Bet. 1999/2000:SkU2

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU02

Inkomstskattelagen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU2

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens

förslag i proposition 1999/2000:2 om en ny

inkomstskattelag (IL). Den nya lagen ersätter 35

skattelagar, främst 1928 års kommunalskattelag och

1947 års lag om statlig inkomstskatt. IL träder i

kraft den 1 januari 2000 och skall tillämpas första

gången vid 2002 års taxering.

Utskottets behandling av regeringens förslag om

slopade stoppregler (se bet. 1999/2000:SkU5, prop.

1999/2000:15) har aktualiserat en justering i lagen

(1998:1600) om beskattning vid överlåtelser till

underpris. I betänkandet föreslår utskottet en

motsvarande justering i IL. Utskottet föreslår i

betänkandet också en ändring rörande bestämmelserna

om andels-byten i 15 § lagen (1998:1601) om uppskov

med beskattningen vid andels-byten och i motsvarande

regler i IL.

Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna framför i en gemensam

reservation krav på en allmän översyn av

skattelagstift-ningens materiella innehåll och att

regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag till förenklingar.

Propositionerna

Proposition 1999/2000:2

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1999/2000:2 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. inkomstskattelag,

2. lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen,

3. lag om ändring i miljöbalken,

4. lag om ändring i lagen (1927:77) om

försäkringsavtal,

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt,

6. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering

av varulager för inkomsttaxeringen,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1962:382) angående

införande av lagen om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fidei-kommissbo, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande

av pensionsutfästelse m.m.,

12. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

13. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam,

14. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m.m.,

15. lag om upphävande av lagen (1978:401) om

exportkreditstöd,

16. lag om ändring i lagen (1978:880) om

betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

17. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala

indelnings-delegerade,

18. lag om ändring i lagen (1979:417) om

utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i

rikets indelning i kommuner och landsting,

19. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

20. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

21. lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter,

22. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregle-ringsavgifter,

23. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på

gödselmedel,

24. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel,

25. lag om upphävande av lagen (1984:947) om

beskattning av utländska

forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,

26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

27. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning

av utländsk skatt,

28. lag om ändring i utsökningsregisterlagen

(1986:617),

29. lag om ändring i lagen (1987:813) om

homosexuella sambor,

30. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

31. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd

för anställning på fartyg,

32. lag om upphävande av lagen (1989:1035) om

särskild insamling av uppgifter från

bostadsrättsföreningar m.fl.,

33. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

34. lag om upphävande av lagen (1990:655) om

återföring av obeskattade reserver,

35. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

36. lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel,

37. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på

ränta på skogs-kontomedel m.m.,

38. lag om ändring i lagen (1990:692) om upphävande

av lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa

sparformer,

39. lag om ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter,

40. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

41. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild

premieskatt för grupplivförsäkringar, m.m.,

42. lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden

till statsråden m.m.,

43. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta,

44. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

45. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensions-kostnader,

46. lag om ändring i lagen (1992:701) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

47. lag om upphävande av lagen (1992:1352) om

återföring av allmän investeringsreserv,

48. lag om upphävande av lagen (1992:1485) om

beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

vid 1994 och 1995 års taxeringar,

49. lag om upphävande av lagen (1993:672) om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på

bostadshus,

50. lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

51. lag om ändring i lagen (1993:931) om

individuellt pensionssparande,

52. lag om upphävande av lagen (1993:1519) om

avdrag för kostnader för bilresor till och från

arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar,

53. lag om upphävande av lagen (1993:1540) om

återföring av skatteut-jämningsreserv,

54. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),

55. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

56. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

57. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

58. lag om upphävande av lagen (1994:760) om

inkomstskatteregler vid ombildning av

landshypoteksinstitutionen,

59. lag om upphävande av lagen (1994:774) om

beskattning av vinstut-delning vid 1995 års

taxering,

60. lag om ändring i lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

61. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift,

62. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

63. lag om upphävande av lagen (1994:1852) om

beräkning av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,

64. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift,

65. lag om upphävande av lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

66. lag om upphävande av lagen (1996:725) om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus,

67. lag om ändring i lagen (1996:761) om

inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade

bestämmelser om aktiekapitalets storlek,

68. lag om ändring i lagen (1996:810) om

registrering av riksdags-ledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen,

69. lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,

70. lag om upphävande av lagen (1996:1231) om

skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid

1997-2001 års taxeringar,

71. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt,

72. lag om ändring i lagen (1997:324) om

begränsning av skatt,

73. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

74. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

75. lag om ändring i lagen (1998:1620) om

beskattning av valutakurs-reserv,

76. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),

77. lag om Forskarskattenämnden.

