Bet. 1999/2000:SkU22

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU22

Vissa punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU22

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om bl.a. uppmjuk-

ningar i regelsystemet för exportbutiker, omläggning av skatten på

kärnkraftsel från en produktionsskatt till en effektskatt samt att utvidga

industrins energiskattenedsättning till jordbruket. Utskottet avstyrker de

motioner som har väckts i ärendet.

Vid betänkandet fogas sju reservationer (m, kd, c, fp) och ett särskilt

yttrande (fp).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1999/2000:105 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-

avgifter,

3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

5. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

7. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av

skatter och avgifter,

9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

10. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),

11. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-

medel m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister,

13. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

14. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,

15. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

16. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

17. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat-

införsel,

18. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

19. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

20. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting,

21. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:438),

22. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga

fordon,

23. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,

24. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av

transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,

25. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,

26. lag om upphävande av vissa lagar om lagerskatt på bränslen,

27. lag om upphävande av lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för

viss energiskatt.

Genom en ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker förtydligas att kravet

att verksamheten i en exportbutik skall bedrivas av en godkänd

upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen

(1994:1564) om alkoholskatt, endast gäller i fall alkohol- eller tobaksvaror

säljs i butiken. Det är endast i sådana fall butiken skall vara ett godkänt

skatteupplag enligt dessa lagar. Vidare föreslås det bli tillåtet att i

exportbutikerna sälja andra beskattade varor än alkoholdrycker till EU-

resenärer. Leveranser av varor som ingår i exportbutikssortiment skall kunna

ske mervärdesskattefritt till exportbutikerna även om varorna senare kommer

att säljas med mervärdesskatt till EU-resenärer.

I propositionen föreslås att skattefrihet skall gälla för alkohol- och

tobaksvaror som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom

olyckshändelse eller force majeure. Ändringen utgör en anpassning till vad

som gäller i Danmark och Finland.

I propositionen föreslås också lagändringar i anledning av riksdagens

beslut om att punktskatteverksamheten organisatoriskt skall föras över till

Riksskatteverket.

Den nuvarande produktionsskatten på kärnkraft läggs om till en effektskatt

som baseras på den termiska effekten i kärnkraftsreaktorerna. Omläggningen

från en rörlig skatt till en fast skatt är avsedd att minska risken för

snedvrid-

ningar i elproduktionssystemet. Skatteintäkterna antas bli i stort sett oföränd-

rade.

För personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt om högst 2 470

kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram som

uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen (1986:1386)

föreslås en skattelättnad i fordonsskattelagen (1988:327). Skattelättnad ges

med 3 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år 2000 och

med 1 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år 2001.

För personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470

kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt överstigande 1 275 kilogram

som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen föreslås en

skattelättnad i fordonsskattelagen med 3 500 kronor om skatteplikt inträder

för första gången under år 2001 och med 1 500 kronor om skatteplikt inträder

för första gången under år 2002.

Ett avtal mellan Sverige och övriga länder i EU som tar ut en vägavgift

föranleder att det i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

införs en bestämmelse om att det tas ut en 50 procent lägre vägavgift under

två års tid för grekiska tunga fordon. Det föreslås också att det införs en

möjlighet till nedsättning av obetald vägavgift när vägavgiftsplikt upphört,

innebärande att det endast är vägavgift för den tid fordonet varit

avgiftspliktigt som skall utkrävas. Vidare föreslås att vägavgiften även kan

sättas ned när ett fordons beskaffenhet ändras så att avgift skall tas ut med

annat belopp. Slutligen föreslås att återbetalning av vägavgift sker från

tidpunkten när avgiftsplikten upphörde och inte som för närvarande från

tidpunkten när vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndigheten.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 aviserat att jordbruket

från och med den 1 juli 2000 skall ges samma reduktion av energi- och

koldioxidskatterna som industrin och växthusnäringen för närvarande för

förbrukning av el och bränslen för uppvärmning. I propositionen behandlas

lagstiftningsfrågor i anledning av denna omläggning.

Företag som bedriver jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet föreslås

omfattas av skattelättnaderna. Företagen får del av skattelättnaderna för

bränslen och el genom att ansöka om återbetalning av skatt. Återbetalningen

av skatt på bränslen sker per kalenderkvartal. De villkor som i dag gäller för

industrin föreslås tillämpas även för jord-, skogs- och vattenbruks-

verksamheterna, dvs. rätt till återbetalning föreligger endast när ersättningen

för ett kalenderkvartal uppgår till minst 1 000 kr. För skatten på el föreslås

som huvudregel att återbetalningen sker på årsbasis, med möjlighet för

företag med förbrukning i större omfattning att få återbetalning kvartalsvis.

Vad gäller återbetalning av elskatt införs det en administrativ gräns, som

innebär att endast den del av skattebeloppet som överstiger 1 000 kr per år

betalas tillbaka.

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen framgår av bilaga 1.

Motionerna

1999/2000:Sk22 av Carl G Nilsson och Lars Björkman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om omfattningen av skattebefrielsen.

1999/2000:Sk23 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även den som förbrukar lite el och olja måste få en rimlig

möjlighet att kunna ta del av skattenedsättningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen gräns för nedsättningen av elskatt skall införas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nedsättningen av elskatten bör ske genom ett försäkrans-

system,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte är motiverat med någon gränssättning för att få ta del

av nedsättningen av eldningsoljeskatten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nedsättningen av eldningsoljeskatten bör ske genom ett

försäkranssystem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nedjustera dieselskatten eller på annat sätt kompensera svenskt

lantbruk för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på

diesel.

1999/2000:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om borttagning av kvantitetsbegränsningen för

obeskattad alkohol och tobak för tredjelandsresenärer i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskaffande av detaljhandelsmonopolet vad gäller exportbutiker,

3. att riksdagen beslutar om att skattefrihet för proviantvaror skall gälla vid

stöld i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen avslår omläggningen av produktionsskatten p kärnkraftsel

till effektskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt skatt på kärnkraftsel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om slopad avgift på kväve i handelsgödsel,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt skatt till 53 öre på diesel i arbetsredskap som används i

jord- och skogsbruk samt i entreprenadmaskiner,

8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

deklarationsmetod för skattereduktion av jordbrukets energiskatter i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avvisa förslaget om effektskatt på kärnkraftsel,

2. att riksdagen beslutar om en skattelättnad för jordbruksnäringen med

330 miljoner räknat på helår avseende el- och eldningsoljebeskattningen i

enlighet med beräkningarna i budgetpropositionen för år 2000,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag i syfte att

kooperativa företag inom trädgårdsnäringen ej skall missgynnas ur energi-

skattehänseende,

4. att riksdagen, med avseende på skattelättnader på bränslen, beslutar om

ett försäkranssystem i stället för det föreslagna återbetalningssystemet,

5. att riksdagen, i det fall återbetalningssystem införs, beslutar i enlighet

med vad som anförts i motionen att ej införa någon beloppsgräns och att de

som så önskar skall få återbetalning kvartalsvis,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beloppsgräns,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lätta på lantbrukets övriga skatteryggsäck.

Ärendets beredning

Tillsammans med miljö- och jordbruksutskottet genomförde skatteutskottet

den 6 april 2000 en offentlig utfrågning angående jordbrukets miljö- och

energiskatter. I utfrågningen deltog representanter för bl.a. Finans- och Jord-

bruksdepartementen, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Riksrevi-

sionsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet,

Svenska Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas Riksförbund. Utskrifter

från utfrågningen finns hos skatteutskottets och miljö- och jordbruks-

utskottets kanslier.

Miljö- och Jordbruksutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet,

1999/2000:MJU5y, har fogats som bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet

Justeringar i regelsystemet för exportbutiker

Gällande rätt

I en exportbutik får obeskattade gemenskapsvaror säljas till flygpassagerare

som reser till en plats utanför EG:s skatteområde. Annan försäljning får inte

ske. Butiken får inte sälja beskattade varor till resenärer till andra

medlemsländer. Det varusortiment som får säljas skattefritt i export-

butikerna, det s.k. exportbutikssortimentet, är begränsat till alkoholvaror,

tobaksvaror, parfym m.m., choklad och konfektyrvaror. För alkohol och

tobaksvaror är försäljningen dessutom begränsad till vissa kvantiteter för

varje resande. Dessa regler finns i lagen (1999:445) om exportbutiker.

Gällande regler innebär också att verksamheten i exportbutik skall

bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om

tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Vidare skall butiken

vara ett godkänt skatteupplag enligt samma lagar. Syftet med dessa krav var

att dels skapa goda kontrollmöjligheter, dels möjliggöra för den som bedriver

verksamheten att ta emot och lagra varor skattefritt.

Propositionen

I propositionen konstateras att kravet på att en exportbutik skall vara

godkänd som skatteupplag och förbudet mot att i butiken sälja beskattade

varor till EU-resenärer skapar problem för de näringsidkare som driver

exportbutiker. Beskattade och obeskattade varor kan inte bjudas ut till

försäljning i samma butik, vilket gör det svårt för näringsidkarna att

organisera verksamheten på ett från kommersiell synpunkt effektivt sätt.

I propositionen föreslås att kraven på att verksamheten skall bedrivas av en

godkänd upplagshavare och att exportbutiken skall vara ett godkänt

skatteupplag bara skall gälla i de fall då alkohol- eller tobaksvaror säljs i

butiken. Reglerna ändras enligt förslaget också så att beskattade - med

undantag för alkoholdrycker, som enligt alkohollagen (1994:1738) får säljas

beskattade enbart av Systembolaget - skall kunna säljas också i

exportbutiker. För att göra systemet ännu enklare föreslås också att

leveranser av varor som ingår i exportbutikssortimentet skall kunna ske

mervärdesskattefritt till exportbutiken även om varorna senare skall säljas

med mervärdesskatt till EU-resenärer.

