Bet. 1999/2000:SoU12

Socialutskottets betänkande

1999/2000:SOU12

Barnfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SoU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 96 motionsyrkanden rörande barnfrågor från den

allmänna motionstiden 1999.

En skrivelse om barnfrågor har aviserats till maj 2000.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning dels till den

kommande barnskrivelsen, dels till pågående utredningsarbete.

I betänkandet finns 25 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1999/2000:So218 av Margareta Andersson och Gunnel Wallin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vårdinstitutioner inom vuxenpsykiatrin skall ha anmälnings-

plikt enligt 71 § socialtjänstlagen vad gäller barn till psykiskt sjuka

föräldrar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skyndsamt återkommer med mer konkreta åtgärder

i projekt eller permanent form för hur barn till psykiskt sjuka föräldrar skall

stödjas.

1999/2000:So244 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för barnens

bästa.

1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnpsykiatri,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av barnhälsovetenskap,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om smärtbehandling av barn,

13. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen tillsätter en utredning

av hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns situation.

1999/2000:So264 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tydlig lagstiftning som reglerar omhändertagandet och utred-

ningsförfarandet vid omhändertagandet av barn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att modellen med familjerådslag skall vara en rättighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man vid konfliktfall när det gäller placering av barn vid om-

prövning ges möjlighet att använda sig av familjerådslag även i äldre fall,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en plan för vård och återförening vid familjehemsplaceringar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om syskonplacering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnens rätt till släktkontakt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatorisk utbildning av familjehemsföräldrar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om oanmälda kontrollbesök,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mjuk utslussning från familjehem.

1999/2000:So266 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av tidig

screening av hörselskador i syfte att underlätta en god språkutveckling hos

barn.

1999/2000:So275 av Ragnwi Marcelind och Ingemar Vänerlöv (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppdra åt Socialstyrelsen att se över och utarbeta detaljerade

regler för hur en § 50-utredning skall gå till,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppdra åt Socialstyrelsen att ange riktlinjer för att en § 50-

utredning inte får ta mer än två månader om det inte föreligger synnerliga

skäl eller att åklagare väckt åtal rörande misshandel eller annan allvarlig

brottslig handling mot barn.

1999/2000:So279 av Berit Adolfsson och Inger René (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Innocenti-

deklarationens intentioner skall genomföras i Sverige i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om amningssamordnares uppgifter och forskningsinsatser för att

förbättra och uppmuntra kvinnor att amma sina barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i Regleringsbrev till Folkhälsoinstitutet ange att stöd till am-

ning skall utgå till frivilliga krafter och bli ett komplement till sjukvården.

1999/2000:So291 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att aktualisera föräldrautbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda frågan om de övergivna barnen.

1999/2000:So303 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rege-

ringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att komma med förslag till åtgärder för

att ge barn till missbrukare råd och hjälp.

1999/2000:So306 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en kartläggning av situationen för barn till psykiskt

sjuka föräldrar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om hur stödinsatser skall kunna byggas upp i hela

landet.

1999/2000:So324 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning med syfte att studera hälsotillståndet hos barn och

ungdomar med invandrarbakgrund.

1999/2000:So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ratificeringen av Europarådets konvention rörande barns rät-

tigheter i Sverige bör påskyndas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en barnbilaga till statsbudgeten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att underlätta föräldraskapet.

1999/2000:So328 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en oberoende rådgivning för ofrivilligt barnlösa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om socialtjänstens åtagande gällande stöd till adoptivfamiljer efter

adoptionen.

1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ungdomsmottagningarnas arbete och allsidiga kompetens,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnhälsovården,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barn till missbrukare,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för psykiskt sjuka föräldrar och deras barn.

1999/2000:So340 av Inger Davidson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för ett utvecklat

stöd i föräldraskapet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information om föräldrastödjande verksamhet.

1999/2000:So341 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en mångvetenskaplig forsknings- och utvecklings-

verksamhet kring brottspreventiva frågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av samordning mellan verksamheter som har med barn och

ungdomar att göra, t.ex. barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst och polis.

1999/2000:So351 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om en utredning om barns och ungdomars hälsa.

1999/2000:So356 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s, v, kd, fp) vari yrkas att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att i Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens regleringsbrev skriva in att

amning är en prioriterad fråga.

1999/2000:So357 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att frågan om förebyggande arbete för barns och ungdomars

psykiska ohälsa prioriteras i berörda myndigheters regleringsbrev,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barns och ungdomars psykiska ohälsa skall ses som ett folk-

hälsoproblem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnkonsekvensbeskrivningar i utredningsdirektiven.

1999/2000:So363 av andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v, kd, c, fp, mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att också

frivilligorganisationernas erfarenheter bör tas till vara när regeringen genom-

för barnkonsekvensanalyser vid statliga beslut som rör barn och att en metod

utvecklas för detta ändamål.

1999/2000:So365 av Fanny Rizell m.fl. (kd, c, fp) vari yrkas att riksdagen

genom omprioriteringar i statsbudgeten anvisar medel för en förstärkning av

barns och ungdomars verksamhet.

1999/2000:So366 av Ragnwi Marcelind och Fanny Rizell (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydlig information om fetalt alkoholsyndrom (FAS),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utvärdering bör göras av den information som ges till gra-

vida vid mödravårdscentralen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdscentral,

sjuksköterska, vårdcentral samt socialtjänst i arbetet med att förebygga fetalt

alkoholsyndrom.

1999/2000:So369 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksda-

gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

särskilt utsatta barn - barn i riskzonen.

1999/2000:So384 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till en nationell handlingsplan för att

förebygga självdestruktiva handlingar och självmord bland barn och ungdo-

mar.

1999/2000:So388 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande rätts-

säkerhet i handläggningen av LVU-ärenden.

1999/2000:So392 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en kommission med uppgift att analysera situationen för

särskilt utsatta barn.

1999/2000:So403 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser mot psykisk ohälsa hos barn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för särskilt utsatta barn.

1999/2000:So411 av Nils-Göran Holmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synskadade

barns och ungdomars tillgång till habilitering.

1999/2000:So412 av Agneta Brendt och Barbro Hietala Nordlund (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av myndighetssamverkan när det gäller familjer med

funktionshindrade barn.

1999/2000:So417 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändig-

heten att med olika samhällsinsatser stödja arbetet med att främja amning.

1999/2000:So421 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om socialtjänstens kompetens när det gäller barn till psykiskt sjuka

föräldrar.

1999/2000:So422 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser

för amningshjälp.

1999/2000:So423 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet för att

motverka sexuellt utnyttjande av barn.

1999/2000:So425 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

förbättra samverkan mellan socialtjänst och barnpsykiatri.

1999/2000:So446 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Föräld-

raföreningen Plötslig Spädbarnsdöd.

1999/2000:So447 av Carina Hägg och Eva Arvidsson (s) vari yrkas att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av forskning kring barn i slutna samfund, så att deras situation upp-

märksammas.

1999/2000:So449 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ökad forsk-

ning tillsammans med metodutveckling för att förebygga, utreda och be-

handla våldsproblematik där barn och unga finns inblandade är nödvändig.

1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av huruvida barn-

perspektivet fått genomslag i socialtjänstens arbete samt om anmälnings-

plikten fungerar samt vid behov föreslår åtgärder.

1999/2000:So454 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

habiliteringsutredning.

1999/2000:So472 av Yilmaz Kerimo (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av sjukvårdsavgifter för barn och ungdomar under 20 år.

1999/2000:So473 av Maria Larsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om familjestabilitet som politiskt mål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda eventuella samband mellan skilsmässofrekvens och

barns psykiska hälsa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upprätta en handlingsplan för föräldrar vid skilsmäs-

sa/separation med prioritering av barnets bästa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en definition av begreppet "Barnens bästa".

1999/2000:So478 av Ragnwi Marcelind och Berit Adolfsson (kd, m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten att granska kommunernas insatser för att rehabi-

litera barn till missbrukande och psykiskt sjuka föräldrar i enlighet med

kraven i regeringsförklaringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undersöka möjligheten att genomföra en nationell kampanj för

att synliggöra situationen för barn till missbrukare.

1999/2000:So481 av Inger Davidson och Rosita Runegrund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kartläggning görs av före-

komsten av kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den svenska handlingsplanens åtgärdsprogram redovisas på ett

sätt som möjliggör utvärdering och granskning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rehabilitering av minderåriga prostituerade,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala kunskapscentrum och betydelsen av att ta till vara fri-

villigorganisationers kunskap på detta område,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkreta förslag till utbildning av berörd personal vad

gäller kommersiell sexuell exploatering,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om identifiering och eliminering av de faktorer som leder till kom-

mersiell sexuell exploatering av barn,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att konkreta förslag skall presenteras om hur man skyddar och

stöder offer för kommersiell sexuell exploatering.

1999/2000:So485 av Elisebeht Markström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det fortsatta arbetet med Kvinnofrid att särskilt lyfta fram barnen

som lever i våldets centrum.

1999/2000:So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en särskild utredare bör tillsättas för att göra en översyn när

det gäller umgängesresor för att säkerställa barns rätt att träffa sina

föräldrar.

1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om relationsstörningar mellan det lilla barnet och dess föräldrar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samlevnadskrisen.

1999/2000:K356 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att behovet av en översyn av barnens situation i Sverige är ange-

läget.

1999/2000:Ju508 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att situationen för de barn vars föräldrar skall utvisas särskilt bör

uppmärksammas.

1999/2000:Ju719 av Inger René och Berit Adolfsson (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att barns behov av traumabehandling beaktas.

1999/2000:Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att ett barnsperspektiv verkligen beaktas i statens samt-

liga utredningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barns hem utgör riskmiljö vad beträffar att barnet utsätts för

brott.

1999/2000:Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om familjerådgivning och föräldrautbildning.

1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge alla föräldrar erbjudande om föräldrautbildning, där också

pappans viktiga roll betonas.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en uppföljning av de förebyggande insatserna mot könsstymp-

ning.

Utskottet

Strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention m.m.

Motionerna

I motion So363 av andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v, kd, c, fp, mp)

begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om att också frivillig-

organisationernas erfarenheter bör tas till vara när regeringen genomför

barnkonsekvensanalyser vid statliga beslut som rör barn och att en metod

utvecklas för detta ändamål.

I motion Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

av vikten av att ett barnperspektiv verkligen beaktas i statens samtliga utred-

ningar (yrkande 1).

I motion So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ratificeringen

av Europarådets konvention rörande barns rättigheter i Sverige bör påskyn-

das (yrkande 3). Motionärerna begär vidare att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en barnbilaga till stats-

budgeten (yrkande 4). Motionärerna anser att den ekonomiska politiken bör

kompletteras med ett barnperspektiv. De har tidigare krävt att det i den stat-

liga budgeten bör finnas en särskild budgetbilaga, där frågor som rör barn

och ungdomar redovisas. Det skulle ge ett starkare stöd för arbetet med att

tydliggöra barns rätt och hur olika förslag och beslut påverkar barnen.

I motion So357 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om barnkonsekvensbeskrivningar i utredningsdirekti-

ven (yrkande 3). Motionärerna anser att alla större samhällsbeslut borde

inbegripa en konsekvensanalys ur ett barn- och ungdomsperspektiv.

I motion So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande av

vad i motionen anförts om att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige

(yrkande 1). Motionärerna anser att barnkonventionen skall genomsyra allt

arbete som direkt eller indirekt rör barn såväl på det nationella som det inter

nationella planet. Av detta följer att alla barn skall ha rätt till en god till

och omsorg samt utbildning anpassad till det enskilda barnets behov, för-

måga och förutsättningar. Föräldrautbildning bör erbjudas inte bara föräldrar

till de minsta barnen utan också till föräldrar med barn långt upp i tonåren.

Motionärerna ser också mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården

som viktiga stöd för föräldrarna och att neddragningarna inom dessa om-

råden måste stoppas. Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att på-

visa hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns situation (yrkande

13). Motionärerna pekar på att barnens situation påverkas av flera olika

sinsemellan av varandra oberoende beslut i riksdag, kommuner och lands-

ting. Det är önskvärt med en utredning som genomför en översyn av hur

barnen påverkas av alla sammantagna transaktioner, parallella system, olika

bestämmelser m.m. som berör barnfamiljerna mellan kommunen, staten,

landstinget o.s.v.

I motion K356 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om att behovet av en översyn av barnens situation i Sverige är

angelägen (yrkande 3). Enligt motionärerna har FN-kommittén noterat

dels att principen om icke-diskriminering inte fullt ut tillämpas avseende

gömda flyktingbarn, dels att det föreligger stora skillnader vad avser

kommunal service i Sverige. Enligt motionärerna anser kommittén där-

för att Sverige måste vidta åtgärder för att tillförsäkra alla barn,

framför allt dem i socialt och ekonomiskt utsatta familjer, samma rätt

till sociala förmåner.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Med anledning av regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att för-

verkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige behandlade ut-

skottet i det av riksdagen godkända betänkandet 1989/99:SoU6 Strategi för

att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige m.m. ett

antal motionsyrkanden rörande barnkonventionen. I betänkandet behandlades

även ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1998. Flera av de då

behandlade motionerna liknar de nu aktuella. I betänkandet gavs med bifo-

gande av yttranden från konstitutionsutskottet, lagutskottet och socialförsäk-

ringsutskottet en bred bakgrundsbeskrivning, vartill hänvisas (s. 10-20), till

frågan om hur barnkonventionen skall förverkligas i Sverige. Utskottet an-

förde bl.a. följande beträffande strategin:

FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt instrument för att ta til

vara barns och ungdomars rättigheter och intressen. Konventionen riktar

uppmärksamheten på barnens situation, den utgör ett riktmärke i den all-

männa diskussionen och den sätter press på beslutsfattare på olika nivåer i

samhället. Sverige har genom att ratificera barnkonventionen förpliktat sig

att följa konventionens bestämmelser. Staten har därigenom också åtagit sig

att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (artikel 4).

Utskottet behandlade också ett motionsyrkande gällande att en barnbilaga

bör fogas budgetpropositionen. Utskottet anförde därvid med hänvisning till

uttalanden i konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU27 att det är en

allmän strävan inom Regeringskansliet att undvika särskilda bilagor till bud-

getpropositionen. Sådana sammanställningar, översikter etc. bör i stället

redovisas i form av skrivelser. Utskottet avstyrkte motionen. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 1998/99:171). I betänkandet behandlade utskottet också

ett yrkande om att Sverige bör ratificera Europarådets konvention "on the

exercise of childrens rights". Lagutskottet som yttrade sig i ärendet anförde

bl.a. följande:

Utskottet påpekar att det inom Justitiedepartementet - mot bakgrund av hur

svenska rättsregler och svensk rättspraxis på familjerättens och process-

rättens områden förhåller sig till konventionen - pågår överväganden vilka

lagstiftningsåtgärder som bör vidtas för att konventionen skall kunna ratifice-

ras. Utskottet förutsätter att erforderliga lagförslag, efter sedvanligt bered-

ningsförfarande, kan läggas fram utan onödig tidsutdräkt och kan i vart fall

för närvarande inte finna skäl till något särskilt tillkännagivande från riksda

gens sida.

Lagutskottet förordade att motionsyrkandet skulle avstyrkas. Socialutskottet

avstyrkte yrkandet.

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 anslag B 9) föreslog rege-

ringen bl.a. att totalt 9 miljoner kronor skulle avsättas till insatser för att

genomföra den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om

barnets rättigheter i Sverige samt till åtgärder för att förbättra barns och

ungdomars situation. Enligt propositionen bör användningsområdet för

medlen syfta till att öka kunskapen om FN:s barnkonvention på alla nivåer i

samhället samt till vidareutveckling och spridning av metoder för att genom-

föra konventionen. Utskottet tillstyrkte medelsanvisningen till anslaget B 9

(betänkande 1999/2000 SoU1) Riksdagen följde utskottet (rskr.

1999/2000:93).

BO-utredningen har i sitt betänkande Barnombudsmannen företrädare för

barn och ungdomar, SOU 1999:65, bl.a. givit förslag till hur Barnombuds-

mannen kan stärkas och effektiviseras. Betänkandet är under beredning i

Regeringskansliet och en proposition förväntas hösten 2000.

Av regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende Barnombudsmannen

framgår att regeringens mål är att år 2001 skall fler kommuner och landsting

än år 2000 dels använda barnkonventionen som ett praktiskt redskap i arbetet

med barn och ungdomar, dels ha vidtagit åtgärder för att barn och ungdomar

skall få ökat inflytande och möjlighet till delaktighet samt att deras åsikter

tas till vara. Vidare skall år 2002 fler statliga myndigheter än år 2000 beakta

barnperspektivet, utifrån barnkonventionens bestämmelser och intentioner, i

sitt beslutsfattande. BO skall redovisa bl.a. vilka insatser som gjorts och

effekten härav.

Från Socialdepartementet har inhämtats att frågan om en ratificering av den

inom Europarådet utarbetade konventionen rörande barns rättigheter, Euro-

pean Convention on the Exercise of Children's Rights, för närvarande bereds

inom departementet. En särskild utredare ser, på uppdrag av departementet,

över vilka ändringar som behöver göras i svensk lagstiftning för att Sverige

skall kunna ratificera konventionen. Utredaren avses rapportera resultatet av

sitt arbete sommaren 2000.

Socialstyrelsen och Statens invandrarverk har på uppdrag av regeringen

kartlagt och analyserat utvecklingen när det gäller barn som hålls gömda

inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Resultatet ha

i juli 1999 redovisats i rapporten När barn lever gömda. Från Utrikesdepar-

tementet har inhämtats att en överenskommelse numera har träffats mellan

staten och Landstingsförbundet med innebörd att "de gömda barnen" numera

skall tillförsäkras fullständig hälso- och sjukvård i enlighet med Hälso- och

sjukvårdslagens regler och inte som tidigare endast akut hälso- och sjukvård.

