Bet. 1999/2000:SkU7

Skatteutskottets betänkande

1999/2000:SKU07

Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

SkU7

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet i allt

väsentligt proposition 1999/2000:6 om

förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m. När det

gäller samordnings-nummer på kontrolluppgifter

föreslår utskottet dock att de nya reglerna skall

börja tillämpas först den 1 januari 2001. Två

motioner med yrkande om avslag på ett delförslag i

propositionen om beslutförhet i skattenämnd

avstyrks.

Utskottet föreslår vissa detaljjusteringar i

lagförslagen. Vissa ändringar i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter, lagen

(1992:1643) om särskilda regler för beskattning av

inkomst från handelsbolag i vissa fall och

skattebetalningslagen (1997:483) föreslås således

träda i kraft den 31 december 1999 i stället för den

1 januari 2000, som regeringen föreslagit. Detsamma

gäller den ändring i punkt 20 d av anvisningarna

till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) som

föreslås i proposition 1998/99:142 och som samordnas

i detta betänkande med en annan ändring i samma

anvisningspunkt som föreslås i proposition

1999/2000:6. Slutligen föreslår utskottet att vissa

ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter och

skattebetalningslagen skall samordnas i utskottets

betänkande 1999/2000:SkU2 med anledning av

regeringens proposition 1999/2000:2

Inkomstskattelagen.

Reservation beträffande beslutförhet i skattenämnd

har avgivits av m-, kd- och fp-ledamöterna i

utskottet.

Proposition 1999/2000:6

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1999/2000:6 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

7. lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter,

8. lag om ändring i utsökningsregisterlagen

(1986:617),

9. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

10. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontroll-uppgifter,

11. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda

regler för beskattning av inkomst från handelsbolag

i vissa fall,

12. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

13. lag om ändring i personuppgiftslagen

(1998:204),

14. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

15. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling

av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,

16. lag om ändring i lagen (1999:353) om

rättspsykiatriskt forsknings-register.

I propositionen föreslås att det i

kommunalskattelagen (1928:370) införs en möjlighet

att justera förmånsvärdet för miljöbilar ned till en

nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast

jämförbara bilar som drivs med endast bensin eller

dieselolja. En bil som drivs med exempelvis gas

eller dubblerade bränslesystem har i regel ett

väsentligt högre nybilspris än närmast jämförbara

bil av samma märke och årsmodell som drivs med

endast bensin eller dieselolja. Med nuvarande

bilförmånsregler medför detta att elbilar,

elhybridbilar och bilar som drivs med miljövänligare

drivmedel än endast bensin eller dieselolja

(miljöbilar) får ett högre förmånsvärde än deras

traditionella motsvarigheter, vilket försvårar

introduktionen av miljöbilar på marknaden. De

föreslagna ändringarna syftar till att utifrån

miljömässiga aspekter förbättra de nuvarande

reglerna för förmånsbeskattningen.

När det gäller ersättningar för arbete mellan

privatpersoner föreslås att en möjlighet införs för

parterna att träffa en överenskommelse om att

utbetalaren skall göra skatteavdrag och betala

arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår

till minst 1 000 kr under inkomståret. Dessutom

föreslås en särskild regel för skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter på ersättningar till gode män

och förvaltare. Förslagen avser att lösa de problem

som i dag finns kring skyldigheten att göra

skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter om

ersättningen överstiger 7 600 kr men inte uppgår

till 10 000 kr.

Propositionen innehåller också ett förslag om

ändring i beslutförhets-reglerna för skattenämnder.

Skattenämnderna föreslås vara beslutföra när

ordförande eller vice ordförande och tre övriga

ledamöter är närvarande. Skattenämnden föreslås

vidare vara beslutför med tre ledamöter, bland dem

ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om

utgången i ärendet. Förslaget syftar till att

begränsa de problem som uppkommer när samman-träden

med skattenämnd måste ställas in på grund av att

skattenämnden inte är beslutför.

I propositionen föreslås dessutom att statligt

grundavdrag vid inkomst-taxeringen också medges

registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan

och dess organisatoriska delar, med 15 000 kr.

