Bet. 1999/2000:SoU6

Socialutskottets betänkande

1999/2000:SOU06

Socialtjänstfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 58

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1999 om olika

socialtjänstfrågor. Utskottet

avstyrker samtliga motions-yrkanden

främst med hänvisning till pågående

arbete. I betänkandet finns 24

reservationer.

Motionerna

1999/2000:So213 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen beslutar ändra 4 § i lagen om

vård av missbrukare i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:So229 av Maud Ekendahl och Elizabeth

Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att göra en översyn av socialbidragsnormerna.

1999/2000:So232 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

statens ansvar för personer som ankommer till

Stockholm-Arlanda flygplats och som blir föremål för

åtgärd enligt socialtjänstlagen.

1999/2000:So251 av Thomas Julin och Kerstin-Maria

Stalin (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla beslut om

bistånd med stöd av socialtjänstlagen skall kunna

överklagas.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inrätta sociala

förtroendenämnder.

1999/2000:So273 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildningen av

socialtjänst- och sjukvårdspersonal när det gäller

kvinnors och mäns alkoholberoende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda

informationsinsatser för dem som arbetar med

ungdomar och för personal inom socialtjänst- och

sjukvårdsområdena.

1999/2000:So281 av Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

möjligheterna för kommunerna att ge ungdomar som

studerar i gymnasieskolan socialbidrag i sådana

speciella fall som beskrivs i motionen.

1999/2000:So282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om välfärdspolitikens

grundläggande värdering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

välfärdspolitikens ambition bör vara att möjliggöra

för och stimulera människor till att växa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om människors rätt att

välja leverantör av välfärdstjänster,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av de ideella

organisationernas välfärdsarbete.

1999/2000:So296 av Elisabeth Fleetwood (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om frivilliga

organisationers medverkan i vården av missbrukare.

1999/2000:So304 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning

om försöksverksamhet med "sociallån" i enlighet med

vad i motionen anförts.

1999/2000:So333 av Torgny Danielsson och Jarl Lander

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av socialtjänstlagens tillämpning vad gäller

överflyttning av ärenden.

1999/2000:So345 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utgångspunkter för

socialtjänstens arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatternas betydelse

för socialbidragsberoendet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den s.k. riksnormen

för socialbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbyggnad av

statliga transfereringssystem,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändringar i socialtjänstlagen vad beträffar

tolkningen av begreppet skälig levnadsnivå,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

villkorat bistånd,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

möjlighet för kommunerna att ersätta korttida

socialbidrag med lån,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i övrigt i motionen anförts om en

lånemöjlighet som ersättning för socialbidrag.

1999/2000:So352 av Carina Hägg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en utredning med

uppdrag att ta fram underlag för debatten om

pornografin i det svenska samhället.

1999/2000:So361 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om hur ett förstärkt förebyggande arbete kan

initieras i landets kommuner,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

och kartläggning av behoven av mer varierade och

verkningsfulla vård- och behandlingsinsatser för

missbrukare,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

åtgärder som är ägnade att förbättra situationen för

de psykiskt störda missbrukarna i enlighet med

Socialstyrelsens utvärdering.

1999/2000:So375 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge missbrukare

rätt att överklaga vissa beslut enligt

socialtjänstlagen, SoL (1980:620).

1999/2000:So406 av Helena Frisk (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av kunskap om

elöverkänslighet.

1999/2000:So413 av Chris Heister m.fl. (m) vari

yrkas

11. att riksdagen beslutar komplettera 6 §

socialtjänstlagen med en skrivning om avlösning.

1999/2000:So414 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att barnbi-

draget inte skall medräknas vid beräkningen av

socialbidraget.

1999/2000:So424 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen ger

Socialstyrelsen i uppdrag att utvidga

utvecklingsarbetet rörande dold prostitution så att

det även omfattar prostitution som går att härleda

till studior, massagekliniker, eskortverksamhet,

porrklubbar, annonser i tidningar, TV eller via

Internet,

2. att riksdagen begär att regeringen ger

Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa en

beskrivning av hur arbetet mot prostitution bedrivs

runt om i Sverige och av den befintliga kunskapen om

prostitution,

3. att riksdagen begär att regeringen ger

Socialstyrelsen i uppdrag att få till stånd ett

utbyte av existerande kunskap om och arbetsmetoder

mot prostitution runt om i landet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av

fortbildning av personal inom socialtjänst,

rättsväsen och sjukvård, samt behov av bra

samarbetsformer och tydlig ansvarsfördelning mellan

myndigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av ytterligare

kunskap om vad som hindrar och vad som gagnar en

enskild persons kamp för att ta sig ur prostitution

och könshandel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av ökat

upplysningsarbete gentemot allmänheten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av att skolan

i sin undervisning berör prostitution,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fortbildning av

personal och upplysningsarbete skall ske utifrån en

förståelse av prostitution som uttryck för ojämlika

maktrelationer mellan könen i en patriarkal

maktstruktur.

1999/2000:So444 av Ulla Wester (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kvalitetssäkra det

sociala arbetet genom införande av statlig

legitimation.

1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en ny

utredning av hela socialtjänstlagstiftningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar genom en

second opinion,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nivån i

socialbidraget skall fastställas av kommun-

respektive stadsfullmäktige,

5. att riksdagen beslutar att 6 a §

socialtjänstlagen skall ges följande lydelse: Den

enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en

social grundtrygghet. Biståndet skall utformas så

att det stärker hans eller hennes resurser att ta

ansvar och leva ett självständigt liv.

1999/2000:So476 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en utredning bör

göras om unga flickors utsatthet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett

informationsprogram riktat till ungdomar tas fram

enligt intentionerna i motionen.

1999/2000:So479 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av regler

för skadestånd i samband med behovsprövade bidrag.

1999/2000:So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

över modeller och kostnader så att generella

bidragshöjningar även får genomslag för barnfamiljer

som uppbär socialt ekonomiskt bistånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att myndiga personer

skall ha ett eget försörjningsstöd och att denna

skyldighet inte skall åvila föräldrarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att arbetsplikten

för ungdomar bör tas bort ur socialtjänstlagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av möjlighet

till individuell missbruksvård med val av

behandlingsinsatser.

1999/2000:A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utreda

pornografins skador och konsekvenser för till

exempel unga människor och hur detta påverkar dem i

deras syn på sexualitet.

1999/2000:Ju722 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

pornografins skador och konsekvenser för till

exempel unga människor och hur detta påverkar dem i

deras syn på sexualitet.

1999/2000:Ju748 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

misshandlade kvinnor.

1999/2000:Ju910 av Siw Persson och Johan Pehrson

(fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering,

utifrån frekvensen av återfall i brott, av social-

tjänstens insatser för de ungdomar som dömts till

vård inom socialtjänsten.

1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om socialbidrag och

övergångsregler från socialbidrag till aktivt

inkomstbringande liv.

1999/2000:Sk770 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ideella

skadestånd och skadestånd som enligt punkt 1 ovan

likställs med ideella skadestånd inte skall tas med

i underlagsberäkningen när det gäller beslut om

ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas

24. att riksdagen beslutar om sådan

ändring av 6 c § socialtjänstlagen

(1998:620) att studerande inte

omfattas av kravet på att delta i

anvisad praktik.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten

m.m.

Motionerna

I motion So345 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs

tillkännagivanden till regeringen om vad i motionen

anförts om utgångspunkterna för socialtjänstens

arbete (yrkande 1) och om skatternas betydelse för

socialbidragsberoendet (yrkande 2). Motionärerna

yrkar vidare att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

utbyggnad av det statliga transfereringssystemet

(yrkande 4). Motionärerna anser att utgångspunkten

för socialtjänsten skall vara att kommunerna har det

övergripande ansvaret för de personer som är bosatta

i kommunen. Socialpolitiken skall vara subsidiär och

de skyddsnät bör stärkas som utgörs av de naturliga

gemenskaperna som varje människa lever i, familj,

släkt och vänner, grannar, medarbetare

arbetskamrater och föreningsliv m.m. Enligt motio-

närerna skapar ett varierat utbud av olika vård- och

behandlingsformer och olika huvudmän en flexibilitet

som ökar förutsättningarna för att finna adekvata

insatser för personer med sociala problem. Därför

bör incitament skapas för det civila samhället att

öka insatserna inom den sociala sektorn.

Motionärerna anför vidare att de kraftiga

skattehöjningarna för främst låg- och

medelinkomsttagare under de senaste åren har lett

till att en nyfattigdom vuxit fram. Hushållens

marginaler har blivit mindre och för många räcker

inte lönen efter skatt till. En naturlig princip

borde enligt motionärerna vara att den som betalar

skatt inte samtidigt skall behöva bidrag och att den

som får bidrag inte skall behöva betala skatt.

Transfereringssystemen bör utformas så att

utbildning och arbete lönar sig bättre. Social-

tjänstutredningen har konstaterat att en utbyggnad

av olika statliga transfereringar generellt sett

medför att socialbidragen inte minskar i motsvarande

mån som de statliga bidragen ökar. Utbyggda

transfereringssystem medför alltså högre bi-

dragsutbetalningar för den offentliga sektorn som

helhet. Anledningen härtill är bl.a. att

transfereringssystemen styrs av generella regler

till skillnad från socialbidraget som prövas

individuellt. Mot den bakgrunden är det

motionärernas bestämda uppfattning att nya

transfereringssystem på statlig nivå måste kunna

motiveras på sina egna meriter, inte som en

avlastning av socialbidragskontot.

I motion So282 av Sten Tolgfors m.fl. (m) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts dels om välfärdspolitikens

grundläggande värdering (yrkande 1), dels om att

välfärdspolitikens ambition bör vara att möjliggöra

för och stimulera människor till att växa (yrkande

2), dels om människors rätt att välja leverantör av

välfärdstjänster (yrkande 3), dels ock om vikten av

de ideella organisationernas välfärdsarbete (yrkande

4). Motionärerna anför att svensk välfärdsdebatt

präglas alltför mycket av politikens fixering vid de

egenkonstruerade systemen och det politiska spelet

kring dessa. Välfärdspolitikens medel i stället för

välfärdspolitikens mål står i centrum för den

politiska konflikten. Människors situation glöms

alltför ofta bort. Eftersom så mycket av väl-

färdsdebatten förs i ett uppifrån och ned-perspektiv

handlar den enligt motionärerna ganska sällan om de

problem människor upplever i sin vardag.

Fokuseringen ligger inte på att människor skall få

det bättre, utan på att systemen och dess vårdare

skall leva vidare. Välfärdspolitikens grundläggande

värdering borde vara varje människas rätt till

respekt för sin person, sitt sätt att vara och sina

val. Målen för välfärdspolitiken bör sättas mer i

fokus, inte bara medlen och systemen i sig.

I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en ny utredning

av hela socialtjänstlagstiftningen (yrkande 1). En

sådan utredning bör få i uppdrag att göra en samlad

översyn av den enskildes rätt i hela lagstiftningen,

socialtjänstens samarbete med det omgivande

samhället samt klarlägga om det finns uppgifter inom

socialtjänsten som bör flyttas bort därifrån.

I motion So232 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens ansvar för

personer som ankommer till Stockholm-Arlanda

flygplats och som blir föremål för åtgärder enligt

socialtjänstlagen. Enligt motionären är Stockholm-

Arlanda en nationell angelägenhet och det vore

därför naturligt att staten tar ett finansiellt

ansvar genom ett avtal med Sigtuna kommun för

personer som blir föremål för insatser enligt

socialtjänstlagen och som inte är mantalsskrivna i

kommunen.

I motion So333 av Torgny Danielsson och Jarl Lander

(s) hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av socialtjänstlagens (SoL) tillämpning vad

gäller överflyttning av ärenden. Motionärerna pekar

på att lagstiftningen är oklar när det gäller

hantering av socialtjänstinsatser, där

"ursprungskommun" och "ny kommun" som en familj

flyttar till är inblandade. Enligt motionärerna

brister det i samarbetet mellan kommunerna när det

gäller möjligheten enligt 72 § SoL att begära ett

ärende överflyttat till en annan kommun. Kommuner

som initierat en utredning riskerar att få behålla

ärenden på grund av att den nya kommunen, som

familjen flyttat till, vägrar att ta befattning med

ärendet. Den nya kommunen vägrar dessutom att svara

för de ytterligare insatser som familjen efter hand

kan behöva. Enligt motionärerna är det en brist när

lagstiftningen är så otydlig att den skapar problem

för kommunerna. Det finns även en risk för att

enskilda individer inte får det bistånd de behöver.

Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn

av gällande lagstiftning och dess tillämpning.

I motion Sf615 av Ana Maria Narti (fp) begärs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om socialbidrag och över-

gångsregler från socialbidrag till aktivt

inkomstbringande liv (yrkande 3). Motionären frågar

sig hur en betald verksamhet på ett givande sätt

skall ersätta socialbidragen. Verksamheten får

enligt motionären aldrig ta skepnaden av en allmän

modell som utifrån och uppifrån identiskt tillämpas

på helt olika människor i helt olika livssitua-

tioner.

Gällande rätt och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU9 Socialtjänstfrågor

behandlade utskottet ett antal motioner från den

allmänna motionstiden 1998, flera liknande de nu

aktuella, bl.a. en motion från Moderata

samlingspartiet med i huvudsak samma innehåll som

den nu aktuella motion So345 yrkandena 1, 2 och 4. I

betänkandet gavs en bred bakgrundsbeskrivning över

allmänna utgångspunkter för socialtjänsten vartill

hänvisas (s. 6-10). I betänkandet redogjordes bl.a.

för utskottets ställningstaganden i betänkande

1996/97:SoU18 i anledning av proposition 1996/97:124

Ändring i socialtjänstlagen. Samtliga

motionsyrkanden avstyrktes.

Socialtjänstutredningen har därefter i sitt

slutbetänkande Socialtjänst i utveckling (SOU

1999:97) i augusti 1999 givit exempel på

förändringar i vissa transfereringar som skulle

bidra till att minska beroendet av socialbidrag (s.

22-23). Utredningen har därvid anfört att

studiemedlen till studerande med barn och de lägsta

ersättningarna vid deltagande i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör höjas. Även

barndelen i bostadsbidraget bör höjas. Vidare anförs

i betänkandet att avgifter för barnomsorg inte bör

bekostas med socialbidrag utan genom att hushållet

får en nedsatt barnomsorgsavgift. Utredningen

bedömer dessutom att en vidgad användning av

lönesubventioner skulle kunna minska det långvariga

socialbidragsberoendet. Utredningsförslaget som har

remissbehandlats bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Av 1 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:100)

framgår att socialtjänsten under hänsynstagande till

människans ansvar för sin och andras sociala

situation skall inriktas på att frigöra och utveckla

enskildas och gruppers egna resurser. Enligt

lagrummets tredje stycke skall vidare verksamheten

bygga på respekt för människornas

självbestämmanderätt och integritet.

Enligt 3 § första stycket socialtjänstlagen (SoL)

har kommunen det yttersta ansvaret för att de som

vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de

behöver. Denna regel är dock inte utan undantag och

i vissa fall som t.ex. då en person genom beslut av

socialnämnden i en kommun placerats i ett familjehem

i en annan kommun har sedan länge ansetts att

ansvaret, åtmin-

stone vad beträffar de åtgärder som hör samman med

placeringen, legat kvar på placeringskommunen.

