Bet. 1999/2000:SkU18

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU18

Allmänna motioner om taxering och skattebetalning

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden 1999 som rör taxering,

skattebetalning och folkbokföring. Utskottet avstyr-

ker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats 20 reservationer (m, v,

kd, c, fp) och ett särskilt yttrande (m).

Motionerna

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förbättrade

möjligheter att erhålla F-skattsedel.

1999/2000:Sk327 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar att avskaffa

skattetillägget för fel i momsredovisningen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om enklare F-

skatteregler.

1999/2000:Sk643 av Ola Karlsson och Lars Lindblad

(m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring att avbytarverksamhet klassas som

näringsverksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring att F- och FA-skattsedel skall bli

enklare att erhålla,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om signaler till

allmänheten angående försörjningsalternativ.

1999/2000:Sk668 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om hur man effektivt skall nå fram till och beskatta

"non-filers",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att undersöka hur

skattemyndigheten kan bli ännu mer effektiv i kampen

mot ekonomisk brottslighet.

1999/2000:Sk673 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp,m,kd,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

begränsning av möjligheten att efter viss tid ta ut

dröjsmålsränta i skattemål.

1999/2000:Sk677 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,kd,c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

införa en förenklad bokföring och deklaration för de

minsta företagen.

1999/2000:Sk682 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,kd,c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

alla skattskyldiga som så önskar tilldelas F-

skattsedel utan annan prövning än om näringsförbud

föreligger.

1999/2000:Sk694 av Cristina Husmark Pehrsson (m)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inbetalning av

källskatt och arbetsgivaravgift,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en second opinion

vid avslag av F-skattsedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att koppla

utbildning och ansökan av F-skattsedel.

1999/2000:Sk696 av Anne-Katrine Dunker och Ewa

Thalén Finné (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förenklade rutiner.

1999/2000:Sk700 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en utredning

eller översyn bör genomföras för att pröva införande

av licensavgifter.

1999/2000:Sk706 av Henrik Westman och Patrik

Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införande av schablonskatt.

1999/2000:Sk735 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att låta fakturadatum vara

styrande för såväl avsändare som mottagare vid

momsredovisning till skattemyndighet.

1999/2000:Sk736 av Holger Gustafsson och Kenneth

Lantz (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att minska såväl de internationella som de

nationella incitamenten till skattebrott.

1999/2000:Sk758 av Ola Karlsson och Lars Björkman

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar av

skattereglerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regelverkets

utformning.

1999/2000:Sk801 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att från den 1 januari

2000 återinföra tidigare regler avseende

tredjemanskontroll, revision under löpande period,

underrättelse om revision, föreläggande,

tredjemansföreläggande och tullagen i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattetillägg,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa

skattetillägg från den 1 januari 2000 när det är

fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som

indirekt skatt i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk802 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift

om sina totala lönekostnader.

1999/2000:Sk803 av Britt-Marie Lindkvist och

Christina Nenes (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten för skattemyndigheten att

kunna avkräva legitimation vid kontroll av dem som

bedriver torg- och marknadshandel.

1999/2000:Sk804 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om enklare regler för

erhållande av F-skattsedel.

1999/2000:Sk805 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag som gör det lättare att erhålla F-skatt-

sedel.

1999/2000:Sk806 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att synliggöra skatter och

arbetsgivaravgifter.

1999/2000:Sk807 av Marie Engström m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en snabbutredning av

granskningssituationen på skattemyndigheterna,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag i

enlighet med vad i motionen anförts om arbetsgivares

skyldighet att medverka vid betalning av kvarstående

skatt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i

enlighet med vad i motionen anförts om betalningstid

för kvarskatt.

1999/2000:Sk810 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om återbetalning

av skattemedel.

1999/2000:Sk811 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det måste

vara enklare att erhålla F-skattsedel.

1999/2000:Sk812 av Per Rosengren och Marie Engström

(v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring som i motionen anförts om

rätt till legitimationskontroll vid revisioner.

1999/2000:Sk813 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av skatterevisionen.

1999/2000:Sk817 av Marie Engström och Per Rosengren

(v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av lagstiftningen på

kontrolluppgiftsområdet.

1999/2000:Sk821 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattenämndernas

sammansättning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ompröva

skattenämndernas funktion i den framtida skattepro-

cessen.

1999/2000:Sk822 av Carin Lundberg och Sven-Erik

Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kontrolluppgiftsskyldighet även för

inlösen.

1999/2000:Sk824 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om redovisning till

riksdagen om utvärdering av de nya skatte-

brottsenheterna.

1999/2000:Sk901 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till översyn

av bosättningsbegreppet för dem som tjänstgör

utomlands för Svenska kyrkan eller annat trossamfund

samt biståndsorganisationer i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Sk902 av Rune Berglund och Berit Andnor

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att se

över lagen om folkbokföring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda frågan om

folkbokföringsdagen.

1999/2000:Ju805 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att se

över skattelagstiftningen för de små företagen.

1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lättnader för

småföretagare och enkla regler om F-skattsedel.

1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätt att vara

mantalsskriven på hemorten under studietiden.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m,kd,fp)

vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

förenklad självdeklaration för egenföretagare i

enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändrade regler för skattetillägg för fel i

momsredovisningen i enlighet med vad som anförts i

motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om slopande av

straffavgiften vid för sent inlämnad deklaration.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utfärdande av

F-skattsedel,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

momsredovisning.

1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förenklad möjlighet

för blivande egenföretagare att få ut en F-

skattsedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att preliminär F-

skatt bör betalas ut efter faktiskt intjänad inkomst

för månaden före,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av en s.k.

förenklad företagardeklaration,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatteredovisning

och skatteinbetalning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om slopande av

skattetillägget för periodiseringsfel i momsredovis-

ningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av

servicecheckar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändrad tid för

momsinbetalning.

1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att F-skatten bör

sättas upp till 100 % av föregående års skatt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om automatisk

registrering hos Patent- och registreringsverket när

ansökan om F-skattsedel sker.

1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en förenklad

självdeklaration för egenföretagare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om F-skattsedel

till alla,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om starta-eget-

lotsar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om starta-eget-

paket.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att alla som

vill skall få F-skattsedel,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en förenkling

av det regelverk som omgärdar företagande.

Utskottet

Förenklingar för företagare: utfärdande av

F-skattsedel och startande av företag

Bakgrund

Den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet.

1991/92:SkU29) infördes i förenklande syfte nya

regler för skatteavdrag och betalning av

socialavgifter vid utbetalning av ersättning för

arbete. Ändringen innebar att skyldigheten att göra

skatteavdrag och betala socialavgifter knöts till

vilken typ av skattsedel på preliminär skatt

mottagaren har. En ny skattsedel på preliminär skatt

för företagare - en F-skattsedel - infördes. En F-

skattsedel fick utfärdas för den som bedrev

näringsverksamhet eller som kunde antas komma att

bedriva sådan verksamhet.

Den som för ett arbete anlitar någon som har en F-

skattsedel är inte skyldig att göra skatteavdrag

eller att betala arbetsgivaravgifter. Skattsedeln

avgör däremot inte vilket inkomstslag en viss

ersättning skall hänföras till vid taxeringen.

Skattsedeln avgör heller inte det arbetsrättsliga

förhållandet.

Den 1 januari 1998 ändrades skattebetalningslagens

regler om utfärdande av F-skattsedel för att

underlätta för egenföretagare i ett inledningsskede

(prop. 1997/98:33, bet. 1997/98:SkU9). Avsikten var

att bedömningarna skulle bli mer generösa och enligt

den gällande lydelsen får en F-skattsedel utfärdas

för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt

att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida

det inte finns skälig anledning att anta att

näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att

bedrivas. Genom ändringen har bevisbördan kastats om

och det är inte längre den skattskyldige som skall

visa att det är fråga om näringsverksamhet utan

skattemyndigheten som får visa att det inte är sådan

verksamhet.

Begreppet näringsverksamhet definieras i 21 §

kommunalskattelagen som: "yrkesmässig självständigt

bedriven förvärvsverksamhet".

Riksskatteverket (RSV) har i en rapport (1998:4)

föreslagit att begreppet näringsverksamhet vidgas

till att omfatta personer som, utan att vara inord-

nade i respektive uppdragsgivares verksamhet, riktar

sig till ett flertal uppdragsgivare och har en

affärsidé som innebär aktivt sökande av uppdrag på

den allmänna marknaden genom annonsering o.d.

Utvidgningen föreslogs ske genom att begreppet

"självständigt bedriven förvärvsverksamhet" ändrades

till "med viss grad av självständigt bedriven

förvärvsverksamhet". Enligt rapporten borde, oavsett

om förslaget genomfördes eller inte, utbildningen av

handläggare av F-skattefrågor ses över för att

åstadkomma en snabb, korrekt och enhetlig bedömning

av ansökningarna.

I budgetpropositionen för 1999 (volym 1, avsnitt 8

Skattefrågor, s. 143) redovisade regeringen sin

bedömning att definitionen av näringsverksamhet inte

bör ändras. De genomförda reformerna avseende

förutsättningarna för utfärdande av F-skattsedel

respektive förhandsbesked i taxeringsfrågor och de

utbildningsinsatser som RSV föreslagit ansåg

regeringen sammantaget resultera i en enhetlig och

kompetent handläggning. I propositionen redovisades

också att flera remissinstanser framhållit att de

tillämpningsproblem som iakttagits inte har sin

grund i lagtextens utformning. Även med en ändrad

lagtext skulle en prövning behöva göras av

omständigheterna i det enskilda fallet.

Motionerna

Ett flertal motioner behandlar frågan om att det bör

bli lättare att starta företag. Motionärerna anser

att reglerna för tilldelning av F-skattsedel och

särskilt skattemyndigheternas bedömningar av vad som

skall anses vara näringsverksamhet inte är

tillräckligt generösa. I några motioner påtalas att

skattemyndigheternas handläggningstider i F-

skatteärenden är för lång.

I Moderaternas kommittémotion Sk326 yrkande 14 av

Carl Fredrik Graf m.fl. föreslås att

etableringsfrihet skall råda och att i princip alla

som ansöker om en F-skattsedel också skall erhålla

en sådan. Samma innebörd har motionerna Sk804 av

Göte Jonsson (m) och Sk805 av Ingvar Eriksson och

Ola Sundell (m).

I motion Sk643 yrkandena 1-3 av Ola Karlsson och

Lars Lindblad (m) begärs att regeringen skall

återkomma med ett förslag till regeländring så att

avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet och

att F- och FA-skattsedel skall bli enklare att

erhålla. Motionärerna önskar slutligen ett

tillkännagivande till regeringen om att

skattemyndigheternas hantering av personer som

försöker klara sin försörjning genom egen verksamhet

lätt kan ge allmänheten en signal om att a-kassa och

arbetslöshet är en bättre verksamhet än eget

företagande.

I motion Sk694 yrkande 3 av Cristina Husmark

Pehrsson (m) föreslås att i de fall

skattemyndigheten avser att avslå en ansökan om F-

skattsedel det skall vara möjligt att få en second

opinion av en annan part, t.ex. ALMI. Motionärerna

vill också koppla samman utbildning och ansökan av

F-skattsedel (yrkande 4).

I Kristdemokraternas partimotion N384 yrkande 12 av

Alf Svensson m.fl. understryks vikten av att

klimatet för småföretagare blir bättre bl.a. genom

att reglerna blir färre och enklare.

I Centerpartiets kommittémotion N387 yrkande 8 av

Eskil Erlandsson m.fl. föreslås förenklade

myndighetskontakter för företagare genom att en

ansökan om F-skattsedel automatiskt skall kunna

medföra registrering av företaget hos Patent- och

registreringsverket (PRV). Birgitta Carlsson m.fl.

(c) i motion Sk811 framhåller att de nuvarande

reglerna för F-skattsedel tillämpas alltför

restriktivt och hindrar framväxten av nya företag

och jobb.