När det gäller kontrollaspekterna medför förslaget att obeskattade alkohol-

och tobaksvaror kommer att förvaras i ett skatteupplag tillsammans med

andra varor. Eftersom dessa andra varor helt saknar koppling till lagarna

om skatt på alkohol och tobak finns det dock enligt propositionen inget som

direkt talar för att en sådan ordning skulle försvåra kontrollen av de

alkohol- och tobaksvaror som förvaras i upplaget.

Motionen

I motion Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås ytterligare ett par

förändringar i regelsystemet för exportbutiker. Enligt yrkande 1 i motionen

skall riksdagen ta bort den gällande kvantitetsbegränsningen för skattefri

försäljning av alkohol och tobak till tredjelandsresenärer, eftersom dessa

inköp inte bör styras av svenska införselregler. Det måste enligt motionen

vara upp till var och en att själv hålla sig inom de för respektive land tillåt

kvantiteterna av alkohol och tobak. Yrkande 2 i samma motion innehåller ett

förslag om att detaljhandelsmonopolet för alkohol skall avvecklas vad gäller

exportbutikerna. Detta skulle möjliggöra för exportbutikerna att sälja öl, vin

och sprit också till resenärer inom EU. Om därtill de höga svenska

alkoholskatterna sänks blir de svenska exportbutikerna enligt motionen mer

jämställda i konkurrensen med andra länders flygplatsbutiker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att reglerna för försäljning i

exportbutik bör mjukas upp i de hänseenden som propositionen avser. När

det gäller de mer långtgående regelförändringar som föreslås i motionen vill

utskottet framhålla följande.

Vid tillkomsten av 1999 års lag om exportbutiker framhölls

som skäl för de kvantitativa begränsningarna för alkohol och

tobak att dessa dels skulle möjliggöra kontroll i efterhand av

försäljningen, dels att flertalet länder tillämpar

importrestriktioner (prop. 1998/99:86, s. 69). Det framgår av

den nu aktuella propositionen att regeringen för närvarande inte

är beredd att ompröva begränsningarna. Utskottet har inte

någon annan uppfattning i frågan och avstyrker motion Sk24

yrkande 1. Utskottet avstyrker även yrkande 2 i samma motion

om att öppna möjlighet till att sälja beskattade alkoholvaror i

exportbutik. Som motionärerna påpekar skulle detta kräva en

ändring av alkohollagens bestämmelser om

detaljhandelsmonopolet, vilket utskottet inte kan ställa sig

bakom. Frågan om nivån på de svenska alkoholskatterna

behandlar utskottet i annat sammanhang.

Skattefrihet för proviantvaror

Gällande rätt

Enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg får den

som beviljats tillstånd proviantera obeskattade alkohol- och tobaksvaror för

förbrukning ombord vid resa till utländsk ort. Skattefri proviantering får

även ske för försäljning ombord vid resa till tredje land. En tillståndshavare

som provianterat skattefritt blir dock skattskyldig om varorna används för

annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten.

Skattskyldighet uppkommer vid varje situation som inte täcks av de skattefria

ändamålen. Att varor säljs i en butik på en EU-intern resa innebär således

att skattskyldighet inträder. Även svinn eller stölder av resande eller

personal utlöser beskattning. Detsamma gäller om varor förstörs genom en

olyckshändelse eller force majeure.

Propositionen

I propositionen föreslås att skattefrihet skall gälla för alkohol- och

tobaksvaror som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom

olyckshändelse eller force majeure. Ändringen syftar till att anpassa den

svenska provianteringslagstiftningen till vad som gäller i Danmark och

Finland, eftersom de nuvarande reglerna är en konkurrensnackdel för de

svenska skeppshandlarna. Förslaget omfattar inte stöld och outredda

lagerbrister. Däremot omfattas t.ex. att varor förstörs i samband med

lastning av fartyg eller vid kraftig sjögång eller annan yttre påverkan. Det är

enligt propositionen inte möjligt att räkna upp varje situation som täcks av

de nya reglerna. Vilka situationer som omfattas får fastställas i praxis.

Motionen

I motion Sk24 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) hemställs att

skattefriheten för proviantvaror skall utsträckas till att gälla även vid stöld

Det är enligt motionen inte rimligt att den som drabbas av en stöld skall

betala in skatten på den stulna varan med egna medel.

Utskottets ställningstagande

Den lagändring som regeringen föreslår syftar till att anpassa de

svenska reglerna till finska och danska provianteringsregler och

därmed undanröja en konkurrensnackdel för svensk

skeppshandel. Enligt utskottets mening finns det inte anledning

att gå utanför detta syfte. Genom den åtgärd som regeringen har

föreslagit blir regelverket detsamma som det i de nämnda

länderna. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionsyrkandet.

Effektskatt på kärnkraftsel

Gällande regler, m.m.

Enligt gällande lag från 1983 tar staten ut en särskild skatt på elektrisk kraf

som framställs inom landet i ett kärnkraftverk. Skatten tas ut med 2,7 öre per

kilowattimme (kWh). Den höjdes fr.o.m. den 1 januari 2000 med 0,5 öre per

kWh som ett inslag i en skatteväxling. I samband med att skatten på

kärnkraftsel höjdes aviserade regeringen att den skulle lägga fram ett förslag

om att göra om produktionsskatten till en effektskatt fr.o.m. den 1 juli 2000

(prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 208, bet. 1999/2000:FiU1, s. 177). Frågan

om en omläggning till en effektskatt har tidigare behandlats bl.a. i

regeringens proposition (prop. 1996/97:84) En uthållig energiförsörjning, i

vilken uttalades att produktionsskatten på kärnkraft kan medföra

snedvridningar i elproduktionssystemet. Eftersom de rörliga kostnaderna

påverkas av skatten snedvrids enligt propositionen den kostnadsmässiga

rangordningen av elproduktionsanläggningarna med ett sämre resurs-

utnyttjande som följd. Ändrade produktionskostnader i någon del av

systemet får genomslag på utnyttjandet av hela produktionskapaciteten.

Propositionen

I propositionen lägger regeringen fram förslag om de lagändringar som

krävs för att genomföra en omläggning av beskattningen av kärnkraftsel.

Skatten skall tas ut månadsvis med 5 514 kr per megawatt - motsvarande ca

181 kr per megawatt och dygn - av kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna

termiska effekt. Om en reaktor har varit ur drift under en sammanhängande

period av mer än 90 kalenderdygn, skall för varje dygn utöver de 90 första få

göras avdrag med 181 kr per megawatt av den termiska effekten.

Motionerna

Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkar i motion Sk24 att propositionen skall avslås

i denna del (yrkande 4). För att komma till rätta med snedvridningen på

elmarknaden bör regeringen i stället återkomma till riksdagen med förslag

om en sänkning med 0,5 öre per kWh av den särskilda produktionsskatten på

kärnkraft (yrkande 5). Även om de svenska kärnkraftsanläggningarna håller

en mycket hög säkerhetsnivå bör enligt motionen en skatt inte utformas så att

det av skatteskäl ges incitament till att minska på service, reparations- och

underhållsarbeten.

Kenneth Lantz m.fl. (kd) avvisar i motion Sk25 yrkande 1 regeringens

förslag till en omläggning till effektskatt. Motionärerna anför bl.a. att med

den föreslagna effektskatten kommer producenterna att tvingas betala skatt

efter en teoretiskt beräknad maximal produktion. Skatteuttaget kommer att

vara oförändrat även om effektuttaget minskas när kärnkraftsaggregaten

åldras. Vidare kan den föreslagna effektskatten ge upphov till ofördelaktiga

tröskeleffekter i samband med oplanerade avställningar.

Utskottets ställningstagande

Som framgått av utskottets tidigare redovisning av regeringens förslag har

tankarna på en effektskatt i stället för produktionsskatten uppkommit bl.a.

mot bakgrund av att den nuvarande produktionsskatten kan orsaka

snedvridningar i elproduktionssystemet. Sådana snedvridningar motverkas

genom en övergång till en fast skatt som tas ut oberoende av produktionens

storlek. En fast skatt har bl.a. den fördelen framför en rörlig skatt att

skatteuttaget inte påverkas av investeringar som görs för att höja

effektiviteten i energiomvandlingen.

Skatten har utformats så att omläggningen skall vara

statsfinansiellt neutral när det sker ett byte av skattebas från

producerad kilowattimme till tillståndsgiven megawatt. Vid

beräkning av den föreslagna skattenivån har utgångspunkten

varit att intäkterna från effektskatten och den nuvarande

produktionsskatten i stort sett skall överensstämma. De

föreslagna reglerna har samtidigt utformats så att onormala,

långvariga driftstopp medför nedsättning av skatten. Utskottet

kan inte dela motionärernas negativa inställning till att göra om

den nuvarande produktionsskatten till en effektskatt. Utskottet

noterar också att regeringen avser att noga följa vilka

konsekvenser en övergång till en fast skatt får, för att

säkerställa att det inte uppkommer några icke avsedda effekter.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker

motionerna Sk24 yrkandena 4 och 5 och Sk25 yrkande 1.

Omläggning av jordbrukets energibeskattning

Bakgrund

För andra skattepliktiga bränslen än bensin och högbeskattat bränsle som

förbrukas i industriella tillverkningsprocesser och i yrkesmässig

växthusodling är energiskatten reducerad till noll och koldioxidskatten

reducerad till hälften av den normala nivån. Längre gående skattebefrielser

för koldioxidskatten finns för energiintensiva verksamheter genom bl.a. den

s.k. 0,8-procentsregeln. Energiskatt tas inte heller ut på industrins och

växthusodlingens förbrukning av elkraft.