Den 1 juli 1997 har i socialtjänstlagen, (prop.

1996/97:124, bet. 1996/97: SoU18, rskr. 1996/97:264)

införts en ny bestämmelse som innebär att undantagen

från vistelsekommunens ansvar för stöd och hjälp

enligt socialtjänstlagen har preciserats och

förtydligats. I lagrummet (72 a § SoL) anges bl.a.

att vistelsekommunens ansvar för stöd och hjälp inte

gäller beslut om placeringar som verkställts utanför

hemkommunen. I dessa fall har placerings-kommunen,

dvs. den kommun som fattat beslut om vistelse i

familjehem, hem för vård eller boende eller särskild

boendeform i annan kommun, ansvaret för det bistånd

som den enskilde behöver. I situationer som dessa

lika väl som andra där t.ex. en familj som har behov

av hjälp och stöd flyttar från en kommun till en

annan kan frågan om att överflytta ett pågående

ärende uppkomma. Frågan har, när det gäller pågående

utredningar enligt socialtjänstlagens 50 §,

hanterats i det ovan angivna lagstiftningsärendet

och resulterat i att 50 § SoL kompletterats med en

bestämmelse av innebörd att den kommun som inlett en

utredning har en skyldighet att slutföra denna även

om den underårige byter vistelseort (50 b §). Enligt

72 § SoL gäller, såväl före som efter ovan beskrivna

lagändringar, att överflyttning av ett pågående

ärende kräver den andra kommunens samtycke.

Problem förenade med tillämpningen av 72 § SoL har

berörts av socialministern efter interpellation

(1998/1999:341). I svaret har socialministern

bekräftat att det inte är ovanligt att oenighet

förekommer mellan kommuner om vilken kommun som

skall ha ansvaret för ett enskilt barnavårdsärende.

Socialstyrelsen har i sin rapport Resultatet av den

sociala tillsynen 1998, som är en sammanställning av

länsstyrelsernas årsrapporter beträffande den

nationella tillsynen, redovisat (s. 20) att fem

länsstyrelser inte anser att någon minskning skett

vad gäller ärenden som rör tvister mellan kommuner

om vem som har ansvar för en barnfamilj som flyttar

under pågående barnavårdsutredning eller insats.

Vidare anförs att de nya bestämmelserna i SoL har

tydliggjort konflikten mellan kommunerna och att

kommunerna kontaktar länsstyrelserna för att få

hjälp att lösa de uppkomna tvisterna. Innehållet i

rapporten kommer enligt uppgift att beaktas vid

regeringens beredning av Socialtjänstutredningens

slutbetänkande.

I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag B 10)

anför regeringen att frivilliga organisationer på

olika sätt gör viktiga insatser på det sociala

området som ett komplement till samhällets insatser.

Från Socialdepartementet har inhämtats att Sigtuna

kommun till departementet har inkommit med en

skrivelse som avser de synpunkter som framförts i

motion So232.

Utskottets bedömning

När det gäller målen och de grundläggande

principerna för socialtjänsten vidhåller utskottet

sin inställning som den redovisats i betänkande

1996/97:SoU18. Utskottet konstaterar att

Socialtjänstutredningen i sitt slutbetänkande lämnat

förslag på hur socialtjänsten kan anpassas till de

nya förutsättningarna på arbetsmarknaden och hur

socialbidragsberoendet kan brytas. I betänkandet har

bl.a. introduktionsersättning i stället för

socialbidrag, förändringar i vissa transfereringar

och ökad samverkan mellan den offentliga sektorns

olika delar anförts som tänkbara sätt att minska

beroendet av socialbidrag. Riksdagen bör inte

föregripa kommande förslag på området. Utskottet

avstyrker med det sagda motionerna So345 (m)

yrkandena 1, 2 och 4 samt Sf615 (fp) yrkande 3.

Enligt portalparagrafen i socialtjänstlagen skall

socialtjänsten under hänsynstagande till människans

ansvar för sin och andras sociala situation inriktas

på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers

egna resurser. Utskottet delar inte den uppfattning

som kommer till uttryck i motion So282 (m) yrkandena

1 och 2 om att välfärdspolitiken inte visar respekt

för människans rätt till respekt för sin person och

rätt att stimuleras att växa. Motions-yrkandena

avstyrks därför.

Ideella organisationer gör redan i dag ett betydande

arbete inom den sociala sektorn och något hinder mot

att dessa organisationers arbete utvecklas yt-

terligare föreligger inte så länge fråga inte är om

att överta uppgifter som innefattar

myndighetsutövning. Motion So282 (m) yrkandena 3 och

4 är delvis tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet anser inte att det nu finns skäl

att överväga behovet av en översyn av hela

socialtjänstlagstiftningen. Motion So450

(c) yrkande 1 avstyrks därför.

De synpunkter som framförts i motion So232

(m) beträffande statens ansvar för de

personer som kommer till Stockholm-Arlanda

flygplats är redan föremål för beredning i

Regeringskansliet. Utskottet anser inte att

riksdagen bör ta något initiativ. Motionen

avstyrks.

Utskottet utgår ifrån att regeringen vid

beredningen av Socialtjänstutredningens

slutbetänkande kommer att överväga de

tillämpningsproblem som 72 §

socialtjänstlagen kan ge upphov till.

Motion So333 (s) är i huvudsak tillgodosedd

och avstyrks.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Motionerna

I motion So345 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om

riksnormen för socialbidrag (yrkande 3). Enligt

motionärerna bör nivån på det ekonomiska biståndet

bestämmas av varje kommun och inte genom en

riksnorm. Socialtjänstens stödinsatser skall utgå

från en helhetssyn, där det ekonomiska biståndet

endast utgör en del. Andra stöd- och hjälpåtgärder

kan vara nog så viktiga. Med en riksnorm finns det

enligt motionärerna en uppenbar risk att det går

slentrian i bedömningen av det ekonomiska biståndet

och att detta inte prövas mot andra åtgärder i den

omfattning som är lämpligt. Vidare begärs ett

tillkännagivande av vad i motionen anförts om

förslag till ändringar i socialtjänstlagen vad be-

träffar tolkningen av begreppet skälig levnadsnivå

(yrkande 5). Motionärerna anför att en expansion av

socialbidragsutbetalningarna som medför att en allt

större andel av hushållen omfattas av bidrag i sig

motiverar en förutsättningslös utvärdering av

socialbidragsreglernas konstruktion och överens-

stämmelse med det allmänna rättsmedvetandet.

Tolkningen av termen skälig levnadsnivå i

socialtjänstlagen har enligt motionärerna skett med

stort inflytande av beräkningar från centrala

statliga myndigheter. Tolkningen bör i ökad ut-

sträckning ske lokalt med hänsyn till lokala

förhållanden och till individens behovsnivå, anförs

det. Motionärerna pekar vidare på att bidrags-

nivåerna ibland kan bli helt orimliga t.ex. för

mycket stora familjer. Motionärerna yrkar även att

riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det

möjligt för kommunerna att ersätta korttida

socialbidrag med lån (yrkande 7). Motionärerna anser

att socialbidrag borde kunna lämnas som lån i

betydligt större utsträckning än vad som sker i

dagsläget. Lånemöjligheten borde i första hand kunna

användas då en person mer tillfälligt hamnat i

ekonomisk knipa men däremellan har normala in-

komstmöjligheter. Motionärerna yrkar vidare att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i övrigt i motionen anförts om en lånemöjlighet

som ersättning för socialbidrag (yrkande 8).

Motionärerna pekar på att möjligheterna att i ökad

utsträckning ersätta socialbidrag med lån bör prövas

även i andra situationer. Detta kan t.ex. vara en

möjlighet för egenföretagare.

I motion So304 av Kenneth Kvist m.fl. (v) hemställs

att riksdagen hos regeringen begär utredning om

försöksverksamhet med "sociallån" i enlighet med vad

i motionen anförts. Motionärerna anför att ökade

sociala klyftor, arbetslöshet och sociala

nedskärningar har medfört att många människor får

svårt att klara sin försörjning och blir skuldsatta.

I Finland genomför man på prov något man kallar

sociallån. Dessa går ut på att människor, som kommit

på obestånd eller saknar marginaler i sin

hushållsekonomi och behöver pengar för att uppsöka

tandläkare, eller till köp av någon nödvändig

kapitalvara, kan få hjälp med att få kommunala

borgenslån. Dessa lån ges med mycket låg ränta och

med en amorteringstakt som är avpassad till den

utsattes betalningsförmåga.

I motion So229 av Maud Ekdahl och Elizabeth Nyström (m) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om att göra en

översyn av socialbidragsnormerna. Motionärerna pekar

på att man i den nuvarande riksnormen för ett

hushåll har räknat med att en familj har 1,6 barn.

Många invandrarfamiljer som är i behov av social-

bidrag består ofta av sex eller ännu fler barn,

vilket gör att socialbidragen uppräknas efter

antalet barn. Det medför att socialbidraget kan

uppgå till ganska höga summor och därtill tillkommer

bostadsbidrag samt barnbidrag. Detta sammantaget gör

att arbetsmarknaden inte är intressant för de vuxna

familjemedlemmarna.

I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att regeringen tillkännages vad i motionen anförts

om att nivån i socialbidraget skall fastställas av

kommun- respektive stadsfullmäktige (yrkande 4).

Motionärerna pekar på att riksnormen som den nu är

konstruerad inte ger den rättvisa som bör efter-

strävas för landets invånare. Att den i princip är

utformad i kronor och ören, gör att biståndet i

vissa delar av landet är otillräckligt medan det i

andra delar kan upplevas som alltför generöst. Mo-

tionärerna anser det därför vara bättre att i lag-

texten ange socialbidragens konstruktion och

innehåll och att kommunerna fastställer beloppets

storlek med utgångspunkt från kostnadsnivån i

kommunen. Motionärerna begär också att riksdagen

beslutar att 6 a § socialtjänstlagen skall ges föl-

jande lydelse: Den enskilde skall genom biståndet

tillförsäkras en social grundtrygghet. Biståndet

skall utformas så att det stärker hans eller hennes

resurser att ta ansvar och leva ett självständigt

liv (yrkande 5). Motionärerna pekar på att 6 a §

socialtjänstlagen, som stadgar att biståndet skall

utformas så att det stärker biståndstagarens

resurser att leva ett självständigt liv, saknar en

viktig aspekt. För att kunna leva ett självständigt

liv krävs också att man har möjlighet att ta eget

ansvar.

I motion So281 av Kerstin Heinemann (fp) begärs att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av möjligheterna för

kommunerna att ge ungdomar som studerar i

gymnasieskolan socialbidrag i sådana speciella fall

som beskrivs i motionen. Motionären pekar på att

konflikter ibland uppstår mellan föräldrar och barn

och att dessa kan bli så djupa och så långvariga att

barnet/ungdomen tvingas att flytta hemifrån. I

sådana lägen kan det uppstå problem med

försörjningen. Motionären anser det befogat att i

vissa fall göra avsteg från den regel som säger att

ungdomar som går på gymnasiet inte är berättigade

till socialbidrag.

Tre motioner handlar om kraven för bistånd i 6 c-e §§ i

socialtjänstlagen.

I motion So345 (m) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om villkorat bistånd

(yrkande 6). Motionärerna anser att kommunerna bör

kunna villkora bistånd även i andra fall än de som

omfattas av lagändringen våren 1997. Villkoret bör

kunna avse fler sorters aktiviteter och dessutom

kunna tillämpas på alla som söker socialbidrag, inte

bara ungdomar.

I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att arbetsplikten

för ungdomar bör tas bort ur socialtjänstlagen

(yrkande 3). Motionärerna anför att det den 1 ja-

nuari 1998 infördes nya bestämmelser i

socialtjänstlagen som ger kommunerna rätt att begära

att den som är under 25 år och som får

försörjningsstöd skall delta i arbete, praktik,

utbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet.

Motionärerna anser att ett villkorande av rätten

till försörjningsstöd på det sätt som nu skett

strider mot socialtjänstlagens portalparagraf om

respekt för individens självbestämmande och

integritet. Det är viktigt att socialbidragen

behåller sitt ursprungliga syfte att vara ett

tillfälligt ekonomiskt stöd.

I motion Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring av 6 c §

socialtjänstlagen (1998:620) att studerande inte om-

fattas av kravet på att delta i anvisad praktik

(yrkande 24). Vad gäller studenter som i många fall

har sina studier att återvända till torde behovet av

aktiveringsåtgärder emellertid vara begränsat.

Socialtjänstlagen bör därför ändras så att studenter

inte innefattas i möjligheten att begära motpres-

tationer av socialbidragstagaren.

Två motioner berör barnfamiljernas ekonomiska situation.

I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs att

riksdagen hos regeringen begär en utredning över

modeller och kostnader så att generella bi-

dragshöjningar även får genomslag för barnfamiljer

som uppbär socialt ekonomiskt bistånd (yrkande 1).

Motionärerna anför att det är viktigt att höjningar

av generella bidrag även innebär en höjning för de

familjer som lever på socialbidrag. Det bör enligt

motionärerna ske genom att riksnormen för

barnfamiljer höjs med samma belopp som barnbidraget.

En annan långsiktig lösning kan vara att barnbi-

draget lyfts ur normen så att framtida förändringar

ej påverkar socialbidragen. Motionärerna begär

vidare ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om att myndiga personer skall ha ett eget

försörjningsstöd och att denna skyldighet inte skall

åvila föräldrarna (yrkande 2). Enligt motionärerna

lämnar samhället dubbla signaler. Ibland har myndiga

unga personer nekats socialbidrag till eget boende

och "egen försörjning" med hänvisning till att

föräldrarna skall ta försörjningsansvaret. Samtidigt

är bostadsbidragen konstruerade så att dessa sänks

när barnen blir myndiga med hänvisning till att

barnen då skall ta eget ekonomiskt ansvar för sitt

boende och inte räknas in i hushållet.

I motion So414 av Thomas Julin m.fl. (mp) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att barnbidraget

inte skall medräknas vid beräkningen av

socialbidraget. Motionärerna anför att de ställer

sig positiva till de aviserade höjningarna av

barnbidraget. För dem som mest av alla behöver den

här höjningen, de familjer som uppbär socialbidrag,

innebär dock höjningen att socialbidraget minskar

med lika mycket som barnbidraget höjs. Det är enligt

motionärerna inte acceptabelt att barnen i de

ekonomiskt mest utsatta familjerna riskerar att helt

gå miste om barnbidragshöjningarna.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1998/99:SoU9 behandlade utskottet

senast ett antal motioner från den allmänna

motionstiden 1998, flera liknande de nu aktuella. I

betänkandet ges en bred bakgrundsbeskrivning över

ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen,

Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd

(SOSFS 1998:11), pågående arbete, uppföljning m.m.

vartill hänvisas (s. 14-19).

Motionsyrkanden från Moderata samlingspartiet, med

i huvudsak samma innehåll som den nu aktuella motion

So345 yrkandena 3, 6 och 7, om riksnormen, om s.k.

villkorat bistånd och om att ersätta korttida

socialbidrag med lån behandlades i det av riksdagen

godkända betänkandet 1998/99:SoU9. Utskottet vidhöll

sin inställning i dessa frågor och avstyrkte

yrkandena.

