Bet. 1999/2000:SkU16

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU16

Allmänna motioner om punktskatter

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett sjuttiotal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1999.

Yrkandena rör energibeskattning, vägtrafik-

beskattning, alkohol och tobak samt vissa andra

punktskattefrågor.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till

betänkandet har fogats 20 reservationer (m, v, kd,

c, fp, mp) och ett särskilt yttrande (c).

Motionerna

1999/2000:Sk307 av Elizabeth Nyström och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

elproduktionsskatten.

1999/2000:Sk310 av Stefan Hagfeldt (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatter på

produktion av el.

1999/2000:Sk311 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att energiskatten på

industriproduktion sänks och på sikt helt avvecklas.

1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åkeriers

konkurrensneutralitet.

1999/2000:Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta

skatter på alkohol.

1999/2000:Sk617 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffad

fordonsskatt för traktorer som är äldre än 30 år.

1999/2000:Sk618 av Carl G Nilsson och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

befria äldre traktorer från fordonsskatt i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk619 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkt bensinskatt.

1999/2000:Sk620 av Olle Lindström och Per-Richard

Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

successivt sänkt bensinskatt.

1999/2000:Sk621 av Stefan Hagfeldt (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkning av

bensinskatten.

1999/2000:Sk622 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för

pilotprojekt rörande etanolproduktion.

1999/2000:Sk623 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en utredning kring

frågan om att ersätta miljöskatterna med ett

förlängt ägaransvar genomförs.

1999/2000:Sk624 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så

att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden

uppnås.

1999/2000:Sk625 av Ingvar Eriksson och Olle

Lindström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de svenska

åkeriernas konkurrenssituation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förlorade

skatteintäkter på grund av de höga kostnaderna och

skattenivåerna som drabbar svensk åkerinäring,

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

om dieselskattehöjning från den 1 januari 2000.

1999/2000:Sk634 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tidigare aviserade

årliga bensinskattehöjningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

utredning gällande bilens betydelse i ett fungerade

samhälle i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk635 av Lena Ek m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skattebefrielse för

etanolproduktion.

1999/2000:Sk636 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

sänkt skatt på öl.

1999/2000:Sk650 av Anders Sjölund och Jan-Evert

Rådhström (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grossistpris på alkohol för

utskänkningsställen.

1999/2000:Sk652 av Lars Wegendal (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ej höja fordonsskatten

för motorcyklar i enlighet med

Trafikbeskattningsutred-ningens förslag.

1999/2000:Sk656 av Jan-Evert Rådhström och Per-

Samuel Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av de samhällsekonomiska och

miljömässiga konsekvenserna av en sänkning av

miljödieselskatten till en nivå under våra närmaste

konkurrentländer.

1999/2000:Sk660 av Tomas Högström (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att avskaffa fordonsskatten i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk672 av Claes Stockhaus och Gunilla

Wahlén (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en beskattning av

plastkassar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en levande kultur åt

alla.

1999/2000:Sk676 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om båtskatt.

1999/2000:Sk683 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att avskaffa reklamskatten.

1999/2000:Sk688 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjning av skatten på

våtsnus.

1999/2000:Sk690 av Cristina Husmark Pehrsson och

Anne-Katrine Dunker (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordnade energiskattesystem.

1999/2000:Sk711 av Lennart Värmby m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utredning av

möjligheterna att beskatta dyrare fritidsbåtar genom

att försäkrings-bolagen får skyldighet att lämna

uppgift om båtförsäkringar över ett visst värde till

skattemyndigheten, samt om att ett båtregister för

dessa båtar skall införas.

1999/2000:Sk715 av Catharina Elmsäter-Svärd och

Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt skatt på öl.

1999/2000:Sk716 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändrad fordonsbeskattning av dieseldrivna

personbilar i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk721 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att avskaffa reklamskatten.

1999/2000:Sk722 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

sänka skatten på bensin.

1999/2000:Sk728 av Anne-Katrine Dunker och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa reklamskatten.

1999/2000:Sk729 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på

bensinskatt.

1999/2000:Sk744 av Carina Ohlsson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om försäljningen

av alkoholhaltiga drycker på flygplatserna.

1999/2000:Sk745 av Urban Ahlin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skattereglernas betydelse

för omställning av energisystemet och uppbyggande av

kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.

1999/2000:Sk746 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en differentierad

drivmedelsskatt.

1999/2000:Sk747 av Johnny Gylling (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att reklamskatten

snarast bör avskaffas.

1999/2000:Sk751 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om differentierad

fordonsskatt.

1999/2000:Sk753 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för att åstadkomma konkurrensneutralitet på

bussområdet.

1999/2000:Sk754 av Reynoldh Furustrand (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

avvecklingsplan för när reklamskatten i sin helhet

skall vara avskaffad.

1999/2000:Sk756 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fullfölja avvecklingen

av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

1999/2000:Sk761 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

slopande av fordonsskatten i inlandet.

1999/2000:Sk763 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införandet av

koldioxidskatt för torv.

1999/2000:Sk766 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett

fullskaleförsök med en försöksperiod med

momsbefrielse på biodrivmedel.

1999/2000:Sk767 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

utredning om hur en differentiering av drivmedels-

skatten kan utformas.

1999/2000:Sk814 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om slopande av

undantaget för införsel av alkoholhaltiga drycker

till Sverige från övriga EU.

1999/2000:U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om reformering av

energiskattesystemet med ökad miljörelatering som

följd,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att i EU verka

för en gemensam miniminivå för koldioxidavgift.

1999/2000:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

verka för en lägsta nivå för en koldioxidavgift i

EU-länderna,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige

skall fortsätta att verka för att det svenska

undantaget vad gäller införsel av alkohol förlängs

utan att begränsas av en bortre parentes.

1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om miniminivåer

för miljöbeskattning och ekonomiska styrmedel på

miljöområdet.

1999/2000:U513 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka

för införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och

att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara

minimiregler och att avgifterna skall hanteras av

medlemsländerna.

1999/2000:U514 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om majoritetsbeslut i

miljöfrågor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om mer harmoniserad

beskattning i EU,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en europeisk

miniminivå för koldioxidskatt.

1999/2000:U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen under

sin tid som ordförandeland inom EU skall presentera

en plan för att underlätta användandet av

miljörelaterade skatter, bl.a. genom gemensamma

miniminivåer för energi- och koldioxidskatter.

1999/2000:So201 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tobaksskatten.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

slopandet av reklam-skatten i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om strävan att få

alternativa drivmedel till motorer,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad

låginblandning av etanol,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en särskild

båtskatt inte skall införas.

1999/2000:T466 av Per-Richard Molén m.fl. (m,kd,fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkta skatter och

borttagande av företagsskatter.

1999/2000:T609 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheten att införa skatt på större motorförsedda

fritidsbåtar och hur en sådan bör utformas.

1999/2000:T610 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av båtavgift/båtskatt.

1999/2000:T611 av Karin Enström (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en ny båtskatt.

1999/2000:MJ212 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar sänka skatten på

handelsgödsel avseende kväve till 40 öre per kg.

1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om näringens

energibeskattning.

1999/2000:MJ252 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en höjning av skatten på handelsgödsel enligt vad

som anförts i motionen.

1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en anpassning av den

svenska koldioxidbeskattningen och därmed avveckling

av 0,8-procentregeln samt att den svenska trädgårds-

näringen också i övrigt ges samma konkurrensvillkor

som inom det övriga EU och inom våra viktigaste

konkurrensländer.

1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en lägsta nivå på

koldioxidskatt i EU,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

höjning av skatten på handelsgödsel i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inom EU

harmonisera avgifter och skatter för jordbruket,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principen att

miljöavgifter i jordbruket skall återgå till

näringen för miljöinsatser.

1999/2000:MJ547 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ändra

skattepolitiken i syfte att främja hållbara

matvanor.

1999/2000:MJ605 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkningar av

mineralgödselskatten.

1999/2000:MJ755 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avfallsskatt.

1999/2000:MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om övergripande

ekonomiska styrmedel för att stoppa ökningen av

växthuseffekten,

4. att riksdagen begär att regeringen agerar för en

koldioxidskatt på global nivå.

1999/2000:MJ808 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en miljöavgift på

amalgam.

1999/2000:N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad

samordning av energibeskattningen mellan de nordiska

länderna,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beskattning av

energi.

1999/2000:N266 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om energitorv som biobränsle.

1999/2000:N349 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om besked till Dalaetanol AB,

så att uppbyggnaden av en

etanolproduktionsanläggning i Orsa snarast kan

påbörjas.

Utskottet

Energibeskattning

Utredningar, m.m.

Inom Regeringskansliet pågår sedan ett antal år

tillbaka en översyn av energibeskattningens framtida

utformning. Till grund för översynen ligger

riksdagens beslut i juni 1997 om energipolitikens

inriktning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12),

det betänkande som avlämnats av Skatteväxlings-

kommittén (SOU 1997:11) och EU-kommissionens förslag

KOM(97) 30 om ett nytt energibeskattningsdirektiv

med inriktningen att införa minimiskatter för

samtliga energislag, dvs. även el, kol och naturgas.

Kommissionens förslag omfattar all form av indirekt

beskattning, utom moms. Tanken är inte att det skall

införas någon ny skatt genom direktivförslaget.

Syftet är att skapa en gemensam ram för

beskattnings-åtgärder på energiområdet. Samtidigt

innebär förslaget en ökad flexibilitet för

medlemsstaterna i förhållande till det nuvarande

mineraloljedirektivet. Sverige stöder i stort

förslaget och verkar för ett snart antagande.

Den övergripande uppgiften för arbetsgruppen inom

Regeringskansliet är att göra en i huvudsak

lagteknisk översyn som leder till ett ramverk för

ett robust och väl fungerande

energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa

ett enklare och mer överskådligt system med en

klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och

miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i

sitt slutbetänkande redovisat en ny energibe-

skattningsmodell där energiskatten, koldioxidskatten

och svavelskatten kompletteras med en trafik- och

miljöskatt. Modellen innebär stora förändringar i

förhållande till dagens system och utgör en

utgångspunkt för översynen.

I översynen ingår utformningen av beskattningen för

industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt

energiproduktionen inom fjärr- och

kraftvärmesektorerna. En annan fråga är hur

naturgasens miljöfördelar jämfört med olja och kol

skall beaktas i energibeskattningen. De samhällseko-

nomiska konsekvenserna samt möjligheten att genom

skattesystemet styra mot de mål som uttalats i den

energipolitiska propositionen kommer att analyseras.

Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft.

Kommissionens förslag om ett nytt direktiv om

energibeskattning behandlas fortfarande av rådets

arbetsgrupp för finansiella frågor.

En proposition om Vissa punktskattefrågor är

aviserad till våren 2000.

Besked om när översynen av energibeskattningen

beräknas vara slutförd har inte kunnat lämnas.

Enligt finansministern kommer skattesamtalen mellan

regeringen och riksdagspartierna att återupptas så

snart erforderligt underlag för konkreta

diskussioner föreligger. Vidare har en särskild

grupp med företrädare från Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsatts för att

diskutera bl.a. hur frågan om grön skatteväxling

skall hanteras.

Energibeskattningens allmänna inriktning

I motion N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad som anförts

om beskattningen av energi (yrkande 25). Enligt

motionärerna måste koldioxidbeskattningen bygga på

en europeisk samordning eftersom effekten annars kan

bli att företagen flyttar sin produktion till andra

länder. Vidare anförs att man bör vara försiktig med

att internalisera miljökostnaderna i energipriset

eftersom detta kan leda till ett slags statlig

prispolitik med ineffektivitet och misshushållning

som följd.

I motion Sk623 av Bertil Persson (m) begärs ett

tillkännagivande om en utredning med uppgift att

utreda frågan om att ersätta miljöskatterna med ett

förlängt ägaransvar.

I motion Sk690 av Cristina Husmark Pehrsson (m) och

Anne-Katrine Dunker (m) hemställs om att regeringen

bör ges i uppdrag att inom EU arbeta för samordnade

energiskattesystem. Motionärerna är kritiska till

den ökade användningen av importerat biobränsle

(brännbart avfall) i våra värmeverk eftersom detta

bl.a. leder till att den inhemska marknaden för flis

från skog och salixodlingar konkurreras ut. Att det

i Sverige eldas med allt mer avfall som kommer från

andra länder är enligt motionären delvis en följd av

att reglerna för energibeskattning, deponering av

avfall och förbränning är olika bland

medlemsländerna.

I motion N266 av Ola Sundell (m) begärs ett

tillkännagivande om att torv som energikälla skall

jämställas med andra biobränslen i fråga om

beskattning och tillämpning av övriga styrmedel.

Energitorven skall därför även fortsättningsvis vara

undantagen från koldioxidskatt, anser motionären.

I motion U504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om behovet av att reformera

nuvarande lapptäcke till energiskattesystem och öka

miljörelateringen i skatteuttaget (yrkande 9). I

motionen hemställs vidare om att Sverige bör verka

för att en gemensam miniminivå för koldioxidskatt

införs inom EU och för att beslut om miniminivåer

för miljöavgifter på koldioxid och andra

miljöskadliga utsläpp skall kunna fattas med

kvalificerad majoritet (yrkande 10).

Även i motionerna U505 (yrkande 15) av Lars

Leijonborg m.fl. (fp), U512 (yrkande 11) av Marianne

Andersson m.fl. (c) och U514 (yrkandena 4 och 6) av

Holger Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden om att Sverige i EU skall verka

för att en gemensam miniminivå på koldioxidskatt

införs i medlemsstaterna. Vidare anser motionärerna

att Sverige bör driva frågan att beslut om

gemensamma miniminivåer på miljöstyrande

skatter/avgifter skall kunna fattas med kvalificerad

majoritet. Så länge beslut måste fattas med

enhällighet i rådet omöjliggörs i praktiken målet om

en europeisk miniminivå för koldioxidskatten. I

sistnämnda motion (kd) anförs att Sverige bör arbeta

för att gemensamma miniminivåer fastställs inom

flera skatteområden (yrkande 5).

Yrkande om en gemensam lägsta nivå för

koldioxidskatt i EU:s medlemsländer framförs också i

motion MJ255 (yrkande 8) av Harald Nordlund och

Lennart Kollmats (fp).

I motion Sk763 av Harald Nordlund (fp) anförs att

det från miljösynpunkt inte är rimligt att bränslet

torv är befriat från koldioxidskatt. Motionären

anser att regeringen skall återkomma till riksdagen

med förslag om att torv skall beläggas med

koldioxidskatt.

I motion U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

hemställs om att regeringen under Sveriges tid som

ordförandeland i EU skall presentera en plan för att

underlätta användandet av miljörelaterade skatter,

bl.a. genom att verka för gemensamma miniminivåer

för energi- och koldioxidskatter (yrkande 7). Att

beslut inom EU skall begränsas till miniminivåer är

enligt motionärerna en förutsättning för att de

enskilda medlemsländerna skall kunna ha frihet att

besluta om skattesatser som ligger över den inom EU

fastställda minimi-nivån.

I motion U513 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) anförs

att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att

verka för införandet av en koldioxidskatt på EU-

nivå, att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall

vara minimiregler och att avgifterna skall hanteras

av medlemsländerna (yrkande 20).

I motion MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden om övergripande ekonomiska

styrmedel för att stoppa växthuseffekten (yrkande 3)

och att regeringen internationellt bör verka för en

koldioxidskatt på global nivå (yrkande 4).

Motionärerna anser att målet för regeringens

internationella agerande bör vara att samtliga

subventioner av fossil energi såsom kol och olja

skall upphöra. Subventionerna som uppgår till flera

miljarder kronor ger negativa effekter för klimatet

och försvårar utvecklingen av miljöanpassad förnybar

energi. På det nationella planet bör subventionen av

torv avvecklas. Vidare anförs att det har visat sig

svårt att införa en koldioxidskatt på en meningsfull

nivå nationellt; därför är det av stor vikt att

frågan drivs i internationella sammanhang.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas inställning att det är

angeläget att Sverige håller en fortsatt hög

ambitionsnivå när det gäller att begränsa

koldioxidutsläppen. Som utskottet tidigare

framhållit har Sverige också tillsammans med några

andra länder valt att ligga steget före vid

beskattning av koldioxidutsläpp och tar på detta

sätt ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem

och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov

till. Regeringen har också på ett aktivt sätt sökt

förmå andra länder att följa efter och införa

motsvarande ekonomiska styrmedel. Detta kan också

sägas vara målet med Sveriges agerande på detta

område. Om målet uppnås skulle också behovet av

särskilda regler för den konkurrensutsatta industrin

i Sverige minska.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det

är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma

minimiregler för beskattning av energi och koldioxid

kan uppnås. Inom EU har Sverige verkat för att

minimiskattesatser skall införas också på naturgas

och kol och tillsammans med andra länder sökt få

till stånd en lösning som innebär att nuvarande

mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och

koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde

fram till att Europeiska kommissionen i mars 1997

lade fram ett förslag till ett nytt direktiv om

beskattning av energiprodukter. Förslaget som

fortfarande behandlas i ministerrådet innebär en

större flexibilitet än nuvarande regler vad avser

möjligheterna till skattedifferentieringar av

bränslen utifrån miljöegenskaper. Målsättningen är

att skattebasen skall utvidgas till att omfatta

samtliga energiprodukter och att alla

energiprodukter skall omfattas av en positiv

minimiskattesats, dvs. även el, kol och naturgas.