Utskottets bedömning

FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt instrument för att ta til

vara barns och ungdomars rättigheter och intressen. Konventionen riktar

uppmärksamheten på barnens situation, den utgör ett riktmärke i den allmän-

na diskussionen och den sätter press på beslutsfattare på olika nivåer i sam-

hället. Sverige har genom att ratificera barnkonventionen förpliktat sig att

följa konventionens bestämmelser. Staten har därigenom också åtagit sig att

vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (artikel 4). Ut-

skottet har ställt sig bakom strategin för hur arbetet med att förverkliga

barnkonventionen i Sverige skall gå till. Strategin innehåller en mängd olika

typer av åtgärder och berör samhällsinstanser på alla nivåer.

Strategin för att förverkliga barnkonventionen i Sverige innebär att konven-

tionen skall vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande som

berör barn, att statligt anställda, vars arbete har konsekvenser för barn och

ungdomar, skall erbjudas fortbildning för att stärka sin barnkompetens och

sina kunskaper om konventionen, att barnkonsekvensanalyser skall göras vid

statliga beslut som rör barn samt att barnperspektivet i lämplig omfattning

skall finnas med i utredningsdirektiv. Enligt utskottets mening är motionerna

So357 (mp) yrkande 3 och Ju725 (v) yrkande 1 i huvudsak tillgodosedda och

avstyrks därför.

Utskottet delar bedömningen i motion So363 (v, kd, c, fp, mp) att det är

väsentligt att frivilligorganisationernas erfarenheter tas till vara när regeri

en genomför barnkonsekvensanlyser vid statliga beslut som berör barn. Det

är även viktigt att en metod härför utvecklas. Barnombudsmannen (BO) har i

uppdrag bl.a. att medverka till att alltfler statliga myndigheter beaktar barn-

perspektivet, utifrån konventionens bestämmelser och intentioner, i sitt be-

slutsfattande. Utskottet utgår från att Barnombudsmannen vid detta arbete tar

till vara den kunskap som frivilligorganisationerna besitter. Något tillkänna-

givande från riksdagens sida är emellertid inte nödvändigt. Motionen av-

styrks.

Utskottet anser fortfarande att Sverige bör ratificera Europarådskonventionen

om utövande av barns rättigheter. Mot bakgrund av att frågan är under be-

redning i Regeringskansliet och skall redovisas under innevarande år saknas

det emellertid anledning att göra något särskilt tillkännagivande rörande

ratificeringen från riksdagens sida. Motion So325 (c) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade inställning till frågan om bilagor

till budgetpropositionen. Utskottet avstyrker därför det i motion So325 (c)

yrkande 4 framförda kravet.

Utskottet har erfarit att regeringen avser att i den till maj 2000 aviserade

barnskrivelsen beskriva hur barnkonventionen har förverkligats hos myndig-

heter, samt i landsting och kommuner. Skrivelsen kommer enligt uppgift

även att behandla hur föräldrautbildningen skall utformas i framtiden. Ut-

skottet anser att skrivelsen bör avvaktas varför motion So263 (fp) yrkande 1

avstyrks.

Den antagna strategin för att genomföra barnkonventionen samt

Barnombudsmannens ansvar för att samordna såväl detta arbete

som att bevaka barns och ungdomars intressen i olika

sammanhang gör att en särskild utredning med uppgift att

påvisa hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns

situation enligt utskottets mening inte är erforderlig.

Motionerna So263 (fp) yrkande 13 och K356 (mp) yrkande 3

avstyrks.

Barn med särskilda behov

Motionerna

Tre motioner behandlar behovet av en kommission.

I motion So369 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) begärs ett tillkännagi-

vande av vad i motionen anförts om särskilt utsatta barn barn i riskzonen.

Motionärerna anför att en idé skulle kunna vara att tillsätta en kommission

med uppgift att analysera situationen för särskilt utsatta barn. Denna kom-

mission bör också ange förslag till en strategi för hur arbetet i Sverige skall

bedrivas för att på olika sätt kunna ge dessa barn en mer gynnsam utveck-

ling. Enligt motionärerna bör i arbetet också ingå en genomgång av den

kunskap och forskning som finns om störningar hos vuxna (i form av t.ex.

missbruk, kriminalitet, psykiska problem) och om de riskindikatorer som

finns i barndomen. Genom en samlad insats för särskilt utsatta barn kan de

rent humanitära effekterna bli oerhört viktiga för livskvaliteten. I motion

So392 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik (fp ) har ett i stort sett likaly-

dande yrkande framförts.

I motion So403 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om

vad i motionen anförts om insatser för särskilt utsatta barn (yrkande 2). Mo-

tionärerna anser av skäl i huvudsak likalydande med de i motionerna So369

och So392 att en kommission bör tillsättas med uppgift att analysera situa-

tionen för särskilt utsatta barn.

Sex motioner tar upp behovet av bättre samverkan mellan myndigheterna.

I motion So485 av Elisebeht Markström m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fortsatta

arbetet med Kvinnofrid att särskilt lyfta fram barnen som lever i våldets

centrum (yrkande 1). Motionärerna anser att alla berörda myndigheter och

personalgrupper måste ta ett tydligare ansvar. Bristande rutiner och dåligt

utvecklad samverkan mellan olika myndigheter inkl. skola, fritids och dagis

är ett påtagligt skäl till att barnen inte får det stöd de behöver.

I motion Ju725 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) begärs tillkännagivande av

att barns hem utgör riskmiljö vad beträffar att barnet utsätts för brott (yr-

kande 2). Motionärerna pekar på att barn som misshandlas i hem där även

modern blir utsatt för misshandel ytterst sällan kan räkna med att få något

skydd av mamman. Detta till följd av att hon för det mesta är innesluten i sin

egen fruktan för den misshandlande maken. Barnen lämnas helt ensamma i

sina hopplösa försök att hantera de känslor av ångest och skuld som följer av

handgripligt våld.

I motion So425 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande av vad

i motionen anförts om åtgärder för att förbättra samverkan mellan social-

tjänst och barnpsykiatri. Motionärerna anför att samverkansproblem mellan

kommuner och landsting samt socialtjänst och sjukvård utgör strategiska och

svårlösta problem inom flera vårdområden. Ett område där dessa brister

framträder mycket klart är insatserna för barn och ungdomar med psykiska

problem. Motionärerna pekar på att Barnpsykiatrikommittén i sitt betänkande

Det gäller livet bl.a. lade fram förslag som syftade till att underlätta och

utveckla fungerande samverkan.

I motion So341 av Kia Andreasson m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om

behovet av en mångvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet

kring brottspreventiva frågor (yrkande 1) och om vikten av samordning

mellan verksamheter som har med barn och ungdomar att göra, t.ex. barnhäl-

sovård, förskola, skola, socialtjänst och polis (yrkande 2). Motionärerna

anför att socialtjänstens insatser för barn och ungdom går ut på att med sär-

skild uppmärksamhet följa utvecklingen hos dem som visat tecken till en

ogynnsam utveckling.

I motion So449 av Monica Green m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av att

ökad forskning tillsammans med metodutveckling för att förebygga, utreda

och behandla våldsproblematik där barn och unga finns inblandade är nöd-

vändig. Motionärerna pekar på att många yrkesgrupper kommer i kontakt

med våldsproblematik där barn och ungdomar är inblandade, socialtjänsten,

hälso- och sjukvården, barnomsorgen, skolan, ideella organisationer, polis

och rättsväsende m.fl. Brist på information, faktamaterial och forskning har

lett till att kunskaperna urholkats.

I motion Ju719 av Inger René och Berit Adolfsson (m) begärs ett tillkänna-

givande av vad i motionen anförts om vikten av att barns behov av trauma-

behandling beaktas (yrkande 4). Motionärerna anför att eventuella barn inte

uppmärksammas i tillräcklig omfattning vid den familjetragedi som kvinno-

misshandel innebär. Som regel tas barnen om hand av de sociala myndighe-

terna, släktingar eller andra närstående. Större uppmärksamhet bör dock

enligt motionärerna ägnas åt det enskilda barnet och den traumatiska upple-

velse det är för barnet att få se sin mamma bli slagen. Möjligheten att få

tillgång till barnpsykologisk behandling bör vara regel för barn i misshand-

larfamiljer.

En motion rör behovet av samverkan kring barn med funktionshinder.

I motion So412 av Agneta Brendt och Barbro Hietala Nordlund (s) begärs ett

tillkännagivande av vad i motionen anförts om behovet av myndighetssam-

verkan när det gäller familjer med funktionshindrade barn. Motionärerna

pekar på att föräldrar till funktionshindrade barn, förutom att hantera barnet

och dess funktionshinder, även måst hantera en rad kontakter med olika

myndigheter. För att underlätta kunde samhällets service organiseras på

sådant sätt att den enskilde endast behöver ha en kontaktyta medan myndig-

heterna sinsemellan samverkar och hanterar de ansökningar och beslut som

behövs. Regeringen bör ta initiativ till och stimulera en sådan myndighets-

samverkan, anförs det.

Fyra motioner handlar om förebyggande av psykisk ohälsa hos barn.

I motion So403 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om insatser mot psykisk ohälsa hos barn (yrkande 1).

Motionärerna pekar på att Barnpsykiatrikommitténs utredning visar att även

med mycket snäva definitioner minst 5 10 % av alla barn och ungdomar

uppvisar psykiska problem. Psykisk ohälsa måste förebyggas genom att goda

uppväxtvillkor skapas för alla barn och ungdomar samt att särskilt stöd ges

till dem som befinner sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Barn

och ungdomar med psykiska problem skall kunna identifieras tidigt och få

stöd och hjälp innan grav psykisk ohälsa har utvecklats, anförs det.

I motion So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnpsykiatri

(yrkande 10). Motionärerna anför att det förebyggande arbetet måste förstär-

kas för barnens skull. Barn- och ungdomspsykiatrin har i dag ökande köer

som enligt verksamhetens egna uttalanden beror på nedrustningen av bl.a.

skolhälsovården. Det förebyggande arbetet har alltså en stor betydelse för

barns och ungdomars psykiska hälsa, anför de.

I motion So244 av Siw Persson (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för barnens bästa.

Motionären refererar också till sakuppgifter i Barnpsykiatrikommitténs be-

tänkande.

I motion So351 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utredning om barns och ungdomars hälsa. Motionärerna bygger sin

argumentation på sakuppgifter från Barnombudsmannen om hur många barn

och ungdomar som lider av psykiska problem.

Fyra motioner handlar om barn till psykiskt sjuka föräldrar.

I motion So421 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s) hem-

ställs om ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om socialtjänstens

kompetens när det gäller barn till psykiskt sjuka föräldrar. Motionärerna

anför att det är viktigt att dessa barns situation uppmärksammas tidigt vilket

kan minska riskerna för psykisk ohälsa senare i livet.

I motion So306 av Rolf Olsson m.fl. (v) hemställs om tillkännagivanden av

vad i motionen anförts om behovet av en kartläggning av situationen för barn

till psykiskt sjuka föräldrar (yrkande 1) och om en utredning om hur stödin-

satser skall kunna byggas upp i hela landet (yrkande 2). Motionärerna anför

att barnen till föräldrar med psykisk störning allmänt brukar anses som sär-

skilt känsliga och sårbara barn. Det är enligt motionärerna hög tid att upp-

märksamma dessa barns situation i syfte att i förlängningen öka möjligheter-

na till en god utveckling för dem samt för att också aktivt stödja de psykiskt

sjuka patienterna i deras roll som föräldrar.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för psykiskt

sjuka föräldrar och deras barn (yrkande 11). Motionärerna anför att man i

Socialstyrelsens projekt om psykiskt sjuka föräldrar och deras barn bl.a. har

konstaterat att det är svårt att få fram uppgifter om antalet underåriga barn

med psykiskt sjuka föräldrar. Redovisningssystem saknas inom vuxenpsyki-

atrin och socialtjänsten. En uppskattning är att 20 30 % av de vårdade pati-

enterna har underåriga barn, anförs det. Dessutom saknas fungerande sam-

verkan mellan socialtjänst och psykiatrin. Vuxenpsykiatrin måste tidigt

"upptäcka" dessa barn, för att ge barnen adekvat stöd. Socialtjänsten måste

försöka skapa förutsättningar för att stärka de ofta svaga, sociala nätverk som

präglar utsatta familjers livssituation.

I motion So218 av Margareta Andersson (c) hemställs om tillkännagivanden

av att vårdinstitutioner inom vuxenpsykiatrin skall ha anmälningsplikt enligt

71 § socialtjänstlagen vad gäller barn till psykiskt sjuka föräldrar (yrkande 1

och om att regeringen skyndsamt återkommer med mer konkreta åtgärder i

projekt eller permanent form för hur barn till psykiskt sjuka föräldrar skall

stödjas (yrkande 2). Motionärerna anför att barn till föräldrar med psykiska

sjukdomar och funktionshinder är en grupp som inte blir uppmärksammade i

samhället. Ofta far de väldigt illa dels av att föräldern beter sig konstigt oc

oförutsägbart, dels för att de känner sig utanför i kamratgrupper och i skolan.

Tre motioner rör barn till missbrukare.

I motion So303 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att

komma med förslag till åtgärder för att ge barn till missbrukare råd och hjälp.

Barn och tonåringar har i praktiken mycket svårt att bli sedda och förstådda

av samhället och blir därför utan samhällets stöd och hjälp, anförs det. Ett

annat hinder är sekretessen mellan dem som arbetar med barn och ungdomar.

Om hela familjen skall få stöd och hjälp måste olika organ samarbeta. Motio-

närerna anser att tidiga insatser måste sättas in för att hindra en ogynnsam

utveckling för barn till missbrukare.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande till

regeringen av vad i motionen anförts om barn till missbrukare (yrkande 10).

Motionärerna pekar på att barn som växer upp i miljöer med alkoholbero-

ende vuxna är utsatta. Många vuxna som är alkoholberoende döljer detta

mycket skickligt till dess omgivningen inser vad som sker. Vidare skyddar

barnen sina föräldrar varför det många gånger är svårt att upptäcka barnens

missförhållanden. Enligt motionärerna behöver dessa barn stöd och kunskap

om att de inte är ensamma i denna situation. De frivilligorganisationer som

genomför särskilda program inom detta område behöver också stöd.

I motion So478 av Ragnwi Marcelind (kd) och Berit Adolfsson (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om nödvändigheten av att granska kommu-

nernas insatser för att rehabilitera barn till missbrukande och psykiskt sjuka

föräldrar i enlighet med kraven i regeringsförklaringen (yrkande 1). Motionä-

rerna anför att alla barn skall ha rätt till en bra start i livet och att reger

förklaringen säger att barnkonventionen skall efterlevas. Barn till missbru-

kare och psykiskt sjuka är en försummad och utsatt grupp. Motionärerna

begär vidare ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om att undersöka

möjligheten att genomföra en nationell kampanj för att synliggöra situationen

för barn till missbrukare (yrkande 2).

En motion handlar om övergivna barn.

I motion So291 av Margareta Viklund (kd) hemställs om ett tillkännagivande

av vad i motionen anförts om att utreda frågan om de övergivna barnen (yr-

kande 2). Motionären pekar på tidningsartiklar som redogör för att det i

Sverige i dag finns barn som är helt övergivna. Barn vars föräldrar helt frankt

talar om för dem att de inte tycker om dem längre och inte vill vara deras

föräldrar. Motionären anser att finns anledning att förutsättningslöst och

seriöst utreda hur många barn som verkligen är övergivna i ordets rätta be-

märkelse och av vilken/vilka orsak/er de i så fall övergivits. Problemet är så

pass allvarligt att det kan få djupa konsekvenser för generationer av barn.

Barn i sekter tas upp i en motion.

I motion So447 av Carina Hägg och Eva Arvidsson (s) yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet

av forskning kring barn i slutna samfund, så att deras situation uppmärk-

sammas. Motionärerna anför att dessa barns kontakt med få vuxna utanför

det slutna samfundets kontroll gör att eventuella problem är svåra att upp-

täcka. Motionärerna anför vidare att vi i dag inte har tillräcklig kunskap om

villkoren för dessa barn. Därför bör vikten av forskning understrykas.

En motion behandlar könsstympning.

I motion A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att regeringen tillkän-

nager vad i motionen anförts om en uppföljning av de förebyggande insat-

serna mot könsstympning (yrkande 27). Riksdagen har tidigare uttalat sig om

vikten av att förebygga att könsstympning utförs. Socialstyrelsen bör fortlö-

pande följa vad som händer och slå larm om nya fall skulle dyka upp.

En motion handlar om barn vars föräldrar skall utvisas efter avtjänat fängel-

sestraff.

