Bet. 1999/2000:SoU4

Socialutskottets betänkande

1999/2000:SOU04

Vissa alkoholfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m. och ett

nittiotal motionsyrkanden som väckts med anledning

av propositionen. I betänkandet behandlas också ett

sextiotal motionsyrkanden som väckts genom motioner

under den allmänna motionstiden 1998 och 27

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1999.

Utskottet konstaterar att förutsättningarna för att

fortsättningsvis bedriva en traditionell svensk

restriktiv alkoholpolitik har i grunden förändrats

under det senaste decenniet. Bl.a. den ökade

internationaliseringen och Sveriges medlemskap i EU

påverkar den svenska alkoholpolitikens utformning

framöver. Enligt utskottet finns det emellertid inte

något skäl att minska ambitionerna med den svenska

alkoholpolitiken. Sverige måste driva en aktiv egen

alkoholpolitik.

Mot bakgrund bl.a. av kritik mot delar av svensk

alkohollagstiftning från EG-domstolen och EU-

kommissionen föreslås i propositionen vissa

förändringar i alkohollagstiftningen av i huvudsak

teknisk karaktär.

Utskottet ställer sig bakom förslaget i

propositionen att ersätta tillståndsplikten i

alkohollagen med en automatisk rätt att bedriva

partihandel (inklusive import) för den som godkänts

av skattemyndigheten som upplagshavare eller

registrerad varumottagare. Det svenska regelsystemet

kommer härigenom i bättre samklang med de EG-

rättsliga reglerna. De nya reglerna för partihandeln

innebär att skattemyndigheten tar över den direkta

tillsynen över partihandeln och därigenom kontrollen

av att alkoholdryckerna inte säljs till andra än

Systembolaget, innehavare av serverings- och

inköpstillstånd eller till andra partihandlare. Ett

uttryckligt krav på vandelsprövning av den som

ansöker om registrering skall införas liksom att

skattemyndigheten skall ges befogenhet att företa

kontrollbesök hos tillståndshavarna. Tull och

skattemyndigheter utövar redan i dag en kontroll

över införseln och skattskyldigheten. När det gäller

skyddet för konsumenter finns regler om etablering

av restauranger och systembolagsbutiker, återhållsam

alkoholservering, begränsade öppettider för både

servering och detaljhandel, nykterhet och ordning,

åldersgränser för inköp m.m. Eftersom dessa regler

kommer att kvarstå oförändrade försämras inte

möjligheterna för en fortsatt restriktiv

alkoholpolitik.

Vidare ställer sig utskottet bakom förslaget att

Systembolaget får tillstånd till privatimport dvs.

att direktimportera alkoholdrycker i samband med

beställningar från privatkunder.

Utskottet ställer sig också bakom förslaget att

tillåta gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och

starköl. Bedömning av försändelsens status och

ålderskontroll av mottagaren görs av tullen inom

ramen för den kontroll som sker redan i dag. Här

gäller det enstaka försändelser från en enskild

person under yrkesmässig befordran till en enskild

person som har fyllt 20 år. När det gäller

distansförsäljning dvs. direktförsäljning av

spritdrycker, vin och starköl från annat land till

privatperson för konsumtion i Sverige delar

utskottet regeringens bedömning att det inte bör

tillåtas.

Utskottet ställer sig också bakom förslaget att

förvärv och innehav av illegalt tillverkad sprit

eller spritdryck kriminaliseras. Kriminalisering

torde göra det lättare för polisen att bekämpa den

illegala alkoholhanteringen. Tillverkning och

försäljning är redan kriminaliserade.

En skärpning av alkoholreklamreglerna tillstyrks.

Skärpningen innebär att alkoholreklam inte får rikta

sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller

får skildra sådana personer.

Vidare godkänner utskottet riktlinjerna för en

försöksverksamhet med lördagsöppet på Systembolaget

i vissa delar av landet. Försöket skall bedrivas som

ett vetenskapligt forskningsprojekt som skall följas

löpande och utvärderas efter ett år. Regeringen

beslutar dock i vilka regioner försöksverksamheten

skall bedrivas. Resultatet av utvärderingen kommer

att redovisas för riksdagen och bilda underlag för

ett slutligt ställningstagande till lördagsöppet.

Ett enigt utskott ser positivt på att regeringen

söker hitta former för ett samarbete med

branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda

myndigheter på alkoholområdet. Utskottet anser dock

att den i propositionen föreslagna strukturen på

samarbetet är oklar och att den tänkta formen för

samarbetet är olämplig. Hur ett samarbete på

alkoholområdet skall bedrivas bör därför övervägas

ytterligare. Utskottet anser att riksdagen inte bör

godkänna de föreslagna riktlinjerna för Oberoende

alkoholsamarbetet (OAS). Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om hur ett samarbete på

området skall utformas. Detta bör ges regeringen

till känna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2000.

I betänkandet finns ett femtiotal

reservationer och fyra särskilda

yttranden. En gemensam reservation

från (v, kd, fp, mp) finns rörande

utlämningsställe för enstaka

gåvoförsändelser av spritdrycker,

vin och starköl. Reservanterna

anser att Systembolaget, inte

tullen, bör vara utlämningsställe.

Vidare finns en gemensam

reservation från (v, kd, c, mp) med

begäran om avslag på förslaget om

en begränsad försöksverksamhet med

lördagsöppet på Systembolaget. En

gemensam reservation beträffande

indirekt alkoholreklam finns från

(v, kd, mp). Moderaterna har ett

särskilt yttrande om Systembolagets

öppethållande.

Propositionen

I proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m.

föreslår regeringen (Socialdepartementet) att

riksdagen dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

2. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning

av teknisk sprit m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

6. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),

7. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen,

8. lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),

9. lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,

2. dels godkänner

10. vad regeringen föreslår om finansieringen av

Alkoholinspektionen, (avsnitt 9.3),

3. dels att riksdagen godkänner de föreslagna

riktlinjerna för

11. detaljhandelsbolagets öppethållande (avsnitt

12.1),

12. Oberoende alkoholsamarbetet - OAS (avsnitt

13.2).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1999/2000:So1 av Gunnar Axén (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkohol i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

vilka kriterier som skall gälla för utvärderingen av

lördagsöppet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

detaljhandelsmonopolet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

ny alkoholpolitik i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svensk

alkoholpolitik i EU.

1999/2000:So2 av Reynoldh Furustrand och Nils-Göran

Holmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att begränsa

gränshandel och smuggel av alkohol.

1999/2000:So3 av Elver Jonsson m.fl. (fp, v, kd, c,

mp) vari yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av den

alkoholpolitiska propositionen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

målet för alkoholpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lagstiftningen

fortsatt tydligt hävdar den s.k.

totalkonsumtionsmodellen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förtäckt och

otillåten reklam uppmärksammas och beivras,

4. att riksdagen fastslår att nuvarande ordning med

lördagsstängda systembutiker bibehålls,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att även framgent

utrymmet för privat vinstintresse inom

alkoholhanteringen skall begränsas.

1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

framåtsyftande anpassning av svensk alkoholpolitik

till nya förutsättningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regeringens dröjsmål

med förslag om avveckling av partihandelstillstånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regeringens agerande

vad beträffar återbetalning av erlagda avgifter till

Alkoholinspektionen,

4. att riksdagen beslutar avslå propositionens

förslag om ändring i skattelagstiftningen för att

möjliggöra s.k. vandelsprövning för varumottagare i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar avveckla kravet på

tillverkningstillstånd enligt alkohollagen samt

anknytande avgiftssystem i enlighet med vad som

anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avveckling av det

särskilda svenska undantaget för resandeinförsel av

alkohol,

7. att riksdagen beslutar om en långtgående

förenkling av reglerna för import direkt till

godkända serveringsställen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar införa en möjlighet till

distansköp från annat EU-land av alkohol för eget

bruk i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett generellt och

omedelbart införande av lördagsöppet i

Systembolagets butiker,

10. att riksdagen beslutar om en successiv

avveckling av detaljhandelsmonopolet i enlighet med

vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar avslå förslaget om

ytterligare kriminalisering av innehav och köp av

illegal alkohol i enlighet med vad som anförts i

motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en mera

systematisk och lättförståelig myndighetsstruktur på

alkoholområdet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de utvecklingsplaner

som skisseras för Folkhälsoinstitutet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en avveckling av

Alkoholinspektionen.

1999/2000:So5 av Lars Elinderson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att parti- och

detaljhandeln skall få möjlighet att erbjuda

provsmakning av alkohol till enskilda konsumenter.

1999/2000:So6 av Elver Jonsson och Göran Magnusson

(fp, s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att upprätthållandet

av lagstiftningen på alkoholområdet fortsatt skall i

tillämpliga delar handläggas av Alkoholinspektionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ansvaret för lagen

om alkoholreklam där ett delat ansvar mellan

Konsumentverket och Alkoholinspektionen kompletteras

med att Alkoholinspektionen har rätt att överpröva,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en reformerad

alkoholpolitik väger in effekterna såväl av

medicinska och sociala som ekonomiska följder.

1999/2000:So7 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v, s, kd,

c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

åtgärder för att alkoholskador och alkoholrelaterade

dödsfall skall reduceras med 50 % fram till år 2015,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkoholrelaterade

skador.

1999/2000:So8 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget om

försöksverksamhet med lördagsöppna

systembolagsbutiker inom vissa angivna områden.

1999/2000:So9 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,

fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om att OAS skall

ombildas till en allmännyttig ideell förening,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om OAS ställning.

1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om WHO:s mål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att sänka den totala

alkoholkonsumtionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de vita zonerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sambandet mellan

alkohol och narkotika samt alkohol och våld,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om varningstext på

alkoholförpackningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om illegal alkohol,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om mer resurser till

tull och polis,

8. att riksdagen avslår vad som i propositionen

föreslås om lördagsöppet med hänvisning till vad som

anförts i motionen,

9. att riksdagen avslår vad som i propositionen

föreslås om förlängda öppettider,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förlängd öppettid

till kl. 19.00,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utökat antal

butiker,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkoholreklam,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om OAS framtida roll,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

förändring av myndighetsstrukturen på alkohol- och

narkotikaområdet enligt vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

partihandelstillståndet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om gåvoförsändelser.

1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lördagsöppet på

Systembolaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sveriges

förhandlingar med EU våren 2000 om turistimporten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Alkoholinspektionen och systemet med

partihandelstillstånd skall finnas kvar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheten att säga

nej till produkter som bedöms innebära särskilda

risker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av

Systembolagets butiker,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regler för

utlämnande av gåvoförsändelser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkoholreklamen,

8. att riksdagen avslår den föreslagna omvandlingen

av Folkhälsoinstitutet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

alkoholinformationen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

alkohol/drogforskning och andra beroendeframkallande

medel och beteenden.

1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

partihandelstillstånden och Alkoholinspektionens

funktion och uppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om polisens och tullens

insatser för att hindra framställning och smuggling

av alkohol,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förebyggande

insatser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förebyggande

insatser bland unga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om primärvårdens roll,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att behålla

undantaget från EU:s införselregler,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om jämförande statistik

i EU,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkohol och trafik,

9. att riksdagen avslår regeringens begäran om

försök med lördagsöppna butiker,

10. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att

ombilda Oberoende alkoholsamarbetet till en

allmännyttig ideell förening,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skyldighet att till

kommunen anmäla folkölsförsäljning och möjlighet för

kommunerna att ta ut en mindre avgift för att täcka

kostnaden för tillsynen.

1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att även

fortsättningsvis använda priset som alkoholpolitiskt

instrument för att hålla alkoholkonsumtionen nere,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om en

försöksverksamhet med lördagsöppet,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

kreditkort skall kunna användas vid inköp av alkohol

på Systembolaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Internethandel med

alkohol,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring att ålderskontroll och utlämning av

gåvoförsändelser skall utföras av Systembolaget,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Systembolagets

avkastningskrav relaterat till kravet på att bygga

ut servicenivån,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om direktiven för den

kommitté som skall se över Alkoholinspektionens

organisation,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

ombilda Oberoende alkoholsamarbetet (OAS) till en

allmännyttig ideell förening enligt vad i motionen

anförts om att OAS skall ingå i en statlig

myndighet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

omfattningen av kvinnors alkoholkonsumtion och

särskilt unga kvinnors konsumtion av s.k.

svartsprit.

1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till

förändring när det gäller partihandelstillståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avgiftssystem för

Alkoholinspektionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om

gåvoförsändelser,

4. att riksdagen - under förutsättning av att

yrkande 3 faller - som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

Systembolaget skall vara utlämningsplats för

gåvoförsändelser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om straffsatser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ansvaret för

alkoholreklam läggs på Alkoholinspektionen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om prov

med lördagsöppet och lördagsöppet inför storhelger,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte fatta

beslut om OAS,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till en

ny myndighetsstruktur på alkoholområdet.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998

1998/99:So205 av Sten Andersson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om försäljning av

alkoholprodukter.

1998/99:So210 av Knut Billing (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Systembolagets

öppethållande.

1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information och

upplysning om drogmissbruk och dess skadeverkningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om internationella

erfarenheter och forskning på det alkoholpolitiska

området,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inriktningen av

alkoholpolitiken,

9. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för

inköp av alkoholdrycker skall sänkas till 18 år i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att alkohollagens

bestämmelse om tillhandahållande av mat som villkor

för att få tillstånd att servera alkohol skall utgå

i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att alkohollagens

bestämmelser om pausservering och minibarer skall

utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att alkohollagens

bestämmelser om serveringstider, prissättning,

animeringsförbud och alkoholfria alternativ skall

utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Systembolagets

detaljhandelsmonopol.

1998/99:So258 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en restriktiv

alkoholpolitik.

1998/99:So264 av Tuve Skånberg och Åke Carnerö (kd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

kraftfullt åtgärdsprogram för att förebygga,

upptäcka och beivra hembränning.

1998/99:So299 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utvärdera hur

Sverige uppfyllt åtagandet att verka för att

alkoholkonsumtionen skall minska med 25 % mellan

1980 och 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att verka för att

skapa alkoholfria perioder och situationer, "vita

zoner",

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

lag som föreskriver varningstext på

alkoholförpackningar.

1998/99:So300 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU

kraftfullt skall verka för att alkoläsken förbjuds,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att direktiven för

Alkoholsortimentsnämnden ändras så att också

folkhälsoskäl skall vägas in i nämndens beslut.

1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att budskapet måste

vara entydigt: alkohol är en drog,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd

till frivilligorganisationer för att motverka

glorifieringen av missbruket,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att varningstexter

bör placeras på alla alkoholförpackningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla kommuner

bör upprätta ett alkoholpolitiskt handlingsprogram

med riktlinjer för hur alkoholkonsumtionen skall

kunna minska,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av utökad

information till föräldrar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att köpa ut alkohol

till minderåriga barn måste ses som en allvarligare

förseelse än vad som är fallet i dag, och att

straffsatserna måste sätta därefter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda insatser

för punktnykterhet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad tyngd för

kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utvärdering av hur kommunerna uppfyllt sitt

alkoholpolitiska ansvar i samband med övertagandet

av beslutanderätten om serveringstillstånd,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser för att

förhindra försäljning av folköl till minderåriga,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillstånd för

försäljning av öl klass II,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alkoholhalten i

öl klass II skall sänkas,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av insatser

mot illegal alkoholhantering,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förbud mot alla

former av reklam för alkoholdrycker,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

regeringen driver en aktiv socialpolitik gentemot EU

med krav på att slippa alkoholprodukter som

specifikt vänder sig till ungdomar,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

studentnationernas specialregler för

alkoholtillstånd skall upphöra,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om direkt statligt

ekonomiskt stöd till studentnationerna.

1998/99:So320 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

fullfölja den restriktiva alkoholpolitiken för att

minska alkoholkonsumtionen med 25 % från 1980 till

2000.

1998/99:So331 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förändringar i alkohollagen.

1998/99:So334 av Ulla Wester (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av lag med

förbud mot inköp och innehav av illegal alkohol.

1998/99:So351 av Roland Larsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hotellens minibarer.

1998/99:So358 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

serveringstillstånd för vin och öl.

1998/99:So365 av Jan-Evert Rådhström och Anders

Sjölund (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för

inköp av alkoholhaltiga drycker på Systembolaget

jämställs med myndighetsåldern dvs. 18 år i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vad ett inträde i

myndighetsåldern innebär i synnerhet vad avser

alkoholens skadliga inverkan.

1998/99:So379 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkoholprevention.

1998/99:So402 av Fanny Rizell och Ingemar Vänerlöv

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

barns och ungdomars rätt till en uppväxt fri från

alkoholens skadeverkningar.

1998/99:So422 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

medge vinauktioner.

1998/99:So426 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,

fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lagen om

serveringstillstånd ges en starkare social prägel

varvid särskild hänsyn tas till ungdomarnas

situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

tillstånd/registrering skall fordras för försäljning

av öl klass II, folköl.

1998/99:So427 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om svensk

alkoholpolitik.

1998/99:So429 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,

fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

angelägna åtgärder i svensk alkoholpolitik.

1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bättre resurser för

kommunerna att kontrollera folkölsförsäljningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt stängning

av systembolagets butiker på lördagarna.

1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kampanj mot illegal

sprithantering,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om genomförande av

WHO:s riktlinjer för alkoholpolitiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkoholreklamen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser för och

forskning om kvinnor med alkoholmissbruk,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning om

alkohol, andra beroendeframkallande medel och

spelberoende.

1998/99:So462 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda

rehabiliteringsprogram för kvinnliga alkoholister.

1998/99:Ju918 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ta fram ett

förslag på förebyggande insatser mot ungdomars

alkoholkonsumtion.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

37. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

förenklad redovisning av mat och alkohol för

restauranger i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1999

1999/2000:So209 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om försäljning av vin.

1999/2000:So210 av Sten Andersson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om försäljning av

alkoholprodukter.

1999/2000:So231 av Jan-Evert Rådhström och Anders

Sjölund (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för

inköp av alkoholhaltiga drycker vid Systembolaget

jämställs med myndighetsåldern, dvs. 18 år i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information och allt

vad ett inträde i myndighetsåldern innebär och i

synnerhet vad avser alkoholens skadliga inverkan.

1999/2000:So237 av Maud Ekendahl och Ewa Thalén

Finné (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att vidta lagändring så att provsmakning av

alkoholhaltiga drycker kan ske hos vin- och

spritproducenter.

1999/2000:So250 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fortsatt restriktiv alkoholpolitik enligt

traditionell svensk modell.

1999/2000:So269 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de mindre bryggeriernas

överlevnadsvillkor.

1999/2000:So277 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillstånd skall

fordras för försäljning av öl klass II, folköl,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om indragande av

tillstånd vid försäljning till ungdom under 18 år.

1999/2000:So286 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

till förbud mot lättölsreklam enligt vad i motionen

anförts om förbud mot kommersiell annonsering för

lätta alkoholdrycker.

1999/2000:So358 av Yvonne Oscarsson och Owe Hellberg

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län

utses till pilotlän för ett forsknings- och

utvecklingsprojekt med syfte att minska

alkoholkonsumtionen i länet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att låta

Folkhälsoinstitutet inleda förhandlingar med

Landstingsförbundet och Kommunförbundet i syfte att

med befintliga resurser intensifiera det alkohol-

och drogförebyggande arbetet i Gävleborgs län.

1999/2000:So360 av Per Bill och Birgitta Wistrand

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

medge vinauktioner.

1999/2000:So362 av Peter Pedersen och Yvonne

Oscarsson (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i första hand

överlägger med Riksidrottsförbundet om möjliga

åtgärder för att förhindra att idrottsföreningar och

därmed idrotten förknippas med alkoholdrycker t.ex.

öl,

2. att riksdagen begär att regeringen i andra hand

upptar förhandlingar med Kommunförbundet om den

kommunala bidragsgivningen till föreningar som

direkt eller indirekt befattar sig med tillverkning

och lansering av öl.

1999/2000:So382 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alkoholreklam.

1999/2000:So385 av Gunnar Axén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avskaffa lagen

1994:1738.

1999/2000:So398 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

partihandelstillstånden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Alkoholinspektionen skall vara kontrollmyndighet för

alkoholreklamen.

1999/2000:So407 av Helena Frisk och Ann-Kristine

Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäljning av folköl och cider till

minderåriga.

1999/2000:So408 av Helena Frisk och Ann-Kristine

Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en informationskampanj om alkoholens

skadeverkningar.

1999/2000:So428 av Peter Pedersen (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen utreder fördelar och

nackdelar med en övergång till en enhetlig

åldersgräns avseende inköp av alkohol jämfört med de

nuvarande differentierade åldersgränserna.

1999/2000:So469 av Caroline Hagström och Inger

Strömbom (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en oberoende

expertutredning angående prisinstrumentet för

tillgänglighet och konsumtion av alkohol,

1999/2000:So470 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

tillfälliga serveringstillstånd för alkohol.

1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

alkoholprevention.

1999/2000:Ju720 av Amanda Agestav (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om redovisning av

konsekvenser av försöket med lördagsöppet på

systembolag i vissa län.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)

vari yrkas

22. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om förenklad redovisning för

restauranger i enlighet med vad som anförts

i motionen.

Ärendets beredning i utskottet m.m.

Utskottet har funnit att den nya ordningen vad

gäller partihandel med sprit m.m. kan leda till ett

bortfall av alkoholstatistik. För att förhindra

detta föreslår utskottet att 8 kap. 5 § alkohollagen

skall ändras. Utskottets lagförslag framgår av

bilaga 2.

Utskottet har den 16 september 1999 anordnat en

offentlig utfrågning med anledning av propositionen.

Utfrågningen har haft inriktningen "Svensk

alkoholpolitik i ett internationellt perspektiv". En

utskrift av inläggen vid utfrågningen fogas till

betänkandet som bilaga 3.

Skatteutskottet har beretts möjlighet att yttra sig

över propositionen jämte motioner i de delar som har

samband med skatteutskottets beredningsområde.

Skatteutskottets yttrande 1999/2000 SkU3y

Alkoholfrågor fogas till betänkandet som bilaga 4.

Utskottet har vid sammanträde den 14 oktober 1999

erhållit information av Alkoholinspektionen. Vid

sammanträde den 26 oktober 1999 har Sveriges Hotell-

och Restaurangföretagare, SHR, lämnat information

till utskottet.

Till utskottet har inkommit ett antal namnlistor med

anledning av propositionen.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

Regeringen föreslår i propositionen 1998/99:134

Vissa alkoholfrågor m.m. att kravet i alkohollagen

(1994:1738) på tillstånd för partihandel med

spritdrycker, vin och starköl tas bort och ersätts

med en koppling till vissa begrepp i lagen

(1994:1564) om alkoholskatt. Vissa följdändringar

föreslås bl.a. på grund härav i lagen om

alkoholskatt, liksom i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt och lagen (1994:1776) om skatt på

energi. I propositionen föreslås också att

detaljhandelsbolaget skall ges en viss begränsad

importrätt och att införsel av spritdrycker, vin och

starköl i form av gåvoförsändelser skall tillåtas

under vissa förutsättningar. Vidare föreslås att det

skall vara straffbart att bl.a. förvärva sprit eller

spritdryck som är olovligt tillverkad.

I propositionen lämnas också förslag till vissa

förändringar vad avser de särskilda bestämmelserna

om marknadsföring av alkoholdrycker. Bestämmelserna

i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om

marknadsföring av alkoholdrycker arbetas in i

alkohollagen. En särskild bestämmelse förs in i

alkohollagen om att alkoholreklam inte får rikta sig

särskilt till barn och ungdomar och inte heller får

skildra sådana personer. Det nu gällande

gåvoförbudet i alkohollagen förs till de särskilda

bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker.

I propositionen lämnas vidare förslag till en viss

förändring av tillsynsansvaret över efterlevnaden av

de särskilda bestämmelserna om marknadsföring av

alkoholdrycker.

Regeringen lämnar i propositionen också förslag

avseende finansieringen av Alkoholinspektionen.

Vidare lägger regeringen fram förslag till

riktlinjer för detaljhandelsbolagets öppethållande

och för Oberoende alkoholsamarbetet - OAS.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2000.

Den svenska alkoholpolitikens principer

I propositionen tecknas en bakgrund med följande

inslag.

Den moderna svenska alkoholpolitiken utformades i

samband med Alkoholpolitiska utredningens (APU)

arbete under åren 1965-1974. APU:s förslag låg till

grund för riksdagens beslut år 1977 om ett

alkoholpolitiskt program. Genom riksdagsbeslutet

fastställdes de grunder för den svenska

alkoholpolitiken som i huvudsak fortfarande gäller.

Det övergripande målet skall vara att begränsa den

totala, alltför höga alkoholkonsumtionen för att

därigenom tränga tillbaka missbruket och motverka

alkoholskador. Målet skall nås genom

informationsinsatser, opinionsbildande arbete och

genom begränsning av alkoholens tillgänglighet.

Faktorer med betydelse för tillgängligheten angavs

framför allt vara prispolitiken, åldersgränser och

öppettider för detaljhandel och servering.

En av totalkonsumtionsmodellens huvudteser är att ju

högre den totala alkoholkonsumtionen är i ett

samhälle desto fler högkonsumenter finns det. Detta

samband har belagts i ett flertal omfattande

forskningsarbeten världen över. Framför allt har man

studerat dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar i

förhållande till den officiella statistiken över

försäljning och konsumtion av alkoholdrycker i olika

länder. Sammantaget gäller enligt

totalkonsumtionsteorin att det finns ett samband

mellan medelkonsumtionen i en befolkning, andelen

högkonsumenter och andelen alkoholskadade i samma

befolkning.

När riksdagen godkände den alkoholpolitiska

propositionen år 1977 betonades totalkonsumtionens

betydelse, vilket också fick sitt uttryck i

formuleringen av det övergripande alkoholpolitiska

målet; nämligen att sänka den totala

alkoholkonsumtionen. Modellen har dock på senare tid

fått kritik dels avseende slutsatsen om sambandet

mellan den totala konsumtionen och andelen

högkonsumenter, dels om var samhället skall sätta in

sina krafter för att åstadkomma en minskning av

antalet personer med alkoholskador. I detta

sammanhang brukar den s.k. preventionsparadoxen

nämnas. Denna säger att storförbrukarna rekryterar

färre akuta problem - alkoholrelaterade sjukdomar,

olyckor och våld - än måttlighetsförbrukarna.

Kritiker av totalkonsumtionsteorin menar att

eftersom storförbrukarna och andra riskgrupper är

betydligt färre än måttlighetsförbrukarna lönar det

sig ändå bättre för samhället att koncentrera sina

preventiva insatser mot mer riktade insatser till

olika riskgrupper än generella åtgärder för hela

befolkningen. Även tillgänglighetens betydelse för

ett lands totalkonsumtion har ifrågasatts.

Världshälsoorganisationens (WHO:s) generalförsamling

antog 1977 en resolution som slog fast att det

viktigaste målet för medlemsländerna var "att till

år 2000 uppnå en hälsonivå för alla medborgare som

möjliggör för dem att leva ett socialt och

ekonomiskt produktivt liv". Resolutionen följdes upp

två år senare med en uppmaning till medlemsländerna

att formulera nationella mål, strategier och

handlingsplaner för att nå detta mål. Detta ledde så

småningom till att WHO:s Europaregion år 1984 antog

ett antal delmål, varav det inom alkoholpolitiken

mest kända var det s.k. 25-procentsmålet.

Vid WHO:s europeiska ministerkonferens om hälsa,

samhälle och alkohol i Paris år 1995 antogs The

European Charter on Alcohol, även kallad

Europadeklarationen om alkohol. Europaregionen angav

i deklarationen tio strategier för ett

handlingsprogram för ett alkoholförebyggande arbete.

I september 1999 antogs The Second European Alcohol

Action Plan för perioden 2000-2004. Fortfarande

(oktober) pågår dock arbetet med själva

deklarationen.

Sverige har sedan 1600-talet bedrivit en aktiv pris-

och skattepolitik inom alkoholområdet.

Skatteinstrumentet var emellertid länge främst en

finansiell fråga och det var först år 1956 som

prisinstrumentet fick en mer alkoholpolitisk

innebörd. Flera forskningsarbeten under de senaste

decennierna har visat att alkoholdrycker tillhör de

mest priskänsliga varorna.

Precis som totalkonsumtionsmodellen har även

priselasticitetsteorin sina kritiker. Kritiken går

framför allt ut på att vid "för" höga skattenivåer

leder ytterligare prishöjningar till en ökning av

den oregistrerade konsumtionen (det s.k.

mörkertalet) i form av legal gränshandel, illegalt

införd spritdryck, vin och starköl samt hembränt

m.m. Målet att minska den totala konsumtionen skulle

därför gå förlorat om skattetrycket är för högt.

Tyngdpunkten i den svenska missbrukarvården har

under nästan hela 1900-talet legat på vård på

behandlingshem. Inte sällan har personerna vistats

där under tvång. Den nuvarande lagstiftningen om

tvångsvård av missbrukare är lagen (1988:870) om

vård av missbrukare i vissa fall (LVM). LVM, liksom

även lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om

vård av unga (LVU) kompletterar socialtjänstlagen

(1980:620) när det gäller att anordna framför allt

institutionsbaserad vård.

Metoder för utvärdering av behandlingsresultaten

har dock på senare tid visat att institutionsvård

inte alls har den effekt som man länge har trott.

Framför allt har forskningen visat vilken betydelse

den individuella anpassningen av vården har för att

en behandling skall bli framgångsrik. Denna kunskap

har fört med sig att utbudet av olika

behandlingsformer har ökat betydligt. Sedan slutet

av 1980-talet har institutionsvården för

alkoholmissbrukare nästan halverats. Minskningen är

särskilt tydlig bland de missbrukare som har någon

social förankring, i form av t.ex. familj, bostad

och arbete.

Den minskade institutionsvården har till viss del

kompenserats med öppenvårdsinsatser, huvudsakligen i

socialtjänstens regi.

Kunskaps- och metodutveckling har på senare tid

fått en alltmer framträdande roll inom det

alkoholförebyggande arbetet. För att stärka

forsknings- och informationsinsatser på bl.a.

alkoholområdet inrättades Folkhälsoinstitutet (FHI)

år 1992 med huvuduppgift att driva

folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

av sektorsövergripande karaktär. En stor del av

FHI:s arbete är inriktat på att förebygga

alkoholmissbruk.

På uppdrag av regeringen inrättade FHI 1994 en

nationell ledningsgrupp för alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser. Den nationella

ledningsgruppen består av chefer för statliga

myndigheter och bolag med anknytning till området

samt företrädare för Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet. Ledningsgruppens uppgift var

att utforma en nationell handlingsplan för alkohol-

och drogförebyggande insatser. Planen antogs av

regeringen 1995 och särskilda medel ställdes till

ledningsgruppens förfogande för dess genomförande.

År 1997 beslöt regeringen att inrätta en ny

nationell ledningsgrupp under socialministerns

ledning för att därigenom markera arbetets vikt.

Ledningsgruppens uppgift angavs vara bl.a. att bygga

upp ett långsiktigt förebyggande arbete som kan

kompensera de förändringar som EU-medlemskapet

medfört för den svenska alkoholpolitiken. Det

handlar om insatser som direkt kan påverka

människors förhållningssätt och vanor och som också

ökar det individuella ansvarstagandet. Vidare skall

ledningsgruppen verka för utvecklandet av hållbara

lokala strategier och som också innebär ett ökat

lokalt ansvarstagande. Denna omställningsprocess

kräver insatser under lång tid framöver.

Ledningsgruppen har tagit initiativ till ett antal

nationella projekt i syfte att stimulera en sådan

utveckling.

Det tydligaste exemplet under senare år på en

medveten satsning för att uppnå alkoholpolitiska mål

genom information och opinionsbildning är Oberoende

alkoholsamarbetet (OAS). Regeringen samlade under år

1996 myndigheter, försäkringsbolag och

branschorganisationer på alkoholområdet till

diskussioner om gemensamma informationsinsatser

kring bruket av alkohol, dess risker och

skadeverkningar. Detta utmynnade i bildandet av en

särskild kommitté som startade sitt arbete i januari

1997.

APU föreslog i sitt betänkande år 1974 att

alkoholreklamen skulle förbjudas med vissa undantag

för utländska publikationer m.m. Reklamfrågan blev

därefter föremål för ytterligare behandling i

Tobaks- och alkoholreklamutredningen som i slutet av

år 1976 avlämnade sitt slutbetänkande. Utredningen

föreslog att all marknadsföring av alkoholdrycker

skulle vara särskilt måttfull. Riksdagen ställde sig

bakom detta förslag i det alkoholpolitiska beslutet

år 1977. Sedan dess råder enligt lagen (1978:763)

med vissa bestämmelser om marknadsföring av

alkoholdrycker (alkoholreklamlagen) ett principiellt

förbud mot reklam för spritdrycker, vin och starköl

i dagspress, radio, TV och andra medier som riktar

sig till allmänheten.

Inriktningen av alkoholpolitiken

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 83 f.) bl.a.

att Sverige sedan lång tid tillbaka bedriver en

restriktiv alkoholpolitik för att begränsa

alkoholens skadeverkningar. Bakom denna politik

finns insikten att överkonsumtion och missbruk av

alkohol utgör ett av våra stora folkhälsoproblem.

Genom forskningens insatser finns en hel del kunskap

om vilka åtgärder som är av betydelse när det gäller

att påverka såväl alkoholkonsumtionens nivå som

alkoholproblemens omfattning. Forskningen har

förordat en politik som arbetar med

alkoholbeskattning och kontroll av alkoholens

tillgänglighet tillsammans med mångsidiga lokala

handlings- och informationsprogram som ett led i en

uttalad alkoholstrategi, som effektivt arbetar mot

trafikonykterhet och som investerar i behandling och

framför allt i tidiga vård- och stödinsatser.

Enligt regeringen bedrivs i Sverige sedan länge en

alkoholpolitik som ligger i linje med detta. Dess

huvudsyfte är att begränsa tillgängligheten och

framför allt att skydda ungdomen. Till detta kan

läggas de folkhälsopolitiska målen om en bättre

folkhälsa för alla, som länge haft stor betydelse

för utformningen av den svenska alkoholpolitiken. I

propositionen anges att samhällsutvecklingen dock

delvis har förändrat förutsättningarna för att

genomföra den svenska alkoholpolitiken. Detta gäller

framför allt på grund av två genomgripande tendenser

i samhällsutvecklingen, dels internationaliseringen,

dels decentraliseringen dvs. överflyttningen av

verksamheter och beslut från stat till kommun. Dessa

tendenser gör, enligt regeringen, att vi måste se

över formerna för vår alkoholpolitik.

Under senare delen av 1990-talet har således en

mängd olika förändringar skett i Sverige inom

alkoholpolitikens område. En ny alkohollag har trätt

i kraft. Import-, export-, tillverknings- och

partihandelsmonopolen har avvecklats. Sverige har

fått en växande konkurrensutsatt alkoholnäring. Nya

statliga myndigheter har inrättats och en

överflyttning av verksamheter och beslut har skett

från stat till kommun. Parallellt med denna

utveckling har inom många områden en ökad

internationalisering skett. Den ökade

internationaliseringen har medfört ett ökat

handelsutbyte, ett ökat privat resande och ett

närmande till andra länder när det gäller attityder

och värderingar. Internationella influenser och

demografiska förändringar har gjort det svenska

samhället mer heterogent. Bruket av alkohol är i

Sverige, liksom i många andra europeiska länder, en

del av kulturmönstret. Alla dessa förändringar och

inte minst det svenska EU-medlemskapet har i grunden

påverkat förutsättningarna för den svenska

alkoholpolitiken och för alla aktörer inom

alkoholområdet.

Regeringen understryker att sociala hänsyn sedan

länge har präglat den svenska alkohollagstiftningen

och skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom

alkoholpolitiken. Förbud att överlåta alkohol till

ungdomar, åldersgränser för inköp av alkohol liksom

för servering av alkohol på restauranger är exempel

på detta. Detta synsätt liksom målet att begränsa

alkoholens skadeverkningar genom att minska den

totala alkoholkonsumtionen ligger fast inom

alkoholpolitiken.

Regeringen fastslår att Sveriges viktigaste

alkoholpolitiska medel för att begränsa

totalkonsumtionen och därmed skadorna fortfarande är

detaljhandelsmonopolet och prispolitiken. Den nya

situationen gör det nödvändigt att dels bibehålla

detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets

effektivitet, dels söka nya metoder för det

förebyggande arbetet. Samhällets insatser behöver

samordnas och effektiviseras bättre än hittills.

Resurser måste också satsas där det största behovet

finns. Totalkonsumtionen måste även begränsas genom

sådana insatser som riktar sig mot storkonsumenter

och olika riskgrupper samt sådana situationer där

alkohol definitivt inte hör hemma dvs. insatser till

förmån för en alkoholfri uppväxt, trafik, graviditet

och ett alkoholfritt arbetsliv. Insatserna här måste

bli mer effektiva och träffsäkra.

Höga alkoholskatter är, enligt regeringen, inget

självändamål. Men dessa kan inte drastiskt sänkas om

det skulle innebära att konsumtionen, problemen och

superiet därmed kraftigt ökar. Samhället måste först

hitta lika effektiva alternativ till pris- och

skatteinstrumentet innan detta kan överges som

alkoholpolitiskt medel heter det i propositionen.

Aktuellt

I budgetpropositionen 1999/2000:1 (utg.omr. 9) (s.

96 f.) anför regeringen att målet för den svenska

alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska

och sociala skadeverkningar. Detta skall åstadkommas

dels genom åtgärder för att begränsa skadligt

dryckesbeteende, dels genom att minska den totala

alkoholkonsumtionen. I en nationell handlingsplan

för alkohol- och narkotikaförebyggande arbete finns

olika delmål preciserade. Insatser skall genomföras

som vidmakthåller eller förstärker en opinion till

förmån för återhållsamma alkoholvanor i befolkningen

och för punktnykterhet när det gäller vissa grupper

och i vissa situationer. Detta innebär att en

alkoholfri uppväxt skall främjas i syfte att skjuta

upp alkoholdebuten, att trafiken, kvinnans

graviditetsperioder och arbetsplatserna skall vara

alkoholfria och att återhållsamma alkoholvanor i

befolkningen uppmuntras genom bland annat omfattande

opinionsbildning. Under rubriken Tillstånd och

utveckling anger regeringen att perioden från början

av 1980-talet fram till i dag som helhet varit

tämligen stabil när man ser till såväl vuxna som

ungdomars genomsnittliga alkoholkonsumtion. Det

finns dock idag oroande tecken på att det sker en

ökning av alkoholkonsumtionen bland allt yngre

ungdomar. Flera undersökningar under det senaste

året visar att andelen ungdomar som ofta berusar sig

ökar och andelen som aldrig berusar sig minskar.

