Bet. 1999/2000:SkU5

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU05

Slopade stoppregler

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SkU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om slopade

stoppregler för fåmansägda företag och föreslår en

följdändring i underprislagen. Motionerna avstyrks.

Vid betänkandet fogas sex reservationer (m, v, kd,

c, fp).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1999/2000:15 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov

med beskattningen vid andelsbyten,

5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000).

I propositionen föreslås att de allra flesta av de

särskilda regler som tar sikte på transaktioner

mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k.

stoppreglerna) skall upphävas. Vidare föreslås

ändringar och förtydliganden av de definitioner av

fåmansföretag, fåmansägda handelsbolag,

företagsledare och ägare som finns i punkt 14 av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

(1928:370), KL. Dessutom föreslås en kompletterande

bestämmelse om att förbjudna lån skall tas upp som

intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer.

Definitionen av fåmansföretag och fåmansägda

handelsbolag ändras så att det av lagtexten framgår

hur många delägare/personer som konstituerar ett

sådant företag/handelsbolag samt att en person och

hans närstående anses utgöra en person vid

bedömningen av antalet ägare. Vidare föreslås att

utländska juridiska personer som är jämförliga med

svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar

respektive handelsbolag skall kunna utgöra fåmans-

företag respektive fåmansägda handelsbolag, om

övriga förutsättningar för detta är uppfyllda.

Definitionen av företagsledare ändras så att det av

lagtexten framgår att det väsentliga inflytandet i

företaget eller handelsbolaget inte enbart kan

utövas genom aktie- och andelsinnehav utan även

måste utövas genom ställningen i företaget.

Definitionen av ägare ändras till att avse delägare

och justeras så att inskränkningen av den till att

avse vissa särskilt angivna stycken i punkt 14 av

anvisningarna till 32 § KL tas bort. Definitionen

skall i stället gälla generellt.

Stoppregeln avseende anskaffning av egendom för

företagsledarens eller dennes närstående privata

bruk i punkt 14 första stycket av anvisningarna till

32 § KL upphävs liksom avdragsförbudet i 2 § 13 mom.

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.

Beskattning skall ske enligt de allmänna reglerna om

förmånsbeskattning.

Stoppreglerna avseende försäljning av egendom till

överpris till ett fåmansföretag respektive utköp

till underpris från ett fåmansföretag (de s.k.

felprisreglerna) i punkt 14 andra respektive fjärde

styckena av anvisningarna till 32 § KL avskaffas.

Det innebär att avdragsförbudet respektive uttagsbe-

skattningen i 2 § 13 mom. SIL, upphävs. Beskattning

skall ske enligt de allmänna reglerna. Förmånen av

överpriset beskattas som inkomst av tjänst eller

inkomst av kapital. Förvärv till underpris beskattas

som inkomst av tjänst eller utdelning.

Även stoppregeln avseende handelsbolagsdelägares

utköp av fastigheter i punkt 14 fjärde stycket av

anvisningarna till 32 § KL upphävs liksom av-

dragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. Om handelsbolag

överlåter privatbostad till underpris till en

delägare skall beskattning ske som om överlåtelsen

skett till marknadsvärde. Förslaget tas in som ett

nytt 10 a mom. i 25 § SIL (privatbostadsfastighet)

respektive ett nytt 9 a mom. i 26 § SIL

(bostadsrätt).

Stoppregeln avseende införsäljning av onyttig

egendom till ett fåmansföretag i punkt 14 tredje

stycket av anvisningarna till 32 § KL upphävs liksom

avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. En sådan

införsäljning kommer att behandlas enligt de

allmänna bestämmelserna om reavinstberäkning. Om

överlåtelsen skett till överpris utlöses löne- eller

utdelningsbeskattning. Om den onyttiga egendomen

fortfarande nyttjas privat av säljaren gäller de

allmänna reglerna om förmånsbeskattning.

Stoppregeln avseende företagsledares uthyrning av

privatbostad till företaget i punkt 14 femte stycket

av anvisningarna till 32 § KL avskaffas. Det

korresponderande avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL

slopas också. Beskattning skall ske enligt de

allmänna reglerna om upplåtelse av privatbostad i 3

§ 3 mom. tredje och fjärde styckena SIL.

Avdragsbegränsningen i fjärde stycket som gäller vid

upplåtelse till den skattskyldiges eller honom när-

stående arbetsgivare (skäligt avdrag) utvidgas till

att gälla vid upplåtelse till ett företag som ingår

i samma intressegemenskap som sådan arbetsgivare.

Detsamma skall gälla vid upplåtelse till

handelsbolag av delägare i bolaget. Vid uthyrning

till överpris utgör skillnaden mellan erlagt belopp

och marknadsmässig ersättning lön eller

kontantuttag.

En ny bestämmelse om att lån som lämnats i strid

med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller

11 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-

sionsutfästelse m.m. till en annan juridisk person

än dödsbo skall tas upp som intäkt av

näringsverksamhet förs in som ett nytt moment i 2 §

SIL. Beträffande lån som lämnats till handelsbolag

tar delägare som är juridisk person upp lånet som

intäkt av näringsverksamhet och delägare som är

fysisk person som intäkt av tjänst.