Vidare föreslås att Svenska kyrkan även efter

relationsändringen med staten skall vara fri från

arvs- och gåvoskatt och att sådan skattefrihet - på

samma sätt som hittills - också skall gälla andra

trossamfund.

I propositionen föreslås de ändringar som föranleds

av att personer som inte är eller har varit

folkbokförda här i landet fr.o.m. den 1 januari 2000

skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i

stället för personnummer.

De nya bestämmelserna föreslås tillämpas första

gången i fråga om förmånsbeskattning av miljöbilar

redan för beskattningsåret 1999 (2000 års taxering).

I fråga om grundavdrag för registrerade trossamfund

föreslås de nya bestämmelserna tillämpas första

gången vid 2001 års taxering.

I propositionen föreslås slutligen ett

förtydligande i lagen (1992:1643) om särskilda

regler för beskattning av inkomst från handelsbolag

i vissa fall. Den nya bestämmelsen, som med stöd av

undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket

regeringsformen föreslås tillämpas med omedelbar

verkan, innebär att den som överlåter en

handelsbolagsandel alltid beskattas i inkomstslaget

näringsverksamhet om köpeskillingen beräknats på

grundval av handelsbolagets vinst e.d. för

avyttringsåret.

Proposition 1998/99:142

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:142 (lagförslag 2.5) bl.a. att

riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag

till ändring i punkt 20 d av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen (1928:370). Propositionen har i

denna del överlämnats av finansutskottet till

skatteutskottet (se bet. 1999/2000:FiU8).

Ändringen är en följd av att bestämmelserna i lagen

(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till

värdepappersfonder (fondförsäkrings-lagen)

inarbetats i försäkringsrörelselagen. Hänvisningen

till fondförsäk-ringslagen har ersatts av en

hänvisning till den försäkringsklass som avser

fondförsäkring.

Lagförslagen

Sedan lagförslag 2.1 i proposition 1999/2000:6 och

lagförslag 2.5 i proposition 1998/99:142

sammanfogats har lagförslagen den lydelse som

framgår av bilagan till detta betänkande.

Motionerna

1999/2000:Sk1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk2 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen avslår propositionens förslag om att

skattenämnder skall vara beslutföra med färre

ledamöter.

Utskottet

Beslutförhet i skattenämnd

Gällande ordning

En skattenämnd är beslutför när ordföranden eller

vice ordföranden och ytterligare fyra ledamöter är

närvarande (2 kap. 7 § taxeringslagen).

Propositionen

I propositionen föreslås att en skattenämnd skall

vara beslutför redan när tre ledamöter, utöver

ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande.

Nämnden skall vidare vara beslutför med tre

ledamöter - inklusive ordföranden eller vice

ordföranden - om de är överens om utgången i

ärendet. Skälet för att ändra beslutförhetsreglerna

på detta sätt är behovet att minska risken för att

sammanträden skall behöva ställas in på grund av att

för få ledamöter är tillstädes.

Motionerna

I motionerna Sk1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) och

Sk2 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) yrkas avslag på

propositionen i denna del. Motionärerna accepterar

inte den begränsning av medborgarinflytandet som de

anser att regeringens förslag innebär. I stället

bör, menar de, andra effektiva vägar sökas för att

upprätthålla närvaron på sammanträdena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller i och för sig med motionärerna om

att det är viktigt att i rimlig utsträckning

tillgodose allmänhetens intresse av insyn i

skattemyndig-heternas verksamhet. Det är bl.a.

därför det finns skattenämnder med

lekmannaledamöter, och givetvis bör även i

fortsättningen så många lekmannaledamöter delta i

beslutsfattandet att rimliga krav på insyn och

inflytande tillgodoses. Samtidigt måste man, som

regeringen framhåller, göra något åt problemet med

att sammanträden måste ställas in med kort varsel

därför att tillräckligt många lekmannaledamöter inte

infinner sig till sammanträdena.

