrkande 15,

res. 11 (m)

14. beträffande representationsavdraget

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk325 yrkande 17,

res. 12 (kd)

15. beträffande royalty

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk692 yrkande 6,

res. 13 (m)

16. beträffande kommunal

företagsbeskattning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk630,

17. beträffande skattelättnader för viss

kooperativ verksamhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N212 yrkande 3.

Stockholm den 22 februari 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus

Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes

Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).

Reservationer

1. Skattenivå i företaget,

resultatutjämning (mom. 1) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Ett grundläggande krav på skattesystemet är att

näringsverksamhet som drivs här i landet får samma

villkor som gäller för näringsverksamhet i de länder

som våra företag konkurrerar med. Utredningen om

sjöfartens struktur- och kapitalsituation anger i

betänkandet Svensk sjöfartsnäring, hot och

möjligheter (SOU 1998:129), med hänvisning till

uppgifter från kommissionen, bl.a att flera EU-

länder medger fonderingsmöjligheter för rederierna

och reducerad bolagsskatt eller tonnageskatt.

Utredningen har inte haft i uppdrag att lämna

förslag på skatteområdet, men har uttalat att

fartygsfonder bör utredas vidare. Enligt vår

uppfattning måste rederiernas företagsbeskattning

ses över mot bakgrund av den utveckling som äger rum

i vår omvärld. Detta bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande skattenivå i företaget,

resultatutjämning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:T210

yrkandena 29 och 32 och 1999/2000:T616 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts om utredning av rederinäringens

skattevillkor och avslår motionerna

1999/2000:Sk675, 1999/2000:Sk724 och

1999/2000:Sk739.

2. Ägarbeskattning, m.m. (mom. 2) m, kd,

c, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster

som införts i Sverige är begränsad till onoterade

företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå

vidare och införa regler som avskaffar

dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna

skall utformas i enlighet med de regler som gällde

under år 1994 och som infördes på initiativ av den

dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på

regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning

av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. I

det sammanhanget måste också tas upp sådana frågor

om småföretagens riskkapitalförsörjning och

beskattning av fåmansföretag m.m. som har

aktualiserats i flera motioner. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna med

anledning av samtliga de motioner som behandlas

under detta moment.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande ägarbeskattning, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkandena 13 och 14, 1999/2000:Sk325 yrkande 4,

1999/2000:Sk326 yrkande 8, 1999/2000:Sk678

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk679,

1999/2000:Sk681, 1999/2000:Sk692 yrkande 11,

1999/2000:Sk696 yrkandena 1 och 4,

1999/2000:Sk737 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Sk769 yrkande 5 i denna del,

1999/2000:T717 yrkandena 11 och 12,

1999/2000:N239 yrkande 2, 1999/2000:N273

yrkandena 35 och 36 och 1999/2000:N384 yrkande

17 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

3. Skatteuppskov för nystartade företag

(mom. 3) - m, fp

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Nya snabbväxande företag avstår ofta från

utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa

allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna

ibland av stora skattebetalningar. För att motverka

detta bör det prövas att för nystartade företag

införa någon form av uppskov med skattebetalningar.

Bolag skulle t.ex. kunna få ett uppskov med

skattebetalningar så länge utdelningar inte sker. En

uppskovsmöjlighet skulle underlätta situationen för

sådana mindre företag som Sverige behöver få många

av under kommande år. Vi tillstyrker följaktligen

förslagen i motionerna om att uppskovs-möjligheterna

skall utredas.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande skatteuppskov för nystartade

företag

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk327

yrkande 9, 1999/2000:Sk662 och 1999/2000:N386

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts om utredning av

möjligheterna till skatteuppskov för nystartade

företag.

4. Enklare beskattningsmodell för

småföretag (mom. 4) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Det är allmänt känt att restaurangbranschen dras med

stora problem i form av svartjobb, skattesmitning

och andra oönskade företeelser. En förenklad

beskattning på matservering skulle enligt vår

uppfattning med stor säkerhet gynna såväl

statskassan som hederliga krögare genom ökad volym

och sysselsättning i denna bransch samt minskad

arbetslöshetsersättning och minskade

arbetsmarknadsåtgärder. Motionärernas förslag om att

införa en beskattningsmodell på restauranger som

inte skulle behöva vara baserad på antal kronor som

kommer in i kassan bör prövas närmare. Vi

tillstyrker motion Sk670 yrkande 2.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande enklare beskattningsmodell för

småföretag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk670 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen om utredning av

schablonbeskattning av restauranger.