I motion Ju508 av Sven-Erik Sjöstrand (v) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att situationen

för de barn vars föräldrar skall utvisas särskilt bör uppmärksammas (yrkande

4). Motionären anför att det i huvudsak finns två alternativ att ta ställning t

när det gäller barn till utvisade kvinnor, antingen att undersöka om det finns

någon släkting eller annan person i hemlandet som kan ta barnet i sin vård

eller att hitta ett lämpligt familjehem i Sverige. Det är svåra överväganden.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlade utskottet motionsyrkanden rörande

barn med särskilda behov. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en utförlig

redovisning av olika insatser och verksamheter på området (s. 30-35). Samt-

liga motionsyrkanden avstyrktes. Utskottet anförde i sin bedömning (s. 36-

38) bl.a. följande:

Utskottet vidhåller att det är angeläget att barn som utsatts för misshandel

och sexuella eller andra övergrepp uppmärksammas mer. Utskottet välkom-

nar därför den utredning om barnmisshandel som nu tillsatts. Målsättningen

är att förhindra att barn misshandlas samt att förbättra samverkan mellan

olika verksamheter, kunskaperna hos berörda yrkesgrupper och möjlighe-

terna till stöd och hjälp. - - - Utskottet kan inte se att det nu är påkallat a

tillsätta ännu en utredning med uppgift att analysera situationen för särskilt

utsatta barn eller att utvidga Barnmisshandelsutredningens direktiv på sätt

som föreslås i motionerna - - - Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag

att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning samt

att utvärdera och följa upp de projekt som initieras i detta syfte. - - - När d

gäller frågan om barn i sekter anser utskottet att beredningen i Regerings-

kansliet av betänkandet I God Tro (SOU 1998:113) bör avvaktas.

Reservationer har lämnats i olika delfrågor från v och kd.

Av budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr. 9) framgår att läns-

styrelserna sedan 1995 förfogar över 50 miljoner kronor för utveckling av

förebyggande arbete och öppenvårdsinsatser vad gäller utsatta barn. Av

propositionen framgår vidare att behovet av barnpsykiatriska insatser har

ökat under senare år. Det finns också behov av bättre samverkan mellan

landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst när det gäller

vård och omsorg, anförs det. Regeringen har mot bakgrund härav den 27 maj

1999 tillkallat en särskild utredare. Utredarens uppgift är att beskriva och

analysera de problem som finns i dag vid samverkan mellan landstingens

hälso- och sjukvård och kommunernas vård och omsorg på områden där det

finns behov och intresse av att samverka.

Av direktiven för utredningen Landstingens och kommunernas möjlighet att

samverka kring vård och omsorg (dir. 1999:42). framgår att behov av sam-

verkan har uppmärksammats bl.a. när det gäller insatser för barn och ungdo-

mar där insatser från såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården be-

hövs. Uppdraget skall redovisas för regeringen senast den 30 september

2000.

Enligt regleringsbrev för Folkhälsoinstitutet (FHI) avseende budgetåret 2000

skall FHI i årsredovisningen för år 2000 ge en lägesbeskrivning avseende

vilka insatser som genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan i be-

folkningen och då särskilt bland barn och ungdomar.

Utskottet behandlade frågor om samordning av insatser för funktionshind-

rade i betänkande 1998/99:SoU11 Handikappolitik m.m. Utskottet konstate-

rade då att personer som omfattas av lagen om stöd och service har rätt till en

individuell handlingsplan där samtliga stöd- och behandlingsinsatser som

görs av såväl kommun som landsting skall redovisas liksom insatser som

vidtas av andra organ. Kommunen skall verka för att insatserna samordnas

på ett för den enskilde så fördelaktigt sätt som möjligt. Kommunen bör där-

för aktivt söka kunskap om andra organs åtgärder för den enskilde så att

dessa kan redovisas i planen. Utskottet utgick från att detta arbete nu ut-

vecklas i kommunerna och att därigenom riskerna minimeras för att enskilda

personer hamnar i kläm mellan olika huvudmän.

Socialstyrelsen har i SoS-rapport 1999:11 Barn till psykiskt sjuka föräldrar

rapporterat från det 1996 påbörjade projektet om psykiskt sjuka föräldrar och

deras barn. I rapporten (s. 12-13) ges bl.a. följande rekommendationer för att

ge ett bättre stöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar:

Vid riskbedömning bör hänsyn tas till hur förälderns sjukdom samspelar med

andra faktorer som interaktion mellan barn och föräldrar, den andre föräl-

derns stöd, relationer i övrigt inom familjen, tillgång till sociala nätverk m.

- - - Det är viktigt att dessa barns situation uppmärksammas tidigt, vilket

skulle kunna minska riskerna för social ohälsa senare i livet. Vuxenpsykiatrin

har en central ställning när det gäller att "upptäcka" dessa barn och sätta

igång processer i de professionella nätverken. - - - Socialstyrelsens avsikt är

att ytterligare granska utformningen av uppföljningssystemet när det gäller

hur socialtjänstlagens bestämmelser enligt 71 § efterlevs.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 även motioner om barn till

missbrukare och anförde därvid bl.a. följande:

Utskottet vidhåller att det är mycket angeläget att barn till missbrukande

föräldrar tidigt uppmärksammas och erhåller stöd. Även inom detta område

förutsätter det att samarbetet mellan exempelvis socialtjänsten, mödra- och

barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, barnpsykiatrin och polisen fungerar

väl. Utskottet vidhåller vikten av att berörd personal har erforderlig kompe-

tens och erfarenhet.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. (Reservationer lämnades från

v, kd, c, mp). Riksdagen följde utskottet.

Barnpsykiatrikommittén har i sitt slutbetänkande Det gäller livet (SOU

1998:31) med hänvisning till studier kring barn till psykiskt funktionshindra-

de påtalat att barn till allvarligt psykiskt funktionshindrade löper en förhöjd

risk för störd psykosocial utveckling och för att utveckla en egen psykopa-

tologi under uppväxtåren eller i vuxen ålder. Kommittén föreslår mot bak-

grund av bl.a. det anförda att när en förälder vårdas eller söker hjälp för sin

psykiska funktionshinder särskilt beaktas barnets behov av information, råd

och stöd.

En parlamentarisk kommitté (dir. 1998:105) arbetar med barnmisshandel och

därmed sammanhängande frågor. Utredningen har ett brett uppdrag som

bl.a. innefattar att närmare definiera begreppet barnmisshandel, att samman-

ställa och redovisa kunskapsläget när det gäller möjligheterna att känna igen

orsaksmönster, såväl inom den enskilda familjen som i samhället, som kan

ligga bakom uppkomsten av barnmisshandel, att se över formerna, omfatt-

ningen och inriktningen av det förebyggande arbetet med att förhindra barn-

misshandel, att överväga och föreslå olika insatser för att förbättra social-

tjänstens arbete med barn som utsätts för misshandel och med deras familjer,

och att särskilt uppmärksamma olika samverkansformer och föreslå åtgärder

för att avlägsna eventuella hinder för samverkan. Kommittén skall arbeta

utåtriktat i syfte att öka medvetenheten om barnmisshandel hos både allmän-

het och i verksamheter som möter barn. Uppdraget skall redovisas till rege-

ringen senast den 31 mars 2001.

Av 71 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) framgår bl.a. att myndig-

heter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom

hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är skyldiga att genast till social-

nämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan

innebära att socialtjänsten behöver ingripa till en underårigs skydd. Som

ovan redovisats föreslår Barnpsykiatrikommittén, för att tydliggöra ansvaret

att genast anmäla misstankar om att ett barn far illa, att hälso- och sjuk-

vårdslagen, åliggandelagen och skollagen kompletteras med en hänvisning

till den aktuella 71 § socialtjänstlagen. Genom dessa kompletteringar bedö-

mer kommittén även att barn som lever i familjer där våld och övergrepp

förekommer mellan de vuxna kan ges ett bättre skydd. Enligt kommitténs

uppfattning gäller bestämmelserna i 71 § socialtjänstlagen alltid för personal

inom hälso- och sjukvården och inom kvinnojourer m.fl. som tar hand om en

misshandlad kvinna som har barn hemma.

Frågan om övergivna barn har berörts av socialministern i svar på fråga för

skriftligt svar (1999/2000:198). I svaret har socialministern anfört att det är

oroande och bör uppmärksammas när barn överges av sina föräldrar. Enligt

socialministerns mening är det självklart att de barn det är frågan om skall

anmälas till socialtjänsten med stöd av 71 § socialtjänstlagen. Han anför

vidare att bland uppgifterna i den parlamentariska kommitté som regeringen

tillsatt i december 1998 för att utreda barnmisshandel och därmed samman-

hängande frågor ingår att behandla svårigheter som finns när det gäller till-

lämpningen av 71 § socialtjänstlagen.

Betänkandet I God Tro har remissbehandlats och är under beredning i Rege-

ringskansliet.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 även ett motionsyrkande

om kvinnlig könsstympning och anförde i denna del bl.a. följande:

Regeringen har genom beslut i september 1998 givit Socialstyrelsen i upp-

drag att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning

av flickor och kvinnor och att därvid initiera projekt i detta syfte. Arbetet

skall utföras i samråd med berörda kommuner och landsting, Folkhälsoin-

stitutet, Integrationsverket, Statens invandrarverk och Statens skolverk. En-

ligt beslutet bör Socialstyrelsen fortlöpande utvärdera och följa upp de pro-

jekt som initieras i syfte att förbättra kunskapen om förekomsten och omfatt-

ningen av könsstympade flickor och kvinnor i Sverige. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 september 2001.

Motionsyrkandet avstyrktes. (Ej res.) Riksdagen följde utskottet.

Enligt regleringsbrevet för Socialstyrelsen avseende budgetåret 2000 anslås

4,5 miljoner kronor (av totalt anslagna 9 miljoner kronor för att förverkliga

FN:s barnkonvention) till utbildnings- och fortbildningsprogram om FN:s

barnkonvention samt till utveckling av metoder för barnkonventionens ge-

nomförande. Vidare anslås, av ovan angivna 9 miljoner kronor, 1 miljon

kronor till arbete mot kvinnlig könsstympning.

Från Justitiedepartementet har inhämtats att Brottsföreebyggande rådet

(BRÅ) har givits i uppdrag att ta fram statistik över de personer som utvisas

med avseende på vilka brott de begått, varifrån de kommer, för hur lång tid

de utvisats m.m. För det fall redovisningen av uppdraget ger anledning att

anta att barnperspektivet inte beaktas vid tillämpningen av utlänningslagen

kan en särskild granskning av barnens situation bli aktuell.

Utskottets bedömning

Barnpsykiatrikommittén har haft regeringens uppdrag att utreda vården och

stödet till barn och ungdomar med psykiska problem. I sitt slutbetänkande

anför kommittén att insatser för att förebygga psykisk ohälsa bör prioriteras.

Kommittén redogör vidare för olika instansers arbete med barn och ungdo-

mar som har psykiska problem. I betänkandet analyseras samarbetet mellan

olika verksamheter samt presenteras förslag till hur samarbetet kan förbätt-

ras. Regeringen har vidare tillsatt en parlamentarisk kommitté (dir.

1998:105) som har att utreda frågan om barnmisshandel och därmed sam-

manhängande frågor. Utredningen skall bl.a. uppmärksamma olika samver-

kansformer samt föreslå åtgärder för att avlägsna eventuella hinder för sam-

verkan. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2001. Regeringen har

vidare kallat en särskild utredare (dir. 1999:43) att bl.a. genomföra en över-

syn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i syfte att stärka

barnperspektivet och barnens rättigheter i denna lag samt föreslå de ändring-

ar som behövs. Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 2000. Rege-

ringen har även kallat en särskild utredare (dir. 1999:42) med uppgift att

beskriva och analysera de problem som finns i dag vid samverkan mellan

landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas vård och omsorg på

områden där det finns behov och intresse av att samverka. Av direktiven

framgår bl.a. att behovet av samverkan har uppmärksammats när det gäller

insatser för barn och ungdomar med psykiska problem, där insatser från

såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården behövs. Uppdraget skall

redovisas senast den 30 september 2000.

Mot bakgrund av det utredningsarbete som nyligen genomförts eller ännu

pågår på området anser utskottet det inte befogat att i dagsläget föreslå riks-

dagen att tillsätta en utredning med uppgift att analysera situationen för

särskilt utsatta barn. De utsatta barnens situation kommer vidare enligt upp-

gift att behandlas i den kommande barnskrivelsen. Motionerna So369 (s),

So392 (fp) och So403 (kd) yrkande 2 avstyrks därför.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att det är angeläget at

de barn som utsatts för misshandel och sexuella eller andra övergrepp upp-

märksammas mer. Det är även alltjämt utskottets uppfattning att det är vik-

tigt att en väl fungerande samverkan mellan olika myndigheter etableras.

Utskottet vidhåller också, eftersom ett omfattande arbete, för att förhindra

olika slags övergrepp mot barn, förbättra samverkan mellan myndigheter

m.m. pågår, att något initiativ inte bör tas i saken. Motionerna So341 (mp),

So425 (v), So449 (s), So485 (s) yrkande 1, Ju719 (m) yrkande 4 och Ju725

(v) yrkande 2 avstyrks.

Enligt lag (1993:389) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

har den enskilde rätt till en individuell handlingsplan där samtliga behand-

lingsinsatser från såväl kommun och landsting som andra organ skall redovi-

sas. Vidare skall kommunen verka för att insatser från olika organ samord-

nas. Motion So412 (s) får därför anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet anser det angeläget att insatser görs för att förebygga psykisk ohäl-

sa hos barn och ungdomar. Ett sådant arbete bedrivs också inom olika sam-

hällssektorer. Vidare har Folkhälsoinstitutet i uppdrag att se över vilka insat

ser som genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen

och då särskilt bland barn och ungdomar. Frågan kommer dessutom enligt

uppgift att behandlas av regeringen i den kommande barnskrivelsen. Något

tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna So244 (fp),

So263 (fp) yrkande 10, So351 (s) och So403 (kd) yrkande 1 är därför inte

erforderligt. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller också att det är viktigt att barn till psykiskt sjuka respe

tive missbrukande föräldrar ges ett bättre stöd. Som utskottet tidigare anfört

förutsätter det att samarbetet mellan exempelvis socialtjänsten, mödra- och

barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, barnpsykiatrin och polisen fungerar

väl. Barnpsykiatrikommittén har i sitt slutbetänkande presenterat förslag för

att förbättra situationen för bl.a. dessa barn. Socialstyrelsen har även nylige

givit rekommendationer för hur barn med psykiskt sjuka föräldrar skall ges

ett bättre stöd. Utskottet vill i detta sammanhang även ånyo framhålla vikten

av det arbete som frivilligorganisationer gör på det sociala området som

komplement till samhällets insatser. Något initiativ från riksdagen med an-

ledning av motionerna So218 (c), So303 (v), So306 (v), So330 (c) yrkande

10 och 11, So421 (s) och So478 (kd, m) behövs dock inte. Motionerna av-

styrks.

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas till förebyggande av att barn

överges av sina föräldrar. Utskottet anser dock att sådana situationer bör

kunna förebyggas eller i vart fall uppmärksammas genom den i 71 § social-

tjänstlagen föreskrivna anmälningsskyldigheten gällande såväl myndigheter

vars verksamhet berör barn och ungdom som även andra myndigheter inom

hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Utskottet anser inte att något

tillkännagivande om att saken behöver utredas i särskild ordning är nödvän-

digt. Motion So291 (kd) yrkande 2 avstyrks därför.

Vad beträffar frågan om barn i sekter vidhåller utskottet att beredningen i

Regeringskansliet bör avvaktas. Motion So447 (s) avstyrks.

Socialstyrelsen har genom ett beslut i september 1998 regeringens uppdrag

att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning av

flickor och kvinnor och att därvid initiera projekt i detta syfte. Arbetet skal

utföras i samråd med berörda kommuner och landsting, Folkhälsoinstitutet,

Integrationsverket, Statens invandrarverk och Statens skolverk. Enligt be-

slutet bör Socialstyrelsen fortlöpande utvärdera och följa upp de projekt som

initieras i syfte att förbättra kunskapen om förekomsten och omfattningen av

könsstympade flickor och kvinnor i Sverige. Uppdraget skall redovisas se-

nast den 1 september 2001. Motion A807 (fp) yrkande 27 får därmed anses

tillgodosedd.

Utskottet delar bedömningen att det är viktigt att barn till föräldrar som skal

utvisas efter avtjänat fängelsestraff uppmärksammas. Utskottet anser det

angeläget att dessa barn får allt stöd och all hjälp som de kan behöva. Något

tillkännagivande från riksdagen behövs dock inte. Motion Ju508 (v) yrkande

4 avstyrks.

Omhändertagande av barn m.m.

Motionerna

I motion So264 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om en tydlig lagstiftning som reglerar omhänderta-

gandet och utredningsförfarandet vid omhändertagandet av barn (yrkande 1).

En lagstiftning liknande bestämmelserna i rättegångsbalken om utredningar i

brottmål behövs enligt motionärerna när det gäller utredningar inom social-

tjänsten. Motionärerna begär också ett tillkännagivande av vad i motionen

anförts om en plan för vård och återförening vid familjehemsplaceringar

(yrkande 4). Motionärerna anser att det skall vara obligatoriskt att upprätta

en åtgärdsplan för familjen och för barnet vid alla utredningar där en place-

ring planeras. Alla inblandade parter skall, om möjligt, vara överens om

planen, vilken skall ta sikte på en återförening. Motionärerna yrkar vidare ett

tillkännagivande om syskonplacering (yrkande 5). Enligt motionärerna måste

man eftersträva att syskon om möjligt placeras i samma familjehem eller i

vart fall inte längre ifrån varandra än att de kan ha en normal kontakt. I mo-

tionen hemställs vidare om ett tillkännagivande om vad i motionen anförts

om barnens rätt till släktkontakt (yrkande 6). Motionärerna anser att ett barn

som är familjehemsplacerat, om det inte finns mycket speciella skäl som

talar däremot, måste ha samma rätt som alla andra barn att få träffa sina

anhöriga när hon eller han själv vill det. Motionärerna begär även ett tillkän-

nagivande av vad i motionen anförts om obligatorisk utbildning av familje-

hemsföräldrar (yrkande 7). Motionärerna pekar på att ett bra familjehem är

förutsättningen för en lyckad placering. Därför är det viktigt att familjehem-

men håller en genomgående hög standard. Motionärerna hemställer också

om ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om oanmälda kontrollbe-

sök (yrkande 8). Motionärerna menar att kvaliteten hos familjehemmen skall

säkras genom att socialtjänsten gör oanmälda kontrollbesök. Motionärerna

yrkar slutligen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om mjuk utslussning från familjehem (yrkande 9). Motio-

närerna pekar på att många familjehemsplacerade barn känner sig utkastade

när de blir 18 år. De kan då stå utan både familjehemsföräldrar och biologisk

familj. Därför måste möjlighet finnas till en mjuk utslussning med möjlighet

att komma tillbaka till familjehemmet.