Motionsyrkanden om barnfamiljernas ekonomiska

situation och om att en höjning av barnbidraget även

bör komma de familjer till del som är i behov av so-

cialbidrag till sin försörjning har behandlats av

utskottet i det av riksdagen godkända betänkandet

1998/99:SoU9 (s. 16 f.).

I betänkandet behandlades också motionsyrkanden om

avskaffande av skyldigheten enligt 6 c §

socialtjänstlagen att delta i anvisad praktik m.m. I

betänkandet ges en bakgrundsbeskrivning vartill

hänvisas.

I betänkande 1996/97:SoU18, där regeringens

proposition 1996/97:124 med förslag om bl.a.

införandet av begreppet försörjningsstöd i

socialtjänstlagen behandlades, förekom ett

motionsyrkande från Vänsterpartiet med i huvudsak

samma innehåll som det nu aktuella yrkandet, So489

yrkande 2, om att myndiga personer skall ha ett eget

försörjningsstöd och att denna skyldighet inte skall

åvila föräldrarna (s. 43). Utskottet avstyrkte

motionsyrkandet med hänvisning till att det inte bör

finnas något hinder mot att, enligt gällande praxis,

beakta den samlade ekonomiska förmågan hos dem som

lever i en hushållsgemenskap. Utskottet uttalade

därvid att med hushållsgemenskap, förutom makar och

andra som lever samman under äktenskapsliknande

förhållanden, även bör avses den situationen att två

eller flera personer stadigvarande bor i samma

bostad på ett sådant sätt att flerpersonshushållets

ekonomiska fördelar kan utnyttjas. Frågan har även

berörts av Socialtjänstutredningen i dess slutbe-

tänkande (s. 238-239).

Utskottet har i det av riksdagen godkända

betänkande 1997/98:SoU10 behandlat ett

motionsyrkande om att ungdomar under 21 år som

fortfarande studerar skall ha en ovillkorlig rätt

till socialbidrag för att fortsätta sina studier i

de fall då föräldrar vägrar att ta ansvar för den

unges försörjning (s. 16). Utskottet ansåg motionen

i allt väsentligt tillgodosedd genom föräldrabalkens

regler om föräldrars underhållsskyldighet samt

socialtjänstlagens bestämmelser om bl.a. kommunens

yttersta ansvar för att den enskilde får det stöd

och den hjälp han eller hon behöver när inga andra

möjligheter står till buds och allmänna skyldigheter

som åligger socialnämnden när det gäller barn och

ungdomar. Motionen avstyrktes.

Utskottet har i det av riksdagen godkända

betänkande 1996/97:SoU18 behandlat de ändringar av

socialtjänstlagen som innebar bl.a. förtydliganden

av 6 § socialtjänstlagen och införandet av den s.k.

riksnormen. Utskottet har därvid avstyrkt en motion

från Centerpartiet med i huvudsak samma lydelse som

den nu aktuella motion So450 yrkandena 4 och 5 med

hänvisning till att de föreslagna ändringarna i

propositionen (prop. 1996/97:124) utgjorde en bra

avvägning mellan kommunens självbestämmande och den

enskildes behov av att få sina behov tillgodosedda

när andra möjligheter inte står till buds. För en

bakgrundsbeskrivning hänvisas till betänkandet (s.

40 f.).

I budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr.

9) anger regeringen att riksnormen enligt en av

Socialstyrelsen utförd utvärdering synes ha blivit

en enhetsnorm snarare än en miniminivå. Vidare

framgår av utvärderingen att många kommuner har

sänkt den godtagbara nivån för bidrag till

bostadskostnader och att barnfamiljer har fått

mindre genomsnittligt bidrag.

Kommittén Välfärdsbokslut har i sitt delbetänkande

Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3) pekat på att

socialbidragen under 1990-talet ökat i de flesta

tänkbara avseenden. Parallellt med expansionen har

regelverk och kommunal policy förändrats under

decenniet. Sammanfattningsvis kan enligt kommittén

utvecklingen sägas ha gått i riktning mot minskad

generositet och ökade krav. Vidare anförs att

kommunernas möjlighet att ställa krav i form av

medverkan i kommunala arbetmarknadsinsatser har

utökats, i synnerhet för ungdomar, och att

kommunernas tolkning av vad det innebär att stå till

arbetsmarknadens förfogande har skärpts.

Utskottets bedömning

Sedan bestämmelsen om den s.k. riksnormen i 6 b §

socialtjänstlagen antogs av riksdagen har utskottet

ansett det angeläget att nivån på det ekonomiska

stödet till försörjning inte varierar alltför mycket

mellan kommunerna. Denna inställning står fast.

Vidare bör staten ha ansvaret för att den enskilde

garanteras en miniminivå för de mest grundläggande

behoven. Utskottet har inte heller ändrat inställ-

ning när det gäller frågan att ersätta korttida

socialbidrag med lån. Motionerna So345 (m) yrkandena

3, 7 och 8 samt So450 (c) yrkande 4 avstyrks därför.

Det är heller inte aktuellt att utreda en

försöksverksamhet med sociallån i enlighet med

förslaget i motion So304 (v). Motionen avstyrks.

Socialtjänstutredningen har i sitt slutbetänkande

analyserat begreppet skälig levnadsnivå från såväl

rättslig som ekonomisk utgångspunkt. Betänkandet är

för närvarande föremål för beredning i

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

riksdagen inte ta något initiativ. Motionerna So229

(m), So345 (m) yrkande 5 och So450 (c) yrkande 5 av-

styrks.

Utskottet anser att motion So281 (fp) i allt

väsentligt är tillgodosedd genom föräldrabalkens

regler om föräldrars underhållsskyldighet samt

socialtjänstlagens bestämmelser om bl.a. kommunens

yttersta ansvar för att den enskilde får det stöd

och den hjälp han behöver när inga andra möjligheter

står till buds. Motionen avstyrks.

I motionerna So489 (v) yrkande 3 och Ub499 (c)

yrkande 24 framförs kritik mot att försörjningsstöd

i vissa fall skall kunna villkoras av deltagande i

praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. I

motion So345 (m) yrkande 6 begärs å andra sidan en

utvidgning av socialnämndens befogenheter i detta

hänseende. Utskottet anser inte att riksdagen skall

frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan om

huruvida och i vilka fall försörjningsstöd skall

kunna villkoras enligt 6 c-e §§ socialtjänstlagen.

Utskottet avstyrker därför de nämnda motionerna.

Utskottet vidhåller också sin inställning när det

gäller frågan om åtgärder för att en höjning av

barnbidraget även skall komma de familjer till del

som är i behov av socialbidrag för sin försörjning.

Med det nu sagda avstyrker utskottet motionerna

So414 (mp) och So489 (v) yrkande 1.

Utskottet, som noterar att frågan om

försörjningsstöd behandlats av Social-

tjänstutredningen, vidhåller sin inställning i

frågan om försörjningsstöd, varför motion So489 (v)

yrkande 2 avstyrks.

Ideella skadestånds inverkan på rätten till

ekonomiskt bistånd

Motionerna

I motion So479 av Håkan Juholt m.fl. (s) begärs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av regler för

skadestånd i samband med behovsprövade bidrag.

Motionärerna anser det orimligt att ersättningar som

är avsedda att i någon mån kompensera för lidande

eller kränkning eller båda betraktas som en resurs

vid beviljandet av behovsprövade bidrag. Därför är

det rimligt att riksdagen uttalar stöd för behovet

av en översyn av rådande lagstiftning och regelverk,

i syfte att skapa lika rättigheter för drabbade att

tillgodogöra sig skadestånd som syftar till att

kompensera för lidande eller kränkning.

I motion Sk770 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs att

regeringen ges till känna vad i motionen anförts om

att ideella skadestånd och skadestånd som enligt

punkt 1 ovan (avser yrkande 1 i motionen) likställs

med ideella skadestånd inte skall tas med i

underlagsberäkningen när det gäller beslut om

ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag (yrkande 2).

Motionärerna anser inte att det är rimligt att

ideella skadestånd läggs till grund för

underlagsberäkningen av bostadsbidrag eller

ekonomiskt bistånd från det sociala. Motionärerna

pekar på att ideellt skadestånd för våldtäkt, miss-

handel eller sexuella trakasserier betalas ut för

psykiskt lidande, för extra vårdkostnader, exem-

pelvis psykoterapi, och för att ge den drabbade

möjligheter att läka den skada hon eller han utsatts

för och gå vidare.

Bakgrund och tidigare behandling

Även denna typ av yrkanden har behandlats i det av

riksdagen godkända betänkandet 1998/99:SoU9.

Utskottet ansåg inte att riksdagen borde ta något

initiativ i frågan då Socialstyrelsen nyligen

uppmärksammat regeringen på saken.

Socialtjänstutredningen har, med anledning av att

Socialstyrelsen påpekat att brottsoffer som får

ideellt skadestånd kan nekas rätt till

försörjningsstöd, i sitt slutbetänkande

uppmärksammat de problem som är förknippade med hur

ideella skadestånd skall bedömas i samband med

ansökningar om socialbidrag. Utredningen

ifrågasätter om det ideella skadeståndet skall

användas för att tillgodose behov av en

grundläggande försörjning och anför att frågan

eventuellt bör utredas i särskild ordning (s. 246

f.).

Från Justitiedepartementet har inhämtats att frågan

kan komma att behandlas i anslutning till utarbe-

tandet av den proposition angående brottsoffer som

aviseras till maj 2000.

Riksdagen har nyligen med anledning av proposition

1998/99:139 Ändring i lagen om ersättning till

steriliserade i vissa fall m.m. beslutat att anta

ett förslag till ändring i lagen av innebörd att vid

beräkningen av inkomstprövade

socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade

kommunala bidrag och avgifter skall inte sådan

ersättning som utgått till den er-

sättningsberättigade enligt lagen (1999:332) om

ersättning till steriliserade i vissa fall beaktas

(rskr. 1999/2000:25).

Utskottets bedömning

Frågan om ideella skadestånds inverkan på

rätten till ekonomiskt bistånd kan enligt

uppgift komma att övervägas under våren

2000 vid arbete med en proposition angående

brottsoffer. Något initiativ från

riksdagens sida är därför inte nu påkallat.

Motionerna So479 (s) och Sk770 (v) yrkande

2 avstyrks.

Annat bistånd m.m.

Motionerna

I motion So413 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar komplettera 6 § socialtjänstlagen

med en bestämmelse om avlösning (yrkande 11). Motio-

närerna anför att avlösning innebär en stor hjälp

särskilt för föräldrar till funktionshindrade barn

som inte omfattas av LSS. Motionärerna anser att

personer med funktionshindrade anhöriga skall ha

rätt till avlösning.

I motion So375 av Mikael Oscarsson (kd) begärs att

regeringen skall ges till känna vad i motionen

anförts om att ge missbrukare rätt att överklaga

vissa beslut enligt socialtjänstlagen, SoL,

(1980:620). Motionären pekar på att beslut om

missbrukarvård hänförs till socialtjänstlagens 6 g §

varför de inte kan överklagas vad gäller beslutens

lämplighet. I praktiken har lagändringen medfört att

den enskilde missbrukaren är helt beroende av

socialsekreterarens och ytterst socialnämndens goda

vilja vad gäller val av vård. Motionären anser det

inte värdigt en rättsstat att - av besparingsskäl på

kort sikt - det förekommer att missbrukare nekas den

vård de behöver och själva är motiverade för.

Missbrukarna måste åtminstone få tillbaka sin rätt

att överklaga beslut som kan påverka hela deras

framtid, kanske även deras överlevnad.

I motion So251 av Thomas Julin och Kerstin-Maria Stalin (mp)

begärs ett tillkännagivande av vad i motionen

anförts om att alla beslut om bistånd med stöd av

socialtjänstlagen skall kunna överklagas (yrkande

1). Motionärerna anför att de försämrade

möjligheterna att överklaga beslut har lett till att

de svagaste i samhället fått det sämre med den nya

socialtjänstlagen, bl.a. har missbrukarvården blivit

nedprioriterad. Motionärerna anser att det är

viktigt att åter ge de medborgare som behöver

samhällets stöd rätt att överklaga kommunernas

beslut om bistånd. Rätten att få överklaga ett of-

fentligt fattat beslut är en central fråga i en

demokrati.

Bakgrund och tidigare behandling

Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har

behandlats i det av riksdagen godkända betänkandet

1998/99:SoU9, vartill hänvisas (s. 21 f.). Utskottet

ansåg att det pågående arbetet hos Socialstyrelsen

att se över effekterna av de ändrade bestämmelserna

rörande bl.a. missbrukarvården samt socialtjänstut-

redningens uppdrag att tydligare lagreglera

anhörigstödet borde avvaktas. Motionerna avstyrktes.

Socialtjänstutredningen föreslår i sitt

slutbetänkande Socialtjänst i utveckling (SOU

1999:97) att bestämmelserna om ekonomiskt bistånd i

form av socialbidrag skall lyftas ut ur

socialtjänstlagen och regleras i en särskild lag om

socialbidrag. Utredningen förespråkar att

bestämmelserna om socialbidrag skall utformas som

rättighetsbestämmelser. Beslut om socialbidrag skall

därigenom kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.

Vidare föreslås den nuvarande begränsningen av soci-

albidrag till akut tandvård upphöra. Det skall

följaktligen vara möjligt att få socialbidrag också

för annan tandvård. I Socialtjänstutredningens

betänkande föreslås dessutom att den nuvarande

regleringen i 73 § socialtjänstlagen av vilka beslut

som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol

skall ersättas av ett stadgande med innebörd att

alla beslut om bistånd som meddelats med stöd av 14

§, vilken är en motsvarighet till nuvarande 6 och 6

a §§ i socialtjänstlagen, får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

I betänkandet föreslås även att den nuvarande

bestämmelsen i 5 § socialtjänstlagen som säger att

socialnämnden bör genom stöd och avlösning un-

derlätta för dem som vårdar närstående utgår och att

lagen i stället tillförs en ny 11 § med följande

lydelse: Socialnämnden skall genom stöd och

avlösning underlätta för dem som vårdar närstående.

Socialstyrelsen har ett uppdrag att under en

treårsperiod följa upp och utvärdera de nya

bestämmelser som införts i socialtjänstlagen den 1

januari 1998. Enligt uppdraget skall

återrapporteringen särskilt belysa de ändringar som

avser socialbidrag/försörjningsstöd, konsekvenserna

av ändringarna i rätten att överklaga,

missbrukarvårdens utveckling, kvalitets- och kompe-

tensutveckling samt kraven på hänsyn till barnets

bästa. I rapporten 1999:3 Ändringar i

socialtjänstlagen görs en första avrapportering.

Ytterligare rapporter kommer att redovisas 2000 och

2001.

Utskottets bedömning

Socialtjänstutredningen har i sitt slutbetänkande

föreslagit vissa ändringar i socialtjänstlagen av

innebörd att skyldigheten för socialnämnden att

genom stöd och avlösning underlätta för dem som

vårdar närstående förtydligas. Riksdagen bör inte

föregripa kommande förslag på området. Motion So413

(m) yrkande 11 avstyrks därför.

Socialtjänstutredningen har vidare i sitt

slutbetänkande föreslagit en utökad rätt att

överklaga beslut meddelade med stöd av

socialtjänstlagen. Utskottet anser att kommande

förslag även på detta område bör avvaktas och

avstyrker därmed motionerna So375 (kd) och So251

(mp) yrkande 1.

