Bet. 1999/2000:SkU17

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU17

Allmänna motioner om fastighets- och

förmögenhetsbeskattning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden 1999 som rör

fastighetsbeskattningen och förmögenhetsskatten.

Med anledning av en v-motion föreslår utskottet att

riksdagen ger regeringen till känna att reglerna för

uppskov med reavinstbeskattningen bör ses över när

det gäller nybyggnad på egen tomt m.m. I övrigt

avstyrker utskottet motionerna.

Vid betänkande fogas 18 reservationer (m, kd, c och

fp) och ett särskilt yttrande (m).

Motionerna

1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att fasa ut

förmögenhetsskatten,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om system för

fastighetsbeskattning med avdragsrätt för

fastighetens kostnader, inkluderande en

permanentning av ROT-avdraget.

1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

8. att riksdagen beslutar att fasa ut

förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

6. att riksdagen beslutar att avskaffa

förmögenhetsskatten fr.o.m. inkomst-året 2001 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk610 av Ingvar Eriksson och Ola Karlsson

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ändring i värderingsunderlaget för

fastighetstaxering.

1999/2000:Sk611 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om att sambeskattning av förmögenhet

avskaffas som ett första steg i ett totalt

avskaffande av förmö-genhetsbeskattningen i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk612 av Inger René och Karin Falkmer (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till avveckling av sambeskattning gällande

förmögenheter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk613 av Henrik Westman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avskaffa

sambeskattningen av förmögenheter.

1999/2000:Sk614 av Ingvar Eriksson och Jan Backman

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

gifta par och sambor likställs i

förmögenhetsskattehänseende.

1999/2000:Sk627 av Göte Jonsson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

reavinstbeskattningen.

1999/2000:Sk628 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

enbart upplåtelseformen skall gälla vid

fastighetsbeskattning av hyresrätter.

1999/2000:Sk629 av Carl-Erik Skårman (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i lagen om fastighetsskatt att till

dess fastighetsskatten avskaffats, fastighetsskatt

endast betalas av fastig-hetsägaren och endast för

den fastighet eller den del av fastighet han äger.

1999/2000:Sk631 av Ola Sundell och Anders Sjölund

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

beskattning av värdeminskningsavdrag.

1999/2000:Sk640 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om decentraliserad

fastighetsbeskattning.

1999/2000:Sk644 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

reavinstbeskattningen i samband med

generationsskiften.

1999/2000:Sk645 av Jeppe Johnsson och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

långsiktigt sänkt fastighetsskatt i enlighet med vad

i motionen anförts.

1999/2000:Sk653 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trippel-beskattningen.

1999/2000:Sk655 av Lars Björkman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avskaffande av

fastighetsskatten.

1999/2000:Sk689 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att på sikt avveckla

fastighetsskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatt

enbart skall beräknas på en tredjedel av markvärdet

ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en kommunal

fastighetsavgift,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en avveckling av

förmögenhetsskatten.

1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar avskaffa

förmögenhetsskatten inkomståret 2001.

1999/2000:Sk695 av Inga Berggren och Ingvar Eriksson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

fastighetstaxeringens och fastighetsskattens

orimliga effekter,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en sänkning av fastighetsskatten i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en förenklad fastighets-taxering i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1999/2000:Sk699 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändrade regler för

fastighetsskatt i bostadsrättsföreningar med

småhusbebyggelse.

1999/2000:Sk713 av Per Rosengren m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till ändring enligt vad i motionen

anförts om uppskovsregler.

1999/2000:Sk719 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinföra, vidareutveckla och

permanenta ROT-avdraget.

1999/2000:Sk732 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändring av

reglerna för förmögenhetsbeskattning.

1999/2000:Sk740 av Per Lager (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en utredning om

hur skattemyndigheten skall kunna ge en särskild

nedsättning av taxeringsvärdet för hyreshus som står

outhyrda och är ur drift, men sparas för framtida

behov.

1999/2000:Sk757 av Margit Gennser (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att avskaffa sambeskattningen av

förmögenheter fr.o.m. beskattningsåret 2000.

1999/2000:Sk759 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändrad definition av

äkta bostadsföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda och

skyndsamma åtgärder för att förhindra att tekniken

med frysta bostadstaxeringsvärden leder till att

äkta bostadsföretag om-klassas till oäkta.

1999/2000:Sk762 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp,c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa

sambeskattningen.

1999/2000:Sk764 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda möjligheten

till skattereduktion för

fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel.

1999/2000:Sk771 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffad statlig

fastighetsskatt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förmögenhetsskatten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa

sambeskattningen av förmögenhet.

1999/2000:Sk772 av Kent Olsson och Inger René (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att successivt

avveckla fastighetsskatten.

1999/2000:Sk773 av Per Landgren och Holger

Gustafsson (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv

till den statliga Fastighetsbeskattningskommittén.

1999/2000:Sk809 av Catharina Elmsäter-Svärd och

Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till ändring i

värderingsunderlaget.

1999/2000:Sk820 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om belägenhetsfaktor

för fastigheter med fastboende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om antal värdeområden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fastighetsnämndemän.

1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om återföring av

värdeminskningsavdrag vid försäljning av närings-

fastighet.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att slopa

förmögenhetsbeskattningen.

1999/2000:N277 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fastighetsavgifter

för vattenkraftsstationer,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

fastighetstaxering och fastighetsskatt för

skärgårdsboende.

1999/2000:N383 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om energisparåtgärder

och fastighetsskatt.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avskaffandet av

sambeskattningen.

1999/2000:Bo204 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari

yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

en permanentning av ROT-avdrag.

1999/2000:Bo206 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett successivt

avvecklande av fastighetsskatten,

6. att riksdagen beslutar att enbart hälften av det

taxerade markvärdet skall räknas in i underlaget för

fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i

motionen,

8. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten på

bostäder sänks till 1,1 % fr.o.m. den 1 januari 2000

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Fastighetsskatteutredningen bör utarbeta och lägga

fram ett förslag till schablonintäktsbeskattning i

fastighetsskatten.

1999/2000:Bo233 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

fastighetsskatten.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1999/2000:BoU4y) har fogats som bilaga till

betänkandet.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har under höstens budgetbehandling

genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster

under år 2000 och har i anslutning härtill bifallit

de förslag om förändringar på skatteområdet som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid

behandlades även de förslag på skatteområdet som

lagts fram av Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna i deras respektive budgetalternativ.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom

regeringens budgetförslag och har därför inte

redovisat några egna förslag, jfr proposition

1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m., betänkande 1999/2000:FiU1 Utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna, m.m. och yttrande

1999/2000:SkU1y Skattefrågorna i

budgetpropositionen.

I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna

motionsyrkanden angående fastighetsbeskattningen och

förmögenhetsskatten som återstår efter höstens

budgetbehandling.

Fastighetsbeskattningens allmänna

inriktning

Motionerna

I flera motioner från Moderata samlingspartiet

framställs yrkanden om syftar till långtgående

förändringar av fastighetsbeskattningen.

Motionärerna vill på sikt avskaffa fastighetskatten

och föreslår att en successiv avveckling av

fastighetsskatten genomförs. Som ett led i en sådan

avveckling vill motionärerna att underlaget för

fastighetsskatten reduceras till fastighetens halva

markvärde och att en nedtrappning av skattesatsen

påbörjas. För år 2001 skall skattesatsen uppgå till

1,1 %. Med en sådan förändring skulle enligt

motionärerna också förutsättningarna för en

förenkling av fastighetstaxeringen förbättras.

Motionsyrkanden med denna inriktning framställs i

motionerna Bo206 yrkandena 5, 6 och 8 av Bo Lundgren

m.fl. (m), Sk655 av Lars Björkman (m), Sk695

yrkandena 1, 2 och 4 av Inga Berggren och Ingvar

Eriksson (m), Sk772 yrkande 1 av Kent Olsson och

Inger René (m) och Sk653 av Bertil Persson (m).

Kristdemokraterna föreslår en avveckling på sikt av

den statliga fastighetsskatten. Kommunerna skall i

stället ha rätt att debitera en kommunal

fastighetsavgift, som är kopplad till kostnaderna

för gatuunderhåll, VVS, brandförsvar och annan

kommunal service för fastighetsbeståndet. Ett led i

en sådan gradvis förändring är att fastighetsskatten

enbart skall beräknas på en tredjedel av den del av

markvärdet som överstiger 150 000 kr. I ett yrkande

begärs att Fastighetsbeskattningskommittén får

möjlighet att pröva alternativ till

fastighetsskatten och att det nuvarande kravet på

oförändrat skatteuttag tas bort. Motionsyrkanden med

detta innehåll finns i motionerna Sk771 yrkande 1 av

Holger Gustafsson m.fl. (kd), Bo233 yrkande 13 av

Ulf Björklund m.fl. (kd), Sk689 yrkandena 1-3 av Åke

Carnerö m.fl. (kd) och Sk773 yrkande 4 av Per

Landgren och Holger Gustafsson (kd).

I Centerpartiets partimotion Sk324 yrkande 25

delvis av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att

fastighetsskattesystemet bör ersättas med ett

beskattningssystem som bygger på schablonintäkter

och ger möjlighet till avdrag för kostnader för

ränta, underhåll, reparation etc. Fastighetsskatten

bör sänkas successivt och fortsätta att vara statlig

så länge den finns kvar. I motion Sk640 av Rigmor

Ahlstedt (c) begärs ett tillkännagivande om behovet

av en decentraliserad fastighetsbeskattning som

innebär att kommunerna får del i intäkterna från

fastighetsskatten.

I Folkpartiet liberalernas partimotion Bo232

yrkande 8 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann

(fp) anförs att fastighetsskatten måste reformeras

och att övervägande skäl talar för en övergång till

en schablonintäktsbeskattning under inkomst av

kapital, där fastighetens kapitalkostnader dras av.

Enligt motionärerna bör Fastighetsbeskattnings-

kommittén lägga fram ett förslag med denna

inriktning under våren 2000, så att en reformerad

fastighetsbeskattning kan träda i kraft år 2001.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet pekar i sitt yttrande på den ökade

betydelse fastighets-beskattningen kommit att få för

boendet och boendekostnaderna och anför att de

minskade subventionerna till byggande och boende gör

att fastighets-skatten tillsammans med övrig

beskattning av boendet kommit att bli en allt

viktigare faktor när det gäller påverkan på

boendekostnaderna, liksom på neutraliteten mellan

olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt

perspektiv är det sålunda enligt bostadsutskottet av

stor vikt att beskattningen av boendet vägleds inte

bara av fiskala överväganden utan också av

bostadspolitiska hänsyn. I det fortsatta arbetet med

att se över fastighets-beskattningen finns det

därför enligt bostadsutskottets mening anledning att

noga överväga beskattningens bostadspolitiska

konsekvenser. Bostads-utskottet hänvisar till att

det inom ramen för två offentliga utredningar pågår

en utvärdering och översyn av

fastighetsbeskattningen. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna har redovisat avvikande meningar.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20), som

är parlamentariskt sammansatt, genomför för

närvarande en allmän översyn av reglerna om

fastighetsskatt m.m.

Kommittén har haft i uppdrag att behandla frågan om

fastighetsskattens inverkan i attraktiva områden med

förtur och har i maj 1999 avlämnat delbetänkandet

Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59). I

betänkandet redovisar kommittén hur en regel som

begränsar fastighetsskatten för hushåll med låga

inkomster skulle kunna utformas. Kommittén redovisar

också ett alternativ där en sådan begränsningsregel

görs tillämplig endast i vissa delar av landet.

Betänkandet har remissbehandlats.

Fastighetsbeskattningskommitténs huvuduppdrag är

att behandla de allmänna principer som bör ligga

till grund för den löpande fastighets-beskattningen

i stort. Kommittén beräknas avlämna sitt

slutbetänkande den 2 maj 2000.

Vid sidan av den allmänna översynen av

fastighetsbeskattningen har

Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36)

genomfört en särskild översyn av förfarandet vid

fastighetstaxeringen. Huvuduppgiften har varit att

undersöka om de nuvarande reglerna på ett

tillfredsställande sätt leder till att

taxeringsvärdena för enskilda fastigheter

återspeglar marknadsvärdet. Utredningen har nyligen

avlämnat sitt slutbetänkande Fastighetstaxering -

precision, påverkansmöjligheter och individuella

bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet lägger

utredningen fram en rad förslag som syftar till att

öka fastighetstaxeringens precision. Bland annat

föreslås att det årliga omräkningsförfarandet

ersätts med en förenklad taxering mellan de allmänna

fastighetstaxeringarna vart sjätte år.

Av det anförda framgår att det pågår ett arbete med

en allmän översyn av fastighetsbeskattningens

principer och metoder. Två utredningsbetänkanden

föreligger redan och resultatet av den allmänna

översynen av principerna på området är att vänta

inom kort.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att

föregripa resultatet av översynen genom uttalanden

om fastighetsbeskattningens allmänna inriktning,

och utskottet avstyrker därför i likhet med

bostadsutskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Småhus som upplåts med hyres- eller

bostadsrätt

Bakgrund

Riksdagen fattade hösten 1998 beslut om en sänkning

av fastighetsskatten på bostäder i hyreshus vid 2000

års inkomsttaxering. I ärendet anfördes att beslutet

skulle gälla i avvaktan på de ställningstaganden som

regering och riksdag kan komma att göra med

anledning av Fastighetsbeskattningskommitténs

kommande förslag. Sänkningen begränsades till att

avse bostadshyreshus, vilket innebar att hyresgäster

och bostadsrättsinnehavare fick en sänkning av sin

bostadskostnad. Motivet var att dessa grupper i

mindre utsträckning än villaägarna hade kunnat

tillgodogöra sig de senaste årens räntesänkningar,

proposition 1998/99:1, betänkande 1998/99:FiU1.

Riksdagen har härefter förlängt sänkningen till 2001

års inkomsttaxering. Vid denna gäller att

fastighetsskattesatsen för småhus uppgår till 1,5 %

under det att fastighetsskattesatsen för bostäder i

hyreshus uppgår till 1,2 %, proposition 1999/2000:1,

betänkande 1999/2000:FiU1.

Motionerna

I två motioner tar motionärerna upp de problem som

uppkommer därför att den lägre skattesatsen är

knuten till hustypen och inte till upplåtelseformen.

I motion Sk628 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm

(s) anför motionärerna att det inte är rimligt att

hyresgäster som bor i hus som är byggda i markplan

inte skall få den hyressänkning som gäller för

övriga hyresgäster, och de begär ett

tillkännagivande om att det bör vara upplåtelse-

formen och inte byggnadens arkitektoniska utformning

som styr.

I motion Sk699 av Sören Lekberg (s) framställs ett

motsvarande yrkande som gäller möjligheten för

bostadsrättsinnehavare i småhus att få del av den

sänkning av bostadskostnaden som övriga

bostadsrättsinnehavare fått som en följd av den

sänkta fastighetskatten.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför att det kan finnas anledning

att se över beskattningen av småhus med olika

upplåtelseformer och framhåller att det ingår i

Fastighetsbeskattningskommitténs uppdrag att se över

beskattningen av småhus och hyreshus med avseende på

neutraliteten i beskattningen. Enligt

bostadsutskottets mening bör resultatet av denna

översyn avvaktas. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Utskottets ställningstagande

Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av

Fastighetsbeskattningskommitténs översyn avvaktas.

Utskottet avstyrker motionerna.

Fastighetsskatten för hyreshus med vakanser

Motionerna

I motion Sk740 av Per Lager (mp) anförs att det inte

är ovanligt att bostadsbolag tvingas riva outhyrda

hyreshus i avfolkningsbygder och att

fastighetsskatten är en viktig anledning. Enligt

motionären bör det finnas en möjlighet att få

taxeringsvärdet kraftigt nedsatt för fastigheter som

är ur drift. Motionären begär ett tillkännagivande

om behovet av en utredning med denna inriktning.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför att bostäder ofta

representerar ett stort och långsiktigt kapital och

att utskottet mot denna bakgrund kan dela

motionärens syn på vikten av att inte utan starka

skäl riva bostadsfastigheter som står tomma.

I de fall ett bevarande för framtida behov framstår

som den lämpligaste lösningen torde det emellertid

enligt vad bostadsutskottet anför inte vara

fastighetsbeskattningen som utgör det främsta

hindret för detta. Fastighetsbeskattningen har sin

grund i en fastighets marknadsvärde och

beskattningen kommer därför att sjunka på orter där

befolkningen minskar och bostadsefterfrågan går ner.