I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos rege-

ringen begär en undersökning av huruvida barnperspektivet fått genomslag i

socialtjänstens arbete samt om anmälningsplikten fungerar och vid behov

föreslår åtgärder (yrkande 2).

I motion So388 av Anna Åkerhielm (m) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande rättssäkerhet i

handläggningen av LVU-ärenden. Motionären pekar på att de utredningar

som Statens institutionsstyrelse, SiS, genomför av omhändertagna unga

människor sker med en utredningsteknik som tar åtta veckor i anspråk. Den-

na tidrymd är densamma som maximalt får gå från det att socialnämndens

beslut om omhändertagande fattas och till den dag länsrätten skall ta upp

målet till avgörande. Det innebär enligt motionären att det i praktiken vid

denna tidpunkt inte föreligger en färdig utredning som kan ligga till grund

för socialnämndens ansökan om vård m.m.

I motion So275 av Ragnwi Marcelind och Ingemar Vänerlöv (kd) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om att uppdra åt Socialstyrelsen att dels se över och utarbeta detaljerad

regler för hur en § 50-utredning skall gå till (yrkande 1), dels ange riktlinje

för att en § 50-utredning inte får ta mer än två månader om det inte föreligger

synnerliga skäl eller att åklagare väckt åtal rörande misshandel eller annan

allvarlig brottslig handling mot barn (yrkande 2). Motionärerna pekar på att

socialtjänsten relativt godtyckligt kan inleda en § 50-utredning och utsätta

föräldrar och barn för genomgripande åtgärder utan att det påvisas att egent-

liga skäl att ingripa föreligger, eller att det finns några indicier som påvisa

att barnet verkligen farit illa. Reglerna för hur en utredning skall gå till be

ver därför stramas upp.

I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande av att

en särskild utredare bör tillsättas för att göra en översyn av reglerna för um-

gängesresor för att säkerställa barns rätt att träffa sina föräldrar (yrkande 7

Motionärerna pekar på att det i socialtjänstlagens portalparagraf finns skriv-

ningar som beaktar barnens bästa. Barn och unga skall få stöd och hjälp i

samband med adoptions-, vårdnads- och umgängesärenden. Enligt motionä-

rernas uppfattning bör barnen också ha rätt att träffa sina föräldrar, även om

de lever långt ifrån varandra. Dessvärre lägger ekonomin hinder i vägen för

många föräldrars möjligheter att använda sig av sin umgängesrätt.

I en motion berörs familjerådslag.

I motion So264 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om

familjerådslag (yrkandena 2 och 3). Motionärerna anser att familjerådslaget

skall vara en rättighet.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlade utskottet bl.a. ett antal motioner från

den allmänna motionstiden 1998, flera liknande de nu aktuella - t.ex. en

motion från Miljöpartiet med i huvudsak samma innehåll som motion So264

yrkandena 1-7. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet. I betänkandet gavs vidare en bakgrundsbeskrivning över ett antal

frågeställningar gällande omhändertagande av barn m.m., vartill hänvisas (s.

41-43). I sin bedömning (s. 43 f.) anförde utskottet bl.a. följande:

När det gäller syskonplacering, släktkontakt och stöd till vårdnadshavarna

efter ett omhändertagande, vidhåller utskottet sin inställning såsom den re-

dovisats i betänkande 1997/98:13. Vid placeringar av barn utanför familjen

skall strävan vara att barnet om möjligt skall återförenas med sina biologiska

föräldrar. Utskottet kan dock inte ställa sig bakom kravet att det skall vara

obligatoriskt för socialtjänsten att vid familjehemsplaceringar upprätta en

sådan vårdplan som avses i motion So308 yrkande 9. - - - Utskottet vidhål-

ler också att familjehemsföräldrarna måste få utbildning och handledning,

såväl före som under pågående uppdrag, samt att det är angeläget att arbetet

med att utveckla och stärka familjehemsvården fortsätter. - - - Projektet

med familjerådslag har nu utvärderats. Enligt rapporten från utvärderingen

av projektet bör familjerådslag betraktas som en metod bland andra inom

socialt barnavårdsarbete. De kommuner som är intresserade av att använda

familjerådslag kan få hjälp med att komma i gång med att tillämpa modellen.

Utskottet ser positivt på att det berörda barnets nätverk genom användningen

av familjerådslag får ökad betydelse i det sociala arbetet - - -.

Socialtjänstlagens regler om vård i familjehem avser inte bara barn; också

vuxna personer kan komma i fråga för sådan vård (22-24 §§ social-

tjänstlagen, SoL). I lagen finns emellertid vissa bestämmelser till skydd för

underåriga som placeras för vård i familjehem. Således föreskrivs i 25 § SoL

att socialnämndens medgivande fordras innan en underårig får tas emot för

stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör hans föräld-

rar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Innan ett medgivande

lämnas måste förhållandena i det enskilda hemmet vara utredda. Av 26 §

SoL följer vidare att socialnämnden har ett ansvar att följa och stödja pågå-

ende placeringar utanför hemmet. Beträffande omfattningen av socialnämn-

dens ansvar i detta avseende anförs i proposition 1996/97:124 bl.a. följande:

Bestämmelserna om socialnämndens skyldighet att följa vården i familjehem

finns i 39 § Socialtjänstförordningen (SoF). Enligt denna bestämmelse skall

nämnden fortlöpande, genom personliga besök och på annat lämpligt sätt,

hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmen och ge dessa behövligt

stöd. Regeringen vill understryka betydelsen av denna bestämmelse som

syftar till att både uttrycka principen om ett sammanhållet vårdansvar och att

inskärpa betydelsen av att socialtjänsten kontinuerligt följer upp de place-

ringar som görs i familjehem.

I budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr. 9) anför regeringen att

det av länsstyrelsernas årsrapporter för år 1998 framgår att socialtjänsten i

sitt barnavårdsarbete har utvecklat sin förmåga att se till barnets bästa.

Regeringen har i ett beslut den 3 juni 1999 kallat en särskild utredare (dir.

1999:43) att göra en översyn av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser

om vård av unga (LVU) i syfte att stärka barnperspektivet och barnets rättig-

heter enligt lagen. Utredarens uppdrag avser även att pröva hur barns behov

av uppföljningskontakt med socialtjänsten skall kunna tillgodoses i de fall då

föräldrarna inte vill samarbeta med socialtjänsten. Uppdraget, som skall

redovisas senast den 31 augusti 2000, avser dessutom att dels undersöka

möjligheterna att minska osäkerheten i tillvaron för barn i långvarig familje-

hemsvård, dels analysera hur föräldrabalkens bestämmelser om vårdnadsha-

varens rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet förhåller sig

till bestämmelserna om barns rätt att komma till tals i frågor som rör barnet.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att planering har påbörjats för utfärdande

av allmänna råd samt en handbok vad gäller handläggning och dokumenta-

tion vid socialtjänstens barnavårdsutredningar (s.k. § 50-utredningar). Ut-

formningen av handboken kommer i första hand att inrikta sig på att belysa

hur en utredning skall genomföras på ett rättssäkert sätt. I andra hand kom-

mer handboken också att erbjuda exempel på vilka praktiska metoder som

kan användas vid en barnavårdsutredning.

I betänkande 1998/99:SoU9 Socialtjänstfrågor behandlade utskottet ett

motionsyrkande om att barn har rätt att träffa sina föräldrar och att kostnaden

för umgängesresor därför skall omfattas av rätten till bistånd. Utskottet hän-

visade i sin bakgrundsbeskrivning till att utskottet i betänkande

1996/97:SoU18 uttalat att det inte hade något att invända mot att umgänges-

resor för barn liksom barns rätt till vård och behandling lades utanför rätten

till bistånd enligt 6 f § socialtjänstlagen. Utskottet anförde i sin bedömning

att det inte hade ändrat inställning i frågan om vad som bör ingå i rätten till

bistånd. Motionsyrkandet avstyrktes. (Res. v.) Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

En översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård unga (LVU) pågår

för närvarande och skall redovisas sensommaren 2000. Utskottet anser att

resultatet av denna översyn bör avvaktas. Motionerna So264 (mp) yrkande 1,

So388 (m) och So450 (c) yrkande 2 avstyrks.

När det gäller återförening vid familjehemsplaceringar, syskonplacering,

släktkontakt och obligatorisk utbildning och handledning av familjehemsför-

äldrar vidhåller utskottet sin inställning som den redovisats i betänkandena

1997/98:SoU13 och 1998/99:SoU6 och avstyrker därmed motion So264

(mp) yrkandena 4-7.

Utskottet anser att de bestämmelser i socialtjänstlagen och socialtjänstför-

ordningen som reglerar socialtjänstens ansvar för de barn som skall placeras,

respektive redan vistas, i familjehem ger barnen ett tillfredsställande skydd.

Utskottet kan därför inte ställa sig bakom kravet på att socialtjänsten skall

göra oanmälda kontrollbesök i familjehemmen. Motion So264 (mp) yrkande

8 avstyrks därför.

Gällande regler i socialtjänstlagen innefattar inte något hinder mot en mjuk

utslussning från familjehem. Utskottet anser därför inte att ett tillkännagi-

vande härom till regeringen är nödvändigt. Motion So264 (mp) yrkande 9

avstyrks.

Socialstyrelsen har enligt uppgift börjat planera för utfärdande av allmänna

råd samt en handbok avseende hur en utredning enligt 50 § socialtjänstlagen

skall bedrivas. Motion So275 (kd) får därför anses i huvudsak tillgodosedd.

I betänkande 1996/97:SoU18 anförde utskottet i sin bedömning vad gäller

frågan om huruvida kostnaden för umgängesresor skall omfattas av biståndet

att utskottet inte hade något att invända mot att dessa poster lades utanför

rätten till bistånd enligt 6 f § socialtjänstlagen. Utskottet erinrade i samman

hanget vidare om att socialnämnden enligt förslaget till ändring i 1 § social-

tjänstlagen, i alla ärenden som rör barn, särskilt skall beakta vad hänsynen

till barnets bästa kräver. Utskottet har inte ändrat inställning i frågan. Ut-

skottet avstyrker därför motion So489 (v) yrkande 7.

När det gäller familjerådslag vidhåller utskottet sin inställning

som den redovisats i betänkande 1998/99:SoU6. Motion So264

(mp) yrkandena 2 och 3 avstyrks därför.

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motionerna

Fyra motioner handlar om amning.

I motion So279 av Berit Adolfsson och Inger René (m) begärs ett tillkänna-

givande om att Innocentideklarationens intentioner skall genomföras i Sve-

rige (yrkande 1). Motionärerna påtalar att Sverige skrev på Unicef:s Innocen-

tideklaration 1991. Där anges att regeringen senast 1995 skall ha utsett en

nationell amningssamordnare och en nationell amningskommitté. Fortfa-

rande har ingenting av detta skett. Vidare yrkar motionärerna att regeringen

ges till känna vad i motionen anförts om en amningssamordnares uppgifter

och forskningsinsatser för att förbättra och uppmuntra kvinnor att amma sina

barn (yrkande 2). En amningssamordnares arbetsuppgifter skulle kunna vara

att t.ex. utarbeta ett nationellt amningsprogram samt integrera detta i de

övergripande hälso- och utvecklingsprogrammen. Som exempel på viktiga

områden som fordrar forskningsinsatser nämner motionärerna effekten på

amningen av tidig hemgång från BB. Slutligen yrkar motionärerna ett till-

kännagivande av vad i motionen anförts om att i regleringsbrev till Folk-

hälsoinstitutet ange att stöd till amning skall utgå till frivilliga krafter oc

ett komplement till sjukvården (yrkande 3).

I motion So356 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s, v, kd, fp) har ett, med yrkande 1

i föregående motion nära överensstämmande yrkande framförts där motionä-

rerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att i Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens regle-

ringsbrev skriva in att amning är en prioriterad fråga. Motionärerna anför att

regeringen, i stället för en nationell amningssamordnare, valt att lägga upp-

giften på två myndigheter, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Från dessa

har man gemensamt utsett en "expertgrupp" som träffas och samarbetar.

Detta har motionärerna i dagsläget inte något att erinra mot, men betonar att

det tydligt och klart bör framgå att detta är en prioriterad fråga i Folk-

hälsoinstitutets och Socialstyrelsens verksamheter.

I motion So422 av Monica Green m.fl. (s) yrkas regeringen ges till känna vad

i motionen anförts om ökade insatser för amningshjälp. Motionärerna påpe-

kar att det numera inte råder några delade meningar om att amning är det

absolut bästa för de nyfödda barnen. Samhället bör därför visa stort intresse

för att så många mammor som möjligt får chansen att amma sina barn.

I motion So417 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) begärs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten

av att med olika samhällsinsatser stödja arbetet med att främja amning.

En motion handlar om smärtbehandling av barn.

I motion So263 (fp) av Kerstin Heinemann m.fl. begärs ett tillkännagivande

om smärtbehandling av barn (yrkande 12). Enligt motionärerna behöver

behandlingsprinciperna förbättras, bl.a. genom ökad utbildning, regelbundet

användande av smärtanalys och smärtintensitetsmätning samt regelbundna

kontakter med smärtbehandlingsteam. Motionärerna anser också att det

behövs ökad information till barn och föräldrar om smärta och smärtbehand-

ling.

En motion handlar om plötslig spädbarnsdöd.

I motion So446 av Björn Kaaling m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av vad

i motionen anförts om stöd till Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd.

Motionärerna anför att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd är en ide-

ellt arbetande förening som sedan starten 1986 varit ett viktigt komplement

till sjukvården genom det stöd föreningen ger till föräldrar som tappat fot-

fästet i tillvaron och där sjukvårdens resurser inte alltid räcker till att stö

Motionärerna anser det viktigt att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd

ges förutsättningar att fortsätta den stödjande verksamheten.

En motion rör fetalt alkoholsyndrom (FAS).

I motion So366 av Ragnwi Marcelind och Fanny Rizell (kd) yrkas tillkän-

nagivanden av vad i motionen anförts om fetalt alkoholsyndrom (FAS) (yr-

kandena 1-3). Motionärerna pekar på att det förebyggande arbetet hittills

inte har givit något positivt resultat varför man inte kan nöja sig med att utg

från att barnavårdscentralerna ger information till alla gravida mödrar. Det

förebyggande arbetet behöver utvärderas. Det är enligt motionärerna vidare

viktigt att de som dagligen konfronteras med gravida kvinnor får möjlighet

till god utbildning angående FAS och mycket stöd i det svåra arbetet. För att

det förebyggande arbetet skall lyckas krävs ett intensifierat och förbättrat

samarbete mellan barnavårdscentral, sjuksköterska, vårdcentral och social-

tjänst.

En motion handlar om ungdomsmottagningarnas arbete.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande till

regeringen av vad i motionen anförts om ungdomsmottagningarnas arbete

och allsidiga kompetens (yrkande 8). Motionärerna betonar att ungdoms-

mottagningarnas arbete med sex- och samlevnadsfrågor är betydelsefullt.

Mottagningarna bör ha tvärvetenskaplig och mångkulturell kompetens så att

ungdomar med olika bakgrund kan känna förtroende för mottagningen.

Vikten av tidig screening av hörselskador berörs i en motion.

I motion So266 av Inger Lundberg (s) begärs ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om vikten av tidig screening av hörselskador i syfte att

underlätta en god språkutveckling hos barn. Motionären pekar på att den

tidiga språkutvecklingen spelar en viktig roll för ett barns möjlighet att få e

fullödigt språk. Döva och hörselskadade barn som inte får en fullgod diagnos

i ett tidigt skede löper stor risk att inte få den stimulans i form av teckensp

och andra stimulanser och tekniska hjälpmedel som kompenserar hörselned-

sättningen.

Två motioner rör barns och ungdomars behov av habilitering.

I motion So411 av Nils-Göran Holmqvist (s) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om synskadade barns och ungdomars tillgång till

habilitering. Motionären pekar på att landstingens barn- och ungdomshabili-

tering är ett stöd för barn med funktionshinder och deras familjer, både me-

dicinskt, socialt, psykologiskt och pedagogiskt. Habilitering skall erbjudas

alla som är bosatta inom landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen. Enligt

motionären är det dock vid ytterst få av landstingens habiliteringar som barn

med enbart synskada och deras familjer får tillgång till habiliteringens resur-

ser.

I motion So454 av Sonja Fransson (s) begärs att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en habilite-

ringsutredning. Motionärerna pekar på att habiliteringen ser mycket olika ut

över landet, både vad gäller vilka insatser barn och familj får, hur stödet ges

och i vilken omfattning samt vilka barn som habiliteringen tar emot.

En motion handlar om sjukvårdsavgifter.

I motion So472 av Yilmaz Kerimo (s) yrkas ett tillkännagivande om behovet

av en översyn av sjukvårdsavgifter för barn och ungdomar under 20 år. Mo-

tionären anför att barn och ungdom under 20 år är avgiftsbefriade i öppen

sjukvård i vissa av landets län. Uppgifter har under den senaste tiden fram-

kommit om att barnfamiljer i vissa fall avstår från att söka vård av ekono-

miska skäl.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade frågan om amning senast i betänkande 1998/99:SoU1.