Regeringens förslag till lösning bygger på ett

förslag i en promemoria om beslutförhet i

skattenämnd som tagits fram inom Finansdepartementet

och som såvitt nu är i fråga tillstyrkts av

flertalet tunga remissinstanser, bland dem Sveriges

Advokatsamfund som i detta sammanhang får anses

representera enskildas intressen. Förslaget innebär

att antalet lekmän vid handläggningen i skattenämnd

kommer att överensstämma med det antal nämndemän som

deltar vid handläggningen av bl.a. skattemål vid

länsrätt. Utskottet anser att förslaget utgör en

rimlig avvägning av å ena sidan kravet på

medborgerlig insyn och medborgerligt inflytande i

nämndernas verksamhet och å andra sidan behovet av

beslutförhetsregler som är så utformade att

nämnderna får praktiska möjligheter att bedriva sin

verksamhet effektivt och rationellt. Med det anförda

tillstyrker utskottet propositionen i denna del och

avstyrker motionerna Sk1 och Sk2.

Samordningsnummer

Gällande ordning

Enligt nya regler i folkbokföringslagen (1991:481) -

FBL - som träder i kraft den 1 januari 2000 får

personer som inte är folkbokförda här i landet

tilldelas s.k. samordningsnummer. Samordningsnumret

är i princip konstru-erat som ett personnummer, dvs.

dels ett sexsiffrigt tal som utgör födelse-tiden

adderat med talet 60 (härigenom utesluts alla

sifferkombinationer som skulle kunna förekomma i ett

äkta personnummer), dels ett tresiffrigt

individnummer - udda för män och jämnt för kvinnor -

samt en kontroll-siffra.

Samordningsnummer får enligt 5 §

folkbokföringsförordningen (1991:749) tilldelas med

anledning av registrering i skatteregister samt

vissa andra register. På flertalet områden där

samordningsnummer får tilldelas finns särskilda

författningar som reglerar vilka uppgifter

myndigheten får registrera. Till de registrerbara

uppgifterna enligt dessa författningar hör bl.a.

uppgift om personnummer men inte uppgift om

samordningsnummer.

På beskattningsområdet finns också bestämmelser om

att personnummer skall anges i deklarationer och

kontrolluppgifter, m.m. Motsvarande bestämmelser om

samordningsnummer saknas.

Propositionen

I propositionen föreslås att uppgift om

samordningsnummer skall få registreras i register

som förs av myndigheter inom vars verksamhetsområde

samordningsnummer får tilldelas. Samordningsnummer

skall vidare anges i deklarationer och andra

handlingar som lämnas till ledning för taxering m.m.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget träda i

kraft den 1 januari 2000.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om i vilka sammanhang

samordningsnummer skall få registreras är utskottet

av samma uppfattning som regeringen att det är

lämpligt att ändra bestämmelserna så att berörda

register också får innehålla uppgifter om

samordningsnummer. Vidare bör det införas

uttryckliga bestämmelser om att samordningsnummer i

förekommande fall skall anges i stället för

personnnummer i deklarationer och andra handlingar

som ges in till skattemyndigheten. Utskottet har

emellertid erfarit att det kan erbjuda vissa

svårigheter för bl.a. bankväsendet att tillämpa de

nya bestämmelserna om samordningsnummer på de

kontrolluppgifter som bankerna avlämnar redan från

och med kommande årsskifte, som också är ett

millennieskifte och därför uppställer särskilda

problem. Utskottet anser därför att tillämpningen av

de nya bestämmelserna såvitt avser kontrolluppgifter

bör anstå till den 1 januari 2001.

Övriga förslag

Propositionen

I övrigt innehåller propositionen en rad förslag om

ändrade bestämmelser på olika områden inom

skattesystemet där lagstiftningsåtgärder behöver

vidtas före årsskiftet. Förslagen innebär

sammanfattningsvis följande.

Förmånsbeskattningen av miljöbilar - som normalt är

dyra i inköp - skall kunna minskas till att motsvara

närmast jämförbara bensin- och dieseldrivna bilar.