I Folkpartiets partimotion A807 yrkande 18 av Lars

Leijonborg m.fl. föreslås att alla som vill skall få

F-skattsedel. I kommittémotion Sk327 yrkande 15 av

Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) och i motion

N386 yrkande 1 (fp) av samma motionärer anförs bl.a.

att begreppet näringsverksamhet tolkas alltför snävt

och godtyckligt samt att handläggningstiden är för

lång.

I motion A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) föreslås,

förutom att alla som vill skall tilldelas F-

skattsedel (yrkande 14), ett system med "Starta-

eget-lotsar" (yrkande 15) och "Starta-eget-paket"

för blivande företagare (yrkande 16).

Ana Maria Narti (fp) anför i motion Sf615 yrkande 4

att lättnader för småföretagare och förenklingar när

det gäller tilldelning av F-skattsedel har en

särskild betydelse för invandrarbefolkningen.

Frågan om tilldelning av F-skattsedel aktualiseras

slutligen i flerpartimotion Sk682 av Kenth Skårvik

m.fl. (fp, m, kd, c). Motionärerna anser att de nya

reglerna inte infriat förhoppningarna och att det

fortfarande är förknippat med betydande besvär och

osäkerhet att ansöka om F-skattsedel. Motionärerna

anser att F-skattsedel skall tilldelas sökande utan

annan prövning än om näringsförbud föreligger.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill till att börja med framhålla att

förutsättningarna för att starta nya företag i

Sverige på det hela taget är mycket goda. Frågor om

regelförenklingar och om insatser för information

till nya företagare är som utskottet redogjort för

vid åtskilliga tillfällen (se bet. 1998/99:SkU9) väl

uppmärksammade inom Regeringskansliet och inom

skatteförvaltningen.

De nu gällande reglerna om tilldelning av F-

skattsedel har genom den senaste ändringen utvidgats

så att alla som bedriver eller avser att bedriva

näringsverksamhet har möjlighet att få en sådan

skattsedel. År 1998 var antalet ansökningar om F-

skattsedel drygt 74 000. Av dessa avslogs endast

drygt 600, dvs. mindre än 1 %, på den grunden att

näringsverksamhet inte ansågs bedrivas. Behovet som

framförs i motionerna om ytterligare utvidgningar av

de aktuella reglerna förefaller mot den bakgrunden

överdrivet. Enligt utskottets uppfattning skulle det

föra för långt om alla som begär det automatiskt

skulle tilldelas en F-skattsedel. Redan med de sedan

1998 gällande reglerna för tilldelning av F-

skattsedlar kan man räkna med att ett ökande antal

skattskyldiga kommer att få F-skattsedel trots att

inkomsten av verksamheten vid taxeringen befinns

vara inkomst av tjänst. Detta kan få negativa

konsekvenser vid beskattningen som de berörda F-

skattsedelinnehavarna inte har räknat med. En

ytterligare uppluckring av systemet skulle öka

problemet. Risken för missbruk talar också starkt

för att prövningen om den som söker en F-skattsedel

är näringsidkare inte får bli alltför summarisk. I

det sammanhanget vill utskottet också erinra om att

Branschsaneringsutredningen i sitt huvudbetänkande

(SOU 1997:111) Branschsanering och andra metoder mot

ekobrott föreslagit en skärpning när det gäller F-

skattsedel för den som bedriver verksamhet i vissa

branscher samt att skatteavdrag alltid skall göras

från ersättningar till underentreprenörer vid vissa

arbeten, dvs. även om mottagaren har en F-

skattsedel.

Det är givetvis viktigt att skattemyndigheternas

handläggning av ärenden om F-skattsedlar inte i

onödan drar ut på tiden. Enligt en redovisning från

RSV förefaller handläggningstiderna av de aktuella

ärendena i allmänhet vara rimliga. Det ankommer på

myndigheterna att följa denna typ av frågor och

något uttalande av riksdagen behövs därför inte.

Utskottet vill avslutningsvis peka på att det

enligt en redovisning som lämnats av RSV har inletts

en sådan försöksverksamhet som föreslås i motion

N387 yrkande 8 med förenklade myndighetskontakter

mellan RSV och PRV.

Utskottet avstyrker med det anförda samtliga

motioner i berörda delar.

Förenklingar för företagare: bokföring,

deklaration och andra skatteregler

Motionerna

I flera motioner berörs regelverkets komplexitet och

behovet av förenklingar främst för små och

medelstora företag.

I motion Sk677 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd,

c) skisserar motionärerna ett system med förenklad

bokföring och deklaration för de minsta företagen i

syfte att stimulera nyföretagandet. Även i

motionerna N273 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl.

(m, kd, fp), N386 yrkande 4 av Johan Pehrson och

Karin Pilsäter (fp) och A230 yrkande 13 av Elver

Jonsson m.fl. (fp) anförs att reglerna för

småföretagarnas redovisning, bokslut och deklaration

bör göras så enkla att flertalet egenföretagare kan

klara sig utan kostsam hjälp utifrån.

I motion Sk696 yrkande 3 av Anne-Katrine Dunker och

Ewa Thalén Finné (m) förordas förenklade rutiner för

företagare eftersom små och medelstora företag som

saknar juridisk och administrativ kompetens har

svårt att överblicka och klara av gällande

regelverk. I motion A807 yrkande 19 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) påtalas behovet av en rejäl

rensning i regelverket kring företagandet.

I motion Sk758 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson

och Lars Björkman (m) slutligen framhålls att den

krångliga lagstiftningen och den osmidiga hante-

ringen från myndigheternas sida försämrar

företagsklimatet. Motionärerna vill att

skattelagarna och myndigheternas arbete utformas

från ett företagarperspektiv.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet framhållit ovan är frågor om

regelförenklingar för företagare redan väl

uppmärksammade.

Regeringen tillkallade i oktober 1996

Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) som enligt

direktiven (dir. 1996:78) skall utreda införandet av

ett förenklat deklarations- och

redovisningsförfarande för de allra minsta företagen

i fråga om inkomsttaxering och redovisning av

mervärdesskatt. Uppdraget utvidgades i januari 1998

(dir. 1998:4) till att omfatta utredning om

införandet av ett förenklat deklarations- och

redovisningsförfarande för inkomsttaxering och

redovisning enligt redovisningslagstiftningen för

mindre tjänsteföretag som bedrivs som enskild

näringsverksamhet.

Utredningen har avlämnat betänkandena (SOU

1997:178) Enskilda näringsidkare - översyn av

skattereglerna och (SOU 1999:28) Kontantmetod för

småföretagare. Förslagen bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Utredningen beräknas avsluta sitt

arbete under innevarande år.

Utskottet erinrar också om att riksdagen har

uppdragit åt regeringen (se bet. 1998/99:NU6) att

lämna en årlig redogörelse om

regelförenklingsarbetet samt att formulera ett mål

för arbetet. Regeringen har också fått i uppdrag att

göra en avstämning mot Småföretagsdelegationens

samtliga förslag. En redogörelse lämnades senast i

budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1, volym 1, s.

174, volym 11, utg.omr. 24, s. 15-17 jämte bilaga).

Under de senaste åren har RSV prioriterat att

offensivt bedriva förenklingsarbetet avseende mindre

företag. RSV har bl.a. under slutet av 1999 beslutat

(dnr 10407-99/830) genomföra en förstudie och ta

fram underlag för beslut om en omfattande utredning

kring möjligheten att starkt schablonisera

företagsbeskattningen för mindre företag. För att

göra det lättare för de minsta företagen att

deklarera har RSV vidare på sin hemsida www.rsv.se

lagt ut interaktiva deklarationsblanketter, där

småföretag som inte behöver göra årsbokslut får

hjälp att fylla i vissa blanketter.

Då något tillkännagivande från riksdagen inte är

motiverat avstyrker utskottet samtliga motioner i

berörda delar.

Beräkning av F-skatt

Bakgrund

En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare

B-skatt), som innebär att sådana skatter skall

debiteras med utgångspunkt från den senast debite-

rade slutliga skatten, infördes redan år 1954. För

närvarande gäller enligt skattebetalningslagen

(1997:483) att preliminär F-skatt skall tas ut med

ett belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt

som påförts den skattskyldige året före inkomståret.

Understiger den slutliga skatten den ursprungligen

debiterade F-skatten skall preliminär skatt i

stället tas ut med 105 %.

Motionerna

I motion N386 yrkande 3 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) föreslås att preliminär F-skatt bör

betalas med utgångspunkt i faktiskt intjänad inkomst

för månaden före inbetalningen och i motion N387

yrkande 7 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) föreslås att

F-skatten bör sättas till 100 % av föregående års

skatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har även i andra sammanhang (se bet.

1998/99:SkU9 och bet. 1996/97:SkU23) framhållit att

schablonuppräkningen vid debiteringen av F-skatt

innebär en förenklad och arbetsbesparande hantering.

Utskottet gör vidare bedömningen att den förväntade

ekonomiska utvecklingen inte är sådan att det finns

anledning att ändra procentsatserna för uttaget.

Utskottet avstyrker därför motionerna N386 och N387

i berörda delar.

Servicecheckar

Motionen

I motion N386 yrkande 7 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) anförs att det är svårt för den

enskilde att veta vilka regler som gäller för

redovisning av privata tjänster. Motionärerna

förespråkar att det inrättas ett system med

servicecheckar som metod för att betala lön och

skatter till någon annan.

Utskottets ställningstagande

Regeringen gav under hösten 1999 RSV i uppdrag att

analysera möjligheterna till förenklingar vid

privata tjänster. RSV:s promemoria Förenklad

skattedeklaration innehåller bl.a. ett förslag som

innebär att när en fysisk person betalat ut

ersättning för arbete till en annan fysisk person,

skall avdragen skatt och arbetsgivaravgifter kunna

redovisas i en förenklad skattedeklaration. Genom

att lämna den förenklade skattedeklarationen har

uppdragsgivaren även fullgjort sin

kontrolluppgiftsskyldighet. Promemorian är för

närvarande ute på remiss.

Utskottet anser att ett tillkännagivande till

regeringen i frågan inte behövs och avstyrker därför

motion N386 i ifrågavarande del.

Skattemyndigheternas kontrollverksamhet,

skattebrottsenheterna

Motionerna

I motion Sk813 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) uttalar motionärerna sin oro över

utvecklingen på skatterevisionens område och

förordar en skyndsam översyn där såväl

omprioriteringar som tillförande av nya resurser bör

kunna komma i fråga.

Skattebrottsenheternas verksamhet tas upp i motion

Sk824 yrkande 1 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp). Motionärerna begär att regeringen skyndsamt

redovisar resultatet av en utvärdering av de nya

skattebrottsenheterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i budgetsammanhang ofta betonat vikten

av att skattemyndigheterna har tillräckliga resurser

för kontrollverksamheten. Liksom motionärerna i

motion Sk813 har utskottet tagit fasta på signaler

om att kontrollverksamheten inte har kunnat

upprätthållas till följd av att besparingar och

personalindragningar inte i tillräcklig omfattning

har kunnat mötas med rationaliseringar och

effektiviseringar. Efter utskottets hemställan har

riksdagen (1999/2000:SkU1y respektive bet.

1999/2000:SkU1) uttalat att regeringen bör göra en

grundlig analys av bl.a. skatteförvaltningens

långsiktiga resursbehov och kontrollverksamhetens

avvägning. Regeringen har aviserat sin avsikt att

återkomma i frågan i årets vårproposition.

Beträffande skattebrottsenheterna uttalade

utskottet (bet. 1997/98:SkU10) när verksamheten

startade att man kunde förutsätta att regeringen

fortlöpande följde erfarenheterna av den nya

organisationen. När frågan senast var aktuell (se

bet. 1998/99:SkU9) utgick utskottet från att

regeringen utan särskilt tillkännagivande från

riksdagen i lämpligt sammanhang redovisar

erfarenheterna från verksamheten. Utskottet

vidhåller denna uppfattning.

