Bet. 1999/2000:SkU15

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU15

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en rad motioner angående

mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 1999.

I flera av motionerna begärs sänkning eller slopande

av mervärdesskatten på varor och tjänster av olika

slag - turisttjänster, servering samt böcker m.m.

Vidare behandlas mervärdesskatten vid elektronisk

handel samt vissa skattefrågor rörande ideella

föreningars verksamhet.

Reservationer har avgivits av (m) beträffande

turistnäringen, serveringstjänster m.m., böcker och

ingående mervärdesskatt i vissa skattefria verk-

samheter, av (kd) beträffande serveringstjänster,

böcker och körkortsutbildning och av (fp)

beträffande böcker.

Dessutom har särskilda yttranden avgivits av (m)

beträffande försäljning av konst på konstgallerier

m.m. och tjänstesektorn och av (kd) beträffande

böcker och tjänstesektorn.

Motionerna

1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ideella

föreningar som bedriver verksamhet typ secondhand-

försäljning, och där överskottet går till välgörande

ändamål, skall vara momsbefriade,

20. att riksdagen - såvitt nu är i fråga - beslutar

om reduktion av bokmomsen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Sk615 av Karin Falkmer och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

enhetlig och sänkt momssats för konstnärer,

konstgallerier och importerad konst.

1999/2000:Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

konkurrenskraftig mervärdesbeskattning på hotell-,

rese- och restaurangtjänster.

1999/2000:Sk632 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förbättrade förutsättningar för restaurangnäringen.

1999/2000:Sk633 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av en sänkning av momsen på böcker.

1999/2000:Sk646 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

enhetlig moms på mat.

1999/2000:Sk647 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bättre villkor för

turismen i Sverige.

1999/2000:Sk648 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

mervärdesskattelagen.

1999/2000:Sk649 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning av möjligheter att på sikt momsbefria

miljömärkta varor och produkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU

skall verka för möjligheten att momsbefria

miljömärkta varor och produkter.

1999/2000:Sk657 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att göra en

utredning om en förändrad bokmoms.

1999/2000:Sk658 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

samma villkor skall gälla vad avser momsen vid

personalköp av pc i såväl privata som offentliga

företag.

1999/2000:Sk659 av Tomas Högström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om likvärdiga momsregler.

1999/2000:Sk664 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en

utredning tillsätts för att belysa effekterna av och

möjligheten till en gemensam momsskattesats för hela

kultursektorn i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk665 av Margit Gennser och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

mervärdesskatt på böcker skall utgå enligt

momssatsen 6 %.

1999/2000:Sk670 av Kenneth Lantz och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

utreda förutsättningarna för att tillämpa samma

momssats på serverad mat som köpta matvaror.

1999/2000:Sk693 av Tasso Stafilidis (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa moms på

menstruationsskydd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa moms på

preventivmedel.

1999/2000:Sk701 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om momsen på böcker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en snedvriden och

osund konkurrens.

1999/2000:Sk720 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén

Finné (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bättre förutsättningar för restaurangnäringen.

1999/2000:Sk741 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bokprisets och

bokmomsens betydelse för läsandet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en snedvriden och

osund konkurrens.

1999/2000:Sk765 av Yilmaz Kerimo (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn i

frågan om moms på spelare vid övergång inom

idrotten.

1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

delta i EU:s försöksverksamhet med lägre moms inom

tjänstesektorn.

1999/2000:So486 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om momsbefrielse för alternativa terapier.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att avskaffa

momsen på barnböcker,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sänkt bokmoms.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk

utredning om sänkt bokmoms.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om moms på

idrottsanläggningar.

1999/2000:Ub313 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om momsreglerna för

friskolor.

1999/2000:T409 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om minskad beskattning

av körkortslektioner.

1999/2000:T462 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av

mervärdesskatt på körkortsutbildningar.

1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om reglerna för

momsuttag vid elektronisk handel.

1999/2000:A820 av Ulla-Britt Hagström och Rosita

Runegrund (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

delta i försöksperioden med sänkt moms för

arbetsintensiva tjänster inom EU-området.

Lagstiftning under senare år

Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en

långtgående anpassning av det svenska

mervärdesskattesystemet till EG:s

mervärdesskatteregler (prop. 1994/95:57, bet.

1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). De

nya bestämmelserna gavs en utformning som låg väl i

linje med det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet

(77/388/EEG), vilket bl.a. innebar att skattebasen

fick en omfattning som nära överensstämde med

direktivet. Även förfarandet anpassades till

direktivets bestämmelser, och dessutom infördes

bl.a. nya bestämmelser om jämkning av avdrag för

ingående skatt på fastigheter och andra

investeringsvaror, vilket också föreskrevs i

direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät

bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie

skattesatsen.

Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens

beskattning av import från andra EG-länder upphörde.

Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet

EU:s förordningar på tullområdet att bli direkt

gällande i svensk rätt. Under hösten 1994 beslutades

därför också att ersätta den tidigare tullagstift-

ningen med ny lagstiftning som behövdes för att

komplettera gemenskapsförordningarna eller för att

genomföra relevanta direktiv med bäring på

tullförfarandet, bl.a. en ny tullag (prop.

1994/95:34, bet. 1994/95:SkU8, rskr. 1994/95:96, SFS

1994:1550).

Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i

mervärdesskattelagen (ML), bl.a. i syfte att anpassa

bestämmelserna om begagnade varor till de inom EU

gällande reglerna (prop. 1994/95:202, bet.

1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402, SFS 1995:700). I

samband härmed slopades också undantaget från

skatteplikt för omsättning och införsel av alster av

bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo.

Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv

genomfördes även andra förändringar i

mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna

avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av

kedjetransaktioner med råvaror placerade i

skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13,

rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).

Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades

vidare under hösten 1995 att nya redovisningsregler

skulle införas (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:

SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).

Beloppsgränsen för att redovisa mervärdesskatt i

inkomstdeklarationen höjdes från 200 000 kr till

1 miljon kronor och redovisningsperioden kortades

ner från två månader till en månad.

Beskattningsunderlag som för beskattningsåret

beräknades uppgå till mer än 10 miljoner kronor

skulle medföra att deklarationen skulle lämnas

senast den 20:e i månaden efter utgången av den

redovisningsperiod som deklarationen avsåg. Om

beskattningsunderlagen var lägre skulle deklaratio-

nen liksom tidigare lämnas senast den 5:e i andra

månaden efter utgången av den redovisningsperiod som

deklarationen avsåg.

Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för

deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter

redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner

kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.

1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades

inbetalningsdagarna i samband med

skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma

redovisningar, debiteringar och betalningar av

mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som

företagen vanligen betalar - till den 12:e i andra

månaden efter redovisningsperioden (i januari och i

vissa fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i

månaden efter redovisningsperioden beroende på om

beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import, understigit eller överstigit 40

miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).

Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till

12 % fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:150

bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS

1995:931). Detta fick till följd att 21-

procentsnivån helt försvann ur systemet. Senare

infördes en ny skattenivå på 6 % för bl.a.

dagstidningar (prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12,

rskr. 1995/96:82, SFS1995:1365) och

biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet.

1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290, SFS 1996:536).

I syfte att ytterligare anpassa det svenska

mervärdesskattesystemet till sjätte

mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under

hösten 1996 om flera betydande förändringar inom

områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde

i kraft den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:10, bet.

