Bet. 1999/2000:SoU7

Socialutskottets betänkande

1999/2000:SOU07

Folkhälsofrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

SoU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 55 yrkanden om olika

folkhälsofrågor m.m. från den allmänna motionstiden

1999.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 18 reservationer.

Motionerna

1999/2000:So202 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

förebygga hörselskador.

1999/2000:So203 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ändring

av lagen om fastställelse av könstillhörighet i

vissa fall,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anfört om bidrag till

transsexuella organisationer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av

transsexuellas situation i samhället.

1999/2000:So221 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om TBC och

biståndsarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning m.m. om

TBC.

1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s,

v, c, mp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att gifta

transsexuella personer inte skall tvingas till

skilsmässa för att få ändrad könstillhörighet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avskaffande av

den s.k. bastulagen.

1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om folkhälsoarbetets

plats i hälso- och sjukvården,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kommunernas och

frivilligorganisationernas roll i folkhälsoarbetet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om socialtjänstens

roll i folkhälsoarbetet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om apotekens roll

i folkhälsoarbetet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning om

folkhälsa och hälsoupplysning.

1999/2000:So227 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i miljöbalken gällande hälsoskyddet

att högsta ljudnivåer införs genom tillägg i

förordningen för miljökvalitetsnormer samt att ordet

tillfällig stryks ur texten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av

viteslagen gällande bevisvärderingen.

1999/2000:So228 av Margareta Andersson och Sofia

Jonsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i plan-

och bygglagen för att förhindra tinnitus,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade

forskningsresurser för att förebygga tinnitus.

1999/2000:So260 av Erik Arthur Egervärn (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om översyn av

normerna för ljudvolymer vid publika

musikarrangemang.

1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om barn och självmord.

1999/2000:So287 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om långsiktiga program

för allergisanering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om långsiktiga program

för luftvård,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förbättrad

innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning av mödra-

och barnavårdens personal i allergiprevention,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utökade satsningar

på allergiprevention på Folkhälsoinstitutet och hos

fristående organisationer.

1999/2000:So293 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett folkhälsoprogram för sjukdomar i rörelseorganen.

1999/2000:So297 av Elisabeth Fleetwood (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om effektiva och

skyndsamma åtgärder för att förbättra informationen

om buller, bullerskador och tinnitus.

1999/2000:So305 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

instruktioner och målsättning för

Folkhälsoinstitutets verksamhet i enlighet med vad i

motionen anförts om att bryta de köns- och

klassbundna skillnaderna i folkhälsan.

1999/2000:So308 av Marie Engström (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för

begränsning av skadliga ljudnivåer.

1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett hälsojusterat

BNP-mått,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att ta

fram lokala folkhälsorapporter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utveckla metoder

för hälsokonsekvensanalyser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

folkhälsoforskningens inriktning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett vidgat

perspektiv i folkhälsoforskningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statistiskt

underlagsmaterial,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om lokalisering av

ett eventuellt hälsoobservatorium till Sverige.

1999/2000:So334 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en samlad folkhälsopolitik.

1999/2000:So346 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kvinnorna och

välfärden.

1999/2000:So347 av Carina Hägg och Agneta Brendt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av att utöka vaccinationen mot tuberkulos

samt att hålla en skärpt vaksamhet.

1999/2000:So377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen beslutar upphäva lagen (1987:735) om

förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande

verksamheter.

1999/2000:So383 av Yvonne Ruwaida och Mikael

Johansson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principiella

ståndpunkter vid tvångsåtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om smittskyddsläkarens

roller,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lagstadgad

informationsplikt bör strykas ur smittskyddslagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bastuklubbslagen

skall upphävas, detta utan någon ny reglering.

1999/2000:So484 av Desirée Pethrus Engström (kd)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att migrän bör tas

med i det nationella folkhälsoarbetet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att migrän bör tas

upp i EG-kommissionens arbete om kvinnors hälsa.

1999/2000:So492 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att undersökning och

behandling av kvinnor i riskzonen för benskörhet

skall genomföras.

1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om långsiktighet i det

förebyggande arbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stress bör

uppmärksammas i folkbildningsarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utsatta grupper,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att migrän tas upp

som en viktig folkhälsosjukdom i det aktuella

folkhälsoarbetet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser för att

förebygga självmord,

7. att riksdagen hos regeringen begär att en

utredning tillsätts om hur allergier bland

skolelever kan förebyggas.

1999/2000:Bo514 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om acceptabel ljudnivå

för en sund miljö.

1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fritidsodlingens

betydelse för folkhälsan bör uppmärksammas och

tillvaratas i folkhälsoarbetet.

1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bastuklubbslagen

avskaffas och inte ersätts med någon typ av

särreglering för att starta och driva bastuklubb.

Utskottet

Allmänt om folkhälsoarbetet

Motionerna

I motion 1999/2000:So305 av Rolf Olsson m.fl. (v)

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn

av instruktioner och målsättning för

Folkhälsoinstitutets verksamhet i enlighet med vad i

motionen anförts om att bryta de köns- och

klassbundna skillnaderna i folkhälsan. Enligt

motionärerna bör Folkhälsoinstitutet få den centrala

uppgiften att leda och samordna arbetet att verka

för att bryta den klassmässiga och könsmässiga

ohälsan i befolkningen.

I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.

(kd) yrkas tillkännagivande om långsiktighet i det

förebyggande arbetet (yrkande 1). Enligt

motionärerna kräver folkhälsoarbetet långsiktighet.

Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och

levnadsvanor har betydelse för hälsoutvecklingen.

Det tar ofta lång tid innan detta kan utläsas i

statistik över folkhälsan. Ett långsiktigt,

målmedvetet arbete med återkommande kontroller är

enligt motionärerna viktiga för kvaliteten. Vidare

begärs tillkännagivande om utsatta grupper (yrkande

3). Motionärerna anför att hälsan förbättrats för

flertalet svenskar. Enligt gjorda undersökningar har

medellivslängden ökat och levnadsvanor förbättrats.

Detta gäller dock inte alla grupper. Motionärerna

anser att hälsopolitiska hänsyn skall vara en

naturlig del i samhällsplaneringen.

I motion 1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om ett hälsojusterat BNP-

mått (yrkande 1). Enligt motionärerna bör

folkhälsoarbetet genomsyra allt samhällsarbete och

de politiska besluten grundas på principen om en

hållbar hälsoutveckling och att människor ges

möjlighet att leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk

tillväxt innebär inte med automatik förbättrad

social utveckling, om stora grupper av befolkningen

inte får del av de växande resurserna.

Nationalräkenskaperna bör därför, enligt

motionärerna, inkludera positiva respektive negativa

effekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat BNP-

mått. Vidare yrkas tillkännagivande om behovet av

att ta fram lokala folkhälsorapporter (yrkande 2).

Motionärerna anser att kommuner och landsting med

jämna mellanrum bör ta fram folkhälsorapporter som

belyser hälsosituationen bland kommuninvånarna. Det

skulle underlätta bedömningarna i politiska beslut

rörande folkhälsofrågor. Regeringen bör inleda

samtal med Kommunförbundet om sådana insatser på

kommunal nivå. Därutöver begärs tillkännagivande om

att utveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser

(yrkande 3).

I motion 1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) yrkas tillkännagivande om folkhälsoarbetets

plats i hälso- och sjukvården (yrkande 1).

Motionärerna anser att folkhälsoarbetet skall ha en

tydlig plats i hälso- och sjukvården och att

adekvata resurser avdelas för dess utförande. Läkare

och sköterskor skall ha tid att vara rådgivande i de

enskilda fallen. De har, enligt motionärerna, också

ett ansvar att förmedla vidare till ansvariga för

det övergripande folkhälsoarbetet i landstinget om

de ser att nya hälsoproblem dyker upp eller blir

vanligare. Motionärerna yrkar vidare

tillkännagivande om kommunernas och

frivilligorganisationernas roll i folkhälsoarbetet

(yrkande 4). Enligt motionärerna har hälso- och

sjukvården och landstingen en viktig roll i

folkhälsoarbetet som resurs och samarbetspartner.

Naturliga sådana är kommunerna eftersom de har ett

stort ansvar genom sitt breda åtagande för skolan,

äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra viktiga

samarbetspartner är de ideella organisationerna.

Inte minst finns många mindre organisationer som i

dag lever under en mycket knapp ekonomi men som

betyder mycket i folkhälsoarbetet. Det är, enligt

motionärerna, viktigt att såväl staten som kommuner

och landsting tar vara på dessa organisationers

engagemang och bidrar till att möjliggöra deras

arbete. Vidare begärs tillkännagivande om

socialtjänstens roll i folkhälsoarbetet (yrkande

15). Enligt motionärerna kan socialtjänsten bryta

den onda cirkel som så ofta går från sociala problem

till ohälsa. Kunskapen att fånga upp, förstå och se

tidiga varningssignaler behöver emellertid utvecklas

inom socialtjänsten. Det är ett viktigt område att

ta upp både i grundutbildningen och

vidareutbildningen av socialtjänstens personal.

Slutligen yrkas tillkännagivande om apotekens roll i

folkhälsoarbetet (yrkande 16). Apotekens kundkrets

är enligt motionärerna mycket vid. Genom apoteken

kan man nå grupper som inte behöver söka hälso- och

sjukvården med information om hur man kan förebygga

och själv hantera hälsoproblem. Oavsett vilken

ställning apoteken kommer att få i framtiden är det

viktigt att de också i fortsättningen får spela en

aktiv roll i folkhälsoarbetet.

I motion 1999/2000:So334 av Ann-Kristine Johansson

och Helena Frisk (båda s) begärs tillkännagivande om

en samlad folkhälsopolitik. Enligt motionärerna

finns det allvarliga tecken på ökade hälsoproblem

och att det är stora skillnader mellan

samhällsgrupper. Det händer mycket inom olika

organisationer och myndigheter, men motionärerna

saknar en samsyn och konkreta förslag till hur man

kommer till rätta med dessa ökande folkhälsoproblem.

I motion 1999/2000:So346 av Margareta Sandgren (s)

begärs tillkännagivande om kvinnorna och välfärden.

I februari 1999 beslutade regeringen att tillsätta

en kommitté med uppdrag att göra välfärdsbokslut

över 1990-talet. En grupp som enligt motionärerna, i

de här sammanhangen, sällan blir föremål för någon

större uppmärksamhet och som också är en tystlåten

grupp är ensamstående kvinnor över 50 år och främst

den grupp som kanske har ett arbete med låg inkomst

eller låg inkomst på grund av deltidsarbete. I

kommittéuppdraget för välfärdsbokslut över 1990-

talet bör enligt motionärerna dessa kvinnors

situation särskilt uppmärksammas.

Bakgrund m.m.

Utskottet behandlade senast motioner rörande olika

folkhälsofrågor våren 1999 i betänkande 1998/99:SoU8

Folkhälsofrågor m.m. Utskottet anförde vad gäller

folkhälsoarbetets inriktning m.m. (s. 12 f.) bl.a.

att insatser för att främja folkhälsan och förebygga

ohälsa hade fortsatt hög prioritet på alla

samhällsnivåer och inom samtliga sektorer från

skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och

frivilligorganisationer till myndigheter på lokal,

regional och nationell nivå. Utskottet ville i

sammanhanget betona vikten av samverkan mellan de

olika aktörerna och över sektorsgränserna. Av

betydelse är också de agerandes kompetens på

respektive område. Utskottet såg med

tillfredsställelse på det engagerade folkhälsoarbete

som bedrivs på både nationell, regional och lokal

nivå. Genom Folkhälsoinstitutets verksamhet stöds

och stimuleras utvecklingen av regionala och

kommunala insatser på området.

Enligt utskottet har Nationella folkhälsokommittén

en mycket viktig uppgift när det gäller det framtida

folkhälsoarbetet. Utskottet gjorde bedömningen att

arbetet med nationella hälsomål kommer att stödja

och inspirera folkhälsoarbetet på alla

samhällsnivåer. Enligt utskottet hade

Folkhälsokommittén lyft fram vissa områden som

bedömdes ha betydelse i det fortsatta arbetet, och

kommittén skulle under sommaren 1999 presentera

ytterligare ett delbetänkande med preliminära

bedömningar och förslag om nationella hälsomål och

strategier som, enligt utskottets mening, kommer att

vara vägledande för samhällets insatser för att

förbättra folkhälsan. Flera av motionsyrkandena ryms

inom kommitténs direktiv, ansåg utskottet. Utskottet

utgick från att folkhälsokommittén i sitt kommande

arbete kommer att behandla dessa eller liknande

frågeställningar.

Utskottet pekade vidare på att frågor som rör

hälsokonsekvensanalyser eller bedömningar hade,

förutom av Folkhälsokommittén, även berörts av HSU

2000 och av Miljöhälsoutredningen.

Miljöhälsoutredningen hade även tagit upp frågan om

vikten av den s.k. försiktighetsprincipen i det

nationella miljöhälsoarbetet. Enligt utskottet

bedrevs vid bl.a. Folkhälsoinstitutet också ett

arbete med att sprida och utveckla metoder för

hälsokonsekvensanalyser på regional och lokal nivå.

Utskottet ansåg mot bakgrund av det sagda att de

aktuella motionerna i huvudsak var tillgodosedda och

därför borde avslås.

