Bet. 1999/2000:TU9

Trafikutskottets betänkande

1999/2000:TU09

Ett informationssamhälle för alla

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

TU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1999/2000:86 Ett informa-

tionssamhälle för alla samt 43 motioner som väckts med anledning av reger-

ingens förslag och under den allmänna motionstiden hösten 1999.

Regeringen föreslår i propositionen att det IT-politiska målet skall vara att

Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för alla.

Vidare föreslås en inriktning för IT-politiken inom olika samhällsområden

och att statens insatser prioriterar tre områden. Dessa är tilliten till IT,

kom-

petensen att använda IT samt tillgängligheten till informationssamhällets

tjänster. Regeringen redovisar vidare ett program för att bygga ut IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet inom de närmaste

åren. Utbyggnaden skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock

ett övergripande ansvar att se till att hela landet kan få tillgång till en god

IT-

infrastruktur. För att främja konkurrens, mångfald och en utbyggnad som

kommer hela landet till godo redovisas statliga åtgärder för sammanlagt 8,3

miljarder kronor. För att underlätta en utbyggnad av en IT-infrastruktur med

hög överföringskapacitet i befintliga ledningsnät föreslås dessutom att led-

ningsrättslagen (1973:1144) ändras.

Trafikutskottet anser att informationstekniken har stor betydelse för sam-

hällsutvecklingen. Den påverkar vår produktionsförmåga och våra levnads-

mönster liksom förutsättningarna för att utveckla vår demokrati. Det är där-

för viktigt att en kapacitetsstark och säker IT-infrastruktur skyndsamt byggs

ut så att hushåll och företag i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja

den nya tekniken till konkurrenskraftiga priser. Utskottet tillstyrker regering-

ens förslag till mål för IT-politiken att Sverige som första land skall bli ett

informationssamhälle för alla. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag

till inriktning och prioritering av IT-politiken samt att ledningsrättslagen

ändras för att underlätta en utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överfö-

ringskapacitet. Utskottet ställer sig bakom regeringens program för att bygga

ut IT-infrastrukturen i hela landet.

Trafikutskottet anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att reger-

ingen snarast bör redovisa lagförslag som möjliggör att de lokala accessnäten

öppnas för konkurrens.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

om ett mer samlat ansvarstagande för Sveriges informationssäkerhet och

betonar betydelsen av att IT-politiken följs upp och utvärderas.

Utskottet avstyrker samtliga motioner men bedömer att syftet med flertalet

motionsförlag kommer att tillgodoses.

Till betänkandet har fogats 33 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Näringsdepartementet) föreslår i proposition1999/2000:86

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lednings-

rättslagen (1973:1144),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1982:80) om anställningsskydd,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om IT-politiskt mål,

4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om IT-politikens inrikt-

ning,

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förslår om prioriterade uppgif-

ter,

6. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ansvarsfördelning

vad gäller informationssäkerhetsarbetet.

Lagförslag 1 har fogats till betänkandet som bilaga 1. Lagförslag 2 har

överlämnats till arbetsmarknadsutskottet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1999/2000:86

1999/2000:T21 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kom-

petenskonsortium för forskning och utveckling inom bredbandsteknologi.

1999/2000:T22 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för offentlig-

het och sekretess ses över.

1999/2000:T23 av Jan Backman (m) och Cristina Husmark Pehrsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan ändring i försla-

get till ändring i ledningsrättslagen att berörda markägares rättssäkerhet till-

godoses,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om expropriationslagens ersättningsregler.

1999/2000:T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om entreprenörskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning

av optionsprogram,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning

för capital venture-företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av bokföringsregler,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av samarbete mellan ABM-institutionerna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT och demokrati,

7. att riksdagen beslutar att inrätta ett framtidsråd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdheten inom IT-sektorn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information till allmänheten och företag om IT:s möjligheter i

utvecklingen för ett hållbart samhälle,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elektronisk handel,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elektroniska signaturer och EID-kortet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning och forskning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-kompetens i småföretag,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för bredbandsutbyggnad,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om accessnätet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om funktionshindrade och IT,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EG-kommissionens program,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skydd för barnen.

1999/2000:T25 av Bengt-Göran Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt IT-

institut för utveckling och säkerhet.