När det gäller ersättningar mellan privatpersoner

föreslås införandet av en möjlighet att avtala om

att utbetalaren skall göra skatteavdrag och betala

arbetsgivaravgift då ersättningen uppgår till minst

1 000 kr under inkomst-året. Gäller utbetalningen

ersättning till god man eller förvaltare skall

utbetalaren alltid göra skatteavdrag och betala

arbetsgivaravgifter om ersättningen uppgår till

minst 1 000 kr under inkomståret.

Vidare förslås ett grundavdrag vid

inkomsttaxeringen på 15 000 kr för Svenska kyrkan

och dess organisatoriska delar samt andra

registrerade trossamfund. Dessa organisationer skall

också även i fortsättningen vara fria från arvs- och

gåvoskatt.

Ett annat förslag går ut på att uppskjuta

införandet av kontrolluppgifts-skyldigheten för

vissa options- och terminsaffärer, som enligt

tidigare beslut skulle börja tillämpas vid 2000 års

taxering. Genomförandet bör enligt regeringen anstå

till 2002 års taxering.

Slutligen föreslås förtydligande bestämmelser som

siktar på det fall där en tillkommande ersättning

utgår vid försäljning av andelar i ett handelsbolag

och storleken av denna ersättning är beräknad på

vinsten, omsättningen eller dylikt under

avyttringsåret. Tilläggsköpeskillingar av denna

karaktär skall enligt förslaget alltid beskattas i

inkomstslaget näringsverksamhet (och inte

inkomstslaget kapital). Avsikten är att den nya

regeln skall tillämpas retroaktivt från och med

dagen efter den dag då propositionen lämnades in

till riksdagen, dvs. från och med den 21 september

1999.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har såvitt avser nu behandlade delar av

propositionen inte funnit någon anledning till

erinran. Utskottet tillstyrker således propositionen

i dessa delar.

Författningstekniska frågor

I lagförslag 2.1 i proposition 1999/2000:6 föreslås

bl.a. en ändring i punkt 20 d av anvisningarna till

23 § kommunalskattelagen (1928:370), och ändringen

skall enligt förslaget träda i kraft den 31 december

1999 och tillämpas första gången vid 2000 års

taxering. En annan ändring i samma anvisningspunkt

föreslås i proposition 1998/99:142 som remitterats

till finansutskottet. Den sistnämnda ändringen har

dock föreslagits träda i kraft den 1 januari 2000.

Finansutskottet har överlämnat den föreslagna

ändringen i detta lagrum till skatteutskottet (se

bet. 1999/2000:FiU8) som sammanfogat de bägge

förslagen i den återgivning av lagtexten som

återfinns i bilagan till detta betänkande. I denna

sammanfogning har valts den lydelse av

ikraftträdandebestämmelsen som föreslås i

proposition 1999/2000:6 och som - som nyss nämnts -

innebär att ändringarna skall träda i kraft den 31

december 1999 och tillämpas första gången vid 2000

års taxering. Utskottet anser att den nya lagtexten

och ikraftträdandebestämmelsen bör utformas i

enlighet härmed.

I lagförslag 2.7 i proposition 1999/2000:6 föreslås

bl.a. en ändring i 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om

socialavgifter. En annan ändring i samma paragraf

och med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i

proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen.

Ändringarna bör enligt utskottet samordnas i

betänkan-det med anledning av den sistnämnda

propositionen (bet. 1999/2000:SkU2).

I lagförslag 2.10 i proposition 1999/2000:6

föreslås ändringar i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter. Dessa

ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

Åtskilliga av ändringarna avser hänvisningar till

lagrum i kommunalskattelagen och lagen om statlig

inkomstskatt. Båda dessa lagar kommer emellertid

enligt förslag i proposition 1999/2000:2

Inkomstskattelagen att upphävas från och med den 1

januari 2000. För att undvika att ikraftträdandet av

de ändrade hänvisningarna sammanfaller i tiden med

att de lagrum som de hänvisar till upphävs anser

utskottet att ikraftträdandet av de ändringar som

föreslås i proposition 1999/2000:6 och som avser de

paragrafer som innehåller hänvisningar till

kommunalskattelagen och lagen om statlig

inkomstskatt bör ändras till den 31 december 1999.