Flickornas andel av den totala alkoholkonsumtionen

har också ökat sett i ett längre tidsperspektiv.

Det är framför allt starköl och illegala

alkoholdrycker (hembränt och smuggelsprit) som har

ökat. Ungefär 35 % av spritkonsumtionen är illegal.

Systembolaget har aldrig sålt så mycket starköl som

under år 1998. För vissa grupper, framför allt

ungdomar, närmar sig ölkonsumtionen 1970-talets

nivå. Förutsättningarna att i fortsättningen bedriva

en traditionell svensk alkoholpolitik har ändrats i

och med det svenska EU-inträdet och den ökade

internationaliseringen. Det har medfört att statens

insatser för att upprätthålla de alkoholpolitiska

målen måste förändras, enligt budgetpropositionen.

I budgetpropositionen (s. 98) anges vidare att

Sverige tillsammans med Finland har erhållit medel

från EU-kommissionen för att genomföra två

länderjämförande studier om alkoholproblemens

omfattning och hälsoeffekter samt om hur

alkoholpolitiken ser ut i samtliga EU-länder.

Studierna, som slutförs under det svenska

ordförandeskapet i EU våren 2001, utgör ett viktigt

vetenskapligt underlag för EU-kommissionens

fortsatta arbete med alkoholfrågan på

folkhälsoområdet. Som ett led i förberedelserna

inför det svenska ordförandeskapet har Sverige också

tagit initiativ till gemensamma diskussioner med de

närmast kommande ordförandeländerna i EU för att

tillsammans utarbeta en EU-strategi på

alkoholområdet. Vid EU:s senaste hälsominsterråd

(juni 1999) fick Sverige starkt stöd för behovet av

en framtida EU-strategi på alkoholområdet.

Den svenska regeringen kommer att vara värd för

Världshälsoorganisationens (WHO) ministerkonferens

om alkohol och unga människor i Europa som kommer

att hållas i Stockholm år 2000. En plan för WHO:s

framtida hälsofrämjande arbete håller på att tas

fram och kommer att presenteras på konferensen.

Sverige fick vid anslutningen till EU möjlighet att

t.o.m. utgången av år 1996 tillämpa vissa

begränsningar i fråga om privatpersoners införsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror. Undantaget

utformades i överensstämmelse med en del andra

undantag för Danmark och hänvisade till det s.k.

cirkulationsdirektivet.

Enligt de regler som allmänt gäller inom EU har en

resande rätt att ta med sig alkohol avsedd för eget

bruk från ett annat medlemsland utan att betala

punkskatt i hemlandet. Någon begränsning av vad man

får föra in för privat bruk finns inte. I direktivet

anges endast indikativa nivåer för vad som normalt

skulle anses vara avsett för privat bruk. Allmänna

regler om varornas fria rörlighet gäller även på det

här området. De indikationer som finns är att 10

liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110

liter öl kan tas med för privat bruk. Det svenska

undantaget innebär att en privatperson kan föra in 1

liter sprit eller 3 liter starkvin, 5 liter vin och

15 liter öl utan att betala svensk punktskatt.

I december 1996 beslutade rådet (direktiv 96/99 EG)

att de nordiska länderna skulle få ytterligare tid

för anpassning på detta område. De danska och finska

undantagen skall vara helt avvecklade vid utgången

av år 2003, och restriktionerna skall fram till

denna tidpunkt successivt avskaffas. Kommissionen

skall före den 30 juni 2000 överlämna en rapport

till Europaparlamentet och rådet om hur dessa

bestämmelser tillämpas. Sverige har rätt att t.o.m.

den 30 juni 2000 och underkastat en översyn

fortsätta att tillämpa samma kvantitativa

restriktioner som tillämpades den 31 december 1996.

Finansministern har sommaren 1999 tillskrivit

kommissionen och bett om sammanträffanden mellan

tjänstemännen på Finansdepartementet och

skattedirektoratet, DG XXI, för att diskutera det

svenska undantaget och fått ett positivt svar från

den förre kommissionären på området. Troligen kan

sådana förhandlingar komma till stånd under hösten

1999. Målsättningen med dessa förhandlingar är att

Sverige skall behålla de nuvarande

införselrestriktionerna så lång tid som möjligt.

Regeringen har i propositionen 1998/99:127 Införsel

av beskattade varor lämnat förslag till ändringar i

alkohol- och tobaksskattelagarna i syfte att göra

reglerna tydligare samt mer i överensstämmelse med

ordalydelsen i EG-rätten och den praxis som nu finns

från EG-domstolen. Genom ändringarna kommer det att

uttryckligen framgå att införsel för privat bruk

endast kan komma i fråga för varor som enskilda

själva transporterar in i landet. Regeringen lämnar

också förslag bl.a. till hur gåvoförsändelser i form

av alkohol- och tobaksvaror från en enskild person i

ett annat EG-land till en enskild person i Sverige

skall hanteras skattemässigt. Ändringarna föreslås

träda i kraft den 1 januari 2000. Propositionen

bereds nu av skatteutskottet.

Alkoholutredningen (dir. 1998:19 och 1998:52)

tillsattes i mars 1998 med uppdrag att se över vissa

bestämmelser i alkohollagen samt lagen om

försäljning av teknisk sprit m.m. I uppdraget ingår

att kartlägga hur lagstiftningen tillämpas och

huruvida erfarenheterna från tillämpningen visar att

ändringar, förtydliganden eller tillägg behövs på

särskilda punkter. Utredningen kommer enligt uppgift

att slutredovisa sitt uppdrag till regeringen i

februari eller mars år 2000.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

yrkas tillkännagivande om behovet av en

framåtsyftande anpassning av svensk alkoholpolitik

till nya förutsättningar (yrkande 1). Detta snarare

än att försöka ta till vara andra länders

erfarenheter samt bygga en ny strategi som kan

hantera de nya förutsättningarna. Enligt

motionärerna är förslagen inte tillräckligt

ambitiösa och långtgående. En större öppenhet för

andra länders traditioner vore påkallad om avsikten

är att Sverige som ordförandeland skall kunna

åstadkomma något på alkoholområdet. Vidare begärs

ett tillkännagivande om avveckling av det särskilda

svenska undantaget för resandeinförsel av alkohol

(yrkande 6). Motionärernas utgångspunkt är att

Sverige inte längre är i behov av de undantag vi

hittills har haft. Principen om fri rörlighet mellan

medlemsstaterna är grundläggande i EU-samarbetet och

Sverige har redan haft avsevärd tid på sig att

anpassa sin alkoholpolitik till de mera rimliga

europeiska förhållandena. Även i motion 1999/2000

So1 av Gunnar Axén (m) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om en ny alkoholpolitik

(yrkande 4). Samma motionär hemställer att riksdagen

beslutar sänka skatten på alkohol (yrkande 1) och

begärt ett tillkännagivande om svensk alkoholpolitik

i EU (yrkande 5).

I motion 1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om

internationella erfarenheter och forskning på det

alkoholpolitiska området (yrkande 2). Motionärerna

pekar på att i andra sammanhang används ofta

internationella erfarenheter som modell.

Internationell forskning visar t.ex. att en viss

mängd alkohol per dag t.o.m. har positiva effekter

på hälsan och kraftigt minskar dödsfall i hjärt- och

kärlsjukdomar. Detta faktum diskuteras för

närvarande runt om i världen, med Sverige som

undantag. Vidare yrkas tillkännagivande om vad som

anförts om inriktningen av alkoholpolitiken (yrkande

8). Enligt motionärerna är den stora majoriteten av

Sveriges befolkning fullt kapabel att ta ansvar för

sin egen alkoholkonsumtion, utan restriktioner och

regler. Detta bör vara vägledande för den svenska

alkoholpolitiken. Motionärernas uppfattning är att

alkoholpolitiken skall inriktas på opinionsbildning,

inte minst i skolan, och på att minska missbruket av

alkohol.

I motion 1999/2000:So385 av Gunnar Axén (m)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

avskaffa lagen 1994:1738 (alkohollagen).

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

även fortsättningsvis använda priset som

alkoholpolitiskt instrument för att hålla

alkoholkonsumtionen nere (yrkande 1). Sverige har

under mycket lång tid valt att ha höga skatter på

alkohol som ett alkoholpolitiskt medel. Genom

medlemskapet i EU har pressen ökat på Sverige att

släppa på alkoholrestriktionerna och röster höjs nu

i debatten att alkoholskatten skall sänkas

väsentligt. Motionärerna är övertygade om att

prisinstrumentet är ett av de viktigaste inslagen i

den framgångsrika svenska alkoholpolitiken.

I motion 1998/99:So258 av Ingrid Burman m.fl. (v)

yrkas tillkännagivande om vad i motionen anförts om

en restriktiv alkoholpolitik (yrkande 2).

Motionärerna vill ha en restriktiv alkoholpolitik

där försäljning så långt som möjligt är frikopplad

från privata vinstintressen. Kommunerna ska ha

beslutanderätt när det gäller utskänkning av alkohol

på restaurang. Systembolaget ska behålla sitt

monopol på försäljning av alkoholdrycker.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om WHO:s mål

(yrkande 1). Utifrån regeringens proposition

1984/85:181 beslutade riksdagen 1985 att anta det

hälsopolitiska dokumentet "Hälsa åt alla år 2000"

som WHO utarbetat och som också 32 andra stater i

Europa undertecknat 1984. De undertecknande staterna

förband sig, enligt motionärerna, att minska

alkoholkonsumtionen med minst 25 % fram till år

2000, med konsumtionen 1980 som bastal. Sverige

gjorde en god start i början av 1980-talet med en

minskning av konsumtionen med 10,7 %, men har stått

och stampat sedan 1984. Sedan ett flertal

restriktiva instrument har tagits bort - monopolet

för export, import och grossisthandel, förbudet av

alkohol på hotellrum - har inga restriktiva åtgärder

vidtagits. I stort likalydande yrkanden framförs

även i motion 1998/99:So299 av Tuve Skånberg och

Holger Gustafsson (båda kd) (yrkande 1) och i motion

1998/99:So320 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell

(båda kd). Vidare yrkas i motion 1999/2000:So10 av

Chatrine Pålsson m.fl. (kd) ett tillkännagivande om

att sänka den totala alkoholkonsumtionen (yrkande

2). Enligt motionärerna är alkoholmissbruket ett av

vårt lands största sociala och medicinska problem.

Motionärerna tycker att det är hög tid att ta

krafttag för att sänka den totala

alkoholkonsumtionen och anser att den

alkoholpolitiska inriktningen bör vara att dels

hindra nyrekrytering, dels att få storkonsumenter

att minska sitt drickande. Det är också angeläget

att begränsa ungdomars umgänge med alkohol eftersom

all erfarenhet visar att ju längre alkoholdebuten

kan skjutas på framtiden, desto större är

möjligheten att undvika missbruk. Motionärerna begär

också tillkännagivande om de vita zonerna (yrkande 3

delvis). Motionärerna vill verka för att vissa

perioder och situationer i livet skall vara helt

alkoholfria. Med hänsyn till egen och andras hälsa

skall därför följande fyra områden ses som vita

zoner. Under graviditeten, under barns uppväxt,

trafiken och arbetsplatsen. Även i motion

1998/99:So299 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(båda kd) framförs ett likalydande yrkande (yrkande

2). Det yrkas vidare i motion 1999/2000:So10 av

Chatrine Pålsson m.fl. (kd) tillkännagivande om

sambandet mellan alkohol och narkotika samt alkohol

och våld (yrkande 4). Enligt motionärerna kan ett

alkoholbruk som går allt längre ner i åldrarna också

bana vägen för narkotikamissbruk. Forskning visar

att man sällan börjar med narkotika som första drog.

Ingen prövar narkotika nykter, därför bör man ha en

helhetssyn på alkohol. Alkoholintag ökar även

våldsbenägenheten.

I motion 1999/2000:So250 av Kjell Eldensjö och Fanny

Rizell (båda kd) begärs ett tillkännagivande

beträffande fortsatt restriktiv alkoholpolitik

enligt traditionell svensk modell. Enligt

motionärerna finns det inget som tyder på att

konsumtionen av alkohol skulle minska om vi sänker

skatten, ökar tillgänglighet osv. Tvärtom finns det

goda skäl att anta att billigare och mer

lättillgängliga alkoholdrycker skulle öka

konsumtionen.

I motion 1999/2000:So469 av Caroline Hagström och Inger

Strömbom (båda kd) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en oberoende expertutredning angående

prisinstrumentet för tillgänglighet och konsumtion

av alkohol (yrkande 1). Enligt motionärerna är det

hög tid att alkohol- och tobakspolitiken får en

genomgripande översyn. Här ingår som en

grundläggande del en oberoende expertutredning.

I motion 1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om vad som i motionen

anförts om genomförande av WHO:s riktlinjer för

alkoholpolitiken (yrkande 9). Enligt motionärerna

skall vi fortsätta arbeta efter de riktlinjer som

1995 antogs vid WHO:s europeiska konferens om hälsa,

samhälle och alkohol. Att man i Europa har kunnat

enas om dessa mål har sin grund i att det visat sig

finnas betydande hälsomässiga och ekonomiska vinster

att hämta inom den europeiska regionen om man skapar

en respekt för alkoholen och dess risker för

beroende, missbruk och andra skadeverkningar samt

genomför handlingsprogram för att förebygga

alkoholproblem.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om Sveriges

förhandlingar med EU våren 2000 om turistimporten

(yrkande 2). Enligt motionärerna skulle en ökning av

den tillåtna turistimporten kunna framtvinga en

sänkning av de svenska alkoholskatterna, som också

skulle leda till ökade alkoholskador. Därför är det

angeläget att Sverige i förhandlingarna med EU på

våren år 2000, inför den nuvarande avtalsperiodens

slut, hävdar kravet på fortsatt undantag, helst med

oförändrade kvantiteter.

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) begärs tillkännagivande om att behålla

undantaget från EU:s införselregler (yrkande 6). Om

de införselregler som gäller i övriga EU införs i

Sverige leder det, enligt motionärerna, sannolikt

till en kraftigt ökad konsumtion av alkohol. Det

försvårar samtidigt för Sverige att behålla

prispolitiken på alkohol. Sverige bör därför i

förhandlingarna begära att få behålla undantaget.

Vidare begärs tillkännagivande om jämförande

statistik i EU (yrkande 7). Sverige bör intensifiera

det internationella arbetet för att minska

alkoholkonsumtionen inom hela EU-området. En

nödvändig åtgärd är att ställa krav på statistik som

är jämförbar mellan EU-länderna.

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

begärs tillkännagivande om vad som i motionen

anförts om att budskapet måste vara entydigt:

alkohol är en drog (yrkande 2). Motionärerna menar

att om det ska vara möjligt att förändra den

allmänna attityden till alkohol måste budskapet vara

entydigt: alkohol är en drog.

I motion 1998/99:So429 av Göran Magnusson m.fl. (s,

v, kd, c, fp, mp) begärs tillkännagivande om vad som

i motionen anförts om angelägna åtgärder i svensk

alkoholpolitik. Motionärerna framför att det i flera

sammanhang talas om punktnykterhet, där avsikten är

att undvika alkohol bland ungdomar, gravida kvinnor,

under arbetstid samt i all slags trafik. Metoderna

för att nå dessa mål är flera, varav de viktigaste

kan sägas vara dessa: En fortsatt hög prisnivå på

alkoholdrycker med anpassning till den allmänna

prisnivån. Fortsatta åtgärder mot hembränning,

langning och smuggling. Förbudet mot hembränning

utgör grunden för upprätthållandet av

monopolsystemet i svensk alkoholpolitik. Aktiva

informationsinsatser bland de fyra prioriterade

grupperna, barn och ungdom, gravida kvinnor,

arbetsplatserna och all slags trafik. Sverige bör

värna om fortsatt undantag för införsel av

alkoholdrycker och tobak. Höjning av åldersgränsen

för servering på restaurang till lägst 20 år.

I motion 1999/2000:So7 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v,

s, kd, c, fp, mp) hemställs att riksdagen hos

regeringen begär förslag till åtgärder för att

alkoholskador och alkoholreducerade dödsfall skall

reduceras med 50 % fram till år 2015. Vidare

hemställs om ett tillkännagivande om

alkoholrelaterade skador (yrkandena 1 och 2). Enligt

motionärerna finns det en väl belagd forskning om de

metoder som leder till minskade alkoholskador. Här

borde regeringens proposition innehållit förslag på

skarpa åtgärder. I stället föreslås att alkoholen

ges större utrymme i samhället. Enligt motionärerna

borde propositionen tagit sin utgångspunkt i att

reducera alkoholskadorna och minska alkoholrelaterad

dödlighet med 50 % fram till år 2015. I stället är

risken att med regeringens förslag kommer skador och

dödlighet på grund av alkohol att öka.

I motion 1999/2000:So3 av Elver Jonsson m.fl. (fp,

v, kd, c, mp) yrkas tillkännagivande om målet för

alkoholpolitiken (yrkande 1). Enligt motionärerna

finns det alla skäl för riksdagen att vid

riksdagsbehandlingen stryka under att det

övergripande målet för alkoholpolitiken skall ligga

fast. Att Sverige skall agera kraftfullt för att

kunna behålla de viktiga redskap som en restriktiv

alkoholpolitik inklusive detaljhandelsmonopol och

relativt höga dryckesskatter utgör. Vidare begärs

tillkännagivande om att lagstiftningen fortsatt

tydligt hävdar den s.k. totalkonsumtionsmodellen

(yrkande 2). Motionärerna yrkar även ett

tillkännagivande om att även framgent utrymmet för

privat vinstintresse inom alkoholhanteringen skall

begränsas (yrkande 5).

I motion 1999/2000:So6 av Elver Jonsson och Göran

Magnusson (fp, s) begärs tillkännagivande om att en

reformerad alkoholpolitik väger in effekterna såväl

av medicinska och sociala som ekonomiska följder

(yrkande 3). Motionärerna menar att en förändrad

alkoholpolitik som forskare och andra seriösa

bedömare befarar skulle kräva tusentals liv kan

riksdagen av humanskäl knappast tillåta.

I motion 1998/99:So427 av Göran Magnusson m.fl. (s)

yrkas tillkännagivande om vad som i motionen anförts

om svensk alkoholpolitik. Enligt motionärerna är det

synnerligen angeläget att Sverige slår vakt om sin

framgångsrika politik och inom ramen för bl.a. EU-

arbetet stödjer de strömningar som nu tydligare gör

sig gällande. Utvecklingen bekräftar också att varor

som hotar folkhälsan måste omgärdas med särskilda

regler.

I motion 1999/2000:So2 av Reynoldh Furustrand och

Nils-Göran Holmqvist (båda s) begärs

tillkännagivande om vad som anförts om behovet av

åtgärder för att begränsa gränshandel och smuggel av

alkohol. Enligt motionärerna föreslås inga åtgärder

som riktar sig mot den omfattande gränshandeln och

alkoholsmugglingen. I propositionen hänvisar

regeringen till att befattning med smuggelgods redan

är kriminaliserad. Enligt motionärernas uppfattning

är inte detta tillräckligt. Med hänvisning till det

som anförts om den omfattande gränshandeln och

smugglingen så anser motionärerna att ytterligare

åtgärder måste övervägas. Dels handlar det om att

Sverige får bibehålla nuvarande införselkvoter, dels

handlar det om ett effektivt gränsskydd. Men det

handlar också om att utjämna skillnader i

alkoholpriser i EU-länderna för att minska

lönsamheten med gränshandel och smuggling.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har anfört följande i sin bedömning

under rubriken Införsel för privat bruk.

Enligt utskottets mening skulle det vara svårt för

Sverige att upprätthålla en hög prisnivå på

alkoholdrycker utan det svenska undantaget från EG:s

regler om införsel. Det är därför som anförs i

motionerna So2 (s), So11 (fp) och So12 (c) viktigt

att Sverige fortsätter att hävda detta undantag.

Eftersom denna uppfattning också delas av regeringen

behövs inte något tillkännagivande i saken. Med det

anförda avstyrks också yrkande 6 i motion So4 (m).

Under rubriken Alkoholbeskattningen har

skatteutskottet anfört följande i sin bedömning.

Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv

alkoholpolitik som syftar till att begränsa

alkoholens skadeverkningar genom en minskad

totalkonsumtion. Detta sker främst genom en

kombination av höga skatter och restriktioner som på

olika sätt begränsar tillgängligheten (t.ex.

detaljhandelsmonopolet, regler för servering,

åldersgränser för inköp, begränsning av

privatinförsel etc.) samt olika alkoholförebyggande

insatser. Enligt utskottets mening finns det inte

något skäl att minska ambitionerna med den svenska

alkoholpolitiken därför att man i några

medlemsländer inom EU har en annan syn på dessa

frågor.

En annan sak är att förutsättningarna för att driva

den svenska alkoholpolitiken har ändrats genom

medlemskapet i EU och den ökade internationella

rörligheten. Prioriteringar måste därför göras till

de områden där insatserna ger störst effekt. En

strävan att hålla fast vid de mest verkningsfulla

alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och

ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre

alkoholpolitisk betydelse och som ifrågasatts ur EG-

rättslig synpunkt har också varit utgångspunkten för

de förslag som regeringen lagt fram i propositionen

och som utskottet i det föregående har ställt sig

bakom.

Utskottet delar i grunden regeringens inställning

att ett av Sveriges viktigaste alkoholpolitiska

medel fortfarande är prispolitiken och att vi måste

hitta effektiva alternativ till prisinstrumentet

innan detta kan överges som alkoholpolitiskt medel.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att

genomföra sådana skattesänkningar som motionärerna

bakom motionerna So1 och So2 förespråkar.

Utskottet anser givetvis i likhet med motionärerna

bakom motion So2 att det är angeläget att motarbeta

illegal införsel av alkoholdrycker. Detta är också

en prioriterad uppgift för tullen som genom

införandet av punktskattekontrollagen också fick

bättre möjligheter till kontroll av transporter av

punktskattepliktiga varor samt bättre

sanktionsmöjligheter. Vidare har varusmugglingslagen

varit föremål för översyn och en proposition

förebereds inom Regeringskansliet.

Punktskatteutredningen överväger för närvarande

bl.a. om krav på säkerhet för betalning av skatt i

samband med transport av obeskattade varor bör

utvidgas. Slutligen bör i detta sammanhang nämnas

att det inte bara är länder som Sverige med höga

skatter som drabbas av problem med

skatteundandraganden genom bedrägerier inom

suspensionsordningen eller inom

transiteringssystemen. I stor utsträckning rör det

sig om ett problem för hela unionen. Åtgärder i

syfte att motverka eller förhindra undandraganden av

punktskatter har också haft hög prioritet inom EU de

senaste åren.

Med det anförda anser utskottet att motion So13 (v)

yrkande 1 är tillgodosedd och utskottet avstyrker

därför att riksdagen gör några uttalanden i enlighet

med denna motion. Av anförda skäl ställer sig

utskottet vidare helt avvisande till det

skattesänkningsprogram som föreslås i motion So1 (m)

yrkande 1. Utskottet avstyrker således även detta

motionsyrkande, liksom motion So2 (s).

Till skatteutskottets yttrande har fogats avvikande

meningar (m).

Socialutskottets bedömning

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en

restriktiv alkoholpolitik som syftar till att

begränsa alkoholens skadeverkningar. Skälen till

denna politik är att överkonsumtion och missbruk av

alkohol utgör ett stort folkhälsoproblem. Det är väl

känt att skadligt dryckesbeteende leder till

omfattande sociala och medicinska problem liksom att

kostnaderna för samhället är höga. Missbruket av

alkohol har också en stark koppling till våld och

andra former av brott och ligger bakom ett stort

antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför

tidig död. Sociala hänsyn har därför sedan länge

präglat den svenska alkohollagstiftningen.

Den i Sverige bedrivna alkoholpolitiken ligger,

enligt utskottet, i linje med den av forskningen

förordade och har som huvudsyfte att minska den

totala alkoholkonsumtionen genom att begränsa

tillgängligheten och skydda ungdomen. Vid

utformningen av denna politik har det

folkhälsopolitiska målet En bättre folkhälsa för

alla, haft stor betydelse. Utskottet ställer sig

bakom dessa målsättningar för alkoholpolitiken som

också överensstämmer med WHO:s hälsostrategi för

Europa. Inriktningen av den svenska alkoholpolitiken

stämmer också väl överens med de etiska principer

och mål som fastställdes i Europadeklarationen om

alkohol som Sverige anslöt sig till 1995. Utskottet

delar bedömningen att de viktigaste alkoholpolitiska

medlen för att begränsa totalkonsumtionen och därmed

alkoholskadorna fortfarande är ett

detaljhandelsmonopol och prispolitiken.

Utskottet konstaterar dock att förutsättningarna

för att fortsättningsvis bedriva en traditionell

svensk restriktiv alkoholpolitik i grunden har

förändrats under det senaste decenniet. De

förändringar som skett under 1990-talet inom

alkoholområdet, inte minst den ökade

internationaliseringen och Sveriges medlemskap i EU

påverkar den svenska alkoholpolitikens utformning

framöver.

Socialutskottet delar emellertid skatteutskottets

bedömning att det inte finns något skäl att minska

ambitionerna med den svenska alkoholpolitiken.

Enligt socialutskottets mening befinner sig den

svenska alkoholpolitiken i en förändringsprocess som

kräver insatser under lång tid framöver. Några

drastiska ändringar av de restriktiva

alkoholpolitiska medel som finns bör dock inte

göras. En sådan snabb omställning skulle, enligt

utskottet, kunna leda till att alkoholproblemen i

stället ökar. Nya metoder och arbetssätt måste

ständigt utvecklas för att nå målet att begränsa

alkoholens skadeverkningar. Den framtida politiken

måste också vara väl förankrad hos befolkningen om

den skall ha någon effekt.

Den nya situationen gör det, enligt utskottet,

nödvändigt att dels bibehålla

detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets

effektivitet, dels söka nya vägar för det

förebyggande arbetet. Samhällets insatser behöver

samordnas och effektiviseras bättre än hittills för

att upprätthålla de alkoholpolitiska målen.

Utskottet konstaterar att ett arbete med den

inriktningen har påbörjats. Resurser måste också

satsas där det största behovet finns.

Totalkonsumtionen måste även begränsas genom sådana

insatser som riktar sig mot storkonsumenter och

olika riskgrupper samt sådana situationer där

alkohol definitivt inte hör hemma dvs. insatser till

förmån för en alkoholfri uppväxt, trafik, graviditet

och ett alkoholfritt arbetsliv. Insatserna här måste

bli mer effektiva och träffsäkra. Enligt utskottet

är det också rimligt att tyngdpunkten i den rent

alkoholpolitiska kontrollen mera tydligt läggs

närmare konsumenten. Utskottet delar regeringens

uppfattning att pris- och skatteinstrumentet kan

överges först när samhället hittat lika effektiva

alkoholpolitiska alternativ till dessa. Av vikt är

också att alkoholbranschen tar ett ökat ansvar.

Sveriges alkoholpolitik inom EU och internationellt

är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse,

även för vår nationella politik på området. Sverige

måste driva en aktiv egen alkoholpolitik.

Målsättningen med nu förestående

översynsförhandlingar är att Sverige skall behålla

nuvarande införselregler. Samtidigt blir det allt

viktigare att få med andra länder och andra aktörer

än de traditionella i arbetet mot alkoholproblemen.

Tillsammans inom t.ex. EU kan Sverige med andra

medlemsländer utforma en effektiv social och

ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan

inom unionen. Utskottet ser också mycket positivt på

de länderjämförande alkoholstudier inom EU som bl.a.

Sverige initierat och Sveriges initiativ för att

utarbeta en gemensam EU-strategi på alkoholområdet.

Sverige kommer att vara värd för WHO:s

ministerkonferens nästa år i Stockholm med temat

Alkohol och unga människor i Europa. En plan för

WHO:s framtida hälsofrämjande arbete kommer, enligt

uppgift, att presenteras vid konferensen.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna

1998/99:So258 (v) yrkande 2, 1998/99:So299 (kd)

yrkandena 1 och 2, 1998/99:So306 (mp) yrkande 2,

1998/99:So320 (kd), 1998/99:So427 (s), 1998/99:So429

(s, v, kd, c, fp, mp), 1998/99:So461 (fp) yrkande 9,

1999/2000:So2 (s), 1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp)

yrkandena 1, 2 och 5, 1999/2000:So6 (fp, s) yrkande

3, 1999/2000:So7 (v, s, kd, c, fp, mp),

1999/2000:So10 (kd) yrkandena 1, 2 och 3 delvis och

4, 1999/2000:So11 (fp) yrkande 2, 1999/2000: So12

(c) yrkandena 6 och 7, 1999/2000:So13 (v) yrkande 1,

1999/2000: So250 (kd) och 1999/2000:So469 (kd)

yrkande 1 i allt väsentligt är tillgodosedda genom

den politik som förs. Något tillkännagivande till

regeringen behövs därför inte.

Utskottet delar inte inställningen till

alkoholpolitikens inriktning sådan den framförs i

motionerna 1998/99:So228 (m) yrkandena 2 och 8,

1999/2000: So1 (m) yrkandena 1, 4 och 5,

1999/2000:So4 (m) yrkandena 1 och 6 samt

1999/2000:So385 (m). Motionerna avstyrks.

Alkoholförebyggande åtgärder och forskning

Propositionen

I propositionen (s. 84 f.) anför regeringen bl.a.

att sedan de övriga alkoholmonopolen avskaffades och

förutsättningarna att använda prisinstrumentet som

ett alkoholpolitiskt medel till följd av EU-

medlemskapet delvis har ändrats får information,

ålderskontroll och andra liknande

alkoholskadeförebyggande insatser en ökad tyngd i

den svenska alkoholpolitiken. Folkhälsoinstitutet

har fått ansvaret för det förebyggande arbetet. Som

ett led i den förändringsprocess som pågår har

regeringen i april 1997 beslutat att det skall

finnas en nationell ledningsgrupp för alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser under

socialministerns ledning. Ledningsgruppens uppgift

är att bygga upp ett långsiktigt förebyggande arbete

som kan kompensera den försvagning som bl.a.

Sveriges EU-medlemskap medfört för den svenska

traditionella alkoholpolitiken. Det handlar om

insatser som direkt kan påverka människors

förhållningssätt och vanor och som också ökar det

individuella ansvarstagandet. Dvs. det handlar om

att effektivare än hittills försöka påverka

konsumentledet i alkoholförsäljningen och i ökad

utsträckning utveckla hållbara lokala strategier som

också innebär ett ökat lokalt ansvarstagande för

kommunen, bostadsområdet, arbetsplatsen m.m.

Regeringen har också tagit ett samarbetsinitiativ

genom att tillsätta en kommitté (OAS) som skall

utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,

försäkringsbolag och olika branschorganisationer på

alkoholområdet. Utgångspunkten för samarbetet är de

prioriteringar som gjorts i den nationella

handlingsplanen för alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser. Uppgiften är att

uppmuntra olika aktörer, såsom företag,

branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda

myndigheter och andra att engagera sig i arbetet mot

missbruk och alkoholskador. Ett prioriterat område

där samtliga inblandade har gemensamma intressen är

insatser som motverkar den illegala

alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad eller

illegalt införd alkohol samt langning till ungdomar.

Detta arbete försvåras i dag av att köp av

hemtillverkad sprit, till skillnad från insmugglad

sprit, är lagligt. Övriga områden som prioriteras i

OAS arbete är insatser för att åstadkomma en

alkoholfri trafik, alkoholfria arbetsplatser,

alkoholfri uppväxt och alkoholfria

graviditetsperioder samt en måttfullhet bland dem

som använder alkohol och särskilt bland dem som

riskerar att bli storkonsumenter.

Regeringen anför vidare i propositionen (s. 168 f.)

att Centrum för alkohol- och drogforskning vid

Stockholms universitet som inrättats hösten 1997

fortfarande är under uppbyggnad. Enligt regeringen

behöver på alkoholforskningens område

konsumtionsforskningen utvecklas och stimuleras. Ett

angeläget område är givetvis att belysa de

påfrestningar som svensk alkohol- och

narkotikapolitik står inför genom den fortgående

internationaliseringen. Nya metoder och arbetssätt

som kan kompensera den försvagning som de

traditionella alkohol- och drogpolitiska intrumenten

utsätts för i och med den ökade

internationaliseringen bör utvecklas. Ytterligare

forskning och utvärdering av nya effektiva metoder

är därför angelägen. Regeringen anser att

Folkhälsoinstitutets verksamhet och kompetens inom

alkohol- och drogforskningsområdet är betydelsefull

för centrets utveckling varför Folkhälsoinstitutet

såväl kompetensmässigt som finansiellt bör stödja

verksamheten vid forskningsinstitutet. Regeringen

kommer senare att i ett särskilt regeringsbeslut

anslå särskilda medel bl.a. för alkohol och

drogforskning från de särskilda medel som är avsatta

för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.

Aktuellt

I budgetpropositionen 1999/2000:1, (utg.omr. 9) (s.

97 f.) anför regeringen bl.a. att den nationella

ledningsgruppen har till uppgift att stödja ett

förstärkt långsiktigt alkohol- och drogförebyggande

arbete. Det är angeläget att med nya metoder försöka

kompensera de förändringar som EU-medlemskapet

medfört för den svenska alkoholpolitiken. Det

handlar om insatser som direkt kan påverka

människors förhållningssätt och vanor och som ökar

det individuella ansvarstagandet. Det handlar vidare

om att i ökad utsträckning utveckla hållbara lokala

strategier som också innebär ett ökat lokalt

ansvarstagande. Detta är en omställningsprocess som

kräver insatser under lång tid framöver. Den

nationella ledningsgruppen har tagit initiativ till

ett antal nationella projekt i syfte att stimulera

en sådan utveckling. För bl.a. detta ändamål har 30

miljoner kronor årligen avsatts.

Situationen på alkoholpolitikens område kräver en

hög grad av samordning, effektivitet och en

ledningsorganisation med hög beredskap för olika

varierande insatser. På ledningsgruppens initiativ

har ett arbete med att revidera den nationella

handlingsplanen för alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser påbörjats under

Svenska Kommunförbundets ledning. Ett

framtidsscenarieprojekt om hur alkohol- och

narkotikasituationen i Sverige kan komma att se ut

år 2005 har genomförts som ett av flera

underlagsmaterial för revideringen av

handlingsplanen.

Regeringen har genom Allmänna arvsfonden under år

1997 beslutat om 15 miljoner kronor till

Folkhälsoinstitutet för stöd till olika ideella

organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger

i linje med den nationella handlingsplanen för

alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. För

åren 1998 och 1999 har regeringen genom Allmänna

arvsfonden tillskjutit ytterligare 10 miljoner

kronor.

Regeringen har vidare i oktober 1999 beslutat stödja

ett projekt för alkoholfri uppväxt som skall drivas

av IOGT-NTO tillsammans med Riksidrottsförbundet.

Från Allmänna arvsfonden beviljas fyra miljoner

kronor för det första året av tre. Samtidigt

beslutade regeringen att ge 800 000 kr till den del

av projektet som avser ett nationellt forum och 200

000 kr till Folkhälsoinstitutet, som bekostar

utvärderingen av projektet.

Motionerna

I motion 1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m)

yrkas ett tillkännagivande om vad som anförts om

information och upplysning om drogmissbruk och dess

skadeverkningar (yrkande 1). Enligt motionärerna

måste information om alkohol och alkoholrelaterade

skador vara baserad på fakta och kunskap. Därför är

det väsentligt att sådan sammanställs och utvärderas

för att på ett effektivt sätt kunna användas i

opinionsarbetet. Kampanjer och uthållig information

om alkoholens skadeverkningar kan vara ett sätt att

få ungdomar att minska sin alkoholkonsumtion och att

t.ex. övergå från starköl till svagare alternativ.

Samtidigt är det centralt att den information som

ges inte uppfattas som förbudsivrande och

förmynderi. På flera håll i världen pågår arbete med

att informera och upplysa om alkoholen utifrån ett

positivt perspektiv. Det främsta exemplet är det

arbete som skett och fortfarande pågår i den

kanadensiska delstaten Québec. Där har en omfattande

liberalisering av alkohollagarna kombinerats med ett

omfattande upplysningsarbete. Den förändrade

politiken är mycket lovande med en minskning av

konsumtionen som resultat, heter det i motionen.

I motion 1998/1999:So365 av Jan-Evert Rådhström och

Anders Sjölund (båda m) begärs tillkännagivande om

vad som i motionen anförts om vad ett inträde i

myndighetsåldern innebär i synnerhet vad avser

alkoholens skadliga inverkan (yrkande 2). Ungdomars

relation till alkohol och droger står i stark

relation till familjens roll som normbildare.

Motionärerna menar att en del av problemen uppstår

genom att familjen getts otydligt ansvar och att

skolan i många stycken har misslyckats med att ge

relevant information. Motionärerna har framfört ett

likalydande yrkande i motion 1999/2000:So231

(yrkande 2).

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

utreda omfattningen av kvinnors alkoholkonsumtion

och särskilt unga kvinnors konsumtion av s.k.

svartsprit (yrkande 9). Enligt motionärerna har

kvinnornas alkoholkonsumtion genomgått stora

förändringar under senare årtionden och utvecklingen

uppvisar större förändringar för kvinnorna än för

männen. Detta område och andra problem förknippade

med den ökade alkoholkonsumtionen bland kvinnor bör

bli föremål för en särskild utredning och

kartläggning, något som motionärerna anser att

regeringen bör ge Folkhälsoinstitutet eller annan

myndighet i uppdrag att utföra.

I motion 1999/2000:So358 av Yvonne Oscarsson och Owe

Hellberg (båda v) hemställs om tillkännagivande dels

om att Gävleborgs län utses till pilotlän för ett

forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att

minska alkoholkonsumtionen i länet, dels om att låta

Folkhälsoinstitutet inleda förhandlingar med

Landstingsförbundet och Kommunförbundet i syfte att

med befintliga resurser intensifiera det alkohol-

och drogförebyggande arbetet i Gävleborgs län

(yrkandena 1 och 2).