Utskottet avstyrker här behandlade motioner i

berörda delar i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Åtgärder mot skattebrottslighet

Motionerna

Motion Sk668 yrkande 1 och 2 av Kenneth Lantz (kd)

behandlar problemet hur man skall komma till rätta

med skattesmitare som inte har känd adress, bostad

eller verksamhetsplats i Sverige, s.k. non-filers.

Motionären föreslår att regeringen dels skall utreda

hur man effektivt skall nå fram till och beskatta

sådan verksamhet, dels undersöka hur

skattemyndigheten kan bli ännu mer effektiv i kampen

mot ekonomisk brottslighet i allmänhet.

I motion Sk736 av Holger Gustafsson och Kenneth

Lantz (kd) anförs att det behövs en skattereform för

att komma till rätta med problem som uppstått genom

modern IT-teknik, den ökande internationaliseringen

och den ökande benägenheten till skattebrott.

Motionärerna föreslår att en utredning ser över hur

man skall kunna minska de nationella och

internationella incitamenten till skattebrott.

I motion Sk700 av Ingemar Josefsson (s) anförs att

den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och

växande hot mot samhället. Motionären förespråkar

därför att man undersöker om

Branschsaneringsutredningens förslag med

licensavgifter som ett första steg försöksvis kan

införas i t.ex. torghandeln. Samma tankegångar

framförs i motion Sk706 av Henrik Westman och Patrik

Norinder (m) som föreslår att det införs

schablonskatt för att komma till rätta med fusket

inom flera branscher.

I två motioner föreslås utökade befogenheter för

skattemyndigheterna för att effektivisera

skattekontrollen. I motion Sk803 av Britt-Marie

Lindkvist och Christina Nenes (s) föreslås att

skattemyndigheterna skall få möjlighet att avkräva

legitimation vid kontroll av dem som bedriver torg-

och marknadshandel. I motion Sk812 av Per Rosengren

och Marie Engström (v) anförs att en av orsakerna

till att myndigheterna inte kommer åt skatteundan-

dragandet bl.a. är att de saknar tillräckliga

befogenheter i samband med revisioner. I motionen

föreslås att skatterevisorerna skall ha rätt att

utföra legitimationskontroller vid revisioner.

Som ett led i kampen mot den ekonomiska

brottsligheten föreslås i motion Ju805 yrkande 1 av

Mikael Oscarsson (kd) att skattelagstiftningen för

de små företagen ses över eftersom regelverket är

anpassat till storföretag.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet med instämmande av riksdagen i olika

sammanhang anfört är skattebrottsligheten ett mycket

allvarligt problem som måste bekämpas med stor

kraft. Denna brottslighet undergräver skattemoralen

och hotar därigenom solidariteten i samhället.

Utskottet har således samma grundinställning som

motionärerna. Bekämpningen av skattefusk är en

prioriterad uppgift inom skatteförvaltningen och -

som framgått av föregående avsnitt - lade utskottet

vid den senaste budgetberedningen (bet.

1999/2000:FiU1, SkU1y) stor vikt vid att bl.a.

skattemyndigheterna har tillräckliga resurser för

verksamheten.

Skattefusk är en del av en vidare ekonomisk

brottslighet som måste bekämpas på bred front. Det

finns säkert skäl att, som motionärerna föreslår,

förutom ökade ekonomiska resurser till myndigheterna

också överväga olika förändringar i regelsystemen

för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra

ekonomisk brottslighet. Frågan har hög prioritet och

regeringen beslutade med hörande av riksdagen i

april 1995 om en samlad strategi mot den ekonomiska

brottsligheten. I strategin slås fast som ett

övergripande mål att påtagligt minska den ekonomiska

brottsligheten genom åtgärder som innebär en kraftig

förstärkning av samhällets samlade insatser mot

sådan kriminalitet. För att genomföra dessa mål

redovisades ett brett åtgärdsprogram som omfattade

bl.a. förstärkt skattekontroll och förenklad

skattelagstiftning och en rad andra åtgärder. För

att underlätta arbetet inrättades en arbetsgrupp

inom Regeringskansliet (regeringens

ekobrottsberedning) bestående av tjänstemän från

flera departement. Regeringen redovisar varje år

läget beträffande den ekonomiska brottsligheten i en

skrivelse till riksdagen - senast i skrivelse

1999/2000:22 som beretts av justitieutskottet (se

bet. 1999/2000:

JuU5).

När de gäller de konkreta förslag som framförs i

motionerna Sk700, Sk706 respektive Sk803 och Sk812

om införande av licensavgifter/schablonskatt i vissa

branscher respektive legitimationskontroll vid

revisioner och i torghandeln vill utskottet anföra

följande. Som redovisas i motionerna har förslag om

s.k. licensavgifter lagts fram av

Branschsaneringsutredningen (Ju 1995:11).

Utredningens förslag bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit har

remissinstanserna varit övervägande negativa till

förslaget om licensavgifter. Kritiken avser bl.a.

att förslaget inte får någon egentlig effekt på

skatteundandragandet eftersom man kan förvänta sig

en anpassning i de branscher där fusk förekommer så

att miniminivån också blir ett tak för

skatteinbetalningarna. Systemet anses vidare

krångligt eftersom det skall fungera parallellt med

det ordinarie skattesystemet och förutsätter ett

avräkningsförfarande. Slutligen har kritik riktats

mot att hela branscher pekas ut som skattefuskare

vilket naturligtvis drabbar även seriösa företagare

inom branschen. Utskottet kan mot bakgrund av det

anförda inte ställa sig bakom motionärens krav på

ett tillkännagivande av riksdagen i frågan.

Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) föreslog att

skattemyndigheten i samband med skattekontroll i

verksamhetslokaler skulle få befogenhet att begära

legitimation av personer på platsen. Förslaget mötte

invändningar från vissa remissinstanser och

regeringen (prop. 1997/98:100) ansåg att förslaget

var alltför långtgående. Utskottet hade samma

uppfattning (bet. 1997/98:SkU28) och avslog vid

detta tillfälle ett motsvarande motionsyrkande som

det nu aktuella. I samma lagstiftningsärende (prop.

1997/98:100) infördes en lagstiftning som reglerar

skattemyndighetens befogenheter vid kontroll av

torg- och marknadshandeln. Utskottet delade även i

detta fall regeringens uppfattning att det skulle

föra för långt att införa legitimationskrav för den

som ägnar sig åt torg- och marknadshandel. Utskottet

har alltjämt samma uppfattning i

legitimationsfrågan.

Utskottet avstyrker med det anförda samtliga

motioner i berörda delar.

Revisionsregler, skattetillägg

Bakgrund

Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet. SkU23)

ändrades revisionsreglerna för att effektivisera

skattekontrollen. Ändringen som grundade sig på

Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1996:79)

Översyn av revisionsreglerna innebar att revision

kan ske för löpande period och hos tredje man.

Vidare får kassakontroll, lagerinventering och

liknande fysisk kontroll företas i form av s.k.

överraskningsrevisioner. Reglerna för tullrevision

ändrades på motsvarande sätt.

Motionerna

I motion Sk801 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) föreslås av integritets- och rättssäkerhetsskäl

att riksdagen skall besluta att från den 1 januari

2000 återinföra de regler om skatterevision som

gällde före lagändringen 1997. Det gäller reglerna

om tredjemanskontroll, revision under löpande

period, underrättelse om revision, föreläggande och

tredjemansföreläggande. Enligt motionen skall

reglerna om tullrevision utformas på samma sätt som

reglerna om skatterevision. Det innebär att

tredjemansrevision, revision under löpande år och

överraskningsrevisioner inte skall få förekomma vid

tullrevision. Motionärerna föreslår också (yrkandena

2 och 3) att riksdagen i avvaktan på den pågående

skattetilläggsutredningen skall besluta att från den

1 januari 2000 avskaffa skattetillägg när det gäller

periodiseringsfel avseende både direkt och indirekt

skatt.

Även i motionerna Sk327 yrkande 13 och N386 yrkande

6 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) framförs

krav på att skattetillägget avskaffas för

periodiseringsfel i momsredovisningen. Samma krav

framställs slutligen i motion N273 yrkande 7 av Per

Westerberg m.fl. (m, kd, fp) i de fall periodi-

seringsfelen inte varit till statens nackdel.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av det förslag som ledde

till att den nu gällande ordningen för revision

antogs betonade skatteutskottet både den

skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och

integritet och att skattemyndigheterna fick lämpliga

resurser, befogenheter och kontrollinstrument till

sitt förfogande. Utskottet ansåg vidare att av

effektivitetsskäl möjligheten till

tredjemansrevision borde återinföras. Vid misstanke

om skalbolagstransaktioner och bolagsplundringar

borde enligt utskottet skattemyndigheterna kunna

säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms

eller säljs till en s.k. målvakt.

Skattemyndigheterna borde också kunna göra

iakttagelser av aktuella förhållanden i

svårkontrollerad affärsverksamhet som riktar sig

till enskilda konsumenter och där kvitto inte

efterfrågas. Dessa omständigheter talade enligt

utskottet för att skattemyndigheterna även borde få

en möjlighet att företa revision av löpande period.

Slutligen ansåg utskottet att s.k. över-

raskningsrevisioner måste kunna tillgripas i vissa

särskilda fall, t.ex. för kassakontroll,

lagerinventering och liknande. Utskottets

bedömningar står sig alltjämt och utskottet

avstyrker motion Sk801 i motsvarande del.

Skattetilläggsutredningen (Fi 1998:07) som för

närvarande ser över skattetilläggsinstitutet

beräknas slutföra sitt arbete vid utgången av år

2000. Utskottet anser inte att det är lämpligt att

föregripa utredningens arbete och avstyrker

motionerna Sk801, Sk327, N273 och N386 i motsvarande

delar.

Uppgifter om skatt på lönebesked

Motionerna

I syfte att synliggöra det totala skattetrycket

föreslås i motion Sk802 av Marietta de Pourbaix-

Lundin (m) att statsanställda på sina lönebesked

skall få uppgift om de totala lönekostnaderna.

I motion Sk806 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell

(m) anförs att enskilda löntagare har en självklar

rätt att få alla skatter öppet redovisade på löne-

besked och inkomstuppgifter.

Utskottets ställningstagande

Det står givetvis arbetsgivare fritt att som en

frivillig serviceåtgärd till de anställda lämna

information av ifrågavarande slag på lönebeskeden.

Enligt vad utskottet känner till är en sådan ordning

också vanligt förekommande. Utskottet vidhåller (se

bet. 1998/99:SkU9) dock uppfattningen att det inte

finns någon anledning att införa ett obligatoriskt

uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de är

offentliga eller privata, och belasta dem med det

merarbete och kostnader ett sådant uppgiftslämnande

medför. Strävandena bör tvärtom vara att så långt

möjligt begränsa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk802

och Sk806.

Kontrolluppgiftsskyldighet rörande

utländska värdepappersfonder m.m.

Motionerna

Två motioner tar upp brister i lagstiftningen när

det gäller bankers och fondbolags skyldigheter i

kontrolluppgiftshänseende beträffande utländska

värdepappersfonder.

I motion Sk817 av Marie Engström och Per Rosengren

(v) föreslås en översyn av lagstiftningen på

kontrolluppgiftsområdet och i motion Sk822 av Carin

Lundberg och Sven-Erik Österberg (s) föreslås en

lagändring innebärande kontrolluppgiftsskyldighet

även vid inlösen av andelar i utlandsregistrerad

värdepappersfond samt vid inlösen av

aktieindexobligationer.

Utskottets ställningstagande

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande

Skattekontrollutredningens förslag (SOU 1998:12) om

att kontrolluppgift skall lämnas om utdelning och

innehav på andel i utländsk värdepappersfond av den

som betalat ut utdelningen. Beredningen omfattar

också ett förslag från RSV om att utländska

fondföretag som bedriver verksamhet i Sverige eller

svenskt värdepappersinstitut som slutit avtal med

sådant fondföretag, skall vara skyldiga att lämna

kontrolluppgift om realisationsvinst eller

realisationsförlust vid avyttring av andel i

utländsk värdepappersfond. Finansdepartementet avser

att under våren 2000 lägga fram en promemoria där de

båda förslagen rörande kontrolluppgiftsskyldighet

för utländska värdepappersfonder behandlas.