Den särskilda regeln i punkt 14 sjätte stycket av

anvisningarna till 32 § KL om beskattning av

räntefria eller ränteförmånliga lån som lämnats till

företagsledare eller företagsledare närstående

person avskaffas liksom den korresponderande

uttagsbeskattningsregeln i 2 § 13 mom. SIL. Förekom-

mande ränteförmåner beskattas enligt de allmänna

reglerna i punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL.

Den särskilda regeln i punkt 14 sjunde stycket av

anvisningarna till 32 § KL om beskattning av

nedskrivning av lån som lämnats till företagsledare

eller företagsledare närstående person avskaffas

liksom avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. Liksom

hittills föranleder nedskrivning av ett lån, som

delägaren beskattats för vid lånets beviljande, inte

någon ytterligare beskattning. Nedskrivning av ett

sådant lån från ett fåmansföretag till en delägare

som inte föranlett beskattning skall behandlas

enligt allmänna regler.

Den särskilda regeln i 2 § 13 mom. tredje stycket

SIL om tidpunkten för fåmansföretags avdrag för

tantiem avskaffas. Allmänna regler skall gälla,

vilket innebär att avdrag medges det år då utgiften

enligt god redovisningssed tas upp i räkenskaperna.

Den särskilda regeln i punkt 2 av anvisningarna

till 21 § KL om beskattning i inkomstslaget

näringsverksamhet när en delägare i ett

fåmansföretag avyttrar hyresrätt, patenträtt eller

liknande rättighet avskaffas. De allmänna reglerna

skall tillämpas. I de fall då avyttringen inte

enligt de allmänna reglerna skall beskattas i

inkomstslaget näringsverksamhet innebär det att

eventuell vinst beskattas som inkomst av tjänst

(hobbyverksamhet) eller inkomst av kapital

(reavinst).

Den särskilda begränsningen för fåmansföretags

respektive fåmansägt handelsbolags rätt till avdrag

för medel som avsatts till personalstiftelse i punkt

20 a andra stycket av anvisningarna till 23 § KL

slopas. Det kommer således inte längre att krävas

att sådana företag sysselsätter minst 30 års-

arbetskrafter för att rätt till avdrag skall

föreligga.

Lagförslagen finns i bilaga till betänkandet.

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1999/2000:Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beredskap att

återinföra stoppregler för att förhindra

sammanblandning av privatekonomi och

näringsverksamhet.

1999/2000:Sk13 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna

i punkt 13 av anvisningarna till 32 § KL om lön till

make och barn i fåmansföretag och fåmansägt

handelsbolag slopas i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna

i punkt 15 av anvisningarna till 32 § KL om

förbjudna lån i fåmansföretag slopas i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag om ändrade regler i SIL 12 och 12 a-e §

i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att undantaget avseende

fåmansföretagare och dennes närstående i 32 § 3 h

mom. första stycket KL slopas i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att ikraftträdandet av

förändringarna i lagstiftningen rörande

stoppreglerna skall vara den 1 januari 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk14 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffande av

stoppreglerna vad gäller inkomstfördelning mellan

makar i fåmansbolag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskild

skattebehandling av förbjudna lån enligt

aktiebolagslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffande av

särbehandlingen av dem som är verksamma i

fåmansbolag såvitt avser skattefrihet för utbildning

m.m. vid personalavveckling.

1999/2000:Sk15 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln

gällande inkomstfördelning inom familjen i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln

gällande förbjudna lån i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln

gällande beskattning av förmåner i samband med

personalavveckling i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagändringar av fåmansbolagens skattesituation i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

förenklingar av fåmansbolagsreglerna i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk16 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att slopa den särskilda

regeln om lön till make i fåmansföretag,

2. att riksdagen beslutar slopa de särskilda

reglerna om lön till barn i fåmansföretag,

3. att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor

för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1999

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

regler för beskattning av utdelning och

realisationsvinst i fåmansbolag i enlighet med vad

som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar avskaffa

särbestämmelserna för fåmansbolag avseende

familjemedlemmars inkomster i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändringar i reglerna för fåmansföretag.

1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utdelning

från företag bör beskattas som inkomst av kapital.

Utskottet

Slopade stoppregler

Bakgrund

År 1976 infördes s.k. stoppregler som skulle

motverka att ägaren till ett fåmansägt företag

utnyttjade företaget för att mildra sin egen eller

närståendes beskattning på ett sätt som inte var

förenligt med principerna i skattesystemet (prop.

1975/76:79, SkU 1975/76:28). En utredning hade

konstaterat ett utbrett missbruk av skattereglerna i

samband med olika typer av transaktioner mellan

fåmansföretag och deras ägare.

När de hårdare stoppreglerna tillämpas leder de

till att fåmansföretagen och deras ägare får högre

skatt än med vanliga skatteregler. En vanlig effekt

av stoppreglerna är att delägaren beskattas för

inkomst av tjänst för en transaktion samtidigt som

företaget vägras avdrag för kostnaden. Sociala

avgifter tas dock inte ut på de belopp som beskattas

som tjänsteinkomster med stöd av stoppreglerna.