Vidare bör ikraftträdandebestämmelserna i övrigt

justeras i enlighet med vad utskottet anfört ovan

med anledning av frågan om samordningsnummer.

Även lagförslag 2.11 - förslag till lag om ändring

i lagen (1992:1643) om särskilda regler för

beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa

fall - gäller en lag som enligt förslag i

proposition 1999/2000:2 kommer att upphävas den 1

januari 2000. Den ändring i lagen som nu föreslås

bör därför träda i kraft den 31 december 1999.

Lagförslag 2.12 gäller skattebetalningslagen

(1997:483) och bl.a. föreslås en ändring i 5 kap. 3

§. En annan ändring i samma paragraf och med samma

ikraftträdandetidpunkt - den 1 januari 2000 -

föreslås i proposition 1999/2000:2

Inkomstskattelagen. De föreslagna ändringarna bör

samordnas i betänkandet 1999/2000:SkU2. Vidare bör

ikraftträdandetidpunkten såvitt avser en ändring i 9

kap. 2 § andra stycket 1 - som gäller en hänvisning

till vissa ställen i kommunalskattelagen - av samma

skäl som de ovan redovisade ändras till den 31

december 1999.

I övrigt har utskottet inga kommentarer till de

lagförslag som läggs fram i proposition 1999/2000:6.

Hemställan

1. beträffande beslutförhet i

skattenämnd

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Sk1 och

1999/2000:Sk2 godtar proposition 1999/2000:6 i

denna del,

res. (m, kd, fp)

2. beträffande samordningsnummer

att riksdagen med anledning av proposition

1999/2000:6 i denna del beslutar att

tillämpningen av bestämmelsen om

samordningsnummer beträffande kontrolluppgifter

skall anstå till den 1 januari 2001 och i övrigt

godtar propositionen,

3. beträffande propositionen i övrigt utom

lagförslagen

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:6 i dessa delar,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:142 i

denna del och proposition 1999/2000:6 i denna

del samt till följd av vad utskottet ovan anfört

och hemställt antar de i bilagan till detta

betänkande återgivna förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

6. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

7. lag om ändring i utsökningsregisterlagen

(1986:617),

8. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

9. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter med den

ändringen att ikraftträdandebestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Ikraftträdandebestämmelserna

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den 1 januari 2000. kraft såvitt avser 1 kap.

2 a § och 2 kap. 18 § den

1 januari 2000 och i

övrigt den 31 december

1999.

-----------------------------------------------------

2. De nya bestämmelserna 2. Den nya bestämmelsen

i 3 kap. 7 § tillämpas i 1 kap. 2 a § tillämpas

första gången vid 2000 beträffande kontroll-

års taxering. uppgifter m.m. enligt 3

kap. från och med den 1

januari 2001.

-----------------------------------------------------

3. Den nya bestämmelsen

i 3 kap. 7 § tillämpas

första gången vid 2000

års taxering.

-----------------------------------------------------

10. lag om ändring i lagen (1992:1643) om

särskilda regler för beskattning av inkomst från

handelsbolag i vissa fall med den ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Ikraftträdandebestämmelsen

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft

Denna lag träder i kraft den 31 de-

den 1 janua-ri 2000 och cember 1999 och

tillämpas på över- tillämpas på över-

låtelser efter den 20 låtelser efter den 20

september 1999. september 1999.

-----------------------------------------------------

11. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) med

dels den ändringen att 5 kap. 3 § utgår,

dels den ändringen att punkt 1 av

ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Ikraftträdandebestämmelserna

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den 1 ja-nuari kraft såvitt avser 5 kap.

2000. 5 § den 1 januari 2000

och såvitt avser 9 kap. 2

§ den 31 december 1999.

