Bet. 1999/2000:SoU1

Socialutskottets betänkande

1999/2000:SOU01

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SoU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag

beträffande anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret

2000 samt vissa motioner från de allmänna

motionstiderna i år och föregående år.

Riksdagen har den 18 november 1999 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgetåret 2000 till

25 362 652 000 kr (bet. 1999/2000:FiU1, rskr.

1999/2000:28). I ett antal motioner har framställts

yrkanden om ändringar, huvudsakligen ökningar av

enskilda anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisningar. Vidare tillstyrker utskottet

regeringens lagförslag. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner de föreslagna principerna för

ett nytt avgiftssystem för den statliga

läkemedelskontrollen samt den föreslagna strukturen

för det nationella stödet till utvecklingsarbete

inom vården och omsorgen. Regeringens förslag till

bemyndiganden tillstyrks.

Utskottet föreslår vidare såvitt gäller anslaget B

1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000 fatta beslut om projektbidrag till

försöksverksamheter i kommuner och landsting som,

inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär

utgifter på högst 90 miljoner kronor under år 2001.

Bidraget avser flerårig projektverksamhet och

regeringen har för år 1999 haft ett motsvarande

bemyndigande.

Samtliga motioner avstyrks.

M-, kd-, c- och fp-ledamöterna har i särskilda

yttranden redovisat sina alternativa budgetförslag.

I ärendet föreligger vidare 26 reservationer samt

ett särskilt yttrande från Vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för år

2000 utgiftsområde 9 yrkas

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i läkemedels-lagen (1992:859),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1996:1152) om handel med

läkemedel,

3. att riksdagen antar regeringens förslag om

fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal primärvård,

4. att riksdagen godkänner de av regeringen

föreslagna principerna för ett nytt avgiftssystem

för den statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den 1

januari 2000 (avsnitt 4.6),

5. att riksdagen godkänner den av regeringen

föreslagna strukturen för det nationella stödet till

utvecklingsarbete inom vården och omsorgen (avsnitt

4.6),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om anslaget A3 Bidrag till hälso- och

sjukvård, disponera 24 miljoner kronor dels för

avvecklingen av Hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstitut (Spri), dels för uppbyggnad av

det nya nationella stödet till utvecklingsarbete

inom vård och omsorg,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget A8 Folkhälsoinstitutet,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 108 miljoner

kronor efter år 2000,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget A15 Socialstyrelsen,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner

kronor efter år 2000,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget B3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 60 miljoner kronor efter år 2000,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2000, i fråga om ramanslaget B16 Statens

institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 20 miljoner kronor efter år 2000,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2000, i fråga om ramanslaget C1

Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 340 miljoner kronor efter år 2000,

12. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg enligt följande uppställning:

Belopp i 1000-tal kronor

---------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypAnslagsbelopp,

kr

---------------------------------------------------------------

A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 1 998 000

---------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 14 137 000

---------------------------------------------------------------

A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 980 225

---------------------------------------------------------------

A 4 Insatser mot aids (ram) 65 622

---------------------------------------------------------------

A 5 Bidrag till WHO (ram) 34 371

---------------------------------------------------------------

A 6 Bidrag till WHO-enheten för (obet.) 1 591

rapportering av

läkemedelsbiverkningar

---------------------------------------------------------------

A 7 Bidrag till Nordiska (ram) 16 701

hälsovårdshögskolan

---------------------------------------------------------------

A 8 Folkhälsoinstitutet (ram) 110 999

---------------------------------------------------------------

Belopp i 1000-tal kronor

---------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypAnslagsbelopp,

kr

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

A 9 Smittskyddsinstitutet (ram) 131 224

---------------------------------------------------------------

A 10 Institutet för psykosocial (ram) 13 059

medicin

---------------------------------------------------------------

A 11 Statens beredning för (ram) 35 662

utvärdering av medicinsk

metodik

---------------------------------------------------------------

A 12 Hälso- och sjukvårdens (ram) 19 086

ansvarsnämnd

---------------------------------------------------------------

A 13 Ersättning till steriliserade i (ram) 90 000

vissa fall

---------------------------------------------------------------

A 14 Personligt ombud (ram) 45 000

---------------------------------------------------------------

A 15 Socialstyrelsen (ram) 429 102

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom (ram) 260 000

äldrepolitiken

---------------------------------------------------------------

B 2 Vissa statsbidrag inom (res.) 330 000

handikappområdet

---------------------------------------------------------------

B 3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 183 019

m.m.

---------------------------------------------------------------

B 4 Bidrag till viss verksamhet för (obet.) 78 394

personer med

funktionshinder

---------------------------------------------------------------

B 5 Bidrag till handikapp- och (obet.) 132 194

pensionärsorganisationer

---------------------------------------------------------------

B 6 Ersättning för texttelefoner (ram) 16 285

---------------------------------------------------------------

B 7 Bilstöd till handikappade (ram) 230 000

---------------------------------------------------------------

B 8 Kostnader för statlig (ram) 5 136 000

assistansersättning

---------------------------------------------------------------

B 9 Bidrag till ungdomsvård och (ram) 63 000

missbrukarvård m.m.

---------------------------------------------------------------

B 10 Bidrag till organisationer på (obet.) 64 341

det sociala området

---------------------------------------------------------------

B 11 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 27 500

åtgärder

---------------------------------------------------------------

B 12 Statens institut för särskilt (ram) 8 663

utbildningsstöd

---------------------------------------------------------------

B 13 Handikappombudsmannen (ram) 8 159

---------------------------------------------------------------

B 14 Barnombudsmannen (ram) 8 450

---------------------------------------------------------------

B 15 Statens nämnd för (ram) 6 908

internationella adoptionsfrågor

---------------------------------------------------------------

B 16 Statens institutionsstyrelse (ram) 557 032

---------------------------------------------------------------

B 17 Alkoholinspektionen (ram) 6 984

---------------------------------------------------------------

B 18 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 691

---------------------------------------------------------------

B 19 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000

för hemlösa

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

C 1 Socialvetenskapliga (ram) 117 655

forskningsrådet: Forskning

---------------------------------------------------------------

C 2 Socialvetenskapliga (ram) 9 735

forskningsrådet: Förvaltning

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 25 362 652

---------------------------------------------------------------

Regeringens lagförslag, se bilaga 1.

Motioner

Motioner under A

1998/99:So244 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om landstingens möjlighet till överprövning av

tandvård som led i en sjukdomsbehandling,

5. att riksdagen avslår förslaget om landstingens möjlighet att

ta betalt för viss ortodonti i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:So278 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den

framtida tandvårdsförsäkringen enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förhandsprövning vid tandsanering.

1998/99:So357 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en uppföljning och utvärdering av den nya

tandvårdsförsäkringen påbörjas i och med att den nya försäkringen

träder i kraft.

1998/99:So441 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokaliseringen av ett kompetenscentrum för

biverkningar av dentala material.

1998/99:So443 av Rigmor Ahlstedt och Marianne Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett nationellt kompetenscentrum för

forskning rörande biverkningar av tandvårdsmaterial bör förläggas

i anslutning till Metallbiologiskt centrum i Uppsala.

1998/99:So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om barn- och ungdomstandvården,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om mervärdesskatteregler,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den uppsökande verksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till vissa patientgrupper.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd) vari

yrkas

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av

behovsprövning för tandläkare i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:So211 av Lars Elinderson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om att 39 § hälsoskyddsförordningen bör ges följande

lydelse: Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär

olägenhet, får kommunen föreskriva att 1. nötkreatur, häst, get,

får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är

sällskapsdjur, 3. reptil inte får hållas inom område med

detaljplan utan särskilt tillstånd av en sådan nämnd som avses i

6 §. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor.

1999/2000:So212 av Maud Ekendahl m.fl. (m, s, v, kd, fp, c, mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fortsätta med specialdestinerade

statliga bidrag för hiv och aids.

1999/2000:So220 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om plan för utbyggnad av tandvårdsförsäkringen

för äldre,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om plan för hur behovet av tandläkare,

tandhygienister och tandsköterskor skall kunna tillgodoses.

1999/2000:So223 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen av en sammanhållen läkemedelspolitik.

1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, v, c, mp) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kunskaperna om homosexualitet och

transfrågor måste ökas,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av öronmärkta medel för insatser för

att förebygga spridningen av hiv,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utredning av homo-/bisexuellas och

transpersoners situation i glesbygd.

1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Folkhälsoinstitutet.

1999/2000:So241 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vad ombyggnationen av Smittskyddsinstitutet bör

innehålla för fortsatt verksamhet.

1999/2000:So274 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

en medicinalstyrelse i enlighet med vad som anförts i motionen.

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett oberoende utvecklingscenter för hälso-

och sjukvården.

1999/2000:So276 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i lagstiftningen att det åter blir

möjligt för den enskilde patienten att överklaga landstingets

beslut i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:So307 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandsprövning vid tandsanering.

1999/2000:So314 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om huvuduppgifterna i arbetet med hiv/aids,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om informationsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om storstadsregionernas ansvar,

4. att riksdagen till utgiftsområde 9 anslag A 4 för budgetåret

2000 anvisar 76 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller

141 622 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:So315 av Lars Elinderson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om medel för utveckling av verksamheten och uppbyggnaden av ett

kunskapscentrum för dentala material vid Metallbiologiskt centrum

i Uppsala.

1999/2000:So320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tandvården för äldre.

1999/2000:So322 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder i syfte att minska kostnaderna för

läkemedel,

26. att riksdagen till utgiftsområde 9 anslag A 2 Bidrag för

läkemedelsförmånen för budgetåret 2000 anvisar 400 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 14 537 000 000 kr.

1999/2000:So323 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förbättrat skydd mot höga

läkemedelskostnader.

1999/2000:So336 av Margareta Viklund och Maj-Britt Wallhorn (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en tandvårdsreform som speciellt

riktar sig mot de äldre.

1999/2000:So337 av Göran Norlander m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högkostnadsskyddet.

1999/2000:So339 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tandvården.

1999/2000:So342 av Lennart Klockare och Monica Öhman (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tandvårdsförsäkringen.

1999/2000:So344 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om läkemedlens samhällsekonomiska betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansiering av s.k. komfortläkemedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansiering av receptfria mediciner och

omfattningen av receptbeläggning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om priskonkurrens på läkemedelsområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högkostnadsskydd för läkemedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förskrivningsrutiner och förskrivningsstöd,

8. att riksdagen beslutar anslå 12 437 000 000 kr under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag A 2

Bidrag för läkemedelsförmånen 2000, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:So372 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

en medicinalstyrelse, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:So378 av Nils-Erik Söderqvist och Christina Nenes (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tandvårdsersättningen.

1999/2000:So387 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c, fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att förändra villkoren i

tandvårdsförsäkringen.

1999/2000:So389 av Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas Högström (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att fortsätta med specialdestinerade statliga

bidrag för hiv/aids.

1999/2000:So400 av Britt-Marie Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsumenternas behov av upplysning när det nya

tandvårdsstödet skall tillämpas.

1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av tandvårdsförsäkringen samt

utformningen av ett högkostnadsskydd på tandvårdens område,

2. att riksdagen beslutar anslå 2 298 000 000 kr till anslag A 1

Sjukvårdsförmåner för år 2000,

3. att riksdagen beslutar anslå 86 999 000 kr till anslag A 8

Folkhälsoinstitutet för år 2000,

4. att riksdagen beslutar anslå 23 086 000 kr till anslag A 12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för år 2000.

1999/2000:So415 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ett årligt besök hos tandhygienist läggs in i

högkostnadsskyddet.

1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

regeringen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt uppställning:

Anslag; A 2 Bidrag till läkemedelsförmånen; Regeringens förslag;

14 137 000 000 kr; Anslagsförändring; + 300 000 000 kr,

Anslag; A 16 Initierande av ett hälsonät; 50 000 000 kr,

Besparingar inom myndigheternas administration inom

utgiftsområde 9

-32 000 000 kr.

1999/2000:So418 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten

av ett nationellt kompetenscentrum för ökad kunskap om

biverkningar av tandfyllningsmaterial.

1999/2000:So429 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att förbättra högkostnadsskyddet för personer som drabbats av

väldigt höga tandvårdskostnader.

1999/2000:So439 av Thomas Julin (mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utredning av ett gemensamt avgiftssystem för tandvård och hälso-

och sjukvård.

1999/2000:So445 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tandvårdsförsäkringen.

1999/2000:So448 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag att genomföra kostnadsberäkningar för

förändringar inom tandvårdsförsäkringen.

1999/2000:So457 av Marianne Andersson och Rigmor Ahlstedt (c)

vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om en sådan fördelning av de fem

miljonerna till kompetenscentrum för dentala material att 2,5

miljoner går till Socialstyrelsens enhet och 2,5 miljoner till

Metallbiologiskt centrum i Uppsala.

1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

förbättrad tandvårdsförsäkring som ingår i den allmänna

sjukförsäkringen,

20. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt

uppställning:

Anslag; A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.; Regeringens förslag;

1 998 000 000 kr; Anslagsförändring; + 250 000 000 kr,

Anslag A 8 Folkhälsoinstitutet; Regeringens förslag; 110 999 000

kr; Anslagsförändring; - 5 000 000 kr,

Anslag A 15 Socialstyrelsen; Regeringens förslag; 429 102 000

kr; Anslagsförändring; - 21 000 000 kr.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:

Anslag A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen; Regeringens förslag;

14 137 000 000 kr; Anslagsförändring + 400 000 000 kr,

1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det inte är samhällets uppgift att

uppvärdera någon typ av samlevnad, sexuell läggning eller sexuell

praktik framför någon annan utan i stället uppmuntra individens

egna livsval på dessa områden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att FHI (Folkhälsoinstitutet) får i uppdrag

att se på sexuell hälsa som möjligheten för individen att göra

egna livsval vad gäller samlevnad, sexuell läggning och sexuell

praktik och att agera i konsekvens med detta i

upplysningsarbetet.

1999/2000:Ub431 av Yvonne Ruwaida och Mikael Johansson (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tillsätta en utredning om homo-, bi- och

transsexuellas livsvillkor.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

skyldighet för landstingen att erbjuda barn och

ungdomar ett fritt tandläkarval i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motioner under B

1999/2000:So214 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om borttagandet av åldersgränserna för bilstöd.

1999/2000:So216 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av behandlings- och rehabiliteringsinsatser för

spelberoende.

1999/2000:So219 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att lösa hemlösas problem.

1999/2000:So224 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en förändring av gällande bestämmelser angående bilstödet till

handikappade.

1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om spelberoende.

1999/2000:So230 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att förtydliga lagstiftningen gällande

bilstöd till funktionshindrade.

1999/2000:So246 av Lena Sandlin och Ingemar Josefsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett långsiktigt bilstöd.

1999/2000:So248 av Roy Hansson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bilstöd för handikappade.

1999/2000:So256 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

bilstödslagen att en förälder med funktionshinder ges möjlighet

att följa sitt barns aktiviteter.

1999/2000:So262 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åldersgräns för bilstöd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åldersgräns för att själv få välja personlig

assistent.

1999/2000:So270 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av bilstödet.

1999/2000:So321 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att återställa rätten till personlig

assistans,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avskaffa 65-årsregeln,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en hälso- och samhällsekonomisk analys av

bilstödet,

21. att riksdagen till utgiftsområde 9 anslag B 8 Kostnader för

statlig assistansersättning för budgetåret 2000 anvisar

1 955 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 7

091 000 000 kr.

1999/2000:So323 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätt till personlig assistans för personer

över 65 år.

1999/2000:So326 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hemservicecheckar.

1999/2000:So327 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om schablonersättningen,

11. att riksdagen beslutar att åldersgränsen i 3 § lagen

(1993:389) om assistansersättning tas bort fr.o.m. den 1 januari

2000,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som

anförts.

1999/2000:So379 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s, v, kd, c, fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att statsbidragen till förebyggande

arbete, med ändring av föreliggande ordning, fördelas i enlighet

med de principer som angivits i motionen.

1999/2000:So404 av Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bidrag till handikapporganisationer.

1999/2000:So409 av Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samverkan mellan myndigheter och

organisationer som arbetar med hemlösa.

1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar anslå 80 394 000 kr till anslag B 4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för

år 2000,

7. att riksdagen beslutar återföra det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningens första 20 timmar till staten,

8. att riksdagen beslutar att återinföra rätten till personlig

assistent vid vistelse i skola och dagcenter,

9. att riksdagen beslutar avskaffa schabloniseringen av

assistansersättningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om beräkningen av assistansersättningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätt till personlig assistans efter 65 års

ålder redan från år 2000,

13. att riksdagen beslutar anslå 6 473 000 000 kr till anslag B

8 Kostnader för statlig assistansersättning för år 2000,

14. att riksdagen beslutar avslå förslaget att anslå medel till

B 13 Handikappombudsmannen för år 2000,

15. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att anslå

medel till B 17 Alkoholinspektionen för år 2000,

16. att riksdagen beslutar att anslag B 19 Utvecklingsmedel till

åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen,

17. att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr till anslag B 20

Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2000,

18. att riksdagen beslutar anslå 255 000 000 kr till anslag B 21

Statsbidrag till psykiskt sjuka för år 2000.

1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

regeringen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt följande uppställning:

Anslag; B 5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer;

Regeringens förslag: 132 194 000 kr; Anslagsförändring:

+10 000 000 kr

Anslag B 8 Kostnader för statlig assistansersättning;

Regeringens förslag: 5 136 000 000 kr; Anslagsförändring: +

110 000 000 kr

Nytt anslag: Hemservicecheck +250 000 00 kr

Besparingar inom myndigheternas administration inom

utgiftsområde 9

- 32 000 000 kr.

1999/2000:So420 av Rigmor Ahlstedt och Gunnel Wallin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om de bostadslösas situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen bör åläggas att vidta åtgärder

som ger hemlösa människor bostäder och nödvändig hjälp.

1999/2000:So434 av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behov av ökade statsbidrag till

handikapporganisationer.

1999/2000:So435 av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av regeländringar för

bilstödet.

1999/2000:So440 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att staten bör ta på sig en större roll som

samordnare för åtgärder vad avser de hemlösas situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om situationen för de anhöriga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om boende i mindre boendeformer och s.k.

lågtröskelboenden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av formerna för tvångsvården.

1999/2000:So443 av Marianne Jönsson och Ronny Olander (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Barnombudsmannens arbete.

1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för hemlösa.

1999/2000:So466 av Sofia Jonsson och Johan Pehrson (c, fp) vari

yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av 3 § lagen

(1993:389) om assistansersättning att åldersgränsen tas bort

fr.o.m. den 1 januari 2000.

1999/2000:So480 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statsbidraget till handikapporganisationer.

1999/2000:So483 av Barbro Feltzing m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utredning om hur man skall

stävja problemet med det ökade spelberoendet i samhället samt hur

ökade resurser skall ges till forskning och stödjande behandling.

1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om schablonisering av assistansersättningen,

11. att riksdagen beslutar att göra ett tillägg i 7 § LSS med

lydelsen "Samma bedömning av omvårdnadsbehovet skall göras då det

gäller en ansökan från ett barn som från en vuxen person",

12. att riksdagen beslutar att göra ett tillägg i 9 a § första

stycket LSS med lydelsen "hjälp med aktivering och motivation"

bland där nämnda exempel på grundläggande behov för att

säkerställa psykiskt funktionshindrades rätt till assistans,

18. att riksdagen beslutar göra en komplettering i 10 §

förordningen (1988:890) om bilstöd så att lydelsen blir följande:

"Om det finns skäl från trafiksäkerhetssynpunkt, medicinsk

synpunkt eller väsentligt ändrade förhållanden, får dock bidrag

lämnas tidigare."

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt

uppställningen i bilaga 2.

B 8 Kostnader för statlig assistansersättning +1 955 000 000 kr

B 10 Bidrag till organisationer på det sociala området

+4 000 000 kr

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen till utgiftsområde 9 anslag B 10 Bidrag till

organisationer för budgetåret 2000 anvisar 4 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 68 341 000 kr.

1999/2000:Bo233 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om olika grupper av hemlösas situation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om olika forskningsåtgärder avseende psykiska

problem och hemlöshet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

frivilligorganisationernas roll för de hemlösas

situation.

Motioner under Övrig statlig verksamhet

1999/2000:So344 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en avveckling

av apoteksmonopolet,

1999/2000:So374 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om avskaffande av apoteksmonopolet.

1999/2000:So451 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avveckla Apoteksbolagets

monopolställning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förbättrad service och postapotek.

Utskottet

Anslag m.m.

Hälsovård och sjukvård (A 1-A 15)

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1)

I budgetpropositionen föreslår regeringen att 1 998 000 000 kr

anvisas under anslag A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. Anslaget avser

dels tandvårdsersättning (1 468 000 000 kr), dels ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen (530 000 000 kr).

Det reformerade tandvårdsstöd som trädde i kraft den 1 januari

1999 är inriktat på att främst ge alla vuxna ett ekonomiskt stöd

för den vardagliga hälsoinriktade tandvården, s.k. bastandvård.

Det andra området som skall täckas av utgiftsramen är ett

särskilt högkostnadsskydd för mer kostnadskrävande protetiska

behandlingar inklusive implantat, samt tandregleringar. Den

tredje delen av stödet är riktat till vissa äldre och

funktionshindrade personer samt till andra personer som behöver

tandvårdsinsatser som led i en sjukdomsbehandling under begränsad

tid. Denna del av stödet administreras av landstingen vilka för

detta erhåller ett fast årligt ersättningsbelopp på totalt 405

miljoner kronor. Regeringen anför att den har för avsikt att

fr.o.m. år 2000 - under förutsättning av att en överenskommelse

kan träffas med Landstingsförbundet - utöka landstingens

åtagande till att omfatta även patienter med primärt Sjögrens

syndrom och patienter med nedsatt salivfunktion till följd av

strålbehandling, vilka patientgrupper tidigare omfattades av

reglerna om avgiftsfri tandvård. Landstingen skall kompenseras

för detta åtagande i samband med att en ekonomisk slutreglering

av landstingens hela åtagande sker i budgetpropositionen för år

2003. De merkostnader som det tillkommande åtagandet leder till

skall finansieras inom utgiftsområde 9.

Enligt regeringen är utgiftsprognosen för år 1999 mycket osäker,

inte minst mot bakgrund av den ökade efterfrågan på tandvård

under år 1998, vilken även fått konsekvenser för år 1999.

Prognosen för utgifterna under år 1999 pekar på att tillgängliga

medel kommer att överskridas med totalt 326 miljoner kronor,

varav 100 miljoner kronor skall täckas med höjd anslagskredit.

Resterande belopp föreslås finansieras genom omfördelning från

andra anslag på tilläggsbudget.

Regeringen anför att det är angeläget att effekterna av de

genomförda förändringarna noga följs och utvärderas. Regeringen

har därför givit Riksförsäkringsverket i uppdrag att följa och

analysera effekterna av det reformerade tandvårdsstödet.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 april år 2000 och kan

enligt regeringen komma att utgöra underlag för framtida

förändringar i ersättningssystemet.

Regeringen föreslog i propositionen 1997/98:112 Reformerat

tandvårdsstöd att ekonomiskt stöd bör utges till två

kompetenscentrum för sällsynta medicinska och odontologiska

tillstånd. Det första, Mun-H-Center i Bohuslandstinget, är ett

kunskapscentrum kring odontologiska problem hos små och mindre

kända grupper med funktionshinder, huvudsakligen barn och

ungdomar. Det andra, vid Odontologiska Institutionen inom

Jönköpings läns landsting, är ett kompetenscentrum för sällsynta

odontologiska tillstånd.

Socialutskottet var i sitt betänkande 1997/98:SoU25 Reformerat

tandvårdsstöd positivt till regeringens förslag. Utskottet

konstaterade samtidigt att det finns behov av ytterligare

kompetenscentrum. Regeringen borde enligt utskottets mening

överväga om ett kompetenscentrum med inriktning på dentala

material bör inrättas. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets

förslag (rskr. 1997/98:289).

Regeringen gav mot bakgrund av det nyss nämnda tillkännagivandet

Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om behov finns av

ytterligare nationella kompetenscentrum inom tandvården utöver de

av regeringen i propositionen 1997/98:112 Reformerat

tandvårdsstöd aviserade två kompetenscentrumen.

Socialstyrelsen har den 18 maj 1999 redovisat uppdraget till

regeringen. Socialstyrelsen anser att ett nationellt

kompetenscentrum för dentala material bör inrättas, men föreslår

att benämningen kunskapscentrum för dentala material används i

stället. Detta centrum bör ha som inriktning att förse tandläkare

och tandtekniker med så aktuell kunskap som möjligt om dentala

material. Kunskapscentrumet skall också vara en informationskälla

för patienter och allmänheten. Centrumet skall enligt

Socialstyrelsen inte befatta sig med den kliniska behandlingen av

patienter och inte bedriva forskning om dentala material.

Socialstyrelsen föreslår att ett nationellt kunskapscentrum för

dentala material placeras som en självständig enhet inom

Socialstyrelsen. Centrumet skall bl.a. samarbeta med de

odontologiska institutionerna. Socialstyrelsen föreslår också att

regeringen avsätter särskilda medel för en utvidgad drift av

verksamheten vid Metallbiologiskt Centrum i Uppsala.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen delar

Socialstyrelsens bedömning att ett nationellt kunskapscentrum för

dentala material skall inrättas inom Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens rapport har remissbehandlats. Samtliga

remissinstanser är positiva till Socialstyrelsens förslag att ett

nationellt kunskapscentrum för dentala material skall inrättas.

Vissa remissinstanser har synpunkter på var ett nationellt

kompetenscentrum bör placeras.

Regeringen anför vidare i budgetpropositionen att för år 2000

skall sammanlagt 13 miljoner kronor anvisas för ekonomiskt stöd

till kompetenscentrum för sällsynta medicinska och odontologiska

tillstånd. Medlen tas inom ram. Av dessa medel, som disponeras av

Socialstyrelsen, skall 8 miljoner kronor utbetalas till de

befintliga kompetenscentrumen, Mun-H-Center i Bohuslandstinget

och Odontologiska Institutionen i Jönköpings läns landsting. Av

resterande medel skall, för åren 2000 och 2001, 4 miljoner kronor

avsättas för att inrätta och driva ett kunskapcentrum för dentala

material inom Socialstyrelsen. Fr.o.m. år 2002 skall

Socialstyrelsen disponera 5 miljoner kronor för detta ändamål.

För åren 2000 och 2001 skall 1 miljon kronor avsättas till en

utvärdering av verksamheten vid Metallbiologiskt Centrum i

Uppsala.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

regeringen anslår 2 298 000 000 kr under anslaget A 1

Sjukvårdsförmåner m.m. (yrkande 2). Vidare begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

inriktningen av tandvårdsförsäkringen samt utformningen av ett

högkostnadsskydd på tandvårdens område (yrkande 1). Motionärerna

anför att i ett läge där staten tvingas begränsa kostnadsramen

för tandvårdsförsäkringen måste högkostnadsskyddet för de grupper

i befolkningen som har stora odontologiska vårdbehov prioriteras

i förhållande till andra i och för sig angelägna insatser. Enligt

motionärernas mening skall personer med en normal tandstatus få

stå för hela kostnaden upp till ett högkostnadsskydd på 3 000

kronor. Självrisken på 3 000 kronor kombineras med en

subventionsgrad på 60 % på belopp som överstiger 3 000 kr. Det

innebär att de med störst behov av tandvård garanteras rimliga

kostnader för omfattande behandlingar.

I motion 1998/99:So244 av Ulf Kristersson m. fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om landstingens

möjlighet till överprövning av tandvård som ett led i

sjukdomsbehandling (yrkande 3). Motionärerna anför att

landstingen enligt det nuvarande systemet kan överpröva beslutet

om att en tandvårdsbehandling skall bekostas av landstingen som

ett led i en sjukdomsbehandling. För att tandvård skall räknas

som sjukdomsbehandling skall den vårdande tandläkaren i samarbete

med ansvarig landstingsläkare bedöma om vården skall anses vara

ett led i en sjukdomsbehandling. Sedan bedömningen gjorts skall

landstingen genom en förhandsprövning av vårdgivarens

behandlingsförslag godkänna denna i ekonomiskt hänseende. Detta

är inte ett acceptabelt förfarande enligt motionärerna. Eftersom

tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling faller under hälso-

och sjukvårdslagen finns det inte möjlighet att överklaga ett

avslag från landstingen. Vidare finns det risk för att olika

landsting bedömer kostnaderna olika, vilket leder till

rättsosäkerhet. Det är enligt motionärerna också unikt att en

tredje part skall överpröva två specialisters bedömning av en

diagnos. Rimligen måste man förutsätta att de läkare och

tandläkare som gjort bedömningen har specialistkompetens. Vem

eller vilka det är som skall överpröva dessa två specialisters

bedömning och vilken kompetens de skall ha är inte klart.

Vänsterpartiet behandlar frågan om landstingens överprövning av

beslut angående tandsanering samt frågan om rätt att överklaga

ett landstings beslut i motionerna 1998/99:So278 yrkande 2 av

Ingrid Burman m.fl. och 1999/2000:So307 av Ingrid Burman m.fl.

Även i motion 1999/2000:So276 av Siw Persson (fp) behandlas

frågan om rätt att överklaga ett landstings beslut.

I den ovan nämnda motionen 1998/99:So244 (m) begärs vidare ett

tillkännagivande om landstingens möjlighet att ta betalt för viss

ortodonti (yrkande 5). Enligt motionärerna innebär denna

möjlighet en olycklig sammanblandning av myndighetsuppgifter och

rörelseverksamhet samtidigt som konkurrensen snedvrids gentemot

privata vårdgivare.

I motion 1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

anslaget A 1 ökas med 250 miljoner kronor (yrkande 20 delvis).

Motionärerna anför att tandvårdsförsäkringen bör förbättras från

den 1 juli 2000.

Några motioner rör frågor om tandvård för äldre. I motion 1999/2000:So320 av

Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om vad

i motionen anförts om tandvården för äldre (yrkande 5).

Motionärerna anför att många äldre har behov av omfattande

tandvårdsinsatser utan att vara i behov av övrig kommunal omsorg.

För dessa äldre, som dessutom ofta har en låg pension, har den

nya tandvårdsreformen inte inneburit några lättnader.

Motionärerna framhåller som sin mening att munnen är en del av

kroppen och bör därmed omfattas av samma högkostnadsskydd som

gäller andra delar av den mänskliga kroppen. I motion

1999/2000:So336 av Margareta Viklund och Maj-Britt Wallhorn (båda

kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

behovet av en tandvårdsreform som speciellt riktar sig till äldre

(yrkande 7). Motionärerna anför att äldre ofta behöver uppsöka

tandläkare för omfattande behandlingar. Eftersom de omfattande

behandlingarna blivit betydligt dyrare de senaste åren drabbas de

äldre hårt. I motion 1999/2000:So220 av Barbro Westerholm (fp)

begärs ett tillkännagivande om en plan för utbyggnad av

tandvårdsförsäkringen för äldre (yrkande 1). Motionären anför att

det är viktigt att inte ekonomiska skäl gör att äldres tandhälsa

försämras i onödan. Enligt motionären innebär det sannolikt ett

ökat behov av tandvårdspersonal. Därför bör regeringen samtidigt

låta utarbeta en plan för hur behovet av tandläkare,

tandhygienister och tandsköterskor skall kunna tillgodoses

(yrkande 2).