1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS 1996:1327). Inom

utbildningsområdet begränsades skattefriheten i

princip till utbildning som anordnades av det

allmänna eller av en av det allmänna erkänd

utbildningsanordnare. De utbildningstjänster som kom

att omfattas av skatteplikten skulle beskattas på

normal nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades

skattefriheten för bl.a. konserter och olika

sceniska föreställningar vilka kom att beskattas med

6 %. Inom idrottsområdet begränsades skattefriheten

till tjänster som tillhandahölls av staten eller en

kommun eller en allmännyttig ideell förening.

Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet skulle

beskattas med 6 %.

År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en

möjlighet till gruppregistrering för företag i en

finansiell gruppering och för företag i

kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet.

1997/98:SkU29, rskr. 1997/98:254, SFS 1998:346).

Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild

utredare för att göra en översyn av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.

1999:10). Utredaren har bl.a. fått i uppdrag att

redovisa hur mervärdesskattelagens olika regler

beträffande skattskyldighet och yrkesmässig verk-

samhet överensstämmer med motsvarande EG-regler och

vilka effekter skillnaderna i regelsystemen har.

Utredaren skall särskilt analysera hur mer-

värdesskattelagens bestämmelser om undantag för

skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet

överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade

undantag från skatteplikt för organisationer utan

vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler

påverkar konkurrensneutraliteten. Utredningen har

fått förlängning av utredningstiden och skall

redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juni

2001.

Under år 1999 infördes särskilda

mervärdesskatteregler för investeringsguld. De nya

reglerna är baserade på ett EG-direktiv och innebär

att omsättning av guld i investeringssyfte skall

undantas från mervärdesskatt (prop. 1998/99:69, bet.

1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:244, SFS 1999:640).

Under våren 1999 behandlades vidare en rad motioner

angående mervärdesskatt från den allmänna

motionstiden 1998. Av de frågor som då behandlades

och som nu återkommer i detta betänkande kan bl.a.

nämnas turistnäringarna, serveringstjänster, teater

m.m., nöjesparker och djurparker, böcker, alternativ

sjukvård, miljömärkta produkter, ideella föreningar,

försäljning av konst på konstgallerier och vissa

verksamheter som bedrivs av ideella föreningar.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner och riksdagen

följde utskottets hemställan (bet. 1998/99:SkU12).

Utskottet

Turistnäringen, serveringstjänster m.m.

Gällande bestämmelser

Mervärdesskatten omfattar numera de flesta varor och

tjänster. Undantagna är endast vissa särskilt

uppräknade varor och tjänster som t.ex. sjukvård,

tandvård, social omsorg, bank- och

försäkringstjänster, fartyg och flygplan. Gällande

EG-direktiv innebär bl.a. att det får finnas endast

två lägre nivåer utöver den allmänna skattenivån, av

vilka inte någon får vara lägre än 5 %. Vilka varor

och tjänster som får beskattas på en lägre nivå än

den allmänna är också särskilt reglerat (bilaga H

till sjätte mervärdesskattedirektivet enligt rådets

direktiv 92/77/EEG).

I Sverige tillämpas följande skattesatser:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % =hotellrums- och campingplatsuthyrning

personbefordran

transport i skidliftar

konstnärs försäljning av egna konstverk

import av konstverk, samlarföremål och

antikviteter

livsmedel

- 6 % = dagstidningar

entré till konserter samt biograf-, teater-,

opera- och balettföreställningar och andra

liknande föreställningar

viss biblioteksverksamhet

viss museiverksamhet

upphovsrätt till litterära och konstnärliga

verk

rätt till ljud- och bildupptagning

idrottsområdet

Serveringstjänster beskattas på normal nivå, 25 %.

Tidigare var mervärdesskatten på servering lika med

mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari

1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var

att EG-reglerna inte medgav en lägre skattesats på

serveringstjänster (se prop. 1994/95:57 s. 124, bet.

1994/95:SkU7 s. 80-81). Längre tillbaka i tiden var

förhållandet det omvända mot vad det är nu, dvs.

mervärdesskatten på serverings- och hotelltjänster

uppgick till endast 60 % av den normala nivån som

även omfattade mat. De särskilda reduceringsreglerna

för serverings- och hotelltjänster slopades fr.o.m.

den 1 januari 1990, bl.a. av konkurrensneutralitets-

skäl men också på grund av att det förekom att det

förelåg problem med att avgöra om kraven på

servering var uppfyllda (prop. 1989/90:50 s. 92-93,

bet. 1989/90:SkU10).

Motionerna

Åberopande behovet av bättre konkurrensförhållanden för de

svenska turistföretagen yrkas i motion Sk616

(yrkande 2) av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (båda m) en sänkning av mervärdesskatten på

hotell-, rese- och restaurangtjänster. I motion

Sk647 av Ola Sundell (m) yrkas också av

turistnäringspolitiska skäl sänkt mervärdesskatt på

transport-, hotell- och serveringstjänster, slopad

dieselskatt på pistmaskiner och sänkt bensinskatt. I

motionerna Sk632 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson

(båda m) och Sk720 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén

Finné (båda m) yrkas sänkt serveringsmoms, sänkt

elskatt och höjt representationsavdrag och i den

sistnämnda motionen dessutom sänkt alkoholskatt för

restauranger. I motionerna Sk646 av Anita Sidén och

Elizabeth Nyström (båda m) och Sk670 (yrkande 1) av

Kenneth Lantz och Ulla-Britt Hagström (båda kd)

yrkas - med hänvisning också till praktiska skäl -

att mervärdesskatten på serveringstjänster sänks

till samma nivå som mervärdesskatten på livsmedel,

dvs. 12 %. Slutligen återkommer i motion Sk648 Åsa

Torstensson (c) med ett yrkande om att 12-

procentsnivån skall gälla även upplåtelse av

gästhamnsplats.

Utskottets ställningstagande

Statens inkomster av mervärdesskatt beräknas i år

uppgå till ca 175,1 miljarder kronor. Utskottet har

tidigare betonat mervärdesskattens betydelse som

inkomstkälla för staten och att förändringar med

avseende på skattenivåer och eventuellt ytterligare

lågbeskattade varor och tjänster bör ses i ett

större finanspolitiskt sammanhang. Utskottet är

medvetet om att mervärdesskatten i Sverige

fortfarande är förhållandevis hög i ett

internationellt perspektiv men vill också, som

utskottet gjort flera gånger tidigare, framhålla att

många av de möjligheter som EG-rätten ger att ta ut

lägre skatt på angelägna områden har utnyttjats av

Sverige. Dit hör bl.a. den lägre mervärdesskatten på

mat, resor, uthyrning av hotellrum och

campingplatser samt transport i skidliftar. De

svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör alltså en

omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta

både statsfinansernas krav och önskemålet om en

fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig

profil på skatten. Inte minst i det sistnämnda

hänseendet har hänsyn tagits till bl.a. turistnä-

ringens behov genom att det lågbeskattade området

kommit att omfatta flera verksamheter som har typisk

anknytning till turismen inom landet.

När det gäller vilka varor och tjänster som bör

omfattas av det lågbeskattade området vill utskottet

också framhålla att Sverige är bundet av gällande

EG-direktiv. Enligt dessa direktiv medges inte någon

lägre skattesats än den normala på t.ex.

matservering och upplåtelse av gästhamnsplats (se

bilaga H till det s.k. sjätte

mervärdesskattedirektivet enligt rådets direktiv

92/77/EEG).