Utskottet delade motionärernas oro över att det

fortfarande finns påtagliga hälsoskillnader mellan

och inom olika grupper i samhället. Utskottet

vidhöll att folkhälsoarbetet med inriktning på de

mest utsatta grupperna borde intensifieras. Enligt

utskottet är detta en förutsättning för att

folkhälsan successivt skall förbättras. Fortsatt

kraftfulla åtgärder borde vidtas för att förbättra

hälsan inte minst hos barn och ungdomar samt hos de

grupper som är mest exponerade för de största

hälsoskillnaderna. Problemet med sociala skillnader

i hälsa hade, enligt utskottet, uppmärksammats av

WHO och redovisats som ett hälsomål i HFA-21 för

Europa. Ett intensifierat arbete i frågan pågick

bl.a. inom Folkhälsoinstitutet och saken utreddes i

statliga kommittéer. Utskottet utgick ifrån att

regeringen följde utvecklingen noga och tog

initiativ till de insatser som krävdes för att söka

överbrygga hälsoklyftorna i samhället. Något

initiativ från riksdagens sida med anledning av

motionerna behövdes enligt utskottets mening inte,

varför dessa avstyrktes.

Till betänkandet i denna del fogades reservationer

från v, kd och mp.

Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).

I budgetpropositionen (1999/2000:1) utgiftsområde

(u.o.) 9 anför regeringen (s. 29 f.) bl.a. att

svenska folkets hälsa, vare sig man mäter dödlighet,

sjuklighet eller självrapporterad hälsa, har

förbättrats i stort. Enligt regeringen finns det

emellertid också tecken på ökade hälsoproblem t.ex.

vad gäller allergier. Det framgår bl.a. av 1997 års

folkhälsorapport (SoS-rapport 1997:18) och av

Nationella folkhälsokommitténs underlagsrapporter

från maj 1999 om svenska folkets hälsa.

I sina slutsatser anför regeringen (s. 33 f.) att

trots att befolkningen blir friskare och lever

längre, finns det fortfarande stora skillnader i

ohälsa mellan olika samhällsgrupper. Enligt

regeringens bedömning är insatser för att främja

folkhälsan och förebygga ohälsa fortfarande ett högt

prioriterat område. Det gäller inte minst åtgärder

för att förbättra hälsan hos de grupper som är mest

exponerade för de största hälsoriskerna.

Under år 2000 kommer Nationella folkhälsokommittén

(S 1995:14) att överlämna sitt slutbetänkande till

regeringen. I betänkandet avser kommittén att

presentera förslag till mål och strategier för

hälsoutvecklingen. Dessa förslag kommer att utgöra

ett viktigt underlag för utformningen av den

framtida folkhälsopolitiken.

Folkhälsoinstitutet har på regeringens uppdrag

tagit fram metoder och visat på hur

hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom ett

antal områden. Regeringen avser att samla kunskap om

olika metoder för att tillämpa

hälsokonsekvensbeskrivningar i större utsträckning i

politiskt beslutsfattande.

Regeringen anger vidare (58 f.) bl.a. att

Folkhälsoinstitutet (FHI) skall bidra till att

uppfylla målet för verksamhetsområdet genom att med

förebyggande insatser främja likvärdiga

förutsättningar för en god hälsa för hela

befolkningen. FHI har under år 1998 förstärkt sin

profil på analys- och utredningsområdet och ökat

intensiteten i sitt arbete med de internationella

frågorna. Arbetet med att utveckla nationella

hälsopolitiska handlingsprogram med betoning på att

minska social ojämlikhet i hälsa har inletts på

flera av institutets verksamhetsområden. Under året

har FHI bl.a. tagit fram handlingsplaner när det

gäller tobaks- och skadeprevention.

FHI har utvecklat arbetssättet att bedriva

hälsofrämjande insatser utifrån ett arenaperspektiv.

Det hälsofrämjande arbetssättet innebär att

förutsättningar ges för att förstärka de faktorer

som ökar människors möjligheter att bibehålla och

utveckla en god hälsa. FHI har bl.a. arbetat vidare

med satsningen på hälsofrämjande skolor.

Myndighetens projekt om kvinnors hälsa utgår bl.a.

från hälso- och sjukvården som arbetsplats för många

kortutbildade kvinnor. Satsningar har även inletts

för att utveckla folkhälsoarbetet bland äldre och

invandrare.

För att få bättre genomslag för olika insatser har

arbetet i allt större utsträckning inriktats mot

specifika målgrupper. En stor och viktig insats inom

allergiområdet genomfördes under år 1999.

"Innemiljöåret 1999" är en omfattande

informationskampanj som rör frågor om hälsoeffekter

till följd av exponering inomhus i icke-industriella

miljöer.

Vad gäller stödet till att utveckla folkhälsoarbete

på lokal och regional nivå har detta bl.a. bestått i

att bidra till att öka folkhälsokompetensen hos

strategiska aktörer och att stötta utvecklingen av

lokala folkhälsoprogram. Strategiskt stöd har bl.a.

getts till bildandet av allergikommittéer och

allergianpassade kommuner. Allergikommittéer finns

nu i 105 av landets kommuner, varav 30 är

allergianpassade kommuner.

Regeringen anser i budgetpropositionen att

institutet ytterligare bör sträva efter att

förstärka sin roll som kunskapscentrum och

metodutvecklare. I linje med detta ligger att

institutet skall stimulera och stötta andra aktörer

att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I detta

arbete bör inte minst de frivilliga

organisationernas kompetens och engagemang tas till

vara. Ekonomiskt stöd till de frivilliga

organisationernas arbete bör ges fortsatt hög

prioritet. Vidare bör FHI i högre grad utnyttja

möjligheten att låta fler av institutets aktiviteter

utvärderas av extern kompetens. Det är regeringens

uppfattning att FHI ytterligare bör sträva efter att

fokusera insatserna på att minska skillnaderna i

ohälsa mellan olika grupper i samhället.

Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) med

uppgift att utarbeta förslag till nationella mål för

hälsoutvecklingen överlämnade i mars 1998

delbetänkandet Hur skall Sverige må bättre? (SOU

1998:43). Betänkandet utgör det första steget i en

process som skall resultera i förslag till

nationella folkhälsomål och strategier. En viktig

målgrupp för folkhälsoarbetet är barn och ungdomar.

Kommittén har i december 1999 överlämnat sitt andra

delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra steget

mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) till

regeringen. I betänkandet redovisar kommittén

preliminära folkhälsomål och strategier. Kommittén

har arbetat vidare med att utforma en nationell

strategi för en bättre och jämlik hälsa. Betänkandet

kommer att genom kommitténs försorg remitteras till

olika organ inom folkhälsoområdet. Ett

slutbetänkande med förslag till nationella

folkhälsomål och strategier för hur målen skall

kunna uppnås avses att överlämnas till regeringen

hösten år 2000. Kommitténs arbete under den

avslutande etappen kommer bl.a. att omfatta

fördjupningar av ämnesområdet med fokus på olika

aktörers roller och ansvar samt ekonomiska

bedömningar av förslagen. I fördjupningarna om

aktörer ingår att belysa myndigheternas,

landstingens och kommunernas roller och ansvar samt

att bedöma på vilket sätt organisationer, medier,

näringsliv m.fl. kan medverka i folkhälsoarbetet.

Vidare ingår när det gäller den offentliga sektorn

att belysa bl.a. utbildningsfrågorna. På

organisationssidan är det särskilt folkbildningens

och folkrörelsernas arbete som skall beaktas. Vidare

skall uppdrag till kommittén från regeringen om

hälso- och sjukvårdens roll behandlas.

Regeringen har 1999 tillsatt en kommitté,

Välfärdsbokslut över 1990-talet (dir. 1999:7),

bestående av en grupp forskare med uppdrag att

sammanställa den kunskap som finns och identifiera

de områden där behovet av ökad kunskap kring

välfärdsutvecklingen är angeläget. Regeringen ser

det som särskilt angeläget att beskriva

välfärdsutvecklingen för kvinnor och män, för olika

socioekonomiska grupper och ur ett

livscykelperspektiv. Barns situation skall belysas.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper.

Frågor om folkhälsan och folkhälsans fördelning i

befolkningen skall vara centrala för kommitténs

bedömning av välfärdens utveckling under 1990-talet.

Kommittén skall redovisa den allmänna

hälsoutvecklingen i landet och de skillnader i

ohälsa som finns mellan olika sociala grupper och

hur detta förändrats under 1990-talet.

Kommittén har i januari 2000 lämnat ett

delbetänkande, Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3). I

betänkandet anför kommittén vad gäller ohälsans

utveckling under 1990-talet bl.a. att ohälsan inte

är jämt fördelad mellan olika befolkningsgrupper men

att skillnaderna mellan dessa grupper inte

förändrats under decenniet. Fördelningen av nervösa

besvär mellan grupperna ser i allt väsentligt ut på

samma sätt. Utvecklingen under 1990-talet har dock

medfört en utjämning mellan åldersgrupperna,

såtillvida att det psykiska välbefinnandet

försämrats betydligt mer bland de yngre än bland de

äldre. Kommittén pekar också på att kvinnor i

okvalificerade arbetaryrken är en av få grupper för

vilka dödligheten inte gått ned under 1990-talet.

Enligt kommittén har tre grupper fått sina

levnadsvillkor försämrade under decenniet, nämligen

utrikes födda personer, ensamstående mödrar och

yngre personer.

Kommittén skall slutredovisa sitt arbete med ett

fullständigt välfärdsbokslut över 1990-talet i

januari år 2001.

Regeringen har tillsatt en organisationskommitté som

skall se över FHI:s verksamhet (dir. 1999:56).

Utgångspunkten är att FHI skall ombildas till en

myndighet med mer stabsliknande uppgifter samt att

myndigheten kan komma att få utvidgade uppgifter

inom alkohol- och narkotikaområdet. Kommitténs

uppdrag, som skall redovisas senast den 1 juni år

2000, är att mer i detalj tydliggöra mål och

uppgifter samt lämna förslag till organisation av

den nya myndighetens verksamhet. Den ombildade

myndigheten beräknas kunna vara i funktion den 1

juli år 2001.

Enligt regleringsbrev för Socialstyrelsen avseende

budgetåret 2000 (punkt 8) skall Socialstyrelsen

senast den 31 mars år 2001 till regeringen överlämna

en social rapport och en folkhälsorapport.

Socialstyrelsen skall i samband med

folkhälsorapporteringen redovisa det nationella

läget beträffande miljörelaterad ohälsa.

Enligt regleringsbrev för FHI avseende budgetåret

2000 skall FHI i samråd med berörda myndigheter och

organisationer utveckla och pröva metoder för

hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) av politiska

beslut. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars

2001.

Det internationella samarbetet i folkhälsofrågor har

successivt utvecklats inom såväl EU som Europarådet

och WHO. WHO:s regionalkommitté för Europa antog i

september 1998 ett reviderat ramverk med riktlinjer

och mål till ledning för medlemsländernas

folkhälsoarbete, "Hälsa-för-alla" HÄLSA 21. Antalet

mål för Europaregionen har därmed minskat från 38

till 21. Plattformen för de förnyade "Hälsa för

alla"-målen är en jämlikare hälsa. Det gäller såväl

inom som mellan länder, genom att skapa

förutsättningar för en positiv utveckling för dem

som lever under de sämsta hälsovillkoren.

År 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbetsområde

inom EU genom Maastrichtfördraget. Ett ramprogram

har antagits. Ramprogrammet innehåller

folkhälsoprogram inom följande områden; cancer, aids

och andra smittsamma sjukdomar, narkotika,

hälsofrämjande insatser samt hälsoövervakning. Under

våren 1999 beslutade rådet om ytterligare tre

åtgärdsprogram rörande förebyggande av personskador,

miljörelaterade sjukdomar samt sällsynta sjukdomar.

Det nuvarande ramprogrammet löper ut år 2000 och

diskussioner pågår kring ett nytt ramprogram för

perioden år 2000 till år 2005. Det nya ramprogrammet

kommer att präglas av den vidgade

gemenskapskompetens som införts genom

Amsterdamfördraget. Av fördraget framgår att en hög

hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid

utformning och genomförande av all gemenskapspolitik

och alla gemenskapsåtgärder. Gemenskapens insatser,

som skall komplettera den nationella politiken,

skall inriktas på att förbättra folkhälsan,

förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och

undanröja faror för människors hälsa. Exempel på

andra politikområden där åtgärder får konsekvenser

för människors hälsa är inremarknadsfrågor, närings-

och jordbrukspolitik och forskningsfrågor.

Vid hälsoministerrådsmötet i juni 1999 antog rådet

en resolution där kommissionen uppmanas att lägga

fram ett förslag till handlingsprogram på

folkhälsoområdet. Rådet har beslutat att insatserna

inom folkhälsoområdet bör koncentreras bl.a. till

att minska bristande jämlikhet och jämställdhet

avseende hälsa. Tre breda handlingslinjer har lyfts

fram. En linje rör förbättrad hälsoinformation,

genom att tillskapa ett system på gemenskapsnivå för

insamling, analys och spridning av hälsodata.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller att insatser för att främja

folkhälsan och förebygga ohälsa även

fortsättningsvis skall prioriteras högt. Utskottet

delar motionärernas oro över att det fortfarande

finns påtagliga hälsoskillnader mellan och inom

olika grupper i samhället. Framtidens

folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella

folkhälsokommitténs förslag till nationella hälsomål

och strategier som skall presenteras senare detta

år. Utskottet utgår ifrån att dessa förslag kommer

att vara ett viktigt underlag för samhällets

insatser för att förbättra folkhälsan. Även de

resultat som kommittén Välfärdsbokslut över 1990-

talet kommer att presentera i början av nästa år kan

bli vägledande för det framtida folkhälsoarbetet.