Våren 1997 uppdrog regeringen åt en utredare att se

över stoppreglerna. Stoppregelutredningen fann att

de motiv som fanns för att införa stoppreglerna bara

var delvis giltiga än i dag. I betänkandet

Stoppreglerna (SOU 1998:116) föreslog utredningen

att de flesta stoppreglerna borde slopas och att

definitionerna av fåmansföretag, fåmansägt

handelsbolag och företagsledare borde förtydligas.

Propositionen

I propositionen föreslås att stoppreglerna slopas så

långt som detta är möjligt för både fåmansägda

aktiebolag (fåmansföretag) och fåmansägda handels-

bolag. Det är stoppreglerna om anskaffning av

egendom för företagsledarens privata bruk,

överprisförsäljningar till företaget, införsäljning

till företaget av lös egendom som är onyttig för

företaget, utköp till underpris från företaget,

uthyrning av lokal i privatbostad till företaget,

räntefria och räntebilliga lån, nedskrivning av lån,

avdrag för tantiem, avyttring av immateriella

rättigheter och avdrag vid avsättning till

personalstiftelse. Allmänna regler skall i stället

tillämpas på transaktionerna, dvs. vanligen att den

förmån som transaktionen innebär för företagaren

leder till löne- eller utdelningsbeskattning. De

särskilda avdragsbegränsningar och regler om

uttagsbeskattning som gäller för sådana

transaktioner tas bort. Detta innebär också att

socialavgifter kommer att tas ut i många fall där

detta inte varit möjligt med gällande regler.

Ett viktigt motiv för förslaget om slopade

stoppregler är att åtgärderna förväntas förbättra

företagsklimatet och tillväxten i små och medelstora

företag. Ett annat skäl är att skattesystemet skall

vara neutralt och skattereglerna enkla och så långt

som möjligt generella.

I propositionen föreslås vidare några justeringar i

begrepp som gett upphov till tillämpningsproblem.

Det gäller främst hur många personer som krävs innan

karaktären av fåmansföretag upphör, hur utländska

bolag skall behandlas och vad som avgör om en

delägare är företagsledare eller ej. Enligt

förslaget föreligger fåmansföretag om fyra eller

färre fysiska personer har mer än 50 % av rösterna

(bestämmande inflytande i handelsbolag). En när-

ståendekrets av fysiska personer räknas i detta

sammanhang som en fysisk person.

Slopandet av stoppregeln vid uthyrning av lokal i

privatbostad föranleder en uttrycklig bestämmelse om

att fåmansföretagare skall beskattas på samma sätt

som löntagare som hyr ut till sin arbetsgivare. Den

allmänna regeln kompletteras också så att den inte

skall kunna kringgås genom att upplåtelseavtalet

formellt sett ingås mellan t.ex. den skattskyldige

och ett dotterbolag till dennes arbetsgivare.

För att motverka skattefördelar med att låta ett

handelsbolag äga privatbostaden föreslås en regel om

att handelsbolagets överlåtelse av privatbostad till

underpris till en delägare skall beskattas som om

överlåtelsen skett till marknadsvärde.

Uppgiftsskyldigheten för företagen och delägarna

ändras inte.

Motionen

I motion Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att

riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen

skall uttala att det är viktigt att det finns en

beredskap att återinföra stoppregler om det skulle

behövas för att förhindra sammanblandning av

privatekonomi och näringsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att

stoppreglerna så långt möjligt nu bör slopas och att

de allmänna reglerna skall tillämpas i stället.

Utskottet tillstyrker följaktligen de förslag som

har lagts fram i propositionen i denna del. Utöver

de kompletterande regler som regeringen föreslår

aktualiserar slopandet av stoppreglerna en ändring i

lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser

till underpris. Utskottet återkommer till denna

fråga nedan under rubriken Övriga frågor.

Enligt propositionen förutsätter slopandet av

stoppreglerna bl.a. att en korrekt beskattning kan

ske inom det vanliga systemets ram. Det framgår av

propositionen att regeringen kommer att följa

rättsutvecklingen noga och återkomma om de allmänna

reglerna inte är tillräckliga för att motverka

missbruk. Utskottet utgår ifrån att uppföljningen

skall leda till att uppkommande problem snabbt kan

åtgärdas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det

inte behövs något tillkännagivande till regeringen i

frågan. Utskottet avstyrker motion Sk12, men anser

att motionärernas syfte får anses vara tillgodosett

genom den uppföljning som skall ske.

Inkomstfördelning i familjen

Bakgrund

Enligt gällande rätt beskattas lön från

fåmansföretag till företagsledarens make och barn

som fyllt 16 år hos maken resp. barnet om lönen är

marknadsmässig för arbetsinsatsen. Är lönen högre

beskattas överskjutande del hos företagsledaren. Lön

till barn under 16 år beskattas enligt huvudregeln

hos den av makarna som har den högsta inkomsten från

företaget. Liknande regler finns för fåmansägt

handelsbolag.

Stoppregelutredningen ville slopa reglerna om lön

till make men behålla reglerna om lön till barn

oförändrade. Regeringen har inte lagt fram något

förslag om ändring i reglerna i detta sammanhang.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 1 och Sk326 yrkande 13 av

Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk15 yrkande 1 av Mats

Odell m.fl. (kd) och Sk16 yrkandena 1 och 2 av Rolf

Kenneryd m.fl. (c) yrkas att särreglerna för

fåmansföretagen om lön till make och barn skall

slopas. I motion Sk14 yrkande 1 av Johan Pehrson och

Karin Pilsäter (fp) yrkas att Stoppregelutredningens

förslag genomförs, dvs. att särreglerna om lön till

make slopas.