Propositionen innehåller ett förslag till en ny

inkomstskattelag. Den ersätter trettiofem

skattelagar, i första hand 1928 års

kommunalskattelag och 1947 års lag om statlig

inkomstskatt.

I lagen har samlats i stort sett alla regler om hur

man beräknar underlaget för statlig och kommunal

inkomstskatt och om skatteberäkningen.

Syftet med förslaget är att

inkomstskattelagstiftningen skall bli överskådlig

och språkligt moderniserad. Det är fråga om en

omfattande lagteknisk bearbetning. Materialet har

redigerats om och bearbetats språkligt. Lagen är

indelad i 12 avdelningar med sammanlagt 66 kapitel.

Målet med det språkliga arbetet har varit att

förenkla meningsbyggnaden och modernisera

uttryckssätten.

Förslaget innehåller bara få materiella ändringar.

Ändringarna syftar i huvudsak till att undanröja

inkonsekvenser eller förbiseenden i tidigare

lagstiftning.

Propositionen innehåller också förslag till en

ikraftträdandelag.

Propositionen består av tre delar, Del 1 med

lagtext och allmänmotivering, Del 2 med

författningskommentar och Del 3 med bilagor.

Proposition 1998/99:124 i viss del

Regeringen (Kulturdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden

bl.a. att riksdagen antar ett i propositionen

framlagt förslag till ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m. (lagförslag

2.3) och ett i propositionen framlagt förslag till

lag om ändring i skattebetal-ningslagen (1997:483)

(lagförslag 2.25). Båda lagförslagen föreslås träda

i kraft den 1 januari 2000. Propositionen har i

dessa delar överlämnats av konstitutionsutskottet

till skatteutskottet för lagteknisk samordning (se

bet. 1999/2000:KU5). Lagförslagen 2.3 och 2.25 i

proposition 1998/99:124 sammanfogas med de i

proposition 1999/2000:2 framlagda lagförslagen 2.10

respektive 2.73 med förslag till ändringar i de nyss

nämnda lagarna.

Proposition 1998/99:130 i viss del

Regeringen (Justitiedepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. bl.a.

att riksdagen antar ett i propositionen framlagt

förslag till ändring i 6 § lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

(lagförslag 2.40). Propositionen har i den delen av

lagutskottet överlämnats till skatteutskottet för

lagteknisk samordning (se bet. 1999/2000:LU2).

Proposition 1999/2000:6 i viss del

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU7

proposition 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av

miljöbilar en ändring i 2 kap. 4 § lagen (1981:691)

om socialavgifter (lagförslag 2.7) och en ändring

bl.a. i 5 kap. 3 § skattebe-talningslagen (1997:483)

(lagförslag 2.12). Utskottet har tillstyrkt

propositionen men ansett att den

författningstekniska regleringen rörande

lagförslagen bör samordnas med de ändringar i samma

lagrum som föreslås i proposition 1999/2000:2.

Proposition 1999/2000:9 i viss del

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU8

proposition 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och

tullfrågor, m.m. en ändring i 23 kap. 14 § och 58

kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:000) (lagförslag

2.16). Utskottet har tillstyrkt propositionen men

ansett att den författningstekniska regleringen av

förslagen bör samordnas med paragrafernas föreslagna

lydelse enligt proposition 1999/2000:2.

Proposition 1999/2000:15 i viss del

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU5

proposition 1999/2000:15 Slopade stoppregler en

ändring i 56 kap. 5 och 6 §§ inkomstskattelagen

(1999:000) med ikraftträdande den 1 januari 2000

(lagförslag 2.5). Ändringarna föranleds av en

ändring av begreppet fåmansföretag. Utskottet har

tillstyrkt propositionen men ansett att den

författningstekniska regle-ringen av förslaget bör

samordnas med paragrafernas föreslagna lydelse

enligt proposition 1999/2000:2.

Lagförslagen

Med de redaktionella justeringar som följer av vad

utskottet ovan anfört om samordning av vissa av

lagförslagen i propositionerna 1998/99:124,

1999/2000:6, 1999/2000:9 och 1999/2000:15 får de vid

proposition 1999/2000:2 fogade lagförslagen - efter

rättelser av några felskrivningar och andra smärre

justeringar - de lydelser som framgår av bilaga till

detta betänkande. Det i proposition 1998/99:130

framlagda lagförslaget 2.40 behandlas nedan under

rubriken Lagförslagen.