Utskottet anförde då (s. 52) följande:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om amningens fördelar och av att

det finns behov av information om amning. Utskottet vill i detta samman-

hang erinra om att utskottet i våras uttalat att amning är en viktig förebyg-

gande friskvårdsinsats samt att utskottet därför såg mycket positivt på den

ökande amningsfrekvensen i Sverige. Den är sannolikt den högsta i i-län-

derna. Utskottet konstaterade vidare att arbetet med att göra sjukhusen am-

ningsvänliga och på andra sätt stimulera amning fortsätter men att riksdagen

inte borde ta något initiativ i frågan (1997/98:SoU13). Utskottet vidhåller

denna bedömning. Rutiner, utbildning, information och attityder om amning

i samband med förlossningen och vistelsen på BB, men även i samband med

mödrahälsovården, är sådana organisatoriska frågor som det ankommer på

sjukvårdshuvudmännen att besluta om. Utskottet har erfarit att Amningshjäl-

pen är ett värdefullt komplement som frivilligorganisation. Motionerna - - -

avvisas.

Socialstyrelsen har givit ut Amning och bröstmjölksersättningar, SoS-rapport

1999:14, svensk tillämpning av den internationella koden för marknadsföring

av bröstmjölksersättningar och Socialstyrelsens vägledning för personal vid

rådgivning. Denna vägledning ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS

1983:2) och föreskrifter (SOSFS 1983:21) om koden. I vägledningen anförs

att amningsrådgivning ges av hälso- och sjukvårdspersonal inom mödrahäl-

sovård, förlossningsvård med eftervårdsavdelningar samt barnhälsovård. Det

anförs att det är angeläget att attityder och budskap är så lika som möjligt i

hela vårdkedjan så att motsägelsefulla budskap och råd kan undvikas.

Regeringen har i ett beslut den 30 september 1999 beviljat Amningshjälpen

stöd ur Allmänna arvsfonden med 1 080 000 kr för utökad amningsinforma-

tion till invandrarkvinnor och unga mammor. Beloppet avser kostnader under

det första året av en treårig projekttid.

Från Socialdepartementet har inhämtats att regeringen anser sig leva upp till

Innocentideklarationens krav på amningssamordnare och nationell amnings-

kommitté genom det arbete med amning som utförs av å ena sidan Folkhäl-

soinstitutets barngrupp och å andra sidan Socialstyrelsens expertgrupp på

barn- och ungdomsfrågor. Socialstyrelsen tar även fram årlig statistik vad

beträffar amningens omfattning.

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlade utskottet bl.a. ett antal motioner från

den allmänna motionstiden 1998 gällande vissa hälso- och sjukvårdsfrågor

rörande barn. I betänkandet gavs vidare en bakgrundsbeskrivning, gällande

frågeställningar med denna anknytning, vartill hänvisas (s. 46-48). Med

anledning av motionsyrkanden gällande ungdomsmottagningarnas viktiga

roll anförde utskottet bl.a. följande:

Barnpsykiatrikommittén har betonat ungdomsmottagningarnas viktiga roll

när det gäller att tidigt fånga upp och ge stöd åt ungdomar med olika pro-

blem. Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att göra en översyn av ung-

domsmottagningarnas förebyggande verksamhet. Mot bakgrund härav anser

utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ i anledning av motionerna -

- -. Dessa avstyrks. (Res. v.)

Med anledning av ett motionsyrkande angående smärtlindring för barn an-

förde utskottet bl.a. följande:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att sjukvården, vid

barns vistelse på sjukhus, tar hänsyn till barnens behov och inte åstadkom-

mer onödigt lidande eller psykiska påfrestningar. Socialstyrelsen har rege-

ringens uppdrag att undersöka möjligheterna att utarbeta riktlinjer för de

kvalitetskrav som Nordisk standard för omsorg om barn och unga formulerat

för att tillgodose barns behov vid vistelse på sjukhus. I avvaktan på resultate

av detta arbete bör motion - - - avslås. (Res. fp.)

I betänkande 1997/98:SoU13 Barnfrågor konstaterade utskottet att Föräldra-

föreningen Plötslig Spädbarnsdöd utför ett angeläget arbete. Föreningen

erhöll stöd från Folkhälsoinstitutet. Utskottet ansåg inte att bestämmelserna

om statligt organisationsstöd borde ändras, vilket hade föreslagits i en mo-

tion.

Frågan om fortsatt stöd till verksamhet gällande plötslig spädbarnsdöd har

berörts av socialministern i svar på fråga för skriftligt svar (1999/2000:452).

I svaret har socialministern anfört bl.a. att staten genom Medicinska forsk-

ningsrådet ger medel till forskning inom området och att förebyggande insat-

ser genom bl.a. mödra- och barnhälsovården samt ökad kunskap och forsk-

ning om spädbarnsdöd är frågor som prioriteras högt inom regeringen. Han

har även anfört att hans förhoppning är att Föräldraföreningen Plötslig

Spädbarnsdöd kommer att finna en lösning på sin ekonomiska situation bl.a.

genom stöd från kommuner och landsting. Frågan har därefter, efter inter-

pellation (1999/2000:221) ånyo berörts av socialministern. Han har bl.a.

anfört att den statligt finansierade forskning som bedrivs inom området

plötslig spädbarnsdöd är mycket framgångsrik och att forskningen kring

spädbarnsdöd har en framskjuten position. Vad beträffar frågan om fortsatt

organisationsstöd till Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd har social-

ministern hänvisat till gällande regler för organisationsstöd och betonat att

det faktum att föreningen inte har fått något stöd inte innefattar något ställ-

ningstagande till föreningens värde och betydelse som riksorganisation.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 frågan om fetalt alkohol-

syndrom (FAS). Utskottet anförde följande (s. 49):

Utskottet vidhåller att det är ytterst angeläget att informera om riskerna med

att använda alkohol och droger under graviditeten. Viktiga insatser görs

redan bl.a. inom mödrahälsovården och genom Folkhälsoinstitutets försorg.

Den nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande

insatser arbetar bl.a. med att påverka människors vanor och förhållningssätt

till alkohol. Oberoende Alkoholsamarbetet (OAS) har också tagit initiativ när

det gäller att förmå kvinnor att avstå från alkohol under graviditeten. Motio-

nerna - - - är i huvudsak tillgodosedda och avstyrks därför. (Ej res.)

Riksdagen följde utskottet.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att sedan lång tid tillbaka föreligger en

praxis att vid barnavårdscentralerna i samband med den s.k. fyraårs-

kontrollen företa hörselundersökningar. Några rekommendationer härom har

inte utfärdats av Socialstyrelsen och enligt uppgift inte heller av Landstings-

förbundet.

I betänkande 1998/99:SoU10 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. gavs en bred

redogörelse för riksdagens beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso-

och sjukvården vartill hänvisas (s. 73-74).

Regeringen har den 23 oktober 1997 tillkallat en delegation (Prioriterings-

delegationen, S 1997:20) med uppgift att bl.a. sprida information och kun-

skap om riktlinjerna för prioriteringar i hälso- och sjukvården och de etiska

värderingar som ligger till grund för dessa. Delegationens arbete skall vara

slutfört senast vid utgången av år 2000.

Motionsyrkanden om vård och behandling av olika sjukdomar behandlades

senast av utskottet i det ovan nämna betänkande 1998/99:SoU10. Utskottet

anförde i sin bedömning bl.a. att utskottet ställt sig bakom riktlinjer för pri

riteringar inom hälso- och sjukvården, vilka inte låter sig förenas med någon

"lista" där vissa sjukdomar generellt prioriteras före andra. De aktuella mo-

tionerna avstyrktes. Reservationer i olika delfrågor från m, kd, c, fp, mp.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1998/99:198).

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 (s. 44 f.) ett par motions-

yrkanden om patientavgifter inom barnsjukvård. Utskottet anförde att enligt

26 § hälso- och sjukvårdslagen får vårdavgifter tas ut enligt grunder som

landstinget eller kommunen bestämmer i den mån annat inte är föreskrivet

och att återinförande av patientavgifterna inom barnsjukvården inte är en

fråga för riksdagen. Utskottet erinrade i sammanhanget om att riksdagen

antagit riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Motionerna

avstyrktes. (Ej res.)

Nationella folkhälsokommittén har i delbetänkandet Hälsa på lika villkor

- andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) behandlat

frågan om psykisk hälsa. Kommittén anför att de viktigaste målen i

detta sammanhang är att den psykiska hälsan hos barn och vuxna skall

förbättras. Enligt kommittén är det, för att tidigt kunna identifiera en

psykosocial problematik, särskilt viktigt att öka den psykosociala

kompetensen hos personal som arbetar med mödrar, barn och ung-

domar (s. 490).

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 84) uppger regeringen att

Socialstyrelsen har funnit stora skillnader mellan landstingen när det

gäller resurser för habilitering respektive råd och stöd (Barn och ungdo-

mar med funktionshinder - en kartläggning av habiliteringsinsatser

enligt HSL och råd och stöd enligt LSS).

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om amningens fördelar såväl ur

social som ur medicinsk synvinkel. Utskottet vidhåller att det är mycket

viktigt med information om amning eftersom det är en viktig friskvårdsin-

sats. Utskottet ser mycket positivt på åtgärder för att på alla sätt göra sjukh

sen amningsvänliga och på andra sätt stimulera amning. Rutiner, utbildning,

information och attityder till amning i samband med förlossning och vistelse

på BB - men även i samband med mödrahälsovård - är dock sådana frågor

som det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att besluta om. Utskottet

konstaterar att Socialstyrelsen nyligen givit ut en rapport på området samt att

styrelsen samarbetar med Folkhälsoinstitutet i frågan. Motionerna So279

(m), So356 (mp, s, v, kd, fp), So417 (c) och So422 (s) är i huvudsak tillgodo-

sedda.

Utskottet vill återigen understryka vikten av att sjukvården tar hänsyn till

barnens behov av smärtbehandling och inte vållar dem onödig smärta eller

psykiskt lidande. Utskottet anser alltjämt att resultatet av det arbete som

Socialstyrelsen bedriver inom området och som skall redovisas i december

2000 bör avvaktas varför motion So263 (fp) yrkande 12 avstyrks.

Utskottet anser att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd har en viktig

funktion att fylla. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör ta något initia

med anledning av motion So446 (s).

Utskottet vill ånyo framhålla att det är ytterst angeläget att informera om

riskerna med att använda alkohol och andra droger under graviditeten. Vikti-

ga insatser görs redan inom mödrahälsovården och genom Folkhälsoinstitu-

tets försorg. Något tillkännagivande är därför inte erforderligt. Motion So366

(s) avstyrks.

När det gäller ungdomsmottagningarnas arbete vidhåller utskottet sin inställ-

ning såsom den redovisats i betänkande 1998/99:SoU6 och avstyrker därmed

motion So330 (c) yrkande 8.

Utskottet delar uppfattningen i motion So266 (s) att det är angeläget att tidig

upptäcka döva och hörselskadade barn för att på bästa sätt kompensera hör-

selnedsättningen. Utskottet anser dock inte att något särskilt tillkännagivande

behövs. Motionen avstyrks.

Utskottet behandlar varje år ett stort antal motionsyrkanden från den all-

männa motionstiden om insatser mot olika sjukdomar. Utskottet har tidigare

regelmässigt uttalat att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att

satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller om att vården bör organise-

ras på ett visst sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första ha

en fråga för sjukvårdshuvudmännen. Utskottet vidhåller denna bedömning

varför motionerna So411 (s) och So454 (s) avstyrks.

Enligt 26 § hälso- och sjukvårdslagen får vårdavgifter tas ut

enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer i

den mån inte annat är föreskrivet. Huruvida patientavgifter

skall förekomma inom barnsjukvården är således inte en fråga

för riksdagen. Motion So472 (s) avstyrks.

Folkhälsofrågor m.m.

Motionerna

I motion So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av barn-

hälsovetenskap (yrkande 11). Motionärerna anser att satsningar behöver

göras inom ett nytt område inom forskning och utbildning, nämligen barn-

hälsovetenskap. Internationella hälsostrategier och folkhälsovetenskapens

arbetssätt skulle där kombineras med barnens särskilda behov av skydd.

Utbildningen skall enligt motionärerna var uppbyggd på inslag från olika

slags vetenskapsområden och inriktas på barn och barns behov.

I motion So365 av Fanny Rizell m.fl. (kd, c, fp) begärs att riksdagen genom

omprioriteringar i statsbudgeten anvisar medel för en förstärkning av barns

och ungdomars verksamhet. Årets budget redovisar inga ökade bidrag till

fritidsverksamheten. Det finns enligt motionärerna anledning för riksdagen

att göra markeringar, som en stimulans till folkrörelserna för att de skall

kunna ytterligare förbättra sitt oftast väl fungerande arbete.

I motion So384 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) hemställs att

riksdagen hos regeringen begär förslag till en nationell handlingsplan för att

förebygga självdestruktiva handlingar och självmord bland barn och ungdo-

mar. Motionärerna anför att Sverige länge har haft en oförändrad och hög

frekvens av självmord bland ungdom. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag

att sammanställa en nationell handlingsplan för att förebygga självdestrukti-

va handlingar och självmord bland i synnerhet barn och unga.

I motion So324 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivan-

de av vad i motionen anförts om en utredning med syfte att studera häl-

sotillståndet hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund (yrkande 1).

Motionärerna pekar på att barn med invandrarbakgrund har ett större behov

av kroppssjukvård än genomsnittet.

I motion So357 av Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställs om tillkännagivanden

av vad i motionen anförts om dels att frågan med förebyggande arbete för

barns och ungdomars psykiska ohälsa prioriteras i berörda myndigheters

regleringsbrev (yrkande 1), dels att barns och ungdomars psykiska ohälsa

skall ses som ett folkhälsoproblem (yrkande 2).

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlades ett motionsyrkande om behovet av

barnhälsovetenskap. Utskottet anförde i sin bedömning att regeringen i

forskningsproposition 1996/97:5 anfört att det är viktigt med en kontinuerlig

och bred forskning om barns villkor och om hur barns hälsa utvecklats. Vida-

re pekade utskottet på att Socialstyrelsen i Folkhälsorapport 1997 påtalat

behovet av forskning om barns fysiska och psykiska hälsa. Motionsyrkandet

avstyrktes. (Res. fp.) Riksdagen följde utskottet.

I budgetpropositionen för år 2000 anförs att uppgifter från flera källor pekar

på att barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats. Vidare anförs att

framför allt kommuner och landsting, med anledning av Barnpsykitrikom-

mitténs förslag i sitt slutbetänkande, har vidtagit en rad åtgärder för att för

bättra stödet till ungdomar med psykiska problem.

I betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor gavs en bred bakgrunds-

beskrivning över alkoholförebyggande arbete och forskning vartill hänvisas

(s. 30-32). I betänkandet anfördes bl.a. följande:

Regeringen har genom Allmänna arvsfonden under år 1997 beslutat om 15

miljoner kronor till Folkhälsoinstitutet för stöd till olika ideella organisati

ners barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den nationella hand-

lingsplanen för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. För åren 1998

och 1999 har regeringen genom Allmänna arvsfonden tillskjutit ytterligare

10 miljoner kronor.

Regeringen har vidare i oktober 1999 beslutat stödja ett projekt för alkoholfri

uppväxt som skall drivas av IOGT-NTO tillsammans med Riksidrottsför-

bundet.

Från Allmänna arvsfonden beviljas fyra miljoner kronor för det första året av

tre. Samtidigt beslutade regeringen att ge 800 000 kr till den del av projektet

som avser ett nationellt forum och 200 000 kr till Folkhälsoinstitutet, som

bekostar utvärderingen av projektet.

Av budgetpropositionen för år 2000 framgår (s. 32) att Institutet för psyko-

social medicin, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i samverkan med be-

rörda huvudmän har utarbetat en handlingsplan mot självmord. Mycket ar-

bete har med utgångspunkt i handlingsplanen lagts ned i landsting och kom-

muner. Antalet självmord har enligt propositionen under en följd av år mins-

kat i alla åldersgrupper och uppgår i dag till cirka hälften av 1970-talets niv

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa är

statens och Stockholms läns landstings centrala expertenhet inom själv-

mordsforskning och självmordsprevention och har ett nationellt och regionalt

ansvar för att arbeta med kunskapsinsamling, kunskapsproduktion och kun-

skapsförmedling samt för att initiera och bedriva forsknings- och utveck-

lingsprojekt som främjar självmordsförebyggande åtgärder. De övergripande

målen för verksamheten är bl.a. att varaktigt minska antalet självmord och

självmordsförsök och att därutöver så långt möjligt undanröja omständighe-

ter som kan leda till att barn och unga tar sitt liv.

Nationella folkhälsokommittén har i delbetänkandet Hälsa på lika villkor -

andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) behandlat hälso-

tillståndet hos invandrare.

Centrum för barn och ungdomshälsa, Samhällsmedicin syd, Stockholms

läns landsting har i en rapport (Rapport 1998:1) Migration till

segregation - en folkhälsorapport om barn med utländskt ursprung i

Stockholm genom en analys av registerdata givit en beskrivning av

hälsoläget hos barn med utländskt ursprung.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning när det gäller behovet av barnhälsoveten-

skap. Motion So263 (fp) yrkande 11 avstyrks därför.

Utskottet vill ånyo betona att frivilliga organisationer utför värdefulla insat

ser inom det sociala området som ett komplement till samhällets insatser.

Utskottet anser det därför viktigt att det arbete med barn och ungdomar som

bedrivs av dessa organisationer kan fortgå och utvecklas. Utskottet kan dock

inte ställa sig bakom det krav på omdisponeringar i statsbudgeten som fram-

förs i motion So365 (kd, c, fp). Motionen avstyrks.

