Bet. 1999/2000:SkU21

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU21

Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

SkU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1999/2000:82 om mervärdesskatt vid

överlåtelse och nyttjande av fastighet, nya jämkningsregler m.m. Utskottet

tillstyrker propositionen med vissa justeringar och avstyrker bl.a. en motion

(v) med yrkande om avslag på propositionen. En annan motion (m) från

allmänna motionstiden är enligt utskottet tillgodosedd.

Med anledning av några motioner (s, kd och fp) från den allmänna

motionstiden föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att

sänka mervärdesskatten på djurparker från 25 till 6 %.

Vänsterpartiets ledamöter har avgivit en reservation och Kristdemo-

kraterna ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1999/2000:82 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med

anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,

5. lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

I propositionen föreslås ändringar i regelsystemet för frivillig skattskyldighet

vid uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna syftar till att minska

administrativa och rättsliga problem. Frivillig skattskyldighet får liksom

hittills endast medges om uthyrningen görs till hyresgäster som bedriver

verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt enligt mer-

värdesskattelagen. Den enda skillnaden i det avseendet mot nuvarande regler

är att rätten till frivillig skattskyldighet även omfattar uthyrning till hyres-

gäster som bedriver skattepliktig verksamhet i annat land.

Utöver fastighetsägare, förstahandshyresgäst och bostadsrättsinnehavare,

som redan idag omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet, föreslås att

även andrahandshyresgäst, konkursbo och mervärdesskattegrupp skall kunna

medges sådan skattskyldighet. Skattskyldigheten inträder när skattemyndig-

heten har fattat beslut om och får medges från dagen för ansökan dock tidi-

gast från den dag då en skattskyldig hyresgäst tillträder lokalen. Skattskyl-

dighet skall dock utan att uthyrning påbörjats kunna medges under den tid då

en byggnad uppförs eller genomgår mera omfattande till- eller ombyggnads-

arbeten. När en fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet överlåts,

föreslås att skattskyldigheten för uthyrningen övergår på den nye ägaren.

Denne blir då skattskyldig i samma utsträckning som den tidigare ägaren

utan särskilt beslut. Detta kan dock överlåtare och förvärvare förhindra

genom en ansökan hos skattemyndigheten.

Vidare föreslås att metoden för att korrigera ingående skatt för kostnader

på ny-, till- eller ombyggnad av en fastighet skall förändras. Nu finns två

system för att göra sådana korrigeringar; ett system som enbart gäller fastig-

heter som omfattats av frivillig skattskyldighet ("återföringsregler") och ett

system som gäller alla fastigheter inklusive dem som omfattats av frivillig

skattskyldighet ("jämkningsregler"). Återföringsreglerna föreslås försvinna

för att fullt ut ersättas av jämkningsregler. Förändringarna av jämkningsreg-

lerna kommer i stor utsträckning att påverka även fastighetsägare som inte

bedriver uthyrningsverksamhet. En överlåtare av en fastighet kommer att

kunna överföra sin skyldighet och rättighet att jämka på den nye fastighets-

ägaren. Om inte några förändringar sker av verksamheten i fastigheten vid

överlåtelsen kommer därför i normalfallet överlåtelsen inte att medföra vare

sig några krav på särskilda beslut eller jämkning av ingående skatt. Förutom

ändringar av reglerna för jämkning vid ändrad användning och överlåtelse,

föreslås också nya bestämmelser om jämkning i samband med konkurs.

I propositionen föreslås dessutom att upplåtelse av terminalanläggning till

trafikutövare görs skattepliktigt. Skatteplikten kommer bl.a. att omfatta de av

SJ förvaltade terminalanläggningarna för persontrafik med tåg och buss.

Slutligen föreslås en rättelse i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i

23 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Den sistnämnda lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 (med

tillämpning från den 30 mars 2000) och lagändringarna i övrigt den 1 januari

2001. Bestämmelsen om skatteplikt för upplåtelse av terminalanläggningar

föreslås bli tillämplig redan den 1 juli 2000.

Lagförslagen finns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1999/2000:82

1999/2000:Sk21 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1999/2000:82 och ber regeringen återkomma till riksdagen med

förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Sk325 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

20. (delvis) att riksdagen beslutar om reduktion av kulturmomsen i enlig-

het med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk669 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reducerad

momssats för beskattning av djurparker.