Av det anförda framgår att utskottet anser att

regeringens övergripande planering av skatteuttaget

framöver i första hand bör avvaktas innan ställning

tas till sådana förändringar av mervärdesskatten som

förespråkas i de nu behandlade motionerna. Detsamma

gäller även skatten på el och dieselolja samt

storleken på representationsavdraget. Senast i

samband med höstens budget bör det dock vara möjligt

att bedöma vilket utrymme som finns för eventuella

skattesänkningar och vilka prioriteringar som bör

göras. För närvarande finns det inte förutsättningar

att göra några uttalanden härom, och utskottet

avstyrker följaktligen motionerna Sk616 yrkande 2,

Sk632, Sk646, Sk647, Sk648, Sk670 yrkande 1 och

Sk720.

Böcker

Gällande bestämmelser

I Sverige beskattas böcker och tidskrifter med

normal skattesats, 25 %. EG-direktivet tillåter

reducerad skattesats på bl.a. böcker och tidskrifter

men Sverige har avstått från att använda denna

möjlighet till differentiering (se bl.a. bet.

1996/97:SkU6 s. 29).

Motionerna

I motionerna Sk633 av Anita Sidén och Cecilia

Magnusson (båda m), Sk657 av Marianne Andersson (c),

Sk665 av Margit Gennser och Inger René (båda m),

Sk325 (yrkande 20 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd)

och Kr313 (yrkande 20) av Inger Davidson m.fl. (kd)

begärs en sänkning av mervärdesskatten på böcker av

kulturpolitiska skäl, i de tre sist nämnda

motionerna till 6 % och i de två sist nämnda

motionerna med preciseringen att sänkningen skall

gälla fr.o.m. år 2002. Syftet torde vara detsamma

med motion Sk664 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari motionärerna begär en utredning om en gemensam

mervärdesskattesats för hela kultursektorn och

särskilt kritiserar 25-procentsnivån för böcker i

förhållande till 6-procentsnivån för kulturen i

övrigt. Även i motion Kr314 (yrkande 4) av Lennart

Kollmats och Kenth Skårvik (båda fp) begärs en

utredning om sänkt mervärdesskatt på böcker. I

motionerna Sk701 (yrkande 1) och Sk741 (yrkande 1),

båda av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen (båda mp),

yrkas stegvis slopad eller sänkt mervärdesskatt på

böcker, och i motion Kr313 (yrkande 19) krävs att

mervärdesskatten på barnböcker skall slopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i och

för sig är möjligt enligt EU-rätten att välja en

lägre nivå för mervärdesskatten på böcker men inte

att helt slopa mervärdesskatten. Även en minskad

mervärdesskatt på böcker skulle enligt gjorda

beräkningar innebära ett icke obetydligt bortfall av

skatteinkomster för staten redan om 12-procentsnivån

väljs och givetvis än mer om man går ner ända till

6-procentsnivån och sänkningen även skulle omfatta

tidskrifter, vilket möjligen skulle bli nödvändigt

av praktiska skäl och konkurrensneutralitetsskäl.

Som utskottet tidigare framhållit är det inte

lämpligt att redan nu ta ställning till

mervärdesskattenivån på enskilda varor och tjänster

utan att avvakta regeringens redovisning av

resultatet av sina övergripande överväganden

angående beskattningens utformning i framtiden.

Frågan måste också belysas från kulturpolitiska

utgångspunkter, dvs. om just en sådan åtgärd som en

mervärdesskattesänkning på böcker i ljuset av

storleken av det nyss nämnda skattebortfallet är

bättre än andra åtgärder till samma eller lägre

kostnader när det gäller att stimulera sunda

läsvanor. Om en skattesänkning på böcker skulle

finansieras t.ex. genom minskade statliga bidrag

inom kultursektorn är det enligt utskottets uppfatt-

ning inte alls säkert att resultatet sammantaget

skulle bli positivt från kulturpolitisk synpunkt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk325

yrkande 20 i denna del, Sk633, Sk657, Sk664, Sk665,

Sk701 yrkande 1, Sk741 yrkande 1, Kr313 yrkandena 19

och 20 samt Kr314 yrkande 4.

Elektronisk handel

Gällande bestämmelser

När det gäller on-line-leveranser av material av

olika slag, t. ex. böcker, betraktas transaktionen i

mervärdesskattehänseende som en tjänsteomsättning

och inte en varuomsättning som det normalt är fråga

om när saker och ting försäljs på så att säga

konventionellt sätt. Inom EG:s mervärdesskatteområde

skall i sådana fall reglerna om mervärdesskatt vid

omsättning av tjänster tillämpas. Detta innebär

bl.a. att om köparen är en privatperson i ett EG-

land (t.ex. Sverige) och säljaren också finns i ett

EG-land (samma eller ett annat) skall

mervärdesskatten deklareras av säljaren i säljarens

land. Om det däremot är så att köparen - fortfarande

en privatperson - finns i ett EG-land (t.ex.

Sverige) och säljaren finns i ett tredje land gäller

andra regler. De svenska reglerna går i sådana fall

ut på att säljaren i landet utanför EG rätteligen

skall registrera sig till mervärdesskatt här i

Sverige och ta ut svensk mervärdesskatt för sina

försäljningar on-line i Sverige.

Detaljreglerna för övriga tänkbara fall för on-line-

tjänster (som ingår i det som ibland kallas § 7-

tjänster eftersom de omfattas av de regler om

omsättningsland som finns i 5 kap. 7 § ML) gås inte

igenom här men nedan återges två "lathundar" som är

uppställda i enlighet med RSV:s genomgång av reg-

lerna för elektronisk handel (se Riksskatteverket

Handledning för mervärdesskatt 1999, s. 355-356):

Omsättningsland och skattskyldighet i Sverige när

förvärvaren är näringsidkare:

---------------------------------------------------

Säljare Förvärvare Omsättnings-

Skattskyldighet

land i Sverige

---------------------------------------------------

I Sverige

i Sverige Sverige säljaren

---------------------------------------------------

I utlandet

i Sverige Sverige förvärvaren

---------------------------------------------------

I Sverige

i utlandet utomlands ingen

---------------------------------------------------

Omsättningsland och skattskyldighet i Sverige när

förvärvaren inte är näringsidkare:

---------------------------------------------------

Säljare Förvärvare Omsättnings-

Skattskyldighet

land i Sverige

---------------------------------------------------

I Sverige

i Sverige Sverige säljaren

---------------------------------------------------

I Sverige

i EG-land Sverige säljaren

---------------------------------------------------

I Sverige

i 3:e land utomlands ingen

---------------------------------------------------

I EG-land

i Sverige utomlands ingen

---------------------------------------------------

I 3:e land

i Sverige Sverige säljaren

---------------------------------------------------

Vid off-line-leverans av varor (som mycket väl kan

ha beställts av köparen on-line) gäller normala

postorderregler. Om köparen finns i Sverige och är

en privatperson innebär detta när det gäller varor

som kommer från tredje land att vanlig s.k.

införselmoms skall betalas av köparen och när det

gäller punktskattepliktiga varor, eller andra varor

om årsomsättningen är över 320 000 kr, och säljaren

är från EU att säljaren skall mervärdesskatte-

registreras i Sverige för sin försäljning hit.