En handlingsplan mot självmord har i samverkan med berörda huvudmän

utarbetats av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Motion So384 (kd) får

därför anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet anser det otillfredsställande att hälsotillståndet hos barn och ung-

dom med invandrarbakgrund synes vara sämre än för den övriga befolk-

ningen. Nationella folkhälsokommittén har behandlat bl.a. frågan om hur

hälsotillståndet hos invandrare skall kunna förbättras. Motion So324 (mp)

yrkande 1 får härigenom anses åtminstone delvis tillgodosedd och avstyrks.

Psykisk ohälsa torde redan i dag vara att betrakta som ett folkhälsoproblem.

Socialstyrelsen behandlar frågan bl.a. i Folkhälsorapport 1997. Nationella

folkhälsokommittén har också behandlat psykisk ohälsa. Motion So357 (mp)

yrkande 2 får därför anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks. Utskottet

ställer sig inte bakom ett tillkännagivande om att frågan om förebyggande

arbete för barns och ungdomars psykiska hälsa skall prioriteras i berörda

myndigheters regleringsbrev. Även yrkande 1 avstyrks.

Föräldrautbildning och familjerådgivning

Motionerna

I motion So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden till

regeringen av vad i motionen anförts om relationsstörningar mellan det lilla

barnet och dess föräldrar (yrkande 13) och om samlevnadskrisen (yrkande

14). Motionärerna anför att spädbarnet har behov av såväl fysisk som psy-

kisk omsorg. En positiv, känslomässig relation är förutsättningen för att ett

spädbarn skall växa och utvecklas normalt.

I motion So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande till

regeringen av vad i motionen anförts om barnhälsovården (yrkande 9). Mo-

tionärerna anför att det i dagens Sverige fortfarande finns åtgärdbara sociala

skillnader när det gäller spädbarnstidens sjukdomar. Livssituationen för

gravida kvinnor och nyblivna mödrar har stor betydelse för små barns hälsa.

Ett systematiskt arbete bör påbörjas med syfte att utveckla metoder så att

föräldrautbildningen passar socialt mindre gynnade föräldrar.

I motion So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta

föräldraskapet (yrkande 5). Motionärerna pekar på att föräldrautbildning för

båda föräldrarna bör vara en återkommande del under barnens uppväxt och

inte bara under barnens första levnadsår.

I motion So291 av Margareta Viklund (kd) hemställs om ett tillkännagivande

av vad i motionen anförts om behovet av att aktualisera föräldrautbildningen

(yrkande 1). Motionären anför, mot bakgrund av att det förekommer att

föräldrar överger sina barn, att det för ett tiotal år sedan utarbetades progra

för föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen och

skolan. I den situation, som vi i dag enligt många tycks befinna oss i när det

gäller omvårdnaden och omsorgen om barnen, anser motionären att det kan

finnas anledning att aktualisera föräldrautbildningen både före och efter

barnets födelse och ge den en nystart inom såväl kommunernas som lands-

tingens ansvarsområden.

I motion So340 av Inger Davidson (kd) yrkas att riksdagen hos regeringen

dels begär förslag om åtgärder för ett utvecklat stöd i föräldraskapet (yrkande

1), dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om information om föräldrastödjande verksamhet (yrkande 2).

Motionären anför att många föräldrar känner en osäkerhet i sin föräldraroll.

Exempel på intressanta studiematerial för föräldrar och personal finns. Bris-

ten på överblick gör det dock svårt för dem som vill starta föräldracirklar.

Det finns därför enligt motionären behov av att sammanställa det utbud som

finns så att det blir tillgängligt för fler. Slutligen anför motionären att det

hög tid att regeringen nu lägger fram förslag om och stimulans till föräld-

rastödjande verksamhet.

I motion So473 av Maria Larsson (kd) hemställs att riksdagen som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjestabilitet

som politiskt mål (yrkande 1). Motionären anför att samhället och de poli-

tiska besluten bör inriktas på att skapa förutsättningar och stöd som gynnar

familjestabilitet. Väl fungerande familjerådgivningar spelar här en viktig roll

Motionären hemställer vidare om ett tillkännagivande av vad i motionen an-

förts om att utreda eventuella samband mellan skilsmässofrekvens och barns

psykiska hälsa (yrkande 2). Vidare yrkar motionären om tillkännagivanden

av vad i motionen anförts om att upprätta en handlingsplan för föräldrar vid

skilsmässa eller separation med prioritering av barnets bästa (yrkande 3), och

om behovet av definition av begreppet "Barnens bästa" (yrkande 4).

I motion So328 av Per-Samuel Nisser (m) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en oberoende

rådgivning för ofrivilligt barnlösa (yrkande 2). Motionären anser att det bör

finnas en oberoende rådgivning för att barnlösa par redan från början skall

bli bättre informerade om de olika alternativ som finns. Motionären hem-

ställer också om ett tillkännagivande av att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om socialtjänstens åtagande

gällande stöd till adoptivfamiljer efter adoptionen (yrkande 4). Enligt motio-

nären är det många kommuner som inte beaktar den nya bestämmelsen i 12 §

socialtjänstlagen som stadgar att socialtjänsten skall ge stöd till adoptivfa-

miljer efter adoptionen. Här måste kommunerna snarast leva upp till detta

åtagande.

I motion Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjerådgiv-

ning och föräldrautbildning (yrkande 8). Motionärerna pekar på att antalet

äktenskap som slutat med skilsmässa har ökat under en lång period. Ett bra

sätt att främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent familjerådgivning.

I motion A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen

tillkännager regeringen vad i motionen anförts om att ge alla föräldrar

erbjudande om föräldrautbildning, där också pappans viktiga roll

betonas (yrkande 1).

Bakgrund och tidigare behandling

Av 12 § socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden skall verka för att

barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Social-

nämnden skall i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda

behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vård-

nad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts.

Vidare stadgas i 12 a § socialtjänstlagen att kommunen skall sörja för att

föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i

frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal) samt att

kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg

eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med

familjerådgivning avses samtal i syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i

parförhållanden och familjer.

Enligt 35 § socialtjänstlagen får kommunen för familjerådgivning ta ut skä-

liga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer men ej överstigande

självkostnaderna.

Utskottet behandlade frågor kring föräldrautbildning i betänkande

1998/99:SoU6. Utskottet hänvisade till att Regeringskansliets beredning av

betänkandet Stöd i föräldraskapet, SOU 1997:161, borde avvaktas och av-

styrkte därmed då aktuella motioner. (Res. kd, fp.)

Från Socialdepartementet har inhämtats att regeringens skrivelse om barn-

frågor, som är aviserad till maj 2000, kommer att ta upp vissa frågor kring

föräldrautbildningen som har avhandlats i betänkandet Stöd i föräldraskapet.

Socialstyrelsen har nyligen publicerat informationsfoldrar kring frågor om

separerade familjer. De olika foldrarna vänder sig till föräldrar, tonåringar,

barn, mor- eller farföräldrar och styvföräldrar. Styrelsen har också givit ut

Getting divorced when you have children.

Utskottet har i betänkande 1997/98:SoU13 behandlat ett motionsyrkande

gällande oberoende rådgivning för ofrivilligt barnlösa. Utskottet anförde

därvid följande:

Utskottet anser det angeläget att människor som fått besked att de är infertila

har möjlighet att få kvalificerad rådgivning för att lättare kunna ta ställning

till de alternativ till barnlöshet som finns. Något tillkännagivande i enlighet

med vad som yrkas i motion - - - behövs dock inte. Utskottet avstyrker

motionen.

Utskottets bedömning

I betänkandet Stöd i föräldraskapet har ett flertal frågeställningar kring för-

äldrautbildning behandlats. Regeringen avser enligt uppgift att behandla

frågor rörande föräldrautbildning i barnskrivelsen. Utskottet anser att skrivel

sen bör avvaktas varför något initiativ med anledning av motionerna So291

(kd) yrkande 1, So325 (c) yrkande 5, So330 (c) yrkande 9, So340 (kd),

So493 (kd) yrkande 13, Sf302 (kd) yrkande 8 och A804 (kd) yrkande 1 inte

bör tas. Motionerna avstyrks.

Utskottet anser det givetvis önskvärt att barn och ungdomar skall växa upp

under trygga och goda förhållanden. Det är även viktigt att kommunerna i

enlighet med sin skyldighet enligt socialtjänstlagen erbjuder familjerådgiv-

ning till dem som så önskar. Något tillkännagivande härom är dock inte

nödvändigt varför motionerna So473 (kd) och So493 (kd) yrkande 14 av-

styrks.

Utskottet vidhåller sin inställning till oberoende rådgivning för ofrivilligt

barnlösa såsom den redovisats i betänkande 1997/98:SoU13. Motion So328

(m) yrkande 2 avstyrks därför.

Utskottet anser det mycket angeläget att kommunernas

socialnämnder i sin omsorg om barn och ungdom verkligen

lever upp till skyldigheten enligt 12 § socialtjänstlagen att

tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas

sedan ett ärende om adoption har avgjorts. Något

tillkännagivande härom till regeringen synes i dock dagsläget

inte erforderligt. Motion So328 (m) yrkande 4 avstyrks.

Sexuell exploatering av barn

Motionerna

I motion So481 av Inger Davidson och Rosita Runegrund (kd) begärs att en

kartläggning görs av förekomsten av kommersiell sexuell exploatering av

barn i Sverige (yrkande 1). Motionärerna hemställer vidare att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den

svenska handlingsplanens åtgärdsprogram redovisas på ett sätt som möjlig-

gör utvärdering och granskning (yrkande 5). Motionärerna yrkar vidare att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om rehabilitering av minderåriga prostituerade (yrkande 6). Vidare begär

motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts dels om regionala kunskapscentrum och betydelsen av att

ta till vara frivilligorganisationers kunskap på detta område (yrkande 8), dels

om behovet av konkreta förslag till utbildning av berörd personal vad gäller

kommersiell sexuell exploatering (yrkande 9), dels om identifiering och

eliminering av de faktorer som leder till kommersiell sexuell exploatering av

barn (yrkande 10), dels ock om att konkreta förslag skall presenteras om hur

man skyddar och stöder offer för kommersiell sexuell exploatering (yrkande

11).

I motion So423 av Monica Green m.fl. (s) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet för

att motverka sexuellt utnyttjande av barn. Motionärerna anför att

sexuella övergrepp på barn förekommer trots att artikel 34 i FN-

konventionen om barnets rättigheter säger att konventionsstaterna åtar

sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och

sexuella övergrepp. Det går att identifiera tre huvudområden för sexuel-

la övergrepp, nämligen barnsexturism, vuxnas sexuella utnyttjande av

barn och barnpornografi. Dessa tre områden hör enligt motionärerna

samman och det krävs målmedvetna och samlade resurser för att

motverka pedofiler och barnsexindustrin.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU6 behandlades senast motionsyrkanden rörande

sexuellt utnyttjande av barn och barnprostitution vartill hänvisas (s. 28-38).

sin bedömning anförde utskottet bl.a. följande:

Regeringens nationella handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering

av barn berör, förutom barn som utnyttjas sexuellt för ekonomisk vinning,

även barn som utsätts för sexuella övergrepp i allmänhet. Det bör också

påpekas att det pågår en översyn av sexualbrottslagstiftningen, med barns

skyddsbehov som en av de prioriterade frågorna. Utskottet ser mycket posi-

tivt på detta arbete. Utskottet vidhåller också att det är viktigt att de yrkes

grupper som kommer i kontakt med barn som utsatts för misshandel eller

sexuella övergrepp har goda kunskaper och genomtänkta arbetsmetoder samt

att ett väl fungerande samarbete mellan olika myndigheter etableras. - - -

Mot bakgrund av det omfattande arbete som redan genomförts eller fortfa-

rande pågår för att förhindra olika slags övergrepp mot barn samt förbättra

stödet till dem som drabbas, anser utskottet att motionerna - - - får anses i

huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks. (Res. v, kd.)

Av budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 95) framgår att regeringen

för att stödja kompetens- och metodutveckling inom socialtjänsten och hälso-

och sjukvården har givit Socialstyrelsen i uppdrag att leda ett utvecklingsar-

bete i frågor om våld mot kvinnor. Socialstyrelsen skall också fortlöpande

följa och samla kunskap om prostitutionens omfattning och utveckling,

sammanställa kunskap om de sociala insatser som bedrivs på lokal nivå samt

ge stöd till utveckling och förbättring av insatserna.

I samband med Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av

barn i Stockholm år 1996 åtog sig de deltagande länderna att före år 2000

upprätta nationella planer för åtgärder. Med anledning härav har regeringen

den 2 juli 1998 beslutat fastställa en nationell handlingsplan mot kommersi-

ell sexuell exploatering av barn.

Frågan om kommersiell exploatering av barn har berörts av statsrådet Ingela

Thalén i svar på fråga för skriftligt svar (1999/2000:470). Statsrådet har

därvid anfört att hon avser att se över den svenska handlingsplanen mot

kommersiell sexuell exploatering av barn inför den kommande uppföljnings-

konferens som för närvarande diskuteras mellan de berörda länderna.

Det har inhämtats att en uppföljning av Världskongressen mot kommersiell

sexuell exploatering av barn är planerad att genomföras i Japan år 2001.

I budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 90) anförs vidare att Sverige

inom Östersjöstaternas råd, som ett led i uppföljningsarbetet efter Världs-

kongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn i Stockholm 1996,

har åtagit sig en samordnande roll i arbetet med utsatta barn. Sverige och

Norge samarbetar för att initiera samverkan mellan ministerier och myn-

digheter i frågor som rör utsatta barn i regionen. Med anledning av det har

Socialdepartementet utsett en arbetsgrupp som ansvarar för denna uppgift.

Vidare har enligt propositionen ett arbete påbörjats som går ut på att med

stöd av informationstekniken skapa ett nätverk i regionen för samarbete

kring de utsatta barnen.

I Årsboken om EU (regeringens skrivelse 1999/2000:60) anförs (s. 121)

angående barnsexturism följande:

Ungdomsministerrådet den 27 maj 1999 diskuterade ett meddelande från

kommissionen till Europaparlamentet och rådet om åtgärder som vidtagits

för att bekämpa turism där barn utnyttjas sexuellt. Ordförandeskapet poäng-

terade vikten av att medlemsstaterna även arbetar tillsammans mot tredje

land i dessa frågor. Rådet beslutade på svenskt initiativ att arbeta vidare med

frågan. En ad hoc-grupp behandlade under hösten ordförandeskapets förslag

till rådsslutsatser. Slutsatserna behandlades i ungdomsministerrådet den 23

november och antogs vid ministerrådet för rättsliga och inrikesfrågor den 2

december 1999. Slutsatserna betonar det arbete som hittills utförts inom

området för att bekämpa barnsexturism.

Socialstyrelsen har i SoS-rapport 2000:1, Sexuella övergrepp mot barn,

sammanfattat det aktuella kunskapsläget utifrån forskning och

erfarenhet. Rapporten bygger främst på de expertrapporter som

publicerats inom ramen för ett utvecklingsarbete - KUB-projektet

(social kunskapsbas). Rapporten tar upp socialtjänstens handläggning

av ärenden om misstänkta sexuella övergrepp mot barn när det gäller

utredning, polisanmälan, information, dokumentation, samverkan och

organisation. Vidare ges en kort redogörelse för kunskapsläget inom

några näraliggande discipliner som har betydelse för socialtjänstens

arbete. Hur barn minns, hur man samtalar med barn, förekomst,

orsaker, konsekvenser för barnet, behandlingsformer m.m. är frågor

som behandlas.

Utskottets bedömning

Enligt uppgift kommer den nationella handlingsplanen mot kommersiell

sexuell exploatering att ses över inför den kommande uppföljningen, år

2001, av Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn.

Sverige utför ett viktigt samordnande arbete inom Östersjöstaternas råd för

att initiera samverkan i frågor som rör utsatta barn i området. Vidare har

Sverige inom EU tagit initiativ till fortsatt arbete vad beträffar åtgärder för

att bekämpa barnsexturism.

Socialstyrelsen har vidare nyligen i en rapport angående sexuella övergrepp

mot barn sammanfattat det aktuella kunskapsläget utifrån forskning och

erfarenheter.