Sverige stöder i stort förslaget och verkar för ett

snart antagande. Som utskottet tidigare påpekat bör

dock svårigheterna att nå en överenskommelse som

innebär ett åtagande att införa en positiv

skattesats för samtliga energiprodukter inte

underskattas.

Enligt utskottets mening driver Sverige aktivt

frågan om energi- och koldioxidbeskattning i olika

internationella forum och samarbetar härvid med

andra likasinnade länder.

Frågan om majoritetsbeslut om miljöstyrande skatter

och avgifter bör införas inom EU har varit aktuell

under förhandlingarna om Amsterdam-fördraget.

Sverige visade tillsammans med flera andra stater en

relativt stor öppenhet när det gäller att diskutera

en övergång till kvalificerad majoritet i syfte att

förbättra effektiviteten i rådets beslutsfattande

men har ansett att undantag bör göras för vissa

frågor som ligger nära nationalstaternas kärna,

bl.a. skatter. Genom Amsterdamfördraget utsträcktes

området för beslut med kvalificerad majoritet till

nya områden. För beslut om miljöskatter krävs dock

fortfarande enhällighet. Frågan om en mer radikal

utvidgning av detta område liksom frågan om ändrad

röstviktning i rådet sköts på framtiden. Fördraget

innebär dock att miljöfrågorna fått ökad tyngd inom

EU:s miljöformuleringar, och miljögarantins

tillämpning har säkrats genom flera klargöranden som

överensstämmer med de svenska målen. Frågan om

röstviktningen i rådet är en av de frågor som kommer

att tas upp under EU:s regeringskonferens om

institutionella reformer, som nyligen inletts. Även

frågan om möjlig utvidgad användning av kvalificerad

majoritet skall ses över. Utskottet anser mot denna

bakgrund att det finns skäl för riksdagen att

vidhålla en avvaktande inställning till

motionsförslag om en övergång till majoritetsbeslut

om miljöskatter.

När det gäller Sveriges kommande ordförandeskap i

EU:s ministerråd vill utskottet framhålla att det av

regeringens utkast till program för ordförande-

skapet framgår att bl.a. samarbetet för att värna

miljön och främja en hållbar utveckling kommer att

prioriteras högt av det svenska ordförandeskapet.

Sverige kommer bl.a. att fortsätta arbetet med att

utarbeta strategier för att integrera miljöhänsyn i

sektorerna jordbruk, transport och energi i enlighet

med slutsatserna från toppmötet i Helsingfors. I

övrigt ansluter sig utskottet till utrikesutskottets

uppfattning (bet. 1998/99:UU10) om att målsättningen

bör vara att ordförandeskapet genomförs kompetent,

effektivt, flexibelt och resultatinriktat så att de

gemensamma frågorna på unionens dagordning förs

framåt. Mot denna bakgrund anser utskottet att det

saknas skäl för riksdagen att göra några uttalanden

i den riktning som föreslås motion U515.

I samband med skattereformen 1990-1991 undantogs

torv från energi- och koldioxidbeskattning, dock

utan att klassas som ett biobränsle. Frågan om hur

torv som energikälla skall behandlas i

energiskattesammanhang har varit föremål för

utredning inom Skatteväxlingskommittén.

Riksrevisionsverket har i rapporten Subventioners

inverkan på en ekologiskt hållbar utveckling

(rapport 1998:6) också närmare granskat befrielsen

från koldioxidskatt på torvförbränning. Dessutom

ingår frågan om energitorv i den översyn av

energiskattesystemet som pågår inom

Regeringskansliet. Statliga subven-tioner i form av

direkta bidrag, prisregleringar och

skattereduceringar kan ge upphov till oönskade

bieffekter, som exempelvis snedvridning av

konkurrensen eller negativ miljöpåverkan. Som

utskottet tidigare anfört är det angeläget att

subventionerna granskas och, om negativ påverkan kan

påvisas, även omprövas. Detta torde också vara en

förutsättning för att arbetet med andra ekonomiska

styrmedel skall vara framgångsrikt. Enligt

regeringens skrivelse 1999/2000:13 har en översyn av

subventioner som motverkar en ekologiskt hållbar

utveckling inletts.

När det gäller bioenergins roll i

energiförsörjningssystemet pågår eller planeras

olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. av

energiskogs-produktion. Vidare satsas betydande

resurser på bioenergiområdet inom ramen för det

energipolitiska omställningsprogram som antogs 1997.

Huvudinriktningen för det energipolitiska programmet

är en kraftfull och långsiktig satsning på forskning

och utveckling och demonstration av ny energiteknik.

Målet för satsningen är att under de närmaste 10-15

åren bl.a. kraftigt öka el- och värmeproduktionen

från helst inhemska, förnyelsebara energikällor. I

omställningsprogrammet ingår också statliga bidrag

till bl.a. biobränsleeldad kraftvärme. Utskottet

kan således konstatera att betydande satsningar görs

för att stimulera utvecklingen av förnyelsebara

energislag. Därutöver skall tilläggas att full

skattefrihet gäller för biobränslen som används för

produktion av värme och elektrisk kraft. Utskottet

utgår från att man i det arbete som pågår inom EU är

uppmärksam på problem av det slag som påtalas i

motion Sk690.

Med det anförda och med hänvisning till den pågående

översynen av energibeskattningen anser utskottet att

det inte behövs något tillkänna-givande till

regeringen med anledning av motionerna. Motionerna

avstyrks. Det skall också tilläggas att många av de

frågor som aktualiseras i motionerna kan komma att

tas upp i skattesamtalen mellan regeringen och

riksdagspartierna som, enligt finansministern,

kommer att återupptas så snart erforderligt underlag

för fortsatta diskussioner om ett nytt

energiskattesystem föreligger.

Jordbrukets miljö- energiskatter

I motion MJ212 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att

skatten på handelsgödsel avseende kväve skall sänkas

med 40 öre per kg (yrkande 3). Motionären framhåller

att den höga skatten på handelsgödsel utgör en

konkurrensnackdel för svenskt jordbruk.

Växtnäringsläckaget från jordbruket bör enligt

motionären angripas med andra metoder än

konkurrenssnedvridande skatter, t.ex. genom

forskning, information och bättre odlingsmetoder.

I motion MJ605 (yrkande 3) av Ingvar Eriksson m.fl.

(m) begärs ett tillkännagivande om sänkt skatt på

mineralgödsel med 300 miljoner kronor (40 öre per

kg). Motionären pekar på att flera utredningar

konstaterat att sambandet mellan

handelsgödselskatten och kväveläckaget är mycket

svagt och att den verkliga miljöstyrande effekten av

skatten är svår att uppskatta. Inom EU är Sverige i

stort sett ensam om denna skatt, anförs det vidare.

I motionerna MJ252 (yrkande 11) och MJ255 (yrkande

14) båda av Harald Nordlund och Lennart Kollmats

(fp) begärs förslag om höjning av skatten på

handelsgödsel från 1,80 kr till 2,50 kr per kilo

kväve. Enligt motionärerna är handelsgödselskatten

nödvändig för att minska övergödningen av våra sjöar

och vattendrag samt för att göra den naturliga

stallgödseln mer värdefull.

I motion MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd)

hemställer motionärerna om harmoniserade avgifter

och skatter för jordbruket inom EU (yrkande 3).

Motionärerna anser att Sverige med kraft bör driva

frågan om harmonisering av avgifter och skatter för

jordbruksnäringen. För att komma till rätta med

nuvarande olägenheter för svenskt jordbruks

vidkommande krävs dock snabba beslut i enlighet med

den s.k. Björkska utredningen - En

livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

Vidare begärs ett tillkännagivande om att

miljöavgifter, såsom handelsgödselavgift, skall

återgå till näringen för miljöinsatser (yrkande 4).

I motion MJ547 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)

föreslås att skattepolitiken skall ändras för att

främja hållbara matvanor (yrkande 4). Om våra

matvanor skall bli ekologiskt hållbara krävs enligt

motionären ett jordbruk med inriktning mot ett

ekologiskt jordbruk. För att främja övergången till

ekologiska driftsformer inom jordbruket krävs enligt

motionären ekonomiska styrmedel i form av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Utredning

I betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU

1997:167), som utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion överlämnade till

regeringen i december 1997, finns bl.a. ett

energiskatteförslag som behandlas inom ramen för den

pågående översynen av energibeskattningens framtida

utformning. Utredningen föreslår bl.a. att

jordbruket i beskattnings-hänseende får samma

villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och

eldningsolja. Om övriga EU-länder inom två år inte

höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller

avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja

och handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala

svenska produktionsskatterna för jordbruket anpassas

till beskattningsnivåer som gäller i Sveriges

konkurrentländer.

Regeringen har i budgetpropositionen avsatt medel

för en sänkning av jordbrukets energiskatter till

industrins nivå under år 2000, och förslag om en

sådan förändring kommer att läggas fram under

våren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en

gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är

en förutsättning för att den inre marknaden också

skall fungera när det gäller jordbruksnäringen. När

det gäller jordbrukets energiskatter har regeringen

dels i regeringsförklaringen uttalat att jordbruket

skall ges villkor som är likvärdiga med andra

näringars, dels i budgetpropositionen för år 2000

avsatt medel för en sänkning av jordbrukets

energiskatter till industrins nivå. Förslag om en

sådan förändring kommer att läggas fram under våren.

Förslaget kommer att innebära att jordbruks-näringen

får tillämpa samma skattereduceringar som

tillverkningsindustrin när det gäller förbrukning av

el och bränslen för uppvärmning, dvs. ingen

energiskatt kommer att tas ut och koldioxidskatten

är nedsatt till hälften. Regeringens avsikt är att

förändringarna skall träda i kraft den 1 juli 2000.

Utformningen av jordbrukets miljöskatter har stor

betydelse för en hållbar utveckling av svenskt

jordbruk samtidigt som de också påverkar svenskt

jordbruks internationella konkurrenskraft. Utskottet

har därför tillsammans med miljö- och

jordbruksutskottet beslutat att anordna en offentlig

utfrågning om jordbrukets miljö- och energiskatter

och i det sammanhanget få frågan om den miljömässiga

effektiviteten av bl.a. skatterna på handelsgödsel,

bekämpningsmedel och vissa andra ekonomiska

styrmedel belyst. Vidare skall skatternas effekter

för jordbrukets konkurrenskraft i ett europeiskt

perspektiv belysas. Utfrågningen skall äga rum den 6

april i år.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

motionerna till viss del kan anses tillgodosedda och

att det saknas anledning för riksdagen att nu ta

något ytterligare initiativ i frågan om jordbrukets

skatter. Motionerna avstyrks.

Industrins och växthusnäringens energiskatt

I motion N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om behovet av ökad samordning av

energibeskattningen (yrkande 24). Motionärerna anför

att den viktigaste uppgiften på energiskatteområdet

är att få till stånd en ökad harmonisering av

energibeskattningen mellan de nordiska länderna; i

annat fall hotas effektiviteten på den gemensamma,

nordiska elmarknaden, vilket leder till

samhällsekonomiska kostnader och en ökad negativ

miljöpåverkan. Vidare anser motionärerna att de

särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och

kärnkraft skall slopas. Elizabeth Nyström och Ingvar

Eriksson (m) hemställer i motion Sk307 att

elproduktionsskatterna skall avvecklas i enlighet

med löftet i 1998 års vårproposition.

I motion Sk310 av Stefan Hagfeldt (m) yrkas att

produktionskatterna på el skall sänkas så att

konkurrenskraften för våra basindustrier stärks. I

motion Sk311 av Olle Lindström (m) begärs sänkt

energiskatt på industriproduktion. På sikt bör

energiskatterna för den energiintensiva tyngre

basindustrin helt avvecklas, anser motionären (m).

I motion MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs

om ett tillkännagivande om vad som anförts om

växthus- och trädgårdsnäringens energibeskattning

(yrkande 2). Enligt motionärerna bör nuvarande

system med nedsättning av koldioxidskatten enligt

den s.k. 0,8-procentsregeln ersättas med en generell

koldioxidskattesats för hela näringen.

I motion MJ253 av Caroline Hagström (kd) begärs

tillkännagivanden om att avveckla den s.k. 0,8-

procentsregeln och i stället införa en generell

koldioxidskattesats för växthusnäringen (yrkande 1).

Vidare anser motionären att de svenska

produktionsskatterna på energi skall anpassas till

europeiska förhållanden så att svenska växthusodlare

ges samma villkor som sina främsta konkurrenter inom

EU. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen

med förslag härom i enlighet med den s.k. Björkska

utredningen.

Bakgrund

I den energiskattemodell som tagits fram av

Skatteväxlingskommittén redovisas olika metoder för

beskattning av industrin som medger att de grund-

läggande principerna för energibeskattningen

upprätthålls samtidigt som industrin ges rimliga

arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med

olika former av reducerad koldioxidskatt för

industri, växthusnäring, värmeproduktion och

elproduktion i kombination med bidrag för

biobränslen respektive kondensel. Skatteväxlings-

kommitténs betänkande ligger till grund för den

pågående översynen av energiskattesystemet.

Förbrukningen av fossila bränslen vid

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet är

belagd med halv koldioxidskatt och ingen

energiskatt.

Samtidigt med att koldioxidskatten för industrin

och växthusnäringen höjdes från 25 % till 50 % den 1

juli 1997 infördes skattelättnader för

energiintensiva sektorn som innebär att

skattebelastningen begränsas till 24 % av den

koldioxidskatt som överstiger 0,8 % av det enskilda

företagets omsättning (0,8-procentsregeln). Den sär-

skilda nedsättningsregeln var ett uttryck för

ambitionen att upprätthålla en hög generell

koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda

villkor för industrin och växthusnäringen att den

internationella konkurrenskraften inte försvagades

(prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU1). Företag inom

cement-, kalk-, glas- och stenindustrin är därutöver

genom en övergångsvis gällande bestämmelse befriade

från koldioxidskatten på (främst) kol och naturgas

som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.

Riksdagen har nyligen beslutat att förlänga

övergångs-regeln till utgången av år 2000 (prop.

1999/2000:9; bet. 1999/2000:SkU11).

Växthusnäringen har under hösten 1997 fått en

permanentning av reglerna om nedsättning redan vid

inköp av bränslet (prop. 1997/98:18, bet.

1997/98:SkU6).

Industrin och växthusnäringen betalar ingen

energiskatt för den el som förbrukas vid

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.

Produktionsskatterna på el har kritiserats framför

allt för att de inneburit en ökad belastning för de

elintensiva företagen. Elproducenterna har kunnat

övervältra skattehöjningarna på konsumenterna genom

höjda elpriser.

I 1998 års vårproposition anfördes att

produktionsskatterna av el ger upphov till problem

för den elintensiva industrin så länge förhållandena

på elmarknaden är sådana att beskattningen leder

till ökade kostnader för elanvändarna. Detta var

också anledningen till riksdagens beslut att

avskaffa den del av fastighetsskatten på

vattenkraftverk som svarade mot den tidigare

produktionsskatten (prop. 1997/98:150 s. 175, bet.

1997/98:FiU20).

I sitt yttrande till finansutskottet över

skattefrågorna i budgetpropositionen för år 2000

anförde utskottet att det inte var berett att

förorda en återgång till särskilda regler för

växthusnäringens beskattning och avstyrkte motions-

yrkande om en generell nedsättning av kol-

dioxidskatten på olja för bl.a. växthusuppvärmning

(1999/2000:SkU1y).

I samma ärende tillstyrkte utskottet de föreslagna

höjningarna av bl.a. energiskatten på el med 1 öre

per kWh och produktionsskatten på kärn-kraftsel med

0,5 öre per kWh, med ikraftträdande den 1 januari

2000. Detta blev också riksdagens beslut. Beslutet

var ett ytterligare steg i miljörela-teringen av

skattesystemet, och de ökade resurserna avsattes

dels för en skattereduktion i samband med

individuell kompetensutveckling i arbets-livet, dels

för att likställa jordbrukets energiskatter med

industrins.

Utskottets ställningstagande

Den energibeskattning som gäller i dag för industrin

och växthusnäringen innebär att någon energiskatt

inte erläggs för bränsle och att koldioxidskatt

utgår med 50 % av nominellt belopp. Någon elskatt

tas heller inte ut. Till dessa nedsättningar kommer

så den särskilda nedsättningsregeln som innebär en

ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av

koldioxidskatte-kostnaden som överstiger 0,8 % av

försäljningsvärdet. Nedsättningsregeln kan medföra

att skatteuttaget hamnar på så låg nivå att EU:s

minimi-skatteregler underskrids och den kompletteras

därför av särskilda spärregler för att förhindra att

detta inträffar. Inom EU finns en insikt om att

frånvaron av minimiregler för vissa bränslen utgör

ett allvarligt problem genom att den ger upphov till

konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten

att upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt

nödvändig beskattning på bl.a. mineraloljeområdet.