Vidare framgår det av en dom i Regeringsrätten från

år 1998 att beskattningen kan sättas ner om delar av

en fastighet inte kunnat hyras ut som en följd av

bristande efterfrågan. Enligt bostadsutskottets

mening ger således redan nuvarande regelsystem

utrymme för sänkta taxeringsvärden i de fall som

beskrivs i motionen.

I den mån motionsförslaget inte kan anses

tillgodosett redan genom dagens regler avstyrks det

av bostadsutskottet.

Bostadsutskottets ledamot från Miljöpartiet har en

avvikande mening.

Utskottets ställningstagande

I 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig

fastighetskatt finns en möjlighet till nedsättning

av fastighetsskatten. Om en byggnad som är avsedd

för användning under hela året inte har kunnat

utnyttjas under en viss tid på grund av eldsvåda

eller dylikt eller om en lägenhet i huset inte

kunnat uthyras, kan fastighetsskatten sättas ned med

hänsyn till detta. Hindret måste ha varat mer än en

månad.

Regeringsrätten har i en dom den 16 juni 1998

funnit att bestämmelsen om nedsättning av

fastighetsskatt när en lägenhet inte kan hyras ut

inte är begränsad till vissa slags hinder (eldsvåda

o. dyl.). Nedsättning har därför bl.a. medgivits när

en fastighetsägare inte lyckats hyra ut vissa

lägenheter på grund av bristande efterfrågan (RÅ

1998 ref. 27).

Riksskatteverket har upprättat en särskild

promemoria för att klargöra det nya rättsläget,

RSV:s skrivelser 981211 dnr 11104-98/900. Av

promemorian framgår att en nedsättning för vakanta

lägenheter enligt RSV:s uppfattning bör motsvara

fastighetsskatten på den del av byggnadsvärdet som

belöper på de vakanta lägenheterna. Justeringar

måste dock göras i de fall då vakanser redan

beaktats i underlaget för fastighetsskatten. Vid

1994 år allmänna fastighetstaxering beaktades

vakansgraden dels när den genomsnittliga prisnivån

för värdeområdena bestämdes, dels genom justering

för vakans när taxeringsvärdet för en enskild

fastighet bestämdes.

Enligt skatteutskottets mening finns det goda

möjligheter att ta hänsyn till omfattningen av

vakanser i hyreshus vid fastighetsbeskattningen.

Utskottet avstyrker därför yrkandet om ett

tillkännagivande om behovet av en utredning av

möjligheten att få nedsättning vid

fastighetsbeskattningen för vakanser i hyreshus. I

likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet den

aktuella motionen.

Frysta taxeringsvärden och äkta

bostadsföretag

Bakgrund

Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år räknat

fr.o.m. år 1988 för hyreshus och industrienheter, år

1990 för småhusenheter och år 1992 för

lantbruksenheter. Mellan de allmänna

fastighetstaxeringarna beaktas pris-utvecklingen

genom ett särskilt årligt omräkningsförfarande.

Vid omräkningen av 1996 års taxeringsvärden

uppmärksammades vissa tekniska brister i

omräkningsförfarandet när det gäller hyreshus, och

för småhusen uppmärksammades att omräkningen innebar

att redan höga taxeringsvärden i vissa attraktiva

områden skulle stiga ytterligare. Som en följd härav

begärde riksdagen en översyn av

fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan på en

sådan utredning beslutade riksdagen under hösten

1996 om en begränsning av omräkningen av 1997 års

taxeringsvärden för hyreshus och småhus.

Fastighetstaxeringsutredningen fick under våren 1997

i uppdrag att se över taxeringsförfarandet.

Riksdagen har härefter löpande fattat beslut om

begränsningar av omräkningen av taxeringsvärdena för

hyreshus och småhus.

Våren 1999 fattade riksdagen beslut om att begränsa

omräkningen av 2000 års taxeringsvärde för småhus

och hösten 1999 fattades beslut om en motsvarande

åtgärd för hyreshusens bostadsdel. Beslutet innebär

att fastighetsskatten för hyreshusens bostadsdel

skall beräknas på ett underlag som motsvarar det

lägsta av 1999 och 2000 års taxeringsvärden.

För att bostadsföretag skall anses som äkta krävs

att företagets fastighet inrymmer minst tre

lägenheter och att minst 60 % av taxeringsvärdet

belöper på de till medlemmar eller delägare med

bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostadslägenheterna.

Motionen

I motion Sk759 av Mikael Odenberg (m) anförs att

frysningen av taxeringsvärdena på bostäder och de

stigande lokaltaxeringsvärdena kan leda till att

vissa s.k. äkta bostadsföretag blir oäkta och får

oförmånligare skatteregler. Motionären ifrågasätter

om inte sextioprocentsgränsen för äkta

bostadsföretag bör höjas (yrkande 1) och begär ett

tillkännagivande om att särskilda och skyndsamma

åtgärder bör vidtas för att förhindra att tekniken

med frysta bostadstaxeringsvärden leder till att

äkta bostadsföretag omklassas till oäkta (yrkande

2).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför att det är ett problem om de

frysta taxeringsvärdena för lägenheter leder till

att bostadsföretag inte längre är att betrakta som

äkta och att det mot denna bakgrund framstår som

naturligt att också denna fråga bör ingå i de

förestående övervägandena om fastighetstaxeringen

och fastighetsbeskattningen. Utskottet är mot denna

bakgrund inte nu berett att ställa sig bakom

förslaget utan avstyrker motionen.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet delar bostadsutskottets bedömning i

denna del och avstyrker motionen.

Skattereduktion för fastighetsskötsel

Motionerna

I motion Sk764 av Maria Larsson (kd) anförs att den

höga beskattningen av de tjänster som ingår i hyran

är ett av de viktigaste hindren för att producera

hyreslägenheter. Motionären konstaterar att

Kristdemokraterna i annat sammanhang har lagt fram

förslag om en skattereduktion för hushållsnära

tjänster i egna hem och anser att möjligheten att

införa en motsvarande skattereduktion för

hyresgästernas fastighetsförvaltning och fastighets-

skötsel nu bör utredas.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet är inte på de i motionen angivna

grunderna berett att ställa sig bakom ett förslag om

skattereduktion för vissa fastighetstjänster utan

anser att denna fråga bör bedömas i ett större

bostads- och skattepolitiskt sammanhang. Även i

detta fall anser bostadsutskottet sålunda att det

pågående utredningsarbetet bör avvaktas, varför

motionen avstyrks.

Bostadsutskottets ledamöter från Kristdemokraterna

har avgivit en avvikande mening.

Utskottets ställningstagande

Enligt skatteutskottets mening är den skattemässiga

neutraliteten mellan olika boendeformer en viktig

del i den översyn och utvärdering av reglerna om

fastighetsskatt som Fastighetsbeskattningskommittén

genomför. Att tillsätta en ny utredning i syfte att

införa särskilda skattereduktioner för en viss

boendeform skulle allvarligt rubba förutsättningarna

för den pågående översynen och är därför inte

aktuellt.

Skatteutskottet anser att resultatet av den

pågående översynen bör avvaktas och avstyrker därför

motionen.

Attraktiva områden

Motionerna

I motion Sk645 yrkande 2 av Jeppe Johnsson och

Ingvar Eriksson (m) anförs att de höga

marknadsvärdena i attraktiva kustområden driver upp

taxeringsvärdena för yrkesfiskare och andra

skärgårdsboende till orimliga nivåer och att det är

nödvändigt med ett med mer rimligt system. Riksdagen

bör enligt motionärerna hos regeringen begära ett

förslag om långsiktigt sänkt fastighetsskatt.

I motion Sk820 av Åsa Torstensson (c) anförs att

dagens taxeringssystem pressar bort de fastboende

från skärgården och motionären föreslår att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att taxeringsreglerna måste reformeras.

Taxeringsreglerna bör enligt motionären vara

utformade på ett sådant sätt att de skiljer på

fastboende och fritidsboende, och den s.k.

belägenhetsfaktorn bör avskaffas för fastigheter med

fastboende och endast gälla fastigheter med

fritidsboende (yrkande 1). Antalet värdeområden bör

sänkas från 7 300 till 2 500 för att reducera de

orimliga trappstegseffekterna mellan attraktiva

områden och vanliga områden (yrkande 2). Vidare bör

särskilt utsedda fastighetsnämndemän användas för

att tillgodose behovet av sakkunskap och

rättssäkerhet när en fastighetsägares besvär över

satta taxeringsvärden prövas (yrkande 3).

Också i motion N277 yrkande 11 av Harald Bergström

m.fl. (kd) anförs att fastighetstaxeringen och

fastighetsskatten är ett av de största problemen för

de skärgårdsboende och motionärerna begär ett

tillkännagivande om att fastighetsskatten måste

sänkas.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför att Fastighetsbeskattnings-

kommittén har haft i uppdrag att se över

beskattningen av fastigheter i attraktiva områden

och att kommittén redovisat sina överväganden i

betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59),

som nu är föremål för överväganden inom Regerings-

kansliet. Enligt bostadsutskottets mening bör

resultatet av dessa över-väganden avvaktas, och

utskottet avstyrker därför motionerna.

En avvikande mening har avlämnats av Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet liberalerna.

Utskottets ställningstagande

Enligt skatteutskottets mening ingår de frågor som

motionärerna tar upp kring beskattningen av

fastigheter i attraktiva områden i den pågående

översynen av fastighetsskatten och

fastighetstaxeringen.

Fastighetsbeskattningskommittén har haft i uppdrag

att behandla frågan om fastighetsskattens inverkan i

attraktiva områden med förtur och har i betänkandet

Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59) lagt fram

förslag som syftar till en begränsning av

fastighetsskatten för hushåll med låg inkomst.

Kommittén redovisar dels ett förslag om en generell

begränsning, dels ett förslag där begränsningen

endast skall gälla inom ett visst geografiskt

område. Förslaget har remissbehandlats.

Eftersom kommittén behandlat frågan om begränsning

av fastighetsskatten i attraktiva områden med förtur

och innan ställning har kunnat tas till de allmänna

principer som bör ligga till grund för den löpande

beskattningen i stort kan kommittén vid den

fortsatta behandlingen återkomma till den generella

problematik som sammanhänger med fastighetsskattens

konstruktion som en skatt på icke-monetär

avkastning. Kommittén beräknas avlämna sitt

slutbetänkande den 2 maj 2000.

När det gäller frågor kring fastighetstaxeringen

har dessa behandlats av

Fastighetstaxeringsutredningen som i dagarna

avlämnat sitt slutbetänkande Fastighetstaxering -

precision, påverkansmöjligheter och individuella

bedömningar (SOU 2000:10).

Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av

den pågående översynen avvaktas, och utskottet

avstyrker därför motionerna.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

Bakgrund

Vid fastighetsbeskattningen likställs

tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens

är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren

som betalar fastighetsskatt för en fastighet som

innehas med tomträtt. Härvid medges

tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld

under inkomst av kapital.

Motionen

I motion Sk629 av Carl-Erik Skårman (m) anförs att

de bristfälliga motiven för fastighetsskatten

framstår i särskilt skarp dager när det gäller

fastighetsskatten på tomträtter. En

tomträttsinnehavare har endast en nyttjanderätt till

marken och det framstår därför som stötande att låta

tomträttsinnehavaren och inte ägaren betala

fastighetsskatt för marken. Riksdagen bör hos

regeringen begära ett förslag som innebär att

fastighets-skatt skall betalas av fastighetsägaren

och inte av den som innehar en fastighet med

tomträtt.

Bostadsutskottets yttrande

I sitt yttrande anför bostadsutskottet att lagen om

statlig fastighetsskatt och fastighetstaxeringslagen

jämställer tomträttshavare med fastighetsägare vad

gäller skattskyldighet till fastighetsskatt och att

det som anförs i motionen inte ger bostadsutskottet

anledning att förorda någon förändring i detta

avseende. Bostadsutskottet hänvisar till vad

utskottet tidigare anfört (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2)

om att en omläggning av skattskyldigheten sannolikt

skulle föranleda krav från markägaren på en

kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottet avstyrker motionen.

En avvikande mening har avgivits av Moderata

samlingspartiet.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen

avstyrkt yrkandena med denna inriktning och ser inte

någon anledning att nu ändra inställning i denna

fråga. I likhet med bostadsutskottet avstyrker

utskottet den aktuella motionen.

Energibesparande åtgärder

Motionerna

I tre motioner framställs yrkanden om att

investeringar i energibesparande åtgärder inte bör

höja värderingsunderlaget för fastighetsskatten.

Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk610 av

Ingvar Eriksson och Ola Karlsson (m), Sk809 av

Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas Högström (m) och

N383 yrkande 9 av Inger Strömbom m.fl. (kd).

Bostadsutskottets yttrande

I sitt yttrande anför bostadsutskottet att någon

särbehandling av investeringar som gjorts i

energibesparande syfte inte förekommer vid

fastighetstaxeringen eller beräkningen av

fastighetsskatt och att sådana investeringar således

följer den allmänna principen om att investeringar

som leder till höjt marknadsvärde för en fastighet

också leder till höjt taxeringsvärde och därmed höjd

fastighetsskatt. Bostadsutskottet erinrar om att

utskottet tidigare (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2) har

uttryckt uppfattningen att dessa principer i vissa

fall kan leda till att åtgärder som är önskvärda ur

samhällets synvinkel delvis blir mindre förmånliga

att genomföra för den enskilde fastighetsägaren och

att det ur ett energihushållningsperspektiv således

kan framstå som olyckligt att åtgärder som i vissa

fall har främjats genom statligt stöd samtidigt

leder till en ökad skattebelastning för

fastighetsägaren. Som förordas i de aktuella

motionerna kan det mot denna bakgrund enligt

bostadsutskottets mening finnas skäl att överväga

möjligheterna till regeländringar inom

fastighetsskattesystemets ram. Samtidigt bör

givetvis - enligt vad bostadsutskottet anför - en

strävan vara att reglerna för taxering och uttag av

fastighetsskatt skall vara så enkla och enhetliga

som möjligt.

Bostadsutskottet konstaterar att

Fastighetsbeskattningskommittén bl.a. skall överväga

frågor om undantag från de generella reglerna för

fastighetsskatt och att en av de frågor som

kommittén därvid skall ta ställning till är hur

miljöinvesteringar och andra miljörelaterade

åtgärder bör påverka fastighetsskatten.

Enligt bostadsutskottets mening kommer således

överväganden med den inriktning som motionärerna

förordat att komma till stånd inom ramen för

Fastighetsbeskattningskommitténs pågående arbete,

och utskottet anser därför att det inte kan anses

erforderligt med något tillkännagivande från

riksdagen i frågan i enlighet med motionsförslagen.

Bostadsutskottet avstyrker motionerna.

En avvikande mening ha avgivits av Moderata

samlingspartiet, Kristdemo-kraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet liberalerna.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén har bl.a. i uppdrag

att diskutera frågan om vissa undantag från de

generella reglerna om fastighetsskatt. Ett sådant

undantag gäller frågan om fastighetsskattens roll i

fråga om miljöin-vesteringar och andra

miljöfrämjande åtgärder. En fråga som kommittén

inledningsvis bör ta upp är om

fastighetsskattesystemet bör användas för

stimulansåtgärder av detta slag eller om detta bäst

kan ske på annat sätt. Vidare bör kommittén redovisa

hur ett undantag lagtekniskt skulle kunna utformas.

Av direktiven framgår vidare att kommittén inom

ramen för en diskussion om de ekonomiska

konsekvenserna bör belysa vilken betydelse sådana

undantagsregler skulle få för taxeringsutfallet i

allmänhet och om det finns anledning att tro att

dessa fastigheter skulle stiga i värde om de

undantas från fastighetsskatt eller har en lägre

fastighetsskatt än andra fastigheter.

Fastighetsbeskattningskommittén beräknas avlämna

sitt slut-betänkande den 2 maj 2000.

Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av

den pågående översynen avvaktas. Utskottet avstyrker

motionerna.

Reavinstbeskattningen och indexreglerna

Bakgrund

När reavinstreglerna för fastigheter ändrades vid

1990 års skattereform infördes en möjlighet att

fortsätta att tillämpa äldre regler under en

förhållandevis lång övergångsperiod, fram t.o.m.

utgången av år 1999. Avsikten var att övergången

till en nominell beräkningsmetod inte skulle ge

tröskeleffekter för skattskyldiga som genom

indexuppräkning m.m. kunde påräkna en låg

reavinstskatt vid tillämpning av de äldre reglerna.

Övergångs-bestämmelserna har numera upphört att

gälla.