I motion 1999/2000:So362 av Peter Pedersen och

Yvonne Oscarsson (båda v) yrkas att riksdagen begär

att regeringen i första hand överlägger med

Riksidrottsförbundet om möjliga åtgärder för att

förhindra att idrottsföreningar och därmed idrotten

förknippas med alkoholdrycker t.ex. öl (yrkande 1).

I andra hand begärs att regeringen upptar

förhandlingar med Kommunförbundet om den kommunala

bidragsgivningen till föreningar som direkt eller

indirekt befattar sig med lansering av öl (yrkande

2).

I motion 1998/99:So379 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om alkoholprevention

(yrkande 7). Enligt motionärerna visar

undersökningar och rapporter att allt fler ungdomar

konsumerar mycket alkohol och prövar

narkotikapreparat. Motionärerna ser med stort allvar

på denna utveckling och anser att det fordras

kraftfulla åtgärder för att vända trenden. Alkoholen

är ett stort medicinskt och socialt problem. Den är

orsak till många sjukdomar och skador genom direkt

påverkan eller som utlösande faktor till våld.

Uppskattningsvis finns det ca 300 000

alkoholmissbrukare i Sverige. Alkoholfria zoner på

alla nivåer är ett minimikrav. Detta gäller på

jobbet, under uppväxttiden, i trafiken och under

graviditeten. Ett likalydande yrkande förs fram i

motion 1999/2000 So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

(yrkande 10).

I motion 1998/99:So402 av Fanny Rizell och Ingemar

Vänerlöv (båda kd) begärs tillkännagivande om vad

som i motionen anförts om barns och ungdomars rätt

till en uppväxt fri från alkoholens skadeverkningar.

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) begärs tillkännagivande om förebyggande insatser

(yrkande 3). Motionärerna anser att Sverige bör

följa de etiska principer och den handlingsplan som

under 1995 antagits av de europeiska länderna inom

WHO. Motionärerna välkomnar översynen av

Folkhälsoinstitutet. Myndighetens roll i det

förebyggande arbetet skall bygga på nära samverkan

och samarbete med folkrörelser och

nykterhetsorganisationer. Samarbetet mellan

socialtjänst, polis och tillsynsmyndigheter på lokal

nivå bör intensifieras. Det begärs vidare ett

tillkännagivande om förebyggande insatser bland unga

(yrkande 4). Enligt motionärerna gör unga som sina

föräldrar och föräldrarnas attityd speglas i

ungdomars konsumtion. Föräldrar måste göras medvetna

om att det är de som kan påverka barnens

alkoholkonsumtion och att det är straffbart att ge

alkohol till barn under 18 år. I motionen yrkas även

ett tillkännagivande om primärvårdens roll (yrkande

5). Motionärerna menar att primärvården har en

betydelsefull roll i det alkoholpreventiva arbetet.

Det är viktigt att sjukvårdspersonalen tar den tid

som behövs för att kunna bedöma behovet av samtal om

livsstil och alkoholkonsumtionsmönster. Slutligen

begärs ett tillkännagivande om alkohol och trafik

(yrkande 8). Motionärerna anser också att kontrollen

av misstänkt rattfylleri bör intensifieras.

I motion 1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) yrkas tillkännagivande om vad som i motionen

anförts om insatser för och forskning om kvinnor med

alkoholmissbruk (yrkande 11). Motionärerna

framhåller att de kvinnliga alkoholisterna är en

heterogen grupp. Det finns könsspecifika skillnader

mellan manliga och kvinnliga alkoholister

psykologiskt, psykiatriskt, medicinskt och socialt

sett. Det är därför viktigt att man i vården och

rehabiliteringen har kunskap om dessa skillnader och

att vård och behandling anpassas till kvinnors

specifika behov. I motion 1998/99:So462 av Helena

Bargholtz m.fl. (fp) framställs ett yrkande om

särskilda rehabiliteringsprogram för kvinnliga

alkoholister (yrkande 2). I motion 1998/99:So461

yrkas också ett tillkännagivande om insatser för

forskning om alkohol, andra beroendeframkallande

medel och spelberoende (yrkande 17). Enligt

motionärerna börjar forskningen nu kunna ge svaret

på frågan varför en del människor utvecklar beroende

till och missbruk av ämnen som tobak, alkohol,

narkotika och vissa läkemedel. I princip är det

samma förstärkningsmekanismer som leder till

drogmissbruk vilka också ligger bakom utvecklingen

av andra tvångstillstånd, t.ex. spelberoende. Alla

påverkar den grupp hjärnceller i hjärnans innersta

som brukar kallas hjärnans belöningssystem.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om

alkohol/drogforskning och andra beroendeframkallande

medel och beteenden (yrkande 10). Motionärerna ser

med tillfredsställelse på att alkohol- och

drogforskningen nu stärkts genom inrättandet av ett

centrum för alkohol- och drogforskning vid

samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms

universitet. Eftersom mekanismerna bakom beroende av

olika ämnen som nikotin, läkemedel, alkohol och

droger samt bakom sjukligt spelande (spelberoende)

anser motionärerna att detta centrums

forskningsansvar bör vidgas till att omfatta hela

detta fält.

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

yrkas ett tillkännagivande om vad som i motionen

anförts om behovet av ökat stöd till

frivilligorganisationer för att motverka

glorifieringen av missbruket (yrkande 3).

Miljöpartiet vill se en ökad satsning på information

i skolor och stöd till frivilligorganisationer. All

upplysning och information måste ha till syfte att

påverka människors attityder och beteende. Vidare

yrkas tillkännagivande om vad som i motionen anförts

om att alla kommuner bör upprätta ett

alkoholpolitiskt handlingsprogram med riktlinjer för

hur alkoholkonsumtionen skall kunna minska (yrkande

5). Motionärerna hemställer också om ett

tillkännagivande om behovet av utökad information

till föräldrar (yrkande 7). Enligt motionärerna

påverkar föräldrar sina barn när det gäller alkohol.

Deras attityder och bjudvanor, deras inställning

till langning och deras roll som föredömen betyder

mycket för en ung människas förhållande till

alkohol. Vidare yrkas ett tillkännagivande om att

utköp av alkohol till minderåriga barn måste ses som

en allvarligare förseelse än vad som är fallet i

dag, och straffsatserna sättas därefter (yrkande 8).

I motionen begärs även ett tillkännagivande om vad

som i motionen anförts om särskilda insatser för

punktnykterhet (yrkande 9). Motionärerna anser att

särskilda insatser bör göras för att bevara vissa

samhällssektorer och livssituationer helt fria från

alkohol. Det gäller såväl trafik och arbetsliv, som

ungdomsåren och graviditetstiden.

I motion 1998/99:Ju918 av Marianne Samuelsson m.fl.

(mp) yrkas ett tillkännagivande om vad som i

motionen anförts om att ta fram ett förslag på

förebyggande insatser mot ungdomars

alkoholkonsumtion (yrkande 13). Enligt motionärerna

har ungdomars alkoholkonsumtion betydelse för

våldsbrott. Alkoholen kan vara en utlösande faktor

när det gäller våldsbrott samt döva rädslan så att

inte våldsoffret går undan och även påverka

våldsutövaren att inte bry sig om konsekvenserna.

I motion 1999/2000:So408 av Helena Frisk och Ann-

Kristine Johansson (båda s) hemställs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en informationskampanj om

alkoholens skadeverkningar. Enligt motionärerna

borde en bred informationskampanj genomföras med

syfte att informera barn och ungdomar och deras

föräldrar.

Utskottets bedömning

Sveriges EU-medlemskap har delvis ändrat

möjligheterna att föra en traditionell svensk

alkoholpolitik. Information, ålderskontroll och

andra liknande alkoholskadeförebyggande insatser

kommer, enligt utskottets uppfattning, att få en

ökad tyngd i den svenska alkoholpolitiken. Utskottet

har vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet

1997/98:SoU14, understrukit just vikten av

information och upplysning om alkoholens

skadeverkningar och andra alkoholförebyggande

åtgärder. Denna inställning vidhålls av utskottet.

Det är, enligt utskottets mening, angeläget att

bibehålla en fortsatt hög ambitionsnivå när det

gäller det förebyggande arbetet på området, inte

minst de insatser som riktar sig till barn och

ungdomar. Den nationella ledningsgruppen har en

viktig uppgift att bygga upp ett långsiktigt

förebyggande arbete som tar hänsyn till de

förändringar som den svenska alkoholpolitiken nu

genomgår. Revideringen av den nationella

handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande

insatser är därvid betydelsefull.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det

förebyggande arbetet effektivare än hittills måste

försöka påverka konsumentledet i

alkoholförsäljningen och i ökad utsträckning

utveckla hållbara lokala strategier som också

innebär ett ökat lokalt ansvarstagande för kommunen,

bostadsområdet, arbetsplatsen m.m. Utskottet menar

också att det är av stor vikt att vid sidan om

myndigheterna olika aktörer, inte minst

alkoholbranschen, uppmuntras att samarbeta och

engagera sig i det förebyggande arbetet. Ett

värdefullt samarbete på området sker också inom

ramen för OAS. Ett av många prioriterade områden är

att motverka langning till ungdomar. Andra

prioriterade områden är insatser för att åstadkomma

en alkoholfri trafik, alkoholfria arbetsplatser, en

alkoholfri uppväxttid och alkoholfria

graviditetsperioder.

Utskottet delar den oro många känner över att

ungdomars och inte minst unga flickors

alkoholmissbruk ökar. Detta måste enligt utskottet

mötas med konkreta och trovärdiga åtgärder.

Ungdomarna måste nås i deras närmiljö och

föräldrarna stödjas. Utskottet delar regeringens

inställning att med en bred nationell och

internationell mobilisering kan ungdomars

alkoholkonsumtion hållas nere. Utskottet ser

positivt på Sveriges arbete inom EU för att få stöd

för en gemensam EU-strategi rörande alkohol.

Utskottet har liksom regeringen förhoppningen att en

Stockholmsdeklaration i frågan kan utgöra en viktig

framtida plattform för det alkoholpreventiva

arbetet.

Motionerna 1998/99:So228 (m) yrkande 1,

1998/99:So306 (mp) yrkandena 3, 5, 7-9,

1998/99:So365 (m) yrkande 2, 1998/99:So379 (kd)

yrkande 7, 1998/99:So402 (kd), 1998/99:So462 (fp)

yrkande 2, 1999/2000:So12 (c) yrkandena 3-5 och 8,

1999/2000:So13 (v) yrkande 9, 1999/2000:So231 (m)

yrkande 2, 1999/2000:So408 (s), 1999/2000:So493 (kd)

yrkande 10 och 1998/99:Ju918 (mp) yrkande 13 får i

allt väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.

Motionerna 1999/2000:So358 (v) och 1999/2000:So362

(v) avstyrks.

Forskning på alkoholområdet är, enligt utskottet, av

stor vikt och behöver utvecklas och stimuleras,

bl.a. när det gäller konsumtionsforskningen. Ett

centrum för alkohol- och drogforskning vid

Stockholms universitet är under uppbyggnad med

siktet inställt på att bli nationellt

tvärvetenskapligt centrum på forskningsområdet. Det

ankommer dock inte på riksdagen att bestämma den

närmare inriktningen av forskningen vid centret.

Motionerna 1998/99: So461 (fp) yrkande 11 och 17 och

1999/2000:So11 (fp) yrkande 10 avstyrks.

Partihandel m.m. med spritdrycker, vin och

starköl

Yrkesmässig partihandel och införsel

Propositionen

I propositionen (s. 97 ff.) föreslås en ny ordning

för rätten till partihandel med alkoholdrycker.

Regeringen föreslår bl.a. att

partihandelstillstånden tas bort i sin nuvarande

form och ersätts i 4 kap. 1 § alkohollagen

(1994:1738) med en koppling till vissa begrepp i

lagen (1994:1564) om alkoholskatt. En automatisk

rätt att bedriva partihandel med spritdrycker, vin

och starköl föreslås för den som av

skattemyndigheten har godkänts som upplagshavare

enligt 9 § lagen om alkoholskatt eller den som har

registrerats som varumottagare enligt 12 § samma

lag. I 12 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

liksom konsekvensmässigt i 13 § lagen (1994:1563) om

tobaksskatt och 4 kap. 6 § lagen (1994:1776) om

skatt på energi, föreslås ett uttryckligt krav på

vandelsprövning av den som ansöker om registrering

som varumottagare.

Regeringen föreslår vidare att rätten till

yrkesmässig införsel av spritdrycker, vin och

starköl inte längre skall vara kopplad till innehav

av tillverknings- eller partihandelstillstånd. I

stället föreslås att i 4 kap. 2 § första stycket

alkohollagen anges att den som enligt 4 kap. 1 §

samma lag är berättigad att bedriva partihandel får

föra in varorna. Dessutom föreslås att även

detaljhandelsbolaget får föra in alkoholdrycker för

att ombesörja den s.k. privatimporten som åligger

bolaget enligt 5 kap. 5 § alkohollagen.

Utgångspunkten för regeringens överväganden har

varit att hitta en lösning som kan tillgodose EG-

rättsliga krav samtidigt som denna lösning inte får

resultera i att möjligheterna att föra en fortsatt

restriktiv alkoholpolitik försämras. Den

kommersiella handeln med alkoholdrycker utanför

detaljhandels- och serveringsledet har inga

alkoholpolitiska förtecken. De begränsningar som i

dag gäller för den yrkesmässiga importen och

partihandeln medför att spritdrycker, vin och

starköl lagligen inte kan nå konsumenterna på annat

sätt än genom Systembolaget och restaurangernas

servering. Detta skall självfallet gälla även

fortsättningsvis och ingår som en given

förutsättning i regeringens analys av

införselreglerna. Denna grundprincip har heller inte

ifrågasatts av Europeiska kommissionen.

Tull- och skattemyndigheter utövar i dag en

omfattande kontroll av alkoholimporten. Om en

partihandlare säljer spritdrycker, vin och starköl

till andra än Systembolaget eller restauranger med

serveringstillstånd är detta dessutom ett brott som

skall beivras av åklagare och polismyndigheter. Att

"ovanpå" dessa regler ha ett alkoholpolitiskt

tillståndssystem för import och partihandel med

spritdrycker, vin och starköl kan, enligt

propositionen, ifrågasättas från EG-rättslig

synpunkt. När det gäller frågan om det

alkoholpolitiska syftet med regleringen i

partihandelsledet kan, enligt regeringen,

konstateras följande. Vad avser skyddet för

konsumenter finns regler om etablering av

restauranger och systembolagsbutiker, återhållsam

alkoholservering, öppettider för både servering och

detaljhandel, nykterhet och ordning, åldersgränser

m.m. Motsvarande regler finns inte för

partihandelstillstånden. En ansökan om

partihandelstillstånd kan inte heller avslås av

alkoholpolitiska skäl. Regeringen finner att det kan

ifrågasättas om systemet med särskilda tillstånd för

import och partihandel har någon verklig betydelse

från strikt alkoholpolitisk synpunkt. Förutom

tillstånd från Alkoholinspektionen behövs i princip

ett godkännande av skattemyndigheten för yrkesmässig

import av spritdrycker, vin och starköl. Detta

regleras i lagen om alkoholskatt.

När Alkoholinspektionens uppgifter att behandla

ansökningar om partihandelstillstånd och

inspektionens omedelbara tillsyn över partihandeln

upphör med regeringens förslag faller grunden för

inspektionens ansökningsavgifter och årliga

tillsynsavgifter avseende partihandeln. För

partihandlarna innebär detta att de inte längre

behöver betala några ansöknings- eller

tillsynsavgifter. Dessa avgifter har också, enligt

regeringen, varit föremål för en återkommande kritik

från Europeiska kommissionen.

Utan partihandelstillstånd faller också grunden för

Alkoholinspektionens direkta tillsyn över

partihandeln. Detta betyder inte att partihandel med

alkoholdrycker kan bedrivas helt utan kontroll.

Tull- och skattemyndigheter utövar i dag en kontroll

över införseln och skattskyldigheten. Beskattnings-

myndigheten skall enligt regeringens förslag i

stället för Alkoholinspektionen kontrollera att

varorna endast har sålts till den som är berättigad

att köpa dessa. Det är vidare självklart att om det

uppmärksammas att någon t.ex. sålt direkt till

konsument, vilket är straffbelagt, detta skall leda

till att godkännandet som upplagshavare respektive

registreringen som varumottagare ifrågasätts. I sak

kommer således skattemyndigheten att ha samma

befogenheter gentemot partihandlaren som

Alkoholinspektionen har i dag.

Regeringen anmärker att lagen (1994:1564) om

alkoholskatt, lagen (1994:1563) om tobaksskatt och

lagen (1994:1776) om skatt på energi avseende de

harmoniserade punktskatterna innehåller regler om

vandelsprövning av den som ansöker om godkännande

som upplagshavare men saknar sådana regler avseende

den som ansöker om registrering som varumottagare. I

praktiken sker dock en vandelsprövning. Regeringen

anser att det vore en lämpligare ordning att ett

uttryckligt krav på vandelsprövning även föreskrivs

för den som ansöker om registrering som

varumottagare. Regeringen föreslår därför att i de

tre lagarna skall föreskrivas att registrering som

varumottagare får meddelas den som med hänsyn till

sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i

övrigt är lämplig för sådan verksamhet.

Enligt regeringen skall Alkoholinspektionen, vid

sidan av ett visst kvardröjande ansvar för tillsyn

över de partihandlare som inte är godkända av

skattemyndigheten, ha kvar ett ansvar som central

tillsynsmyndighet inom alkoholområdet att

självständigt följa och utvärdera det

alkoholpolitiska regelsystemet, dess tillämpning och

funktion. Inom andra delar av alkohollagstiftningen

utövar Alkoholinspektionen redan i dag sin centrala

tillsynsfunktion utan att själv besluta om tillstånd

eller utföra direkta kontrollbesök m.m. Utöver den

kontroll tull- och skattemyndigheter bedriver kommer

som en följd av gällande regler restaurangernas

eventuella import också att kontrolleras av

kommunerna som ett led i kommunernas

restaurangtillsyn.

Aktuellt

Utskottet har erfarit att Finansdepartementet

förbereder en ändring i alkoholskatteförordningen

(1994:1614) med innebörd att godkända upplagshavare

och registrerade varumottagare enligt

alkoholskattelagen skall åläggas en skyldighet att

till Beskattningsmyndigheten (Skattemyndigheten i

Gävle), i förhållande till tidpunkten för

godkännande eller registrering, anmäla ändringar vad

gäller bl.a. ägarförhållanden (t.ex. ändring av

firmateckningsrätten). Förordningsändringarna

beräknas träda i kraft den 1 januari 2000.

Konsekvensändringar skall enligt uppgift ske i

tobaks- och energiskatteförordningarna.

Vidare har erfarits att Justitiedepartementet

förbereder förordningar om misstankes- respektive

belastningsregister med innebörd att Beskattnings-

myndigheten (Skattemyndigheten i Gävle), vid brott

för vilket åtal väckts skall få tillgång till

polisens misstankesregister och vid bl.a. vissa

grövre brottsbalksbrott skall få tillgång även till

det belastningsregister polisen för. Enligt uppgift

planeras också dessa förordningar att träda i kraft

den 1 januari år 2000.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om regeringens dröjsmål med

förslag om avveckling av partihandelstillstånd

(yrkande 2). Enligt motionärerna är kravet på

partihandelstillstånd onödigt och borde ha

avvecklats utan dröjsmål efter att EG-domstolen i

oktober 1997 lämnade sitt förhandsavgörande i

Franzénmålet. Om den av regeringen nu föreslagna

lagändringen träder i kraft den 1 januari år 2000

har tidsutdräkten varit hela två år och tre månader.

Under denna tid har utvecklingen av partihandeln

hämmats till konsumenternas nackdel samtidigt som

berörda företagares lönsamhet har eroderats genom

rättsligt tveksamma avgifter. Vidare begärs

tillkännagivande om regeringens agerande vad

beträffar återbetalning av erlagda avgifter till

Alkoholinspektionen (yrkande 3). Fortfarande

försöker alkoholinspektionen undandra sig ansvar

genom att i rättsprocesser som f.n. pågår i

kammarrätten bestrida krav på återbetalning av till

alkoholinspektionen erlagda avgifter. Enligt

motionärernas uppfattning borde regeringen skyndsamt

ha ändrat reglerna så att inbetalda avgifter

återbetalats utan att berörda aktörer måste driva

saken i domstol. Motionärerna yrkar vidare att

riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om

ändring i skattelagstiftningen för att möjliggöra

s.k. vandelsprövning för varumottagare (yrkande 4).

Som framgår av propositionen sker i praktiken redan

en viss vandelsprövning och behovet av en lagändring

kan inte anses dokumenterat. Det avskaffade kravet

på partihandelstillstånd bör, enligt motionärerna,

inte ersättas med andra typer av regler som i

praktiken riskerar att få liknande effekter. I

motionen hemställs vidare att riksdagen beslutar om

en långtgående förenkling av reglerna för import

direkt till godkända serveringsställen (yrkande 7).

Motionärerna menar det vara orimligt att samma

regler skall gälla för deras import som för

professionella partihandlare. Motionärerna hade

hellre sett en mera långtgående förenkling på detta

område. Serveringsställena är redan föremål för en

ekonomisk kontroll från kommunens sida.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) hemställs om ett tillkännagivande om

partihandelstillståndet (yrkande 15). Motionärerna

påpekar att om ansvaret för partihandelstillståndet

skall överföras till skattemyndigheten måste

förutsättningen vara att alkoholinspektionens

kompetens överförs till densamma. Skattemyndigheten

måste tillförsäkras stora personella resurser.

I motion 1999/2000:So398 av Fanny Rizell m.fl. (kd)

hemställs att riksdagen ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om partihandelstillstånden

(yrkande 1). Enligt motionärerna innebär regeringens

förslag att antalet kontrollerande myndigheter blir

fler, och förslaget är småföretagarfientligt,

eftersom alla företagare nu skall visa upp ett bevis

från skattemyndigheten i Ludvika. Vidare begärs ett

tillkännagivande om att Alkoholinspektionen skall

vara kontrollmyndighet för alkoholreklam (yrkande

2). Genom att även tillföra alkoholreklamen till

Alkoholinspektionen får, enligt motionärerna, alla

som hanterar alkoholdrycker i stort sett en

myndighet att vända sig till för tillstånd,

rådgivning och kontroll.

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

partihandelstillstånden och Alkoholinspektionens

funktion och uppgifter (yrkande 1). Enligt

motionärerna är förslagen som regeringen lämnar av

marginell karaktär. Samtidigt vill regeringen driva

fram beslut som bör tas vid en total översyn av

alkoholpolitiken. Det gäller t.ex. avskaffandet av

partihandelstillstånden. Motionärerna anser att

tillsynsfunktioner m.m. och förändringar av

alkoholinspektionens funktion och uppgift bör

behandlas i ett beslut om den samlade

alkoholpolitiken.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om att

Alkoholinspektionen och systemet med

partihandelstillstånd skall finnas kvar (yrkande 3).

Alkoholinspektionen med dess kontroll- och

tillsynsverksamhet fyller en viktig funktion. Att

ersätta Alkoholinspektionens verksamhet med den

prövning som särskilda skattekontoret gör är inte

tillräckligt. Regeringens främsta skäl för att

försämra den svenska alkoholkontrollen är EG-

domstolens utslag i det s.k. Franzénmålet. Där

riktades kritik mot villkoren för

partihandelstillstånd. Motionärerna anser dock att

regeringen gått betydligt längre än EG-domstolen

krävt.

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag

till förändring när det gäller partihandelstillstånd

(yrkande 1). Motionärerna anför att de med tanke på

de uppgifter som ålagts Alkoholinspektionen i

kombination med hanteringen av partihandelstillstånd

är oroade att viktiga delar som ingår i

Alkoholinspektionens verksamhet faller bort då

skattemyndigheten enligt förslaget tar över

hanteringen, särskilt då denna myndighet inte

tillskrivs extra resurser utan skall inlemma en

tredjedel av Alkoholinspektionens uppgifter i sin

egen organisation med redan befintliga resurser. Det

hade i nuvarande läge varit naturligt att

Alkoholinspektionen fått fortsätta sin roll som

tillståndsmyndighet samt ges ett övergripande ansvar

för all tillsyn på alkoholområdet. Vidare yrkas ett

tillkännagivande om avgiftssystem för

Alkoholinspektionen (yrkande 2). Motionärerna menar

att Alkoholinspektionens tillståndsverksamhet även

fortsättningsvis kan finansieras av avgifter men

enligt ett förändrat system. Motionärerna anser att

ett avgiftssystem för partihandel och tillverkning

av alkoholdrycker bör utformas så att det i så stor

utsträckning som möjligt motsvarar EU:s krav på

avgift i förhållande till den kontroll myndigheten

gör.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet gör följande ställningstagande.

Utskottet konstaterar att en person eller ett

företag som i dag vill bedriva yrkesmässig införsel

av obeskattade alkoholvaror (spritdrycker, vin och

starköl) måste godkännas av både Alkoholinspektionen

och skattemyndigheten. I båda fallen sker en viss

prövning av sökanden och, i förekommande fall,

lagerlokal, skatteupplag m.m.

Detsamma gäller för den som driver restaurangrörelse

och själv vill importera nämnda slag av drycker för

servering. Restaurangen skall också ha tillstånd för

alkoholservering till allmänheten. Sådant tillstånd

beslutas av den kommun där serveringsstället är

beläget.

Ett partihandelstillstånd kan återkallas av

Alkoholinspektionen och ett godkännande som

upplagshavare eller registrerad varumottagare av

skattemyndigheten. Serveringstillståndet kan

återkallas av kommunen. Förutom att besluta om

tillstånd till partihandel utövar

Alkoholinspektionen också tillsyn över denna handel.

Tull- och skattemyndigheter utövar kontroll av alko-

holimporten. Om en partihandlare säljer

spritdrycker, vin och starköl direkt till konsument

är detta dessutom ett brott som skall beivras av

åklagare och polismyndigheter.

Enligt EG-domstolens dom i det s.k. Franzénmålet

utgör det svenska partihandelssystemet ett hinder

för import av alkoholdrycker från övriga med-

lemsländer. Domstolens slutsats var att nationella

bestämmelser varigenom rätten att importera

alkoholdrycker förbehålls aktörer med tillverknings-

eller partihandelstillstånd på sådana villkor som

föreskrivs i den svenska lagstiftningen strider mot

EG-fördraget. De åtgärder som regeringen vidtog med

anledning av domen (bl.a. kraftigt sänkta avgifter

för tillståndsprövningen) ansågs inte tillräckliga

av EU-kommissionen som i sin formella underrättelse

till regeringen riktade kritik mot vissa villkor och

krav i den svenska lagstiftningen som gäller ansökan

och innehav av partihandelstillstånd. Kritiken

gällde kraven på lagringsmöjligheter och

föreståndare, krav på visad lämplighet samt de

årliga tillsynsavgifterna. Även kraven på dubbla

tillstånd för restauranger som vill importera

alkoholdrycker ansågs av kommissionen stå i strid

med EG-fördraget.

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med

regeringen att det svenska systemet med

partihandelstillstånd som villkor för rätt till

import måste ersättas med en reglering som på sikt

blir hållbar sett ur ett EG-rättsligt perspektiv.

Det finns enligt utskottets mening också skäl att

ifrågasätta nuvarande ordning med dubblerat

kontrollsystem för partihandelsledet från strikt

alkoholpolitisk synpunkt. När det gäller skyddet för

konsumenter finns regler om etablering av

restauranger och systembolagsbutiker, återhållsam

alkoholservering, begränsade öppettider för både

servering och detaljhandel, nykterhet och ordning,

åldersgränser för inköp m.m. Eftersom dessa regler

kommer att kvarstå oförändrade försämras inte

möjligheterna för en fortsatt restriktiv

alkoholpolitik. Det finns därför ingen anledning att

motsätta sig förslaget i propositionen om att

ersätta tillståndsplikten i alkohollagen med en

automatisk rätt att bedriva partihandel (inklusive

import) för den som godkänts av skattemyndigheten

som upplagshavare eller registrerad varumottagare.

Härigenom kommer enligt utskottets mening det

svenska regelsystemet i bättre samklang med de EG-

rättsliga reglerna.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning

att restauranger som själva vill importera

alkoholdrycker i likhet med andra kommersiella

importörer skall vara godkända av skattemyndigheten

endera som upplagshavare eller som registrerad

varumottagare. Normalt bör restaurangerna komma i

fråga för registrering som varumottagare. Att ge

restaurangerna rätt att importera alkoholdrycker som

oregistrerade varumottagare skulle enligt utskottets

mening onödigt försvåra skattekontrollen eftersom de

oregistrerade varumottagarna till skillnad från de

registrerade inte är kända av skattemyndigheten på

annat sätt än om de upptäcks vid en kontroll.

När det gäller kontrollen över partihandeln vill

utskottet framhålla att tull- och skattemyndigheter

redan i dag utövar en omfattande kontroll över

införseln och skattskyldigheten. Godkännanden som

upplagshavare och registrerad varumottagare kan

återkallas om förutsättningar för godkännandena inte

längre finns. Utskottet kan inte se några nackdelar

i att skattemyndigheten tar över den direkta

tillsynen över partihandeln och därigenom kontrollen

av att alkoholdryckerna inte säljs till andra än

Systembolaget, innehavare av serverings- och

inköpstillstånd eller till andra partihandlare. I

likhet med regeringen anser utskottet att

skattemyndigheten kan åläggas att utföra kontrollen

över partihandlarna utan att detta medför väsentligt

nya arbetsuppgifter. Uppmärksammas otillåten

försäljning, t.ex. direkt till konsument, kan detta

förutom straffrättsligt ansvar leda till att

godkännandet som upplagshavare respektive

registreringen som varumottagare återkallas.

För att kontrollen skall fungera är det viktigt att

skattemyndigheten även i andra avseenden ges utökade

befogenheter. Utskottet ställer sig därför bakom

förslagen i propositionen om att beslut om

återkallelse som huvudregel skall gälla omedelbart,

att ett uttryckligt krav på vandelsprövning av den

som ansöker om registrering som varumottagare skall

införas liksom att skattemyndigheten skall ges

befogenhet att företa kontrollbesök hos till-

ståndshavarna.

Den nya ordningen innebär således att

skattemyndigheten i sak kommer att ha samma

befogenheter gentemot partihandlarna som

Alkoholinspektionen har i dag.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att

skatteutskottet tillstyrker propositionen i nu

behandlad del och avstyrker motionerna.

Till skatteutskottets yttrande har fogats avvikande

meningar (m, v, kd, c, fp, mp).

Socialutskottets bedömning

Utskottet delar skatteutskottets bedömning och

ställer sig bakom en ny ordning för partihandel med

sprit, vin och starköl. Utskottet tillstyrker

förslaget till 3 kap. 7 §, 4 kap. 1, 7 §§, 6 kap. 5

§, 7 kap. 1-3, 18 §§, 8 kap. 4 § och 12 kap. 8 a §

alkohollagen och avstyrker motionerna 1999/2000:So10

(kd) yrkande 15, 1999/2000:So11 (fp) yrkande 3,

1999/2000:So12 (c) yrkande 1, 1999/2000:So14 (mp)

yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:So398 (kd).

Av skäl som skatteutskottet anfört avstyrks även

motionerna 1999/2000:So4 (m) yrkandena 4 och 7.

Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget

till 4 kap. 2 § första stycket och 5 kap. 1 §

alkohollagen samt förslaget till lag om ändring i

lagen (1994:1564) om alkoholskatt.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med

anledning av motion 1999/2000:So4 (m) yrkandena 2

och 3, varför också dessa motionsyrkanden avstyrks.

Alkoholstatistik

I Sverige förs sedan lång tid tillbaka statistik

över den totala alkoholförsäljningen. I dag ansvarar

Alkoholinspektionen för denna statistik. Myndigheten

har också bemyndigats att meddela närmare

föreskrifter om statistiska uppgifter som

tillståndshavare enligt alkohollagen är skyldiga att

lämna (8 kap. 5 § alkohollagen och 5 § första

stycket 5 alkoholförordningen (1994:2046).

Inspektionen inhämtar försäljningsstatistik från

såväl restauranger som från partihandeln. Med detta

underlag säkerställs såväl forskningens som

statsmakternas behov av att kunna följa

alkoholutvecklingen i samhället. Regeringens

proposition innehåller inte något förslag om de

partihandelsberättigades skyldighet att i det nya

partihandelssystemet lämna statistikuppgifter.

Utskottets bedömning

För att inte åstadkomma ett onödigt

statistikbortfall anser utskottet att det bör

föreskrivas i 8 kap. 5 § alkohollagen att inte

endast tillståndshavare utan även den som enligt den

nya ordningen för partihandel är berättigad att

bedriva sådan verksamhet skall vara skyldig att

lämna statistiska uppgifter i enlighet med de

föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Alkoholinspektionen meddelar.

Utskottets lagförslag framgår av bil. 2.

Övergångsbestämmelser rörande yrkesmässig införsel

Innebörden av förslaget till lag om ändring i

alkohollagen är bl.a. att nu gällande tillstånd för

yrkesmässig införsel av och partihandel med

spritdrycker, vin och starköl tas bort och ersätts

av det kontrollsystem för punktskattepliktiga varor

som gäller inom Europeiska unionen. Den som hos

skattemyndigheten är godkänd som upplagshavare eller

registrerad som varumottagare för nämnda

alkoholdrycker blir berättigad att bedriva

partihandel och import. För de som vid lagens

ikraftträdande redan är godkända eller registrerade

hos skattemyndigheten medför reformen ingen annan

förändring än att skyldigheten att betala

tillsynsavgift faller bort och att det i

fortsättningen är skattemyndigheten som har tillsyn

över försäljningen.

För de tillståndshavare hos Alkoholinspektionen som

vid ikraftträdandet inte är godkända eller

registrerade hos skattemyndigheten anges i punkten 2

i övergångsbestämmelserna till regeringens förslag

om ändring i alkohollagen att de behåller sina

partihandelsrättigheter, dock längst till utgången

av år 2001, men de förlorar sin importrätt fr.o.m.

ikraftträdandet.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att den föreslagna ordningen kan

komma att medföra problem för vissa tillståndshavare

men även för skattemyndigheten.

Övergångsbestämmelserna punkt 2 bör därför i stället

utformas så att även importrätten kvarstår till

längst utgången av år 2001. Utskottet erinrar om att

de partitillståndshavare som omfattas av

övergångsbestämmelsens punkt 2 redan innan år 2001

kan bli berättigade enligt det nya systemet att

bedriva partihandel, förutsatt att de uppfyller

lagkraven för att bli godkänd som upplagshavare

eller registrerad som varumottagare. Enligt

utskottets mening bör i samma punkt i

övergångsbestämmelsen föreskrivas att Tullverket får

ha fortsatt terminalåtkomst till uppgifter i

Alkoholinspektionens register om ifrågavarande

tillstånd.

Tillsynsavgifter för tillverkare

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (103 f.) att

riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

finansiering av Alkoholinspektionen.

I propositionen anför regeringen att i och med att

partihandelstillstånden och Alkoholinspektionens

tillsyn av partihandlarna och därmed också

avgifterna för denna verksamhet föreslås försvinna

uppstår en situation där de svenska tillverkarna av

sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl får

kostnader för tillsynsavgifter som partihandlarna

som importerar utländska alkoholprodukter inte får.

Detta är enligt regeringens uppfattning en mindre

lyckad ordning som med fog kan upplevas som orättvis

av de svenska producenterna. Alkoholutredningen som

kommer med sitt slutbetänkande den 31 december 1999

kommer där att behandla frågan om hur tillstånd och

tillsyn av svenska alkoholtillverkare skall hanteras

framöver. Regeringen vill inte föregripa

utredningens analys och förslag i denna del men

anser att de svenska tillverkarna inte skall ha en

väsentligt sämre kostnadssituation än vad som gäller

för dem som hanterar importerade alkoholprodukter.

Tillsynsavgifterna som regleras i

alkoholförordningen skall, enligt regeringen, därför

reduceras i avvaktan på Alkoholutredningens

behandling av frågan. Detta innebär att

Alkoholinspektionens verksamhet fram tills dess

skall fortsätta som hittills när det gäller

tillstånd och tillsyn av svenska alkoholproducenter,

men kostnaderna kan inte fullt ut täckas genom

avgifter utan får till viss del övergångsvis bli

skattefinansierade.

Motion

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs att riksdagen beslutar att avveckla kravet på

tillverkningstillstånd enligt alkohollagen samt

anknytande avgiftssystem (yrkande 5). Motionärerna

anför att tyngdpunkten i den alkoholpolitiska

kontrollen bör läggas på konsument- och

serveringsledet. Motionärerna anser att detta

resonemang har bäring även på systemet för

tillverkningstillstånd. I konsekvens med tidigare

förespråkade ändringar bör även kravet på

tillverkningstillstånd avvecklas enligt liknande

principer, liksom anknytande avgiftssystem. En

samordning bör även här i första hand sökas med

skattekontrollen. Särskilt orimligt är regeringens

förslag att tillverkare om än övergångsvis skall

betala avgifter som inte drabbar partihandlare. Även

i sin nu föreslagna form är detta en form av

diskriminering av det egna landets företag som är

klart olämplig.

Utskottets bedömning

Alkoholutredningen utreder för närvarande systemet

med tillverkningstillstånd. Ett förslag väntas i

början av nästa år. Riksdagen bör inte föregripa

utredningens kommande förslag. Utskottet anser att

riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om

finansieringen av Alkoholinspektionen (propositionen

avsnitt 9.3). Motion 1999/2000:So4 (m) yrkande 5

avstyrks därför.

Distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 106) att

distansförsäljning dvs. direktförsäljning av

spritdrycker, vin och starköl från annat land till

privatperson för konsumtion i Sverige (t.ex. via

postorder eller Internet) dag inte är tillåten i

Sverige. Författningstekniskt uppnås detta genom att

det i 4 kap. 2 § alkohollagen saknas en föreskrift

om rätt till införsel avseende kommersiella

försändelser till enskilda. Anledningen till detta

är att försäljning av sådana drycker till

privatperson för konsumtion endast får bedrivas av

Systembolaget och av den som har meddelats

serveringstillstånd.