I motion 1998/99:So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om den uppsökande

verksamheten (yrkande 3). Motionärerna anför att det är angeläget

att den uppsökande verksamheten och den tandvårdsbehandling som

därefter kan bli nödvändig konkurrensutsätts. Regeringen bör

därför återkomma med ett lagförslag om att landstingen skall vara

skyldiga att genomföra en upphandling av den uppsökande

verksamheten och den efterföljande tandvård som kan behövas. I

samma motion begärs ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om stöd till vissa patientgrupper (yrkande 4). Patienter

med Sjögrens syndrom och andra liknande sjukdomar har enligt

motionärerna ett utökat tandvårdsbehov till följd av sin sjukdom

och bör därför få ett långvarigt stöd i enlighet med det av

riksdagen beslutade stödet till vissa grupper med funktionshinder

och inte enligt stödet på grund av sjukdom.

I ett par motioner begärs att en utvärdering skall göras av

tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden framställs i motionerna

1998/99:So357 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) och 1999/2000:So339 av

Kerstin Kristiansson m.fl. (s). I motion 1999/2000:So387 yrkande

2 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c, fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om att förändra

villkoren i tandvårdsförsäkringen. Motionärerna anför att den nya

utformningen av tandvårdsförsäkringen fått förödande konsekvenser

för gamla och sjuka. En snar reformering av försäkringen med

syfte att skydda dem som bäst behöver stöd bör snarast genomföras

enligt motionärerna. I motion 1999/2000:So342 av Lennart Klockare

och Monica Öhman (båda s) begärs ett tillkännagivande om att

regeringen noga bör följa utvecklingen av tandvården och vidta

lämpliga åtgärder om det visar sig att förändringen av

tandvårdsförsäkringen får negativa effekter för utsatta grupper.

Vidare begärs i motion 1999/2000:So378 av Nils-Erik Söderqvist

och Christina Nenes (båda s) ett tillkännagivande om att

fortsatta satsningar på tandhälsan bör prioriteras. I motion

1999/2000:So448 av Karin Olsson m. fl (s). anförs att regeringen

bör ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att genomföra

kostnadsberäkningar för förändringar inom tandvårdsförsäkringen.

I motion 1999/2000:So429 av Birgitta Carlsson (c) anförs att fler

personer fått ekonomiska svårigheter vid alltför omfattande

tandvårdskostnader. Motionären föreslår att i samband med att

tandvårdsreformen utvärderas bör hänsyn tas till dessa personer

genom att högkostnadsskyddet förbättras. I motion 1998/99:So278

av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkande 1 begärs en utredning om den

framtida tandvårdsförsäkringen. Motionärerna anför att en mer

heltäckande försäkring, där människor med särskilda tandproblem

och ungdomars tandhälsa upprätthålls och där bastandvården

skyddas, bör skapas.

I motion 1999/2000:So400 av Britt-Marie Lindkvist m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om konsumenternas behov av upplysning

när det nya tandvårdsstödet skall tillämpas. Motionärerna anför

att vårdgivaren skall kunna ge sina patienter bra information om

pris och kvalitet så att patienterna skall kunna välja och

eventuellt söka andra vårdalternativ. Tandläkare och

tandhygienister måste känna ett särskilt ansvar för att patienten

förstår innebörden av informationen. De konsumentvårdande

myndigheterna måste också uppmärksamt följa konsekvenserna av den

nya tandvårdsreformen.

I ett par motioner anförs att tandvårdsförsäkringen bör ingå i

den allmänna sjukförsäkringen. Sådana yrkanden framförs i

motionerna 1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) (yrkande

18) och 1999/2000:So445 av Anne Ludvigsson m.fl. (s). I motion

1999/2000:So439 av Thomas Julin (mp) anförs att riksdagen bör ge

regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om ett gemensamt

avgiftssystem för tandvård och hälso- och sjukvård.

I motion 1999/2000:So415 av Birgitta Sellén (c) begärs ett

tillkännagivande om att ett årligt besök hos tandhygienist bör

omfattas av högkostnadsskyddet. Motionären anför att

tandhygienister är mycket duktiga på att förmedla kunskap om god

tandhälsa.

Flera motioner behandlar frågor om

kompetenscentrum/kunskapscentrum. I motion 1999/2000:So315 av

Lars Elinderson (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om medel för utveckling av verksamheten och uppbyggnaden

av ett kunskapscentrum för dentala material vid Metallbiologiskt

Centrum i Uppsala. Motionären anför att det förslag till

kunskapscentrum som utretts av Socialstyrelsen inte handlar om

hälsa utan helt om materialegenskaper hos de dentala materialen.

För att få en avvägning mellan de odontologiska och de medicinska

aspekterna på tandlagningsmaterial är det enligt motionären

rimligt att de anslagna medlen delas så att Socialstyrelsen får

en del till sin centrala enhet medan Metallbiologiskt Centrum får

en del för att utöka driften och bygga upp ett kunskapscentrum. I

motion 1999/2000:So457 av Marianne Andersson och Rigmor Ahlstedt

(båda c) yrkas om en sådan fördelning av de medel som avsatts för

kompetenscentrum för dentala material att 2 500 000 kr går till

Socialstyrelsens enhet och 2 500 000 kr till Metallbiologiskt

Centrum i Uppsala (yrkande 2). Enligt motionärerna är

Metallbiologiskt Centrum i Uppsala den institution som har de

ojämförligt största kunskaperna inom området. I motion

1998/99:So443 av samma motionärer begärs att ett nationellt

kompetenscentrum för forskning rörande biverkningar av

tandvårdsmaterial bör förläggas i anslutning till

Metallbiologiskt Centrum i Uppsala. I motion 1998/99:So441 av

Thomas Julin m.fl. (mp) anförs att ett kompetenscentrum för

dentala material bör lokaliseras till Uppsala (yrkande 2). I

motion 1999/2000:So418 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om vikten av ett

nationellt kompetenscentrum för ökad kunskap om biverkningar av

tandfyllningsmaterial. Motionärerna anför att ett sådant

nationellt kompetenscentrum skulle bidra till att patienter med

sjukdomar som är relaterade till tandfyllningsmaterial i

framtiden får ett mer kompetent och därmed värdigare

omhändertagande i vården.

I motion 1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)

begärs ett förslag om skyldighet för landstingen att erbjuda barn

och ungdomar ett fritt tandläkarval (yrkande 12). Ett liknande

yrkande framförs i motion 1998/99:So444 av Kenneth Johansson

m.fl. (c) (yrkande 1).

I motion 1998/99:So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om mervärdesskatteregler (yrkande 2).

Motionärerna anför att landstingen har möjlighet att rätta till

den obalans i konkurrens som råder mellan offentlig och privat

tandvård p.g.a. mervärdesskattereglerna. Regeringen bör redovisa

för riksdagen vilka förändringar som gjorts i frågan och i de

fall överläggningarna inte leder fram till det avsedda resultatet

bör regeringen snarast återkomma med förslag till förändringar.

I motion 1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m,

kd) begärs att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande

av behovsprövning för tandläkare (yrkande 21). Motionärerna anför

att en tandläkare eller ett tandvårdsföretag som vill göra en

nyetablering måste ansöka om anslutning till

tandvårdsförsäkringen hos försäkringskassan som gör en

behovsprövning. Prövningen gäller endast privata tandläkare.

I betänkande 1997/98:SoU25 Reformerat tandvårdsstöd föreslogs ett

tillkännagivande om att nuvarande obalans mellan offentlig och

privat tandvård när det gäller mervärdesskatt skall få en

lösning. Vidare föreslogs, som ovan anförts, ett tillkännagivande

om att regeringen borde överväga frågan om att även inrätta ett

kompetenscentrum med inriktning på dentala material. Vidare

tillstyrkte utskottet regeringens förslag att

anslutningsbegränsningen till ersättningssystemet för

vuxentandvård skulle upphöra för tandläkare och ersättas med en

anmälan till försäkringskassan för registrering av vårdgivare.

Utskottet uttalade dessutom att det såg det angeläget att fler

landsting utnyttjar möjligheten att konkurrensutsätta barn- och

ungdomstandvården. Riksdagen följde utskottet (rskr.

1997/98:289).

Utredningen om utvärdering av kommunkontosystemet har nyligen

överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen

(Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen, kommunerna och

konkurrensen SOU 1999:133). Utredaren anför att eftersom

folktandvården får ersättning för den ingående mervärdesskatten

genom kommunkontosystemet, vilket privattandläkarna inte får,

uppstår en konkurrensnackdel för privattandläkarna. Utredaren

föreslår tre alternativa lösningar för att komma till rätta med

detta problem.

1. Folktandvården lyfts ut från kommunkontosystemet, vilket

innebär att den konkurrerar med privattandläkarna på lika villkor

i mervärdesskattehänseende.

2. Privattandläkarna lyfts in i kommunkontosystemet.

3. Tandvård görs skattepliktig med en reducerad skattesats om 6

%. Detta skulle gälla såväl folktandvården som privattandvården,

och eftersom verksamheten blir skattepliktig finns det således

möjlighet att dra av all ingående mervärdesskatt. Enligt

huvudreglerna i EG-direktivet är dock tandvård undantagen från

skatteplikt. Medlemsländerna har emellertid vissa möjligheter att

begränsa undantagets omfattning.

Utredaren anför vidare att enligt hans uppfattning är nuvarande

konkurrensproblem inom tandvårdsmarknaden så stora att en lösning

bör ha genomförts senast den 1 januari 2001.

Socialutskottet uttalade i yttrande till finansutskottet över

ramen för utgiftsområde 9 1999/2000:SoU1y att utskottet erfarit

att det pågår ett arbete med att utarbeta direktiv till en ny

tandvårdsutredning.

Bidrag för läkemedelsförmånen (A 2)

I budgetpropositionen föreslås att 14 137 000 000 kr anvisas

under anslag A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen.

Från detta anslag utbetalas det särskilda statsbidraget till

sjukvårdshuvudmännen för kostnaderna för läkemedelsförmånen. På

grund av en viss eftersläpning i systemet med läkemedelsförmånen

utbetalas från anslaget under år 2000 ersättning till

sjukvårdshuvudmännen dels för kostnaderna för läkemedelsförmånen

under månaderna november och december 1999, dels för kostnaderna

för läkemedelsförmånen under månaderna januari t.o.m. oktober

2000.

Mellan åren 1997 och 1998 ökade enligt regeringen kostnaderna

för läkemedelsförmånen från 11,2 miljarder kronor till 13,4

miljarder kronor. En viktig orsak till denna kraftiga ökning är

att den andel av de totala läkemedelskostnaderna som patienterna

betalar minskade, från 24 % år 1997 till 21 % år 1998. Under de

första sju månaderna år 1999 ökade kostnaderna för

läkemedelsförmånen med 19 % jämfört med motsvarande månader år

1998. Denna ökning kan sannolikt förklaras av bl.a. användningen

av nya och dyrare läkemedel samt av att den höjning av

beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel som

trädde i kraft den 1 juni 1999 föregicks av viss hamstring. Den

höjda beloppsgränsen för högkostnadsskyddet beräknas emellertid i

enlighet med prop. 1998/99:106 medföra kostnadsminskningar för

läkemedelsförmånen om 800 miljoner kronor för år 1999 och 1 370

miljoner kronor per år fr.o.m. år 2000.

Enligt den principöverenskommelse som staten och

Landstingsförbundet träffade hösten 1996 om

finansieringsprincipens tillämpning m.m. skall ett system för

vinst- och förlustdelning tillämpas. Systemet innebär för år 1999

att det belopp varmed den faktiska kostnaden för

läkemedelsförmånen underskrider den beräknade kostnaden enligt

överenskommelsen delas mellan staten och landstingen i

proportionerna 50 % till staten och 50 % till landstingen. På

motsvarande sätt delas ett eventuellt kostnadsöverskridande så

att staten svarar för 80 % och landstingen för 20 % av

överskridandet. Landstingens ekonomiska åtagande är dock

begränsat till att omfatta högst 100 miljoner kronor. Ett under-

respektive överskridande av den beräknade kostnaden enligt

överenskommelsen för år 1999 kommer att få betydelse för

utgifterna under detta anslag för år 2000 eftersom vinst- eller

förlustdelningen för år 1999 skall regleras mot detta anslag och

vara genomförd senast den 31 mars 2000.

Inom Regeringskansliet bereds flera ärenden inom

läkemedelsområdet bl.a. i avsikt att förbättra

kostnadskontrollen. Flertalet av dem bereds inom en projektgrupp

för vissa läkemedelsfrågor med representanter för

Socialdepartementet och Finansdepartementet. Projektgruppens

huvudsakliga uppgift är att förbereda och genomföra överföringen

av det fulla kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen till

landstingen. Projektgruppen kommer därutöver bl.a. att bereda

frågan om ett nytt system för prissättning av läkemedel som ingår

i läkemedelsförmånen utifrån betänkandet Läkemedel i

priskonkurrens (SOU 1997:165) av Kommittén för prisreglering av

läkemedel. Projektgruppen avser även att bereda

Läkemedelsdistributionsutredningens betänkande Läkemedel i vård

och handel (SOU 1998:28).

I motion 1999/2000:So344 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anslår 12 437 000 000 kr under anslag A 2 (yrkande 8).

Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om läkemedlens samhällsekonomiska betydelse (yrkande 1).

Motionärerna anför att benägenheten att enbart se läkemedel som

en kostnad visar på en bristande samordning mellan landstingens

smala ekonomiska verksamhetsfält och samhällsekonomin i övrigt.

För att göra en korrekt bedömning av kostnaden för läkemedel

krävs att faktorer som minskat antal operationer och vårddagar,

sjukskrivningar, produktionsbortfall vägs in. I yrkandena 2 och 3

begärs tillkännagivanden om finansiering av s.k. komfortläkemedel

samt av receptfria mediciner och omfattningen av

receptbeläggning. Enligt motionärerna är det självklart att de

som lider av sjukdom eller jämförbara besvär skall få sina

preparat med rabatt. Motionärerna hävdar vidare att om preparaten

saknar eller har obetydliga biverkningar skall den som vill

förhöja sin livskvalitet ha möjlighet att göra det men då på egen

bekostnad. En del av preparaten, där biverkningar närmast saknas,

kan således vara receptfria medan andra kan kräva en medicinsk

bedömning innan de används. De senare medlen skall vara

receptbelagda. Det innebär dock inte automatisk subventionering,

utan det blir den behandlande läkarens sak att avgöra om

läkemedlet skall omfattas av subvention eller inte. Motionärerna

begär vidare ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

priskonkurrens på läkemedelsområdet (yrkande 4). Motionärerna

anför att Apoteket AB i första hand bör erbjuda de billigaste

produkterna med likvärdig effekt. Landstingen bör också göra sina

läkemedelskommittéer uppmärksamma på parallellimporterade

produkters lägre pris. Vidare påtalar motionärerna att vid

prissättning av läkemedel har hittills alltid inflationen tagits

med i beräkningen. Eftersom inflationsförutsättningarna ändrats

måste Riksförsäkringsverket mer noggrant följa priserna på äldre

produkter och aktivt genomföra en prisanpassning. I yrkande 5

begärs ett tillkännagivande om ett förbättrat högkostnadsskydd

för läkemedel. Motionärerna föreslår att dagens högkostnadsskydd

ersätts med en frivillig försäkring med en premie om 1 200 kr per

år. Ansluter man sig till denna försäkring, som bör administreras

av försäkringskassan, ingår alla receptbelagda mediciner. Den

enskilde betalar endast 25 kr i expeditionsavgift vid varje

inköpstillfälle. Motionärerna begär i yrkande 6 ett

tillkännagivande om förskrivningsrutiner och förskrivningsstöd.

Motionärerna påtalar vikten av att förskrivarna utbildas samt att

datorstöd vid förskrivning utvecklas så att förskrivaren bl.a.

kan följa och jämföra sin förskrivningsprofil med den

rekommenderade förskrivningen för respektive diagnos. Vidare

anför motionärerna att besparingar kan åstadkommas genom att

mindre förpackningar förskrivs. Läkemedelskommittéerna bör på ett

kraftfullare sätt implementera SBU:s utvärderingar som grund för

förskrivning.

I motion 1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) (delvis)

yrkas att anslag A 2 ökas med 300 miljoner kronor. Motionärerna

anför att beloppsgränsen för högkostnadsskydd bör återgå till 1

300 kr från och med den 1 juni 2000. För att finansiera kostnaden

för ett förändrat högkostnadsskydd föreslår motionärerna en rad

åtgärder såsom bättre ordinationsrutiner, noggrannare kontroll av

hur läkemedel förskrivs och utvecklade arbetsformer för

läkemedelskommittéerna. Vidare bör slentrianmässig förskrivning

av högprissatta läkemedel undvikas. Sjukvårdshuvudmännen bör ges

möjlighet att förhandla om läkemedelspriserna, en låg

receptavgift bör införas, fler läkemedel bör kunna säljas utan

recept, reglerna för förskrivning av läkemedel utan subvention

bör förtydligas och läkemedel bör förskrivas i mindre

förpackningar.

I motion 1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen anvisar 400 miljoner kronor utöver vad regeringen

anslagit under anslaget A 2 (yrkande 13 delvis). Ett motsvarande

yrkande framförs i motion 1999/2000:So322 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) (yrkande 26). I den sistnämnda motionen begärs vidare

ett tillkännagivande om vad som anförts om åtgärder i syfte att

minska kostnaderna för läkemedel (yrkande 23). Enligt

motionärerna bör reformer genomföras som syftar till att rätt

medicin skrivs ut och att det är billigast likvärdiga medicin som

används. Läkemedelskommittéerna bör göra en noggrann uppföljning

av läkemedelsförskrivningen. Vidare måste det bli enklare för den

enskilde läkaren att följa upp sin egen förskrivning. Det år 1993

införda referensprissystemet bör utvidgas till att gälla s.k.

generika, dvs. läkemedel där patentskyddet upphört. Slutligen

anför motionärerna att läkarna bör få möjlighet att förskriva

vissa dyrbarare läkemedel utan rabattering, när syftet med

förskrivningen inte i första hand är medicinskt utan att skapa

bättre livsbetingelser. Ett liknande yrkande framförs i motion

1999/2000:So323 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) (yrkande 5).

I motion 1999/2000:So223 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om utvecklingen av en

sammanhållen läkemedelspolitik. Motionären anför att i Australien

har en samlad och lättfattlig läkemedelspolitik utvecklats. Det

australiensiska exemplet innebär att alla människor skall ha

tillgång till läkemedel med fastställd och acceptabel kvalitet,

säkerhet och effektivitet, att alla människor skall ha råd att

skaffa de läkemedel som behövs, att en livskraftig

läkemedelsindustri upprätthålles samt att läkemedelsanvändningen

präglas av kvalitet. Sverige bör enligt motionären utveckla en

samlad läkemedelspolitik utifrån detta exempel. Ett uppdrag om en

nationell läkemedelspolitik bör kopplas till den pågående

utredningen om läkemedelssubventionerna.

I motion 1999/2000:So337 av Göran Norlander m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om högkostnadsskyddet.

Motionärerna anför att det krävs ingående studier och utredningar

om främst vilka läkemedel som skall rabatteras och om

förskrivningsrätten för att de ökade läkemedelskostnaderna skall

kunna stoppas. Vidare bör enligt motionärerna utredas hur främst

lågpensionärer som är beroende av läkemedel skall kunna

kompenseras för de ökade kostnaderna utan att denna kompensation

påverkar kommunala avgifter.

Socialutskottet behandlade frågor om ändringar i

läkemedelsförmånen senast i betänkande 1998/99:SoU14. Utskottet

ställde sig bakom regeringens förslag innebärande bl.a. att

beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel skulle

höjas fr.o.m. den 1 juni 1999 med 500 kr från 1 300 kr till 1 800

kr. För att kompensera ekonomiskt utsatta grupper föreslogs en

höjning av pensionstillskottet innebärande en höjning med 509 kr

om året för en pensionär med fullt pensionstillskott. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 1998/99:209). Utskottet anförde i sin

bedömning bl.a. följande:

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att

snabbt vidta åtgärder för att hejda den snabba

kostnadsutvecklingen. Enligt utskottets bedömning finns det för

närvarande mycket som tyder på en fortsatt snabb kostnadsökning

om åtgärder inte vidtas. I avvaktan på resultatet av en översyn

av läkemedelsförmånen bör därför åtgärder nu vidtas inom det

rådande systemet.

Utskottet ställer sig bakom den föreslagna höjningen av

högkostnadsskyddet där tyngdpunkten - i förhållande till vad som

gäller enligt nuvarande bestämmelser - läggs på de patienter som

har en förhållandevis liten läke-medelskostnad.

En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att göra en

översyn av den nuvarande läkemedelsförmånen (dir. 1999:35). Vissa

frågor som nära anknyter till läkemedelsförmånen, såsom läkarnas

fria förskrivningsrätt, skall också utredas. Syftet är främst att

komma till rätta med brister i systemet och att få kontroll över

kostnadsutvecklingen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag

senast den 30 september 2000. Utredaren skall dock senast den 31

december 1999 lämna en rapport med anledning av riksdagens

tillkännagivande i betänkande 1998/99:SoU14 om ett förtydligande

av vilka förskrivningsregler som gäller för att ett läkemedel

skall ingå i läkemedelsförmånen.

Insatser mot aids (A 4)

I budgetpropositionen föreslås att 65 622 000 kr anvisas under

anslag A 4 Insatser mot aids.

Anslaget avser särskilda insatser för att förebygga spridning av

hiv/aids. Medlen skall användas till information och

kunskapsspridning, stöd till psykosocialt arbete och till

utvecklingsarbete. Från anslaget utbetalades ett extra bidrag

till kommuner och landsting i storstadsregionerna fram t.o.m. år

1997.

Regeringen uttalade i vårpropositionen för år 1997 (s. 107) att

statens stöd till kommunernas och landstingens hivpreventiva

arbete får anses ingå i det generella statsbidraget. För att

underlätta avvecklingen av en del av det specialdestinerade

bidraget och för att värna den verksamhet som byggts upp i

samarbete mellan kommuner, landsting och frivilliga

organisationer gav regeringen ett tillfälligt bidrag för

förebyggande hiv/aidsverksamhet i storstadsområdena under år 1998

och år 1999. För år 1998 fördelades 90 miljoner kronor från

anslag A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

År 1999 användes 84 miljoner från det nämnda anslaget för bidrag

till kommuner och landsting i storstadsområdena till förebyggande

hiv/aidsverksamhet.

Folkhälsoinstitutet har fått regeringens uppdrag att utvärdera

det s.k. extra bidraget till storstäderna. Uppdraget redovisades

under sommaren 1999. Resultatet från utvärderingen visar att det

hivpreventiva arbetet i storstäderna haft inslag av både primär-

och sekundärprevention. Arbetsfördelning och ansvarsfördelning

mellan kommun och landsting har lösts på olika sätt beroende på

olika förutsättningar. Regeringen anser att det hivpreventiva

arbetet som bedrivs i storstäderna utgör ett viktigt inslag i

kampen mot hiv/aids.

Regeringen gör bedömningen att det hivpreventiva arbetet i

storstäderna tillhör kommunernas och landstingens ansvarsområden.

Regeringens avsikt är dock att även för år 2000 värna om de

verksamheter som byggts upp. 84 miljoner kronor avses utbetalas

från anslag A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner

och landsting under utgiftsområde 25.

Regeringen anför att en väl fungerande verksamhet inom kommuner,

landsting och frivilligorganisationer samt en god samverkan

mellan dessa är av avgörande betydelse för hur det preventiva

arbetet lyckas. Folkhälsoinstitutet har ett nära samarbete med

olika frivilligorganisationer vad gäller hiv/aidsfrågor. Det

största ekonomiska stödet lämnas till Noaks Ark-Röda korset, RFSL

och RFSU. En utvärdering av dessa organisationer visar att de har

en specifik och ändamålsenlig målgruppsinriktning.

Organisationerna har framgångsrikt engagerat medlemmar och

aktivister och skapat en social rörelse kring sexualupplysning

och preventionsarbete.

I propositionen framhålls vidare att ekonomiskt stöd också ges

direkt till de hivsmittades frivilligorganisationer på riksnivå.

De rikstäckande invandrarorganisationerna samarbetar direkt med

Folkhälsoinstitutet och spelar en aktiv roll i vissa projekt.

I motion 1999/2000:So314 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anslår 141 622 000 kr under anslag A 4 (yrkande 4).

Vidare begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

huvuduppgifterna i arbetet med hiv/aids (yrkande 1). Dessa

huvuduppgifter är enligt motionärerna följande: att stoppa

smittspridningen, att ge hjälp och stöd åt de hivsmittade och

deras anhöriga, att förbättra vården av de hivinfekterade och

aidssjuka samt att tillse att forskningen ges bästa tänkbara

villkor. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om

informationsinsatser. Enligt motionärerna är information som

påverkar attityder och beteenden avgörande för att hejda

smittspridningen. Information om hiv/aids bör dessutom ingå i all

upplysningsverksamhet om sexuellt överförbara sjukdomar. Olika

intresseorganisationer fyller en viktig roll i

informationsarbetet. Enligt motionärerna bör en större del av

informationsmedlen komma de frivilliga organisationerna till del.

Det ekonomiska stöd som tidigare har lämnats till en rad

frivilligorganisationer måste få fortsätta. I yrkande 3 begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

storstadsregionernas ansvar. Ett särskilt ekonomiskt stöd måste

enligt motionärerna även i framtiden utgå till de kommuner och

landsting som har särskilt många smittade och sjuka. 80 % av de

hivsmittade bor i de tre storstadsregionerna och det är därför av

avgörande betydelse för hela landet att smittspridningen kan

hållas nere i storstadsregionerna. Enligt motionärerna framgår av

Folkhälsoinstitutets utvärdering av det s.k. extra bidraget till

storstäderna att en avveckling av bidraget skulle medföra en

stark reducering av det förebyggande arbetet med hiv i

storstadsregionerna.

I motion 1999/2000:So212 av Maud Ekendahl m.fl. (m, s, v, kd,

fp, c, mp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts

om specialdestinerade statliga bidrag för hiv/aids. Motionärerna

anför bl.a. att det förebyggande och stödjande arbetet som

bedrivs av frivilligorganisationer och som finansieras av de

statliga bidragen utgör ovärderliga komplement till de offentliga

institutionerna. Liknande yrkanden framställs i motionerna

1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, v, c, mp)

yrkande 15 och 1999/2000:So389 av Catharina Elmsäter-Svärd och

Thomas Högström (båda m).

Frågor om hivprevention och informationsinsatser behandlades av

socialutskottet senast i betänkande 1998/99:SoU10. Utskottet

anförde bl.a. följande:

Utskottet vidhåller att det är glädjande att de hivförebyggande

insatserna varit framgångsrika och att smittspridningen inte har

fått den omfattning som tidigare befarats. Insatserna mot

hiv/aids måste dock ges fortsatt hög prioritet på alla

samhällsnivåer och bör i ökad utsträckning riktas mot de grupper

där riskbeteendet är som störst och där en fortsatt hög

smittspridning sker. Utskottet anser att det finns ett behov av

att från centralt håll initiera och stödja förebyggande insatser.

De preventiva insatserna bör dock så långt som möjligt integreras

i kommuners och landstings reguljära verksamhet. Det är också

angeläget att ett ökat samarbete mellan olika aktörer kommer till

stånd. Skolhälsovården och ungdomsmottagningarna har en viktig

funktion. Många frivilligorganisationer och

intresseorganisationer gör betydelsefulla insatser på området och

deras erfarenheter bör tas till vara i det fortsatta arbetet.

Folkhälsoinstitutet (A 8)

I budgetpropositionen föreslås att 110 999 000 kr anvisas under

anslag A 8 Folkhälsoinstitutet.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen

att, i fråga om ramanslag A8 Folkhälsoinstitutet, under år 2000

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 108 miljoner kronor efter år 2000.

Folkhälsoinstitutet (FHI) skall bidra till att uppfylla målet

för verksamhetsområdet genom att med förebyggande insatser främja

likvärdiga förutsättningar för en god hälsa för hela

befolkningen. FHI är en nationell utvecklingsmyndighet vars

uppgift är att förebygga sjukdom och annan ohälsa och att främja

en god hälsa för alla. Institutet skall särskilt inrikta

insatserna mot de faktorer som påverkar hälsoutvecklingen hos de

grupper som är mest utsatta för hälsorisker. En ambition för

FHI:s arbete är att försöka förbättra skolans sex- och

samlevnadsundervisning.

FHI har utvecklat arbetssättet att bedriva hälsofrämjande

insatser utifrån ett arenaperspektiv. Det hälsofrämjande

arbetssättet innebär att förutsättningar ges för att förstärka de

faktorer som ökar människors möjligheter att bibehålla och

utveckla en god hälsa. FHI har bl.a. arbetat vidare med

satsningen på hälsofrämjande skolor. Myndighetens projekt om

kvinnors hälsa utgår bl.a. från hälso- och sjukvården som

arbetsplats för många kortutbildade kvinnor. Satsningar har även

inletts för att utveckla folkhälsoarbetet bland äldre och

invandrare.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anslår 86 999 000 kr under anslag A 8 (yrkande 3).

Motionärerna anför att målsättningen beträffande

Folkhälsoinstitutet bör vara att det statliga engagemanget

kraftigt minskas till förmån för regionalt och lokalt

folkhälsoarbete. Försiktighet bör enligt motionärerna iakttas så

att inte osjälvständiga myndigheter skapas som i praktiken mest

får en stabsfunktion åt departementet.

I motion 1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

anslag A 8 Folkhälsoinstitutet minskas med 5 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag (yrkande 20 delvis). Motionärerna

anför att besparingar bör göras avseende myndighetens

administration och att förvaltningsanslaget därför bör minskas

med 5 %.

I motion 1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, v,

c, mp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

att kunskaperna om homosexualitet och transfrågor måste ökas

(yrkande 13). Motionärerna anför att Skolverket och

Högskoleverket bör få i uppdrag att lägga upp en plan för hur

kunskapsspridning om homosexualitet skall kunna förbättras.

Vidare anförs att kunskapen och insikten om livsvillkoren för

homo- och bisexuella personer samt transpersoner måste stärkas

inom den offentliga sektorn. I yrkande 19 begär motionärerna ett

tillkännagivande om att Glesbygdsverket bör ges i uppgift att

tillsammans med Folkhälsoinstitutet utreda levnadsförhållandena

för homo- och bisexuella personer samt transpersoner i glesbygd.

Enligt motionärerna lever dessa personer under speciella

förhållanden. Kunskapen om homo- och bisexualitet och

transpersoner är ofta mindre i glesbygd, och det kan vara svårt

för de berörda personerna att skapa sig förebilder. Detta beror

dels på negativa attityder, dels på att intresseorganisationer

för homo- och bisexuella personer samt transpersoner sällan

verkar på landsbygden.

I motion 1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

Folkhälsoinstitutet (yrkande 18). Motionärerna anför att

Folkhälsoinstitutets roll bör vara att göra systematiska

kunskapsöversikter på basen av den vetenskapliga forskningen.

Institutet bör också initiera och stödja forskning av strategisk

betydelse för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt

utvärdera olika arbetssätt för att förebygga olika hälsoproblem.

I motion 1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (båda v) begärs ett tillkännagivande om att det inte

är samhällets uppgift att uppvärdera någon typ av samlevnad,

sexuell läggning eller sexuell praktik framför någon annan utan i

stället uppmuntra individens egna livsval på dessa områden

(yrkande 4). I yrkande 7 begärs vidare ett tillkännagivande om

att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att se på sexuell hälsa

som möjligheten för individen att göra egna livsval vad gäller

samlevnad, sexuell läggning och sexuell praktik.