I motionerna anförs bl.a. att nuvarande regler

diskriminerar fåmansföretagen och att barn och

ungdomar i företagarfamiljer kan få en negativ syn

på Sverige som företagarland.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att beredning pågår av ett

förslag från Redovisningskommittén där motsvarande

regler för enskild näringsverksamhet tagits upp, och

att reglerna om inkomstfördelning i fåmansföretag

och fåmansägda handelsbolag lämpligen kan ses över i

samband med reglerna för enskilda näringsidkare.

Utskottet anser att resultatet av det arbete som

pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna

Sk13 yrkande 1, Sk14 yrkande 1, Sk15 yrkande 1, Sk16

yrkandena 1 och 2 och Sk326 yrkande 13.

Förbjudna lån

Bakgrund

Lån som tagits i strid mot låneförbudet i

aktiebolagslagen skall beskattas som inkomst av

tjänst hos mottagaren. Detta gäller alla aktiebolag

och inte bara fåmansbolag. Den särskilda

skatteregeln har sitt huvudsakliga tillämpnings-

område inom fåmansföretagssfären.

Gällande rätt är inte helt klar när det gäller hur

lån till juridiska personer skall behandlas vid

beskattningen.

Propositionen

Den särskilda skatteregeln om förbjudna lån bör

enligt propositionen behållas. I propositionen

föreslås en ny kompletterande bestämmelse som

klarlägger att förbjudna lån skall tas upp som

intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer.

För delägare i handelsbolag som är fysiska personer

och dödsbon tas handelsbolagets penninglån upp som

intäkt av tjänst och för övriga delägare som intäkt

av näringsverksamhet. Vidare föreslås att ett

förbjudet lån som ett aktiebolag lämnar till ett

handelsbolag skall beskattas hos delägare i

handelsbolaget, som intäkt av näringsverksamhet om

delägaren är juridisk person och som intäkt av

tjänst om delägaren är en fysisk person. Detta för

att skattereglerna om lån från fåmansföretag inte

skall kunna kringgås av den som äger såväl ett

fåmansföretag som ett handelsbolag.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m), Sk14 yrkande 2 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) och Sk15

yrkande 2 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkas att de

särskilda skattereglerna om förbjudna lån skall

slopas. Motionärerna anser att det civilrättsliga

låneförbudet är tillräckligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att ett motiv för

införandet av det aktiebolagsrättsliga låneförbudet

var att motverka skatteflykt. Enligt förarbetena

yttrade sig denna form av skatteflykt främst i att

aktieägare eller personer i ledande ställning i ett

bolag tog lån från detta för privat konsumtion.

Låneförbudet kompletterades därför med bestämmelser

om hur förbjudna lån skall beskattas.

Låneförbudet infördes för omkring 25 år sedan.

Under dessa år har gjorts förändringar i

skattesystemet som medför att betydelsen av de

skatteregler som kompletterar låneförbudet sannolikt

har minskat. Regeringens bedömning är likväl att

läget inte förändrats i så hög grad att låneförbudet

i fortsättningen kan upprätthållas enbart med

anlitande av aktiebolagslagens sanktionssystem.

Utskottet delar denna bedömning och tillstyrker

regeringens förslag om att komplettera den nuvarande

regeln. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna

Sk13 yrkande 2, Sk14 yrkande 2 och Sk15 yrkande 2.

Personalavveckling

Bakgrund

Fr.o.m. 1997 års taxering är viss utbildning m.m.

för den som är eller riskerar att bli arbetslös på

grund av omstrukturering, personalavveckling eller

liknande i arbetsgivarens verksamhet befriad från

förmånsbeskattning (prop. 1995/96:152, bet.

1995/96:SkU25). Skattefriheten gäller inte för

förmån från fåmansföretag eller fåmansägt

handelsbolag om den anställde är företagsledare

eller delägare i företaget eller närstående till

sådan person. Motsvarande begränsningar gäller för

enskild näringsverksamhet.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m), Sk14 yrkande 3 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) och Sk15

yrkande 3 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkas att samma

regel om personalavveckling skall gälla för få-

mansföretagen som för andra företag.

Utskottets ställningstagande

Som skäl för att inte utvidga skattelättnaden i

samband med personalavveckling till nya

personalkategorier har regeringen anfört bl.a. att

skattelättnaden är ett avsteg från skattereformens

principer om likformig och neutral beskattning.

Vidare kan lagstiftningen medföra

tillämpningsproblem och - oavsett företagets storlek

- obehöriga skatteförmåner. Enligt regeringens

bedömning bör en ändring i systemet snarast gå i

motsatt riktning.

