Bet. 1999/2000:TU3

Trafikutskottets betänkande

1999/2000:TU03

Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället

inför år 2000

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

TU3

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-

omställningen i samhället inför år 2000 samt två

motioner.

I skrivelsen redovisas de insatser som genomförts

och som pågår för att klara IT-omställningen inför

år 2000. Regeringen bedömer att Sverige är väl

förberett, men anger att det kan bli störningar.

Enligt skrivelsen finns ett omfattande underlag som

gör det möjligt att dra slutsatsen att elförsörjning

och telekommunikationer kommer att fungera normalt.

Inom de finansiella systemen är risken för

störningar liten. Av skrivelsen, som lämnades till

riksdagen den 6 maj i år, framgår att omställningen

av de statliga myndigheternas egna IT-system skulle

ha varit färdig den 1 juni 1999. Ett tjugotal

myndigheter har dock rapporterat förseningar.

Berörda myndigheter kommer att få, eller har fått, i

uppdrag att intensifiera arbetet med att inhämta de

förseningar som uppstått.

Utskottet konstaterar att omfattande insatser har

gjorts för att förbereda det svenska samhället för

millennieskiftet. Risken för allvarliga störningar

bedöms numera som liten. Fortfarande finns det

emellertid oklarheter. Utskottet anser det därför

angeläget att omställningen av datorer och IT-system

inför år 2000 fullföljs med kraft. Utskottet

understryker vidare vikten av att beredskaps- och

informationsfrågor uppmärksammas och att klarhet

skapas om vad som gäller i försäkringssammanhang.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med

hänvisning till genomförda åtgärder och pågående

insatser.

I betänkandet finns en reservation av Miljöpartiet i

vilken begärs att kärnkraftsreaktorerna under

timmarna kring tusenårsskiftet bör stoppas om inte

alla delsystem har funktionstestats av en oberoende

part.

Motionerna

1998/99:T23 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kommunernas

situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finans- och

försäkringssektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljöfarlig

verksamhet.

1998/99:T24 av Mikael Johansson m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kostnader för IT-

omställningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beredskap om IT-

omställningen går snett,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nödvändiga

åtgärder vidtas för att de svenska

kärnkraftsreaktorerna skall vara stoppade under

timmarna kring årsskiftet 1999/2000.

Utskottet

Bakgrund

Vad beror problemet på?

Orsaken till 2000-problemet är att årtal i datorer

och IT-system, av utrymmesskäl, tidigare angivits

med två siffror i stället för fyra, dvs. 99 i

stället för 1999. Datorn uppfattar talet 00 som ett

lägre tal än 99, alltså att år 2000 kommer före år

1999. Felet innebär att beräkningar, sorteringar,

jämförelser etc. kan bli felaktiga. Funktionen hos

mikroprocessorer eller s.k. mikrochips, som är

inbyggda i olika datastyrda system och som finns i

ett mycket stort antal, kan vidare komma att

påverkas av övergången till år 2000. Ett ytterligare

problem är att år 2000 är ett skottår. Om programmet

inte har tagit hänsyn till detta blir följden att

problem även kan uppstå vid olika slags beräkningar

av dagar under året. För tekniska system där s.k.

inbäddade komponenter och mikroprocessorer

förekommer, är den kritiska tidpunkten vid

tolvslaget på nyårsnatten eller vid första tillfälle

därefter när en viss process eller utrustning tas i

bruk.

För administrativa system är den kritiska

tidpunkten utsträckt över en längre tid, i takt med

att datorer och tillämpningar tas i bruk. Problem

kan också ge sig till känna långt före årsskiftet,

när ett program utför bearbetningar som innefattar

ett datum på andra sidan nyår. De största problemen

uppstår efter årsskiftet för program och system som

inte 2000-anpassats.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under våren 1999 behandlat en första

lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför

skiftet till år 2000 (skr. 1998/99:40, bet.

1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). I sitt av riksdagen

godkända betänkande delade utskottet regeringens

uppfattning att det är viktigt att arbetet med

omställningen av datorer och IT-system inför år 2000

ges högsta prioritet. Omställningsarbetet måste

därför ske målmedvetet och kraftfullt i alla

samhällssektorer, dvs. inom myndigheter, kommuner,

landsting, företag och organisationer. Utskottet

förutsatte att regeringen i nästa återrapportering

till riksdagen om IT-omställningen särskilt

behandlar läget och anpassningsarbetet inom

elförsörjning och telekommunikationer, finans- och

försäkringssektorn, hälso- och sjukvård samt

eventuella särskilda medelsbehov till följd av

omställningarbetet och anknytande

beredskapsåtgärder.