1999/2000:Sk730 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att jämkning kan underlåtas vid försäljning av

fastighet i den omfattning som köparen övertar jämkningsskyldigheten i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att lagändringen skall träda i kraft den 1 januari

2000.

1999/2000:Sk750 av Lisbet Calner och Kenth Skårvik (s, fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av mervärdesskattesatsen för djurparker.

Utskottet

Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter

Propositionen

Inom mervärdesskattesystemet är uthyrning av fast egendom ett område som

är undantaget från skatteplikt. Detta förhållande kan vara en fördel när

kunden inte är skattskyldig (t.ex. en privatperson eller ideell förening) men i

en kedja av näringsidkare kan negativa effekter uppstå genom att mervärdes-

skattekostnaden på tidigare inköp måste övervältras på nästa led utan att

kunna avlyftas. Så kallade kumulativa effekter uppstår.

För att undanröja sådana kumulativa effekter infördes år 1979 en frivillig

skattskyldighet vid uthyrning av rörelsefastigheter och rörelselokaler.

Systemet blev emellertid krångligt och bemängt med detaljföreskrifter, och

genom basbreddningen i samband med 1989/90 års skattereform och genom

det senare EU-inträdet kom det att kompliceras än mer. Handläggningen av

ärenden om frivillig skattskyldighet för fastighetsupplåtelser kom att bli en

av skatteförvaltningens mest betungande uppgifter. En utredning om mer-

värdesskatt vid fastighetsuthyrning tillsattes och gavs till uppgift att finna

vägar till en reformering av regelsystemet och minska de administrativa och

rättsliga problemen. Utredningen lade i april 1999 fram sina förslag i

betänkandet Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet (SOU 1999:47). Rege-

ringens förslag i den aktuella propositionen bygger på utredningens förslag.

Propositionen tar till att börja med upp den grundläggande frågan om

skattskyldigheten vid fastighetsuthyrningar skall vara frivillig eller obligato

risk. En obligatorisk skattskyldighet skulle enligt regeringen innebära prak-

tiska och administrativa vinster och stå i bättre överensstämmelse med mer-

värdesskattesystemet i övrigt, men regeringen har likafullt stannat för att

skattskyldigheten även i fortsättningen bör bygga på frivillighet. De negativa

effekterna på hyresnivåerna i den del av fastighetsbeståndet som hyrs ut till

hyresgäster som inte är skattskyldiga (privatpersoner, ideella organisationer)

och de svårbemästrade övergångsproblemen om skattskyldigheten görs obli-

gatorisk har varit avgörande för regeringens ställningstagande. Regeringen

har till och med avvisat ett utredningsförslag att utvidga den frivilliga skatt

skyldigheten och även tillåta frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokale

till hyresgäster som inte bedriver skattepliktig verksamhet. Anledningen är

också här risken för högre hyror för bl.a. ideella föreningar.

I övrigt föreslås en lång rad regelförändringar som syftar till att minska de

administrativa och rättsliga problemen. En viss utvidgning av kretsen av

skattesubjekt som skall kunna komma i fråga för frivillig skattskyldighet, en

möjlighet till skattskyldighet under uppbyggnadsskedet, övergående till ny

ägare av skattskyldighet för fastighet som redan omfattas av frivillig skatt-

skyldighet utan särskild ansökan är några av de förslag som läggs fram.

Ett särskilt komplicerat område i regelsystemet är metoderna för att i efter-

hand korrigera avdrag för ingående skatt när avdraget i efterhand framstår

som felaktigt, dvs. återföring och jämkning. De s.k. återföringsreglerna har

funnits med ända sedan möjligheten till frivillig skattskyldighet infördes år

1979, och syftet med dem är främst att motverka missbruk av avdragsrätten

genom omotiverade avdrag och skentransaktioner. Jämkningsreglerna har

tillkommit som ett led i anpassningen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv

och infördes fr.o.m. den 1 januari 1995. Jämkningsreglerna syftar till att

korrigera avdragen ingående skatt som avser varaktiga kapital- och investe-

ringsvaror, där avdraget på grund av förändrad användning av varan framstår

som felaktigt.