Motionerna

I motion Sk627 yrkande 2 av Göte Jonsson (m) anförs

att den höjning av reavinstbeskattningen som

inträffar när de äldre s.k. indexreglerna upphörde

att gälla vid utgången av år 1999 är förödande för

många företag och accentuerar de problem som

reavinstbeskattningen ger upphov till vid

generationsväxlingar i t.ex. jordbruksföretag.

Motionären begär ett tillkänna-givande till

regeringen om att ett förslag bör läggas fram som

innebär att skärpningen av reavinstbeskattningen

upphör.

Även i motion Sk644 av Ingvar Eriksson och Inga

Berggren (m) begärs ett tillkännagivande med denna

innebörd. Motionärerna framhåller också att det är

angeläget att tillsätta en utredning med uppgift att

skyndsamt utreda frågorna kring

reavinstbeskattningen och dess effekter för jordbruk

och andra mindre företag i samband med

generationsskiften.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet avstår från ett närmare

ställningstagande till förslagen i de aktuella

motionerna.

I en avvikande mening från Moderata samlingspartiet

tillstyrks förslagen om en översyn av reglerna om

reavinstbeskattning av fastigheter.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har under hösten 1999 behandlat en

rad yrkanden med denna inriktning i sitt yttrande

till finansutskottet över skattefrågorna i budget-

propositionen (jfr bet. 1999/200:FiU1). Utskottet

anförde då att de äldre indexanknutna reglerna för

reavinstbeskattning av fastigheter bör få löpa ut

med utgången av år 1999 eftersom en fortsatt

parallell tillämpning av nya och äldre regler efter

den långa övergångsperiod som beslutades vid 1990

års skattereform annars kan resultera i en

permanentning av en situation med två parallella

regelkomplex och avstyrkte yrkandena. Utskottet har

inte ändrat inställning i denna fråga och är således

inte berett att tillstyrka en återgång till äldre

regler i denna del.

När det gäller önskemålen om en översyn av

problematiken kring generationsskiften kan utskottet

konstatera att den nyligen tillsatta utredningen med

uppgift att se över reglerna för beskattning av

ägare i fåmansföretag m.m. bl.a. har i uppgift att

överväga olika ändringar som kan underlätta

generationsskiften i företag (dir. 1999:72).

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Uppskov med reavinstbeskattning

Bakgrund

Den som avyttrat en permanentbostad och förvärvar en

annan bostad som han flyttar till kan få uppskov med

skatten på den reavinst som uppkommit. Den nya

bostaden skall ha anskaffats under en period som

omfattar året före och året efter det år då

ursprungsbostaden avyttrades. En tomt kan räknas som

ersättningsbostad under förutsättning att där

uppförs ett småhus.

Motionerna

I motion Sk713 av Per Rosengren m.fl. (v) anförs att

reglerna om uppskov i stort sett är bra och

nödvändiga för att förhindra inlåsningseffekter, men

att det har visat sig att reglerna ibland vållar

svårigheter. Om en person sedan tidigare äger en

obebyggd tomt och avyttrar sin bostad för att

uppföra en ny bostad på tomten medges inte uppskov.

Anledningen är att tomten anskaffats före den period

under vilken ny bostad måste anskaffas och att

uppförandet av ett hus på tomten inte räknas som en

anskaffning i lagens mening. Motionärerna hemställer

att lagstiftningen förtydligas så att uppskov med

reavinstbeskattningen kan medges i fall som dessa.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför att möjligheten att få

uppskov med beskattningen av reavinst vid

fastighetsförsäljning främst har tillkommit för att

öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Bostadsutskottet konstaterar att det finns

situationer där uppskov med reavinstbeskattningen

inte kan erhållas, trots att det enligt utskottets

mening föreligger starka skäl för detta. Det gäller

bl.a. den i motionen redovisade situationen där

säljaren vid avyttringstillfället innehar en

obebyggd tomt, som denne därefter bygger sig ett hus

på.

Enligt bostadsutskottets mening är detta en orimlig

situation och utskottet anför att reglerna för

uppskov med realisationsvinstbeskattningen i detta

och liknande fall bör ses över i enlighet med

förslaget i motion Sk713. Det anförda bör riksdagen

enligt bostadsutskottets mening som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet kan i likhet med bostadsutskottet

konstatera att det är en brist att uppskov med

reavinstbeskattningen inte kan medges i de fall som

motionärerna tar upp och utskottet anser därför att

det finns skäl att se över reglerna om uppskov i

syfte att komma till rätta med detta problem.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion

Sk713 som sin mening ge regeringen till känna.

Återläggning vid försäljning av

näringsfastighet

Bakgrund

Den som innehar en näringsfastighet har möjlighet

att göra olika avdrag under innehavet.

Anskaffningskostnaden och kostnader för ny-, till-

eller ombyggnad dras av genom värdeminskningsavdrag.

För reparations- och underhållskostnader medges

direktavdrag. Dessutom erhålls skogsavdrag och

avdrag för substansminskning för vissa fastigheter.

När en fysisk person eller ett dödsbo säljer en

näringsfastighet medger skattereglerna att

försäljningen redovisas i det lägre beskattade

inkomstslaget kapital och att reavinsten beräknas

enligt de regler som gäller där. Utgångspunkten är

att vinstberäkningen skall göras på sedvanligt sätt

med ett omkostnadsavdrag som motsvarar

anskaffningskostnaden, ombyggnadskostnader etc. Har

fastigheten redan dragits av i näringsverksamheten

löses detta genom att de gjorda avdragen återförs

till beskattning i näringsverksamheten. På så sätt

undviks att avdragsrätten under näringsverksamhet

leder till en avvikelse från den

vinstberäkningsmodell som gäller i det lägre

beskattade inkomstslaget.

Motsvarande gäller när en juridisk person säljer en

näringsfastighet. Här finns dock inte samma skillnad

i skattesats och det är därför i första hand själva

beräkningsmetoden med ett fullt omkostnadsavdrag

under kapital som gör det nödvändigt att återföra

eventuella avdrag i näringsverksamheten.

Motionerna

I motion Sk826 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) anförs att återläggningen av

värdeminskningsavdrag vid avyttring av

näringsfastighet vilar på grundsynen att avdragen

har återvunnits om fastigheten avyttras med vinst.

Enligt motionärerna kan det emellertid förekomma att

gjorda värdeminskningsavdrag avser tillgångar som

inte kan anses ligga till grund för köpeskillingen

när fastigheten försäljs. Det kan t.ex. gälla

utrangerade byggnader, täckdikningsanläggningar som

inte längre fungerar, skogsavdrag etc. Motionärerna

anser att utgångspunkten vid reavinstbeskattningen

bör vara att gjorda värdeminskningsavdrag och

liknande har sin motsvarighet i en värdemässigt

lika stor förslitning av tillgången och att någon

återföring av dessa avdrag inte bör ske som intäkt

av näringsverksamhet. I stället bör

omkostnadsbeloppet vid reavinstbeskattningen

reduceras.

I motion Sk631 av Ola Sundell och Anders Sjölund

(m) anförs att återläggningen av

värdeminskningsavdragen framstår som ologisk med

tanke på att avdragen är en korrigering för

förslitning och nedgång i värde på den gjorda

investeringen. Reglerna bör ändras så att utnyttjade

värdeminskningsavdrag beskattas enbart vid

beräkningen av reavinst i inkomstslaget kapital.

Utskottets ställningstagande

Enligt skatteutskottets mening innebär reglerna om

återläggning endast att en korrigering görs för att

undvika att de kostnader som ligger till grund för

omkostnadsavdraget i inkomstslaget kapital dras av

två gånger. Har de kostnader som ingår i

omkostnadsbeloppet redan dragits av i annan form

måste en korrigering ske om inte dubbla avdrag skall

erhållas. Att reglerna utformats på ett sådant sätt

att korrigeringen görs genom beskattning i

näringsverksamheten har sin grund i att det är i

detta inkomstslag som omkostnaden dragits av och att

skattesatsen i inkomstslaget kapital är lägre än

skattesatsen i inkomstslaget näringsverksamhet i

dessa fall. När de nuvarande reglerna infördes

anfördes bl.a. att det inte är acceptabelt att ha

regler som innebär att avdrag först kan göras mot en

högre skattesats och sedan återläggas i ett

inkomstslag med en lägre skattesats (jfr prop.

1989/90:110 s. 420).

Enligt skatteutskottets bedömning finns det inte

skäl att överväga en förändring av de nu aktuella

reglerna. Utskottet avstyrker motionerna.

ROT-avdrag

Bakgrund

Det system med skattereduktion för utgifter för

reparation och underhåll samt utgifter för om- och

tillbyggnad av bostadshus (s.k. ROT-avdrag) som

tillämpats under ett antal år har numera i princip

upphört. Skattereduktion kan dock fortfarande

erhållas under förutsättning att arbetena utförts

före den 1 april 1999 och att en ansökan om

reduktion lämnats in senast den 29 februari 2000.

Reduktionen motsvarar 30 % av utgifterna och får för

småhus inte överstiga 14 000 kr. För hyreshus och

bostadsrätter gäller andra belopp. Det föreligger

inte någon rätt till skattereduktion för andra

hushållstjänster.

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden om att ROT-

avdraget skall återinföras. Sådana yrkanden

framställs i motionerna Sk324 yrkande 25 delvis av

Lennart Daléus m.fl. (c), Sk719 av Birgitta Carlsson

och Marianne Andersson (c) och Bo204 yrkande 18 av

Rigmor Ahlstedt m.fl. (c).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet

vid sin tidigare behandling av motioner rörande

skattereduktion för ROT-arbeten har erinrat om att

ROT-avdragen främst har använts för att minska

arbetslösheten i byggbranschen och att den senaste

förlängningen av rätten till ROT-avdrag också den

grundades på en strävan att begränsa

byggarbetslösheten. Bostadsutskottet är mot denna

bakgrund inte nu berett att ställa sig bakom

motionsförslag om att införa någon form av permanent

skattereduktion för byggnadsarbeten eller andra

hushållstjänster. Enligt bostadsutskottets mening

bör denna fråga bedömas i ett större

skattesammanhang. Utskottet avstyrker sålunda

motionerna.

I en avvikande mening tillstyrker Kristdemokraterna

och Centerpartiet de aktuella motionerna.

Moderaterna erinrar i ett särskilt yttrande om sitt

förslag om en skattereduktion för hushållstjänster.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har senast i betänkande

1999/2000:SkU13 avstyrkt ett antal motioner om

införande av en allmän skattereduktion för

hushållstjänster. När det gäller de nu aktuella

förslagen om en skattereduktion för utgifter för

reparation och underhåll samt utgifter för om- och

tillbyggnad av bostadshus delar utskottet

bostadsutskottets bedömning att det inte är aktuellt

att införa en permanent skattereduktion av denna

typ. Utskottet avstyrker i likhet med

bostadsutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Fastighetsskatten på vattenkraftsenheter

Fram till den 1 januari 1999 utgick en förhöjd

fastighetsskatt på vattenkraftsstationer. Denna

skatt motsvarade en tidigare produktionsbeskattning

av kraftverken och innebar att vattenkraftverken

hade en högre fastighetsskatt än övriga

elproduktionsenheter och industrienheter. Den

förhöjda fastighetsskatten slopades våren 1998

(prop. 1997/98:150 s. 175, bet. 1997/98:FiU20).

Numera omfattas vattenkraftsstationer endast av den

allmänna fastighetskatt på 0,5 % som tas ut på

industrienheter och elproduktionsenheter.

Motionerna

I motion N277 yrkande 9 av Harald Bergström m.fl.

(kd) hemställs att fastighetsskatten för

vattenkraftsstationer omvandlas till en kommunal

avgift.

Utskottets ställningstagande

Enligt skatteutskottets mening utgår det inte i dag

någon särskild fastighetsskatt på just

vattenkraftsstationer. Däremot omfattas dessa av den

fastighetsskatt på 0,5 % som tas ut av

industrienheter och elproduktionsenheter som ett led

i finansieringen av medlemskapet i EU. Det är enligt

utskottets mening inte aktuellt att omvandla denna

fastighetskatt till en kommunal avgift. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Förmögenhetsbeskattningen

Bakgrund

Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse betalar

förmögenhetsskatt med 1,5 % av den del av

förmögenheten som överstiger 900 000 kr. För annan

juridisk person utgår förmögenhetsskatt med 1,5 % av

den del av förmögenheten som överstiger 25 000 kr.

Arbetande kapital i företag är fritt från

förmögenhetsskatt. Undantaget gäller även

näringsfastighet.

Makar och hemmavarande barn under 18 år som inte

själva skall lämna självdeklaration sambeskattas.

Förmögenhetsskatt betalas med 1,5 % av den del av

den gemensamma förmögenheten som överstiger 900 000

kr. Med makar jämställs de som utan att vara gifta

bor tillsammans och har eller har haft barn eller

tidigare varit gifta med varandra.

Motionerna

I ett antal motioner framställs yrkanden som syftar

till att slopa förmögenhetsskatten, fasa ut denna

genom olika reduceringar av underlaget eller genom

successiva minskningar av skattesatsen. Sådana

yrkanden framställs i motionerna Sk692 yrkande 4 av

Bo Lundgren m.fl. (m), Sk326 yrkande 6 av Carl

Fredrik Graf m.fl. (m), Kr509 yrkande 16, Sk325

yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk771 yrkande

4 av Holger Gustafsson m.fl. (kd), Sk689 yrkande 4

av Åke Carnerö m.fl. (kd) och Sk324 yrkande 15

delvis av Lennart Daléus m.fl. (c).

Vidare framställs yrkanden om en slopad

sambeskattning i flera motioner. Sådana yrkanden

framställs i motionerna Sk611 av Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Sk612 av Inger René och Karin

Falkmer (m), Sk613 av Henrik Westman (m), Sk757 av

Margit Gennser (m), Sk614 av Ingvar Eriksson och Jan

Backman (m), Sk771 yrkande 5 av Holger Gustafsson

m.fl. (kd), Sk732 av Mikael Oscarsson (kd), A807

yrkande 21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk762

yrkande 2 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp, c) och

Sk324 yrkande 15 delvis av Lennart Daléus m.fl. (c).

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har senast avstyrkt yrkanden om en

slopad eller utfasad förmögenhetsbeskattning i olika

former i yttrandet till finansutskottet över

skattefrågorna i budgetpropositionen (jfr bet.

1999/2000:FiU1).

I det sammanhanget tillstyrkte utskottet en rad

förändringar på skatteområdet efter en prövning av

det tillgängliga statsfinansiella utrymmet och en

vägning mot behovet av ytterligare insatser när det

gäller vård, skola och omsorg. De förändringar på

skatteområdet som genomfördes innebar bl.a. att en

reformering av inkomstbeskattningen med sänkningar

av skatten för låg- och medelinkomsttagare

påbörjades och att en skatteväxling med höjda

skatter på energi och en satsning på

kompetensutveckling kunde beslutas. Enligt

utskottets bedömning i det ärendet fanns det inte

utrymme för den typ av långtgående förändringar av

förmögenhetsbeskattningen som då föreslogs.

Skatteutskottet är inte heller nu berett att

tillstyrka att olika lättnader genomförs i

förmögenhetsbeskattningen och kan när det gäller

förslagen om slopad sambeskattning konstatera att

även dessa förändringar kräver en finansiering.