Regeringens skrivelse 1998/99:111

Lägesrapport två om IT-omställningen i

samhället inför år 2000

Regeringen anger att det har pågått och pågår

omfattande insatser för att klara IT-omställningen

inför år 2000. Sverige bedöms vara väl förberett,

även i ett internationellt perspektiv, men det kan

bli störningar.

Av skrivelsen framgår att upprätthållande av

viktiga samhällsfunktioner oftast sker i samverkan

mellan olika aktörer, där staten kan vara en av

dessa. Genom de uppdrag som regeringen har gett till

myndigheterna ökar successivt informationen om

omställningsarbetet av dels myndigheternas egna IT-

system, dels IT-system som finns hos aktörerna inom

viktiga samhällsfunktioner. Läget är nu tydligare

och under bättre kontroll än när den första

lägesredovisningen gjordes för ett halvår sedan.

Regeringen anger att ett entydigt och gediget

underlag nu finns för att den slutsatsen skall kunna

dras att elförsörjning och telekommunikationer

kommer att fungera normalt. Kärnkraftssäkerheten i

svenska anläggningar kommer inte att påverkas. 2000-

omställningen inom transportsektorn beräknas i stort

sett vara genomförd den 1 juli. Beträffande

vattenförsörjningen är läget ännu inte helt

klarlagt, särskilt inte för de mindre kommunerna.

Detsamma gäller fjärrvärmeförsörjningen och de

omställningsarbeten som kan behöva genomföras i

fastigheterna av fastighetsägarna. Enligt skrivelsen

bedöms hälso- och sjukvården i allt väsentligt bli

klar i tid. Beredskapen är generellt sett hög. Inom

de finansiella systemen är risken för störningar

liten. System för socialförsäkringar kommer i

huvudsak att vara 2000-säkrade till den 1 juni 1999.

Enligt skrivelsen har alla statliga myndigheter

rapporterat att de hinner bli klara med sin egen IT-

omställning till årsskiftet. Regeringens målsättning

är att myndigheterna skall vara klara till den 1

juni 1999. Omställningsarbetet går i vissa fall

långsammare än planerat. Flera myndigheter har

rapporterat förseningar i förhållande till

målsättningen. Förseningarna behöver emellertid inte

avse system som har med viktiga samhällsfunktioner

att göra utan kan även omfatta förseningar i

omställningen av interna IT-system. Regeringen ser

ändå allvarligt på att alltfler myndigheter har

rapporterat förseningar i omställningsarbetet av

sina egna IT-system. Myndigheternas ledning kommer

att uppmärksammas på sitt ansvar för att 2000-

omställningen ges högsta prioritet och att arbetet

intensifieras för att inhämta de förseningar som

inträffat och för att undvika att ytterligare

förseningar uppstår. Regeringen har vidare begärt

ytterligare rapportering till halvårsskiftet.

Regeringen framhåller även i skrivelsen att

information om 2000-problemet och dess konsekvenser

är viktig för att hantera människors farhågor.

Betydelsen av informationsaktiviteter och väl

fungerande informationskanaler inför och kring

årsskiftet understryks därför. Det gäller också

behovet av incident- och beredskapsorganisation inom

såväl företag som myndigheter och Regeringskansliet.

I den första lägesredovisningen om IT-omställningen

(skr. 1998/99:40) anförde regeringen att förutom den

nu aktuella skrivelsen skulle även en tredje

skrivelse vid behov lämnas till riksdagen under

hösten 1999. Regeringen anger nu att man i stället

avser att löpande informera riksdagen med så aktuell

och uppdaterad information som möjligt.

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) konstaterar i motion T23

att det i ett mindre antal kommuner fortfarande är

osäkert om man hinner bli klar i tid med

omställningen när det gäller elförsörjning,

telekommunikationer och vattenförsörjning. Detta är

inte tillfredsställande. Regeringen bör därför

enligt motionen påskynda arbetet med olika medel så

att invånarna kan känna sig trygga när det gäller

tillgång till el, vatten och telekommunikationer

(yrkande 1).