Enligt utskottet ryms flera av motionsyrkandena inom

ramen för kommittéernas pågående arbete. Utskottet

utgår från att dessa och liknande frågeställningar

kommer att behandlas av kommittéerna i deras

avslutande arbete. Vidare arbetar

Folkhälsoinstitutet med projekt rörande kvinnor och

ohälsa. Institutet har också på regeringens uppdrag

tagit fram metoder för hur

hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom ett

antal områden. Utskottet anser, mot bakgrund av det

sagda, att motionerna So226 (fp) yrkandena 1, 4, 15

och 16, So305 (v), So330 (c) yrkandena 1-3, So334

(s), So346 (s) och So493 (kd) yrkandena 1 och 3 i

huvudsak är tillgodosedda med det arbete som pågår

på området. Motionerna avstyrks.

Folkhälsoforskning m.m.

Motionerna

I motion 1999/2000:So330 av Lennart Daléus m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om folkhälsoforskningens

inriktning (yrkande 4). Motionärerna anser att ett

omfattande forskningsprogram bör initieras om den

sociala gemenskapens betydelse för folkhälsan. Det

behövs ny kunskap om social integration och om vilka

mekanismer som påverkar människors livsvillkor och

levnadssätt. Vidare begärs tillkännagivande om ett

vidgat perspektiv i folkhälsoforskningen (yrkande

5). Enligt motionärerna glöms kvinnoperspektivet i

folkhälsoarbetet ofta bort. Analyser av och

forskning kring hälsoutvecklingen har ofta

begränsats till specifika kvinnosjukdomar och

psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste vidgas för

att belysa kvinnors situation ur andra perspektiv.

Vidare begärs tillkännagivande om statistiskt

underlagsmaterial (yrkande 6). Det statistiska

underlag som folk- och bostadsräkningarna utgjort

har, enligt motionärerna, varit ett ovärderligt

material för folkhälsoarbetet. Om inte motsvarande

uppgifter tas fram inom en snar framtid kommer det

att få betydande konsekvenser för forskningen om

människors hälsa och dess bestämningsfaktorer.

Slutligen yrkas tillkännagivande om lokalisering av

ett eventuellt hälsoobservatorium till Sverige

(yrkande 13). Inom EU diskuteras behovet av och

eventuellt bildandet av ett hälsoobservatorium. Det

borde enligt motionärerna, av flera skäl, vara av

intresse att Sverige blir värdland för en EU-

myndighet för folkhälsa.

I motion 1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) yrkas tillkännagivande om forskning om

folkhälsa och hälsoupplysning (yrkande 17). Enligt

motionärerna behövs kunskap för ett målinriktat och

effektivt folkhälsoarbete. Motionärerna ser det

därför som viktigt att forskningen över vilka

förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån

en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt

stimuleras och prioriteras. Ett forskningsfält som

måste stimuleras är forskning kring hur kunskap om

livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan

förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det

individuella planet.

Bakgrund

I sitt betänkande 1998/99:SoU8 Folkhälsofrågor

behandlade utskottet senast motionsyrkanden rörande

folkhälsoforskningen. Under rubriken Bakgrund m.m.,

vartill hänvisas, redovisade utskottet bl.a. viss

forskning kring allergier samt redogjorde kort för

verksamheten vid Institutet för psykosocial medicin

(IPM) och Centrum för suicidforskning och

prevention. I sin bedömning (s. 17) anförde

utskottet att behovet av kunskap genom forskning på

folkhälsoområdet fortsättningsvis kommer att vara

mycket stort. Enligt utskottets mening var det

därför av vikt att folkhälsoforskning uppmuntrades

och stimulerades. Stora resurser satsades också på

forskningsområdet, och forskningen ökar ständigt

kunskapen rörande hälsa och social välfärd.

Utskottet pekade på att regeringen i den senaste

forskningspropositionen för åren 1997-1999

framhållit vikten av folkhälsoforskning på vissa

områden och att Socialvetenskapliga forskningsrådet

nyligen utrett och lämnat förslag rörande satsningar

på forskning kring det högt prioriterade området

ojämlikhet i hälsa. Utskottet menade att de framtida

forskningsprioriteringarna inom folkhälsoområdet

kommer att påverkas av nästa forskningsproposition.

Därutöver kunde bl.a. förslag av Nationella

folkhälsokommittén och Kommittén för välfärdsbokslut

över 1990-talet få betydelse för

folkhälsoforskningens framtida inriktning. Utskottet

delade bedömningen att ojämlikhet i hälsa kommer att

vara en viktig fråga för den framtida forskningen.

Enligt utskottet skedde forskning redan på flera av

de områden som togs upp i motionerna. Regeringen

hade också genom Miljöhälsoutredningens betänkande

uppmärksammats på forskningsbehovet inom området

miljörelaterade hälsorisker. Enligt utskottets

mening borde riksdagen inte ta något initiativ med

anledning av aktuella motioner, varför dessa

avslogs.

Till betänkandet fogades i denna del reservationer

från kd, c, fp och mp.

Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).

I budgetpropositionen (1999/2000:1 s. 125 f.) anger

regeringen bl.a. att kunskapsbehovet är stort och

kontinuerligt inom hela det socialvetenskapliga,

socialpolitiska och folkhälsopolitiska området och

till stor del endast kan tillgodoses genom satsning

på forskning och utvecklingsarbete. Inom

Socialdepartementets ansvarsområde har därvid

Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) en mycket

viktig roll, såväl som finansiär gentemot

forskningsvärlden som sådan som idégivare,

inspiratör och samarbetspartner för övriga

myndigheter under Socialdepartementet. Omkring

hälften av de drygt ca 200 miljoner kronor som inom

Socialdepartementets område årligen avsätts till

forskning slussas genom SFR. Andra myndigheter som

ger stöd till eller utför forsknings- och

utvecklingsarbete inom ramen för sina ramanslag är

bl.a. Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens

institutionsstyrelse, Statens beredning för

utvärdering av medicinsk metodik, Institutet för

psykosocial medicin och Smittskyddsinstitutet.

Ett högt prioriterat område är enligt regeringen

forskningen kring folkhälsa, som också hittills

resursmässigt varit det största av SFR:s

forskningsområden. De problem som finns inom detta

område kräver vanligtvis insatser av både

medicinskt, samhällsvetenskapligt och

beteendevetenskapligt utbildade forskare. SFR lade

efter samarbete med andra myndigheter och

intressenter, bl.a. Folkhälsoinstitutet och

Medicinska forskningsrådet, 1998 fram ett nationellt

forskningsprogram om ojämlikhet i hälsa. Flera

universitet och högskolor medverkar till att

genomföra programmet. Även resultat från IPM har

inneburit väsentlig kunskapsökning på området,

främst när det gäller psykosociala faktorers

betydelse. Många landsting satsar också resurser på

området för att få en grund för främst det

förebyggande arbetet. Den kraftsamling som

eftersträvades inom alkoholforskningsområdet har

genom insatser från SFR och FHI lett till att

Centrum för alkohol- och drogforskning inrättats vid

Stockholms universitet. En samrådsgrupp som leds av

SFR arbetar vidare för att ytterligare förstärka

forskningen inom området. Genom Vårdalstiftelsens

försorg sker väsentliga satsningar på vård-

respektive allergiforskning. Stiftelsen samarbetar

med bl.a. FHI och SFR.

Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) har som

ovan nämnts i december 1999 överlämnat sitt andra

delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra steget

mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) till

regeringen. I betänkandet redovisar kommittén

preliminära folkhälsomål och strategier. Ett

slutbetänkande med förslag till nationella

folkhälsomål och strategier för hur målen skall

kunna uppnås avses att överlämnas till regeringen

hösten år 2000. Kommitténs arbete under den

avslutande etappen kommer bl.a. att omfatta

forskningens roll.

Kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet (dir.

1999:7) har, som ovan nämnts, i januari 2000 lämnat

ett delbetänkande, Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3).

I betänkandet har kommittén (s. 273 f.) identifierat

de områden där behovet av ökad kunskap kring

välfärdsutvecklingen i Sverige under 1990-talet är

angeläget.

Regeringen har aviserat en proposition rörande

forskningspolitiken till september år 2000.

Vid EU:s ministerrådssammanträde den 8 juni 1999

underströk socialminis-ter Lars Engqvist bl.a.

behovet av en permanent infrastruktur på

folkhälsoområdet. Han anförde vidare att det för att

kunna bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete på

europanivå krävs en myndighet med uppgift att samla

in data om hälsoläget, förekomsten av hälsorisker

och smittsamma sjukdomar samt med uppgift att se

till att informationen om detta sprids till

medlemsländerna.

Utskottets bedömning

Utskottet står fast vid sin senast redovisade

inställning att behovet av kunskap genom forskning

på folkhälsoområdet även framdeles kommer att vara

mycket stort varför det är av betydelse att denna

forskning ges stöd och uppmuntran. Stora resurser

satsas också på forskningsområdet. Forskning kring

folkhälsofrågor finansieras bl.a. genom

Socialvetenskapliga forskningsrådet och

Vårdalstiftelsen. Det kan nämnas att

folkhälsoforskningen resursmässigt är det största av

Socialvetenskapliga forskningsrådets

forskningsområden. De framtida

forskningsprioriteringarna inom folkhälsoområdet

kommer enligt utskottet att påverkas av nästa

forskningsproposition. Därutöver kan bl.a. förslagen

av Nationella folkhälsokommittén och Kommittén för

välfärdsbokslut över 1990-talet få betydelse för

folkhälsoforskningens framtida inriktning. Utskottet

vidhåller sin bedömning att ojämlikhet i hälsa

kommer att vara en viktig fråga för den framtida

forskningen.

Riksdagen bör, enligt utskottets mening, inte ta

något initiativ med anledning av motionerna So226

(fp) yrkande 17 och So330 (c) yrkandena 4-6. Inte

heller motion So330 (c) yrkande 13 bör initiera

någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna

avstyrks.

Olika folkhälsoproblem

Motionerna

Sju motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.

I motion 1999/2000:So297 av Elisabeth Fleetwood (m)

begärs tillkännagivande om effektiva och skyndsamma

åtgärder för att förbättra informationen om buller,

bullerskador och tinnitus. Enligt motionärens

uppfattning har riskerna att i vår moderna

"ljudmiljö" drabbas av bullerskador respektive

tinnitus ej tillräckligt observerats. Inte minst

gäller detta unga människor. Information om vår

"ljudmiljö" måste skyndsammast utformas och adekvata

informationsåtgärder erbjudas allmänheten.

I motion 1999/2000:So308 av Marie Engström (v)

begärs tillkännagivande om behovet av åtgärder för

begränsning av skadliga ljudnivåer. Enligt

motionären är det nödvändigt att åtgärder vidtas för

att förhindra att antalet hörselskador ökar. Det är

viktigt att man arbetar förebyggande med tanke på

att bl.a. många ungdomar utsätts för stora risker.

Regler och rekommendationer som fastställer maximala

ljudnivåer på musikkonserter måste också kombineras

med riktlinjer för hur dessa skall efterlevas.

Ansvaret måste tydliggöras. Regeringen bör, enligt

motionärens uppfattning, därför återkomma med

förslag till åtgärder för begränsning av skadliga

ljudvolymer.

I motion 1999/2000:Bo514 av Ulla-Britt Hagström

m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om acceptabel

ljudnivå för en sund miljö (yrkande 3). Motionärerna

anför att ett högt bakgrundsbuller i daghem och

skolor kan leda till att prestationsförmågan och

därmed inlärningen försämras. Till en sund miljö hör

också en rimlig ljudnivå. Enligt motionärerna

drabbas ungdomar av tinnitus på grund av för höga

ljudnivåer. Vuxenvärlden har ett ansvar för att

skydda barnens hörsel. Motionärerna menar att en

översyn av Socialstyrelsens rekommendationer måste

ske.

I motion 1999/2000:So228 av Margareta Andersson och

Sofia Jonsson (c) begärs tillkännagivande om

ändringar i plan- och bygglagen för att förhindra

tinnitus och om ökade forskningsresurser för att

förebygga tinnitus (yrkandena 1 och 2). För att

människor inte skall behöva drabbas av handikappet

tinnitus i framtiden bör regeringen, enligt

motionärerna, vidta åtgärder både i form av

förändringar (i t.ex. plan- och bygglagen) för att

begränsa ljudnivåerna vid olika arrangemang och

genom ökade forskningsresurser på området.

I motion 1999/2000:So260 av Erik Arthur Egervärn (c)

begärs tillkännagivande om översyn av normerna för

ljudvolymer vid publika musikarrangemang. Enligt

motionären är det uppenbart att Socialstyrelsens

normer medger en för hög nivå, en nivå som i många

fall kan orsaka hörselproblem och hörselskador. En

översyn av dessa normer är därför påkallad.

I motion 1999/2000:So202 av Barbro Westerholm (fp)

yrkas ett tillkännagivande om åtgärder för att

förebygga hörselskador (yrkande 1). Motionären anför

att det är väsentligt att minska bullerstörningar i

samhället så att ljudnivåerna sänks och färre

människor utsätts för buller. Folkhälsoinstitutet

bör därför få i uppdrag att utveckla ett

åtgärdsprogram mot bullerstörningar i samarbete med

berörda samhällssektorer som skolan,

Trafiksäkerhetsverket m.fl.

I motion 1999/2000:So227 av Kia Andreasson m.fl.

(mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring i miljöbalken gällande

hälsoskyddet att högsta ljudnivåer införs genom

tillägg i förordningen för miljökvalitetsnormer samt

att ordet tillfällig stryks ur texten (yrkande 1).