De industriföretag som förbrukar bränsle är vanligen inte själva

registrerade som skattskyldiga och kan därmed inte göra ett avdrag i sin

deklaration för att få skattelättnaden. Det allra flesta industriföretag ansöke

därför om återbetalning av energiskatten på bränslen för varje kvartal som

skatten överstiger 1 000 kr. Växthusodlarna får i stället mot en försäkran till

leverantören köpa bränslet till ett pris där skatten redan är avräknad. Ett

försäkranssystem gäller också för industrins och växthusodlarnas

förbrukning av elkraft, vilket innebär att energiskatten på elförbrukningen

avräknas direkt vid inköpet.

I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000, volym 1, s. 208) har

regeringen aviserat ett förslag om att jordbruket skall få tillämpa samma

skattereduceringar som finns för tillverkningsindustrins förbrukning av el

och bränslen för uppvärmning. Förändringarna skall träda i kraft den 1 juli

2000.

Propositionen

I propositionen återkommer regeringen med förslag till lagstiftning som

innebär att företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vatten-

bruksverksamhet fr.o.m. den 1 juli 2000 skall omfattas av samma energi-

skattelättnader som gäller för tillverkningsföretag.

Liksom för industrin skall skattelättnaden för bränslen medges efter

ansökan genom kvartalsvis återbetalning av skattebelopp som uppgår till

minst 1 000 kr, vilket motsvarar knappt 1 m3 grön olja. Tillämpningen av

samma beloppsgräns som för industrin medför - eftersom det finns så många

små jordbruksföretag - att ca 3 000 jordbruksföretag kommer att omfattas

och att ca 10 000 kommer att hamna utanför. Växthusnäringen, som redan i

dag har skattelättnaden, får behålla ett försäkranssystem i stället för att nu

över till ett återbetalningssystem.

Vid beredningen av en utvidgad skattelättnad i bränslebeskattningen har

uppmärksammats risken för negativa tröskeleffekter, vad gäller såväl

jordbruks- som tillverkningsföretag, på grund av beloppsgränsens utform-

ning vid bränslebeskattningen. Denna fråga bör enligt propositionen

undersökas närmare. Regeringen har för avsikt att undersöka förut-

sättningarna för att återkomma med förslag som innebär att beloppsgränsens

utformning ändras så att negativa tröskeleffekter undviks. Detta kan enligt

propositionen ske genom att beloppsgränsen utformas på sådant sätt att

sökanden endast medges återbetalning med skattebelopp som överstiger ett

visst belopp.

Industrins och växthusodlingens skattefrihet för elkraft administreras av

elleverantörerna. Det ter sig enligt propositionen inte rimligt att elleveran-

törerna skall hantera också skattenedsättningen för jordbrukskunderna med

hänsyn till det stora antalet jordbruksföretag, som dessutom regelmässigt

kommer att ha både skattefri och skattepliktig elförbrukning. För jordbruket

föreslås i stället ett återbetalningssystem och - med hänsyn till de avsevärda

administrativa resurser som krävs för att hantera ett sådant system - att

återbetalning skall medges endast med belopp som överstiger 1 000 kr per

årsperiod. Detta motsvarar en elförbrukning om ca 6 000 kWh. Den valda

gränsen för ersättning innebär att ca 55 000 företag kommer att omfattas av

lättnaden och att ca 30 000 hamnar utanför. Systemet med årsvis

återbetalning kompletteras med en dispensmöjlighet som ger företag som har

en hög elförbrukning rätt till kvartalsvis återbetalning. Dessa företag skulle

annars drabbas av en likviditetsbelastning av icke obetydlig natur. Det kan

röra sig om ca 1 000 företag som kan utnyttja denna dispensmöjlighet.

Att den föreslagna återföringen av elskatten avviker från vad som i dag

tillämpas för tillverkningsindustrin och växthusnäringen bör enligt

propositionen särskilt beaktas i en kommande översyn av elskatten. Enligt

propositionen bör man sträva efter en ökad harmonisering mellan de olika

uppbördssystemen för bränsle och elkraft. Det är enligt propositionen

lämpligt att i den kommande översynen även närmare analysera förut-

sättningarna för att, i syfte att skapa ett administrativt enklare och mer

lätthanterligt uppbördssystem, höja den nu föreslagna beloppsgränsen om

1 000 kr på elsidan.

Motionerna

Enligt motion Sk22 av Carl G Nilsson och Lars Björkman (m) utesluter

regeringens förslag stora delar av bondekåren och gynnar endast stora

företag. Motionärerna anser att hela beloppet för skattebefrielsen skall

återbetalas och att det administrativa förfarandet skall förenklas.

Motionärerna vänder sig också mot de skrivningar i propositionen som kan

leda till överväganden om utvidgade och höjda beloppsgränser.

Rolf Kenneryd m.fl. (c) anser i motion Sk23 att det utlovade jämställandet

av jordbrukets el- och eldningsoljebeskattning med industrin uteblir till viss

del genom att alla jordbruksföretag inte kan ta del av nedsättningen. Enligt

motionärerna skall den utlovade skattelättnaden fullföljas genom att någon

beloppgräns eller gränssättning inte skall finnas för nedsättningen av

elskatten respektive eldningsoljeskatten (yrkandena 1, 2 och 4).

Nedsättningen av elskatten och eldningsoljeskatten bör vidare enligt

motionen ske genom ett försäkranssystem (yrkandena 3 och 5).

Enligt motion Sk24 yrkande 8 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) kan

byråkratin kring skattelättnaden minskas om denna i stället medges genom

att jordbrukarna i den vanliga inkomstdeklarationen får begära reduktion för

energiskatten på bränsle och el. Med detta förslag behövs enligt motionen

inte någon lägsta beloppsgräns av administrativa skäl, och mindre och

medelstora jordbruksföretag diskrimineras inte som i regeringens förslag. För

företag med höga energikostnader kan enligt motionen preliminärskatten

jämkas med hänsyn till förväntad skattereduktion.

Enligt motion Sk25 yrkande 2 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) är det

nödvändigt att uppfylla de löften som jordbruksnäringen fått om en

skattelättnad genom att el- och eldningsoljebeskattningen skall reduceras

motsvarande 330 miljoner kronor räknat på helår i enlighet med de

beräkningar som gjordes i budgetpropositionen för 2000. Vidare tar

regeringens förslag enligt motionen inte hänsyn till de kooperativa

företagsformer som finns inom trädgårdsnäringen, vilket kan missgynna

vissa företag. Enligt motionens yrkande 3 bör regeringen snarast återkomma

med ett kompletterande lagförslag som innebär att de nämnda kooperativa

företagsformerna inte missgynnas i energiskattehänseende. Motion Sk25

innehåller i yrkandena 4-6 förslag om hur skatteåterföringen skall ske.

Motionärerna yrkar att ett försäkranssystem skall införas i stället för det

föreslagna återbetalningssystemet för bränslen. Beloppsgränser skall inte

införas för vare sig bränslen eller el, och de som så önskar skall alltid kunna

få återbetalning av elskatten kvartalsvis. Motionärerna vill också att

riksdagen redan nu avvisar tänkta höjningar på beloppsgränser som

regeringen vill införa.

I motionerna tas även upp frågor som rör andra skatter än de som föreslås

ändrade i propositionen. Enligt motion Sk23 yrkande 6 av Rolf Kenneryd

m.fl. (c) bör dieselskatten nedjusteras eller någon annan kompensation

lämnas till svenskt lantbruk för att skatten på diesel som förbrukas inom

lantbruket är högre än i våra konkurrentländer. I motion Sk24 av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) hemställs att avgiften på kväve i handelsgödsel slopas

(yrkande 6) och att skatten på diesel i arbetsredskap som används i jord- och

skogsbruk samt i entreprenadmaskiner sänks till 53 öre per liter (yrkande 7).

Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkar i motion Sk25 yrkande 7 att - utöver en

skattelättnad inom el- och bränslebeskattningen motsvarande 330 miljoner

kronor - dieselbeskattningen inom jordbruket skall minskas med ca 1,2

miljarder kronor och att de 360 miljoner kronor som tas in i avgift för

handelsgödsel skall återgå till jordbruksnäringen.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande 1999/2000:MJU5y

att regeringen utförligt redovisat motiven för de i huvudsak skattetekniska

lösningar som valts för skatteåterföringen till berörda näringar, inklusive för

och nackdelar med de återföringssystem som kan vara aktuella. Från de

synpunkter utskottet har att företräda tillstyrker miljö- och jordbruksutskotte

regeringens förslag och avstyrker de motionsförslag som innebär andra

lösningar. Miljö- och jordbruksutskottet anför vidare bl.a. att utskottet i det

sammanhang inte är berett föreslå ytterligare skattelättnader för jordbruket.

Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed de motionsyrkanden som

gäller bl.a. kväveavgiften och energiskatten på diesel.