I motion 1999/2000:Ub431 av Yvonne Ruwaida och Mikael Johansson

(båda mp) begärs ett tillkännagivande om att tillsätta en

utredning om homo-, bi- och transsexuella personers livsvillkor

(yrkande 2). Motionärerna anför att utvecklingen och situationen

för homosexuella också har förändrats avsevärt sedan den

parlamentariska utredningen om homosexuellas situation i

samhället lades fram år 1984.

Smittskyddsinstitutet (A 9)

I budgetpropositionen föreslås att 131 224 000 kr anvisas under

anslag A 9 Smittskyddsinstitutet.

Smittskyddsinstitutet (SMI) skall bidra till att uppfylla målen

för utgiftsområdet genom att medverka till att skyddet mot

smittsamma sjukdomar upprätthålls och förstärks.

SMI:s verksamhet flyttades under hösten 1998 till Karolinska

institutets område. Byggstarten för ett nytt hus avsett för

försöksdjursverksamhet har försenats. Enligt nuvarande planer

beräknas byggandet av det nya djurhuset kunna påbörjas under

hösten 1999 och vara klart för inflyttning hösten 2001.

Förseningen beror på att byggprojektet inrymmer svåra avvägningar

där samråd med bl.a. de myndigheter som utövar djurskyddstillsyn

skall ske.

SMI flyttar enligt nuvarande planer in i en ny

säkerhetslaboratoriebyggnad hösten år 2000 samt, som ovan

anförts, i det nya djurhuset hösten år 2001. Med anledning av

detta kommer SMI:s hyreskostnader att öka ytterligare de kommande

två åren. Regeringen anser att SMI:s anslag för år 2000 bör höjas

med 15 miljoner kronor för att klara ökade hyreskostnader till

följd av inflyttning i den nya säkerhetslaboratoriebyggnaden samt

ökade kapitalkostnader till följd av investeringarna i de

allmänna lokalerna, i vilka myndigheten flyttade in hösten år

1998, samt kommande investeringar i djurhuset.

I motion 1999/2000:So241 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om vad

ombyggnationen av SMI bör innehålla. Motionären anför att ett

grundläggande krav för ombyggnaden av SMI måste vara att alla

apor skall sitta i voljärer inomhus och att ingen apa skall

behöva sitta i bur efter ombyggnaden. Det behövs också

uterastgårdar för att aporna skall kunna bete sig naturligt. Av

djurskyddslagen framgår att djur som hålls i fångenskap skall

kunna få utlopp för sina naturliga beteenden.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (A 12)

I budgetpropositionen föreslås att 19 086 000 kr anvisas under

anslag A 12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av

anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera tidigare i

anslaget inlagd kompensation för premierna för

avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 506 000 kr. Vidare

har 4 000 000 kr engångsvis överförts till Rättsmedicinalverket,

utgiftsområde 4 Rättsväsendet. I sammanhanget bör även noteras

att regeringen på tilläggsbudget för år 1999 föreslagit att

5 000 000 kr överförs från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

(HSAN) till Smittskyddsinstitutet.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anslår 23 086 000 kr under anslag A 12 (yrkande 4).

Motionärerna anför att den förstärkning av Rättsmedicinalverket

som föreslås inte får tillåtas resultera i att HSAN dräneras på

ekonomiska resurser.

Socialstyrelsen (A 15)

I budgetpropositionen föreslås att 429 102 000 kr anvisas under

anslag A 15 Socialstyrelsen.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen

att, i fråga om ramanslag A 15 Socialstyrelsen, under år 2000

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor efter år 2000.

Socialstyrelsen är nationell expert- och tillsynsmyndighet för

socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, stöd och service

till funktionshindrade, hälsoskydd och smittskydd.

Socialstyrelsens uppdrag är att verka för god hälsa, social

välfärd, omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela

befolkningen.

Regeringen anför vidare att Socialstyrelsen under år 2000 skall

inrikta sin verksamhet främst mot en förbättrad statlig tillsyn,

mot uppföljning och utvärdering samt mot stöd till olika huvudmän

i deras uppdrag att utveckla sin verksamhet. Dessutom skall

myndigheten ytterligare stärka sina insatser för att få en bättre

spridning av resultaten av sin verksamhet.

Regeringens samlade bedömning är att Socialstyrelsens

tillsynsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet, hälsoskydd,

smittskydd, det medicintekniska området och socialtjänstområdet

varit framgångsrikt och att myndigheten på ett tillfredsställande

sätt arbetat med målen för verksamheten. Regeringen anser att

tillsynsverksamheten även framgent bör vara ett högt prioriterat

område, och det är viktigt att omfattningen och kvaliteten på

tillsynen upprätthålls. Samtidigt är det viktigt att

erfarenheterna från tillsynsarbetet systematiskt tas till vara

och utgör grunden för ett förebyggande och stödjande arbete för

att förbättra kvalitet i vård och omsorg. I linje med detta bör

Socialstyrelsens arbete med att stödja huvudmännens utveckling

och tillämpning av ett systematiskt kvalitetsarbete inom såväl

hälso- och sjukvård som socialtjänst stärkas.

I motion 1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

anslag A 15 Socialstyrelsen minskas med 21 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag (yrkande 20 delvis). Motionärerna

anför att besparingar bör göras avseende myndighetens

administration och att förvaltningsanslaget därför bör minskas

med 5 %.

I motion 1999/2000:So274 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en

medicinalstyrelse (yrkande 6). Motionärerna anför att en statlig

medicinalstyrelse bör ansvara för godkännande och

kvalitetskontroll på sjukvårdens område. Den bör vidare godkänna

vårdgivare och legitimera sjukvårdspersonal, svara för

kvalitetssäkring och regelbunden medicinsk revision, utgöra den

instans dit allmänheten kan vända sig med klagomål samt svara för

den övergripande tillsynen. Medicinalstyrelsen bör enligt

motionärerna utnyttja resurser som finns i dagens socialstyrelse.

Ett liknande yrkande framförs i motion 1999/2000:So372 av Ulf

Kristersson m.fl. (m) (yrkande 13).

I motion 1999/2000:So211 av Lars Elinderson (m) begärs ett

tillkännagivande om att ordet "orm" i 39 § förordning (1998:899)

om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skall bytas ut mot

"reptil". Motionären anför att det under senare år blivit alltmer

populärt att inneha andra reptiler än ormar som sällskapsdjur.

Som hälsoskyddsförordningen är utformad i dag kan kommunernas

miljö- och hälsoskyddsnämnder inte ange särskilda villkor för

förvaring, tillsyn och skötsel av dessa typer av reptiler.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om

inrättande av en statlig medicinalstyrelse, se betänkandena

1993/94:SoU20, 1994/95:SoU15, 1997/98:SoU12 och 1998/99:SoU1.

Utskottet har vid samtliga tillfällen avslagit motioner om

inrättande av en medicinalstyrelse.

Initierande av ett hälsonät (A 16 - förslag till nytt anslag)

I motion 1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) (delvis)

yrkas att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor avseende

initierande av ett hälsonät. Motionärerna anför att ett

nationellt hälsonät bör inrättas som knyter samman alla

vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus och

privatkliniker och gör det möjligt för alla som jobbar inom

hälso- och sjukvården att kommunicera med varandra för

konsultation och utbildning.

Av budgetpropositionen framgår att Landstingsförbundet i

samverkan med Svenska kommunförbundet tillsatt en utredning för

att pröva behovet av och en lämplig form för ett organ som kan

stödja och samordna ett nationellt samarbete i frågor av

strategisk betydelse för IT-användningen i vården och omsorgen.

Utredningen avses avslutas under hösten 1999. Riktpunkten för

arbetet är att den organisation som bör finnas för det

strategiska IT-stödet skall vara i funktion från och med

årsskiftet 1999/2000. I direktiven till utredningen nämns bl.a.

utredning och utveckling av för huvudmännen strategiska IT-

tjänster, det nationella standardiseringsarbetet på IT-området,

tillhandahållande av nationella informationstjänster samt

bevakning och deltagande i EU:s verksamhet inom området.

Förslag till regeländringar och begäran om bemyndigande

Nytt avgiftssystem för den statliga läkemedelskontrollen

Regeringen föreslår att ett nytt avgiftssystem införs för den

statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den 1 januari år 2000. Tre

huvudtyper av avgifter skall tas ut i det nya systemet, nämligen

ansökningsavgift, tillkommande avgift och årsavgift.

Ansökningsavgift skall tas ut vid ansökan om att få

marknadsföringstillstånd för en ny produkt på marknaden samt vid

ansökan om tillstånd för kliniska prövningar respektive licenser.

Tillkommande avgift skall främst tas ut vid ändringar och

utökningar (främst i form av nya indikationer och nya doser) i

godkännandet för produkter som redan finns på marknaden.

Tillkommande avgift skall även tas ut för en prövningsrapport som

utarbetas eller kompletteras i samband med en ansökan i en annan

medlemsstat om erkännande av ett i Sverige godkänt läkemedel.

Årsavgift skall tas ut för samtliga produkter på marknaden

(förutom de produkter som godkänts genom den för hela EU

gemensamma s.k. centrala proceduren) och skall täcka dels de

kostnader för kvalitetskontroll, informationsuppgifter,

biverkningskontroll, inspektionsverksamhet m.m. för vilka det

finns en koppling till specifika produkter, dels kostnader av mer

övergripande karaktär och som inte är relaterade till specifika

produkter. Bland den senare typen av kostnader ingår bl.a.

kostnader för kompetensutveckling, allmänt EU-arbete och

administrativa uppgifter. Storleken på de olika avgifterna skall

enligt regeringen sättas så att de indirekta kostnader för

läkemedelskontrollen som är av mer övergripande karaktär fördelas

på enbart årsavgifterna.

Lagändringar föreslås i läkemedelslagen (1992:859) och i lagen

(1996:1152) om handel med läkemedel.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen skall godkänna de

föreslagna principerna för ett nytt avgiftssystem för den

statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den 1 januari 2000.

Regeringen har för avsikt att under hösten 1999 genom en ändring

av förordningen (1993:595) om avgifter för den statliga

kontrollen av läkemedel mer i detalj lägga fast för vilka

ärendetyper avgifter skall tas ut, vilket eller vilka avgiftsslag

som skall tas ut för respektive ärendetyp samt de konkreta

avgiftsnivåerna. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av

Läkemedelsverkets totala avgiftsintäkter och kostnader. I det

fall det visar sig att det nya avgiftssystemet systematiskt ger

över- eller underskott har regeringen för avsikt att vidta de

åtgärder som erfordras för att justera avgiftsnivåerna, och

därigenom också avgiftsintäkterna, så att dessa anpassas till en

rimlig total kostnadsnivå för Läkemedelsverkets verksamhet.

Kommunal primärvård

Regeringen föreslår att pågående försök med kommunal primärvård

förlängs till utgången av år 2001.

Ny struktur för det nationella stödet till vårdens och omsorgens

utvecklingsarbete

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri) är en ideell

förening med staten och Landstingsförbundet som medlemmar. Staten

och Landstingsförbundet träffade den 7 april 1999 en

överenskommelse om att avveckla verksamheten vid Spri per den 31

december 1999 och att upplösa föreningen. Riksdagen har

bemyndigat regeringen att gemensamt med Landstingsförbundet

upplösa föreningen (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr.

1998/99:249).

Regeringen anför att Spri har varit verksamt under drygt trettio

år och därvid aktivt bidragit till utvecklingen inom hälso- och

sjukvården. Emellertid har mycket hänt under denna tid som nu

gjort det nödvändigt med en ny inriktning och nya former för ett

nationellt stöd till vårdens utvecklingsarbete. Det finns enligt

regeringen stora behov av att huvudmännen, kommuner och

landsting, tillsammans finner former för det gemensamma ansvar

som finns för vårdens utveckling. Staten har därtill ett

övergripande ansvar för utvecklingen inom området. Regeringen

anser mot denna bakgrund att det är angeläget att etablera en ny

samverkansform mellan staten och huvudmännen i form av ett

nationellt råd för vårdpolitik. Regeringen föreslår vidare att

riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna strukturen för

det nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården och

omsorgen.

Regeringen föreslår således att ett nationellt råd för

vårdpolitik inrättas i vilket staten, Landstingsförbundet och

Svenska kommunförbundet deltar. Rådet skall vara forum för en

kontinuerlig dialog mellan staten och huvudmännen i angelägna

vård- och omsorgsfrågor. Ansvarsområdet bör omfatta landstingens

hälso- och sjukvård samt kommunernas vård och omsorg. Rådet skall

ta initiativ till och finansiellt stödja nationella program för

utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Programmen läggs ut på

regionala kunskaps-center. Socialstyrelsens arbete vad gäller

ekonomisk analys av vården och omsorgen förstärks. Spris

bibliotek överförs till Karolinska institutet. Det nationella

stödet till vårdens IT-arbete samt till ledarskaps- och

verksamhetsutveckling förändras.

Regeringen avser att inleda överläggningar med

Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet för att precisera

och ytterligare utveckla det vårdpolitiska rådets funktion,

arbetsformer och finansiering. Regeringens avsikt är att det

nationella rådet skall kunna inrättas under hösten 1999 i

enlighet med vad staten och Landstingsförbundet enades om i den

s.k. Dagmaröverenskommelsen för år 1999, för att därefter

utvidgas och konkretiseras på det sätt som nu föreslås. Arbetet

med de nationella programmen för utvecklingsarbete inom vård och

omsorg bedöms kunna komma i gång successivt under år 2000.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2000, i fråga om anslag A 3 Bidrag till hälso- och

sjukvård, disponera 24 miljoner kronor dels för avvecklingen av

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri), dels för

uppbyggnad av det nya nationella stödet till utvecklingsarbete

inom vård och omsorg.

I motion 1999/200:So274 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om ett oberoende

utvecklingscenter för hälso- och sjukvården (yrkande 13).

Motionärerna anför att det nationella råd som regeringen

föreslagit innebär en kraftig politisering av vårdpolitiken och

ett närmast planekonomiskt angreppssätt för utvecklingen av den

framtida sjukvården. Sverige behöver däremot ett nationellt

utvecklingscenter bl.a. för att fånga upp internationella

utvecklingstendenser på området. Sjukvårdshuvudmännen bör t.ex.

genom ett utvecklingscenter kunna initiera och stödja jämförande

studier av hälso- och sjukvårdens resultat, kvalitet och

kostnader samt stödja framtagande av patentinriktad information

om vårdens tillgänglighet. Huvudmännen bör också svara för

strategisk omvärldsanalys, sprida kunskap om olika metoder samt

om förändringsarbete, inte minst utifrån internationella

erfarenheter. Ett fristående utvecklingscenter kan - på ett helt

annat sätt än det nu skisserade rådet - ta fram även icke-

opportunt material om hälso- och sjukvårdens organisation, dess

prestationer och om dess huvudmän.

Övriga medelsanvisningar under A

Regeringens förslag till medelsanvisningar till A 3

Bidrag till hälso- och sjukvård, A 5 Bidrag till WHO,

A 6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av

läkemedelsbiverkningar, A 7 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan, A 10 Institutet för psykosocial

medicin, A 11 Statens beredning för utvärdering av

medicinsk metodik, A 13 Ersättning till steriliserade

i vissa fall och A 14 Personligt ombud har inte mött

någon erinran i form av motioner.

Social omsorg (B 1-B 22)

Statsbidrag till vårdartjänst m.m. (B 3)

I budgetpropositionen förslås att 183 019 000 kr anvisas under

anslag B 3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

Syftet med statsbidraget till vårdartjänst m.m. är dels att ge

studerande med rörelsehinder sådant stöd att de kan vistas på

studieorten och genomföra studier vid folkhögskola, universitet

och högskola, dels att göra det möjligt för ungdomar som antagits

till riksgymnasium för svårt rörelsehindrade ungdomar, s.k. rh-

anpassad gymnasieutbildning, att genomföra studierna.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2000, i fråga om ramanslag B 3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m., besluta om bidrag som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2001

och senare.

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder (B

4)

I budgetpropositionen föreslås att 78 394 000 kr anvisas under

anslag B 4 Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder.

Bidraget är avsett att öka organisationernas möjlighet att

själva bedriva viss verksamhet av betydelse för personer med

funktionshinder. Bidrag lämnas till ett tiotal olika

verksamheter, bl.a. har handikapporganisationer fått stöd för att

driva riksomfattande rekreationsanläggningar för personer med

funktionshinder. Organisationerna har med dessa anläggningar

tagit på sig ett ansvar för att ge personer med omfattande

funktionshinder möjlighet till rekreation i tillgänglig miljö och

med särskild personal och service.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar att anslå 80 394 000 kr till anslag B 4 Bidrag

till viss verksamhet för personer med funktionshinder för år 2000

(yrkande 6). Motionärerna anför att en lång rad bidrag till olika

verksamheter fördelas genom anslaget, bl.a. stöd till

handikapporganisationernas rekreationsanläggningar. Det går inte

att utläsa huruvida stödet till rekreationsanläggningarna fått

ökad ram, men motionärerna förordar ändå att stödet till dessa

anläggningar höjs med 2 miljoner kronor. Skälet är att de anser

att det är centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges

goda möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt

anpassade för specifika funktionshinder.

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer (B 5)

I budgetpropositionen föreslås att 132 194 000 kr anvisas under

anslag B 5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer.

Statsbidrag lämnas till handikapp- och pensionärsorganisationer

enligt förordningen (1994:951) om statsbidrag till

handikapporganisationer och förordningen (1994:316) om

statsbidrag till pensionärsorganisationer. Regeringen beslutar om

fördelningen av bidraget medan anslaget administreras av

Socialstyrelsen.

Med anledning av att alltfler handikapporganisationer har

bildats och ansökt om bidrag har en särskild utredare på

regeringens uppdag sett över statsbidragen till organisationernas

allmänna verksamhet bl.a. avseende kriterier för

statsbidragsberättigande och riktlinjer för fördelningen av

statsbidraget mellan organisationerna. Utredarens förslag bereds

inom Regeringskansliet, anförs det.

I motion 1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

anslag B 5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer

ökas med 10 miljoner kronor jämfört med budgetpropositionens

förslag (delvis). Bidraget till handikapporganisationerna har

legat still under senare år. I samband med de förändringar i

bidragssystemet som regeringen förbereder bör anslaget höjas med

10 miljoner kronor, anför motionärerna.

Också i motion 1999/2000:So480 av Rigmor Ahlstedt (c) yrkas att

statsbidraget till handikapporganisationerna räknas upp. Anslaget

har legat på samma nivå under nästan hela 1990-talet. Det

utredningsförslag som nu är ute på remiss kommer att få mycket

negativa konsekvenser för mindre handikapporganisationer, anför

motionären.

I motion 1999/2000:So434 av Carin Lundberg och Karl Gustav

Abramsson (båda s) begärs tillkännagivande om behov av ökade

statsbidrag till handikapporganisationer. Motionärerna

konstaterar att statens bidrag varit oförändrat sedan budgetåret

1992/93 samtidigt som antalet organisationer som erhåller bidrag

har ökat. De anser det inte rimligt att statsbidraget skall vara

oförändrat också för den kommande treårsperioden.

I motion 1999/2000:So404 av Helena Frisk (s) yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bidrag till handikapporganisationer. Motionären anför att de

demenssjuka diskrimineras när staten fördelar bidrag till

handikapporganisationerna. Demensförbundet får endast 104 kr per

år och medlem mot i snitt 247 kr per år och medlem för övriga

handikappförbund. Utredningen som fått i uppdrag att komma med

förslag till en ny modell i fråga om fördelningen av

organisationsbidragen har inte beaktat frågan om en mera rättvis

och jämlik fördelning av bidragen mellan organisationerna, anför

motionären.

Bilstöd till handikappade (B 7)

I budgetpropositionen föreslås att 230 000 000 kr anvisas under

anslag B 7 Bilstöd till handikappade. Förslaget innebär en

höjning av anslagsnivån jämfört med innevarande budgetår.

Bestämmelserna om bilstöd finns i lagen (1988:360) om

handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade samt

förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade. Stöd kan

lämnas i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag och

anpassningsbidrag. Genom en förordningsändring under hösten 1997

begränsades utbetalningarna för bilstöd så att utbetalningarna

respektive budgetår ryms inom ramen för de medel som anslås.

Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn

av bilstödets konstruktion och det framtida stödbehovet.

Rapporten överlämnades den 1 maj 1999 till regeringen (RRV

1999:24). Frågan om eventuella regelförändringar bereds för

närvarande inom Regeringskansliet, enligt propositionen.

Flera motionärer tar upp frågan om åldersgränser för rätt till

bilstöd.

I motion 1999/2000:So224 av Rolf Gunnarsson (m) begärs

tillkännagivande till regeringen om en förändring av gällande

bestämmelser angående bilstödet till handikappade. Motionären

anser att personer som är förtidspensionerade och som fyllt 50 år

också måste omfattas av rätten till bilstöd.

I motion 1999/2000:So214 av Barbro Westerholm (fp) begärs

tillkännagivande om borttagandet av åldersgränserna för bilstöd.

Motionären anser att det utifrån handikappolitisk synvinkel måste

betraktas som åldersdiskriminering att ha regler som innebär att

en funktionshindrad som fyllt 65 år inte bedöms ha samma behov av

en bil som yngre personer med funktionshinder. Åldersgränsen 50

år är, anför motionären, sannolikt enbart betingad av

kostnadsskäl och är också att se som åldersdiskriminering.

Motionären anför att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om borttagande av åldersgränserna för bilstödet samt

förslag till hur förändringen skall finansieras. Samma motionär

återkommer till samma fråga i motion 1999/2000: So262 (fp)

yrkande 6.

Också i motion 1999/2000:So435 av Carin Lundberg och Karl Gustav

Abramsson (båda s) begärs regeländringar avseende

åldersgränserna. Motionärerna anför att dagens regler vad avser

åldersgränserna stämmer dåligt med regeringens handikappolitiska

mål. De regeländringar som behöver vidtas kommer att öka

kostnaderna för bilstödet men samtidigt minskar kostnaderna för

färdtjänsten, vilket gagnar hårt ansträngda kommunekonomier.

Motionärerna anser att medel bör avsättas för att möjliggöra

regeländringar för bilstödet.

I motion 1999/2000:So246 av Lena Sandlin och Ingemar Josefsson

(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett långsiktigt bilstöd.

Motionärerna anför att RRV:s rapport visar på ett olikmässigt

förhållande mellan de olika personkretsarna. Bilstödsreformen

1988 syftade till att bilen inte enbart skulle ses som ett medel

till försörjning utan även som ett hjälpmedel vid förflyttning.

Motionärerna vill slå samman grupperna 1-4 till en grupp och ta

bort kravet på knytning till arbetsmarknaden, körkortskravet och

50-årsgränsen. Motionärerna anser att en sådan reform skulle

innebära en samhällsekonomisk vinst då behovet av färdtjänst

skulle minska.

Två motioner tar upp frågor kring anpassningsbidraget.

I motion 1999/2000:So230 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att förtydliga lagstiftningen

gällande bilstöd till funktionshindrade. Motionären anför att

försäkringskassorna med hänvisning till Riksförsäkringsverkets

allmänna råd avslår ansökningar om anpassningsbidrag till extra

utrustning som t.ex. automatisk växellåda, centrallås med

fjärrstyrning och annan elektronik som behövs i förhållande till

funktionsnedsättningen. Motionären anför vidare att kammarrätten

i en dom nyligen har slagit fast att förarbetena inte ger stöd

för den uppfattning som kommer till uttryck i

Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1996:6. Enligt motionären

behövs det därför ett förtydligande av lagstiftningen.

I motion 1999/2000:So270 av Karin Falkmer (m) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av bilstödet. Motionären konstaterar att

grundbidraget är lika oberoende av den sökandes behov. Ingen

hänsyn tas till om den sökande har behov av en större bil.

Reglerna bör, enligt motionärens mening, ses över så att stödet

vid behovsprövning även beräknas med hänsyn till merkostnaderna

för inköp av en större bil av s.k. vantyp. En översyn bör också

göras så att behovet av automatisk växellåda och annan

extrautrustning som är styrkt genom läkar-intyg eller är

förknippat med villkorskrav i körkortet kan ingå i

beräkningsgrunden för bilstödet.

I två motioner anförs att bilstödet bör bli mer familjevänligt.

I motion 1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen beslutar att göra en komplettering i 10 §

förordningen (1988:890) om bilstöd så att lydelsen blir följande:

"Om det finns skäl från trafiksäkerhetssynpunkt, medicinsk

synpunkt eller väsentligt ändrade förhållanden får dock bidrag

lämnas tidigare." (yrkande 18). Bilstöd kan lämnas endast om

minst sju år förflutit sedan tidigare beslut om bidrag. Om det

finns skäl från trafiksäkerhetssynpunkt eller medicinsk synpunkt

får dock bidrag lämnas tidigare. Motionärerna anser att denna

regel är rimlig när bilstöd har beviljats en person med

funktionshinder och denne önskar byta bil, men regeln tar inte

hänsyn till situationen när en förälder beviljats bilstöd. Till

exempel kan inte en förälder som beviljats bilstöd för ett barn

med funktionshinder byta till en större bil om föräldern får

ytterligare ett barn med funktionshinder och därför behöver en

större bil. Inte heller kan en förälder som själv är

funktionshindrad och har fått bilstöd för egen bil få nytt

bilstöd för byte eller köp av ny bil om föräldern får ett

funktionshindrat barn.

I motion 1999/2000:So256 av Ulla-Britt Hagström (kd) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

bilstödslagen att en förälder med funktionshinder ges möjlighet

att följa sitt barns aktiviteter. Motionären anser att det kan

leda till orimliga konsekvenser att det i lagen krävs att den

funktionshindrade själv skall köra bilen för att få tillgång till

bilstöd. Ett exempel är en gravt funktionshindrad mamma som haft

bilstöd och själv kunnat köra sina barn till olika aktiviteter.

När hon blir sämre och inte själv kan köra bilen får hon inte

förnyat bilstöd trots att hon kunnat fortsätta att åka med till

barnens aktiviteter om hennes personliga assistent fått köra

bilen. Motionären anser att bilstödslagen måste bli mer

familjevänlig och möjliggöra att föräldrar kan fortsätta att

delta i barnens olika aktiviteter genom att någon annan kör den

anpassade bilen.

Utbetalning av bilstödet behandlas i motion 1999/2000:So248 av

Roy Hansson (m). Motionären konstaterar att en person som

beviljats bilstöd kan få vänta på utbetalningen av stödet

beroende på att innevarande års anslag är förbrukat. Systemet

måste, enligt motionären, ses över så att den som beviljats stöd

också får detta utbetalat. Detta bör ges regeringen till känna.

I motion 1999/2000:So321 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en hälso- och samhällsekonomisk analys av bilstödet

(yrkande 20). Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag

genomfört en översyn av bilstödets konstruktion och det framtida

stödbehovet. Bilstödsutredningens slutbetänkande Rätten till

ratten är ytterligare ett underlag, anför motionärerna. Frågan om

bilstödet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Motionärerna

anser att regeringen, innan något förslag läggs, bör göra en

hälso- och samhällsekonomisk analys av de av bl.a. RRV föreslagna

förändringarna. Bilstödet är ett bra medel för att ge personer

med funktionsnedsättningar möjlighet till delaktighet i

samhällslivet och en bättre livskvalitet. Tillgången till en egen

bil minskar också beroendet av samhällsinsatser i olika former,

anförs det.

Av 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade

följer att bidrag lämnas till följande grupper:

1. till handikappad som är under 65 år och är beroende av

personbil, motorcykel eller moped för att genom arbete få sin

försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning

eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller genomgå

rehabilitering under vilken han eller hon får utbildningsbidrag

enligt 1 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd eller

rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. till handikappad som är under 65 år och, efter att ha

beviljats bidrag enligt 1, har lämnat arbetsmarknaden med

förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt lagen om

allmän försäkring,

3. till annan handikappad än som avses i 1 eller 2 och som fyllt

18 år men inte 50 år,

4. till handikappad förälder med barn under 18 år under

förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och har behov av

ett fordon för förflyttning tillsammans med barnet samt

5. förälder till handikappat barn under förutsättning att

föräldern sammanbor med barnet och har behov av ett fordon för

förflyttning tillsammans med barnet.

Bidrag lämnas till grupperna 3-5 under förutsättning att den

bidragsberättigade själv skall bruka fordonet som förare. Bidrag

till personer i grupp 1 och 2 kan lämnas även till den som inte

innehar körkort, under förutsättning att någon annan kan anlitas

som förare vid resorna.

Riksrevisionsverket konstaterar i sin rapport Bilstöd till

personer med funktionshinder, RRV 1999:24, att bilstödet

fortfarande i hög grad präglas av det ursprungliga syftet att

underlätta resor till och från arbetet. Stödets utformning

missgynnar på olika sätt personer som inte deltar eller har

deltagit i arbetslivet. För att komma till rätta därmed har RRV

visat på vissa ändringar i utformningen av personkretsen och av

bidragskonstruktionen. RRV anser det vidare angeläget att

Vägverket och landstingens hjälpmedelscentral ges en mer

framträdande roll i sammanhanget och att kvaliteten på det arbete

som utförs av anlitade verkstäder säkras.

Socialministern har i ett frågesvar i riksdagen den 27 oktober

1999 anfört att han är medveten om den problematik som finns

kring tolkningen av vad anpassningsbidraget skall ersätta och att

frågan om eventuell regelförändring för närvarande bereds inom

Regeringskansliet. I december kommer regeringen att överlämna en

handikappolitisk handlingsplan till riksdagen varvid frågan om en

precisering av anpassningsbidraget i bilstödet också kommer att

behandlas, anför socialministern.

Kostnader för statlig assistansersättning (B 8)

I budgetpropositionen föreslås att 5 136 000 000 kr anvisas under

anslag B 8 Kostnader för statlig assistansersättning.

Statlig assistansersättning lämnas till funktionshindrade

personer som har behov av personlig assistans för sin dagliga

livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Rätten

till assistansersättning gäller för svårt funktionshindrade

personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende,

servicehus eller hos familj eller anhörig. Assistansersättning

utgår under år 1999 med 173 kronor per timme. Om det finns

särskilda skäl kan försäkringskassan efter ansökan medge att

schablonen får överskridas med de godkända faktiska kostnaderna -

dock högst 12 %. Kommunerna finansierar beviljad

assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka.

Regeringen redovisar sin avsikt att i en särskild proposition

återkomma med förslag som innebär att personer som beviljats

assistansersättning före 65 års ålder skall få behålla denna

ersättning även efter fyllda 65 år. Avsikten är att kunna

presentera en proposition hösten 2000 så att lagstiftningen kan

träda i kraft vid årsskiftet 2000/2001. Innan en proposition kan

läggas måste dock förslaget utredas i en arbetsgrupp eller

utredning, anför regeringen. Vidare måste förhandlingar

genomföras och överenskommelse ha träffats med Svenska

Kommunförbundet. Detta kan komma att påverka tidsschemat, anförs

det. Preliminärt har regeringen för ändamålet uppfört 150

miljoner kronor år 2001 och 200 miljoner kronor år 2002.

Vidare redovisas att schablonen för assistansersättningen som

infördes i september 1997 har inneburit en dämpning av

ökningstakten i den genomsnittliga timersättningen under det

senaste året.