5. Beskattningsmetod för aktier (mom. 5) -

m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Det finns flera inslag i skattesystemet som har en

ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och

aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av

bolagsinkomster. Emellertid medför också valet av

beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs.

beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som

hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och

fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet

negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta

på de tankar kring dessa problem som har

presenterats i flera motioner och ta initiativ till

att det görs en analys av hur kapitalvinster bör

beskattas för att uppnå det för spararna och

näringslivet mest gynnsamma resultatet. Inte minst

är det viktigt att nu understödja det starkt ökade

intresset från småspararnas sida att spara i

aktiefonder, och skattereglernas utformning är här

en viktig del. Vi föreslår att riksdagen med

anledning av samtliga här aktuella motioner beslutar

om ett tillkännagivande till regeringen om en

utredning av en ny beskattningsmetod för aktier och

aktiefonder som tillåter återinvesteringar utan att

detta skall utlösa beskattning.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande beskattningsmetod för aktier

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk654,

1999/2000:Sk680, 1999/2000:Sk723,

1999/2000:Sk727, 1999/2000:

Sk755, 1999/2000:Sk769 yrkande 5 i denna del och

1999/2000:L713 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en

utredning av en ny beskattningsmetod för aktier

och aktiefonder.

6. Arvs- och gåvoskatt vid

generationsskiften i företag (mom. 7) - m,

kd, c, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Arvs- och gåvoskatten kan skapa stora problem vid

generationsskiften i familjeföretag. I motionerna

anförs bl.a. att arvsskatten bidrar till att

konservera den svenska näringslivsstrukturen med

alltför få medelstora företag. Mindre familjeföretag

drabbas av högre kapitalkostnader än större icke

familjeägda företag vid överlåtelser i samband med

att aktieägaren avlider. Skatten tvingar därmed

företagare att ta andra hänsyn än företags-

ekonomiska, vilket varken gagnar företaget eller

dess anställda. Många bedömer att beskattningen vid

generationsskifte åderlåter jord- eller skogsbruk

som redan kan ha små eller inga ekonomiska

marginaler. I stället för att kapital dras in till

staten behövs detta mycket väl på gårdarna för att

trygga ett långsiktigt familjejordbruk.

NUTEK räknade 1998 med att 38 % av Sveriges

småföretagare var över 50 år och alltså snart står

inför sin pension. Det är bråttom med lagändringar

också av det skälet att beskattningen vid

generationsskiften i jordbruksföretag skärptes vid

årsskiftet till följd av att de övergångs-

bestämmelser som tillät indexuppräkning av

ingångsvärdet på fastigheten då löpte ut.

Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande till

regeringen skall betona vikten av att den utredning

som nu pågår arbetar snabbt och att regeringen så

snart utredningsarbetet är avslutat återkommer till

riksdagen med förslag till lagändringar som

verkligen kan bidra till att underlätta

generationsväxlingar i företagen.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande arvs- och gåvoskatt vid

generationsskiften i företag

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk325

yrkande 7, 1999/2000:Sk627 yrkande 1,

1999/2000:Sk685, 1999/2000:Sk731, 1999/2000:N384

yrkande 17 i denna del och 1999/2000:N387

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts om lagändringar som

underlättar generationsväxlingar i företagen.

7. Yrkesfiskare (mom. 8) - m, kd, c, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Vid behandlingen av motionsyrkanden med samma

innehåll hösten 1996 uttalade riksdagen att

regeringen skulle lägga fram ett förslag som löser

problemet med att våra svenska yrkesfiskare inte kan

konkurrera på samma villkor som yrkesfiskare i våra

grannländer. Vi anser att regeringens beredning av

denna fråga har dragit ut på tiden på ett

anmärkningsvärt sätt. Efter riksdagens

tillkännagivande dröjde det länge innan ett

utredningsarbete kom i gång. Nu är läget det att

utredningsarbetet slutfördes i januari 1999 men

regeringen har fortfarande inte lagt fram förslaget

till riksdagen.

Riksdagen bör genom ett nytt tillkännagivande

skarpt markera att regeringen utan ytterligare

dröjsmål måste färdigställa ett förslag om

yrkesfiskaravdrag och lämna detta till riksdagen.

Eftersom ett sådant avdrag torde vara att jämställa

med offentligt stöd i Romfördragets mening

förutsätter vi också att regeringen snabbt

informerar kommissionen om lagstiftningen.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av samtliga

här behandlade motio-ner ger regeringen till känna

vad som anförts i reservationen.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk645

yrkandena 1 och 3, 1999/2000:MJ257 yrkandena 16

och 17, 1999/2000:MJ406 yrkande 3 och

1999/2000:Sk705 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen om

lagstiftning om yrkesfiskaravdrag.

8. Arbetslokal i bostaden (mom. 10) - m,

kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Möjligheterna att utnyttja bostaden i samband med

förvärvsarbete har på senare tid ökat dramatiskt

till följd av teknikens utveckling. Nya företag

startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande

schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i

egen bostad kan emellertid ge ett oförmånligare

resultat i förhållande till om arbetslokal förhyrts

i en annan fastighet. På samma sätt kan nuvarande

hårda praxis innebära att den som arbetar på distans

från sitt hem inte får avdrag för faktiska kostnader

för hemarbetet. Vi anser att avdragsmöjligheterna

behöver förbättras och anpassas till det nya

företagandets behov. Reglerna behöver därför ses

över i syfte att åstadkomma detta.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande arbetslokal i bostaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk327

yrkande 14, 1999/2000:Sk684 och 1999/2000:N386

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts om en översyn i syfte

att utvidga avdragsmöjligheterna.