Våld mot kvinnor

Motionen

I motion Ju748 av Inger Lundberg m.fl. (s) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till miss-

handlade kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anför att

riksdagens, i samband med kvinnovåldspropositionen,

skärpta krav på socialtjänsten att stödja de

misshandlade kvinnorna måste följas upp av

metodutveckling. Detta för att förbättra bemötandet

av kvinnorna både hos socialtjänsten och sjukvården.

Många kvinnor behöver också tekniskt stöd i form av

s.k. skyddspaket.

Bakgrund och tidigare behandling

I den av riksdagen godkända propositionen 1997/98:55

Kvinnofrid (bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250)

föreslogs ett antal åtgärder för att motverka våld

mot kvinnor, bl.a. skärpt lagstiftning och ökade

satsningar på förebyggande åtgärder och åtgärder som

syftar till att utsatta kvinnor skall få ett bättre

bemötande och omhändertagande. Vidare behandlades

ett antal motioner liknande den nu aktuella i det av

riksdagen godkända betänkandet 1998/99:SoU18,

vartill hänvisas. Motionerna avstyrktes.

I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg) anger

regeringen att socialtjänstlagen den 1 juli 1998 har

kompletterats med en ny bestämmelse som innebär att

socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller

har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i

hemmet får stöd och hjälp att förändra sin situation

(s. 95). Vidare har kvinnojourerna fått ett utökat

årligt stöd med 6 miljoner kronor. I propositionen

anförs bl.a. följande:

För att stödja kompetens- och metodutveckling inom

socialtjänsten och hälso- och sjukvården har

Socialstyrelsen fått i uppdrag att leda ett utveck-

lingsarbete i frågor om våld mot kvinnor.

Socialstyrelsen skall också fortlöpande följa och

samla kunskap om prostitutionens omfattning och

utveckling, sammanställa kunskap om de sociala in-

satser som bedrivs på lokal nivå samt ge stöd till

utveckling och förbättring av insatserna.

I regleringsbrevet för budgetåret 2000 för

Socialstyrelsen anges att styrelsen inom ramen för

sitt utvecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor

skall utvärdera och analysera de erfarenheter som

Rikskvinnocentrum erhållit i sitt arbete med

våldsutsatta kvinnor och i vilken mån dessa

erfarenheter fungerar som modell för hälso- och

sjukvården. Uppdraget skall redovisas senast den 15

augusti 2000.

Den 1 januari 1999 trädde lagen (1998:408) om

förbud mot köp av sexuella tjänster i kraft. Den nya

lagen skall ses som ett komplement till de sociala

insatserna som syftar till att motivera de

prostituerade att söka hjälp och ge dem det stöd de

behöver för att komma bort från prostitutionen.

Regeringen har enligt budgetpropositionen för år

2000 givit Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur

en central kristelefon för våldsutsatta kvinnor

skall komma till stånd, hur den skall organiseras,

finansieras och vilken kompetens som bör finnas.

Socialstyrelsen har överlämnat ett förslag till

regeringen. Frågan bereds inom Regeringskansliet och

diskussioner förs med kvinnojourernas centrala

organisationer.

Enligt uppgift kommer Socialstyrelsen att i samband

med årsrapporten den 1 mars 2000 att redovisa

konsekvenserna av ändringarna i socialtjänstlagen

vad avser stöd till våldsutsatta kvinnor.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas bedömning att

bemötandet av kvinnor som varit utsatta för våld

måste förbättras. Metodutveckling för arbetet såväl

inom socialtjänsten som inom hälso- och sjukvården

är därvid en viktig komponent. Socialstyrelsen har

ett uppdrag att leda ett utvecklingsarbete i frågor

om våld mot kvinnor som bl.a. berör denna fråga.

Uppdraget skall redovisas under innevarande år.

Motion Ju748 (s) yrkande 2 är i huvudsak till-

godosedd.

Prostitution och utsatta unga kvinnor

Motionerna

I motion So424 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkas att

riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i

uppdrag att utvidga utvecklingsarbetet rörande dold

prostitution så att det även omfattar prostitution

som går att härleda till studior, massagekliniker,

eskortverksamhet, porrklubbar, annonser i tidningar,

TV eller via Internet (yrkande 1). Motionärerna är

kritiska till att Socialstyrelsen, när den utvecklar

arbetsmetoder mot dold prostitution, endast

behandlar prostitution som går att härleda till

barer och restauranger. Speciellt oroväckande är det

faktum att minderåriga säljer sexuella tjänster på

Internet. Samhället har i dag inte någon som helst

kunskap om eller kontroll över detta problem.

Motionärerna yrkar vidare dels att regeringen ger

Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa en

beskrivning av hur arbetet mot prostitution bedrivs

runt om i Sverige och av den befintliga kunskapen om

prostitution (yrkande 2), dels att regeringen ger

Socialstyrelsen i uppdrag att få till stånd ett

utbyte av existerande kunskap om och arbetsmetoder

mot prostitution runt om i landet (yrkande 3).

Motionärerna anser att Socialstyrelsen bör utföra en

generell kartläggning av prostitutionens spridning.

Dessutom bör ett material om den befintliga

kunskapen rörande prostitution sammanställas. Motio-

närerna anser att ett utbyte av existerande kunskap

och arbetsmetoder därefter bör komma till stånd. Ett

sådant utbyte gagnar hela landet. Motionärerna begär

vidare ett tillkännagivande av vad i motionen

anförts om behov av fortbildning av personal inom

socialtjänst, rättsväsende och sjukvård samt behov

av bra samarbetsformer och tydlig ansvarsfördelning

mellan myndigheter (yrkande 4). Motionärerna betonar

vikten av att polisens, sjukvårdens och

socialtjänstens personal erhåller fortbildning som

särskilt tar upp prostitutionsfrågan. Vidare bör

myndigheterna precisera sina ansvarsområden och

utveckla samarbetsformer för arbetet mot pro-

stitution. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behov av ytterligare kunskap om vad som hindrar och

vad som gagnar en enskild persons kamp för att ta

sig ur prostitution och könshandel (yrkande 5).

Motionärerna begär även ett tillkännagivande av dels

vad i motionen anförts om behov av ökat

upplysningsarbete gentemot allmänheten (yrkande 6),

dels vad i motionen anförts om behov av att skolan i

sin undervisning berör prostitution (yrkande 7),

dels ock vad i motionen anförts om att fortbildning

av personal och upplysningsarbete skall ske utifrån

en förståelse av prostitution som uttryck för

ojämlika maktrelationer mellan könen i en patriarkal

maktstruktur (yrkande 8). Enligt motionärerna står

det redan i dag klart att män och kvinnor som vill

ta sig ur prostitution måste möta förståelse,

engagemang och tålamod inom den offentliga likaväl

som den privata sfären om deras kamp skall få ett

lyckat resultat. Det kräver förändring av

allmänhetens likaväl som myndigheternas förståelse

för prostitutionen och dess offer, något som förutom

fortbildning för tidigare omnämnda yrkesgrupper

kräver mer upplysande arbete gentemot allmänheten.

I motion So352 av Carina Hägg m.fl. (s) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning med

uppdrag att ta fram underlag för debatten om porno-

grafin i det svenska samhället. Motionärerna anför

att vuxenvärlden har ansvar för att, genom goda

förebilder, forma ungas attityder till det motsatta

könet. Närhet, sexualitet och kärlek är viktiga

ingredienser i ett bra vuxenliv. De ungas attityder

till sexualitet speglar det samhälle de lever i.

Vuxenvärlden måste vara tydlig med var gränsen går

mellan ömsesidighet och utnyttjande, likaväl som

mellan sex på lika villkor och tvång, anförs det.

Det är nu dags att riksdagen tar initiativ till en

bred utredning med uppdrag att ta fram bra underlag

för den fortsatta debatten om pornografin i det

svenska samhället. Det behövs forskning, likaväl som

information till ungdomar och vuxna i samhället.

I motion So476 av Barbro Feltzing (mp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts dels om

att en utredning bör göras om unga flickors utsatt-

het (yrkande 1), dels om att ett informationsprogram

riktat till ungdomar bör tas fram enligt

intentionerna i motionen (yrkande 2). Motionären

anför att unga flickor utsätts för krav på påtvingad

"avancerad" sex, som kan innebära att de är skadade

efter sexdebuten. Porrfilmerna på kabel-TV och på

Internet kommer rakt in i tonårsrummen och blir ett

krav på flickorna att medverka i alltmer avancerade

sexlekar. Motionären anser att en utredning och

kartläggning behöver göras över unga flickors

upplevelser i samband med påtvingad sex och

bestående psykiska men. Ett program för information

till skolor bör tas fram, och inte minst den

faktiska makten över den egna kroppen behöver

belysas.

I motion A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om att

utreda pornografins skador och konsekvenser för

t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i

deras syn på sexualitet (yrkande 26). Motionärerna

anför att pornografin förmedlar en snedvriden bild

av både mäns och kvinnors sexualitet. Motionärerna

vill att utbudet av pornografin i samhället skall

minska genom att exponering av pornografi förbjuds

på samma sätt som reklam för tobak och alkohol är

förbjuden. De vill även att reklam i rörelse skall

falla under samma lag som annan reklam. Motionärerna

anser att en tvärpolitisk utredning skall tillsättas

för att utreda pornografins eventuella skador och

konsekvenser, inte minst när det gäller ungdomar.

Ett likalydande yrkande har framförts i motion Ju722

av Birger Schlaug m.fl. (mp) (yrkande 6).

Motionärerna anför att de vill verka för ett

samhälle fritt från sexuellt förtryck såsom

pornografi och anser därför att regeringen bör

utreda pornografins skador och konsekvenser för

t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i

deras syn på sexualitet.

Bakgrund

Regeringen har i proposition 1997/98:55 lagt fram

förslag till åtgärder mot våld mot kvinnor,

prostitution och sexuella trakasserier. Förslagen i

propositionen grundar sig huvudsakligen på

Kvinnovåldskommissionens slutbetänkande Kvinnofrid

(SOU 1995:60) samt på 1993 års

Prostitutionsutrednings betänkande Könshandel (SOU

1995:15). Riksdagen har behandlat propositionen i

sitt av riksdagen godkända betänkande 1997/98JuU13

(rskr. 1997/98:250). Socialutskottet avgav yttrande

till justitieutskottet (1997/98: SoU4y) över vissa

delar av propositionen. Socialutskottet ansåg det

angeläget att det utvecklas metoder och tillskapas

resurser i kommunerna för att nå och erbjuda hjälp

till de grupper av kvinnor som är svårast att nå

nämligen de i inomhusprostitutionen, prostituerade

med utländsk härkomst samt prostituerade som lider

av psykisk sjukdom. Utskottet anförde vidare att

ytterligare kunskap om de prostituerade kvinnornas

bakgrund och motiv behövdes för att utforma

behandlingsåtgärder men även när det gällde det

förebyggande arbetet mot prostitution.

Justitieutskottet delade socialutskottets bedömning

att de då aktuella motionsyrkandena borde avstyrkas.

Detta blev också riksdagens beslut.

Av propositionen framgår att regeringen den 16

december 1997 har formulerat myndighetsgemensamma

uppdrag om våld mot kvinnor. Syftet med uppdraget är

att konkretisera myndigheternas ansvar och

skyldigheter att vidta åtgärder i frågor som rör

våld mot kvinnor. En av de myndigheter som omfattas

av uppdraget är Socialstyrelsen. Av Socialstyrelsens

uppdrag framgår att den förutom att leda ett

utvecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor även

skall följa och samla kunskap om prostitutionens

omfattning och utveckling samt de sociala insatser

som bedrivs på lokal nivå.

Av budgetpropositionen för år 2000 framgår att

Socialstyrelsen förutom det ovan anförda även skall

sammanställa kunskapen om de sociala insatserna som

bedrivs på lokal nivå samt ge stöd till utveckling

och förbättring av insatserna. Från Socialstyrelsen

har inhämtats att den kartläggning av

prostitutionens omfattning som för närvarande

genomförs avser alla tänkbara sätt på vilka kontakt

etableras mellan säljare och köpare av sexuella

tjänster. En årsrapport beträffande arbetet kommer

att avlämnas den 1 mars 2000.

Från Folkhälsoinstitutet har inhämtats att inom

länsstyrelsernas projekt Operation Kvinnofrid arbete

bedrivs som har anknytning till pornografi. Vidare

har inhämtats dels att Riksorganisationen för

kvinnojourer i Sverige (ROKS) driver visst lokalt

arbete mot pornografi, dels att RFSU:s verksamhet

innefattar frågor om pornografi, dels ock att över

80 % av landets högstadieskolor uppger att de

behandlar pornografi inom sex- och samlevnads-

undervisningen (Folkhälsoinstitutets rapport

1997:18).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att de olika synpunkter som

tas upp i motionerna So424 (v), So352 (s),

So476 (mp), A819 (mp) yrkande 26 och Ju722

(mp) yrkande 6 är mycket viktiga. Utskottet

anser att samhället på olika sätt och i

olika sammanhang bör motverka

prostitutionens och pornografins

skadeverkningar och konsekvenser, särskilt

vad beträffar unga människor. Det är

viktigt att betona normbildningens och

opinionsbildningens betydelse i

sammanhanget. På många olika fronter, som

också nämns i motionerna, gäller det att på

sikt skapa värdefulla attitydförändringar.

Flera av de frågor som tas upp i motion

So424 (v) omfattas vidare av olika uppdrag

som Socialstyrelsen har och som skall

redovisas under innevarande år. Utskottet

förutsätter att regeringen och ansvariga

myndigheter följer utvecklingen och vidtar

de åtgärder som kan behövas. Motionerna är

åtminstone delvis tillgodosedda.

Vård av missbrukare

Motionerna

I motion So361 av Rolf Olsson m.fl. (v) hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

hur ett förstärkt förebyggande arbete kan initieras

i landets kommuner (yrkande 1). Motionärerna anser

att det behövs en förstärkning på alla områden av

det förebyggande arbetet mot drogmissbruk.

Motionärerna hemställer vidare att riksdagen begär

att regeringen utreder och kartlägger behoven av mer

varierade och verkningsfulla vård- och

behandlingsinsatser för missbrukare (yrkande 2).

Motionärerna anför att frivillighet och

missbrukarnas aktiva medverkan i och inflytande över

vårdens utformning är förutsättningar för goda

resultat. Undantagsvis kan vård av vuxna missbrukare

behöva ske med tvång, men arbetet för att fortsätta

vården i frivilliga former måste därefter omedelbart

inledas och bedrivas mycket aktivt. En tydlig

utveckling under senare år är att behandlingsin-

satserna alltmer sker i öppna former i missbrukarens

närmiljö. Motionärerna begär vidare att riksdagen

hos regeringen begär förslag och åtgärder som är

ägnade att förbättra situationen för de psykiskt

störda missbrukarna i enlighet med Socialstyrelsens

utvärdering (yrkande 3.) Motionärerna pekar på att

de psykiskt störda missbrukarna, ibland benämnda

missbrukare med dubbel diagnos, särskilt måste bli

föremål för stärkta insatser framöver. Enligt den

utvärdering som Socialstyrelsen gjort av

psykiatrireformen Välfärd och valfrihet?, är

insatserna som gjorts för denna grupp klart

otillfredsställande. Det är enligt motionärernas

mening av central betydelse att regeringen i det

fortsatta arbetet med att följa upp

psykiatrireformen särskilt beaktar och initierar

åtgärder som förbättrar situationen för de psykiskt

störda missbrukarna.