I propositionen föreslås nu att bestämmelserna om återföring av skatt slo-

pas. Samtliga regler som behövs för att i efterhand korrigera avdrag för ingå-

ende skatt inpassas i jämkningsreglerna. De nya jämkningsreglerna är utfor-

made så att jämkning skall ske bl.a. när en lokal som använts för skattepliktig

uthyrning börjar användas för ett ändamål som inte medför avdragsrätt men

också när en ändring sker i motsatt riktning. Jämkning skall även ske då

skattskyldigheten upphör på begäran av den skattskyldige och då den som

frivilligt är skattskyldig försätts i konkurs. Vid överlåtelse skall emellertid

enligt de nya reglerna den avdragna ingående skatten jämkas endast om detta

följer av avtalet mellan parterna eller förvärvaren inte bedriver skattepliktig

verksamhet. Härigenom öppnas en möjlighet för en ny fastighetsägare att

överta den tidigare fastighetsägarens rättighet och skyldighet att jämka. Om

något särskilt avtal inte träffas och förvärvaren är skattskyldig slipper allts

överlåtaren att jämka och jämkningsskyldigheten övergår i stället på förvär-

varen.

Jämkningsreglerna kompletteras med ett antal detaljbestämmelser om bl.a.

vilka slag av investeringsvaror och fastigheter som jämkningsskyldigheten

skall omfatta, i vilka fall och hur jämkning skall ske och korrigeringstidens

längd. När det gäller den sistnämnda frågan föreslås att korrigeringstidens

längd skall vara tio år vilket innebär - tillsammans med en föreskrift i skatte

betalningslagen om att underlag skall bevaras under sju år efter utgången av

det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut - att underlag i extremfallet

måste bevaras i sjutton år.

I propositionen föreslås dessutom att upplåtelse av terminalanläggning till

trafikutövare görs skattepliktig. Skatteplikten kommer bl.a. att omfatta de av

SJ förvaltade terminalanläggningarna för persontrafik med tåg och buss.

Slutligen föreslås en rättelse i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i

inkomstskattelagen.

Förändringarna i mervärdesskattelagen och följdändringar i andra lagar

föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelsen om terminalanlägg-

ningar föreslås dock bli tillämplig redan den 1 juli 2000. Rättelsen i inkomst-

skattelagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli men tillämpas redan

från den 30 mars 2000.

Motionerna

I motion Sk21 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen och

att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram ett nytt förslag. Motio-

närerna anser att systemet även med de nu föreslagna ändringarna - särskilt i

fråga om jämkning - blir för krångligt, att det inte är rimligt att begära att

handlingar skall sparas i sjutton år och att det skulle vara bättre med obliga-

torisk skattskyldighet i kombination med riktade bidrag till ideella

föreningar.

I motion Sk730 (yrkandena 1 och 2) av Carl Fredrik Graf (m) från den

allmänna motionstiden förra hösten begärs en ändring av jämkningsreglerna

så att jämkning kan underlåtas i den omfattning som en köpare övertar jämk-

ningsskyldigheten. Motionären nämner vissa transaktioner där de nuvarande

reglerna för återföring och jämkning resulterar i en enligt hans mening felak-

tig beskattning. Motionären vill att nya regler skall träda i kraft den 1 janua

2000.

Utskottets ställningstagande

Utskottet börjar med att kommentera yrkandet i motion Sk21 att avslå hela

propositionen och vill härvid starkt understryka hur angeläget det är att ändra

reglerna på det aktuella området så att de rättsliga och administrativa pro-

blemen minskar. Både skattemyndigheter och fastighetsägare välkomnar att

det genomförs förändringar av de nuvarande reglerna om frivillig skattskyl-

dighet. De har också framfört att de ytterligare förenklingar som föreslagits -

alltså förenklingar som går ännu längre än vad utredningen föreslagit - och

som går ut på att minimera ansökningsförfarandet och beslutsfattandet vid

överlåtelser av fastighet kommer att underlätta mycket. Enligt vad utskottet

erfarit har Riksskatteverket i samarbete med skattemyndigheterna redan

påbörjat ett arbete med att utveckla förenklande datarutiner för rapportering

som möjliggörs av det nya systemet.

Det torde råda en allmän samstämmighet om att en obligatorisk skattskyl-

dighet inom detta område skulle ge den maximala förenklingen. Problemet är

att det finns motstående intressen med berättigade krav på att lokalhyrorna

inte skall höjas. De ideella föreningarna reagerade negativt redan på utred-

ningens förslag om en utvidgad frivillig skattskyldighet som skulle riskera att

resultera i hyreshöjningar. En obligatorisk skattskyldighet skulle för dessa ge

än större effekter på hyresnivåerna än utredningens förslag.