På uppdrag av regeringen har Riksförsäkringsverket gjort en

översyn av ersättningen för personlig assistans. En rapport har

inkommit i februari 1999. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar att dels återföra det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningens första 20 timmar till staten (yrkande 7),

dels återinföra rätten till personlig assistent vid vistelse i

skola och dagcenter (yrkande 8), dels avskaffa schabloniseringen

av assistansersättningen (yrkande 9), dels anslå 6 473 000 000 kr

till anslag B 8 Kostnader för statlig assistansersättning för år

2000 (yrkande 13). Vidare begärs tillkännagivande till regeringen

om beräkningen av assistansersättningen (yrkande 10) och om rätt

till personlig assistans efter 65 års ålder redan från år 2000

(yrkande 12). Motionärerna vill anslå 1,3 miljarder kronor mer än

regeringen för kostnader för statlig assistansersättning. De

anför att de med dessa extra resurser vill återställa de

försämringar som Socialdemokraterna och Centerpartiet genomfört.

De vill återföra det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningens första 20 timmar till staten. De vill

återinföra rätten till personlig assistent under skoltid och vid

vistelse på dagcenter. De anser att schabloniseringen av

assistansersättningen skall slopas och att ersättningsreglerna

som gällde före den 1 september 1997 skall återinföras. Slutligen

anser de att personer som har personlig assistans och som fyller

65 år skall få fortsatt rätt till detta stöd efter det att

pensionsåldern uppnåtts. Denna förändring skall ske redan från

den 1 januari 2000.

I motion 1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om schablonisering av assistansersättningen (yrkande 10).

Motionärerna anser att svårt funktionshindrade drabbats hårt av

regeringens schablonisering av assistans-ersättningen.

Motionärerna anser i likhet med Intressegruppen för

assistansberättigade att en förenklad återredovisningsmodell kan

användas, där den assistansberättigade redovisar kostnader för

sin assistans. I samband med årsredovisningen sker återbetalning

av eventuellt överskott. Med en sådan modell tillförsäkras varje

assistansberättigad kostnadstäckning för sin personliga assistans

utan integritetskränkande ansökningar.

I samma motion yrkas att riksdagen beslutar att göra ett tillägg

i 7 § LSS med lydelsen: "Samma bedömning av omvårdnadsbehovet

skall göras då det gäller en ansökan från ett barn som från en

vuxen person." (yrkande 11). I de allmänna råd som

Riksförsäkringsverket utfärdat (1998:6) lämnar verket den

rekommendationen till försäkringskassorna att personlig assistans

till barn endast skall medges om barnets omvårdnadsbehov är minst

12 timmar per dygn. Dessutom framförs att det föreligger krav att

barnet skall ha flera funktionshinder samtidigt. Motionärerna

anför att detta innebär att det ställs strängare krav på

omvårdnadsbehov då det gäller personlig assistans till barn än

till vuxna. Motionärerna anser att detta inte stämmer med

riksdagens beslut 1996 och att det därför är nödvändigt med ett

tillägg i 7 § som klargör att samma bedömning av

omvårdnadsbehovet skall göras oavsett om det gäller ett barn

eller en vuxen.

Vidare begärs ett tillägg i 9 a § första stycket LSS med

lydelsen "hjälp med aktivering och motivation" bland där nämnda

exempel på grundläggande behov för att säkerställa psykiskt

funktionshindrades rätt till assistans (yrkande 12). I dag hamnar

de psykiskt funktionshindrade till stora delar utanför LSS.

Motionärerna anser att detta beror på att riksdagens beslut våren

1996 inte slagit igenom som man kunnat förvänta sig. Regeringen

föreslog i prop. 1995/96:146 ett tillägg till LSS om att

personlig assistans enbart skulle omfatta praktisk hjälp. Denna

inskränkning skulle drabba i första hand psykiskt

funktionshindrade. Riksdagen godtog dock inte förslaget i denna

del. Motionärerna anser dock att propositionens uttalande om

praktisk hjälp på flera håll påverkat handläggningen och att

rättspraxis är oklar. De vill därför ha ett tillägg i 9 a § med

lydelsen "hjälp med aktivering och motivation".

I motion 1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen i förhållande till regeringens förslag för budgetåret

2000 anvisar 110 000 000 kr mer till anslag B 8 Kostnader för

statlig assistansersättning (delvis). Centerpartiet har tidigare

motionerat om att personer som erhållit personlig assistans före

65 års ålder skall få behålla denna även efter 65-årsdagen.

Motionärerna föreslår nu att åldersgränsen i lagstiftningen tas

bort och att ytterligare 110 miljoner kronor tillförs anslaget så

att denna ändring kan träda i kraft redan den 1 januari 2000.

Också i motion 1999/2000:So327 av Kenneth Johansson yrkas att

riksdagen beslutar att åldersgränsen i 3 § lagen (1993:389) om

assistansersättning tas bort fr.o.m. den 1 januari 2000 (yrkande

11).

I samma motion begärs också tillkännagivande om

schablonersättningen (yrkande 10). Motionärerna konstaterar att

vissa assistansanordnare har påtalat att schablonersättningen

inte täcker alla kostnader för personlig assistans som t.ex.

kostnader för vidareutbildning och kompetensutveckling.

Motionärerna anser att dels de synpunkter som framförts om

ersättningsnivå, dels ersättningsformen som sådan bör vägas in.

Motionärerna anser att stödet skall vara rättvist, enkelt och

värna valfriheten.

I motionen yrkas slutligen att riksdagen hos regeringen bör

begära förslag till ändring i lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade enligt vad som anförts (yrkande 12).

Motionärerna anför att socialutskottet våren 1996 slog fast att

assistansersättning även kan utgå då den funktionshindrade vistas

i barnomsorg, skola eller annan daglig verksamhet när det

föreligger särskilda skäl för det. Motionärerna anser att det

föreligger en skillnad mellan riksdagens beslut och myndigheters

föreskrifter och att lagen måste skärpas. Riksdagen bör därför,

enligt motionärerna, hos regeringen begära förslag om förändring

i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade så att

barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet

garanteras.

I motion 1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen för budgetåret 2000 anvisar 1 955 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit till anslag B 8 Kostnader för statlig

assistansersättning (yrkande 13, delvis). Motionärerna vill

återställa handikappreformen. Kostnaderna för de 20 första

timmarna för assistansersättningen bör åter bli ett statligt

ansvar samtidigt som de begränsningar som regeringen infört

avskaffas, anför de. Det är vidare angeläget att de som får

assistans före 65 års ålder även får behålla den efter 65-

årsdagen. Detta minskar kommunernas kostnader för äldreomsorgen.

De anser att reformen bör genomföras redan den 1 januari 2000.

Också i motion 1999/2000:So321 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återställa rätten till personlig

assistans (yrkande 2) och om att avskaffa 65-årsregeln (yrkande

3). Vidare yrkas att riksdagen till anslag B 8 Kostnader för

statlig assistansersättning för budgetåret 2000 anvisar

1 955 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

7 091 000 000 kr (yrkande 21). Motionärerna anser att de

försämringar av handikappreformen som gjorts har inneburit att

för de människor som berörts har det delvis blivit en återgång

till situationen före handikappreformen. Motionärerna anser att

de rättigheter som LSS och LASS ursprungligen givit personer med

funktionsnedsättningar och deras anhöriga måste återinföras. Den

personliga assistenten bör snarare användas mer i arbetslivet och

i studieverksamheten. Assistentens insatser i skolarbete eller på

dagis skall utvecklas så att den enskilde känner trygghet i att

allt kring hans eller hennes person fungerar så bra att alla

övriga krafter kan användas till att satsas på skolarbetet eller

i den pedagogiska leken, anförs det. Motionärerna anser att

frågan om huruvida personer som beviljats personlig assistans

skall få behålla denna även efter 65-årsdagen är tillräckligt

utredd och att reformen därför skall träda i kraft den 1 januari

2000.

I motion 1999/2000:So262 av Barbro Westerholm (fp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åldersgräns för att själv få välja personlig assistent

(yrkande 8). Motionären anser det stötande att just 65-årsdagen

skall vara avgörande för om man kan betros med att välja sina

egna personliga assistenter eller inte.

I motion 1999/2000:So323 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande till regeringen om rätt till personlig assistans

för personer över 65 år (yrkande 6). Motionärerna anför att

omställningen från ett relativt fritt liv till ett beroende av

när hemtjänsten kan komma, olika människor som utför hjälpen,

minskad valfrihet och mer krångel är något som Folkpartiet har

arbetat för att avskaffa. Motionärerna anser att det inte behövs

mer utredande utan att reformen bör införas redan 1 januari år

2000. Folkpartiet har i sin ekonomisk-politiska motion avsatt 150

miljoner kronor för detta ändamål.

Också i motion 1999/2000:So466 av Sofia Jonsson och Johan Pehrson

(c, fp) yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av 3 § i

lagen (1993:389) om assistansersättning att åldersgränsen tas

bort fr.o.m. den 1 januari 2000. Motionärerna anser att var och

en som lever med omfattande rörelsehinder och blir

ålderspensionär skall ha fortsatt rätt till assistans via

LSS/LASS liksom fortsatt rätt till handikappersättning.

Utskottet behandlade i anledning av motionsyrkanden frågan om

barns rätt till personlig assistans, schabloniseringen av

assistansersättningen m.m. i betänkande 1998/99:SoU1. Utskottet

anförde då följande (s. 48 f.):

Utskottet vill understryka att assistansreformen har inneburit

ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för

många svårt funktionshindrade personer. Syftet med reformen har

därmed uppnåtts. Kostnaderna för reformen var dock från början

kraftigt underskattade och lagstiftningen oklar, bland annat när

det gäller gränsdragningen mellan kommunerna och statens ansvar.

Detta har lett till att riksdagen vid flera tillfällen tvingats

gå in och tillföra ytterligare resurser och justera i reglerna.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

funktionshindrade barns och vuxnas behov av särskilt stöd i t.ex.

barnomsorg, skola och daglig verksamhet i princip bör tillgodoses

inom ramen för den kommunala verksamheten. Personlig assistans

skall, enligt utskottets mening, inte ersätta den personal som

behövs för att bedriva verksamheten, t.ex. genom höjd

personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller elevassistent. Det

bör vara huvudmannens uppgift att se till att de resurser som

krävs med hänsyn till den funktionshindrades behov tillförs

verksamheten. Utskottet vidhåller också att om särskilda skäl

föreligger kan statlig assistansersättning erhållas även vid

dessa verksamheter, nämligen om funktionshindret är sådant eller

kombinationen av funktionshinder sådan att den funktionshindrade

behöver tillgång till någon person med ingående kunskap om den

funktionshindrade och dennes hälsotillstånd.

Utskottet motsätter sig ett förstatligande av de 20 första

assistanstimmarna.

Utskottet kan nu konstatera att den införda schablonen för

assistanser-sättningen har inneburit en dämpning av ökningstakten

i den genomsnittliga timersättningen under det senaste året.

Flera assistansanordnare har dock framfört kritik mot införandet

av schablonen. Detta framkom bl.a. vid utskottets offentliga

utfrågning om assistansersättningen i oktober 1997. Kritikerna

anser att schablonen inte täcker alla kostnader för assistansen.

Riksförsäkringsverket har med anledning av kritiken fått i

uppdrag att göra en översyn av ersättningen för personlig

assistans. I översynen ingår att kartlägga om det finns

nödvändiga kostnader som inte täcks av den nuvarande schablonen

och vilka dessa i så fall är samt pröva om och i så fall hur det

är möjligt att vid sidan av schablonersättningen ersätta den

assistansberättigade för sådana eventuella kostnader. Verket

skall vidare föreslå vilken redovisning som skall krävas av

assistansberättigade respektive assistansanordnare samt vad som i

övrigt behövs i form av redovisning. Uppdraget skall redovisas

till regeringen senast den 1 februari 1999. Utskottet, som

noterat kritiken, är emellertid inte nu berett att föreslå några

ändringar i regelverket angående schablonen och beräkningen av

ersättningen utan anser att Riksförsäkringsverkets redovisning av

uppdraget bör avvaktas. Motionerna So246 (m), So274 (mp)

yrkandena 3-4, So286 (v) yrkandena 1 och 3, So310 (mp) yrkande 6,

So376 (kd) yrkande 8, So425 (m) yrkandena 3-6, So445 (kd) yrkande

3, So455 (c) yrkande 12 och So465 (fp) yrkande 1 avvisas därmed.

Riksförsäkringsverket skall i sin utredning också pröva om det

är möjligt att fastställa nivån på schablonen vid en tidigare

tidpunkt än vad som för närvarande sker samt vilken

beräkningsmetod som skall användas. Syftet skall vara att öka

förutsebarheten och därmed underlätta planeringen av

verksamheten. Utskottet utgår från att verket vid sin bedömning

tar hänsyn till aktuellt löneläge för assistenter och därmed

jämförbara yrkesgrupper. Något uttalande med anledning av motion

So286 (v) yrkande 4 behövs därför inte. Inte heller yrkande 6 bör

föranleda något initiativ från riksdagens sida. Det ankommer på

försäkringskassorna att tillse att handläggarna får den

fortbildning som krävs för att de skall kunna fullgöra sitt

arbete.- - -

Vad gäller barns rätt till personlig assistans har

socialministern i ett frågesvar i riksdagen nyligen anfört att

innebörden av formuleringen "omfattande omvårdnadsbehov" är

oklar. För närvarande finns ingen Regeringsrättsdom som kan vara

vägledande i denna fråga. I Riksförsäkringsverkets nya Allmänna

råd framgår att verket rekommenderar försäkringskassorna att ett

omfattande omvårdnadsbehov bör omfatta minst 12 timmar av dygnet.

Denna rekommendation är ett led i verkets uppgift att driva fram

rättspraxis. När ett barns behov av personlig assistans utreds

gäller det först att utreda barnets totala behov av omvårdnad

varje dygn. Denna omvårdnad kan tillgodoses av föräldrar,

elevassistenter, resurspersoner, anhöriga m.fl. För barn med

behov av omvårdnad minst halva dygnet, dvs. 12 timmar per dygn,

går försäkringskassan vidare i sin utredning och tar reda på hur

omfattande behovet av hjälp med de grundläggande behoven är. Om

dessa behov överstiger 20 timmar per vecka kan rätt till

assistansersättning föreligga. Socialministern anser att det är

viktigt att barn med omfattande funktionshinder får sina behov av

personlig assistans tillgodosedda och avser att återkomma i

frågan om det behövs. Utskottet delar denna bedömning.

Utskottet vill än en gång betona (se t.ex. 1995/96:SoU15) att

försäkringskassorna vid bedömning av barns rätt till personlig

assistans skall ta hänsyn till vad som normalt kan anses falla

inom ramen för det föräldraansvar som enligt föräldrabalken

åvilar alla vårdnadshavare med hänsyn till barnets ålder,

utveckling och omständigheter i övrigt. Det är således behovet av

extra tillsyn och omvårdnad med anledning av ett funktionshinder

som skall ligga till grund för bedömning och beslut om personlig

assistans. Utskottet vill också betona att uppfattningen att

kompensation skall lämnas för extra omvårdnadsbehov, merarbete

och merkostnader till följd av funktionshinder sedan många år är

vedertagen princip inom handikappområdet. Den tillämpas bl.a. vid

bedömning av rätt till vårdbidrag för handikappade barn och för

handikappersättning. Utskottet vidhåller att principen även skall

tillämpas vid bedömning av rätt till personlig assistans.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen.

Skulle det därvid visa sig att barns möjligheter att erhålla

personlig assistans försämras till följd av att

rättstillämpningen visar sig bli restriktivare utgår utskottet

från att regeringen återkommer i frågan. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna So274 (mp) yrkande 1, So286 (v) yrkandena

2, 5 och 7, So287 (v), So325 (s), So376 (kd) yrkande 9, So416

(m), So445 (kd) yrkandena 1 och 2, So455 (c) yrkande 14 och So465

(fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m. (B 9)

I budgetpropositionen föreslås att 63 000 000 kr anvisas under

anslag B 9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.

Statsbidraget till missbrukarvård ingår sedan år 1996 i det

generella statsbidraget till kommunerna. Genom Statens

institutionsstyrelses (SiS) verksamhet har staten ett direkt

ansvar för ungdomsvård och missbrukarvård. Staten har ett starkt

intresse av att det råder balans mellan å ena sidan

institutionsvården och å andra sidan den vård som bedrivs av

kommunerna och består av förebyggande vårdinsatser och olika

slags öppenvårdsinsatser. Ur anslaget har avsatts särskilda

utvecklingsmedel för att stimulera kommunerna att utveckla

förebyggande vårdinsatser och olika slags öppenvårdsinsatser.

Länsstyrelserna har i uppdrag att årligen fördela 50 miljoner

kronor till särskilt angelägna utvecklingsinsatser. Under

anslaget disponerar regeringen 4 miljoner kronor för insatser mot

spelberoende och dess sociala konsekvenser. Tidigare medel för

åtgärder mot spelberoende har använts till forskning för att få

ökade kunskaper om spelberoende.

I motion 1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om spelberoende (yrkande 21). Motionärerna anför

att spelberoendet är ett hälsoproblem vars omfattning är större

än vad man tidigare trott. Cirka 150 000 svenskar har problem med

sitt spelande, en tredjedel av dem kan klassas som sjukligt

spelande. I dag finns knappt någon hjälp att få i form av

behandling och rehabilitering. Motionärerna anser därför att

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att undersöka hur vård-,

behandlings- och rehabiliteringsbehoven kan tillgodoses.

I motion 1999/2000:So216 av Barbro Westerholm (fp) begärs

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

behov av behandlings- och rehabiliteringsinsatser för

spelberoende. Motionären anser att det behövs vård- och

behandlingsprogram, personalutbildning och skapande av vård- och

rehabiliteringsresurser. Regeringen bör därför ta initiativ till

överläggningar med såväl Landstingsförbundet som Svenska

Kommunförbundet om hur dessa behov kan tillgodoses.

I motion 1999/2000:So483 av Barbro Feltzing m.fl. (mp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om hur man skall stävja

problemet med det ökade spelberoendet i samhället samt hur ökade

resurser skall ges till forskning och stödjande behandling

(yrkande 1). Motionärerna anför att ca 150 000 personer har någon

form av spelberoende. Värst drabbade är invandrare och ungdomar.

Många ungdomar som spelar drar på sig stora skulder. En del

tvingas in i kriminalitet. Internationella studier visar att

självmord förekommer i denna grupp. Det behövs, enligt

motionärerna, ökade resurser till forskning och stödjande

behandling.

Bidrag till organisationer på det sociala området (B 10)

I budgetpropositionen föreslås att 64 341 000 kr anvisas under

anslag B 10 Bidrag till organisationer på det sociala området.

Från anslaget ges bidrag till olika frivilliga organisationer

inom det sociala området. Sedan den 1 januari 1999 administreras

bidragsgivningen av Socialstyrelsen. Kriterierna för att få

bidrag och för uppföljning av bidragen har också gjorts

likformiga enligt förordning (1998:1814) om statsbidrag till

vissa organisationer inom det sociala området. Bidrag lämnas till

såväl länk-organisationer och andra organisationer som arbetar

med att stödja och hjälpa före detta missbrukare och andra

socialt utsatta grupper som organisationer som arbetar med att

hjälpa barn och deras familjer samt organisationer som motverkar

våld mot kvinnor. Nykterhetsorganisationer och Centralförbundet

för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) erhåller också bidrag

från detta anslag.

Under anslaget disponerar regeringen 500 000 kr för åtgärder mot

sexuell exploatering av barn, i huvudsak för regeringens satsning

i Östersjöregionen.

Socialstyrelsen har i en rapport från den 31 maj 1999 redovisat

de första erfarenheterna av det nya systemet för administration

av bidragen. Utvecklingen bedöms i denna rapport som positiv.

Organisationerna har - inom ramen för det brukarråd som i

enlighet med regeringens förslag inrättades i samband med

övergången till ett nytt system - aktivt deltagit när det gäller

att utforma regler för bidragsgivningen.

I propositionen anför regeringen att den bedömer det som

angeläget att Socialstyrelsen även i fortsättningen arbetar i

nära samarbete med organisationerna och att styrelsen utvecklar

brukarrådet till ett forum för samverkan mellan organisationerna

och staten.

Kvinnojourerna har fått ett utökat årligt stöd med 6 miljoner

kronor.

I motion 1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen ger 4 miljoner kronor i ökade bidrag till

kvinnojourerna under anslag B 10 Bidrag till organisationer på

det sociala området, utgiftsområde 9 (yrkande 13, delvis). Även i

motion 1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen till utgiftsområde 9 anslag B 10 Bidrag till

organisationer för budgetåret 2000 anvisar 4 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 68 341 000 kr (yrkande

15). Motionärerna anser att kvinnojourerna bör få mer statlig

hjälp att finansiera sin verksamhet.

I motion 1999/2000:So379 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s, v, kd,

c, fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att statsbidragen till

förebyggande arbete, med ändring av föreliggande ordning,

fördelas i enlighet med de principer som angivits i motionen.

Motionärerna anser att bidragen till nykterhetsorganisationerna

borde fördelas med samma förtroende som staten låter

folkbildningsförbundet, idrottsrörelsen, kyrkor och samfund

fördela statsbidrag med betydande belopp. Riksdagens beslut

hösten 1998 om en ny form för bidragsgivning har skapat

åtskilliga problem för de organisationer som får bidrag via

Socialstyrelsen. Redan efter två månaders verksamhet gjordes

kraftiga ingrepp i fördelningen av statsbidrag under löpande

budgetår. Motionärerna anser vidare att Socialstyrelsen i

förarbetet för nästa års bidragsansökan visat en överambitiös

strävan att avkräva organisationerna omfattande redovisningar som

varken redovisats i utredningen eller i regleringsbrevet för år

1999. Organisationerna skall, enligt Socialstyrelsen, varje

halvår lämna in en ekonomisk redovisning, utöver en omfattande

årlig ansökningsblankett som skall kompletteras med

verksamhetsberättelse, budget för kommande år, bokslut och en

treårig verksamhetsplan.

Handikappombudsmannen (B 13)

I budgetpropositionen föreslås att 8 159 000 kr anvisas under

anslag B 13 Handikappombudsmannen.

Handikappombudsmannen skall bevaka frågor som angår

funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt verka

för att personer med funktionshinder uppnår full delaktighet i

samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren.

Den nya lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet av personer med funktionshinder innebär nya

arbetsuppgifter för Handikappombudsmannen. Myndigheten bedömer

att det behövs ytterligare resurser för att lösa de nya

kompetenskrav som uppstått med anledning av detta. Regeringen

aviserar att den avser att återkomma i frågan.

En särskild utredare har haft regeringens uppdrag att göra en

översyn av Handikappombudsmannens arbete. Utredningen överlämnade

sitt betänkande Handikappombudsmannens framtida förutsättningar

och arbetsuppgifter (SOU 1999:73) i juni 1999. Det bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar avslå förslaget att anslå medel till B 13

Handikappombudsmannen för år 2000 (yrkande 14). Motionärerna

anför att de i samband med behandlingen av diskrimineringslagarna

framförde förslaget att slå ihop flera olika

ombudsmannaverksamheter till en myndighet. Förslaget gällde

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt

Jämställdhetsombudsmannen. Motionärerna vidhåller detta förslag

och anför att den nya myndigheten lämpligen bör tilldelas anslag

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. De anser

vidare att det anslag som anvisas bör innefatta särskilda medel

för kartläggning av hur kommunerna följer upp FN:s standardregler

för funktionshindrade.

Barnombudsmannen (B 14)

I budgetpropositionen föreslås att 8 450 000 kr anvisas under

anslag B 14 Barnombudsmannen.

Barnombudsmannen (BO) har till uppgift att bevaka frågor som

angår barns och ungdomars rättigheter och intressen. BO skall i

sin verksamhet informera om FN-konventionen om barnets

rättigheter (barnkonventionen) och medverka till att den

genomförs på alla nivåer i samhället. BO skall särskilt

uppmärksamma att lagar och andra författningar står i

överensstämmelse med Sveriges åtaganden enligt FN:s

barnkonvention.

I propositionen redovisas bl.a. att Barnombudsmannen genomfört

enkätundersökningar bland mellanstadiebarn kring frågan om

inflytande och medbestämmande i skola och samhälle. BO har också

under året publicerat en handbok om barnkonventionens

genomförande i kommuner och landsting som är riktad till

politiker och tjänstemän. BO:s egen hemsida och en Internetkanal

för dialog med barn och unga har haft många besökare, vilket har

inneburit en direktdialog med barnen och möjlighet att inhämta

barnens synpunkter samt låta barnen själva bli delaktiga i

genomförandeprocessen av barnkonventionen.

I motion 1999/2000:So443 av Marianne Jönsson och Ronny Olander

(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Barnombudsmannens arbete.

Motionärerna anser att en av de största utmaningarna inför det

nya millenniet är att utveckla demokratin så att också barn och

ungdomar blir delaktiga i samhällsbygget. I en tid då

odemokratiska organisationer växer i antal och lockar till sig

ungdomar är det nödvändigt att det skapas kanaler för barn att

förmedla sina kunskaper till vuxna. Barn bör tidigt ges möjlighet

att ta politiska initiativ. Därför anser motionärerna att

Barnombudsmannen i högre utsträckning än i dag bör arbeta på

lokalt plan för att entusiasmera, väcka intresse och vara en

förmedlande kanal ut i samhället.

Statens institutionsstyrelse (B 16)

I budgetpropositionen föreslås att 557 032 000 kr anvisas under

anslag B 16 Statens institutionsstyrelse.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är sedan 1 juli 1993 central

förvaltnings-myndighet för de hem som avses i 12 § lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda

ungdomshem) och lagen (1988:603) om sluten ungdomsvård samt 22

och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

(LVM-hem). Under anslaget beräknas också kostnader för tio

platser enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten

ungdomsvård.

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2000, i fråga om ramanslaget B 16 Statens

institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor

efter år 2000.

Alkoholinspektionen (B 17)

I budgetpropositionen föreslås att 6 984 000 kr anvisas under

anslag B 17 Alkoholinspektionen.

Alkoholinspektionen skall övervaka efterlevnaden av

alkohollagen. Myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari

1995 med anledning av bl.a. EU-medlemskapet och att riksdagen

beslutat att avskaffa de tidigare import-, export-,

tillverknings- och partihandelsmonopolen när det gäller

alkoholdrycker. Dessa har ersatts av ett nytt alkoholpolitiskt

motiverat tillstånds- och tillsynssystem som hanteras av

Alkoholinspektionen. Detta system har dock i vissa delar

kritiserats av EG-domstolen och EU-kommissionen. Med anledning av

denna kritik har regeringen i propositionen Vissa alkoholfrågor,

m.m. (prop. 1998/99:134) föreslagit att nuvarande

partihandelstillstånd tas bort och ersätts av det godkännande som

skattemyndigheten ger för att man som partihandlare skall få

importera punktskattepliktiga alkoholvaror. Det betyder för

Alkoholinspektionens del att deras verksamhet när det gäller

tillståndsgivning och partihandel faller bort. Regeringen

föreslår med anledning av detta en minskning av anslaget jämfört

med tidigare år.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att anslå medel till

B 17 Alkoholinspektionen för år 2000 (yrkande 15). Motionärerna

anser att Alkoholinspektionen är en onödig myndighet och att dess

verksamhet har drabbat småföretagen i stället för att ha bidragit

till att öppna för konkurrens inom distributionsledet.

Motionärerna förespråkar regelförenklingar och nya rutiner och

anser att merparten av uppgifterna kan skötas av

skattemyndigheterna inom ramen för sedvanligt arbete med

punktskatter. Alkoholinspektionen bör därmed avskaffas från den 1

januari 2000.

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa (B 19)

I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr anvisas under

anslag B 19 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.

Under senare år har hemlösheten uppmärksammats alltmer. Trots

att det inte med säkerhet går att konstatera att problemen blivit

vanligare är det mycket som talar för att hemlösheten ökat och

att de hemlösas situation försvårats, anför regeringen. Enligt

Socialstyrelsen fanns det i slutet av april i år cirka 1 200

personer i Sverige som var uteliggare eller bodde på härbärgen.

Totalt finns det enligt Socialstyrelsen cirka 8 400 hemlösa.

Kommunerna har det yttersta ansvaret för att människor i utsatta

situationer får det stöd och den hjälp de behöver. I många

kommuner är man medveten om de ökade svårigheterna för gruppen

hemlösa och det pågår ett aktivt utvecklingsarbete för att finna

relevanta stödformer. Också frivilligorganisationerna gör ett

mycket värdefullt arbete för de hemlösa. Mycket tyder också på

att de ideella organisationernas roll inom området har ökat,

anförs det.

Staten har de senaste åren tagit olika initiativ i syfte att

hjälpa de mest utsatta grupperna. I mars 1997 beslutade

regeringen att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30

miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Medlen skall användas för

ideella organisationers kostnader för att tillsammans med berörda

kommuner utveckla och pröva nya modeller för stöd och boende för

personer med psykiska funktionshinder. För att få aktuella

kunskaper om problemets omfattning har Socialstyrelsen fått i

uppdrag att kartlägga omfattningen av hemlösheten i Sverige och

redovisa de insatser som görs för hemlösa. Uppdraget skall

redovisas den 31 december 1999.

För att ytterligare stärka stödet till utveckling av nya former

för stödet till de hemlösa föreslog regeringen i föregående

budgetproposition att ytterligare medel skulle anslås under eget

anslag för en treårig försöksperiod. Stöd skulle ges till

kommuner och ideella organisationer efter ansökan. Det statliga

bidraget skulle utgå med högst 50 % av kostnaderna för projekten.

Medlen skulle, enligt förslaget, disponeras av Socialstyrelsen.

Utskottet konstaterade i betänkande 1998/99:SoU1 (s. 53) vid sin

behandling av förslagen i budgetpropositionen för år 1999 att

utskottet vid flera tillfällen uttryckt oro över de hemlösas

situation. Utskottet noterade därför med tillfredsställelse att

medel avsatts ur Allmänna arvsfonden och att regeringen nu också

föreslog ett särskilt anslag för utvecklingsinsatser för åtgärder

för hemlösa. Utskottet ansåg det också mycket angeläget att

Socialstyrelsen fick i uppdrag att göra en ny kartläggning av

situationen för de hemlösa. Utskottet delade uppfattningen i en

motion att slutmålet måste vara att människor skall kunna få egna

bostäder. En lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter ett brett

spektrum av initiativ och en bred förankring. Utskottet ansåg

därför att medlen borde disponeras av regeringen, och att de

initiativ som tas skall ske inom ramen för en bredare politisk

samverkan. För att säkerställa att angelägna projekt kommer till

stånd borde den statliga andelen av finansieringen kunna

överstiga 50 %. Vad utskottet anfört borde riksdagen, enligt

utskottets mening, ge regeringen till känna. Utskottet

tillstyrkte den föreslagna medelstilldelningen. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1998/99:104).

Regeringen tillsatte i december 1998 en parlamentarisk kommitté

angående nya former för stöd åt hemlösa (dir. 1998:108).

Kommittén skall i dialog med berörda myndigheter, organisationer

och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa

en bättre situation för de hemlösa och förhindra att hemlöshet

uppstår. Kommittén skall bereda och till regeringen lämna förslag

till stöd till projekt som finansieras av utvecklingsmedel för

åtgärder för hemlösa. Kommittén skall vara verksam t.o.m.

utgången av år 2001.

I juni 1998 tillsatte regeringen en bostadssocial beredning (dir.

1998:56). Den parlamentariska beredningen skall följa

utvecklingen på det bostadssociala området och föreslå åtgärder

för att stödja särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden.