Motionerna

1999/2000:Sk3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär utvärdering

av inkomsskattelagen i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1999/2000:Sk4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en i lagstiftningen förtydligad rätt till

avdrag för arbetsrum i bostaden.

1999/2000:Sk5 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt

förenklingsarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skyndsamma

förändringar i de fall oavsiktliga materiella

förändringar skett vid sammanförandet av flera lagar

till en inkomstskattelag.

1999/2000:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

att riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till förenkling av de materiella reglerna i

inkomstskattelagen.

Utskottet

En ny inkomstskattelag

Propositionen

Regeringen föreslår (med enstaka undantag) att alla

regler om beräkning av underlaget för kommunal och

statlig inkomstskatt samt om beräkning av skatten

och skattereduktion samlas i en ny inkomstskattelag

(IL). Lagen ersätter 35 skattelagar, främst 1928 års

kommunalskattelag (KL) och 1947 års lag om statlig

inkomstskatt (SIL). De förändringar i

skattelagstiftningen som riksdagen beslutat om under

tiden som propositionen utarbetats har inarbetats i

IL. Den största förändringen därvidlag är de nya

reglerna om omstrukturering och beskattning som

antogs 1998. IL föreslås träda i kraft den 1 januari

2000 och tillämpas första gången vid 2002 års

taxering.

Syftet med reformen är att lagstiftningen skall bli

överskådlig och språkligt moderniserad. Avsikten är

inte att göra materiella förändringar eller att

klara ut oklara frågor i skattesystemet. De

materiella ändringar som görs syftar till att

undanröja inkonsekvenser eller förbiseenden i den

gamla lagstiftningen, och i några fall har

domstolspraxis lagreglerats. Regeringen är medveten

om risken för att en omarbetning av denna omfattning

medför oavsiktliga materiella förändringar och

kommer bl.a. därför att noga följa upp och ändra

lagen om det visar sig att det har blivit några

oförutsedda och oönskade effekter. För att inte

försena eller i värsta fall omintetgöra reformen har

regeringen i de flesta fall valt att inte genomföra

de förslag till förtyd-liganden eller lagändringar i

materiellt hänseende som Lagrådet föreslagit. Det

innebär inte att frågorna läggs helt åt sidan. Vissa

av dessa förslag är redan föremål för prövning i

olika utredningar och andra frågor kommer att lämnas

över till nya utredningar.

Motioner

I motion Sk3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

accepterar motionärerna lagförslaget som sådant och

anför att det är bra att lagstiftningen på

skatteområdet samlas i en lag som är mer

lättillgänglig bl.a. genom att lagen är språkligt

moderniserad. Motionärerna anser att den nya lagen

måste följas upp och utvärderas samtidigt som

lagtexten förenklas. Detta bör ske redan efter det

första beskattningsåret med den nya lagen varefter

riksdagen årligen bör föreläggas förslag om

förbättringar och förenklingar.

I motion Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) sägs att

förslaget till inkomst-skattelag innebär en klar

förbättring av skattelagstiftningen som öppnar

möjligheter för nödvändiga materiella förändringar i

förenklande riktning. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till förenkling av de

materiella reglerna.

Även i motion Sk5 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) talas om vikten av ett fortsatt arbete

med att förenkla skattelagstiftningen, yrkande 1.

Motionärerna anser vidare att det är mycket

angeläget att regeringen återkommer till riksdagen i

de fall oavsiktliga materiella förändringar skett

genom den nya lagen, yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Det nuvarande skattesystemet är mycket splittrat och

svårtillgängligt. För skattebetalarna är det förenat

med stora svårigheter att med utgångspunkt i

lagstiftningen skaffa sig en bild av vilka regler

som gäller. Till detta bidrar förutom ett

komplicerat sakligt innehåll inte minst att reglerna

med tiden till sin omfattning, struktur och

språkliga avfattning blivit allt svårare att

begripa, vilket givetvis inte är bra.

Utskottet betraktar det nu föreliggande

lagförslaget som ett viktigt steg i riktning mot en

skattelagstiftning som kan förstås inte bara av

specialister. Lagförslaget innebär visserligen ingen

förändring vad gäller det sakliga innehållet men i

formellt hänseende är förslaget till IL överlägset

den nuvarande lagstiftningen. Den föreslagna

strukturen och terminologin och den språkliga

bearbetningen innebär enligt utskottets mening en

viktig förbättring jämfört med dagens regler.