Att i stället kompensera de ideella föreningarna med riktade bidrag är

enligt utskottets mening inte någon bra lösning, bl.a. därför att en sådan

ordning kan skapa kontroll-, fördelnings- och budgetproblem. Om bidraget

riktas till fastighetsägarna och beräknas på den utgående mervärdesskatten

får dessa en överkompensation genom att de ändå kan räkna av den ingående

skatten, och hyresgästerna kan ändå knappast ges någon garanti för att

fastighetsägarna skall avstå från hyreshöjningar. Om bidraget i stället skall

utgå generellt till de olika ideella organisationerna blir det säkert mycket

svårt att fördela det på ett korrekt sätt, och det skulle lätt kunna bli så att

små organisationerna skulle drabbas orättvist och få svårt att hävda sina

rättmätiga anspråk.

Utskottet vill också framhålla att det pågår en översyn av skattskyldigheten

för de ideella föreningarna som enligt direktiv 1999:10 (Fi 1999:03) bl.a. har

till uppgift att se över hur de ideella föreningarna påverkas av att de är

undantagna från mervärdesbeskattning. Det kan därför finnas anledning att

återkomma till frågan när resultatet av detta utredningsarbete föreligger.

Det är riktigt som motionärerna påpekar att jämkningsreglerna är kompli-

cerade. EU:s medlemsstater är dock tvungna enligt sjätte mervärdesskatte-

direktivet att ha regler om jämkning. I Sverige har regler om jämkning

funnits sedan medlemsinträdet i EG. De förändringar som nu föreslås är till

största delen betingade av att de tidigare jämkningsreglerna i mervärdes-

skattelagen fått oönskade rättsliga och administrativa konsekvenser, oftast til

nackdel för fastighetsägarna. Det har också varit tungt för fastighetsägarna

och skattemyndigheterna att hantera två system för korrigering av ingående

skatt. Eftersom det alltså är nödvändigt att ha någon form av jämkningsregler

är det naturligt att det blir återföringssystemet som föreslås slopat.

Det förhållandet att fastighetsägarna tvingas bevara handlingar i 17 år är en

direkt konsekvens av jämkningsreglerna. Som Riksskatteverket påpekat är

det nödvändigt för skattemyndigheten att handlingar för kontroll och efterbe-

skattning bevaras. Eftersom det här är fråga om fakturor som skall visa på

kostnader för utförd ny-, till- eller ombyggnad av fastighet är det mycket

troligt att fastighetsägaren ändock i sitt eget intresse behåller dem som bevis

ning vid exempelvis reavinstbeskattning.

Motion Sk730 - frånsett den önskade ikraftträdandetidpunkten - är enligt

utskottets uppfattning tillgodosedd genom de förslag om nya jämkningsreg-

ler som regeringen lägger fram i propositionen och som bl.a. innebär att den

avdragna ingående skatten vid en avyttring skall jämkas av överlåtaren

endast om detta följer av avtalet mellan parterna eller förvärvaren inte bedri-

ver skattepliktig verksamhet. Denna ordning leder enligt utskottets bedöm-

ning till att överlåtaren i alla normala fall slipper att jämka och att jämk-

ningsskyldigheten i stället övergår på förvärvaren, precis som motionären

efterlyst.

Vid en granskning av lagförslagen har utskottet funnit att vissa justeringar

och preciseringar måste vidtas. I den föreslagna lydelsen av 8 a kap. 6 §

mervärdesskattelagen (1994:200) förekommer en felaktig hänvisning och i

slutet av 11 kap. 5 d § andra stycket samma lag har ett ord fallit bort. Även i

ikraftträdandebestämmelserna till ändringarna i såväl mervärdesskattelagen

som inkomstskattelagen förekommer några smärre fel av redaktionell art.

Utskottet föreslår rättelser.

Bestämmelsen i 9 kap. 11 § mervärdesskattelagen är en specialregel i för-

hållande till de allmänna reglerna om jämkning för att förhindra missbruk av

möjligheten för fastighetsägarna att bli skattskyldiga redan under den tid en

byggnad uppförs eller genomgår mer omfattande till- eller ombyggnad.

Bestämmelsen har emellertid enligt utskottets uppfattning i förslaget kommit

att få en lydelse som kan leda till alltför långtgående, inte önskvärda konse-

kvenser och bl.a. träffa även fall då fastighetsägaren påbörjar skattepliktig

uthyrning efter uppbyggnadsskedet och därefter upphör med uthyrningen.