1999/2000:T26 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:86 hos regeringen

begär förslag till en ny IT-politik i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, avslår rege-

ringens förslag om IT-politiskt mål och som sin mening ger regeringen till

känna vad som i motionen anförs därom,

3. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, avslår rege-

ringens förslag om IT-politikens inriktning och som sin mening ger regering-

en till känna vad som i motionen anförts om att likvärdig IT-infrastruktur bör

vara vägledande för IT-politiken vad avser regional utveckling,

4. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör vara en

prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar för att bidra

till ökad yttrandefrihet och offentlighet,

5. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör vara en

prioriterad uppgift för staten att verka för såväl utveckling som implemente-

ring av användarvänliga gränssnitt,

6. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångpunkterna för

statens politik för IT-infrastruktur,

7. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkandena 1 och 6, som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta

beredningen av regelverket för IT-infrastruktur,

8. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1, hos regeringen

begär förslag till sådan ändring av ledningsrättslagen att berättigade anspråk

från markägare vad avser kompensation för nya intrång och förlängd livs-

längd hos befintliga ledningar tillgodoses i enlighet med vad som i motionen

anförs.

1999/2000:T27 av Lena Sandlin-Hedman (s) och Ingemar Josefsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensutveckling inom IT-området för den statliga förvalt-

ningen.

1999/2000:T28 av Bo Lundgren m.fl (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrens i stället för statliga bredband,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om transparenta samtrafikavgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska teleavregleringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upphandling av viss garantitrafik i glesbygd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om markbunden digital-TV,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens roll på IT-området,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användning av digitala signaturer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga uppkopplingsmål,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för ett säkrare Internet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om generellt teknikoberoende och missbruksbaserad integritets-

skyddslagstiftning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett bättre klimat för individer, investeringar och företag,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkurrenskraftiga svenska skatter,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensförsörjningen till IT-branschen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de svenska arbetslagarna,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostäder och fysisk infrastruktur i Stockholm,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en europeisk Nasdaqbörs för teknikaktier,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om digital distansutbildning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om virtuellt universitet i Sverige,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbilda 50 % fler civilingenjörer.

1999/2000:T29 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på oberoende revision av IT-säkerheten på myndigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör arbeta för att avveckla de generella exportrestrik-

tioner på krypteringsprodukter som finns i Wassenaar-arrangemanget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förslaget om införandet av ett nationellt infrastrukturprogram

bör avslås,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stomnät för bredbandsnät,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd för regionala transportnät,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd för lokala transport- och accessnät,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattelättnader för bredbandsanslutning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om korta IT-utbildningar i samarbete med näringslivet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förverkligande av prov med beslutsfattande medborgarpaneler

baserade på demokratiska samråd i Internetbaserade studiecirklar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om marksänd digital-TV.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999

1999/2000:T205 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar vad gäller IT-infrastrukturen i glesbygden.

1999/2000:T209 av Kenth Skårvik och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om telekommunikationer.

1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avreglering inom telekommunikationsområdet,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att se över prissättningen på ISDN och liknande tjänster,

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsteknik,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om programvara och dator,

53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för bredband.

1999/2000:T220 (delvis) av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om infrastruktur och bredband samt om sjö-, väg- och järnvägstransporter i

Värmland.

1999/2000:T222 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om digital allemansrätt.

1999/2000:T243 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som

klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs av-

ståndsoberoende.

1999/2000:T701 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggnad av

bredbandsnät för den nya informationstekniken i Kalmar län.

1999/2000:T702 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på offentliggörande av strålningsvärdena för varje mobiltele-

fonmodell från tillverkarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas strålningsvärde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av snabb forskning kring nivåerna av gränsvärdena.

1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbyggnad av den digitala infrastrukturen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta ett helägt statligt bolag

för digital infrastruktur i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att anvisa 10 000 000 000 kr för

detta bolags aktiekapital,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett kunskapslyft inom IT,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag till Skolverket att initiera och utvärdera projekt för

utvecklad distansutbildning i grundskola och gymnasium,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag till Skolverket att komplettera statistiken över skolans

datorer med en kvalitativ analys,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningen på Internetanslutning till skolor,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målet att all offentligt finansierad utbildning skall vara

tillgänglig

på Internet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av effekterna av elektronisk handel,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av betalningssystem på Internet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elektroniska signaturer,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar för att underlätta elektronisk handel,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsumentskydd och elektronisk handel,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett tilläggsdirektiv till Domännamnsutredningen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska ståndpunkter i förhandlingar om intellektuell egendom

m.m.,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning för att se över tillgängligheten i IT-samhället för

funktionshindrade och äldre.