Beredningen skall som underlag för sina bedömningar och förslag

bl.a. göra en bostadssocial kartläggning av situationen på

bostadsmarknaden. Beredningen skall särskilt följa upp de

bostadssociala effekterna av konkurser och rekonstruktioner för

boende i bostadsrätter och egnahem samt föreslå hur problemen med

oseriösa bostadsförmedlare bör hanteras. Beredningen skall vidare

lämna förslag till åtgärder för den händelse att situationen på

bostadsmarknaden utvecklas på ett sådant sätt att kommunerna inte

genom samarbete med fastighetsägarna kan uppfylla sitt

bostadssociala ansvar. Beredningen skall vara verksam t.o.m.

utgången av år 2000. Beredningen har hittills avlämnat två

delbetänkanden: Oseriösa bostadsförmedlare, SOU 1999:71 och

Boendesociala effekter av konkurser och rekonstruktioner, SOU

1999:72.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har nyligen

presenterat rapporten Bostad sökes - en ESO-rapport om de hemlösa

i folkhemmet (Ds 1999:46). Rapportförfattarna har beräknat

samhällets kostnader för hemlösheten. De drar slutsatser och

presenterar förslag till en lång rad åtgärder och förändringar av

den nuvarande socialpolitiken.

Regeringen har gett en grupp forskare i uppdrag att sammanställa

den kunskap som finns och identifiera de områden där behovet av

kunskap kring välfärdsutvecklingen är angelägen, Välfärdsbokslut

över 1990-talet (dir. 1999:7). Gruppen skall beskriva

välfärdsutvecklingen för kvinnor och män, för olika

socioekonomiska grupper och ur ett livsperspektiv. Barns

situation skall belysas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt

utsatta grupper. I direktiven anförs att det bl.a. framstår som

angeläget att förbättra kunskapsläget om vräkningar och

hemlöshet. Kommittén skall lämna en delrapport senast i januari

år 2000 och slutredovisning skall lämnas i januari år 2001.

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar att anslag B 19 Utvecklingsmedel till åtgärder

för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen (yrkande 16).

Motionärerna anser, i enlighet med vad de tidigare anfört, att

medlen skall disponeras av Socialstyrelsen.

I motion 1999/2000:Bo233 av Ulf Björklund m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

olika grupper av hemlösas situation (yrkande 2), om olika

forskningsåtgärder avseende psykiska problem och hemlöshet

(yrkande 3) och om frivilligorganisationernas roll för de

hemlösas situation (yrkande 4). Socialstyrelsens kartläggning av

de hemlösa skattade dessa till ca 10 000 personer år 1993.

Motionärerna antar att situationen har förvärrats sedan dess.

Genom psykiatrireformens ofullständighet finns nu också psykiskt

funktionshindrade bland uteliggarna, anför de. De anser att

kvinnlig hemlöshet skiljer sig från manlig genom att den tycks

vara mer dold och att kvinnorna är yngre än de hemlösa männen.

Huvudorsaken till hemlöshet kan vara att bostad saknas, att den

enskilde inte klarar att betala boendekostnaden, att den enskilde

inte klarar att bo och därmed stör andra boende samt att den

enskilde väljer att inte bo i stadigvarande bostad.

Storstadsproblemen med hemlöshet är förknippade med allvarliga

sociala problem, anför de. Motionärerna anser att enskilda

personers rätt till ett hem måste garanteras. De anser att

kommunernas ansvar omfattar hela boendekedjan och att detta

betyder mer än ett s.k. härbärge. Den bostadssociala utredningens

förslag måste snabbt tas till vara, anför de. Forskning måste

stimuleras om sambanden mellan psykiskt funktionshinder och

hemlöshet. Frivilligorganisationernas arbete måste stödjas.

Slutligen anser de att kommunen kan garantera den enskildes

boende genom särskilda kontrakt.

I motion 1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för hemlösa (yrkande 6). Motionärerna anför

att människor har rätt till ett värdigt liv och ett eget hem.

Frälsningsarmén, Stadsmissionen och andra frivilligorganisationer

gör mycket stora insatser för att försöka ge människor ett

värdigt liv. Också det offentliga samhället gör insatser för att

lösa de mest utsatta människornas problem. Det skiljer dock i

arbetsmetoder och kultur mellan t.ex. socialtjänst och

frivilligorganisationer, vilket gör att insatserna inte är så

effektiva som de borde vara. Motionärerna anser att det krävs en

samordning mellan olika sociala insatser som psykiatrisk vård,

sjukvård, missbrukarvård m.m.

I motion 1999/2000:So420 av Rigmor Ahlstedt och Gunnel Wallin

(båda c) begärs tillkännagivande till regeringen om de

bostadslösas situation (yrkande 1) och om att regeringen bör

åläggas att vidta åtgärder som ger hemlösa människor bostäder och

nödvändig hjälp (yrkande 2). Motionärerna anför att kommunerna

inte tycks klara sitt ansvar att ge alla invånare den hjälp de

har rätt till. Frivilligorganisationerna är beundransvärda i sitt

arbete för utslagna människor, men samhället kan inte förlita sig

på frivilligorganisationerna utan måste ta sitt ansvar, anför de.

Det behövs, enligt motionärerna, en rad olika insatser. Det

gäller bl.a. större insatser för avgiftningsåtgärder och att fler

människor måste få psykiatrisk vård. Motionärerna anser att det

behövs en mellanform av boende som - förutom tak över huvudet -

även kan ge mer service. Slutligen anser motionärerna att

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att kartlägga antalet

bostadslösa i varje kommun samt föreslå åtgärder till lösningar

för dessa medmänniskor.

I motion 1999/2000:So219 av Barbro Westerholm (fp) begärs

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

åtgärder för att lösa hemlösas problem. Motionären konstaterar

att i utredningen Bostad sökes (Ds 1999:46) lämnas en rad förslag

till åtgärder för att komma till rätta med hemlösas situation.

Mer lättillgänglig missbrukarvård och psykiatrisk vård borde vara

högprioriterade åtgärder. Det borde finnas en laglig rätt till

härbärge för natten om man är hemlös. Vidare borde varje hemlös

få en personlig ombudsman. Motionären anför att det är angeläget

att hjälpa de hemlösa till ett drägligt liv. Regeringen därför

bör föranstalta om konkreta åtgärder för att lösa hemlösas

problem.

I motion 1999/2000:So440 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att staten bör ta på sig en större roll som

samordnare av åtgärder vad avser de hemlösas situation (yrkande

1), om situationen för de anhöriga (yrkande 2), om boende i

mindre boendeformer och s.k. lågtröskelboenden (yrkande 3) och om

behovet av en översyn av formerna för tvångsvården (yrkande 4).

Motionärerna anser att det är positivt att det i statsbudgeten

avsatts 10 miljoner kronor per år under perioden 1999-2001 för

projekt för hemlösa. Motionärerna framhåller att de människor som

skall ta sig ur hemlöshet måste få göra det i flera steg.

Härbärgen skall ses som tillfälliga lösningar. Det behövs små

enheter av gruppboenden med tillgång till stöd och förståelse för

att man kanske misslyckas några gånger. I dag är steget alltför

stort mellan de olika boendeformerna, från tillfälliga lösningar,

där missbruket blir ett måste för den enskilde individen, till

ett absolut nyktert boende med hårda dagliga kontroller.

Motionärerna anser vidare att de anhörigas situation måste

beaktas på ett tydligare sätt. Mycket skulle sparas om stöd och

hjälp gavs till de anhöriga i ett tidigt skede. Slutligen anser

motionärerna att tvångsvården bör ses som en överprövning när

kommunerna inte lyckats med frivillig vård. Att kommunerna skall

stå för såväl utredning som kostnad verkar därför i högsta grad

logiskt, anför de.

I motion 1999/2000:So409 av Helena Frisk och Ann-Kristine

Johansson (båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan

myndigheter och organisationer som arbetar med hemlösa.

Motionärerna anför att det behövs en bättre samverkan mellan

myndigheter och organisationer som arbetar med hemlösa. De anser

att i många fall har dessa myndigheter och organisationer

motstridiga ekonomiska intressen. En förutsättning för att kunna

samverka är att se till att dessa ekonomiska motsättningar inte

finns.

Bostadsstöd till funktionshindrade (B 20 - förslag till nytt

anslag)

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr till anslag B 20

Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2000 (yrkande 17).

Motionärerna anser det orimligt att funktionshindrade skall

tvingas söka socialbidrag för att kunna bo kvar i sina

handikappanpassade lägenheter. För att undvika ett ökat

socialbidragsberoende och för att underlätta för kommunerna

ekonomiskt bör ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade

inrättas, anför motionärerna.

Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid

budgetbehandlingen inför såväl budgetår 1998 som budgetår 1999,

betänkandena 1997/98:SoU1 och 1998/99:SoU1. Utskottet fann inte

skäl att föreslå ett nytt anslag.

Statsbidrag till psykiskt sjuka (B 21 - förslag till nytt anslag)

I motion 1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar anslå 255 000 000 kr till anslag B 21

Statsbidrag till psykiskt sjuka för år 2000 (yrkande 18).

Motionärerna anför att de tidigare föreslagit att regeringen

skall återkomma till riksdagen med förslag om att de psykiskt

sjuka bör ingå som personkrets enligt lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade. I avvaktan på detta

förslag ville motionärerna i budgeten för år 1999 anslå ett

särskilt stimulansbidrag till kommunerna på 300 miljoner kronor.

Syftet med stimulansbidraget var att kommunerna mer aktivt än i

dag skulle arbeta med denna glömda grupp funktionshindrade.

Motionärerna välkomnar regeringens förslag om att anvisa 45

miljoner kronor för att permanenta verksamheten med personliga

ombud åt psykiskt funktionshindrade. De anser dock att skälen för

statsbidrag i enlighet med deras tidigare förslag kvarstår, men

att omfattningen bör korrigeras med hänsyn till satsningen på

personligt ombud. För år 2000 föreslår de således att 255

miljoner kronor anvisas under ett nytt anslag, B 21.

Utskottet behandlade ett liknande förslag vid behandlingen av

budgeten för år 1999, betänkande 1998/99:SoU1. Utskottet

konstaterade då att psykiatrireformen bl.a. innebar att särskilda

resurser avsattes för denna grupp av funktionshindrade. Vidare

redovisades att av Socialstyrelsens årsrapport för

psykiatrireformen 1998 framgick att ett stort antal sociala

projektverksamheter hade startats och att ca 85 % av kommunerna

genomfört eller höll på att genomföra inventeringar av

målgruppen. Socialstyrelsen skulle lämna sin slutrapport om

reformen i maj 1999. Utskottet var inte berett att föreslå något

nytt anslag. Utskottet avvisade därmed motionsyrkandet.

Socialstyrelsen avlämnade våren 1999 sin rapport Välfärd och

valfrihet? Slutrapport från utvärderingen av 1995 års

psykiatrireform (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar

1999:1). Socialstyrelsen ansåg bl.a. att regeringen borde

överväga att ytterligare stärka den enskildes inflytande och öka

tillgängligheten till offentliga resurser genom att införa

funktionen personligt ombud som en laglig rättighet. Styrelsen

konstaterade att försöksverksamheten med personliga ombud fallit

väl ut.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att verksamheten med

personliga ombud skall permanentas och göras landsomfattande

(anslag A 14 Personligt ombud). Regeringen aviserar att den avser

att återkomma med förslag om närmare utformning i särskild

proposition och föreslår att 45 miljoner kronor anvisas för

budgetåret. Reformen aviseras träda i kraft den 1 juli 2000.

Hemservicecheckar (B 22 - förslag till nytt anslag)

I motion 1999/2000:So416 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar anslå 250 miljoner kronor till ett nytt anslag

B 22 Hemservicecheckar under utgiftsområde 9 (delvis).

Pensionärshushållens behov av vardaglig service skulle kunna

tillgodoses genom att staten stimulerar den privata

tjänstesektorn, anför motionärerna. Detta bör göras genom ett

system med hemservicecheckar för pensionärshushåll. Alla

pensionärshushåll skall omfattas, såväl förtids- som

folkpensionärer. Checken skall gälla för alla normalt

förekommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den

behovsprövade hemtjänsten skall dock inte ingå i detta system.

I motion 1999/2000:So326 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hemservicecheckar (yrkande 7). Motionärerna

anför att kommunernas biståndsbedömning i dag är ytterst strikt.

Människor med stort omvårdnadsbehov prioriteras. Många

pensionärshushåll som inte får hemtjänst är ändå i behov av

service, anförs det. En ökad möjlighet till tjänster i hemmet

skulle med all sannolikhet bidra till att många pensionärer kunde

klara sig själva under längre tid. Pensionärernas behov av

vardaglig service skulle kunna tillgodoses genom att staten

stimulerar den privata tjänstesektorn. Det enklaste sättet att

göra detta är att införa ett system med subventionerade

hemservicecheckar, anför motionärerna.

Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid ett flertal

tillfällen. Vid föregående års budgetbehandling, betänkande

1998/99:SoU1, anförde utskottet följande:

Utskottet konstaterade i våras i samband med behandlingen av den

ekonomiska vårpropositionen att kommunernas möjlighet att leva

upp till sina åtaganden bl.a. avseende hemtjänsten förbättras när

kommunernas ekonomiska situation stärks genom ökade statsbidrag.

De resurser regeringen föreslagit under B 1 för bl.a. uppsökande

verksamhet inom hemtjänsten bör kunna leda till bättre

hemtjänstinsatser. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena.

Övriga medelsanvisningar under B

Regeringens förslag till medelsanvisningar till B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, B 2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, B 6

Ersättning för texttelefoner, B 11 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder, B 12 Statens institut för

särskilt utbildningsstöd, B 15 Statens nämnd för

internationella adoptionsfrågor och B 18

Alkoholsortimentsnämnden har inte mött någon erinran i

form av motioner.

Forskning

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (C 1)

I budgetpropositionen föreslås 117 655 000 kr anvisas under

anslag C 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga

om ramanslaget C 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 340 miljoner kronor efter år

2000.

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning (C 2)

Regeringens förslag till medelsanvisning till C 2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning har

inte mött någon erinran i form av motioner.

Utskottets bedömning

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om anslag inom utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utskottet övergår därefter

till att behandla de lagförslag som begärs under utgiftsområdet i

propositionen samt principerna för ett nytt avgiftssystem för den

statliga hälsokontrollen och frågan om en ny struktur för det

nationella stödet till vårdens och omsorgens utvecklingsarbete.

Därefter behandlas de bemyndiganden som begärs i propositionen.

Slutligen behandlas några särskilda frågor som aktualiserats i

olika motioner under årets och fjolårets allmänna motionstider.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

Hälsovård och sjukvård

Regeringen föreslår att 1 998 000 000 kr anvisas under anslag A 1

Sjukvårdsförmåner m.m. avseende tandvårdsersättning och

ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Moderaterna föreslår i

motion 1999/2000:So413 yrkande 2 att anslaget höjs med 300

miljoner kronor. Kristdemokraterna förordar en höjning av

anslaget med 250 miljoner kronor (motion 1999/2000:So482 yrkande

20 delvis). I motion 1999/2000:So315 (m) framhålls vikten av att

hälsoaspekter såväl som egenskaper hos de dentala materialen

beaktas inom ramen för den verksamhet som avses bedrivas vid ett

kunskapscentrum för dentala material. I motion 1999/2000:So457

(c) yrkande 2 framförs synpunkter på medelsfördelning till

kompetenscenter för sällsynta medicinska och odontologiska

tillstånd. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag

om medelsanvisning till anslaget A 1 och avstyrker motionerna

1999/2000:So413 (m) yrkande 2, 1999/2000:So482 (kd) yrkande 20

delvis. Inte heller har utskottet någon erinran mot den

föreslagna anvisningen av medel till kompetenscenter för

sällsynta medicinska och odontologiska tillstånd. Motion

1999/2000:So457 (c) yrkande 2 avstyrks därmed också. Utskottet

instämmer i vad som poängteras i motion 1999/2000:So315 (m) om

att även hälsoaspekter bör vara en viktig del av centrets

verksamhet. Motionen avstyrks i den mån den inte är tillgodosedd

med det anförda. Utskottet ser positivt på att medel avsätts för

att utvärdera verksamheten vid Metallbiologiskt Centrum i

Uppsala. Vad gäller andra frågor om tandvård återkommer utskottet

längre fram.

Regeringen föreslår att 14 137 000 000 kr anvisas under anslag A

2 Bidrag för läkemedelsförmånen. Moderaterna anser att riksdagen

bör anslå 1,7 miljarder kronor mindre än vad regeringen föreslår

(motion 1999/2000:So344 yrkande 8). Moderaterna begär vidare i

motion 1999/2000:So344 yrkandena 1-6 tillkännagivanden om

läkemedlens samhällsekonomiska betydelse, finansiering av s.k.

komfortläkemedel, finansiering av receptfria mediciner och

omfattningen av receptbeläggning, priskonkurrens på

läkemedelsområdet, högkostnadsskydd för läkemedel samt om

förskrivningsrutiner och förskrivningsstöd. Centerpartiet

föreslår i motion 1999/2000:So416 (delvis) att 300 miljoner

kronor skall tillföras anslaget. Folkpartiet yrkar att anslaget

tillförs 400 miljoner kronor (motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande

13 delvis och 1999/2000:So322 yrkande 26). Vidare begär

Folkpartiet tillkännagivanden om åtgärder i syfte att minska

kostnaderna för läkemedel (motionerna 1999/2000:So322 yrkande 23

och 1999/2000:So323 yrkande 5) samt om utvecklingen av en

sammanhållen läkemedelspolitik (1999/2000:So223). I motion

1999/2000:So337 (s) anförs att ingående studier och utredningar

krävs såvitt avser högkostnadsskyddet.

Frågor om läkemedelsförmånen och dess framtida utformning är för

närvarande föremål för översyn av Utredningen om översyn av

läkemedelsförmånen (S 1999:06). Vidare bereds inom den

projektgrupp för vissa läkemedelsfrågor, som Socialdepartementet

tillsatt, frågor om kostnadskontroll avseende läkemedel. Enligt

utskottets uppfattning bör resultatet av det pågående arbetet

avvaktas. Motionerna 1999/2000:So344 (m) yrkandena 1-6,

1999/2000:So322 (fp) yrkande 23, 1999/2000:So323 (fp) yrkande 5,

1999/2000:So223 (fp) och 1999/2000:So337 (s) avstyrks.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

medelstilldelning. Motionerna 1999/2000:So344 (m) yrkande 8,

1999/2000:So416 (c) (delvis), 1999/2000:Fi212 (fp) yrkande 13

(delvis) och 1999/2000:So322 (fp) yrkande 26 avstyrks.

Regeringen föreslår att 65 622 000 kr anvisas under anslag A 4

Insatser mot aids. Moderaterna föreslår i motion 1999/2000:So314

yrkande 4 att anslaget ökas med 76 miljoner kronor och anför att

skälet härför är att säkerställa ett fortsatt kraftfullt

hivpreventivt arbete. I samma motion, yrkande 1, redogör

motionärerna för vilka huvuduppgifterna i arbetet med hiv/aids

bör vara. Utskottet anser det glädjande att de förebyggande

insatserna mot hiv-infektion varit framgångsrika och att Sverige

förblivit ett land med låg förekomst av hivinfektion. Utskottet

vidhåller att insatserna mot hiv/aids måste ges fortsatt hög

prioritet på alla samhällsnivåer samt att de i ökad grad bör

riktas mot de grupper där riskbeteendet är som störst och där en

fortsatt smittspridning sker. De preventiva insatserna bör så

långt som möjligt integreras i landstingens och kommunernas

reguljära verksamhet. Utskottet delar vidare inställningen i

motionens yrkande 2 om att information som påverkar attityder och

beteende är avgörande för att hejda smittspridningen av hiv.

Utskottet vill betona att Folkhälsoinstitutet har ett nära

samarbete med olika frivilligorganisationer vad gäller

hiv/aidsfrågor. Organisationerna har framgångsrikt engagerat

medlemmar och aktivister och skapat en social rörelse kring

sexualupplysning och preventionsarbete. Enligt utskottets

uppfattning står yrkandena inte i någon egentlig motsättning till

den förda politiken. Utskottet finner den av regeringen

föreslagna medelsanvisningen väl avvägd. Motionsyrkandena

avstyrks.

Regeringen föreslår att 110 999 000 kr anvisas under anslag A 8

Folkhälsoinstitutet. Moderaterna föreslår i motion

1999/2000:So413 yrkande 3 att riksdagen bör anslå 24 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslår. Kristdemokraterna

föreslår i motion 1999/2000:So482 yrkande 20 (delvis) att

anslaget minskas med 5 miljoner kronor. Enligt utskottets

uppfattning är den föreslagna medelstilldelningen väl avvägd.

Motionerna avstyrks. Utskottet återkommer när det gäller andra

frågor om Folkhälsoinstitutet samt frågor om sexualitet.

I budgetpropositionen föreslås att 131 224 000 kr anvisas under

anslag A 9 Smittskyddsinstitutet. I motion 1999/2000:So241 (m)

framförs synpunkter på ombyggnaden av Smittskyddsinstitutet.

Utskottet utgår från att de nya lokalerna utformas på ett sådant

sätt att de uppfyller de krav som följer av gällande

djurskyddslagstiftning. Eftersom det inte ankommer på riksdagen

att ta ställning till ett enskilt förvaltningsärende, som kan bli

föremål för berörda myndigheters tillsyn och prövning, avstyrks

motion 1999/2000:So241 (m). Utskottet noterar att anslaget till

Smittskyddsinstitutet föreslås ökas med drygt 22 miljoner kronor

jämfört med år 1999. Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

Regeringen föreslår att 19 086 000 kr anvisas under anslag A 12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Regeringen uppger vidare att

4 000 000 kr engångsvis har överförts till Rättsmedicinalverket.

Moderaterna vill i motion 1999/2000:So413 yrkande 4 anslå 4

miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit och anför att

den förstärkning av Rättsmedicinalverket som föreslås inte får

tillåtas resultera i att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

dräneras på ekonomiska resurser. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla att det ackumulerade anslagssparandet vid

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd uppgår till 10 026 000 kr.

Verksamheten vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kommer

därför inte att påverkas av den föreslagna medelsöverföringen.

Utskottet finner således den föreslagna medelsanvisningen väl

avvägd och avstyrker motion 1999/2000:So413 (m) yrkande 4.

Regeringen föreslår att 429 102 000 kr anvisas under anslag A 15

Socialstyrelsen. Kristdemokraterna föreslår i motion

1999/2000:So482 yrkande 20 (delvis) att anslaget minskas med 21

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Utskottet anser

att den föreslagna medelsanvisningen är väl avvägd och avstyrker

motionsyrkandet. Utskottet återkommer när det gäller fråga om

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Centerpartiet har i motion 1999/2000:So416 (delvis) föreslagit

ett nytt anslag för Initierande av ett hälsonät (A 16).

Motionärerna vill införa ett nationellt hälsonät som knyter

samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus

samt privatkliniker. Utskottet delar inställningen i motionen att

det är angeläget att olika enheter i vården på ett enkelt sätt

kan kommunicera med varandra och därvid utnyttja de möjligheter

som informationstekniken ger. Det är därför med

tillfredsställelse som utskottet noterar att Landstingsförbundet

i samverkan med Svenska Kommunförbundet för närvarande arbetar

med frågan om ett nationellt samarbete i frågor av strategisk

betydelse för användningen av informationsteknik i vården och

omsorgen. Motionsyrkandet får anses tillgodosett med det anförda

och avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna

medelsanvisningarna till A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård, A 5

Bidrag till WHO, A 6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av

läkemedelsbiverkningar, A 7 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan, A 10 Institutet för psykosocial medicin,

A 11 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, A 13

Ersättning till steriliserade i vissa fall och A 14 Personligt

ombud. Förslagen har inte föranlett motioner.

Social omsorg

I budgetpropositionen föreslås att 78 394 000 kr anvisas under

anslag B 4 Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder. Förslaget innebär oförändrad nivå jämfört med

innevarande år. Moderaterna hemställer i motion 1999/2000:So413

yrkande 6 att riksdagen anvisar ytterligare 2 miljoner kronor

till anslaget för att öka stödet till handikapporganisationernas

rekreationsanläggningar. Utskottet finner den föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed

motionsyrkandet.

I budgetpropositionen föreslås att 132 194 000 kr anvisas under

anslag B 5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer.

Regeringen redovisar också att den för närvarande bereder

förslagen i utredningen Statsbidrag till handikapporganisationer,

SOU 1999:89. Utskottet har erfarit att regeringen avser att

redovisa sina ställningstaganden till riksdagen under innevarande

riksmöte. Handikapporganisationerna har en viktig

opinionsbildande roll och fyller en central funktion bland

folkrörelserna i Sverige. Utskottet anser det därför angeläget

att regeringen vid ställningstagande till vilka regler som skall

gälla för bidragsgivningen också överväger möjligheten att anvisa

ytterligare medel för att underlätta övergången till ett nytt

bidragssystem. Utskottet tillstyrker den nu föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker därmed Centerpartiets motion

1999/2000:So416 (delvis) om att anvisa ytterligare 10 miljoner

kronor till anslaget liksom motion 1999/2000:So480 (c). Utskottet

återkommer i frågan om ett nytt bidragssystem till

handikapporganisationerna.

Regeringen föreslår att 230 000 000 kr anvisas under anslag B 7

Bilstöd till handikappade. Utskottet noterar med

tillfredsställelse att anslagsnivån har höjts för år 2000 och att

regeringen avser att återkomma till riksdagen angående reglerna

för bilstödet. Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna

medelsanvisningen. Vad gäller motionsyrkanden med begäran om

ändrade regler för bilstödet återkommer utskottet till detta i

ett senare avsnitt.

I budgetpropositionen föreslås att 5 136 000 000 kr anvisas under

anslag B 8 Kostnader för statlig assistansersättning. Tre partier

vill tillföra ytterligare medel till anslaget. Moderaterna

föreslår i motion 1999/2000:So413 yrkandena 7-10, 12 och 13 att

assistansreformen återställs och att personer som har personlig

assistans och som fyller 65 år redan från den 1 januari 2000

skall få fortsatt rätt till assistans efter det att

pensionsåldern uppnåtts. Totalt avsätter Moderaterna 1,3

miljarder kronor mer än regeringen för kostnader för statlig

assistansersättning. Också Folkpartiet avsätter ytterligare

resurser för kostnader för statlig assistansersättning. I motion

1999/2000:Fi212 yrkande 13 (delvis) och 1999/2000:So321 yrkandena

2, 3 och 21 yrkas att handikappreformen återställs till sin

ursprungliga form och att 65-årsgränsen för rätt till personlig

assistans tas bort redan den 1 januari 2000. Borttagande av

åldersgränsen yrkas också i motion 1999/2000:So262 (fp) yrkande 8

och 1999/2000:So323 (fp) yrkande 6. Totalt föreslår Folkpartiet

att anslaget höjs med 1 955 000 000 kr. Centerpartiet vill enligt

motion 1999/2000:So416 (delvis) tillföra 110 miljoner kronor till

anslaget för att den som erhållit personlig assistans skall få

behålla denna också efter fyllda 65 år redan från den 1 januari

2000. Denna regeländring krävs också i 1999/2000:So327 (c)

yrkande 11.

I flera motioner begärs tillkännagivanden eller lagändringar.

Kristdemokraterna begär i motion 1999/2000:So488 yrkandena 10-12

flera tillkännagivanden. Schabloniseringen bör ersättas med en

årsredovisningsmodell. Vidare yrkas att riksdagen beslutar att

göra ett tillägg dels i 7 § LSS om att samma bedömning av

omvårdnadsbehovet skall göras för barn som för vuxna, dels i 9 a

§ LSS med lydelsen "hjälp med aktivering och motivation".

Centerpartiet vill enligt motion 1999/2000:So327 yrkande 10 ha

tillkännagivande till regeringen om schablonersättningen. Denna

bör ersättas av ett system som är rättvist, enkelt och som värnar

valfriheten, anför de. Centerpartiet anser vidare enligt yrkande

12 att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om

förändringar i LSS så att barns rätt till assistans i daglig

verksamhet garanteras. I en flerpartimotion 1999/2000:So466 (c,

fp) yrkas att åldersgränsen för rätt till personlig assistans tas

bort från den 1 januari 2000.

Utskottet vill än en gång understryka att assistansreformen har

inneburit ökad valfrihet, större inflytande och bättre

livskvalitet för många svårt funktionshindrade personer. Syftet

med reformen har därmed uppnåtts. Kostnaderna för reformen var

dock från början kraftigt underskattade och lagstiftningen oklar,

bl.a. när det gällde gränsdragningen mellan kommunernas och

statens ansvar. Detta har lett till att riksdagen vid flera

tillfällen tvingats gå in och tillföra ytterligare resurser och

justera i reglerna.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att funktionshindrade barns

och vuxnas behov av särskilt stöd i t.ex. barnomsorg och daglig

verksamhet i princip bör tillgodoses inom ramen för den kommunala

verksamheten, t.ex. genom höjd personaltäthet, specialpedagogiskt

stöd eller elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift att

se till att de resurser som krävs med hänsyn till den

funktionshindrades behov tillförs verksamheten. Utskottet

vidhåller också att om särskilda skäl föreligger kan statlig

assistansersättning erhållas även vid dessa verksamheter,

nämligen om funktionshindret är sådant eller kombinationen av

funktionshinder sådan att den funktionshindrade behöver tillgång

till någon person med ingående kunskap om den funktionshindrade

och dennes hälsotillstånd.

Utskottet motsätter sig fortfarande ett förstatligande av de 20

första timmarna.

Riksförsäkringsverket har på uppdrag av regeringen gjort en

översyn av ersättningen för personlig assistans varvid även

frågan om schablonen belysts. Rapporten avlämnades i februari

1999 och har varit på remiss hos ett antal kommuner,

handikapporganisationer och assistansanordnande kooperativ.

Beredning av ärendet pågår för närvarande i Regeringskansliet.

Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag på området.

Regeringen har aviserat att den återkommer med förslag som

innebär att personer som beviljats assistansersättning före 65

års ålder skall få behålla denna ersättning även efter fyllda 65

år. Medel för detta är reserverade i budgeten för år 2001

respektive 2002. Utskottet utgår från att frågan nu bereds

skyndsamt för att möjliggöra ett ikraftträdande den 1 januari

2001.

Vad gäller barns rätt till assistans har utskottet flera gånger

uttalat, senast i betänkande 1998/99:SoU1, att

försäkringskassorna vid bedömning av barns rätt till personlig

assistans skall ta hänsyn till vad som normalt kan anses falla

inom ramen för det föräldraansvar som enligt föräldrabalken

åvilar alla vårdnadshavare med hänsyn till barnets ålder,

utveckling och omständigheter i övrigt. Det är således behovet av

extra tillsyn och omvårdnad med anledning av ett funktionshinder

som skall ligga till grund för bedömning och beslut om personlig

assistans. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet

uttalade vidare i samma betänkande att regeringen noga bör följa

utvecklingen och återkomma till riksdagen om det skulle visa sig

att barns möjligheter att erhålla personlig assistans skulle

försämras till följd av att rättstillämpningen visar sig bli mer

restriktiv. Riksdagen beslöt att ge regeringen detta till känna.