Utskottet avstyrker därför de aktuella

motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fastighetsbeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 25

i denna del, 1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk653,

1999/2000:Sk655, 1999/2000: Sk689 yrkandena 1-3,

1999/2000:Sk695 yrkandena 1, 2 och 4,

1999/2000:Sk771 yrkande 1, 1999/2000:Sk772

yrkande 1, 1999/2000: Sk773 yrkande 4,

1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8,

1999/2000:Bo232 yrkande 8 och 1999/2000:Bo233

yrkande 13,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

2. beträffande småhus som upplåts med

hyres- eller bostadsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk628 och

1999/2000:

Sk699,

3. beträffande fastighetsskatten för

hyreshus med vakanser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk740,

4. beträffande frysta taxeringsvärden och

äkta bostadsföretag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk759 yrkandena 1 och

2,

res. 5 (m, kd)

5. beträffande skattereduktion för

fastighetsskötsel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk764,

res. 6 (kd)

6. beträffande attraktiva områden

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk645 yrkande 2,

1999/2000:Sk820 yrkandena 1-3 och 1999/2000:N277

yrkande 11,

res. 7 (m, kd)

res. 8 (c)

7. beträffande fastighetsbeskattningen vid

tomträtt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk629,

res. 9 (m, kd)

8. beträffande energibesparande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk610,

1999/2000:Sk809 och 1999/2000:N383 yrkande 9,

res. 10 (kd)

9. beträffande reavinstbeskattningen och

indexreglerna

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk627 yrkande 2

och 1999/2000:Sk644,

10. beträffande uppskov med

reavinstbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk713 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en översyn av reglerna om

uppskov med reavinstbeskattning,

11. beträffande återläggning vid

försäljning av näringsfastighet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk631 och

1999/2000:

Sk826 yrkande 2,

res. 11 (m)

12. beträffande ROT-avdrag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 25

i denna del, 1999/2000:Sk719 och 1999/2000:Bo204

yrkande 18,

res. 12 (kd, c)

13. beträffande fastighetsskatten på

vattenkraftsenheter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N277 yrkande 9,

res. 13 (kd)

14. beträffande slopad

förmögenhetsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 15

i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande 8,

1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771

yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4, 1999/2000:

Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509 yrkande 16,

res. 14 (m)

res. 15 (kd)

res. 16 (c)

res. 17 (fp)

15. beträffande sambeskattningen av

förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 15

i denna del, 1999/2000:Sk611, 1999/2000:Sk612,

1999/2000:Sk613, 1999/2000:Sk614,

1999/2000:Sk732, 1999/2000:Sk757, 1999/2000:

Sk762 yrkande 2, 1999/2000:Sk771 yrkande 5 och

1999/2000:A807 yrkande 21.

res. 18 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 21 mars 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne

Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Per Rosengren (v),

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Per Erik Granström

(s), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Ulla Wester (s), Desirée

Pethrus Engström (kd), Catharina

Hagen (m), Yvonne Ruwaida (mp),

Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson

(fp), Lars U Granberg (s),

Margareta Cederfelt (m), Claes

Stockhaus (v) och Lars Lilja (s).

Reservationer

1. Fastighetsbeskattningens allmänna

inriktning (mom. 1) - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

har

dels anfört följande:

Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles för

omfattande. Av beräkningar som Byggentreprenörerna

gjort framgår att omkring 60 % av hyran för en

nybyggd lägenhet går åt för att betala skatt och

andra pålagor som tagits ut och fortlöpande tas ut

med boendet som yttersta skatteobjekt. Här ligger

den främsta förklaringen till att det är dyrt att

flytta in i nyproducerade lägenheter. Men det blir

också allt dyrare att bo i redan befintliga

hyresrätter. Bara fastighetsskatten kostar de boende

i hyreshus minst en månadshyra per år. För

småhusägare varierar fastighetsskatten mycket

beroende på var fastigheten ligger. Det kan i många

fall röra sig om belopp över 1 500 kr i månaden för

ordinära småhus eller fritidsfastigheter i vissa

lägen. År 2001 - när frysningen av fastighetsskatten

upphör - kan många familjer förvänta sig en

fastighetsskattehöjning på uppemot 10 000 kr eller

mer om året. Därtill kommer att den allmänna

fastighetstaxeringen för hyreshus medför i

genomsnitt en ökning av taxeringsvärdena på 30-50 %.

Resultatet för boende i hyreshus i vissa områden

kommer att bli att ytterligare en månadshyra kommer

att utgöras av skatt.

Vi anser att fastighetsskatten är skadlig och att

den bör avvecklas successivt. Vi har under höstens

budgetbehandling föreslagit en stegvis sänkning av

skattesatsen till 1,2 % år 2000, till 1,1 % år 2001

och till 1 % år 2002 samt att underlaget för

fastighetsskatten bestäms till byggnadsvärdet och

halva markvärdet. Genom att reducera markvärdet

löser man till betydande del också de problem som i

dag finns i attraktiva fritidsområden. Vidare har vi

föreslagit att riksdagen fattar beslut om att

underlaget för fastighetsbeskattningen fryses på

dagens nivå för att klargöra att den nuvarande

frysningen inte kommer att tillåtas innebära en

katastrofal taxeringsvärdeshöjning år 2001.

I likhet med de nu aktuella motionärerna anser vi

att fastighetsskatten skall avvecklas successivt och

att detta bör ske genom en stegvis sänkning av

skattesatsen och genom att underlaget begränsas till

byggnadsvärdet och halva markvärdet. Det bör också

klargöras att avsikten inte är att fastighetsskatten

skall ersättas med andra pålagor i form av en

schablonintäkt eller liknande. Med de förändringar

som vi vill genomföra blir det relativt snart också

möjligt att genomföra en förenkling av

fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringen kostar

det allmänna stora pengar. Regelsystemet för denna

har blivit ogenomträngligt och dess tillämpning

upplevs som kineseri.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande fastighetsbeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk655,

1999/2000:Sk695 yrkandena 1 och 4,

1999/2000:Sk772 yrkande 1 och 1999/2000:Bo206

yrkandena 5, 6 och 8, med anledning av

motionerna 1999/2000:Sk653 och 1999/2000:Sk689

yrkande 1 och med avslag på motionerna

1999/2000:Sk324 yrkande 25 i denna del,

1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk689 yrkandena 2 och

3, 1999/2000:Sk695 yrkande 2, 1999/2000:Sk771

yrkande 1, 1999/2000:Sk773 yrkande 4,

1999/2000:Bo232 yrkande 8 och 1999/2000:Bo233

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

2. Fastighetsbeskattningens allmänna

inriktning (mom. 1) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i

något annat land. I de europeiska länderna är momsen

lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och

fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har

över huvud taget ingen fastighetsskatt. Stora

skillnader finns mellan länderna vad gäller

boendekostnaderna sedda i förhållande till

hushållens disponibla inkomster. I de europeiska

länderna var genomsnittet 20 % år 1993, i Sverige så

mycket som 30 %.

Statens intäkter och kostnader för boendet kommer

att genomgå dramatiska förändringar de närmaste

åren. Statens nettokostnader har varit stora. Ökade

intäkter, bl.a. fastighetsskatt och moms på

byggandet jämte sjunkande räntebidrag, gav staten

ett positivt netto för boendet redan 1997. Statens

utgifter för räntebidrag kommer från 1997 till 1999

att ha sjunkit från 20 miljarder till 7,5 miljarder

kronor. Det är orimligt att staten tar in ökade

skatter på boendet när kostnaderna i form av

räntebidrag sjunker. Fastighetsskatten borde i

stället sänkas i samma takt som räntebidragen

sjunker. Prognosen pekar på att nettot mellan

fastighetsskatt och räntebidrag år 1999 blir ca 15

miljarder kronor.

Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.

Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett

inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en

inkomst som inte finns och strider således mot den

nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall

äganderätten liksom den enskildes trygghet vad

gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med

låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att

göra det möjligt att äga sin bostad också för

låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt

samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver

stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala

segregeringen och motverkar möjligheterna för ett

permanent boende i många områden som är attraktiva

för de fritidsboende.

I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-

motionerna måste fastighetsskatten på sikt

avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att

debitera en kommunal fastighetsavgift som skall

täcka kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och

annan kommunal service som är kopplad till

fastigheten. I ett första steg bör dessutom

taxeringsreglerna ändras så att lägesfaktorns

genomslag på byggnadsvärdet begränsas. Därutöver bör

den ändringen göras att fastighetsskatten enbart

beräknas på en tredjedel av det markvärde som

överstiger 150 000 kr.

Som en viktig åtgärd skall underlaget för

skatteberäkningen därtill frysas på dagens nivå.

Härigenom mildras effekterna av de senaste årens

mycket kraftiga prisökningar i vissa områden, vilka

med dagens regler leder till kraftigt höjda

taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt.

Vad som anförts om inriktningen av

fastighetsbeskattningen bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande fastighetsbeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk689

yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk771 yrkande 1 och

1999/2000:Bo233 yrkande 13, med anledning av

motionerna 1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk655,

1999/2000:Sk695 yrkandena 1, 2 och 4,

1999/2000:Sk772 yrkande 1, 1999/2000:Sk773

yrkande 4 och 1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och

8 och med avslag på motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 25 i denna del, 1999/2000:Sk653 och

1999/2000:Bo232 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

3. Fastighetsbeskattningens allmänna

inriktning (mom. 1) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Alla människor behöver bra bostäder till rimliga

kostnader. Valfrihet och mångfald i boendet är

grundpelare i bostadspolitiken och en del av

välfärdspolitiken. Människor skall fritt kunna välja

bostad och bostadsort. Boendet är inte bara bostaden

utan även känslan av trygghet att ha ett hem. Att

äga sitt hem har ett värde i sig. Centerpartiet

arbetar för en ökad neutralitet mellan

boendeformerna och långsiktigt lägre

boendekostnader. Det förbättrade ekonomiska läget

har inneburit mer än en halvering av räntorna.

Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre

skatteuttag på boendet. Vi motsatte oss höjningen av

fastighetsskattesatsen hösten 1994 från 1,5 till 1,7

procentenheter och har därefter sökt möjligheter att

återställa nivån till 1,5 procent. Under våren 1998

möjliggjordes detta genom en överenskommelse mellan

oss och regeringspartiet.

Centerpartiet har också drivit frågan om lättnader

för dem som drabbats särskilt hårt av höjda

taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället,

nämligen fastboende i attraktiva skärgårds- och

andra fritidshustäta områden. Det är orimligt att

människor i vanliga inkomstlägen tvingas flytta på

grund av att deras hus ligger i ett attraktivt läge.

Det skulle leda till att dessa områden inom kort

består enbart av fastigheter som ägs av

fritidsboende. Det skulle i sin tur utarma den

offentliga servicen, landskapsbilden och kulturen i

sådana områden. Frågan har behandlats av

Fastighetsbeskattningskommittén vars

ställningstagande redovisades i maj 1999.

Centerpartiets representant biträdde inte

utredningsmajoritetens förslag. Motivet var att

förslaget har så stora brister att det inte kan

läggas till grund för lagstiftning. Ett i stort sett

enigt remissutfall bekräftar denna uppfattning. Vår

representant hävdade att lösningen i stället står

att finna inom ramen för taxeringsförfarandet.

Centerpartiet har exempelvis tidigare föreslagit att

den s.k. belägenhets-faktorn slopas i

taxeringsförfarandet.

Centerpartiet konstaterar att fastighetsskatten

träffar människor oavsett bärkraft. Därför ska

fastighetsskatten successivt sänkas. Centerpartiet

anser att fastighetsskattesystemet bör ersättas av

ett system med schablonintäkt mot vilken avdrag får

göras för fastighetens kostnader, såväl

räntekostnader, vilket gäller i dag, som kostnader

för underhåll och reparation. En del av denna

avdragsrätt åstadkoms genom att det så kallade ROT-

avdraget återinförs och permanentas. Därigenom kan

ökad rättvisa skapas mellan olika upplåtelseformer

och dubbelbeskattningen på hyresfastigheter

försvinna. Ett system med schablonintäkt i stället

för fastighetsskatt bestraffar inte heller lika

påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar

på fastigheten och därmed i nuvarande system får

höjd fastighetsskatt. Så länge fastighetsskatten

finns kvar bör den vara statlig. Lekmannainflytandet

i taxeringsnämnder bör återinföras.

Vad som anförts om inriktningen av

fastighetsbeskattningen bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande fastighetsbeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 25 i denna del och 1999/2000:Bo232

yrkande 8 och med anledning av motionerna

1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk653,

1999/2000:Sk655, 1999/2000:Sk689 yrkandena 1-3,

1999/2000:Sk695 yrkandena 1, 2 och 4,

1999/2000:Sk771 yrkande 1, 1999/2000:Sk772

yrkande 1, 1999/2000:Sk773 yrkande 4,

1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8 och

1999/2000:Bo233 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

4. Fastighetsbeskattningens allmänna

inriktning (mom. 1) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Fastighetsskatten utgör en stor del av många

människors boendekostnad. Den omfattar i dag

totalt ca 25 miljarder kronor. Skatten har också

upplevts som mer och mer orättvis, antagligen

just för att de successivt höjda skattesatserna

sätter fokus på de olika belopp som gäller för

likvärdiga bostäder på olika orter, eller att

marknadsvärdet och därmed taxeringsvärdet

kraftigt kan förändras efter det att den enskilde

gjort sitt fastighetsförvärv.

För att ha symmetri i bostadsbeskattning och

avdragsmöjligheter mellan olika boendeformer bör

egnahemsfastigheter beskattas. Däremot bör nivån på

beskattningen sänkas. Dagens beskattningsform är

oacceptabel. Det finns många brister i utformningen

och nivån är för hög. En statlig utredning arbetar

med att finna nya former för denna beskattning.

Folkpartiet vill vara en aktiv part i detta arbete.

Folkpartiet har varit drivande för att de fastboende

i attraktiva fritidsområden skulle få en tillfällig

lättnad i avvaktan på en generell förändring.

Socialdemokraterna och Centerpartiet hindrade i

många år en sådan, och därefter har man i

utredningen inte kunna komma fram till en vettig

metod. Folkpartiet har också förordat en sänkt

skattesats.

Frysningen av taxeringsvärdena upphör år 2001.

Det skulle innebära en mycket kraftig

skatteskärpning för hushållen i stora delar av

landet. Folkpartiet motsätter sig detta. Det är

dock inte heller rimligt att fortsätta att

"frysa" taxeringsvärdena, till slut blir det

inget informationsvärde kvar i dessa. I stället

måste principerna för beskattning förändras.

Folkpartiet anser att övervägande skäl talar för

att man övergår till en schablonintäktsbeskattning,

där en schablonintäkt utifrån taxeringsvärdet läggs

som inkomst av kapital, och kapitalkostnaderna

(främst räntor) dras av. Fastighetsskatteutredningen

bör utarbeta och lägga fram ett sådant förslag,

enligt tidsplanen ska detta ske våren 2000. Vi anser

att det är mycket viktigt att förslag kan läggas

till riksdagen om en helt reformerad

fastighetsbeskattning inför år 2001.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande fastighetsbeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Bo232 yrkande 8

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 25 i denna del, 1999/2000:Sk640,

1999/2000:Sk653, 1999/2000:Sk655,

1999/2000:Sk689 yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk695

yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Sk771 yrkande 1,

1999/2000:Sk772 yrkande 1, 1999/2000:Sk773

yrkande 4, 1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8,

1999/2000:Bo233 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

5. Frysta taxeringsvärden och äkta

bostadsföretag (mom. 4) - m, kd

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt

(m) har

dels anfört följande:

För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall

betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras

bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)

inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av

taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller

delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag

schablonbeskattas.

Den i och för sig välmotiverade frysningen av

taxeringsvärdena som gäller t.o.m. inkomståret 2000

kan när det gäller vissa äkta bostadsföretag skapa

problem. Genom att taxeringsvärdena för lägenheterna

har frysts kan deras andel av det totala

taxeringsvärdet komma att minska om samtidigt den

del av taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m.

höjs. I de fall detta leder till att ett

bostadsföretag inte längre är att betrakta som äkta

är det enligt vår mening en icke avsedd effekt. De

långtgående följder som detta får för de boende i de

berörda fastigheterna är oacceptabla.

Åtgärder bör vidtas för att förhindra att äkta

bostadsföretag omklassas till oäkta enbart som en

följd av frysta taxeringsvärden. Det bör ankomma på

regeringen att utan dröjsmål återkomma till

riksdagen med förslag med denna innebörd. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande frysta taxeringsvärden och äkta

bostadsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk759 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

6. Skattereduktion för fastighetsskötsel

(mom. 5) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Som framhålls i motion Sk764 är ett av de främsta

hindren för att kunna bygga och hyra hyreslägenheter

den höga beskattningen av tjänster som ingår i

hyran. Även i övrigt är skattebelastningen på

hyresboendet alldeles för hög. Inte minst

fastighetsbeskattningen bidrar till detta.

Som beskattningen är utformad i dag måste

hyresgästen med sin hyra betala dels moms på den

administration och förvaltning samt de tjänster som

ingår i hyran, dels arbetsgivaravgifter på de ofta

arbetsintensiva tjänsterna. Det finns mot denna

bakgrund anledning att se över och minska den totala

skattebelastningen av boendet. En utredning bör

därför tillsättas med uppdrag att se över

möjligheterna att införa en skattereduktion för

tjänster m.m. som avser

fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel. Detta bör

ges regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande skattereduktion för

fastighetsskötsel

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk764 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

7. Attraktiva områden (mom. 6) - m, kd

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt

(m) har

dels anfört följande:

Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens

fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser

för dem som är permanentboende i attraktiva

fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de

fritidsboende är villiga att betala medför att

taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger

och att den fastighetsskatt som utgår ligger på

nivåer som många inte har någon som helst möjlighet

att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan

inte ett skattesystem accepteras som leder till att

människor får flytta från sina hem till följd av en

orimlig skattebörda.