Som anförts i propositionen finns det en risk för

att en omarbetning av denna omfattning medför

oavsiktliga materiella förändringar. Det är därför

viktigt att man noga följer upp och ändrar lagen om

det visar sig att det har blivit några oförutsedda

och oönskade effekter. Utskottet lägger vidare stor

vikt vid vad regeringen anfört om att de materiella

frågor som berörs i Lagrådets yttrande inte kommer

att läggas åt sidan utan räknar med att dessa och

andra frågor tas upp i ett fortsatt

förenklingsarbete inriktat på skatte-reglernas

materiella innehåll. Som framgår ovan är regeringen

inriktad på att bedriva det fortsatta arbetet enligt

dessa riktlinjer, och utskottet finner därför att

sådana tillkännagivanden till regeringen som

motionärerna begär inte behövs och avstyrker

motionerna Sk3, Sk5 och Sk6.

Utskottet behandlar bestämmelsen i 12 kap. 1 § IL

nedan och tar under rubriken Lagförslagen upp

behovet av ändringar i förslaget till IL som berör

11 kap. 1 §, 23 kap. 11 §, 42 kap. 2 § och 49 kap.

29 § IL. Utskottet tillstyrker propositionen i

övrigt i nu berörd del.

Avdrag för arbetsrum i bostaden

Propositionen

I 12 kap. 1 § IL uttrycks den grundläggande

bestämmelsen om avdrag i inkomstslaget tjänst. Här

sägs att utgifter för att förvärva och bibehålla

inkomster skall dras av om inte något annat anges i

detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.

Alltsedan KL:s tillkomst har det funnits en

exemplifiering av de utgifter som skall dras av.

Enligt 33 § 1 mom. KL får således avdrag från intäkt

av tjänst göras bl.a. för "hyra eller annan kostnad

för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den

skattskyldige haft att själv vidkännas utgift". I

propositionen föreslås att exemplifieringen tas bort

och att i stället de utgifter som det finns

särskilda bestämmelser om i KL (t.ex. om

tjänsteresor) placeras under egna rubriker. Sådana

som enbart exemplifierats (t.ex. om arbetsrum) tas

bort.

Motionen

I motion Sk4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

anförs att det är otillfredsställande att det

ingenstans i det berörda kapitlet anges uttryckligen

att avdragsrätt föreligger för särskilt anordnat

arbetsrum i bostaden. Motionären begär ett

tillkännagivande om behovet av en förtydligad rätt

till sådant avdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inget behov av ett sådant

förtydligande av ifrågavarande bestämmelse som

motionären föreslår. Lagförslaget är inte oklart på

den här punkten och innebär ingen ändring av den

gällande rätten till avdrag för arbetsrum. Motionen

innebär att man skulle frångå en systematik som

utskottet finner ändamålsenlig och enkel. Att i

lagtexten särskilt reglera avdragsrätten för

arbetsrum och inte samtidigt reglera rätten till

andra typer av avdrag framstår också som

inkonsekvent. En sådan utbyggnad av reglerna skulle

enligt utskottet å andra sidan onödigt tynga

lagtexten och därmed strida mot den bärande idén med

propositionen. Utskottet avstyrker motion Sk4 och

tillstyrker propositionen i nu berörd del.

Lagförslagen

Justering i inkomstskattelagen med anledning av

slopade stoppregler m.m.

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU5

proposition 1999/2000:15 Slopade stoppregler.

Förslaget innebär bl.a. att en förmån av att få för-

värva tillgångar till underpris från ett

fåmansföretag kan komma att beskattas som inkomst av

tjänst om förvärvaren är anställd i företaget medan

den i sin helhet kommer att beskattas som utdelning

om förvärvaren är en delägare som inte är verksam i

företaget. Förmånens storlek utgörs av skillnaden

mellan det avtalade priset och marknadsvärdet.

Upphävande av stoppregeln om förvärv till underpris

har aktualiserat en justering i lagen (1998:1600) om

beskattningen vid överlåtelser till underpris. I de

fall en tillgång överlåts till underpris från ett

företag för att ingå i en näringsverksamhet som

skall beskattas hos förvärvaren medges under vissa

villkor undantag från uttagsbeskattning enligt

bestämmelser i underprislagen. Om dessa villkor är

uppfyllda skall enligt 14 § nämnda lag inte heller

utdelningsbeskattning ske hos den som direkt eller

indirekt är delägare i det överlåtande företaget. Om

förvärvaren är en fysisk person gäller detta dock

bara till den del som det skattemässiga värdet

understiger marknadsvärdet. I dagens stoppregler för

de fåmansägda aktiebolagen finns ett undantag som

innebär att beskattning som för intäkt av tjänst

inte skall ske när en delägare eller en delägaren

närstående person förvärvar egendom till lägre pris

än marknadsvärdet från fåmansföretaget under sådana

förhållanden att underprislagen blir tillämplig

(punkt 14 fjärde stycket av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen).