9. Egenföretagares avdrag för vissa

resekostnader (mom. 11) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Det skulle vara en förenkling för småföretag om de

schablonregler för avdrag för ökade levnadskostnader

som används vid inkomst av tjänst får tillämpas

också på en enskild näringsidkares motsvarande

kostnader. Vi förutsätter att det pågående

beredningsarbetet påskyndas och att en lagändring

skall kunna genomföras snabbt. Vi tillstyrker motion

Sk691.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande egenföretagares avdrag för

vissa resekostnader

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk691 som sin

mening ger regeringen till känna vad som i

motionen har anförts om att införa ett

schablonmässigt avdrag också för enskilda

näringsidkare.

10. Sponsring (mom. 12) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för

sponsormedel är inte entydig. Detta leder till en

osäkerhet som kan påverka möjligheten för olika

organisationer att få tillgång till sponsormedel.

Regeringen bör se över frå-gan och återkomma till

riksdagen med förslag som undanröjer osäkerheten om

gällande skatteregler. Vi tillstyrker därför motion

Kr313 yrkande 2.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande sponsring

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 2

hos regeringen begär att den återkommer med ett

förslag om tydligare avdragsregler vid

sponsring.

11. Lex Asea (mom. 13) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

I samband med ändringar av skattereglerna vid

omstrukturering i näringslivet hösten 1998 gjordes

flera välmotiverade ändringar i lex Asea-reglerna.

Det finns emellertid fortfarande kvar villkor som

försvårar omstrukturering. Noteringsvillkoret är

svårtillämpat eftersom lagtexten inte innehåller en

bra definition på vad som avses med

marknadsnotering. I dag finns det ett antal olika

listor med noteringar, varav en del är regionala

till sin karaktär. Det kan även ifrågasättas om

kravet på marknadsnotering över huvud taget är

berättigat. Det finns i Sverige exempel på mycket

framgångsrika internationella företag som varken är

börsnoterade eller marknadsnoterade. Många av de

snabbväxande företagen inom IT-branschen kan tänkas

välja att expandera utan marknadsnotering. Lex Asea

bör därför göras tillämplig även för små, växande

företag med internationella dotterbolag. Enklast

görs detta genom att noteringsvillkoret slopas. Vi

tillstyrker motion Sk326 yrkande 15.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande lex Asea

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk326 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna att

kravet på marknadsnotering bör tas bort ur lex

Asea-reglerna.

12. Representationsavdraget (mom. 14) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

När staten genom avdragsreglerna för representation

subventionerar alkohol-konsumtion motverkas de mål

som samhället har ställt upp för att minska

alkoholkonsumtionen. Att subventionen dessutom utgår

vid alkoholförtäring i samband med arbetet ger också

fel signaler, eftersom frånvaron av alkohol i

arbetet bör vara ett särskilt viktigt delmål i

arbetet för att begränsa alkohol-konsumtionen.

Reglerna om att kostnader för alkohol inte skall

ingå i avdraget för repre-sentation har lång

tradition i Sverige och bör värnas. Avdragsrätten

har funnits bara sedan hösten 1995 och infördes för

att göra reglerna enklare. Vi är i och för sig

tveksamma till om ändringen verkligen har inneburit

någon nämnvärd förenkling. Emellertid kan vi inte

acceptera att viktiga alkohol-politiska

målsättningar åsidosätts vid skattereglernas

utformning. Reglerna bör därför ändras på nytt så

att de inte tillåter att alkohol ingår i avdrags-

ramen för representation. Därmed tillstyrker vi

motion Sk325 yrkande 17.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande representationsavdraget

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk325 yrkande

17 som sin mening ger regeringen till känna att

vin och sprit inte skall ingå i avdragsramen vid

representation.

13. Royalty (mom. 15) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en

positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna

bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall

kunna ta upp royalty som utgår från patent under

inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat

skatteuttag på sådana inkomster. Vi tillstyrker

därför motion Sk692 yrkande 6.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande royalty

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk692 yrkande 6

hos regeringen begär förslag om att

royaltyinkomster från patent skall beskattas som

inkomst av kapital.

Särskilt yttrande

Representationsavdraget (mom. 14) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) anför:

Den tidigare av statsfinansiella skäl genomförda

reduceringen av avdragsramen för representation från

180 till 90 kr per person och måltid riskerar att

motverka sitt syfte. Restaurangnäringen är en

väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med en

lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för

denna typ av förändringar. Denna sektor är

personalintensiv och genererar många

arbetstillfällen. Sannolikt genomför numera många

företag i stället representation i egna lokaler med

egen personal. Eftersom neddrag-ningen av

representationsavdraget kan komma att i väsentlig

grad minska förutsättningarna för branschen att

bibehålla respektive skapa nya arbetstillfällen bör

avdragsramen i stället återställas till den tidigare

nivån.