Motionärerna pekar på att lagstiftningen som i dag

reglerar ljudnivån på bl.a. diskotek och konserter

är den gamla hälsoskyddslagen som införlivats i

miljöbalken. Denna lag är enligt motionärerna en

ramlag som inte preciserar vilka regler som gäller.

Det är enligt motionärerna av största vikt att

nuvarande lagbestämmelser ses över och ändras.

Vidare yrkas ett tillkännagivande om översyn av

viteslagen gällande bevisvärderingen (yrkande 2).

Två motioner rör självmordsprevention.

I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.

(kd) yrkas tillkännagivande om insatser för att

förebygga självmord (yrkande 6). Motionärerna anför

att självmord är den vanligaste dödsorsaken i

åldersgruppen 15-44 år. Det förebyggande arbetet

måste inriktas på att motverka att personer hamnar i

denna krissituation. Motionärerna anser att

Nationella rådets program för självmordsprevention

ska få nationell status och därför bör antas av

riksdagen.

I motion 1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om barn och självmord

(yrkande 9). Enligt motionärerna visar en

elevundersökning bl.a. att ungdomarna önskar att

vuxenvärlden skall bry sig, prata med dem, ha tid

för dem. Vidare anförs att bristande kontinuitet i

den psykiatriska vården kan vara en självmordsrisk

för unga.

Två motioner rör allergiprevention.

I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.

(kd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en

utredning tillsätts om hur allergier bland

skolelever kan förebyggas (yrkande 7). Motionärerna

ser allvarligt på att så många barn i skolan har

svåra allergiproblem. Förutom den rent medicinska

och psykiska belastningen medför det också

svårigheter att kunna tillgodogöra sig

undervisningen.

I motion 1999/2000:So287 av Thomas Julin m.fl. (mp)

begärs tillkännagivande om långsiktiga program för

allergisanering och luftvård (yrkandena 1 och 2).

Det finns enligt motionärerna redan i dag

tillräckligt med kunskap som måste omsättas i

politiska beslut när det gäller allergisanering av

inomhusmiljön, behovet av frisk luft och rena

livsmedel. Framför allt för våra barns skull måste

saneringsåtgärderna för att förhindra allergi

slutföras i skolor, daghem och våra bostäder. Vidare

yrkas tillkännagivande om förbättrad

innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier

(yrkande 3). Motionärerna yrkar också

tillkännagivande om utbildning av mödra- och

barnavårdens personal i allergiprevention (yrkande

4). Slutligen begär samma motionärer ett

tillkännagivande om utökade satsningar på

allergiprevention på Folkhälsoinstitutet och hos

fristående organisationer (yrkande 5).

Två motioner rör osteoporos och sjukdomar i

rörelseorganen.

I motion 1999/2000:So492 av Viviann Gerdin och

Gunnel Wallin (båda c) begärs tillkännagivande om

att undersökning och behandling av kvinnor i

riskzonen för benskörhet skall genomföras (yrkande

1). För att förbättra kvinnornas ogynnsamma

hälsoutveckling handlar det enligt motionärerna både

om förebyggande insatser och att bromsa sjukdomen,

t.ex. tillgång till bentäthetsmätare.

I motion 1999/2000:So293 av Bengt Silfverstrand och

Anders Karlsson (båda s) begärs tillkännagivande om

ett folkhälsoprogram för sjukdomar i rörelseorganen.

Enligt motionärerna är sjukdomar i rörelseorganen

ett stort problem både för de drabbade och för

samhällsekonomin i stort. Mot denna bakgrund torde

det vara mycket angeläget att vi även i Sverige

utarbetar ett nationellt folkhälsoprogram för

sjukdomar i rörelseorganen. Den danska modellen

härvidlag kan tjäna som föredöme.

Två motioner rör TBC.

I motion 1999/2000:So221 av Barbro Westerholm (fp)

begärs tillkännagivande om TBC och biståndsarbete

och om utbildning m.m. om TBC (yrkandena 1 och 2).

Enligt motionären har WHO rekommenderat en

behandlingsstrategi för upptäckt och behandling av

TBC. Det är en strategi som Sverige bör följa i sitt

biståndsarbete. Samtidigt bör TBC uppmärksammas

härhemma när det gäller utbildning och fortbildning

av personal inom hälso- och sjukvården. Det är

enligt motionären viktigt att man inte på grund av

okunskap missar diagnosen. Vikten av att patienterna

följer behandlingsschemat kan inte nog understrykas,

inte minst med tanke på risken för

resistensutveckling hos antibiotika.

I motion 1999/2000:So347 av Carina Hägg och Agneta

Brendt (båda s) yrkas tillkännagivande om vikten av

att utöka vaccinationen mot tuberkulos samt att

hålla skärpt vaksamhet. Enligt motionärerna är det

angeläget att vidmakthålla de kunskaper om

tuberkulos som finns inom hälso- och sjukvården samt

att påkalla en skärpt vaksamhet. Den i

Socialstyrelsens allmänna råd rekommenderade

selektiva vaccinationen av barn och ungdomar som

löper ökad risk att utsättas för smitta bör utvidgas

till att omfatta fler.

Två motioner om migrän.

I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.

(kd) begärs tillkännagivande om att migrän tas upp

som en viktig folkhälsosjukdom i det aktuella

folkhälsoarbetet (yrkande 4). Motionärerna anför att

cirka en miljon människor i Sverige lider av migrän

eller annan svår huvudvärk. Trots att en så stor del

av befolkningen lider av denna sjukdom förekommer,

enligt motionärerna, inga satsningar från stat och

landsting på denna stora folksjukdom. Migrän bör tas

upp i det nationella folkhälsoprogrammet. Ett

liknande yrkande framförs i motion 1999/2000:So484

av Desirée Pethrus Engström (kd) (yrkande 4).

I motion 1999/2000:So484 av Desirée Pethrus Engström

(kd) yrkas även ett tillkännagivande om att migrän

bör tas upp i EG-kommissionens arbete om kvinnors

hälsa (yrkande 6).

Övriga folkhälsofrågor.

I motion 1999/2000:So493 av Lars Gustafsson m.fl.

(kd) begärs tillkännagivande om att stress bör

uppmärksammas i folkbildningsarbetet (yrkande 2).

Enligt motionärerna visar alltfler undersökningar på

att stress håller på att bli ett stort

folkhälsoproblem.

I motion 1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl.

(s) begärs tillkännagivande om att fritidsodlingens

betydelse för folkhälsan bör uppmärksammas och

tillvaratas i folkhälsoarbetet (yrkande 1).

Motionärerna anför att trädgårdsodlingen har flera

av de egenskaper som brukar beskrivas som viktiga

för att en fritidsaktivitet skall ha positiv

inverkan på folkhälsan.

Bakgrund m.m.

Utskottet anförde våren 1999 i sitt betänkande

1998/99:SoU8 Folkhälsofrågor m.m. i bedömningen vad

gäller olika folkhälsoproblem (s. 27 f.) bl.a. att

Folkhälsoinstitutet när det gällde osteoporos

arbetade för att främja folkhälsan t.ex. inom

områdena fysisk aktivitet och kost och att det

särskilt har prioriterat förebyggande verksamhet mot

osteoporos. Nationella folkhälsokommittén har enligt

utskottet också prioriterat bl.a. dessa områden.

Utskottet anförde vidare att det under senare år

regelmässigt hade uttalat att det inte ställde sig

bakom motionskrav på insatser mot olika sjukdomar

eller att vården av dessa borde organiseras på visst

sätt. Det ankom i första hand på

sjukvårdshuvudmännen att bedöma dessa frågor. De

riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och

sjukvården som riksdagen ställt sig bakom lät sig

heller inte förena med att prioritera vissa

sjukdomar före andra. Utskottet vidhöll denna

inställning. Enligt utskottets mening var det dock

viktigt att hälso- och sjukvårdens arbete följdes

upp och analyserades. Mot bakgrund av det sagda

ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra något

tillkännagivande med anledning av motionerna, varför

dessa avstyrktes.

Utskottets ovan redovisade inställning till

yrkanden avseende åtgärder mot särskilda sjukdomar

innebar att utskottet inte heller kunde ställa sig

bakom motionskravet om att öka omfattningen av TBC-

vaccinationerna. Utskottet anförde att varken

Socialstyrelsen eller Smittskyddsinstitutet för

övrigt ansåg att en sådan ökning var motiverad.

Motionsyrkandena som, utan samband med osteoporos,

rörde folkhälsoprogram för sjukdomar i

rörelseorganen samt kost och fysisk aktivitet fick,

enligt utskottet, anses i huvudsak tillgodosedda

genom det arbete som bedrevs av FHI och de statliga

kommittéer som arbetade med dessa frågor. Motionerna

avslogs.

Utskottet ville åter framhålla självklarheten och

den stora vikten av att det självmordspreventiva

arbetet bedrivs på bred front. Ett förebyggande

arbete utförs också av bl.a. Folkhälsoinstitutet och

Centrum för suicidforskning och prevention.

Utskottet förutsatte att detta arbete fortsatte och

att det nationella programmet för

självmordsprevention spreds till alla berörda.

Utskottet pekade på att Nationella

folkhälsokommittén hade lyft fram bl.a. området

psykisk ohälsa som ett av de områden som bedömdes få

en central roll vid formuleringen av nationella

folkhälsomål och strategier.

Barnpsykiatriutredningens slutbetänkande bereddes

inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening

borde riksdagen inte göra något tillkännagivande

till regeringen. Motionerna i fråga avstyrktes.

Enligt utskottets mening var ökningen av andelen

personer med allergier och annan överkänslighet ett

allvarligt folkhälsoproblem. När utskottet senast

våren 1998 behandlade motionsyrkanden rörande

allergier uttalades att det förebyggande

folkhälsoarbetet liksom forskning och

kompetensutveckling på detta område borde få ökad

uppmärksamhet. Utskottet gjorde nu ingen annan

bedömning. Ett brett nationellt folkhälsoarbete

pågick också för att förebygga allergier. Vidare

bedrevs forskning på området. Utskottet anförde

vidare att Nationella folkhälsokommittén också hade

lyft fram området allergier som ett av flera områden

som bedömdes få betydelse vid kommitténs formulering

av nationella mål och strategier för folkhälsan.

Något initiativ av riksdagen med anledning av de

aktuella motionerna behövdes enligt utskottet inte,

varför dessa avstyrktes.

När det gäller skadliga ljudnivåer ur

folkhälsoperspektiv framgick enligt utskottet att

frågan behandlades av den parlamentariska beredning

som regeringen nyligen tillsatt. Utskottet ansåg

inte att riksdagen borde föregripa beredningens

förslag. Socialstyrelsen har i allmänna råd, Buller

inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7), givit

riktvärden och rekommendationer om gränser för

buller att tillämpas då ljudkällan är t.ex. diskotek

eller konserter och gäller för aktiviteter både

inomhus och utomhus. Utskottet anförde att åtgärder

mot olägenheter för människors hälsa i form av hög

ljudnivå kan vidtas med stöd av miljöbalken.

Kommunerna har enligt balken huvudansvaret för

miljöskyddet ute i kommunerna. Mot denna bakgrund

ansåg utskottet att de ifrågavarande motionerna

skulle avstyrkas.

Till betänkandet i denna del fogades reservationer

från, v, kd, fp och mp.

Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).

I budgetpropositionen (1999/2000:1) utgiftsområde 9

(s. 30 f.) anför regeringen under rubriken

Tillståndet och utvecklingen bl.a. att förändringar

i levnadsvanor och sociala strukturer kan innebära

nya hot mot folkhälsan. Stress är ett sådant hot och

mycket talar för att den upplevda psykiska hälsan

har försämrats under 1990-talet. Socialstyrelsen

uppskattar i sin folkhälsorapport att mellan 20 och

40 % av befolkningen lider av någon form av psykiska

besvär. Detta medför att psykisk ohälsa är ett av

våra största folkhälsoproblem. Arbetslivets

omvandling har inneburit förändringar som medför

otrygghet. En hög arbetslöshet påverkar alla. Brist

på inflytande över sin egen arbetssituation är en

annan faktor som ökar stressen i arbetslivet. Den

ekonomiska stressen har ökat mot bakgrund av att

många människors ekonomiska trygghet har försämrats.

Stress påverkar livsstilen, och vissa ohälsosamma

vanor, t.ex. rökning, kan vara ett sätt att hantera

stressen.

Oberoende av hur man mäter hälsan kvarstår, enligt

regeringen, stora skillnader mellan olika

samhällsgrupper. Skillnaderna avspeglas både mellan

män och kvinnor, mellan olika socioekonomiska

grupper, mellan olika åldersgrupper och mellan olika

sjukdomsgrupper samt mellan regioner. Senare års

forskning visar att ekonomiska och sociala klyftor i

sig utgör ett hot mot folkhälsan.

Under de senaste tjugo åren har det skett en rad

förändringar som påverkat smittskyddssituationen.

Nya allvarliga infektionssjukdomar har uppträtt

eller kunnat identifieras, som t.ex. hivinfektion,

legionella och den hemorragiska febern ebola. Vidare

har "gamla" sjukdomar återuppstått, uppträtt i nya

regioner eller uppträtt på ett förändrat sätt.

Uppkomsten av bakterier som är resistenta mot

antibiotika och andra läkemedel är ett exempel på

förändringar som medfört betydande folkhälsoproblem

i hela världen.

Regeringen anför vidare bl.a. att syftet med de

statliga insatserna på folkhälsoområdet är att

främja likvärdiga förutsättningarna för en god hälsa

för hela befolkningen. Insatserna skall särskilt

inriktas på de faktorer som påverkar

hälsoutvecklingen hos de grupper som är mest utsatta

för hälsorisker.