Utskottet anser att de skäl som regeringen har

anfört starkt talar emot en utvidgning av det

ifrågavarande regelsystemet. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Ikraftträdandet av slopade stoppregler

Propositionen

Slopandet av flertalet stoppregler för fåmansägda

företag och deras ägarkrets innebär att såväl de

materiella som de formella skattereglerna blir

enklare att förstå och tillämpa. Det kommer även i

viss mån att innebära en minskad skattebelastning

för små och medelstora företag. Avsikten är att det

nya regelsystemet skall träda i kraft så snart som

möjligt. Slopandet av stoppreglerna föreslås därför

träda i kraft den 31 december 1999 och tillämpas

första gången vid taxeringen år 2001.

Propositionen kan i vissa begränsade hänseenden

innebära skärpningar i skattereglerna. Även dessa

regler skall enligt förslaget börja tillämpas

fr.o.m. 2001 års taxering. Företag med brutet

räkenskapsår som börjar under 1999 skall enligt

förslaget tillämpa de nya reglerna på förhållanden

som hänför sig till tiden fr.o.m. den 1 januari

2000. En tidigare tillämpning skulle enligt

propositionen - åtminstone teoretiskt - kunna komma

i konflikt med förbudet i 2 kap. 10 §

regeringsformen mot retroaktiv lagstiftning.

Motionen

Enligt motion Sk13 yrkande 5 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) bör stoppreglerna slopas med retroaktiv

verkan fr.o.m. 1 januari 1999.

Utskottets ställningstagande

Ett ändrat ikraftträdande med verkan bakåt i tiden

skulle - med hänsyn till att de nya reglerna

undantagsvis kan leda till högre beskattning -

innebära att alla taxeringar av fåmansföretag och

deras ägare skulle få prövas enligt två regelsystem

för att det lindrigaste beskattningsresultatet med

säkerhet skulle uppnås. Med hänsyn till det

merarbete som detta medför för skattemyndigheterna

och då endast kort tid återstår innan arbetet med

deklarationerna för år 2000 börjar anser utskottet

att en sådan utvidgning av lagstiftningen inte är

försvarbar. Utskottet tillstyrker propositionen i

denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Fördelning av inkomst mellan tjänst och

kapital i fåmansföretag

Bakgrund

Genom lagstiftning under hösten 1996 (prop.

1996/97:45, bet. 1996/97:

SkU13), som har kompletterats under våren 1997

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20), har

riksdagen genomfört omfattande lättnader i beskatt-

ningen av utdelning och reavinst på aktier i

onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering.

Lagstiftningen skall främja investeringar i små och

medelstora företag och skapa nya arbetstillfällen i

dessa företag. Vid införandet av dessa

lättnadsregler beslutades även en utökning av det

kapitalinkomstbeskattade utrymmet enligt de

särskilda regler (3:12-reglerna) som tillämpas vid

fördelning av fåmansföretagarens inkomst mellan

tjänst och kapital.

De nämnda reglerna innebär bl.a. att både vid

beräkning av det skattefria utrymmet enligt

lättnadsreglerna och vid beräkning av storleken på

det kapitalinkomstbeskattade utrymmet enligt 3:12-

reglerna får ett löneunderlag tas med.

Löneunderlaget avser löner till anställda och får

beaktas endast till den del det överstiger tio

basbelopp.

I den förevarande propositionen har inte lagts fram

något förslag i fråga om 3:12-reglerna. Det framgår

emellertid av finansplanen i budgetpropositionen

(prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 197) att detta

regelsystem skall utredas.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 3 och Sk326 yrkande 12 av

Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen

skall begära att regeringen lägger fram förslag om

ändrade 3:12-regler med innebörd bl.a. att all

utdelning kapitalinkomstbeskattas om ägaren tagit ut

minst marknadsmässig lön. Yrkanden om att regeringen

skall lägga fram förslag om ändrade

fåmansföretagsregler som innebär ett utvidgat

kapitalbeskattat utrymme och enklare och mer

likartade regler för all näringsverksamhet finns i

motionerna N384 yrkande 18 av Alf Svensson m.fl.

(kd) och Sk15 yrkandena 4 och 5 av Mats Odell m.fl.

(kd). Enligt motion N386 yrkande 10 av Johan Pehrson

och Karin Pilsäter (fp) bör riksdagen uttala sig för

att särreglerna för inkomstuppdelningen i fåmansfö-

retag skall ändras från grunden så att de tar hänsyn

till det riskkapital som ägaren satsat. I motion

Sk16 yrkande 3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) föreslås

att riksdagen skall besluta att löneunderlaget ned

till fem basbelopp bör få beaktas vid beräkning av

utrymmet för kapitalbeskattning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nyss nämnde har regeringen för avsikt

att tillsätta en utredning om 3:12-reglerna. Enligt

utskottets mening finns det inte någon anledning för

riksdagen att begära förslag från regeringen om

ändrade regler eller göra uttalanden om inriktningen

av ett utredningsarbete. Utskottet avstyrker därför

motionerna Sk13 yrkande 3, Sk15 yrkandena 4 och 5,

Sk326 yrkande 12, N384 yrkande 18 och N386 yrkande

10.

I det ovan nämnda förslaget till lättnader i

ägarbeskattningen i onoterade företag motiverades

ett bibehållande av begränsningen till tio basbelopp

med att lättnaden då kunde koncentreras till

expanderande företag (prop. 1996/97:45 s. 40 f.).