Bestämmelsen bör enligt utskottet begränsas och ges en utformning som

innebär att den speciella, hårdare jämkningsregeln skall tillämpas endast i de

fall att den frivilliga skattskyldigheten upphör innan någon skattepliktig

uthyrning eller annan upplåtelse kommit till stånd.

I 20 kap. 1 § andra stycket mervärdesskattelagen finns en hänvisning som

blir felaktig genom de nu företagna förändringarna i mervärdesskattelagen.

Eftersom paragrafen är föremål för andra ändringsförslag i proposition

1999/2000:105 tas frågan om hur paragrafen slutligen bör utformas upp i

utskottets betänkande 1999/2000:SkU22 med anledning av den propositio-

nen.

Med de nyss redovisade förslagen till justeringar tillstyrker utskottet pro-

positionen och avstyrker motion Sk21. Som tidigare nämnts är motion Sk730

i allt väsentligt tillgodosedd.

Djurparker m.m.

Gällande bestämmelser

Mervärdesskatten för djurparker ligger i dag på den generella nivån, dvs.

25 %. I och för sig medger EG-reglerna att lägre mervärdesskatt tas ut för

tillträde till djurparker men Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till

skattenedsättning. Detta skiljer djurparker från t.ex. museer där mervärdes-

skatten är 6 %.

Även när det gäller teater och andra sceniska föreställningar medger EG-

reglerna lägre mervärdesskatt än den normala, och Sverige har med stöd

härav bestämt den svenska mervärdesskattenivån på denna sektor till 6 %.

Däremot medger EG-reglerna inte något generellt undantag.

Motionerna

I motion Sk325 (yrkande 20 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås sänkt

mervärdesskatt på djurparker och dessutom slopad mervärdesskatt på cirkus,

teater, opera och balett fr.o.m. år 2002. I motion Sk750 av Lisbet Calner och

Kenth Skårvik (s, fp) begärs sänkt mervärdesskatt på djurparker av den typ

som representeras av Nordens Ark till 6 % och i motion Sk669 av Dan

Ericsson (kd) yrkas att mervärdesskatten på djurparker av typ Kolmårdens

djurpark sänks till samma nivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med motionärerna om att det kan synas rimligt att mervär-

desskatten för djurparksverksamhet inte bör vara högre än den som gäller för

museerna, dvs. för närvarande 6 %. Gällande EG-direktiv tillåter att Sverige

vidtar en sådan sänkning av mervärdesskatten. Att sänka mervärdesskatten

från 25 till 6 % för sådana djurparker som i dag tar ut inträdesavgift skulle

enligt gjorda beräkningar innebära ett årligt skattebortfall på drygt 21

miljoner kronor. Utskottet förutsätter att regeringen lägger fram ett förslag

om en sänkning av mervärdesskatten för djurparker till 6 % fr.o.m. årsskiftet

2000/01 och föreslår att riksdagen med anledning av de nu behandlade

motionerna Sk750, Sk669 och Sk325 yrkande 20 i denna del riktar ett

tillkännagivande härom till regeringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av

fastigheter

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:82 och

motion 1999/2000:Sk730 yrkandena 1 och 2 och med avslag på

motion 1999/2000:Sk21 antar de vid propositionen fogade förslagen

till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med de änd-

ringarna att 8 a kap. 6 §, 9 kap. 11 §, 11 kap. 5 d § och punkt 2 av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

8 a kap.

6 §

Avdrag för ingående skatt skall jämkas endast när användningen av en

investeringsvara har förändrats eller överlåtelse skett inom viss tid (korrige-

ringstiden).

Denna tid är

1. i fall som avses i 2 § första

stycket 2 eller 4 tio år, räknat på det

sätt som anges i andra och tredje

styckena,

1. i fall som avses i 2 § första

stycket 2 eller 4 tio år, räknat på det

sätt som anges i tredje och fjärde

styckena,

2. i fall som avses i 2 § första stycket 3 tio år från det att avdrag gjorts

enligt 8 kap. 4 § 4 eller 6, och

3. för andra investeringsvaror fem år från tidpunkten för förvärvet.

I korrigeringstiden skall räknas in det räkenskapsår under vilket ny-, till-

eller ombyggnaden eller avdraget gjorts eller förvärvet skett.