Utskottet anser att de synpunkter som tas upp i motionerna So423 (s) samt

So481 (kd) yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 10 och 11 är mycket viktiga. Samhället

måste med kraft och beslutsamhet på olika sätt och i olika sammanhang

motverka att barn utsätts för sexuell exploatering i någon form. Frivilligor-

ganisationernas insatser inom detta område är vidare utomordentligt viktiga.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området och det faktum att en

uppföljning av Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av

barn är planerad att genomföras nästa år anser utskottet emellertid inte att

något tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförts i

motionerna är erforderligt. Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barnperspektiv i utredningsdirektiv

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So357 yrkande 3 och

1999/2000:Ju725 yrkande 1,

2. beträffande frivilligorganisationernas erfarenheter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So363,

3. beträffande Europarådskonventionen om utövande av barns

rättigheter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So325 yrkande 3,

4. beträffande barnbilaga till budgetpropositionen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So325 yrkande 4,

res. 1 (c)

5. beträffande genomförande av barnkonventionen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So263 yrkande 1,

6. beträffande översyn av barnens situation

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So263 yrkande 13 och

1999/2000:K356 yrkande 3,

res. 2 (v, mp)

7. beträffande kommission

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So369,

1999/2000:So392 och 1999/2000:So403 yrkande 2,

res. 3 (kd)

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So341,

1999/2000:So425, 1999/2000:So449, 1999/2000:So485 yrkande 1,

1999/2000:Ju719 yrkande 4 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

9. beträffande samverkan kring barn med funktionshinder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So412,

10. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa hos barn

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So244,

1999/2000:So263 yrkande 10, 1999/2000:So351 och

1999/2000:So403 yrkande 1,

res. 7 (kd)

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukan-

de föräldrar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So218,

1999/2000:So303, 1999/2000:So306, 1999/2000:So330 yrkandena 10

och 11, 1999/2000: So421 och 1999/2000:So478,

res. 8 (v)

res. 9 (c)

res. 10 (mp)

12. beträffande övergivna barn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So291 yrkande 2,

res. 11 (kd, mp)

13. beträffande barn i sekter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So447,

14. beträffande könsstympning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:A807 yrkande 27,

15. beträffande barn till föräldrar som skall utvisas efter avtjä-

nat fängelsestraff

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju508 yrkande 4,

16. beträffande en översyn av LVU

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So264 yrkande 1,

1999/2000:So388 och 1999/2000:So450 yrkande 2,

res. 12 (c)

res. 13 (mp)

17. beträffande syskonplacering m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So264 yrkandena 4-9,

res. 14 (mp)

18. beträffande § 50-utredningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So275,

res. 15 (kd)

19. beträffande umgängesresor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So489 yrkande 7,

res. 16 (v, mp)

20. beträffande familjerådslag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So264 yrkandena 2 och 3,

res. 17 (mp)

21. beträffande amning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So279,

1999/2000:So356, 1999/2000:So417 och 1999/2000:So422,

res. 18 (v, mp)

22. beträffande smärtbehandling av barn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So263 yrkande 12,

23. beträffande plötslig spädbarnsdöd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So446,

res. 19 (v, mp)

24. beträffande fetalt alkoholsyndrom

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So366,

25. beträffande ungdomsmottagningarna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So330 yrkande 8,

res. 20 (c)

26. beträffande screening av hörselskador

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So266,

27. beträffande habilitering

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So411 och 1999/2000:

So454,

res. 21 (v, mp)

28. beträffande patientavgifter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So472,

29. beträffande barnhälsovetenskap

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So263 yrkande 11,

30. beträffande omdisponeringar i statsbudgeten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So365,

31. beträffande nationell handlingsplan mot självmord

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So384,

32. beträffande hälsotillståndet hos invandrarungdomar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So324 yrkande 1,

33. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So357 yrkandena 1 och 2,

res. 22 (mp)

34. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So291 yrkande 1,

1999/2000:So325 yrkande 5, 1999/2000:So330 yrkande 9, 1999/2000:

So340, 1999/2000:So493 yrkande 13, 1999/2000:Sf302 yrkande 8 och

1999/2000:A804 yrkande 1,

res. 23 (kd)

res. 24 (c)

35. beträffande familjerådgivning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So473 och 1999/2000:

So493 yrkande 14,

res. 25 (kd)

36. beträffande oberoende rådgivning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So328 yrkande 2,

37. beträffande stöd vid adoption

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So328 yrkande 4,

38. beträffande sexuellt utnyttjande av barn m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So423 och 1999/2000:

So481 yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 10 och 11.

Stockholm den 30 mars 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman

(s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c),

Catherine Persson (s) och Rosita Runegrund (kd).

Reservationer

1. Barnbilaga till budgetpropositionen (mom. 4)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "framförda kravet" bort ha följande lydelse:

Den ekonomiska politiken bör kompletteras med ett barnperspektiv. Ut-

skottet anser att det i den statliga budgeten bör finnas en särskild budgetbila

ga, där frågor som rör barn och ungdomar redovisas. En sådan bilaga skulle

ge ett starkare stöd för arbetet med att tydliggöra barns rätt och hur olika

förslag och beslut påverkar barnen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So325(c)

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande barnbilaga till budgetpropositionen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So325

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Översyn av barnens situation (mom. 6)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med "Den an-

tagna" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Sverige har kommit långt i sitt arbete med barnkonventionen. FN-

kommittén har dock noterat dels att principen om icke-diskriminering inte

fullt ut tillämpas avseende gömda flyktingbarn, dels att det föreligger stora

skillnader vad avser kommunal service i Sverige. Enligt vad utskottet erfarit

anser kommittén därför att Sverige måste vidta åtgärder för att tillförsäkra

alla barn, framför allt de i socialt och ekonomiskt utsatta familjer, samma rät

till sociala förmåner.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion K356 (mp)

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Motion So263 (fp) yr-

kande 13 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande översyn av barnens situation

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:K356 yrkande 3

och med avslag på motion 1999/2000:So263 yrkande 13 som sin me-

ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kommission (mom. 7)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar med "Mot bak-

grund av" och på s. 21 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Enligt de senaste årens rapporter om barnens situation förefaller det som

om insatserna för särskilt utsatta barn och ungdomar är otillräckliga. Utskot-

tet anser därför att en särskild kommission bör tillsättas med uppgift att ana-

lysera situationen för särskilt utsatta barn och ge förslag till en strategi fö

hur arbetet i Sverige skall bedrivas för att på olika sätt kunna ge dessa barn

en mer gynnsam utveckling. Den utlovade barnbilagan till budgetpropositio-

nen kanske kan ses som en inledning till detta. Likaså kan, enligt utskottets

mening, Det gäller livet (SOU 1998:31) och Stöd i föräldraskapet (SOU

1997:161) utgöra underlag i kommissionens arbete.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So403 (kd) yrkande 2

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So369

(s) och So392 (fp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kommission

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So403

yrkande 2 och med avslag på motionerna 1999/2000:So369 och

1999/2000: So392 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Samverkan mellan myndigheter (mom. 8)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och Cristina Hus-

mark Pehrsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att barnens situation uppmärksammas tydligare vid familje-

tragedier som kvinnomisshandel. Som regel tas barnen om hand av sociala

myndigheter, släktingar eller andra närstående. Utskottet anser dock att större

uppmärksamhet bör ägnas åt det enskilda barnet och den traumatiska upple-

velse det är för barnet att få se sin mamma bli slagen, ofta under en längre

tid. Möjligheten att få tillgång till barnpsykologisk behandling bör alltid

erbjudas barn i misshandlarfamiljer.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju719 (m) yrkande 4 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So341 (mp),

So425 (v), So449 (s), So485 (s) yrkande 1 och Ju725 (v) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ju719

yrkande 4 och med avslag på motionerna 1999/2000:So341,

1999/2000:So425, 1999/2000:So449, 1999/2000:So485

yrkande 1 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Samverkan mellan myndigheter (mom. 8)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det krävs en bättre samverkan mellan socialtjänst och

barnpsykiatri för att bistå barn och ungdomar med psykiska problem. Barn-

psykiatrikommittén har lagt fram förslag som syftar till att underlätta och

utveckla fungerande samverkan. Det handlade dels om inrättande av särskil-

da behandlingsråd för psykiskt störda och missbrukande ungdomar där barn-

psykiatrin föreslås vara skyldig att delta, dels om att barnpsykiatrin skall

medverka när tvångsvård för ungdomar planeras. Dessa förslag har hittills

inte beaktats i några förslag från regeringen. I budgetpropositionen talas om

att en utredning tillsatts som skall presentera underlag till att förbättra si

tionen inom den barnpsykiatriska verksamheten, däremot tog inte regeringen

upp de konkreta förslag som Barnpsykiatriutredningen avlämnat. Utskottet

anser att Barnpsykiatrikommitténs förslag bör genomföras.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So425 (v) bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So341 (mp), So449 (s),

So485 (s) yrkande 1, Ju719 (m) yrkande 4 och Ju725 (v) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So425 och

med avslag på motionerna 1999/2000:So341,

1999/2000:So449, 1999/2000: So485 yrkande 1,

1999/2000:Ju719 yrkande 4 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Samverkan mellan myndigheter (mom. 8)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att forskning om ungdomsbrottslighet har visat att

otillräckliga resurser i föräldrarollen och avvikande och störande beteende

hos ett barn är två grundläggande riskfaktorer som är möjliga att observera

relativt tidigt. Vilka insatser som verkligen ger resultat för barn med en dåli

prognos finns det dock bristande kunskap om. Utskottet anser därför att en

mångvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet kring brottspre-

ventiva frågor bör byggas upp tillsammans med medicinska, psykologiska,

sociologiska, sociala och pedagogiska insatser. Vidare anser utskottet att

inom socialtjänsten borde en avdelning för samordning och samarbete mellan

socialtjänst, skola och polis etableras. Utskottet anser det viktigt att det fi

tillräckligt med vuxna i barns miljö som kan se till att barn och ungdomar i

en utsatt situation får den vård och det skydd som de behöver samt den väg-

ledning som är väsentlig för den unges utveckling. Utskottet förutsätter att

regeringen inom kort återkommer med förslag i enlighet med Barnpsykiatri-

kommitténs förslag.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So341 (mp) och

So425 (v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Mo-

tionerna So449 (s), So485 (s) yrkande 1, Ju719 (m) yrkande 4 och Ju725 (v)

yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samverkan mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So341

samt 1999/2000:So425 och med avslag på motionerna

1999/2000:So449, 1999/2000:So485 yrkande 1,

1999/2000:Ju719 yrkande 4 och 1999/2000:Ju725 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Förebyggande av psykisk ohälsa hos barn (mom. 10)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att psykisk ohälsa måste förebyggas genom att goda upp-

växtvillkor skapas för alla barn och ungdomar samt att särskilt stöd ges till

dem som befinner sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Situationen

för barn och ungdomar med psykiska problem bör ses ur ett folkhälsoper-

spektiv där de förebyggande insatserna ges hög prioritet, anser utskottet.

Basverksamheter som barnhälsovård, förskola och skola skall ha beredskap

att möta och hantera barns och ungdomars psykiska problem. Genom social-

tjänstens försorg kan många riktade insatser göras för att förebygga ohälsa

bland barn och ungdomar. Utskottet vill betona att barn- och ungdomsfrågor

är aktuella inom många områden i samhället och att det behövs en samord-

ning av barnpolitiken med effektiva styrmedel, opinionsbildning, utbildning

och uppföljning av de olika insatserna. Barnens situation måste ses ur ett

helhetsperspektiv och därför måste samordningsfunktionen för barnfrågor

inom de olika departementen förstärkas. Utskottet anser att frågan om att

inrätta ett särskilt departement med ansvar för barn- och ungdomsfrågor bör

utredas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So403 (kd) yrkande 1

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So244

(fp), So263 (fp) yrkande 10 och So351 (s) är delvis tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa hos barn

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So403 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1999/2000:So244, 1999/2000:So263

yrkande 10 och 1999/2000:So351 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

8. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande föräldrar

(mom. 11)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är hög tid att uppmärksamma situationen för barn till psykiskt sjuka

för att öka möjligheterna till en god utveckling för dessa barn och att aktivt

stödja de psykiskt sjuka patienterna i deras roll som föräldrar. Utskottet anse

att åtgärder snarast måste vidtas för att kartlägga och bygga upp kunskaper

kring dessa barns situation. Det måste också utredas hur insatser i lämpliga

former kan utformas över hela landet som tillförsäkrar barnen stöd i deras

utveckling.

För att barn till missbrukare skall upptäckas och få hjälp krävs det att vux-

na kring barnen förstår vad det är de ser. Utskottet vill med kraft understryka

att samhället måste stå upp för dessa barn och med tydlighet och varsamhet

visa att det finns krafter som inte sviker. Oavsett var de bor skall dessa barn

ha samma rättighet och möjlighet till stöd och hjälp. Erfarenhet från olika

grupper med insatser för dessa barn har givit gott resultat. Barnen får träffa

andra i liknande situation och får kanske uppleva gemenskap för första gång-

en. Kunskap om missbruk gör att barnet förstår varför mamma/pappa dricker

och kan avlastas den enorma skuld och skambörda som det känner. Grupp-

verksamhet bör däremot inte helt utesluta enskild hjälp eller en kombination

av både grupp och individuell hjälp. Utskottet anser att Socialstyrelsen bör få

i uppdrag att komma med förslag till åtgärder för att ge barn till missbrukare

råd och hjälp.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So303 (v) och So306

(v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna

So218 (c), So330 (c) yrkandena 10 och 11, So421 (s) och So478 (kd, m)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande för-

äldrar

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So303 samt

1999/2000:So306 och med avslag på motionerna, 1999/2000:So218,

1999/2000:So330 yrkandena 10 och 11, 1999/2000:So421 och

1999/2000:So478 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-

skottet anfört,

9. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande föräldrar

(mom. 11)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med Utskottet

vidhåller" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Barn som växer upp i miljöer med alkoholberoende vuxna är utsatta. Bar-

nen skyddar sina föräldrar och det är många gånger svårt att upptäcka bar-

nens missförhållanden. Utskottet vill framhålla att dessa barn behöver stöd

och kunskap om att de inte är ensamma i denna situation. Kunskaps- och

erfarenhetsutbyte och metoder i behandlingsarbetet bör utvecklas. Alltfler

frivilligorganisationer genomför särskilda program för dessa barn och ung-

domar. Organisationerna behöver stöd för sitt arbete enligt utskottets mening.

Också barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar lever i utsatthet.

Utskottet anser att regeringen bör påskynda arbetet med att ta fram konkreta

åtgärder, i projekt eller permanent form, för att barn till psykiskt sjuka för-

äldrar skall få rätt stöd i samhället. Anmälnings- och uppgiftsskyldighet

enligt 71 § socialtjänstlagen bör tydliggöras så att hälso- och sjukvårdslagen

med flera lagar kompletteras med en hänvisning till nämnda lagrum. Utskot-

tet anser vidare att det behövs ett tvärvetenskapligt samarbete som utgår från

klientens/patientens sammansatta behov. Socialt stöd till föräldrarna kan

minska den negativa effekten för barnet av påfrestningar som de vuxna är

utsatta för. Vuxenpsykiatrin måste bli medveten om dessa barn för att kunna

ge dem adekvat stöd. Socialtjänsten måste skapa förutsättningar för att stärka

de, ofta svaga sociala nätverk som präglar utsatta familjers livssituation.

Utskottet vill understryka att frivilligorganisationerna gör viktiga insatser f

att stödja barn i denna situation. Även här behöver organisationernas roll

stärkas och möjligheter till kunskapsutbyte och metodutveckling stödjas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So218 (c) och So330

(c) yrkandena 10 och 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Motionerna So303 (v), So306 (v), So421 (s) och So478 (kd, m) av-

styrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande för-

äldrar

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So218

samt 1999/2000:So330 yrkandena 10 och 11 och med avslag på

motioner-na 1999/2000:So303, 1999/2000:So306,

1999/2000:So421 och 1999/2000:So478 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande föräldrar

(mom. 11)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är hög tid att uppmärksamma situationen för barn till psykiskt sjuka

för att öka möjligheterna till en god utveckling för dessa barn och att aktivt

stödja de psykiskt sjuka patienterna i deras roll som föräldrar. Utskottet anse

att åtgärder snarast måste vidtas för att kartlägga och bygga upp kunskaper

kring dessa barns situation. Det måste också utredas hur insatser i lämpliga

former kan utformas över hela landet som tillförsäkrar barnen stöd i deras

utveckling.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So306 (v) bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So218 (c), So303 (v),

So330 (c) yrkandena 10 och 11, So421 (s) och So478 (kd, m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande för-

äldrar

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So306 och

med avslag på motionerna 1999/2000:So218,

1999/2000:So303, 1999/2000: So330 yrkandena 10 och 11,

1999/2000:So421 och 1999/2000:So478 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Övergivna barn (mom. 12)

Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet

anser" och på s. 22 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det finns barn som är helt övergivna, barn vars

föräldrar helt frankt talar om för dem att de inte tycker om dem längre och

inte vill vara deras föräldrar. BRIS, Barnens rätt i samhället, omtalar att de

får signaler från alltfler barn att deras föräldrar inte vill ha dem. Det finns

enligt utskottets uppfattning, anledning att förutsättningslöst och seriöst

utreda hur många barn som verkligen är övergivna i ordets rätta bemärkelse

och av vilken/vilka orsaker de i så fall är övergivna. Problemet är så pass

allvarligt att det kan få djupa konsekvenser för generationer av barn.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So291 (kd) yrkande 2

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande övergivna barn

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So291 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. En översyn av LVU (mom. 16)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med "En över-

syn" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bestämmelserna om anmälan i 71 § SoL innebär att var och en som får

kännedom om att en underårig blir utsatt för fara för sin hälsa eller utveck-

ling, t.ex. misshandel, bör anmäla detta till socialnämnden. Vidare föreligger

enligt 71 § SoL skyldighet för myndigheter vars verksamhet berör barn och

ungdomar samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst

samt anställda hos dessa myndigheter att genast anmäla till socialtjänsten

om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att social-

nämnden bör ingripa till en underårigs skydd. Socialtjänsten har det formella

ansvaret för att utreda och agera till skydd för underåriga. Utskottet anser at

det finns anledning att undersöka om barnperspektivet har fått genomslag i

socialtjänstens arbete och om anmälningsplikten fungerar och vid behov

vidta åtgärder.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So450 (c)

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So264 (mp)

yrkande 1 och So388 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande en översyn av LVU

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450

yrkande 2 och med avslag på motionerna 1999/2000:So264

yrkande 1 och 1999/2000:So388 som sin mening ger rege-

ringen till känna vad utskottet anfört,

13. En översyn av LVU (mom. 16)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med "En över-

syn" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

När barn far illa i hemmet är det samhällets skyldighet att ingripa. Ett in-

gripande måste ske med stor försiktighet och på ett rättssäkert sätt. Ett felak

tigt ingripande kan skapa en livslång misstro gentemot socialtjänsten, och

tron på rättssamhället kan för alltid gå förlorad. Utskottet anser därför att e

lagstiftning liknande bestämmelserna i rättegångsbalken behövs när det

gäller utredningarna inom socialtjänsten.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So264

(mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So388

(m) och So450 (c) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande en översyn av LVU

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So264 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1999/2000:So388 och 1999/2000:

So450 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-

skottet anfört,

14. Syskonplacering m.m. (mom. 17)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med "Utskottet

anser" och på s. 26 slutar med "yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i utredningar, där en placering av ett barn utanför

familjen planeras, skall vara obligatoriskt att upprätta en åtgärdsplan för

familjen och barnet. Alla parter skall vara överens om planen, vilken skall ta

sikte på en återförening mellan barnet och föräldrarna. Det är viktigt att

åtgärdsplanen inte bara utformas utifrån socialtjänstens normer utan även

från föräldrarnas och barnets perspektiv.