Promemorian kommer också att behandla

kontrolluppgiftsskyldighet vid avyttring genom

inlösen.

Utskottet anser det inte lämpligt att föregripa den

aktuella beredningen och avstyrker de berörda

motionerna.

Deklarationstidpunkt

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 28 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter skall

förenklad självdeklaration lämnas senast den 2 maj

under taxeringsåret. Särskild självdeklaration skall

normalt lämnas senast den 31 mars under

taxeringsåret.

Motionen

I motion Sk807 yrkande 1 av Marie Engström m.fl. (v)

anförs att inlämningstidpunkten för den förenklade

deklarationen har medfört att den tid skatte-

myndigheterna kan ägna sig åt granskning blivit för

knapp. I motionen föreslås bl.a. att inlämningsdagen

för de förenklade deklarationerna flyttas till den

31 mars. Motionärerna föreslår att det görs en

snabbutredning av granskningssituationen på

skattemyndigheterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att RSV och Finansdepartementet

noga följer arbetsläget hos skattemyndigheterna och

tar de initiativ som behövs för att gransknings-

verksamheten skall fungera. Inom Regeringskansliet

bereds för närvarande Skattekontrollutredningens (Fi

1995:05) slutbetänkande (SOU 1998:12)

Självdeklaration och kontrolluppgifter. Utredningen

har bl.a. föreslagit att den 2 maj blir gemensam

deklarationsdag för alla deklarationsskyldiga. Med

hänsyn till de överväganden som pågår rörande

deklarationstidpunkten för olika kategorier

skattskyldiga anser utskottet att det för närvarande

inte är motiverat med något uttalande av riksdagen i

denna fråga och utskottet avstyrker därför motion

Sk807 i denna del.

Skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt

Gällande ordning och bakgrund

Mindre företag skall redovisa utbetald lön, från

lönen gjorda skatteavdrag och på lönen belöpande

arbetsgivaravgifter senast den 12:e i månaden efter

den månad då lönen betalades ut. Inom samma

tidsfrist skall den avdragna skatten och

arbetsgivaravgifterna betalas in till

skattemyndigheten. F-skatt och särskild A-skatt

skall betalas senast den 12:e i varje månad, i

januari och augusti dock senast den 17:e. Ett

nystartat företag som har debiterats F-skatt eller

särskild A-skatt efter inkomstårets ingång skall

betala skatten senast nyss nämnda dagar i var och en

av månaderna som återstår efter utgången av den

månad då skatten debiteras eller, om skatten

debiteras efter den 20:e i en månad, efter utgången

av den följande månaden.

Genom beslut i riksdagen under 1994 och 1995 skedde

en långtgående anpassning av det svenska

mervärdesskattesystemet till EG:s mervärdes-

skatteregler.

Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 infördes nya

redovisningsregler (prop. 1995/96:58, bet.

1995/96:SkU13, SFS 1995:1207). Beloppsgränsen för

att redovisa moms i inkomstdeklarationen höjdes från

200 000 kr till en miljon kronor och

redovisningsperioden kortades ned från två månader

till en månad. Beskattningsunderlag som för

beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10

miljoner kronor skulle medföra att deklarationen

skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter

utgången av den redovisningsperiod som deklarationen

avsåg. Om beskattningsunderlaget var lägre skulle

deklarationen liksom tidigare lämnas den 5:e i andra

månaden efter utgången av den redovisningsperiod som

deklarationen avsåg. Beloppsgränsen 10 miljoner

kronor för deklarationstidpunkten den 20:e i månaden

efter redovisningsperioden höjdes senare till 40

miljoner kronor (prop. 1995/96:198, bet.

1995/96:SkU31, SFS 1996:713). Vidare ändrades

inbetalningsdagarna i samband med

skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma

redovisningar, debiteringar och betalningar av moms

och andra skatter och avgifter som företagen

vanligen betalar - till den 12:e i andra månaden

efter redovisningsperioden (i januari och i vissa

fall i augusti den 17:e) respektive den 26:e i

månaden efter redovisningsperioden beroende på om

beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import, understiger eller överstiger 40

miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23, SFS 1997:483).

Skatten är betald den dag då betalningen har

bokförts på skattemyndighetens konto. (Före

skattekontoreformen gällde att skatten ansågs betald

då inbetalning skett till post eller bank.)

Motionerna

I motion Sk694 yrkande 2 av Cristina Husmark

Pehrsson (m) sägs att kravet på nystartade företag

att redan efter tio dagar betala in källskatt och

arbetsgivaravgifter i förskott kan vara en

förklaring till att alltför få vill starta eget.

I motion Sk735 av Maria Larsson (kd) anförs att

momsredovisningen vållar företag stora problem

eftersom förskottsfakturor är vanliga och moms då

skall redovisas annan månad än fakturadatum.

Motionären framhåller att den skattskyldige kan

påföras skattetillägg vid fel i momsredovisningen

även om inbetalningen gjorts i förtid och om

beloppet är rätt men tidpunkten fel. I motionen

föreslås att fakturadatum bör vara styrande för

såväl avsändare som mottagare vid momsredovisning

till skattemyndigheterna.

I motion N384 yrkande 16 delvis av Alf Svensson

m.fl. (kd) kritiseras de nya reglerna som innebär

att betalning anses ha skett när pengarna kommit in

på skattemyndighetens konto och inte som tidigare

den dag då betalning skedde i post eller bank.

Motionärerna föreslår därför en översyn av vad som

skall räknas som betalningsdag. Samma fråga tas upp

i motion N386 yrkande 5 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp). Här föreslår motionärerna att

reglerna skall ändras så att redovisning och

betalning skall ha sänts in angivet datum. I samma

motion föreslås vidare en återgång till tidigare

gällande regler för momsinbetalningar (yrkande 9).

Som skäl anförs att många företagare tvingas betala

in momsen innan de fått betalt från sina kunder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i

motion Sk694 framhålla att källskatt och

arbetsgivaravgifter aldrig skall betalas i förskott.

När det gäller debiterad preliminär skatt skall, som

framgår av bakgrundsbeskrivningen ovan, den första

delbetalningen i regel göras tidigast 22-23 dagar

efter debiteringen. Utskottet avstyrker med detta

motion Sk694 i motsvarande del.

När det gäller motion Sk735 kan utskottet instämma

i att de nuvarande reglerna i momslagen om

redovisning av utgående och ingående moms är svåra

att tillämpa för både skattskyldiga och myndigheter.

Moms skall redovisas vid yrkesmässig omsättning av

varor och tjänster, vid import och vid

gemenskapsinterna förvärv samt vid uttag av varor

och tjänster. Huvudregeln för redovisning innebär

att skatten skall redovisas när en omsättning

respektive ett förvärv "enligt god redovisningssed

bokförts eller borde ha bokförts". Problemet är att

nämnda regel inte entydigt anger vid vilken tidpunkt

redovisningsskyldighet för utgående skatt respektive

avdragsrätt för ingående skatt uppkommer.

Svårigheterna beror på att det finns olika regler i

bokföringslagens som anger när en faktura skall

grundbokföras under löpande räkenskapsår. Detta kan

ske per verifikationsdatum (när en faktura utfärdats

eller mottagits) eller alternativt per

affärshändelsedatum. Det finns dessutom regler i

momslagen som anger vid vilken tidpunkt en faktura

eller jämförlig handling skall finnas för att styrka

avdragsrätt till ingående moms. Slutligen regleras

frågan av den redovisningspraxis för bokföring av

moms vid bokslut som uppkommit och som t.ex. medger

en möjlighet till s.k. brytdagsredovisning.

Nuvarande rättspraxis ger företagen möjlighet att

redovisa skatten efter antingen fakturadatum eller

efter leveransdatum, dvs. oberoende av när fakturan

är daterad. Även brytdagsredovisning med möjlighet

för företagen att individuellt välja brytdag medför

att utgående och ingående skatt ofta inte redovisas

i samma period av säljare och köpare. De olika

redovisningssätten leder till betydande

tillämpnings- och kontrollproblem och ställer stora

krav på både företag och myndigheter. Systemet kan

också missbrukas av företag i intressegemenskap.

En arbetsgrupp inom RSV har i en rapport, 1999:13

Sambandet mellan redovisning och indirekt

beskattning, utarbetat ett förslag för att komma

till rätta med de ovan beskrivna svårigheterna.

Förslaget syftar till en precisering i momslagen av

tidpunkten för redovisning av moms. Skattereglerna

föreslås bli fristående i förhållande till

redovisningsreglerna men redovisningen skall även

fortsättningsvis ske med ledning av företagets

löpande bokföring. Fakturadatum föreslås i de allra

flesta fall bli avgörande för tidpunkten för

redovisning av utgående moms och därmed i praktiken

huvudmetod. Rapporten remissbehandlas för

närvarande.

Den fråga som tas upp i motion Sk735 är således

uppmärksammad genom RSV:s översyn, och ett

tillkännagivande från riksdagens sida är därför

obehövligt. Utskottet avstyrker därmed motion Sk735.

Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning

skall anses ha skett har behandlats av utskottet i

de av riksdagen godkända betänkandena 1996/97:

SkU23, 1997/98:SkU24 och 1998/99:SkU9. Enligt den

gällande ordningen är skatten betald den dag

betalningen bokförts på skattemyndighetens konto.

Utskottet vidhåller uppfattningen att det är en

fördel att ha en ordning på skatteområdet som

stämmer överens med civilrättsliga principer om hur

betalning görs i andra sammanhang. Till saken hör

att det numera finns möjligheter som inte fanns

tidigare att betala skatten genom bankgiro.

Härigenom har tidsåtgången minskat för den som

föredrar denna betalningsform. Därmed avstyrks

motionerna N384 och N386 i motsvarande delar.

Med anledning av förslaget i motion N386 yrkande 9

slutligen om en återgång till tidigare gällande

regler för momsinbetalningar gör utskottet följande

bedömning. Som framgår av redogörelsen över

lagstiftningen under senare år i inledningen till

detta avsnitt har bestämmelserna om momsinbetalning

efter hand mjukats upp, dels genom en höjning av

beloppsgränsen från 10 till 40 miljoner kronor, dels

genom en viss senareläggning av inbetalningstid-

punkterna i samband med skattekontoreformen.

Utskottet vill framhålla att reglerna är utformade

så att de mindre företagen gynnas och att de

dessutom innebär att avdragsrätten för ingående moms

kan utnyttjas tidigare än som gällde förut. Enligt

utskottets mening har de problem som motionären

anger minskat betydligt genom de redovisade

förändringarna. De regler som gällde före

skattekontoreformen passar heller knappast in i det

nuvarande skattekontosystemet. Utskottet avstyrker

med detta motion N386 även i den nu berörda delen.

Straffavgift vid försenad deklaration m.m.

Gällande ordning

Enligt 15 kap. 6 § skattebetalningslagen (1987:483)

tas förseningsavgift ut med 1 000 kr om den som är

skyldig att lämna skattedeklaration eller en

periodisk sammanställning inte gjort det inom

föreskriven tid. Befrielse från förseningsavgiften

kan ske vid vissa särskilt angivna förhållanden.

Motionerna

I motion N273 yrkande 18 av Per Westerberg m.fl. (m,

kd, fp) anförs att det är oskäligt att

förseningsavgiften är lika stor oberoende av

förseningens längd och vilka belopp som deklareras.

Reglerna missgynnar småföretag och avgiften bör

enligt motionärerna slopas helt.

I motion N384 yrkande 16 delvis av Alf Svensson

m.fl. (kd) föreslås att straffavgiften mildras för

försenad deklaration.

Utskottets ställningstagande

När förseningsavgiften infördes uttalade utskottet

att en avgift behövdes för att

redovisningshandlingarna skall komma in i rätt tid

och för att skattemyndigheterna skall kunna göra en

snabb och korrekt avstämning av skattekontona.