I yttrandet uppmärksammas de gränsdragningsproblem som kan

uppkomma när det gäller verksamheter som drivs i kooperativ form inom

trädgårdsnäringen. Miljö- och jordbruksutskottet utgår från att de berörda

gränsdragningsproblemen kan få en ändamålsenlig lösning i rättstillämp-

ningen och avstyrker motionsyrkandet om att lagstiftningen skall komplette-

ras i detta avseende.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten för den omläggning som föreslås i propositionen är att

likställa jordbruksnäringen med tillverkningsindustrin. Reglerna skall träda i

kraft redan den 1 juli i år. Det finns mot denna bakgrund anledning att i så

stor utsträckning som möjligt bygga på det system för nedsättning av

energiskatten som redan tillämpas. Den avvikelse från dagens system som

föreslås i fråga om jordbrukets skattelättnad för elkraft är svårt att undvika

om det skall vara möjligt att snabbt åstadkomma ett system som gör det

möjligt att praktiskt hantera en skattebefrielse som omfattar så många

elabonnenter. Utskottet anser att regeringens förslag bör godtas. Det framgår

vidare av propositionen att förfarandereglerna för beskattningen av

eldningsolja och elkraft kommer att ses över. Därför vore det enligt

utskottets mening olyckligt om riksdagen nu föregriper det pågående arbetet

genom att ta ställning för hur skattebefrielsen för jordbrukssektorn bör

administreras i framtiden. När det gäller omfattningen av skattelättnaderna

konstaterar utskottet att den beräkning av de finansiella effekterna som har

legat till grund för inkomstberäkningen utgjorde en preliminär redovisning

(se 2000 års ekonomiska vårproposition, prop. 1999/2000:100, s. 209). Den

inkomstberäkning som redovisas i vårpropositionen utgår i stället från de nya

beräkningar som finns redovisade i den förevarande propositionen.

Med det anförda tillstyrker skatteutskottet - i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet - propositionen i denna del och avstyrker motionerna

Sk22, Sk23 yrkandena 1-5, Sk24 yrkande 8 och Sk25 yrkandena 4-6.

Beträffande den för trädgårdsnäringen betydelsefulla gränsdragningen

mellan kooperativ jordbruksverksamhet och detaljhandel framgår av

propositionen att den praktiska tillämpningen av industrins undantag innebär

att vissa speciella verksamheter utanför det industriella området i

energiskattesammanhang kan åtnjuta industrins förmånliga skatteregler.

Motsvarande synsätt bör enligt regeringen i förekommande fall även kunna

användas beträffande jordbruksverksamhet. Däremot skulle det enligt

regeringens bedömning föra alltför långt att låta skattelättnader gälla

generellt för t.ex. fristående företags lagring, sortering etc. av frukt och

grönt. Miljö- och jordbruksutskottet utgår i sitt yttrande från att de berörda

gränsdragningsproblemen kan få en ändamålsenlig lösning i

rättstillämpningen. Skatteutskottet instämmer i detta och avstyrker motion

Sk25 yrkande 3.

Motionsvägen väckta förslag om en sänkning av energiskatten

på diesel som förbrukas inom jordbruket avslogs av riksdagen i

samband med att statsbudgeten för innevarande år fastställdes

(prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1). Ett viktig skäl, som

skatteutskottet då framhöll (yttr. 1999/2000:SkU1y), är att det

med ökade miljökrav på motordrivna fordon blir allt viktigare

att inte vissa kategorier lämnas utanför. Skatteutskottet finner i

likhet med Miljö- och jordbruksutskottet inte anledning att i

detta sammanhang föreslå ytterligare skattelättnader för

jordbruket. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk23

yrkande 6, Sk24 yrkandena 6 och 7 och Sk25 yrkandena 2 och

7.

Övriga frågor

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot övriga förslag i

propositionen och tillstyrker dessa. Beträffande utformningen av

lagförslagen vill utskottet förorda att några detaljer justeras. Den

överflyttning av punktskatteverksamheten som föreslås i propositionen

föranleder ändringar i ett tjugotal lagar, bl.a. i alkohollagen och

mervärdesskattelagen. Skattemyndigheten har enligt gällande alkohollag

terminalåtkomst till uppgifter i Alkoholinspektionens register om

serveringstillstånd. Detta möjliggör en effektiv tillsyn över att

bestämmelserna i 4 kap. 5 § alkohollagen efterlevs av den som är berättigad

att bedriva partihandel. Den terminalåtkomst som berörda skattemyndigheter

har i dag följer av en särskild bestämmelse i 12 kap. 8 a § alkohollagen.

Visserligen blir nu Riksskatteverket beskattningsmyndighet, men för att det

inte skall uppkomma osäkerhet om terminalåtkomsten bör det framgå direkt

av lagtexten att Riksskatteverket har terminalåtkomst. Utskottet har

kompletterat den i propositionen föreslagna ändringen i alkohollagen

(lagförslag 18) med en ändring också i 12 kap. 8 a §.

En ändring i 20 kap. 1 § mervärdesskattelagen (lagförslag 13) bör justeras

med hänsyn till de ändringar i samma lag som föreslås i proposition

1999/2000:82 Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter. En

hänvisning i den nämnda paragrafen bör ändras och övergångsbe-

stämmelserna kompletteras i enlighet med vad som framgår av utskottets

hemställan. Vidare bör, som Miljö- och jordbruksutskottet har föreslagit,

uttrycket "jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet" i de föreslagna

lagtexterna ändras till "jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet".

Med dessa ändringar tillstyrker utskottet de vid propositionen

fogade lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande justeringar i regelsystemet för exportbutiker

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och

avslår motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m)

2. beträffande skattefrihet för proviantvaror

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och

avslår motion 1999/2000:Sk24 yrkande 3,

res. 2 (m)

3. beträffande effektskatt på kärnkraftsel

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och

avslår motionerna 1999/2000:Sk24 yrkandena 4 och 5 och

1999/2000:Sk25 yrkande 1,

res. 3 (m)

res. 4 (kd, fp)

4. beträffande omläggningen av jordbrukets

energibeskattning

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del och

avslår motionerna 1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk23 yrkandena 1-6,

1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8 och 1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7,

res. 5 (m)

res. 6 (kd)

res. 7 (c)

5. beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:105 i denna del,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna

del och vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de i bilaga 1

återgivna förslagen till

1. lag om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-

ringsavgifter,

3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och

reklam,

5. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

7. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning

av skatter och avgifter,

9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

10. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),

11. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-

tomedel m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för ut-

omlands bosatta artister,

13. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med de

ändringarna

dels att 20 kap. 1 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade

lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

20 kap.

1 §

Vid överklagande - - - 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

Beslut som Riksskatteverket har fattat

om betalningsskyldighet enligt 3 kap.

26 b §, i ärende som rör återbetalning

enligt 10 kap. 1-8 §§ och om

betalningsskyldighet och avräkning

enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos

Länsrätten i Dalarnas län. Beslut som

en skattemyndighet fattat om

gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 §,

om ändring eller avregistrering enligt

6 a kap. 5 § eller om innehållet i en

faktura eller jämförlig handling enligt

11 kap. 5 § fjärde stycket får

överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Beslut om

avräkning får överklagas särskilt på

den grunden att avräkningsbeslutet i

sig är felaktigt men i övrigt endast i

samband med överklagande av beslut

om betalningsskyldighet. Ett

överklagande enligt detta stycke skall

ha kommit in inom två månader från

den dag klaganden fick del av

beslutet.

Beslut som Riksskatteverket har

fattat om betalningsskyldighet enligt

3 kap. 26 b §, i ärende som rör

återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§

och om betalningsskyldighet och

avräkning enligt 19 kap. 7 § får

överklagas hos Länsrätten i Dalarnas

län. Beslut som en skattemyndighet

fattat om gruppregistrering enligt 6 a

kap. 4 §, om ändring eller

avregistrering enligt 6 a kap. 5 § eller

om innehållet i en faktura eller

jämförlig handling enligt 11 kap. 5 §

tredje stycket får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Beslut

om avräkning får överklagas särskilt

på den grunden att avräkningsbeslutet

i sig är felaktigt men i övrigt endast i

samband med överklagande av beslut

om betalningsskyldighet. Ett

överklagande enligt detta stycke skall

ha kommit in inom två månader från

den dag klaganden fick del av

beslutet.

Ett beslut enligt - - - talan av Riksskatteverket.

dels att övergångsbestämmelserna tillförs en ny punkt 4 med följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

övergångsbestämmelserna

punkt 4

Den nya lydelsen av 20 kap. 1 §

andra stycket tillämpas såvitt avser

hänvisningen till 11 kap. 5 § tredje

stycket på förhållanden den 1 januari

2001 eller senare.

14. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,

15. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

16. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

17. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat-

införsel,

18. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) med den ändringen att

lagförslaget tillförs en ändring i 12 kap. 8 a § med följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

8 a §

Skattemyndighet som anges i 8 kap.

1 a § andra stycket får för sin tillsyn

enligt denna lag ha terminalåtkomst

till uppgifter om serveringstillstånd.

Riksskatteverket och skattemyndig-

het som anges i 8 kap. 1 a § andra

stycket får för sin tillsyn enligt denna

lag ha terminalåtkomst till uppgifter

om serveringstillstånd.

19. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med de

ändringarna att i 7 kap. 4 § första stycket, 9 kap. 5 § första stycket, 9

kap. 9 § första och andra styckena uttrycket "jord-, skogs- eller

vattenbruksverksamhet" ersätts med uttrycket "jordbruks-,

skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet" samt att i 9 kap. 2 § första

stycket och 11 kap. 12 § första stycket uttrycket "skogs- eller

vattenbruksverksamhet" ersätts med uttrycket "skogsbruks- eller

vattenbruksverksamhet",

20. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting,

21. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:438),

22. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga

fordon,

23. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrå-

gor,

24. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av

transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineralolje-

produkter,

25. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,

26. lag om upphävande av vissa lagar om lagerskatt på bränslen,

27. lag om upphävande av lagen (1994:40) om tillfällig kompensation

för viss energiskatt.

Stockholm den 25 maj

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström

(s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester

(s), Lena Sandlin-Hedman (s), Desirée Pethrus

Engström (kd), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg

(s), Anna Kinberg (m), Per-Olof Svensson (s) och

Claes Stockhaus (v) .