I motion So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av möjlighet till

individuell missbruksvård med val av

behandlingsinsatser (yrkande 8). Motionärerna pekar

på behovet av ett ökat individuellt inflytande över

vård och behandlingsform. Inom sjukvården talas det

i dag mycket om patientens rätt. När det gäller

missbruksvården och socialtjänsten är utveck-

lingstrenden en annan. I dag hänvisas alltfler

människor med missbruksproblem till s.k. öppenvård

trots att de aktivt söker och efterfrågar en plats

på ett behandlingshem. Motionärerna anför att det

när det gäller att upphöra med ett missbruk är

viktigt att missbrukaren själv kommit till insikt.

Den enskildes val av behandlingsform måste

respekteras i större utsträckning. Detta innebär

enligt motionärerna att det krävs en mer varierad

vård för missbrukare med fler platser i

behandlingshem.

I motion So296 av Elisabeth Fleetwood (m) begärs ett

tillkännagivande av vad som anförts om frivilliga

organisationers medverkan i vården av missbrukare.

Motionären framhåller att många ideella

organisationer och enskilda människor utför ett

mycket värdefullt arbete i kampen mot drogmissbruk

och i vården av missbrukare. Enligt motionären är

verksamheten av särskilt stor betydelse för

människor som av olika skäl inte vill ha kontakt med

myndigheterna. Organisationernas arbete och

engagemang får aldrig underskattas utan bör tvärtom

stimuleras och uppvärderas i högre grad än som för

närvarande är fallet. En bred samverkan med

frivilliga organisationer och enskilda bör komma

till stånd. Detta bör enligt motionären komma till

uttryck i socialtjänstlagen.

I motion So213 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att

riksdagen beslutar ändra 4 § i lagen om vård av

missbrukare i enlighet med vad som anförts i motio-

nen. Motionärerna anför att det under den senaste

tiden i samtal med socialarbetare och polis

framkommit att lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall (LVM) i dag används mycket

sparsamt. Kommunerna föredrar frivillig öppenvård

och länsrätterna avslår i dag i större utsträckning

än tidigare ansökningar om LVM. Många anser att

ribban har satts så högt att LVM kommer i fråga

först när missbrukarens liv är i överhängande fara.

Enligt motionärerna har det förekommit att en

ansökan om LVM, som begärts för en höggravid

missbrukande kvinna för att skydda fostret,

avslagits med motivet att den missbrukande kvinnans

liv inte är i fara och att lagen inte tar hänsyn

till fostret. Motionärerna anser att det är en

allvarlig brist att lagstiftningen inte skyddar

fostret, en brist som förmodligen medför att det

föds barn som får bestående men till följd av

moderns missbruk och samhällets passivitet. Lagen

måste ändras så att även det väntade barnet får ett

skydd. En mindre förändring som bör genomföras i

lagstiftningen är vidare att ta bort beskrivningen

av missbrukaren som en man.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade motionsyrkanden om

missbrukarvård senast i betänkande 1998/99:SoU9

Socialtjänstfrågor. Till detta betänkande och däri

gjorda hänvisningar hänvisas för en bred

bakgrundsredovisning (s. 25 f.). I betänkandet

uttalade utskottet, med hänvisning till innehållet i

utskottets betänkande 1997/98:SoU17 Vård av

missbrukare m.m. att de frivilliga organisationerna

gör omfattande insatser för missbrukare. Utskottet

ansåg att de ideella organisationerna utför ett

värdefullt arbete inom det sociala området och att

de har en viktig kompletterande roll, inte minst när

det gäller insatser för missbrukare. Utskottet

påpekade vidare att regeringen i propositionen

Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124) anfört att

samarbetet mellan frivilliga organisationer och

samhället ytterligare bör utvecklas.

I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg) anförs att

det under socialministerns ledning finns en

nationell ledningsgrupp med uppgift att samordna och

stödja ett förstärkt långsiktigt alkohol- och

drogförebyggande arbete. I syfte att pröva nya meto-

der för att stärka unga människors vilja och förmåga

att avstå från narkotika och skjuta upp alkohol-

debuten har ledningsgruppen tagit initiativ till ett

antal projekt av nationellt intresse. En gemensam

utgångspunkt är enligt propositionen att aktivt söka

engagera ungdomarna själva och utgå ifrån deras egna

erfarenheter och uppfattningar. Regeringen dis-

ponerar årligen 30 miljoner kronor för alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder att användas bl.a. i

detta arbete.

I propositionen anförs vidare:

Regeringen kan konstatera att det har skett en

fortsatt förskjutning mot öppenvård, korta vårdtider

och skyddat boende med stöd. Efterfrågan på

tvångsvård verkar ha stabiliserat sig. Det är dock

svårt att veta vad denna utveckling betyder för den

enskilde missbrukaren. Socialstyrelsen har i sina

uppföljningar av utvecklingen inom missbrukarvården

inte kunnat konstatera en generell neddragning av

resurser och insatser för vuxna missbrukare. Det

finns dock vissa tecken som kan tyda på att

missbrukare inte erbjuds relevanta insatser i en

tidig fas av missbruket, vilket i sin tur kan

innebära att missbruket utvecklas och förvärras. Det

är därför angeläget att fortlöpande noga följa och

uppmärksamma förändringar i vården.

I budgetpropositionen anförs dessutom att det är

angeläget att utveckla kunskapen om

missbrukarvårdens effekter. Ett långsiktigt

utvärderingsarbete pågår såväl inom Centrum för

utvärdering av metoder i socialt arbete, vid

Socialstyrelsen som vid Statens

institutionsstyrelse.

Enligt propositionen har Narkotikakommissionen (dir.

1998:18) som ett av sina uppdrag att analysera

utvecklingen av missbrukarvårdens och kriminalvår-

dens behandlingsprogram, värdera dess resultat och

effekter i förhållande till insatta resurser samt

föreslå åtgärder för att stärka rehabiliteringen av

missbrukare, bl.a. genom förbättrad samverkan mellan

olika huvudmän och aktörer. Kommissionens övervägan-

den kommer att ligga till grund för framtida

ställningstaganden i fråga om missbrukarvårdens

utveckling, anförs det.

Regeringen har i ett beslut den 27 maj 1999

tillkallat en särskild utredare med uppgift att

beskriva och analysera de problem som finns i dag

vid samverkan mellan landstingens hälso- och

sjukvård och kommunernas vård och omsorg på områden

där det finns behov och intresse av att samverka.

Utredaren skall vidare lämna förslag till lösningar

som förbättrar möjligheterna till samverkan mellan

kommuner och landsting på dessa områden. Av

direktiven för utredningen (1999:42) framgår att

behov av samverkan har uppmärksammats bl.a. när det

gäller missbrukare med psykiska problem, där

insatser från såväl socialtjänsten som den

psykiatriska vården behövs. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 30 september

2000.

Utskottets bedömning

De frågor som tas upp i motionerna So361(v) och

So489 (v) yrkande 8 ligger inom ramen för det arbete

som bedrivs i den nationella ledningsgruppen som

samordnar och stöder ett förstärkt förebyggande

långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete,

det långsiktiga utvärderingsarbete som bedrivs inom

Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete,

Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse

samt den utredning som regeringen tillsatt för att

beskriva och analysera de problem som finns i dag

vid samverkan mellan landstingens hälso- och

sjukvård och kommunernas vård och omsorg. Frågorna

ryms också inom Narkotikakommissionens uppdrag.

Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag på

området. Motionerna avstyrks.

Vad beträffar förslaget i motion So296 (m) vidhåller

utskottet att frivilligorganisationerna har en stor

betydelse när det gäller att komplettera samhällets

insatser på det sociala området. Enligt 5 §

socialtjänstlagen har redan socialnämnden i uppgift

att samarbeta med bl.a. andra samhällsorgan,

organisationer och föreningar. Motionen är i någon

mån tillgodosedd och avstyrks.

När det gäller lagen om vård av missbrukare i vissa

fall (LVM) är det angeläget att länsstyrelserna i

sin tillsynsverksamhet ser till att lagen efterföljs

och verkligen tillämpas när så är erforderligt.

Utskottet, som i och för sig delar motionärernas

omsorg om det ofödda barnets hälsa, finner dock inte

skäl att genom ändring av 4 § i lagen ändra de

grundläggande förutsättningarna för när vård skall

beredas med stöd av lagen. Den språkliga ändring som

efterlyses av motionärerna synes inte heller

erforderlig. Motion So213 (mp) avstyrks.

Kompetens och kvalitet

Motionerna

I motion So273 av Yvonne Oscarsson m.fl. (v) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildningen av

socialtjänst- och sjukvårdspersonal när det gäller

kvinnors och mäns alkoholberoende (yrkande 1) och om

behovet av särskilda informationsinsatser för dem

som arbetar med ungdomar och för personal inom

socialtjänst- och sjukvårdsområdena (yrkande 2).

Motionärerna anför att undervisning i och om hur man

tidigt upptäcker missbruk bör ingå som ett

obligatoriskt ämne i de utbildningar som berör

socialtjänst- och sjukvårdsområdena. Motionärerna

pekar också på ett stort behov av forskningsinsatser

när det gäller flickors och kvinnors alkoholvanor.

Det behövs vidare också enligt motionärerna ett

stort mått av informationsinsatser till dem som

arbetar med ungdomar samt till socialtjänst- och

sjukvårdspersonal.

I motion So251 av Thomas Julin och Kerstin-Maria

Stalin (mp) begärs att regeringen skall ges till

känna vad i motionen anförts om att inrätta sociala

förtroendenämnder (yrkande 2). Motionärerna anför

att det inom vården länge har funnits

förtroendenämnder, numera patientnämnder, och att

det behövs liknande nämnder även när det gäller

socialtjänstfrågor. Motionärerna anser att re-

geringen skall ges i uppdrag att återkomma till

riksdagen med ett förslag om att inrätta sociala

förtroendenämnder.

I motion So406 av Helena Frisk (s) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kunskap om elöverkänslighet.

Motionären anför att det finns en växande grupp i

det svenska samhället som lider av elöverkänslighet.

En betydande grupp av dessa människor känner sig

dessutom illa bemötta av socialtjänsten, sjukvården

och det omgivande samhället. Enligt motionären är

det viktigt att kunskap om elöverkänslighet finns

hos dem som handlägger ärenden inom socialtjänsten

och hos dem som arbetar i sjukvården.

I motion So444 av Ulla Wester (s) begärs ett

tillkännagivande om att kvalitetssäkra det sociala

arbetet genom införande av statlig legitimation. En-

ligt motionären är klientsäkerheten det viktigaste

argumentet för införande av legitimation. Ett annat

argument är att psykosocialt arbete, som många

gånger handlar om människors hela existens, behöver

få en stärkt ställning. Yrkesstolthet och därmed

ökad arbetsglädje gynnar den enskilda

socialarbetaren och därmed också klienterna.

I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

hemställs att riksdagen hos regeringen begär en

utredning av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar

genom en second opinion (yrkande 3). Motionärerna

pekar på att en vårdnadsutredning i många fall är

avgörande för vem som skall få vårdnaden om barnen

vid en tvist. En vårdnadsutredning som bygger på

felaktigheter eller som på annat sätt ger en

missvisande bild ligger trots detta till grund för

den kommande processen. Enligt motionärerna finns

det därför anledning att kvalitetssäkra de

vårdnadsutredningar som socialtjänsten ansvarar för

vid skilsmässa eller separation. En väg kan vara att

införa en s.k. second opinion, dvs. möjlighet till

ytterligare en social prövning om endera parten

anser sig missbedömd.

I motion Ju910 av Siw Persson och Johan Pehrson (fp)

begärs ett tillkännagivande till regeringen vad i

motionen anförts om en utvärdering, utifrån

frekvensen av återfall i brott, av socialtjänstens

insatser för de ungdomar som dömts till vård inom

socialtjänsten (yrkande 4). Motionärerna pekar på

att nästan tre av fyra ungdomar som av domstol dömts

till vård inom socialtjänsten döms för nya brott

inom tre år. Denna siffra ligger långt över det

totala genomsnittet för alla ungdomar som lagförts

för brott (ca 40 %). Socialtjänstens misslyckande är

enligt motionärerna uppenbart och dess arbete måste

noggrant utvärderas och omformas. Regeringen bör se

till att detta arbete påbörjas.

Bakgrund och tidigare behandling

Motionsyrkanden om kompetens och kvalitet

behandlades av utskottet senast i betänkande

1998/99:SoU9 (s. 34-36). I betänkandet underströk

utskottet betydelsen av hög kvalitet i

socialtjänstens insatser och av att personalen har

lämplig utbildning och erfarenhet. Utskottet anförde

vidare att klienten måste känna trygghet i mötet med

personalen och få respekt för sin integritet.

I Socialtjänstutredningens slutbetänkande

Socialtjänst i utveckling anförs (s. 271 f.) att ett

arbete med att utveckla olika former av

klagomålshantering i dag pågår i många kommuner. Det

påpekas vidare att det med hänsyn till

rättssäkerhetsaspekten är viktigt att kommunerna i

sitt utvecklingsarbete överväger även oberoende

kommunala forum som den enskilde kan vända sig till

för att få vägledning om kommunala tjänster samt för

att få framföra sina erfarenheter av kontakter med

socialtjänsten.

Frågan om att kvalitetssäkra det sociala arbetet

genom att införa en statlig legitimation har

behandlats av 1994 års behörighetskommitté i dess

betänkande Ny behörighetsreglering på hälso- och

sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138). Betänkandet

lades till grund för den av riksdagen antagna

propositionen 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso-

och sjukvårdens om-råde (bet. 1997/98:SoU22, rskr.

1997/98:290). Enligt kommitténs uppfattning fanns

det goda skäl att ställa höga krav beträffande

utbildning och lämplighet hos de personer som deltar

i beslutsprocesser och handläggning av ärenden inom

socialtjänsten. Personal inom socialtjänsten är dock

på ett annat sätt än inom hälso- och sjukvården

beroende av vad som beslutats av politiskt tillsatta

nämndledamöter. Vidare föreligger inte inom

socialtjänsten någon motsvarighet till hälso- och

sjukvårdspersonalens särskilda ansvar för medicinska

åtgärder. Kommittén pekade också på variationerna i

utbildningsbakgrund och erfarenheter hos personer

verksamma inom socialtjänsten. Kommitténs

uppfattning var att ett legitimationsförfarande för

yrken inom socialtjänsten enligt modell från hälso-

och sjukvården inte borde skapas för

socialtjänstområdet. Däremot ansåg kommittén att det

kunde finnas skäl att överväga en behörighetsregle-

ring eller kompetensreglering knuten till vissa

tjänster. I propositionen föreslogs inte att

legitimation skulle införas för socionomer.

I utskottets ovan redovisade betänkande

1998/99:SoU9 har frågan om behovet av en

utvärdering, utifrån frekvensen av återfall i brott,

av socialtjänstens insatser för de ungdomar som

dömts till vård inom socialtjänsten, behandlats (s.