Motionerna

I motion T717 (yrkande 19) av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka

för att reglerna om mervärdesskatt vid inter-

nationell elektronisk handel ses över inom EU och i

allt internationellt samarbete. I motionerna Sk701

(yrkande 2) och Sk741 (yrkande 2), båda av Ewa

Larsson och Ingegerd Saarinen (båda mp), krävs

bättre kontroll av Internethandeln med böcker och

att annan bokhandel får likvärdiga spelregler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka att de

olika rättsfrågorna - bl.a. mervärdesskattefrågan -

kring den elektroniska handeln är ett stort och

intrikat frågekomplex som för närvarande analyseras

och övervägs inom olika internationella

organisationer, bl.a. WTO, OECD (som en delegation

inom utskottet besökte för någon tid sedan) och EG-

kommissionen. Av skäl som framgår av den ovan

lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser är

det särskilt on-line-leverans av material av olika

slag, t.ex. böcker, som är intressant när det gäller

mervärdesskatten eftersom ett tillhandahållande av

detta slag gör att transaktionen är att anse som en

tjänsteomsättning. Vad detta innebär när det gäller

bestämmandet av omsättningsland och skattskyldighet

i Sverige i olika fall framgår också ovan.

Från Finansdepartementet har vidare inhämtats att

Sverige deltar aktivt i arbetsgrupper inom både EU

och OECD som arbetar med att anpassa

beskattningsprinciperna till den handel som den nya

tekniken medför. Inom EU lade kommissionen under

våren 1998 fram ett meddelande med ett antal

principer som den menade borde gälla för

beskattningen och som senare antagits av

ministerrådet. Avsikten är att meddelandet och

diskussionerna inom arbetsgrupperna senare skall

leda fram till ett förslag om direktiv eller ändring

i sjätte mervärdesskattedirektivet. Olika förslag

till regeländringar diskuteras i en rapport som

lämnades sommaren 1999 och som finns att läsa på

Europeiska unionens server (adress för närvarande:

http://europa.eu.int/

en/comm/dg21/publicat/databases/index.htm).

Också i det arbete som pågår inom OECD, och som

bl.a. syftar till att samordna synen på

beskattningen av elektronisk handel, deltar Sverige

i en mindre arbetsgrupp. Arbetet grundas på ett

antal principer som antogs vid en ministerkonferens

i Ottawa hösten 1998. Dessa principer motsvarar i

stort dem som EU:s ministrar antagit. I korthet

innebär dessa principer att inga nya skatter skall

införas men att de som finns skall anpassas, att

elektroniskt levererade varor inte skall behandlas

som varor i mervärdesskattehänseende, att

neutraliteten i beskattningen skall upprätthållas,

att beskattning skall ske där konsumtionen sker och

att förfarandet skall förenklas.

Utskottet vill betona att de svåra och vanskliga

skattefrågorna - och inte minst kontrollfrågorna -

kring den elektroniska handeln i stor utsträckning

är av internationell karaktär och därför måste lösas

på ett internationellt plan med ökat samarbete

mellan länderna. Samarbete och information är

viktiga frågor också vad gäller traditionell

postorder. Enligt vad utskottet erfarit försöker man

inom såväl OECD som EU finna lämpliga

samarbetsformer mellan länderna på detta område,

inte minst för att effektivisera kontrollen. Det är

viktigt att Sverige tillsammans med andra länder

arbetar för införandet av gemensamma bestämmelser

och därvid beaktar bl.a. kontrollaspekten.

Av vad utskottet nu anfört framgår att regeringen

redan har uppmärksammat frågorna kring elektronisk

handel. Utskottet kan inte se att det behövs ett

uttalande till regeringen om det angelägna i att

lösa skatteproblemen på detta område. Utskottet

förutsätter att deltagarna från Sverige i

arbetsgrupperna inom EU och OECD tar aktiv del i

arbetet och med sina insatser bidrar till att bringa

frågorna till en tillfredsställande lösning.

Frågorna är viktiga för landet, och utskottet

förutsätter därför att regeringen noga följer

arbetet och på lämpligt sätt och i lämpligt

sammanhang avrapporterar utvecklingen och redovisar

vunna rön och erfarenheter för riksdagen. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att en offentlig

utfrågning i ämnet kommer att arrangeras av

utskottet senare i vår. Motion T717 yrkande 19 kan

anses tillgodosedd. Något tillkännagivande till

regeringen behövs inte, och utskottet avstyrker

därför även motionerna Sk701 yrkande 2 och Sk741

yrkande 2.

Försäljning av konst på konstgallerier

Gällande bestämmelser

Den generella skatteplikten för mervärdesskatt

omfattar även omsättning av konstverk. I fråga om

konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder

först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller

mer (1 kap. 2 a § ML). I sådana fall är skattesatsen

begränsad till 12 % (7 kap. 1 § andra stycket ML).

Vid annan handel med konstverk tillämpas s.k.

vinstmarginalbeskattning som innebär att beskatt-

ningen grundas på återförsäljarens vinstmarginal (9

a kap. ML). Skattesatsen är i dessa fall den

normala, dvs. 25 %.

Motionen

I motion Sk615 av Karin Falkmer och Inger René (båda

m) krävs att konstnärers och konstgalleriers

försäljning av konst beskattas med endast 6 %.

Motionärerna anför dels kulturpolitiska skäl, dels

den oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande

till t.ex. Folkets Hus som är en ideell förening och

kan sälja konst skattefritt.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt

EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad

skattesats i vad gäller just galleriers försäljning

av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på

konstnärernas försäljning av egna konstverk finns

visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till

6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också

mervärdesskatten vid import av konstverk,

samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. En

sådan förändring av beskattningen bör enligt

utskottets uppfattning inte bedömas avskilt från de

övergripande bedömningar om det framtida

skatteuttaget som för närvarande görs av regeringen

och som kommer att redovisas senare.

När det gäller argumentet att vissa föreningar kan

sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa

till den ovan berörda översynen av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.

1999:10) som enligt direktiven bl.a. skall ta upp de

grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelagen

om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m. I uppdraget

ingår bl.a. att undersöka om de nuvarande reglerna

ger upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende

då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i

konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi.

Mot bakgrund av att detta utredningsarbete pågår

finns det enligt utskottets mening inte någon anled-

ning för riksdagen att göra något uttalande i

frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk615.

Alternativ sjukvård m.m.

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt

omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård

och social omsorg. För skattefrihet krävs att sjuk-

vården omfattar sådana åtgärder som

definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården

tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av

någon med särskild legitimation att utöva

sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller där-

emot inte skattefriheten.

Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.

Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas

enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs

till landet i anslutning till sådan utlämning eller

försäljning (3 kap. 23 § ML).

Menstruationsskydd och preventivmedel omfattas i

Sverige av de generella skattereglerna och beskattas

på normal nivå, dvs. 25 %. Någon möjlighet att

undanta dessa varor från beskattning medges inte

enligt EG-direktivet. Däremot ingår dessa varor

bland de varor som kan beskattas med en lägre

skattesats än den normala (se den tidigare nämnda

bilaga H till direktivet, p. 3). Sverige har dock

inte utnyttjat möjligheten att lågbeskatta just

dessa varor.

Några särbestämmelser om miljömärkta produkter

finns inte i ML och inte heller i EG-direktiven om

mervärdesskatt. Sådana varor beskattas således

enligt generella regler.