Detta innebar samtidigt att den del av

löneunderlaget över de tio basbeloppen som fick

läggas till grund för kapitalbeskattning - både vid

tillämpningen av lättnadsreglerna och 3:12-reglerna

och inom ramen för det budgetmässiga utrymme som då

stod till förfogande - kunde höjas från 10 % till 70

%. Efter den sista justeringen av reglerna får 100 %

av löneunderlaget över tio basbelopp räknas med

(prop. 1996/97:150, s. 190, bet. 1996/97:FiU20).

Utskottet anser inte att det finns skäl att

föregripa ett utredningsarbete genom att ändra i

reglerna på det sätt som föreslagits i motion Sk16

yrkande 3. Utskottet avstyrker följaktligen även

detta motionsyrkande.

Övriga frågor

Förslaget om slopade stoppregler innebär bl.a. att

en förmån av att få förvärva tillgångar till

underpris från ett fåmansföretag kan komma att

beskattas som inkomst av tjänst om förvärvaren är

anställd i företaget medan den i sin helhet kommer

att beskattas som utdelning om förvärvaren är en

delägare som inte är verksam i företaget. Förmånens

storlek utgörs av skillnaden mellan det avtalade

priset och marknadsvärdet.

Upphävande av stoppregeln om förvärv till underpris

aktualiserar en justering i lagen (1998:1600) om

beskattningen vid överlåtelser till underpris. I de

fall en tillgång överlåts till underpris från ett

företag för att ingå i en näringsverksamhet som

skall beskattas hos förvärvaren medges under vissa

villkor undantag från uttagsbeskattning enligt

bestämmelser i underprislagen. Om dessa villkor är

uppfyllda skall enligt 14 § nämnda lag inte heller

utdelningsbeskattning ske hos den som direkt eller

indirekt är delägare i det överlåtande företaget. Om

förvärvaren är en fysisk person gäller detta dock

bara till den del som det skattemässiga värdet

understiger marknadsvärdet. I dagens stoppregler för

de fåmansägda aktiebolagen finns ett undantag som

innebär att beskattning som för intäkt av tjänst

inte skall ske när en delägare eller en delägaren

närstående person förvärvar egendom till lägre pris

än marknadsvärdet från fåmansföretaget under sådana

förhållanden att underprislagen blir tillämplig

(punkt 14 fjärde stycket av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen).

Avsikten är inte att beskattning skall ske i sådana

omstruktureringssituationer där underprislagen är

tillämplig. Ett tillägg bör därför göras i 14 §

underprislagen som klargör att förvärvaren inte

skall beskattas i tjänst för skillnaden mellan det

skattemässiga värdet och marknadsvärdet, om den

avtalade ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Om

ersättningen understiger det skattemässiga värdet

skall han dock beskattas för skillnaden mellan det

skattemässiga värdet och ersättningen. Ett förslag

till lagtext finns i utskottets hemställan.

Utskottet kommer att lägga fram förslag om en

motsvarande ändring i den inkomstskattelag som

regeringen har lagt fram förslag om (prop.

1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2). Utskottet har

överfört den författningstekniska behandlingen av

förslaget till ändring i inkomstskattelagen (lagför-

slag 5) till utskottets fortsatta beredning av en ny

inkomstskattelag. I sak tillstyrker utskottet

ändringen.

Beträffande propositionen i övrigt har utskottet

inte funnit anledning till någon kommentar och

tillstyrker propositionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopade stoppregler

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del

och avslår motion 1999/2000:Sk12,

res. 1 (v)

2. beträffande inkomstfördelning i

familjen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 1,

1999/2000:Sk14 yrkande 1, 1999/2000:Sk15 yrkande

1, 1999/2000:

Sk16 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Sk326

yrkande 13,

res. 2 (m, kd, c, fp)

3. beträffande förbjudna lån

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del

och avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 2,

1999/2000:Sk14 yrkande 2 och 1999/2000:Sk15

yrkande 2,

res. 3 (m, kd, fp) -

delvis

4. beträffande personalavveckling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 4,

1999/2000:Sk14 yrkande 3 och 1999/2000:Sk15

yrkande 3,

res. 4 (m, kd, fp)

5. beträffande ikraftträdandet av slopade

stoppregler

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del

och avslår motion 1999/2000:Sk13 yrkande 5,

6. beträffande fördelning av inkomst

mellan tjänst och kapital i fåmansföretag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 3,

1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Sk16

yrkande 3,

1999/2000:Sk326 yrkande 12, 1999/2000:N384

yrkande 18 och 1999/2000:N386 yrkande 10,

res. 5 (m, kd, fp)

res. 6 (c)

7. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:15 i

denna del och vad utskottet ovan anfört och

hemställt

dels antar de i bilaga till detta betänkande

återgivna förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov

med beskattningen vid andelsbyten,

dels antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om

beskattningen vid överlåtelser till underpris

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1998:1600) om

beskattningen vid överlåtelser till underpris skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Har tillgången överlåtits Har tillgången

av ett företag, skall överlåtits av ett

överlåtelsen inte medföra företag, skall

beskattning för utdelning överlåtelsen inte medföra

för någon som direkt att någon skall ta upp

eller indirekt äger andel skillnaden mellan

i företaget. marknadsvärdet och

ersättningen som intäkt.