Den mest uppenbara lösningen på problemen i

attraktiva skärgårdsområden är att avveckla dagens

fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i

flera av de nu aktuella motionerna. Som framhålls i

motionerna kan detta dock inte ske omedelbart utan

det måste ske successivt under en något längre tid.

Vad som erfordras är därför åtgärder som kan sättas

in redan nu och som leder till en kraftigt sänkt

fastighetsskatt redan fr.o.m. innevarande år. De

olika förslagen om reducerat markvärde som underlag

för beskattningen m.m. bidrar också de till att

minska skattetrycket för fastboende i skärgården och

andra attraktiva fritidsområden.

Vad som anförts om åtgärder för att minska

fastighetsskatten för permanentboende i attraktiva

fritidsområden m.m. bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande attraktiva områden

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk645

yrkande 2 och 1999/2000:N277 yrkande 11 och med

avslag på motion 1999/2000:Sk820 yrkandena 1-3

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

8. Attraktiva områden (mom. 6) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Fastighetstaxeringsreglerna måste reformeras

eftersom det system som nu tillämpas i grund och

botten är felaktigt konstruerat. I vissa mycket

attraktiva områden där fritidsfastigheternas

försäljningspriser skjuter i höjden slår

fastighetsskatten besinningslöst mot fastboende på

ett sätt som aldrig kan ha varit lagstiftarens

mening. Åretruntboende i till exempel skärgården kan

i vissa fall straffas med en fastighetsskatt som

deras inkomster inte kan bära. De fastboende tvingas

gå från hus och hem på grund av att deras fastighet

har en belägenhet som är mycket efterfrågad som

fritidsboende.

Det kan konstateras att det främst är kustbor

boende i mycket attraktiva sommarområden som drabbas

speciellt hårt av dagens konstruktion. Det får som

följdeffekt att det är svårt för till exempel en

äldre generation med enbart folkpension att

överhuvudtaget kunna bo kvar i sina hus. Samtidigt

är det svårt - om inte helt omöjligt - för en yngre

generation att ekonomiskt kunna klara av både

extrema huspriser och därtill följande

fastighetsskatter, vilket gör att många unga inte

vågar investera i ett boende i skärgården.

Resultatet blir att vi i dag har ett system som

pressar den fastboende befolkningen bort från öar

och attraktiva skärgårdssamhällen. Kvar blir en död

skärgård med enbart kapitalstarka fastighetsägare

och med ett skärgårds-boende som är aktivt enbart

några veckor om året.

Därför är det avgörande att finna

fastighetstaxeringsregler som skiljer på fastboende

och fritidsboende, annars kommer det aldrig att

kunna ske en tydlig utveckling i skärgården för

verksamhet året runt. Det är priset på

fritidsfastigheterna och de mycket strandnära

tomterna som skjuter i höjden och påverkar

åretruntboendets taxeringsvärden och därmed

fastighetsskattens utfall. Belägenhetsfaktorn bör

därför avskaffas för fastigheter för fastboende och

bara tillämpas på fastigheter för fritidsboende.

För att kunna reducera de orimliga

trappstegseffekter som uppstår mellan attraktiva

områden och vanliga områden bör också värdeområdena

förändras från nuvarande 7 300 stycken till ca 2 500

områden.

När fastighetsägare besvärar sig över satta

taxeringsvärden som skall prövas av skattemyndighet,

länsrätt respektive kammarrätt bör särskilt utsedda

fastighetsnämndemän medverka för att tillgodose

behovet av såväl sakkunskap som rättssäkerhet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande attraktiva områden

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk820 yrkandena

1-3 och med anledning av motionerna

1999/2000:Sk645 yrkande 2 och 1999/2000:N277

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

9. Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

(mom. 7) - m, kd

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt

(m) har

dels anfört följande:

Det är enligt vår mening svårt att hitta några

hållbara motiv för att någon skulle vara skyldig att

betala skatt för en fastighet han inte äger. Det är

endast tomträtten som kan försäljas och tomträtten

är inte en fastighet utan en genom civilrättsligt

avtal grundad nyttjanderätt. Det är rimligt att den

i sig mycket kontroversiella fastighetsskatten

betalas av respektive fastighetsägare under den

begränsade övergångstid som fastighetsskatten kan

förväntas bestå. I nomalfallet bör en

tomträttsinnehavare endast betala fastighetsskatt

för sitt hus.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande fastighetsbeskattningen vid

tomträtt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk629 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

10. Energibesparande åtgärder (mom. 8) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Förutom de principiella invändningar som enligt

utskottets mening kan resas mot fastighetsskatten

som sådan innehåller beskattningen enskilda moment

som också de kan starkt ifrågasättas. Den mest

uppenbara lösningen på dessa problem är att avveckla

dagens fastighetsskatt i enlighet med vad som

föreslagits i motioner från (m), (kd), (c) och (fp).

I avvaktan på att detta successivt kan genomföras

bör dock de mest uppenbara bristerna i dagens system

rättas till. En sådan brist är de orimliga effekter

på fastighetsskatten som energibesparande och andra

energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.

Den som i dag investerar i anläggningar som sparar

energi eller som på annat sätt bidrar till att

hushålla med våra resurser får med automatik ett

höjt taxeringsvärde och därmed också höjd

fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur

ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda

kommer därmed att straffas för detta. Det är

naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet

måste självfallet medverka till och inte motverka

att energibesparande eller i övrigt

miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I

enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna

för fastighetsbeskattningen ändras så att

miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte

missgynnas i skattehänseende.

Fastighetsbeskattningen måste i stället utformas så

att sådana åtgärder gynnas eller åtminstone så att

skatteeffekten är neutral.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande energibesparande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk610,

1999/2000:Sk809 och 1999/2000:N383 yrkande 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

11. Återläggning vid försäljning av

näringsfastighet (mom. 11) - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

har

dels anfört följande:

Vid avyttring av en näringsfastighet skall gjorda

värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och avdrag för

substansminskning tas upp som intäkt i närings-

verksamheten. Som intäkt skall också tas upp det som

skrivits av i samband med ianspråktagande av

ersättningsfond eller dylikt (bl.a. investerings-

reserv). Även avdragen för värdehöjande reparationer

och underhåll under de senaste fem åren skall tas

upp som intäkt.

Bestämmelserna vilar på grundsynen att om en

näringsfastighet avyttras med vinst, så har de nu

nämnda avdragen återvunnits, d.v.s. näringsverksam-

heten som bedrivits med hjälp av fastigheten har

inte dragit någon kostnad för förslitning av

fastigheten.

Beskattningen av de återlagda beloppen i

näringsverksamhet motsvaras av en rätt att dra av

hela anskaffningskostnaden vid beräkning av

reavinsten av fastighetsförsäljningen i kapital.

Återföringsbestämmelserna medför att en vinst vid

försäljning av en näringsfastighet beskattas med en

skattesats som överstiger 30 procent. Ett exempel

kan tydliggöra reglerna.

En skogsfastighet köps år 1972 för 400 000 kr och

efter en slutavverkning år 1997 görs skogsavdrag med

150 000 kr. Om fastigheten säljs år 2000 för 600 000

kr (till större delen bestående endast av

nyplanterad skog), blir den skattepliktiga

reavinsten (kapitalinkomsten) 0,9 x 200 (600-400) =

180 000 kr. Som intäkt av näringsverksamhet skall

dessutom tas upp skogsavdraget om 150 000 kr. Detta

trots att skogen till stor del betalades vid köpet

1972 och inte har legat till grund för

köpeskillingen år 2000.

Motsvarande gäller för utrangerade byggnader,

byggnader som genom användning förslitits,

täckdikningsanläggningar som inte längre fungerar

eller som till större del har tjänat ut.

Enligt vår mening bör reavinstberäkningen vid en

fastighetsförsäljning ha som utgångspunkt att gjorda

värdeminskningsavdrag och liknande har sin

motsvarighet i en värdemässigt lika stor förslitning

av tillgången. Någon återföring av dessa avdrag bör

därför inte ske som intäkt av näringsverk-samhet vid

en fastighetsavyttring. I stället bör

omkostnadsbeloppet minskas med dessa avdrag vid

beräkning av reavinsten.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande återläggning vid försäljning

av näringsfastighet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk631 och

1999/2000:Sk826 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

12. ROT-avdrag (mom. 12) - kd, c

Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd)

och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Sedan ROT-avdragen upphörde för mindre än ett år

sedan finns det tecken på att tillgången på denna

typ av arbetsobjekt har minskat. Det är en olycklig

utveckling. ROT-åtgärder sysselsätter i många fall

arbetskraft som inte kan arbeta inom

nybyggnadssektorn. Det finns därmed en uppenbar risk

för att arbetslösheten bland vissa kategorier

byggnads-arbetare ökar. Avdragen har dessutom

bidragit till att nödvändiga reparationer och annat

underhåll kommit till stånd i en omfattning som

annars inte skulle ha blivit fallet. Kort sagt har

ROT-avdragen bidragit till en totalt sett bättre

boendemiljö.

Inom tjänstesektorn i stort finns det möjlighet att

genom åtgärder på skatteområdet skapa flera arbeten

och företag. Sänkta skatter på hushållsnära tjänster

skulle dessutom möjliggöra för fler med vanliga

inkomster att nyttja hushållstjänster, vilket i sin

tur skulle leda till en större valfrihet för

hushållen. Det kan t.ex. gälla barnfamiljer och

äldre eller fysiskt svaga personer. De tjänster som

avses är sådana som utförs i hemmet såsom tvätt,

städning, omsorg och trädgårdsskötsel. En sådan

skattesänkning skulle leda till att nya småföretag

växer fram, vilket i sin tur skulle skapa åtskilliga

nya arbetstillfällen. Den svarta sektorn skulle bli

vit.

I enlighet med förslagen i Sk324 yrkande 25 i

motsvarande del, Sk719 och Bo204 yrkande 18 bör

enligt vår mening därför ROT-avdraget återinföras,

vidareutvecklas och permanentas. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande ROT-avdrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 25 i denna del, 1999/2000:Sk719 och

1999/2000:Bo204 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

13. Fastighetsskatten på

vattenkraftsenheter (mom. 13) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Fastighetsskatten på elproduktionsenheter gäller

bl.a. vattenkraftverk. Detta aktualiserar ett

kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de

vattenkraftsproducerande länen. Förslaget är att

fastighetsskatten i ett längre perspektiv växlas

över till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle

bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats,

inte minst för de län som producerar el baserad på

vattenkraft.

Regeringen bör återkomma med förslag till hur en

successivt sänkt fastighetsskatt i ett längre

perspektiv skall kunna växlas över till en kommunal

fastighetsavgift. Särskilt bör utredas hur

fastighetsskatten på vattenkraft skall kunna komma

de vattenkraftsproducerande kommunerna eller länen

till del vid en skatteväxling.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande fastighetsskatten på

vattenkraftsenheter

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N277 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

14. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.

14) - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten är en extraskatt på

kapitalavkastning och motverkar den nödvändiga

kapitalbindningen. Ett mångfacetterat näringsliv i

ett viktigt omstruktureringskede behöver

riskkapital, och det är ur många synvinklar mycket

angeläget att kapitalbindningen kan ske i större

delen av befolk-ningen. Det är egentligen den enda

relevanta definitionen av ekonomisk demokrati. Som

det är i dag belastas skilda tillgångar olika hårt,

vilket leder till snedvridande effekter som

ytterligare försämrar ekonomins funktionssätt.

Förmögenhetsskatten är dessutom mycket godtycklig.

Ägarna av 12 av Sveriges 13 största förmögenheter

betalar inte förmögenhetsskatt för sina

aktieinnehav, medan låginkomsttagare som är ägare av

småhus tvingas lämna sina hem på grund av

kombinationen fastighetsskatt och förmögen-

hetsskatt.

Förmögenhetsskatten skall därför snarast avvecklas

i Sverige i likhet med vad som gjorts i Tyskland,

Finland, Danmark och flertalet övriga länder inom

OECD.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande

8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771

yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,

1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

15. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.

14) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

De senaste årens utveckling har visat på

svårigheterna att bibehålla

förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst

att finna i den ökande internationaliseringen som

gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet

bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger

omvärldens.

Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat

motiveras av fördelnings-politiska skäl får i dag

helt andra effekter än de tänkta. Detta har

tydliggjorts bl.a. genom att regeringen befriat

huvudägarna i aktiebolag från förmögen-hetsskatt

medan t.ex. en låginkomsttagare som råkar ha sitt

egnahem beläget i ett attraktivt område till följd

av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala

förmögenhetsskatt. I dag är 17 av Sveriges 18

aktiemiljardärer befriade från förmögenhetsskatt på

sina aktieinnehav. Motivet för detta är att de

annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med

sina pengar. De som inte har de stora resurserna får

stanna kvar och finna sig i att betala skatten.

Inkomstbeskattningen och

kapitalinkomstbeskattningen innebär att en faktisk

inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen

däremot, bygger ofta på fiktiva värden. Detta kan ge

fördelningspolitiskt orimliga effekter. Exempelvis

tvingas många småhusägare att utöver den höga

fastighets-skatten betala förmögenhetsskatt. Detta

trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten

inte går att omsätta till inkomster med mindre än

att bostaden säljs.

Det är sannolikt att förmögenhetsskatten kommer att

avskaffas inom några få år. Detta oavsett vilken

kulör den sittande regeringen har. Sverige har den

högsta förmögenhetsskatten av OECD-länderna.

Alltfler av våra grannländer avskaffar denna skatt.

Så sent som 1997 sällade sig Tyskland och Danmark

till de länder som inte längre har en särskild skatt

på förmögenheter.

Förmögenhetsskatten måste fasas ut ur det svenska

skattesystemet. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande

8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771

yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,

1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

16. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.

14) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det

svenska skattesystemet. Den tas i många fall ut i

form av en extra skatt på fastigheter, som har ett

högt taxeringsvärde och låga inteckningsskulder. Den

internationella rörligheten för kapitalet har ökat

och därför har det varit nödvändigt att befria

huvudägare i aktiebolag från förmögenhetsskatt med

hänvisning till att deras kapital är låst i deras

stora företag, som fyller en viktig funktion för

svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. En

situation där verkligt förmögna människor befrias

från förmögenhetsskatt och mindre förmögna människor

belastas med förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte

acceptabel ur rättvisesynpunkt. Utfasningen bör ske

stegvis med slopad sambeskattning som första steg.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande

8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771

yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,

1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

17. Slopad förmögenhetsbeskattning (mom.

14) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Sveriges välstånd har byggt på att vi accepterat och

utnyttjat de möjligheter som ekonomiskt utbyte med

omvärlden erbjudit. I dag innebär

internationaliseringen att det är svårt för ett

enskilt land att driva skattepolitik utan hänsyn

till utvecklingen i omvärlden. Det gäller t.ex.

förmögenhets-skatten. Denna specialskatt för "de

rika" betalas som en följd av ett antal osannolika

turer under Socialdemokraternas mandatperiod

framförallt av vanliga familjer som kanske bott

länge i sina hus och amorterat av lånen. Vissa

enstaka miljardärer får däremot stora

skattelättnader.

Vi har i vårt budgetalternativ för innevarande år

föreslagit att fribeloppet höjs till 1,2 miljoner,

vilket skulle ha inneburit en lättnad för många

vanliga husägare.

Förmögenhetsskatten bör stegvis avskaffas under

mandatperioden. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande slopad förmögenhetsbeskattning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk324

yrkande 15 i denna del, 1999/2000:Sk325 yrkande

8, 1999/2000:Sk326 yrkande 6, 1999/2000:Sk771

yrkande 4, 1999/2000:Sk689 yrkande 4,

1999/2000:Sk692 yrkande 4 och 1999/2000:Kr509

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

18. Sambeskattningen av förmögenhet (mom.

15) - m, kd, c, fp

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp) och Margareta Cederfelt (m) har

dels anfört följande:

Sambeskattning av förmögenhet är det enda

kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i

nuvarande skattesystem. Den skattepliktiga

förmögenheten beräknas bland annat gemensamt för

makar som sammanbott större delen av

beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan

att vara gifta bor tillsammans och har eller har

haft barn eller tidigare varit gifta med varandra.

Detta innebär att samboende utan barn inte

sambeskattas.