Enligt regeringen kan det på goda grunder antas att

om distansförsäljning av spritdrycker, vin och

starköl skulle tillåtas kommer den att bli mycket

omfattande, bl.a. genom att företag som

specialiserar sig på distansförsäljning kommer att

bearbeta den svenska marknaden.

Denna försäljningsform skulle mycket väl kunna

utvecklas till att bli ett realistiskt alternativ

till inköp på Systembolaget. Detta skulle skapa

betydande svårigheter med ålderskontroll,

skatteuttag, postorderförsäljning inom landet m.m.

Vidare skulle en ny kanal för legal försäljning av

spritdrycker, vin och starköl öppnas, vid sidan av

detaljhandelsmonopolet och restaurangernas

servering. Detta skulle, enligt regeringen,

undergräva den alkoholpolitiska regleringen och på

sikt göra det svårt att upprätthålla

detaljhandelsmonopolet, vilket Sverige starkt slagit

vakt om. Regeringen anser därför att

distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl

till Sverige från andra länder inte bör tillåtas.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs att riksdagen beslutar införa en möjlighet

till distansköp från annat EU-land av alkohol för

eget bruk (yrkande 8). Motionärerna anför att det

nuvarande systemet med privatimport genom

Systembolagets försorg ter sig allmänt sett

föråldrat och överdrivet krångligt. Det är mot denna

bakgrund inte längre rimligt att upprätthålla ett

totalförbud mot distansförsäljning av alkoholdrycker

från annat EU-land. Möjligheten till distansköp för

eget bruk måste finnas och bör kunna ersätta rätten

att kräva privatimport genom Systembolagets försorg.

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkas ett tillkännagivande om Internethandel med

alkohol (yrkande 4). Motionärerna anser att det inte

skall öppnas för möjligheten att köpa alkoholdrycker

över Internet och ser en mängd problem om denna

möjlighet öppnas. I stort gäller det kontrollen av

köparna, dvs. ålderskontroll, betalningsförmåga och

till vilka varorna distribueras. Det kan också gälla

sättet på vilket distributionen sker. En uppenbar

risk med Internetförsäljningen är också att det kan

tillskapas en ny grupp av underleverantörer som

inriktar sig på langning till ungdomar.

Aktuellt

Utskottet har erfarit att Systembolaget utreder

möjligheterna att under andra kvartalet år 2000

öppna en s.k. nätbutik i Stockholm. Under en

försöksperiod skall kunder i Stockholmsområdet via

Internet kunna beställa och betala varor ifrån

sortimentet. Kunden kan också samtidigt bestämma att

varorna levereras till någon av ett antal

systembutiker i Stockholmsområdet. Varorna hämtas

sedan av kunden som har att legitimera sig vid

utlämnandet.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har gjort följande

ställningstagande.

När det gäller frågan om distansförsäljning delar

utskottet regeringens bedömning att direkt

försäljning av spritdrycker, vin och starköl från

annat land till privatperson för konsumtion i

Sverige inte skall tillåtas (i annat fall än då

försäljningen sker genom Systembolagets försorg

enligt de särskilda rutiner som gäller för den s.k.

privatimporten). Skälet till utskottets

ställningstagande är att en sådan typ av försäljning

med all sannolikhet skulle bli mycket omfattande och

därmed leda till kontrollproblem inom landet samt

undergräva detaljhandelsmonopolets legitimitet.

Det skall i detta sammanhang nämnas att distansköp

av folköl från näringsidkare i andra EU-länder,

t.ex. via Internet inte är förbjudet i Sverige.

Transporten av varorna till Sverige kan kontrolleras

med stöd av kontrollbefogenheterna i den s.k.

punktskattekontrollagen. Enligt alkohollagens

bestämmelser om distansförsäljning till Sverige (som

står i överensstämmelse med cirkulationsdirektivet)

skall skatt på varorna tas ut i Sverige. Det är den

utländske säljaren som skall betala skatten och

skattskyldigheten inträder när leverans sker. Innan

transporten av varorna påbörjas skall säljaren

ställa säkerhet för skattens betalning.

I motion So4 har gjorts gällande att tullens

kontroll skulle underlättas om vissa distansköp av

spritdrycker, vin och starköl tillåts. Mot detta

vill utskottet invända följande. Tullens

befogenheter att undersöka om postförsändelser

innehåller alkoholvaror gäller både på kommersiella

och privata försändelser. Skälet till att tullen

fick denna befogenhet var dels fiskala (dvs. att

förhindra på sikt stora skattebortfall), dels att

förhindra att alkoholvaror förs in i landet i strid

med alkohollagens bestämmelser om införsel. Även

folkhälsoskäl talade för en utökad

kontrollbefogenhet. Enligt utskottets mening kommer

tullens arbetsbörda knappast att minska om

distansförsäljning av andra varor än folköl skulle

tillåtas. Om det finns anledning att anta att

skattskyldighet föreligger, och att skatten inte har

betalats eller att säkerhet inte ställts för

skattens betalning, kan en alkoholvara som påträffas

i en postförsändelse, och där förutsättningarna för

införsel är uppfyllda, tas om hand för kontroll av

om punktskatt skall betalas i Sverige och vem som i

sådant fall är skattskyldig. Gåvoförsändelser från

annat EU-land är till skillnad från distansförsålda

varor inte skattepliktiga. Tullens bedömning av en

försändelses status skulle således inte försvinna om

viss möjlighet till distansköp skulle tillåtas. Inte

heller tullens skyldighet att kontrollera

mottagarens ålder.

Med det anförda avstyrker utskottet motion So4 (m)

yrkande 8.

Till skatteutskottets yttrande har fogats en

avvikande mening (m).

Socialutskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen att distansförsäljning

av spritdrycker, vin och starköl till Sverige från

andra länder fortfarande skall vara förbjuden. Mot

bakgrund av det anförda avstyrks motion

1999/2000:So4 (m) yrkande 8.

I motion 1999/2000:So13 (v) yrkande 4 berörs

Internethandel inom Sverige. Enligt utskottet saknas

skäl för riksdagen att nu göra några uttalanden i

saken. Motionen avstyrks.

Gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och starköl

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 107 ff.) att

införsel av spritdrycker, vin och starköl i form av

gåvoförsändelse från EU-land och tredje land

tillåts. En ändring rörande detta införs i 4 kap. 2

§ andra stycket 6 alkohollagen.

Regeringen anför att Europeiska kommissionen genom

den formella underrättelsen har uppmärksammat

Sverige på att det genom avsaknaden av möjlighet att

från ett annat EU-land sända spritdrycker, vin och

starköl som gåva till Sverige föreligger "ett hinder

för privat import av alkoholdrycker, vilket är en

åtgärd vars verkan motsvarar en kvantitativ

importrestriktion i den mening som avses i artikel

30 och följande i EG-fördraget". Enligt

underrättelsen måste svenska regler ge möjlighet att

mottaga ifrågavarande drycker i Sverige utan att

någon fysiskt skall behöva åtfölja drycken eller

hämta den på något av detaljhandelsmonopolets

försäljningsställen.

Enligt regeringens förslag skall rätten till

införsel av gåvoförsändelser endast gälla enstaka

gåvoförsändelser från en enskild person i ett annat

land under yrkesmässig befordran, dvs. postbefordran

eller annan liknande befordran, t.ex. genom

transportföretag till en enskild person här i landet

som har fyllt 20 år. Dessutom skall försändelsen

vara avsedd för den enskilde mottagarens eller

dennes familjs personliga bruk. Vad gäller den mängd

spritdrycker, vin eller starköl som bör kunna godtas

som en gåvoförsändelse utan ytterligare utredning

menar regeringen att såvitt avser spritdrycker och

vin, kvantiteterna en liter spritdryck och två liter

vin och såvitt avser starköl, kvantiteten två till

tre liter bör kunna tjäna som vägledning i

sammanhanget. En helhetsbedömning skall dock alltid

göras. Bedömningen av en försändelses status och

ålderskontrollen av mottagaren görs av Tullverket

inom ramen för den kontroll av gränsöverskridande

försändelser m.m. som sker redan i dag. En

försändelse som bedömts utgöra något annat än en

gåvoförsändelse får inte föras in.

Motionerna

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag

till sådan ändring som att ålderskontroll och

utlämning av gåvoförsändelser skall utföras av

Systembolaget (yrkande 5). Motionärerna anser att

Systembolaget har bättre kompetens att sköta

utlämning och ålderskontroll.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs tillkännagivande om gåvoförsändelser

(yrkande 16). För att en gåvoförsändelse mellan

privatpersoner skall tillåtas måste Tullverket,

enligt motionärerna, få tillräckliga resurser för

att kunna utföra såväl innehålls- som

ålderskontrollen på ett tillfredsställande sätt.

Tullverket måste även ha tillgång till de register

som är nödvändiga för att kunna fastställa

mottagarens ålder. Ett alternativ till Tullverket

skulle kunna vara att Systembolaget handhar denna

uppgift eftersom de redan i dag har rutiner för

utlämning av alkohol.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om regler för

utlämnande av gåvoförsändelser (yrkande 6). Enligt

motionärernas mening innebär regeringens uppläggning

uppenbara risker för missbruk. Tullen saknar

resurser att klara en rimlig kontroll av denna

verksamhet. Allvarliga farhågor finns också för att

tullen inte kan administrera en effektiv

ålderskontroll. En bättre lösning vore om

försändelserna lämnades ut i Systembolagets butiker.

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag

om gåvoförsändelser (yrkande 3). Motionärerna anser

att regeringen i första hand genom förhandlingar med

EU skall försöka få möjlighet att avstå från

införande av gåvoförsändelser då detta precis som

flertalet remissinstanser påpekar är svårt att

kontrollera. Risken finns annars att regeringen

skapar utrymme för ny illegal verksamhet. Att

dessutom tillåta gåvoförsändelser även från tredje

land är helt oacceptabelt. Vidare hemställs att

riksdagen - under förutsättning av att yrkande 3

faller - som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Systembolaget skall

vara utlämningsplats för gåvoförsändelser (yrkande

4).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har gjort följande

ställningstagande.

Utskottet har inte funnit anledning till någon

erinran mot förslaget i propositionen om att tillåta

införsel av enstaka gåvoförsändelser från såväl

annat EU-land som tredje land till en enskild person

i Sverige som fyllt 20 år. Vidare bör som föreslås i

propositionen försändelsen ske genom yrkesmässig

befordran för att hindra försök till kringgående av

begränsningarna av den skattefria resandeinförseln.

Utskottet tillstyrker således förslaget och avstyr-

ker motion So14 (mp) yrkande 3.

I flera motioner yrkas att Systembolaget skall vara

utlämningsplats för gåvoförsändelser eftersom

Systembolaget är bättre lämpat än tullen att utföra

nödvändig kontroll etc. Utskottet delar inte denna

uppfattning utan ställer sig bakom regeringens

förslag även i denna del. Som tidigare redovisats

har Tullverket redan i dag genom t.ex.

punktskattekontrollagen skyldighet och befogenhet

att utföra en kontroll, förutom av den aktuella

försändelsens status, av åldern hos mottagaren av

t.ex. en alkoholvara som tagits om hand vid

Tullverkets kontroll. Tullverket har vid dessa

kontroller också tillgång till diverse

registeruppgifter. En kontroll av mottagarens ålder

kan ske genom att Tullverket tar reda på personens i

fråga personnummer genom att kontrollera de

folkbokföringsuppgifter som finns i register som är

tillgängliga för Tullverket eller via

skattemyndigheten. Det skall också erinras om att

den som under vissa förutsättningar till Sverige för

in alkoholdrycker utan att vara behörig därtill

eller utan att betala erforderlig skatt för

dryckerna kan dömas för varusmuggling eller

skattebrott.

Det är svårt att i nuläget ha någon uppfattning om

omfattningen av trafiken med gåvoförsändelser. Det

finns därför inte anledning att anta att tullen nu

skulle behöva tillskjutas extra medel med anledning

av förslaget. Självklart är det angeläget att

utvecklingen följs och utskottet förutsätter att

regeringen gör så och vidtar de åtgärder som efter

vunna erfarenheter kan visa sig motiverade.

Utskottet anser samtidigt att det finns all

anledning att noga begrunda och analysera den kritik

som framförts från kommissionen mot delar av vårt

regelsystem, bl.a. att gåvoförsändelser måste hämtas

på något av Systembolagets försäljningsställen. Inte

minst på grund av att Sverige nu skall inleda

förhandlingar om fortsatta kvantitativa

begränsningar i den privata resandeinförseln kan det

visa sig mindre välbetänkt att utmana kommissionen

på just detta område, som måste anses lägre

prioriterat. Att kämpa för fortsatt undantag på

nuvarande nivå är något som också motionärerna

förordar. Utan det svenska undantaget från EG:s

regler om privatinförsel blir det svårt att

fullfölja dagens alkoholpolitik.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna So10

(kd) yrkande 16, So11 (fp) yrkande 6, So13 (v)

yrkande 5 och So14 (mp) yrkande 4.

Till skatteutskottets yttrande har fogats en

avvikande mening (v, kd, fp, mp).

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet delar skatteutskottets bedömning

beträffande enstaka gåvoförsändelser av

spritdrycker, vin och starköl från annat land till

en enskild person som fyllt 20 år och tillstyrker

därför förslaget i 4 kap. 2 § andra stycket 6

alkohollagen. Motion 1999/2000:So14 (mp) yrkande 3

avstyrks.

Förslaget innebär bl.a. att Tullverket skall vara

kontrollmyndighet för gåvoförsändelser. Motionerna

1999/2000:So10 (kd) yrkande 16, 1999/2000:So11 (fp)

yrkande 6, 1999/2000:So13 (v) yrkande 5 och

1999/2000:So14 (mp) yrkande 4 avstyrks därför också.

Illegal alkoholhantering

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (114 f.) att den

som förvärvar eller innehar sprit eller spritdryck

som är olovligt tillverkad eller mäsk som är avsedd

för olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker

döms till böter eller fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som förvärvar eller innehar

olovligt renad teknisk sprit eller alkoholhaltigt

preparat. Enligt regeringens förslag skall detta

föreskrivas i 10 kap. 1 och 9 §§ alkohollagen

respektive 10 och 14 §§ lagen (1961:181) om

försäljning av teknisk sprit.

Regeringen anför i propositionen att det är en

allmän uppfattning i Sverige att den storskaliga

tillverkningen och smugglingen av framför allt

spritdrycker är ett allvarligt samhällsproblem.

Denna försäljning ger näring åt en organiserad

brottslighet, som i nästa led förser ungdomar med

billig sprit. Samtidigt synes inte kopplingen mellan

denna välorganiserade grova brottslighet och det

egna "lilla" köpet framstå som tillräckligt tydligt

för att motivera ett direkt avståndstagande. En av

grundpelarna i den svenska alkoholpolitiken är

skyddet för ungdomen. Det är därför vi har

åldersgränser för detaljhandel med och servering av

alkoholdrycker och det är därför vi strävar efter en

så långt möjligt alkoholfri uppväxttid. Befattningen

med smuggelsprit och hembränt är ingen isolerad

företeelse utan en verksamhet som i hög grad har

kopplingar till organiserad brottslighet. Någon

nedgång i handeln med smuggelsprit och hembränt har

inte kunnat noteras. Tvärtom tenderar denna handel

att öka.

Enligt regeringen finns det starka skäl som talar

för en kriminalisering av förvärv och innehav av

olovligt tillverkad sprit eller spritdryck.

Tillverknings- och försäljningsledet är redan

straffbelagt. Vad det nu gäller är alltså frågan om

det dessutom bör införas ett ansvar för den köpare

som i full medvetenhet om att drycken är olovligt

tillverkad ändå köper eller innehar den. Enligt

regeringens mening finns knappast skäl att vidhålla

att ett sådant förfarande bör vara straffritt. Köpet

och innehavet är del i en transaktion, handling

eller företeelse som redan är kriminaliserad. För

gemene man torde det också framstå som mer logiskt

att såväl försäljningen som köpet är olagligt.

Regeringen föreslår därför nya straffbestämmelser i

alkohollagen och i lagen om försäljning av teknisk

sprit m.m. som öppnar möjligheten att ingripa också

mot den som förvärvar eller innehar olovligt

tillverkad sprit eller spritdryck respektive den som

förvärvar eller innehar teknisk sprit eller

alkoholhaltigt preparat som renats från

denatureringsmedel. En sådan straffrättslig

skärpning skulle, enligt regeringen, troligen få en

moralhöjande verkan, och även underlätta polisens

bekämpning av hembränd eller på annat sätt olovligt

tillverkad eller renad sprit. För detta ändamål

avser regeringen att ge polisen förstärkta resurser.

I propositionen (s. 173 f.) anför regeringen att

det krävs ett visst resurstillskott till polisen för

att polisen skall kunna svara mot de krav som den

föreslagna kriminaliseringen av köp och innehav av

olovligt tillverkad sprit innebär. Fem miljoner

kronor ytterligare per år kommer därför att

tillföras Rikspolisstyrelsens anslag. Det är

viktigt, enligt propositionen, att polisens insatser

på det här området når en sådan nivå att samhällets

inställning till denna handel inte upplevs som ord

utan handling. Polisens insatser mot dem som köper

olovligt tillverkad sprit måste genomföras så att

det blir allmänt känt att polisen arbetar aktivt för

att upprätthålla kriminaliseringen. En ytterligare

kriminalisering på det här området kommer

förhoppningsvis få en allmänpreventiv effekt så att

bl.a. undandraganden av alkoholskatt i inte

obetydlig omfattning kan antas komma att minska,

dvs. en effektivare bekämpning av konsumtionen av

olovligt tillverkad sprit kommer att leda till att

fler köper beskattad laglig alkohol i stället,

vilket leder till ökade skatteinkomster.

Aktuellt

Alkoholinspektionen har av regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 1998 erhållit uppdrag

att "följa utvecklingen och bedöma omfattningen och

karaktär på den illegala alkoholhanteringen vad

avser tillverkning och distribution". Uppdraget var

utformat i enlighet med ett av de förslag som den så

kallade Svartspritsgruppen lämnade i sin rapport

1997 (Ds 1997:8). Inspektionen har den 1 september

1999 till Socialdepartementet redovisat sitt uppdrag

genom att överlämna rapporten Svartsprit -

Tillverkning, smuggling och distribution (1999:3).

Av rapporten framgår bl.a. att 40 % av samtliga

illegala tillverkare dömdes vid samma tillfälle även

för t.ex. narkotikabrott, stöld och rattfylleri.

Samtidigt finns det en stor grupp av de illegala

tillverkarna som inte dömts för andra brott.

Medelåldern bland de dömda var 34 år och nästan en

fjärdedel av dessa var 25 år eller yngre. Den

hembrända spritens utbredning verkar vara jämnt

fördelad över hela landet. Studier avseende

smuggelsprit visar däremot att andelen personer som

köpt eller bjudits på smuggelsprit är större i

Götaland i jämförelse med övriga Sverige. Det finns

dock inte mycket som tyder på att svartsprit i någon

större utsträckning förekommer på restauranger med

serveringstillstånd. En stor del av tillslagen mot

den storskaliga smugglingen sker vid gränsen till

Sverige. Oftast kan då endast lastbilschauffören

bindas till brottet. När tillslagen sker inne i

landet brukar däremot fler personer kunna bindas

till smugglingsbrottet.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

hemställs att riksdagen beslutar avslå förslaget om

ytterligare kriminalisering av innehav och köp av

illegal alkohol (yrkande 11). Enligt motionärernas

uppfattning är förslaget om en generell

kriminalisering av innehav och köp av illegal sprit

inte bara orimligt långtgående utan dessutom ett

slag i luften. Även regeringen konstaterar i

propositionen att för den bredare allmänheten synes

kopplingen mellan välorganiserad grov brottslighet

och det egna köpet av illegal sprit inte framstå som

tillräckligt tydligt för att motivera ett

avståndstagande. Att mot denna bakgrund pressa fram

en kriminalisering som inte kan sägas ha något fäste

i folks allmänna moraluppfattning vore bara

kontraproduktivt.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om illegal alkohol

och om mer resurser till tull och polis (yrkandena 6

och 7). Motionärerna välkomnar förslaget om att

tillverkning och försäljning av svartsprit

kriminaliseras, men skulle vilja se en utvärdering

av vilka konsekvenser denna lag kan ha medfört efter

ett år. För att komma åt problemet med svartsprit

bör, enligt motionärerna, även ansträngningar för

att effektivt motverka spritsmuggling intensifieras

och tull och polis få de resurser som krävs för att

komma tillrätta med problemen.

I motion 1998/99:So264 av Tuve Skånberg och Åke

Carnerö (kd) begärs tillkännagivande om vad i

motionen anförts om ett kraftfullt åtgärdsprogram

för att förebygga, upptäcka och beivra hembränning.

Motionärerna anför att hembränningen innebär ett

stort hot mot vår lands folkhälsa. Särskilt

illavarslande är att konsumtionen av hembränt blivit

omfattande i lägre åldrar.

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) begärs tillkännagivande om polisens och tullens

insatser för att hindra framställning och smuggel av

alkohol (yrkande 2). Enligt motionärerna minskar

starkspritsförsäljningen via Systembolagets

försäljningsnät. Samtidigt sker stora beslag av

starkspritstransporter vid våra gränser.

Konsumtionen av svartsprit (smuggel och hembränt)

har ökat kraftigt under senare år. Polisens och

tullens insatser för att hindra framställning och

smuggel bör intensifieras.

I motion 1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om vad som i motionen

anförts om kampanj mot illegal sprithantering

(yrkande 7). Motionärerna anför att orsakerna till

att den svenska alkoholpolitiken hotas av den

illegala marknaden sannolikt är flera. Enligt

motionärerna ligger förklaringen sannolikt i att

hembränningen varit en lågprioriterad fråga, både

politiskt och inom polisen. Det är därför uppenbart

att det behövs ett kraftfullt opinionsbildande

arbete för att bryta den negativa utvecklingen

främst hos yngre och att dessa insatser inte får

dröja.

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

yrkas tillkännagivande om vad som i motionen anförts

om behovet av insatser mot illegal alkoholhantering

(yrkande 19). Motionärerna pekar på att olika former

av illegal hantering av alkohol, t.ex. hembränning,

langning och smuggling, utgör hot mot den svenska

alkoholpolitiken och mot folkhälsan. Ökade insatser

från polisens sida, för att nå en bättre efterlevnad

av gällande lagstiftning, är i högsta grad

motiverade.

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om straffsatser (yrkande

5). Motionärerna instämmer med regeringens förslag

men vill dock påpeka att det är viktigt att

straffsatserna har en sådan nivå att brott mot lagen

uppfattas som allvarligt.

I motion 1998/99:So334 av Ulla Wester (s) begärs

tillkännagivande av vad som i motionen anförts om

införande av lag med förbud om inköp och innehav av

illegal alkohol. Motionärerna anför att färre och

färre anser det vara ett brott att köpa hembränd

eller smugglad sprit. Vill vi förhindra att

internationell kriminalitet ytterligare befäster sin

ställning och att barn enkelt har tillgång till

starksprit, måste vi agera.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet gör följande ställningstagande i

förhållande till motionerna 1999/2000:So10 (kd)

yrkande 7 och 1999/2000:So12 (c) yrkande 2.

Utskottet delar regeringens och motionärernas

inställning att det är angeläget att Tullverket

fortsätter sina ansträngningar att bekämpa

smugglingen av sprit och att kontroller mot illegal

införsel ges fortsatt hög prioritet. Detta är

viktigt såväl från fiskal synpunkt som från

folkhälsosynpunkt. Frågor om resurser till

Tullverket kommer att tas upp i samband med

utskottets behandling av regeringens förslag om

anslag till skatteförvaltningen och Tullverket. Det

finns därför ingen anledning att här närmare pröva

storleken av Tullverkets resurser. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Till skatteutskottets yttrande har fogats en

avvikande mening (kd).

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet delar bedömningen att starka skäl

talar för en kriminalisering av förvärv och innehav

av olovligt tillverkad sprit eller spritdryck. Det

saknas skäl att låta detta förfarande vara

straffritt, då tillverknings- och försäljningsleden

redan är kriminaliserade. Den föreslagna

kriminaliseringen kan antas ha både ett psykologiskt

värde och en preventiv funktion. Dessutom torde

kriminaliseringen göra det lättare för polisen att

bekämpa den illegala alkoholhanteringen. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag om ändring i

10 kap. 1 och 9 §§ alkohollagen (1994:1738)

respektive förslaget till lag om ändring i lagen

(1961:181) om försäljning av teknisk sprit och

avstyrker motion 1999/2000:So4 (m) yrkande 11. Genom

förslaget får motionerna 1998/99:So264 (kd) och

1998/99:So334 (s) anses tillgodosedda.

Av propositionen framgår att polisens resurser med

anledning av lagändringen skall förstärkas. Med det

resurstillskott som aviseras får även motionerna

1998/99:So306 (mp) yrkande 19 och 1998/99:So461 (fp)

yrkande 7 numera anses i huvudsak tillgodosedda.

Socialutskottet ställer sig bakom vad

skatteutskottet anfört i anledning av

motionsyrkanden om resurser till Tullverket.

Utskottet avstyrker därför motionerna 1999/2000:So10

(kd) yrkandena 6 och 7 samt 1999/2000:So12 (c)

yrkande 2.

Utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer

utvecklingen på området och vid behov återkommer med

förslag på förändringar om det skulle behövas.

Riksdagen bör inte nu ta något initiativ och höja

straffsatsen. Mot bakgrund av det anförda avstyrks

även motion 1999/2000:So14 (mp) yrkande 5.

Alkoholreklam

Vissa ändringar vad avser de särskilda

bestämmelserna om alkoholreklam m.m.

Gällande rätt

Särskilda regler för marknadsföringen av

alkoholdrycker finns i lagen (1978:763) med vissa

bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker,

den s.k. alkoholreklamlagen. Lagen är tillämplig på

näringsidkares marknadsföring som avser

alkoholdrycker och som vänder sig till konsumenter.

Med alkoholdryck förstås spritdrycker, vin, starköl

och öl i den betydelse de beteckningarna har i 1

kap. 4-6 §§ alkohollagen. Med alkoholdryck förstås

en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent

alkohol (1 kap. 3 § alkohollagen).

Alkoholreklamlagen gäller därför inte för

marknadsföring av lättdrycker, t.ex. lättöl.

Begreppen marknadsföring, näringsidkare och

konsument har samma innebörd som i

marknadsföringslagen (1975:1418) i dess dåvarande

lydelse (jämför prop. 1977/78:178 s. 47 f. med där

angivna hänvisningar). Till skillnad mot vad som

gäller enligt marknadsföringslagen (1995:450) är det

endast avsättningsfrämjande åtgärder som omfattas av

alkoholreklamlagen. Näringsidkare är var och en som

yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk art,

både fysiska och juridiska personer. Om

näringsidkaren är producent eller återförsäljare

saknar i princip betydelse för tillämpningen. Som

konsumenter anses i första hand privatpersoner, men

också andra som förvärvar varor eller tjänster för

slutlig konsumtion.

Utanför lagens tillämpningsområde faller således

marknadsföring riktad till andra än konsumenter,

t.ex. återförsäljare eller intressenter i branschen.

Vidare faller svenska näringsidkares marknadsföring

på utländska marknader utanför lagens

tillämpningsområde. Var marknadsföringsåtgärderna

har sitt ursprung saknar däremot betydelse.

Alkoholreklamlagen kan bli tillämplig på

reklammaterial som producerats i annat land men som

distribueras till svenska konsumenter.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 136 f.) att

särskilda bestämmelser om marknadsföring av

alkoholdrycker samlas i 4 kap. 8-13 §§ alkohollagen.

Förslaget innebär att de nu gällande bestämmelserna

i alkoholreklamlagen arbetas in i alkohollagen.

Vidare att en särskild bestämmelse förs in i

alkohollagen om att alkoholreklam inte får rikta sig

särskilt till eller skildra barn och ungdomar. Det

redan nu gällande gåvoförbudet i alkohollagen förs

till de särskilda bestämmelserna om marknadsföring

av alkoholdrycker.

Regeringen anför i propositionen att

alkoholreklamlagen inte är heltäckande när det

gäller marknadsföring av alkoholdrycker. Förutom

reglerna i den lagen gäller t.ex. de allmänna

bestämmelserna i marknadsföringslagen.

Alkoholreklamlagen är ett komplement till

marknadsföringslagen och är också knuten till den

lagen genom kopplingen till dess sanktionssystem.

Alkoholreklamlagen har således ett naturligt samband

med marknadsföringslagen, och det kan hävdas att

dess regelsystem passar mindre väl in i

alkohollagen. I alkohollagen har å andra sidan

samlats samtliga bestämmelser om hanteringen av

alkoholdrycker, och lagen ger uttryck för det

alkoholpolitiska synsätt som också ligger till grund

för alkoholreklamlagen. De lagtekniska överväganden

som föranlett den nuvarande ordningen har främst med

hänsyn härtill inte längre samma tyngd (jämför prop.

1977/78:178 s. 46). I sammanhanget bör också beaktas

att reglerna i den tidigare gällande

tobaksreklamlagen har arbetats in i tobakslagen

(1993:581), och att det genom en motsvarande

överflyttning på alkoholområdet skulle nås en

lagteknisk likhet med tobakslagen. Att samtliga

bestämmelser om alkoholhanteringen samlas i en lag

kan också underlätta ett utökat samråd mellan t.ex.

kommunerna och Konsumentverket i samband med verkets

tillsyn. Regeringen anser mot bakgrund av det

anförda att övervägande skäl talar för att de

särskilda bestämmelserna i alkoholreklamlagen

arbetas in i alkohollagen.

Av tradition har den svenska alkoholpolitiken

syftat till att skydda framför allt ungdomen från

alkoholkonsumtionens negativa följder. Det har

härvid ansetts särskilt angeläget att bl.a.

alkoholdebuten sker så sent som möjligt. Enligt

regeringens mening är mot denna bakgrund barn och

ungdomar en särskilt skyddsvärd grupp att ta hänsyn

till vid utformningen av alkoholreklamregleringen. I

Europadeklarationen om alkohol, som Sverige anslöt

sig till i december 1995, har också slagits fast

bl.a. att alla barn och ungdomar har rätt att växa

upp i en miljö som är skyddad från

alkoholkonsumtionens negativa följder, och som i

möjligaste mån är fredad mot marknadsföring av

alkoholhaltiga drycker. Det finns enligt regeringen

anledning att genom ändringar i lagstiftningen

tydligare än vad som nu gäller klargöra att det är

oförenligt med kravet på god marknadsföringssed att

rikta marknadsföringen av alkoholdrycker mot barn

och ungdomar.

All marknadsföring skall enligt 4 §

marknadsföringslagen stämma överens med god

marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig

mot konsumenter och näringsidkare.

Alkoholdrycker får inte serveras eller säljas till

ungdomar under 18 respektive 20 år. Det bör då inte

heller vara tillåtet att rikta marknadsföringen av

alkoholdrycker mot dessa grupper. Enligt regeringens

uppfattning har emellertid förekommit att

alkoholprodukter främst genom sin image, produktens

förpackning och utformning i övrigt särskilt

inriktats mot ungdomar. Enligt regeringens mening

bör det till förhindrandet av sådan marknadsföring

införas en bestämmelse, varav direkt framgår att

marknadsföringen av alkoholdrycker inte får rikta

sig särskilt till barn eller ungdomar. En sådan

bestämmelse blir tillämplig om marknadsföringen har

en sådan utformning att det kan antas att barn och

ungdomar lätt lägger märke till och kan påverkas av

marknadsföringen. Härvid skall beaktas att barn har

svårare än vuxna att kritiskt granska och värja sig

mot marknadsföring och att ungdomar kan vara

särskilt lättpåverkade av alkoholreklam.

Enligt 3 kap. 5 § alkohollagen får den som

tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av

alkoholdrycker i sin rörelse lämna sådan dryck som

gåva endast i form av varuprov. Enligt andra stycket

samma paragraf får vid marknadsföring av tjänster

eller vid försäljning av andra varor än

alkoholdrycker sådana drycker inte lämnas som gåva.

Att skänka bort eller bjuda på alkoholdrycker är

alltså inte tillåtet för att främja försäljningen

eller som säljargument för andra varor. Varuprover

får lämnas endast till tillståndshavare enligt

alkohollagen. I begreppet varuprov ligger i detta

sammanhang att det skall vara avsett för någon som

har rätt att köpa varan direkt av tillverkaren eller

partihandlaren. Livsmedelsbutiker eller restauranger

får alltså inte lämna varuprover till sina kunder.

Enligt förarbetena skall dock en allmänt godtagen

representation accepteras, liksom att det bjuds på

alkoholdryck t.ex. vid invigning av en mässa.

Bestämmelserna har hittills i viss utsträckning

varit sanktionerade genom alkohollagens sanktioner,

dvs. återkallelse eller varning. Denna ordning

upphör i stor utsträckning att gälla till följd av

det förslag om rätten till partihandel som

regeringen har presenterat. Med hänsyn härtill och

till att gåvoförbuden har till helt övervägande

syfte att skydda konsumenterna bör, enligt

regeringen, reglerna föras till och sanktioneras i

enlighet med de särskilda bestämmelserna om

marknadsföring av alkoholdrycker.

I propositionen anförs vidare vad gäller Svenska

Bryggareföreningens egenåtgärdsprogram (s. 131 ff.)

bl.a. att de egenåtgärder som numera förekommer inom

alkoholbranschen sker i Svenska Bryggareföreningens

regi. Egenåtgärdsprogrammet har tagits fram i samråd

med Konsumentverket. Syftet med programmet är att

hindra att marknadsföringen av öl strider mot

gällande lagstiftning. I december 1997 beslutade

styrelsen i Svenska Bryggareföreningen att ett nytt

regelverk skall gälla för medlemsföretagen avseende

lättölsreklamen. Överenskommelsen gäller från och

med den 1 januari 1998. Bakgrunden till de nya

reglerna är enligt överenskommelsen att "Kraven på

tydlighet och kritiken mot innehållet i

lättölsreklamen har gett upphov till såväl

tolkningsproblem som tveksamhet om reklamen kan

anses vara reklam för lättöl". Av överenskommelsen

framgår i huvudsak följande.

Kraven på tydlighet är desamma som enligt tidigare

gällande överenskommelse för lättöl. För att undvika

tveksamhet om reklamen avser marknadsföring av

lättöl får reklamens innehåll inte associera till

alkoholkonsumtion eller dess effekter och den får

endast presentera lättöl i förpackningar som finns

tillgängliga i hela det område där företaget som

producerar reklamen tillhandahåller lättöl. När det

gäller kraven på innehållet har särskilt angetts att

lättölsreklamen inte får visa människor som

uppenbart, genom uttryck eller åthävor, är påverkade

av alkohol, använda ord som "öl", "bärs" eller andra

som används på sådant sätt att de associerar till

starkare drycker än lättöl, visa bilder från andra

situationer, t.ex. bastubad, där det är uppenbart

att konsumtion av alkohol sker, använda modeller som

är eller förefaller vara under 25 år, använda

traditionella alkoholskämt eller sjunga sånger med

anknytning till alkoholkonsumtion, visa

toalettinteriörer eller andra miljöer och

situationer som kan väcka anstöt, uttrycka

förklenande omdömen om alkoholfria drycker, eller

antyda att den sexuella förmågan stimuleras av

konsumtion av alkohol.

Medlemsföretagen i Svenska Bryggareföreningen har

åtagit sig att i efterhand tillställa föreningen all

lättölsreklam för kontroll. Om reklamen inte

uppfyller de ställda kraven får föreningen ålägga

företaget dels att vidta rättelse, dels att utge

vite till föreningen: Genom en överenskommelse som

beslutades i december 1997 har föreningen och en

särskilt tillsatt granskningsnämnd tilldelats vissa

granskningsuppgifter. Om någon av dessa finner att

ett medlemsföretag brutit mot de interna reglerna

för lättölsreklamen skall företaget åläggas dels att

vidta rättelse, dels att till föreningen utge en

bot. Svenska Bryggareföreningen har även beslutat

att komplettera överenskommelsen med att

lättölsreklam inte heller får visa situationer då,

enligt allmänt vedertagen uppfattning, ingen

alkoholkonsumtion skall förekomma. Kompletteringen

gäller från den 1 juni 1999.

Motionerna

I motion 1999/2000:So286 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag

till förbud mot lättölsreklam enligt vad i motionen

anförts om förbud mot kommersiell annonsering för

lätta alkoholdrycker. Motionärerna anser att

reklamen för lättöl och andra alkoholhaltiga

lättdrycker skall utformas på ett sådant sätt att de

inte kan förväxlas med den marknadsföring som sker

av alkoholdrycker över 2,25 volymprocent.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om alkoholreklam

(yrkande 12). Motionärerna välkomnar regeringens

intentioner att skydda unga människor mot

alkoholreklam, men förstår dock inte hur man skall

bedöma vad för reklam som riktar sig särskilt till

barn och ungdomar.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om alkoholreklamen

(yrkande 7 delvis). Enligt motionärerna lämnas

reklamen åt bryggeriernas självsanering. Här borde

det ske en uppstramning. Både den alkoholpolitiska

kommissionen och Alkoholreklamutredningen har lämnat

förslag till hur detta kan ske.

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

yrkas tillkännagivande om vad som i motionen anförts

om förbud mot alla former av reklam för

alkoholdrycker (yrkande 20). Alkoholreklamen verkar,

enligt motionärerna, ha störst effekt på barn som

ännu inte börjat dricka. Reklam för alkoholdrycker

står i strid med de mål samhället sagt sig vilja

verka för. Därför måste sådan reklam i alla former

upphöra. Vidare begärs ett tillkännagivande om

behovet av att regeringen driver en aktiv

socialpolitik gentemot EU med krav på att slippa

alkoholprodukter som specifikt vänder sig till

ungdomar (yrkande 22). Enligt motionärerna bör

Sverige inom EU agera för att varje land skall ha

rätt att reglera kommersiella budskap i TV-

sändningar riktade till den egna befolkningen. Detta

berör inte bara alkoholreklam, utan också det

svenska förbudet mot reklam riktad till barn.