-----------------------------------------------------

Har tillgången överlåtits till en fysisk person och

har ersättning inte utgått, gäller bestämmelsen i

första stycket inte för ett belopp motsvarande det

skattemässiga värdet av tillgången. Har ersättning

utgått med ett belopp som understiger det

skattemässiga värdet, gäller bestämmelsen i första

stycket inte för ett belopp motsvarande skillnaden

mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.

-----------------------------------------------------

Har tillgången överlåtits till ett handelsbolag med

fysiska personer som delägare, tillämpas

bestämmelserna i andra stycket för personerna.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och

tillämpas på överlåtelser som görs den 1 januari

2000 eller senare.

res.3 (m, kd, fp) -

delvis

Stockholm den 16 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Per Erik Granström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik

Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie Engström (v),

Yvonne Ruwaida (mp), Johan Pehrson (fp), Margareta

Cederfelt (m), Per-Olof Svensson (s), Desirée

Pethrus Engström (kd), Agne Hansson (c) och Bengt

Niska (s).

Reservationer

1. Slopade stoppregler (mom. 1) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Vi biträder de förslag till slopade stoppregler som

finns i proposition 1999/2000:15. Vårt

ställningstagande vilar dock på förutsättningen att

företagarna å sin sida tar sitt ansvar när det

gäller de grundläggande intentionerna i svensk

skattelagstiftning, bl.a. de om icke sammanblandning

av privat sfär och näringsverksamhet. Slopandet

kräver vidare att skattemyndigheterna har de

resurser som krävs för att kontrollera och följa upp

dessa frågor utifrån den generella lagstiftningen.

De föreslagna förändringarna, med beskattning

enligt de allmänna reglerna om förmånsbeskattning,

kan dock komma att innebära att sammanblandning av

privatekonomi och näringsverksamhet ökar, eftersom

en sådan sammanblandning ibland kan vara ekonomiskt

lönsam. Det är viktigt att det finns en beredskap

för att återinföra stoppregler om det visar sig att

de incitament som föranledde dessas införande

kvarstår eller ökar. Regeringen bör därför noga

följa utvecklingen på detta område och, om det visar

sig behövligt, återkomma till riksdagen med förslag

på återinförande av stoppregler. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande slopade stoppregler

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk12 och med

anledning av proposition 1999/2000:15 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om beredskap att

återinföra stoppregler för att förhindra

sammanblandning av privatekonomi och

näringsverksamhet.

2. Inkomstfördelning i familjen (mom. 2) -

m, kd, c, fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m), Desirée

Pethrus Engström (kd) och Agne Hansson (c) har

dels anfört följande:

Vi anser att personer som äger och samtidigt är

verksamma i fåmansägda företag diskrimineras genom

skattebestämmelserna om lön till företagarens

make/maka och barn under 16 år. Eftersom redan de

allmänna reglerna ger stöd för skattemyndigheten att

ingripa mot en inkomstfördelning som klart avviker

från vad som är marknadsmässigt, finns det inga skäl

att ha kvar en regel om att lön från fåmansföretag

skall vara marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om

beskattning av lön till företagsledarens egna barn.

Denna regel innebär att lönen ofta beskattas med

över 55 % skatt. Regeln innebär att företagsledarens

barn diskrimineras i förhållande till andra barn.

Riksdagen bör därför ta ställning till ett slopande

jämväl av de särskilda reglerna om lön till barn i

fåmansbolag.

Regeringen har hänvisat till en pågående beredning

av ett förslag som avser de särregler som finns även

för inkomstfördelning mellan makar vid enskild

näringsverksamhet. Vi anser att riksdagen redan i

detta ärende bör ta ställning för att upphäva

särbestämmelserna för inkomstfördelningen mellan

familjemedlemmarna i fåmansföretag och fåmansägda

handelsbolag. Det får ankomma på regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag till

erforderliga följdändringar.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande inkomstfördelning i familjen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13

yrkande 1, 1999/2000:Sk14 yrkande 1,

1999/2000:Sk15 yrkande 1, 1999/2000:

Sk16 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Sk326

yrkande 13 antar följande.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 13 av anvisningarna

till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall

upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och

tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

3. Förbjudna lån (mom. 3 och mom. 8 i

motsvarande del) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och

Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Aktiebolagslagen innehåller ett förbud mot

penninglån till aktieägare, styrelseledamöter och

verkställande direktör i såväl moder- som

dotterbolag. Förbudet omfattar även närstående

personer. En överträdelse är straffbar. Låneförbudet

i aktiebolagslagen behöver enligt vår mening inte ha

stöd av de särskilda skattebestämmelser som finns i

dag och som riktar sig mot fåmansföretag. Ett

slopande av dessa skattebestämmelser medför inte

några statsfinansiella konsekvenser. Det finns

därmed ingen orsak att skjuta upp slopandet. Vi

tillstyrker motionerna Sk13 yrkande 2, Sk14 yrkande

14 och Sk15 yrkande 2. Det innebär att vi avstyrker

propositionen i motsvarande del.

dels vid moment 3 och moment 8 i motsvarande del

hemställt:

3. beträffande förbjudna lån

att riksdagen med avslag på proposition

1999/2000:15 i denna del och med bifall till

motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 2,

1999/2000:Sk14 yrkande 2 och 1999/2000:Sk15

yrkande 2 beslutar att slopa de särskilda

skattebestämmelserna om förbjudna lån,

8. beträffande lagförslagen i fråga om

förbjudna lån

att riksdagen

dels beslutar att tillföra ingressen till

förslaget till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:70) en föreskrift om

att punkt 15 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen skall upphöra att gälla,

dels avslår förslaget till 2 § 17 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt.