Som tidigare nämnts finns ett förslag från EU-

kommissionen om ett nytt energibeskattningsdirektiv,

med inriktning att införa minimiskatter för samtliga

energislag, dvs. även el, kol och naturgas.

Förslaget behandlas för närvarande i ministerrådet.

Mot bakgrund av att frågor som rör utformningen av

de regler som gäller för industrin och

växthusnäringen ingår i den översyn av det framtida

energiskattesystemet som pågår inom

Regeringskansliet är utskottet inte berett att

överväga någon form av generell återgång till en

lägre koldioxidskatt för växthusnäringen eller

tillverkningsindustrin. Inte heller är utskottet

berett att förorda en övergång till förädlingsvärde

som grund för nedsättningen. Utskottet anser att

resultatet av den pågående översynen samt

skattesamtalen mellan regeringen och de politiska

partierna i riksdagen, som enligt finansministern

skall återupptas så snart erforderligt underlag för

konkreta diskussioner i frågan föreligger, bör

avvaktas innan riksdagen överväger några

förändringar av industrins och växthusnäringens

energi-beskattning. Motionerna MJ221 och MJ253 bör

därför avslås.

Energiskatterna på el och produktionsskatten på

kärnkraftsel har nyligen efter tillstyrkan av

utskottet höjts för att öka miljörelateringen i

skattesystemet och finansiera bl.a. satsningar som

skall bidra till ökad kompetens och konkurrenskraft

inom det svenska näringslivet. Höjningen av

energiskatten på el har dock inte belastat

tillverkningsindustrin, som i enlighet med tidigare

regler får fortsätta att tillämpa en nollskattesats

på el.

Produktionsskatt utgår numera endast på kärnkraft.

Vidare finns skäl att erinra om att prissättningen

på el och energi sker via handel på den öppna

elmarknaden. I vilken utsträckning som

produktionsskatten på el påverkar prissättningen på

den öppnade elmarknaden är enligt utskottet svårt

att avgöra i nuläget. Ju bättre marknaden fungerar,

desto mindre bör en produktionsskatt på

basproduktionen påverka priserna. Regeringens avsikt

är vidare att produktionsskatten på kärnkraftsel

skall göras om till en effektskatt (dvs. en fast

skatt som utgår oberoende av produktionsnivån) för

att bl.a. motverka att produktionsskatten medför

snedvridningar i elproduktions-systemet. Övergången

till en effektskatt förväntas också bidra till att

minska möjligheterna till övervältring på

konsumenterna.

Utskottet anser inte att det finns skäl för

riksdagen att göra ett tillkännagivande till

regeringen med det innehåll som motionärerna i

motionerna N228, Sk307, Sk310 och Sk311 önskar. Även

dessa motioner bör således avslås.

Värmeleveranser till industrin

I motion Sk745 av Urban Ahlin (s) begärs ett

tillkännagivande om att skattereglerna måste ses

över så att dessa kan utgöra ett stöd vid

omställningen av energisystemet och uppbyggande av

kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme. Motionärerna

pekar på att många fjärrvärmebolag har problem med

att få industrin att ansluta sig till

fjärrvärmenätet eftersom skattereglerna gynnar

oljeuppvärmning i industrin.

Tidigare behandling

Riksdagen har under hösten 1997 utvidgat

skattenedsättningen för värmeleveranser till

industrin så att nedsättning av skatten även erhålls

enligt 0,8-procentsregeln. Detta gäller för annat

fossilt bränsle än bensin och omärkt olja som

förbrukats för framställning av värme för industrin

(prop. 1997/98:18, bet. SkU6). Sedan den 1 januari

1998 har således industrin och fjärrvärmeverken

samma villkor för sin produktion av värme för

industriella ändamål.

När det gäller biobränslen har frågan om en

förstärkning av biobränslenas konkurrenskraft sedan

den s.k. nioöringen avskaffades den 1 september 1996

föranlett ett tillkännagivande till regeringen om

att arbetet med att ta fram en lösning utanför

skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).

(Syftet med nioöringen som värmeverken erhöll vid

leverans av värme till industrin var bl.a. att öka

utrymmet för användningen av de skattebefriade bio-

bränslena i värmeverk.) Detta ansågs särskilt

angeläget för att de investeringsbeslut som fattas

inte påverkas negativt. Våren 1998 vidhöll utskottet

sin inställning att det är viktigt att biobränslenas

konkurrenssituation inte försämras inom

värmesektorn. Någon form av lösning måste därför

utarbetas för de verk som levererar bränsle till

industrin. Utskottet anförde att ett eventuellt stöd

till verk som använder biobränslen för framställning

av värme till industrin kan behöva underställas

kommissionen och att det därför kan vara svårt att

lägga fram ett förslag som kan genomföras

omedelbart. Utskottet ansåg dock att det var

angeläget att regeringen snarast för riksdagen

redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning.

Vad utskottet anfört gavs regeringen till känna

(bet. 1997/98:SkU18).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om

vikten av att biobränslenas konkurrenssituation inom

värmesektorn förbättras. Utskottet delar dock

uppfattningen inom Regeringskansliet att ett

ställningstagande till frågan hur

konkurrensproblemen för biobränslena skall lösas och

vad som möjligen bör komma i stället för den slopade

värmekompensationen (nioöringen) bör anstå till

dess att den pågående översynen av energiskatterna

har avslutats. Med det anförda avstyrker utskottet

motionen.

Vägtrafikbeskattning

Utredning

Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i maj 1999

överlämnat sitt slutbetänkande Bilen, miljön och

säkerheten (SOU 1999:62) till regeringen.

Utredningen har utvärderat styreffekterna av de

olika skatterna inom vägtrafikområdet. Denna

utvärdering ligger till grund för en stor del av

utredningens förslag. Med hänsyn till bl.a. det

pågående arbetet i energiskattegruppen inom

Regeringskansliet har utredningen inte lagt fram

några förslag om energiskatten och koldioxidskatten.

Därmed har någon egentlig avvägning mellan de olika

skatterna inom vägtrafikområdet inte kunnat göras.

Utredningen lägger heller inte fram några förslag

rörande fordonsskatten på tunga lastbilar eller

tunga släpvagnar (utom beträffande lastbilar av en

årsmodell som är 30 år eller äldre). Förslagen tar

sikte på försäljningsskatten, fordonsskatten på

lätta fordon, tunga bussar och traktorer samt

skattereglerna för veteranfordon. När det gäller

fordonsskatt på tunga bussar har riksdagen nyligen

beslutat om en höjning av fordonsskatten för

dieseldrivna bussar i enlighet med utredningens

förslag samt att skatten viktdifferentieras på samma

sätt som redan sker för tunga lastbilar (bet.

1999/2000:FiU1, SkU1y).

Fossila drivmedel

I ett flertal motioner begärs att bensinskatten

skall sänkas.

I motion Sk619 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett

tillkännagivande om att skatten på bensin skall

sänkas. Enligt motionären är det helt nödvändigt att

bensinskatten sänks. Bilen har stor betydelse och är

helt nödvändig för att människor i glesbygd skall

kunna leva ett normalt liv och delta i olika

aktiviteter samt för att ta sig till och från sina

arbetsplatser.

I motion Sk620 av Olle Lindström och Per-Richard

Molén (m) begärs ett tillkännagivande om en

successiv sänkning av bensinskatten. De senaste

årens kraftiga skattehöjningar på bilismen har

drabbat boende i glesbygd särskilt hårt.

Bensinskatten bör sänkas med cirka två kronor per

liter.

I motion Sk621 av Stefan Hagfeldt (m) anförs att

bensinskatten bör sänkas så att enskilda och

familjer har råd att äga och köra bil. En sänkning

av bensinskatten skulle också förbättra rörligheten

på arbetsmarknaden, underlätta för människor att bo

kvar i glesbygd samt stärka konkurrenskraften för

Sverige som turistland.

I motion Sk634 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m ) anförs att skatten på bensin snarast

bör sänkas med 25 öre per liter. Vidare anser

motionärerna att beslut om årliga höjningar av

bensinskatten inte skall fattas och att detta bör

ges regeringen till känna (yrkande 2). I motionen

yrkas också att regeringen skall tillsätta en

utredning med uppgift att belysa bilens betydelse

för ett fungerande samhälle (yrkande 3).

I motion Sk722 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m) begärs sänkt skatt på bensin för att bl.a. skapa

fler arbetstillfällen, öka turismen och möjligheten

att bo kvar i glesbygd samt för att underlätta

vardagen för många barnfamiljer och ensamstående

mödrar.

I motion Sk729 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

begärs tillkännagivande om sänkt skatt på bensin.

Enligt motionären slår bensinskattehöjningar

särskilt hårt mot dem i samhället som har det sämst

ställt däribland många barnfamiljer och kvinnor. För

att underlätta tillvaron för dessa och många andra

som är beroende av bil för sin dagliga livsföring är

det nödvändigt att bensinskatten sänks.

Utskottets ställningstagande

Frågor om bensinskatten har nyligen varit föremål

för riksdagens prövning. Motionsyrkanden om sänkt

bensinskatt avslogs av riksdagen senast i samband

med behandlingen av budgetpropositionen för år 2000.

Därefter har riksdagen på utskottets tillstyrkan

beslutat att minska skattesatsskillnaden mellan

bensin i de olika miljöklasserna från 7 till 3 öre.

Redan av detta skäl anser utskottet att det saknas

anledning att nu överväga några förändringar rörande

nivåerna på skatten för olika drivmedel. Därtill

kommer att frågorna om energi- och koldioxidskatt

inte är begränsade till vägtrafiksektorn utan är av

stor betydelse för flera samhällssektorer samt

dessutom föremål för den pågående översynen av

energiskattesystemet inom Regeringskansliet.

När det gäller yrkandet om en utredning med uppgift

att belysa bilens betydelse i samhället kan nämnas

att Göteborgs universitet har utvecklat ett

forskningsprogram om användningen av bilen och om

bilens inflytande på människans levnadssätt,

livsstil, tankemönster och på miljön.

Forskningsprogrammet har fått stöd av

Kommunikationsforskningsbered-ningen och av Volvo.

En sammanställning av några av resultaten av

forskningsprogrammet har presenterats i rapporten

Den attraktiva bilen och den problematiska bilismen

(KFB rapport 1998:39). Utskottet vill vidare erinra

om att den nya transportpolitiken enligt 1998 års

transportpolitiska beslut har som utgångspunkt att

bilen under överskådlig tid kommer att spela en

viktig roll i det svenska persontransportsystemet.

Av det anförda följer att utskottet anser att

riksdagen bör avslå motionerna om skattesänkningar

på bensin liksom yrkandet om en bilsocial utredning.

Biodrivmedel

I följande motioner begärs skattebefrielse för

etanolproduktion.

I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anser

motionärerna det viktigt att tekniken för

alternativa drivmedel till motorer stimuleras.

Sverige bör därför inom EU verka för harmoniserade

skatter för de olika energislagen (yrkande 16).

Vidare framhålls vikten av att skatter och andra

pålagor inte utformas så att de hindrar utvecklingen

av alternativa bränslen. Ökad låginblandning av

etanol skapar omedelbart en marknad för inhemsk

produktion i stor skala. Staten måste medverka till

att stimulera marknaden på detta område, och ett

uttalat mål bör vara att minst hälften av alla bilar

drivs med annat än fossila bränslen år 2010 (yrkande

17).

I motion Sk766 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett

tillkännagivande om att ett fullskaleförsök med

skattebefriade biodrivmedel bör genomföras i Skåne.

I motion N349 av Ulf Björklund (kd) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen snarast beviljar

även Dalaetanol AB status som s.k. pilotan-läggning

för etanolproduktion. Etanolanläggningen skall

förläggas till Orsa i norra Dalarna där

arbetslösheten är stor men också tillgången god på

råvara. Om Sverige vill inta en ledande roll när det

gäller omställningen från fossila till förnybara

bränslen bör fler företag än Agroetanol i Norrköping

beviljas skattebefrielse för produktion av

bioalkoholer.

I motion Sk622 av Kenneth Johansson (c) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen inom ramen för

den s.k. pilotprojektsbestämmelsen i

energiskattelagen skall bevilja fler producenter av

etanol skattebefrielse, givetvis under förutsättning

att projekten bedöms som seriösa och

utvecklingsbara.

I motion Sk635 av Lena Ek m.fl. (c) anförs att

regeringen bör ompröva sitt beslut att vägra Roma

Etanol Produktion AB skattebefrielse för produktion

av ca 60 000 m3 etanol. Produktionen kommer att ge

ett ökat skatteunderlag som med stor sannolikhet

motsvarar det direkta bortfallet av energi- och

koldioxidskatt. Enligt motionärerna är det inte

rimligt vare sig från konkurrenssynpunkt eller

miljösynpunkt att bevilja endast ett företag

(Agroetanol i Norrköping) skattebefrielse som

pilotanläggning.

Bakgrund och tidigare behandling

Beskattning av fordonsbränslen regleras av det s.k.

mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om

harmonisering av strukturerna för punktskatter på

mineraloljor). Av direktivet följer att vissa

minimiskattenivåer måste iakttas vad gäller

beskattningen av samtliga fordonsbränslen, dvs.

såväl fossila som förnybara drivmedel.

Mineraloljedirektivet ger dock medlemsstaterna

möjlighet att medge skattelättnader för bränslen som

används i försöksverksamhet inom ramen för

pilotprojekt som syftar till att utveckla mer

miljövänliga bränslen. Regeringen har sedan 1995 och

fram t.o.m. februari 1998 med stöd av energi-

skattelagens bestämmelse om pilotprojekt (2 kap. 12

§ LSE) beviljat ett tjugotal företag, däribland

Agroetanol AB, skattenedsättning för vissa

biodrivmedel.

Regeringens beslut (4 september 1997) rörande

Agroetanol innebär att energiskatt och

koldioxidskatt under kalenderåren 1999-2003 inte

skall tas ut för ren etanol och etanol som ingår i

en bränsleblandning som innehåller

mineraloljeprodukter och som av Agroetanol säljs

eller förbrukas som motorbränsle. Beslutet avser 50

000 m3 per kalenderår.

Utskottet behandlade i februari 1999 motioner om

fortsatt introduktion och skattenedsättning för

biodrivmedel. Utskottet ansåg bl.a. att en fortsatt

introduktion av biobränslen för fordonsdrift är

angelägen. Introduktionen bör dock - som regeringen

anfört - av samhällsekonomiska och statsfinansiella

skäl ske i den takt som är möjlig och lämplig, sades

det i betänkandet (1998/99:SkU13).

I 1999 års ekonomiska vårproposition anförde

regeringen att den avsåg att lämna in en ansökan

till kommissionen för att kunna medge

skattebefrielse för biodrivmedel, t.ex. etanol och

rapsmetylester. Det skattebortfall som blir följden

av skattelättnaderna bör enligt regeringen

kompenseras genom skattehöjningar på fossila

bränslen. På sikt bör emellertid alla bränslen vara

föremål för beskattning, och därför bör den totala

skattebefrielsen vara begränsad till att gälla under

ett övergångsskede. Enligt regeringens bedöm-ning

skall skatt börjas tas ut på biodrivmedel från år

2004.

I sitt yttrande till finansutskottet

(1998/99:SkU5y) anförde utskottet följande:

Enligt utskottets mening har de nuvarande reglerna

med en grundläggande skatteplikt för alla bränslen

som används som drivmedel och en dispens för

pilotpojekt kritiserats bl.a. därför att kravet på

förnyelse av dispenserna gjort det svårt att

genomföra långsiktiga investeringar på området. Den

ansökan om ett undantag som regeringen aviserar i

vårpropositionen kommer att göra det möjligt att ha

en generell nedsättning av skatten på biobränslen

och ökar på det sättet möjligheten att genomföra

långsiktiga investeringar. Ett särskilt undantag för

biobränslen är därför enligt utskottets mening att

föredra framför nuvarande system med särskilda,

tidsbegränsade dispenser.

Utskottet instämmer även i regeringens bedömning

att energiskatt skall tas ut på biobränslen från år

2004, men framhåller att det även på längre sikt är

aktuellt att överväga skattemässigt gynnande av

biodrivmedel i förhållande till fossila drivmedel.

Med det anförda avstyrkte utskottet då aktuella

motioner om att biodrivmedel skall vara

skattebefriade i enlighet med tidigare gjorda

utfästelser och att någon framställan till

kommissionen om generell skatte-nedsättning inte

skall göras.

Enligt uppgift från Finansdepartementet har någon

ansökan hos kommissionen om undantag enligt

mineraloljedirektivet för att kunna medge generell

skattebefrielse eller nedsättning av skatt för

biodrivmedel inte gjorts.