-----------------------------------------------------

12. lag om ändring i personuppgiftslagen

(1998:204),

13. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålders-pension,

14. lag om ändring i lagen (1998:938) om

behandling av person-uppgifter om

totalförsvarspliktiga,

15. lag om ändring i lagen (1999:353) om

rättspsykiatriskt forsknings-register.

res. (m, kd, fp)

Stockholm den 16 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf

(m), Per Erik Granström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson

(kd), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s),

Marie Engström (v), Yvonne Ruwaida

(mp), Johan Pehrson (fp), Margareta

Cederfelt (m), Per-Olof Svensson

(s), Desirée Pethrus Engström (kd),

Agne Hansson (c) och Bengt Niska

(s).

Reservation

1. Beslutförhet i skattenämnd (mom. 1 och 4

i motsvarande del)

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och

Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

De nuvarande skattenämnderna inrättades i samband

med den reformering av taxeringsorganisationen som

genomfördes i början av 1990-talet. Den nya

organisationen innebar bl.a. att området för rena

tjänstemannabeslut vidgades och att beslut där

lekmän deltar - dvs. i skattenämnderna - inskränktes

till ärenden där det fanns ett särskilt behov av

insyn och inflytande för lekmän. I förarbetena till

reformen framhölls bl.a. vikten av att nämnderna

fick en allsidig sammansättning. En allsidig

sammansättning av nämnderna och en flexibel

organisation skulle tillförsäkras genom ett särskilt

s.k. "poolsystem" som innebar att de förtroendevalda

ledamöterna indelades till tjänstgöring enligt

särskilda tjänstgöringslistor. I förhållande till de

tidigare taxerings-nämnderna innebar dock den nya

organisationen en begränsning när det gällde

lekmännens medverkan i taxeringsbesluten, men

skatteutskottet ansåg att bl.a. effektivitetsskäl

talade för den nya ordningen (prop. 1989/90:74, bet.

1989/90:SkU32).

Mot denna bakgrund är det enligt vår mening viktigt

att medborgarnas inflytande i skattenämnderna inte

ytterligare tunnas ut. Den minskning av minsta

antalet lekmannaledamöter som enligt regeringens nu

lagda förslag skall behöva vara med för att en

skattenämnd skall vara beslutför innebär emellertid,

enligt vår uppfattning, just en sådan ytterligare

uttunning som medför att medborgarnas möjligheter

till insyn och inflytande blir alldeles för

begränsade. Man gör härigenom ett oacceptabelt

avsteg från de principer som var vägledande för 1990

års taxeringsreform. Risken ökar också för en

ensidig och olämplig sammansättning av nämnden vid

enskilda tillfällen. Om man gör beslutförheten vid

ett sammanträde där endast tre ledamöter inklusive

ordföranden (eller vice ordföranden) är närvarande

beroende av om nämnden är överens inom sig uppkommer

också frågan hur nämnden skall förfara om det visar

sig att nämnden kanske inte blir överens. Misstanken

kan uppkomma att enighet i sådana fall uppnås till

priset av ovidkommande hänsynstaganden för att

slippa skjuta upp ett ärende till ett nytt

sammanträde.

Liksom motionärerna bakom motionerna Sk1 och Sk2

anser vi alltså att det är viktigt att medborgarnas

insyn i och inflytande på skattenämndernas

verksamhet inte utarmas och att antalet lekmän i

skattenämnderna upprätthålls. Regeringen tillgriper

den bekvämaste utvägen när den föreslår att

problemet med vissa lekmannaledamöters bristande

närvaro skall lösas genom att man skall ge efter på

närvarokravet för beslutförhet. Regeringen och

skattemyndigheterna bör enligt vår uppfattning pröva

andra vägar för att upprätthålla närvaron på

sammanträdena. Vi avstyrker därför regeringens

förslag till ändring i taxeringslagen och

tillstyrker följaktligen motionerna Sk1 och Sk2.

dels under momenten 1 och 4 i motsvarande del

hemställt:

1. beträffande beslutförhet i skattenämnd

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk1 och

1999/2000:Sk2 avslår proposition 1999/2000:6 i

denna del,

4. beträffande lagförslagen såvitt avser

beslutförhet i skattenämnd

att riksdagen avslår det vid propositionen fogade

förslaget (lagförslag 2.9) till lag om ändring i

taxeringslagen (1990:324).