Reservationer

1. Justeringar i regelsystemet för exportbutiker (mom. 1) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Anna Kinberg (m) har

dels anfört följande:

Vi anser att de kvantitetsbegränsningar som gäller vid tredjelands-

resenärers inköp av obeskattad alkohol och tobak skall tas bort. Sådana inköp

skall inte styras av svenska införselregler. I stället måste varje resenär själ

hela ansvaret för att införselrestriktionerna i andra länder inte överträds. De

propositionen framlagda lagförslaget bör därför ändras med hänsyn till att

den paragraf i vilken kvantitetsbegränsningen finns skall upphävas.

Även Systembolagets detaljhandelsmonopol måste upphävas. Detta skulle

möjliggöra för exportbutikerna att sälja öl, vin och sprit också till resenärer

inom EU. Om de höga svenska alkoholskatterna därtill sänks blir de svenska

exportbutikerna mer jämställda i konkurrensen med andra länders flygplats-

butiker. Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett förslag som i ett

första skede gör det möjligt för exportbutikerna att sälja beskattad alkohol.

Vi tillstyrker följaktligen motion Sk24 yrkandena 1 och 2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande justeringar i regelsystemet för exportbutiker

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 1 och

2 och med anledning proposition 1999/2000:105 i denna del beslutar

att slopa kvantitetsbegränsningen för skattefri försäljning i exportbutik

av alkohol och tobak till tredjelandsresenärer och att som sin mening

ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om att

detaljhandelsmonopolet skall slopas vad gäller exportbutiker,

6. beträffande lagförslagen i fråga om exportbutiker

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna

del och vad som här ovan anförts och hemställts antar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445)

om exportbutiker, dock att ändringen av 3 § erhåller följande som

reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

3 §

Försäljning av obeskattade ge-

menskapsvaror till flygpassagerare

som reser till en plats utanför EG:s

skatteområde får endast avse följande

varor och i angivna fall följande

kvantiteter av dessa varor till varje

resande:

Försäljning av obeskattade ge-

menskapsvaror till flygpassagerare

som reser till en plats utanför EG:s

skatteområde får endast avse följande

varor:

1. 200 cigaretter eller 100 cigariller

eller 50 cigarrer eller 250 gram

röktobak eller en proportionell

blandning av dessa tobaksvaror,

1. cigaretter, cigariller, cigarrer,

och röktobak,

2. en liter spritdryck eller två liter

starkvin,

två liter vin,

två liter starköl, och

2. spritdrycker, starkvin, vin och

starköl, och

3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt choklad- och

konfektyrvaror och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan.

Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte ske till

större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet.

Vid tillämpning av första stycket förstås med

spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-

lymprocent,

starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22

volymprocent, samt mousserande vin,

vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som

överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,

starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,

cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

2. Skattefrihet för proviantvaror (mom. 2) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Anna Kinberg (m) har

dels anfört följande:

Det är enligt vår mening inte rimligt att företag som drabbas av en stöld

skall betala in skatter till staten för något de aldrig fått betalt för. Riksda

bör därför besluta att skattefrihet skall gälla för alkohol- och tobaksvaror so

provianterats utan skatt och som stjäls. Vi tillstyrker härmed motion Sk24

yrkande 3.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande skattefrihet för proviantvaror

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkande 3 och

med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna del beslutar att

skyldighet att betala skatt in alkohol- och tobaksskatt inte skall

föreligga för varor som provianterats skattefritt och som stjäls,

6. beträffande lagförslagen i fråga om skattefrihet för

proviantvaror

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna

del och vad som här ovan anförts och hemställts antar

dels det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:1563) om tobaksskatt med den ändringen att 9 b § erhåller

följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

9 b §

Skattskyldighet enligt 9 § första

stycket 7 föreligger inte för varor som

förvärvats skattefritt enligt 31 e § och

som förstörts genom olyckshändelse

eller force majeure.

Skattskyldighet enligt 9 § första

stycket 7 föreligger inte för varor som

förvärvats skattefritt enligt 31 e § och

som stulits eller förstörts genom

olyckshändelse eller force majeure.

dels det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:1564) om alkoholskatt med den ändringen att 8 b § erhåller

följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

8 b §

Skattskyldighet enligt 8 § första

stycket 8 föreligger inte för varor som

förvärvats skattefritt enligt 31 f § och

som förstörts genom olyckshändelse

eller force majeure.

Skattskyldighet enligt 8 § första

stycket 8 föreligger inte för varor som

förvärvats skattefritt enligt 31 f § och

som stulits eller förstörts genom

olyckshändelse eller force majeure.

3. Effektskatt på kärnkraftsel (mom. 3) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Anna Kinberg (m) har

dels anfört följande:

Som regeringen har redovisat i propositionen leder den nuvarande

produktionsskatten på kärnkraftsel till snedvridningar i elproduktions-

systemet. Att göra om den nuvarande skatten till en fast skatt förstärker

emellertid skattens karaktär av straffskatt på kärnkraftsanläggningar.

Eftersom kärnkraftsskatten enligt förslaget skall betalas oavsett om el produ-

ceras eller ej leder den också till en relativt sett förändrad kostnadsbild vid

avställningar för underhåll och service. Även om de svenska kärnkrafts-

anläggningarna håller en mycket hög säkerhetsnivå bör inte en skatt utformas

så att det av skatteskäl ges incitament till att minska på service, reparations

och underhållsarbeten. Vi yrkar avslag på propositionen vad gäller

omläggning av produktionsskatten på kärnkraft till en fast effektskatt. För att

komma till rätta med snedvridningen på elmarknaden bör regeringen i stället,

som föreslås i motion Sk24, återkomma till riksdagen med förslag om en

sänkning av den särskilda produktionsskatten på kärnkraft med 0,5 öre.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande effektskatt på kärnkraftsel

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 4 och

5 och med anledning av motion 1999/2000:Sk25 yrkande 1 avslår

proposition 1999/2000:105 i denna del och som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motion 1999/2000:Sk24 anförts om att

produktionsskatten på kärnkraftsel skall sättas ned med 0,5 öre per

KWh.

4. Effektskatt på kärnkraftsel (mom. 3) - kd, fp

Kenneth Lantz (kd), Desirée Pethrus Engström (kd) och Johan Pehrson (fp)

har

dels anfört följande:

Regeringens förslag om en effektskatt på kärnkraftsel medför att

producenterna kommer att tvingas leva med en teoretisk maxtaxa baserad på

maximal produktion. Även om kapaciteten inte skulle tillåta hög effekt,

kommer kravet att kvarstå om en hög beskattning baserad på möjlig

maxproduktion. När kärnkraftsaggregaten åldras, kommer effekten att

minskas påtagligt, vilket får till följd att skatten skulle ligga kvar på tidig

nivå. Vidare skulle denna effektskatt mötas av en ofördelaktig tröskeleffekt i

händelse av oplanerade avställningar. Riksdagen bör därför avvisa förslaget

till en skatteomläggning och ge regeringen i uppdrag att se hur den

konkurrenssnedvridning som nuvarande beskattning ger upphov till skall

elimineras utan att det uppkommer sådana problem som redovisas i motion

Sk25. Vi tillstyrker därför motion Sk25 yrkande 1.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande effektskatt på kärnkraftsel

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk25 yrkande 1 och

med anledning av motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 4 och avslår

proposition 1999/2000:105 i denna del och som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motion 1999/2000:Sk25 anförts om att

en effektskatt kan komma att missa sitt syfte.

5. Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) -

m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Anna Kinberg (m) har

dels anfört följande:

Punktskatterna på produktionsmedel i jordbruket är avsevärt högre i

Sverige än i omvärlden. Detta ger konkurrensnackdelar för svenska

livsmedel på den gemensamma marknaden. De förändringar som regeringen

nu föreslår berör endast en mindre del av de skatter som behöver sänkas för

att ge det svenska jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar. I motion

Sk24 föreslås att skatten på diesel som används för arbetsredskap bland annat

inom jordbruket skall beskattas med 53 öre per liter och att skatten på kväve

i handelsgödsel skall tas bort. Vi yrkar att riksdagen bifaller dessa förslag.

När det gäller val av metod för lättnaderna i energibeskattningen framgår

tydligt av ett exempel i motion Sk22 hur regeringens förslag diskriminerar

småjordbruken. Detta måste rättas till. Vi föreslår i enlighet med motion

Sk24 att regeringen snabbt skall arbeta fram ett nytt förslag som innebär att

jordbrukare i sin inkomstdeklaration skall få begära reduktion för

energiskatten och för hälften av koldioxidskatten på eldningsolja. En sådan

metod innebär liten byråkrati. Kontroll av deklarationen görs i vanlig

ordning. Med detta förslag behövs inte någon lägsta beloppsgräns av

administrativa skäl. Alla jordbrukare kan därmed få del av skattelättnaden.

För företag med höga energikostnader kan preliminärskatten jämkas med

hänsyn till förväntad skattereduktion.

Vi förutsätter att det system för skattelättnaderna som föreslås i motion

Sk24 skall arbetas fram så snabbt att de problem med beloppsgränser m.m.

som finns i regeringens förslag inte kommer att få någon praktisk betydelse.

Det kan inte heller bli aktuellt, som nämns i propositionen, att senare

överväga höjda beloppsgränser.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande omläggningen av jordbrukets energibeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8

och med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna del och

motionerna 1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk23 yrkandena 1-6 och

1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7 hos regeringen begär förslag om en

deklarationsmetod i enlighet med vad som anförts i motion

1999/2000:Sk24 och som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om sänkt energiskatt på diesel i arbetsredskap

som används i jord- och skogsbruk och i entreprenadmaskiner samt

slopad avgift på kväve i handelsgödsel.

6. Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) -

kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

I budgetpropositionen för år 2000 utlovade regeringen att jordbruks-

näringen skulle likställas med tillverkningsindustrin vid energibeskattningen.

Det skulle enligt regeringens egna beräkningar innebära en skattelättnad för

jordbruksnäringen med 330 miljoner kronor. Att som regeringen nu föreslår

minska den utlovade skattesänkningen med 1/3 till 220 miljoner kronor är

otillständigt. Det är nu nödvändigt att uppfylla de löften som

jordbruksnäringen fått innebärande en skattelättnad med 330 miljoner räknat

på helår.

El- och bränslebeskattningen är en liten del av den höga skattebelastningen

på lantbruket. Vi föreslår i enlighet med motion Sk25 att denna skattebörda

helårsvis utöver nu föreslagen skattesänkning lättas med ytterligare 110

miljoner kronor i el- och bränslebeskattning, ca 1,2 miljarder kronor i

minskad dieselbeskattning och att de 360 miljoner kronor som tas in i avgift

för handelsgödsel skall återgå till jordbruksnäringen. I enlighet med

Kristdemokraternas förslag med anledning av 2000 års ekonomiska

vårproposition föreslår vi ytterligare skattelättnader för jordbruket med

sammanlagt 1,6 miljarder kronor utöver vad regeringen har föreslagit.

I propositionens lagtext finns inte några uttryckliga regler till ledning för

rättstillämpningen i fråga om de kooperativa företagsformer som finns inom

trädgårdsnäringen. Avsikten måste ändå vara att verksamhet i jordbruks- och

trädgårdsföretag som är nedsättningsberättigad också skall vara nedsätt-

ningsberättigad när den sker i kooperativa samverkansföretag eller i

motsvarande företag innan produkten sätts i omlopp i reguljär handel.

Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag som tydliggör detta

förhållande i lagtexten och undanröjer risken för att de här avsedda

kooperativa företagen missgynnas i energiskattehänseende.

Vid valet mellan försäkrans- eller återbetalningssystem för

energiskattelättnaderna anser vi att riksdagen skall utgå från vad som är bäst

och enklast för medborgarna och företagarna. Detta leder till slutsatsen att et

försäkranssystem i de allra flesta fall är att föredra framför ett

återbetalningssystem. Vi yrkar att riksdagen begär att regeringen skyndsamt

återkommer med ett förslag till lagstiftning i enlighet med de krav som ställs

i motion Sk25. De lagändringar som behövs för att systemet skall fungera

som det är tänkt i motionen bör beredas i Regeringskansliet med sikte på att

ersätta det av regeringen föreslagna systemet i sådan tid att det inte skall

uppkomma några förluster för jordbrukarna på grund av beloppsgränser m.m.

Några beloppsgränser skall inte finnas i det nya förslaget, och den av

regeringen aviserade höjningen av beloppsgränsen vid en senare tidpunkt kan

inte bli aktuell. Det skall vidare vara öppet för alla som så vill att få

återbetalning kvartalsvis.

Det anförda innebär att vi tillstyrker motion Sk25 yrkandena 2-7.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande omläggningen av jordbrukets energibeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7

och med anledning av proposition 1999/2000:105 i denna del och

motionerna 1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk23 yrkandena 1-6 och

1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8 beslutar att skattelättnaden för

jordbruksnäringens energiskatter skall omfatta 330 miljoner kronor

per helår i enlighet med beräkningar i budgetpropositionen för 2000,

att regeringen återkommer med förslag till nya regler för skatte-

lättnaden i enlighet med vad som anförts i motion 1999/2000:Sk25

samt som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om sänkt dieselbeskattning och återföring till jordbruks-

näringen av avgiftsmedel från handelsgödselavgiften i enlighet med

vad som anförts i motion Sk25.

7. Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) -

c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Jord- och skogsbruket är i stora stycken drivkraften och motorn på den

svenska landsbygden. Lantbrukets fortlevnad är därmed viktig inte bara för

näringen utan också för hela landsbygden och därmed hela landet. Det är

därför nödvändigt att Sveriges lantbrukare ges de politiska och ekonomiska

förutsättningarna att kunna utvecklas som företagare. Svensk jordbruks-

näring måste också ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor jämfört

med jordbruksnäringen i till exempel Finland och Danmark. För att klara av

detta måste den höga skattebelastning som i dag drabbar jordbruket

elimineras.

Att jämställa jordbrukets el- och eldningsoljebeskattning med industrin är

endast ett steg i att skapa goda och likvärdiga konkurrensvillkor för näringen.

Det förslag som regeringen har lagt fram klarar dock inte av att jämställa

jordbruket med industrin som tidigare utlovats. Riksdagen måste därför se till

att de utlovade skattenedsättningarna fullföljs.

Propositionens administrativa gränsdragningar på 1000 kr innan nedsätt-

ningen träder in slår hårdast mot redan svaga bygder med en stor andel

småbruk. Centerpartiet anser att det småskaliga jordbruket är en viktig del av

svensk lantbruksnäring. Mot bakgrund av detta är det olyckligt att regeringen

inte presenterar ett förslag som kan komma alla till del. 35 % av alla

jordbruksföretag kommer inte att få ta del av skattenedsättningen på

elområdet. Motsvarande siffra för eldningsoljan är 40 %. Detta är inte

acceptabelt i ett läge när det svenska jordbrukets lönsamhet är hårt ansträngd.

Gränsbeloppet måste ändras så även den som förbrukar lite måste få en

rimlig möjlighet att kunna ta del av skattenedsättningen. Någon gränssättning

skall inte ske för vare sig eldningsoljan eller elkraften. Vidare medför ett

försäkranssystem mindre pappershantering för landets bönder än ett

återbetalningssystem. Att minska byråkratin för jordbruksföretagen är

viktigt. Därför bör såväl nedsättningen av energiskatten på eldningsoljan som

elskatten ske genom ett försäkranssystem.

För att säkerställa det svenska jordbrukets konkurrenskraft måste

dieselskatten nedjusteras eller så måste medel avsättas för att på annat sätt

kompensera svenskt lantbruk för den i jämförelse med konkurrentländerna

högre skatten på diesel.

Det anförda innebär att jag tillstyrker motion Sk23.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande omläggningen av jordbrukets energibeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk23

yrkandena 1-6 och anledning av proposition

1999/2000:105 i denna del och motionerna

1999/2000:Sk22, 1999/2000:Sk24 yrkandena 6-8

och 1999/2000:Sk25 yrkandena 2-7 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i motion

1999/2000:Sk23 om att införa ett försäkranssystem

för el och bränsle, att inte införa gränsbelopp utan

att även den som förbrukar lite måste få en rimlig

möjlighet att ta del av skattenedsättningen och att

dieselskatten måste sänkas eller jordbruksnäringen

på annat sätt måste kompenseras för den i

jämförelse med konkurrentländerna högre skatten

på diesel.

Särskilt yttrande

Omläggningen av jordbrukets energibeskattning (mom. 4) - fp

Johan Pehrson (fp) anför:

Enligt min mening innehåller regeringens förslag om jordbrukets

energiskattelättnader några väsentliga brister. Administrationen kring skatte-

lättnaden har blivit för krånglig. De beloppsgränser som föreslås utesluter ett

mycket stort antal småjordbruk från möjligheten att få del av skattelättnaden.

Det finns också oklarheter kring hur reglerna slår för kooperativa

verksamheter inom trädgårdsnäringen. Dessa brister måste rättas till i

regeringens fortsatta arbete med förfarandet kring industrins och jordbrukets

nedsättningsregler.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

1999/2000:MJU5y

Vissa punktskattefrågor

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 25 april 2000 berett miljö- och jordbruksutskottet

tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:105 Vissa

punktskattefrågor jämte följdmotioner. Miljö- och jordbruksutskottets

yttrande avser i första hand de lagförslag som framläggs angående vissa

skattelättnader för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samt

- helt eller delvis - de fyra motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs ett antal förslag i olika punktskattefrågor.

Förslagen omfattar bl.a. trafikbeskattningen och jordbrukets

energibeskattning.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 aviserat att jordbruket

från och med den 1 juli 2000 skall ges samma reduktion av energi- och

koldioxidskatterna som industrin och växthusnäringen för närvarande för

förbrukning av el och bränslen för uppvärmning. I propositionen behandlas

lagstiftningsfrågor i anledning av denna omläggning.

Företag som bedriver jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet föreslås

omfattas av skattelättnaderna. Företagen får del av skattelättnaderna för

bränslen och el genom att ansöka om återbetalning av skatt. Återbetalningen

av skatt på bränslen sker per kalenderkvartal. De villkor som i dag gäller för

industrin föreslås tillämpas även för jord-, skogs- och

vattenbruksverksamheterna, dvs. rätt till återbetalning föreligger endast när

ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till minst 1 000 kr. För skatten på

el föreslås som huvudregel att återbetalningen sker på årsbasis, med

möjlighet för företag med förbrukning i större omfattning att få återbetalning

kvartalsvis. Vad gäller återbetalning av elskatt införs det en administrativ

gräns, som innebär att endast den del av skattebeloppet som överstiger 1 000

kr per år betalas tillbaka.

Motionerna

1999/2000:Sk22 av Carl G Nilsson och Lars Björkman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om omfattningen av skattebefrielsen.