Regeringen har i november 1998 uppdragit åt Statens

energimyndighet att handha kontroll och utvärdering

av pilotprojekten. En rapport skall överlämnas till

regeringen senast den 31 maj 2000.

I betänkande 1999/2000:SkU11 föreslog utskottet ett

tillkännagivande till regeringen i fråga om högsta

tillåtna volymhalt etanol i bensin. Detta blev också

riksdagens beslut.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har sedan 1995 och fram t.o.m. februari

1998 med stöd av energiskattelagens bestämmelser om

pilotprojekt (2 kap. 12 § LSE) beviljat ett tjugotal

företag, däribland Agroetanol AB, skattenedsättning

för vissa biodrivmedel. Utskottet noterar att

beslutet om skattebefrielse för Agroetanol AB

fattades redan den 4 september 1997 och att beslutet

är i linje med då rådande praxis. Den 1 juni 1999

fanns hos Finansdepartementet ansökningar om

skattebefrielse för biodrivmedel som motsvarade ett

skattebortfall överstigande en miljard kronor per

år. Dessutom tydde uppgifter från branschen på att

skattebortfallet skulle kunna bli ännu större.

Enligt regeringens uppfattning blev det alltmer

uppenbart att ett genomförande av

pilotprojektsprogrammet i dess dåvarande form skulle

få allvarliga statsfinansiella konsekvenser och att

en subventionering av storskalig etanol-inblandning

i bensin inte var ett kostnadseffektivt sätt att

bedriva miljöpolitik. Regeringen har mot denna

bakgrund avslagit ansökningarna.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en

fortsatt introduktion av biobränslen för

fordonsdrift av samhällsekonomiska och

statsfinansiella skäl bör ske i den takt som är

möjlig och lämplig. Mot bakgrund av det ovan anförda

ser utskottet positivt på att regeringen beslutat se

över förutsättningarna för att bevilja dispenser med

stöd av den s.k. pilotprojektbestämmelsen i

energiskattelagen och som ett led i detta arbete

uppdragit åt Statens energimyndighet att handha

kontroll och utvärdering av projekten. Utskottet

anser att det finns skäl att avvakta denna

utvärdering.

I detta sammanhang skall också nämnas att staten

tillsammans med fordonsindustrin stimulerar en

utveckling för att främja övergången till mer

miljövänliga drivmedel. Regeringen stöder också

forsknings- och utvecklingsinsatser för

etanolframställning i syfte att sänka produktions-

kostnaderna, vilket är en viktig förutsättning för

introduktion av etanol i drivmedel i större skala.

Vidare pågår samarbete mellan regeringen och svensk

fordonsindustri kring utvecklingen av mer

miljövänliga fordon.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda de

nu aktuella motionsyrkandena.

Differentierad drivmedels- och fordonsskatt

I motion Sk746 av Dan Kihlström (kd) begärs ett

tillkännagivande om differentiering av

drivmedelsskatten mellan glesbygdslänen och övriga

landet. En sådan differentiering skulle underlätta

för människor att bo kvar och verka i glesbygdslänen

samt också stimulera till investeringar i nyare och

därmed miljövänligare bilar. Även i motion Sk767 av

Erling Wälivaara m.fl. (kd) tas frågan om

differentierad skatt på drivmedel upp. Motionärerna

yrkar att riksdagen hos regeringen begär en

utredning med uppgift att utarbeta förslag till

differentierad skatt på drivmedel som gynnar boende

i glesbygd.

I motion Sk751 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c) begärs en utredning om differentierad

fordonsskatt till förmån för boende i glesbygd.

I motion Sk761 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om att snabbutreda

möjligheten att slopa fordonsskatten i inlandet.

Utredningar m.m.

Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har

bl.a. behandlats i Vägtullutredningens (K1994:03)

slutbetänkande Finansieringslösningar för Göteborgs-

och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82).

Utredningen konstaterar att energiskatten i huvudsak

tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens

depåer och att man måste skapa regler som gör det

möjligt att vid beskattningen ta hänsyn till och

kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten

måste omfatta samtliga drivmedel som levereras inom

regionen, även drivmedel som säljs på marinor och

till industrin och jordbruket. Vidare måste

uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt

utredningen ett väsentligt merarbete. För att komma

till rätta med skatteundandraganden och fusk och för

att motverka att systemet utnyttjas på ett inte

avsett sätt krävs att det införs olika former av

förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen

redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka

systemet på ett tillfredsställande sätt, men detta

förutsätter att berörda myndigheter ges resursför-

stärkningar. Det är dock enligt utredningen

oundvikligt att gränshandel uppkommer och att

konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade

sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en

regional fordonsskatt än en regional bensinskatt och

att varken en regional fordonsskatt eller en

regional drivmedelsskatt kan generera de medel som

krävs för att finansiera Göteborgsöverenskommelsen.

Kommunikationskommittén konstaterar i sitt

slutbetänkande att behovet av en variation i

skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas

genom att drivmedelsskatterna inom vägtrafiken

bestäms med hänsyn till effekterna för

landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel

av lokal karaktär läggs ovanpå den nationella nivån

för att klara tätortsproblemen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat motioner om regional

differentiering av skatten på fordonsbränslen vid

ett flertal tillfällen, senast föregående år.

Motionerna har avstyrkts bl.a. med hänsyn till att

ett sådant system skulle medföra problem ur

kontrollsynpunkt samt snedvrida konkurrensen och ge

upphov till gränshandel. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i frågan och avstyrker därför motionerna

Sk746 och Sk767.

När det gäller fordonsskatten på personbilar som

ägs av boende i vissa glesbygdsområden vill

utskottet erinra om att skatten för sådana fordon är

nedsatt sedan år 1980. Utskottet vidhåller sitt

tidigare ställningstagande att nedsättningen av

fordonsskatten för personbilsägare i vissa

glesbygds-kommuner bör behållas och uppgå till samma

belopp som nu gäller, dvs. 384 kr/år. Eftersom

reglerna för fordonsskatt nyligen varit föremål för

översyn i TBU anser utskottet att det inte är

påkallat med någon ny utredning i frågan. Med det

anförda avstyrks även motionerna Sk751 och Sk761.

Fordonsskatt

I motion Sk618 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson

(m) yrkas att riksdagen skall besluta om att slopa

fordonsskatten för veterantraktorer.

I motion Sk652 av Lars Wegendal (s) begärs ett

tillkännagivande om att inte höja fordonsskatten på

motorcyklar i enlighet med Trafikbeskattnings-

utredningens förslag.

I motion Sk660 av Tomas Högström (m) yrkas att

riksdagen skall besluta om att avskaffa

fordonsskatten. Motionären pekar på att många

utredningar visar att de skatter och avgifter som

belastar fordonstrafiken inte svarar mot samhällets

kostnader. Det höga skatte- och avgiftsuttaget

drabbar inte bara åkerinäringen utan alla branscher

och hushåll som är beroende av fordons-transporter.

I motion Sk716 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändrad fordonsbeskattning för dieseldrivna

personbilar. Motionären anser att skillnaden i

fordonsskatt mellan nya och gamla dieseldrivna

personbilar är alltför stor och bör utjämnas

ytterligare. I annat fall förhindras den ur

miljösynpunkt nödvändiga förnyelsen av bilparken,

menar motionären.

I motionerna Sk617 av Kenneth Johansson (c) begärs

ett tillkännagivande om att avskaffa fordonsskatten

för traktorer som är äldre än trettio år.

Bakgrund

Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som

enligt bilregistret är av en årsmodell som är 30 år

eller äldre är sedan den 1 januari 1985 inte

skattepliktiga. Bestämmelsen syftar till att göra

det lättare att inneha veteranfordon. Befrielsen

avsåg ursprungligen fordon av 1950 års modell eller

äldre. Den 1 juli 1994 infördes en rullande 30-

årsgräns (prop. 1993/94:181, bet. 1993/94:SkU27).

I samband med införandet av en rullande 30-årsgräns

för veteranbilar avstyrktes yrkanden om en

utvidgning av skattebefrielsen till traktorer,

husvagnar och släpvagnar med hänvisning bl.a. till

att undantaget tillkommit efter diskussioner med

olika företrädare för fordonshobbyn och en prövning

av de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov

till och att avsikten således inte har varit att

uppställa någon allmän regel om befrielse från

fordonsskatt för fordon som är äldre än 30 år.

Utskottet har också vid senare tillfällen haft

anledning att mot denna bakgrund avstyrka förslag om

en skattebefrielse för äldre traktorer (bet.

1996/97:SkU16 och 1997/98:SkU18).

Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i sitt

slutbetänkande Bilen, miljön och säkerheten (SOU

1999:62) föreslagit att den sedan lång tid gällande

beskattningen efter tjänstevikt slopas för lätta

fordon och i stället ersätts med en enhetsskatt.

Utredningen föreslår att enhetsskattebeloppet för

motorcyklar, bensindrivna personbilar, lätta

lastbilar och lätta bussar bestäms till 1 000 kr per

år samt till 5 000 kr per år för alla dieseldrivna

lätta fordon. Sistnämnda enhetsskattebelopp skall

även gälla beträffande sådana diesel-drivna

personbilar för vilka fordonsskatten hittills varit

lägre på grund av att de är av 1993 års modell eller

äldre. Även beträffande traktorer föreslås en

enhetsskatt som innebär att skatten på sådana

traktorer som genom sitt användningssätt anses som

trafiktraktorer sänks till samma nivå som för

jordbrukstraktorer, dvs. till 225 kr per år. Vidare

anför utredningen att fordonsskatten kan ges en

miljöstyrande utformning genom att bilar i den bästa

miljöklassen befrias från fordonsskatt under en

kortare tid.

Gällande befrielse från fordonsskatt för

veteranfordon bör kvarstå såvitt avser motorcyklar,

personbilar och bussar, anser utredarna.

Skattebefrielsen bör däremot avskaffas för

veteranlastbilar eftersom den med nuvarande

generella utformning inte är förenlig med EU:s

direktiv. Veteranlastbilar bör i stället befrias

från både fordonsskatt och vägavgift om de används

av personer vars huvudsysselsättning inte är

godstransporter samt att de endast tillfälligt körs

på allmänna vägar.

Betänkandet har remissbehandlats och en proposition

är aviserad till våren 2000.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till att de frågor rörande

fordonsbeskattningen som tas upp i motionerna

utretts och nu är föremål för överväganden i

Regeringskansliet med sikte på en proposition inom

kort bör regeringens ställningstagande i dessa

frågor avvaktas. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

Åkerinäringen, m.m.

I motion Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om

åkerinäringens konkurrenssituation (yrkande 25).

Motionärerna framhåller att kostnadsläget för svensk

åkerinäring är högt i jämförelse med främst danska

och holländska åkerier men också i förhållande till

vissa östländer såsom Polen. För att svenska åkerier

skall kunna konkurrera på lika villkor som bl.a.

danska åkerier bör de totala kostnaderna minska med

ca 20 %. Motionärerna föreslår bl.a. att energi-

skatten på miljöklass 1 diesel sänks med 50 öre per

liter och att fordons-skatten för vissa

fordonskombinationer sänks till EU:s miniminivå.

Vidare anser motionärerna att regeringen inom EU bör

driva frågan om lika villkor för åkerinäringen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en

åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk

och utländsk åkerinäring.

I motion Sk625 av Ingvar Eriksson och Olle

Lindström (m) framhålls att svensk åkerinäring i

längden inte kan bära den tunga bördan med 20 %

högre kostnader än motsvarande näring i

konkurrentländerna. För att förbättra villkoren för

svensk åkerinäring och därmed rädda jobben inom

näringen måste de svenska skatterna och avgifterna

harmoniseras med övriga EU-länders. Enligt

motionärerna bör regeringen återkomma till riksdagen

med förslag om förbättrade villkor för branschen i

enlighet med det anförda (yrkandena 1-3).

I motion Sk656 av Jan-Evert Rådhström och Per-

Samuel Nisser (m) begärs ett tillkännagivande om

behovet av att utreda de samhällsekonomiska

konsekvenserna av en sänkt miljödieselskatt till en

nivå som ligger under våra närmaste

konkurrentländers. Motionärerna framhåller att

svensk miljödiesel har en mycket hög kvalitet i

förhållande till våra grannländer inom EU. Att

utländska åkare inte tankar sina fordon med svensk

diesel under transporter i Sverige beror på den höga

beskattningen. Det är, menar motionärerna, angeläget

ur såväl miljö- som konkurrenssynpunkt att frågan om

en sänkning av den svenska dieselskatten utreds.

I motion T466 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd ,

fp) anförs att det är angeläget för svenskt

näringsliv att ha tillgång till en konkurrenskraftig

svensk åkerinäring. Åkerinäringens villkor måste

förbättras. I annat fall blir vi beroende av

utländska aktörer på området. Enligt motionärerna

måste skatterna på bl.a. drivmedel sänkas till en

nivå som motsvarar konkurrent-ländernas inom EU och

de skadliga företagsskatterna tas bort (yrkande 1).

I motion Sk753 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) begärs ett tillkännagivande om åtgärder

för att åstadkomma konkurrensneutralitet på

bussområdet. Motionärerna anför att utländska

bussföretag som trafikerar Sverige har generösare

villkor än svenska bussföretag som trafikerar andra

europeiska länder eftersom Sverige varken tar ut

vägskatter, vägtrafikavgift eller vägmoms.

Motionärerna anser att Sverige bör gå i spetsen för

att införa ett eurovinjettsystem för busstrafiken

inom EU på samma sätt som gäller för lastbilar. I

annat fall riskerar situationen att bli ohållbar

särskilt för de mindre bussföretagen med

utlandsuppdrag.

Bakgrund

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det

gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,

Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare

infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.

1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Som en kompensation

för avgifterna vilka tas ut för motorfordon eller

fordonskombinationer med en totalvikt om 12 000 kg

har fordonsskatten sänkts.

Frågan om fordonsskatt och vägavgift för lastbilar

behandlades av Riksdagen i samband med den

trafikpolitiska propositionen (1997/98:56, bet.

1997/98:TU10). Med anledning av propositionen och

motionsyrkanden om harmonisering av regler, avgifter

och skatter och svensk åkerinärings

konkurrensvillkor gjorde trafikutskottet följande

bedömning:

Utskottet konstaterar att regeringen avser att

prioritera det arbete som pågår med att ta fram ett

nytt direktiv om fordonsskatt, vägtullar och

vägavgifter. Enligt skatteutskottets mening har

övergången från fordonsskatt till vägavgifter för

vissa tunga fordon genomförts för att eliminera ett

allvarligt hinder för de svenska åkarnas möjlighet

att konkurrera inom Europa. De flesta åkare som

använder sitt fordon utanför Sverige slipper nu

erlägga vägavgifter i Danmark, Tyskland etc., och

detta har uppnåtts utan någon egentlig ökning av det

svenska skatteuttaget. Trafikutskottet finner det

angeläget att Sverige verkar för en utveckling av

vägavgiftssystemet i önskvärd riktning. Detta är

också regeringens uppfattning. - - -

Vidare hänvisade trafikutskottet till följande

uttalande från skatteutskottet med anledning av

motionsyrkande om harmoniserade fordonsskatter och

marknadspris på diesel:

Skatteutskottet konstaterar att

internationaliseringen av transportmark-naden lägger

hinder i vägen för en fullt genomförd

marginalkostnads-prissättning. Vidare kan

transportnäringens internationella konkurrens-

situation medföra att avsteg måste göras från en i

övrigt motiverad beskattning. Skatteutskottet

betonar dock att Sverige vid utformningen av sina

regler bör undvika att delta i en skattekonkurrens

med andra länder och i stället välja att gå steget

före. Som regeringen anför är det samtidigt viktigt

att hänsyn tas till de styreffekter som kan uppkomma

om prissättningen inom Sverige blir alltför ojämn. -

- - Trafikutskottet finner inte anledning till annan

bedömning än den skatteutskottet redovisat i sitt

yttrande.

Riksdagen följde utskottet.

TBU lämnar i sitt slutbetänkande inte något förslag

om fordonsskatt på tunga lastbilar eller tunga

släpvagnar. För lätta släpvagnar föreslås en skatte-

sats på 500 kr, för lätta lastbilar och lätta bussar

en enhetsskatt på 1 000 kr per år. TBU lägger heller

inte fram några förslag om drivmedelsskatt med

hänsyn till bl.a. den pågående översynen av

energibeskattningens framtida utformning.

Ett handlingsprogram för åkerinäringen väntas inom

kort från Närings-departementet.

Inom Finansdepartementet övervägs en utredning

angående fordonsskatt på tunga fordon.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner att regeringen på olika sätt har

uppmärksammat åkeri-näringens konkurrenssituation,

bl.a. i den trafikpolitiska propositionen, och genom

de samtal som under en längre tid pågått mellan

företrädare för åkerinäringen och regeringen med

inriktning på att utarbeta ett samlat transport- och

näringspolitiskt handlingsprogram för åkerinäringen.