Motionärerna framhåller vidare att flertalet

försäkringsbolag inte tänker ta några risker med

anledning av millennieskiftet. Företagen har ändrat

sina villkor och vägrar att betala ut ersättning om

något går sönder på grund av datumfel i ett

datorchips. Kristdemokraterna har tidigare i en

motion (1998/99:T11) påpekat att regeringen borde

överväga att återkomma till riksdagen i avsikt att

stärka konsumentlagstiftningen. Motionärerna anser

att det är otillfredsställande att många

försäkringstagare ställs utan skydd när ett nytt

årtal inträffar och anser det orimligt att varje

konsument skall hålla sig ajour med vilka eventuella

datorproblem som kan uppstå i vitvaror, elpannor

eller olika hushållsmaskiner (yrkande 2).

I motionen påtalas även att det är mycket viktigt

att företag som hanterar miljöfarligt avfall eller

bedriver annan miljöfarlig verksamhet inte drabbas

av verksamhetsstörningar på grund av 2000-problemet

i datorerna. Regeringen skriver att man avser att ge

Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera om 2000-

omställningen hos dessa företag. Motionärerna

bedömer det som anmärkningsvärt att så inte redan

har skett. Regeringen bör därför snarast ges detta

uppdrag och redovisa resultatet redan i nästa

skrivelse till riksdagen (yrkande 3).

I motion T24 av Mikael Johansson m.fl. (mp)

kritiseras regeringens skrivelse för att den inte

redovisar de beräknade kostnaderna för

omställningsarbetet. Miljöpartiet anser därför att

regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med

en redovisning av kostnaderna för IT-omställningen

inom det statliga området och vilka konsekvenser

detta har för statsbudgeten (yrkande 1).

Motionärerna ifrågasätter vidare om regeringen

verkligen i tid lyckas uppnå driftklara, 2000-

säkrade system. Miljöpartiet menar att det är

oacceptabelt med en situation där otillräckliga

omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktioner

identifierats men där staten förhåller sig passiv.

Regeringen bör därför under hösten 1999 redovisa för

riksdagen hur man avser att agera om IT-

omställningen inför år 2000 fortfarande uppvisar

brister som gör att samhällsviktiga funktioner inte

kan garanteras (yrkande 2).

I motionen begärs vidare att kärnkraftsreaktorerna

bör stoppas under timmarna kring årsskiftet

1999/2000 om inte alla delsystem i ett

kärnkraftverks hela drift- och säkerhetssystem har

funktionstestats fullt ut av en oberoende part

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

IT-omställningen inom vissa samhällssektorer

Utskottet konstaterar att enligt regeringens

skrivelse är Sverige väl förberett för

millennieskiftet, och Sverige ligger i en

internationell jämförelse väl till i

anpassningsarbetet. Det finns emellertid fortfarande

oklarheter. Utskottet delar därför regeringens

uppfattning att det fortsatta omställningsarbetet av

IT-system inför år 2000 är mycket viktigt och måste

ges högsta prioritet. Myndigheter, kommuner,

landsting, företag och organisationer bör därför

ägna frågan största möjliga uppmärksamhet så att

omställningsarbetet kan fullföljas med kraft.

Till de viktigaste frågorna i samband med

sekelskiftesanpassningen hör, som uppmärksammas av

Johnny Gylling m.fl. i motion T23 (kd) yrkande 1,

att den grundläggande infrastrukturen i form av

elförsörjning, telekommunikationer och

vattenförsörjning fungerar.

Som framgår av regeringens skrivelse har omfattande

insatser vidtagits inom dessa nyckelområden. Risken

för elavbrott bedöms därmed inte vara större vid

tusenårsskiftet än vid en normal driftssituation.

Säkerheten vid landets kärnkraftverk anges inte

heller komma att påverkas av sekelskiftsövergången.

De landsomfattande telenäten kommer att fungera som

vid ett normalt årsskifte. Arbetet hos kommuner samt

hos mindre och medelstora företag med att säkra

abonnentväxlar och interna telesystem är dock inte

tillfredsställande. Kommunerna har generellt kommit

långt i arbetet med att se över vattenförsörjningen

men i ett mindre antal kommuner är det osäkert om

man kommer att hinna bli klar i tid. Många åtgärder

är dock redan vidtagna och beredskapen är generellt

sett hög.