Socialstyrelsens uppföljning av psykiatrireformen

(Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:1) visar att det

finns problem både med utformningen av LSS och med kommunernas

tillämpning av densamma vad gäller personer med psykiska

funktionshinder. Styrelsen konstaterar samtidigt att

psykiatrireformen inneburit att ca 1 000 nya verksamheter kommit

i gång, exempelvis nya verksamheter för daglig verksamhet och nya

former för boendestöd. Vidare har försöksverksamheten med

personligt ombud slagit så väl ut att Socialstyrelsen föreslagit

att den utvidgas till att gälla hela landet. Utskottet ser mycket

positivt på att regeringen i budgeten föreslår att medel avsätts

för att permanenta verksamheten med personligt ombud. Utskottet

är dock inte nu berett att föreslå någon ändring i lagstiftningen

vad gäller rätten till personlig assistans.

Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen till anslaget

väl avvägd. Motionerna 1999/2000:So262 (fp) yrkande 8,

1999/2000:So321 (fp) yrkandena 2, 3 och 21, 1999/2000:So323 (fp)

yrkande 6, 1999/2000:So327 (c) yrkande 11, 1999/2000:So413 (m)

yrkandena 7-10, 12 och 13, 1999/2000: So416 (c) delvis och

1999/2000:Fi212 (fp) yrkande 13 delvis avstyrks därmed. Även

motionerna 1999/2000:So327 (c) yrkandena 10 och 12,

1999/2000:So466 (c, fp) och 1999/2000:So488 (kd) yrkandena 10-12

avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna

medelsanvisningen på 63 000 000 kr till anslag B 9 Bidrag till

ungdomsvård och missbrukarvård m.m. Utskottet återkommer till

motioner om spelberoende i ett senare avsnitt.

Regeringen föreslår att 64 341 000 kr anvisas under anslag B 10

Bidrag till organisationer på det sociala området. Folkpartiet

yrkar i motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 13, delvis, och

1999/2000:A807 yrkande 15 att bidraget till kvinnojourerna ökas

med 4 miljoner kronor och att anslaget därmed höjs med samma

belopp. Utskottet vill betona att kvinnojourerna utför ett mycket

viktigt arbete för att stödja kvinnor som hotas och misshandlas.

Riksdagen har också i enlighet med proposition 1997/98:55

Kvinnofrid och budgetpropositionen för år 1998 beslutat att utöka

stödet till kvinnojourerna med 6 miljoner kronor per år.

Utskottet tillstyrker den nu föreslagna medelsanvisningen och

avstyrker motionsyrkandena. Utskottet återkommer i frågan om

sättet att fördela medel till nykterhetsorganisationerna.

I budgetpropositionen föreslås att 8 159 000 kr anvisas under

anslag B 13 Handikappombudsmannen. Moderaterna yrkar i motion

1999/2000:So413 yrkande 14 att Handikappombudsmannen samordnas

med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning och

Jämställdhetsombudsmannen. Utskottet konstaterar att den nya

lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder innebär nya arbetsuppgifter för

Handikappombudsmannen. Regeringen har aviserat att den avser att

återkomma i frågan. Utskottet anser därmed att den föreslagna

medelsanvisningen bör tillstyrkas och motionsyrkandet avstyrkas.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget att anvisa 8 450 000

kr till anslag B 14 Barnombudsmannen. I motion 1999/2000:So443

(s) yrkas att Barnombudsmannen i högre utsträckning än i dag bör

arbeta på lokalt plan för att entusiasmera, väcka intresse och

vara en förmedlande kanal ut i samhället. Utskottet konstaterar

att den särskilde utredaren som hade att se över

Barnombudsmannens verksamhet och organisation har överlämnat sitt

betänkande. Betänkandet har remissbehandlats. Utskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa kommande förslag på området.

Motionen avstyrks.

I budgetpropositionen föreslås att 6 984 000 kr anvisas under

anslag B 17 Alkoholinspektionen. Moderaterna föreslår i motion

1999/2000:So413 yrkande 15 att riksdagen inte beviljar något

anslag för myndigheten, då denna är onödig och bör avvecklas.

Riksdagen har nyligen (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU4,

rskr. 1999/2000:42) ställt sig bakom ett förslag att ersätta

tillståndsplikten i alkohollagen (1994:1738) med en automatisk

rätt att bedriva partihandel (inklusive import) för den som

godkänts av skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad

varumottagare. För Alkoholinspektionen betyder det att grunden

för en del av myndighetens nuvarande verksamhet faller bort

fr.o.m. den 1 januari 2000. Utskottet tillstyrker

medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet.

Regeringen föreslår att 10 000 000 kr anvisas till anslag B 19

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa. Moderaterna föreslår

i motion 1999/2000:So413 yrkande 16 att medlen under anslaget

skall disponeras av Socialstyrelsen. Vid föregående års

budgetbehandling, betänkande 1998/99:SoU1, noterade utskottet med

tillfredsställelse att medel avsatts ur Allmänna arvsfonden och

att regeringen också föreslog ett särskilt anslag för

utvecklingsinsatser för åtgärder för hemlösa. Utskottet ansåg att

en lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter ett brett spektrum

av initiativ och en bred förankring. Utskottet ansåg därför att

medlen borde disponeras av regeringen och att de initiativ som

tas skulle ske inom ramen för en bredare politisk samverkan.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och tillstyrker den

föreslagna medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet återkommer till frågan om att vidareutveckla insatserna

för hemlösa.

Moderaterna föreslår i motion 1999/2000:So413 yrkande 17 att 100

miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag B 20 Bostadsstöd

till funktionshindrade. Utskottet finner inte skäl att föreslå

ett nytt anslag. Motionen avstyrks därmed.

Moderaterna föreslår i samma motion yrkande 18 att 255 miljoner

kronor anvisas till ett nytt anslag B 21 Statsbidrag till

psykiskt sjuka. Socialstyrelsens uppföljning av psykiatrireformen

visar att det finns problem både med utformningen av LSS och med

kommunernas tillämpning av densamma. Styrelsen konstaterar

samtidigt att reformen inneburit att ca 1 000 nya verksamheter

kommit i gång. Exempel på sådana verksamheter är nya verksamheter

för daglig verksamhet och nya former för boendestöd. Mot bakgrund

av Socialstyrelsens rapport föreslår regeringen att

försöksverksamheten med personligt ombud skall permanentas och

göras landsomfattande. Enligt propositionen avser regeringen att

återkomma med förslag till närmare utformning och med sikte på

ett ikraftträdande av reformen den 1 juli 2000. Utskottet anser

att regeringens förslag bör avvaktas och är inte berett att nu

vidta ytterligare åtgärder. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:So416 att 250 miljoner

kronor anvisas till ett nytt anslag B 22 Hemservicecheckar. I

motion 1999/2000: So326 yrkande 7 begärs ett tillkännagivande i

samma fråga. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och

avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna

medelsanvisningarna till B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken, B 2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet, B 3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., B 6 Ersättning för

texttelefoner, B 11 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder,

B 12 Statens stöd för särskilt utbildningsstöd, B 15 Statens

nämnd för internationella adoptionsfrågor, B 16 Statens

institutionsstyrelse och B 18 Alkoholsortimentsnämnden. Förslagen

har inte föranlett motioner.

Forskning

Regeringens förslag till medelsanvisning till C 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning och C 2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning har inte

föranlett någon erinran i form av motioner. Utskottet tillstyrker

de föreslagna medelsanvisningarna.

Sammanfattande bedömning

Med hänsyn till vad som anförts om anslagens storlek och

användning föreslår utskottet att riksdagen bifaller utskottets

förslag till anslag för budgetåret 2000 i enlighet med bilaga 2.

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning. Samtliga motioner förtecknade i bilaga 3

avstyrks.

Lagförslag

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen antar

regeringens förslag till dels lag om ändring i läkemedelslagen

(1992:859), dels lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med

läkemedel och dels fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal primärvård.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Principerna för ett nytt avgiftssystem för den statliga

läkemedelskontrollen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de av regeringen

föreslagna principerna för ett nytt avgiftssystem för den

statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den 1 januari 2000 (avsnitt

4.6 i budgetpropositionen).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de av regeringen

föreslagna principerna för ett nytt avgiftssystem för den

statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den 1 januari 2000 enligt

avsnitt 4.6 i budgetpropositionen.

Ny struktur för det nationella stödet till vårdens och omsorgens

utvecklingsarbete

Regeringen föreslår att ett nationellt råd för vårdpolitik

inrättas i vilket staten, Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet deltar. Rådet skall vara forum för en

kontinuerlig dialog mellan staten och huvudmännen i angelägna

vård- och omsorgsfrågor. Moderaterna anser att det nationella råd

som regeringen föreslår innebär en kraftig politisering av

vårdpolitiken och föreslår att ett nationellt utvecklingscenter

inrättas i stället. Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att en ny samverkansform mellan staten och huvudmännen

etableras. Genom det föreslagna rådet kommer en viktig plattform

för en kontinuerlig dialog mellan staten och huvudmännen i

viktiga vårdpolitiska frågor att skapas. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna strukturen för

det nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården och

omsorgen. Motion 1999/2000:So274 (m) yrkande 13 avstyrks.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2000 i fråga om anslag A 3 Bidrag till hälso- och

sjukvård disponera 24 miljoner kronor dels för avvecklingen av

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri), dels för

uppbyggnad av det nya nationella stödet till utvecklingsarbete

inom vård och omsorg. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bemyndiganden

Regeringen har begärt sex bemyndiganden av riksdagen om att åta

sig ekonomiska förpliktelser under år 2000 som innebär utgifter

under år 2000 och senare. Dessa förslag till bemyndiganden har

inte mött någon erinran i form av motioner. Bemyndigandet såvitt

avser anslag A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård har behandlats i

avsnittet Ny struktur för det nationella stödet till vårdens och

omsorgens utvecklingsarbete.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att, i

fråga om ramanslaget A 8 Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 108 miljoner kronor efter år 2000, i fråga om

ramanslaget A 15 Socialstyrelsen, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20

miljoner kronor efter år 2000, i fråga om ramanslaget B 3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60

miljoner kronor efter år 2000, i fråga om ramanslaget B 16

Statens institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20

miljoner kronor efter år 2000, samt, i fråga om ramanslaget C 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 340 miljoner kronor efter år 2000.

Såvitt avser anslag B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken konstaterar utskottet att initiativmedlen är

avsedda att användas för fleråriga utvecklingsprojekt. För år

1999 begärde regeringen att riksdagen skulle besluta om att

bemyndiga regeringen att under budgetåret fatta beslut om

projektbidrag till försöksverksamheter i kommuner och landsting

som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på

högst 180 000 000 kr under åren 2000-2001. Mot bakgrund av det

tidigare begärda bemyndigandet och med anledning av att bidraget

är avsett att användas för att stödja fleråriga

utvecklingsprojekt anser utskottet att riksdagen bör bemyndiga

regeringen att även för år 2000 fatta beslut om projektbidrag

till försöksverksamheter i kommuner och landsting som, inklusive

tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 90 000 000

kr efter år 2000.

Övriga frågor

Tandvård

I ett flertal motioner framställs yrkanden om att en översyn av

tandvårdsförsäkringen bör göras samt att tandvårdsförsäkringen i

olika avseenden bör ha en annan utformning än i dag.

I s-motionerna 1998/99:So357 och 1999/2000:So339 begärs att en

utvärdering skall göras av tandvårdsförsäkringen. I motion

1999/2000:So429 (c) anförs att i samband med att

tandvårdsreformen utvärderas bör hänsyn tas till att alltfler

personer fått ekonomiska svårigheter vid alltför omfattande

tandvårdskostnader. I motion 1998/99:So278 (v) yrkande 1 begärs

en utredning om den framtida tandvårdsförsäkringen. I motion

1999/2000:So387 (m, kd, c, fp) begärs ett tillkännagivande om

förändring av villkoren i tandvårdsförsäkringen (yrkande 2). I

motion 1999/2000:So413 (m) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande

om vad i motionen anförts om inriktningen av

tandvårdsförsäkringen samt utformningen av ett högkostnadsskydd.

Vidare anförs i motion 1999/2000:So342 (s) att regeringen noga

bör följa utvecklingen av tandvården. I motion 1999/2000:So378

(s) anförs att fortsatta satsningar på tandhälsan bör

prioriteras. I motion 1999/2000:So448 (s) anförs att regeringen

bör ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att genomföra

kostnadsberäkningar för förändringar inom tandvårdsförsäkringen.

I ett par motioner anförs att tandvårdsförsäkringen bör ingå i

den allmänna sjukförsäkringen. Sådana yrkanden framförs i

motionerna 1999/2000:So482 (kd) yrkande 18 och 1999/2000:So445

(s). I motion 1999/2000:So439 (mp) anförs att riksdagen bör ge

regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om ett gemensamt

avgiftssystem för tandvård och hälso- och sjukvård. I motion

1999/2000:So415 (c) begärs ett tillkännagivande om att ett årligt

besök hos tandhygienist bör omfattas av högkostnadsskyddet. I

motion 1999/2000:So400 (s) begärs ett tillkännagivande om

konsumenternas behov av upplysning när det nya tandvårdsstödet

tillämpas.

Utskottet erinrar om att riksdagens beslut om ett reformerat

tandvårdsstöd i juni 1998 innebär att fr.o.m. den 1 januari 1999

lämnas försäkringsersättning för s.k. bastandvård. För protetiska

åtgärder och tandreglering finns ett särskilt högkostnadsskydd.

Personer som till följd av långvarig sjukdom eller

funktionshinder har väsentligt ökade tandvårdsbehov erhåller

högre ersättning. För personer som bor i särskilda boendeformer

för service och omvårdnad m.fl. och för personer som behöver

tandvård som led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid

gäller den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de nya reglerna om ett

reformerat tandvårdsstöd trädde i kraft för mindre än ett år

sedan. Vidare bör beaktas att regeringen gett

Riksförsäkringsverket i uppdrag att följa och analysera

effekterna av det reformerade tandvårdsstödet. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 april 2000. Utskottet förutsätter vidare

att Riksförsäkringsverket belyser de administrativa rutinerna med

anledning av det reformerade tandvårdsstödet och vidtar de

åtgärder som eventuellt erfordras. Utskottet utgår vidare från

att Konkurrensverket och Konsumentverket noga följer utvecklingen

av den slopade prisregleringen. Vidare har utskottet erfarit att

det pågår ett förberedande arbete med avsikt att utreda hur en

komplettering av nuvarande tandvårdsförsäkring skall kunna

utformas. Resultatet av det pågående och förestående arbetet bör

enligt utskottets uppfattning avvaktas. Riksdagen bör därför inte

ta något initiativ med anledning av motionerna 1998/99:So278 (v)

yrkande 1, 1998/99:So357 (s), 1999/2000:So339 (s),

1999/2000:So342 (s), 1999/2000:So378 (s), 1999/2000:So387 (m, kd,

c, fp) yrkande 2, 1999/2000:So400 (s), 1999/2000:So413 (m)

yrkande 1, 1999/2000:So415 (c), 1999/2000:So429 (c),

1999/2000:So439 (mp), 1999/2000:So445 (s), 1999/2000:So448 (s)

och 1999/2000:So482 (kd) yrkande 18. Motionerna avstyrks i den

mån de inte är tillgodosedda med det anförda.

I motionerna 1999/2000:So320 (kd) yrkande 5 och 1999/2000:So336

(kd) yrkande 7 begärs tillkännagivanden avseende tandvård för

äldre. I motion 1999/2000:So220 (fp) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om en plan för utbyggnad av tandvårdsförsäkring

för äldre. Vidare begärs i motion 1998/99:So444 (c) yrkande 3 ett

tillkännagivande om vikten av att den uppsökande verksamheten och

den tandvårdsbehandling som därefter kan bli nödvändig

konkurrensutsätts.

De nya reglerna om tandvård som trädde i kraft i början av

innevarande år innebär bl.a. att äldre och funktionshindrade

personer i särskilda boendeformer för service och omvårdnad samt

personer som bor i egen bostad och har så stora behov av vård

och/eller omsorg att de kan jämställas med boende på sjukhem

eller motsvarande skall genom uppsökande vård erbjudas

kostnadsfri munvårdsbedömning, individuell rådgivning och

instruktion om daglig munvård. Även i detta sammanhang vill

utskottet framhålla att de nya reglerna inte ens varit i kraft i

ett år. Som tidigare nämnts har flera statliga verk fått i

uppdrag att följa och analysera effekterna av det reformerade

tandvårdsstödet. Enligt utskottets uppfattning bör även den

uppsökande verksamheten belysas i detta sammanhang. Som ovan

anförts har utskottet erfarit att det pågår ett förberedande

arbete med avsikt att utreda hur en komplettering av nuvarande

tandvårdsförsäkring skall kunna utformas. Riksdagen bör inte ta

något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Motionerna

1999/2000:So320 (kd) yrkande 5, 1999/2000:So336 (kd) yrkande 7

och 1999/2000:So220 (fp) yrkande 1 avstyrks. Utskottet delar den

uppfattning som framförs i motion 1998/99:So444 (c) yrkande 3 om

att det är angeläget att den uppsökande verksamheten och den

tandvårdsbehandling som därefter kan bli nödvändig

konkurrensutsätts. Enligt vad utskottet erfarit har samtliga

landsting antagit en plan för genomförande av

konkurrensutsättning av den uppsökande verksamheten. Utskottet

utgår från att landstingen kommer att fortsätta arbetet med att

konkurrensutsätta verksamheten. Motionsyrkandet avstyrks i den

mån det inte är tillgodosett med det anförda.

I motion 1999/2000:So220 (fp) yrkande 2 begärs att en plan

utarbetas för hur behovet av tandläkare, tandhygienister och

tandsköterskor skall kunna tillgodoses. Utskottet vill i detta

sammanhang anföra att det vid Socialstyrelsen för närvarande

pågår ett projekt avseende framtida kompetensfördelning mellan

olika yrkeskategorier inom tandvården samt utbildningskapaciteten

i framtiden. Projektet skall vara genomfört senast vid årsskiftet

1999/2000. Yrkandet får anses tillgodosett med det anförda och

avstyrks.

I motion 1998/99:So444 (c) yrkande 4 anförs att patienter med

Sjögrens syndrom och andra liknande sjukdomar har ett utökat

tandvårdsbehov och därför bör få ett långvarigt stöd i enlighet

med det av riksdagen beslutade stödet till vissa grupper med

funktionshinder. Utskottet noterar att regeringen avser att -

under förutsättning av att en överenskommelse kan träffas med

Landstingsförbundet - utöka landstingens åtagande till att

omfatta även patienter med primärt Sjögrens syndrom och patienter

med nedsatt salivfunktion till följd av strålbehandling.

Motionsyrkandet är därmed tillgodosett.

Några motioner tar upp frågor om

kompetenscentrum/kunskapscentrum. I motion 1998/99:So443 (c)

begärs att ett nationellt kompetenscentrum för ökad kunskap om

biverkningar av tandfyllningsmaterial bör förläggas i anslutning

till Metallbiologiskt Centrum i Uppsala. I motion 1998/99:So441

(mp) yrkande 2 anförs att ett kompetenscentrum för dentala

material bör lokaliseras till Uppsala. I motion 1999/2000:So418

(mp) framhålls vikten av ett nationellt kompetenscentrum för ökad

kunskap om biverkningar av tandfyllningsmaterial.

Utskottet delar regeringens bedömning att ett nationellt

kunskapscentrum för dentala material bör inrättas inom

Socialstyrelsen. Det ankommer inte på riksdagen att besluta var

centrumet skall vara lokaliserat. Centrumet bör ha som inriktning

att förse tandläkare och tandtekniker med så aktuell kunskap som

möjligt om dentala materials egenskaper. Motionerna 1998/99:So441

(mp) yrkande 2, 1998/99:So443 (c) och 1999/2000:So418 (mp)

avstyrks.

I ett par motioner begärs tillkännagivanden om en skyldighet för

landstingen att erbjuda barn och ungdomar ett fritt tandläkarval.

Sådana yrkanden framställs i motionerna 1999/2000:N273 (m, kd och

fp) yrkande 12 och 1998/99:So444 (c) yrkande 1. När det gäller

möjlighet att välja mellan folktandvård och privat tandvård har

utskottet erfarit att mer än 70 % av befolkningen antingen redan

har sådan valmöjlighet eller i vart fall är bosatta i ett

landsting där beslut om konkurrensutsättning har fattats men ännu

inte hunnit genomföras. Utskottet anser att denna utveckling är

glädjande, men vill samtidigt poängtera att det är angeläget att

ännu fler landsting utnyttjar möjligheten att konkurrensutsätta

verksamheten när förutsättningar föreligger. Mot bakgrund av det

anförda får motionerna anses i huvudsak tillgodosedda.

I motion 1998/99:So444 (c) yrkande 2 behandlas frågan om den

obalans i konkurrens som råder mellan offentlig och privat

tandvård på grund av mervärdesskattereglerna. Utskottet vidhåller

sin uppfattning om vikten av att denna fråga får en

tillfredsställande lösning. Eftersom frågan behandlats av

Utredningen om utvärdering av kommunkontosystemet som helt

nyligen överlämnade sitt betänkande till regeringen och som

poängterat vikten av att frågan skyndsamt löses anser utskottet

emellertid inte att riksdagen bör ta något initiativ i frågan.

Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1998/99:N326 (m, kd) yrkande 21 begärs att den s.k.

behovsprövningen för tandläkare slopas. Genom den lagstiftning

som trädde i kraft den 1 januari 1999 upphävdes reglerna om

anslutningsbegränsning för tandläkare till ersättningssystemet

för vuxentandvård. Rätten till ersättning från

tandvårdsförsäkringen knyts numera i stället till vårdgivaren som

efter en i huvudsak formell kontroll uppförs på en av

försäkringskassan upprättad förteckning. Motionsyrkandet är

därmed tillgodosett.

I motion 1998/99:So244 (m) yrkande 5 anförs att landstingens

möjlighet att ta betalt för viss ortodonti innebär en olycklig

sammanblandning av myndighetsuppgifter och rörelseverksamhet

samtidigt som konkurrensen snedvrids gentemot privata vårdgivare.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att folktandvården bör ges

möjlighet att, på begäran av patienten, utföra och ta ut avgift

för tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från

odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart

resultat. Motions-yrkandet avstyrks därför.

Några motioner behandlar frågan om landstingens förhandsprövning

av behandlingsförslag. I motion 1998/99:So244 (m) yrkande 3

anförs att det inte är ett acceptabelt förfarande att landstingen

genom en förhandsprövning av vårdgivarens behandlingsförslag

skall godkänna detta i ekonomiskt hänseende. Vidare påtalas att

ett avslag från landstingen inte går att överklaga. I motionerna

1998/99:So278 yrkande 2 och 1999/2000:So307 (båda v) behandlas

frågan om landstingens överprövning av beslut angående

tandsanering samt frågan om rätt av överklaga ett landstings

beslut i motionerna. Även i motion 1999/2000:So276 (fp) behandlas

frågan om rätt att överklaga ett landstings beslut.

För att patienten skall få en adekvat vård är det, enligt

utskottets mening, nödvändigt att inriktningen och omfattningen

av behandlingen bedöms av läkare och tandläkare med erforderlig

kompetens inom det landsting som är kostnadsansvarigt för vården.

När det gäller utbyte av tandfyllningar vill utskottet erinra om

att detta skall kunna ske som ett led i en medicinsk behandling

utan att det föreligger ett säkerställt samband mellan

sjukdomsyttring och fyllningar. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer effekterna av systemet med

förhandsprövning i nu behandlat avseende samt vid behov föreslår

de ändringar som bedöms erforderliga. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1998/99:So244 (m) yrkande 3, 1998/99:So278

(v) yrkande 2, 1999/2000:So276 (fp) och 1999/2000:So307 (v).

Folkhälsoinstitutets roll m.m.

I motion 1999/2000:So226 (fp) yrkande 18 begärs ett

tillkännagivande om Folkhälsoinstitutets roll. Vidare diskuteras

i motion 1999/2000:Ub314 (v) yrkandena 4 och 7 frågor om

sexualitet. I flerpartimotion 1999/2000:So225 yrkandena 13 och 19

begärs tillkännagivanden om homosexualitet och transfrågor. I

motion 1999/2000:Ub431 (mp) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande

om att en utredning skall tillsättas om homo-, bi- och

transsexuella personers livsvillkor.

Av Folkhälsoinstitutets instruktion (SFS 1996:614) framgår att

institutet har till uppgift att förebygga sjukdomar och annan

ohälsa och att främja en god hälsa för alla. En bas i

Folkhälsoinstitutets arbete är vidare ett brett sex- och

samlevnadsarbete som inkluderar frågor kring bl.a. sexualitet och

relationer. De frågor som berörs i motionerna 1999/2000:So225

(fp, s, v, c, mp) yrkandena 13 och 19, 1999/2000:Ub314 (v)

yrkandena 4 och 7 och 1999/2000:Ub431 (mp) yrkande 2 faller

således under Folkhälsoinstitutets ansvarsområde. Riksdagen bör

inte ta något initiativ i frågan. Motionerna 1999/2000:So225 (fp,

s, v, c, mp) yrkandena 13 och 19 och 1999/2000: Ub314 (v)

yrkandena 4 och 7 avstyrks. Även motion 1999/2000:Ub431 (mp)

yrkande 2 avstyrks.

Av institutets instruktion framgår vidare att institutet bl.a.

skall ta initiativ till försöksverksamhet och utvecklingsarbete,

omvandla forskningens resultat till praktisk tillämpning och

förmedla kontakt mellan forskare och praktiskt verksamma. Något

initiativ med anledning av motion 1999/2000:So226 (fp) yrkande 18

behövs därför inte. Motionen avstyrks.

Det s.k. extra bidraget till storstäderna

I motion 1999/2000:So212 (m, s, v, kd, fp, c, mp) anförs att det

specialdestinerade statliga bidraget för hiv och aids bör utgå

även fortsättningsvis. Liknande yrkanden framställs i motionerna

1999/2000:So225 (fp, s, v, c, mp) yrkande 15, 1999/2000:So314 (m)

yrkande 3 och 1999/2000:So389 (m). Utskottet vidhåller sin

inställning att de preventiva insatserna så långt som möjligt bör

integreras i kommuners och landstings reguljära verksamhet. Som

regeringen anfört bör dock även för år 2000 värnas om de

verksamheter som byggts upp. Utskottet ser därför positivt på att

medel avses utbetalas från anslag A 2 under utgiftsområde 25.

Motionerna avstyrks med det anförda.

Inrättande av en medicinalstyrelse

I motionerna 1999/2000:So274 yrkande 6 och 1999/2000:So372

yrkande 13 (båda m) begärs att en medicinalstyrelse inrättas.

Motionsyrkanden om att inrätta en statlig medicinalstyrelse har

avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen. Utskottet

vidhåller denna inställning och avstyrker motionerna.

Reptiler som sällskapsdjur

I motion 1999/2000:So211 (m) begärs att ordet "orm" byts ut mot

"reptil" i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och

hälsoskydd. I detta sammanhang vill utskottet framhålla att det

av 26 kap. 9 § miljöbalken följer att en kommun i egenskap av

tillsynsmyndighet har möjlighet att i enskilda fall meddela

förelägganden och förbud. Utskottet utgår vidare från att

regeringen följer utvecklingen på området och initierar de

regeländringar som bedöms erforderliga. Riksdagen bör inte ta

något initiativ i frågan. Motionen avstyrks därför.

Statsbidrag till handikapporganisationer

I budgetpropositionen redovisas att Regeringskansliet för

närvarande bereder förslaget från Utredningen om statsbidrag till

handikapporganisationer. Regeringen avser enligt uppgift att

redovisa sina ställningstaganden för riksdagen under innevarande

riksmöte. Utskottet vill åter understryka att handi-

kapporganisationerna har en viktig opinionsbildande roll och att

det är angeläget att regeringen vid ställningstagandet till vilka

regler som skall gälla för bidragsgivningen också överväger

möjligheten att anvisa ytterligare medel för att underlätta

övergången till ett nytt bidragssystem. Utskottet konstaterar

också att Allmänna arvsfonden nyligen beslutat om att fördela 7

miljoner kronor till projekt drivna av olika

handikapporganisationer. Riksdagen bör inte föregripa regeringens

kommande förslag i frågan. Motionerna 1999/2000:So404 (s) och

1999/2000:So434 (s) avstyrks.

Regler för bilstöd till handikappade

Ett flertal motioner tar upp olika aspekter på reglerna för

bilstöd till handikappade. Frågan om eventuella regelförändringar

bereds för närvarande inom Regeringskansliet med anledning av

Riksrevisionsverkets rapport. Socialministern har i ett frågesvar

i riksdagen nyligen anfört att frågan om en precisering av

anpassningsbidraget i bilstödet kommer att behandlas i

propositionen med förslag till en nationell handlingsplan för

handikappområdet. Utskottet anser att regeringens kommande

förslag bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna

1999/2000:So214 (fp), 1999/2000:So224 (m), 1999/2000:So230 (m),

1999/2000:So246 (s), 1999/2000:So248 (m), 1999/2000:So256 (kd),

1999/2000:So262 (fp) yrkande 6, 1999/2000:So270 (m),

1999/2000:So435 (s) och 1999/2000:So488 (kd) yrkande 18. Även

motion 1999/2000:So321 (fp) yrkande 20 avstyrks.

Spelberoende

I flera motioner begärs insatser till stöd för personer med

spelberoende. Utskottet konstaterar att särskilda medel avseende

spelberoende och dess sociala konsekvenser avsätts fr.o.m.

budgetåret 1997. För åren 1997 och 1998 avsattes 2 miljoner

kronor vardera året, för år 1999 avsattes 4 miljoner kronor under

anslag B 9. Folkhälsoinstitutet disponerar medlen för år 1999.

Folkhälsoinstitutet har nyligen presenterat en forskningsrapport,

Gambling and problem gambling in Sweden, som genomförts av

Members of the International Gambling Research Team of Sweden.

Under året har vidare OSS (Oberoende Spel Samverkan) bildats med

representanter från spelarrangörerna och ansvariga myndigheter.

OSS har bl.a. tagit initiativ till att inrätta ett 020-nummer som

personer med spelberoende m.fl. kan ringa. Folkhälsoinstitutet

arbetar bl.a. med att stödja bildandet av lokalföreningar för

spelberoende, upprättande av en riksorganisation för spelberoende

och med insatser för att utbilda socialtjänsten om spelberoende

och om de resurser som finns att tillgå. För närvarande finns

fyra privata behandlingshem med inriktning på behandling av

spelberoende. Några har verkat kort tid, två är alldeles nya.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som pågår för att

bygga upp såväl kunskapen kring spelberoende som insatser till

hjälp för människor med spelberoende. Något initiativ från

riksdagens sida med anledning av motionerna 1999/2000:So216 (fp),

1999/2000:So226 (fp) yrkande 21 och 1999/2000:So483 (mp) yrkande

1 behövs inte. Motionsyrkandena avstyrks.

Fördelning av medel till nykterhetsorganisationerna

I motion 1999/2000:So379 (s, v, kd, c, fp) yrkas att fördelningen

av stödet till nykterhetsorganisationerna borde ske enligt

tidigare modell.

Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1999 tillstyrkte

riksdagen nya riktlinjer för statsbidrag till

frivilligorganisationerna på det sociala området. Riktlinjerna

innebär att samma grund bör gälla för berörda organisationer vad

gäller dels kriterierna för att få bidrag, dels kravet på

återrapportering av användningen av erhållna bidrag.