35). I betänkandet redovisas att nya bestämmelser

sedan den 1 januari 1999 gäller i bl.a. brottsbalken

och socialtjänstlagen om den straffrättsliga

påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten

(prop. 1997/98:96 Vissa reformer av

påföljdssystemet, bet. 1997/98:JuU21, rskr.

1997/98:275). Ändringarna har, anförs det, införts

mot bakgrund av den kritik som lämnats mot

påföljden, bl.a. att den skulle vara ineffektiv, och

har till syfte att förstärka överlämnandepåföljden

så att den skall kunna utgöra ett trovärdigt

alternativ till övriga påföljder även i framtiden.

De nya bestämmelserna innebär bl.a. att rätten får

överlämna en ung lagöverträdare till vård inom

socialtjänsten enbart under förutsättning att det

finns en av socialnämnden upprättad vårdplan. Det

krävs vidare att rätten anser att socialtjänstens

planerade åtgärder är tillräckligt ingripande.

Domstolen skall meddela en särskild föreskrift om

att den unge skall genomgå vård eller annan åtgärd

enligt socialtjänstlagen. Därigenom får den unge ett

klart besked om vad som förväntas av honom. Om den

unge bryter mot föreskriften kan det ytterst leda

till att rätten undanröjer överlämnandepåföljden och

ersätter den med annan påföljd. Ett undanröjande kan

ske även då socialtjänsten ändrar uppfattning om

vilka insatser som bör göras för den dömde.

Regeringen har i ett beslut den 23 september 1999

givit Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med

berörda intressenter utforma ett förslag till natio-

nellt stöd för kunskapsutveckling inom

socialtjänsten m.m. Beslutet har sin bakgrund i

behovet av att i ökad utsträckning värdera effekter

och resultat av socialtjänstens insatser för den

enskilde. Uppdraget skall avrapporteras senast den

30 september 2000. Av beslutet framgår bl.a.

följande. Det är angeläget att i större utsträckning

tillvarata erfarenheterna från kommunernas lokala

utvecklingsarbete. Syftet med det nationella stödet

är att skapa en struktur för systematisk

kunskapsuppbyggnad och effektiv kunskapsspridning så

att socialtjänstens insatser i större utsträckning

kan baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Behovet av att utveckla individbaserad statistik

inom socialtjänstområdet liksom frågan hur

socialtjänstens personal i större utsträckning skall

engageras i kunskapsbildningen betonas också.

Från Brottsförebyggande rådet har inhämtats att man

inom kort avser att sammanträffa och överenskomma

med Socialstyrelsen om hur en gemensam utvärdering

av effekterna av ändringarna beträffande påföljden

överlämnande till vård enligt socialtjänstlagen

skall genomföras.

Utskottets bedömning

Utskottet anser det mycket angeläget att kommunerna

utvecklar former för hanteringen av klagomål

beträffande socialtjänsten. Socialtjänstutredningen

har i sitt slutbetänkande givit förslag på hur detta

kan gå till och betonat vikten från

rättssäkerhetssynpunkt av ett fungerande system för

en sådan hantering. Riksdagen bör inte föregripa

kommande förslag. Utskottet avstyrker därför motion

So251 (mp) yrkande 2.

Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög

kvalitet i socialtjänstens insatser och av att

personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En

bestämmelse som skall garantera kvalitet i

socialtjänstens verksamhet och insatser samt

framhålla vikten av hög kompetens hos de olika

personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1

januari 1998. Utfallet av bestämmelsen har

utvärderats av Socialstyrelsen i rapporten 1999:3

Ändringar i socialtjänstlagen. Frågan om

kvalitetssäkring av vård och omsorg har även

behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande

inom ramen för frågan om hur tillsynen över

socialtjänsten kan effektiviseras. Utskottet anser

inte att riksdagen bör ta något initiativ med

anledning av motionerna So273 (v), So406 (s), So444

(s) och So450 (c) yrkande 3.

Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten

försågs den 1 januari 1999 med nya bestämmelser för

att stärkas. Enligt uppgift från Brottsförebyggande

rådet avses inom kort en överenskommelse träffas med

Socialstyrelsen om hur en gemensam utvärdering av

effekterna av ändringarna beträffande påföljden

skall genomföras. Motion Ju910 (fp) yrkande 4 är

därför tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna utgångspunkter för

socialtjänsten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So282,

1999/2000:So345 yrkandena 1, 2 och 4 samt

1999/2000:Sf615 yrkande 3,

res. 1 (m)

2. beträffande ny utredning av hela

socialtjänstlagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So450 yrkande 1,

res. 2 (c)

3. beträffande statens ansvar för

Stockholm-Arlanda flygplats

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So232,

4. beträffande överflyttning av ärenden

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So333,

5. beträffande riksnormen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So345 yrkandena 3,

7 och 8 samt 1999/2000:So450 yrkande 4,

res. 3 (m)

res. 4 (kd, c)

6. beträffande försöksverksamhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So304,

res. 5 (v)

7. beträffande skälig levnadsnivå

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So229,

1999/2000:So345 yrkande 5 och 1999/2000:So450

yrkande 5,

res. 6 (m)

res. 7 (c)

8. beträffande socialbidrag till

ungdomar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So281,

9. beträffande villkor för

försörjningsstöd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So345 yrkande 6,

1999/2000:So489 yrkande 3 och 1999/2000:Ub499

yrkande 24,

res. 8 (m)

res. 9 (v, kd, mp)

res. 10 (c)

10. beträffande barnfamiljernas ekonomiska

situation

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So414 och

1999/2000: So489 yrkande 1,

res. 11 (v, kd, mp)

11. beträffande rätten till eget

försörjningsstöd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So489 yrkande 2,

res. 12 (v, kd, mp)

12. beträffande ideella skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So479 och

1999/2000: Sk770 yrkande 2,

res. 13 (kd, c, mp)

res. 14 (v)

13. beträffande stöd och avlösning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So413 yrkande 11,

res. 15 (m, mp)

14. beträffande överklagningsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So251 yrkande 1

och 1999/2000: So375,

res. 16 (mp)

15. beträffande metodutveckling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju748 yrkande 2,

16. beträffande prostitution och

pornografi m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So352,

1999/2000:So424, 1999/2000:So476, 1999/2000:A819

yrkande 26 och 1999/2000:Ju722 yrkande 6,

res. 17 (v)

res. 18 (mp)

17. beträffande vård av missbrukare

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So361 och

1999/2000: So489 yrkande 8,

res. 19 (v, kd, mp)

18. beträffande frivilligorganisationer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So296,

19. beträffande ändring av lagen om vård

av missbrukare i vissa fall

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So213,

res. 20 (kd, mp)

20. beträffande sociala

förtroendenämnder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So251 yrkande 2,

res. 21 (kd, mp)

21. beträffande kompetens och kvalitet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So273,

1999/2000:So406, 1999/2000:So444 och

1999/2000:So450 yrkande 3,

res. 22 (kd, c)

res. 23 (v)

res. 24 (mp)

22. beträffande överlämnande till vård

inom socialtjänsten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju910 yrkande 4.

Stockholm den 3 februari 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström

(s), Rolf Olsson (v), Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp), Lars

Elinderson (m), Kent Härstedt (s) och Rosita

Runegrund (kd).

Reservationer

1. Allmänna utgångspunkter för

socialtjänsten m.m. (mom. 1)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

9 börjar med "När det gäller" och slutar med

"tillgodosedd och avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Svensk välfärdsdebatt präglas alltför mycket av

politikens fixering vid de egenkonstruerade systemen

och det politiska spelet kring dessa.

Välfärdspolitikens medel i stället för

välfärdspolitikens mål står enligt utskottet i

centrum för den politiska konflikten.

Utskottet anser att socialpolitik skall utgå från

en syn på människan som medborgare, individ och

social varelse. Den bygger på att alla människor har

ett specifikt människovärde och måste mötas med

integritet, respekt och värdighet. Utskottet anser

vidare att socialpolitiken skall vara subsidiär. Det

skyddsnät som utgörs av de naturliga gemenskaper som

varje människa lever i, "den lilla världen"

familjen, släkt och vänner, grannar, medarbetare,

arbetskamrater och föreningsliv m.m. - bör stärkas.

Att vara bidragsberoende innebär att inte ha

kontroll över den egna ekonomiska situationen.

Utskottet ser det som ett egenvärde att en familj

kan leva på den egna lönen, och att den har

möjlighet att själv kunna göra viktiga

prioriteringar. När politiska beslut om skattesatser

och bidragsnivåer har större betydelse för en

familjs ekonomiska situation än den egna

ansträngningen och arbetsinsatsen växer misstroende,

frustration och alienation. Skattepolitik och

socialpolitik måste enligt utskottet gå hand i hand.

Utskottet vill uppmuntra och stödja människors egen

framtidsplanering och göra det möjligt att påverka

sin situation och ta ansvar för sitt liv. Ibland

behövs dock stöd för att kunna, eller orka, räcka en

hjälpande hand. Ibland räcker inte detta, utan det

krävs större insatser professionella vårdinsatser,

omfattande vård och omsorg eller långvarigt

försörjningsstöd.

Incitament för det civila samhället att öka

insatserna inom den sociala sektorn bör enligt

utskottets mening skapas. "Konkurrens" mellan

offentliga, ideella och privata insatser ökar

förutsättningarna för olika former av t.ex.

professionella intressen, ideella och religiösa

organisationer eller inriktningar med olika etnisk

eller kulturell bakgrund att engagera sig i socialt

arbete. Ett varierat utbud av olika vård- och

behandlingsformer och olika huvudmän skapar en

flexibilitet som ökar förutsättningarna för att

finna adekvata insatser för människor med olika

sociala problem. Socialstyrelsen har visat att en

genomsnittlig socialbidragstagare betalar mer i

skatt än vad hon eller han får i socialbidrag. Det

är en rundgång mellan skatter och bidrag. Hushållen

betalar skatter med ena handen och tar emot bidrag

med den andra vilket får till följd att

skattehöjningarna skapar behov av ytterligare

bidrag. En naturlig princip borde enligt utskottet

vara att den som betalar skatt inte samtidigt skall

behöva bidrag och att den som får bidrag inte skall

behöva betala skatt.

De höga marginaleffekter som finns i skatte- och

transfereringssystemen är enligt utskottet ett stort

hot mot integration och social rättvisa. Att ta

kortvariga arbeten, att börja arbeta efter

arbetslöshet och att gå från deltid till heltid

lönar sig ibland inte alls. De höga trösklar till

arbetsmarknaden som bl.a. skapas av

marginaleffekterna i skatte- och

transfereringssystemen är en direkt orsak till att

många människor utestängs från den sociala

gemenskap, det inflytande och den känsla av att vara

behövd som ett arbete medför.

Om marginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätter

att öka får detta allvarliga långsiktiga sociala

följder. Arbete har enligt utskottet ett egenvärde

och ger självkänsla. Systemen bör utformas så att

utbildning och arbete lönar sig bättre.

Socialbidraget tenderar alltmera att utvecklas till

en socialförsäkring. Systemet var tänkt att vara ett

yttersta skyddsnät vid tillfälliga ekonomiska

problem, men det har för många omvandlats till en

permanent försörjningskälla i stället för arbete och

andra rimligare lösningar. Undersökningar visar

t.ex. regelmässigt att över 50 % av

socialbidragskostnaderna beror på arbetslöshet som

alltså är den främsta anledningen till långvarigt

socialbidragsberoende. Denna utmaning kan mötas

t.ex. genom utbyggnad av de statliga

transfereringssystemen för att avlasta

socialbidragskontot. Alternativt kan man försöka

möta utvecklingen inom ramen för

socialbidragssystemet.

Generellt sett tror utskottet inte att det är

önskvärt med en sådan utbyggnad av statliga

transfereringssystem som uteslutande syftar till att

avlasta socialbidragskontot. Utbyggda

transfereringssystem medför högre

bidragsutbetalningar för den offentliga sektorn som

helhet. Anledningen är bl.a. att

transfereringssystemen styrs av generella regler

till skillnad från socialbidraget som prövas

individuellt. Nya transfereringssystem på statlig

nivå måste kunna motiveras på sina egna meriter,

inte som en avlastning av socialbidragskontot.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna So282 (m) och So345 (m) yrkandena 1, 2

och 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Motion Sf615 (fp) yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmänna utgångspunkter för

socialtjänsten m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So282 och

1999/2000:So345 yrkandena 1, 2 och 4 och med

avslag på motion 1999/2000:Sf615 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Ny utredning av hela

socialtjänstlagstiftningen (mom. 2)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del utskottets betänkande som börjar

med "Utskottet anser" på

s. 9 och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det behöver göras en total

översyn av hela socialtjänstlagstiftningen.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som

nyligen avlämnat sitt betänkande Socialtjänst i

utveckling (SOU 1999:97). Utredningens uppdrag var

begränsat till några delar i lagstiftningen, främst

att se över biståndets konstruktion och funktion.

Den nuvarande socialtjänstlagstiftningen är från

1980 och därefter har det gjorts justeringar, i

större och mindre omfattning. Samhällsutvecklingen

har gjort att socialtjänsten får ta ett allt större

ansvar för människors grundläggande trygghet, och

många människor har så låga inkomster att de inte

klarar av sin försörjning på egen hand. Enligt

utskottet bör det göras en total översyn av hela

socialtjänstlagstiftningen. Utredningen bör få i

uppdrag att göra en samlad översyn av den enskildes

rätt i hela lagstiftningen, socialtjänstens

samarbete med det omgivande samhället och klarlägga

om det finns uppgifter inom socialtjänsten som bör

flyttas bort därifrån.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So450 (c) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ny utredning av hela

socialtjänstlagstiftningen

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So450 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Riksnormen m.m. (mom. 5)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Sedan bestämmelsen" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet är kritiskt mot att en del av det

ekonomiska biståndet till försörjning beräknas

enligt en för hela landet gällande riksnorm som

fastställs av regeringen. Detta förfarande strider

mot principen om det kommunala självstyret. Det är

kommunerna som enligt socialtjänstlagen har det

yttersta ansvaret när det gäller att hjälpa

människor i svåra situationer. Enligt utskottets

mening är det rimligt att den som finansierar en

utgift också får bestämma nivån på densamma.

Utskottet anser vidare att det är viktigt att det

lokala löneläget och kostnadsbilden på orten kan

beaktas när bidragsnivåerna skall bestämmas.

Socialtjänstens stödinsatser skall utgå från en

helhetssyn där det ekonomiska biståndet endast utgör

en del. Riksnormen medför enligt utskottets mening

en uppenbar risk att kommunerna gör slentrianmässiga

bedömningar av vilket hjälpbehov som föreligger och

inte väger det ekonomiska biståndet mot andra stöd-

och hjälpåtgärder som kan vara lämpliga.

Många söker socialbidrag endast under kortare

perioder, t.ex. mellan två anställningar, och har

annars normala inkomstmöjligheter. Utskottet anser

att kommunerna i situationer där en person mer

tillfälligt hamnar i ekonomiska svårigheter bör ges

möjlighet att ersätta socialbidraget med ett lån.