1999/2000:T704 av Roy Hansson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att drift, nät och tjänster utsätts för konkurrens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att mindre företag skall ha lika möjligheter att ta del av samhällets

satsningar på IT-kommunikation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att landsbygdens behov skall beaktas vid utbyggnad av IT-

kommunikationsnätet.

1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ledningar, växlar, AXE-system etc. skall hålla en jämförbar

standard och taxa över hela Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-anpassning för funktionshindrade,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör frånhålla sig storskaliga planer på bredband för alla,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en ny servicemyndighet till konsumenter av IT,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla elever bör ges full tillgång till dator,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om integrerad IT i undervisningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om exportsatsningar från svenska IT-företag.

1999/2000:T706 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering för elektro-

magnetiska fält,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att SAR-värden för mobiltelefoner görs officiella,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningen om radiofrekventa fält bör ökas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt

på mindre än 7 W slopas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en varningstext som varnar för alltför flitigt användande bör

finnas på mobiltelefoner,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en rekommendation bör utfärdas angående användning av

mobiltelefon i bilar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskning om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet

påbörjas.

1999/2000:T710 av Rune Berglund (s) och Berit Andnor (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om IT-utveckling i glesbygden.

1999/2000:T711 av Willy Söderdahl m.fl. (v, m, kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etable-

ring av delar av ett svenskt EU-institut inom IT-området i Karlskro-

na/Ronneby.

1999/2000:T712 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hälsorisker av strålning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt mobiltelefonnät,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny myndighet för det nationella mobiltelefonnätet.

1999/2000:T713 av Carina Moberg (s) och Cinnika Beiming (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om konsumentens makt vad gäller framtida kommunikationstjänster.

1999/2000:T714 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en digital allemansrätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar för likvärdig kapacitet till likvärdiga priser i hela

landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslutningsavgiften till den i dag tillgängliga tekniken skall

vara densamma över hela landet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett kunskapslyft inom IT-området.

1999/2000:T715 av Maria Larsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av befintlig lagstiftning rörande elektronisk handel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp med uppgift att kontinuer-

ligt följa frågorna kring området elektronisk handel.

1999/2000:T716 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av

delar av ett svenskt EU-institut inom IT-området i Karlskrona/Ronneby.

1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrens på telemarknaden,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om digitala signaturer,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett gemensamt certifikat för s.k. smart cards.

1999/2000:T804 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen hos rege-

ringen begär förslag till lagstiftning som innebär att innehavare av alla typer

av telefoner skall registreras.

1999/2000:A228 av Ulla-Britt Hagström (kd) och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om "hackersförädling" bland ungdom med autodidakt kunskap.

1999/2000:Bo528 av Marianne Andersson (c) och Gunnel Wallin (c) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatoriska uppgifter om strålning.

1999/2000:K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett försök med

digital demokrati.

1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag till kommittén för utvärdering av digital-TV att utvär-

dera konsekvenserna av en utbyggnad av bredband till hemmen.

1999/2000:N213 av Runar Patriksson m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbyggnader för IT-satsningar och teleförbindelser i

gles/landsbygd, skärgården och fjällvärden.

1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om infrastrukturen för bredband, telefoni och datatrafik.

1999/2000:N241 av Rosita Runegrund (kd) och Åke Carnerö (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-teknikens möjligheter att utveckla kompetens- och vidareut-

bildning.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Internetbaserat informationssystem,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationell IT-kampanj i småföretag.

1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbyggnaden av bredbandsteknik.

1999/2000:Ub278 av Eva Arvidsson (s) och Carina Moberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av IT redan i förskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av omsorgspersonal och konsumenter.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.

1999/2000:Ub802 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av informations- och utbildningsinsatser inom IT-området

riktade till småföretag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av rättsliga lösningar vad gäller elektroniska signaturer

och kryptering.

1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av kommunernas skolplaner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibliotekens roll för IT i skolan.