Avsikten är inte att beskattning skall ske i sådana

omstruktureringssituationer där underprislagen är

tillämplig. Utskottet (se bet. 1999/2000:SkU5) har

tagit initiativ till ett tillägg till 14 §

underprislagen som klargör att förvärvaren inte

skall beskattas i tjänst för skillnaden mellan det

skattemässiga värdet och marknadsvärdet, om den

avtalade ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Om

ersättningen understiger det skattemässiga värdet

skall han dock beskattas för skillnaden mellan det

skattemässiga värdet och ersättningen.

Underprislagen föreslås bli upphävd i samband med

att IL träder i kraft den 1 januari 2000. Reglerna

om underprisöverlåtelser återfinns i 23 kap. IL.

Enligt utskottets mening bör i 11 kap. 1 §, 23 kap.

11 § och 42 kap. 2 § IL införas ett motsvarande

klargörande som utskottet föreslagit genom

betänkande 1999/2000:SkU5 i underprislagen. Ett

förslag till lagtext finns i utskottets hemställan.

Utskottet behandlar i betänkande 1999/2000:SkU8

proposition 1999/2000:9 Vissa punktskatter och

tullfrågor, m.m. ett förslag till ändring i bl.a. 18

§ underprislagen. Därvid ändras den föreslagna

lydelsen på så sätt att i andra stycket orden "i

bankaktiebolaget" byts ut mot orden "från

sparbanken" och att i första stycket orden "ett

företag" skjuts in mellan orden "person" och

"eller". Utskottet har beaktat denna ändring vid den

ovan redovisade lagtekniska samordningen av den i

proposition 1999/2000:9 (lagförslag 2.16) föreslagna

ändringen i 23 kap. 14 § IL och paragrafens lydelse

enligt proposition 1999/2000:2.

Andelsbyten m.m.

År 1998 infördes särskilda beskattningsregler för

att underlätta omstrukture-ringar inom näringslivet.

Lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid

andelsbyten ersatte den s.k. strukturregeln i 27 § 4

mom. SIL och reglerna om internationella andelsbyten

i lagen (1994:1854) om inkomst-beskattningen vid

gränsöverskridande omstruktureringar inom EG.

I andelsbyteslagen finns bl.a. regler för

beräkningen av realisationsvinsten som skiljer sig

från vad som normalt gäller vid avyttringar av

andelar. Vid vanliga avyttringar används det

genomsnittliga anskaffningsvärdet vid beräkningen av

realisationsvinsten. I 14 § andelsbyteslagen finns

en turord-ningsregel för det fall att säljaren vid

ett andelsbyte före andelsbytet innehar andelar i

det köpande företaget (gamla andelar) eller om han

senare köper ytterligare andelar (nya andelar).

Enligt paragrafen skall senare avyttringar ske i

följande turordning, nämligen gamla andelar,

mottagna andelar och sist nya andelar. Av 15 §

andelsbyteslagen framgår vidare att vid

tillämpningen av genomsnittsmetoden skall andelar

som förvärvats vid ett andelsbyte inte räknas såsom

tillhörande samma slag och sort som de som köpts

före eller efter andelsbytet.

Det har kommit till utskottets kännedom att banker

och värdepappersbolag som biträder kunder med

realisationsvinstberäkningar har stött på svårbe-

mästrade datatekniska svårigheter på grund av de nya

reglernas konstruktion. Det är främst regeln om

genomsnittsmetoden i 15 § som i praktiken inte kan

hanteras. Bankernas och värdepappersbolagens

datasystem klarar inte av att betrakta samma

värdepapper som två olika sorter. Det rör sig om ett

stort antal värdepapper, vilket gör att de inte

heller kan hanteras manuellt.

Den beskrivna problematiken torde i första hand

gälla marknadsnoterade andelar. Om regeln upphävs

helt kommer det för andelsägare i onoterade företag

att öppnas icke avsedda skatteplaneringsmöjligheter.

Syftet med införandet av regeln var nämligen enligt

proposition 1998/99:15 s. 279 att förhindra att

anskaffningvärdena på mottagna andelar delvis dras

av när gamla andelar avyttras i stället för när de

mottagna andelarna avyttras och uppskovsbeloppet tas

upp till beskattning. Utskottets slutsats är därför

att regeln tills vidare inte bör tillämpas på

marknadsnoterade andelar. Om det ändå finns ett

behov av särskilda regler för dessa när det gäller

tillämpningen av genomsnittsmetoden får regeringen

återkomma i frågan med ett nytt förslag. Ett förslag

till lagtext beträffande andelsbyteslagen och 49

kap. 29 § i IL finns i utskottets hemställan.