Den enskilde skall inledningsvis kunna få hjälp i

form av lån upp till ett bestämt maximibelopp, och

om behov av bistånd därefter fortfarande föreligger

skall socialbidrag kunna utgå. Enligt utskottet

måste kommunerna också ha möjlighet att kräva

återbetalning av lånet. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag i enlighet med vad som

anförts.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So345 (m) yrkandena 3, 7 och 8 som sin

mening ge regeringen till känna. Motion So450 (c)

yrkande 4 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande riksnormen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So345

yrkandena 3,7 och 8 och med avslag på motion

1999/2000:So450 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Riksnormen m.m. (mom. 5)

Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och

Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Sedan bestämmelsen" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

I Socialstyrelsens utvärdering av försörjningsstöd

konstateras att riksnormen har blivit en enhetsnorm

i stället för en riksnorm. Enligt utskottet är det

socialtjänsten, och ytterst de förtroendevalda, som

skall ha ansvaret för bedömningar utifrån de

förutsättningar som finns och de åtgärder som krävs,

baserade på de lokala förutsättningarna. Utskottet

vill också understryka att socialtjänsten skall ha

ett samlat perspektiv och att den enskildes behov

skall bedömas utifrån en helhetssyn. Frågan om det

ekonomiska biståndet skulle därvid utgöra en viktig

del. Riksnormen som den nu är konstruerad ger inte

den rättvisa som bör eftersträvas för landets

invånare. Att den i princip är utformad i kronor och

ören gör att biståndet i vissa delar av landet är

otillräckligt medan det i andra delar kan upplevas

som alltför generöst. Enligt utskottets mening är

det bättre att i lagtexten ange socialbidragens

konstruktion och innehåll och att kommunerna

fastställer beloppets storlek med utgångspunkt i

kostnadsnivån i kommunen. Med en sådan konstruktion,

där normens innehåll regleras i lag, uppnås bättre

enhetlighet i landet och en bättre anpassning till

rådande levnadsförhållanden.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So450 (c) yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So345 (m) yrkandena 3,

7 och 8 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande riksnormen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450 yrkande

4 och med avslag på motion 1999/2000:So345

yrkandena 3, 7 och 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Försöksverksamhet (mom. 6)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att del av utskottets betänkande som på s. 14

börjar med " Det är heller" och slutar med "Motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Ökade sociala klyftor, arbetslöshet och sociala

nedskärningar har medfört att många människor fått

svårt att klara sin försörjning. Dessa tendenser

finns inte bara i Sverige utan tycks vara

genomgående i jämförbara länder. I Finland genomför

man på prov något man kallar sociallån. Dessa går ut

på att människor som kommit på obestånd eller saknar

marginaler i sin hushållsekonomi och behöver pengar

för att uppsöka tandläkare, eller till köp av någon

nödvändig kapitalvara, kan få hjälp med att få

kommunala borgenslån. Dessa lån ges med mycket låg

ränta och med en amorteringstakt som är avpassad

till den utsattes betalningsförmåga. Kommunerna

handhar dessa lån, men får någon form av

statsgaranti. Erfarenheterna av detta system är

såvitt utskottet kunnat inhämta goda. Det finska

systemet och erfarenheterna av detta bör därför

enligt utskottets mening studeras och motsvarande

försöksverksamhet påbörjas också i vårt land.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So304 (v) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande försöksverksamhet

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So304 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Skälig levnadsnivå (mom. 7)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans

Hjortzberg-Nordlund och Lars Elinderson

(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Socialtjänstutredningen har" och

slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att en expansion av

socialbidragsutbetalningarna som medför att en allt

större andel av hushållen omfattas av bidrag i sig

motiverar en förutsättningslös utvärdering av

socialbidragsreglernas konstruktion och

överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet.

Skrivningarna i socialtjänstlagen utgår från termen

skälig levnadsnivå. Tolkningen av detta begrepp har

skett med stort inflytande av beräkningar från

centrala statliga myndigheter. Utskottet anser att

tolkningen i ökad utsträckning bör ske lokalt med

hänsyn till lokala förhållanden och till individens

behovsnivå samt stå i samklang med hur

levnadsvillkoren i samhället ser ut allmänt sett.

Bidragsnivåerna kan nu ibland bli helt orimliga,

t.ex. för mycket stora familjer. Dessa familjer

kommer upp i så höga bidragsnivåer att de skulle

förlora ekonomiskt på att ta arbete. De låses in i

ett bidragsberoende och marginaliseras i samhället

och på arbetsmarknaden. Socialtjänstlagen bör

kompletteras med skrivningar om tolkningen av

begreppet skälig levnadsnivå, innebärande att stor

betydelse måste tillmätas de levnadsförhållanden som

råder för yrkesarbetande utan socialbidrag och att

socialbidragsnivån normalt alltid bör ligga under

vad som hade erhållits genom ett yrkesarbete i lägre

löneläge. Sådana ändringar i socialtjänstlagen

möjliggör en utveckling där kommunerna i vissa fall

kommer att vara mer generösa än de är i dagsläget.

Utrymme för detta skapas genom att

socialbidragssystemet som helhet blir mera

träffsäkert. Bidragen kan då koncentreras till dem

som verkligen behöver dem. Det blir i ökad

utsträckning möjligt för kommunerna att själva göra

olika avvägningar i socialbidragsfrågor.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

på ändringar i enlighet med vad utskottet nu sagt.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna So229 (m) och So345 (m) yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna. Motion So450

(c) yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande skälig levnadsnivå

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So229 och 1999/2000:So345 yrkande

5 och med avslag på motion 1999/2000: So450

yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

7. Skälig levnadsnivå (mom. 7)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Socialtjänstutredningen har" och

slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Ett begrepp som fått betydelse i tolkningen av

nuvarande socialtjänstlag är "skälig levnadsnivå".

Enligt utskottets mening innebär detta en

socialtjänst som garanterar alla en social

grundtrygghet. Det vore därför naturligt att också i

lagen använda begrepp som uttrycker att den enskilde

genom biståndet skall tillförsäkras en "social

grundtrygghet". Utskottet anser vidare att 6

a § socialtjänstlagen om att biståndet skall

utformas så att det stärker biståndstagarens

resurser att leva ett självständigt liv saknar en

viktig aspekt. För att kunna leva ett självständigt

liv krävs också att man har möjlighet att ta eget

ansvar. Utskottet anser att begreppen "ansvar" och

"självständighet" är starkt förknippade med

varandra. Utifrån synen på den enskildes ansvar och

förslaget om social grundtrygghet finns det skäl att

markera detta direkt i lagen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So450 (c) yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So229 (m) och

So345 (m) yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande skälig levnadsnivå

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So450 yrkande 5 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So229 och 1999/2000:

So345 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "I motionerna" och slutar med "de

nämnda motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det var ett steg i rätt

riktning när bestämmelserna i 6 c-e §§ infördes i

socialtjänstlagen. Enligt utskottets mening bör dock

möjligheten för kommunerna att villkora biståndet

utökas till att avse fler sorters aktiviteter än dem

som anges i de nämnda paragraferna. Bestämmelserna

bör dessutom kunna tillämpas på alla som söker

socialbidrag. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag i enlighet med vad som

anförts.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion So345 (m) yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna. Motionerna So489

(v) yrkande 3 och Ub499 (c) yrkande 24 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande villkor för försörjningsstöd

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So345 yrkande 6 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So489 yrkande 3 och

1999/2000:Ub499 yrkande 24 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

9. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund

(kd) anser

dels att utskottets betänkande som på s. 14 börjar

med "I motionerna" och slutar med "de nämnda

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på att det görs satsningar

för att ge arbetslösa ungdomar en meningsfull

sysselsättning. Det är emellertid viktigt att även

ungdomar har tillgång till arbetsförmedlingens

åtgärder och service, att den ersättning som

ungdomar får för utförd sysselsättning är lön, dvs.

skattepliktig, pensionsgrundande m.m., och att

lagstiftningen på arbetsmarknaden gäller. Mot den

bakgrunden är utskottet kritiskt till att

försörjningsstödet skall kunna villkoras på det sätt

som nu görs. Denna möjlighet att villkora

försörjningsstödet strider dessutom enligt

utskottets mening mot socialtjänstlagens

portalparagraf om respekt för individens

självbestämmande och integritet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So489 (v) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So345 (m) yrkande

6 och Ub499 (c) yrkande 24 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande villkor för försörjningsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So489 yrkande

3 och med avslag på motionerna 1999/2000:So345

yrkande 6 och 1999/2000:Ub499 yrkande 24 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

10. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att utskottets betänkande som på s. 14 börjar

med "I motionerna" och slutar med "de nämnda

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för motiven för att begära

motprestationer av ungdomar då det handlar om att

förhindra passivisering. Detta gäller emellertid

inte för studenter. Då de i många fall har sina

studier att återvända till torde behovet av

aktiveringsåtgärder vara begränsat. Enligt utskottet

bör därför socialtjänstlagen ändras så att studenter

inte omfattas av kravet på motprestationer av

socialbidragstagaren. Regeringen bör snarast

återkomma med ett förslag.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion Ub499 (c) yrkande 24 som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So345 (m) yrkande

6 och So489 (v) yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande villkor för försörjningsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande

24 och med avslag på motionerna 1999/2000:So345

yrkande 6 och 1999/2000:So489 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

11. Barnfamiljernas ekonomiska situation

(mom. 10)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund

(kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

15 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Barnbidragen tillkom för att utjämna den ekonomiska

skillnaden mellan barnfamiljer och familjer utan

barn. När barnbidragen nu höjs i två steg med start

den 1 januari 2000 är det enligt utskottet viktigt

att denna höjning också kommer de barnfamiljer till

del som lever helt eller delvis med socialbidrag.

Det innebär att riksnormen för barnfamiljer bör

höjas med samma belopp som barnbidraget. En annan

långsiktig lösning kan vara att barnbidraget lyfts

ur normen så att framtida förändringar ej påverkar

socialbidragen. Utskottet anser att riksdagen skall

ge regeringen i uppdrag att utreda modeller och

kostnader för att höjningar av generella bidrag

skall få genomslag även för de familjer som lever

helt eller delvis med socialbidrag. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

So414 (mp) och So489 (v) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande barnfamiljernas ekonomiska

situation

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So414 och

1999/2000:So489 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Rätten till eget försörjningsstöd

(mom. 11)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund

(kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med

"yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet lämnar samhället dubbla signaler

vad beträffar frågan om huruvida föräldrar har ett

ansvar för att försörja myndiga barn som avslutat

sina gymnasiestudier. Ibland har myndiga unga

personer nekats socialbidrag till eget boende och

"egen försörjning" med hänvisning till att

föräldrarna skall ta försörjningsansvaret. Samtidigt

är bostadsbidragen konstruerade så att dessa sänks

när barnen blir myndiga med hänvisning till att

barnen då skall ta eget ekonomiskt ansvar för sitt

boende och inte räknas in i hushållet. Utskottet

anser att unga myndiga personer som avslutat sina

gymnasiestudier skall ha samma rättigheter och

skyldigheter som äldre myndiga personer. Det kan

lika litet åligga föräldrar att försörja myndiga

barn som det kan åligga myndiga barn att försörja

föräldrar. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion So489 (v) yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande rätten till eget

försörjningsstöd

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So489 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

13. Ideella skadestånd (mom. 12)

Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c) och Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

16 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det orimligt att

ersättningar som är avsedda att kompensera lidande

och/eller kränkning betraktas som inkomst eller

tillgång vid beviljandet av behovsprövade bidrag.

Förhållandet i dag innebär att människors möjlighet

att tillgodogöra sig skadestånd för lidande och

kränkning varierar med inkomsten. Människor med en

inkomst som gör dem oberoende av bidrag kan fullt ut

tillgodogöra sig skadestånden medan de som är

beroende av behovsprövade bidrag tvingas att

konstatera att bidragen minskar med samma belopp som

skadestånden.

Utskottet anser att det behövs en översyn av

rådande lagstiftning och regelverk med syfte att

skapa lika rättigheter för drabbade att tillgodogöra

sig skadestånd som avser att kompensera för lidande

eller kränkning.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So479 (s) som sin mening ge regeringen

till känna. Motion Sk770 (v) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande ideella skadestånd

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So479 och med avslag på motion

1999/2000:Sk770 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

14. Ideella skadestånd (mom. 12)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

16 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Ideellt skadestånd för våldtäkt, misshandel eller

sexuella trakasserier betalas ut för psykiskt

lidande, för extra vårdkostnader, exempelvis

psykoterapi, och för att ge den drabbade möjligheter

att läka den skada hon eller han utsatts för och gå

vidare. Sådant skadestånd bör enligt utskottets

bedömning varken tas med i underlagsberäkningen när

det gäller bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd

och inte heller vara skattepliktigt.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion Sk770 (v) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna. Någon mer allmän översyn av

regelverket, vilket yrkas i motion So479 (s), synes

i dagsläget ej aktuell.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande ideella skadestånd

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Sk770 yrkande 2 och med avslag på

motion 1999/2000:So479 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Stöd och avlösning (mom. 13)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Thomas Julin (mp) och Lars

Elinderson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

17 börjar med "Socialtjänstutredningen har i" och

slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Mot bakgrund av att rätten till avlösning har

inneburit en stor hjälp särskilt för föräldrar till

funktionshindrade barn som inte omfattas av LSS

anser utskottet att rätten till avlösning för

personer som har funktionshindrade anhöriga skall

skrivas in i 6 § socialtjänstlagen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion So413 (m) yrkande 11 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande stöd och avlösning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So413 yrkande

11 som sin mening ger regeringen tillkänna vad

utskottet anfört.

16. Överklagningsrätt (mom. 14)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

17 börjar med "Socialtjänstutredningen har vidare"

och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

När regeringen 1997 föreslog inskränkningar i

besvärsrätten möttes förslaget av skarp kritik. De

försämrade möjligheterna att överklaga beslut har

lett till att de svagaste i samhället, de som lever

på marginalen eller där under, har fått det sämre

med den nya socialtjänstlagen. Bland annat har

missbruksvården blivit nedprioriterad. Utskottet

anser det viktigt att de medborgare som behöver

samhällets stöd ges rätt att överklaga kommunernas

beslut om bistånd. Rätten att överklaga ett

offentligt fattat beslut är en central fråga i en

demokrati. Dessutom är det viktigt för

rättssäkerheten att det finns en annan instans som

kan granska ett besluts riktighet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So251 (mp) yrkande 1 och So375 (kd) som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande överklagningsrätt

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So251 yrkande 1 och

1999/2000:So375 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Prostitution och pornografi m.m.

(mom. 16)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

21 börjar med "Utskottet anser" och på s. 22 slutar

med "delvis tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att

Socialstyrelsen, när den utvecklar arbetsmetoder mot

dold prostitution, inte bara behandlar prostitution

som går att härleda till barer och restauranger.

Även prostitution som går att härleda till studior,

massagekliniker, eskortverksamhet, porrklubbar,

annonser i tid-ningar, TV eller via Internet bör

behandlas. Speciellt oroväckande är det faktum att

minderåriga säljer sexuella tjänster på Internet.

Utskottet anser det angeläget att Socialstyrelsen,

förutom en generell kartläggning av prostitutionens

spridning, även sammanställer en beskrivning av hur

arbetet mot prostitution bedrivs runt om i Sverige

för närvarande. Dessutom bör ett material om den

befintliga kunskapen rörande prostitution

sammanställas. Därefter bör ett utbyte av

existerande kunskap och arbetsmetoder som gagnar

hela landet komma till stånd.