I praktiken innebär detta att två personer eller

till exempel ett samboende par utan barn kan förlora

flera tusen kronor per år om de gifter sig. Den

orättvisa som sambeskattningen leder till beroende

på valet av samlevnads-form är oacceptabel.

Riksskatteverket anser i sin rapport Förslag till

förenklingar i skattelag-stiftningen (RSV Rapport

1995:10) att ett slopande av sambeskattningen av en

familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel

och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska

systemen". Sambeskattningen innebär betydande

kontrollproblem för skattemyndigheterna.

Riksskatteverket har under år 1999 upprepat sitt

förslag i en promemoria om förenklingar (RSV dnr.

8539-99/100). Skattemyndigheter måste hålla reda på

vem som bor med vem i vilken konstellation. Särbo,

sambo, gift, registrerat partnerskap, barn,

styvbarn, delad vårdnad. Eftersom man inte i förväg

vet vilka som kommer upp i tillräcklig förmögenhet

för beskattning måste hela befolkningens

sambeskattningspotential kontrolleras.

Sambeskattningen av makar i

förmögenhetsbeskattningen är en kvarleva i

skattesystemet från den tid då kvinnor inte

betraktades som egna ekonomiska subjekt. Detta är

helt oacceptabelt. Kvinnor måste fullt ut betraktas

som myndiga individer. Vi har alla rätt att

betraktas som individer, och detta skall givetvis

inkludera skattskyldigheten. Hur man inom en familj

delar upp det ekonomiska ansvaret är en privatsak.

Skyldigheter och rättigheter gentemot samhället

skall vara individuella. Denna syn på kvinnor bör

även avspeglas i förmögenhetsbeskattningen, och som

en konsekvens av detta bör sambeskattningen av makar

upphöra.

Vi anser att det finns starka jämställdhetsskäl,

och praktiska skäl, för att avskaffa

sambeskattningen och föreslår att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att

sambeskattningen bör avskaffas snarast.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande sambeskattningen av

förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:Sk324 yrkande 15 i denna

del, 1999/2000:Sk611,

1999/2000:Sk612, 1999/2000:Sk613,

1999/2000:Sk614, 1999/2000:Sk732,

1999/2000:Sk757, 1999/2000:

Sk762 yrkande 2, 1999/2000:Sk771

yrkande 5 och 1999/2000:A807

yrkande 21 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

Särskilt yttrande

ROT-avdrag (mom. 12) - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

anför:

Under allmänna motionstiden 1999

lade Moderata samlingspartiet fram

förslag om att införa en

skattereduktion för hushållsnära

tjänster. Enligt vårt förslag

skulle en skattereduktion på 50 %

av arbetskostnaden, dock högst

25 000 kr per år och hushåll, kunna

erhållas för ROT-arbeten och för

andra hushållstjänster. Vi

vidhåller att en skattereduktion

med denna utformning bör införas.

Det är därför vår avsikt att

återkomma till riksdagen med ett

motsvarande förslag.

Bostadsutskottets yttrande

1999/2000:BoU4y

Vissa frågor om

fastighetsbeskattningen m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett bostadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner

från 1999 års allmänna motionstid angående bl.a.

fastighetsbeskattningen,

realisationsvinstbeskattningen av bostäder och

skattereduktion för hushållsnära tjänster.

Bostadsutskottet behandlar i yttrandet motionerna

1999/2000:Sk324 yrkande 25, 1999/2000:Sk610,

1999/2000:Sk627 yrkande 2, 1999/2000:Sk628,

1999/2000:Sk629, 1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk644,

1999/2000:Sk645 yrkande 2, 1999/2000:Sk653,

1999/2000:Sk655, 1999/2000:Sk689 yrkandena 1, 2 och

3, 1999/2000:Sk695, yrkandena 1, 2 och 4,

1999/2000:Sk699, 1999/2000:Sk713, 1999/2000:Sk719,

1999/2000:Sk740, 1999/2000:Sk759, 1999/2000:Sk764,

1999/2000:Sk771 yrkande 1, 1999/2000:Sk772 yrkande

1, 1999/2000:Sk773 yrkande 4, 1999/2000:Sk809,

1999/2000:Sk820 yrkandena 1-3, 1999/2000:N277

yrkande 11, 1999/2000:N383 yrkande 9,

1999/2000:Bo204 yrkande 18, 1999/2000:Bo206

yrkandena 5, 6 och 8, 1999/2000:Bo232 yrkande 8 och

1999/2000:Bo233 yrkande 13.

Sammanfattning

Med ett undantag avstyrker bostadsutskottet de

motioner om fastighetsskatt, fastighetstaxering,

skattereduktion och realisationsvinstbeskattning som

behandlas i yttrandet. Utskottet hänvisar bl.a. till

att pågående utredningsarbete i fråga om

fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen bör

avvaktas.

Med anledning av ett motionsförslag (v) förordar

utskottet att reglerna för uppskov med

realisationsvinstbeskattningen skall ses över när

det gäller nybyggnad på egen tomt m.m.

Till yttrandet har fogats 14 avvikande meningar och

ett särskilt yttrande.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlade senast i sitt yttrande

till finansutskottet om ramen för utgiftsområde 18

för budgetåret 2000 (yttr. 1999/2000:BoU1y) också

frågor om fastighetsbeskattningen. I yttrandet tog

utskottet även ställning till motionsförslag som

avsåg skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.

Gemensamt för de behandlade förslagen var att ett

genomförande av dem bedömdes påverka framför allt

statsbudgetens inkomstsida för år 2000. De nu

aktuella motionerna avser i huvudsak förslag om

utformningen på längre sikt av

fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen

liksom av realisationsvinstbeskattningen samt

införande av skattereduktion för hus-hållsnära

tjänster m.m. I några fall motsvarar dock förslagen

motionsförslag som riksdagen tog ställning till

hösten 1999 vid sin behandling av budgeten för år

2000. Det gäller främst förslagen om sänkt

fastighetsskatt för småhus. Genom att dessa förslag

kan bedömas påverka statens inkomster för budgetåret

2000 skulle de normalt sett ha behandlats i

anslutning till att riksdagen tar ställning till

statsbudgeten.

Fastighetsbeskattning och

fastighetstaxering

Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Med anslutning till tidigare förslag på området

förordas i flera motioner en reformerad

fastighetsbeskattning.

Förslag om att successivt avveckla

fastighetsskatten förs fram dels i Moderata

samlingspartiets partimotion 1999/2000:Bo206 yrkande

5, dels i motionerna 1999/2000:Sk655 (m),

1999/2000:Sk695 (m) yrkande 1 samt 1999/2000:Sk772

(m) yrkande 1. I motion 1999/2000:Sk695 (m) yrkande

4 föreslås dessutom att fastighetstaxeringen skall

förenklas som en följd av att fastighetsskatten

avvecklas. Gemensamt för motionerna är att de

framhåller den höga totala beskattningen av boendet

och de orimliga effekterna av dagens

fastighetstaxering och fastighetsbeskattning.

Även i motionerna 1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13,

1999/2000:Sk689 (kd) yrkandena 1 och 3 samt

1999/2000:Sk771 (kd) yrkande 1 föreslås att

fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Enligt

motionerna bör den i stället ersättas av en kommunal

fastighetsavgift som är kopplad till kommunens

kostnader för gatuunderhåll, va-system och

brandförsvar m.m. Som motiv för denna reform

framhålls framför allt den tunga börda som

fastighetsskatten utgör för många och den bristande

neutralitet som den ger upphov till. Enligt

förslaget i motion 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4

bör Fastighetsbeskattningskommittén ges

tilläggsdirektiv som innebär att kommittén skall

utreda ett alternativ till fastighetsskatten som

kapitalinkomstbeskattning. Dessutom bör det krav på

oförändrat skatteuttag som kommittén har att arbeta

med tas bort för att möjliggöra en förutsättningslös

prövning av fastighetsbeskattningen.

Enligt Centerpartiets partimotion 1999/2000:Sk324

yrkande 25 i motsvarande del bör fastighetsskatten

successivt avvecklas. Den bör i stället ersättas med

ett system med schablonintäkt mot vilken avdrag får

göras för fastighetens kostnader. Förslaget i motion

1999/2000:Sk640 (c) innebär att

fastighetsbeskattningen skall decentraliseras så att

kommunerna får del av intäkterna från beskattningen.

Enligt motionen bör fastighetsskatten helst tas

bort. Så länge den finns kvar anges det dock vara

motiverat att kommunerna, som har betydande

kostnader för fastigheterna, också får del av de

skatteinkomster de ger.

Enligt motion 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8 bör

Fastighetsbeskattningskommittén utarbeta ett förslag

till schablonintäktsbeskattning av fastigheter.

Samtidigt bör dock nivån på beskattningen sänkas.

Två utredningar arbetar i dag med frågor som avser

fastighetsbeskatt-ningen.

Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20), som

är parlamentariskt sammansatt, skall se över och

utvärdera reglerna om fastighetskatt m.m.

Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36) skall

se över förfarandet vid fastighetstaxeringen.

Utredningarna skulle ha avslutat sitt arbete i och

med utgången av år 1999. De har dock båda fått

förlängd utredningstid. Enligt de nya tidsplanerna

skall Fastighetsbeskattningskommittén avge ett

betänkande senast den 1 maj och

Fastighetstaxeringsutredningen ett betänkande senast

under februari månad.

Fastighetsbeskattningskommittén har dock under år

1999 avgett delbetänkandet Begränsad fastighetsskatt

(SOU 1999:59). I betänkandet behandlas frågor om

fastighetsskatten i attraktiva fritidsområden.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen

behandlat motionsförslag som avser förändringar i

fastighetsskatten såväl för innevarande budgetår som

på längre sikt (senast i bet. 1999/2000:BoU1y s. 6).

Utskottet har i dessa sammanhang pekat på den ökade

betydelse fastighetsbeskattningen kommit att få för

boendet och boendekostnaderna. I takt med att

samhällets subventioner till byggandet och boendet

minskat har fastighetsskatten tillsammans med övrig

beskattning av boendet kommit att bli en allt

viktigare faktor när det gäller påverkan på

boendekostnaderna liksom på neutraliteten mellan

olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt

perspektiv är det sålunda av stor vikt att

beskattningen av boendet vägleds inte bara av

fiskala överväganden utan också av bostadspolitiska

hänsyn. I det fortsatta arbetet med att se över

fastighetsbeskattningen finns det enligt utskottets

mening därför anledning att noga överväga

beskattningens bostadspolitiska konsekvenser. Det är

också mot denna bakgrund som utskottet senare i vår

kommer att anordna en offentligt utfrågning om

boendekostnaderna och boendebeskattningen.

Som utskottet i korthet redovisat ovan pågår det

inom ramen för två offentliga utredningar en

utvärdering och översyn av dagens

fastighetsbeskattning. Enligt utskottets mening bör

resultatet av dessa utredningsinsatser avvaktas.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill

partimotionerna 1999/2000:Sk324 (c) yrkande 25 i

motsvarande del och 1999/2000:Bo206 (m) yrkande 5

samt motionerna 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8,

1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13, 1999/2000:Sk640

(c), 1999/2000:Sk655 (m), 1999/2000:Sk689 (kd)

yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Sk695 (m) yrkandena 1

och 4, 1999/2000:Sk771 (kd) yrkande 1,

1999/2000:Sk772 (m) yrkande 1 och 1999/2000:Sk773

(kd) yrkande 4.

Fastighetsskattenivån m.m.

Förslag som avser dels skattesatsen, dels underlaget

för fastighetsskatten förs fram i fler motioner.

I Moderata samlingspartiets partimotion

1999/2000:Bo206 förslås att endast halva markvärdet

skall ligga till grund för fastighetsskatten -

yrkande 6 - och att skattesatsen skall sänkas till

1,2 % år 2000 - yrkande 8. Även i motion

1999/2000:Sk695 (m) yrkande 2 förs ett motsvarande

förslag fram. Enligt motion 1999/2000:Sk689 (kd)

yrkande 2 bör fastighetsskatten redan fr.o.m. år

2000 beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför

ett taxeringsvärde på 150 000 kr.

Flera av de nu aktuella motionsförslagen motsvarar

förslag som utskottet behandlat och avstyrkt

tidigare under detta riksmöte (yttr. 1999/2000:

BoU1y). Utskottets ställningstagande i denna del

står fast. Förslagen är dessutom så utformade att de

torde påverka statsbudgetens inkomster för

innevarande budgetår, varför de avstyrks också av

detta skäl. Även när det gäller förslagen i övrigt

avstyrks de av utskottet. Enligt utskottets mening

bör det pågående utredningsarbetet avvaktas.

Småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt

beskattas i dag som småhus trots att

upplåtelseformen inte är den traditionella för

småhus, dvs. äganderätt. Det innebär bl.a. att

skattesatsen för dessa hus uppgår till 1,5 %. För

hyres- och bostadsrätt är motsvarande skattesats 1,2

% för inkomståret 2000.

I motion 1999/2000:Sk628 (s) förordas att den lägre

skattesatsen för hyres- och bostadsrättshus också

bör gälla för radhus som upplåts med hyresrätt.

Dessutom förs i motion 1999/2000:Sk699 (s) fram ett

motsvarande förslag när det gäller småhus som

upplåts med bostadsrätt. Gemensamt för motionerna är

att de hävdar uppfattningen att det bör vara

upplåtelseformen och inte husets utformning som styr

beskattningen.

Det kan även enligt bostadsutskottets mening finnas

anledning att se över beskattningen av småhus med

olika upplåtelseformer. I

Fastighetsbeskattningskommitténs arbete ingår bl.a.

att se över beskattningen av småhus och hyreshus med

avseende på neutraliteten i beskattningen. Enligt

utskottets mening bör resultatet av denna översyn

avvaktas. Motionerna avstyrks sålunda.

För att i dag outhyrda bostadshus skall kunna

sparas för framtida behov i stället för att rivas

föreslås i motion 1999/2000:Sk740 (mp) att

taxeringsvärdet skall kunna sättas ned för dessa

fastigheter. Enligt motionen innebär det ett

samhälleligt resursslöseri att riva i övrigt

funktionsdugliga fastigheter bara för att de för

tillfället inte kan hyras ut.

Bostäder representerar ofta ett stort och

långsiktigt kapital. Utskottet kan mot denna

bakgrund dela motionärernas syn på vikten av att

inte utan starka skäl riva bostadsfastigheter som

står tomma. Samtidigt finns det naturligtvis

situationer där en rivning eller nedmontering för

återanvändning är den på sikt enda rimliga åtgärden.

I de fall ett bevarande för framtida behov framstår

som den lämpligaste lösningen torde det enligt

utskottets uppfattning inte vara

fastighetsbeskattningen som utgör det främsta

hindret för detta.

Fastighetstaxeringen och därmed också

fastighetsskatten grundas i princip på en fastighets

marknadsvärde. I en situation där lägenheterna i en

bostadsfastighet inte kan hyras ut därför att

bostadsmarknaden på orten sviktar avspeglar detta

sig i ett lågt taxeringsvärde. På orter där

befolkningen minskar och bostadsefterfrågan går ner

kommer sålunda taxeringsvärdena att falla och därmed

också fastighetsskatten att minska. Av en dom i

Regeringsrätten från år 1998 framgår också att

taxeringsvärdet kan sättas ned om delar av en

fastighet inte kunnat hyras ut som en följd av

bristande efterfrågan. Redan nuvarande regelsystem

ger sålunda utrymme för sänkta taxeringsvärden i de

fall som beskrivs i motion 1999/2000:Sk740 (mp). I

den mån motionsförslaget inte kan anses tillgodosett

redan genom dagens regler avstyrks det därför av

utskottet.

Den frysning av taxeringsvärdena som i olika

omgångar beslutats för småhus och flerbostadshus för

åren 1998-2000 riskerar enligt motion 1999/2000:

Sk759 (m) att leda till att äkta bostadsföretag blir

oäkta. Enligt motionen behöver åtgärder vidtas för

att förhindra att så sker.

För att ett bostadsföretag skall anses som äkta

krävs, något förenklat, att företagets fastighet

(fastigheter) inrymmer minst tre lägenheter och att

minst 60 % av taxeringsvärdet belöper på de till

medlemmar eller delägare med bostads- eller

hyresrätt upplåtna bostadslägenheterna. Sådana

bostadsföretag schablonbeskattas. En frysning av

taxeringsvärdena för lägenheterna kan minska deras

andel av taxeringsvärdet om samtidigt den del av

taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m. höjs. I

de fall detta leder till att ett bostadsföretag inte

längre är att betrakta som äkta utgör det även

enligt utskottets mening ett problem. Det framstår

mot denna bakgrund som naturligt att också denna

fråga bör ingå i de förestående övervägandena om

fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen.

Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett att

ställa sig bakom förslaget i motion 1999/2000:Sk759

(m), varför den avstyrks.

Ett av de viktigaste hindren för att producera

hyresrättslägenheter utgör enligt motion

1999/2000:Sk764 (kd) den höga beskattningen av de

tjänster som ingår i hyran. För att komma till rätta

med detta bör därför möjligheterna till

skattereduktion för

fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel utredas.

Utskottet är inte på de i motionen angivna

grunderna berett att ställa sig bakom ett förslag om

skattereduktion för vissa fastighetstjänster. Enligt

utskottets mening bör denna fråga bedömas i ett

större bostads- och skattepolitiskt sammanhang. Även

i detta fall bör sålunda det pågående

utredningsarbetet avvaktas, varför motionen

avstyrks.

Beskattningen av "boendeförmånen",

fastighetsbeskattningen, och

förmögenhetsbeskattningen bör enligt motion

1999/2000:Sk653 (m) reduceras med minst en

skatteform.

Enligt utskottets mening bör inte ett förslag med

den oprecisa utformning det här är fråga om ligga

till grund för ett riksdagens beslut. Motionen

avstyrks.

Fastighetsbeskattningen i attraktiva

skärgårdsområden m.m.

Åtgärder för att komma till rätta med problemen med

fastighetsbeskattningen i attraktiva

skärgårdsområden m.m. förs fram i tre motioner.

Med hänvisning till framför allt yrkesfiskarnas

situation föreslås i motion 1999/2000:Sk645 (m)

yrkande 2 en långsiktigt sänkt fastighetsskatt.

Enligt motion 1999/2000:Sk820 (c) bör

1. belägenhetsfaktorn tas bort för fastboende i

attraktiva områden för fritidsboende - yrkande 1,

2.

3. antalet värdeområden minskas för att reducera

trappstegseffekterna i attraktiva områden -

yrkande 2 samt

4.

5. fastighetsnämndemän utses för att tillgodose

behovet av lokal sakkunskap och rättssäkerhet vid

överklagande av taxeringsvärdet - yrkande 3.

6.

För att förstärka förutsättningarna för permanent

boende och sysselsättning i skärgården bör enligt

motion 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11

fastighetsskatten snarast sänkas.

Fastighetsbeskattningskommittén skall enligt

direktiven se över beskattningen av fastigheter i

attraktiva fritidsområden och överväga om en

undantagsreglering bör införas och hur denna i så

fall skall utformas. Utredningen har behandlat denna

fråga med förtur och i betänkandet Begränsad

fastighetsskatt (SOU 1999:59) föreslagit att en

begränsningsregel för fastighetsskatten införs.

Regeln skall enligt förslaget endast gälla

skattskyldiga som är fysiska personer och som är

bosatta i småhus på småhusenhet eller lantbruks-

enhet. För utformningen av begränsningsregeln har

kommittén lagt fram två alternativa förslag.

Gemensamt för förslagen är att de riktar sig mot

hushåll med låga inkomster och som är bosatta i

fastigheter med höga taxeringsvärden. Förslaget, som

har remissbehandlats, bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna

1999/2000:Sk645 (m) yrkande 2, 1999/2000:Sk820 (c)

samt 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 avstyrks

sålunda.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

I motion 1999/2000:Sk629 (m) föreslås att

markägaren, och inte tomträttshavaren, skall betala

fastighetsskatten för tomträttsmarken.

Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och

fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare

med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till

fastighetsskatt. Vad som i motionen anförts ger inte

bostadsutskottet anledning att förorda någon

förändring i detta avseende. Som utskottet tidigare

anfört (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2) skulle en

omläggning av skattskyldigheten sannolikt föranleda

krav från markägaren på en kompensation inom ramen

för tomträttsavgälden. Motionen avstyrks således.

Energibesparande åtgärder

I motionerna 1999/2000:Sk610 (m), 1999/2000:Sk809

(m) samt 1999/2000: N383 (kd) yrkande 9 förs fram

förslag om att energibesparande åtgärder på en

fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde

respektive höjd fastighetsskatt. Enligt motionerna

motverkar de nuvarande reglerna önskvärda

energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.

Vid fastighetstaxeringen eller vid beräkningen av

fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar som

gjorts i energibesparande syfte. Den huvudprincip

som gäller är att investeringar som leder till höjt

marknadsvärde för en fastighet också leder till höjt

taxeringsvärde och därmed höjd fastighetsskatt.

Bostadsutskottet har tidigare (yttr. 1998/99:BoU2y

s. 2) uttryckt uppfattningen att dessa principer i

vissa fall kan leda till att åtgärder som är

önskvärda ur samhällets synvinkel delvis blir mindre

förmånliga att genomföra för den enskilde

fastighetsägaren. Investeringar i energibesparande

åtgärder eller byte till mer miljövänliga

uppvärmningsmetoder är exempel på sådana åtgärder.

Sett ur ett energihushållningsperspektiv kan det

således framstå som olyckligt att åtgärder som i

vissa fall har främjats genom statligt stöd

samtidigt leder till en ökad skattebelastning för

fastighetsägaren. Som förordas i de aktuella

motionerna kan det mot denna bakgrund finnas skäl

att överväga möjligheterna till regeländringar inom

fastighetsskattesystemets ram. Samtidigt bör

givetvis en strävan vara att reglerna för taxering

och uttag av fastighetsskatt skall vara så enkla och

enhetliga som möjligt.

Bland de uppgifter som tilldelats

Fastighetsbeskattningskommittén ingår bl.a. att den

skall överväga frågor om undantag från de generella

reglerna för fastighetsskatt. En av de frågor som

kommittén därvid skall ta ställning till är hur

miljöinvesteringar och andra miljörelaterade

åtgärder bör påverka fastighetsskatten. I direktiven

nämns som tänkbara lösningar att underlaget för

fastighetsskatten sätts ned eller att särskilda

regler införs om skattereduktion för

miljöinvesteringar.

Överväganden med den inriktning som motionärerna

förordat kommer således att komma till stånd inom

ramen för Fastighetsbeskattningskommitténs pågående

arbete. Något tillkännagivande från riksdagen i

frågan i enlighet med motionsförslagen kan mot denna

bakgrund inte anses erforderligt. Motionerna

avstyrks.

Realisationsvinstbeskattningen

De förändringar i realisationsvinstbeskattning som

trätt i kraft fullt ut i och med ingången av år 2000

kommer enligt motionerna 1999/2000:Sk627 (m) yrkande

2 och 1999/2000:Sk644 (m) bl.a. att göra det svårare

att genomföra generationsskiften i jordbruksföretag.

En utredning bör därför tillsättas för att utreda

realisationsvinstbeskattningens följder för jordbruk

och andra mindre företag vid generationsskiften.

Dessutom föreslås att de tidigare gällande

övergångsreglerna skall tillämpas också under

inkomståret 2000.

Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa

regler avseende reavinstbeskattning vid försäljning

av fastigheter kan behöva ses över. De problem som

motionärerna pekar på synes dock inte i första hand

vara av bostadspolitisk karaktär utan snarare frågor

som det ankommer på skatteutskottet och i viss mån

miljö- och jordbruksutskottet att överväga.

Bostadsutskottet avstår därför från ett närmare

ställningstagande till förslagen i de aktuella

motionerna.

Den som i dag säljer sin bostad har under vissa

förutsättningar möjlighet att få uppskov med

realisationsvinstbeskattningen. En sådan

förutsättning är att säljaren inom ett år förvärvar

en ny bostad.

Enligt motion 1999/2000:Sk713 (v) är dagens regler

i stort sett bra och nödvändiga för att förhindra

inlåsningseffekter. I ett avseende är dock reglerna

mindre väl utformade. Det gäller bl.a. den som vid

avyttringstillfället äger en tomt och inom ett år

uppför en ny bostad på denna. I detta fall erhåller

säljaren inte uppskov med sin realisationsvinst.

Enligt motionen bör reglerna ändras så att uppskov

kan erhållas också i sådana och andra liknande fall.

De möjligheter som i dag finns att erhålla uppskov

med beskattningen av realisationsvinsten vid

fastighetsförsäljning har främst tillkommit för att

öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den som säljer

sin bostad ges rimlig tid att skaffa sig en

ersättningsbostad utan att skattskyldigheten

omedelbart utlöses. I likhet med motionärerna kan

dock utskottet konstatera att det finns situationer

där uppskov med realisationsvinstbeskattningen inte

kan erhållas trots att det föreligger starka skäl

för detta. Det gäller bl.a. den i motionen

redovisade situationen där säljaren vid

avyttringstillfället innehar en obebyggd tomt, som

denne därefter bygger sig ett hus på. Även om detta

nybyggda hus inom ett år tas i anspråk av säljaren

som ny bostad räknas den inte som ersättningsbostad.

Därmed kan inte heller uppskov med

realisationsvinstbeskattningen erhållas. Det är en

enligt utskottets mening orimlig situation. I

enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Sk713 (v)

bör därför reglerna för uppskov med

realisationsvinstbeskattningen i detta och liknande

fall ses över. Utskottets ställningstagande i denna

del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Skattereduktion för hushållsnära tjänster

m.m.

Det system med skattereduktion för utgifter för

reparation och underhåll samt utgifter för om- och

tillbyggnad av bostadshus (s.k. ROT-avdrag) som

tillämpats under ett antal år har numera i princip

upphört. Skattereduktion kan dock fortfarande

erhållas under förutsättning av att arbetena utförts

före den 1 april 1999 och att ansökan om reduktion

lämnats in senast den 29 februari 2000. Reduktionen

motsvarar 30 % av utgifterna och får för småhus inte

överstiga 14 000 kr. För hyreshus och bostadsrätter

gäller andra belopp. Det föreligger inte någon rätt

till skattereduktion för andra hushållstjänster.

I Centerpartiets partimotion 1999/2000:Sk324 (c)

yrkande 25 i motsvarande del föreslås att det s.k.

ROT-avdraget skall permanentas. Även i motionerna

1999/2000:Sk719 (c) och 1999/2000:Bo204 (c) yrkande

18 förs motsvarande förslag fram. Enligt motionerna

bör avdraget återinföras, vidareutvecklas och

permanentas.

Vid sin tidigare behandling av motioner rörande

skattereduktion för ROT-arbeten har utskottet

erinrat om att ROT-avdragen främst har använts för

att minska arbetslösheten i byggbranschen. Den

senaste förlängningen av rätten till ROT-avdrag var

också den grundad på en strävan att begränsa

byggarbetslösheten. Utskottet är mot denna bakgrund

inte nu berett att ställa sig bakom motionsförslag

om att införa någon form av permanent

skattereduktion för byggnadsarbeten eller andra

hushållstjänster. Enligt utskottets mening bör denna

bedömas i ett större skattesammanhang. Motionerna

avstyrks sålunda.

Stockholm den 24 februari 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg

(v), Ulf Björklund (kd), Sten

Andersson (m), Carina Moberg (s),

Inga Berggren (m), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne

Ångström (fp), Carina Adolfsson (s)

och Leif Jakobsson (s).

Avvikande meningar

1. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsbeskattningen på längre sikt börjar med

"Två utredningar" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles

för omfattande. Av beräkningar som

Byggentreprenörerna gjort framgår att omkring 60 %

av hyran för en nybyggd lägenhet går åt för att

betala skatt och andra pålagor som tagits ut och

fortlöpande tas ut med boendet som yttersta

skatteobjekt. Här ligger den främsta förklaringen

till att det är dyrt att flytta in i nyproducerade

lägenheter. Men det blir också allt dyrare att bo i

redan befintliga hyresrätter. Bara fastighetsskatten

kostar de boende i hyreshus minst en månadshyra per

år. För småhusägare varierar fastighetsskatten

mycket beroende på var fastigheten ligger. Det kan i

många fall röra sig om belopp över 1 500 kr i

månaden för ordinära småhus eller fritidsfastigheter

i vissa lägen. År 2001 - när frysningen av

fastighetsskatten upphör - kan många familjer

förvänta sig en fastighetsskattehöjning på uppemot

10 000 kr eller mer om året. Därtill kommer att den

allmänna fastighetstaxeringen för hyreshusen medför

i genomsnitt en ökning av taxeringsvärdena på 30-50

%. Resultatet kommer för boende i hyreshus i vissa

områden att bli att ytterligare en månadshyra kommer

att utgöras av skatt.

Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som helt

nödvändigt att i enlighet med förslagen i Moderata

samlingspartiets motioner omedelbart inleda en

avveckling av fastighetsskatten. I enlighet med

förslagen bör sålunda en strategi för en successiv

avveckling läggas fast redan nu. Som en viktig

första åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen

frysas på dagens nivå. Härigenom mildras effekterna

av de senaste årens mycket kraftiga prisökningar i

vissa områden, vilka med dagens regler leder till

kraftigt höjda taxeringsvärden och därmed åtföljande

höjd skatt. Skattesatsen för småhus skall för år

2000 sänkas till samma nivå som för hyreshus, dvs.

1,2 %. Därefter skall skattesatsen sänkas

ytterligare. För år 2001 skall den vara 1,1 % och

för året därefter 1,0 %. Till de förändringar i

underlaget för beskattningen som dessutom bör göras

återkommer utskottet nedan.

Som framgått är de förändringar som nu bör

genomföras steg på väg mot ett avskaffande av

fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här

göras klart att avsikten inte är att den skall

ersättas med andra pålagor i form av en

schablonintäkt eller liknande. De första

förändringar vi nu och de närmaste åren önskar se

genomförda gör det möjligt att relativt snart

genomföra en förenkling av fastighetstaxeringen.

Fastighetstaxeringen kostar det allmänna stora

pengar. Regelsystemet för denna har blivit

ogenomträngligt och dess tillämpning upplevs som

kineseri.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen

i Moderata samlingspartiets partimotion

1999/2000:Bo206 yrkande 5 samt i motionerna

1999/2000: Sk655 (m), 1999/2000:Sk695 (m) yrkandena

1 och 4 samt 1999/2000:Sk772 (m) yrkande 1. Med det

nu anförda får även övriga motionsyrkanden anses i

allt väsentligt tillgodosedda.

2. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Fastighetsbeskattningen på längre

sikt börjar med "Två utredningar" och slutar med

"yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i

något annat land. I de europeiska länderna är momsen

lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och

fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har

över huvud taget ingen fastighetsskatt. Stora

skillnader finns mellan länderna vad gäller

boendekostnaderna sedda i förhållande till

hushållens disponibla inkomster. I de europeiska

länderna var genomsnittet 20 % år 1993, i Sverige så

mycket som 30 %.

Statens intäkter och kostnader för boendet kommer

att genomgå dramatiska förändringar de närmaste

åren. Statens nettokostnader har varit stora. Ökade

intäkter, bl.a. fastighetsskatt och moms på

byggandet jämte sjunkande räntebidrag, gav staten

ett positivt netto för boendet redan 1997. Statens

utgifter för räntebidrag kommer från 1997 till 1999

att ha sjunkit från 20 miljarder till 7,5 miljarder

kronor. Det är orimligt att staten tar in ökade

skatter på boendet när kostnaderna i form av

räntebidrag sjunker. Fastighetsskatten borde i

stället sänkas i samma takt som räntebidragen

sjunker. Prognosen pekar på att nettot mellan

fastighetsskatt och räntebidrag år 1999 blir ca 15

miljarder kronor.

Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.

Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett

inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en

inkomst som inte finns och strider således mot den

nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall

äganderätten liksom den enskildes trygghet vad

gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med

låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att

göra det möjligt att äga sin bostad också för

låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt

samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver

stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala

segregeringen och motverkar möjligheterna för ett

permanent boende i många områden som är attraktiva

för de fritidsboende.

I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-

motionerna måste fastighetsskatten på sikt

avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att

debitera en kommunal fastighetsavgift som skall

täcka kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och

annan kommunal service som är kopplad till

fastigheten. Den nu förordade avvecklingen bör

inledas omedelbart.

Vad utskottet nu med anslutning till kd-motionerna

1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13, 1999/2000:Sk689

(kd) yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Sk771 (kd) yrkande

1 samt 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4 förordat bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det nu anförda får även övriga motionsyrkanden

anses i allt väsentligt tillgodosedda.

3. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp) anser

att den del av bostadsutskottets yttrande som under

rubriken Fastighetsbeskattningen på längre sikt

börjar med "Två utredningar" och slutar med "yrkande

4" bort ha följande lydelse:

Fastighetsskatten utgör i dag en alltför en stor

del av många människors boendekostnad. Den drar i

dag in ca 25 miljarder kronor till statskassan.

Skatten upplevs av många som orättvis. De successivt

höjda skattesatserna har tydliggjort att

skattebeloppen blir olika för likvärdiga bostäder

beroende på var de ligger. Skattebeloppen har ökat

kraftigt för många sedan de gjort sitt

fastighetsförvärv.

Boendet omfattar inte bara bostaden i sig utan

avser också tryggheten av ett hem. Valfrihet och

mångfald i boendet är en grundpelare i

bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken.

Att äga sitt hem har ett värde i sig.

Fastighetsskatten träffar människor utan hänsyn till

deras kraft att bära den. Inriktningen bör därför

vara att skatten successivt skall sänkas. Skattesy-

stemet bör dessutom ersättas med ett system med

schablonintäkt mot vilket avdrag får göras för

fastighetens kostnader för räntor. Ett sådant system

har flera fördelar, bl.a. bestraffar det inte lika

påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar

på fastigheten.

De nu förordade förändringarna i

fastighetsbeskattningen bör genomföras skyndsamt.

Det bör därför uppdras åt

Fastighetsbeskattningskommittén att snarast lägga

fram ett förslag till schablonbeskattning som

utskottet nu med anslutning till förslagen i

motioner (c) och (fp) uttalat sig för. I detta

sammanhang bör även frågan om hur kommunerna skall

kunna få del av intäkterna övervägas.

Vad utskottet nu med anslutning till Centerpartiets

partimotion 1999/2000: Sk324 yrkande 25 i

motsvarande del samt motionerna 1999/2000:Bo232 (fp)

yrkande 8 och 1999/2000:Sk640 (c) anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det nu anförda får även övriga motionsyrkanden

anses i allt väsentligt tillgodosedda.

4. Fastighetsskattenivån m.m.

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "Flera av" och

slutar med "utredningsarbetet avvaktas" bort ha

följande lydelse:

I likhet med Moderata samlingspartiet anser

utskottet att fastighetsskatten successivt skall

avvecklas. Som utskottet anfört ovan bör

avvecklingen inledas genom att underlaget för

skatteberäkningen fryses på dagens nivå och genom

att skattesatsen för småhus redan för år 2000 sänks

till samma nivå som för hyreshus, dvs. 1,2 %.

Därefter skall skattesatsen sänkas ytterligare med

0,1 procentenheter för vart och ett av de närmaste

åren.

Även andra åtgärder måste vidtas för att lindra

bördan av fastighetsskatten. En sådan åtgärd som bör

genomföras redan fr.o.m. innevarande år är att ändra

underlaget för fastighetsskatten så att det utgörs

av byggnadsvärdet och halva markvärdet. Genom att på

detta sätt reducera markvärdet vid beräkningen av

skattens storlek löser man till betydande del också

de problem som i dag finns i attraktiva

fritidsområden. Till denna fråga återkommer

utskottet också nedan.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen

i Moderata samlingspartiets partimotion

1999/2000:Bo206 samt i motion 1999/2000:Sk695 (m)

yrkande 2. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Med det anförda får även

övriga förslag anses i allt väsentligt

tillgodosedda.

5. Fastighetsskattenivån m.m.

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med

"Flera av" och slutar med "utredningsarbetet

avvaktas" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i kd-motionerna framförda

uppfattningen att fastighetsskatten successivt bör

avvecklas. Som redovisats ovan innebär det bl.a. att

skatten stegvis skall sänkas och ersättas med en

kommunal avgift för sådan kommunal service som har

en direkt knytning till fastigheten. I ett första

steg bör dessutom taxeringsreglerna ändras så att

lägesfaktorns genomslag på byggnadsvärdet begränsas.

Därutöver bör den ändringen göras att av det

markvärde som överstiger 150 000 kr

fastighetsskatten enbart skall beräknas på en

tredjedel av värdet. Som en viktig åtgärd skall

underlaget för skatteberäkningen därtill frysas på

dagens nivå. Härigenom mildras effekterna av de

senaste årens mycket kraftiga prisökningar i vissa

områden, vilka med dagens regler leder till kraftigt

höjda taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd

skatt. Till frågan om fastighetsbeskattningen i

attraktiva fritidsområden återkommer dessutom

utskottet nedan.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1999/2000:Sk689 (kd) yrkande 2 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Med det

anförda får även övriga förslag anses i allt

väsentligt tillgodosedda.

6. Fastighetsskatten för outhyrda

bostadshus

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "Bostäder

representerar" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

På orter där arbetsmarknaden stagnerat och därmed

också bostadsefterfrågan minskat är det inte

ovanligt att bostadsföretag, främst de kommunala,

låter riva bostadshus som står outhyrda. I en

situation där utsikterna att kunna hyra ut

bostäderna bedöms som dåliga framstår det ur

bostadsföretagets synpunkt som billigare att låta

riva huset. Som framhålls i motion 1999/2000:Sk740

(mp) utgör detta ett slöseri med resurser. Även om

det naturligtvis finns hus som är så dåliga till

följd av mögel- och fuktskador m.m. att de bör rivas

är det övervägande antalet hus i gott skick. Enligt

utskottets mening bör dessa hus sparas för framtida

behov.

En viktig anledning till att outhyrda bostadshus

rivs är den ekonomiska börda som fastighetsskatten i

många fall utgör. För att undanröja detta skäl för

rivning bör reglerna för fastighetsbeskattningen

ändras. För bostadsfastigheter som vid en viss

tidpunkt inte kan hyras ut och därför står tomma bör

taxeringsvärdet kunna sättas ner kraftigt.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1999/2000:Sk740 (mp) anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

7. Taxeringsvärdet för s.k. äkta

bostadsföretag

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "För att" och

slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:

För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall

betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras

bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)

inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av

taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller

delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag

schablonbeskattas.

Den i och för sig välmotiverade frysningen av

taxeringsvärdena som gäller t.o.m. inkomståret 2000

kan när det gäller vissa äkta bostadsföretag skapa

problem. Genom att taxeringsvärdena för lägenheterna

har frysts kan deras andel av det totala

taxeringsvärdet komma att minska om samtidigt den

del av taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m.

höjs. I de fall detta leder till att ett

bostadsföretag inte längre är att betrakta som äkta

är det en enligt utskottets mening icke avsedd

effekt. De långtgående följder detta får för de

boende i de berörda fastigheterna är enligt

utskottets mening oacceptabla.

I enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Sk759

(m) yrkande 2 bör därför åtgärder vidtas för att

förhindra att äkta bostadsföretag omklassas till

oäkta enbart som en följd av frysta taxeringsvärden.

Det bör ankomma på regeringen att utan dröjsmål

återkomma till riksdagen med förslag med denna

innebörd. Utskottets ställningstagande bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

8. Skattereduktion för

fastighetsförvaltning

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med

"Utskottet är" och slutar med "motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1999/2000:Sk764 (kd) är ett

av de främsta hindren för att kunna bygga och hyra

hyreslägenheter den höga beskattningen av tjänster

som ingår i hyran. Även i övrigt är

skattebelastningen på hyresboendet alldeles för hög.

Inte minst fastighetsbeskattningen bidrar till

detta.

Som beskattningen i dag är utformad måste

hyresgästen med sin hyra betala dels moms på den

administration och förvaltning samt de tjänster som

ingår i hyran, dels arbetsgivaravgifter på de ofta

arbetsintensiva tjänsterna. Det finns mot denna

bakgrund anledning att se över och minska den totala

skattebelastningen av boendet. I enlighet med

förslaget i motion 1999/2000: Sk764 (kd) bör därför

en utredning tillsättas med uppdrag att se över

möjligheterna att införa en skattereduktion för

tjänster m.m. som avser

fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel. Detta bör

ges regeringen till känna.

9. Trippelbeskattningen av boendet

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsskattenivån m.m. börjar med "Enligt

utskottets" och slutar med "Motionen avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionen att

beskattningen av boendet bör minska. Med anslutning

till förslag i bl.a. Moderata samlingspartiets

partimotion har också utskottet uttalat att en

successiv avveckling av fastighetsskatten bör

inledas omedelbart. Även när det gäller övriga

skatter som träffar boendet finns det enligt

utskottets mening anledning att se över

möjligheterna att helt ta bort eller åtminstone

kraftig minska dessa. Det gäller bl.a.

förmögenhetsskatten som många får betala för sitt

innehav av helt ordinära fastigheter som en följd av

de höga taxeringsvärdena på många orter.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1999/2000:Sk653 (m) anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

10. Fastighetsbeskattningen i attraktiva

skärgårdsområden m.m.

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson

(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),

Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c) och

Yvonne Ångström (fp) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsbeskattningen i attraktiva

skärgårdsområden m.m. börjar med

"Fastighetsbeskattningskommittén skall" och slutar

med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens

fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser

för dem som är permanentboende i attraktiva

fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de

fritidsboende är villiga att betala medför att

taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger

och att den fastighetsskatt som utgår ligger på

nivåer som många inte har någon som helst möjlighet

att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan

inte ett skattesystem accepteras som leder till att

människor får flytta från sina hem till följd av en

orimlig skattebörda.

Den mest uppenbara lösningen på problemen i

attraktiva skärgårdsområden är att avveckla dagens

fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i

flera av de nu aktuella motionerna. Som framhålls i

motionerna kan detta dock inte ske omedelbart utan

det måste ske successivt under en något längre tid.

Vad som erfordras är därför åtgärder som kan sättas

in redan nu och som leder till en kraftigt sänkt

fastighetsskatt redan fr.o.m. innevarande år.

Exempel på sådana åtgärder är att ta bort den s.k.

belägenhetsfaktorn för permanentboende. De förslag

som utskottet tidigare ställt sig bakom om reducerat

markvärde som underlag för beskattningen m.m. bidrar

också de till att minska skattetrycket för

fastboende i skärgården och andra attraktiva

fritidsområden.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna

1999/2000:Sk645 (m) yrkande 2, 1999/2000:Sk820 (c)

och 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 anfört om

åtgärder för att minska fastighetsskatten för

permanentboende i attraktiva fritidsområden m.m. bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11. Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt börjar med

"Enligt lagen" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1999/2000:Sk629 (m)

framförda uppfattningen att det ter sig svårt att

hitta något motiv för att någon skulle vara skyldig

att betala skatt för en fastighet som han inte äger.

Desto svårare att finna ett motiv blir det när det

dessutom rör sig om en skatt som baseras på ett

tänkt marknadsvärde för en tomt som inte kan säljas

då den är upplåten med tomträtt. Det är en enligt

utskottets mening principiellt oriktig ordning. Det

enda rimliga är naturligtvis att den som äger en

fastighet också betalar den skatt som belöper på

den. Om detta förhållande kommer att påverka

tomträttsavgälden är detta en fråga som inte i sig

bör påverka de skatterättsliga principer enligt

vilka fastighetsskatten tas ut.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1999/2000:Sk629 (m) anfört om skattskyldigheten vid

tomträtt bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

12. Energibesparande åtgärder

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson

(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),

Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c) och

Yvonne Ångström (fp) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Energibesparande åtgärder börjar med "Vid

fastighetstaxeringen" och slutar med "Motionerna

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Förutom de principiella invändningar som enligt

utskottets mening kan resas mot fastighetsskatten

som sådan innehåller beskattningen enskilda moment

som också de kan starkt ifrågasättas. Den mest

uppenbara lösningen på dessa problem är att avveckla

dagens fastighetsskatt i enlighet med vad som

föreslagits i motioner från (m), (kd), (c) och (fp).

I avvaktan på att detta successivt kan genomföras

bör dock de mest uppenbara bristerna i dagens system

rättas till. En sådan brist är de orimliga effekter

på fastighetsskatten som energibesparande och andra

energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.

Den som i dag investerar i anläggningar som sparar

energi eller som på annat sätt bidrar till att

hushålla med våra resurser får med automatik ett

höjt taxeringsvärde och därmed också höjd

fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur

ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda

kommer därmed att straffas för detta. Det är

naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet

måste självfallet medverka till och inte motverka

att energibesparande eller i övrigt

miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I

enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna

för fastighetsbeskattningen ändras så att

miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte

missgynnas i skattehänseende.

Fastighetsbeskattningen måste i stället utformas så

att sådana åtgärder gynnas eller åtminstone så att

skatteeffekten är neutral.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna

1999/2000:Sk610 (m), 1999/2000:Sk809 (m) samt

1999/2000:N383 (kd) yrkande 9 anfört om

fastighetsbeskattningen av energibesparande åtgärder

m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

13. Realisationsvinstbeskattningen

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Realisationsvinstbeskattningen börjar med

"Bostadsutskottet vill" och slutar med "aktuella

motionerna" bort ha följande lydelse:

Effekterna av realisationsvinstbeskattningen

upplevs inte sällan som orimliga och orättvisa av de

enskilda fastighetsägarna. Med sin nuvarande

utformning leder beskattningen till otvetydiga

inlåsningseffekter och därmed försämrad rörlighet på

bostadsmarknaden. Problemen är särskilt uppenbara

vid generationsskiften i jordbruk och andra

småföretag. I och med att de tidigare

övergångsreglerna för realisationsvinstbeskattningen

har upphört i och med ingången av år 2000 har

problemen dessutom accentuerats.

Bostadsutskottet tillstyrker mot bakgrund av det

ovan anförda förslagen i motionerna 1999/2000:Sk627

(m) yrkande 2 och 1999/2000:Sk644 (m) om att en

översyn bör genomföras av reglerna för

realisationsvinstbeskattningen av fastigheter.

Gällande övergångsregler bör förlängas i avvaktan på

att nya permanenta regler kan träda i kraft. I den

förordade översynen är det angeläget att

regelsystemet utformas på ett sådant sätt att

störningar inte uppkommer på bostadsmarknaden. Det

är således angeläget att systemet inte ger några

inlåsningseffekter eller på annat sätt försvårar

fastighetsöverlåtelser. Utskottets ställningstagande

i denna del bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

14. Skattereduktion för hushållsnära

tjänster m.m.

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och

Rigmor Stenmark (c) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.

börjar med "Vid sin" och slutar med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Sedan ROT-avdragen upphörde för mindre än ett år

sedan finns det tecken på att tillgången på denna

typ av arbetsobjekt har minskat. Det är en enligt

utskottets mening olycklig utveckling. ROT-åtgärder

sysselsätter i många fall arbetskraft som inte kan

arbeta inom nybyggnadssektorn. Det finns därmed en

uppenbar risk för att arbetslösheten bland vissa

kategorier byggnadsarbetare ökar. Avdragen har

dessutom bidragit till att nödvändiga reparationer

och annat underhåll kommit till stånd i en

omfattning som annars inte skulle ha blivit fallet.

Kort sagt har ROT-avdragen bidragit till en totalt

sett bättre boendemiljö.

Inom tjänstesektorn i stort finns det möjlighet att

genom åtgärder på skatteområdet skapa flera arbeten

och företag. Sänkta skatter på hushållsnära tjänster

skulle dessutom möjliggöra för fler med vanliga

inkomster att nyttja hushållstjänster och skulle

leda till en större valfrihet för hushållen. Det kan

t.ex. gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt

svaga personer. De tjänster som avses är sådana som

utförs i hemmet såsom tvätt, städning, omsorg och

trädgårdsskötsel. En sådan skattesänkning skulle

leda till att nya småföretag växer fram, vilket i

sin tur skulle skapa åtskilliga nya

arbetstillfällen. Den svarta sektorn skulle bli vit.

I enlighet med förslagen i Centerpartiets

partimotion 1999/2000:Sk324 (c) yrkande 25 i

motsvarande del samt motionerna 1999/2000:Sk719 (c)

och 1999/2000:Bo204 (c) yrkande 18 bör därför ROT-

avdraget återinföras, vidareutvecklas och

permanentas. Utskottets ställningstagande i denna

del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Särskilt yttrande

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Under allmänna motionstiden 1999 lade Moderata

samlingspartiet fram förslag om att införa en

skattereduktion för hushållsnära tjänster. Enligt

vårt förslag skulle en skattereduktion på 50 % av

arbetskostnaden, dock högst 25 000 kr per år och

hushåll, kunna erhållas för ROT-arbeten och för

andra hushållstjänster. Vi vidhåller att en

skattereduktion med denna utformning bör införas.

Det är därför vår avsikt att på nytt återkomma till

riksdagen med ett motsvarande förslag.