I motion 1999/2000:So382 av Yvonne Ruwaida (mp)

begärs ett tillkännagivande om alkoholreklam. Enligt

motionären kvarstår sambandet mellan marknadsföring

av lättöl och de starkare typerna av öl och frågan

är för viktig för att låta bryggeriindustrin själv

kontrollera. Riksdagen bör besluta att regeringen

ändrar lagstiftningen så att det blir omöjligt att

utnyttja alkoholrelaterade varumärken i sin

marknadsföring.

I motion 1999/2000:So3 av Elver Jonsson m.fl. (fp,

v, kd, c, mp) begärs tillkännagivande om att

förtäckt och otillåten reklam uppmärksammas och

beivras (yrkande 3). Enligt motionärerna visas i

propositionen generellt sett en för slapp hållning

mot alkoholintressena.

I motion 1999/2000:So5 av Lars Elinderson (m)

hemställs att regeringen skall ges till känna vad i

motionen anförts om att parti- och detaljhandeln

skall få möjlighet att erbjuda provsmakning av

alkohol till enskilda konsumenter. Reglerna för

varuprover och provsmakning av alkoholdrycker bör,

enligt motionären, ändras på så sätt att rätten för

såväl partihandeln som detaljhandeln (i dag

Systembolaget AB) att lämna varuprover också

omfattar möjlighet att erbjuda provsmakning av

alkohol till enskilda konsumenter. Ett liknande

yrkande har framställts i motion 1999/2000:So237 av

Maud Ekendahl och Ewa Thalén Finné (båda m).

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att

övervägande skäl talar för att de särskilda

bestämmelserna i alkoholreklamlagen arbetas in i

alkohollagen, 4 kap. 8-13 §§. Att samtliga

bestämmelser om alkoholhanteringen samlas i en lag

torde underlätta samråd mellan kommuner och

Konsumentverket och således även verkets tillsyn.

Den svenska alkoholpolitiken har som ett av dess

huvudsyften att skydda ungdomen från alkoholens

negativa sidor. Utskottet ställer sig bakom

uppfattningen att barn och ungdom är en skyddsvärd

grupp när det gäller alkoholreklamens utformning.

Detta synsätt ligger också i linje med vad som

uttalas i Europadeklarationen om alkohol som Sverige

anslöt sig till 1995. Utskottet delar bedömningen

att det finns anledning att särskilt markera skyddet

för barn och ungdom vid marknadsföring av

alkoholdrycker och tillstyrker därför förslaget till

ändring i 4 kap. 8 § andra stycket alkohollagen.

Motion 1998/99:So306 (mp) yrkande 20 avstyrks.

I författningskommentaren till det aktuella

lagrummet lämnas omfattande riktlinjer till ledning

för rättstillämpningen såvitt gäller bedömningen om

alkoholreklam skall anses rikta sig till barn.

Motionerna 1998/99 So306 (mp) yrkande 22 samt

1999/2000:So10 (kd) yrkande 12 är i allt väsentligt

tillgodosedda med det anförda och avstyrks.

Utskottet ställer sig också bakom förslaget att föra

gåvoförbudet i 3 kap. 5 § alkohollagen till de

särskilda bestämmelserna om marknadsföring av

alkoholdrycker (4 kap. 9 § alkohollagen).

Bestämmelsen innebär bl.a. att det alltjämt inte är

tillåtet att skänka eller bjuda på alkoholdrycker

för att främja försäljningen eller som säljargument

för andra varor. Utskottet delar inte bedömningen i

motionerna 1999/2000:So5 (m) och 1999/2000:So237 (m)

att vin- eller spritprovning för konsumenter skall

tillåtas, varför dessa motioner avstyrks.

Flera motionärer har begärt att riksdagen på olika

sätt skall agera när det gäller indirekt

alkoholreklam, i flera fall lättölsreklam som i

själva verket anses vara reklam för starkare öl.

Enligt utskottets uppfattning måste självklart alla

kringgåenden av gällande alkoholreklamregler

motverkas. Alkoholbranschens eget ansvar är

härvidlag mycket stort. Regeringen anför i

propositionen (s. 137) att branschen också tar ett

större ansvar, bl.a. i denna fråga. Branschens

regler har stramats upp senast den 1 juni 1999.

Utskottet menar att det för närvarande saknas skäl

att, i vidare mån än regeringen föreslagit,

genomföra några ändringar av de särskilda

bestämmelserna om alkoholreklam. Skulle det

emellertid visa sig att branschens åtgärder,

särskilt vad gäller indirekt reklam för starkare öl,

är otillräckliga får förutsättas att regeringen

återkommer till riksdagen i frågan. Motionerna

1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp) yrkande 3,

1999/2000:So11 (fp) yrkande 7 delvis,

1999/2000:So286 (v) och 1999/2000:So382 (mp)

avstyrks i den mån de inte anses tillgodosedda med

det anförda.

Tillsyn och sanktioner

Gällande rätt

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor med uppgift att bl.a. skydda

konsumenternas hälsa och säkerhet.

Konsumentverket/KO är tillsynsmyndighet för ett

flertal lagar inom konsumentområdet, eller vissa

bestämmelser i sådana lagar, däribland

marknadsföringslagen (1995:450), tobakslagen

(1993:581), prisinformationslagen (1991:601) och

avtalsvillkorslagen (1994:1512).

Kommunerna övervakar å sin sida, bl.a. genom

återkommande inspektioner, kontinuerligt

restaurangmarknaden och har fortlöpande kontakter

med tillståndshavarna. Tillsynen ger kunskap och

överblick som Konsumentverket/KO i viss mån saknar.

Härtill kommer att kommunerna redan utövar tillsyn

när det gäller bl.a. det s.k. animeringsförbudet (6

kap. 7 § alkohollagen) samt de särskilda

bestämmelserna i alkohollagen med allmänt hållna

riktlinjer för hur försäljning och servering av

alkoholdrycker skall gå till, se t.ex. 3 kap. 4 §

och 6 kap. 2 §.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 140 ff.) att

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen skall ha kvar

huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden av de

särskilda bestämmelserna om alkoholreklam. Tillsynen

över marknadsföringen på serveringsställen skall

dock i första hand utövas av kommunerna.

Överträdelser av alkoholreklamreglerna på sådana

ställen skall kunna medföra återkallelse av

serveringstillståndet. Regeringen föreslår bl.a. att

fördelningen av tillsynen över efterlevnaden av

bestämmelserna i 4 kap. 8-11 §§ alkohollagen mellan

Konsumentverket och kommunerna skall föreskrivas i 8

kap. 1 a § första stycket alkohollagen.

Regeringen anför i propositionen att vid tillsynen

av alkoholreklamreglerna bör såväl den omedelbara

insikt i och den särskilda kunskap om förhållandena

på alkoholmarknaden som kommunerna har som

Konsumentverkets samlade erfarenhet av och kunnande

om marknadsföring så långt som möjligt tas till

vara. Tillsynen bör därför delas upp med hänsyn till

de olika myndigheternas särskilda kompetens och

praktiska möjligheter till insyn. Redan i dag utövar

kommunerna den omedelbara tillsynen över

efterlevnaden av bestämmelserna om servering av

spritdrycker, vin och starköl (8 kap. 1 § tredje

stycket alkohollagen). Marknadsföringen av

alkoholdrycker på serveringsställen har intimt

samband med den verksamheten. Kommunerna bör därför

ges viss behörighet att övervaka efterlevnaden av

marknadsföringen av alkoholdrycker på restauranger,

pubar och andra liknande ställen där rätten att

sälja alkoholdrycker grundas på ett

serveringstillstånd. Härigenom bör myndigheternas

resurser kunna utnyttjas mer rationellt och

kunskapen om reglerna för marknadsföringen av

alkoholdrycker kunna spridas bättre åtminstone bland

serveringstillståndshavare. Kommunernas tillsyn

skall utövas vid sidan av Konsumentverkets.

Det är, enligt regeringen, självfallet angeläget

att alkoholreklamregleringen tillämpas lika över

landet och att det skapas en enhetlig praxis.

Förutsättningar för detta finns inte minst genom den

löpande tillsyn som länsstyrelserna bedriver över

kommunernas verksamhet (8 kap. 1 § alkohollagen).

Härtill kommer att Alkoholinspektionen kontinuerligt

skall följa upp tillämpningen av det

alkoholpolitiska regelsystemet. När det gäller

frågor om marknadsföring skall i myndighetens

instruktion, enligt regeringen, föreskrivas att

samråd skall ske med Konsumentverket. När viktigare

ärenden avgörs efter en åtgärd skall Konsumentverket

underrätta Alkoholinspektionen om beslutet, varefter

inspektionen har att informera kommunerna om

beslutet. På motsvarande sätt bör kommunerna

underrätta såväl Alkoholinspektionen som

Konsumentverket om sina beslut som rör alkoholreklam

på serveringsställen. Enligt regeringen, bör

kommunerna vid sidan av de åtgärder som följer av

deras tillsynsuppgifter också rapportera om

missförhållanden som rör marknadsföringen och som de

bedömer faller utanför deras behörighet.

Motionerna

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om alkoholreklamen

(yrkande 7 delvis). Motionärerna konstaterar att

Konsumentverket för närvarande har ansvaret för

övervakningen av alkoholreklamen. De anser att den

övervakningen måste effektiviseras och att ansvaret

för övervakningen av reklamen flyttas från

Konsumentverket till den myndighet som får

tillsynsansvaret över alkoholen och dess hantering.

I motion 1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) framförs att en uppdelning av tillsynsansvaret

på två myndigheter, Alkoholinspektionen och

Konsumentverket, kommer att medföra sämre kontroll

av marknadsföringen (yrkande 10).

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att ansvaret för alkoholreklam

läggs på Alkoholinspektionen (yrkande 6). I stället

för att Konsumentverket/Konsumentombudsmannen skall

ha kvar huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden

av de särskilda bestämmelserna om alkoholreklam,

föreslår motionärerna att man utvecklar

Alkoholinspektionen och implementerar detta ansvar i

dess verksamhet. Det finns många fördelar med att

samla all information och verksamhet på en myndighet

och Alkoholinspektionen har just den

specialistkompetens och det intresse på alkoholens

område som kan vara eftertraktansvärt.

I motion 1999/2000:So6 av Elver Jonsson och Göran

Magnusson (fp, s) begärs tillkännagivande om

ansvaret för lagen om alkoholreklam där ett delat

ansvar mellan Konsumentverket och

Alkoholinspektionen kompletteras med att

Alkoholinspektionen har rätt att överpröva (yrkande

2).

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

låta Konsumentverket och Konsumentombudsmannen ha

kvar huvudansvaret för tillsynen vad gäller

efterlevnaden av de särskilda bestämmelserna om

alkoholreklam. Tillsynen över marknadsföringen på

serveringsställena skall i första hand utövas av

kommunerna. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag till 8 kap. 1 a § första stycket

alkohollagen och avstyrker motionerna 1998/99:So461

(fp) yrkande 10, 1999/2000:So6 (fp, s) yrkande 2,

1999/2000:So11 (fp) yrkande 7 delvis och

1999/2000:So14 (mp) yrkande 6.

Systembolagets verksamhet

Systembolagets detaljhandelsmonopol m.m.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

hemställs att riksdagen beslutar om en successiv

avveckling av detaljhandelsmonopolet (yrkande 10).

Motionärernas uppfattning är att ett uppfyllande av

kraven på icke-diskriminering förutsätter att

Systembolagets monopol avvecklas successivt.

Inledningsvis bör starköl och vin kunna säljas

utanför Systembolaget. En sådan lösning förstärker

den befintliga handeln genom att skapa ökat underlag

för butiker på mindre orter, samtidigt som det inte

snedvrider konkurrensen på samma sätt som det

nuvarande systemet med utlämningsställen.

Bekvämligheten för konsumenterna inte minst i

glesbygd blir överlägset bättre än vad som kan

uppnås i ett monopolsystem, oavsett hur många nya

butiker som öppnas. I ett senare skede bör även

starksprit kunna omfattas av

licensieringsmöjligheten och Systembolaget kan

avvecklas eller försäljas. Även i motionerna

1998/99:So205 och 1999/2000:So210 av Sten Andersson

(m), motion 1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl.

(m) (yrkande 13), motion 1999/2000:So1 av Gunnar

Axén (m) (yrkande 3) och i motion 1999/2000: So269

av Karin Falkmer (m) framställs yrkanden om

detaljhandelsmonpolets avskaffande.

I motion 1998/99:So422 av Per Bill och Birgitta

Wistrand (båda m) begärs tillkännagivande om vad som

i motionen anförts om att medge vinauktioner.

Motionärerna anför att ett problem för många

vinintresserade som vill förkovra sig i vinkunskap

är att det är mycket svårt att få tag på andra viner

än de som finns på Systembolaget. Ett viktigt bidrag

till att öka variationen av kvalitetsviner i Sverige

är att tillåta vinauktioner. Utöver att öka

möjligheterna att prova flera årgångar av samma vin

eller flera vingårdar från samma område ger

vinauktioner en ökad möjlighet för dödsbon och

konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till

kontanta medel. I motion 1999/2000:So360 framför

motionärerna samma yrkande.

I motion 1999/2000:So209 av Carl G Nilsson (m)

begärs ett tillkännagivande om försäljning av vin.

Enligt motionären utgör den svenska

alkohollagstiftningen med det absoluta monopolet för

Systembolaget ett hinder för producenterna att få ut

sina drycker på marknaden. Motionären föreslår att

ett undantag införs i alkohollagstiftningen som

möjliggör för svenska vinproducenter att sälja sina

egna produkter i anslutning till sin tillverkning.

Bakgrund och tidigare behandling

Enligt 5 kap. 1 § alkohollagen skall det för

detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl

finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag

(detaljhandelsbolaget) som staten äger. Av lagens 2

§ framgår att endast detaljhandelsbolaget får

bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och

starköl.

EG-domstolen har, som framgått av ovan, i mål C-

189/95, allmänna åklagaren mot Harry Franzén, prövat

förenligheten av Systembolaget AB:s

detaljhandelsmonopol med gemenskapsrätten. EG-

domstolens prövning var föranledd av en begäran om

förhandsbesked från Landskrona tingsrätt där Franzén

stod åtalad för olovlig försäljning och olovligt

innehav av alkoholdrycker. I domen som meddelades

den 23 oktober 1998 uttalade domstolen att EG-

fördragets bestämmelser i artikel 37 om statliga

handelsmonopol inte utgör hinder för sådana

nationella bestämmelser som rör Systembolaget AB och

dess funktionssätt.

Motioner om att avskaffa detaljhandelsmonopolet har

behandlats av utskottet vid ett stort antal

tillfällen och senast i betänkande 1997/98:SoU14

Vissa alkoholfrågor. Utskottet vidhöll då sin

tidigare inställning att Systembolagets ensamrätt

till detaljhandel med sprit, vin och starköl är ett

av de viktigaste inslagen i den restriktiva

alkoholpolitiken och att denna inställning delades

av regeringen. De aktuella motionerna avstyrktes

(prot.nr 1997/98:78).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller att Systembolagets

detaljhandelsmonopol vad gäller försäljning av

sprit, vin och starköl är ett av de viktigaste

inslagen i den svenska alkoholpolitiken. Motionerna

1998/99:So205 (m), 1998/99:So228 (m) yrkande 13,

1998/1999:So422 (m), 1999/2000:So1 (m) yrkande 3,

1999/2000:So4 (m) yrkande 10, 1999/2000:So209 (m),

1999/2000:So210 (m), 1999/2000:So269 (m) och

1999/2000:So360 (m) avstyrks därför.

Förbättrad service för Systembolagets kunder

Propositionen

I propositionen (s. 142 ff.) föreslår regeringen att

riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för

detaljhandelsbolagets öppethållande. I propositionen

föreslås att öppettiderna för Systembolagets butiker

måndag till fredag får utsträckas som längst till

kl. 20.00 och att Systembolaget inför storhelger får

ha öppet på lördagar. Vidare föreslås att

Systembolaget på försök får ha öppet på lördagar

längst till kl. 15.00 i vissa områden i landet.

Enligt regeringens bedömning talar sammantaget

aktuella konsumentundersökningar, tillsammans med

utvecklingen av alkoholförsäljningen på

restaurangerna, gränshandeln och den illegala

alkoholhanteringen, för att det nu är dags att på

försök pröva lördagsöppna systembutiker.

Utvärderingen av lördagsstängningen 1984 visade

dessutom på negativa effekter när det gäller

misshandel och skadegörelse totalt sett och framför

allt på misshandel utomhus på fredagar. En ny

försöksverksamhet och utvärdering utifrån nuvarande

förhållanden torde därför vara angeläget. Det är

enligt regeringens uppfattning troligtvis så att de

delvis positiva effekter, som kunde observeras när

systembutikerna stängdes på lördagar för nästan 20

år sedan, inte längre föreligger. Öppethållandet på

lördagen bör därför utformas och genomföras som en

regional försöksverksamhet.

Det är, enligt regeringen, väsentligt att försöket

med lördagsöppna butiker i vissa försöksområden i

landet blir föremål för en vetenskapligt upplagd

utvärdering där såväl alkoholpolitiska som andra

effekter såsom ekonomiska konsekvenser för

rättsväsendet och brottsligheten kartläggs. I samråd

med vetenskaplig expertis kommer Socialdepartementet

tillsammans med Systembolaget att lägga upp

försöksverksamheten och utarbeta en utvärderingplan

och ansvara för att försöket och utvärderingen

genomförs. Försöket skall följas löpande och

utvärderas efter ett år. Vilka områden som skall bli

försöksområden respektive kontrollområden och hur

försöket i övrigt skall läggas upp måste bestämmas

utifrån vetenskapliga kriterier. Resultatet av

utvärderingen skall därefter redovisas för riksdagen

som underlag för ett slutligt ställningstagande i

frågan om lördagsöppet.

För att förbättra servicen för Systembolagets

kunder föreslår regeringen också att öppettiderna

för Systembolagets butiker måndag till fredag lokalt

får utsträckas till kl. 20.00 om bolaget så beslutar

utifrån en såväl servicemässig som affärsmässig

bedömning. En sådan förlängning av

öppethållandetiderna måndag till fredag kan enligt

regeringens bedömning ske utan negativa effekter

från alkoholpolitisk synpunkt.

Systembolaget har för att undvika olägenheter med

köer och långa väntetider inför storhelger och för

att kompensera bortfall av andra försäljningsdagar

på grund av helgerna haft öppet enstaka lördagar

inför t.ex. jul och nyår. Denna praxis har av

bolaget bedömts kunna rymmas inom de riktlinjer för

öppethållande som riksdagen givit. För att undanröja

eventuella oklarheter härvidlag föreslår regeringen

att riksdagen fastlägger denna praxis och medger att

bolaget inför storhelger får ha öppet på lördagar.

För att erbjuda ökad service inom ramen för

Systembolagets detaljhandelsmonopol bör bolaget,

enligt regeringen, pröva att inrätta ett nytt slags

mer kostnadseffektiva och rationella butiker som är

mindre än nuvarande och som erbjuder ett mindre

sortiment och som bör förläggas till de

centrumanläggningar som i dag saknar butiker. En

viktig utgångspunkt för Systembolagets prövning bör

vara att en förändring av butiksnätet inte får

negativa effekter på bolagets ekonomiska resultat.

Reglerna för att kunna inrätta ett utlämningsställe

borde enligt regeringens uppfattning kunna göras

något generösare för att ytterligare förbättra

servicen för dem som bor i glesbygd. Regeringen

anser att en förbättring av Systembolagets service

kan uppnås genom en viss ökning av antalet butiker

och utlämningsställen. En sådan åtgärd torde, enligt

regeringen, upplevas som positiv såväl av kunderna

som av den handel som i dag anser sig missgynnad av

att ligga långt från Systembolagets butiker och bör

kunna genomföras utan att vare sig den totala

alkoholkonsumtionen eller alkoholskadorna påverkas

nämnvärt.

Enligt 5 kap. 4 § alkohollagen får Systembolaget

vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl

inte lämna ut varorna till köpare förrän de har

betalats. Denna bestämmelse innebär att det i dag

inte är möjligt att betala varor med kreditkort.

Bestämmelsen om att inte tillåta försäljning på

kredit fyller enligt regeringens uppfattning i dag

ingen praktisk funktion och föreslås därför upphöra

att gälla. Det blir sedan Systembolagets sak att

affärsmässigt bedöma vilka kort som bör accepteras,

bl.a. med hänsyn till kortföretagens avgifter och

övriga villkor.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

generellt och omedelbart införande av lördagsöppet i

Systembolagets butiker (yrkande 9). Vad beträffar

lördagsöppet menar motionärerna att någon

försöksverksamhet inte behövs, utan att en sådan

förändring utan dröjsmål borde kunna genomföras över

hela landet. Som framgår redan i propositionen kan

effektiviteten att lördagsstänga systembutikerna

ifrågasättas. Systembolagets nuvarande öppettider

framstår lätt som en begränsning riktad i huvudsak

mot yrkesarbetande, vilka knappast kan anses utgöra

den primära riskgruppen för att falla in i ett

långvarigt missbruk. Ett liknande yrkande har

framförts i motion 1998/99:So210 av Knut Billing

(m).

I motion 1999/2000:So1 av Gunnar Axén (m) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om vilka

kriterier som skall gälla för utvärderingen av

lördagsöppet i enlighet med vad som anförts i

motionen (yrkande 2). Motionären anför att de

kriterier som skall gälla för utvärderingen av den

förbättrade tillgänglighetens konsekvenser borde

definieras av regeringen för riksdagens

ställningstagande. I annat fall riskerar

undersökningen att sakna betydelse som

beslutsunderlag för riksdagen vid ett senare

tillfälle.

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att riksdagen avslår regeringens förslag om

en försöksverksamhet med lördagsöppet (yrkande 2).

Motionärerna menar att detta ökar den totala

tillgängligheten på alkohol i dessa områden och att

det finns väl grundade farhågor att ett generellt

lördagsöppet i dessa områden kan komma att leda till

ökad alkoholkonsumtion och ökade sociala problem.

Det är framför allt barn och kvinnor som har och har

haft nytta av att systembutikerna hållits stängda på

lördagar. Motionärerna ställer sig bakom förslagen i

propositionen om möjligheten till kvällsöppet

måndagar-fredagar till kl. 20 samt öppethållande

lördagar inför vissa storhelger. Dessa möjligheter

borde räcka för att kunna ge allmänheten en

möjlighet att planera och genomföra sina inköp på

ett godtagbart sätt. Vidare begärs att riksdagen

avslår regeringens förslag om att kreditkort skall

kunna användas vid inköp av alkohol på Systembolaget

(yrkande 3). Motionärerna accepterar att kontantkort

får användas där en kontroll görs om det finns

täckning för de inköp som görs. Detta är också en

kostnadsfråga. För att införa kreditkort skulle

Systembolaget få betala åtskilliga miljoner.

Kreditkortsanvändning kan också ge möjligheter att

köpa systemvaror på Internet. Motionärerna yrkar

också ett tillkännagivande om Systembolagets

avkastningskrav relaterat till kravet på att bygga

ut servicenivån (yrkande 6). Staten har formulerat

ett avkastningskrav på Systembolaget. Samtidigt

skall bolaget bygga ut sin service till kunderna med

nya utlämningsställen och nya systembolag. En

utbyggnad som kan medföra ökade kostnader för

Systembolaget. Om avkastningskravet och kostnaderna

för den utbyggda servicenivån kommer i konflikt med

varandra måste, enligt motionärerna,

avkastningskravet revideras.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs att riksdagen avslår vad som i

propositionen föreslås om lördagsöppet och om

förlängda öppettider (yrkandena 8 och 9). Enligt

motionärerna bör frågan om lördagsöppet eller inte

avgöras av dåligt underbyggda opinionsundersökningar

utan på de fakta som finns tillgängliga om vad

lördagsstängningen innebar. Motionärernas viktigaste

argument emot lördagsöppet är att vi vill skydda de

kvinnor och barn som enligt statistiken misshandlas

under helgerna. Motionärerna avvisar således

experimenterande med lördagsstängning som kan leda

till en ökning av misshandel och bråk. Vidare yrkas

ett tillkännagivande om förlängd öppettid till kl.

19.00 (yrkande 10). Systembolaget har i dag normala

affärsöppettider och en del har även öppet till kl

19.00. Motionärerna anser att det är viktigt att

uppmuntra en planering av inköpen för att på detta

sättet undvika impulsköp. Motionärerna begär även

ett tillkännagivande om utökat antal butiker

(yrkande 11). I propositionen föreslås vidare att

utöka antalet butiker vid större centrum och

förorter. En sådan utökning kan, enligt

motionärernas mening, endast ses utifrån dåliga

distributionsmönster och inte som man i

propositionen anför som ett led i att hjälpa den

detaljhandel som idag missgynnas eftersom den inte

ligger i närheten av ett systembolag. Detta är inte

ett alkoholpolitiskt motiv utan snarare ett

näringspolitiskt. Att utöka antalet butiker med ett

begränsat sortiment, vänder sig snarare till

högkonsumenter än normalkonsumenter. Vidare saknas

dessutom en kostnadstäckning för Systembolagets

ökade öppettider och utökade antal butiker heter det

i motionen.

I motion 1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd) yrkas

tillkännagivande om vad som i motionen anförts om

fortsatt stängning av Systembolagets butiker på

lördagarna (yrkande 2). Motionären anför att

lördagsstängning av Systembolaget på sistone har

varit ställt under debatt. Argumentet har varit att

servicen måste förbättras på Systembolaget.

Kvällsöppet en eller två kvällar skulle säkert vara

en acceptabel lösning.

I motion 1999/2000:Ju720 av Amanda Agestav (kd)

begärs tillkännagivande om redovisning av

konsekvenser av försöket med lördagsöppet på

Systembolaget i vissa län (yrkande 3). Motionären

anför att forskning har visat hur alkoholintag

påverkar bedömningsförmågan hos människor. Problem

kan uppkomma från en enstaka öl till upprepad

högriskkonsumtion. Risken är högre ju mer alkohol

som konsumeras. Alkoholpåverkan leder ofta till

omdömeslösa handlingar som leder till ökat våld mot

kvinnor. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

en redovisning av vilka konsekvenser försöken med

lördagsöppet på Systembolaget fått avseende anmälda

våldsbrott i hemmen.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om lördagsöppet på

Systembolaget (yrkande 1). Motionärerna ser problem

med regeringens förslag till försöksverksamhet. Den

kan leda till att vi får en "intern gränshandel" i

Sverige. Motionärerna anser det bättre att butikerna

öppnas i hela landet under en prövotid. Detta bör

kopplas till en kontinuerlig uppföljning av vad som

händer när det gäller förekomsten av misshandel och

skadegörelse men också andra alkoholrelaterade

skador. Denna uppföljning bör planeras innan

lördagsöppet införs och starta omedelbart när

prövotiden inleds. Visar utvärderingen att de

sociala effekterna har blivit oacceptabla får frågan

tas upp på nytt. Vidare begärs tillkännagivande om

utbyggnaden av Systembolagets butiker (yrkande 5).

Motionärerna ställer sig bakom utbyggnaden av

butiksnätet men att tro att det inte har inverkan på

bolagets ekonomiska resultat är något av ett

önsketänkande. Motionärerna vill också framhålla att

utbyggnaden bör ske i lugn takt och kopplas till en

uppföljning av eventuella effekter på

alkoholkonsumtion och skador.

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) yrkas att riksdagen avslår regeringens begäran

om försök med lördagsöppna butiker (yrkande 9). När

försök gjordes med lördagsstängda butiker vittnade,

enligt motionärerna, inte minst många kvinnor om

lugn och trygghet åtminstone en dag i veckan fri

från alkohol. Den olägenhet som det innebär för

vanliga alkoholkonsumenter bör vägas mot den frid

som uppstår i ett hem som är plågat av hög

alkoholkonsumtion. Det leder oss fram till att vara

restriktiva med öppethållandet.

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag

om prov med lördagsöppet och lördagsöppet inför

storhelger (yrkande 7). Enligt motionärerna är detta

förslag inte tillräckligt utrett då förslaget bland

annat saknar en konsekvensbeskrivning utifrån ett

kvinno- och barnperspektiv. Innan en sådan

förändring görs anser motionärerna att en utredning

bör göras som fokuserar på kopplingen mellan alkohol

och misshandel med fokus på familjen.

I motion 1999/2000:So3 av Elver Jonsson m.fl. (fp v,

kd, c, mp) begärs att riksdagen fastslår att

nuvarande ordning med lördagsstängda systembutiker

bibehålls (yrkande 4). Många "missbrukarhustrur" har

vittnat om en förbättring då Systembolaget har

lördagsstängt. Det finns anledning att vidhålla en

sådan ordning. Skulle riksdagen frångå nuvarande

bestämmelser om lördagsstängt måste det aviserade

öppethållandet tydligt avgränsas så att vetenskaplig

utvärdering kan ske.

I motion 1999/2000:So8 av Göran Magnusson m.fl. (s)

hemställs att riksdagen avslår förslaget om

försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker

inom vissa angivna områden. Enligt motionärerna har

sambandet mellan alkoholens tillgänglighet och

konsumtionsutvecklingen under decennier varit

föremål för forskning. God tillgänglighet leder till

ökad konsumtion, vilket i sin tur leder till ökade

skadeeffekter. Utöver att lördagsöppet har en social

och medicinsk effekt riskerar regeringens mål om hög

produktivitet att försämras. Stor tveksamhet

föreligger om möjligheterna att med tillräckligt

vetenskaplig noggrannhet mäta effekterna av

lördagsöppet inom försöksområdena. Riskerna för

negativa sociala konsekvenser av lördagsöppet är

stora. Därför bör riksdagen avslå förslaget.

Bakgrund

Det har anförtrotts åt Systembolaget att självt

bestämma över butikernas öppettider.

Lördagsstängningar av systembutikerna har dock

ansetts innebära en så påtaglig förändring att

riksdagen hörts i frågan, både beträffande den

permanenta lördagsstängningen och försöken med sådan

(prop. 1980/81:179 och 1981/82:143). Att hålla

systembutikerna kvällsöppna och öppna tidiga morgnar

anses dock Systembolaget självt kunna besluta om.

I betänkandet 1990/91:SoU23 Folkhälsofrågor (s. 47

f.) uttalade utskottet med anledning av en motion

(m) att ett återinförande av lördagsöppet måste

anses innebära en så påtaglig förändring av

öppettiderna att riksdagen bör besluta i frågan.

Utskottet ansåg inte att det var lämpligt att

återinföra lördagsöppna systembutiker. Utskottet

konstaterade vidare att Systembolaget i övrigt har

stor frihet att självt bestämma vilka öppettider som

bäst tillgodoser konsumenternas servicebehov. Med

hänvisning till det anförda avstyrkte utskottet den

aktuella motionen.

I avtalet mellan Systembolaget AB och staten, som

trädde i kraft den 1 januari 1995, sägs att bolaget

beslutar om tider för öppethållande i

systembutikerna enligt riktlinjer som beslutats av

riksdagen.

Utskottets bedömning

Eftersom detaljhandelsmonopolet är ett av de

viktigaste alkoholpolitiska instrumenten är det

enligt utskottet oroande att så stor mängd av den

sprit det svenska folket konsumerar inhandlas

utanför Systembolaget och restaurangerna. En stor

del av denna sprit är illegalt framställd eller

tillhandahållen. Skall den illegala alkoholhandeln

motverkas räcker det enligt utskottets uppfattning

inte med ökade polisiära insatser. Systembolagets

legitimitet måste också förstärkas så att det för

fler människor framstår som självklart att använda

de legala kanalerna för att skaffa alkohol. En väg

kan vara att öka tillgängligheten till legal alkohol

och att förbättra Systembolagets service t.ex. vad

gäller öppethållande.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna

riktlinjer för detaljhandelsmonopolets öppethållande

vari ingår att Systembolaget på försök får ha öppet

på lördagar längst till kl.15.00 i vissa områden i

landet. Försöket med lördagsöppet kommer att

vetenskapligt följas löpande och utvärderas efter

ett år. Resultatet av försöket kommer att framläggas

för riksdagen för ett slutligt ställningstagande i

frågan om lördagsöppet.

Utskottet delar regeringens bedömning att

Systembolagets kunder bör få bättre service genom

utökat öppethållande. I motionerna 1998/1999:So210

(m) och 1999/2000:So4 (m) yrkande 9 föreslås att

omedelbart och generellt tillåta lördagsöppet.

Utskottet delar inte denna bedömning och avstyrker

motionerna.

Utskottet anser däremot att regeringens förslag med

en försöksverksamhet med lördagsöppet i vissa

regioner och en vetenskaplig utvärdering efter ett

år är väl avvägt. Motion 1999/2000:So11 (fp) yrkande

1 med krav på en landsomfattande försöksverksamhet

avstyrks därför.

Motionerna 1998/99:So459 (kd) yrkande 2,

1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp) yrkande 4,

1999/2000:So8 (s), 1999/2000:So10 (kd) yrkande 8,

1999/2000:So12 (c) yrkande 9, 1999/2000:So13 (v)

yrkande 2, 1999/2000: So14 (mp) yrkande 7 och

1999/2000:Ju720 (kd) yrkande 3 med krav på avslag på

försöksverksamheten m.m. avstyrks. Utskottet

föreslår att riksdagen godkänner de föreslagna

riktlinjerna för detaljhandelsbolagets öppethållande

i denna del.

Motion 1999/2000:So1 (m) yrkande 2 avstyrks också.

I förslaget till riktlinjer för Systembolagets öppethållande

ingår även att Systembolagets öppettider under

vardagar får utsträckas till kl. 20.00 och att

öppethållande också tillåts enstaka lördagar inför

storhelger. Även detta förslag är enligt utskottets

mening välavvägt och torde kunna ske utan att

alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna ökar. Motion

1999/2000:So10 (kd) yrkandena 9 och 10 avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de

föreslagna riktlinjerna i denna del.

Utskottet föreslår att riksdagen även i övrigt godkänner de

föreslagna riktlinjerna för detaljhandelsbolagets

öppethållande.

För att ytterligare öka servicenivån hos

Systembolaget har regeringen i propositionen anfört

att bolaget även bör pröva att utöka antalet butiker

och utlämningsställen bl.a. genom att mindre butiker

med att begränsat sortiment inrättas vid större

centrumanläggningar samt i förorter och större orter

som i dag saknar butiker. Utgångspunkten skall vara

att utökningen av verksamheten inte drabbar

Systembolagets ekonomiska resultat. Utskottet utgår

ifrån att den nyetablering som aviseras kan

genomföras utan alkoholpolitiskt negativa effekter.

Motionerna 1999/2000:So10 (kd) yrkande 11,

1999/2000: So11 (fp) yrkande 5, 1999/2000:So13 (v)

yrkande 6 avstyrks.

Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att

bestämmelsen i 5 kap. 4 § alkohollagen inte längre

fyller någon funktion och tillstyrker därför

regeringens förslag att upphäva bestämmelsen.

Förslaget innebär att det blir tillåtet att använda

kreditkort som betalning vid detaljhandel med sprit,

vin och starköl. Motion 1999/2000:So13 (v) yrkande 3

avstyrks.

Alkoholsortimentsnämnden och statens avtal

med Systembolaget

Propositionen

I propositionen (s. 148 ff.) anför regeringen att

enligt avtalet mellan staten och Systembolaget skall

bolagets produkturval vara sådant att ingen

favorisering sker av inhemska produkter. Urvalet av

produkter får endast grundas på en bedömning av

produktens kvalitet, särskilda risker för

skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan

och andra affärsmässiga samt etiska hänsyn.

Systembolagets beslut att avvisa en viss

alkoholdryck från sortimentet eller att avföra en

viss alkoholdryck ur sortimentet kan överklagas. För

ändamålet har inrättats ett organ för överklagande,

Alkoholsortimentsnämnden. Ärende i nämnden kan

enligt 2 § förordningen (1994:2048) med instruktion

för Alkoholsortimentsnämnden väckas av den

leverantör vars produkt avvisats från eller avförts

ur bolagets sortiment. Nämnden skall enligt samma

paragraf pröva om bolaget följt vad som sägs i

avtalet om att bolagets produkturval får grundas

endast på en bedömning av produktens kvalitet,

särskilda risker för skadeverkningar av produkten,

kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga samt

etiska hänsyn samt att någon favorisering inte får

ske av inhemska produkter. Enligt avtalet med staten

skall Systembolaget upplysa en leverantör om dennes

rätt att få ett beslut överprövat av

Alkoholsortimentsnämnden. Nämnden har således,

enligt regeringen, inrättats i syfte att säkerställa

att Systembolaget i sin verksamhet lever upp till

kraven på konkurrensneutralitet och icke-

diskriminering.

Enligt regeringen tillkom inrättandet av

Alkoholsortimentsnämnden som ett resultat av de

diskussioner som fördes med EU-kommissionen inför

Sveriges EU-inträde. EG-domstolen har i Franzénmålet

inte anfört någon kritik mot urvalskriterierna,

nämnden eller dess sätt att arbeta. Nämnden är ett

permanent inrättat organ och är oavhängigt. Nämnden

är exklusivt behörig att avgöra tvister mellan

Systembolaget AB och leverantörer om produkturvalet.

Nämnden är alltså en obligatorisk rättsinstans. De

avgöranden som nämnden fattar är inga

skälighetsbedömningar utan skall grundas på givna

regler. De regler som nämnden skall tillämpa finns i

dels avtalet mellan staten och Systembolaget AB,

dels förordningen (1994:2048) med instruktion för

Alkoholsortimentsnämnden. Vid sin prövning har

nämnden också att beakta gemenskapsrättsliga

aspekter.

Regeringen anser att Alkoholsortimentsnämnden bör

vara kvar i sin nuvarande form. Avsikten är dock att

se över statens avtal med Systembolaget för att

bl.a. försöka tydliggöra kriterierna för bolagets

produkturval.

Motionerna

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om möjligheten att säga

nej till produkter som bedöms innebära särskilda

risker (yrkande 4). Enligt motionärerna har den

statliga Alkoholsortimentsnämnden tolkat sitt

uppdrag så att produkter, som får säljas i ett annat

EU-land, också måste få säljas i Sverige. Det är

långtifrån säkert att den tolkningen är riktig. Som

det nu är framstår andra EU-länder som mer aktiva

när det gäller att ifrågasätta produkter som

alkoläsk än Sverige. Därför behövs en tydligare

instruktion till Alkoholsortimentsnämnden

alternativt att den ersätts av prövning i allmän

domstol, som gör det möjligt för Systembolaget att

säga nej till produkter som bedöms innebära

särskilda risker.