Propositionen innehåller förutom förslaget till

inkomstskattelag också förslag till en

ikraftträdandelag som främst innehåller alla de

övergångs-bestämmelser till tidigare ändringar i de

upphävda lagarna som skall fortsätta att tillämpas.

Härutöver innehåller propositionen förslag till

följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att

ett antal lagar skall upphävas.

Lagförslag 2.56 gäller lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer där det föreslås en

följdändring i 5 §. En annan ändring i samma

paragraf och med samma ikraftträdande - den 1

januari 2000 - föreslås i proposition 1999/2000:4

Vilande förtidspension som bereds av

socialförsäkrings-utskottet. Skatteutskottet

tillstyrker i sak lagförslag 2.56 men överlämnar det

till socialförsäkringsutskottet för lagteknisk

samordning med förslaget i proposition 1999/2000:4.

Som redovisats i inledningen till detta betänkande

har ett lagförslag rörande 6 § lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalin-vesteringar

flyttats över från proposition 1998/99:130 Ny

bokföringslag m.m. (lagförslag 2.40) och överlämnats

av lagutskottet till skatteutskottet (se bet.

1999/2000:LU2). Lagförslaget avser en

konsekvensändring i samband med införandet av den

nya bokföringslagen. Med hänsyn till att hela lagen

nu föreslås upphävd (se lagförslag 2.65) finner

utskottet att den föreslagna ändringen i 6 § inte är

nödvändig. Utskottet avstyrker följaktligen detta

lagförslag.

Beträffande proposition 1999/2000:2 i övrigt har

utskottet inte funnit anledning till erinran och

tillstyrker propositionen i denna del.

Hemställan

1. beträffande en ny inkomstskattelag

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:2 i denna del och

avslår motionerna 1999/2000:Sk3, 1999/2000:Sk5

och 1999/2000:Sk6,

res. 1 (m, c, fp)

2. beträffande avdrag för arbetsrum i

bostaden

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:2 i denna del och

avslår motion 1999/2000:Sk4,

res. 2 (m)

3. beträffande justering i

inkomstskattelagen med anledning av slopade

stoppregler

att riksdagen beslutar komplettera inkomstskattelagen i

enlighet med vad utskottet anfört,

4. beträffande andelsbyten

att riksdagen beslutar att genomsnittsmetoden vid avyttring

av andelar vid omstruktureringar skall tillämpas

på marknadsnoterade andelar i enlighet med vad

utskottet anfört,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1998/99:124 i

denna del, 1998/99:130 i denna del, 1999/2000:2

i denna del, 1999/2000:6 i denna del,

1999/2000:9 i denna del och 1999/2000:15 i denna

del och vad utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de i bilaga till detta betänkande

återgivna förslagen till

1. inkomstskattelag med de ändringarna att 11

kap. 1 §, 23 kap. 11 §, 42 kap. 2 § och 49 kap.

29 § erhåller följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

11 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner,

förmåner och alla andra inkomster som erhålls på

grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte

något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

-----------------------------------------------------

I inkomstslaget tjänst I inkomstslaget tjänst

tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna

i inkomstslaget i inkomstslaget

näringsverksamhet om näringsverksamhet om

- mervärdesskatt i 15 - mervärdesskatt i 15

kap. 6 §, och kap. 6 §,

- återföring av avdrag - återföring av avdrag

för utländsk skatt i 16 för utländsk skatt i 16

kap. 18 §. kap. 18 §, och

- förvärv av tillgångar

till underpris i 23 kap.

11 §.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än

pengar finns i 61 kap.

-----------------------------------------------------

23 kap.

11 §

-----------------------------------------------------

Om tillgången överlåts av Om tillgången överlåts

ett företag, skall av ett företag, skall

överlåtelsen inte medföra överlåtelsen inte medföra

att någon som direkt att någon skall ta upp

eller indirekt äger andel skillnaden mellan

i överlåtaren skall ta marknadsvärdet och

upp skillnaden mellan ersättningen som intäkt.

marknadsvärdet och

ersättningen som

utdelning.

-----------------------------------------------------

Om tillgången överlåts till en fysisk person och

ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i

första stycket inte för det belopp som motsvarar det

skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning

lämnas med belopp som understiger det skattemässiga

värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte

det belopp som motsvarar skillnaden mellan det

skattemässiga värdet och ersättningen.