Regeringens avsikt är att under våren redovisa detta

handlingsprogram för riksdagen. Vidare övervägs i

Finansdepartementet en utredning angående

fordonsskatt på tunga fordon, bl.a. med hänsyn till

att Tyskland har långtgående planer på att lämna

Eurovinjettsystemet och att ett direktiv om skärpta

avgaskrav för tunga fordon (99/96/EG) nyligen

antagits. Mot denna bakgrund och då frågor som rör

åkerinäringens situation även kan komma att tas upp

i de kommande skattesamtalen mellan regeringen och

de övriga politiska partierna i riksdagen anser

utskottet att riksdagen inte bör göra något

tillkännagivande av det slag som efterlyses i

motionerna.

Skatten på diesel har nyligen, efter tillstyrkan av

skatteutskottet och finansutskottet, höjts som ett

led i den ökade miljörelateringen av skattesystemet

(1999/2000:FiU1). Något skäl att nu överväga en

sänkning av skatten föreligger inte.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Alkohol och tobak

Alkohol- och tobaksbeskattning

I motion Sk616 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) begärs ett tillkännagivande om behovet

av sänkta alkoholskatter (yrkande 3). Motionärerna

menar att de höga skatterna på öl och andra

alkoholdrycker gynnar handeln med svartsprit till

men för bl.a. restaurangnäringen.

I motion Sk624 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m) begärs ett tillkännagivande om att en

fortsatt anpassning av den svenska ölskatten bör

genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor

gentemot omvärlden uppnås.

I motion Sk636 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) anförs att skatten på öl bör sänkas för att

bl.a. motverka gränshandeln och den illegala handeln

med öl.

I motion Sk650 av Anders Sjölund och Jan-Evert

Rådhström (m) begärs ett tillkännagivande om sänkt

alkoholskatt för innehavare av serveringstillstånd.

Sänkt alkoholskatt kommer enligt motionärerna att

innebära ett uppsving för restaurangbranschen, ett

verkligt incitament för krögaren att handla legalt,

ökad likställdhet mellan krogpriser och priserna på

Systembolaget samt en ökad social kontroll av

alkoholkonsumtionen.

I motion Sk715 av Catharina Elmsäter-Svärd och

Tomas Högström (m) begärs ett tillkännagivande om

sänkt skatt på öl. För att svenska bryggerier skall

kunna överleva och konkurrera på lika villkor med

andra länder krävs enligt motionärerna en sänkning

av ölskatten.

I motion Sk688 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett

tillkännagivande om högre skatt på våtsnus.

Motionären anser att skatten bör höjas med 15-45 %.

En sådan åtgärd skulle utöver att tillföra

statskassan mer pengar minska nyrekryteringen av

snusare samt bidra till sänkta vårdkostnader för

snusrelaterade skador.

I motion So201 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om vikten av att regeringen

följer prisutvecklingen på tobaksvaror och genom

reglering av tobaksskatten ser till att priset

åtminstone stiger i takt med övrig prisutveckling

(yrkande 2).

Bakgrund

Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i

beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den

progressiva skatteskala som infördes 1992 har

ersatts av en i princip proportionell beskattning

efter alkoholhalt.

I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige

en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari

1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få

tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte

överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka

stimulansen för en övergång till alkoholsvagare

drycker och motverka den ökande gränshandeln

genomfördes dock en omläggning till en enhetlig

(lägre) skatt på öl redan den 1 januari 1997.

Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl

från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU

för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.

2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad

konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten

på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).

Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47 kr

för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en

alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr/liter (snittet

för samtliga EU-länder är 3,74 kr/liter).

Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår

till 27,20 kr/liter för vin över 8,5 upp till 15

volymprocent (ca 4 gånger högre än genomsnittet inom

EU).

Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr

(ca 3 gånger högre än genomsnittet inom EU).

Våren 1998 antog riksdagen regeringens förslag om

förbättrad kontroll av vissa punktskattepliktiga

varor (prop. 1997/98:100, bet. 1997/98:SkU28). De

nya reglerna innebär att tullen fått utökade

befogenheter att kontrollera yrkesmässiga

vägtransporter av alkoholvaror, tobaksvaror och

mineralolje-produkter. Tullen kan påföra skatt och

omhänderta varor medan punktskatte-plikten utreds

och skatten är obetald. Enligt den nya lagen får en

tull-myndighet också undersöka om postförsändelser

(kommersiella och privata) från ett annat EU-land

innehåller alkohol- eller tobaksvaror.

Alkoholdrycker och tobaksvaror som förs in av

resande för privat bruk kan omhändertas av tullen,

om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige

inte kommer att betala skatten. Förblir skatten

obetald, skall varorna kunna förverkas efter beslut

av domstol.

Utskottets ställningstagande

Alkoholskatt

Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv

alkoholpolitik som syftar till att begränsa

alkoholens skadeverkningar genom en minskad

totalkonsumtion. Detta sker främst genom en

kombination av höga skatter och restriktioner som på

olika sätt begränsar tillgängligheten samt

information, opinionsbildning och

behandlingsinsatser. Som utskottet tidigare anfört

finns det inte något skäl att minska ambitionerna

med den svenska alkoholpolitiken därför att man i

några medlemsländer inom EU har en annan syn på

dessa frågor. En annan sak är att förutsättningarna

för att driva den svenska alkoholpolitken har

ändrats genom medlemskapet i EU och den ökade

internationella rörligheten. Som utskottet tidigare

uttalat måste prioriteringar göras till de områden

där insatserna ger störst effekt. En strävan att

hålla fast vid de mest verkningsfulla

alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och

ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre

alkoholpolitisk betydelse och som ifrågasätts ur EG-

rättslig synpunkt var också regeringens utgångspunkt

för de förslag som lades fram i proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor och som riksdagen

ställde sig bakom hösten 1999. I sitt yttrande till

socialutskottet anförde utskottet att ett av

Sveriges viktigaste alkoholpolitiska medel

fortfarande är prispolitiken och att vi måste hitta

effektiva alternativ till prisinstrumentet innan

detta kan överges som alkoholpolitiskt medel.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser att

det för närvarande inte är lämpligt att genomföra

sådana skattesänkningar som förespråkas i

motionerna.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det

är angeläget att motarbeta illegal införsel av

alkoholdrycker. Detta är också en prioriterad

uppgift för tullen som genom införandet av

punktskattekontrollagen också fick bättre

möjligheter till kontroll av transporter av

punktskattepliktiga varor samt bättre

sanktionsmöjligheter. Vidare har varusmugglingslagen

varit föremål för översyn och en proposition

förbereds inom Regeringskansliet.

Punktskatteutredningen överväger bl.a. om krav på

säkerhet för betalning av skatt i samband med

transport av obeskattade varor bör utvidgas. Olovlig

försäljning och tillverkning av alkoholdrycker kan

straffas med böter eller fängelse. Det straffbelagda

området har nyligen utvidgats till att omfatta även

förvärv och innehav av olovligt tillverkad sprit

eller spritdrycker. Slutligen vill utskottet i detta

sammanhang nämna att det inte bara är länder som

Sverige med höga skatter som drabbas av problem med

skatteundan-draganden genom bedrägerier inom

suspensionsordningen eller inom transi-

teringssystemen. I stor utsträckning rör det sig om

ett problem för hela unionen. Åtgärder i syfte att

motverka eller förhindra undandraganden av

punktskatter har också haft hög prioritet inom EU de

senaste åren.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna om

sänkt skatt på alkoholdrycker.

Tobaksskatt

Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på

cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes

den del av skatten som är relaterad till detaljhan-

delspriset från 17,8 % till 39,2 %. För skatten på

cigaretter innebar detta en sänkning med 14 %.

Bakgrunden till ändrade skattesatser var att de

kraftiga skattehöjningarna på cigaretter under 1996

och 1997 lett till att den illegala handeln,

smugglingen och annan obeskattad införsel av

cigaretter ökat kraftigt. Systemet för automatisk

uppräkning av punktskatterna på alkohol och tobak

har slopats eftersom en automatisk uppräkning inte

föregås av någon prövning från lämplighetssynpunkt

(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det ansågs

lämpligare att skattesatserna i stället omprövas i

vanlig ordning med lämpliga mellanrum och avvägs med

hänsyn även till andra omständigheter än

förändringarna i penningvärdet.

Utskottet utgår från att regeringen följer

utvecklingen av tobakskon-sumtionen och priset på

tobaksvaror samt vidtar de åtgärder som efter vunna

erfarenheter kan visa sig vara motiverade såväl från

folkhälsosynpunkt som från fiskal synpunkt, utan

något särskilt tillkännagivande härom från

riksdagens sida.

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker

motionsyrkandena om ändrade skattesatser på

tobaksvaror.

Införsel för privat bruk, m.m.

I motion Sk814 av Mikael Odenberg (m) begärs ett

tillkännagivande om att Sveriges särskilda undantag

när det gäller privatinförsel av alkoholdrycker

successivt skall avvecklas så att de svenska

införselreglerna senast den 1 januari 2004

överensstämmer med EU:s regler på området.

I motion U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om att Sverige skall fortsätta

att verka för att det svenska undantaget vad gäller

privatinförsel av alkoholdrycker förlängs utan att

begränsas av en bortre parentes (yrkande 17).

I motion Sk744 av Carina Ohlsson m.fl. (s) anförs

att det bör vara möjligt för resande till annat EU-

land att handla alkoholhaltiga drycker i

exportbutiker på flygplatserna. Motionären anser att

detta bör ges regeringen till känna.

Bakgrund

Enligt EG-reglerna (rådets direktiv 92/12/EEG,

cirkulationsdirektivet) får den som reser mellan EU-

länder medföra minst 10 liter sprit, 20 liter stark-

vin, 90 liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter,

400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kg röktobak utan

att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts

beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för

privat konsumtion.

Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde

Sverige och Finland ett undantag från huvudregeln i

cirkulationsdirektivet för att kunna behålla

strängare införselregler. Danmark har sedan tidigare

ett liknande undantag. Med stöd av undantaget har

Sverige begränsat den privata införseln som får ske

utan att den resande betalar skatt till 1 liter

starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter annat vin

och 15 liter starköl, 300 cigaretter eller 150

cigariller eller 75 cigarrer eller 400 gram

röktobak.

Bestämmelserna om beskattning av privatinförsel och

vilka kvantiteter som får införas utan att

punktskatt skall betalas finns i lagen (1994:1565)

om beskattning av viss privatinförsel.

Enligt rådets direktiv 96/99/EG får Sverige, t.o.m.

den 30 juni 2000 och underkastat en översyn,

fortsätta att tillämpa de kvantitativa begräns-

ningarna. Den svenska inställningen är att

undantaget i fråga om privatin-förseln förlängs

automatiskt såvida inte ett enigt rådsbeslut om

motsatsen fattas. Danmark och Finland har accepterat

att tillämpa EG:s införselregler fr.o.m. den 31

december 2003. I ett rådsprotokoll till direktivet

finns en anteckning om att rådet anser att för det

fall Sverige vid nästa förhandlings-omgång ges ett

senare avvecklingsdatum än Danmark och Finland skall

detta senare datum även gälla för dem.

Motionsyrkanden om att höja gränsen för den mängd

alkohol- och tobaksvaror som för föras in i landet

utan att svensk skatt skall betalas har behandlats

av utskottet vid upprepade tillfällen under senare

tid. Utskottet har avstyrkt motionsyrkanden med

motiveringen att det skulle vara svårt för Sverige

att upprätthålla en hög prisnivå på alkoholdrycker

utan det svenska undantaget och att det därför var

viktigt, främst ur folkhälsosynpunkt, att Sverige

fortsatte att hävda detta undantag.

Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria

försäljningen (den s.k. taxfree- försäljningen) inom

EU. Efter detta datum är det endast möjligt att föra

in alkohol- och tobaksvaror som beskattats i ett

annat medlemsland (prop. 1998/99:86, bet.

1998/99:SkU21). Skattefria alkoholdrycker och

tobaksvaror kan fortfarande säljas till resenärer

som skall resa till tredje land (inkl. bl.a. Åland

och Kanarieöarna, som ligger utanför EG:s

skatteområde) samt föras in från sådant land till

Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid

gäller regleras i lagen (1994:1551) om frihet från

skatt vid import, m.m.

Enligt lagen om exportbutiker får endast

obeskattade gemenskapsvaror säljas i exportbutikerna

och endast till resande till tredje land.

Motionsyrkanden om att även beskattade varor skall

få säljas i butikerna till resenärer som skall resa

till ett annat EU-land avstyrktes av utskottet i

nyss nämnda betänkande. Som skäl anfördes

kontrollsvårigheter, att en sådan ordning skulle

inskränka det statliga detaljhandelsmonopolet samt

att försäljning av annat än obeskattade varor i en

exportbutik skulle strida mot själva syftet med

exportbutiker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att

Sverige med kraft skall fortsätta att verka för att

få behålla nuvarande undantag från EG:s regler om

privatinförsel av alkoholdrycker, dvs. fortsatta

kvantitativa begränsningar i den införsel av alkohol

och tobak som kan ske utan att svensk skatt skall

betalas. Utan detta undantag blir det svårt att

fullfölja vår restriktiva alkohol-politik. Eftersom

denna uppfattning delas av regeringen är enligt

utskottets mening motion U505 redan tillgodosedd och

något tillkännagivande av riksdagen behövs därför

inte. Det anförda innebär att utskottet tar avstånd

från uppfattningen i motion Sk814 om att tiden nu är

mogen att successivt avveckla

införselbegränsningarna. Motionerna avstyrks.

Utskottet har heller inte ändrat uppfattning i fråga

om vilka varor som skall få säljas i exportbutikerna

eller till vem. Till följd härav avstyrks även

motion Sk744.

Reklamskatt

I motion Sk683 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)

anförs bl.a. att reklamskatten är en extraskatt på

information och marknadsföring som gör det svårare

och dyrare för företag att sälja sin produkter.

Därtill träffar skatten i sin nuvarande utformning i

högre grad mindre företag än större. Skatten

snedvrider också konkurrensen mellan olika media och

bidrar till att minska antalet arbetstillfällen inom

landet. Motionärerna anser att det är hög tid att nu

avskaffa reklamskatten och begär ett

tillkännagivande härom till regeringen.

I motion Sk721 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m) anförs att reklamsskatten, i likhet med

vad som föreslagits av regeringens egen utredare,

bör slopas. Skatten ger upphov till snedvridningar

av konkurrensen mellan olika medier i sin nuvarande

form och torde inte vara förenlig med EG-rätten,

anförs det.

I motion Sk728 av Anne-Katrine Dunker och Cristina

Husmark Pehrsson (m) anförs bl.a. att reklamsskatten

är ett problem för gratistidningarna och s.k.

annonsblad och därför bör avskaffas.

I motion Sk747 av Johnny Gylling (kd) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag om att avskaffa

reklamskatten i sin helhet.

I motion Sk754 av Reynoldh Furustrand (s) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om att den

skall återkomma till riksdagen med en avvecklings-

plan för när reklamsskatten i sin helhet skall vara

avskaffad.

I motion Sk756 av Roy Hansson (m) begärs ett

tillkännagivande om att fullfölja avvecklingen av

lagen om skatt på annonser och reklam.

I motion Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

reklamskatt (yrkande 14). Motionärerna framhåller

att den reklamskatt som i dag tas ut på olika former

av reklam som ges ut av idrottsföreningar och

förbund slår hårt mot idrottsrörelsen. Skatten bör

därför slopas under år 2000.

Utredning, m.m.

Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör

reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa

reklamskatten!).

Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa

reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skälet till att

reklamskatten inte helt slopades i enlighet med vad

1996 års reklamskatte-utredning föreslog var

finansiella. Utskottet som tillstyrkte förslaget om

slopad skatt på reklamtrycksaker men ej annan reklam

framhöll i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till

finansutskottet att åtgärden kan leda till nya

nackdelar för reklam i annan form och försämra

konkurrensförhållandena exempelvis för

gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet

förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen

och återkommer till dessa frågor så snart som

utvecklingen motiverar detta. I betänkande

1998/99:SkU13 vidhöll utskottet sitt tidigare

ställningstagande och avstyrkte då aktuella

motionsyrkanden.

Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG-

rätten har varit föremål för prövning i

Regeringsrätten. Regeringsrätten har i en dom den 6

februari 1999 funnit att uttagande av skatt enligt

lagen om skatt på annonser och reklam inte strider

mot artikel 33 i rådets sjätte

mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG). Domstolen

avslog också ett yrkande om att inhämta ett

förhandsavgörande från EG-domstolen.

Utskottets ställningstagande

Ett slopande av reklamskatten i sin helhet skulle

innebära ett bortfall av skatteinkomster för staten

av icke obetydlig omfattning. Enligt utskottets

mening bör riksdagens ställningstagande till en

sådan åtgärd därför anstå till dess att regeringen

och dess samarbetspartier i riksdagen redovisat sina

överväganden rörande beskattningens kommande

inriktning och vilka områden och verksamheter som

skall prioriteras vid eventuella skatte-sänkningar.