I motion 1998/99:So300 av Fanny Rizell och Tuve

Skånberg (båda kd) begärs tillkännagivande om att

direktiven för Alkoholsortimentsnämnden ändras så

att också folkhälsoskäl skall vägas in i nämndens

beslut (yrkande 2).

Tidigare behandling

Utskottet har i betänkande 1997/98:SoU7

Alkoholfrågor behandlat motions-yrkanden om bl.a.

Alkoholsortimentsnämnden. Utskottet uttalade att det

inte då var berett att förorda någon ändring i

förordningen med instruktion för

Alkoholsortimentsnämnden, vars huvudsakliga syfte är

att säkerställa att detaljhandelsmonopolet fungerar

icke-diskriminerande gentemot leverantörer. Den

aktuella motionen avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (prot.nr 1997/98:13).

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning vad gäller

Alkoholsortimentsnämnden och har heller ingen

invändning mot en översyn av statens avtal med

Systembolaget vad gäller kriterierna för

produkturvalet. Utskottet anser, mot bakgrund av

nämndens huvudsakliga syfte, att det inte finns skäl

att ändra i förordningen med instruktion för

nämnden. Motionerna 1998/99:So300 (kd) yrkande 2 och

1999/2000:So11 (fp) yrkande 4 avstyrks.

Oberoende alkoholsamarbetet

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 154 ff.) att

riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för

Oberoende alkoholsamarbetet - OAS.

I propositionen anför regeringen att ett samarbete

mellan stat och näringsliv på

alkoholinformationsområdet kan organiseras på flera

sätt. OAS-kommittén har diskuterat tre tänkbara

alternativ: ideell förening, statlig delegation

eller samarbetsavtal. Regeringen föreslår att OAS-

kommitténs samarbete mellan Regeringskansliet,

branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda

myndigheter ombildas till en allmännyttig ideell

förening. Samarbetet i föreningen skall initiera,

samordna, bedriva och effektivisera informations-

och opinionsinsatser för att främja måttfullhet och

återhållsamhet i alkoholbruket samt motverka

alkoholskador. OAS skall fungera som ett forum för

dialog mellan staten och dess myndigheter,

branschorganisationer, företag m.fl. i

informationsfrågor relaterade till alkohol och dess

risker. Samarbetet i föreningen bygger på de

erfarenheter som erhållits under kommittéperioden

och på den plattform och de kriterier som

formulerats inom det nuvarande kommittésamarbetet.

OAS-kommittén får i uppdrag att förbereda behövliga

stadgar och avtal för inrättandet av en ny

samarbetsorganisation i form av en allmännyttig

ideell förening. När detta förberedelsearbete är

färdigt och förslag till stadgar, konsortialavtal

och finansieringsavtal föreligger återkommer

regeringen till riksdagen för godkännande av statens

medlemskap i denna förening samt förslag till

finansiering.

Motionerna

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att riksdagen avslår regeringens förslag om

att ombilda Oberoende alkoholsamarbete (OAS) till en

allmännyttig ideell förening enligt vad i motionen

anförts om att OAS skall ingå i en statlig myndighet

(yrkande 8). Motionärerna anser inte att förslaget

till organisering av OAS, som en allmännyttig ideell

organisation, är det bästa tänkbara. Det finns

olika, delvis motstridiga intressen, representerade

i OAS och det är viktigt att tydliggöra detta.

Motionärerna anser i likhet med flera

remissinstanser att OAS i stället skall ingå i en

statlig myndighet för att på bästa sätt främja

trovärdigheten och uppnå samordningsvinster i

informationsarbetet.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om OAS framtida

roll (yrkande 13). Opinions- och informationsarbete

på området är, enligt motionärerna, mycket viktigt.

I propositionen föreslås OAS få ett utvidgat ansvar

för denna information. Motionärerna anser dock att

man inte bör genomföra denna förändring förrän den

nya myndighetsstrukturen på alkoholområdet är fullt

utredd och presenterad för riksdagen. Dessutom finns

det flera outredda saker i förslaget till ombildning

av OAS till en allmännyttig ideell förening.

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) hemställs att riksdagen avvisar regeringens

förslag om att ombilda Oberoende alkoholsamarbetet

till en allmännyttig ideell förening (yrkande 10).

Motionärerna anser att samarbetet mellan skilda

aktörer inom alkoholområdet är nödvändigt men att

den föreslagna strukturen på samarbetet är oklar.

Det är en sammanblandning mellan en

myndighetsfunktion och ett forum för dialog.

Regeringen har, enligt motionärerna, möjlighet att

kalla samman myndigheter, företag, bransch-

organisationer för information och

erfarenhetsutbyte. Det är också möjligt att starta

tillfälliga informationsprojekt där flera

intressenter ingår utan att det behöver formaliseras

på detta sätt.

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om att inte fatta beslut

om OAS (yrkande 8). Motionärerna anser att samarbete

alltid är bra och det kan vara bra med en ideell

förening som spänner över ett stort område men vi

anser inte att riksdagen skall fatta ett beslut om

detta. Det ger föreningen en helt annan status än

som en vanlig allmännyttig ideell förening. Därför

yrkar vi avslag på förslaget att riksdagen skall

fatta beslut angående detta men ser gärna att OAS

lever vidare.

I motion 1999/2000:So9 av Göran Magnusson m.fl. (s,

v, kd, c, fp, mp) begärs att riksdagen avslår

förslaget om att OAS skall ombildas till en

allmännyttig ideell förening och som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om OAS

ställning (yrkandena 1 och 2). Motionärerna menar

att det ur folkrörelsesynpunkt förefaller märkligt

att ge en ideell karaktär åt en verksamhet, som

skall styras av kommersiella företag. De vedertagna

kriterierna för ideell verksamhet är enligt olika

forskare att verksamheten skall ha en ideologisk

bas. OAS kan enbart uppfylla ett av dessa kriterier,

nämligen att man kan säga att de agerar över hela

landet. Med det föreslagna upplägget riskerar

riksdagen och regeringen att avhända sig den

politiska styrningen av samhällsinformationen

rörande alkoholdrycker.

Utskottets bedömning

Information och upplysning om alkoholen, dess risker

och skadeverkningar ingår som en mycket viktig del

av den svenska alkoholpolitiken. I en situation där

de traditionella alkoholpolitiska instrumenten

försvagas finns risk för en ökad total

alkoholkonsumtion och ett mer omfattade missbruk. En

fortsatt restriktiv alkoholpolitik kan därför behöva

kompletteras med en mer omfattande information och

upplysning. Behovet av informationsinsatser på

alkoholområdet kan bli än mer angeläget i framtiden.

Ett samarbete mellan skilda aktörer på

alkoholområdet, för att bedriva informationsinsatser

i syfte att motverka alkoholens skadeverkningar, är

en god tanke. Det är viktigt att även

alkoholbranschen tar ett ökat ansvar i dessa frågor.

Utskottet ser positivt på att regeringen söker hitta

former för ett samarbete med branschorganisationer,

försäkringsbolag och berörda myndigheter på

alkoholområdet. Utskottet anser dock att den i

propositionen föreslagna strukturen på samarbetet är

oklar och att den tänkta formen för samarbetet är

olämplig. Hur ett samarbete på alkoholområdet skall

bedrivas bör därför övervägas ytterligare. Mot

bakgrund av vad som nu sagts och med anledning av

motionerna 1999/2000:So9 (s, v, kd, c, fp, mp),

1999/2000:So10 (kd) yrkande 13, 1999/2000:So12 (c)

yrkande 10, 1999/2000:So13 (v) yrkande 8 och

1999/2000:So14 (mp) yrkande 8 anser utskottet att

riksdagen inte bör godkänna de föreslagna

riktlinjerna för Oberoende alkoholsamarbetet (OAS).

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

om hur ett samarbete på området skall utformas. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Inriktningen för en ny myndighetsstruktur

på alkohol- och narkotikaområdet

Propositionen

Regeringen gör (s. 163 ff.) mot bakgrund av

Statskontorets rapport, Samordning mot droger -

kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på

alkohol- och narkotikaområdet (1998:22), bedömningen

att det finns anledning att begränsa antalet

centrala myndigheter på området. Regeringen avser

att tillsätta en organisationskommitté med uppgift

att ombilda nuvarande Folkhälsoinstitutet till en ny

myndighet med tydligare uppgifter av stabskaraktär.

Organisationskommittén får i uppdrag att mer i

detalj tydliggöra mål och uppgifter samt lämna

förslag till organisation av den nya myndighetens

verksamhet. Den nya myndigheten skall fungera mer

som central stabsmyndighet på folkhälsoområdet än

som egen opinionsbildningsmyndighet gentemot

allmänheten. Det betyder att myndigheten framför

allt skall följa utvecklingen på området, ta fram

fakta, utarbeta nationella handlingsplaner, stå för

kunskapsförsörjning och utveckling av metoder samt

arbeta med underlag som hör samman med regeringens

ledning, styrning och utvärdering av

folkhälsoområdet. Alkoholinspektionens uppgifter av

övergripande tillsynskaraktär förs också dit. Denna

bör således vara central tillsyns- och

uppföljningsmyndighet när det gäller alkohollagens

bestämmelser och svara för föreskriftsarbete,

allmänna råd och övergripande tillsyn på detta

område i syfte att tillämpningen av alkohollagen

skall bli så riktig och enhetlig som möjligt. När

det gäller Läkemedelsverkets nuvarande uppgifter

angående teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

kommer Alkoholutredningen senast till årsskiftet med

förslag till en ny lagstiftning om teknisk sprit

m.m. Utgångspunkten bör dock vara att nuvarande

tillståndsgivning och tillståndsverksamhet antingen

decentraliseras eller förs över till annan

myndighet. Det som kommer att bli kvar är det

övergripande tillsyns- och uppföljningsansvaret för

lagstiftningen som på samma sätt som när det gäller

alkohollagen bör föras till den nya myndigheten.

Kommittén skall också låta göra en övergripande

utvärdering av Folkhälsoinstitutets nuvarande

verksamhet i syfte att öka effekterna av

folkhälsoarbetet. Organisationskommittén skall i

sitt arbete samråda med Nationella

folkhälsokommittén, Alkoholutredningen och

Narkotikakommissionen. Kommittén skall redovisa sitt

arbete senast den 1 juni år 2000 och avsikten är att

den nya myndigheten skall fungera fullt ut från och

med den 1 juli år 2001.

Motionerna

I motion 1999/2000:So4 av Chris Heister m.fl. (m)

hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en mera systematisk och lättförståelig

myndighetsstruktur på alkoholområdet (yrkande 12).

Motionärerna menar att myndighetsstrukturen på

området är svårförståelig och osystematisk. Antalet

centrala myndigheter på alkohol- och

narkotikaområdet har mer än fördubblats under 1990-

talet utan att detta för den skull har kunnat

påverka det alltmer accelererande drogmissbruket

bland våra unga. En avsevärd bantning av den totala

myndighetskostnaden för central och regional

verksamhet på området borde kunna åstadkommas med en

bättre och mer slagkraftig organisation. Vidare

begärs ett tillkännagivande om de utvecklingsplaner

som skisserats för Folkhälsoinstitutet (yrkande 13).

En betydande försiktighet bör, enligt motionärerna,

iakttagas så att man inte skapar osjälvständiga

myndigheter som i praktiken mest får en

stabsfunktion åt departementet. Med den

utgångspunkten framstår den aviserade utvecklingen

av Folkhälsoinstitutet som mycket tveksam.

Motionärerna yrkar även ett tillkännagivande om en

avveckling av Alkoholinspektionen (yrkande 14).

Alkoholinspektionen är, enligt motionärerna, en

onödig myndighet. Alkoholinspektionens verksamhet

har framför allt drabbat småföretagare och i

praktiken varit i direkt strid med de mål som

riksdagen har angett, nämligen att öppna upp för

konkurrens inom distributionsledet. Motionärerna

noterar med tillfredsställelse att regeringen nu

delar uppfattningen att myndigheten skall avvecklas.

I motion 1999/2000:So13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om direktiven för den

kommitté som skall se över Alkoholinspektionens

organisation (yrkande 7). Motionärerna anser att det

även fortsättningsvis behövs en nationell

kontrollfunktion och står fortfarande bakom vad som

beslutades vara Alkoholinspektionens huvuduppgift

dvs. "att marknadskrafterna skall kontrolleras via

ett system av tillstånd, tillsyn och sanktioner och

skall hanteras av den nya myndigheten" (prop.

1994/95:89). Den kompetens som nu finns hos

myndigheten måste tas till vara. De kontakter som

upprättas i samband med tillsyn och

tillståndsgivning ger stora möjligheter att påverka

utvecklingen med information och rådgivning. Enligt

motionärerna handlar det i slutändan om att förmedla

ett socialt ansvarstagande till företagare och

förhindra att företag med kortsiktiga och enbart

ekonomiska intressen kommer in på arenan.

Motionärerna anser att den inriktningen skall

bibehållas och att det bör framgå i direktiven till

den kommande organisationskommittén, vilken skall se

över Folkhälsoinstitutet.

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

förslag till förändring av myndighetsstrukturen på

alkohol- och narkotikaområdet (yrkande 14).

Motionärerna anser att den slutliga

myndighetsstrukturen bör utredas innan ett beslut

tas om en sådan förändring som föreslås i

propositionen. Hur förändringen skall se ut är ännu

inte på ett tillfredsställande sätt utrett. Den

kommitté som regeringen givit i uppdrag att ombilda

Folkhälsoinstitutet borde i stället få i uppdrag att

återkomma med en redogörelse och förslag som

regeringen därefter återkommer till riksdagen med.

Först då kan ett underbyggt beslut tas. Detta

förslag bör även invänta Alkoholutredningens

slutliga betänkande.

I motion 1999/2000:So11 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) hemställs att riksdagen avslår den föreslagna

omvandlingen av Folkhälsoinstitutet och begärs

tillkännagivande om alkoholinformationen (yrkandena

8 och 9). Enligt motionärerna skall

Alkoholinspektionens och Läkemedelsverkets

tillsynsuppgifter föras dit. Motionärerna anser att

tillsynsuppgifterna bättre hör hemma hos

Socialstyrelsen än i ett folkhälsoinstitut och yrkar

avslag på regeringens förslag om

Folkhälsoinstitutets framtida roll och ansvar.

Motionärerna ser det som självklart att

Folkhälsoinstitutet även i fortsättningen skall ha

huvudansvaret för statens externa

alkoholinformation.

I motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag

till en ny myndighetsstruktur på alkoholområdet

(yrkande 9). Motionärerna anser inte att det finns

några effektivitets- och samordningsvinster att göra

utan att man i stället kommer att förlora kunskap,

kompetens och verktyg att föra en restriktiv

alkoholpolitik. Motionärerna anser att det är

viktigt att skilja på folkhälsoarbete och en

inspektions kontrollarbete. Båda behövs men var för

sig.

I motion 1999/2000:So6 av Elver Jonsson och Göran Magnusson

(fp och s) hemställs att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att upprätthållandet av lagstiftningen på

alkoholområdet fortsatt skall i tillämpliga delar

handläggas av Alkoholinspektionen (yrkande 1).

Enligt motionärerna kräver dagens samhälle med en

ökad internationalisering och nya levnadsmönster i

kombination med ett ökat kommersiellt tryck på

alkoholområdet en aktiv och seriös tillsyn. Att ha

en myndighet med hög integritet och som med oväld

kan agera är ur socialpolitisk synpunkt ovärderligt.

Utskottets bedömning

Utskottet välkomnar regeringens förslag att

tillsätta en organisationskommitté med uppgift att

komma med förslag i syfte att förenkla och

förtydliga myndighetsstrukturen på bl.a.

alkoholområdet (dir. 1999:56). Kommitténs arbete

skall redovisas senast den 1 juni år 2000. Riksdagen

bör inte föregripa kommande förslag på området.

Med det anförda avstyrks motionerna 1999/2000:So4

(m) yrkandena 12-14, 1999/2000:So6 (fp, s) yrkande

1, 1999/2000:So10 (kd) yrkande 14, 1999/2000:So11

(fp) yrkandena 8 och 9, 1999/2000:So13 (v) yrkande 7

och 1999/2000:So14 (mp) yrkande 9.

Övriga lagförslag

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen

att förutom de ovan behandlade lagförslagen anta

ytterligare ett antal förslag till lag. Förslagen,

vilkas lydelser framgår av bilaga 1, innefattar i nu

berört avseende förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738) i övrigt, lag om ändring i

lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lag om ändring i

lagen (1994:1776) om skatt på energi, lag om ändring

i marknadsföringslagen (1995:450), lag om ändring i

lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid

Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska

unionen, lag om ändring i radio- och TV-lagen

(1996:844) och lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Alkoholfrågor i övrigt

Åldersgränser

Motionerna

I motion 1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m)

begärs att riksdagen beslutar att åldersgränsen för

inköp av alkoholdrycker skall sänkas till 18 år

(yrkande 9). Enligt motionärerna bör åldersgränsen

för inköp av alkohol justeras och motsvara

myndighetsåldern. Jan-Evert Rådhström och Anders

Sjölund (båda m) har framfört i stort likalydande

yrkanden i motionerna 1998/99: So365 (yrkande 1) och

1999/2000:So231 (yrkande 1).

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om vita zonerna

(yrkande 3 delvis). Motionärerna vill verka för att

vissa perioder och situationer i livet skall vara

helt alkoholfria. Det är mycket farligt för

ungdomars hälsa att alkoholdebuten sker i allt

tidigare åldrar. Motionärerna anser att

åldersgränsen bör höjas från 18 till 20 år för

servering av alkoholhaltiga drycker på restaurang.

I motion 1999/2000:So428 av Peter Pedersen (v)

hemställs att riksdagen begär att regeringen utreder

fördelar och nackdelar med en övergång till en

enhetlig åldersgräns avseende inköp av alkohol

jämfört med de nuvarande differentierade

åldersgränserna.

Bakgrund och tidigare behandling

Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid detaljhandel

med spritdrycker, vin och starköl varor inte säljas

eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt

20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl

och servering av alkoholdrycker i fråga om den som

inte fyllt 18 år.

Alkoholpolitiska kommissionen har föreslagit (SOU

1994:24) att åldersgränsen för servering av

alkoholdrycker skall höjas från 18 år till 20 år.

Åldersgränsutredningen (C 1995:02) som har haft

regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av de

åldersgränser i samhället som berör unga människor

har i sin rapport (SOU 1996:11) föreslagit att

nuvarande åldersgränser för inköp och servering av

alkoholdrycker bör behållas.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt

motioner om att höja respektive sänka aktuella

åldersgränser. Utskottet har senast i betänkande

1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor vidhållit sin

tidigare inställning att det inte var berett att

förorda någon ändring av nuvarande åldersgränser för

inköp på Systembolaget och för servering av

alkoholdrycker på restaurang. Motionerna avstyrktes

(prot.nr 1997/98:78).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande och

är således inte berett att ta initiativ till någon

ändring av de aktuella åldersgränserna. Motionerna

1998/99:So228 (m) yrkande 9, 1998/99:So365 (m)

yrkande 1, 1999/2000: So10 (kd) yrkande 3 delvis,

1999/2000:So231 (m) yrkande 1 och 1999/2000: So428

(v) avstyrks därför.

Varningstexter

I motion 1999/2000:So10 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om varningstext på

alkoholförpackningar (yrkande 5). En angelägen

åtgärd för att ytterligare pressa ned

totalkonsumtionen är, enligt motionärerna, att förse

alkoholförpackningarna med varningstext, av samma

typ som redan finns för tobaksförpackningar och

läkemedel. Texten bör vara kortfattad och informera

om alkoholbrukets risker t.ex. vid graviditet. Ett

likalydande yrkande har framställts i motion

1998/99:So299 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(båda kd) (yrkande 3).

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas

tillkännagivande om vad som i motionen anförts om

att varningstexter bör placeras på alla

alkoholförpackningar (yrkande 4). Enligt

motionärerna är ett led i upplysningsarbetet att

varningstexter, liknande dem för cigarretter,

placeras på alla alkoholförpackningar.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkandet 1995/96:SoU3 Alkoholfrågor avslog

utskottet ett motionsyrkande om att

alkoholförpackningar skulle förses med

varningstexter med följande motivering.

Om ett enskilt medlemsland inom EU uppställer krav

på att förpackningar av alkoholhaltiga varor skall

vara försedda med varningstexter för att få säljas

på den inhemska marknaden är detta sannolikt att

anse som ett s.k. tekniskt handelshinder. Tekniska

handelshinder, som kan avse krav såväl när det

gäller varornas beskaffenhet i sig som provning,

kontroll eller märkning av varor, är förbjudna

mellan medlemsstaterna.

Vidare tillade utskottet att det inte finns något

som hindrar företagen att frivilligt förse

alkoholvarorna med varningstexter.

Utskottet uttalade sig senast i betänkande

1997/98:SoU7 Alkoholfrågor i frågan. Utskottet ansåg

det betydelsefullt att information om alkoholens

skadeverkningar ges på flera plan. Utskottet vidhöll

dock sin tidigare inställning beträffande

varningstexter på alkoholförpackningar och avstyrkte

aktuell motion. Riksdagen följde utskottet (prot.nr

1997/98:13).

Utskottets bedömning

Utskottets inställning vad gäller varningstexter på

alkoholförpackningar är densamma som tidigare.

Motionerna 1998/99:So299 (kd) yrkande 3,

1998/99:So306 (mp) yrkande 4 och 1999/2000:So10 (kd)

yrkande 5 avstyrks därför.

Servering av alkoholdrycker

Serveringstillstånd m.m.

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

yrkas tillkännagivande om vad som i motionen anförts

om ökad tyngd för kommunernas riktlinjer för

serveringstillstånd (yrkande 14). Motionärerna

framhåller att samhället måste skärpa sin kontroll

av den alkoholservering som förekommer på

restauranger, pubar, diskotek och pizzerior och visa

stor restriktivitet med beviljandet av tillstånd

till servering av alkoholdrycker. Kommunernas

riktlinjer för serveringstillstånd måste ges ökad

tyngd. Det finns i dag mycket som tyder på att

kommunerna, tvärtemot intentionerna i den nya

alkohollagen, har små möjligheter att driva en aktiv

alkoholpolitik med hjälp av serveringstillstånden.

Kommunerna bör ges rätten att begränsa antalet

permanenta serveringstillstånd inom kommunen i sina

riktlinjer. Serveringstillstånden skall ges på en

tid av tre år, varefter de på nytt prövas som ett

nytt tillstånd. Om kommunen inte tar tillräckliga

alkoholpolitiska hänsyn i sina beslut, eller om

kommunen ger tillstånd i strid med sina egna

riktlinjer bör det finnas möjlighet för någon att

överklaga. Möjlighet att överklaga

serveringstillstånd bör därför beredas länsstyrelsen

och alla innevånare i aktuell kommun. I samband med

överlämnandet av beslutanderätten om

serveringstillstånd till kommunerna förutsattes att

alkoholpolitiska överväganden skulle ges företräde

framför näringspolitiska hänsyn. Vidare begärs ett

tillkännagivande om behovet av en utvärdering av hur

kommunerna uppfyllt sitt alkoholpolitiska ansvar i

samband med övertagandet av beslutanderätten om

serveringstillstånd (yrkande 15). Motionärerna yrkar

också ett tillkännagivande om vad som i motionen

anförts om att studentnationernas specialregler för

alkoholtillstånd skall upphöra och om direkt

statligt ekonomiskt stöd till studentnationerna

(yrkandena 23 och 24). Enligt motionärerna

finansierar studentnationerna en stor del av sin

verksamhet genom alkoholförsäljning. Detta ger många

negativa konsekvenser, då ungdomar som just flyttat

hemifrån och har en ny sorts frihet att hantera

snabbt inskolas till en hög alkoholkonsumtion. Det

vore därför både en samhällsekonomisk vinst och en

vinst i minskat personligt lidande om staten drog in

studentnationernas specialregler för

alkoholtillstånd.

I motion 1998/99:So426 av Göran Magnusson m.fl. (s,

v, kd, c, fp, mp) begärs tillkännagivande om vad som

i motionen anförts om att lagen om

serveringstillstånd ges en starkare social prägel

varvid särskild hänsyn tas till ungdomarnas

situation (yrkande 1). Motionärerna framför att

tillstånd för alkoholservering samt försäljning av

öl klass II regleras genom den alkohollag, som

riksdagen antog 1994. Prövning av

serveringstillstånden och flera andra åtaganden

fördes då över till kommunerna. I den praktiska

tillämpningen har emellertid stora svårigheter visat

sig föreligga. Det finns nu starka skäl att överväga

om lagen om serveringstillstånd kan ges en starkare

social prägel, som ger bättre förutsättningar för

att allsidigt pröva ansökningarna.

I motion 1999/2000:So470 av Nikos Papadopoulos och

Paavo Vallius (båda s) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfälliga serveringstillstånd för

alkohol. Enligt motionärerna finns mycket goda skäl

att slopa systemet med tillfälliga

serveringstillstånd. Endast ett slags

serveringstillstånd bör finnas och det är

serveringstillstånd till allmänheten året runt.

Mattvång, pausservering och minibarer

I motion 1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m)

begärs att riksdagen beslutar att alkohollagens

bestämmelse om tillhandahållande av mat som villkor

för att få tillstånd att servera alkohol skall utgå

i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande

10). Motionärerna anför att bestämmelsen möjligen

fungerade tidigare, då Sverige hade en annan

restaurangkultur och det inte var lika vanligt att

människor träffades efter arbetet för att ta sig ett

glas öl eller vin. Det anses i dag som ett trevligt

och naturligt sätt för allt fler att man innan man

avslutar sin dag träffar arbetskamrater och vänner

på ett avspänt och trevligt sätt - för att sedan åka

hem och äta. Motionärerna anser att denna form av

socialt umgänge är positiv och visar att även

svenskar kan umgås med alkohol. Därför skall det

naturligtvis vara möjligt att öppna renodlade barer.

Motionärerna begär därutöver att riksdagen beslutar

att alkohollagens bestämmelser om pausservering och

minibarer samt om serveringstider, prissättning,

animeringsförbud och alkoholfria alternativ skall

utgå (yrkandena 11 och 12). Enligt motionärerna bör

samtliga dessa bestämmelser avskaffas. Motionärerna

anser att vissa regleringar behövs - men för att

vinna förståelse för detta, måste politikerna också

avskaffa de bestämmelser som bara uppfattas som

byråkrati och förbudsmentalitet, och som heller inte

fyller några som helst alkoholpolitiska syften.

I motion 1998/99:So351 av Roland Larsson (s) begärs

tillkännagivande av vad som i motionen anförts om

hotellens minibarer. Med en ökande satsning på

besöksnäringen, affärsturism, kongresser m.m.

följer, enligt motionären, också krav på att våra

hotell skall hålla samma standard som gäller i

resten av världen nämligen att det på varje bättre

hotell finns en minibar. Lagstiftaren bör ge varje

kommun möjlighet att pröva om tillstånd kan ges för

sökande hotell att ha alkoholhaltiga drycker i sina

minibarer.

I motion 1998/99:So358 av Anita Jönsson och Jarl

Lander (båda s) begärs tillkännagivande av vad som i

motionen anförts om serveringstillstånd för vin och

öl. Motionärerna framhåller att i

alkohollagstiftningen regleras att det är kommunerna

som har ansvaret för att utreda och besluta om

serveringstillstånd. Många som går på teater och

andra kulturevenemang upplever det som dubbelmoral

att servering av vin och öl endast kan ske under

pausen men inte före föreställningen eller strax

efter densamma. Motionärerna anser att lagen bör

utvidgas. Kommunerna bör få möjlighet att ge

tillstånd till teatrar och konsertlokaler för

servering av vin och öl i samband med en

föreställning, vilket innebär även före och efter

föreställningen. Detta bör gälla oberoende om

serveringsstället har ett kök eller inte.

Bakgrund och tidigare behandling

Servering av spritdrycker, vin och starköl får,

enligt 6 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) ske

endast om serveringstillstånd har meddelats. För

servering av öl gäller, som vid detaljhandel med öl,

att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd

som livsmedelslokal samt att servering av mat

samtidigt bedrivs i lokalen. I 6 kap. 2 § anges ett

övergripande mål för hur serveringen skall bedrivas.

Paragrafen lyder:

"Servering av alkoholdrycker skall ske med

återhållsamhet och får inte föranleda olägenheter i

fråga om ordning och nykterhet."

Lagregleringen om serveringens bedrivande syftar

till att motverka ett bruk av alkohol som leder till

skador. I propositionen 1994/95:89 till alkohollagen

(s. 58) framhålls att det bland restaurangernas

gäster finns storkonsumenter av alkohol och att våld

och alkohol ofta hör samman. Forskning har vidare

visat att gatuvåld och våld mot okända ofta

förekommer i direkt anslutning till eller i närheten

av restauranger och nöjesställen. God ordning

förutsätter också att gäster eller grannar och

närboende inte störs på ett sätt som är

oacceptabelt.

I 6 kap. 3 § stadgas att på serveringsställe där

serveringstillstånd gäller skall tillståndshavaren

eller av honom utsedd serveringsansvarig person

utöva tillsyn över serveringen och vara närvarande

under hela serveringstiden. Samma paragraf reglerar

också att all personal som används för bedrivandet

av serveringen måste vara anställd av

tillståndshavaren.

Enligt 6 kap. 4 § får servering av spritdrycker,

vin eller starköl påbörjas tidigast klockan 11.00.

Serveringen skall avslutas senast klockan 01.00, om

inte tillståndsmyndigheten beslutar annat.

Tillståndsmyndigheten kan således besluta om

utsträckt serveringstid utanför den s.k. normaltiden

men även besluta om inskränkning av serveringstiden.

Skäl för inskränkning av serveringstiden kan vara

att alkoholpolitiska olägenheter, ordningsstörningar

eller störningar för närboende befaras uppkomma.

Vad gäller dryckeshanteringen anges t.ex. att

spritdrycker, vin eller starköl som behövs för

rörelsen får köpas endast av någon som har parti-

handelstillstånd för varan och att dryckerna inte

får medföras från en restaurang med

serveringstillstånd.

All försäljning av spritdrycker, vin och starköl är

tillståndspliktig verksamhet. Serveringstillstånd

beslutas av den kommun där serveringsstället är

beläget. Serveringstillstånd kan meddelas för

servering till allmänheten, förening, företag eller

annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse

stadigvarande servering eller för viss tidsperiod

eller enstaka tillfälle. För stadigvarande servering

till allmänheten krävs att lokalen har ett kök för

allsidig matlagning och tillhandahåller lagad mat.

En ansökan om serveringstillstånd kan avslås om

serveringen kan befaras medföra olägenheter från

alkoholpolitisk synpunkt. Kommunerna kan i

alkoholpolitiska program utforma riktlinjer för

tillståndsgivningen och ange vilka kriterier

kommunen avser att tillämpa vid bedömningen av om en

servering kan medföra alkoholpolitiska olägenheter.

Kommunerna har givits rätt att ta ut ansöknings- och

tillsynsavgifter och kan återkalla beviljade

tillstånd om serveringen föranleder olägenheter i

fråga om ordning och nykterhet eller om

alkohollagens bestämmelser inte följs.

Länsstyrelsernas uppgifter på alkoholområdet är

sedan alkohollagens ikraftträdande bl.a. att utöva

tillsyn över kommunernas verksamhet samt att på

regional nivå följa upp alkoholhanteringen och den

verksamhet som bedrivs med stöd av alkohollagen.

Motioner om matservering som villkor för

serveringstillstånd, tillstånd förservering i foajé

till teater eller konsertlokal och villkoren för

bestämmelser om minibarer har behandlats av

utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkande

1997/98:SoU7 Alkoholfrågor anförde utskottet att

dess inställning var att matservering även i

fortsättningen skall vara ett krav för att

serveringstillstånd skall kunna beviljas. Utskottet

var inte berett att utvidga tillståndet för teatrar

och konsertlokaler till att avse andra tider för

serveringens bedrivande än i paus under pågående

föreställning eller till andra alkoholdrycker än vin

och starköl. Även motionsyrkanden om att

bestämmelser om minibar skall utgå ur alkohollagen

avstyrktes av utskottet. Detta blev också riksdagens

beslut (prot.nr 1997/98:13).

I betänkande 1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor

underströk utskottet vikten av att varje kommun

utarbetar alkoholpolitiska program med tydliga

riktlinjer för vad som skall gälla för att få

tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket

sätt det alkoholförebyggande arbetet skall bedrivas.

Det är också angeläget att kommunerna i samband med

tillståndsprövningen noga uppmärksammar riskerna för

eventuella alkoholpolitiska olägenheter.

Alkohollagen ger kommunerna möjligheter att

förhindra alkoholservering i särskilt känsliga

områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar,

trafikleder, idrottsplatser eller i områden med känd

missbrukarproblematik. Det är även möjligt för

kommunerna att vägra serveringstillstånd om antalet

restauranger i ett område ökat eller riskerar att

öka till en sådan omfattning att alkoholpolitiska

olägenheter bedöms föreligga.

Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning att ett

tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl

till allmänheten förutsätter att lagad mat kan

tillhandahållas. Utskottet finner heller inte

anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande

beträffande s.k. pausservering och servering från

minibar på hotell. Motioner om ändring i

alkohollagen i dessa avseenden avstyrktes. Utskottet

vidhöll också sin tidigare inställning i fråga om

alkohollagens bestämmelser om serveringstider,

prissättning, animeringsförbud och alkoholfria

alternativ och avstyrkte därmed aktuell motion

(prot.nr 1997/98:78).

Utskottets bedömning

Alkoholutredningen (dir. 1998:19 och 1998:52) skall

enligt sina direktiv bl.a. granska frågor om

alkoholpolitiska program och olägenheter samt

tillfälliga serveringstillstånd. En slutredovisning

av uppdraget sker enligt uppgift i februari eller

mars år 2000. Riksdagen bör inte föregripa kommande

förslag på området. Motionerna 1998/99:So306 (mp)

yrkandena 14-15, 23-24, 1998/99:So426 (s, v, kd, c,

fp, mp) yrkande 1 och 1999/2000:So470 (s) avstyrks.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

att serveringstillstånd rörande sprit, vin och

starköl förutsätter att lagad mat kan

tillhandahållas. Utskottet gör även samma bedömning

som tidigare vad gäller s.k. pausservering,

servering från minibar på hotell, liksom i fråga om

alkohollagens bestämmelser om serveringstider,

prissättning, animeringsförbud och alkoholfria

alternativ. Som en följd av detta avstyrks

motionerna 1998/99:So228 (m) yrkandena 10-12,

1998/99:So351 (s) och 1998/99:So358 (s).

Alkoläsk m.m.

Motion

I motion 1998/99:So300 av Fanny Rizell och Tuve

Skånberg (kd) begärs tillkännagivande om vad som i

motionen anförts om att Sverige i EU kraftfullt

skall verka för att alkoläsken förbjuds (yrkande 1).

Enligt motionärerna är alkoläsken framtagen av

alkoholindustrin för att vara en lättdrucken

ungdomsdryck utan alkoholsmak, avsedd att överbrygga

det motstånd mot alkoholsmaken som ofta nya

konsumenter, som unga flickor, i början kan känna.

Tidigare behandling

Utskottet har i betänkande 1997/98:SoU7

Alkoholfrågor behandlat motionsyrkanden om åtgärder

för att komma till rätta med försäljningen av den

s.k. alkoläsken. Utskottet anförde bl.a. att det i

likhet med regeringen och motionärerna såg med oro

på den omfattande försäljningen av den s.k.

alkoläsken särskilt bland ungdomar och ansåg att

olika åtgärder måste vidtas för att komma till rätta

med försäljningen. Utskottet var positivt till att

socialministern fört upp frågan om begränsningar i

marknadsföring och försäljning av alkoläsk på EU-

nivå. Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (prot.nr 1997/98:13). Alkoläskfrågan

behandlades av utskottet även i betänkande

1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor. Utskottet såg

positivt på att detaljhandelsförsäljningen av

alkoläsk kraftigt har minskat under senare tid.

Eftersom drycken särskilt tilltalar ungdomar och kan

befaras motverka alkoholpolitikens syfte att skydda

barn och ungdomar från alkoholkonsumtionens negativa

följder vidhöll utskottet sin tidigare inställning

att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att komma

till rätta med barns och ungdomars konsumtion av

alkoläsk. Motionerna avstyrktes (prot.nr

1997/98:78).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att komma

till rätta med barns och ungdomars

alkoläskkonsumtion. Utskottet konstaterar vidare att

frågor om ungdomar och alkohol är aktuella i flera

olika sammanhang inom EU-samarbetet den närmaste

tiden. Utskottet utgår från att frågor om alkoläsk

kan komma att beröras i alla dessa sammanhang. Med

det anförda får yrkande 1 i motion 1998/99:So300

(kd) i huvudsak anses tillgodosett.

Försäljning av folköl m.m.

Motioner

I motion 1999/2000:So12 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) begärs tillkännagivande om skyldighet att till

kommunerna anmäla folkölsförsäljning och möjlighet

för kommunerna att ta ut en mindre avgift för att

täcka kostnaden för tillsynen (yrkande 11).

Folkölskonsumtionen är ett problem främst i

ungdomsgruppen. Motionärerna anser att handlare som

avser att sälja folköl bör anmäla detta till

kommunens tillsynsenhet, och kommun skall ha

möjlighet att ta ut en mindre avgift för detta för

att täcka kostnaden för tillsynen.

I motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

yrkas tillkännagivande vad som i motionen anförts om

insatser för att förhindra försäljning av folköl

till minderåriga (yrkande 16). Enligt motionärerna

är folkölet en av de viktigaste källorna för

ungdomars drickande. Folkölet är dessutom

lättillgängligt. I samband med den nya alkohollagen

slopades kravet på tillstånd för försäljning av öl

klass II. Resultatet har blivit att folkölet har

blivit än mer lättillgängligt för framför allt

ungdomar, och redan i årskurs 6 har 35 % av pojkarna

druckit folköl. Vidare begärs tillkännagivande om

tillstånd för försäljning av öl klass II (yrkande

17). Enligt motionärerna måste det ställas hårda

krav för att erhålla tillstånd för försäljning av öl

klass II, och i den mån försäljning sker till

minderåriga måste tillståndet obönhörligen dras in.