Utskottet vill vidare hänvisa till att sedan

regeringens skrivelse lämnats till riksdagen har

Statskontoret på regeringens uppdrag den 1 september

1999 redovisat en förnyad lägesbedömning för vissa

samhällsfunktioner (Skiftet till år 2000 - Läget i

vissa samhällsfunktioner, 1999:27). Av rapporten

framgår att för telekommunikationerna och

elförsörjningen har anpassningsarbetet, med enstaka

undantag, slutförts under sommaren. Inom

vattenförsörjning har antalet aktörer som beräknar

bli klara med omställningsarbetet så sent som under

fjärde kvartalet minskat. Av Statskontorets rapport

framgår att samtliga myndigheter bedömer att

anpassningen av de verksamhetskritiska systemen

hinner fullföljas i tid före årsskiftet.

Statskontorets sammanfattande bedömning är att

risken för störningar som medför allvarliga

konsekvenser för allmänheten i samband med

millennieskiftet bör vara liten.

I sammanhanget kan även nämnas att År 2000-

delegationen (K 1998:02) den 17 september 1999

anordnade en utfrågning om fjärrvärme, vatten och

avlopp. Enligt vad utskottet erfarit var den bild

som framträdde vid utfrågningen att fjärrvärme,

vatten och avlopp kommer att fungera normalt även

efter 2000-skiftet. Fortfarande finns dock en viss

osäkerhet när det gäller värmeförsörjningen i mindre

fastigheter samt i vatten- och avloppsverk.

Utskottet konstaterar därmed att ett omfattande

underlag har tagits fram som starkt talar för att

elförsörjning och de landsomfattande

telekommunikationerna kommer att fungera normalt.

Återstående anpassningsarbete för

vattenförsörjningen skall enligt planeringen i

samtliga kommuner bli klart före årsskiftet.

Utskottet förutsätter att omställningsarbetet

fullföljs med kraft och att regeringen även

fortsättningsvis noga följer utvecklingen på

området.

Försäkringsmässiga konsekvenser i samband med

övergången till år 2000 behandlas i motion T24 (kd)

yrkande 2. Utskottet har tidigare framhållit att det

är angeläget att en ökad tydlighet skapas om villkor

för de eventuella krav på ersättning för direkta

eller indirekta skador som kan bli en följd av

övergången till år 2000 (bet. 1998/99:TU4, rskr.

1998/99:149). Av regeringens skrivelse framgår att

sedan riksdagen i våras behandlade regeringens

första lägesredovisning om IT-omställningen har

olika åtgärder vidtagits.

Konsumentverket har sålunda efter överläggningar

med försäkringsbranschen kommit fram till

preciserade informationskrav för försäkringsbolagen

avseende 2000-frågan. Verket har skrivit till

berörda bolag och presenterat de krav på information

som verket anser bör gälla. Försäkringsföretagen har

därefter påbörjat ett arbete med att informera

försäkringstagarna.

Konsumenternas försäkringsbyrå har vidare tagit

fram en produktöversikt över olika försäkringsbolags

villkor avseende s.k. 2000-skador, dvs. skador som

kan inträffa om t.ex. datorer, videoapparater eller

värmeanläggningar slutar fungera vid vissa

tidpunkter på grund av att de innehåller tidstyr-

ningsenheter som inte klarar övergången till år

2000. Syftet med översikten är att möta

informationsbehovet hos försäkringstagare som vill

veta hur deras försäkringsbolag kommer att agera om

det inträffar 2000-skador. Av informationen framgår

att försäkringsföretagen tillämpar olika villkor med

anledning av millennieskiftet. En del

försäkringsbolag har samma försäkringsvillkor som

normalt gäller medan andra företag gör undantag

eller tillämpar särskilda självrisker med anledning

av tusenårsskiftet. Begränsningarna i

försäkringsvillkoren avser dock inte bl.a. brand och

skada på byggnad orsakad av läckage.

Produktöversikten finns tillgänglig på

konsumenternas försäkringsbyrås hemsida

(www.kofb.se).

Regeringen bedömer att genom bl.a. de åtgärder som

Konsumenternas försäkringsbyrå och Konsumentverket

har vidtagit finns det förutsättningar för att

konsumenterna skall kunna få god information om

försäkringsmässiga konsekvenser till följd av 2000-

årsskiftet.

Utskottet vill vidare nämna att År 2000-

delegationen den 21 september 1999 anordnade en

utfrågning om konsumentfrågor för att klarlägga

bl.a. hur olika försäkringsföretag beaktar den

enskilde konsumenten. Vid utfrågningen framkom bl.a.

att försäkringsbolagen är väl förberedda inför 2000-

årsskiftet.