Motionerna

I motion So486 (yrkande 5) av Marianne Andersson

m.fl. (c) förespråkas slopad mervärdesskatt för

alternativa terapier. Motionärerna framhåller att

dessa behandlingsformer numera blivit allmänt

erkända och använda. I motion Sk693 (yrkande 1) av

Tasso Stafilidis (v) yrkas borttagande av mer-

värdesskatten på menstruationsskydd eftersom denna

extra skattekostnad för kvinnor enligt motionärens

uppfattning inte är rimlig. I samma motion (yrkande

3) begärs också slopad mervärdesskatt på

preventivmedel för att motverka spridningen av

sexuellt överförbara sjukdomar. I motion Sk649

(yrkandena 1 och 2) av Barbro Feltzing (mp) begärs

en utredning om att befria miljömärkta varor och

produkter från moms och att Sverige agerar inom EU

för att få till stånd regler som medger en sådan

befrielse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först erinra om att varor som

menstruationsskydd, preventivmedel och miljövänliga

produkter inte får undantas från mervärdesskatt

enligt gällande EG-direktiv, och beträffande de

sistnämnda varorna har utskottet tidigare dessutom

anfört praktiska skäl mot ett undantag. Undantag för

alternativa behandlingsmetoder och lågbeskattning av

menstruationsskydd och preventivmedel skulle i och

för sig vara möjligt enligt EG-bestämmelserna men

med hänsyn till det skattebortfall en sådan åtgärd

skulle medföra bör, av skäl som tidigare nämnts i

detta betänkande, ett ställningstagande anstå till

dess att regeringen slutfört sina överväganden

rörande beskattningens kommande inriktning och vilka

områden och verksamheter som skall prioriteras vid

eventuella skattesänkningar framöver. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna So486 yrkande

5, Sk693 yrkandena 1 och 3 samt Sk649 yrkandena 1

och 2.

Körkortsutbildning

Gällande bestämmelser

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildning infördes i

samband med att utbildningsområdet generellt på

grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-

pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:6).

För att mildra effekterna för bilskolorna infördes

samtidigt en avdragsrätt för bilskolornas förvärv

och förhyrning av fordon.

Motionerna

I motionerna T409 (yrkande 1) av Ulla-Britt Hagström

(kd) och T462 (yrkande 1) av Birgitta Carlsson och

Rigmor Ahlstedt (c) yrkas sänkt eller slopad

mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Trafikpolitiska skäl åberopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att endast viss utbildning

får undantas från skatt enligt EG-rätten. Sådan

utbildning är framför allt grundskola, gymnasie-

utbildning samt utbildning vid universitet och

högskola. Ett generellt undantag för

körkortsutbildning är således enligt utskottets

uppfattning inte möjligt enligt EG-rätten, och

körkortsutbildning förekommer inte heller bland de

varor och tjänster som får lågbeskattas enligt den

förut nämnda bilagan till sjätte

mervärdesskattedirektivet. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna T409 yrkande 1 och T462 yrkande

1.

Ingående mervärdesskatt i vissa skattefria

verksamheter

Gällande bestämmelser

Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har

mervärdesskattepliktig omsättning får dra av

mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster.

Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade

från inkomstskatt och mervärdesskatt saknar således

- liksom privatpersoner - möjlighet att dra av

mervärdesskatten på sina inköp. Kommunerna har inte

heller någon avdragsrätt för kostnader som är

hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många

fall få kompensation inom ramen för systemet med

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

Kommunerna får dock betala en avgift till systemet

för att finansiera uttagen.

Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade

från mervärdesskatt saknar följaktligen också

avdragsrätt. I förordningen 1996:1206 om fristående

skolor föreskrivs dock att ersättning för sådan

ingående mervärdesskatt som skolan saknar

avdragsrätt för skall ingå i bidragen.

Tandvården är också en verksamhet som inte är

skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt. I

betänkandet SOU 1999:133 Kommunkontosystemet och

rättvisan lämnas dock vissa alternativa förslag för

att komma till rätta med den konkurrensnackdel som

privata tandläkare till följd härav har i

förhållande till folktandvården. Betänkandet bereds

för närvarande.

Motionerna

I motion Kr509 (yrkande 15) av Kent Olsson m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om att frånvaron av

avdragsrätt för ideella föreningar som driver en

idrottsanläggning på något sätt bör kompenseras.

Även i motion Sk659 av Tomas Högström (m) begärs

kompensation för frånvaron av avdragsrätt i

skattefria verksamheter som vård och skola, och

motionären jämför med kommunernas rätt till

kompensation enligt kommunkontosystemet. I motion

Ub313 (yrkande 3) av Sten Tolgfors (m) förs ett

motsvarande resonemang med avseende på fristående

skolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet har

uppmärksammat avsaknaden av avdragsrätt hos icke

skattskyldiga tidigare. Utskottet har emellertid

också påpekat att denna konsekvens är en naturlig

följd av själva mervärdesskattesystemet som innebär

att skattekostnaden skall betalas av

slutkonsumenten. Det gäller såväl icke skattskyldiga

organisationer av olika slag (allmännyttiga ideella

föreningar, vissa företag) som vanliga privatper-

soner.

Vad särskilt gäller frånvaron av avdragsrätt för

ideella föreningar och den konkurrensnackdel detta

innebär för ideella organisationer som bedriver

verksamhet i konkurrens med privat bedriven

verksamhet av motsvarande slag berörs frågan i det

tidigare nämnda utredningsdirektivet till översynen

av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Enligt

direktiven skall nämligen utredaren uppmärksamma den

situationen att det nuvarande undantaget i

mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella

föreningarna, vilket kan bli fallet när

konkurrerande kommersiella företag beskattas med

reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den

ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen

saknar. I direktiven pekas bl.a. på kultur- och

idrottsverksamhet.

Vad därefter gäller tandvården och problemen med

konkurrensneutraliteten mellan privat och offentlig

tandvård vill utskottet hänvisa till den beredning

av frågan som för närvarande äger rum i

Regeringskansliet på grundval av det ovan omnämnda

utredningsbetänkandet SOU 1999:133 Kommun-

kontosystemet och rättvisan. Som nyss nämnts har

vissa alternativa förslag lagts fram i detta

betänkande för att komma till rätta med den konkur-

rensnackdel som privata tandläkare har i förhållande

till folktandvården när det gäller mervärdesskatten.

Regeringens ställningstagande till detta betänkande

bör enligt utskottets mening avvaktas innan

ställning tas till eventuella åtgärder på detta

område.

Vad slutligen gäller de fristående skolorna vill

utskottet peka på den lösning som problemet fått

genom den ovan redovisade bestämmelsen i förord-

ningen 19996:1206 om fristående skolor. Denna

bestämmelse går som nyss nämnts ut på att bidragen

skall avpassas med hänsyn till bl.a. det

förhållandet att avdragsrätt för mervärdesskatten på

inköpen saknas.

Utskottet finner således att regeringen på olika

sätt har uppmärksammat de konkurrensproblem som

avsaknaden av avdragsrätt i vissa skattefria verk-

samheter medför. Beträffande fristående skolor med

bidrag har regeringen löst problemet genom en

bestämmelse om storleken på bidragen, och i andra

fall prövas frågan för närvarande dels i en pågående

utredning, dels i beredningen inom Regeringskansliet

av ett förslag som lagts fram av en annan utredning.

Någon anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande av det slag som efterlysts i

motionerna föreligger enligt utskottets mening inte.

Utskottet avstyrker därför motionerna Kr509 yrkande

15, Sk659 och Ub313 yrkande 3.