Utskottet anser att socialarbetare, poliser och

sjukvårdspersonal, som i allmänhet torde sakna

djupgående kunskaper om det sexualiserade våldet,

bör få fortbildning som särskilt tar upp

prostitutionsfrågan.

Utskottet anser att män och kvinnor som vill ta sig

ur prostitution måste möta förståelse, engagemang

och tålamod inom den offentliga likaväl som den

privata sfären om deras kamp skall få ett lyckat

resultat. Upplysande arbete riktat till allmänheten

och i synnerhet gentemot de unga är väsentligt.

Skolan har här ett ansvar för att i sin undervisning

beröra frågan.

Det sexualiserade våldet som utövas mot kvinnor

återspeglar och upprätthåller den patriarkala

maktstrukturen. Det visar enligt utskottet att det

fortfarande finns ojämlika maktrelationer mellan

könen. Begreppet sexualiserat våld synliggör att det

handlar om ett könsrelaterat våld och skall ses som

ett uttryck för den beskrivna samhällsstrukturen, en

samhällsstruktur som är möjlig att förändra.

Sverige har i ett internationellt perspektiv nått

långt på vägen mot jämställdhet mellan könen, men

fortfarande har vi långt kvar till ett samhälle

fritt från kvinnoförtryck. Den ovan givna analysen

rörande prostitution som samhällsfenomen är

nödvändig för att förstå mekanismerna bakom det

sexualiserade våldet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So424 (v) som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna So352 (s), So476 (mp), A819

(mp) yrkande 26 och Ju722 (mp) yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande prostitution och pornografi

m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So424 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So352,

1999/2000:So476, 1999/2000: A819 yrkande 26

och 1999/2000:Ju722 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

18. Prostitution och pornografi m.m.

(mom. 16)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

21 börjar med "Utskottet anser" och på s. 22 slutar

med "delvis tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Pornografin förmedlar en snedvriden bild av både

mäns och kvinnors

sexualitet. Utbudet av pornografi i samhället bör

därför minska genom att exponering av pornografi

förbjuds på samma sätt som reklam för tobak och

alkohol. Porrfilmer på kabel-TV och på Internet har

vidare lett till att unga flickor utsätts för ökade

krav på att delta i avancerade sexlekar. Enligt

utskottets mening behöver en utredning och

kartläggning göras över unga flickors upplevelser i

samband med påtvingad sex och eventuella bestående

psykiska men därav. Vidare bör en tvärpolitisk

utredning tillsättas för att utreda pornografins

eventuella skador och konsekvenser, inte minst när

det gäller ungdomar.

Utskottet anser att det är viktigt att

Socialstyrelsen, när den utvecklar arbetsmetoder mot

dold prostitution, inte bara behandlar prostitution

som går att härleda till barer och restauranger.

Även prostitution som går att härleda till studior,

massagekliniker, eskortverksamhet, porrklubbar,

annonser i tid-ningar, TV eller via Internet bör

behandlas. Speciellt oroväckande är det faktum att

minderåriga säljer sexuella tjänster på Internet.

Utskottet anser det angeläget att Socialstyrelsen,

förutom en generell kartläggning av prostitutionens

spridning, även sammanställer en beskrivning av hur

arbetet mot prostitution bedrivs runt om i Sverige

för närvarande. Dessutom bör ett material om den

befintliga kunskapen rörande prostitution

sammanställas. Därefter bör ett utbyte av

existerande kunskap och arbetsmetoder som gagnar

hela landet komma till stånd.

Utskottet anser att socialarbetare, poliser och

sjukvårdspersonal, som i allmänhet torde sakna

djupgående kunskaper om det sexualiserade våldet,

bör få fortbildning som särskilt tar upp

prostitutionsfrågan.

Utskottet anser att män och kvinnor som vill ta sig

ur prostitution måste möta förståelse, engagemang

och tålamod inom den offentliga likaväl som den

privata sfären om deras kamp skall få ett lyckat

resultat. Upplysande arbete riktat till allmänheten

och i synnerhet gentemot de unga är väsentligt.

Skolan har här ett ansvar för att i sin undervisning

beröra frågan.

Det sexualiserade våldet som utövas mot kvinnor

återspeglar och upprätthåller den patriarkala

maktstrukturen. Det visar enligt utskottet att det

fortfarande finns ojämlika maktrelationer mellan

könen. Begreppet sexualiserat våld synliggör att det

handlar om ett könsrelaterat våld och skall ses som

ett uttryck för den beskrivna samhällsstrukturen, en

samhällsstruktur som är möjlig att förändra.

Sverige har i ett internationellt perspektiv nått

långt på vägen mot jämställdhet mellan könen, men

fortfarande har vi långt kvar till ett samhälle

fritt från kvinnoförtryck. Den ovan givna analysen

rörande prostitution som samhällsfenomen är

nödvändig för att förstå mekanismerna bakom det

sexualiserade våldet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna So424 (v), So476 (m), A819 (mp)

yrkande 26 och Ju722 (mp) yrkande 6 som sin mening

ge regeringen till känna. Motion So352 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande prostitution och pornografi

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So424,

1999/2000:So476, 1999/2000:A819 yrkande 26 och

1999/2000:Ju722 yrkande 6 och med avslag på

motion 1999/2000:So352 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Vård av missbrukare (mom. 17)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund

(kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "De frågor" och på s. 25 slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs en förstärkning på

alla områden av det förebyggande arbetet mot

drogmissbruk. Skolans ANT-undervisning behöver

utvecklas och förstärkas. Likaså behöver

socialtjänstens förebyggande och uppsökande

verksamhet förstärkas över hela landet, inte minst

bland ungdomar.

Enligt utskottets mening behövs det mer kunskap om

skillnaderna i mäns och kvinnors missbruk och deras

sociala situation. Eftersom missbruksmönstret är

olika mellan könen måste det finnas olika insatser

och olika vårdformer för kvinnor och män med

missbruksproblem. Det finns signaler om att

missbruket av narkotika kan ha ökat bland ungdomar.

Detta bör enligt utskottet föranleda regeringen att

ta initiativ till ett uthålligt och förstärkt arbete

i landets kommuner mot narkotikamissbruket.

Frivillighet och missbrukarnas aktiva medverkan i

och inflytande över vårdens utformning är

förutsättningar för goda resultat. Många goda

öppenvårdsverksamheter för missbrukare finns runt om

i landet. För människor med grava missbruksproblem

räcker det emellertid inte med öppna stödinsatser

utan långvariga och intensiva behandlingsinsatser

behövs ibland i slutna former. Utskottet anser nu

att det krävs förnyade ansträngningar att bygga upp

en mer varierad och verkningsfull missbruksvård som

motsvarar behoven. Regeringen bör kartlägga

missbruket och utreda vårdbehovet för att sedan

återkomma till riksdagen med förslag.

En grupp missbrukare som särskilt måste bli föremål

för stärkta insatser framöver är de psykiskt störda

missbrukarna. Enligt utskottet är det av cent-ral

betydelse att regeringen i det fortsatta arbetet med

att följa upp psykiatrireformen särskilt beaktar och

initierar åtgärder som förbättrar situationen för

denna grupp.

Utskottet vill vidare betona behovet av ett ökat

individuellt inflytande över vård och

behandlingsform. I dag hänvisas alltfler människor

med missbruksproblem till s.k. öppenvård trots att

de aktivt söker och efterfrågar en plats på ett

behandlingshem.

När det gäller att upphöra med ett missbruk är det

viktigt att missbrukaren själv kommit till insikt.

Den enskildes val av behandlingsform måste dessutom

respekteras i större utsträckning. Detta innebär

enligt utskottet att det krävs en mer varierad vård

för missbrukare med fler platser i behandlingshem.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna So361 (v) och So489 (v) yrkande 8 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort

ha följande lydelse:

17. beträffande vård av missbrukare

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So361 och 1999/2000:So489 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

20. Ändring av lagen om vård av missbrukare i vissa

fall (mom. 19)

Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita

Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottet betänkande som på s.

25 börjar med "När det" och slutar med "Motion So213

(mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, 4

§ LVM, skall tvångsvård beslutas, om någon till

följd av ett fortgående missbruk av alkohol,

narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av

vård för att komma ifrån sitt missbruk och

vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt

socialtjänstlagen eller på något annat sätt och han

till följd av sitt missbruk utsätter sin fysiska

eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en

uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan

befaras komma att allvarligt skada sig själv eller

någon närstående.

I samtal med socialarbetare och polis under den

senaste tiden har det framkommit att LVM i dag

används mycket sparsamt, att kommunerna föredrar

frivillig öppenvård och att länsrätterna i dag i

större utsträckning än tidigare avslår ansökningar

om LVM. Det har enligt uppgift förekommit att en

ansökan om LVM, som begärs för en höggravid

missbrukande kvinna för att skydda fostret,

avslagits med motiveringen att den missbrukande

kvinnans liv inte är i fara och att lagen inte tar

hänsyn till fostret.

Utskottet anser att det är en allvarlig brist att

lagstiftningen inte skyddar fostret. Denna brist

medför förmodligen att det föds barn som får

bestående men av moderns missbruk och samhällets

passivitet. Lagen måste ändras så att även det

väntade barnet får ett skydd. Utskottet anser också

att en mindre förändring som bör genomföras i

lagstiftningen är att ta bort beskrivningen av

missbrukaren som en man. Regeringen bör snarast

återkomma med ett lagförslag.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So213 (mp) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande ändring av lagen om vård av

missbrukare i vissa fall

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So213 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Sociala förtroendenämnder (mom. 20)

Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita

Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Inom vården har det länge funnits

förtroendenämnder, numera patientnämnder. Utskottet

anser att det behövs liknande nämnder även när det

gäller socialtjänstfrågor. För många är mötet med

socialtjänsten svårt och problem i kontakten mellan

den enskilde och tjänstemannen kan uppstå. Enligt

utskottets mening behövs en nämnd som kan förbättra

kontakten mellan klienten och personalen inom

socialtjänsten. En social förtroendenämnd skulle med

all säkerhet också fungera som en säkerhetsventil.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om att inrätta sociala

förtroendenämnder.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So251 (mp) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande sociala förtroendenämnder

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So251 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

22. Kompetens och kvalitet (mom. 21)

Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och

Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Utskottet vill" och som slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög

kvalitet i socialtjänstens insatser och av att

personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En

bestämmelse som skall garantera kvalitet i

socialtjänstens verksamhet och insatser samt

framhålla vikten av hög kompetens hos de olika

personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1

januari 1998. Utfallet av bestämmelsen har

utvärderats av Socialstyrelsen i rapporten 1999:3

Ändringar i socialtjänstlagen. Frågan om

kvalitetssäkring av vård och omsorg har även

behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande

inom ramen för frågan om hur tillsynen över

socialtjänsten kan effektiviseras.

Utskottet anser dock att det finns anledning att

kvalitetssäkra de vårdnadsutredningar som

socialtjänsten ansvarar för vid skilsmässa eller

separation. En vårdnadsutredning är i många fall

avgörande för vem som skall få vårdnaden om barnen

vid en tvist. En vårdnadsutredning som bygger på

felaktigheter eller som på annat sätt ger en

missvisande bild ligger trots detta till grund för

den kommande processen. En väg kan vara att införa

en s.k. second opinion, dvs. möjlighet till

ytterligare en social prövning om endera parten

anser sig missbedömd. Utskottet anser att frågan om

en kvalitetssäkring av vårdnadsutredning med en

second opinion bör utredas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So450 (c) yrkande 3 ge regeringen till

känna. Motionerna So273 (v), So406 (s) och So444 (s)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 21 bort

ha följande lydelse:

21. beträffande kompetens och kvalitet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450 yrkande

3 och med avslag på motionerna 1999/2000:So273,

19999/2000:So406 och 19999/2000:So444 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

23. Kompetens och kvalitet (mom. 21)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Utskottet vill" och som slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög

kvalitet i socialtjänstens insatser och av att

personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En

bestämmelse som skall garantera kvalitet i

socialtjänstens verksamhet och insatser samt

framhålla vikten av hög kompetens hos de olika

personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1

januari 1998. Utfallet av bestämmelsen har

utvärderats av Socialstyrelsen i rapporten 1999:3

Ändringar i socialtjänstlagen. Frågan om

kvalitetssäkring av vård och omsorg har även

behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande

inom ramen för frågan om hur tillsynen över

socialtjänsten kan effektiviseras.

För att på ett så heltäckande sätt som möjligt

motverka kvinnors missbruk krävs att ett stort

arbete läggs ner på förebyggande insatser. Det

gäller såväl unga kvinnor som vuxna. Skolor,

fritidsgårdar och idrottsföreningar måste få mer

kunskap i att slå larm och agera på tidiga signaler.

Även vuxna kvinnors missbruk bör uppmärksammas

tidigare. Detta kan ske genom att arbetsplatser,

företagshälsovård, sjukvård, mödravård, barnavård,

socialvård, försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl.

får kunskap om hur man upptäcker tidigt missbruk. I

de utbildningar som berör socialtjänst- och

sjukvårdsområdena bör undervisning i om hur man

tidigt upptäcker missbruk ingå som ett obligatoriskt

ämne.

Utskottet ser också ett stort behov av

forskningsinsatser när det gäller flickors och

kvinnors alkoholvanor. Det behövs också ett stort

mått av informationsinsatser till dem som arbetar

med ungdomar samt till socialtjänst- och

sjukvårdspersonal.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So273 (v) som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna So406 (s), So444 (s) och

So450 (c) yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande kompetens och kvalitet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So273 och med

avslag på motionerna 1999/2000:So406,

19999/2000:So444 samt 1999/2000:So450 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

24. Kompetens och kvalitet (mom. 21)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Utskottet vill" och som slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ånyo understryka vikten av hög

kvalitet i socialtjänstens insatser och av att

personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En

bestämmelse som skall garantera kvalitet i

socialtjänstens verksamhet och insatser samt

framhålla vikten av hög kompetens hos de olika

personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1

januari 1998.

Enligt utskottet är det vad beträffar kunskapen om

alkoholmissbruk i allmänhet och kvinnors missbruk i

synnerhet väsentligt att det i de utbildningar som

berör socialtjänst- och sjukvårdsområdena som ett

obligatoriskt ämne ingår undervisning i hur man

tidigt upptäcker missbruk. Utskottet delar således

bedömningen i motion So273 (v).

Vidare delar utskottet bedömningen i motion So450

yrkande 3. För att kvalitetssäkra de

vårdnadsutredningar som socialtjänsten ansvarar för

bör således enligt utskottets mening frågan om

möjligheten att införa en s.k. second opinion

utredas.

Utskottet delar även inställningen i motion So444

(s) om att ett legitimationsförfarande bör införas

för socionomer. Klientsäkerheten är det viktigaste

argumentet för införande av statlig legitimation.

Ett annat argument är att psykosocialt arbete, som

många gånger handlar om människors hela existens,

behöver få en stärkt ställning. Yrkesstolthet och

därmed ökad arbetsglädje gynnar den enskilda

socialarbetaren och därmed också klienterna. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna So273 (v), So444 (s) och So450 (c)

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna.

Motion So406 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande kompetens och kvalitet

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So273, 1999/2000:So444 och

1999/2000:So450 yrkande 3 samt med avslag på motion

1999/2000:So406 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.