Utskottet vidhåller dock sin tidigare inställning

att regeringen noga bör följa utvecklingen på

området. Med det anförda avstyrker utskottet

samtliga nu behandlade motioner.

Övriga punktskatter

Båtskatt

I motionerna Sk676 av Mats Lindberg (s) och T610

(yrkande 2) av Bengt Silfverstrand (s) anförs att

samhällets kostnader för sjösäkerhet etc.

sammantaget med de stora obeskattade

förmögenhetsvärden som finns i fritidsbåtar talar

för att en båtskatt snarast skall införas.

Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till

regeringen i frågan.

I motion Sk711 av Lennart Värmby m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om behovet av att utreda

möjligheterna att beskatta dyrare fritidsbåtar genom

att försäkringsbolagen åläggs en skyldighet att

lämna uppgift till skattemyndig-heten om båtar med

ett värde om lägst 100 000 kr. Utredningen bör också

överväga frågan om att återinföra ett båtregister.

I motion T609 av Per Lager m.fl. (mp) anförs att

regeringen bör utreda möjligheten att införa skatt

på större motorförsedda fritidsbåtar och hur en

sådan skall utformas (yrkande 2). Motionärerna anser

att en skatt självklart inte skall drabba mindre

båtar som roddbåtar, ekor, kanoter eller rena

segelbåtar.

I motion T611 av Karin Enström m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att skatt på fritidsbåtar inte

skall införas (yrkande 2).

I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

hemställs att riksdagen skall ge regeringen till

känna att någon särskild båtskatt inte skall införas

(yrkande 35). Med anledning av regeringens uttalande

om att det kan finnas skäl att överväga

möjligheterna att införa en obligatorisk

ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar anser

motionärerna att riksdagen bör understryka att detta

inte skall utgöra eller ses som ett första steg mot

ett införande av en särskild båtskatt.

Utredning, m.m.

Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild

utredare att närmare belysa vilka kostnader

fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga

hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i

betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt

register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har

avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att

samhällets intäkter från båtlivet enligt

utredningens beräkningar vida överstiger

kostnaderna.

I budgetpropositionen 1998/99:1 utgiftsområde 22

har regeringen ansett att frågan om hur register

för fritidsbåtar bör utformas bör utredas vidare.

I budgetpropositionen 1999/2000:1 utgiftsområde 22

har regeringen gjort den bedömningen att ett allmänt

register för fritidsbåtar bör bygga vidare på det

frivilliga båtregistret som Stöldskyddsföreningen

administrerar. Vidare framgår att regeringen har för

avsikt att överväga möjligheterna att införa en

obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av

fritidsbåtar i syfte att förbättra

ersättningsmöjligheterna för skadelidande vid

olyckor med sådana båtar. Om en sådan obligatorisk

ansvarsförsäkring införs skapas enligt regeringens

mening också en möjlighet för försäkringsgivarna att

lämna kontrolluppgifter om fritidsbåtsinnehav till

skattemyndigheterna.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till att frågan om ett obligatoriskt

register över fritidsbåtar och en särskild skatt på

sådana båtar prövats så sent som 1996 av regeringens

särskilde utredare anser utskottet inte att

riksdagen nu skall ta initiativ till en ny utredning

med anledning av motionerna Sk711 och T609.

Utskottet är inte berett att nu föreslå att en

särskild skatt skall införas på fritidsbåtar utan

anser att regeringens överväganden om en

obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av

fritidsbåtar skall avvaktas. Motionerna Sk676 och

T610 om att omgående införa en skatt på fritidsbåtar

avstyrks därför. Utskottet finner heller inte skäl

att föreslå något tillkännagivande till regeringen

med anledning av motionerna T210 och T611 som

därmed avstyrks.

Avfallsskatt

I motion MJ755 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs

om att avfallsskatten skall slopas (yrkande 2).

Skatten hade enligt motionärernas mening aldrig bort

införas eftersom den medför flera negativa effekter

inte minst från miljösynpunkt. Skatten straffar de

återvinnings- och behandlingsverk-samheter som

bedrivs vid befintliga deponier och leder till en

snedvridning av konkurrensen. Skatten innebär också

en styrning mot ökad förbränning av avfall vilket

varken gynnar materialåtervinning eller biologisk

behandling. Därutöver försvåras utvecklingen av

miljövänlig teknik för omhändertagande av avfall och

risken för illegal deponering ökar.

Bakgrund

Riksdagen antog i juni 1999 regeringens förslag om

att införa en skatt på deponerat avfall (prop.

1998/99:84, bet. SkU20) med ikraftträdande den 1

januari 2000. Syftet med skatten är att öka de

ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på

ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt

och därigenom också minska mängden deponerat avfall.

Avfallsskatt tas ut på allt avfall som deponeras.

Skattskyldig är den som driver en avfallsanläggning.

Skatten omfattar såväl konventionellt avfall som

industrins branschspecifika avfall och tas ut med

250 kr per ton för det avfall som tas in på

anläggningen. Om avfallet därefter förs ut efter

till exempel sortering, får avdrag göras för skatten

på det avfall/material som förts ut från

anläggningen.

Avfall som tas om hand på annat sätt än genom

deponering, till exempel genom kompostering eller

förbränning, beskattas inte. Skatt skall inte heller

tas ut på avfall för vilket det ännu inte finns

några miljömässigt godtagbara alternativ till

deponering, till exempel radioaktivt avfall,

bergrester från gruvbrytning och vissa speciella

industriavfall från bl.a. stål- och metallindustrin.

Utskottets ställningstagande

Avfallsskatten har nyligen införts på utskottets

tillstyrkan och syftar till att uppnå en bättre

behandling av avfall från miljö- och

naturresurssynpunkt och till att minska

avfallsmängderna på sikt. Utskottet har inte ändrat

sin tidigare inställning och avstyrker

motionsyrkandet.

Skatt på plastkassar

I motion Sk672 av Claes Stockhaus och Gunilla Wahlén (v)

hemställs om att regeringen bör överväga att införa

en skatt på plastkassar om förslagsvis 50 öre inkl.

moms per kasse. En sådan åtgärd skulle enligt

motionärerna minska konsumtionen av engångsmaterial

och stimulera användningen av miljö-vänligare

alternativ, t.ex. återanvändningsbara tygkassar

(yrkande 1). Intäkterna från en sådan skatt bör

användas för att gynna kulturen och bekosta

transporter inom kulturområdet. Motionärerna menar

att det behövs ett ökat turnéstöd för att en levande

kultur skall nå alla i hela landet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i olika sammanhang tagit

avstånd från special-destinerade skatter med

motiveringen att de verksamheter som motionärerna

vill gynna bör underställas en normal

budgetprövning. Utskottet vidhåller denna

inställning och vill heller inte medverka till att,

utan tungt vägande skäl, införa nya punktskatter som

krånglar till skattesystemet. Utskottet avstyrker

därmed motionsyrkandet.

Amalgam

I motion MJ808 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att amalgam skall beläggas med

en miljöavgift (yrkande 3). Avgiften bör enligt

motionärerna sättas så att kostnaderna för rening av

avlopp och luft, kremering och slutförvaring täcks.

Sverige bedriver sedan lång tid arbete med

inriktning på att begränsa och fasa ut användningen

av kvicksilverhaltiga produkter av miljöskäl både

nationellt och internationellt. Användningen av

kvicksilver har också minskat kraftigt under det

senaste årtiondet på grund av införda restriktioner

och förbud. Målsättningen är att användningen av

kvicksilver bör avvecklas till år 2000 med vissa

undantag där acceptabla alternativ ännu inte finns

att tillgå (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6).

Våren 1994 ställde sig riksdagen positiv till en

avveckling av amalgam som tandfyllningsmaterial

(bet. 1993/94:JoU23). Användningen av amalgam i

tandvården har därefter minskat kraftigt.

Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades

per den 1 januari 1999, och inriktningen är att

amalgam som tandfyllningsmaterial skall förbjudas

(prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:SoU25).

När det gäller krematoriernas kvicksilverutsläpp

bedrivs utvecklingsarbete för att komma till rätta

med detta problem. En metod innebär att en

selenampull placeras på kistlocket före kremeringen.

Tanken är att selen och kvicksilver skall reagera

med varandra i rökgaserna och därvid bilda

kvicksilverselenid som är en stabil och ofarlig

förening. En annan metod gäller utveckling av modern

filterteknik. Avskiljningen av kvicksilver sker då

genom att kvicksilvret, som förångas vid

kremeringen, amalgamiseras på ett selenfilter som

sedan kan förnyas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att olika åtgärder har

vidtagits eller förbereds för att fasa ut

användningen av kvicksilverhaltiga produkter,

inklusive amalgam. Något skäl att därutöver belägga

produkten med en särskild skatt finns inte.

Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande energibeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk623,

1999/2000:Sk690, 1999/2000:Sk763, 1999/2000:U504

yrkandena 9 och 10, 1999/2000:

U505 yrkande 15, 1999/2000:U512 yrkande 11,

1999/2000:U514 yrkandena 4-6, 1999/2000:U513

yrkande 20, 1999/2000:U515 yrkande 7,

1999/2000:MJ255 yrkande 8, 1999/2000:MJ807

yrkandena 3 och 4, 1999/2000:N228 yrkande 25 och

1999/2000:N266,

res. 1 (m)

res. 2 (kd, c, fp)

res. 3 (mp)

2. beträffande jordbrukets energi- och

miljöskatter

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 3,

1999/2000:MJ252 yrkande 11, 1999/2000:MJ255

yrkande 14, 1999/2000:MJ257 yrkandena 3 och 4,

1999/2000:MJ547 yrkande 4 och 1999/2000:MJ605

yrkande 3,

res. 4 (m)

res. 5 (kd)

res. 6 (fp)

3. beträffande industrins och

växthusnäringens energiskatt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk307,

1999/2000:Sk310, 1999/2000:Sk311,

1999/2000:MJ221 yrkande 2, 1999/2000:MJ253

yrkande 1 och 1999/2000:N228 yrkande 24,

res. 7 (m)

res. 8 (kd)

4. beträffande värmeleveranser till

industrin

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk745,

5. beträffande fossila drivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk619,

1999/2000:Sk620, 1999/2000:Sk621,

1999/2000:Sk634 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:

Sk722 och 1999/2000:Sk729,

res. 9 (m)

6. beträffande biodrivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk622,

1999/2000:Sk635, 1999/2000:Sk766, 1999/2000:T210

yrkandena 16 och 17 och 1999/2000:N349,

res. 10 (kd)

res. 11 (c)

7. beträffande differentierad drivmedels-

och fordonsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk746,

1999/2000:Sk751, 1999/2000:Sk761 och

1999/2000:Sk767,

res. 12 (c)

8. beträffande fordonsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk617,

1999/2000:Sk618, 1999/2000:Sk652,

1999/2000:Sk660 och 1999/2000:Sk716,

res. 13 (m)

9. beträffande åkerinäringen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk325 yrkande 25,

1999/2000:Sk625 yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk656,

1999/2000:

Sk753 och 1999/2000:T466 yrkande 1,

res. 14 (m, kd)

10. beträffande alkohol- och

tobaksbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk616 yrkande 3,

1999/2000:Sk624, 1999/2000:Sk636,

1999/2000:Sk650, 1999/2000:

Sk688, 1999/2000:Sk715 och 1999/2000:So201

yrkande 2,

res. 15 (m)

11. beträffande införsel för privat bruk,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk744,

1999/2000:Sk814 och 1999/2000:U505 yrkande 17,

res. 16 (m)

12. beträffande reklamskatt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk683,

1999/2000:Sk721, 1999/2000:Sk728,

1999/2000:Sk747, 1999/2000:Sk754, 1999/2000:

Sk756 och 1999/2000:Kr509 yrkande 14,

res. 17 (m, kd, fp)

13. beträffande båtskatt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk676,

1999/2000:Sk711, 1999/2000:T210 yrkande 35,

1999/2000:T609 yrkande 2, 1999/2000:

T610 yrkande 2 och 1999/2000:T611 yrkande 2,

res. 18 (m, kd)

res. 19 (v)

14. beträffande avfallsskatt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ755 yrkande 2,

res. 20 (m)

15. beträffande skatt på plastkassar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk672 yrkandena 1 och

2,

16. beträffande amalgam

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ808 yrkande 3.

Stockholm den 22 februari 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Ulla Wester (s), Desirée Pethrus

Engström (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Claes

Stockhaus (v), Bengt Niska (s) och Lars Lilja (s).

Reservationer

1. Energibeskattningens allmänna inriktning

(mom. 1) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Inledningsvis vill vi framhålla vikten av att

arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till

energiskattesystem måste påskyndas. Översynen av

energibeskattningens framtida utformning har nu

pågått flera år och vi finner det märkligt att

regeringen inte förmår lämna besked om när översynen

beräknas vara slutförd.

Enligt vår mening är klimatfrågan det största

miljöproblemet och en global överlevnadsfråga för

mänskligheten. Därför måste Sverige bedriva en

offensiv klimatpolitik och fullgöra sina

internationella åtaganden på området.

Koldioxidbeskattningen kan stödja klimatpolitiken

genom att medverka till en begränsning av utsläppen

från fossila bränslen. Den förutsätter dock

åtminstone en europeisk samordning, eftersom

effekten annars blir att produktion flyttar till

andra länder. Man bör också vara försiktig med att

internalisera miljökostnader i energipriset eftersom

man riskerar att hamna i ett slags statlig

prispolitik som leder till ineffektivitet och sämre

resurshushållning.

Miljöskatter bör ses som ett komplement till

miljöpolitiken. En avvägning mellan miljöskatter och

andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds-

lagstiftning, informationsinsatser etc., måste

göras. Miljöskatterna är mest effektiva när de

riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att

åtgärda. Nya ekonomiska styrmedel bör enligt vår

mening framför allt innefatta skatterabatter i syfte

att uppnå en snabbare introduktion av ny teknik och

miljövänligare produkter. Ett gott exempel är det

snabba införandet av katalytisk avgasrening som

skatterabatten på katalysatorförsedda bilar ledde

till.

När det gäller de befintliga energiskatterna finns

det utrymme för en omfördelning så att skatterna

blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende av

energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den

utsträckning det skall förekomma, tas ut

proportionellt mot energiinnehållet. I dag är

exempelvis energiskatten lägre på kol än på olja,

vilket inte är motiverat.

Därutöver anser vi att fiskala skatter endast bör

tas ut i konsumtionsledet medan miljöstyrande

skatter och avgifter bör användas endast i

produktionsledet. Vi återkommer nedan till frågan om

industrins- och växthusnäringens energiskatter.

Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna

inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N228 yrkande

25, med anledning av motion 1999/2000:Sk690 samt

med avslag på motionerna 1999/2000:Sk623,

1999/2000:Sk763, 1999/2000:U504 yrkandena 9 och

10, 1999/2000:U505 yrkande 15, 1999/2000:U512

yrkande 11, 1999/2000:U514 yrkandena 4-6,

1999/2000:U513 yrkande 20, 1999/2000:U515

yrkande 7, 1999/2000:MJ255 yrkande 8, 1999/2000:

MJ807 yrkandena 3 och 4 och 1999/2000:N266 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

2. Energibeskattningens allmänna inriktning

(mom. 1) - kd, c, fp

Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd),

Rolf Kenneryd (c) och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening är det angeläget att en gemensam

koldioxidskatt införs i EU. Ekonomiska styrmedel på

miljöområdet bör av konkurrens-, effektivitets- och

marknadsskäl regleras på unionsnivå. Så länge beslut

härom måste fattas med enhällighet i rådet

omöjliggörs i praktiken målet om en gemensam

miniminivå för miljöavgifter på koldioxid och andra

skadliga utsläpp liksom målet om att sänkta avgifter

på avlönat arbete skall "växlas" mot högre avgifter

på miljöförstörande produktion. Trots att fem

partier i riksdagen krävt ökad överstatlighet och

effektivare beslut när det gäller miljöstyrande

skatter/avgifter har regeringen visat sig

ointresserad av att driva frågan med motiveringen

att det är fråga om en skatt och därför skall

omfattas av samma beslutsregler som övriga skatter,

dvs. enhällighet. Vi anser att det i första hand rör

sig om en miljöfråga och inte en skattefråga och

därmed bör besluten kunna fattas med kvalificerad

majoritet. Regeringen måste nu med kraft verka för

att detta skall bli möjligt.

Därutöver anser vi att arbetet med att reformera

nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste

påskyndas samt att miljörelateringen i skatteuttaget

skall öka.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna

inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:U504

yrkandena 9 och 10, 1999/2000:U505 yrkande 15,

1999/2000:U512 yrkande 11, 1999/2000:U514

yrkandena 4-6 och 1999/2000:MJ255 yrkande 8 samt

med avslag på motionerna 1999/2000:Sk623,

1999/2000:Sk690, 1999/2000:Sk763, 1999/2000:U513

yrkande 20, 1999/2000:U515 yrkande 7,

1999/2000:MJ807 yrkandena 3 och 4,

1999/2000:N228 yrkande 25 och 1999/2000:N266 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

3. Energibeskattningens allmänna inriktning

(mom. 1) - mp

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

Enligt min mening har arbete inom EU med

uppföljningen av Kyotokonferensen gått mycket trögt

och några steg i riktning mot att bekämpa

växthuseffekten har egentligen inte tagits. Sverige

måste med kraft verka för att en koldioxidskatt

införs på EU-nivå, bl. a. genom att driva frågan

inför och under Sveriges ordförandeskap i EU.