Utskottet bedömer att eftersom det nu har klarlagts

att alltfler samhällsviktiga funktioner kommer att

fungera som vanligt över millennieskiftet blir

konsumentinformationen en fråga som bör prioriteras

under hösten. Det är enligt utskottets mening

angeläget att alla ansvariga ser till att

konsumenterna får tillräcklig och god information

för att förebygga onödig oro inför millennieskiftet.

Utskottet förutsätter att bl.a. information om

försäkringsvillkor därvid kommer att uppmärksammas.

I motion T23 (kd) uppmärksammas vidare problem med

miljöfarlig verksamhet i samband med

millennieskiftet (yrkande 3). Av regeringens

beskrivning framgår att myndigheterna inom miljöom-

rådet bedömer risken för allvarliga störningar som

liten. Däremot finns det risker i styrsystemen för

miljöfarliga verksamheter. Verksamheter som hanterar

stora flöden eller mängder av farliga ämnen liksom

miljöfarlig verksamhet inom små och medelstora

företag måste därför enligt regeringen ägnas

särskild uppmärksamhet.

Utskottet delar regeringens och motionärernas

uppfattning att miljöfarlig verksamhet måste

uppmärksammas med hänsyn till de problem som kan

uppstå vid övergången till år 2000 i tekniska styr-

och reglersystem. Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen den 23 juni 1999 gett Naturvårdsverket i

uppdrag att rapportera om 2000-omställningen hos

företag och andra som bedriver miljöfarlig

verksamhet. Uppdraget skall redovisas senast den 22

oktober 1999. Med hänsyn till genomförda åtgärder

och pågående insatser är utskottet inte berett att

ta något initiativ i frågan.

Utskottet avstyrker därmed motion T23 (kd).

Utskottet bedömer att syftet med samtliga

motionsyrkanden torde bli väl tillgodosett.

Utskottet understryker samtidigt vikten av att

regeringen informerar riksdagen om det fortsatta

omställningsarbetet.

Kostnader och beredskap

Utskottet övergår därefter till motion T24 (mp) och

kravet på en kostnadsredovisning för IT-

omställningen (yrkande 1).

Av årets budgetproposition framgår att

Statskontoret har beräknat de statliga kostnaderna

för 2000-anpassningen till ca 1,6 miljarder kronor

(prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 233). Denna summa

omfattar även kostnader för investeringar och

förbättringar som med största sannolikhet ändå

skulle ha genomförts. I beräkningsunderlaget ingår

dock inte samtliga myndigheter på grund av

svårigheter att ekonomiskt särredovisa effekterna av

millennieskiftet.

Utskottet anser att det är svårt att uppskatta

kostnaderna för omställningsarbetet inom hela den

statliga sektorn. Med hänsyn till att kostnaderna

för samtliga myndigheter med mer omfattande IT-

verksamhet numera har beaktats bör dock den statliga

kostnaden kunna beräknas uppgå till närmare 2

miljarder kronor. Den totala kostnaden med anledning

av IT-omställningen i det svenska samhället har

beräknats uppgå till ca 50 miljarder kronor.

Utskottet vill vidare betona att arbetet med IT-

omställningar inför skiftet till år 2000 inte enbart

är av negativ karaktär. IT-omställningarna bidrar

bl.a. till moderniseringar och investeringar i nya

program och produkter, vilket medför bättre

fungerande verksamhet och ökad säkerhet.

Omställningsarbetet leder också till att

verksamhetsledningarna får ökad kunskap om sina

produktionsresurser och om IT-frågor i allmänhet.

Det betyder att kostnaderna för IT-omställningen

även kan betraktas som en investering för framtiden.

När det gäller omställningskostnadernas

finansiering har utskottet inga invändningar mot den

rådande principen att de statliga kostnaderna bör

inrymmas i myndigheternas ordinarie anslagsramar.

Utskottet har i samband med behandlingen av ett

liknande motionsyrkande under föregående riksmöte

förutsatt att regeringen till riksdagen redovisar om

särskilda medelsbehov skulle uppstå till följd av

omställningsarbetet och anknytande

beredskapsåtgärder (mot. 1998/99:T12 yrkande 2, bet.

1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). Utskottet

konstaterar att regeringen i den nu aktuella

lägesredovisningen inte har aktualiserat något behov

av särskilda ekonomiska resurser. Utskottet är

därför inte berett att föreslå någon åtgärd med

anledning av motionsyrkandet.