I budgetpropositionen anger regeringen också att

den under år 2000 avser att prioritera bl.a.

åtgärder för att för bättra den psykiska hälsan hos

befolkningen och särskilt hos barn och ungdomar,

insatser för att förbättra folkhälsan för de mest

utsatta grupperna i samhället samt lagstiftningen på

smittskyddsområdet för att förbättra möjligheterna

att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar (s.

22).

Regeringen anför i samma proposition under rubriken

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

bl.a. (s. 31 f.) att ett av de hälsoproblem som ökar

bland befolkningen är allergier och det drabbar

främst barn och unga. Varannan ung person under 20

år har någon gång under sin uppväxt haft problem med

allergier eller annan överkänslighet.

Folkhälsoinstitutet har genom att initiera

Innemiljöåret 1999 uppmärksammat allergifrågorna.

Innemiljöåret är en gemensam satsning mellan ett

tjugotal myndigheter och byggsektorn när det gäller

att uppmärksamma inomhusmiljöns påverkan på

förekomst av allergier.

Uppgifter från flera olika källor pekar på att

barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats.

Under våren 1998 överlämnade Barnpsykiatrikommittén

sitt slutbetänkande Det gäller livet (SOU 1998:31).

Med anledning av kommitténs förslag har framför allt

kommuner och landsting vidtagit en rad åtgärder i

syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar

med psykiska problem. Som ett led i regeringens

strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention om

barns rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182), har

Socialstyrelsen fått i uppdrag att utveckla metoder

i syfte att ta till vara och förstärka

barnkompetensen inom hälso- och sjukvården. Detta är

viktigt bl.a. för att barn så tidigt som möjligt

skall få en korrekt diagnos och adekvat behandling.

I uppdraget ingår även att ungdomsmottagningarnas

förebyggande verksamhet skall ses över och då

särskilt stödet till unga män.

Institutet för psykosocial medicin, Socialstyrelsen

och Folkhälsoinstitutet har i samverkan med berörda

huvudmän utarbetat en handlingsplan mot självmord.

Mycket arbete har med utgångspunkt i handlingsplanen

lagts ner i landsting och kommuner. Antalet

självmord har under en följd av år minskat i alla

åldersgrupper och uppgår i dag till cirka hälften av

1970-talets nivå.

Under våren 1999 överlämnade regeringen vidare en

ungdomspolitisk proposition, På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro (prop. 1998/99:115). I propositionen

anges att den centrala utgångspunkten för de

statliga insatserna är ambitionen att ge alla

ungdomar jämlika förutsättningar inför framtiden. En

strävan är att ständigt försöka skapa jämlika

villkor oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, etisk

och kulturell bakgrund eller någon form av

funktionshinder. Med tanke på att ökade

klasskillnader bidrar till skillnader i ohälsa är en

ungdomspolitik som tar sin utgångspunkt i jämlikhet,

rättvisa och demokrati en viktig förutsättning.

Under våren 1999 överlämnade regeringen en

idrottspolitisk proposition, En idrottspolitik för

2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och

underhållning (prop. 1998/99:107). I propositionen

lämnades ett antal förslag som syftar till att bl.a.

öka intresset bland medborgarna för fysisk aktivitet

i syfte att uppnå en god folkhälsa.

Folkhälsoinstitutet har även uppmärksammat att

svenskarna blir alltmer fysiskt inaktiva och har på

regeringens uppdrag kartlagt förutsättningarna för

att öka den fysiska aktiviteten främst hos den del

av befolkningen som är minst fysiskt aktiv. Detta

beskrivs i rapporten Fysisk aktivitet - till nytta

och nöje, som Folkhälsoinstitutet överlämnade till

Socialdepartementet under hösten 1998.

Folkhälsoinstitutet har i regleringsbrevet för år

1999 fått i uppdrag att planera och genomföra ett

"Fysiskt-aktivitets-år 2001".

Äldre människor utgör en annan viktig målgrupp för

folkhälsoarbetet. Folkhälsoinstitutet har i

rapporten Liv till åren visat på möjligheterna att

arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland

äldre. Folkhälsoinstitutet har fått ett ytterligare

uppdrag att vara pådrivande i hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete för äldre på nationell,

regional och lokal nivå.

I sina slutsatser anför regeringen (s. 33 f.) bl.a.

att det under 1980- och 1990-talen har skett

förändringar som påverkat smittskyddssituationen i

Sverige. Människors alltmer omfattande resande, den

ökade invandringen och handeln med livsmedel är

några faktorer som har betydelse i sammanhanget. Nya

problem har uppmärksammats, bl.a. förekomsten av

antibiotikaresistenta bakterier. Regeringen anser

mot denna bakgrund att åtgärder som syftar till att

minska spridningen av smittsamma sjukdomar även

fortsättningsvis bör ges hög prioritet.

Nationella folkhälsokommittén har som ovan sagts i

sitt delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra

steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137)

bl.a. presenterat mål och åtgärder inom vissa

sakområden (del 3). Kommittén har därvid föreslagit

som mål bl.a. att exponeringen för buller, t.ex.

hörselskadliga ljudnivåer vid konserter och

diskotek, bör minska, att särskilda insatser vad

gäller fysisk aktivitet skall riktas mot äldre, att

den fysiska hälsan hos barn och ungdomar skall

förbättras, att den psykiska hälsan hos barn,

ungdomar och vuxna skall förbättras, att självmord

och självmordsförsök skall minska, att

allergifrågorna skall ha hög prioritet i

folkhälsoarbetet och att förekomsten av

allergiframkallande ämnen i miljön skall minska. Ett

slutbetänkande med förslag till nationella

folkhälsomål och strategier för hur målen skall

kunna uppnås avses att överlämnas till regeringen

hösten år 2000.

Enligt regleringsbrev för FHI avseende budgetåret

2000 skall FHI i årsredovisningen för år 2000 ge en

lägesbeskrivning avseende vilka insatser som

genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan

i befolkningen och då särskilt bland barn och

ungdomar. FHI skall också redovisa hur arbetet med

det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

för äldre på nationell, regional och lokal nivå har

fortlöpt. Avrapportering skall ges dels den 31 juli

2000, dels den 31 december 2001. FHI skall vidare, i

samråd med berörda myndigheter och organisationer,

fullfölja planeringsarbetet och förberedelserna

inför genomförandet av ett fysiskt aktivitetsår

2001. En redovisning av planeringen skall ske senast

den 1 september 2000.

Skolläkarföreningen har i samverkan med Astma- och

Allergiförbundet, Astma och

Allergisköterskeföreningen, Barnläkarföreningen,

FHI, Riksförbundet för skolsköterskor och

Skolledarförbundet tagit fram (november 1999)

övergripande råd och rekommendationer rörande

hantering av astma och allergi i skolan. FHI leder

arbetet med att framställa en nationell

handlingsplan vad gäller allergi. Målet är att

presentera en sådan handlingsplan för regering och

riksdag år 2002. Arbetet sker i samverkan med

Vårdalstiftelsen, Folkhälsa Sundsvall, Astma- och

Allergiförbundet samt Nationella folkhälsokommittén.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att en studie

(state of the art) rörande den kliniska verksamheten

avseende osteoporos kommer att publiceras under

vårvintern 2000. Ett arbete har även påbörjats för

att ta fram nationella riktlinjer för hälso- och

sjukvården vad gäller höftfrakturer. Vidare har

inhämtats att Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU) i november 1999 påbörjat ett

projekt rörande osteoporos, innefattande frågor som

diagnostik, behandling och prevention. Projektet

kommer att pågå under flera år.

Vidare har från Socialstyrelsen inhämtats (januari

år 2000) att nationella riktlinjer planeras vad

gäller bl.a. självmordsnära sjukdomar och att dessa

riktlinjer skall vara klara inom ett år.

Från FHI har inhämtats att institutet 1997 har

initierat ett omfattande projekt rörande

arbetsrelaterad stress hos 1 000 kvinnor anställda

av kommun och landsting. Projektet (med

underprojekt) genomförs i fem län under åren

1998-2000 och utvärderas och dokumenteras slutligt

under år 2001.

Riksdagen har 1994 antagit (prop. 1993/1994:215 om

en handlingsplan mot buller, bet. 1993/94:JoU31

Handlingsplan mot buller och rskr. 1993/94:402) en

samlad handlingsplan mot buller. Planen syftar till

att kraftigt begränsa bullerstörningarna i samhället

så att ljudnivåerna sänks och färre människor

utsätts för buller.

Miljö- och jordbruksutskottet har senast i betänkande

1998/99:MJU6 Miljöpolitiken (s. 65) i samband med

behandlingen av proposition 1997/98:145 Svenska

miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige,

dels skrivelse 1998/99:5 Hållbara Sverige -

uppföljning och fortsatta åtgärder för en ekologiskt

hållbar utveckling när det gäller buller i miljön

uttalat sig när det gäller buller. Utskottet anförde

bl.a. att utskottet vid flera tillfällen och senast

våren 1998 utpekat bullerstörningar som ett stort

lokalt miljöproblem (1997/98:JoU26). Enligt

utskottets mening var det emellertid förenat med

stora svårigheter att öka andelen tysta områden.

Åtgärderna bör i stället inriktas mot värnandet av

befintliga tysta områden i den regionala och

kommunala planeringen. Frågan om delmål för tysta

områden behandlas av den parlamentariska

beredningen. Riksdagen kommer därmed att få

möjlighet att ta ställning till förslag från

regeringen om delmål med denna inriktning. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 1998/99:183).

Den parlamentariska beredningen om mål i

miljöpolitiken (Miljömålskommittén) (dir. 1998:45)

kommer att presentera ett betänkande den 1 juni

2000. Kommittén kommer i sin översyn av miljödelmål

därvid att beröra bl.a. bullerstörningar i samhället

och i sammanhanget även överväga förändringar i

gällande lagstiftning.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att styrelsen för

närvarande inte avser att förändra de allmänna

råden, Buller inomhus och höga ljudnivåer (SOFS

1996:7). Som en hjälp för kommunerna i deras tillsyn

vad gäller ljudnivåer har Socialstyrelsen under 1998

utgett en cd-skiva innehållande bl.a. mätmetoder. En

uppföljning av kommunernas hantering av miljöbalken

kommer att genomföras av Socialstyrelsen under år

2000.

Från FHI har inhämtas att FHI inom skadeprogrammet

vid årsskiftet 1998/99 publicerat en broschyr

rörande tinnitus som riktar sig till ungdomar.

Frågan om tinnitus tas även upp inom nätverken för

en säker och trygg kommun. Vidare har inhämtats att

även Apoteksbolaget under 2000 kommer att publicera

en broschyr rörande tinnitus.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att en revidering

av de allmänna råden 1990:6 Tuberkulos pågår. Enligt

uppgift från Socialstyrelsen föreligger dock inte

något behov av att förändra gällande

rekommendationer rörande selektiva vaccinationer.

En arbetsgrupp inom Kulturdepartementet har i

december 1999 överlämnat rapporten Statens stöd till

friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds 1999:78)

till statsrådet Ulrica Messing. I rapporten, som

även tar upp frågor om friluftsliv och folkhälsa,

anger gruppen bl.a. att aktuella uppgifter från SCB

om befolkningens friluftsvanor (t.ex.

trädgårdsodling) utgör ett viktigt underlag för

beslut om friluftspolitikens inriktning.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas oro när det gäller

skadliga ljudnivåer. Den moderna ljudmiljön är i

flera avseenden inte sund och innebär risker inte

minst för unga människor att drabbas av olika former

av hörselskador. Utskottet anser att det krävs

åtgärder på samhällets alla nivåer för att

tillförsäkra människor skydd mot olika

bullerstörningar. Detta ligger också i linje med den

handlingsplan mot buller som antogs av riksdagen

1994. Både Nationella folkhälsokommittén och

Miljömålskommittén behandlar för närvarande

bullerfrågan ur ett folkhälsoperspektiv. Enligt

utskottet bör riksdagen inte föregripa kommittéernas

kommande förslag på området. Utskottet erinrar om

vad som tidigare sagts om skadliga ljudnivåer

inomhus och kommunernas möjlighet att agera enligt

miljöbalken. För att bemästra problemen med alltför

höga ljudnivåer är det av stor vikt att bullerfrågan

ges prioritet i det lokala miljöskyddsarbetet.

Socialstyrelsens råd m.m. på området är avsedda att

användas som hjälp av bl.a. kommuner i arbetet med

att minska effekten av olika typer av buller

inomhus. Socialstyrelsen har som tillsynsmyndighet

enligt miljöbalken också att följa upp kommunernas

miljöskyddsarbete bl.a. när det gäller störande

ljud. Motionerna So202 (fp) yrkande 1, So227 (mp),

So228 (c), So260 (c), So297 (m), So308 (v) samt

Bo514 (kd) yrkande 3 är i stor utsträckning

tillgodosedda med det sagda och avstyrks.

Utskottet vidhåller sin bedömning om det

självmordspreventiva arbetet och det arbete som

bedrivs på området av bl.a. Folkhälsoinstitutet och

Centrum för suicidforskning och prevention.

Nationella folkhälsokommittén har lyft fram bl.a.

området psykisk ohälsa som ett av de områden som

bedöms få en central roll vid formuleringen av

nationella folkhälsomål och strategier. Något

tillkännagivande till regeringen med anledning av

motionerna So263 (fp) yrkande 9 och So493 (kd)

yrkande 6 bör enligt utskottets mening riksdagen

inte göra. Motionerna i fråga avstyrks.