Miljöpartiets uppfattning är dock att miljöavgifter

och miljöskatter i EU alltid skall vara minimiregler

så att de enskilda medlemsländerna har frihet att gå

före och nationellt fastställa högre nivåer.

För att stoppa växthuseffekten behövs övergripande

ekonomiska styrmedel även på global nivå. Det är

därför angeläget att den svenska regeringen också

internationellt verkar för att sådana styrmedel

införs. En koldioxidskatt på global nivå skulle

också stärka Sveriges konkurrenskraft. Utöver EU

måste frågan diskuteras och beslutas i fora som

OECD, WTO (GATT) och G 8 gruppen liksom i regionala

ekonomiska sammanslutningar som Asean och NAFTA.

Globalt subventioneras fossil energi såsom kol och

olja med hundratals miljarder kronor årligen, vilket

leder till negativa effekter för klimatet samt

försvårar utvecklingen av miljöanpassad, förnybar

energi. I Sverige har subventionerna på förbränning

av torv lett till ökad växthuseffekt och försämrad

konkurrenskraft för biobränslen.

Miljöpartiet menar att målet för regeringens

internationella agerande bör vara att samtliga

subventioner av fossil energi såsom kol och olja

skall upphöra. På det nationella planet bör vi

föregå med gott exempel och avveckla subventionen av

torv, dvs belägga bränslet med energi- och

koldioxidskatt.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna

inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:U513

yrkande 20 och 1999/2000:MJ807 yrkandena 3 och

4, med anledning av motion 1999/2000:U515

yrkande 7 och med avslag på motionerna

1999/2000:Sk623, 1999/2000:Sk690,

1999/2000:Sk763, 1999/2000:

U504 yrkandena 9 och 10, 1999/2000:U505 yrkande

15, 1999/2000:

U512 yrkande 11, 1999/2000:U514 yrkandena 4-6,

1999/2000:MJ255 yrkande 8, 1999/2000:N228

yrkande 25 och 1999/2000:N266 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

4. Jordbrukets energi- och miljöskatter

(mom. 2) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening måste det svenska jordbrukets

energiskatter sänkas till en nivå som är likvärdig

med vad som gäller i våra främsta konkurrentländer.

De skatter och avgifter som belastar den svenska

råvaruproduktionen har oftast inte sin motsvarighet

i konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids

till svenska jordbruksproducenters nackdel.

Energiskatter finns också i Danmark men är avdrags-

gilla i momsberäkningen och utgör därför ingen

belastning.

Därutöver måste jordbruket ges villkor som är

likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett

konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för

att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas.

Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk

betydelse och svarar för en stor del av

arbetstillfällena i landet. Regeringens aviserade

förslag om att sänka jordbrukets energiskatter till

industrins nivå är ett steg i rätt riktning och bör

skyndsamt läggas fram för riksdagen.

Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på

handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det

svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens

konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte

i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-

länder. Flera utredningar har också konstaterat att

sambandet mellan skatten på handelsgödsel och

kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga

miljöstyrande effekten av skatten är svår att

uppskatta. Enligt vår uppfattning bör skatten på

handelsgödsel vad avser kväve sänkas med förslagsvis

40 öre per kg. Detta förslag innebär inte att vi

negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket utan

vi menar att problemet bör angripas med andra

metoder än konkurrenssnedvridande skatter, t.ex.

genom forskning, information och ökad kunskap om

bättre odlingsmetoder.

Sammanfattningsvis anser vi att det är hög tid att

förslagen från Utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion (den s.k. Björkska utred-

ningen) genomförs. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande jordbrukets energi- och

miljöskatter

att riksdagen bifall till motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 3

och 1999/2000:MJ605 yrkande 3, med anledning av

motion 1999/2000:

MJ257 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på

motionerna 1999/2000:MJ252 yrkande 11,

1999/2000:MJ255 yrkande 14 och 1999/2000:MJ547

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

5. Jordbrukets energi- och miljöskatter

(mom. 2) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Sverige bör inom EU med kraft driva frågan om

harmonisering av avgifter och skatter för

jordbruksnäringen. I avvaktan härpå måste enligt vår

mening det svenska jordbrukets energiskatter sänkas

till en nivå som är likvärdig med vad som gäller i

våra främsta konkurrentländer. De skatter och

avgifter som belastar den svenska råvaruproduktionen

har oftast inte sin motsvarighet i

konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids

till svenska jordbruksproducenters nackdel.

Energiskatter finns också i Danmark men är avdrags-

gilla i momsberäkningen och utgör därför ingen

belastning.

Därutöver måste jordbruket ges villkor som är

likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett

konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för

att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas.

Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk

betydelse och svarar för en stor del av

arbetstillfällena i landet. Regeringens aviserade

förslag om att sänka jordbrukets energiskatter till

industrins nivå är ett steg i rätt riktning och bör

skyndsamt läggas fram för riksdagen.

Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på

handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det

svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens

konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte

i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-

länder. Flera utredningar har också konstaterat att

sambandet mellan skatten på handelsgödsel och

kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga

miljöstyrande effekten av skatten är svår att

uppskatta. Enligt vår uppfattning bör även skatten

på handelsgödsel anpassas till omvärldens. Detta

innebär inte att vi negligerar växtnäringsläckaget

från jordbruket utan vi menar att problemet bör

angripas med andra metoder än konkurrenssnedvridande

skatter, t.ex. genom forskning, information och ökad

kunskap om bättre odlingsmetoder. En annan metod är

att den miljöstyrande skatten på t.ex. handelsgödsel

återgår för miljöinsatser i jordbruksnäringen.

Sammanfattningsvis anser vi att det är hög tid att

förslagen från Utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion (den s.k. Björkska utred-

ningen) genomförs. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande jordbrukets energi- och

miljöskatter

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ257 yrkandena

3 och 4, med anledning av motionerna

1999/2000:MJ212 yrkande 3 och 1999/2000:MJ605

yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1999/2000:MJ252 yrkande 11, 1999/2000:MJ255

yrkande 14 och 1999/2000:MJ547 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

6. Jordbrukets energi- och miljöskatter

(mom. 2) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Folkpartiet välkomnar regeringens aviserade förslag

om att jordbruket skall få tillämpa samma

skattereduceringar som tillverkningsindustrin när

det gäller förbrukning av el och bränslen för

uppvärmning, dvs. ingen energiskatt skall tas ut och

koldioxidskatten är nedsatt till hälften. Att

jordbruket och livsmedelsnäringen skall ges villkor

som är likvärdiga med andra näringsgrenar är något

som vi länge efterlyst.

När det gäller skatten på handelsgödsel anser vi

att denna skatt är nödvändig för att minska

övergödningen av våra sjöar och vattendrag och i

längden även av kustvattnen. Skatten är också

nödvändig för att indirekt göra den naturliga

stallgödseln mer värdefull. Folkpartiet föreslår

därför en höjning av skatten på handelsgödsel från

dagens 1,80 kr till 2,50 kr per kilo kväve. Vi menar

att det är mycket angeläget att ett system för skatt

på handelsgödsel baserat på

kväveeffektivitet/kväveförluster snarast tas fram.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande jordbrukets energi- och

miljöskatter

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ252

yrkande 11 och 1999/2000:MJ255 yrkande 14 samt

med avslag på motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande

3, 1999/2000:MJ257 yrkandena 3 och 4,

1999/2000:MJ547 yrkande 4 och 1999/2000:MJ605

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

7. Industrins och växthusnäringens

energiskatt (mom. 3) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Det är statens uppgift att fastställa ramar och

villkor som medför att hushåll och företag ges

långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening

är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer,

som bl.a. innebär att energibeskattningen görs

konkurrensneutral, nu skyndsamt antas. Endast

miljöstyrande skatter och avgifter bör användas i

produktionsledet, och den fiskala beskattningen

skall ske på ett konkurrensneutralt sätt i

konsumtionsledet.

När det gäller produktionsskatterna på el har den

elintensiva industrin drabbats särskilt hårt, och

för dessa företag räckte det inte med den sänkning

som genomfördes våren 1998. Situationen för dessa

företag har nu förvärrats genom att löftet om att ta

bort elproduktionsskatten i stället resulterat i

höjd produktionsskatt på kärnkraftsel.

Produktionsskatten innebär att dessa företag får

allt svårare att klara sig på den internationella

marknaden, vilket leder till att nödvändiga

långsiktiga investeringar inte genomförs. Den höjda

produktionsskatten kan också sägas innebära en

"svart" skatteväxling eftersom kärnkraftsbaserad el

i än högre grad kan förvänts ersättas med importerad

kolbaserad el. Även mot bakgrund av arbetslösheten

är det viktigt att regeringen tänker om när det

gäller produktionsskatter på el.

De särskilda produktionsskatterna på vattenkraft

och kärnkraft skall således enligt vår mening

avvecklas i enlighet med löftet i 1998 års

vårproposition.

En annan viktig uppgift på energiskatteområdet är

att få till stånd en ökad harmonisering av

energibeskattningen mellan de nordiska länderna.

Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper

hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska

elmarknaden. De samlade produktionsresurserna

utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder

till samhällsekonomiska kostnader och en ökad

negativ miljöpåverkan.

Även i övrigt måste den svenska industrins energi-

och koldioxidbeskattning ges en utformning som ger

goda förutsättningar att konkurrera internationellt.

I annat fall är risken stor för utflyttning till

länder med gynnsammare beskattningsklimat.

Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av

yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma

produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter

inom EU. Genom EU-inträdet har konkurrensen för den

svenska växthusodlingen ökat markant. Det sker

successivt en reducering av priser och intäkter som

en anpassning till de nivåer som finns inom EU. Det

är därför, menar vi, rimligt att de svenska

produktionsskatterna på energi också anpassas till

europeiska förhållanden. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med förslag att avveckla

den s.k. 0,8-procentsregeln och i stället införa en

generell reducerad koldioxidskatt för

växthusnäringen. En sådan åtgärd skulle också vara

ett betydelsefullt steg mot en rättvisare

beskattning mellan företag med samma typ av

produktion men med olika uppvärmningssystem och ett

led i strävandena att förenkla administrationen för

småföretagen inom näringen.

Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande industrins och växthusnäringens

energiskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk307,

1999/2000:

Sk310, 1999/2000:Sk311, 1999/2000:MJ221 yrkande

2 och 1999/2000:N228 yrkande 24 och med

anledning av motion 1999/2000:MJ253 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

8. Industrins och växthusnäringens

energiskatt (mom. 3) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska

växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en

reducering av priser och intäkter som en anpassning

till de nivåer som finns inom EU. Det är därför,

menar vi, rimligt att de svenska

produktionsskatterna på energi också anpassas till

europeiska förhållanden. I likhet med vad som anförs

i motion MJ253 anser vi att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag att avveckla

den s.k. 0,8-procentsregeln och i stället införa en

generell reducerad koldioxidskatt för

växthusnäringen. En sådan åtgärd skulle också vara

ett betydelsefullt steg mot en rättvisare

beskattning mellan företag med samma typ av

produktion men med olika uppvärmningssystem och ett

led i strävandena att förenkla administrationen för

småföretagen inom näringen.

Det är av yttersta vikt att svenska växthusodlare

ges samma produktionsvillkor som sina främsta

konkurrenter inom EU. I annat fall är risken stor

att näringen på sikt slås ut.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande industrins och växthusnäringens

energiskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ221

yrkande 2 och 1999/2000:MJ253 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Sk307,

1999/2000:Sk310, 1999/2000:Sk311 och

1999/2000:N228 yrkande 24 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

9. Fossila drivmedel (mom. 5) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

För enskilda människors välfärd är goda

kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer

underlättar arbetspendling och är ett väsentligt

inslag för en god livskvalitet och ökar

möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med

en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många

människor varken ha fungerande arbetsliv eller

socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i

glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett

aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en

bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är

kraftigt underskattad.

För att underlätta för hushållen och öka

rörligheten på arbetsmarknaden föreslår vi återigen

en sänkning av skatten på bensin med 20 öre per

liter (25 öre/liter inkl. moms). Vi avvisar vidare

bestämt alla idéer om en fortsatt årlig ökning av

bensinskatten. I stället bör ytterligare

bensinskattesänkningar genomföras. Därutöver anser

vi att bensinskatten skall vara enhetlig i hela

landet.

Det skall också tilläggas att Sverige har en av

Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur

miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre

kolväten och kväveoxid och även ofta drar mindre

bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge

många hushåll en möjlighet att på sikt byta den

gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.

Den höga skatten på bensin kan således sägas vara

kontraproduktiv ur miljösynpunkt.

Vi anser vidare att en bilsocial utredning bör

tillsättas för att belysa bl.a. bilens betydelse för

ett fungerande samhällsliv.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande fossila drivmedel

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk619,

1999/2000:Sk621, 1999/2000:Sk634 yrkandena 2 och

3, 1999/2000:

Sk722 och 1999/2000:Sk729 samt med avslag på

motion 1999/2000:

Sk620 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

10. Biodrivmedel (mom. 6) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Biodrivmedel har en gynnsam effekt på mängden

koldioxidutsläpp och minskar beroendet av import

från oljeproducerande länder. Biodrivmedlens goda

effekt på miljön och på att skapa arbetstillfällen

och en konkurrenskraftig gröda för svenskt jordbruk

gör det angeläget att fasa ut fossila bränslen till

förmån för förnybara biodrivmedel. Vi anser att det

är angeläget att tekniken för alternativa drivmedel

till motorer stimuleras. Ett viktig steg i denna

strävan är att inom EU verka för harmoniserade

skatter för de olika energislagen. Därigenom kan

konkurrensen bibehållas samtidig som drivmedlen och

transporterna blir mer miljöanpassade.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande biodrivmedel

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T210 yrkande 16

och med avslag på motionerna 1999/2000:Sk622,

1999/2000:Sk635, 1999/2000:Sk766, 1999/2000:T210

yrkande 17 och 1999/2000:N349 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

11. Biodrivmedel (mom. 6) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

De skadliga utsläppen från biltrafiken måste

reduceras bl.a. genom en övergång från fossila till

biobaserade drivmedel. Målet på kort sikt bör vara

att introducera biobaserade drivmedel i stor skala i

hela landet. Det brådskar därför med åtgärder för

att främja den inhemska tillverkningen av bl.a.

etanol som bränsle. Förutsättningarna för sådan

produktion finns i landet, vilket är positivt för

miljön och tillväxten samt skapar åtskilliga

arbetstillfällen.

Inom ramen för de s.k. pilotprojekten har

regeringen sedan 1995 och fram t.o.m. februari 1998

beviljat ett tjugotal företag skattenedsättning för

vissa biodrivmedel, bl.a. etanol. För att nå en

miljömässigt hållbar utveckling och göra

biobränslena konkurrenskraftiga gentemot fossila

bränslen är det angeläget att regeringen fortsätter

att ge skattebefrielse för miljövänliga, biobaserade

drivmedel i enlighet med tidigare gjorda

utfästelser, dvs. elva år, och att fler producenter

beviljas skattenedsättningar. Inom EU bör Sverige

vara pådrivande och verka för en möjlighet till

generell skattefrihet för biobaserade drivmedel.

Olika försöksverksamheter och projekt räcker inte

för att utveckla en marknad för sådana bränslen.

Det skall också tilläggas att en inhemsk produktion

av miljövänliga biobaserade bränslen ger ett ökat

skatteunderlag som med stor sannolikhet kan uppväga

det direkta bortfallet ev energi- och

koldioxidskatterna.

Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande biodrivmedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk622,

1999/2000:Sk635 och 1999/2000:N349 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Sk766 och

1999/2000:T210 yrkandena 16 och 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

12. Differentierad drivmedels- och

fordonsskatt (mom. 7) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Bilen är ett viktigt transportmedel och en

nödvändighet för boende i glesbygd med långa avstånd

till service, arbete m.m. och begränsad

kollektivtrafik. För dem som har behov av bilen för

att ta sig till och från sina respektive arbeten är

reseavdragen ett instrument. Centerpartiet har också

medverkat till att reseavdragen höjts. Ett annat

sätt att underlätta vardagen och ekonomin för boende

i glesbygd är att minska eller slopa fordonsskatten

för bilar som ägs av boende i vissa

glesbygdsområden. En sådan åtgärd torde också vara

lätt att administrera.