Statsbidraget administreras av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen

har i en rapport från maj 1999 redovisat de första erfarenheterna

av det nya systemet för administration av bidragen. Utvecklingen

bedöms i denna rapport som positiv. Organisationerna har inom

ramen för ett brukarråd aktivt deltagit när det gäller att

utforma reglerna för bidragsgivningen. Socialstyrelsens avsikt är

att i brukarrådet diskutera inriktningen på bidragsgivningen och

former för uppföljning och utvärdering. Utskottet anser att det

nya systemet, vilket varit i kraft knappt ett år, måste få tid

att utvecklas men vill också understryka att det är angeläget att

Socialstyrelsen även i fortsättningen har ett nära samarbete med

organisationerna och utvecklar brukarrådet till ett forum för

samverkan mellan organisationerna och staten. Motionsyrkandet bör

därmed avstyrkas.

Åtgärder för hemlösa

Flera motioner tar upp behovet av att vidareutveckla insatserna

för hemlösa och anser att samverkan mellan myndigheterna och

frivilligorganisationerna behöver förbättras. Det anförs att

staten har ett samverkansansvar och att det behövs

forskningsinsatser. Utskottet delar inställningen i motionerna

att det är angeläget med konkreta och omedelbara insatser för att

bistå de hemlösa och att slutmålet måste vara att människor måste

kunna få egna bostäder. Utskottet kan samtidigt konstatera att

ett omfattande arbete pågår på många håll. Kommittén om nya

former för stöd åt hemlösa skall i samverkan med kommuner,

organisationer och övriga myndigheter ta initiativ och lägga fram

förslag som långsiktigt kan förbättra insatserna mot hemlöshet.

Socialstyrelsen kommer senast den 31 december 1999 att redovisa

sin kartläggning av omfattningen av hemlösheten och redovisa de

insatser som görs för hemlösa. Under våren 2000 kommer kommittén

bl.a. att ordna ett seminarium om goda verksamheter ute i landet,

publicera en antologi om forskningsläget i hemlöshetsfrågan samt

publicera en rapport till regeringen. Den bostadssociala

beredningen skall föreslå åtgärder för att stödja särskilt

utsatta grupper på bostadsmarknaden och lämna förslag till

åtgärder för den händelse att situationen på bostadsmarknaden

utvecklas på ett sådant sätt att kommunerna inte genom samarbete

med fastighetsägarna kan uppfylla sitt bostadssociala ansvar. De

forskare som skall belysa välfärdsutvecklingen under 1990-talet

skall bl.a. arbeta för att förbättra kunskapsläget om vräkningar

och hemlöshet. Utskottet anser därmed att motionerna

1999/2000:219 (fp), 1999/2000:So409 (s), 1999/2000:So420 (c),

1999/2000:So440 (mp), 1999/2000:So450 (c) yrkande 6 och

1999/2000:Bo233 (kd) yrkandena 2-4 i huvudsak är tillgodosedda.

Övrig statlig verksamhet

Apoteket AB

I budgetpropositionen anförs att Apoteket under år 1998 omsatte

23,4 miljarder kronor, vilket var en ökning med 8,3 % jämfört med

föregående år. Försäljningen av läkemedel mot recept ökade med

14,9 % till 16,5 miljarder kronor.

Från 1980-talet fram t.o.m. år 1996 har försäljningen av

läkemedel ökat tämligen konstant. Den minskade försäljningen år

1997 var en effekt av det nya systemet med läkemedelsförmånen som

trädde i kraft den 1 januari 1997. Ändringen i läkemedelsförmånen

ledde bl.a. till en hamstring av läkemedel under senare delen av

1996 vilket medförde en minskad försäljning under första halvåret

1997.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1996/97:150, bet.

1996/97:FiU20) och genom statens särskilda ägardirektiv inför

ordinarie bolagsstämma i Apoteksbolaget AB (publ.) den 9 juni

1997 och inför ordinarie bolagsstämma i Apoteket AB (publ.) den

15 juni 1998 har uttryckts att bolaget måste vidta åtgärder för

att minska kostnaderna för verksamhetsåren 1998 och 1999 med

sammanlagt 400 miljoner kronor. Apoteket AB har i skrivelser till

Socialdepartementet i mars och april 1998 preliminärt visat att

besparingarna genomförts. Åtgärderna skall slutligt redovisas av

Apoteket AB senast den 1 februari år 2000.

Staten har vid ordinarie bolagsstämma i Apoteket AB (publ.) den

26 maj 1999 uttalat att Apoteket AB skall sträva mot målet att

uppnå ett resultat som medger en vinstutdelning till bolagets

ägare avseende verksamhetsåret 1999 på omkring 100 miljoner

kronor.

I motion 1999/2000:So344 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

förslag angående avveckling av apoteksmonopolet (yrkande 7).

Motionärerna anför att statliga utredningar har visat att en

avmonopolisering skulle spara cirka en miljard kronor för staten.

Ytterligare ett skäl att avveckla monopolet är att

tillgängligheten ökar om receptfria mediciner kan säljas i

vanliga affärer samt om receptbelagda mediciner kan köpas i

privata affärer under farmaceutisk ledning. Läkemedelsverkets

hårda kontroll och godkännande skall enligt motionärerna vara en

garanti för att säkerhet och kvalitet säkerställs.

I motion 1999/2000:So374 av Mikael Oscarsson (kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om avskaffande av

apoteksmonopolet. Motionären anför att det finns goda skäl att

tro att det går att åstadkomma effektivisering och därmed lägre

kostnader genom fri konkurrens på detta område. En avreglering

ger också goda förutsättningar för att fler svenskar skall kunna

få tillgång till läkemedel på närmare håll än i dag. Vidare anför

motionären att eftersom Apoteket AB inte har några konkurrenter

finns det inget starkt incitament för att förbättra servicen och

korta köerna. Det drabbar både kunder och apotekspersonal, heter

det i motionen. Ett liknande yrkande framförs i motion

1999/2000:So451 av Kenneth Johansson m.fl. (c) (yrkande 6). I den

sistnämnda motionen framförs även ett yrkande om förbättrad

service och postapotek (yrkande 7). Sverige har få apotek i

förhållande till vårt invånarantal. Sverige behöver fler apotek

för att det skall finnas en fullgod service till medborgarna.

Postorderapotek eller postapotek har prövats med framgång i USA,

Holland och Schweiz. Postapotek kan inte ersätta men väl utgöra

ett komplement till vanliga apotek.

Socialutskottet behandlade frågan om konkurrensutsättning av

läkemedelsdistributionen i betänkande 1998/99:SoU14. Utskottet

gjorde bedömningen att det inte då fanns skäl att förändra

läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta

detaljhandeln med läkemedel.

Utskottets bedömning

I motion 1999/2000:So344 (m) yrkande 7 anförs att

apoteksmonopolet bör avskaffas. Liknande yrkanden

framförs i motion 1999/2000:So374 (kd) och i motion

1999/2000:So451 (c) yrkande 6. I den sistnämnda

motionen begärs även ett tillkännagivande angående

förbättrad service och postapotek (yrkande 7).

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det

inte finns skäl att förändra läkemedelsdistributionen

genom att konkurrensutsätta detaljhandeln med

läkemedel. Motionerna 1999/2000:So344 (m) yrkande 7,

1999/2000:So374 (kd) och 1999/2000:So451 (c) yrkande 6

avstyrks. Även motion 1999/2000:So451 (c) yrkande 7

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag anvisar anslag inom

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för

budgetåret 2000 enligt utskottets förslag i bilaga 2,

b) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 3

utgiftsområde 9,

2. beträffande förslaget till lag om ändring i

läkemedelslagen (1992:859)

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i läkemedelslagen

(1992:859),

3. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen

(1996:1152) om handel med läkemedel

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1152) om

handel med läkemedel,

4. beträffande förslaget om fortsatt giltighet av lagen

(1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård

att riksdagen antar förslaget om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal primärvård,

5. beträffande den statliga läkemedelskontrollen

att riksdagen godkänner de av regeringen föreslagna principerna för ett

nytt avgiftssystem för den statliga läkemedelskontrollen

fr.o.m. den 1 januari 2000,

6. beträffande det nationella stödet till

utvecklingsarbete inom vården och omsorgen

att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna strukturen för det

nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården och

omsorgen och avslår motion 1999/2000:So274 yrkande 13,

res. 1 (m)

7. beträffande bemyndigande angående anslaget A 3

Bidrag till hälso- och sjukvård

att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om anslaget A 3 Bidrag

till hälso- och sjukvård, disponera 24 miljoner kronor dels

för avvecklingen av Hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstitut (Spri), dels för uppbyggnaden av det nya

nationella stödet till utvecklingsarbete inom vård och

omsorg,

8. beträffande bemyndigande angående ramanslaget A 8

Folkhälsoinstitutet

att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget A 8

Folkhälsoinstitutet, under år 2000 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 108 miljoner kronor efter år 2000,

9. beträffande bemyndigande angående ramanslaget A 15

Socialstyrelsen

att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget A 15

Socialstyrelsen, under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20

miljoner kronor efter år 2000,

10. beträffande bemyndigande angående ramanslaget B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget B 1 Stimulansbidrag, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 90 miljoner kronor efter år 2000,

11. beträffande bemyndigande angående ramanslaget B 3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om

ramanslaget B 3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 60 miljoner kronor efter år 2000,

12. beträffande bemyndigande angående ramanslaget B 16

Statens institutionsstyrelse

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget B 16 Statens institutionsstyrelse, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor efter år 2000,

13. beträffande bemyndigande angående ramanslaget C 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget

C 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 340 miljoner kronor efter år 2000,

14. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So278 yrkande 1, 1998/99:So357,

1999/2000:So339, 1999/2000:So342, 1999/2000: So378,

1999/2000:So387 yrkande 2, 1999/2000:So400, 1999/2000: So413

yrkande 1, 1999/2000:So415, 1999/2000:So429, 1999/2000:

So439, 1999/2000:So445, 1999/2000:So448, 1999/2000:So482

yrkande 18,

res. 2 (m)

res. 3 (kd)

res. 4 (c)

res. 5 (fp)

res. 6 (mp)

15. beträffande tandvård för äldre

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So444 yrkande 3, 1999/2000:So220

yrkande 1, 1999/2000:So320 yrkande 5 och 1999/2000:So336

yrkande 7,

res. 7 (kd)

16. beträffande rekrytering av personal till

tandvårdsområdet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So220 yrkande 2,

17. beträffande patienter med Sjögrens syndrom m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:So444 yrkande 4,

18. beträffande kompetenscentrum/kunskapscentrum

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So441 yrkande 2, 1998/99:So443 och

1999/2000:So418,

res. 8 (mp)

19. beträffande barn- och ungdomstandvården

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So444 yrkande 1 och 1999/2000:N273

yrkande 12,

res. 9 (m, kd, c, fp)

20. beträffande mervärdesskatt

att riksdagen avslår motion 1998/99:So444 yrkande 2,

21. beträffande behovsprövning av tandläkare

att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 21,

22. beträffande landstingens möjlighet att ta betalt

för viss ortodonti

att riksdagen avslår motion 1998/99:So244 yrkande 5,

res. 10 (m)

23. beträffande landstingens förhandsprövning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So244 yrkande 3, 1998/99:So278

yrkande 2, 1999/2000:So276 och 1999/2000:So307,

res. 11 (m)

res. 12 (v, mp)

24. beträffande frågor om sexualitet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So225 yrkandena 13 och 19 samt

1999/2000:Ub314 yrkandena 4 och 7,

res. 13 (v, mp)

25. beträffande utredning om homo-, bi- och

transsexuellas livsvillkor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub431 yrkande 2,

res. 14 (mp)

26. beträffande Folkhälsoinstitutets roll

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So226 yrkande 18,

res. 15 (fp)

27. beträffande det s.k. extra bidraget till

storstäderna

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So212, 1999/2000:

So225 yrkande 15, 1999/2000:So314 yrkande 3 och 1999/2000:

So389,

res. 16 (m, kd, c, fp)

28. beträffande inrättande av en medicinalstyrelse

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So274 yrkande 6 och

1999/2000:So372 yrkande 13,

res. 17 (m)

29. beträffande reptiler som sällskapsdjur

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So211,

30. beträffande statsbidrag till

handikapporganisationer

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So404 och 1999/2000: So434,

res. 18 (m, kd, c, fp)

31. beträffande regler för bilstöd till handikappade

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So214, 1999/2000:So224,

1999/2000:So230, 1999/2000:So246, 1999/2000:So248, 1999/2000:

So256, 1999/2000:So262 yrkande 6, 1999/2000:So270, 1999/2000:

So321 yrkande 20, 1999/2000:So435 och 1999/2000:So488 yrkande

18,

res. 19 (m)

res. 20 (kd)

res. 21 (fp)

32. beträffande spelberoende

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So216, 1999/2000:So226 yrkande 21

och 1999/2000:So483 yrkande 1,

res. 22 (fp)

res. 23 (mp)

33. beträffande fördelning av medel till

nykterhetsorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So379,

res. 24 (kd, mp)

34. beträffande insatser för hemlösa

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So219, 1999/2000:So409,

1999/2000:So420, 1999/2000:So440, 1999/2000:So450 yrkande 6

och 1999/2000:Bo233 yrkandena 2-4,

35. beträffande apoteksmonopolet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So344 yrkande 7, 1999/2000:So374

och 1999/2000:So451 yrkande 6,

res. 25 (m, kd, c)

36. beträffande postapotek

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So451 yrkande 7.

res. 26 (m, c)

Stockholm den 30 november 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m)1,

Susanne Eberstein (s), Rinaldo Karlsson (s), Leif Carlson (m)1,

Hans Karlsson (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)1, Conny Öhman

(s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson

(kd)1, Cristina Husmark Pehrsson (m)1, Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c)1, Kerstin Heinemann (fp)1, Catherine Persson (s)

och Rosita Runegrund (kd)1.

1 dock ej i beslutet under moment 1.

Reservationer

1. Det nationella stödet till utvecklingsarbete inom

vården och omsorgen (mom. 6)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Cristina Husmark Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 61 börjar med

"Enligt utskottets" och på s. 62 slutar med "yrkande 13 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett nationellt utvecklingscenter för hälso-

och sjukvården bör inrättas. Det är viktigt att ett sådant

utvecklingscenter kännetecknas av stor självständighet. Ett

sådant utvecklingscenter kan bl.a. fånga upp internationella

utvecklingstendenser på området. Vidare bör sjukvårdshuvudmännen

genom ett sådant utvecklingscenter kunna initiera och stödja

jämförande studier av hälso- och sjukvårdens resultat, kvalitet

och kostnader samt stödja framtagande av patientinriktad

information om vårdens tillgänglighet. Utskottet anser således

att riksdagen inte bör godkänna den av regeringen föreslagna

strukturen för det nationella stödet till utvecklingsarbete inom

vården och omsorgen.

Vad här anförts med anledning av motion 1999/2000:So274 (m)

yrkande 13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande det nationella stödet till utvecklingsarbete

inom vården och omsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So274 yrkande 13

dels inte godkänner den av regeringen föreslagna strukturen

för det nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården

och omsorgen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m. (mom. 14)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Cristina Husmark Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 63 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 64 slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att i ett läge där staten tvingas begränsa

kostnadsramen för tandvårdsförsäkringen måste högkostnadsskyddet

för de grupper i befolkningen som har stora odontologiska

vårdbehov prioriteras i förhållande till andra i och för sig

angelägna insatser. Tandvårdsförsäkringen bör därför ges

karaktären av ett högkostnadsskydd, inriktat på personer med höga

tandvårdskostnader.

Personer med en normal tandstatus bör själva stå för hela

tandvårdskostnaden upp till ett högkostnadsskydd som inträder vid

3 000 kr. Självrisken på 3 000 kr bör kombineras med en

subventionsgrad på 60 % på belopp som överstiger 3 000 kr. Det

innebär att de med störst behov av tandvård garanteras rimliga

kostnader för omfattande behandlingar.

Enligt utskottets uppfattning bör en snar reformering av

tandvårdsförsäkringen med syfte att skydda dem som bäst behöver

stöd snarast genomföras.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

1999/2000:So387 (m, kd, c och fp) yrkande 2 och 1999/2000:So413

(m) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So387

yrkande 2 och 1999/2000:So413 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1998/99:So278 yrkande 1,

1998/99:So357, 1999/2000:So339, 1999/2000:So342,

1999/2000:So378, 1999/2000:So400, 1999/2000: So415,

1999/2000:So429, 1999/2000:So439, 1999/2000:So445,

1999/2000:So448 och 1999/2000:So482 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. Översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m. (mom. 14)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 63 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 64 slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Forskare har kunnat klarlägga ett antal samband mellan dålig

munhälsa och olika sjukdomar. Den som lider av tandlossning löper

större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar liksom av

hjärnblödning och diabetes. Detta är ett ytterligare bevis på att

kroppen hör ihop och att god munhälsa också kan förebygga andra

sjukdomar.

Den nya tandvårdsreformen har i vissa avseenden inneburit

förbättringar för patienterna. För några grupper, t.ex.

anorektiker och bulimiker, har dock reformen inneburit ökade

tandvårdskostnader. En utredning bör därför tillsättas i syfte

att kartlägga förutsättningarna för att inkludera

tandvårdsförsäkringen i den allmänna sjukförsäkringen. Syftet bör

vara att skydda dem som främst behöver stöd.

Vad ovan anförts med anledning av motionerna 1999/2000:So387 (m,

kd, c, fp) yrkande 2 och 1999/2000:So482 (kd) yrkande 18 och bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So387

yrkande 2 och 1999/2000:So482 yrkande 18 samt med

avslag på motionerna 1998/99:So278 yrkande 1,

1998/99:So357, 1999/2000:So339, 1999/2000:So342,

1999/2000:So378, 1999/2000:So400, 1999/2000: So413

yrkande 1, 1999/2000:So415, 1999/2000:So429,

1999/2000:So439, 1999/2000:So445 och 1999/2000:So448

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

4. Översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m. (mom. 14)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 63 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 64 slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har tandvårdsreformen inneburit

klara förbättringar för äldre och funktionshindrade som bor i

särskilda boendeformer eller omfattas av den kommunala omsorgen.

Vidare har subventionen till tandvården ökat i och med reformen.

Totalt sett har emellertid en minskning av subventionerna skett

under 1990-talet vilket inneburit att fler personer fått

ekonomiska svårigheter vid omfattande tandvårdskostnader. I

samband med att tandvårdsreformen utvärderas bör hänsyn tas till

dessa personer genom att i pågående arbete pröva möjligheten att

förbättra högkostnadsskyddet i enlighet med motion

1999/2000:So429 (c). Utskottet vill vidare framhålla att

tandläkarkostnaderna minskat genom den kunskap som förmedlas

genom tandhygienisterna. Enligt utskottets uppfattning bör därför

regeringen i det ovan nämnda arbetet även pröva förslag enligt

motion 1999/2000:So415 (c) innebärande att ett årligt besök hos

tandhygienist skall ingå i högkostnadsskyddet.

Vad här anförts med anledning av motionerna 1999/2000:So415 (c)

och 1999/2000:So429 (c) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So415 och

1999/2000:So429 samt med avslag på motionerna

1998/99:So278 yrkande 1, 1998/99:So357,

1999/2000:So339, 1999/2000:So342, 1999/2000:So378,

1999/2000:So387 yrkande 2, 1999/2000:So400,

1999/2000:So413 yrkande 1, 1999/2000:So439,

1999/2000:So445 1999/2000:So448 och 1999/2000:So482

yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

5. Översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m. (mom. 14)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 63 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 64 slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har den nya tandvårdsförsäkringen

fått förödande konsekvenser för gamla och sjuka. I stället för

att subventionera dem som har de allra största problemen och de

allra högsta kostnaderna läggs subventionerna på dem som har de

minsta problemen. Detta leder till försämrad tandhälsa för gamla

och funktionshindrade. Utskottet anser att regeringen snarast bör

återkomma till riksdagen med förslag till en reformering av

tandvårdsförsäkringen.

Vad här anförts med anledning av motion 1999/2000:So387 (m, kd,

c, fp) yrkande 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So387 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1998/99:So278 yrkande 1,

1998/99:

So357, 1999/2000:So339, 1999/2000:So342,

1999/2000:So378, 1999/2000:So400, 1999/2000:So413

yrkande 1, 1999/2000:So415, 1999/2000:So429,

1999/2000:So439, 1999/2000:So445, 1999/2000: So448 och

1999/2000:So482 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

6. Översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m. (mom. 14)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 63 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 64 slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en reform genomföras där

tandvård och övrig hälso- och sjukvård ingår i samma

avgiftssystem och i samma högkostnadsskydd. Det är viktigt att

medborgarna i Sverige får ett heltäckande skydd när det gäller

hälsan, och då får inte tandvården förbli ett eget område.

Regeringen bör tillsätta en utredning som tar fram flera

alternativ till finansiering och genomförande av den föreslagna

reformen. Munhålan är en del av kroppen och därför bör munhålans

sjukdomar jämställas med annan hälso- och sjukvård och på sikt

inordnas i sjukvårdens avgiftssystem.

Vad ovan anförts med anledning av motionerna 1999/2000:So439

(mp) och 1999/2000:So445 (s) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So439 och

1999/2000:So445 samt med avslag på motionerna

1998/99:So278 yrkande 1, 1998/99:So357,

1999/2000:So339, 1999/2000:So342, 1999/2000:So378,

1999/2000:So387 yrkande 2, 1999/2000:So400,

1999/2000:So413 yrkande 1, 1999/2000:So415,

1999/2000:So429, 1999/2000:So448 och 1999/2000:So482

yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Tandvård för äldre (mom. 15)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 64 börjar med

"De nya reglerna" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att många äldre har behov av omfattande

tandvårdsinsatser utan att vara i behov av omfattande övrig

kommunal omsorg. Dessa patienter omfattas inte av den uppsökande

verksamheten, och tandvårdsreformen har därför inte inneburit

några lättnader för dem. Vidare har mer omfattande behandlingar

blivit dyrare i och med tandvårdsreformen, vilket drabbar äldre

personer mycket hårt. En tandvårdsreform som speciellt riktar sig

mot äldre är därför angelägen.

Vad ovan anförts med anledning av motionerna 1999/2000:So320

(kd) yrkande 5 och 1999/2000:So336 (kd) yrkande 7 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande tandvård för äldre

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So320

yrkande 5 och 1999/2000:So336 yrkande 7 samt med

avslag på motionerna 1998/99:So444 yrkande 3 och

1999/2000:So220 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kompetenscentrum/kunskapscentrum (mom. 18)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 65 börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "1999/2000:So418 (mp) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett kommande kompetenscentrum skall bidra

till att patienter med sjukdomar som är relaterade till

tandfyllningsmaterial i framtiden får ett mer kompetent och

därmed värdigare omhändertagande i vården.

Utskottet anser vidare att detta kompetenscentrum bör vara

lokaliserat till Uppsala. I Uppsala finns erfarenheter av

tandvårdsmaterial vid amalgamenheten vid Akademiska sjukhuset.

Kunskap om metallers verkan finns vidare vid Metallbiologiskt

centrum i Uppsala. Vidare är både Läkemedelsverket och

Livsmedelsverket lokaliserade i Uppsala. Tandvårdsskadeförbundet

förordar att ett nationellt kompetenscenter förläggs till

Uppsala. Även Landstinget i Uppsala län har intagit en mycket

positiv syn på Uppsala som lokaliseringsort.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:So441 yrkande 2 (mp) och 1999/2000:So418 (mp)

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande kompetenscentrum/kunskapscentrum

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So441 yrkande

2 och 1999/2000:So418 samt med avslag på motion

1998/99:So443 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Barn- och ungdomstandvården (mom. 19)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 65 börjar med

"När det gäller" och slutar med "i huvudsak tillgodosedda" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en valfrihetsreform inom barn-

och ungdomstandvården genomföras. Expertis har kunnat konstatera

att ett fritt tandläkarval är viktigt för kvaliteten. Vidare har

Konkurrensverket förordat ett fritt tandläkarval för barn och

ungdomar. På grund härav bör i tandvårdslagen införas en

skyldighet för landstingen att erbjuda barn och ungdomar ett

fritt tandläkarval. Utskottet anser att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag i enlighet härmed.

Vad ovan anförts med anledning av motionerna 1998/99:So444 (c)

yrkande 1 och 1999/2000:N273 (m, kd och fp) yrkande 12 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande barn- och ungdomstandvården

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So444 yrkande

1 och 1999/2000:N273 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Landstingens möjlighet att ta betalt för viss

ortodonti (mom. 22)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Cristina Husmark Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 66 börjar med

"Utskottet vidhåller" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottet innebär landstingens möjlighet att ta betalt

för viss ortodonti en olycklig sammanblandning av

myndighetsutövning och rörelseverksamhet samtidigt som

konkurrensen snedvrids i förhållande till privata vårdgivare.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till

lag-ändring i enlighet med vad som anförs.

Vad ovan anförts med anledning av motion 1998/99:So244 (m)

yrkande 5 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande landstingens möjlighet att ta betalt för

viss ortodonti

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So244 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Landstingens förhandsprövning (mom. 23)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Cristina Husmark Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 66 börjar med

"För att patienten" och slutar med "1999/2000:So307 (v)" bort ha

följande lydelse:

För att tandvård skall räknas som sjukdomsbehandling skall den

vårdande tandläkaren i samarbete med en ansvarig landstingsläkare

bedöma om vården skall anses vara ett led i en

sjukdomsbehandling. Sedan bedömningen gjorts skall landstingen

genom en förhandsprövning av vårdgivarens behandlingsförslag

godkänna denna i ekonomiskt hänseende. Utskottet anser inte att

detta förfaringssätt är acceptabelt. Eftersom tandvård som ett

led i en sjukdomsbehandling faller under hälso- och

sjukvårdslagen innebär detta att möjlighet för den enskilde att

överklaga ett avslag från landstingen inte finns. Det finns

dessutom en risk att olika landsting bedömer kostnaderna olika,

vilket leder till rättsosäkerhet. Det är också unikt att en

tredje part skall överpröva två specialisters bedömning av en

diagnos. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med lagförslag i enlighet med vad som ovan anförts.

Detta bör riksdagen med anledning av motion 1998/99:So244 (m)

yrkande 3 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande landstingens förhandsprövning

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So244 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1998/99:So278 yrkande 2,

1999/2000:So276 och 1999/2000:So307 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Landstingens förhandsprövning (mom. 23)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 66 börjar med

"För att patienten" och slutar med "1999/2000:So307 (v)" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det ett klart framsteg att

landstingen nu har ansvaret för den tandvård som behövs av

medicinska skäl. För att få genomföra en tandsanering måste

emellertid en förhandsprövning göras av landstinget. Det innebär

att när en läkare med specialkompetens i samarbete med en

tandläkare gjort en bedömning att byte av tandfyllningar behöver

göras på patienten skall bedömning underställas ytterligare

förhandsprövning. Då det får förutsättas att den läkare och

tandläkare som gjort bedömningen har erforderlig kompetens

ställer sig utskottet frågande också inför vem eller vilka inom

landstingen som skall överpröva dessa två specialisters

bedömning. När det gäller tandsanering anser därför utskottet att

bestämmelsen om överprövning inte är förenlig med den

grundläggande idén om specialistläkares kompetens att avgöra

behandlingsbehovet. Utskottet anser att den förhandsprövning som

gäller vid försäkringskassorna även skall gälla vid

tandsaneringar och anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med lagförslag i denna del.

Vad här anförts med anledning av motionerna 1998/99:So278 (v)

yrkande 2 och 1999/2000:So307 (v) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande landstingens förhandsprövning

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So278 yrkande

2 och 1999/2000:So307 samt med avslag på motionerna

1998/99:So244 yrkande 3 och 1999/2000:So276 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Frågor om sexualitet m.m. (mom. 24)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 66 börjar med

"Av Folkhälsoinstitutets" och på s. 67 slutar med "7 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av största vikt att

kunskaperna om homo- och bisexualitet samt transfrågor ökas. Sex-

och samlevnadsundervisningen i skolan bör förbättras i detta

avseende. Inom högskolan är det framför allt i utbildningen för

lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer jurister och

poliser som kunskapen om homo- och bisexualitet samt transfrågor

måste få en mer framträdande plats. Vidare måste kunskaperna i

dessa frågor stärkas inom den offentliga sektorn. Det gäller

främst rättsväsendet, utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården

samt socialtjänsten. Även ambassadpersonal behöver mer

information om homo- och bisexuellas samt transpersoners

situation.

Studier visar att homo- och bisexuella personer samt

transpersoner i glesbygd ofta lever under speciella förhållanden.

Att vara normbrytare kan vara svårare i sådana miljöer än på

andra ställen. Glesbygdsverket bör därför tillsammans med

Folkhälsoinstitutet utreda levnadsförhållandena för homo- och

bisexuella personer och transpersoner i glesbygd samt komma med

förslag för att förbättra deras situation. En sådan utredning bör

genomföras i samarbete med ideella organisationer som RFSL.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1999/2000:So225

(fp, s, v, c, mp) yrkandena 13 och 19 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande frågor om sexualitet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So225 yrkandena

13 och 19 och med avslag på motion 1999/2000:Ub314

yrkandena 4 och 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

14. Utredning om homo-, bi- och transsexuellas

livsvillkor (mom. 25)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 66 börjar med

"Även motion" och på s. 67 slutar med "2 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Den parlamentariska utredningen om homosexuellas situation i

samhället lade år 1984 fram sitt slutbetänkande (SOU 1984:63).

Utvecklingen och situationen har förändrats avsevärt sedan dess.

En "post-aids"-generation av homosexuella har växt upp,

lagstiftningen har blivit något mera jämställd och

heterosexuellas syn på homosexuella har avdramatiserats. Enligt

utskottet vore det av stort samhällsintresse att regeringen tar

initiativ till en ny utredning om homo-, bi- och transsexuellas

livsvillkor. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1999/2000:Ub431 (mp) yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utredning om homo-, bi- och transsexuellas

livsvillkor

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub431 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Folkhälsoinstitutets roll (mom. 26)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 67 börjar med

"Av institutets" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att Folkhälsoinstitutets roll skall vara att

till stöd för folkhälsoarbetet göra systematiska

kunskapsöversikter på basis av den vetenskapliga forskningen.

Folkhälsoinstitutet bör också initiera och stödja forskning av

strategisk betydelse för det hälsofrämjande och förebyggande

arbetet. Vidare bör institutet systematiskt utvärdera olika

arbetssätt för att förebygga olika hälsoproblem.

Vad här anförts med anledning av motion 1999/2000:So226 (fp)

yrkande 18 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande Folkhälsoinstitutets roll

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So226 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Det s.k. extra bidraget till storstäderna

(mom. 27)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 67 börjar med

"Utskottet vidhåller" och slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Förebyggande insatser mot hiv kräver enligt utskottets

uppfattning stöd från statliga myndigheter för att få utrymme på

lokal nivå. Det förebyggande och stödjande arbetet som bedrivs av

frivilligorganisationer utgör ovärderliga komplement till de

offentliga institutionerna. Vidare bör framhållas att det i

storstadsområdena finns en överrepresentation av de grupper som

är särskilt utsatta för hiv/aids. 80 % av de hivsmittade bor i de

tre storstadsregionerna. Därför bör även i fortsättningen ett

specialdestinerat statligt bidrag avseende det hivpreventiva

arbetet i storstäderna utgå.