Motionärerna begär vidare, i den mån det inte finns

majoritet för detta, att alkoholhalten i öl klass II

sänks (yrkande 18).

I motion 1999/2000:So277 av Thomas Julin m.fl. (mp)

yrkas tillkännagivande om att tillstånd skall

fordras för försäljning av öl klass II, folköl, och

om indragande av tillstånd vid försäljning till

ungdom under 18 år (yrkandena 1 och 2).

I motion 1998/99:So426 av Göran Magnusson m.fl. (s,

v, kd, c, fp, mp) begärs tillkännagivande om vad som

i motionen anförts om att tillstånd/registrering

skall fordras för försäljning av öl klass II, folköl

(yrkande 2). Enligt motionärerna har försäljningen

av folköl i dagligvaruhandeln inte skötts på ett

tillfredsställande sätt. Ett flertal exempel på

detta kan nu redovisas över hela landet där

försäljning skett till minderåriga. Resurserna för

kontroll är otillräckliga och lagliga möjligheter

att beivra överträdelser är för svaga. Det

föreligger ett klart behov av att bättre kontrollera

denna handel genom skärpta regler och för detta

krävs inspektion. Därför bör någon form av

tillstånd/registrering åter införas och

avgiftsbeläggas.

I motion 1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd) begärs

tillkännagivande om vad som i motionen anförts om

bättre resurser för kommunerna att kontrollera

folkölsförsäljningen (yrkande 1). Enligt motionären

står ungdomar under 18 år för en betydande del av

konsumtionen i form av folköl, vilket rör sig om

olaglig försäljning, och något äldre ungdom svarar

för en hel del av den ökade starkölsförsäljningen.

All erfarenhet talar för att en hel del ungdomar

riskerar att bli alkoholberoende.

I motion 1998/99:So331 av Ann-Kristine Johansson och

Helena Frisk (båda s) begärs tillkännagivande om vad

som i motionen anförts om förändringar i

alkohollagen. Motionärerna anför att grundvillkoren

för ölförsäljning, dvs. ur alkohollagens synvinkel

godkänd livsmedelslokal och ett acceptabelt

matvarusortiment, framgår av bestämmelserna i 5 kap.

6 § alkohollagen: För att klargöra alkohollagens

krav vad beträffar godkänd livsmedelslokal och

acceptabelt matvarusortiment krävs ändringar i

lagen. Det skall, enligt motionärerna, göras

skillnad mellan riktig mat och det så kallade

kiosksortimentet bestående av konfektyr, snacks,

glass, läsk etc. som inte anses vara matvaror i

alkohollagens mening. Begreppet livsmedel är mycket

omfattande i livsmedelslagen och innehåller

produkter som tuggummi och snus. Dessa produkter är

inte att betrakta som matvaror. Öl skall vara ett

komplement till matvaror, inte tvärtom. Det är också

viktigt att alkohollagen är stringent när det gäller

användandet av begreppen spritdrycker, vin eller

starköl. Där måste även folkölsbegreppet in, eller

att man använder begreppet alkoholdrycker i stället.

Samma motionärer har i motion 1999/2000:So407 begärt

tillkännagivande om försäljning av folköl och cider

till minderåriga. Motionärerna anser att man skall

vara myndig innan man får sköta försäljning av varor

som man måste vara myndig att få handla.

Bakgrund och tidigare behandling

Med s.k. folköl avses bl.a. en dryck vars

alkoholhalt överstiger 2,25 men inte 3,5

volymprocent (2,25 volymprocent motsvarar 1,8

viktprocent).

Bestämmelser om att detaljhandel med försäljning

eller servering av folköl endast får bedrivas om

försäljning eller servering av matvaror också sker i

lokalen finns i 5 kap. 6 § alkohollagen. Försäljning

av folköl skall ske i en livsmedelslokal som har

godkänts av miljöförvaltningen. I lagen (3 kap. 8 §)

finns en åldersgräns, 18 år för inköp, och vissa

övriga restriktioner för ölhanteringen. I lagen

finns också en bestämmelse som ger möjlighet att

förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering

av öl (7 kap. 21 §).

Utskottet har i betänkandena 1997/98:SoU7

Alkoholfrågor och 1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor

behandlat motionsyrkanden med liknande innehåll som

de nu aktuella. I det senare betänkandet anförde

utskottet att det vidhöll sin tidigare inställning

beträffande regler för försäljning och servering av

folköl. Mot bakgrund bl.a. av den undersökning som

Alkoholinspektionen genomfört om utvecklingen av

folkölsförsäljningen ville utskottet understryka

vikten av att den som serverar eller säljer

alkoholdrycker noga följer alkohollagens

bestämmelser och förvissar sig om att gästen/köparen

har uppnått den ålder som anges i lagen. Det är

enligt utskottets mening angeläget att kontrollen av

tillämpningen av åldersgränserna ökar och

effektiviseras. Utskottet utgick från att regeringen

noga följer utvecklingen och återkommer till

riksdagen vid behov. Motionerna avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1997/98:78).

Alkoholutredningen har i sina direktiv (1998:19)

bl.a. uppdraget att komma med förslag till hur

tillsynen av folkölsförsäljningen kan förbättras.

Utredningen skall särskilt se över alkohollagen med

avseende på bl.a. frågor som gäller kommunernas

möjligheter att ta ut eventuella tillsynsavgifter.

Utredningen kommer enligt uppgift att lämna förslag

i dessa delar i februari eller mars år 2000.

Utskottets bedömning

Utskottet är oroat över försäljningen av folköl till

ungdomar. Utskottet vill med skärpa understryka den

mycket stora vikten av att den som serverar eller

säljer folköl noga följer alkohollagens bestämmelser

och förvissar sig om att gästen/köparen har uppnått

den ålder som anges i lagen. Det är enligt

utskottets mening också mycket betydelsefullt att

kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna ökar

och effektiviseras. I Alkoholutredningens uppdrag

ingår att se över bl.a. hur kommunernas tillsyn över

försäljningen av folköl kan förbättras. Ett förslag

kommer att presenteras i början av år 2000. Enligt

utskottets mening bör utredningens överväganden

avvaktas innan riksdagen tar några initiativ i dessa

frågor. Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:

So306 (mp) yrkandena 16-18, 1998/99:So331 (s),

1998/99:So426 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 2,

1998/99:So459 (kd) yrkande 1, 1999/2000:So12 (c)

yrkande 11, 1999/2000:So277 (mp) och 1999/2000:So407

(s) i den mån de inte anses tillgodosedda med det

anförda.

Förenklad redovisning

Motioner

I motion 1998/99:N326 av Per Westerberg (m) och

Göran Hägglund (kd) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om förenklad redovisning av

mat och alkohol för restauranger i enlighet med vad

som anförts i motionen (yrkande 37). Enligt

motionärerna har restaurangbranschen en mycket hög

andel småföretag och tyngs av ett omfattande

uppgiftslämnande vad gäller försäljning av alkohol.

Bland annat skall en rad vitt skilda uppgifter redo-

visas: Intäkter från försäljning av öl, vin, sprit

och mat särredovisas; inköpta volymer av olika

dryckesslag; antal dagar i veckan som "offentlig

dans" eller "varieté, musikunderhållning o.d."

arrangeras; antal "förströelsespel" och "roulett-

spel". Uppgiftslämnandet på alkoholområdet har

spelat ut sin roll. Alkoholrapporteringen från

restauranger bör därför slopas. Ett i stort

likalydande yrkande framförs i motion 1999/2000:N273

av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) (yrkande 22).

Tidigare behandling

Skatteutskottet uttalade våren 1999 i sitt

betänkande 1998/99:NU6 Vissa näringspolitiska frågor

bl.a. att arbetet med regelförenkling för

småföretagen borde intensifieras. Riksdagen gav

därför regeringen i uppdrag att lämna en årlig

redogörelse till riksdagen om

regelförenklingsarbetet. En första redovisning borde

göras i budgetpropositionen för 2000. Då bör ett mål

för regelförenklingsarbetet formuleras och en

avstämning mot Småföretagsdelegationens samtliga

förslag göras.

I budgetpropositionen 1999/2000:1 (utg.omr. 24) (s.

38) uttalar regeringen bl.a. att komplicerade regler

innebär en belastning för särskilt entreprenörer och

småföretagare, eftersom de mindre företagen ofta

saknar resurser att överblicka och få kunskap om

reglernas utformning och innebörd. Enligt

regeringens bedömning är behovet av ytterligare

regelförenkling fortsatt stort. Därför har

regeringen bl.a. vidtagit följande viktiga åtgärder:

Beslut har fattats om utökade krav på utredningar,

myndigheter och Regeringskansliet att genomföra

problem- och konsekvensanalyser av förslag som

påverkar småföretag. En särskild

regelförenklingsgrupp, Simplex, har bildats inom

Näringsdepartementet. Gruppen skall bl.a. verka för

att myndigheter och offentliga utredningar granskar

alla förslag till nya och förändrade regler ur ett

mindre företags perspektiv, samt genom olika

insatser verka för enklare regler som främjar

företagandet.

I budgetpropositionen 1999/2000:1 ( utg.omr. 24 bil.

1 s. 7) anger regeringen att på flera områden pågår

utredningar som bör avvaktas innan regeringen

slutligt kan ta ställning till

Småföretagsdelegationens förslag. Det gäller t.ex.

förslag om att förenkla reglerna för redovisning av

alkohol för restauranger.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att riksdagen nyligen

uppmärksammat regeringen på frågan om

regelförenkling för småföretagare. Regeringen har

också i den senaste budgetpropositionen angett

vilka åtgärder som vidtagits och övriga

ställningstaganden på området. Genom regeringens

besked vad gäller alkoholredovisningen för

restauranger får motionerna 1998/99:N326 (m, kd)

yrkande 37 och 1999/2000:N273 (m, kd, fp) yrkande 22

anses i huvudsak tillgodosedda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So228 yrkandena 2

och 8, 1998/99:So258 yrkande 2, 1998/99:So299

yrkandena 1 och 2, 1998/99:So306 yrkande 2,

1998/99:So320, 1998/99:So427, 1998/99: So429,

1998/99:So461 yrkande 9, 1999/2000:So1 yrkandena

1, 4 och 5, 1999/2000:So2, 1999/2000:So3

yrkandena 1, 2 och 5, 1999/2000: So4 yrkandena 1

och 6, 1999/2000:So6 yrkande 3, 1999/2000:So7,

1999/2000:So10 yrkandena 1, 2, 3 delvis och 4,

1999/2000:So11 yrkande 2, 1999/2000:So12

yrkandena 6 och 7, 1999/2000:So13 yrkande 1,

1999/2000:So250, 1999/2000:So385 och

1999/2000:So469 yrkande 1,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

2. beträffande alkoholförebyggande

åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So228 yrkande 1,

1998/99: So306 yrkandena 3, 5 och 7-9,

1998/99:So365 yrkande 2, 1998/99: So379 yrkande

7, 1998/99:So402, 1998/99:So462 yrkande 2,

1999/2000:So12 yrkandena 3-5 och 8,

1999/2000:So13 yrkande 9, 1999/2000: So231

yrkande 2, 1999/2000:So358, 1999/2000:So362,

1999/2000: So408, 1999/2000:So493 yrkande 10 och

1998/99:Ju918 yrkande 13,

res. 4 (kd)

res. 5 (c)

res. 6 (mp)

3. beträffande forskning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So461 yrkandena 11

och 17 samt 1999/2000:So11 yrkande 10,

res. 7 (kd, c, mp)

res. 8 (fp)

4. beträffande yrkesmässig partihandel

m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:So10

yrkande 15, 1999/2000:So11 yrkande 3,

1999/2000:So12 yrkande 1, 1999/2000: So14

yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:So398 antar 3

kap. 7 §, 4 kap. 1 och 7 §§, 6 kap. 5 §, 7 kap.

1-3 och 18 §§, 8 kap. 4 § och 12 kap. 8 a § i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738),

res. 9 (kd)

res. 10 (c)

res. 11 (fp)

res. 12 (mp)

5. beträffande vandelsprövning,

direktimport m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:So4 yrkandena

2-4 och 7 antar dels 4 kap. 2 § första stycket

och 5 kap. 1 § i regeringens förslag till lag om

ändring i alkohollagen (1994:1738), dels

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1564) om alkoholskatt,

res. 13 (m)

6. beträffande alkoholstatistik

att riksdagen antar det av utskottet utarbetade förslaget

till 8 kap. 5 § alkohollagen (1994:1738), bilaga

2,

7. beträffande övergångsbestämmelse för

införsel

att riksdagen antar punkt 2 i övergångsbestämmelserna i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738), dock med den ändringen

att lydelsen i sista meningen ändras till

"Tullverket får ha terminalåtkomst till

uppgifter om sådana tillstånd i

Alkoholinspektionens register",

8. beträffande finansiering av

Alkoholinspektionen

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:So4 yrkande 5

godkänner vad regeringen föreslår om

finansieringen av Alkoholinspektionen (avsnitt

9.3),

res. 14 (m)

9. beträffande distansförsäljning av

spritdrycker, vin och starköl

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So4 yrkande 8,

res. 15 (m)

10. beträffande Internethandel inom

Sverige

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So13 yrkande 4,

res. 16 (v, mp)

11. beträffande gåvoförsändelser av

spritdrycker, vin och starköl

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:So14 yrkande 3

antar 4 kap. 2 § andra stycket 6 i regeringens

förslag till lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738),

12. beträffande utlämningsställe

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So10 yrkande 16,

1999/2000:So11 yrkande 6, 1999/2000:So13 yrkande

5 och 1999/2000:So14 yrkande 4,

res. 17 (v, kd, fp, mp)

13. beträffande kriminalisering av illegal

alkoholhantering

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:So264,

1998/99:So334 och 1999/2000:So4 yrkande 11 antar

dels 10 kap. 1 och 9 §§ i regeringens förslag

till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

dels regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1961:181) om försäljning av teknisk

sprit,

res. 18 (m)

14. beträffande insatser mot illegal

alkoholhantering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So306 yrkande 19 och

1998/99:So461 yrkande 7,

15. beträffande tullens resurser

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So10 yrkandena 6

och 7 och 1999/2000:So12 yrkande 2,

res. 19 (kd)

16. beträffande straffsatser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So14 yrkande 5,

res. 20 (mp)

17. beträffande alkoholreklam riktad till

barn

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:So306

yrkandena 20 och 22 samt 1999/2000:So10 yrkande

12 antar 4 kap. 8 § i regeringens förslag till

lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

res. 21 (kd)

res. 22 (mp)

18. beträffande gåvoförbudet

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:So5 och

1999/2000:So237 antar 4 kap. 9 § i regeringens

förslag till lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738),

res. 23 (m)

19. beträffande indirekt alkoholreklam

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So3 yrkande 3,

1999/2000:So11 yrkande 7 delvis, 1999/2000:So286

och 1999/2000:So382,

res. 24 (v, kd, mp)

res. 25 (fp)

20. beträffande tillsyn och sanktioner

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:So461 yrkande

10, 1999/2000:So6 yrkande 2, 1999/2000:So11

yrkande 7 delvis och 1999/2000:So14 yrkande 6

antar 8 kap. 1 a § första stycket i regeringens

förslag till lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738),

res. 26 (fp)

res. 27 (mp)

21. beträffande Systembolagets

detaljhandelsmonopol

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So205, 1998/99:So228

yrkande 13, 1998/1999:So422, 1999/2000:So1

yrkande 3, 1998/99:So4 yrkande 10,

1999/2000:So209, 1999/2000:So210,

1999/2000:So269 och 1999/2000:So360,

res. 28 (m)

22. beträffande generellt lördagsöppet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So210 och

1999/2000:So4 yrkande 9,

23. beträffande en landsomfattande

försöksverksamhet med lördagsöppet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So11 yrkande 1,

res. 29 (fp)

24. beträffande en begränsad

försöksverksamhet med lördagsöppet

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:So459 yrkande

2, 1999/2000:So3 yrkande 4, 1999/2000:So8,

1999/2000:So10 yrkande 8, 1999/2000:So12 yrkande

9, 1999/2000:So13 yrkande 2, 1999/2000: So14

yrkande 7 samt 1999/2000:Ju720 yrkande 3

godkänner de föreslagna riktlinjerna för

detaljhandelsbolagets öppethållande i denna del,

res. 30 (v, kd, c, mp)

25. beträffande kritierier för

utvärderingen av lördagsöppet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So1 yrkande 2,

26. beträffande öppethållande på vardagar

m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:So10 yrkandena

9 och 10 godkänner de föreslagna riktlinjerna

för detaljhandelsbolagets öppethållande i denna

del,

res. 31 (kd)

27. beträffande riktlinjer i övrigt

att riksdagen godkänner de i övrigt föreslagna riktlinjerna

för detaljhandelsbolagets öppethållande,

28. beträffande utökning av antalet

butiker och utlämningsställen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So10 yrkande 11,

1999/2000:So11 yrkande 5 och 1999/2000:So13

yrkande 6,

res. 32 (v)

res. 33 (kd)

res. 34 (fp)

29. beträffande kreditkortsanvändning

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:So13 yrkande 3

bifaller regeringens förslag att upphäva 5 kap.

4 § alkohollagen (1994:1738),

30. beträffande Alkoholsortimentsnämnden

och statens avtal med Systembolaget

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So300 yrkande 2 och

1999/2000:So11 yrkande 4,

res. 35 ( fp, mp)

31. beträffande det oberoende

alkoholsamarbetet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So9,

1999/2000:So10 yrkande 13, 1999/2000:So12

yrkande 10, 1999/2000: So13 yrkande 8 och

1999/2000:So14 yrkande 8 dels inte godkänner de

föreslagna riktlinjerna för det oberoende

alkoholsamarbetet, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande myndighetsstrukturen på

alkohol- och narkotikaområdet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So4 yrkandena

12-14, 1999/2000:So6 yrkande 1, 1999/2000:So10

yrkande 14, 1999/2000: So11 yrkandena 8 och 9,

1999/2000:So13 yrkande 7 och 1999/2000: So14

yrkande 9,

res. 36 (m)

res. 37 (v)

res. 38 (kd)

res. 39 (fp)

33. beträffande förslaget till lag om

ändring i alkohollagen (1994:1738) i övrigt

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

alkohollagen i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under tidigare moment,

34. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

b) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi,

c) lag om ändring i marknadsföringslagen

(1995:450),

d) lag om ändring i lagen (1996:701) om

Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot

ett annat land inom Europeiska unionen,

e) lag om ändring i radio- och TV-lagen

(1996:844),

f) lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och

mineraloljeprodukter,

35. beträffande åldersgränser

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So228 yrkande 9,

1998/99:So365 yrkande 1, 1999/2000:So10 yrkande

3 delvis, 1999/2000:So231 yrkande 1 och

1999/2000:So428,

res. 40 (m)

res. 41 (kd)

36. beträffande varningstexter

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So299 yrkande 3,

1998/99: So306 yrkande 4 och 1999/2000:So10

yrkande 5,

res. 42 (kd, mp)

37. beträffande serveringstillstånd

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So306 yrkandena 14,

15, 23 och 24, 1998/99:So426 yrkande 1 och

1999/2000:So470,

res. 43 (mp)

38. beträffande mattvång, pausservering

och minibarer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So228 yrkandena

10-12, 1998/99:So351 och 1998/99:So358,

res. 44 (m)

39. beträffande alkoläsk

att riksdagen avslår motion 1998/99:So300 yrkande 1,

res. 45 (kd, mp)

40. beträffande försäljning av folköl

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So306 yrkandena

16-18, 1998/99:So331, 1998/99:So426 yrkande 2,

1998/99:So459 yrkande 1, 1999/2000:So12 yrkande

11, 1999/2000:So277 samt 1999/2000: So407,

res. 46 (kd)

res. 47 (c)

res. 48 (mp)

41. beträffande förenklad redovisning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N326 yrkande 37 och

1999/2000:N273 yrkande 22.

res. 49 (m)

Stockholm den 4 november 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m),

Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson

(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Karlsson (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny

Öhman (s), Elisebeht Markström (s),

Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson

(kd), Cristina Husmark Pehrsson

(m), Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c) och Kerstin Heinemann

(fp).

Reservationer

1. Inriktningen av alkoholpolitiken

(mom. 1)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Sverige bedriver" och på s. 30

slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottet är regeringens förslag inte

tillräckligt ambitiösa och långtgående. Enligt

utskottets mening saknar Sverige i dag en genomtänkt

alkoholpolitik för framtiden som stärker det sociala

användandet av alkohol och motverkar

berusningsdrickandet. Det är därför nödvändigt att

försöka ta till vara andra länders erfarenheter samt

bygga en ny strategi som kan hantera de nya

förutsättningarna. En större öppenhet för andra

länders traditioner vore enligt utskottet påkallad

om avsikten är att Sverige som ordförandeland skall

kunna åstadkomma något på alkoholområdet. Utskottets

mening är att den stora majoriteten av Sveriges

befolkning är fullt kapabel att ta ansvar för sin

egen alkoholkonsumtion, utan restriktioner och

regler. Då kan stödet koncentreras till dem som

verkligen behöver hjälp. Det är, anser utskottet,

ingen framkomlig väg att försöka lösa individuella

problem med kollektiva åtgärder. Detta bör vara

vägledande för den svenska alkoholpolitiken.

Utskottets uppfattning är att alkoholpolitiken skall

inriktas på opinionsbildning, inte minst i skolan,

och på att minska missbruket av alkohol. Sverige

skall som medlem i EU delta i det europeiska

samarbetets alla delar och kan då ge väsentliga

bidrag inom EU för att förbättra livet och minska de

risker som alkohol innebär för många människor.

Principen om fri rörlighet mellan medlemsstaterna är

grundläggande i EU-samarbetet och Sverige har haft

avsevärd tid på sig att anpassa sin alkoholpolitik

till de mera rimliga europeiska förhållandena.

Utskottets utgångspunkt är därför att Sverige nu

inte längre är i behov av de undantag vi hittills

har haft. Utskottet anser vidare att alkoholskatten

behöver sänkas för att rycka undan grunden för den

svarta marknaden och minska det incitament till

lagbrott som alltför höga priser innebär även för

den normalt laglydiga majoriteten. Utskottet vill

dessutom peka på att internationella erfarenheter

ofta används som modell i andra sammanhang.

Internationell forskning visar t.ex. att en viss

mängd alkohol per dag t.o.m. har positiva effekter

på hälsan och kraftigt minskar dödsfall i hjärt- och

kärlsjukdomar. Detta faktum som diskuteras runt om i

världen, måste vägas in i en modern alkoholpolitik.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna 1998/99:So228 (m) yrkandena 2 och 8,

1999/2000:So1 (m) yrkandena 1, 4 och 5 och

1999/2000:So4 (m) yrkandena 1 och 6 ge regeringen

till känna. Motionerna 1998/99:So258 (v) yrkande 2,

1998/99:So299 (kd) yrkandena 1 och 2, 1998/99:So306

(mp) yrkande 2, 1998/99:So320 (kd), 1998/99:So427

(s), 1998/99:So429 (s, v, kd, c, fp, mp),

1998/99:So461 (fp) yrkande 9, 1999/2000:So2 (s),

1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp) yrkandena 1, 2 och

5, 1999/2000:So6 (fp, s) yrkande 3, 1999/2000:So7

(v, s, kd, c, fp, mp), 1999/2000:So10 (kd) yrkandena

1, 2, 3 delvis och 4, 1999/2000:So11 (fp) yrkande 2,

1999/2000:So12 (c) yrkandena 6 och 7, 1999/2000:So13

(v) yrkande 1, 1999/2000:So250 (kd), 1999/2000:So385

(m) och 1999/2000: So469 (kd) yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:So228 yrkandena 2 och 8,

1999/2000:So1 yrkandena 1, 4 och 5,

1999/2000:So4 yrkandena 1 och 6 och med

avslag på motionerna 1998/99:So258 yrkande

2, 1998/99:So299 yrkandena 1 och 2,

1998/99:So306 yrkande 2, 1998/99:So320,

1998/99:So427, 1998/99:So429, 1998/99:So461

yrkande 9, 1999/2000:So2, 1999/2000:So3

yrkandena 1, 2 och 5, 1999/2000:So6 yrkande

3, 1999/2000:So7, 1999/2000:So10 yrkandena

1, 2, 3 delvis och 4, 1999/2000:So11

yrkande 2, 1999/2000:So12 yrkandena 6 och

7, 1999/2000:So13 yrkande 1,

1999/2000:So250, 1999/2000:So385 och

1999/2000:So469 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

2. Inriktningen av alkoholpolitiken

(mom. 1)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Sverige bedriver" och på s. 30 slutar

med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis peka på att Sverige

anslutit sig till "Hälsa åt alla år 2000" som WHO

utarbetat och som också 32 andra stater i Europa

undertecknat 1984. De undertecknande staterna

förband sig att minska alkoholkonsumtionen med minst

25 % fram till år 2000, med konsumtionen 1980 som

bastal. Sverige gjorde en god start i början av

1980-talet med en minskning av konsumtionen med 10,7

%, men har stått och stampat sedan 1984. Sedan ett

flertal restriktiva instrument har tagits bort -

monopolet för export, import och grossisthandel,

förbudet av alkohol på hotellrum - har inga

restriktiva åtgärder vidtagits. Utskottet vill

vidare understryka att alkoholmissbruket är ett av

vårt lands största sociala och medicinska problem.

Det är hög tid att ta krafttag för att sänka den

totala alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att den

alkoholpolitiska inriktningen bör vara att dels

hindra nyrekrytering, dels att få storkonsumenter

att minska sitt drickande. Det är också angeläget

att begränsa ungdomars umgänge med alkohol eftersom

all erfarenhet visar att ju längre alkoholdebuten

kan skjutas på framtiden, desto större är

möjligheten att undvika missbruk. Utskottet vill

verka för att vissa perioder och situationer i livet

skall vara helt alkoholfria. Med hänsyn till egen

och andras hälsa skall därför följande fyra områden

ses som vita zoner: under graviditeten, under barns

uppväxt, trafiken och arbetsplatsen. Utskottet vill

särskilt lyfta fram det samband som finns mellan

alkohol och narkotika samt alkohol och våld. Enligt

utskottet kan ett alkoholbruk som går allt längre

ner i åldrarna också bana vägen för

narkotikamissbruk. Forskning visar att man sällan

börjar med narkotika som första drog. Ingen prövar

narkotika nykter, därför bör man ha en helhetssyn på

alkohol. Alkoholintag ökar även våldsbenägenheten.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna 1999/2000:So10 (kd) yrkandena 1, 2, 3

delvis och 4 ge regeringen till känna. Motionerna

1998/99:So228 (m) yrkandena 2 och 8, 1998/99:So258

(v) yrkande 2, 1998/99:So299 (kd) yrkandena 1 och 2,

1998/99:So306 (mp) yrkande 2, 1998/99:So320 (kd),

1998/99:So427 (s), 1998/99:So429 (s, v, kd, c, fp,

mp), 1998/99:So461 (fp) yrkande 9, 1999/2000:So1 (m)

yrkandena 1, 4 och 5, 1999/2000:So2 (s),

1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp) yrkandena 1, 2 och

5, 1999/2000:So4 (m) yrkandena 1 och 6,

1999/2000:So6 (fp, s) yrkande 3, 1999/2000:So7 (v,

s, kd, c, fp, mp), 1999/2000:So11 (fp) yrkande 2,

1999/2000:So12 (c) yrkandena 6 och 7, 1999/2000:So13

(v) yrkande 1, 1999/2000:So250 (kd), 1999/2000:So385

(m) och 1999/2000:So469 (kd) yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10

yrkandena 1, 2, 3 delvis och 4 och med avslag på

motionerna 1998/99:So228 yrkandena 2 och 8,

1998/99:So258 yrkande 2, 1998/99:So299 yrkandena

1 och 2, 1998/99:So306 yrkande 2, 1998/99:So320,

1998/99: So427, 1998/99:So429, 1998/99:So461

yrkande 9, 1999/2000:So1 yrkandena 1, 4 och 5,

1999/2000:So2, 1999/2000:So3 yrkandena 1, 2 och

5, 1999/2000:So4 yrkandena 1 och 6,

1999/2000:So6 yrkande 3, 1999/2000:So7,

1999/2000:So11 yrkande 2, 1999/2000:So12

yrkandena 6 och 7, 1999/2000:So13 yrkande 1,

1999/2000:So250, 1999/2000:So385 och

1999/2000:So469 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Inriktningen av alkoholpolitiken (mom. 1)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som på s.

29 börjar med "Sveriges alkoholpolitik" och på s. 30

slutar med "behövs därför inte" bort ha följande

lydelse:

Sveriges alkoholpolitik inom EU och internationellt

är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse,

även för vår nationella politik på området. Sverige

måste driva en aktiv egen alkoholpolitik.

Målsättningen med nu förestående

översynsförhandlingar är att Sverige skall behålla

nuvarande införselregler. Samtidigt blir det allt

viktigare att få med andra länder och andra aktörer

än de traditionella i arbetet mot alkoholproblemen.

Inom t.ex. EU kan Sverige tillsammans med andra

medlemsländer utforma en effektiv social och

ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan

inom unionen. Utskottet ser också mycket positivt på

de länderjämförande alkoholstudier inom EU som bl.a.

Sverige initierat och Sveriges initiativ för att

utarbeta en gemensam EU-strategi på alkoholområdet.

Sverige kommer att vara värd för WHO:s

ministerkonferens nästa år i Stockholm med tema

alkohol och unga människor i Europa. En plan för

WHO:s framtida hälsofrämjande arbete kommer, enligt

uppgift, att presenteras vid konferensen. Enligt

utskottet bör Sverige intensifiera det

internationella arbetet för att minska

alkoholkonsumtionen inom hela EU-området. En

nödvändig åtgärd är att ställa krav på statistik som

är jämförbar mellan EU-länderna. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So12 (c) yrkande 7 ge regeringen till

känna. Motionerna 1998/99:So258 (v) yrkande 2,

1998/99:So299 (kd) yrkandena 1 och 2, 1998/99:So306

(mp) yrkande 2, 1998/99:So320 (kd), 1998/99:So427

(s), 1998/99:So429 (s, v, kd, c, fp, mp),

1998/99:So461 (fp) yrkande 9, 1999/2000:So2 (s),

1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp) yrkandena 1, 2 och

5, 1999/2000:So6 (fp, s) yrkande 3, 1999/2000:So7

(v, s, kd, c, fp, mp), 1999/2000:So10 (kd) yrkandena

1, 2, 3 delvis och 4, 1999/2000: So11 (fp) yrkande

2, 1999/2000:So12 (c) yrkande 6, 1999/2000:So13 (v)

yrkande 1, 1999/2000:So250 (kd) och 1999/2000:So469

(kd) yrkande 1 är i allt väsentligt tillgodosedda

genom den politik som förs. Något tillkännagivande

till regeringen behövs därför inte.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So12 yrkande 7

och med avslag på motionerna 1998/99:So228

yrkandena 2 och 8, 1998/99:So258 yrkande 2,

1998/99:So299 yrkandena 1 och 2, 1998/99:So306

yrkande 2, 1998/99:So320, 1998/99:So427,

1998/99: So429, 1998/99:So461 yrkande 9,

1999/2000:So1 yrkandena 1, 4 och 5,

1999/2000:So2, 1999/2000:So3 yrkandena 1, 2 och

5, 1999/2000: So4 yrkandena 1 och 6,

1999/2000:So6 yrkande 3, 1999/2000:So7,

1999/2000:So10 yrkandena 1, 2, 3 delvis och 4,

1999/2000:So11 yrkande 2, 1999/2000:So12 yrkande

6, 1999/2000: So13 yrkande 1, 1999/2000:So250,

1999/2000:So385 och 1999/2000: So469 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

4. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 2)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

35 börjar med "Sveriges EU-medlemskap" och på s. 36

slutar med "1999/2000:So362 (v) avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill vad gäller alkoholpreventionen

anföra att undersökningar och rapporter visar att

alltfler ungdomar konsumerar mycket alkohol och

prövar narkotikapreparat. Utskottet ser med stort

allvar på denna utveckling och anser att det fordras

kraftfulla åtgärder för att vända trenden. Alkoholen

är ett stort medicinskt och socialt problem. Den är

orsak till många sjukdomar och skador genom direkt

påverkan eller som utlösande faktor till våld.

Uppskattningsvis finns det ca 300 000

alkoholmissbrukare i Sverige. Alkoholfria zoner på

alla nivåer är ett minimikrav. Detta gäller på

jobbet, under uppväxttiden, i trafiken och under

graviditeten. Utskottet vill särskilt understryka

att barn och ungdomar har rätt till en uppväxt fri

från alkoholens skadeverkningar. Utskottet vill

också se en ökad satsning på information i skolor

och stöd till frivilligorganisationer. All

upplysning och information måste ha till syfte att

påverka människors attityder och beteende. Vidare

anser utskottet att langning måste ses som en

allvarligare förseelse än vad som är fallet i dag

och att straffsatserna måste sättas därefter. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:So306 (mp) yrkandena 3 och 8,

1998/99:So379 (kd) yrkande 7 och 1999/2000:So493

(kd) yrkande 10 ge regeringen till känna. Motionerna

1998/99:So228 (m) yrkande 1, 1998/99: So306 (mp)

yrkandena 5, 7 och 9, 1998/99:So365 (m) yrkande 2,

1998/99: So402 (kd), 1998/99:So462 (fp) yrkande 2,

1999/2000:So12 (c) yrkandena 3-5 och 8,

1999/2000:So13 (v) yrkande 9, 1999/2000:So231 (m)

yrkande 2, 1999/2000:So358 (v), 1999/2000:So362 (v),

1999/2000:So408 (s) och 1998/99:Ju918 (mp) yrkande

13 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So306

yrkandena 3 och 8, 1998/99:So379 yrkande 7 och

1999/2000:So493 (kd) yrkande 10 och med avslag

på motionerna 1998/99:So228 yrkande 1,

1998/99:So306 yrkandena 5, 7 och 9,

1998/99:So365 yrkande 2, 1998/99:So402,

1998/99:So462 yrkande 2, 1999/2000:So12

yrkandena 3-5 och 8, 1999/2000:So13 yrkande 9,

1999/2000:So231 yrkande 2, 1999/2000:So358,

1999/2000:So362, 1999/2000:So408 och

1998/99:Ju918 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 2)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

35 börjar med "Sveriges EU-medlemskap" och slutar

med "1999/2000:So362 (v) avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Sveriges EU-medlemskap har delvis ändrat

möjligheterna att föra en traditionell svensk

alkoholpolitik. Information, ålderskontroll och

andra liknande alkoholskadeförebyggande insatser

kommer, enligt utskottets uppfattning, att få en

ökad tyngd i den svenska alkoholpolitiken. Utskottet

har vid upprepade tillfällen, senast i betänkande

1997/98:SoU14, understrukit just vikten av

information och upplysning om alkoholens

skadeverkningar och andra alkoholförebyggande

åtgärder. Denna inställning vidhålls av utskottet.

Det är, enligt utskottets mening, angeläget att

bibehålla en fortsatt hög ambitionsnivå när det

gäller det förebyggande arbetet på området, inte

minst de insatser som riktar sig till barn och

ungdomar. Den nationella ledningsgruppen har en

viktig uppgift att bygga upp ett långsiktigt

förebyggande arbete som tar hänsyn till de

förändringar som den svenska alkoholpolitiken nu

genomgår. Revideringen av den nationella

handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande

insatser är därvid betydelsefull. Utskottet

instämmer i regeringens bedömning att det

förebyggande arbetet effektivare än hittills måste

försöka påverka konsumentledet i

alkoholförsäljningen och i ökad utsträckning

utveckla hållbara lokala strategier som också

innebär ett ökat lokalt ansvarstagande för kommunen,

bostadsområdet, arbetsplatsen m.m. Utskottet menar

också att det är av stor vikt att vid sidan om

myndigheterna olika aktörer, inte minst

alkoholbranschen, uppmuntras att samarbeta och

engagera sig i det förebyggande arbetet. Ett

värdefullt samarbete på området sker också inom

ramen för OAS. Ett av många prioriterade områden är

att motverka langning till ungdomar. Andra

prioriterade områden är insatser för att åstadkomma

en alkoholfri trafik, alkoholfria arbetsplatser, en

alkoholfri uppväxttid och graviditetsperioder.

Utskottet delar den oro många känner över att

ungdomars och inte minst unga flickors

alkoholmissbruk ökar. Detta måste enligt utskottet

mötas med konkreta och trovärdiga åtgärder.

Ungdomarna måste nås i deras närmiljö och

föräldrarna stödjas. Utskottet delar regeringens

inställning att ungdomars alkoholkonsumtion kan

hållas nere med en bred nationell och internationell

mobilisering. Utskottet ser positivt på Sveriges

arbete inom EU för att få stöd för en gemensam EU-

strategi rörande alkohol. Utskottet har liksom

regeringen förhoppningen att en

Stockholmsdeklaration i frågan kan utgöra en viktig

framtida plattform för det alkoholpreventiva

arbetet. Enligt utskottet bör sambandet mellan

alkohol och trafik understrykas. Kontrollen av

misstänkt rattfylleri bör intensifieras. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1999/2000:So12 (c) yrkande 8 ge regeringen

till känna. Motionerna 1998/99:So228 (m) yrkande 1,

1998/99:So306 (mp) yrkandena 3, 5, 7-9,

1998/99:So365 (m) yrkande 2, 1998/99:So379 (kd)

yrkande 7, 1998/99:So402 (kd), 1998/99:So462 (fp)

yrkande 2, 1999/2000: So12 (c) yrkandena 3-5,

1999/2000:So13 (v) yrkande 9, 1999/2000:So231 (m)

yrkande 2, 1999/2000:So408 (s), 1999/2000:So493 (kd)

yrkande 10 och 1998/99:Ju918 (mp) yrkande 13 får i

allt väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.