I likhet med motionärerna bakom motionerna Sk751

och Sk761 anser jag att en utredning bör tillsättas

med uppgift att utarbeta ett förslag till

differentierad alternativt slopad fordonsskatt för

boende i glesbygd. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande differentierad drivmedels- och

fordonsskatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk751 och

1999/2000:Sk761 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Sk746, och 1999/2000:Sk767 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

13. Fordonsskatt (mom. 8) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening är det önskvärt att Sveriges

bilpark förnyas och föryngras. En sådan förnyelse är

bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur

miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten

missgynnar emellertid de nya dieselbilarna och

motverkar en sådan utveckling. De nya

dieselmotorerna har en bättre avgasrening än de

gamla och är dessutom avgjort bättre ur

miljösynpunkt än många bensinmotorer. Vi anser att

fordonsskatten på dieselfordon måste få en

utformning som inte missgynnar moderna dieselbilar

på det sätt som sker i dag.

Vidare motsätter vi oss att

Trafikbeskattningsutredningens förslag om en

femdubblad fordonsskatt på motorcyklar genomförs.

Befrielsen från fordonsskatt för personbilar,

bussar och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör

det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor.

Motivet till skattebefrielsen är att dessa äldre

fordon används som hobbyfordon och därför körs korta

sträckor per år och att de i huvudsak används för

uppvisningsändamål. Någon anledning att undanta

traktorer från denna skattebefrielse finns inte

enligt vår mening. Veterantraktorer lockar många

människors intresse. Gamla traktorer renoveras och

visas upp på samma sätt som äldre bilar och

motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer

endast korta sträckor och de används inte heller i

dagligt bruk.

Det är därför menar vi rimligt att äldre traktorer

befrias från fordonsskatt i likhet med vad som

gäller personbilar, bussar och motorcyklar.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande fordonsskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk618,

1999/2000:Sk652 och 1999/2000:Sk716, med

anledning av motion 1999/2000:Sk617 och med

avslag på motion 1999/2000:Sk660 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

14. Åkerinäringen, m.m. (mom. 9) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig

för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle

och högre personalkostnader för svenska åkare

innebär stora konkurrensnackdelar gentemot många

andra europeiska åkerier. Sverige har en av de

äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordons-

kostnaden är näst högst i Europa. Dieselkostnaden

inklusive skatt är en av de högsta. Det är enligt

vår mening uppenbart att åkerinäringen inte längre

kan bära den tunga bördan med ca 20 % högre

kostnader än i konkurrentländerna.

Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i

Europa. Detta innebär att utländska buss- och

lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa.

Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det

är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med

sina högre löne- och skattekostnader samt strängare

miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur

till att åkerier lägger ned, går i konkurs eller i

vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista

åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta

blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv,

att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste

frågan för åkerinäringen är sänkta skatter.

Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas

för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera

med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att

sänka fordonsbeskattningen till EU:s miniminivå för

de fordonskombinationer som inte har denna nivå på

skatt i dag.

Vi anser att regeringen skyndsamt skall återkomma

till riksdagen med förslag om förbättrade villkor

för svensk åkerinäring i enlighet med det ovan

anförda. Därigenom kan jobben inom näringen räddas

och skatteintäkterna behållas. Även belastningen på

miljön kan förväntas minska om utländska åkare

väljer svensk diesel under transporter här i landet

i stället för att som nu fylla fordonen med den ur

miljösynpunkt sämre utländska kvaliteten innan

transporten påbörjas.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande åkerinäringen, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk325

yrkande 25, 1999/2000:Sk625 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Sk656 och 1999/2000:T466 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Sk625

yrkande 3 och 1999/2000:Sk753 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

15. Alkohol- och tobaksbeskattningen

(mom. 10) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Högskattepolitiken inom alkoholområdet medför att

den illegala och den legala införseln av

alkoholdrycker fortsätter att öka liksom den

illegala alkoholhanteringen inom landet.

Skattebelastningen har också inneburit att många

även annars laglydiga medborgare tycker att det är

helt i sin ordning att köpa s.k. svartsprit eller

smuggla för husbehov. I ett läge där de svenska

priserna på alkoholdrycker kraftigt skiljer sig från

övriga EU-länders ser välorganiserade brottssyndikat

möjlighet att tjäna stora pengar på smuggling av

dessa varor, med en allt grövre brottslighet som

följd. Därutöver har de höga skatterna inneburit att

den svenska bryggerinäringens konkurrenssituation

allvarligt har försämrats.

Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700

personer direkt och påverkar sysselsättningen för

mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en

förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör

åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga

villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en

industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling

och svenska arbetstillfällen behållas. EU-inträdet

har drastiskt tillspetsat branschens

konkurrenssituation då den svenska ölskatten

påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande

gör det. Vi kan i dag konstatera att den

skattesänkning som genomfördes 1997 för att motverka

den ökande gränshandeln var otillräcklig. Även med

den nya skatten kvarstår en betydande skillnad

jämfört med t.ex. Danmark. Gränshandeln och

smugglingen fortgår. Detta påverkar allvarligt den

svenska bryggerinäringens överlevnadsmöjligheter på

sikt.

För Sverige är införseln över gränsen från våra

grannländer av störst betydelse, dels för att den

redan har en stark tradition, dels därför att

reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per

person från annat EU-land. Gränshandeln har enligt

vår mening nu antagit sådana proportioner att det är

nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Erfa-

renheterna från gränshandeln mellan Danmark och

Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en

gränshandel av denna storleksordning uppkommer om

skatteskillnaden är mer än försumbar.

Mot denna bakgrund anser vi att det finns mycket

starka skäl att närma de svenska punktskatterna med

omvärldens. Det går heller inte att vänta längre med

en sådan åtgärd. Öresundsbron öppnas inom kort och

med den får vi ett ökat resande. Nuvarande

kvantitativa begränsningar i den privata

resandetillförseln kommer att upphöra även om

regeringen lyckas vinna en viss ytterligare

tidsfrist. Detta innebär att ännu mer öl, sprit och

vin kommer att flöda in över våra gränser med

minskade skatteintäkter som följd.

Överlevnadsmöjligheten för våra inhemska bryggerier

kommer ytterligare att försämras.

Enligt vår mening måste skattesänkningar vidtas för

att komma åt de skisserade missförhållandena. Det

måste finnas utrymme för en stegvis sänkning av

punktskatten på öl och andra alkoholdrycker till en

nivå som överensstämmer med, i vart fall, den som

råder i Danmark och Tyskland. En sänkning som sker

stegvis kommer att leda till en mindre ökning av

försäljningen än vad som skulle bli fallet om

sänkningen genomförs i ett steg.

Vad som nu anförts om behovet av sänkta

alkoholskatter bör riksdagen med anledning av

motionerna Sk616, Sk624, Sk636 och Sk715 som sin

mening ge regeringen till känna. Motionsyrkandena om

ändrade skattesatser på tobaksvaror bör avslås.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande alkohol- och

tobaksbeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk616

yrkande 3, 1999/2000:Sk624, 1999/2000:Sk636 och

1999/2000:Sk715 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Sk650, 1999/2000:Sk688 och

1999/2000:So201 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

16. Införsel för privat bruk, m.m.

(mom. 11) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Vi anser att Sveriges särskilda undantag från EG:s

regler om privatinförsel av alkoldrycker och

tobaksvaror skall avvecklas. Enligt vår mening bör

de regler som gäller och tillämpas av en klar

majoritet bland övriga medlemsländer gälla även för

oss svenskar. De strängare införselregler vi

hittills haft har spelat ut sin roll och bl.a.

bidragit till ökad illegal införsel. Principen om

fri rörlighet mellan medlemsstaterna är

grundläggande i EU-samarbetet, och Sverige som redan

haft avsevärd tid att anpassa sin alkoholpolitik

till de mera rimliga europeiska förhållandena kan

inte längre hävda ett fortsatt undantag på nuvarande

nivå. Den svenska regeringen har emellertid inte

vidtagit några åtgärder för att anpassa den svenska

alkoholpolitiken, utan envist hållit fast vid de

stränga införselreglerna och de höga

alkoholskatterna. Det svenska undantaget måste,

menar vi, avskaffas så fort som möjligt.

Mot denna bakgrund bör Sverige inte begära

ovillkorlig förlängning av införselundantaget efter

den 1 juli 2000 då nuvarande tidsfrist löper ut. I

stället bör inriktningen vara att Sverige i likhet

med Finland nu inleder en successiv avveckling av

undantaget med målet att, senast den 1 januari 2004,

tillämpa samma införselregler som gäller för

majoriteten av övriga EU-länder.

Vi vidhåller också vår tidigare uppfattning att

beskattade alkoholdrycker och tobaksvaror skall få

säljas i exportbutiker till resenärer som skall resa

till ett annat EU-land.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande införsel för privat bruk, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk814, med

anledning av motion 1999/2000:Sk744 och med

avslag på motion 1999/2000:

U505 yrkande 17 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts.

17. Reklamskatt (mom. 12) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Avskaffa reklamskatten är budskapet från regeringens

egen utredare. Förslaget har också välkomnats av de

flesta remissinstanser. Vi delar denna inställning.

I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och

annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i

kommersiell TV och radio samt via Internet är

undantagna från beskattning. Detta har medfört att

reklamskatten i sin nuvarande form medför stora

snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier

och andra problem för alla som berörs.

Skatten är en extraskatt på information och

marknadsföring som gör det svårare och dyrare för

företag att sälja sina produkter. Därtill kommer att

skatten i sin nuvarande utformning i högre grad

träffar mindre företag än större. Större företag kan

trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera

dessa till kunderna. Många mindre företag har inte

denna möjlighet utan vänder sig i stor utsträckning

till gratistidningarna och träffas därmed av

skatten. Även om den slopade reklamskatten på

reklamtrycksaker visserligen kan sägas vara bra för

denna sektor så leder åtgärden till rubbade kon-

kurrensförhållanden mellan olika typer av företag

och till försämrad konkurrenskraft för

gratistidningar.

Reklamskatten slår också hårt mot idrottsrörelsen

eftersom skatten tas ut på olika former av reklam

som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det

gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam

m.m.

Det går inte längre att vänta och se om det blir

några negativa effekter av beslutet att endast slopa

skatten på reklamtrycksaker eftersom det är

uppenbart att denna åtgärd, som skulle utgöra ett

första steg mot en total avveckling, medfört

allvarliga nackdelar för bl.a. reklam i annan form.

Vi menar att det nu är dags att gå från ord till

handling och avskaffa reklamskatten i dess helhet.

Som framhålls i motionerna Sk683, Sk721, Sk728,

Sk747, Sk756 och Kr509 bör regeringen återkomma till

riksdagen med ett sådant förslag.

Vad som nu anförts bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande reklamskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk683,

1999/2000:Sk721, 1999/2000:Sk728,

1999/2000:Sk747, 1999/2000:

Sk756 och 1999/2000:Kr509 yrkande 14 samt med

avslag på motion 1999/2000:Sk754 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

18. Båtskatt (mom. 13) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Desirée Pethrus Engström (kd) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Vi ser positivt på att regeringen nu kommit till

insikt om att något statligt obligatoriskt

båtregister inte skall införas utan att ett allmänt

register på fritidsbåtar i stället bör bygga vidare

på det frivilliga båtregister som

Stöldskyddsföreningen administrerar.

Enligt budgetpropositionen 1999/2000:1

utgiftsområde 22 har regeringen för avsikt att

överväga möjligheterna att införa en obligatorisk

ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar. Med

anledning härav finns det enligt vår mening skäl att

understryka att en sådan obligatorisk

ansvarsförsäkring inte skall utgöra eller ses som

ett första steg mot en särskild båtskatt. Vi vill i

detta sammanhang erinra om att den särskilde

utredare som hade regeringens uppdrag att närmare

belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar

samhället och överväga hur dessa kostnader skall

betalas har avvisat en särskild båtskatt med

hänvisning till att samhällets intäkter från

båtlivet vida överstiger kostnaderna. I likhet med

utredaren anser vi att en särskild båtskatt är

omotiverad och principiellt felaktig. Vi motsätter

oss således alla eventuella planer på att införa en

sådan skatt.

Vad som här anförts bör riksdagen med anledning av

motionerna T210 och T611 som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande båtskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T210

yrkande 35 och 1999/2000:T611 yrkande 2 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Sk676,

1999/2000:Sk711, 1999/2000:T609 yrkande 2 och

1999/2000:T610 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

19. Båtskatt (mom. 13) - v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Vi anser att en utredning skall tillsättas med

uppgift att överväga möjligheten att införa skatt på

fritidsbåtar.

I likhet med motionärerna bakom motion Sk711 har vi

svårt att se logiken i att fastighetsskatt skall

betalas för fritidshus medan fritidsbåtar av

betydande värde inte är belagda med

kapitalavkastningsskatt. Vidare föreligger en

skyldighet för bankerna att lämna uppgift till

skattemyndigheten om sparkapital på bankkonto,

börsnoterade aktier och andra värdepapper. Med tanke

på de stora förmögenhetsvärden som finns i

fritidsbåtar borde det från rättvisesynpunkt vara

lika angeläget att kontrolluppgifter om fritids-

båtsinnehav lämnas till skattemyndigheten. Eftersom

de flesta båtar med betydande värde är försäkrade

skulle en framkomlig väg till en mer rättvis

beskattning av kapitaltillgångar kunna vara att

försäkringsbolagen åläggs en skyldighet att lämna

uppgift till skattemyndigheten om båtar värda minst

100 000 kr. Med detta som utgångspunkt kan

utredningen överväga om och på vilket sätt

båtskatten skall utformas. Utredningen bör även

överväga frågan om ett obligatoriskt register över

fritidsbåtar skall återinföras.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande båtskatt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk711, med

anledning av motionerna 1999/2000:Sk676,

1999/2000:T609 yrkande 2 och 1999/2000:T610

yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1999/2000:T210 yrkande 35 och 1999/2000:T611

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

20. Avfallsskatt (mom. 14) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör avfallsskatten slopas. Vi

reserverade oss också mot förslaget i samband med

riksdagsbehandlingen förra våren av regeringens

proposition 1998/99:84 om att införa en lag om skatt

på avfall eftersom skatten får flera negativa

effekter.

Skatten kommer att bestraffa de verksamheter för

återvinning och annan avfallsbehandling som bedrivs

vid befintliga avfallsanläggningar. Följden blir en

snedvridning av konkurrensen som kommer att medföra

att miljömässigt väl fungerande verksamheter inom

avfallsanläggningarna tvingas upphöra eller flytta

ut från anläggningarna. Avfallsskatten innebär också

en styrning mot ökad förbränning av avfallet, vilket

varken gynnar materialåtervinning eller biologisk

behandling. Med en avfallsskatt på biobränsle

motverkas de åtgärder som statsmakterna i andra

sammanhang har vidtagit för att stimulera

användningen av detta energislag. Dessutom kommer

skatten, som närmare har utvecklats i motion MJ755,

att försvåra eller i värsta fall helt avbryta

utvecklingen av miljövänlig teknik för

omhändertagande av avfall. Vidare kommer skatten att

innebära ökat krångel samt medföra att de fungerande

verksamheter som i dag bedrivs inom många

deponiområden får problem. Enligt vår mening måste

det ur kontroll- och miljösynpunkt vara bättre att

dessa verksamheter finns kvar inom deponierna än att

genom skatten driva ut dem. Lagens utformning med

undantagsregler och avdrag vid utförsel av avfall

riskerar att leda till s.k. kreativ bokföring och

diverse metoder för att slippa betala skatt, vilket

i sin tur kan leda till konstlade materialflöden,

absurda lösningar och att statens nettointäkter blir

betydligt mindre än beräknat. Det är också mycket

troligt att den illegala deponeringen, som vi

hittills varit relativt förskonade från, kommer att

öka om regeringens förslag genomförs.

Sammantaget anser vi i likhet med motionärerna

bakom motion MJ755 att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag om att slopa

avfallsskatten.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande avfallsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:MJ755 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

Särskilt yttrande

Jordbrukets energi- och miljöskatter (mom.

2) - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och

expansion (den s.k. Björkska utredningen) visar att

den svenske bonden tvingas arbeta med betydligt

högre kostnader i form av skatter och avgifter än

bönder i våra främsta konkurrentländer. Vi inom

Centerpartiet anser att de ekonomiska villkoren

måste förbättras och att den extra ryggsäck som

svenska bönder tvingas bära måste lyftas av.

Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen, senast

i anslutning till höstens budgetbehandling,

föreslagit slopad elskatt samt sänkt skatt på

eldningsolja för jordbruksföretag i likhet med vad

som gäller inom båda områdena för tillverknings-

industrin. Det är glädjande att regeringen också

insett nödvändigheten av en sådan åtgärd även om

förslaget låter vänta på sig. Jordbrukarna bör även

kompenseras för att de betalar ett högre pris på

diesel än kollegerna i konkurrentländerna. För en

fortsatt utveckling av svensk trädgårdsnäring

förordas vidare en generell nedsättning av

koldioxidskatten på olja för växthusuppvärmning och

grönfodertorkar.

Centerpartiet avser att återkomma till dessa frågor

under våren.