Inköp av pc till personalen

Gällande bestämmelser

Enligt förhandsbesked som nyligen fastställts av

Regeringsrätten utgör anskaffandet av datorer för de

anställdas privata bruk inte något förvärv i

verksamheten, och arbetsgivaren har inte avdragsrätt

för mervärdesskatten (RÅ 1999 ref. 37). Statliga

myndigheter har heller inte någon rätt till kom-

pensation för den ingående mervärdesskatten på

sådana förvärv. Däremot kan det vara möjligt att

kommuner kan få kompensation enligt kommun-

kontosystemet.

Motionen

I motion Sk658 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (båda c)

begärs ett tillkännagivande om att införa

avdragsrätt för köp av pc avsedda att överlåtas

förmånligt till personalen. Motionärerna vill

härigenom uppnå samma villkor för offentligt och

privat anställda och möjliggöra för svenska folket

att få snabba datakommunikationer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med motionärerna om att det i och för sig är

bra att så många som möjligt får tillgång till

datorer och snabba datakommunikationer. Det finns

dock ingen anledning att blanda in mervärdesskatten

i detta sammanhang eller att åsidosätta

grundläggande principer i mervärdesskattesystemet

och införa en avdragsrätt för anskaffningar för

annat ändamål än den egentliga verksamheten.

Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk658.

Köp av utländska spelare och andra

idrottsutövare

Gällande bestämmelser

Mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom

idrotten är en speciell mervärdesskattefråga som

givit upphov till olika skatteprocesser. RSV har i

ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet gett

uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening,

som är en allmännyttig ideell förening, i princip är

att betrakta som en näringsidkare i ML:s mening och

att en sådan förening inte är skyldig att betala

mervärdesskatt till staten i samband med att den

överlåter rätten till en spelare i föreningen till

en annan förening. Däremot, när det gäller en svensk

förenings förvärv från utlandet av en spelare, anser

RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig

omsättning inom landet som medför att förvärvaren

(föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt

(s.k. förvärvsskatt) till staten enligt 1 kap. 2 § 2

ML.

Motionen

I motion Sk765 av Yilmaz Kerimo (s) föreslås slopad moms vid

idrottsklubbarnas köp av utländska spelare.

Motionären befarar att bolagiseringen av

idrottsklubbarna kommer att ta ny fart om inte

momsbefrielse på sådana förvärv införs. En ideell

förening som inte får dra av momsen får enligt

motionären svårt att hävda sig gentemot klubbar som

bildat ett bolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare anfört att det finns många

skäl som talar mot att ideella föreningar beskattas

för förvärv av spelare från utlandet. Med anledning

av att den tidigare i detta betänkande omnämnda

översynen av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) enligt sina

direktiv skall ta upp frågan har utskottet vidare

markerat att det är viktigt att rättsfrågan och

problematiken penetreras och att EG-perspektivet

beaktas i utredningsarbetet. Utskottet vidhåller sin

uppfattning i denna fråga men finner på samma sätt

som tidigare att något uttalande av riksdagen inte

är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion

Sk765.

Ideella föreningars second hand-försäljning

i välgörande syfte

Gällande bestämmelser

Av 4 kap. 8 § ML framgår att allmännyttiga ideella

föreningar är befriade från mervärdesskatt om

inkomsten är befriad från inkomstskatt. Av RSV:s

information framgår vidare att en sådan förening

inte skall ta ut mervärdesskatt vid försäljning av

varor, om försäljningen har ett naturligt samband

med den allmännyttiga verksamheten eller

huvudsakligen syftar till att ge service till dem

som deltar i den allmännyttiga verksamheten eller av

hävd har utnyttjats som finansieringskälla för

ideellt arbete.

Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och

som bedriver näringsverksamhet skall betala

mervärdesskatt för skattepliktig omsättning av varor

och tjänster. Det är således ingen skillnad mellan

dessa föreningar och andra näringsidkare.

Motionen

I motion Sk325 (yrkande 18) återkommer Alf Svensson

m.fl. (kd) med en begäran om ett tillkännagivande om

att second hand-försäljning som bedrivs av ideella

föreningar och där överskottet används till

välgörande ändamål bör befrias från mervärdesskatt.

Utskottets ställningstagande

Den tidigare vid flera tillfällen omnämnda översynen

av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) har enligt

utredningsdirektiven bl.a. till syfte att se över

grundläggande begrepp i mervärdesskattelagen som

reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig

verksamhet för att åstadkomma en bättre

harmonisering till EG:s gemensamma regler om

mervärdesskatt. Utredaren skall vidare särskilt

analysera hur mervärdesskattelagens bestämmelser om

undantag från skattskyldighet för ideella

föreningars verksamhet överensstämmer med

direktivets verksamhetsinriktade undantag från

skatteplikt för organisationer utan vinstintresse

samt hur nuvarande svenska regler påverkar

konkurrensneutraliteten i allmänhet och särskilt i

förhållande till små och medelstora företag. Med

hänsyn till detta utredningsarbete anser utskottet

att ett ställningstagande till sådana förändringar i

mervärdesskattesystemet som motionärerna förespråkar

bör anstå till dess att resultatet av översynen

föreligger. Utskottet avstyrker således motion Sk325

yrkande 18.

Tjänstesektorn

Gällande bestämmelser

Genom rådets direktiv 1999/85/EG har de

medlemsstater som så önskar tillåtits att ta ut

lägre mervärdesskatt under tre år på två, eller i

undantagsfall tre, arbetskraftsintensiva

tjänsteklasser. Den typ av tjänster som kan komma i

fråga för mervärdesskattesänkning är småreparationer

(cyklar, skor, läderartiklar, kläder och linne),

ombyggnads- och renoveringsarbeten i privata

bostäder, fönsterputsning, städning i privata

bostäder, tjänster i hemmet och hårfrisering.

Underrättelse om önskemål att införa reducerad

skattesats skulle dock ha tillställts kommissionen

före den 1 november 1999. Det är inte möjligt att

efter detta datum inkomma med en ansökan. Sverige

har inte anmält något sådant önskemål.

Motionerna

I motionerna Sk826 (yrkande 4) av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) och A820 (yrkande 5) av Ulla-Britt

Hagström och Rosita Runegrund (båda kd) hemställs

att regeringen ansöker hos EU om att delta i

försöket med lägre mervärdesskatt på vissa tjänster.

Syftet är att gynna tjänstesektorns expansion, och i

den sistnämnda motionen framhålls särskilt att

kvinnorna skulle få ökade möjligheter att få arbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att underrättelse om önskemål att införa

reducerad skattesats skulle ha tillställts

kommissionen före den 1 november 1999 och att det

inte är möjligt att efter detta datum inkomma med en

ansökan. Sverige har inte anmält något sådant

önskemål och nu är det således för sent. Frågan är

alltså inte längre aktuell, och utskottet avstyrker

därför motionerna Sk826 yrkande 4 och A820 yrkande

5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande turistnäringen,

serveringstjänster, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk616 yrkande 2,

1999/2000:Sk632, 1999/2000:Sk646,

1999/2000:Sk647, 1999/2000:

Sk648, 1999/2000:Sk670 yrkande 1 och

1999/2000:Sk720,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande böcker

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 20 i

denna del, 1999/2000:Sk633, 1999/2000:Sk657,

1999/2000:Sk664, 1999/2000:Sk665,

1999/2000:Sk701 yrkande 1, 1999/2000:Sk741

yrkande 1, 1999/2000:Kr313 yrkandena 19 och 20

samt 1999/2000:

Kr314 yrkande 4,

res. 3 (m, kd, fp)

3. beträffande elektronisk handel

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk701 yrkande 2,

1999/2000:Sk741 yrkande 2 och 1999/2000:T717

yrkande 19,

4. beträffande försäljning av konst på

konstgallerier m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk615,

5. beträffande alternativ sjukvård m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk649 yrkandena 1

och 2, 1999/2000:Sk693 yrkandena 1 och 3 samt

1999/2000:So486 yrkande 5,

6. beträffande körkortsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T409 yrkande 1 och

1999/2000:T462 yrkande 1,

res. 4 (kd)

7. beträffande ingående mervärdesskatt i

vissa skattefria verksamheter

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk659,

1999/2000:Kr509 yrkande 15 och 1999/2000:Ub313

yrkande 3,

res. 5 (m)

8. beträffande personalköp av pc

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk658,

9. beträffande köp av utländska spelare

och andra idrottsutövare

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk765,

10. beträffande ideella föreningars second

hand-försäljning i välgörande syfte

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk325 yrkande 18,

11. beträffande tjänstesektorn

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk826 yrkande 4

och 1999/2000:A820 yrkande 5.