När det gäller allergier och annan överkänslighet

gör utskottet heller ingen annan bedömning än när

frågan senast behandlades förra året. Den kommande

nationella handlingsplanen mot allergi kommer enligt

utskottets bedömning att positivt påverka

folkhälsoarbetet på området. Något initiativ av

riksdagen med anledning av motionerna So287 (mp) och

So493 (kd) yrkande 7 behövs inte. Motionerna

avstyrks.

Utskottet har vidare samma inställning som tidigare

vad gäller yrkanden om insatser mot olika sjukdomar.

Mot bakgrund av de riktlinjer för prioriteringar

inom hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig

bakom vidhåller utskottet att riksdagen inte kan

tillmötesgå motionskrav på insatser mot olika

sjukdomar eller att vården av dessa bör organiseras

på visst sätt. Mot bakgrund av det sagda anser

utskottet att riksdagen inte bör göra något

tillkännagivande med anledning av motionerna So221

(fp), So347 (s), So484 (kd) yrkandena 4 och 6, So492

(c) yrkande 1 samt So493 (kd) yrkande 4. Motionerna

avstyrks.

Motionsyrkandet So293 (s) som rör folkhälsoprogram

för sjukdomar i rörelseorganen får, enligt

utskottet, anses i huvudsak tillgodosett genom det

arbete som bedrivs av Folkhälsoinstitutet och

Nationella folkhälsokommittén. Motionen avstyrks.

Mot bakgrund av Folkhälsokommitténs pågående arbete

avstyrks även motion So493 (kd) yrkande 2.

Genom Kulturdepartementets underlagsrapport om

friluftspolitikens inriktning har regeringen gjorts

medveten om trädgårdsodlingens betydelse ur ett

folkhälsoperspektiv. Motion MJ256 (s) yrkande 1 får

därigenom anses i huvudsak tillgodosedd och

avstyrks.

Lagen om fastställelse av könstillhörighet

i vissa fall m.m.

I motion 1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl.

(fp, s, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om att

gifta transsexuella personer inte skall tvingas till

skilsmässa för att kunna få ändrad könstillhörighet

(yrkande 12). Den nuvarande lagstiftningen tillåter

inte att en gift person ansöker om könsbyte, och det

finns exempel på mycket väl fungerande familjer, där

föräldrarna efter 20-25 års äktenskap tvingas ta ut

skilsmässa för att en av makarna skall få den

medicinska hjälp han eller hon har laglig rätt till.

Ett liknande yrkande framställs i motion

1999/2000:So203 av Barbro Westerholm (fp) yrkande 1.

I motion 1999/2000:So203 av Barbro Westerholm (fp)

begärs vidare ett tillkännagivande om bidrag till

transsexuellas organisationer (yrkande 5).

Transsexuella organiserar sig sedan några år i

Riksförbundet för transsexuella (RFTS). Många

transsexuella söker sig också till föreningarna FPE-

S och FPE-NE, vilka även organiserar transvestiter.

Motionären anför att det bör undersökas på vilket

sätt staten kan ge ekonomiskt stöd åt transsexuellas

organisationer. Motionären begär också att en

utredning tillsätts som ur ett helhetsperspektiv

belyser transsexuellas situation i det svenska

samhället (yrkande 6). Utredningen bör avse både

lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor och sociala

frågor. Utredningen bör ha tät kontakt med såväl

transsexuellas organisationer som med övrig expertis

på området och bör ha ett allmänt hållet mandat att

lämna de förslag som anses behövliga för att

förbättra transsexuellas situation.

Gällande rätt m.m.

Frågor om bl.a. fastställelse av könstillhörighet

behandlas i lagen (1972:119) om fastställelse av

könstillhörighet i vissa fall. Av 1 § följer att den

som sedan ungdomen upplever att han tillhör ett

annat kön än det som framgår av folkbokföringen och

sedan avsevärd tid uppträder i enlighet härmed samt

måste antas även framdeles leva i en sådan könsroll

kan efter egen ansökan få fastställt att han tillhör

det andra könet. En sådan fastställelse kan meddelas

endast om sökanden fyllt arton år och undergått

sterilisering eller av annan orsak saknar

fortplantningsförmåga. Enligt lagens 3 § får sådan

fastställelse meddelas endast för ogift svensk

medborgare. I 4 § finns regler om ingrepp i

könsorganen efter särskilt tillstånd.

Socialstyrelsen prövar, enligt lagens 5 §, frågor om

fastställelse enligt 1 och 2 §§ och tillstånd enligt

4 §.

Enligt uppgift från Socialstyrelsens rättsliga råd

handläggs normalt 15-20 ärenden rörande

fastställelse av könstillhörighet per år.

Utskottets bedömning

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör initiera

någon ändring av gällande lagstiftning om

fastställelse av könstillhörighet i vissa fall.

Motionerna So203 (fp) yrkande 1 och So225 (fp, s, v,

c, mp) yrkande 12 avstyrks därför. Inte heller de

krav som framställs i motion So203 (fp) yrkandena 5

och 6 bör föranleda något initiativ från riksdagens

sida, varför även dessa avstyrks.

Smittskydd m.m.

I motion 1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl.

(fp, s, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om

avskaffande av den s.k. bastulagen (yrkande 17).

Enligt motionärerna infördes bastulagen vid

hivepidemins början som ett led i det hivpreventiva

arbetet. Den är nu föråldrad och når inte sitt syfte

att förhindra spridning av hiv.

I motion 1999/2000:Ub314 av Tasso Stafilidis och

Charlotta L Bjälkebring (båda v) begärs

tillkännagivande om att bastuklubbslagen avskaffas

och inte ersätts med någon typ av särreglering för

att starta och driva bastuklubb (yrkande 6).

I motion 1999/2000:So377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

yrkas ett tillkännagivande av att riksdagen beslutar

upphäva lagen (1987:735) om förbud mot s.k.

bastuklubbar och andra liknande verksamheter.

Motionärerna menar att eftersom bastuklubbslagens

hivpreventiva effekt i bästa fall är obefintlig och

i värsta fall negativ, och lagen dessutom är ett

ingrepp i människors integritet och privatliv, finns

det mycket goda skäl att nu avskaffa lagen. Någon ny

lagstiftning på området är inte heller motiverad.

I motion 1999/2000:So383 av Yvonne Ruwaida och

Mikael Johansson (båda mp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om

principiella ståndpunkter vid tvångsåtgärder

(yrkande 1). Motionärerna anför att många av de mål

som tvångsåtgärderna avses uppnå lika gärna, och

ofta effektivare, kan uppnås med metoder som bygger

på frivillighet. Smittspårning i enlighet med

smittskyddslagen bör dock även i fortsättningen vara

möjlig när det gäller mer svårspridda sjukdomar

eller andra icke dödliga epidemier som t.ex. hiv och

klamydia. Motionärerna begär vidare ett

tillkännagivande om smittskyddsläkarens olika roller

(yrkande 2). Smittskyddsläkaren är dels läkare inom

ramen för sjukvårdsorganisationen, dels har han en

myndighetsfunktion med uppgift att leda

smittskyddsarbetet inom landstinget. I de fall då

smittskyddsärenden går vidare till

förvaltningsdomstol är han dessutom den tilltalades

motpart. Dessa olika funktioner gör att det blir

mycket svårt för länsrätt och kammarrätt att frångå

smittskyddsläkarens uppfattning. Därutöver yrkas ett

tillkännagivande om att lagstadgad informationsplikt

bör strykas ur smittskyddslagen (yrkande 3). Genom

informationsplikten finns en uppenbar risk att

invagga den stora gruppen hivnegativa i en falsk

trygghet om att alltid bli upplyst av en

sexualpartner om denne är hivsmittad eller inte.

Motionärerna begär även tillkännagivande om att

bastuklubbslagen skall upphävas, detta utan någon ny

reglering (yrkande 4).

Regeringen utsåg i september 1996 en parlamentarisk

kommitté, den s.k. Smittskyddskommittén (S

1996:07), med uppdrag att utvärdera det svenska

smittskyddet med tonvikt på smittskyddslagen

(1988:1472) och övriga författningar som hör till

smittskyddet. Smittskyddskommittén överlämnade i

mars 1999 sitt slutbetänkande Smittskydd, samhälle

och individ (SOU 1999:51). Kommittén föreslår i

betänkandet bl.a. att lagen (1987:375) om förbud mot

s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter

upphävs. Enligt kommitténs uppfattning är det svårt

att hävda att ett totalförbud mot bastuklubbarna i

dag är motiverat av smittskyddsskäl. I stället

föreslås vissa kompletterande bestämmelser i

ordningslagen (1993:1617) så att ingripande kan äga

rum i det enskilda fallet om risk för smittspridning

föreligger.

Betänkandet har remissbehandlats och är för

närvarande föremål för beredning inom

Regeringskansliet.

Utskottets bedömning

Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag på

området. Motionerna So225 (fp, s, v, c mp) yrkande

17, So377 (fp), So383 (mp) yrkandena 1-4 samt Ub314

(v) yrkande 6 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkhälsoarbetets

inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So226 yrkandena 1,

4,

15 och 16, 1999/2000:So305, 1999/2000:So330

yrkandena 1-3, 1999/2000:So334, 1999/2000:So346

och 1999/2000:So493 yrkandena 1 och 3,

res. 1 (v, mp)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So226 yrkande 17

och 1999/2000:So330 yrkandena 4-6 och 13,

res. 5 (m, kd, fp)

res. 6 (c)

3. beträffande skadliga ljudnivåer

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So202 yrkande 1,

1999/2000:So227, 1999/2000:So228,

1999/2000:So260, 1999/2000: So297,

1999/2000:So308 och 1999/2000:Bo514 yrkande 3,

res. 7 (v)

res. 8 (kd)

res. 9 (fp)

4. beträffande självmordsprevention

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So263 yrkande 9

och 1999/2000:So493 yrkande 6,

res. 10 (v, fp)

res. 11 (kd)

5. beträffande allergiprevention

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So287 och

1999/2000: So493 yrkande 7,

res. 12 (kd)

res. 13 (mp)

6. beträffande insatser mot olika

sjukdomar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So221,

1999/2000:So347, 1999/2000:So484 yrkandena 4 och

6, 1999/2000:So492 yrkande 1 och 1999/2000:So493

yrkande 4,

res. 14 (kd)

7. beträffande sjukdomar i

rörelseorganen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So293,

8. beträffande stress

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So493 yrkande 2,

res. 15 (kd)

9. beträffande trädgårdsodling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ256 yrkande 1,

10. beträffande fastställelse av

könstillhörighet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So203 yrkandena 1,

5 och 6 och 1999/2000:So225 yrkande 12,

res. 16 (v)

res. 17 (fp)

res. 18 (mp)

11. beträffande smittskydd m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So225 yrkande 17,

1999/2000:So377, 1999/2000:So383 yrkandena 1-4

samt 1999/2000: Ub314 yrkande 6.

Stockholm den 22 februari 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m),

Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson

(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Conny Öhman (s), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann

(fp), Catherine Persson (s) och

Kent Härstedt (s).

Reservationer

1. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin

(mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet går det inte att nöja sig med att

vi genomsnittligt uppvisar låga ohälsotal, hälsan är

mycket ojämnt fördelad mellan olika grupper. Det

finns, enligt utskottet, anledning att vara mycket

vaksam inför senare års tendenser att dessa

skillnader i hälsan i själva verket håller på att

växa sig starkare. Detta ser utskottet

utomordentligt allvarligt på. Det görs visserligen

en del på nationell nivå för att följa utvecklingen

och stimulera till insatser ute i landet. Nationella

folkhälsokommittén skall år 2000 presentera mål och

strategier för hälsoutvecklingen. Staten skall

teckna avtal med sju kommuner om åtgärder för att

bryta segregationen och öka jämlikheten. Det är bra

men det räcker inte, de ekonomiska och sociala

krafter som verkar i motsatt riktning är starkare.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att

regeringen tar ett samlat grepp på området.

Utskottet anser att Folkhälsoinstitutet skall få den

centrala uppgiften att leda och samordna arbetet att

verka för att bryta den klassmässiga ohälsan i

befolkningen. På samma sätt är det enligt utskottet

hög tid att sätta in kraftfulla åtgärder för att

bryta de könsbundna skillnaderna i hälsoläget. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So305 (v) ge regeringen till känna.