Utskottet ansåg också att förseningsavgiften av

praktiska skäl borde ges en lättillämpad utformning,

vilket en avgift med fast belopp hade (bet.

1996/97:SkU23). Utskottet vidhåller denna

uppfattning och avstyrker motionerna N273 och N384 i

motsvarande delar.

Inbetalning av kvarskatt

Gällande ordning

Enligt 16 kap. 6 § första stycket

skattebetalningslagen (1997:483) skall obetald

slutlig skatt betalas senast den förfallodag som

infaller närmast efter det att 90 dagar har gått

från den dag då ett grundläggande beslut om slutlig

skatt fattades. Enligt andra stycket i samma

paragraf är motsvarande frist beträffande skatt som

har bestämts genom omprövningsbeslut 30 dagar. Det

ankommer på den skattskyldige själv att betala in

obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare

medverkan i betalningen slopades i samband med

införandet av den nya skattebetalningslagen (prop.

1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23).

Motionen

I motion Sk807 yrkandena 2 och 3 av Marie Engström

m.fl. (v) begärs förslag om ett återinförande av den

tidigare betalningstiden för kvarskatten, liksom av

skyldigheten för arbetsgivaren att betala in den

anställdes kvarskatt. Den nuvarande ordningen har

medfört ett ökande antal ärenden hos kronofogden och

ställer enligt motionärernas mening till problem för

många, speciellt barnfamiljer, då slutet av året

oftast innebär stora påfrestningar för familje-

ekonomin.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av att kvarskatterna under 1990-talet

fortlöpande minskat och att de skattskyldiga med

förenklad deklaration numera redan på den förtryckta

deklarationsblanketten får tydliga besked om sina

skatteförhållanden förefaller det inte finnas något

skäl att ånyo pålägga arbetsgivarna skyldigheten att

betala in de anställdas kvarskatter. Ett

återinförande av denna skyldighet skulle dessutom

passa dåligt in i skattekontosystemet och ge upphov

till administrativt merarbete. Utskottet utgår från

att regeringen utvärderar det nya systemet för

inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka

konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som

skattskyldiga. Utskottet avstyrker därmed motionen i

berörda delar.

Återbetalning av skatt

Gällande ordning

Enligt 51 § skattebetalningsförordningen (1997:750)

gäller att om den skattskyldige har uppdragit åt en

bank att ta emot skatt som återbetalas enligt

skattebetalningslagen skall skattemyndigheten sätta

in beloppet på den skattskyldiges postgiro- eller

bankkonto.

Motionen

I motion Sk810 Agneta Ringman m.fl. (s) föreslås att

det skall bli obligatoriskt med återbetalning av

överskjutande skatt till post- eller bankkonto.

Förfarandet med utbetalningskort kostar pengar för

staten och är omständligt för den enskilde, anser

motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet bedömer att ett obligatoriskt

kontoförfarande skulle kräva bestämmelser om vad som

gäller om den skattskyldige inte har något konto och

inte heller vill skaffa sig något. Sannolikt skulle

också ett obligatorium medföra kostnader för staten.

Utskottet anser att det är bättre att gå fram på

frivillighetens väg - i vart fall så länge nya

anmälningar av konton ökar. Vid det senaste årets

återbetalningar av skatt har de flesta (ca 58 %)

skett till mottagarens bankkonto. RSV avser, enligt

vad utskottet erfarit, att fortsätta att propagera

för att de skattskyldiga frivilligt skall uppge ett

bankkonto för eventuella återbetalningar. När

blanketten för den förenklade självdeklarationen

sänds ut i april i år kommer de skattskyldiga att

uppmanas att lämna uppgift om ett bankkonto. Ett

svarskuvert med betalt porto kommer också att

bifogas. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Sk810.

Dröjsmålsränta i skattemål

Gällande ordning

I samband med införandet av skattekontosystemet

avskaffades de tidigare pålagorna dröjsmålsavgift,

respitränta och diverse andra ränteformer. I stället

infördes i 19 kap. 4-11 §§ skattebetalningslagen

(1997:483) en enhetlig kostnadsränta på tre olika

nivåer beroende på dels det bristande beloppets

storlek, dels hur lång tid det dröjt med

betalningen.

Om ett skattekrav överklagas till skattedomstol har

den skattskyldige under vissa förutsättningar

möjlighet att få anstånd med betalningen av skatten.

Under anståndstiden tas anståndsränta ut.

Anståndsräntan är lika med basräntan som i princip

motsvarar den räntesats som gäller för sexmånaders

statsskuldväxlar.

Motionen

I motion Sk673 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m,

kd, c) föreslås en begränsning av möjligheten att

efter viss tid ta ut dröjsmålsränta i skattemål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat motsvarande yrkande under

tidigare riksmöten (se bet. 1998/99:SkU9). Utskottet

vidhåller sin tidigare ståndpunkt att en sådan

begränsning av räntepåföringen bakåt i tiden som

föreslås i motionen skulle strida mot själva syftet

med räntepåföringen, som är att fungera som en

påtryckning att betala skatten i rätt tid. Även av

kredit- och rättviseskäl bör en sådan begränsning

som föreslås i motionen inte komma i fråga.

Problemet med långa handläggningstider bör enligt

utskottet lösas på annat sätt än genom ändringar i

räntebestämmelserna. Mot bakgrund av vad nu anförts

avstyrker utskottet motion Sk673.

Skattenämnderna

Gällande ordning

Beslut i ett taxeringsärende fattas enligt

taxeringslagen (1990:324) av behörig

skattemyndighet. Vissa ärenden avgörs i skattenämnd.

Skattenämnden är enligt 2 kap. 7 § taxeringslagen

sedan den 1 januari 2000 beslutför när ordförande

eller vice ordförande och tre ledamöter är

närvarande. Nämnden är dock beslutför med tre

ledamöter, bland dem ordförande eller vice

ordförande, om de är ense om utgången i ärendet.

Fler än ordförande eller vice ordförande, och fem

övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av

ett ärende.

Motionen

I motion Sk821 yrkandena 1 och 2 av Henrik

Landerholm (m) anförs kritik mot sammansättningen av

skattenämnderna som för närvarande består av 15

ledamöter som växelvis kallas till tjänstgöring i

nämnden. Enligt motionen ger denna ordning utrymme

för onödigt godtycke vid kallande av tjänstgörande.

Eftersom tidigare motioner i ämnet inte resulterat i

någon förändring föreslår motionären att

skattenämndernas funktion i den framtida skattepro-

cessen omprövas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet som behandlat motsvarande yrkande under

tidigare riksmöten (bet. 1998/99:SkU9) bedömer

alltjämt att motionärens farhågor för godtycke är

överdrivna och att det i motionen inte lagts fram

någon omständighet som motiverar några ändringar i

skattenämndernas sammansättning. Riksdagen har

nyligen beslutat (prop. 1999/2000:6, bet.

1999/2000:SkU7) om vissa ändringar i nämndernas

beslutförhetsregler som syftar till att minska pro-

blemen med inställda sammanträden och till en

snabbare och billigare handläggning. Utskottet utgår

från att Finansdepartementet eller RSV vid behov -

dvs. om man finner att organisatoriska problem

föreligger i den fråga motionären berör - tar de

initiativ som kan anses påkallade. Med detta

avstyrker utskottet motionen.

Folkbokföringsdag m.m.

Gällande ordning m.m.

Den 1 november var tidigare mantalsskrivningsdag. I

och med den nya folkbokföringslagen avskaffades

mantalsskrivningen och ersattes av begreppet

folkbokföring. Folkbokföring sker löpande under året

och någon viss folkbokföringsdag finns inte. Som

huvudregel gäller vid flyttning den nya folk-

bokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. Något skäl att

ha en viss folkbokföringsdag finns inte för

folkbokföringsverksamheten. I vissa lagar finns det

fortfarande kvar bestämmelser som tar sikte på den

enskildes folkbokföring den 1 november, så t.ex.

kommunalskattelagen (rätt beskattningsort) och lagen

om allmän försäkring (rätt kassa för inskrivning).

Motionen

I motion Sk902 yrkandena 1 och 2 av Rune Berglund

och Berit Andnor (s) anförs att det finns anledning

att utreda om det går att skapa klara folkbok-

föringsregler som ger kommuner och myndigheter

möjligheter till övervakning och som innehåller

sanktioner mot ett uppenbart missbruk av folkbok-

föringen. Enligt motionen finns det också anledning

att utreda frågan om den 1 januari som

folkbokföringsdag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att kvaliteten i

folkbokföringen är hög. Det kan inte uteslutas att

det behövs åtgärder för att man skall komma till

rätta med felaktigheter och missbruk av

folkbokföringen. RSV har den 17 februari 1999 till

regeringen redovisat resultatet av ett projektarbete

rörande förbättrad bosättningskontroll samt lämnat

förslag till förändringar och andra åtgärder.

Regeringen har därefter den 27 januari 2000 beslutat

att tilldela RSV ytterligare projektbidrag för

bosättningskontroll. Det nya projektet omfattar

tidsbegränsade vistelser samt samverkan med

Invandrarverket. Utskottet anser att behovet av en

eventuell översyn bättre kan bedömas när alla

problem blivit belysta. Resultatet av projektet bör

därför avvaktas. Det kan avslutningsvis påpekas att

kommuner och landsting redan i dag har en skyldighet

att underrätta skattemyndigheten om det finns

anledning att anta att någon har fel adress i

folkbokföringen. Dessa uppgifter ligger sedan till

grund för bosättningskontroll. Utskottet avstyrker

med det anförda motion Sk902.

Folkbokföring vid tjänstgöring utomlands

Gällande ordning

Vid utflyttning från Sverige gäller att den som

avser att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom

landet under minst ett år skall avregistreras från

folkbokföringen. En person anses regelmässigt

tillbringa sin dygnsvila där han under sin normala

livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i

veckan eller i samma omfattning men med en annan

förläggning i tiden. Från denna regel görs ett

undantag för UD- och Sida-personal och andra som är

utsända i svenska statens tjänst. Detta är ett

avsteg från principen att folkbokföringen skall

grundas på den faktiska bosättningen. Den aktuella

personkretsen har en särställning i förhållande till

andra utlandstjänstgörande personer och är t.ex.

skattskyldiga här för all sin inkomst och är normalt

undantagna från sociala förmåner i

tjänstgöringslandet.

Motionen

I motion Sk901 av Roy Hansson (m) anförs att

folkbokföringslagen har fått en märklig tillämpning

för personer som är anställda av Svenska kyrkan

eller andra trossamfund i utlandstjänst. Dessa

personer räknas enligt motionen som utskrivna från

Sverige trots att lönen betalas ut till ett konto

här i landet och de i allmänhet är skatterättsligt

bosatta här. Motionären föreslår en översyn av

bosättningsbegreppet för den aktuella gruppen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det ligger ett värde i att

undantaget från principen om att folkbokföringen

skall grundas på den faktiska bosättningen begränsas

så mycket som möjligt. Det motionären anfört

motiverar enligt utskottets mening ingen särlösning

för den aktuella gruppen utlandstjänstgörande i

förhållande till andra utlandstjänstgörande, t.ex.

från företag eller organisationer. Med detta

avstyrker utskottet motionen.

Folkbokföring av studerande

Gällande ordning

Elever under 18 år som bor tillsammans med föräldrar

eller andra anhöriga anses i

folkbokföringssammanhang bosatta där även om de på

grund av skolgång regelmässigt tillbringar sin

dygnsvila på annat håll. Detsamma gäller elever som

fyllt 18 år så länge studierna avser grund- eller

gymnasieskola eller motsvarande. Folkbokföringen

skall bedömas efter de faktiska förhållandena och

någon valfrihet i fråga om var en person skall vara

folkbokförd finns med några få undantag inte. Vuxna

studerande skall folkbokföras där de regelmässigt

tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som

gäller för vuxna i allmänhet.