Stockholm den 22 februari 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus

Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes

Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).

Reservationer

1. Turistnäringen, serveringstjänster, m.m.

(mom. 1) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Representanterna för Moderata samlingspartiet i

skatteutskottet har vid flera tillfällen tidigare

framhållit att det höga svenska skattetrycket -

enligt OECD:s mätningar det högsta bland

industriländerna - är ohållbart i längden. Även den

höga svenska mervärdesskattenivån på 25 % - jämte

Danmark den högsta inom EU - medför stora problem

för svenska företag och försvagar vår

konkurrenskraft gentemot utlandet.

Det höga skattetrycket och den höga nivån på momsen

inverkar också mycket negativt på ambitionen och

förmågan att öka sysselsättningen i Sverige,

särskilt i de branscher som är utsatta för

konkurrens från utlandet eller för konkurrens inom

landet från likartade lågbeskattade verksamheter.

Inte minst den svenska turistnäringen, som

konkurrerar med andra länder om världens turister,

lider av den höga svenska momsen. Hotell och restau-

ranger, som är viktiga inom turistnäringen, drabbas

också av att de betalar full fastighetsskatt,

energiskatt och alkoholskatt. Näringen har också

missgynnats av att det avdragsgilla beloppet för

representation har sänkts. De momsnedsättningar som

för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är

inte tillräckliga för att väga upp denna negativa

bild. Priserna i Sverige trissas upp på ett sätt som

gör landet mindre attraktivt att besöka för

utländska turister och lockar svenska turister att

turista i andra länder än Sverige.

Mervärdesskatten på livsmedel är i Sverige olika

beroende på om maten inhandlas i butik eller om den

skall förtäras på stället. Denna diskriminering av

restaurangnäringen har resulterat i ett kraftigt

ökat utbud av färdigrätter samtidigt som

restauranger dragit ned på sitt öppethållande. Många

restauranger har också under senare år drabbats av

konkurser och nedläggelser. Att sänka

restaurangmomsen till samma nivå som gäller för mat

har hittills inte ansetts möjligt på grund av EG-

rätten men nu har tydligen Portugal fått medgivande

att sänka mervärdesskatten för restaurangtjänster.

Det borde då vara möjligt för Sverige att göra något

liknande.

Vi vill också betona att turistnäringen i Sverige

är en bransch som är värd att satsa på, särskilt i

regioner som behöver arbetstillfällen, dvs.

glesbygder och avfolkningsbygder. Turistnäringen har

en stor potential och många möjligheter till

tillväxt. En expansion av turismen i Sverige skulle

leda till ökad omsättning och nya jobb inom

kringliggande näringar och verksamheter. För att

stimulera till en ökning av turismen i Sverige,

vitalisera lusten till initiativ, väcka intresse för

arbete och nya investeringar på detta område och

göra gjorda investeringar mera lönsamma behövs bl.a.

att mervärdesskattesatserna ses över.

Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade

motionerna som sin mening ge det anförda till känna

för regeringen.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande turistnäringen,

serveringstjänster, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk616

yrkande 2, 1999/2000:Sk632, 1999/2000:Sk646,

1999/2000:Sk647, 1999/2000:

Sk648, 1999/2000:Sk670 yrkande 1 och

1999/2000:Sk720 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts angående sänkta

skatter på matservering och annan

turistverksamhet,

2. Turistnäringen, serveringstjänster, m.m.

(mom. 1) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Inom EU ligger Sverige bland de länder som har den

högsta nivån på såväl normalmoms som restaurangmoms.

Serveringstjänster är i många länder i Europa

beskattade med lägre momssatser än normalmomsen. Som

en följd av lägre priser blir restaurangverksamheten

mer aktiv i andra länder än i Sverige. Lägre moms på

serverad mat skulle enligt vår uppfattning med stor

säkerhet gynna såväl statskassan som hederliga

krögare genom att öka volymen, sysselsättningen och

lönsamheten i denna bransch. Vi delar därför

motionärernas uppfattning om det önskvärda i att

sänka serveringsmomsen till samma nivå som

matmomsen.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

Sk670 i denna del begär en utredning om

förutsättningarna för att tillämpa samma momssats på

serverad mat som köpta matvaror. Detta innebär att

övriga nu behandlade motioner, i den mån de handlar

om momsen på serveringstjänster, får anses i viss

mån tillgodosedda. Motion Sk648 avstyrks.

dels under moment 1:

1. beträffande turistnäringen,

serveringstjänster, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk670 yrkande

1, med anledning av motionerna 1999/2000:Sk616

yrkande 2, 1999/2000:

Sk632, 1999/2000:Sk646, 1999/2000:Sk647 och

1999/2000: Sk720 och med avslag på motion

1999/2000:Sk648 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts angående sänkt moms

på serveringstjänster,

3. Böcker (mom. 2) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp (25

%) och annan konsumtion av kultur, t.ex. teater-,

konsert- och operaföreställningar (6 %). Härigenom

har skattepolitiken kommit att få en styrande effekt

på medborgarnas val av kulturaktiviteter som inte

varit avsikten. Det dåliga konkurrensläget för boken

förvärras än mer av Internetbranschens utveckling på

detta område och möjligheterna att anskaffa böcker

on-line. Den dåliga kontrollen av internethandeln

med böcker gör att många bokleveranser - antingen de

sker offline eller online - över huvud taget inte

beskattas, vilket leder till mycket svåra

konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln.