Utskottet övergår därefter till förslaget i samma

motion om behovet av särskilda beredskapsinsatser om

samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras

(yrkande 2). Av regeringens skrivelse framgår att

omfattande förberedelser och planering pågår för att

kunna möta de omställningsproblem som skulle kunna

uppstå. Varje myndighet bör enligt regeringen

ansvara för att informera om anpassningsarbetet inom

sitt ansvarsområde. Myndigheterna bör också ha

informationsberedskap och en särskild

verksamhetsplan för tiden kring årsskiftet så att

övergången till år 2000 kan hanteras.

Av skrivelsen framgår vidare att man inom flera

samhällsfunktioner överväger att ha förhöjd

bemanning vid årsskiftet, dels för att kunna gå över

till manuella eller andra reservrutiner, dels för

att snabbt kunna åtgärda identifierade felfunktioner

i IT-systemen. När det gäller länsstyrelsernas

ledningsfunktion har alla länsstyrelser vidtagit

åtgärder för att stärka sin ledningskapacitet.

Samtliga länsstyrelser genomför och kommer under

året att genomföra olika ledningsövningar med

särskild inriktning på 2000-årsskiftet med

deltagande av ansvariga för olika samhällsfunktioner

i länet.

Utskottet anser att beredskapsfrågorna är viktiga

att beakta och förutsätter att en tillfredsställande

beredskapsnivå kan hållas i samhället med anledning

av 2000-årsskiftet.

Med hänvisning till vidtagna åtgärder och planerade

insatser avstyrker därmed utskottet motion T22

yrkandena 1 och 2 (mp). Utskottet bedömer att syftet

med motionsyrkandena blir tillgodosett.

Avställning av kärnkraftsreaktorer

Beträffande förslaget i motion T24 (mp) om att

temporärt stänga av kärnkraftsreaktorerna under

timmarna kring årsskiftet om inte alla delsystem har

funktionstestats fullt ut av en oberoende part

(yrkande 3) vill utskottet hänvisa till regeringens

skrivelse. Av skrivelsen framgår att Statens

kärnkrafsinspektion (SKI) bedömer att övergången

till år 2000 inte kommer att innebära något hot mot

säkerheten vid landets kärnkraftverk och övriga

anläggningar som ligger under inspektionens tillsyn.

SKI har tidigare angett att de svenska

kärnkraftverken vid sina ursprungsleveranser var

helt utan datorer i system av betydelse för säkerhet

och drift. De förändringar som därefter skett är

väldokumenterade, vilket ger goda förutsättningar

att spåra de eventuella problem som kan finnas. SKI

har även tidigare angett att kraftbolagen hanterat

identifierade problemområden på ett sätt som bedöms

leda till att system av betydelse för

reaktorsäkerheten kan klassas som år 2000-säkra.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion T24 (mp) yrkande 3. Utskottet bedömer att

syftet med motionsyrkandet är tillgodosett.

Regeringens skrivelse

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens

skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-

omställningen i samhället inför år 2000 till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande IT-omställningen inom vissa

samhällssektorer

att riksdagen avslår motion 1998/99:T23,

2. beträffande kostnader och beredskap

att riksdagen avslår motion 1998/99:T24 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande avställning av

kärnkraftsreaktorer

att riksdagen avslår motion 1998/99:T24 yrkande 3,

res. (mp)

4. beträffande regeringens skrivelse

1998/99:111 Lägesrapport två om IT-omställningen

i samhället inför år 2000

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:111 till

handlingarna.

Stockholm den 12 oktober 1999

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven

Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Jarl Lander

(s), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v),

Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Monica Green (s), Inger Segelström

(s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael

Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert

Rådhström (m) och Lars Elinderson (m).

Reservation

Avställning av kärnkraftsreaktorer (mom. 3)

Mikael Johansson (mp) anser

Miljöpartiet de gröna anser att riskerna för fel i

något drift- eller säkerhets-påverkande datasystem i

kärnkraftsreaktorerna är väsentligt större vid 2000-

årsskiftet än vid ett normalt årsskifte. Därför bör

de svenska kärnkrafts-reaktorerna stängas av under

timmarna kring årsskiftet 1999/2000 om inte alla

delsystem har funktionstestats fullt ut av en

oberoende part så att absolut säkerhet råder.

Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande avställning av

kärnkraftsreaktorer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T24

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,