Utskottet vill även framhålla vikten av att syskon placeras i samma famil-

jehem eller, om det inte är möjligt, i vart fall inte längre från varandra än a

de kan ha en normal kontakt.

Utskottet anser vidare att ett barn som omhändertagits, om det inte finns

mycket speciella skäl som talar däremot, måste ha samma rätt som alla andra

barn att få träffa sina anhöriga när han eller hon vill det. Det är viktigt att

barn och ungdom inte placeras så långt från sina anhöriga att kontakten bryts

eller försvåras.

Målsättningen att vid placeringar utanför hemmet arbeta för att barnet skall

återförenas med sina biologiska föräldrar kolliderar med familjehemsföräld-

rarnas känslomässiga bindning till det placerade barnet. Det är inte lätt att

efter flera års placering lämna barnet ifrån sig. Utskottet anser därför att

utbildning och handledning av blivande familjehemsföräldrar skall vara obli-

gatorisk, såväl vid frivilliga placeringar som vid tvångsplaceringar. Även

släktingar som har ett närstående barn placerade hos sig skall erbjudas sådan

handledning och utbildning.

Utskottet anser vidare att kvaliteten hos familjehemmen skall säkras ge-

nom att vissa av de kontrollbesök som socialtjänsten företar i familjehemmen

skall vara oanmälda. Vidare måste socialsekreteraren ta initiativ till enskild

samtal med barnen eller ungdomarna, som annars kanske inte vågar kritisera

eller anmäla familjehemmet om det är nödvändigt.

Utskottet anser slutligen att det måste finnas möjlighet till en mjuk utsluss-

ning från familjehemmet. Många familjehemsplacerade barn känner sig

utkastade när de blir 18 år. De kan då stå utan både familjehemsföräldrar och

biologisk familj. Därför måste möjlighet finnas till en mjuk utslussning med

möjlighet att komma tillbaka till familjehemmet. Om en ungdom som fyllt

18 år önskar få bo kvar i familjehemmet skall denna möjlighet ges i form av

fortsatt ekonomiskt stöd under en bestämd utslussningsperiod som bestäms i

samråd mellan den ansvariga socialenheten och den familjehemsplacerade.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So264

(mp) yrkandena 4-9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande syskonplacering m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So264

yrkandena 4-9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. § 50-utredningar (mom. 18)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med "Social-

styrelsen har" och slutar med "huvudsak tillgodosedd" bort ha följande ly-

delse:

I 50 § socialtjänstlagen regleras hur en utredning skall gå till som rör barn

som misstänks fara illa. Det är i sig en utmärkt princip att samhället gör vad

man kan för att skydda barn från övergrepp från föräldrarnas sida. Enligt

utskottets mening är det dock mindre bra att socialtjänsten relativt godtyck-

ligt kan inleda en § 50-utredning och utsätta föräldrar och barn för genom-

gripande åtgärder utan att det påvisas att egentliga skäl att ingripa föreligge

eller att det finns några indikationer på att barnet verkligen farit illa. Mot

denna bakgrund behöver reglerna för hur en utredning skall gå till stramas

upp enligt utskottets mening. Tiden för utredning bör inte överstiga två må-

nader om det inte föreligger synnerliga skäl eller att åklagaren har väckt åtal

på grund av misshandel. Om så har skett är det av naturliga skäl motiverat att

utredningstiden får uppgå till fyra månader. Vidare anser utskottet att Social-

styrelsen bör utarbeta detaljerade regler för hur en § 50-utredning skall gå ti

så att respekten för människovärdet under utredningstiden beaktas på ett

bättre sätt än för närvarande.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So275 (kd)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande § 50-utredningar

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So275 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Umgängesresor (mom. 19)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med "I betän-

kande" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

I socialtjänstlagens portalparagraf finns skrivningar som beaktar barnens

bästa. Barn och unga skall få stöd och hjälp i samband med adoptions-, vård-

nads- och umgängesärenden. Utskottet anser att barn bör ha rätt att träffa

båda sina föräldrar även om dessa lever långt ifrån varandra. Dessvärre läg-

ger ekonomin hinder i vägen för många föräldrar när det gäller att använda

sig av sin umgängesrätt. För att säkerställa barnens rätt att träffa sina föräl

rar borde även kostnader för umgängesresor beaktas i biståndet. Utskottet

anser att regeringen bör tillsätta en särskild utredare för att kartlägga beho

vet av och kostnaderna för en sådan utvidgning av biståndet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So489 (v)

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande umgängesresor

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So489

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Familjerådslag (mom. 20)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med "När det

gäller" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Under lång tid har socialtjänsten självständigt utrett och kommit med för-

slag till åtgärder när en krissituation uppstått i en familj. Många familjer ha

då känt sig utestängda, överkörda och maktlösa. Det har inte heller varit

ovanligt att familjen inte vågat protestera av rädsla för att de då även skall

belastas av sina protester. Enligt utskottet är det nu dags att låta det berörd

barnets familj och övriga nätverk i större utsträckning få vara med och delta i

beslut om barnet. Utskottet ser positivt på modellen med familjerådslag och

anser att detta skall vara en rättighet. Om familjen så önskar skall ett famil-

jerådslag genomföras innan ett slutligt beslut fattas i ärenden där det kan bl

fråga om placering av ett barn enligt socialtjänstlagen eller LVU. Det är

därvid en förutsättning att socialtjänsten lär sig att arbeta enligt modellen o

att se klienterna och deras nätverk som en resurs. I de fall där det finns en

konflikt mellan familjen och socialtjänsten skall man enligt utskottet vid en

omprövning ges möjlighet att använda sig av familjerådslag.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So264

(mp) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande familjerådslag

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So264

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

18. Amning (mom. 21)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar med "Utskottet

delar" och på s. 32 slutar med "huvudsak tillgodosedda" bort ha följande

lydelse:

Amning är en folkhälsofråga som till stora delar fungerar förebyggande

när det gäller små barns status på immunförsvaret. All den näring som det

lilla barnet behöver finns i modersmjölken, i exakt rätt sammansättning.

Utskottet anser att alla insatser för att öka amningen är till stor nytta och s

med oro på de signaler som visar att dessa insatser minskar. Det behövs en

genomgripande plan för fortsatta hjälp- och informationsinsatser om amning.

I Innocentideklarationen anges bl.a. att man senast 1995 skall ha utsett en

nationell amningssamordnare och en nationell amningskommitté. I stället för

en nationell amningssamordnare har regeringen valt att lägga uppgiften på

två myndigheter, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Dessa myndigheter

har olika uppgifter varvid frågan kan spänna över ett bredare område. Från

dessa har man gemensamt utsett en "expertgrupp" som träffas och samarbe-

tar. Utskottet har i dagsläget ingen erinran häremot men anser det viktigt att

det i Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens regleringsbrev skrivs in att

amning är en prioriterad fråga.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So356

(mp, s, v, kd, fp) och So422 (s) som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna So279 (m) och So417(c) är delvis tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande amning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So356 samt

1999/2000:So422 och med avslag på motionerna 1999/2000:So279

och 1999/2000:So417 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Plötslig spädbarnsdöd (mom. 23)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "motion So446 (s)" bort ha följande lydelse:

Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd är en ideellt arbetande förening

som sedan starten 1986 har varit ett viktigt komplement till sjukvården ge-

nom det stöd föreningen ger till föräldrar som tappat fotfästet i tillvaron och

där sjukvårdens resurser inte alltid räcker till för att stödja. Föreningen gör

enligt utskottet en viktig insats för de föräldrar som drabbats av att deras ba

dött, vare sig det är vid förlossningen, under graviditeten eller i plötslig

spädbarnsdöd eller missbildning. Det ekonomiska stöd föreningen fått från

staten har upphört. Utskottet anser det viktigt att Föräldraföreningen Plötslig

Spädbarnsdöd ges förutsättningar att fortsätta den stödjande verksamheten.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So446 (s)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande plötslig spädbarnsdöd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So446 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Ungdomsmottagningarna (mom. 25)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med "När det

gäller" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ungdomsmottagningarnas arbete med sex- och samlev-

nadsfrågor är betydelsefullt. Mottagningarna bör ha tvärvetenskaplig och

mångkulturell kompetens så att ungdomar med olika bakgrund kan känna ett

förtroende för mottagningen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So330 (c)

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande ungdomsmottagningarna

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So330

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

21. Habilitering (mom. 27)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med "Utskottet

behandlar" och slutar med "So454 (s) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Målet med habiliteringen är att genom professionella insatser och inom

ramen för hälso- och sjukvårdslagen bistå barn och ungdomar med funk-

tionshinder och deras familjer att ta till vara och utveckla sina förmågor på

bästa sätt. Socialstyrelsen har i sin slutrapport gällande utvärderingen av

handikappreformen framhållit att de samlade sociala, psykologiska, pedago-

giska och medicinska insatserna till familjer med funktionshindrade barn och

ungdomar är så komplicerade och ser så olika ut över landet att en särskild

utredning bör genomföras. Socialstyrelsen har därefter i en kvalitativ studie

om föräldrarnas upplevelse av hur stödet ges bekräftat dessa slutsatser. Ha-

biliteringen ser mycket olika ut över landet, både vad gäller vilka insatser

barn och familj får, hur stödet ges och i vilken omfattning och vilka barn som

habiliteringen tar emot. Enligt utskottet behöver därför en utredning tillsätta

med syfte att ta fram förslag som stöder en utveckling av innehållet och

kvaliteten i habiliteringarnas verksamhet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So454 (s)

som sin mening ge regeringen till känna. Motion So411 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande habilitering

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So454 och

med avslag på motion 1999/2000:So411 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Förebyggande av psykisk ohälsa m.m. (mom. 33)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 35 börjar med "Psykisk

ohälsa" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att barns och ungdomars psykiska problem bör ses i ett

folkhälsoperspektiv jämbördigt med andra omfattande samhällsproblem

såsom t.ex. tandhälsa och alkoholrelaterade hälsobrister. Samhälls- och folk-

hälsoperspektivet innebär att man eftersträvar att minska kända betydelse-

fulla riskfaktorer på olika nivåer i samhället. I det långa perspektivet är bar

och ungdomars psykiska hälsa avhängigt av i vilken mån ett folkhälsoper-

spektiv är präglat av barns och ungdomars behov och dessutom vilket ge-

nomslag detta får dels hos allmänheten, dels hos beslutsfattare i olika verk-

samheter och på olika nivåer. Utskottet anser vidare att det ur ett samhälls-

perspektiv är av stor vikt att satsa på breda hälsofrämjande insatser och att

försöka undanröja olika skadefaktorer. Därför bör en tydlig skrivning om att

prioritera ett förebyggande av barns och ungdomars psykiska ohälsa göras i

Folkhälsoinstitutets, Socialstyrelsens, Ungdomsstyrelsens, Alkoholinspek-

tionens, Invandrarverkets, Vägverkets m.fl. regleringsbrev.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So357

(mp) yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande förebyggande av psykisk ohälsa m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So357

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

23. Föräldrautbildning (mom. 34)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med "I betän-

kandet" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll

Förutsättningen för att ett spädbarn skall växa och utvecklas normalt är att

samspelet mellan föräldrar och barn fungerar och att den känslomässiga

relationen är positiv. Tidiga insatser med kvalificerad psykologisk behand-

ling är lönsamma för både individen och samhället, särskilt när behandling

påbörjas redan under graviditeten. Enligt utskottet bör samspelsbehandling

ingå i verksamheten vid varje mödravårdsenhet. Utskottet anser dock att

föräldrautbildning inte bara bör erbjudas föräldrar till de allra minsta barnen

utan även föräldrar med barn långt upp i tonåren. Fäders betydelse när det

gäller barns uppväxt och fostran har länge undervärderats, anser utskottet.

Det är därför angeläget att vid inbjudan till föräldrautbildning lägga särskild

vikt vid att informera om pappans viktiga roll.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So291 (kd) yrkande

1, So493 (kd) yrkande 13, Sf302 (kd) yrkande 8 och A804 (kd) yrkande 1

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna So325

(c) yrkande 5, So330 (c) yrkande 9 och So340 (kd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So291

yrkande 1, 1999/2000:So493 yrkande 13, 1999/2000:Sf302

yrkande 8 samt 1999/2000:A804 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So325 yrkande 5, 1999/2000:So330

yrkande 9 och 1999/2000:So340 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Föräldrautbildning (mom. 34)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med "I betän-

kandet" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att familjepolitiken skall syfta till att underlätta

föräldraskapet. Föräldrar måste få möjlighet att vara föräldrar. I sin viktiga

uppgift att skapa trygga uppväxtvillkor för barnen behöver föräldrarna sam-

hällets stöd mer än någonsin. Familjepolitiken skall inte bara ge ekonomiskt

stöd utan också ett moraliskt stöd. Mödra- och barnhälsovården når i stort

sett alla föräldrar och kan ge stöd i föräldraskapet och särskilt hjälpa de

föräldrar som är i extra behov av stöd. Föräldrautbildning för båda föräldrar-

na skall vara en återkommande del under barnens uppväxt. Behovet av råd

och stöd i föräldrarollen ökar ofta i takt med att barnens vilja blir starkare.

Många föräldrar känner behov av att ha någon att rådfråga om uppfostran,

hur man sätter gränser och vilka beteenden man bör vara uppmärksam på.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So325 (c) yrkande 5

och So330 (c) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Motionerna So291 (kd) yrkande 1, So340 (kd), So493 (kd) yrkande

13, Sf302 (kd) yrkande 8 och A804 (kd) yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So325 yrkande

5 samt 1999/2000:So330 yrkande 9 och med avslag på motionerna

1999/2000:So291 yrkande 1, 1999/2000:So340, 1999/2000:So493 yr-

kande 13, 1999/2000:Sf302 yrkande 8, 1999/2000:A804 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Familjerådgivning m.m. (mom. 35)

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "yrkande 14 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att av drygt 30 000 äktenskap som ingås varje år är

tendensen att mer än 50 % slutar med skilsmässa. För samboförhållanden är

siffran än högre. Relationsproblem i familjen håller på att bli ett av vår tids

största men minst uppmärksammade hot mot folkhälsan. Forskning visar att

människors hälsa och livskvalitet inte i första hand beror på inkomst, ar-

betsmiljö och vänner, utan att den mest betydelsefulla faktorn är hur familjen

fungerar. Utskottet anser mot bakgrund av detta att i folkhälsoarbetet bör

ingå satsningar på äktenskapets och parförhållandets friskvård. Detta kan ske

genom att forsknings- och utvecklingsprojekt startas om att vårda relationer

och hantera konflikter som kan uppstå i en parrelation. En utbyggd famil-

jerådgivning bör omfatta även förebyggande relationsvård.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So493 (kd) yrkande 14

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion So473 (kd) är

delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande familjerådgivning m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So493 yrkande 14 och med avslag på

motion 1999/2000:So473 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Familjerådslag

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

All erfarenhet visar att stabila och fungerande familjer är bra

både för barn och vuxna och en förutsättning för ett gott

samhälle. Enligt Kristdemokraterna är det därför viktigt att

stödjande insatser från samhället utformas som ett stöd för

stabila familjerelationer. Familjerådslag bör enligt vår mening

utgöra en av samhällets stödformer i socialtjänstens arbete.

Kristdemokraterna anser att familjerådslag är ett steg mot en

"demokratisering" av den sociala barnavården. Den sociala

barnavården av i dag kan beskrivas som ett system där

socialarbetaren i mycket fungerar som både åklagare, advokat

och domare och där den enda uppgiftslämnaren är barnets

mamma. Med familjerådslag ges familjen och dess närmaste ett

ökat inflytande över vilken hjälp familjen skall få. I de

försökskommuner där familjerådslag har utvärderats har man

funnit att samordnaren bör vara fristående från socialtjänsten

och familjen för att kunna fungera i sin roll som neutral part.

Kristdemokraterna anser att familjerådslag bör ingå i

kommunernas barn- och familjestödjande arbete även framöver.

2. Sexuellt utnyttjande av barn m.m.

Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

Syftet med Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av

barn var att uppmana alla stater att snabbt gå in i kampen mot sexhandeln

med barn och att anslå tillräckligt med resurser. Tanken var att varje regering

så småningom, med utgångspunkt i de nationella handlingsplanerna, skulle

kunna visa på konkreta och mätbara förändringar. Detta förutsätter en analys

av läget i hemlandet, men är långt ifrån nog. Uppdraget inbegriper även en

genomgång av vad varje enskild stat kan och bör göra för att stärka barnens

situation globalt. De vid behandlingen av föreliggande betänkande aktuella

yrkanden som framförs i motion So481 (kd) är alla synnerligen viktiga i

arbetet med att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn. Vi för-

behåller oss rätten att återkomma till frågorna men finner inte tillräckliga

skäl för att nu reservera oss.