Vi ställer oss därför bakom förslaget i motionerna

Sk664 i denna del och Kr314 i denna del om att

tillsätta en utredning som får till uppgift att

undersöka en sänkning av bokmomsen till samma nivå

som andra kulturarrangemang och hur en sådan

sänkning praktiskt bör genomföras för att komma

bokköparna till godo. Motionerna Sk325 yrkande 20

och Kr313 yrkandena 19 och 20 och övriga nu

behandlade motioner om sänkt bokmoms får härigenom

anses tillgodosedda.

dels under moment 2 hemställt:

2. beträffande böcker

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk664 och

1999/2000:Kr314 yrkande 4 och med anledning av

motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 20 i denna

del, 1999/2000:Sk633, 1999/2000:Sk657,

1999/2000:Sk665, 1999/2000:Sk701 yrkande 1,

1999/2000:Sk741 yrkande 1 och 1999/2000:Kr313

yrkandena 19 och 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts angående

sänkt moms på böcker,

4. Körkortsutbildning (mom. 6) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Redan när utbildningsmomsen infördes ställde sig

Kristdemokraterna skeptiska till att det skulle vara

alldeles nödvändigt att belägga även privata

bilskolors körkortsutbildning med moms, bl.a. med

tanke på att motsvarande utbildning var momsfri när

den förekom i gymnasieskolor. Vi framhöll redan då

att tillämpningen av EG-rätten i t.ex. Belgien tydde

på att det skulle finnas utrymme för att medge

skattefrihet för körkortsutbildning i vart fall då

utbildningen kunde klassas som yrkesutbildning. Mot

bakgrund av att körkortsutbildning under senare år

blivit så dyr att många ungdomar av ekonomiska skäl

måste avstå från att ta körkort och att det dessutom

är ett starkt trafiksäkerhetsintresse att

körkortsaspiranterna tar så många körkortslektioner

som behövs och inte chansar med en för tidig

uppkörning anser vi att regeringen bör undersöka

möjligheterna att sänka eller till och med slopa

momsen på körkortsutbildning. Vi tillstyrker således

i så måtto motion T409 i denna del, varigenom även

motion T462 i denna del får anses tillgodosedd.

dels under moment 6 hemställt:

6. beträffande körkortsutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:T409

yrkande 1 och 1999/2000:T462 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts angående momsen på körkortsutbildning,

5. Ingående mervärdesskatt i vissa

skattefria verksamheter (mom. 7) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Kommunkontosystemet innebär att kommuner och

landsting kan få tillbaka den moms som de har

betalat på sina inköp. Kommunerna och landstingen

gör inbetalningar till systemet. Syftet med systemet

är att skapa konkurrensneutralitet i kommunernas och

landstingens val mellan att utföra viss verksamhet i

egen regi och att upphandla.

Kommunkontosystemet innebär emellertid också att

kommunerna och landstingen även kan få tillbaka den

moms som de har betalat på sina inköp i sådan

verksamhet som inte är skattepliktig när den bedrivs

privat, t.ex. sjukvård och tandvård. Härigenom har

t.ex. folktandvården kommit att få en kostnadsfördel

jämfört med den privata tandvården som inte kan ha

varit avsikten och som inte heller bör accepteras.

Den utredning som har tittat på detta problem har

föreslagit olika alternativa lösningar (SOU

1999:133). Utan att här värdera och prioritera de

olika förslagen förutsätter vi att regeringen

påskyndar beredningen och lägger fram ett förslag

för riksdagen så snart som möjligt så att

konkurrensneutralitet etableras på detta område.

Vad nu sagts om offentlig och privat tandvård

gäller även andra verksamheter som missgynnas när de

drivs i privat regi genom avsaknaden av avdragsrätt

för ingående moms och gynnas när de drivs i kommunal

eller landstingskommunal regi genom att

kommunkontosystemet kan utnyttjas för att få

kompensation för momsen på inköpen. Exempel på

sådana verksamheter är privata skolor, daghem och

vård. Det är viktigt att konkurrens-

neutralitetsproblemen även för dessa verksamheter

får en snabb och tillfredsställande lösning. Även

den konkurrensnackdel som ideella organisationer har

när de bedriver verksamhet i konkurrens med

motsvarande verksamhet i privat regi måste belysas.

Den utredning som behandlar skattskyldighet i

mervärdesskattelagen (dir. 1999:10) måste skyndsamt

behandla frågan om konkurrensneutralitet.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Det innebär att vi

tillstyrker motionerna Sk659 och Ub313 i denna del

och att motion Kr509 anses tillgodosedd.

dels under moment 7 hemställt:

7. beträffande ingående mervärdesskatt i vissa

skattefria verksamheter

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk659 och

1999/2000:Ub313 yrkande 3 och med anledning av

motion 1999/2000:Kr509 yrkande 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts

angående åtgärder för att komma till rätta med

bristande konkurrensneutralitet.

Särskilda yttranden

1. Böcker (mom. 2) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

anför:

Med anledning av motion Kr313 yrkande 20 vill vi

framhålla att vi inom Kristdemokraterna länge har

arbetat för en sänkning av momsen på barnböcker, och

i och för sig anser vi fortfarande att den frågan

borde prioriteras. Barn behöver stimulerande

läsupplevelser för att få intresse för läsning, öva

upp läsförmågan och utveckla språket, och det finns

oroande tecken på att läsandet tenderar att minska

hos barn. Det är därför särskilt viktigt att barn-

böcker görs billigare och mera tillgängliga för

barnfamiljerna, t.ex. genom en momsreduktion. Mot en

momssänkning på barnböcker har emellertid vid

upprepade tillfällen anförts att det skulle ställa

till med besvärliga gränsdragnings- och

kontrollproblem. Mot den bakgrunden biträder vi nu

förslaget om en generell sänkning av momsen på alla

böcker men vi kommer även i framtiden att ägna

särskild uppmärksamhet åt barnens och

barnfamiljernas behov av tillgång till billiga, bra

och spännande barnböcker.

2. Försäljning av konst på konstgallerier

m.m. (mom. 4) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) anför:

Vi har tidigare framhållit att konstgallerierna

utför en viktig kulturgärning som har väsentlig

betydelse för både konstnärerna och den

konstintresserade allmänheten. Momsregler av olika

slag försvårar emellertid galleriernas möjligheter

att bedriva sin verksamhet. Momssatsen för en tavla

som säljs genom lagerförsäljning från ett

konstgalleri grundas på återförsäljarens

vinstmarginal och ligger på 25 %, vartill kommer en

avgift på 5 % för "droit de suite". Vissa ideella

organisationer kan förmedla och försälja konst utan

momspålägg, och denna skillnad mellan gallerier och

ideella organisationer medför bristande

konkurrensneutralitet vilket har påtalats i motion

Sk615. Reglerna får den konsekvensen att en tavla

som säljs på ett galleri blir avsevärt dyrare än en

likadan tavla som säljs genom exempelvis Folkets

hus. Vi noterar att regeringen har uppmärksammat

frågan i utredningen som berör reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.

1999:10) och vi förutsätter att utredningen lägger

fram förslag som avhjälper den bristande

konkurrensneutraliteten på detta område.

3. Tjänstesektorn (mom. 11) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) anför:

Sedan EU i ett direktiv beslutat tillåta att

medlemsländerna tar ut lägre moms än den normala på

vissa arbetsintensiva tjänster under tre år har nio

länder beslutat genomföra en sådan momssänkning för

att på detta sätt öka sysselsättningen, nämligen

Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg,

Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.

Trots en kraftig opinion i riksdagen till förmån för

att en sådan metod skulle prövas även i Sverige

underlät regeringen att skicka in en anmälan till

kommissionen i tid. Nu är det för sent.

Regeringens ointresse och brist på handlande är

enligt vår mening utomordentligt anmärkningsvärda.

Utan att samråda med partierna i riksdagen om den

möjlighet som här öppnade sig att öka

sysselsättningen i de aktuella branscherna - men som

måste utnyttjas snabbt på grund av den korta anmäl-

ningstiden till kommissionen - har den svenska

regeringen avfärdat en idé som i varje fall nio

andra regeringar inom EU uppenbarligen tror på. Ett

sådant försök hade kunnat öppna för en vidgad

arbetsmarknad. Genom regeringens medvetna

underlåtenhet att agera har riksdagen ställts inför

fullbordat faktum och kan nu inte längre göra något.