Om tillgången överlåts till ett svenskt

handelsbolag med fysiska personer som delägare,

tillämpas bestämmelserna i andra stycket på dessa

personer.

-----------------------------------------------------

42 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

I inkomstslaget kapital I inkomstslaget kapital

tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna

i inkomstslaget i inkomstslaget

näringsverksamhet om näringsverksamhet om

- mervärdesskatt i 15 - mervärdesskatt i 15

kap. 6 § och 16 kap. 16 kap. 6 § och 16 kap. 16

§, §,

- utgifter för - utgifter för

representation i 16 kap. representation i 16 kap.

2 §, 2 §,

1 utländsk skatt i 16 - utländsk skatt i 16

kap. 18 och kap. 18 och 19 §§,

2

19 §§, och - förvärv av tillgångar

till underpris i 23 kap.

11 §, och

- återföring av avdrag - återföring av avdrag

för avsättning till för avsättning till

ersättningsfond och ersättningsfond och

särskilt tillägg i 31 särskilt tillägg i 31

kap. 21 och 22 §§. kap. 21 och 22 §§.

-----------------------------------------------------

49 kap.

29 §

-----------------------------------------------------

Vid tillämpning av Om mottagna andelar inte

genomsnitts-metoden i 48 är marknadsnoterade,

kap. 7 § skall mottagna skall de vid tillämpning

andelar inte anses vara av genomsnittsmetoden i

av samma slag och sort 48 kap. 7 § inte anses

som andra andelar i det vara av samma slag och

köpande företaget som sort som andra andelar i

innehas av säljaren. det köpande företaget som

innehas av säljaren.

-----------------------------------------------------

2. lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen,

3. lag om ändring i miljöbalken,

4. lag om ändring i lagen (1927:77) om

försäkringsavtal,

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt,

6. lag om ändring i lagen (1955:257) om

inventering av varulager för inkomsttaxeringen,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1962:382) angående

införande av lagen om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av

pensions-utfästelse m.m.,

12. lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

13. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam,

14. lag om ändring i lagen (1975:1132) om

förvärv av hyresfastighet m.m.,

15. lag om upphävande av lagen (1978:401) om

exportkreditstöd,

16. lag om ändring i lagen (1978:880) om

betalningssäkring för skatter, tullar och

avgifter,

17. lag om ändring i lagen (1979:412) om

kommunala indelningsdelegerade,

18. lag om ändring i lagen (1979:417) om

utdebitering och utbetalning av skatt vid

ändring i rikets indelning i kommuner och

landsting,

19. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

20. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

21. lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter,

22. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregle-ringsavgifter,

23. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt

på gödselmedel,

24. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt

på bekämpningsmedel, 25. lag om upphävande av

lagen (1984:947) om beskattning av utländska

forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,

26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt,

27. lag om ändring i lagen (1986:468) om

avräkning av utländsk skatt, 28. lag om ändring

i utsökningsregisterlagen (1986:617),

29. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

30. lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank,

31. lag om ändring i lagen (1989:532) om

tillstånd för anställning på fartyg,

32. lag om upphävande av lagen (1989:1035) om

särskild insamling av uppgifter från

bostadsrättsföreningar m.fl.,

33. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

34. lag om upphävande av lagen (1990:655) om

återföring av obeskattade reserver,

35. lag om ändring i lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

36. lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel,

37. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt

på ränta på skogskontomedel m.m.,

38. lag om ändring i lagen (1990:692) om

upphävande av lagen (1978:423) om

skattelättnader för vissa sparformer,

39. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter,

40. lag om ändring i begravningslagen

(1990:1144),

41. lag om ändring i lagen (1990:1427) om

särskild premieskatt för grupplivförsäkringar,

m.m.,

42. lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden

till statsråden m.m.,

43. lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

44. lag om ändring i lagen (1991:591) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl.,

45. lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader,

46. lag om ändring i lagen (1992:701) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