Vad ovan anförts med anledning av motionerna 1999/2000:So212 (m,

s, v, kd, fp, c och mp), 1999/2000:So225 (fp, s, v, c och mp)

yrkande 15, 1999/2000:So314 (m) yrkande 3 och 1999/2000:So389 (m)

bör riksdagen som sin mening regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande det s.k. extra bidraget till storstäderna

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So212,

1999/2000:So225 yrkande 15, 1999/2000:So314 yrkande 3

och 1999/2000:So389 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

17. Inrättande av en medicinalstyrelse (mom. 28)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Cristina Husmark Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 67 börjar med

"Motions-yrkanden om" och slutar med "avstyrker motionerna" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att Socialstyrelsens tillsynsdel bör brytas ut

och att en medicinalstyrelse bör inrättas. Den nya

medicinalstyrelsen bör utnyttja de resurser som finns i dagens

socialstyrelse. En medicinalstyrelse bör ansvara för godkännande

och kvalitetskontroll på sjukvårdens område. Den bör vidare

godkänna vårdgivare och legitimera sjukvårdspersonal, svara för

kvalitetssäkring och regelbunden medicinsk revision, utgöra den

instans dit allmänheten kan vända sig med klagomål samt svara för

övergripande tillsyn.

Vad här anförts med anledning av motionerna 1999/2000:So274 (m)

yrkande 6 och 1999/2000:So372 (m) yrkande 13 bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande inrättande av en medicinalstyrelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So274

yrkande 6 och 1999/2000:So372 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Statsbidrag till handikapporganisationer (mom. 30)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 67 börjar med

"I budgetpropositionen" och på s. 68 slutar med "(s) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att t.ex. de demenssjuka missgynnas när

staten fördelar bidrag till handikapporganisationerna.

Demensförbundet får endast 104 kr per år och medlem mot i snitt

247 kr per år och medlem för övriga handikappförbund.

Utredningen, som fått i uppdrag att komma med förslag till en ny

modell i fråga om fördelningen av organisationsbidragen, har inte

beaktat frågan om en mera rättvis och jämlik fördelning av

bidragen mellan organisationerna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1999/2000:So404 (s)

och med avslag på motion 1999/2000:So434 (s) bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande statsbidrag till handikapporganisationer

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So404 och med

avslag på 1999/2000:So434 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Regler för bilstöd till handikappade (mom. 31)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Cristina Husmark Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 68 börjar med

"Ett flertal" och slutar med "20 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Frågan om eventuella regelförändringar för bilstöd till

handikappade bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att reglerna för rätt till bilstöd bör

förtydligas så att stödet vid behovsprövningen även beräknas med

hänsyn till merkostnader för inköp av en större bil av s.k. van-

typ om detta är nödvändigt för att den sökande skall kunna komma

in i fordonet sittande i rullstol eller i permobil. Även behov av

automatisk växellåda och annan extrautrustning som är styrkt

genom läkarintyg eller är förknippad med villkorskrav i körkort

bör kunna ingå i beräkningsgrunden för bilstödet. Vidare bör 50-

årsgränsen för rätt till bilstöd för den som är

förtidspensionerad tas bort. Slutligen anser utskottet att

systemet måste ses över så att den som beviljats bilstöd också

får detta utbetalt i nära anslutning till beslutet. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna 1999/2000:So224 (m),

1999/2000:So230 (m), 1999/2000:So248 (m) och 1999/2000:So270 (m)

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande regler för bilstöd till handikappade

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So224, 1999/2000:So230,

1999/2000:So248 och 1999/2000:So270 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So214, 1999/2000:So246,

1999/2000:So256, 1999/2000:So262 yrkande 6, 1999/2000:So321

yrkande 20, 1999/2000:So435 och 1999/2000:So488 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

20. Regler för bilstöd till handikappade (mom. 31)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 68 börjar med

"Ett flertal" och slutar med "20 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att reglerna för bilstödet måste göras mer

familjevänliga. I dag kan bilstöd endast lämnas om minst sju år

förflutit sedan föregående stöd. Om det finns skäl från

trafiksynpunkt eller medicinsk synpunkt kan dock bidrag lämnas

tidigare. Utskottet anser att möjligheten att få stöd tidigare

bör vidgas till att även omfatta väsentligt ändrade förhållanden.

Till exempel kan en förälder som beviljats bilstöd för ett barn

med funktionshinder och som får ytterligare ett barn med

funktionshinder ha behov av en större bil eller ytterligare en

bil på grund av detta andra barns behov. Inte heller kan en

förälder som själv är funktionshindrad och har fått bilstöd för

egen bil få nytt bilstöd för byte eller köp av ny bil om

föräldern får ett funktionshindrat barn. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna 1999/2000:So256 (kd) och 1999/2000:So488

(kd) yrkande 18 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande regler för bilstöd till handikappade

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So256 och

1999/2000:So488 yrkande 18 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So214, 1999/2000:So224,

1999/2000:So230, 1999/2000: So246, 1999/2000:So248,

1999/2000:So262 yrkande 6, 1999/2000: So270,

1999/2000:So321 yrkande 20 och 1999/2000:So435 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Regler för bilstöd till handikappade (mom. 31)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 68 börjar med

"Ett flertal" och slutar med "20 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Frågan om eventuella regelförändringar för bilstödet bereds för

närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser att innan några

förslag läggs bör det göras en hälso- och samhällsekonomisk

analys av de av bl.a. Riksrevisionsverket föreslagna

förändringarna. Bilstödet är ett bra medel för att ge personer

med funktionsnedsättningar möjlighet till delaktighet i

samhällslivet och en bättre livskvalitet. Tillgången till egen

bil minskar också beroendet av samhällsinsatser i olika former.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1999/2000:So321

(fp) yrkande 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande regler för bilstöd till handikappade

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So321 yrkande 20

och med avslag på motionerna 1999/2000:So214,

1999/2000:So224, 1999/2000:So230, 1999/2000:So246,

1999/2000:So248, 1999/2000: So256, 1999/2000:So262

yrkande 6 1999/2000:So270, 1999/2000: So435,

1999/2000:So488 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Spelberoende (mom. 32)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 68 börjar med

"I flera" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Spelberoendet är ett hälsoproblem vars omfattning är större än

vad man tidigare trott. Cirka 150 000 personer har problem med

sitt spelande, en tredjedel av dem kan klassas som sjukligt

spelande. I dag finns knappt någon hjälp att få i form av

behandling och rehabilitering. Utskottet anser därför att

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att undersöka hur vård-,

behandlings- och rehabiliteringsbehoven kan tillgodoses.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1999/2000:So216

(fp) och 1999/2000:So226 (fp) yrkande 21 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande spelberoende

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So216 och 1999/2000:So226

yrkande 21 och med avslag på motion 1999/2000:

So483 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

23. Spelberoende (mom. 32)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 68 börjar med

"I flera" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Det behövs ökade resurser till forskning om spelberoende liksom

till stödjande behandling för personer med spelberoende. Cirka

150 000 personer har någon form av spelberoende. Värst drabbade

är invandrare och ungdomar. Många ungdomar som spelar drar på sig

stora skulder och en del tvingas in i kriminalitet på grund av

detta. Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas med

uppgift att utreda hur man skall stävja problemet med det ökade

spelberoendet i samhället samt hur ökade resurser skall ges till

forskning och stödjande behandling för personer med spelberoende.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1999/2000:So483

(mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande spelberoende

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So483

yrkande 1 och med avslag på motionerna 1999/2000:So216 och

1999/2000:

So226 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

24. Fördelning av medel till nykterhetsorganisationerna

(mom. 33)

Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 69 börjar med

"Vid behandlingen" och slutar med "därmed avstyrkas" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att bidraget till nykterhetsorganisationerna

borde fördelas med samma förtroende som staten låter

folkbildningsförbundet, idrottsrörelsen, kyrkor och samfund

fördela statsbidrag med betydande belopp. Riksdagens beslut

hösten 1998 om en ny form för bidragsgivning har skapat

åtskilliga problem för de organisationer som får bidrag via

Socialstyrelsen. Vidare har Socialstyrelsen inför nästa års

bidragsgivning visat en överambitiös strävan att avkräva

organisationerna omfattande redovisningar som varken redovisats i

utredningen eller i regleringsbrevet för år 1999.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1999/2000:So379 (s,

v, kd, c och fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande fördelning av medel till

nykterhetsorganisationerna

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So379 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Apoteksmonopolet (mom. 35)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c) och Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 71 börjar med

"Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 6 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Sverige är ett att de få västländer som har ett statligt monopol

avseende detaljhandel med läkemedel. Det innebär att läkemedel

endast får säljas på Apoteket eller hos de detaljister som

Apoteket bestämmer. Monopolet medför enligt statliga utredningar

ökade kostnader för läkemedel. En avmonopolisering skulle

följaktligen leda till en väsentlig kostnadsbesparing.

Ytterligare ett skäl att avskaffa monopolet är att

tillgängligheten ökar om receptfria mediciner kan säljas i

vanliga affärer samt om receptbelagda mediciner kan köpas i

privata affärer under farmaceutisk ledning. Enligt utskottets

uppfattning bör därför Apotekets monopol ersättas med licensierad

försäljning av läkemedel. Läkemedelsverkets hårda kontroll och

godkännande är en garanti för att säkerhet och kvalitet

säkerställs.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1999/2000:So344 (m) yrkande 7, 1999/2000:So374 (kd)

och 1999/2000: So451 (c) yrkande 6 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande apoteksmonopolet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So344

yrkande 7, 1999/2000:So374 och 1999/2000:So451 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,.

26. Postapotek (mom. 36)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Kenneth Johansson (c)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 71 börjar med

"Även motion" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att Sverige behöver fler apotek för att ge

medborgarna en fullgod service. Postapotek kan enligt utskottets

uppfattning utgöra ett komplement till andra apotek. Däremot bör

inte postapotek ersätta vanliga apotek. Fördelarna är främst

lägre läkemedelspriser för konsumenten. Olika undersökningar har

visat att prissänkningar med 10-20 % kan uppnås. Konsumenten kan

direkt i samband med besök hos läkaren göra sin receptbeställning

i stället för att ta sig till ett apotek. Medicinen skickas

därefter hem till patienten. Läkemedelsinformation kan ges via

telefon eller via Internet. I Sverige, med vår glesa

apoteksstruktur, kommer postapoteken att förbättra servicen

avsevärt.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So451 (c) yrkande 7 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande postapotek

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So451 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Anslag under utgiftsområde 9

1. Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och

Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att

fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den

statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende

2000. Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för åren

2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och

fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden, den sociala

tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen får

en större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar

både till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De

enskilda människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i

störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast

att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste

vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 18

november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9.

För budgetåret 2000 förordar vi i våra kommittémotioner

1999/2000:So314, 1999/2000:So344, 1999/2000:So413 en

anslagsfördelning som innebär i huvudsak följande.

Vi anser att tandvårdsförsäkringen bör ändras och ges karaktären

av ett högkostnadsskydd som är inriktat på personer med höga

tandvårdskostnader. Den prioritering som regeringen har gjort,

som innebär att unga, friska personers tandvård subventioneras

medan skyddet för personer med stora tandvårdskostnader

urholkats, är varken logiskt eller socialpolitiskt acceptabelt.

Vi vill därför anvisa ytterligare 300 miljoner kronor till

anslaget A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.

Enligt vår uppfattning kan kostnaderna för läkemedel minskas

väsentligt samtidigt som de som har störst behov av läkemedel

skyddas. En helhetssyn är nödvändig när det gäller

läkemedelskostnaderna. Minskat antal operationer och vårddagar,

färre sjukskrivningar och förtidspensioner liksom minskat

produktionsbortfall måste också vägas in. Det är som vi ser det

självklart att de som lider av sjukdom eller jämförbara besvär

skall få sina preparat med rabatt. Om preparaten saknar eller har

obetydliga biverkningar skall den som vill förhöja sin

livskvalitet ha möjlighet att göra det men då på egen bekostnad.

Vi vill också framhålla vikten av att Apoteket i första hand

alltid erbjuder de billigaste produkterna med likvärdig effekt.

Landstingen bör också göra sina läkemedelskommittéer uppmärksamma

på parallellimporterade produkters lägre pris. Det är också

viktigt att notera att vid prissättning av läkemedel har hittills

alltid inflationen tagits med i beräkningen. Eftersom

inflationsförutsättningarna ändrats måste Riksförsäkringsverket

mer noggrant följa priserna på äldre produkter och aktivt

genomföra en prisanpassning. Vi anser att dagens högkostnadsskydd

bör ersättas med en frivillig försäkring. Vi vill också påtala

vikten av att förskrivarna har ett utvecklat datorstöd samt att

besparingar kan åstadkommas genom att mindre förpackningar

förskrivs. Dessa åtgärder innebär enligt våra beräkningar en

besparing på 1,7 miljarder kronor.

Vi anser vidare att anslaget A 4 Insatser mot aids bör tillföras

76 miljoner kronor bl.a. för att kunna säkerställa ett fortsatt

kraftfullt hivpreventivt arbete och fördjupa informationen i

missbrukarkretsar om riskerna för blodburna smittor vid

användning av orena sprutor. Vidare anser vi att huvudpunkterna i

arbetet med hiv/aids skall vara följande: att stoppa

smittspridningen, att ge hjälp och stöd åt de hivsmittade och

deras anhöriga, att förbättra vården av de hivinfekterade och

aidssjuka samt att tillse att forskningen ges bästa tänkbara

villkor. Vidare vill vi betona att information som påverkar

attityder och beteende är avgörande för att hejda

smittspridningen. Information om hiv/aids bör dessutom ingå i all

upplysningsverksamhet om sexuellt överförbara sjukdomar. Olika

intresseorganisationer fyller en viktig roll i

informationsarbetet.

Vi anser att anslaget till Folkhälsoinstitutet bör minskas med

24 miljoner kronor. Målsättningen när det gäller

Folkhälsoinstitutet bör vara att det statliga engagemanget

kraftigt minskas till förmån för regionalt och lokalt

folkhälsoarbete.

Vad gäller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) motsätter

vi oss att medel överförs från detta anslag till

Rättsmedicinalverket. Förstärkningen av Rättsmedicinalverket får

inte innebära att HSAN dräneras på ekonomiska resurser.

Handikapporganisationernas rekreationsanläggningar bör enligt

vår mening erhålla stöd med ytterligare 2 miljoner kronor. Det är

centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda

möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt

anpassade för specifika funktionshinder.

Vidare anser vi att assistansreformen skall återställas och

utvecklas. Detta innebär att rätten till assistans under skoltid

och vid vistelse på dagcenter bör återinföras, att

schabloniseringen av assistensersättningen bör slopas och att

finansieringsansvaret för de 20 första assistenstimmarna per

vecka bör återgå till staten. Personer som har personlig

assistans och som fyller 65 år skall enligt vår uppfattning ha

rätt till detta stöd efter att pensionsåldern uppnåtts. Den

sistnämnda förändringen bör ske från den 1 januari 2000. Totalt

har vi avsatt ytterligare 1,3 miljarder kronor till detta område

Handikappombudsmannen bör enligt vår uppfattning samordnas med

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning och

Jämställdhetsombudsmannen.

Vi anser att Alkoholinspektionen är en onödig myndighet och att

den bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2000. Inga medel bör

därför anvisas till verksamheten.

Anslaget B 19 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa bör

enligt vår uppfattning disponeras av Socialstyrelsen.

Vi föreslår att 100 miljoner kronor anvisas till ett nytt

anslag, B 20 Bostadsstöd för funktionshindrade. Vi anser att det

är orimligt att funktionshindrade skall tvingas söka socialbidrag

för att kunna bo kvar i sina handikappanpassade lägenheter. För

att undvika ett ökat socialbidragsberoende och för att ekonomiskt

underlätta för kommunerna bör ett särskilt bostadsstöd för

funktionshindrade inrättas.

Slutligen anser vi att 255 miljoner kronor skall anvisas till

ett nytt anslag, B 21 Statsbidrag till psykiskt sjuka, som ett

särskilt stimulansbidrag till kommunerna för att de mer aktivt

skall kunna arbeta med denna glömda grupp funktionshindrade.

2. Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom förslagen i

budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) vad gäller ekonomiska

ramar för de olika utgiftsområdena. Kristdemokraterna har i

parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till tillväxt, valfrihet och en marknadsekonomi som är byggd på

en god etisk och ekologisk grund och som tar hänsyn till varje

människas unika värde. Då riksdagens majoritet har en annan

inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelningen inom utgiftområde 9.

Vi vill anföra att vi oroas av att hälso- och sjukvårdslagens

portalparagraf "bra vård till alla på lika villkor" håller på att

förlora all förankring i verkligheten. Såväl Äldreberedningen som

HSU 2000 visar att kommuner och landsting behöver rejält

förstärkta resurser för att minska köerna inom sjukvården, ge en

trygg och värdig äldreomsorg och god vård och omsorg till

människor med funktionshinder av olika slag och omfattning. Vi

vill därför fokusera debatten om välfärd och hög standard till

att handla om god tillgång på vård och omsorg till alla

medborgare oberoende av bostadsort, ålder, social status eller

ekonomiska förutsättningar.

Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra anslagsförslag

för utgiftsområdet på de punkter där den avviker från regeringens

förslag.

Vi anser att sjuk- och tandvårdsförsäkringen på sikt bör

samordnas och att en utredning skyndsamt bör tillsättas för detta

ändamål. För år 2000 vill vi tillföra ytterligare 250 miljoner

kronor till tandvårdsförsäkringen för att kunna förbättra denna

från den 1 juli 2000. Riksdagen bör, enligt vår uppfattning, hos

regeringen begära förslag till utformningen av dessa

förbättringar så att de kan träda i kraft den 1 juli 2000.

Besparingar bör göras på myndigheternas administration.

Förvaltningsanslaget till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen

bör därför minskas med 5 %, vilket innebär 5 respektive 21

miljoner kronor.

Vi anser vidare att det behövs flera förändringar i rätten till

personlig assistans. Svårt funktionshindrade drabbas hårt av

regeringens schablonisering av assistansersättningen. I likhet

med Intressegruppen för assistansberättigade anser vi att en

förenklad årsredovisningsmodell kan användas. Den

assistansberättigade redovisar kostnader för sin assistans. I

samband med årsredovisningen sker återbetalning av eventuellt

överskott. Med en sådan modell tillförsäkras varje

assistansberättigad kostnadstäckning för sin personliga assistans

utan integritetskränkande ansökningar. Vi anser vidare att barn

måste ha rätt till assistans på samma villkor som vuxna och att

det därför är nödvändigt med en lagändring som tydliggör detta.

Vi anser vidare att det behövs ett tillägg till 9 a § lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade med

lydelsen "hjälp med aktivering och motivation" bland där nämnda

exempel på grundläggande behov för att säkerställa psykiskt

funktionshindrades rätt till assistans. Slutligen vill vi anföra

att i propositionen (1992/93:159) om stöd och service till vissa

funktionshindrade förutsattes att övergången från personlig

assistans till annan stödform skulle ske smidigt och med hänsyn

till den enskildes önskemål om hur stödet skulle utformas.

Utskottet har ställt sig bakom denna uppfattning. Vi vill åter

understryka att det är angeläget att övergången sker så smidigt

som möjligt och att det kan vara lämpligt att fortsätta att ge

insatser enligt socialtjänstlagen i former som liknar personlig

assistans.

3. Kenneth Johansson (c) anför:

Socialdemokraterna jämte Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar i

riksdagen en majoritet för förslagen i budgetpropositionen (prop.

1999/2000:1) till ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena.

Samma majoritet står också bakom beräkningen av statens inkomster

år 2000 i den statliga budgeten. Centerpartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken.

Hälso- och sjukvården skall finansieras med skatter och

avgifter. Det gäller dock att skilja på offentlig kontroll och

finansiering å ena sidan och en fri produktion med enskilda,

kooperativa och offentliga producenter å andra sidan. Jag anser

att en mångfald av vårdgivare kan innebära ökad närhet för

patienten och en decentraliserad vårdstruktur. Det utvecklar

metoder och förbättrar effektiviteten inom hälso- och sjukvården

samtidigt som förnyelse i arbetsformerna underlättas.

Förbättringar kräver ekonomiska resurser. Därför har

Centerpartiet gått i spetsen för att öka anslagen till landsting

och kommuner. Centerpartiets medverkan i försvarsöverenskommelsen

innebär som en positiv konsekvens att sammanlagt 8 miljarder

kronor kommer att tillföras vård- och omsorgssektorn under åren

2002-2004.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 18

november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9.

För budgetåret 2000 förordar jag en anslagsfördelning som

innebär i huvudsak följande.

Jag anser att beloppsgränsen för högkostnadsskyddet för

läkemedel bör återgå till 1 300 kronor fr.o.m. den 1 juni 2000.

För att finansiera kostnaden för ett förändrat högkostnadsskydd

föreslås en rad åtgärder såsom bättre ordinationsrutiner,

noggrannare kontroll av hur läkemedel förskrivs och utvecklade

arbetsformer för läkemedelskommittéerna. Vidare bör

slentrianmässig förskrivning av högprissatta läkemedel undvikas.

Sjukvårdshuvudmännen bör ges möjlighet att förhandla om

läkemedelspriserna, en låg receptavgift bör införas, fler

läkemedel bör kunna säljas utan recept, reglerna för förskrivning

av läkemedel utan subvention bör förtydligas och läkemedel bör

förskrivas i mindre förpackningar. Jag bedömer att 300 miljoner

kronor bör tillföras anslaget.

Jag anser att 50 miljoner kronor bör satsas på initierande av

ett hälsonät. Ett sådant nät skall knyta samman alla

vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus samt

privatkliniker och göra det möjligt för alla enheter inom hälso-

och sjukvården att kommunicera med varandra för konsultation och

utbildning.

Bidragen till handikapporganisationerna har legat still under

senare år. Enligt min uppfattning bör ytterligare 10 miljoner

kronor tillföras anslaget B 5 Bidrag till handikapp- och

pensionärsorganisationer.

Enligt min uppfattning bör den som erhållit personlig assistans

få behålla denna också efter fyllda 65 år. Denna förändring bör

göras redan från den 1 januari 2000. Ytterligare 110 miljoner

kronor bör tillföras anslaget för statlig assistansersättning.

Den nuvarande schablonersättningen bör vidare ersättas av ett

system som är rättvist, enkelt och som värnar valfriheten. Jag

anser också att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om

förändringar i LSS så att barns rätt till assistans i daglig

verksamhet garanteras.

Jag anser att 250 miljoner kronor bör anvisas till ett nytt

anslag, B 22 Hemservicecheckar. Pensionärshushållens behov av

vanlig service skulle kunna tillgodoses genom att staten

stimulerar den privata tjänstesektorn. Alla pensionärshushåll

skall omfattas, såväl förtids- som folkpensionärer. Checken skall

gälla för alla normalt förekommande tjänster i hemmet. Det som

förekommer i den behovsprövade hemtjänsten skall dock inte ingå i

detta system.

Vidare anser jag att en allmän besparing i myndigheternas

administration om 32 miljoner kronor bör göras inom utgiftsområde

9 för år 2000.

I enlighet med Socialstyrelsens uppfattning och intentionerna i

motion 1999/2000:So457 (c) yrkande 2 anser jag att särskilda

medel borde ha avsatts för en utvidgad drift av verksamheten vid

Metallbiologiskt Centrum i Uppsala.

4. Kerstin Heinemann (fp) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom förslagen i

budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) vad gäller ekonomiska

ramar för de olika utgiftsområdena. Folkpartiet liberalerna har i

parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken. Folkpartiets förslag till budget för år

2000 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och

tillväxt med utgiftsökningar, framför allt när det gäller vård

och omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och

rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 9 (som var 2 359

miljoner kronor större än regeringens förslag) har avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden. Jag avstår

därför från att delta i beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområdet.

Inledningsvis vill jag framhålla att välfärdssektorn måste

förnyas. Detta innebär att jag säger ja till alternativa

verksamheter och nej till regeringens aviserade förslag om en lag

för att stoppa privata sjukhus. Jag anser att det inte räcker med

extra miljarder för att lösa vårdens problem om inte

verksamheterna får möjlighet att förnyas. Vi behöver en ny

frihetstid. Patienten skall ha frihet att välja läkare. Läkaren

skall ha större möjlighet att driva en egen praktik och

sjuksköterskan skall ha flera arbetsgivare att välja mellan.

I korthet anser jag att anslagsförändringar inom utgiftsområde 9

borde gjorts enligt följande.

Jag bedömer att kostnaderna för läkemedelsförmånen kan begränsas

genom ett aktivare arbete i läkemedelskommittéerna. Vidare kan en

utvidgning av referensprissystemet ge betydande besparingar. Det

måste bli lättare för den enskilde läkaren att följa upp sin egen

förskrivning. Slutligen bör enskilda läkare få möjlighet att

förskriva vissa dyrbarare läkemedel utan rabattering, när syftet

med förskrivningen inte i första hand är medicinskt utan att

skapa bättre livsbetingelser för patienten. Trots Folkpartiets

besparingsförslag bör dock 400 miljoner kronor tillföras anslaget

för bidrag till läkemedelsförmånen för år 2000.

Jag anser att de försämringar av handikappreformen som gjorts

har inneburit att det för de människor som berörts delvis blivit

en återgång till situationen före handikappreformen. Reformen

måste återställas till sin ursprungliga utformning. Kostnaderna

för de 20 första timmarna bör åter bli ett statligt ansvar. Den

personliga assistenten bör snarare användas mer i arbetslivet och

studieverksamheten. Assistentens insatser i skolarbete och på

dagis skall utvecklas så att den enskilde känner trygghet i att

allt kring hans eller hennes person fungerar så bra att alla

övriga krafter kan användas till att satsas på skolarbetet eller

i den pedagogiska leken. Det är vidare angeläget att de som får

assistans före 65 års ålder även får behålla den efter 65-

årsdagen. Detta minskar kommunernas kostnader för äldrereformen.

Jag anser att denna reform bör genomföras redan den 1 januari

2000. Totalt vill Folkpartiet tillföra anslaget Kostnader för

statlig assistansersättning ytterligare 1 955 miljoner kronor.

Vidare anser jag att kvinnojourerna bör få mer statlig hjälp att

finansiera sin verksamhet. Detta innebär att anslaget för bidrag

till organisationer på det sociala området bör förstärkas med 4

miljoner kronor.

Det s.k. extra bidraget till storstäderna

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet delar utskottets uppfattning att preventiva

insatser så långt som möjligt bör integreras i kommunernas och

landstingens verksamhet. När det gäller hiv och aids menar

Vänsterpartiet att specialdestinerade medel kan komma att behövas

även efter år 2000.

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen

(1992:859)

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) om

handel med läkemedel

3 Förslag till lag om fortsatt

giltighet av lagen (1991:1136)

om försöksverksamhet med kommunal primärvård

Utskottets förslag till medelsanvisning på

anslag inom utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna redovisar sina ställningstaganden i

särskilda yttranden som fogats till betänkandet.

-----------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

förslag

Anslag (1000-tal kronor)

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 1 998 000

-----------------------------------------------------

A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen 14 137 000

(ram)

-----------------------------------------------------

A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård 980 225

(ram)

-----------------------------------------------------

A 4 Insatser mot aids (ram) 65 622

-----------------------------------------------------

A 5 Bidrag till WHO (ram) 34 371

-----------------------------------------------------

A 6 Bidrag till WHO-enheten för 1 591

rapportering av

läkemedelsbiverkningar (obet.)

-----------------------------------------------------

A 7 Bidrag till Nordiska 16 701

hälsovårdshögskolan (ram)

-----------------------------------------------------

A 8 Folkhälsoinstitutet (ram) 110 999

-----------------------------------------------------

A 9 Smittskyddsinstitutet (ram) 131 224

-----------------------------------------------------

A 10 Institutet för psykosocial 13 059

medicin (ram)

-----------------------------------------------------

A 11 Statens beredning för 35 662

utvärdering av medicinsk

metodik (ram)

-----------------------------------------------------

A 12 Hälso- och sjukvårdens 19 086

ansvarsnämnd (ram)

-----------------------------------------------------

A 13 Ersättning till steriliserade i 90 000

vissa fall (ram)

-----------------------------------------------------

A 14 Personligt ombud (ram) 45 000

-----------------------------------------------------

A 15 Socialstyrelsen (ram) 429 102

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom 260 000

äldrepolitiken

(ram)

-----------------------------------------------------

B 2 Vissa statsbidrag inom 330 000

handikappområdet (res.)

-----------------------------------------------------

B 3 Statsbidrag till vårdartjänst 183 019

m.m. (ram)

-----------------------------------------------------

B 4 Bidrag till viss verksamhet för 78 394

personer med

funktionshinder (obet.)

-----------------------------------------------------

B 5 Bidrag till handikapp- och 132 194

pensionärsorganisationer

(obet.)

-----------------------------------------------------

B 6 Ersättning för texttelefoner 16 285

(ram)

-----------------------------------------------------

B 7 Bilstöd till handikappade (ram) 230 000

-----------------------------------------------------

B 8 Kostnader för statlig 5 136 000

assistansersättning (ram)

-----------------------------------------------------

B 9 Bidrag till ungdomsvård och 63 000

missbrukarvård m.m.

(ram)

-----------------------------------------------------

B 10 Bidrag till organisationer på 64 341

det sociala området

(obet.)

-----------------------------------------------------

B 11 Alkohol- och narkotikapolitiska 27 500

åtgärder (ram)

-----------------------------------------------------

B 12 Statens institut för särskilt 8 663

utbildningsstöd (ram)

-----------------------------------------------------

B 13 Handikappombudsmannen (ram) 8 159

-----------------------------------------------------

B 14 Barnombudsmannen (ram) 8 450

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

B 15 Statens nämnd för 6 908

internationella adoptionsfrågor

(ram)

-----------------------------------------------------

B 16 Statens institutionsstyrelse 557 032

(ram)

-----------------------------------------------------

B 17 Alkoholinspektionen (ram) 6 984

-----------------------------------------------------

B 18 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 691

-----------------------------------------------------

B 19 Utvecklingsmedel till åtgärder 10 000

för hemlösa

(res.)

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

C 1 Socialvetenskapliga 117 655

forskningsrådet: Forskning

(ram)

-----------------------------------------------------

C 2 Socialvetenskapliga 9 735

forskningsrådet: Förvaltning

(ram)

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 25 362 652

-----------------------------------------------------

Av utskottet i mom. 1 i hemställan avstyrkta motionsyrkanden

----------------------------------------------------

Motion Yrkanden

----------------------------------------------------

1999/2000:So223

----------------------------------------------------

1999/2000:So241

----------------------------------------------------

1999/2000:So262 8

----------------------------------------------------

1999/2000:So314 1-2, 4

----------------------------------------------------

1999/2000:So315

----------------------------------------------------

1999/2000:So321 2-3, 21

----------------------------------------------------

1999/2000:So322 23, 26

----------------------------------------------------

1999/2000:So323 5-6

----------------------------------------------------

1999/2000:So326 7

----------------------------------------------------

1999/2000:So327 10-12

----------------------------------------------------

1999/2000:So337

----------------------------------------------------

1999/2000:So344 1-6, 8

----------------------------------------------------

1999/2000:So413 2-4, 6-10,

12-18

----------------------------------------------------

1999/2000:So416

----------------------------------------------------

1999/2000:So443

----------------------------------------------------

1999/2000:So457 2

----------------------------------------------------

1999/2000:So466

----------------------------------------------------

1999/2000:So480

----------------------------------------------------

1999/2000:So482 20

----------------------------------------------------

1999/2000:So488 10-12

----------------------------------------------------

1999/2000:Fi212 13

----------------------------------------------------

1999/2000:A807 15

----------------------------------------------------