Motionen

I motion Ub813 yrkande 7 av Agne Hansson (c) anförs

att ungdomar i dag tvingas folkbokföra sig på

studieorten vilket bidar till att kapa banden till

hembygden. I motionen föreslås att ungdomar skall ha

rätt att behålla sin mantalsskrivning på hemorten så

länge studierna pågår.

Utskottets ställningstagande

Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever

som fortsätter grund- eller gymnasiestudier och som

har egentligt hemvist tillsammans med föräldrar

eller andra anhöriga folkbokföras där trots att de

tillbringar dygnsvilan på annat håll. Andra

studerande följer huvudregeln som innebär att

folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska

omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en

person skall vara folkbokförd finns med några få

undantag inte. Tillräckliga skäl att utöka detta

undantag med studerande föreligger enligt utskottets

uppfattning inte. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förenklingar för

företagare: utfärdande av F-skattsedel och

startande av företag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk326 yrkande 14,

1999/2000:Sk327 yrkande 15, 1999/2000:Sk643

yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:Sk694

yrkandena 3 och 4, 1999/2000:

Sk804, 1999/2000:Sk805, 1999/2000:Sk811,

1999/2000:Sf615 yrkande 4, 1999/2000:N384

yrkande 12, 1999/2000:N386 yrkande 1,

1999/2000:N387 yrkande 8, 1999/2000:A230

yrkandena 14-16 och 1999/2000:A807 yrkande 18,

res. 1 (m, kd)

res. 2 (c)

res. 3 (fp)

2. beträffande förenklingar för

företagare: bokföring, deklaration och andra

skatteregler

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk696 yrkande 3,

1999/2000:Sk758 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Sk677, 1999/2000:

N273 yrkande 6, 1999/2000:N386 yrkande 4,

1999/2000:A230 yrkande 13 och 1999/2000:A807

yrkande 19,

res. 4 (m, kd, fp)

3. beträffande beräkning av F-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N386 yrkande 3 och

1999/2000:N387 yrkande 7,

res. 5 (c)

res. 6 (fp)

4. beträffande servicecheckar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N386 yrkande 7,

res. 7 (fp)

5. beträffande skattemyndigheternas

kontrollverksamhet, skattebrottsenheterna

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk813 och

1999/2000:

Sk824 yrkande 1,

res. 8 (m, fp)

6. beträffande åtgärder mot

skattebrottslighet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk668 yrkandena 1

och 2, 1999/2000:Sk700, 1999/2000:Sk706,

1999/2000:Sk736, 1999/2000:

Sk803, 1999/2000:Sk812 och 1999/2000:Ju805

yrkande 1,

res. 9 (kd)

res. 10 (v)

7. beträffande revisionsregler,

skattetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk801 yrkandena

1-3, 1999/2000:Sk327 yrkande 13, 1999/2000:N273

yrkande 7 och 1999/2000:N386 yrkande 6,

res. 11 (m)

res. 12 (kd, fp)

8. beträffande uppgifter om skatt på

lönebesked

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk802 och

1999/2000:

Sk806,

res. 13 (m)

9. beträffande kontrolluppgiftsskyldighet

rörande utländska värdepappersfonder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk822 och

1999/2000:

Sk817,

res. 14 (v)

10. beträffande deklarationstidpunkt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk807 yrkande 1,

res. 15 (v)

11. beträffande skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk694 yrkande 2,

1999/2000:Sk735, 1999/2000:N384 yrkande 16

delvis och 1999/2000:

N386 yrkandena 5 och 9,

res. 16 (kd)

res. 17 (fp)

12. beträffande straffavgift vid försenad

deklaration m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N273 yrkande 18

och 1999/2000:N384 yrkande 16 delvis,

res. 18 (kd)

13. beträffande inbetalning av kvarskatt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk807 yrkandena 2 och

3,

14. beträffande återbetalning av skatt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk810,

15. beträffande dröjsmålsränta i skattemål

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk673,

res. 19 (m, kd)

16. beträffande skattenämnderna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk821 yrkandena 1 och

2,

17. beträffande folkbokföringsdag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk902 yrkandena 1 och

2,

18. beträffande folkbokföring vid

tjänstgöring utomlands

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk901,

19. beträffande folkbokföring av

studerande

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub813 yrkande 7.

res. 20 (c)

Stockholm den 21 mars 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne

Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Per Rosengren (v),

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Per Erik Granström

(s), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Ulla Wester (s), Desirée

Pethrus Engström (kd), Catharina

Hagen (m), Yvonne Ruwaida (mp),

Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson

(fp), Lars U Granberg (s),

Margareta Cederfelt (m), Claes

Stockhaus (v) och Lars Lilja (s).

Reservationer

1. Förenklingar för företagare: utfärdande

av F-skattsedel och startande av företag

(mom. 1) - m, kd

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt

(m) har

dels anfört följande:

Innehav av F-skattsedel är viktig för alla

företagare. Det gäller att för kunder och

uppdragsgivare kunna visa att man själv har ansvaret

för skatter och arbetsgivaravgifter så att köparen

inte behöver ansvara för betalningen av dessa. Utan

F-skattsedel kommer man därför lätt till korta i

konkurrensen. Det är allmänt omvittnat att

svårigheterna är stora för många nya företagare att

få en F-skattsedel. De modifieringar av reglerna som

gjordes den 1 januari 1998 var enligt vår

uppfattning inte tillräckliga. Fortfarande vägrar

inte sällan skattemyndigheterna att utfärda en F-

skattsedel därför att den sökande inte kan antas

komma att bedriva näringsverksamhet. Detta är inte

något annat än förtäckt etableringskontroll. Vi

anser att etableringsfrihet skall råda. I princip

skall alla som ansöker om en F-skattsedel också få

en sådan, såvida inte klara skäl talar emot. Med det

nya systemet hindras många företag att starta och

många människor blir hänvisade till arbetslöshet och

bidrag. Det leder till ett ökat skattetryck och att

tjänster aldrig blir utförda eller hänvisas till den

svarta sektorn. Vi anser att RSV:s förslag (RSV

Rapport 1998:4) om bl.a. en utvidgning av

näringsbegreppet skall genomföras. Detta bör riks-

dagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom 1 hemställt:

1. beträffande förenklingar för företagare:

utfärdande av F-skattsedel och startande av

företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk326

yrkande 14, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:Sk643

yrkandena 1-3, 1999/2000:

Sk804, 1999/2000:Sk805 och 1999/2000:N384

yrkande 12 samt med anledning av motionerna

1999/2000:Sk327 yrkande 15, 1999/2000:

Sk694 yrkandena 3 och 4, 1999/2000:Sk811,

1999/2000:Sf615 yrkande 4, 1999/2000:N386

yrkande 1, 1999/2000:N387 yrkande 8,

1999/2000:A230 yrkandena 14-16 och

1999/2000:A807 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Förenklingar för företagare: utfärdande

av F-skattsedel och startande av företag

(mom. 1) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Alla möjligheter att öka sysselsättningen skall tas

till vara. Det är viktigt att man på olika sätt

stödjer och uppmuntrar dem som vill starta företag.

Ett bra sätt är att minska byråkratin. Reglerna för

att erhålla F-skattsedel tillämpas för restriktivt

och hindrar därigenom framväxten av nya företag och

nya jobb. Regeringen bör återkommer till riksdagen

med förslag som underlättar för dem som vill starta

eget företag att erhålla F-skattsedel. Det är enligt

vår mening emellertid väsentligt att F-skattsedelns

nuvarande funktion bibehålls. Den som har en F-

skattsedel skall även i fortsättningen själv vara

skyldig att göra skatteavdrag och betala sociala

avgifter.

En ansökan om F-skattsedel bör också automatiskt

kunna leda till registrering av företaget hos

Patent- och registreringsverket. Det är inte

omöjligt att en sådan automatik kan utvecklas också

för fler myndighetskontakter. Det som ovan anförts

bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande förenklingar för företagare:

utfärdande av F-skattsedel och startande av

företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk811 och

1999/2000:N387 yrkande 8 samt med anledning av

motionerna 1999/2000:Sk326 yrkande 14,

1999/2000:Sk327 yrkande 15, 1999/2000:Sk643

yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:

Sk804, 1999/2000:Sk805, 1999/2000:Sf615 yrkande

4, 1999/2000:

N384 yrkande 12, 1999/2000:N386 yrkande 1,

1999/2000:A230 yrkandena 14-16, 1999/2000:A807

yrkande 18 och 1999/2000:Sk694 yrkandena 3 och 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

3. Förenklingar för företagare: utfärdande

av F-skattsedel och startande av företag

(mom. 1) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Reglerna kring utfärdande av F-skattsedlar är ett

hinder för människor som är beredda att satsa på

företagande. Näringsverksamhet definieras som

"självständigt bedriven förvärvsverksamhet". Vi

anser att myndigheterna tolkar detta alltför snävt

och inte så sällan godtyckligt. Kriterierna för

avslag på en ansökan om F-skattsedel verkar nästan

som avpassade för att stoppa en modern

tjänsteföretagare. Den som vill bli egen företagare

bör t.ex. inte ha färre än fem kunder, ha en liten

ekonomisk risk eller bedriva en verksamhet av

"allmän karaktär". I praktiken innebär dessa regler

att tusentals människor som planerat att ta steget

till eget företagande aldrig fått chansen, oavsett

hur kommersiellt gångbara idéer de haft. Ingen vet

heller hur många som avstått från att ens söka en F-

skattsedel efter ett muntligt förhandsbesked från

skattemyndigheterna. Vart och ett av dem är ett

misslyckande för ett land som skulle behöva en våg

av nyföretagande för att komma till rätta med

arbetslösheten.

En arbetsgrupp inom Riksskatteverket har föreslagit

en mindre förändring i definitionen av

näringsverksamhet så att begreppet "självständigt

bedriven förvärvsverksamhet" ändras till "med viss

grad av självständighet bedriven

förvärvsverksamhet". Till och med denna lilla

förändring har regeringen avslagit. Regeringen har

misslyckats med att lösa problemen kring F-

skattsedlarna. Vi anser att alla som vill i princip

bör kunna få en F-skattsedel.

Vi anser att en blivande företagare skall kunna

vända sig till en och samma person på t. ex.

skattemyndigheten, någon som fungerar som "personlig

lots" till vilken företagaren kan vända sig med alla

sin frågor. Företagaren skall heller inte behöva

ägna dagar och veckor åt att orientera sig i

blankett- och skattedjungeln. Det skall finnas

"starta-eget-paket" tillgängliga på alla

skattekontor med t. ex. beställningskupong för F-

skattsedel, information om skatteregler och

bokföringsregler, instruktion om nödvändiga

tillstånd och bevis, en enkel kassabok för bokföring

samt en förenklad företagsdeklaration. Vad ovan

anförts bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande förenklingar för företagare:

utfärdande av F-skattsedel och startande av

företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk327

yrkande 15, 1999/2000:Sf615 yrkande 4,

1999/2000:N386 yrkande 1, 1999/2000:

A230 yrkandena 14-16 och 1999/2000:A807 yrkande

18 samt med anledning av motionerna

1999/2000:Sk811, 1999/2000:N387 yrkande 8,

1999/2000:Sk326 yrkande 14, 1999/2000:Sk643

yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk682, 1999/2000:Sk804,

1999/2000:Sk805, 1999/2000:

N384 yrkande 12 och 1999/2000:Sk694 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

4. Förenklingar för företagare: bokföring,

deklaration och andra skatteregler (mom. 2)

- m, kd, fp

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och

Margareta Cederfelt (m) har

dels anfört följande:

Den som vill starta ett eget företag möts ofta av en

mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet. Vi

anser att skattelagarna och myndigheternas arbete

måste utgå från ett företagarperspektiv. I dag är

regelverket utformat så att det skall vara lätt för

myndigheterna att granska företagen och inte för att

det skall vara lätt att följa och förstå. Dessutom

krävs en rejäl rensning i regelverket.

Nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare

klarar deklarationen själv. Behovet av en brett

tillämpbar förenklad företagardeklaration är av

fundamental betydelse för nyföretagandet vilket

Småföretagsdelegationen påpekat. Skatte- och

deklarationsreglerna är för närvarande i stor

utsträckning gjorda för de större företagen.

Reglerna för småföretagarnas redovisning, bokslut

och deklaration bör göras så enkla att de flesta

företagare kan klara sitt bokslut och sin

deklaration utan kostsam hjälp utifrån. Det

omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade

bokföringen är onödig för mindre företag. Regler om

avskrivningar, expansionsmedel,

räntefördelningsbelopp, m.m. saknar ofta relevans.

För enmans- och fåmansföretag borde man i stället

kunna ha en förenklad blankett där företagaren

redovisar totala inkomster, löner och avgifter och

en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt

överskott. Till den förenklade deklarationen bör

kopplas ett enkelt och tydligt system för

inbetalning av moms, sociala avgifter och

preliminärskatt.

Förslag till en frivillig förenklad

företagardeklaration, i första hand avsedd för

mindre tjänsteföretag, har under våren 1999

avlämnats av Förenklingsutredningen. Förslaget

bereds för närvarande inom Finansdepartementet.

Utredningens förslag fyller enligt vår mening

emellertid inte avsett syfte utan är, som

utredningen framhåller, främst avsett för företagare

som driver sin näringsverksamhet som bisyssla.

Förslaget måste därför förbättras i enlighet med vad

som sägs i motion Sk677.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande förenklingar för företagare:

bokföring, deklaration och andra skatteregler

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk696

yrkande 3, 1999/2000:Sk758 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Sk677, 1999/2000:N273 yrkande 6,

1999/2000:N386 yrkande 4, 1999/2000:

A230 yrkande 13 och 1999/2000:A807 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

5. Beräkning av F-skatt (mom. 3) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Reglerna kring företagandet är särskilt betungande

för de små företagen. Likviditetsproblem och

byråkratiskt krångel skapas med dagens system. I

många fall tvingas t.ex. företagare ansöka om

jämkning av preliminär skatt, vilket innebär besvär

för såväl skattemyndigheten som företagaren. Den

preliminära F-skatten bör sättas till 100 % av

föregående års skatt i stället för som i dag

schablonmässigt skrivas upp. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande beräkning av F-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N387 yrkande 7

och med avslag på motion 1999/2000:N386 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

6. Beräkning av F-skatt (mom. 3) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Vi anser att den förutberäknade F-skatten skall

avskaffas. Den som har F-skattsedel skall enligt det

nuvarande systemet beräkna sin årsinkomst i förväg

och sedan månadsvis betala in beräknad F-skatt,

oavsett om inkomsterna uppgår till beräknade belopp

eller kommer mera oregelbundet. För anställdas A-

skatt, arbetsgivaravgifter och moms är det en

självklarhet att inbetalning och redovisning löpande

skall gälla faktiska belopp. Det bör enligt vår

mening även gälla F-skatten. Vi anser således att

företagaren skall betala in preliminär F-skatt i

förhållande till den faktiska inkomsten för månaden

som gått.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande beräkning av F-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N386 yrkande 3

och med avslag på motion 1999/2000:N387 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

7. Servicecheckar (mom. 4) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Det är mycket svårt att veta vilka regler som gäller

om man anlitar en annan person att utföra tjänster.

Ett enkelt system skulle kunna vara att inrätta

servicecheckar som en obyråkratisk och enkel metod

för den som vill betala lön till någon annan på post

eller bank. Man skall kunna betala in lön inklusive

skatter, uppge sina egna och den anställdes

personuppgifter och därmed ha gjort klart sin del.

Uppgifterna kan sedan lagras hos RSV tills de

adderas till övriga löner på den förenklade

självdeklarationen. RSV har i Rapport 1996:5

Redovisning av privata tjänster redovisat hur detta

skulle kunna gå till genom att i stället använda

knapptelefon och därefter bli debiterad skatter etc.

Om man så vill kan detta förenas med sänkt skatt på

tjänster. Det väsentliga är att den som vill betala

någon för att få hjälp med barnvakt, städning eller

liknande inte hänvisas till svartjobb för att det är

för krångligt att göra rätt.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande servicecheckar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N386 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

8. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet,

skattebrottsenheterna (mom. 5) - m, fp

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och

Margareta Cederfelt (m) har

dels anfört följande:

Sedan en tid finns särskilda skattebrottsenheter hos

skattemyndigheterna som skall biträda åklagare vid

förundersökningen av skattebrott. Vi var av rätts-

säkerhetsskäl mycket tveksamma till

skattebrottsenheterna eftersom det innebär ett

avsteg från ordningen att den brottsutredande

verksamheten skall hållas åtskild från den statliga

förvaltningen i övrigt. Vi förutsätter att rege-

ringen noga följer de praktiska erfarenheterna av

den nya organisationen och föreslår de förbättringar

som kan komma att behövas. Vi förutsätter också att

regeringen skyndsamt till riksdagen kommer att

redovisa vad som framkommit vid denna utvärdering.

Skattemyndigheterna får i sin brottsutredande

verksamhet använda automatiserad behandling av

personuppgifter och inrätta särskilda underrättelse-

register. För att kunna utreda skattebrott och

bokföringsbrott på ett rationellt sätt krävs

naturligtvis datorstöd. Även om det i varje enskilt

fall väl låter sig motiveras att ge myndigheter rätt

att behandla personuppgifter med automatisk

databehandling är det tydligt att den totala

omfattningen av samlandet och bearbetandet av

personuppgifter kränker den enskildes integritet.

Enligt vår uppfattning måste medborgarnas fri- och

rättigheter beträffande skyddet för den enskildes

integritet bli föremål för en övergripande översyn

av en parlamentarisk kommitté.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande skattemyndigheternas

kontrollverksamhet, skattebrottsenheterna

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk824 yrkande 1

och med avslag på motion 1999/2000:Sk813 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

9. Åtgärder mot skattebrottslighet (mom. 6)

- kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

Skattemyndigheterna har under de senaste åren

tvingats till besparingar vilket bl.a. åsamkat

staten stora skatteförluster. Man kan konstatera att

det är skäligen enkelt att undgå skatt i Sverige.

Vid sidan av den traditionellt kontrollerande och

uppsökande verksamheten har skattemyndigheterna

under de senaste åren fått hantera en grupp av

"skattesmitare" som är svåra att spåra och hitta

fram till. Det gäller fysiska och juridiska personer

som inte har känd adress, bostad eller

verksamhetsplats i Sverige, s.k. non-filers. Skatte-

myndigheten i Malmö har under en tid bedrivit ett

projekt för att nå och beskatta denna grupp. Det rör

sig om stora transaktioner och konton av många olika

slag knutna till fiktiva person- och

organisationsnummer. Vi anser att

skattemyndigheterna bör få resurser att upprätta

specialenheter för att i nära samarbete med

kronofogdemyndigheterna utföra kontroller och driva

in skatt av "non-filers". Riksdagen bör begära att

regeringen utreder hur man effektivt skall beskatta

denna grupp. Regeringen bör därvid också utreda hur

skattemyndigheterna kan bli mer effektiva i kampen

mot ekonomisk brottslighet.

Vi anser vidare att Sverige behöver en skattereform

som tar sikte på att steg för steg minska de

skatteproblem som uppstått genom modern IT-teknik,

den ökande internationaliseringen och den ökande

benägenheten till skattebrott som det svenska

skattesystemet inbjuder till. En utredning bör

tillsättas i syfte att föreslå åtgärder som kan

minska såväl de internationella som de nationella

incitamenten till skattebrott.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande åtgärder mot skattebrottslighet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk668

yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sk736 och med

anledning av motion 1999/2000:

Ju805 yrkande 1 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Sk700, 1999/2000:Sk706,

1999/2000:Sk803 och 1999/2000:Sk812 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

10. Åtgärder mot skattebrottslighet

(mom. 6) - v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Det illegala skatteundandragandet är fortfarande på

en hög nivå. Skattemyndigheterna har inte

tillräckliga medel till sitt förfogande för att

bekämpa ekobrottsligheten. Det handlar både om

ekonomiska resurser och befogenheter att genomföra

olika åtgärder i samband med revisioner. Vissa

branscher är överrepresenterade när det gäller

ekobrott och skatteundandragande. Två av dessa är

restaurang- och byggbranschen. Inom dessa branscher

är man medveten om detta och oroade över de problem

som det innebär, inte minst genom snedvridning av

konkurrensen. Stockholms Byggmästarförening

rekommenderar t.ex. sina medlemmar att kräva att de

anställda skall ha synlig legitimation på sig, för

att visa att det inte är någon "svart" arbetskraft

som används. Vi har under flera år krävt att

skatterevisorer skall ha rätt att utföra

legitimationskontroller vid revisioner, för att

kunna göra en avstämning mot arbetsgivarregistret.

Vad gäller restaurangnäringen skulle det vara enkelt

att dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar

att det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen.

En sådan lagstiftning skulle enligt vår mening vara

ytterst effektiv i kampen mot ekonomisk brottslighet

och annat skatteundandragande. Regeringen bör

skyndsamt återkomma med förslag till en regeländring

avseende legitimationskontroll vid revisioner.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande åtgärder mot skattebrottslighet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk812 och med

anledning av motion 1999/2000:Sk803 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Sk668 yrkandena 1

och 2, 1999/2000:Sk700, 1999/2000:

Sk706, 1999/2000:Sk736 och 1999/2000:Ju805

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

11. Revisionsregler, skattetillägg (mom. 7)

- m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

har

dels anfört följande:

Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i

kraft, vilken baserades på ett enigt

kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid

beskattningen (SOU 1993:62). Ett av de viktigaste

kraven på politiker och beslutsfattare som fördes

fram var att beslut skall präglas av långsiktighet

och förutsägbarhet. Vi beklagar att den enighet som

fanns 1994 inte längre föreligger. Med de

revisionsregler som infördes våren 1997

(1996/1997:SkU23) ändrades balansen mellan aktörerna

och vi anser därför att tidigare regler bör

återinföras.

När det gäller tredjemanskontroll genom revision

behöver skattemyndigheterna numera inte underrätta

den reviderade om vem eller vilken rättshandling

granskningen avser. Det innebär att revisionen kan

få karaktären av s.k. fishing expeditions. I en

demokratisk rättsstat får myndigheter aldrig ges

godtyckliga befogenheter, utan de måste vara väl

avgränsade och framgå av lag. Vid

integritetskränkande myndighetsutövning skall

åtgärden vidare stå i proportion till ändamålet. Den

enskilde måste normalt veta vad som söks hos honom

och varför. 1994 års bestämmelser om

tredjemanskontroll bör därför återställas.

1994 års regler vid föreläggande att samla in

uppgifter om tredje man bör också återinföras.

Enligt dessa kunde den enskilde välja att ställa

handlingar till skattemyndighetens förfogande i

stället för att själv samla in uppgifterna.

Genom skattemyndigheternas nuvarande möjligheter

att kontrollera det löpande beskattningsårets eller

den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och

andra handlingar har ändamålet med revisionerna

utvidgats och kan företas som "fishing expeditions".

Detta strider mot behovs- och proportio-

nalitetsprinciperna. Det är helt orimligt att

tillåta kontroll av bokföring och handlingar m.m.

som inte har något samband med att skatt- och

uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.

Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde om

revisionen först i samband med att man knackar på

hos denne, för att på så sätt få till stånd en

överraskningsrevision utan föregående

domstolsprövning. På så sätt kringgås

rättssäkerhetsgarantierna. Vi anser att en

överraskningsrevision alltid måste anses innebära en

tvångsåtgärd som skall omgärdas av särskilda

rättssäkerhetsgarantier.

Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet

med skatterevisionsreglerna. Det innebär att

tredjemansrevision, revision av löpande år samt

överraskningsrevision inte skall få förekomma i

samband med tullrevision.

Ett stort antal företag har under de senaste åren

har fått vidkännas påförda skattetillägg som inte

står i rimlig proportion till förseelsens art.