1999/2000:Sk23 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även den som förbrukar lite el och olja måste få en rimlig

möjlighet att kunna ta del av skattenedsättningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen gräns för nedsättningen av elskatt skall införas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nedsättningen av elskatten bör ske genom ett försäkranssy-

stem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte är motiverat med någon gränssättning för att få ta del

av nedsättningen av eldningsoljeskatten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nedsättningen av eldningsoljeskatten bör ske genom ett

försäkranssystem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nedjustera dieselskatten eller på annat sätt kompensera svenskt

lantbruk för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på

diesel.

1999/2000:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om slopad avgift på kväve i handelsgödsel,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt skatt till 53 öre på diesel i arbetsredskap som används i

jord- och skogsbruk samt i entreprenadmaskiner,

8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

deklarationsmetod för skattereduktion av jordbrukets energiskatter i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om en skattelättnad för jordbruksnäringen med

330 miljoner räknat på helår avseende el- och eldningsoljebeskattningen i

enlighet med beräkningarna i budgetpropositionen för år 2000,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag i syfte att

kooperativa företag inom trädgårdsnäringen ej skall missgynnas ur energi-

skattehänseende,

4. att riksdagen, med avseende på skattelättnader på bränslen, beslutar om

ett försäkranssystem i stället för det föreslagna återbetalningssystemet,

5. att riksdagen, i det fall återbetalningssystem införs, beslutar i enlighet

med vad som anförts i motionen att ej införa någon beloppsgräns och att de

som så önskar skall få återbetalning kvartalsvis,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beloppsgräns,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lätta på lantbrukets övriga skatteryggsäck.

Offentlig utfrågning m.m.

Miljö- och jordbruksutskottet samt skatteutskottet anordnade den 6 april

2000 gemensamt en offentlig utfrågning angående jordbrukets miljö- och

energiskatter. I utfrågningen deltog representanter för bl.a. Finans- och

Jordbruksdepartementen, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket,

Riksrevisionsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges

Lantbruksuniversitet, Svenska Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas

Riksförbund. En utskrift från utfrågningen finns hos miljö- och

jordbruksutskottets kansli. Under utfrågningen framfördes synpunkter

rörande bl.a. skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

dieselskatten och elskatten.

I en skrivelse till miljö- och jordbruksutskottet den 3 maj 2000 anför

Trädgårdsnäringens Riksförbund och Sveriges Potatisodlares Riksförbund

synpunkter på den aktuella propositionen i de delar som gäller avgränsningen

av företagstyper som omfattas av de föreslagna skattelättnaderna. Skrivelsen

överlämnas under hand till skatteutskottet.

Utskottets överväganden

Begreppet jordbruksnäringen och omfattningen av skattelättnaderna

m.m.

Regeringens förslag innebär att skattelättnaderna i form av ingen energiskatt

och 50 % koldioxidskatt skall tillämpas för energiförbrukning som sker i

yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet (utskottet föreslår i

slutet av detta avsnitt en redaktionell jämkning i detta avseende). I den mån

inget annat anges i propositionen innefattar begreppen jordbruket och

jordbruksnäringen de uppräknade verksamheterna. Enligt propositionen bör

en utgångspunkt för avgränsningen av berörda företagstyper vara vissa

statistiska begrepp enligt standarden för svensk näringsgrensindelning

(SNI92). Huvudgrupperna i SNI-klassificeringen är 01: jordbruk, jakt och

service i anslutning härtill samt 02: skogsbruk och service till skogsbruk.

Undergrupper till 01 är 01.1 växtodling, 01.2 djurskötsel, 01.3 blandat

jordbruk (växtodling i kombination med djurskötsel), 01.4 service till

jordbruk utom veterinärverksamhet samt 01.5 jakt och viltvård samt service i

anslutning härtill. Även 02 är indelat i olika undergrupper. Under avdelning

B, grupp 05, hänförs fiske och vattenbruk. Enligt SNI-systemet utgör

växthusnäringen en del av jordbrukssektorn (avdelning A, nivåerna 01.12

och 01.13). Enligt vad som närmare utvecklas i propositionen omfattar de

föreslagna skattelättnaderna dock inte t.ex. verksamheter där det bedrivs viss

service till jordbruk och skogsbruk.

Frågan om trädgårdsnäringens skattelättnader tas upp i motion Sk25 (kd)

yrkande 3 och i den ovannämnda skrivelsen från Trädgårdsnäringens

Riksförbund. Enligt motionen tar regeringen ej hänsyn till de kooperativa

företagsformer som finns inom trädgårdsnäringen. Detta kan leda till att vissa

företag missgynnas. Regeringen bör i denna del snarast återkomma med

förslag till lagstiftning som innebär att de åsyftade kooperativa företagen ej

missgynnas i energiskattehänseende.

Utskottet anser sig för sin del inte ha underlag för att närmare gå in på

frågor om gränsdragningen mellan olika företagsformer i

beskattningshänseende. Som framgår av propositionen innebär varje form av

avgränsning av ett förmånsberättigat område viss risk för

gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridningar i förhållande till

närliggande verksamheter, som inte får del av aktuella förmåner. Det framgår

emellertid också av propositionen att den berörda SNI-kodningen är avsedd

som en allmän vägledning och att en verksamhet som åsatts en viss SNI-kod

utanför det industriella området i energiskattesammanhang ändock kan

räknas som industriell verksamhet. Motsvarande synsätt bör enligt

regeringen i förekommande fall även kunna användas beträffande

jordbruksverksamhet. Däremot skulle det enligt regeringens bedömning föra

alltför långt att låta skattelättnader gälla generellt för t.ex. fristående för

lagring, sortering etc. av frukt och grönt. Utskottet utgår från att de berörda

gränsdragningsproblemen kan få en ändamålsenlig lösning i

rättstillämpningen och avstyrker motion Sk25 (kd) yrkande 3.

I kd-motionen Sk25 framhålls vidare att den i budgetpropositionen för år

2000 utlovade skattesänkningen skulle innebära en skattelättnad för

jordbruksnäringen med 330 miljoner kronor. Att som regeringen nu föreslår

minska den utlovade skattesänkningen med en tredjedel till 220 miljoner

kronor är otillständigt. Det är nu nödvändigt att uppfylla de löften som

jordbruksnäringen fått, innebärande en skattelättnad med 330 miljoner

kronor räknat på helår (yrkande 2).

Enligt yrkande 7 i motion Sk25 utgör el- och bränslebeskattningen en liten

del av jordbrukets s.k. skatteryggsäck. Riksdagen bör snarast avlyfta övriga

delar i denna ryggsäck, dvs. dieselbeskattningen och avgiften på

handelsgödsel; alternativt bör avgiften på handelsgödsel återföras till

jordbruket. Sammantaget bör skatteryggsäcken utöver nu föreslagna

sänkningar minska med ytterligare 110 miljoner kronor i el- och

bränslebeskattning, 1,2 miljarder kronor i minskad dieselbeskattning, vartill

kommer att 360 miljoner kronor av handelsgödselavgiftsmedel återförs till

jordbruket.

I motion Sk24 (m) yrkas att avgiften på kväve i handelsgödsel avskaffas

och att skatten på diesel sänks till 53 öre per liter för arbetsredskap i jord-

och skogsbruk samt entreprenadmaskiner (yrkandena 6 och 7).

Dieselskatten tas också upp i motion Sk23 (c) yrkande 6. Dieselskatten är

enligt motionen en tung börda för den svenska jordbruksnäringen. För att

säkerställa näringens konkurrenskraft måste dieselskatten nedjusteras eller

måste medel avsättas för att på annat sätt kompensera svenskt lantbruk för

den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på diesel.

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år haft anledning att diskutera

den svenska jordbruksnäringens miljö- och energiskatter och vilken

betydelse dessa skatter har främst i ett EU-perspektiv där kostnader och

intäkter i lantbruket i hög grad varierar inom gemenskapens medlemsländer

(se bl.a. 1999/2000:MJU2 s. 70 f.). Genom den nu föreslagna

skatteomläggningen jämställs jordbruket i energiskattehänseende med

tillverkningsindustrin. I proposition 1999/2000:105 beräknas omläggningen

innebära ett skattebortfall brutto på cirka 220 miljoner kronor per år. Det kan

i sammanhanget nämnas att regeringen i årets ekonomiska vårproposition

(prop. 1999/2000:100 s. 190) meddelar att kartavgiften avskaffas från och

med innevarande år. Inkomsterna till statsbudgeten från kartavgifterna

uppgick år 1999 till ca 25 miljoner kronor.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ytterligare

skattelättnader för jordbruket och avstyrker motionerna Sk24 (m) yrkandena

6 och 7 samt Sk25 (kd) yrkandena 2 och 7.

När det gäller utformningen av lagförslaget föreslår utskottet en

redaktionell jämkning som innebär att begreppen jord-, skogs- eller

vattenbruksverksamhet i stället betecknas jordbruks-, skogsbruks- eller

vattenbruksverksamhet i samtliga de paragrafer där begreppen förekommer.

Skattelättnader på bränslen och el. Val av system för skatteåterföringen

m.m.

I fråga om skattelättnaderna på bränslen föreslår regeringen att dessa erhålls

genom ett återbetalningssystem. Ansökan om återbetalning av skatten skall

göras per kalenderkvartal. Rätt till ersättning föreligger endast när

ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till ett gränsbelopp om minst

1 000 kr. Enligt propositionen likställs jordbruksnäringen härvidlag med

tillverkningsindustrin när det gäller system för återbetalning och

beloppsgräns.

Återföringen av energiskatten på el skall enligt förslaget likaledes göras

genom ett återbetalningssystem. Möjlighet ges till kvartalsvis återbetalning

vid förbrukning i större omfattning; i annat fall gäller årsvis återbetalning.