4. Personalavveckling (mom. 4) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och

Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Syftet med nuvarande skattefrihet för utbildning

m.m. i samband med personalavveckling är att

stimulera arbetsgivarna att hjälpa de anställda att

få nytt arbete. Av likformighetsskäl bör de

särregler som gäller för bl.a. fåmansföretag slopas.

Det får ankomma på regeringen att återkomma till

riksdagen med förslag till erforderliga

följdändringar.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande personalavveckling

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13

yrkande 4, 1999/2000:Sk14 yrkande 3 och

1999/2000:Sk15 yrkande 3 antar följande.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 32 § 3 h mom.

kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

32 § 3 h mom.

-----------------------------------------------------

Om en skattskyldig är eller riskerar att bli

arbetslös på grund av omstrukturering,

personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens

verksamhet, skall en förmån avseende utbildning

eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för

att den skattskyldige skall kunna fortsätta att

förvärvsarbeta inte tas upp som intäkt.

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i första

stycket gäller inte för

förmån från fåmansföretag

eller fåmansägt

handelsbolag om den

anställde är

företagsledare eller

delägare i företaget

eller närstående till

sådan person. Är

arbetsgivaren en fysisk

person gäller

bestämmelserna inte i

fråga om förmåner från

arbetsgivaren, om den

anställde är en

arbetsgivaren närstående

person.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och

tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

5. Fördelning av inkomst mellan tjänst och

kapital i fåmansföretag (mom. 6) - m, kd,

fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och

Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Ett slopande av flertalet stoppregler är bara ett

steg på vägen till att undanröja den diskriminering

som fåmansägda företag blir utsatta för i skattelag-

stiftningen. En verklig förbättring av

företagsklimatet förutsätter att fåmans-

bolagsreglerna reformeras med sikte på att sänka den

totala beskattningen av fåmansföretag. Speciellt

gäller detta de krångliga s.k. 3:12-reglerna, som

för många produktiva företagare innebär en

väsentligt högre beskattning av det kapital som de

satsat i det egna företaget än den skatt som andra

kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger

upphov till. Dessa regler måste ändras från grunden.

Huvudregeln vid beskattning av utdelning till aktiv

ägare i fåmansbolag bör vara att all utdelning från

bolaget anses som kapitalinkomst om ägaren tagit ut

en lön som minst motsvarar den som en anställd

kollega i samma yrke har. Enligt vår mening bör

riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma med ett

förslag till sådana grundläggande förändringar i

särreglerna för fåmansföretag som avses i

motionerna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande fördelning av inkomst mellan

tjänst och kapital i fåmansföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13

yrkande 3, 1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5,

1999/2000:Sk16 yrkande 3, 1999/2000:Sk326

yrkande 12, 1999/2000:N384 yrkande 18 och

1999/2000:N386 yrkande 10 hos regeringen begär

att den skyndsamt lägger fram förslag om

ändringar i reglerna om inkomstuppdelning mellan

tjänst och kapital i fåmansföretag i enlighet

med vad som ovan anförts.

6. Fördelning av inkomst mellan tjänst och

kapital i fåmansföretag (mom. 6) - c

Agne Hansson (c) har

dels anfört följande:

De speciella utdelningsregler som gäller för

fåmansbolag har betydligt större ekonomisk betydelse

för företagarna än stoppreglerna. Dessa

utdelningsregler gör att en stor del av den

utdelning som egenföretagare tar ut från sitt bolag

beskattas som inkomst av tjänst. Det är alltså

betydligt högre skatt på den aktive

fåmansföretagarens avkastning än på den passive

ägaren av börsaktier. Detta är orimligt. Nuvarande

diskriminerande regler bör ändras så att avkastning

utöver en rimlig arbetsinkomst beskattas som

kapitalinkomst. Genom att skapa ett större utrymme

för fåmansföretagen, som beskattas i form av inkomst

av kapital, bör fåmansföretagens ägare ges mer

gynnsamma skattevillkor. Därigenom skapas större

möjligheter att anställa samt expandera

verksamheten. Jag föreslår i enlighet med

Centerpartiets motion Sk16 att den begränsning, som

i dag uppgår till tio basbelopp vid beräkning av

löneunderlaget och som är en del av underlaget för

beräkning av det totala utrymmet för

kapitalbeskattning, skall halveras till fem

basbelopp. Riksdagen bör besluta om bättre

skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som

anförts. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt

lägga fram förslag om erforderlig lagändring.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande fördelning av inkomst mellan

tjänst och kapital i fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk16 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13

yrkande 3, 1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5,

1999/2000:Sk326 yrkande12, 1999/2000:N384

yrkande 18 och 1999/2000:N386 yrkande 10 hos

regeringen begär förslag om ändrade regler i

enlighet med motion 1999/2000:Sk16.

k