47. lag om upphävande av lagen (1992:1352) om

återföring av allmän investeringsreserv,

48. lag om upphävande av lagen (1992:1485) om

beräkning av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års

taxeringar,

49. lag om upphävande av lagen (1993:672) om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten

på bostadshus,

50. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

51. lag om ändring i lagen (1993:931) om

individuellt pensions-sparande,

52. lag om upphävande av lagen (1993:1519) om

avdrag för kostnader för bilresor till och från

arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar,

53. lag om upphävande av lagen (1993:1540) om

återföring av skatteutjämningsreserv,

54. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),

55. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

56. (utgår; överlämnat till

socialförsäkringsutskottet),

57. lag om ändring i lagen (1994:466) om

särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

58. lag om upphävande av lagen (1994:760) om

inkomstskatteregler vid ombildning av

landshypoteksinstitutionen,

59. lag om upphävande av lagen (1994:774) om beskattning av

vinstutdelning vid 1995 års taxering,

60. lag om ändring i lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

61. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift,

62. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi,

63. lag om upphävande av lagen (1994:1852) om

beräkning av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,

64. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

65. lag om upphävande av lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

66. lag om upphävande av lagen (1996:725) om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete

på bostadshus,

67. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler

m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om

aktiekapitalets storlek,

68. lag om ändring i lagen (1996:810) om

registrering av riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen,

69. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

70. lag om upphävande av lagen (1996:1231) om

skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall

vid 1997-2001 års taxeringar,

71. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt, 72. lag om ändring i lagen

(1997:324) om begränsning av skatt,

73. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

74. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålders-pension,

75. lag om ändring i lagen (1998:1620) om

beskattning av valuta-kursreserv,

76. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),

77. lag om Forskarskattenämnden,

dels antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1601) om

uppskov med beskattningen vid andelsbyten

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1998:1601) om

uppskov med beskattningen vid andelsbyten skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Vid tillämpning av den Om mottagna andelar inte

genomsnittsmetod som är marknadsnoterade

anges i 27 § 2 mom. gäller följande. Vid

Första stycket lagen tillämpning av den genom-

(1947:576) om statlig snittsmetod som anges i

inkomstskatt skall 27 § 2 mom. första

mottagna andelar anses stycket lagen (1947:576)

inte vara av samma sort om statlig inkomstskatt

som andra andelar i det skall mottagna andelar

köpande företaget som anses inte vara av samma

innehas av säljaren. sort som andra andelar i

det köpande företaget som

innehas av säljaren.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.

Äldre bestämmelser tillämpas dock på avyttringar som

gjorts under år 1999 om den skattskyldige yrkar det.

-----------------------------------------------------

dels avslår det i proposition 1998/99:130

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-

investeringar, (lagförslag 2.40).

Stockholm den 25 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Erik Granström (s), Per Rosengren (v), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Marie

Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen

(m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s),

Desirée Pethrus Engström (kd), Sven-Erik Österberg

(s), Matz Hammarström (mp), Bengt Niska (s) och

Bijan Fahimi (fp).

Reservationer

1. En ny inkomstskattelag (mom. 1)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m), Rolf Kenneryd (c) och Bijam Fahimi (fp) har

dels anfört följande:

Som framgår av motionerna Sk3, Sk5 och Sk6 anser vi

att det är bra att skattelagstiftningen samlas i en

lag och att den blir mer lättillgänglig bl.a. genom

en modernisering av språket. Vi saknar emellertid en

allmän översyn av det materiella innehållet i

skattelagstiftningen, och regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till förenklingar i IL.

Det är också nödvändigt att det sker en kontinuerlig

utvärdering av lagtexten och att regeringen tar

initiativ till justeringar av IL om reformen medfört

oavsiktliga materiella regeländringar. Enligt vår

mening skall utvärderingen göras redan efter det

första beskattningsåret, och riksdagen bör också

årligen föreläggas förslag om förbättringar och

förenklingar. Riksdagen bör som sin mening ge

regeringen till känna vad ovan anförts.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en ny inkomstskattelag

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:2 i denna

del och med bifall till motionerna

1999/2000:Sk3, 1999/2000:Sk5 och 1999/2000:Sk6

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

2. Avdrag för arbetsrum i bostaden (mom. 2)

Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har

dels anfört följande:

Dagens arbetsmarknad innebär i allt högre grad att

den anställde utför arbete med dator- eller annat

kommunikationsstöd i bostaden. Distansarbete blir

också allt vanligare. Det är viktigt att

lagstiftning och rättstillämpning anpassas efter de

nya förutsättningarna. Mot den bakgrunden är det

otillfredsställande att bestämmelsen i 12 kap. 1 §

IL inte uttryckligen anger att det föreligger

avdragsrätt för kostnader i samband med ett särskilt

anordnat arbetsrum i bostaden. Bestämmelsen bör

förtydligas på den punkten. Vad ovan anförts bör

riksdagen med anledning av motion Sk4 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande avdrag för arbetsrum i bostaden

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:2 i denna

del och med bifall till motion 1999/2000:Sk4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.