Ny-, till- eller ombyggnad i fall som avses i andra stycket 1 skall anses ha

skett det beskattningsår under vilket fastigheten kunnat tas i bruk efter åtgär

derna eller, vid byggnads- eller anläggningsentreprenader, det beskattningsår

under vilket slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Om

fastigheten överlåts eller dess användning ändras dessförinnan och avdrag för

ingående skatt har medgetts, anses dock ny-, till- eller ombyggnaden ha skett

det år avdrag medgetts.

9 kap.

11 §

Om frivillig skattskyldighet som

beslutats enligt 2 § upphör skall

jämkning ske vid ett enda tillfälle

och avse återstoden av korrigerings-

tiden. Dessutom skall ingående skatt,

som hänför sig till tiden mellan

beslutet om frivillig skattskyldighet

och dennas upphörande, betalas in

till staten. På jämknings- och skatte-

belopp skall kostnadsränta betalas.

Räntan skall motsvara den av rege-

ringen fastställda basräntan enligt 19

kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:

483) och löpa från och med dagen

för återbetalning av den ingående

skatten till fastighetsägaren.

Om frivillig skattskyldighet som

beslutats enligt 2 § upphör innan

någon skattepliktig uthyrning eller

annan upplåtelse kommit till stånd

skall jämkning ske vid ett enda till-

fälle och avse återstoden av korrige-

ringstiden. Dessutom skall ingående

skatt, som hänför sig till tiden mellan

beslutet om frivillig skattskyldighet

och dennas upphörande, betalas in

till staten. På jämknings- och skatte-

belopp skall kostnadsränta betalas.

Räntan skall motsvara den av rege-

ringen fastställda basräntan enligt 19

kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:

483) och löpa från och med dagen

för återbetalning av den ingående

skatten till fastighetsägaren.

När avdragsrätt föreligger enligt 8 § andra stycket beräknas korrigerings-

tiden från ingången av det räkenskapsår under vilket avdragsrätten inträtt.

11 kap.

5 d §

En handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall innehålla uppgift om den utgå-

ende skatt som säljaren har redovisat eller skall redovisa för gjorda skatte-

pliktiga uttag av tjänster på fastigheten.

En handling som utfärdas enligt 2

a § andra stycket skall innehålla upp-

gift om den ingående skatt som

hänför sig till ny-, till- eller om-

byggnad och som överlåtaren har

dragit av.

En handling som utfärdas enligt 2

a § andra stycket skall innehålla upp-

gift om den ingående skatt som

hänför sig till ny-, till- eller om-

byggnad och som överlåtaren inte

har dragit av.

Handlingar som avses i första och andra styckena skall dessutom innehålla

de uppgifter som anges i 5 § första stycket 3, 4, 6 och 7.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2. Äldre bestämmelserna gäller

fortfarande i fråga om förhållanden

som hänför sig till tiden före ikraft-

trädandet.

2. Äldre bestämmelser gäller fort-

farande i fråga om förhållanden som

hänför sig till tiden före ikraft-

trädandet.

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den

ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller

följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2000 i fråga om 23 kap. 16 § och i

övrigt den 1 januari 2001.

1. De äldre bestämmelserna i 15

kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller

fortfarande i fråga om mervärdes-

skatt som återförts eller borde ha

återförts före ikraftträdandet.

2. Den nya bestämmelserna i 23

kap. 16 § tillämpas på överlåtelser

den 30 mars 2000 eller senare.

1. Denna lag träder i kraft den 1

juli 2000 i fråga om 23 kap. 16 § och

i övrigt den 1 januari 2001.

2. De äldre bestämmelserna i 15

kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller

fortfarande i fråga om mervärdes-

skatt som återförts eller borde ha

återförts före ikraftträdandet.

3. Den nya bestämmelsen i 23 kap.

16 § tillämpas på överlåtelser den 30

mars 2000 eller senare.

4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m.

med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,

5. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

res. (v)

2. beträffande djurparker m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk325

yrkande 20 i denna del, 1999/2000:Sk669 och 1999/2000:Sk750 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

sänkt mervärdesskatt för djurparker.

Stockholm den 23 maj 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena

Sandlin-Hedman (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Yvonne Ruwaida (mp),

Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Anna Kinberg

(m), Per-Olof Svensson (s) och Claes Stockhaus (v).