Motionerna So226 (fp) yrkandena 1, 4, 15 och 16,

So330 (c) yrkandena 1-3, So334 (s), So346 (s) och

So493 (kd) yrkandena 1 och 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So305 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So226 yrkandena 1, 4,

15 och 16, 1999/2000:So330 yrkandena 1-3,

1999/2000:So334, 1999/2000: So346 och

1999/2000:So493 yrkandena 1 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet kräver folkhälsoarbetet

långsiktighet. Vid minskat ekonomiskt utrymme ökar

risken för nedprioritering av framåtsyftande

insatser till gagn för andra behov som för

tillfället bedöms som mer angelägna. Detta gynnar

vare sig folkhälsan eller samhällsekonomin på längre

sikt. Akuta insatser kan, enligt utskottet, inte

ersätta långsiktiga. Sociala och ekonomiska villkor,

arbetsmiljö och levnadsvanor har betydelse för

hälsoutvecklingen. I folkhälsoarbetet måste hänsyn

tas även till dessa förhållanden för att främja

mindre gynnade gruppers hälsa. Den höga

arbetslösheten drabbar svaga grupper hårdast, vilket

innebär ökad risk för självmord, psykiska problem,

högre vårdkonsumtion och förtidspensionering. Enligt

utskottets mening tenderar arbetslöshet också att

öka alkohol- och drogkonsumtionen hos de drabbade

med åtföljande risk för utslagning. Det tar ofta

lång tid innan detta kan utläsas i statistik över

folkhälsan. Ett långsiktigt, målmedvetet arbete med

återkommande kontroller är enligt utskottet viktigt

för kvaliteten. Utskottet vill också peka på att för

flertalet svenskar har hälsan förbättrats. Enligt

gjorda undersökningar har medellivslängden ökat och

levnadsvanor förbättrats. Detta gäller dock inte

alla grupper. För barn och ungdomar är trenden den

motsatta. Ojämlikhet i hälsotillstånd förekommer

också mellan män och kvinnor, olika sociala grupper

och regioner. Ett försämrat hälsotillstånd har även

konstaterats i vissa samhällsgrupper bl.a. på grund

av arbetslöshet, utslagning och sämre ekonomi. Redan

från födseln kan skillnader konstateras i form av

ökad andel spädbarnsdödlighet, barn med

tillväxthämning eller låg födelsevikt. Skillnad i

dödsrisk och i alkoholrelaterad dödlighet mellan

yrkesgrupper är enligt utskottet väl belagd. Till

och med skillnader mellan olika bostadsområden i

större tätorter har kunnat noteras. Utskottet anser

att hälsopolitiska hänsyn skall vara en naturlig del

i samhällsplaneringen. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion So493 (kd)

yrkandena 1 och 3 ge regeringen till känna.

Motionerna So226 (fp) yrkandena 1, 4, 15 och 16,

So305 (v), So330 (c) yrkandena 1-3, So334 (s) och

So346 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So493

yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna

1999/2000:So226 yrkandena 1, 4, 15 och 16,

1999/2000:So305, 1999/2000:So330 yrkandena 1-3,

1999/2000:So334 och 1999/2000:So346 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör folkhälsoarbetet

genomsyra allt samhällsarbete och de politiska

besluten grundas på principen om en hållbar

hälsoutveckling och att människor ges möjlighet att

leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk tillväxt innebär

inte med automatik förbättrad social utveckling, om

stora grupper av befolkningen inte får del av de

växande resurserna. Nationalräkenskaperna bör därför

enligt utskottet inkludera positiva respektive

negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett

hälsojusterat BNP-mått. Utskottet anser vidare att

kommuner och landsting med jämna mellanrum bör ta

fram folkhälsorapporter som belyser hälsosituationen

bland kommuninvånarna. Det skulle underlätta

bedömningarna i politiska beslut rörande

folkhälsofrågor. Regeringen bör inleda samtal med

Kommunförbundet om sådana insatser på kommunal nivå.

Utskottet vill också betona vikten av att det före

viktiga beslut görs en omfattande analys av vad

beslutet kan få för betydelse för hälsoutvecklingen,

motsvarande vad som redan i dag görs på

miljöområdet. Metoder för hälsokonsekvensanalyser

bör utvecklas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion So330 (c) yrkandena 1-3 ge

regeringen till känna. Motionerna So226 (fp)

yrkandena 1, 4, 15 och 16, So305 (v), So334 (s),

So346 (s) och So493 (kd) yrkandena 1 och 3

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So330

yrkandena 1-3 och med avslag på motionerna

1999/2000:So226 yrkandena 1, 4, 15 och 16,

1999/2000:So305, 1999/2000:So334,

1999/2000:So346 och 1999/2000:So493 yrkandena 1

och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

4. Folkhälsoarbetets inriktning (mom. 1)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

11 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att folkhälsoarbetet skall ha en

tydlig plats i hälso- och sjukvården och att

adekvata resurser avdelas för dess utförande. Läkare

och sköterskor skall ha tid att vara rådgivande i de

enskilda fallen. De har, enligt motionärerna, också

ett ansvar att förmedla vidare till ansvariga för

det övergripande folkhälsoarbetet i landstinget om

de ser att nya hälsoproblem dyker upp eller blir

vanligare.Utskottet anser vidare att hälso- och

sjukvården och landstingen har en viktig roll i

folkhälsoarbetet som resurs och samarbetspartner.

Naturliga samarbetspartner är kommunerna eftersom de

har ett stort ansvar genom sitt breda åtagande för

skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra

viktiga samarbetspartner är de ideella

organisationerna. Inte minst finns många mindre

organisationer som i dag lever under en mycket knapp

ekonomi men som betyder mycket i folkhälsoarbetet.

Det är, enligt motionärerna, viktigt att såväl

staten som kommuner och landsting tar vara på dessa

organisationers engagemang och bidrar till att

möjliggöra deras arbete. Enligt utskottets

uppfattning kan socialtjänsten bryta den onda cirkel

som så ofta går från sociala problem till ohälsa.

Kunskapen att fånga upp, förstå och se tidiga

varningssignaler behöver emellertid utvecklas inom

socialtjänsten. Utskottet vill också peka på att

apotekens kundkrets är mycket vid. Genom apoteken

kan man nå grupper som inte behöver söka hälso- och

sjukvården med information om hur man kan förebygga

och själv hantera hälsoproblem. Oavsett vilken

ställning apoteken kommer att få i framtiden är det

enligt utskottet viktigt att de också i

fortsättningen får spela en aktiv roll i

folkhälsoarbetet. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion So226 (fp) )

yrkandena 1, 4, 15 och 16 ge regeringen till känna.

Motionerna So305 (v), So330 (c) yrkandena 1-3, So334

(s), So346 (s) och So493 (kd) yrkandena 1 och 3

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So226

yrkandena 1, 4, 15 och 16 och med avslag på

motionerna, 1999/2000:So305, 1999/2000:So330

yrkandena 1-3, 1999/2000:So334, 1999/2000: So346

och 1999/2000:So493 yrkandena 1 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

5. Folkhälsoforskning (mom. 2)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m) och

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Utskottet står" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Att förebygga ohälsa är enligt utskottet mer humant

och billigare än att reparera i efterhand. Enligt

utskottet behövs således kunskap för ett målinriktat

och effektivt folkhälsoarbete. Det finns områden där

forskningen visat att förebyggande arbete lönar sig.

Det gäller t.ex. skadeprevention, åtgärder mot

tobaksbruk, suicidprofylax, screening mot cancer i

livmoderhalsen och mammografi. För andra områden som

primärprevention av hjärt-kärlsjukdom och andra

former av cancer behövs mer forskning för att utröna

vilka metoder som är de mest kostnadseffektiva.

Utskottet anser det därför viktigt att forskningen

rörande vilka förebyggande insatser som är mest

effektiva utifrån en mänsklig och hälsoekonomisk

utgångspunkt stimuleras och prioriteras. Ett annat

forskningsfält som måste stimuleras är enligt

utskottets mening forskning kring hur kunskap om

livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan

förmedlas. Praktiskt taget alla människor i Sverige

vet t.ex. att tobaksbruk är farligt för hälsan, ändå

väljer så många som 23 % av de vuxna kvinnorna och

21 % av männen att använda tobak. Utskottet anser

att Folkhälsoinstitutets roll är att till stöd för

folkhälsoarbetet göra systematiska

kunskapsöversikter på basen av den vetenskapliga

forskningen. Folkhälsoinstitutet bör också initiera

och stödja forskning av strategisk betydelse för det

hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vidare bör

enligt utskottets uppfattning institutet

systematiskt utvärdera olika arbetssätt för att

förebygga olika hälsoproblem. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion So226

(fp) yrkande 17 ge regeringen till känna. Motion

So330 (c) yrkandena 4-6 och 13 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So226 yrkande 17 och med avslag

på motion 1999/2000:So330 yrkandena 4-6 och

13 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

6. Folkhälsoforskning (mom. 2)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

14 börjar med "Utskottet står" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett omfattande

forskningsprogram bör initieras om den sociala

gemenskapens betydelse för folkhälsan. Det behövs ny

kunskap om social integration och om vilka

mekanismer som påverkar människors livsvillkor och

levnadssätt. Forskningsprogrammet bör enligt

utskottet utgå från mikroperspektivet och ha till

syfte att belysa familjens, de sociala nätverkens

och den yttre närmiljöns betydelse för människors

hälsa. Programmet bör vara tvärsektoriellt och

omfattas av idéhistoriker, sociologer, medicinare,

antropologer m.fl. Enligt utskottet glöms

kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet. Analyser av

och forskning kring hälsoutvecklingen har ofta

begränsats till specifika kvinnosjukdomar och

psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste vidgas för

att belysa kvinnors situation ur andra perspektiv.

Det statistiska underlag som folk- och

bostadsräkningarna utgjort har enligt utskottet

varit ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet.

Om inte motsvarande uppgifter tas fram på annat sätt

inom en snar framtid kommer det att få betydande

konsekvenser för forskningen om människors hälsa och

dess bestämningsfaktorer. Utskottet anser det mycket

angeläget att det förberedelsearbete som pågår för

att kunna genomföra de nya registerbaserade folk-

och bostadsräkningarna påskyndas. Statistiken bör

vara könsuppdelad. Inom EU diskuteras behovet av och

eventuellt bildandet av ett hälsoobservatorium.

Uppgiften är att arbeta med hälsodata,

epidemiologiska frågor, sprida information snabbt,

förebygga sjukdomar etc. Mot bakgrund av Sveriges

väldokumenterade breda kompetens och mångåriga

erfarenhet inom hälsoskyddsområdet och i övrigt goda

infrastrukturella förutsättningar utgår utskottet

ifrån att regeringen agerar kraftfullt såväl vad

gäller tillkomsten av ett hälsoobservatorium som en

lokalisering till Sverige. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motion So330 (c)

yrkandena 4-6 och 13 ge regeringen till känna.

Motion So226 (fp) yrkande 17 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen med anledning av 1999/2000:So330

yrkandena 4-6 och 13 och med avslag på

motion 1999/2000:So226 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

7. Skadliga ljudnivåer (mom. 3)

Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar

med "sagda och avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att

åtgärder vidtas för att förhindra att antalet

hörselskador ökar. Det är viktigt att man arbetar

förebyggande med tanke på att bl.a. många ungdomar

utsätts för stora risker. Regler och

rekommendationer som fastställer maximala ljudnivåer

på musikkonserter måste enligt utskottet också

kombineras med riktlinjer för hur dessa skall

efterlevas. Ansvaret måste tydliggöras. Regeringen

bör därför återkomma med förslag till åtgärder för

begränsning av skadliga ljudvolymer. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

So308 (v) ge regeringen till känna. Motionerna So202

(fp) yrkande 1, So227 (mp), So228 (c), So260 (c),

So297 (m), och Bo514 (kd) yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande skadliga ljudnivåer

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So308 och med

avslag på motionerna 1999/2000:So202

yrkande 1, 1999/2000:

So227, 1999/2000:So228, 1999/2000:So260,

1999/2000:So297 och 1999/2000: Bo514

yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

8. Skadliga ljudnivåer (mom. 3)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar

med "sagda och avstyrks" bort ha följande lydelse:

Ett högt bakgrundsbuller i daghem och skolor kan

leda till att prestationsförmågan och därmed

inlärningen försämras. Personer med

hörselnedsättning, barn och personer med annat

modersmål är extra känsliga för störande ljud vid

inlärning. Till en sund miljö hör enligt utskottet

också en rimlig ljudnivå. Ungdomar drabbas av

tinnitus på grund av för höga ljudnivåer. Den

rekommenderade 90-decibelgränsen för knattedisco

överskrids ofta upp till över 120 decibel, långt

över vuxengränsen. Undersökningar visar att

tolvåringar själva tycker att ljudet är för högt.

Vuxenvärlden har ett ansvar för att skydda barnens

hörsel. Enligt utskottets mening måste en översyn av

Socialstyrelsens rekommendationer ske. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion Bo514 (kd) yrkande 3 ge regeringen till

känna. Motionerna So202 (fp) yrkande 1, So227 (mp),

So228 (c), So260 (c), So297 (m) och So308 (v)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande skadliga ljudnivåer

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Bo514 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So202 yrkande 1,

1999/2000:So227, 1999/2000:So228,

1999/2000: So260, 1999/2000: So297 och

1999/2000:So308 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Skadliga ljudnivåer (mom. 3)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar

med "sagda och avstyrks" bort ha följande lydelse:

Ungefär var tionde person i Sverige lider i dag av

en hörselskada. Ännu är orsakerna till hörselskador

inte helt klarlagda. Att höra illa och att behöva

hörapparat innebär inte sällan en social

stigmatisering både i den drabbades och omvärldens

ögon. Det är enligt utskottet väsentligt att minska

bullerstörningarna i samhället så att ljudnivåerna

sänks och färre människor utsätts för buller.

Folkhälsoinstitutet bör därför, enligt utskottets

mening, få i uppdrag att utveckla ett åtgärdsprogram

mot bullerstörningar i samarbete med berörda

samhällssektorer som skolan, trafiksäkerhetsverket

m.fl. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion So202 (fp) yrkande 1 ge

regeringen till känna. Motionerna So227 (mp), So228

(c), So260 (c), So297 (m), So308 (v) och Bo514 (kd)

yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande skadliga ljudnivåer

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So202 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1999/2000:So227, 1999/2000:

So228, 1999/2000:So260, 1999/2000:So297,

1999/2000:So308 och 1999/2000:Bo514 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

10. Självmordsprevention (mom. 4)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Kerstin

Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"i fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:

I en undersökning omfattande nära 400 elever,

hälften pojkar och hälften flickor, visade det sig

att drygt en tredjedel hade haft självmordstankar. 6

% hade gjort självmordsförsök. Intervjuerna visade

att eleverna sällan talat med sina föräldrar om

problemen. I första hand var det kamrater eller

andra vuxna man vänt sig till. Som en röd tråd genom

svaren gick att ungdomarna önskar att vuxenvärlden

skall bry sig, prata med dem, ha tid för dem.