Skattetilläggen är för närvarande föremål för

utredning. Eftersom sanktionsformen inte omfattas av

samma rättssäkerhet som andra sanktioner anser vi

att man bör pröva andra former. I avvaktan på

utredningen vill vi förhindra att enskilda företag

drabbas och föreslår att skattetillägg fr.o.m. den 1

januari 2000 inte skall få påföras avseende

periodiseringsfel när det gäller såväl direkt som

indirekt skatt. Tulltillägget bör avskaffas fr.o.m.

samma tidpunkt.

dels vid moment 7 hemställt :

7. beträffande revisionsregler, skattetillägg

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk801

yrkandena 1-3, 1999/2000:Sk327 yrkande 13,

1999/2000:N273 yrkande 7 och 1999/2000:N386

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts om ett återinförande av

1994 års revisionsregler och att regeringen

skyndsamt lägger fram förslag om att

skattetillägg vid periodiseringsfel samt

tulltillägg avskaffas med verkan fr.o.m. den

1 januari 2000,

12. Revisionsregler, skattetillägg (mom. 7)

- kd, fp

Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd)

och Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör

slopas. Vi anser att det är mycket stötande och i

strid med det allmänna rättsmedvetandet att en

skattskyldig kan påföras skattetillägg även i de

fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är

försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig

proportion till statens förlust. Vi föreslår att

skattetillägget slopas i de fall periodiseringsfelet

inte varit till statens nackdel eller rör ett

försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga

avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte

tillräckligt.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande revisionsregler, skattetillägg

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N273

yrkande 7, 1999/2000:Sk327 yrkande 13 och

1999/2000:N386 yrkande 6 samt med anledning av

motion 1999/2000:Sk801 yrkandena 1-3 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

13. Uppgifter om skatt på lönebesked

(mom. 8) - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

har

dels anfört följande:

I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det

särskilt viktigt att synliggöra det totala

skattetrycket i olika sammanhang. Många skatter är

för de enskilda löntagarna dolda, t.ex.

arbetsgivaravgiften. Vi har tidigare föreslagit en

månad utan skatt i syfte att vi alla skall bli

handgripligt medvetna om hur mycket av våra egna

arbetsinkomster som försvinner i skatt. Ett

lönebesked med information om bruttolön, inklusive

alla skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren

som den enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra

det faktiska skattetrycket på arbete och

arbetsinkomster. Vi anser att staten som arbets-

givare skall föregå med gott exempel genom att som

första punkt på lönebeskedet redovisa arbetstagarens

bruttolön inklusive avgifter enligt lag och avtal.

Därefter redovisas arbetsgivaravgifter, löneskatter

och andra avgifter, som dras från den ursprungliga

totala bruttolönen. Detta bör riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande uppgifter om skatt på

lönebesked

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk802 och

1999/2000:Sk806 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

14. Kontrolluppgiftsskyldighet rörande

utländska värdepappersfonder m.m. (mom. 9)

- v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Många människor sparar i dag pengar i aktiefonder.

Det är vanligt att fonderna, både svenska och

utländska, förvaltas av svenska banker. Bankerna

skickar årsbesked till den enskilde fondinnehavaren.

Dessutom skickas en kontrolluppgift.

Kontrolluppgiften innehåller dock vanligtvis bara

information om svenska aktiefonder. Det framgår

alltså inte av kontrolluppgiften om försäljning av

värdepapper skett i aktiefond med säte i annat land.

Den skattskyldige kan lätt förledas att tro att

kontrolluppgiften från banken är fullständig. Det

kan i många fall, efter rättelse, leda till

skattetillägg på 40 %. Situationen som beskrivits

innebär också merarbete för skattemyndigheterna i

försöken att få fram korrekta uppgifter. Man får

heller inte bortse från den uppenbara risken för

skatteundandragande som detta kan ge upphov till.

Mot den redovisade bakgrunden är en översyn av

lagstiftningen på det här området nödvändig.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande kontrolluppgiftsskyldighet

rörande utländska värdepappersfonder m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk817 och

1999/2000:Sk822 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

15. Deklarationstidpunkt (mom. 10) - v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Den nya förenklade deklarationen har i många

avseenden inneburit en minskning i

arbetsbelastningen inom landets skattemyndigheter.

Samtidigt har det inneburit att vissa arbetstoppar

har förskjutits under året, eftersom den förtryckta

deklarationen tar viss tid att förbereda innan den

skickas ut till de skattskyldiga. För att i alla

lägen hinna med detta har sista inlämningsdag för

den förenklade deklarationen flyttats fram till den

2 maj. Den allmänna deklarationen skall vara

inlämnad senast den 31 mars. Det nya datumet för den

förenklade deklarationen skapar vissa

flaskhalsproblem. Granskningstiden blir till stora

delar förlagd till sommarmånaderna eftersom

slutskattsedlarna skall vara distribuerade senast i

mitten av september. För att hinna med alla

deklarationer kontrollerar man inte alla avdrag lika

noggrant. Arbetet med de förenklade deklarationerna

under sommarmånaderna innebär i sin tur också att

tiden som blir över för granskning av mer

komplicerade deklarationer blir knapp. Mot den här

bakgrunden anser vi att man bör ändra på

inlämningsdag så att ett större utrymme skapas för

kontroller. Ett sätt att lösa problemet är att

flytta sista inlämningsdag för de förenklade

deklarationerna till den 31 mars. Då får vi också en

gemensam inlämningsdag för alla deklarationer. Ett

annat alternativ är att låta skattemyndigheterna

granska de deklarationer som anses behöva

ytterligare granskning under perioden december -

februari. Regeringen bör enligt vår mening

snabbutreda vad som kan göras för att skapa en

rimligare granskningssituation på skattemyndig-

heterna.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande deklarationstidpunkt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk807 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

16. Skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt (mom. 11) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit

förenklingar. Däremot har andra regler förändrats

och försämrats i den nya systemet; bl.a. har

förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av

skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att

betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på

skattemyndighetens konto och inte som tidigare den

dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har

gjort att företagare nu även måste kalkylera med

eventuella förseningar i postgången, helgdagar,

klämdagar med mera. Vi anser att regeringen skall se

över bl.a. vad som skall räknas som betalningsdag.

Momsredovisningen vållar i dag företagen stora

problem. Förskottsfakturor är vanliga och moms skall

då redovisas annan månad än fakturadatum.

Skattetillägg påförs även om inbetalningen gjorts i

förtid och om beloppet är rätt men tidpunkten fel.

Skattetillägg påförs således även om staten inte

förlorat pengar eller om förlusten varit försumbar.

Det är ur rättsmedvetandesynpunkt helt oacceptabelt.

Vi anser att ett sätt att förenkla förfarandet vid

momsredovisningen är att låta fakturadatum vara

styrande för såväl avsändare som mottagare. Statens

inkomster blir desamma och krånglet minskar. Vad

ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk735,

1999/2000:

N384 yrkande 16 delvis och med anledning av

motion 1999/2000:

N386 yrkande 5 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Sk694 yrkande 2 och 1999/2000:N386

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

17. Skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt (mom. 11) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Företagare är skyldiga att se till att deras

betalning finns på skattekontot ett visst datum,

dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före

en viss tidpunkt. Detsamma gäller

skattedeklarationen, som dessutom skall postas

separat. Eftersom det inte finns garantier för att

postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för

företagaren om inbetalningen och redovisningen

verkligen kommit in i tid eller ej. Vid förseningar

blir det skattetillägg även om företagaren betalat

in med marginal. Förseningsavgiften på 1 000 kr är

tillräcklig för att irritera och oroa småföretagare.

För en enmansföretagare kan det vara flera dagars

nettoförtjänst som går åt. Regeringen har lovat att

anpassa reglerna till de små företagens

förutsättningar. Vi anser att frågan inte behöver

utredas eftersom lösningen är enkel. För att

betalning skall anses ha skett skall det räcka att

redovisning och betalning har sänts in visst angivet

datum.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N386 yrkandena

5 och 9 och med anledning av motion

1999/2000:N384 yrkande 16 delvis samt med avslag

på motionerna 1999/2000:Sk694 yrkande 2 och

1999/2000:Sk735 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

18. Straffavgift vid försenad deklaration

m.m. (mom. 12) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd)

har

dels anfört följande:

De nya skatteinbetalningsrutinerna har som vi

framhållit inneburit förenklingar. Däremot har andra

regler förändrats och försämrats i den nya systemet.

Straffavgiften vid försenad deklaration är orimligt

hög. Den drabbar aktiebolag med 1 000 kr, även om

den månatliga deklarationen bara är en dag försenad,

och andra skattskyldiga med 500 kr. I vissa, enligt

taxeringslagen närmare angivna, fall bestäms

förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp.

Vi anser att straffavgiften för försenad deklaration

skall mildras.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande straffavgift vid försenad

deklaration m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N384 yrkande 16

delvis och med anledning av motion

1999/2000:N273 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

19. Dröjsmålsränta i skattemål (mom. 15) -

m, kd

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Desirée Pethrus Engström

(kd), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt

(m) har

dels anfört följande:

Skattelagstiftningen tenderar att bli alltmer

komplicerad. Med ett högt skattetryck ökar även

kraven på reglernas precision och förutsägbarhet.

Fåmans- och egenföretagarnas beskattning är komplex

och vållar ofta problem vid deklarationen.

Överklaganden av skattemyndigheternas beslut är

också vanliga. Innan beskattningsfrågan avgjorts

måste företag reservera medel såvida inte skatten

betalas direkt. En osäker skattekostnad belastar

företagens likviditet under lång tid och påverkar

företagens expansionsförmåga och möjlighet att

anställa. Företag riskerar också att slås ut av

tillkommande skatt långt efter

deklarationstillfället. Eftersom den skattskyldige

inte kan påverka regelsystemet anser vi att han

heller inte skall behöva bli lidande. Vi anser att

det behöver införas en regel av stupstockskaraktär i

skattelagstiftningen med en angiven längsta tid för

myndigheternas handläggning av skatteärenden. Har

ärendet eller målet inte avgjorts inom den tiden bör

det avskrivas. Målsättningen bör vara att alla

deklarationer skall fastställas inom ett halvår från

det att de lämnats in. I dag är handläggningstiden

enbart i domstol ofta ett till ett och ett halvt år.

Om skattemyndigheten ifrågasätter deklarationen, bör

i alla händelser inte ränta på i efterhand påförd

skatt få tas ut för mer än ett år. Vi anser att i

ett rättssamhälle måste den enskildes intresse av

att få deklarationen fastställd inom rimlig tid gå

före statens intressen. Problemet med långa

handläggningstider i skatteärenden är en viktig

rättssäkerhetsfråga.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande dröjsmålsränta i skattemål

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk673 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

20. Folkbokföring av studerande (mom. 19) -

c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som

bedriver högre studier folkbokförs på studieorten.

Det bidrar till att kapa banden med hembygden. Jag

anser att folkbokföringslagen skall ändras på den

här punkten och att studerande skall kunna vara

folkbokförda på hemorten under studietiden. Ungdomar

bibehåller då möjligheten att under studietiden vara

engagerade i sin hemkommun. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 19 hemställt:

19. beträffande folkbokföring av studerande

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub813 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

Särskilt yttrande

Straffavgift vid försenad deklaration (mom.

12) - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Margareta Cederfelt (m)

anför:

De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit

förenklingar men när det bl.a. gäller straffavgiften

vid för sent inlämnad deklaration har reglerna för-

sämrats och missgynnar särskilt småföretag. I det

nya systemet är förseningsavgiften 1 000 kr.

Tidigare fanns egentligen ingen motsvarande

bestämmelse eftersom deklarationens inlämnande och

betalning skedde i samma handling. Många företagare

skulle vilja lämna in deklarationen direkt till det

lokala skattekontoret. Riksskatteverket har

emellertid uppgivit att detta inte är möjligt. Vi

anser att det är oskäligt att förseningsavgiften är

lika stor oberoende av förseningens längd och av

vilka belopp som deklareras.