Reservation

Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter

(mom. 1) - v

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

Vi vill betona att till och med regeringen anför i propositionen att en obliga-

torisk skattskyldighet för uthyrning av lokaler står i bättre överensstämmelse

med mervärdesskattelagens principer och bestämmelser än en frivillig skatt-

skyldighet och undanröjer dessutom många av de praktiska och administra-

tiva problem som är förenade med regleringen av den frivilliga skattskyldig-

heten. Vi håller med om detta och delar därför den åsikt som framförs i

motion Sk21 (v) att en generell skattskyldighet vid all uthyrning av verksam-

hetslokaler, dvs. allt annat än bostäder, är den överlägset bästa reformen.

Med en sådan utformning av skattskyldigheten skulle det praktiska och

administrativa arbetet minska påtagligt, till fromma för både myndigheter

och fastighetsägare. Det skulle bli möjligt att infoga de fastighetsägare som

blir skattskyldiga för uthyrning av fast egendom i mervärdesskattesystemet

på samma sätt som andra skattskyldiga. Allt bestyr med ansökningsförfa-

rande etc. skulle försvinna eftersom någon ansökan om att få bli skattskyldig

inte skulle behöva göras. Jämkningsreglerna skulle kunna förenklas avsevärt

och i många fall utmönstras helt eftersom fastigheterna skulle kunna infogas

i mervärdesskattesystemet som andra anläggningstillgångar.

Vi vill påpeka att jämkningsreglerna redan i dag är ett av de krångligaste

inslagen i mervärdesskattesystemet. Vi befarar emellertid att de nya regler

som föreslagits i propositionen kommer att göra systemet ännu mycket mer

komplicerat än vad det redan är. Enligt de nya reglerna kommer det bl.a. att

bli nödvändigt för en skattskyldig att i vissa fall spara handlingar i 17 år,

vilket går stick i stäv mot ambitionen att förenkla rutinerna. Vi vill i detta

sammanhang erinra om att Lagrådet uttalat att mervärdesskattelagen redan i

dag är en mycket komplicerad lagstiftningsprodukt både materiellt och

redaktionellt som är i starkt behov av en översyn. Behovet härav ökar enligt

Lagrådet för varje ändring som är så pass omfattande som den nu aktuella.

Vi anser att regeringen har överdrivit de negativa effekterna med en obli-

gatorisk skattskyldighet. Vid uthyrning av lokaler till andra skattskyldiga

medför en sådan ordning inte några negativa kostnadseffekter alls, helt i

enlighet med mervärdesskattesystemet i övrigt. När det gäller ideella för-

eningar och vissa ej skattepliktiga verksamheter menar vi att regeringen inte

har insett möjligheterna att eliminera olägenheterna med t.ex. riktade bidrag

som föreslås i motion Sk21. De ideella föreningarnas problem kan sålunda

lösas genom att dessa ges kompensation i form av föreningsbidrag. Vi vill

också erinra om att när det gäller vissa näringsidkare som för närvarande inte

omfattas av mervärdesskatten, t.ex. tandläkare, så pågår diskussioner om att

föra in dessa i mervärdesskattesystemet.

Eftersom förslagen i propositionen inte innebär någon lösning på de pro-

blem som systemet med frivillig skattskyldighet är behäftat med eller ens

någon minskning av det administrativa och rättsliga krånglet tillstyrker vi

motion Sk21 och föreslår att propositionen avslås. Riksdagen bör genom ett

tillkännagivande begära att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt

förslag i enlighet med vad vi anfört ovan.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av

fastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk21 och med avslag

på proposition 1999/2000:82 och motion 1999/2000:Sk730 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Särskilt yttrande

Djurparker m.m. (mom. 2) - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:

Yrkande 20 i motion 325 (kd) syftar till att göra olika kulturarrangemang

mera åtkomliga och tillgängliga för medborgarna, och vi tänker särskilt på

barn och ungdom. Ekonomiska hinder mot att ta del av kulturutbudet bör

undanröjas, och kulturarbetarna bör också ges rimliga villkor att kunna för-

sörja sig på sin kulturella verksamhet. Staten bör därför avhålla sig från att

använda kulturen som skattekälla. Det är mot den bakgrunden som kd

trycker på för att minimera momsbelastningen på böcker och vi välkomnar

naturligtvis att vårt långvariga och idoga kämpande för att få ner momsen på

djurparksverksamhet nu äntligen har krönts med framgång. När det gäller

momsen på cirkus och teater m.m. förutsätter vi att översynen av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) inte resulterar i

någon ökning av momsbelastningen på sådan verksamhet, vare sig den

bedrivs av ideella föreningar eller andra.