Bristande kontinuitet i den psykiatriska vården kan

enligt utskottet vara en självmordsrisk för unga. En

undersökning av den psykiatriska slutenvården för 34

unga människor som senare tagit sitt liv visar att

medan kontinuiteten inom den barn- och

ungdomspsykiatriska vården är god så brister den

inom vuxenpsykiatrin och att detta haft betydelse

för att ungdomarna tagit sina liv. Hälften av dem

tog sina liv i anslutning till vård inom

vuxenpsykiatrin, antingen på vårdavdelningen, vid

förflyttning mellan vårdavdelningar eller inom ett

dygn efter utskrivningen. Dessa brister måste enligt

utskottet uppmärksammas och åtgärdas. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

So263 (fp) yrkande 9 ge regeringen till känna.

Motion So493 (kd) yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande självmordsprevention

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So263 yrkande

9 och med avslag på motion 1999/2000:493 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

11. Självmordsprevention (mom. 4)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"i fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:

Personer som gjort ett första självmordsförsök

löper en mångfaldigt högre risk än andra att senare

avlida på grund av självmord. Det faller sig helt

naturligt att problemet särskilt uppmärksammas inom

folkhälsoarbetet. Utskottet anser att resurser till

att följa upp patienter, som nyligen gjort ett

självmordsförsök och de som går med självmordstankar

eller av andra skäl bedöms vara i riskzonen, är

mycket angelägna. Orsaker till självmordshandlingar

är flera, ofta är de en utväg ur en situation som

upplevs som helt hopplös. Förluster av olika slag är

den vanligaste utlösande faktorn. En ordentlig

uppföljning med återkommande kontakter är avgörande

för att förebygga att självmordsförsök upprepas. Det

förebyggande arbetet måste inriktas på att motverka

att personer hamnar i denna krissituation. Utskottet

vill betona människors behov av sammanhang, närhet

och identifikation. Behovet av små nära gemenskaper

där människor kan växa upp i trygghet, värme och

tillit verkar förebyggande och motverkar risken,

särskilt i tonåren, att fastna i känslor av

utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra

grogrund för självmordstankar. För många av Sveriges

kommuner har bristen på ekonomiska resurser medfört

ekonomiska omprioriteringar. Antalet kuratorer och

skolpsykologer har reducerats samtidigt som behoven

av någon att samtala med ökat. Nationella rådet för

självmordsprevention har tagit fram ett program för

självmordsprevention. Utskottet anser att programmet

skall få nationell status och därför bör antas av

riksdagen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion So493 (kd) yrkande 6 ge

regeringen till känna. Motion So263 (fp) yrkande 9

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande självmordsprevention

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So493 yrkande 6 och med avslag på

motion 1999/2000:263 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

12. Allergiprevention (mom. 5)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "När det gäller" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Allergi och annan överkänslighet har ökat markant

de senaste decennierna i den industrialiserade

världen. Undersökningar utförda under 1998 visar att

antalet personer som drabbas av allergier fortsätter

att öka både i Sverige och i övriga världen. Minst

en tredjedel av alla barn, ungdomar och vuxna

drabbas av allergiska reaktioner i någon form.

Samhällets kostnader för allergier och annan

överkänslighet kan uppskattas till minst 5,6

miljarder kronor/år. Utskottet anser att rejäla

insatser fordras inom forskning, utbildning och

information för att vända trenden och stoppa

ökningen av allergier. Utskottet ser allvarligt på

att så många barn i skolan har svåra allergiproblem.

Förutom den rent medicinska och psykiska

belastningen medför det också svårigheter att kunna

tillgodogöra sig undervisningen. Attitydförändringar

på området är nödvändiga. De som drabbats av allergi

måste visas respekt. De ideella föreningarna har en

viktig uppgift när det gäller kunskapsspridning inom

detta område. Utskottet kräver att en utredning

tillsätts om vad som gjorts och kan göras för att

förebygga allergier bland skoleleverna. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So493 (kd) yrkande 7 ge regeringen till

känna. Motion So287 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande allergiprevention

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So493 yrkande 7 och med avslag på

motion 1999/2000:So287 (mp) som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

13. Allergiprevention (mom. 5)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "När det gäller" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Allergier är enligt utskottet en varningssignal,

ett växande folkhälsoproblem i hela den

industrialiserade delen av världen. De senaste

decenniernas ökningstakt av allergier är mer än

oroväckande. Allergisjukdomarna innebär stora

lidanden och sänkt livskvalitet. De

samhällsekonomiska kostnaderna är därför betydande.

Dessa har år 1993 beräknats till ca 6 miljarder

varav mediciner och sjukvård tillsammans står för ca

2 miljarder. Det är faktorer i vår omgivande miljö

som orsakar ökningen. En viktig faktor i

sammanhanget är sannolikt det fenomen som brukar

kallas samhällets kemikalisering. Till detta kan

även räknas den dåliga luftkvaliteten, både inomhus

och utomhus, till följd av biltrafiken, industriella

punktutsläpp, olämpliga byggnadsmaterial, felaktig

ventilation och dålig städning. I mötet med allt-

fler allergiframkallande ämnen är det människor med

ärftlig benägenhet för allergi eller annan s.k.

överkänslighet som drabbas först. Våra vanligaste

allergiframkallare pollen och pälsdjursepitel tycks

ha blivit farligare genom att allergin förstärks av

luftföroreningar. Flera vetenskapliga undersökningar

visar att det är fler allergier mot djur och växter

i stadsmiljö, jämfört med på landet, trots att

pollen och djurallergen är vanligare på landsbygden.

Det finns redan i dag tillräckligt med kunskap som

måste omsättas i politiska beslut när det gäller

allergisanering av inomhusmiljön, behovet av frisk

luft och rena livsmedel. Framför allt för våra barns

skull måste saneringsåtgärderna för att förhindra

allergi slutföras i skolor, daghem och bostäder. Det

är enligt utskottet viktigt att riksdagen agerar

kraftfullt och ser till att det upprättas

långsiktiga program för allergisanering och

luftvård. Innehållsdeklarationer på livsmedel och

kemikalier måste förbättras, där måste vi vara

föregångare i stället för att anpassa oss. Det är

enligt utskottet naturligtvis också angeläget att

förebygga så att de små barnen inte utvecklar

allergi. Mödra- och barnhälsovårdens personal bör få

en utökad roll. Utbildning är viktig när det gäller

möjligheter till allergiprevention och metoder för

att få föräldrar att sluta röka, skapa bra

boendemiljö och handla livsmedel och andra produkter

som är så bra som möjligt i allergihänseende. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So287 (mp) yrkandena 1-4 ge regeringen till

känna. Motionerna So287 (mp) yrkande 5 och So493

(kd) yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande allergiprevention

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:So287 yrkandena 1-4 och med

avslag på motionerna 1999/2000:So287

yrkande 5 och 1999/2000:So493 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

14. Insatser mot olika sjukdomar (mom. 6)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Utskottet har" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är migrän och annan svår huvudvärk

ett dolt funktionshinder som riskerar att slå ut

människor från arbete och social gemenskap. Ca

1 miljon människor i Sverige lider av migrän eller

annan svår huvudvärk, t.ex. Hortons huvudvärk. Med

tanke på hur många som lider av denna åkomma borde

denna sjukdom enligt utskottets uppfattning få

status av folksjukdom. Trots att en så stor del av

befolkningen lider av denna sjukdom förekommer inga

satsningar från stat och landsting. Migrän bör

enligt utskottet tas upp i det nationella

folkhälsoprogrammet. Inom EU finns utredningar som

visar att de socioekonomiska kostnaderna för migrän

kostar EU-länderna ca 240 miljarder kronor.

Kunskapen och informationen om migrän är bristfällig

på många plan. Att förebygga långa sjukskrivningar

är ofta möjligt om individuellt anpassad

rehabilitering sätts in i god tid. Landstingen har i

många fall ingen upparbetad verksamhet för att

sprida information om denna sjukdom. Bäst vore

enligt utskottet om migräniker liksom diabetiker

snabbt efter diagnos fick en utbildning på sin

sjukdom, en s.k. migränskola. Där kan man ta upp

vilka förebyggande behandlingar man kan pröva,

moderna mediciner som finns på området och hur man

kan lägga om livsstil och lära sig leva med sin

sjukdom på bästa möjliga sätt. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion So493

(kd) yrkande 4 ge regeringen till känna. Motionerna

So221 (fp), So347 (s), So484 (kd) yrkandena 4 och 6

och So492 (c) yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande insatser mot olika sjukdomar

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So493 yrkande

4 och med avslag på motionerna 1999/2000:So221,

1999/2000:So347, 1999/2000:So484 yrkandena 4 och

6 samt 1999/2000:So492 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Stress (mom. 8)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande

2" bort ha följande lydelse:

Alltfler undersökningar visar på att stress håller

på att bli ett stort folkhälsoproblem. Stress kan

vara både negativ och positiv. Det viktigaste

instrumentet för att undersöka om en person lider av

negativ stress är att se vilka möjligheter personen

har att påverka sin situation, dvs. makt och

inflytande till förändring. En familjepolitik, som

har sin utgångspunkt i att barnen får en trygg och

harmonisk uppväxt där föräldrar och barn får mer tid

med varandra, kommer att bättre motverka de

stressymtom som nu ökar. En annan benämning är

utbrändhet. Genom ett liv i ständig press upphör

empatin och kreativiteten hos människan. Depression

och utbrändhet är ofta orsaker till sjukskrivningar

bland personal som arbetar inom vård, skola och

omsorg. Samhällets strukturer är viktiga för

människors hälsa. De beslut som fattas påverkar den

enskildes vardag. Utgångspunkten i besluten måste

vara omtanken om den enskilda människan och hans

eller hennes bästa. Ett varmt samhällsklimat skapas

där människor känner sammanhang och delaktighet. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So493 (kd) yrkande 2 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande stress

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So493 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

16. Fastställelse av könstillhörighet m.m.

(mom. 10)

Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet tillåter nuvarande lagstiftning

inte att en gift person genomgår könsbyte, och det

finns exempel på mycket väl fungerande familjer, där

föräldrarna efter 20-25 års äktenskap tvingas ta ut

skilsmässa för att en av makarna skall få den

medicinska hjälp han eller hon har laglig rätt till.

Enligt utskottet behövs det en utredning som ur ett

helhetsperspektiv belyser transsexuellas situation i

det svenska samhället. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna So203 (fp)

yrkandena 1 och 6 samt So225 (fp, s, c, mp) yrkande

12 ge regeringen till känna. Motion So203 (fp)

yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande fastställelse av

könstillhörighet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:So203 yrkandena 1 och 6 samt

1999/2000:So225 yrkande 12 och med avslag

på motion 1999/2000:So203 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

17. Fastställelse av könstillhörighet m.m.

(mom. 10)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:

Transsexuella organiserar sig sedan några år i

Riksförbundet för transsexuella (RFTS), en

fristående sammanslutning utan koppling till t.ex.

RFSL eller RFSU. Många transsexuella söker sig också

till föreningarna FPE-S och FPE-NE, vilka även

organiserar transvestiter. Hittills har RFTS inte

erhållit någon form av offentligt stöd för sin

verksamhet, trots att denna är av mycket stor

betydelse för de transsexuella som genom föreningen

kan få stöd, information och kontakt med andra i

samma situation. Det bör enligt utskottet undersökas

på vilket sätt staten kan ge ekonomiskt stöd åt

transsexuellas organisationer. Enligt utskottets

mening behövs det också en utredning som ur ett

helhetsperspektiv belyser transsexuellas situation i

det svenska samhället. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion So203 (fp)

yrkandena 5 och 6 ge regeringen till känna.

Motionerna So203 (fp) yrkande 1 samt So225 (fp, s,

v, c, mp) yrkande 12 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande fastställelse av

könstillhörighet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So203

yrkandena 5 och 6 och med avslag på motionerna

1999/2000:So203 yrkande 1 samt 1999/2000:So225

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

18. Fastställelse av könstillhörighet m.m.

(mom. 10)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:

Nuvarande lagstiftning tillåter inte att en gift

person genomgår könsbyte, och det finns exempel på

mycket väl fungerande familjer, där föräldrarna

efter 20-25 års äktenskap tvingas ta ut skilsmässa

för att en av makarna skall få den medicinska hjälp

han eller hon har laglig rätt till. Transsexuella

organiserar sig sedan några år i Riksförbundet för

transsexuella (RFTS), en fristående sammanslutning

utan koppling till t.ex. RFSL eller RFSU. Många

transsexuella söker sig också till föreningarna FPE-

S och FPE-NE, vilka även organiserar transvestiter.

Hittills har RFTS inte erhållit någon form av

offentligt stöd för sin verksamhet, trots att denna

är av mycket stor betydelse för de transsexuella som

genom föreningen kan få stöd, information och

kontakt med andra i samma situation. Det bör enligt

utskottet undersökas på vilket sätt staten kan ge

ekonomiskt stöd åt transsexuellas organisationer.

Enligt utskottets mening behövs det också en

utredning som ur ett helhets-perspektiv belyser

transsexuellas situation i det svenska samhället.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna So203 (fp) yrkandena 1, 5 och 6 samt

So225 (fp, s, v, c, mp) yrkande 12 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande fastställelse av

könstillhörighet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So203

yrkandena 1, 5 och 6 samt 1999/2000:So225 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.