Rätt till återbetalning föreligger endast för belopp som överstiger 1 000 kr

per årsperiod. I denna del har regeringen valt ett system som avviker från vad

som i dag tillämpas för tillverkningsindustrin och växthusnäringen.

I motion Sk22 (m) kritiseras propositionen med utgångspunkt i att

skattelättnaden på bränslen endast gynnar de stora företagen och att stora

delar av bondekåren utesluts från denna reform. Genom att ett gränsbelopp

om 1 000 kr per kvartal införs blir t.ex. den jordbrukare som skulle kunna få

återbäring med 990 kronor i kvartalet eller 3 960 kronor om året helt utan

ersättning. Man hänvisar till att 40 % av volymen eldningsolja inte kommer

att omfattas av förslaget. Vidare motsätter sig motionärerna den eventuella

höjning av beloppsgränsen för återbetalning av elskatten som aviseras i

propositionen och anför att det enda rimliga är att hela beloppet för

skattebefrielse skall återbetalas och det administrativa förfarandet förenklas.

I motion Sk23 (c) anförs liknande kritiska synpunkter angående de föreslagna

systemen för återföring av skatt. Även den som förbrukar lite el och eldningsol

måste få en rimlig möjlighet att ta del av skattenedsättningen. Någon gräns för

återbetalningen av berörda skatter bör inte finnas. Återföringen av både

bränsleskatten och elskatten bör ske genom ett försäkranssystem (yrkandena 1-

5).

Enligt motion Sk24 (m) bör regeringen återkomma med ett förslag om

deklarationsmetod som innebär att avdrag görs för energiskatterna i

inkomstdeklarationen och att ingen beloppsgräns förekommer (yrkande 8).

Också i motion Sk25 (kd) yrkas att återföringen av skatt skall ske genom

ett försäkranssystem. Någon beloppsgräns för återbetalning av skatt på

bränslen skall inte gälla, eftersom detta missgynnar de mindre företagen. De

som så önskar skall få återbetalning varje kvartal. Den aviserade höjningen

av beloppsgränsen i fråga om elskatt avvisas (yrkandena 4-6).

Utskottet konstaterar att regeringen utförligt redovisat motiven för de i

huvudsak skattetekniska lösningar som valts för skatteåterföringen till

berörda näringar, inklusive för- och nackdelar med de återföringssystem som

kan vara aktuella. Från de synpunkter utskottet har att företräda tillstyrker

utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk22 (m), Sk23 (c),

Sk24 (m) och Sk25 (kd) i berörda delar.

Stockholm den 11 maj 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar

Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Jonas Ringqvist (v), Berit Adolfsson

(m) och Anders G Högmark (m).

Avvikande meningar

1. Jordbrukets och trädgårdsnäringens skattelättnader m.m.

Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagstöm (kd) anför:

Som anförs i motion Sk25 (kd) utlovade regeringen i budgetpropositionen

för år 2000 skattelättnader för jordbruksnäringen som beräknades uppgå till

330 miljoner kronor. Det är enligt vår mening oacceptabelt att regeringen nu

lägger fram förslag som innebär att skattelättnaden krymper med en tredjedel

till 220 miljoner kronor. Regeringen bör återkomma med förslag som innebär

att skattelättnaden för bränsle och el uppgår till det ursprungligen angivna

beloppet.

De skatter som nu är aktuella utgör emellertid endast en del av jordbrukets

s.k. skatteryggsäck. Utöver den nu föreslagna lättnaden bör skattebördan

minskas med ytterligare 110 miljoner kronor i el- och bränslebeskattning

enligt vad vi anfört ovan om regeringens tidigare utfästelser. Vidare bör

dieselbeskattningen minska med 1,2 miljarder kronor, och de 360 miljoner

kronor som tas ut i avgift på handelsgödsel bör återgå till jordbruksnäringen.

Totalt bör skattelättnaderna för jordbruksnäringen uppgå till 1,6 miljarder

kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Som framgår av motion Sk25 och skrivelsen från Trädgårdsnäringens

Riksförbund innebär regeringens förslag att vissa företagsformer inom

trädgårdsnäringen missgynnas. Många företag som bedriver

primärproduktion har valt att samverka i kooperativa företag för vissa

verksamheter som avser att färdigställa produkterna för försäljning. Det

gäller t.ex. tvättning, sortering, förpackning, lagring och försäljning till

reguljär handel. Dessa företag har inte en SNI-kod som klassar dem som

jordbruks- eller trädgårdsföretag eller tillverkande industriföretag.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag som innebär att de

kooperativa samverkansföretagen inte missgynnas.

När det gäller systemet för skatteåterföring av skatt på el och bränslen

anser vi att lagstiftningen i allt väsentligt bör utgå från vad som är bäst och

enklast för medborgarna och företagarna. Riksdagen bör därför besluta om

ett försäkranssystem för återföringen. Förslaget om en beloppsgräns för

återbetalning av skatt på bränslen missgynnar uppenbart de mindre

jordbruksföretagen. Någon beloppsgräns bör inte gälla, och alla som så

önskar bör få återbetalning varje kvartal. Eventuella höjningar av

beloppsgränsen bör avvisas av riksdagen.

Med det anförda föreslår vi att skatteutskottet tillstyrker motion Sk25

yrkandena 2-7.

2. Jordbrukets energiskatter m.m.

Ingvar Eriksson, Catharina Elmsäter-Svärd, Berit Adolfsson och Anders G

Högmark (alla m) anför:

Vi delar uppfattningen i motion Sk22 (m) angående det orimliga i att stora

delar av bondekåren utesluts från de föreslagna skattelättnaderna för

bränslen. Propositionen innebär i denna del att jordbrukare som inte

förbrukar mer olja än att återbäringen skulle bli 990 kronor per kvartal eller

960 kronor om året blir helt utan ersättning. För många jordbrukare är 3 960

kr en betydande summa. Som framgår av Sveriges Lantbruksuniversitets

yttrande kommer 40 % av eldningsoljevolymen inte att omfattas av

skattelättnaden. Det enda rimliga är att hela beloppet för skattebefrielse

återbetalas och det administrativa förfarandet förenklas. Om riksdagen

beslutar om skattelättnader för jordbruksföretag och andra företag för att

förbättra deras konkurrenskraft får inte administrativa hinder användas som

skäl för att höja dessa skatter igen. Riksdagen bör därför avvisa även den

aviserade höjningen av beloppsgränsen för återbäring av elskatten.

Vi ansluter oss också till de mer övergripande synpunkterna i motion Sk24

(m) om jordbrukets skattebörda. Punktskatterna på produktionsmedel är

avsevärt högre i Sverige än i omvärlden. Detta ger konkurrensnackdelar för

svenska livsmedel på den gemensamma marknaden. Vi delar motionärernas

bedömning att avgiften på kväve i handelsgödsel bör avskaffas och att

dieselskatten för arbetsredskap inom jordbruket bör sänkas till 53 öre per

liter. Vi anser också att förslaget i motion Sk24 om att jordbrukare i sin

inkomstdeklaration skall få begära reduktion för energiskatten har betydande

fördelar, främst genom att metoden innebär betydligt mindre byråkrati än det

system som regeringen föreslagit. Samtidigt kommer man ifrån den

diskriminering av mindre och medelstora jordbruksföretag som regeringens

förslag innebär. Med ett system med avdrag i deklarationen behövs inga

beloppsgränser av administrativa skäl. Alla jordbrukare kan därmed få del av

skattelättnaden.

Med det anförda föreslår vi att skatteutskottet tillstyrker motionerna Sk22

och Sk24 yrkandena 6-8.

3. Jordbrukets skattelättnader m.m.

Eskil Erlandsson (c) anför:

Som framgår av motion Sk23 (c) är jord- och skogsbruket till stor del

drivkraften och motorn på den svenska landsbygden. Det är nödvändigt att

Sveriges lantbrukare ges de politiska och ekonomiska förutsättningarna för

att kunna utvecklas som företagare. Svensk jordbruksnäring måste ges

ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor med villkoren i t.ex. Finland och

Danmark. Därför måste den s.k. skatteryggsäcken lyftas av jordbruket. De nu

framlagda förslagen om skattenedsättning lever inte upp till tidigare löften av

regeringen, som utgick från beräkningar om en skatteeffekt på 330 miljoner

kronor. Förslagen beräknas nu innebära skattelättnader om endast 220

miljoner kronor, och därmed uppnår man inte målsättningen och löftet att

jämställa jordbruket med tillverkningsindustrin vad gäller el- och

eldningsoljebeskattningen. Vi anser att de utlovade skattenedsättningarna

skall fullföljas.

Förslaget om en beloppsgräns om 1 000 kr per kvartal för återbäring av

eldningsoljeskatten är olyckligt för det småskaliga jordbruket och utesluter i

praktiken 40 % av alla jordbruksföretag från skattelättnaden på bränslen.

Motsvarande andel som ej får del av lättnaderna i elskatten är 35 %. Detta är

inte acceptabelt i ett läge när det svenska jordbrukets lönsamhet är hårt

ansträngd. Gränsbeloppen måste ändras så att även den som förbrukar lite får

rimlig möjlighet att ta del av nedsättningen. Vi anser det inte motiverat att

tillämpa någon gränssättning för vare sig elskatten eller eldningsoljeskatten.

För att minska byråkratin för jordbruksföretagen är ett försäkranssystem att

föredra framför det system med återbetalning som regeringen föreslagit.

För att säkerställa det svenska jordbrukets konkurrenskraft krävs

ytterligare satsningar. Dieselskatten måste nedjusteras eller så måste medel

avsättas för att kompensera jordbruket för den i jämförelse med

konkurrentländerna högre skatten på diesel.

Med det anförda föreslår vi att skatteutskottet tillstyrker motion Sk23.