Motionerna 1999/2000:So358 (v) och 1999/2000:So362

(v) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So12 yrkande

8 och med avslag på motionerna, 1998/99 So:228

yrkande 1, 1998/99: So306 yrkandena 3, 5 och

7-9, 1998/99:So365 yrkande 2, 1998/99: So379

yrkande 7, 1998/99:So402, 1998/99:So462 yrkande

2, 1999/2000:So12 yrkandena 3-5, 1999/2000:So13

yrkande 9, 1999/2000:So231 yrkande 2,

1999/2000:So358 och 1999/2000:So362,

1999/2000:So408, 1999/2000:So493 yrkande 10 och

1998/99:Ju918 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 2)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

36 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"1999/2000:So362 (v) avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den oro många känner över att

ungdomars och inte minst unga flickors

alkoholmissbruk ökar. Detta måste enligt utskottet

mötas med konkreta och trovärdiga åtgärder.

Ungdomarna måste nås i sin närmiljö och föräldrarna

stödjas. Utskottet delar regeringens inställning att

ungdomars alkoholkonsumtion kan hållas nere med en

bred nationell och internationell mobilisering.

Utskottet ser positivt på Sveriges arbete inom EU

för att få stöd för en gemensam EU-strategi rörande

alkohol. Utskottet har liksom regeringen

förhoppningen att en Stockholmsdeklaration i frågan

kan utgöra en viktig framtida plattform för det

alkoholpreventiva arbetet. Utskottet vill se en ökad

satsning på information i skolor och stöd till

frivilligorganisationer. All upplysning och

information måste ha till syfte att påverka

människors attityder och beteende. Vidare menar

utskottet att langning måste ses som en allvarligare

förseelse än vad som är fallet i dag och att

straffsatserna måste sättas därefter. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:So306 (mp) yrkandena 3 och 8 ge regeringen

till känna. Motionerna 1998/99:So228 (m) yrkande 1,

1998/99:So306 (mp) yrkandena 5, 7 och 9,

1998/99:So365 (m) yrkande 2, 1998/99:So379 (kd)

yrkande 7, 1998/99: So402 (kd), 1998/99:So462 (fp)

yrkande 2, 1999/2000:So12 (c) yrkandena 3-5 och 8,

1999/2000:So13 (v) yrkande 9, 1999/2000:So231 (m)

yrkande 2, 1999/2000:So408 (s), 1999/2000:So493 (kd)

yrkande 10 och 1998/99:Ju918 (mp) yrkande 13 får i

allt väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.

Motionerna 1999/2000:So358 (v) och 1999/2000:So362

(v) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So306 yrkandena

3 och 8 och med avslag på motionerna

1998/99:So228 yrkande 1, 1998/99:So306 yrkandena

5, 7 och 9, 1998/99:So365 yrkande 2,

1998/99:So379 yrkande 7, 1998/99:So402,

1998/99:So462 yrkande 2, 1999/2000:So12

yrkandena 3-5 och 8, 1999/2000:So13 yrkande 9,

1999/2000:So231 yrkande 2, 1999/2000:So358,

1999/2000:So362, 1999/2000:So408,

1999/2000:So493 yrkande 10 och 1998/99:Ju918

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

7. Forskning (mom. 3)

Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd), Thomas

Julin (mp) och Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

36 börjar med "Forskning på" och slutar med "10

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att de kvinnliga

alkoholisterna är en heterogen grupp. Det finns

könsspecifika skillnader mellan manliga och

kvinnliga alkoholister psykologiskt, psykiatriskt,

medicinskt och socialt sett. Det är därför viktigt

att man i vården och rehabiliteringen har kunskap om

dessa skillnader och att vård och behandling

anpassas till kvinnors specifika behov. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1998/99: So461 (fp) yrkande 11 ge regeringen

till känna. Motionerna 1998/99:So461 (fp) yrkande 17

och 1999/2000:So11 (fp) yrkande 10 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande forskning

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So461 yrkande 11

och med avslag på motionerna 1998/99:So461

yrkande 17 och 1999/2000:So11 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

8. Forskning (mom. 3)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

36 börjar med "Forskning på" och slutar med "10

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att de kvinnliga

alkoholisterna är en heterogen grupp. Det finns

könsspecifika skillnader mellan manliga och

kvinnliga alkoholister psykologiskt, psykiatriskt,

medicinskt och socialt sett. Det är därför viktigt

att man i vården och rehabiliteringen har kunskap om

dessa skillnader och att vård och behandling

anpassas till kvinnors specifika behov. Enligt

utskottet börjar nu forskningen kunna ge svaret på

frågan varför en del människor utvecklar beroende

till och missbruk av ämnen som tobak, alkohol,

narkotika och vissa läkemedel. I princip är det

samma förstärkningsmekanismer som leder till

drogmissbruk vilka också ligger bakom utvecklingen

av andra tvångstillstånd, t.ex. spelberoende. Alla

påverkar den grupp hjärnceller i hjärnans innersta

som brukar kallas hjärnans belöningssystem. Insatser

bör därför göras för forskning om alkohol, andra

beroendeframkallande medel och spelberoende.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att alkohol-

och drogforskningen nu stärkts genom inrättandet av

ett centrum för alkohol- och drogforskning vid

samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms

universitet. Eftersom mekanismerna bakom beroende av

olika ämnen som nikotin, läkemedel, alkohol och

droger samt bakom sjukligt spelande (spelberoende)

är kända anser utskottet att detta centrums

forskningsansvar bör vidgas till att omfatta hela

detta fält. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motionerna 1998/99:So461 (fp)

yrkandena 11 och 17 och 1999/2000:So11 (fp) yrkande

10 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande forskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So461

yrkandena 11 och 17 och 1999/2000:So11 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

9. Yrkesmässig partihandel m.m. (mom. 4)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"1999/2000:So398 (kd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om

att ersätta tillståndsplikten enligt alkohollagen

med en rätt till partihandel för den som har

godkänts som upplagshavare eller registrerats som

varumottagare av skattemyndigheten. Förslaget

innebär att skattemyndigheten tar över

tillsynsverksamheten över verksamheten. För att

skattemyndigheten skall kunna klara av att utföra de

nya arbetsuppgifterna anser utskottet att

skattemyndigheten måste tillförsäkras ökade

resurser. Det räcker inte med enbart utökade

befogenheter beträffande vandelsprövning,

återkallelse, kontrollbesök etc. Vidare anser

utskottet att Alkoholinspektionens kompetens på det

alkoholpolitiska området måste tas till vara. I

skattemyndighetens lämplighetsprövning och

fortlöpande tillsyn måste de alkoholpolitiska

aspekterna och det sociala ansvarstagandet tillmätas

fortsatt stor betydelse.Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10

(kd) yrkande 15 ge regeringen till känna. Motionerna

1999/2000:So11 (fp) yrkande 3, 1999/2000:So12 (c)

yrkande 1, 1999/2000:So14 (mp) yrkandena 1 och 2

samt 1999/2000:So398 (kd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande yrkesmässig partihandel m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10 yrkande

15 och med avslag på motionerna 1999/2000:So11

yrkande 3, 1999/2000:So12 yrkande 1,

1999/2000:So14 yrkandena 1 och 2 samt

1999/2000:So398 dels antar 3 kap. 7 §, 4 kap. 1

och 7 §§, 6 kap. 5 §, 7 kap. 1-3 och 18 §§, 8

kap. 4 § och 12 kap. 8 a § i regeringens förslag

till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

10. Yrkesmässig partihandel m.m. (mom. 4)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"1999/2000:So398 (kd)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är förslagen som regeringen lämnar

av marginell karaktär. Samtidigt vill regeringen

driva fram beslut som enligt utskottet bör tas vid

en total översyn av alkoholpolitiken. Det gäller

t.ex. avskaffandet av partihandelstillstånden.

Utskottet anser att tillsynsfunktioner m.m. och

förändringar av Alkoholinspektionens funktion och

uppgift bör behandlas i ett beslut om den samlade

alkoholpolitiken. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So12 (c)

yrkande 1 ge regeringen till känna. Motionerna

1999/2000:So10 (kd) yrkande 15, 1999/2000:So11 (fp)

yrkande 3, 1999/2000:So14 (mp) yrkandena 1 och 2

samt 1999/2000:So398 (kd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande yrkesmässig partihandel m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So12 yrkande

1 och med avslag på motionerna 1999/2000:So10

yrkande 15, 1999/2000:So11 yrkande 3, 1999/2000:So14

yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:So398 dels avslår

3 kap. 7 §, 4 kap. 1 och 7 §§, 6 kap. 5 §, 7 kap.

1-3, 18 §§, 8 kap. 4 § och 12 kap. 8 a §

alkohollagen (1994:1738) i regeringens förslag, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

11. Yrkesmässig partihandel m.m. (mom. 4)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"1999/2000:So398 (kd)" bort ha följande lydelse:

Alkoholinspektionen med dess kontroll- och

tillsynsverksamhet fyller enligt utskottet en viktig

funktion. Att ersätta Alkoholinspektionens

verksamhet med den prövning som det särskilda

skattekontoret gör är inte tillräckligt. Regeringens

främsta skäl för att försämra den svenska

alkoholkontrollen är EG-domstolens utslag i det s.k.

Franzénmålet. Där riktades kritik mot villkoren för

partihandelstillstånd. Utskottet anser dock att

regeringen med förslagen i propositionen gått

betydligt längre än EG-domstolen krävt. Enligt

utskottet bör Alkoholinspektionen och systemet med

partihandelstillstånd finnas kvar.Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So11 (fp) yrkande 3 ge regeringen till

känna. Motionerna 1999/2000:So10 (kd) yrkande 15,

1999/2000:So12 (c) yrkande 1, 1999/2000: So14 (mp)

yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:So398 (kd)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande yrkesmässig partihandel m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1999/2000:So10

yrkande 15, 1999/2000:So12 yrkande 1,

1999/2000:So14 yrkandena 1 och 2 samt

1999/2000:So398 dels avslår 3 kap. 7 §, 4 kap. 1

och 7 §§, 6 kap. 5 §, 7 kap. 1-3 och 18 §§, 8

kap. 4 § och 12 kap. 8 a § i regeringens förslag

till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

12. Yrkesmässig partihandel m.m. (mom. 4)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"1999/2000:So398 (kd)" bort ha följande lydelse:

Utskottets anser att riksdagen bör avslå

regeringens förslag till förändring när det gäller

partihandelstillstånd. Enligt utskottets mening bör

tillsynsfunktioner m.m. och förändringar av

Alkoholinspektionens funktion och uppgift behandlas

i ett beslut om den samlade alkoholpolitiken. Det

hade enligt utskottets mening därför varit naturligt

att Alkoholinspektionen fått fortsätta sin roll som

tillståndsmyndighet samt getts ett övergripande

ansvar för all tillsyn på alkoholområdet. Utskottet

menar vidare att Alkoholinspektionens

tillståndsverksamhet även fortsättningsvis kan

finansieras av avgifter men enligt ett förändrat

system. Utskottet anser att ett avgiftssystem för

partihandel och tillverkning av alkoholdrycker bör

utformas så att det i så stor utsträckning som

möjligt motsvarar EU:s krav på avgift i förhållande

till den kontroll myndigheten gör. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So12 (c) yrkande 1 och 1999/2000:So14 (mp)

yrkandena 1 och 2 ge regeringen till känna.

Motionerna 1999/2000:So10 (kd) yrkande 15,

1999/2000:So11 (fp) yrkande 3 samt 1999/2000:So398

(kd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande yrkesmässig partihandel m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So12

yrkande 1 och 1999/2000:So14 yrkandena 1 och 2

och med avslag på motionerna 1999/2000:So10

yrkande 15, 1999/2000:So11 yrkande 3 samt

1999/2000:So398 dels avslår 3 kap. 7 §, 4 kap. 1

och 7 §§, 6 kap. 5 §, 7 kap. 1-3 och 18 §§, 8

kap. 4 § och 12 kap. 8 a § i regeringens förslag

till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

13. Vandelsprövning, direktimport m.m. (mom. 5)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Av skäl" och slutar med

"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen skall besluta att

avslå propositionens förslag om ändring i

skattelagstiftningen för att möjliggöra s.k.

vandelsprövning för varumottagare. I praktiken sker

redan en viss vandelsprövning och behovet av en

lagändring kan inte anses dokumenterat. Det

avskaffade kravet på partihandelstillstånd bör,

enligt utskottet, inte ersättas med andra typer av

regler som i praktiken riskerar att få liknande

effekter. Utskottet anser vidare att riksdagen skall

besluta om en långtgående förenkling av reglerna för

import direkt till godkända serveringsställen. Det

är orimligt att samma regler skall gälla för sådan

import som för professionella partihandlare.

Utskottet hade hellre sett en mera långtgående

förenkling på detta område. Serveringsställena är

redan föremål för en ekonomisk kontroll från

kommunens sida. Enligt utskottet är kravet på

partihandelstillstånd onödigt och borde ha

avvecklats utan dröjsmål efter att EG-domstolen i

oktober 1997 lämnade sitt förhandsavgörande i

Franzénmålet. Tidsutdräkten har varit hela två år

och tre månader. Under denna tid har utvecklingen av

partihandeln hämmats till konsumenternas nackdel

samtidigt som berörda företagares lönsamhet har

eroderats genom rättsligt tveksamma avgifter. Enligt

utskottets uppfattning borde regeringen skyndsamt ha

ändrat reglerna så att inbetalda avgifter

återbetalats utan att berörda aktörer måste driva

saken i domstol. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 (m)

yrkandena 2-4 och 7 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande vandelsprövning, direktimport

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 yrkandena

2-4 och 7 dels avslår förslaget till lag om

ändring i lagen (1994: 1564) om alkoholskatt,

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

14. Finansiering av Alkoholinspektionen

(mom. 8)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

45 börjar med "Alkoholutredningen utreder" och

slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottet bör tyngdpunkten i den

alkoholpolitiska kontrollen läggas på konsument- och

serveringsledet. Detta resonemang menar utskottet

har bäring även på systemet för

tillverkningstillstånd. I konsekvens med tidigare

förespråkade ändringar bör även kravet på

tillverkningstillstånd avvecklas enligt liknande

principer, liksom anknytande avgiftssystem. En

samordning bör enligt utskottet även här i första

hand sökas med skattekontrollen. Särskilt orimligt

är regeringens förslag att tillverkare - om än

övergångsvis - skall betala avgifter som inte

drabbar partihandlare. Även i sin nu föreslagna form

är detta en form av diskriminering av det egna

landets företag som är klart olämplig. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So4 (m) yrkande 5 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande finansiering av

Alkoholinspektionen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 yrkande 5,

dels inte godkänner vad regeringen föreslår om

finansieringen av Alkoholinspektionen, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

15. Distansförsäljning av spritdrycker, vin

och starköl (mom. 9)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

47 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen skall besluta att

införa en mölighet till distansköp från annat EU-

land av alkohol för eget bruk. Utskottet menar att

det nuvarande systemet med privatimport genom

Systembolagets försorg ter sig allmänt sett

föråldrat och överdrivet krångligt. Det är mot denna

bakgrund inte längre rimligt att upprätthålla ett

totalförbud mot distansförsäljning av alkoholdrycker

från annat EU-land. Möjligheten till distansköp för

eget bruk måste finnas och bör enligt utskottet

kunna ersätta rätten att kräva privatimport genom

Systembolagets försorg. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med ett lagförslag i

enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 (m)

yrkande 8 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande distansförsäljning av

spritdrycker, vin och starköl

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

16. Internethandel inom Sverige (mom. 10)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) samt Thomas

Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

47 börjar med "I motion" och slutar med "Motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inte skall öppnas för

möjligheten att köpa alkoholdrycker över Internet

inom landet och ser en mängd problem om denna

möjlighet öppnas. I stort gäller det kontrollen av

köparna, dvs. ålderskontroll, betalningsförmåga och

till vilka varorna distribueras. Det kan också gälla

sättet på vilket distributionen sker. En uppenbar

risk med Internetförsäljningen är enligt utskottet

också att det kan tillskapas en ny grupp av

underleverantörer som inriktar sig på langning till

ungdomar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1999/2000:So13 (v) yrkande 4 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande Internethandel inom Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So13 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

17. Utlämningsställe (mom. 12)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp)

och Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

49 börjar med "Förslaget innebär" och slutar med

"därför också" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall Systembolaget vara

utlämnningsplats för gåvoförsändelser av sprit, vin

och starköl från utlandet. Skälet till utskottets

ställningstagande är att vi anser att Systembolaget

har bättre förutsättningar än Tullen att kontrollera

mottagarens ålder samt om det verkligen rör sig om

en gåva. Därmed kan också risken för förtäckt

postorderverksamhet minimeras. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So10 (kd) yrkande 16, 1999/2000:So11 (fp)

yrkande 6, 1999/2000:So13 (v) yrkande 5 och

1999/2000:So14 (mp) yrkande 4 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande utlämningsställe

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So10

yrkande 16, 1999/2000:So11 yrkande 6,

1999/2000:So13 yrkande 5 och 1999/2000:So14

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

18. Kriminalisering av illegal

alkoholhantering (mom. 13)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

53 börjar med "Socialutskottet delar" och slutar med

"anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är förslaget om en

generell kriminalisering av innehav och köp av

illegal sprit inte bara orimligt långtgående utan

dessutom ett slag i luften. Även regeringen

konstaterar i propositionen att för den bredare

allmänheten synes kopplingen mellan välorganiserad

grov brottslighet och det egna köpet av illegal

sprit inte framstå som tillräckligt tydligt för att

motivera ett avståndstagande. Att mot denna bakgrund

pressa fram en kriminalisering som inte enligt

utskottets mening kan sägas ha något fäste i folks

allmänna moraluppfattning är bara kontraproduktivt.

I stället måste grunderna för svarthandeln ryckas

bort genom att den legala spriten görs

tillgängligare för den vanlige medborgaren samtidigt

som skatten sänks så att priset inte utgör ett

alltför starkt incitament till köp av illegal sprit.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion 1999/2000:So4 (m) yrkande 11 ge regeringen

till känna. Motionerna 1998/99:So264 (kd) och

1998/99:So334 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande kriminalisering av illegal

alkoholhantering

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 yrkande

11 och med avslag på motionerna 1998/99:So264

och 1998/99:So334 dels avslår regeringens

förslag om ändring i 10 kap. 1 och 9 §§

alkohollagen (1994:1738) respektive förslaget

till lag om ändring i lagen (1961:181) om

försäljning av teknisk sprit, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

19. Tullens resurser (mom. 15)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

53 börjar med "Socialutskottet ställer" och slutar

med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar förslaget om att tillverkning

och försäljning av svartsprit kriminaliseras, men

skulle vilja se en utvärdering av vilka konsekvenser

denna lag kan ha medfört efter ett år. För att komma

åt problemet med svartsprit bör, enligt utskottet,

även ansträngningar för att effektivt motverka

spritsmuggling intensifieras och tull och polis få

de resurser som krävs för att komma till rätta med

problemen.Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1999/2000:So10 (kd) yrkandena 6

och 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Motion 1999/2000:So12 (c) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande tullens resurser

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10 yrkandena

6 och 7 och med avslag på motion 1999/2000:So12

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

20. Straffsatser (mom. 16)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

53 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med

"yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i regeringens förslag men vill

dock påpeka att det är viktigt att straffsatserna

har en sådan nivå att brott mot lagen uppfattas som

allvarligt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion 1999/2000:So14 (mp) yrkande

5 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande straffsatser

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So14 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

21. Alkoholreklam riktad till barn

(mom. 17)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

58 börjar med "Den svenska" och slutar med "och

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar regeringens intentioner att

skydda unga människor mot alkoholreklam. Utskottet

anser dock att det behövs tydligare bestämmelser om

hur man skall bedöma vilken reklam som riktar sig

särskilt till barn och ungdomar. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag i denna

del.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion 1999/2000:So10 (kd) yrkande 12 ge

regeringen till känna. Motion 1998/99: So306 (mp)

yrkandena 20 och 22 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande alkoholreklam riktad till barn

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10 yrkande

12 och med avslag på motion 1998/99:So306

yrkandena 20 och 22 dels antar förslaget till

lag om ändring i 4 kap. 8 § andra stycket

alkohollagen (1994:1738), dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Alkoholreklam riktad till barn

(mom. 17)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

58 börjar med "Den svenska" och slutar med "anförda

och avstyrks" bort ha följande lydelse:

Alkoholreklamen verkar enligt utskottet ha störst

effekt på barn som ännu inte börjat dricka. Reklam

för alkoholdrycker står i strid med de mål samhället

sagt sig vilja verka för. Därför måste sådan reklam

i alla former enligt utskottet upphöra. Enligt

utskottet bör Sverige inom EU agera för att varje

land skall ha rätt att reglera kommersiella budskap

i TV-sändningar riktade till den egna befolkningen.

Detta berör inte bara alkoholreklam, utan också det

svenska förbudet mot reklam riktad till barn.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

förslag i denna del. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1998/99:So306 (mp)

yrkandena 20 och 22 ge regeringen till känna. Motion

1999/2000:So10 (kd) yrkande 12 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande alkoholreklam riktad till barn

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So306 yrkandena

20 och 22 och med avslag på motion

1999/2000:So10 yrkande 12 dels antar förslaget

till lag om ändring i 4 kap. 8 § andra stycket

alkohollagen (1994:1738), dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Gåvoförbudet (mom. 18)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

58 börjar med "Utskottet ställer" och slutar med

"motioner avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att varuprover i form av

alkoholdrycker endast får lämnas ut till

tillståndshavare enligt alkohollagen. Vinprovning

får därutöver endast ske om serveringstillstånd har

meddelats. Enligt utskottets mening borde

provsmakning, i reglerade former, kunna erbjudas

intresserade och kvalitetsmedvetna konsumenter av

vin och spritdrycker. Därför bör reglerna för

varuprover och provsmakning av alkoholdrycker ändras

på så sätt att rätten för såväl partihandeln som

detaljhandeln (i dag Systembolaget AB) att lämna

varuprover också omfattar möjlighet att erbjuda

provsmakning av alkohol till enskilda konsumenter.

Riksdagen bör avvisa förslaget att föra gåvoförbudet

i 3 kap. 5 § alkohollagen till de särskilda

bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker

(4 kap. 9 § alkohollagen) med anledning av

motionerna 1999/2000:So5 (m) och 1999/2000:So237

(m).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande gåvoförbudet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So5 och

1999/2000:So237 dels avslår förslaget till 4

kap. 9 § lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738), dels beslutar att 3 kap. 5 § samma

lag i dess nuvarande lydelse skall upphöra att

gälla samt beslutar sådan ändring i ingressen

till det i propositionen framlagda lagförslaget

som föranleds härav.

24. Indirekt alkoholreklam (mom. 19)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd) och Thomas Julin

(mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

58 börjar med "Flera motionärer" och slutar med

"det anförda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet räcker bryggeribranschens

självsanering av alkoholreklam inte till för att

hindra förtäckt reklam för starköl. En uttrycklig

reglering för att förhindra indirekt alkoholreklam

rörande starköl borde därför finnas. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag i denna

del. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp)

yrkande 3 ge regeringen till känna. Motionerna

1999/2000:So11 (fp) yrkande 7 delvis,

1999/2000:So286 (v) och 1999/2000:So382 (mp) är i

huvudsak tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande indirekt alkoholreklam

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So3 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1999/2000:So11

yrkande 7 delvis, 1999/2000: So286 och

1999/2000:So382 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

25. Indirekt alkoholreklam (mom. 19)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

58 börjar med "Flera motionärer" och slutar med "det

anförda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet lämnas reklamen åt bryggeriernas

självsanering. Här borde det ske en uppstramning.

Både den alkoholpolitiska kommissionen och

Alkoholreklamutredningen har lämnat förslag till hur

detta kan ske. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion 1999/2000:So11 (fp) yrkande

7 delvis ge regeringen till känna. Motionerna

1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp) yrkande 3,

1999/2000:So286 (v) och 1999/2000:So382 (mp) är i

huvudsak tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande indirekt alkoholreklam

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11 yrkande 7

delvis och med avslag på motionerna

1999/2000:So3 yrkande 3, 1999/2000:So286 och

1999/2000:So382 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

26. Tillsyn och sanktioner (mom. 20)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

60 börjar med "Utskottet ställer" och på s. 61

slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Konsumentverket för

närvarande har ansvaret för övervakningen av

alkoholreklamen. Enligt utskottets mening måste den

övervakningen effektiviseras och ansvaret för

övervakningen av reklamen flyttas från

Konsumentverket till den myndighet som får

tillsynsansvaret över alkoholen och dess hantering.

Utskottet menar vidare att en uppdelning av

tillsynsansvaret på två myndigheter,

Alkoholinspektionen och Konsumentverket, kommer att

medföra sämre kontroll av marknadsföringen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1999/2000:So11 (fp) yrkande 7 delvis ge

regeringen till känna. Motionerna 1998/99:So461 (fp)

yrkande 10, 1999/2000:So6 (fp, s) yrkande 2 och

1999/2000:So14 (mp) yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande tillsyn och sanktioner

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11 yrkande 7

delvis och med avslag på motionerna

1998/99:So461 yrkande 10, 1999/2000:So6 yrkande

2 och 1999/2000:So14 yrkande 6 dels avslår

regeringens förslag till 8 kap. 1 a § första

stycket alkohollagen (1994:1738), dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

27. Tillsyn och sanktioner (mom. 20)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

60 börjar med "Utskottet ställer" och på s. 61

slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

I stället för att

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen skall ha kvar

huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden av de

särskilda bestämmelserna om alkoholreklam, föreslår

utskottet att man utvecklar Alkoholinspektion och

implementerar detta ansvar i deras verksamhet. Det

finns många fördelar med att samla all information

och verksamhet på en myndighet och Alkohol-

inspektionen har just den specialistkompetens och

intresse på alkoholens område som kan vara

eftertraktansvärt. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So14

(mp) yrkande 6 ge regeringen till känna. Motionerna

1998/99:So461 (fp) yrkande 10, 1999/2000:So6 (fp, s)

yrkande 2 och 1999/2000:So11 (fp) yrkande 7 delvis

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande tillsyn och sanktioner

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So14 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1998/99:So461

yrkande 10, 1999/2000:So6 yrkande 2 och

1999/2000:So11 yrkande 7 delvis dels avslår

regeringens förslag till 8 kap. 1 a § första

stycket lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738), dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

28. Systembolagets detaljhandelsmonopol

(mom. 21)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

62 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottets uppfattning är att ett uppfyllande av

kraven på icke-diskriminering förutsätter att

Systembolagets monopol avvecklas successivt.

Inledningsvis bör starköl och vin kunna säljas

utanför Systembolaget i licensierade butiker. I ett

senare skede bör enligt utskottets uppfattning även

starksprit kunna omfattas av

licensieringsmöjligheten och Systembolaget kan

avvecklas eller försäljas. Utskottet anser vidare

att ett problem för många vinintresserade som vill

förkovra sig i vinkunskap är att det är mycket svårt

att få tag på andra viner än de som finns på

Systembolaget. Ett viktigt bidrag till att öka

variationen av kvalitetsviner i Sverige är enligt

utskottets mening att tillåta vinauktioner. Enligt

utskottet utgör den svenska alkohollagstiftningen

med det absoluta monopolet för Systembolaget ett

hinder för producenterna att få ut sina drycker på

marknaden. Utskottet anser därför att ett undantag

införs i alkohollagstiftningen som möjliggör för

svenska vinproducenter att sälja sina egna produkter

i anslutning till sin tillverkning. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1998/99: So205 (m), 1998/99:So228 (m) yrkande 13,

1998/1999:So422 (m), 1999/2000:So1 (m) yrkande 3,

1999/2000:So4 (m) yrkande 10, 1999/2000: So209 (m),

1999/2000:So210 (m), 1999/2000:So269 (m) och

1999/2000: So360 (m) ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande Systembolagets

detaljhandelsmonopol

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So205,

1998/99: So228 yrkande 13, 1998/1999:So422,

1999/2000:So1 yrkande 3, 1999/2000:So4 yrkande

10, 1999/2000:So209, 1999/2000:So210,

1999/2000:So269 och 1999/2000:So360 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

29. En landsomfattande försöksverksamhet med

lördagsöppet (mom. 23)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

67 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser problem med regeringens förslag till

försöksverksamhet. Den kan leda till att vi får en

"intern gränshandel" i Sverige. Utskottet anser att

det är bättre att butikerna öppnas i hela landet

under en prövotid. Detta bör kopplas till en

kontinuerlig uppföljning av vad som händer när det

gäller förekomsten av misshandel och skadegörelse

men också andra alkoholrelaterade skador. Denna

uppföljning bör planeras innan lördagsöppet införs

och starta omedelbart när prövotiden inleds. Visar

utvärderingen att de sociala effekterna har blivit

oacceptabla får enligt utskottet frågan tas upp på

nytt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1999/2000: So11 (fp) yrkande 1

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande en landsomfattande

försöksverksamhet med lördagsöppet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

30. En begränsad försöksverksamhet med

lördagsöppet (mom. 24)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp)

och Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

68 börjar med "Motionerna" och slutar med

"öppethållande denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om en

begränsad försöksverksamhet med lördagsöppet i vissa

områden. Utskottet anser att det finns väl grundade

farhågor att lördagsöppet i dessa områden kan komma

att leda till ökad alkoholkonsumtion och ökade

sociala problem med misshandel och bråk. Det är

framför allt barn och kvinnor i hem med hög

alkoholkonsumtion som har och har haft nytta av att

systembolagen hållits stängda på lördagar. Dessa

grupper bör enligt utskottet skyddas även i

fortsättningen. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So459

(kd) yrkande 2, 1999/2000:So3 (fp, v, kd, c, mp)

yrkande 4, 1999/2000:So8 (s), 1999/2000:So10 (kd)

yrkande 8, 1999/2000:So12 (c) yrkande 9,

1999/2000:So13 (v) yrkande 2 och 1999/2000:So14 (mp)

yrkande 7 ge regeringen till känna. Motion

1999/2000:Ju720 (kd) yrkande 3 avstyrks. Utskottet

anser att riksdagen inte bör godkänna riktlinjerna i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande en begränsad försöksverksamhet

med lördagsöppet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So459

yrkande 2, 1999/2000:So3 yrkande 4,

1999/2000:So8, 1999/2000:So10 yrkande 8,

1999/2000:So12 yrkande 9, 1999/2000:So13 yrkande

2 och 1999/2000:So14 yrkande 7 och med avslag på

motion 1999/2000:Ju720 yrkande 3 dels inte

godkänner de av regeringen föreslagna

riktlinjerna för detaljhandelsmonopolet i denna

del, dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

31. Öppethållande på vardagar m.m.

(mom. 26)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

68 börjar med "I förslaget" och slutar med

"riktlinjerna i denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet har Systembolaget i dag normala

affärsöppettider och en del har även öppet till kl

19.00. Utskottet anser dessa öppettider fullt

tillräckliga. Enligt utskottets mening är det

viktigt att uppmuntra en planering av inköpen för

att på detta sätt undvika impulsköp. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So10 (kd) yrkandena 9 och 10 ge regeringen

till känna. Utskottet godkänner inte riktlinjerna i

detta avseende.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande öppethållande på vardagar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10 yrkandena

9 och 10 dels inte godkänner de av regeringen

föreslagna riktlinjerna för

detaljhandelsmonopolet i denna del, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

32. Utökning av antalet butiker och

utlämningsställen (mom. 28)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

68 börjar med "För att ytterligare" och slutar med

"yrkande 6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Staten har formulerat ett avkastningskrav på

Systembolaget. Samtidigt skall bolaget bygga ut sin

service till kunderna med nya utlämningsställen och

nya systembolag. En utbyggnad som enligt utskottet

kan medföra ökade kostnader för Systembolaget. Om

avkastningskravet och kostnaderna för den utbyggda

servicenivån kommer i konflikt med varandra måste,

enligt utskottet, avkastningskravet revideras.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion 1999/2000: So13 (v) yrkande 6 ge

regeringen till känna. Motionerna 1999/2000:So10

(kd) yrkande 11 och 1999/2000:So11 (fp) yrkande 5

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande utökning av antalet butiker

och utlämningsställen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So13 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1999/2000:So10

yrkande 11 och 1999/2000:So11 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

33. Utökning av antalet butiker och

utlämningsställen (mom. 28)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

68 börjar med "För att ytterligare" och slutar med

"yrkande 6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att utöka antalet butiker

vid större centrum och förorter. En sådan utökning

kan, enligt utskottets mening, endast ses utifrån

dåliga distributionsmönster och inte som man i

propositionen anför som ett led i att hjälpa den

detaljhandel som i dag missgynnas eftersom de inte

ligger i närheten av ett systembolag. Detta är

enligt utskottets mening inte ett alkoholpolitiskt

motiv utan snarare ett näringspolitiskt. Att utöka

antalet butiker med ett begränsat sortiment vänder

sig snarare till högkonsumenter än

normalkonsumenter. Vidare saknas dessutom en

kostnadstäckning för Systembolagets ökade öppettider

och utökade antal butiker. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10

(kd) yrkande 11 ge regeringen till känna. Motionerna

1999/2000:So11 (fp) yrkande 5 och 1999/2000:So13 (v)

yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande utökning av antalet butiker

och utlämningsställen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So10 yrkande

11 och med avslag på motionerna 1999/2000:So11

yrkande 5 och 1999/2000:So13 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

34. Utökning av antalet butiker och

utlämningsställen (mom. 28)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

68 börjar med "För att ytterligare" och slutar med

"yrkande 6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom utbyggnaden av

butiksnätet men att tro att det inte har inverkan på

bolagets ekonomiska resultat är något av ett

önsketänkande. Utskottet vill också framhålla att

utbyggnaden bör ske i lugn takt och kopplas till en

uppföljning av eventuella effekter på

alkoholkonsumtion och skador.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion 1999/2000: So11 (fp) yrkande 5 ge

regeringen till känna. Motionerna 1999/2000:So10

(kd) yrkande 11 och 1999/2000:So13 (v) yrkande 6

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande utökning av antalet butiker

och utlämningsställen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1999/2000:So10

yrkande 11 och 1999/2000:So13 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

35. Alkoholsortimentsnämnden och statens

avtal med Systembolaget (mom. 30)

Thomas Julin (mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

70 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet har den statliga

Alkoholsortimentsnämnden tolkat sitt uppdrag så att

produkter som får säljas i ett annat EU-land också

måste få säljas i Sverige. Det är långtifrån säkert

att den tolkningen är riktig. Som det nu är framstår

andra EU-länder som mer aktiva än Sverige när det

gäller att ifrågasätta produkter som alkoläsk.

Därför behövs, enligt utskottet, en tydligare

instruktion till Alkoholsortimentsnämnden

alternativt att den ersätts av prövning i allmän

domstol, som gör det möjligt för Systembolaget att

säga nej till produkter som bedöms innebära

särskilda risker. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11

(fp) yrkande 4 ge regeringen till känna. Motion

1999/2000:So300 (kd) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha

följande lydelse:

30. beträffande Alkoholsortimentsnämnden och

statens avtal med Systembolaget

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So11 yrkande 4

och med avslag på motion 1998/99:So300 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

36. Myndighetsstrukturen på alkohol- och

narkotikaområdet (mom. 32)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet välkomnar" och på s. 75 slutar

med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att myndighetsstrukturen på området

är svårförståelig och osystematisk. Antalet centrala

myndigheter på alkohol- och narkotikaområdet har mer

än fördubblats under 1990-talet utan att detta för

den skull har kunnat påverka det alltmer

accelererande drogmissbruket bland våra unga. En

avsevärd bantning av den totala myndighetskostnaden

för central och regional verksamhet på området borde

kunna åstadkommas med en bättre och mer slagkraftig

organisation. En betydande försiktighet bör, enligt

utskottet, iakttas så att man inte skapar

osjälvständiga myndigheter som i praktiken mest får

en stabsfunktion åt departementet. Med den

utgångspunkten framstår den aviserade utvecklingen

av Folkhälsoinstitutet som mycket tveksam.

Alkoholinspektionen är, enligt utskottet, en onödig

myndighet. Alkoholinspektionens verksamhet har

framför allt drabbat småföretagare och i praktiken

varit i direkt strid mot de mål som riksdagen har

angett, nämligen att öppna för konkurrens inom

distributionsledet. Utskottet noterar med

tillfredsställelse att regeringen nu delar

uppfattningen att myndigheten skall avvecklas. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1999/2000:So4 (m) yrkandena 12-14 ge

regeringen till känna. Motionerna 1999/2000:So6 (fp,

s) yrkande 1, 1999/2000:So10 (kd) yrkande 14,

1999/2000:So11 (fp) yrkandena 8 och 9,

1999/2000:So13 (v) yrkande 7 och 1999/2000:So14 (mp)

yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande myndighetsstrukturen på

alkohol- och narkotikaområdet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So4 yrkandena

12-14 och med avslag på motionerna 1999/2000:So6

yrkande 1, 1999/2000:So10 yrkande 14,

1999/2000:So11 yrkandena 8 och 9, 1999/2000:So13

yrkande 7 och 1999/2000:So14 yrkande 9 ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

37. Myndighetsstrukturen på alkohol- och

narkotikaområdet (mom. 32)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

74 börjar med "Utskottet välkomnar" och på s. 75

slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det även fortsättningsvis

behövs en nationell kontrollfunktion och står

fortfarande bakom vad som beslutades vara

Alkoholinspektionens huvuduppgift, dvs. "att

marknadskrafterna skall kontrolleras via ett system

av tillstånd, tillsyn och sanktioner och skall

hanteras av den nya myndigheten" (prop. 1994/95:89).

Den kompetens som nu finns hos myndigheten måste

enligt utskottet tas till vara. De kontakter som

upprättas i samband med tillsyn och

tillståndsgivning ger stora möjligheter att påverka

utvecklingen med information och rådgivning. Enligt

utskottets mening handlar det i slutändan om att

förmedla ett socialt ansvarstagande till företagare

och förhindra att företag med kortsiktiga och enbart

ekonomiska intressen kommer in på arenan. Utskottet

anser att den inriktningen skall bibehållas och att

det bör framgå i direktiven till den kommande

organisationskommittén, vilken skall se över

Folkhälsoinstitutet. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So13 (v)

yrkande 7 ge regeringen till känna. Motionerna

1999/2000:So4 (m) yrkandena 12-14, 1999/2000:So6

(fp, s) yrkande 1, 1999/2000:So10 (kd) yrkande 14,

1999/2000:So11 (fp) yrkandena 8 och 9 och

1999/2000:So14 (mp) yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande myndighetsstrukturen på