Utskottet

1 Bakgrund

1.1 Inledning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1999/2000:86 Ett informa-

tionssamhälle för alla. Propositionens förslag till lag om ändring i lagen

(1982:80) om anställningsskydd har överlämnats till arbetsmarknadsutskot-

tet. Arbetsmarknadsutskottet avser att behandla detta lagförslag under hösten

2000.

Med anledning av regeringens proposition har nio motioner väckts med

sammanlagt 62 yrkanden. Fyra av dessa yrkanden har överlämnats till ut-

bildningsutskottet för beredning. Det gäller motionerna T28 (m) yrkandena

21, 22 och 23 samt T29 (fp) yrkande 8. I betänkandet behandlas vidare 34

motioner med sammanlagt 82 yrkanden om olika IT-frågor som väckts under

den allmänna motionstiden hösten 1999.

Trafikutskottet har berett vissa utskott tillfälle att avge yttrande över pro-

positionen jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts bered-

ningsområde. Yttranden har kommit in från

- Konstitutionsutskottet (1999/2000:KU8y).

-

- Skatteutskottet (1999/2000:SkU9y).

-

- Försvarsutskottet (1999/2000:FöU5y).

-

- Socialutskottet (1999/2000:SoU7y).

-

- Utbildningsutskottet (1999/2000:UbU5y).

-

- Näringsutskottet (1999/2000:NU5y).

-

- Bostadsutskottet (1999/2000:BoU8y).

-

Yttrandena återfinns i bilaga 2.

I samband med ärendets beredning har utskottet haft en utfrågning av repre-

sentanter från Närings- och Justitiedepartementen om accessnätet och yttran-

defrihetsgrundlagen. Vidare har en skrivelse kommit in från Mobiltelebran-

schen, MTB, om strålningsvärden för mobiltelefoner.

1.2 Informationsteknik

Informationsteknik eller IT har tidigare av utskottet definierats som ett sam-

lingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta,

överföra och presentera ljud, text och bild (bet. 1995/96:TU19). IT gör denna

hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska av-

stånd. Sammansmältningen av tele-, data- och medieområdena har inneburit

att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information.

Begreppet informations- och kunskapssamhälle används vidare som en be-

nämning på en vidareutveckling av industrisamhället där information och

kunskap utgör en allt viktigare resurs för att skapa nationellt välstånd.

IT kan därmed sägas vara ett stort tekniskt system för informationshante-

ring och kommunikation i vid mening, som bygger på en sammansmältning

av olika tekniker och äldre infrastrukturer, främst datorn och telesystemet

samt TV- och annan medieteknik. IT och informationssamhället är inte bara

en integration av datorer, medieteknik och telesystem i snävt teknisk mening

utan också ett system, där ägandeform, organisation och regelverk i hög grad

avgör utvecklingen. Det betyder att sociala, kulturella, politiska och ekono-

miska faktorer spelar en avgörande roll för informationsteknikens utveckling.

För en närmare förklaring av olika ord och begrepp inom IT-området hän-

visas till proposition 1999/2000:86 bilagorna 11 och 12. I samma proposition

ges även en bild över tillgången och användningen av informationsteknik i

Sverige (bilaga 13).

1.3 1996 års IT-beslut

Första gången riksdagen behandlade IT-frågor som ett särskilt politikområde

var år 1996. Riksdagen godkände då regeringens förslag till mål och priorite-

rade uppgifter för en nationell IT-strategi (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:

TU19, rskr. 1995/96:282). Enligt 1996 års IT-beslut skulle användningen av

IT stimuleras genom att så många som möjligt skulle få kunskap om IT och

att detta skulle ske på ett sätt som befrämjade kreativitet, tillväxt och sysse

sättning. Vidare skulle IT-politiken främja Sveriges konkurrenskraft, öka

kunskap, demokrati och rättvisa, främja jämställdheten, utveckla välfärds-

samhället i olika avseenden, t.ex. under hänsynstagande till grupper med

särskilda behov, samt öka effektiviteten i offentlig förvaltning. Insatser på t

områden prioriterades - rättsordningen, utbildningen och samhällets infor-

mationsförsörjning.

Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande vikten av

att det redovisade handlingsprogrammet genomfördes snabbt och kraftfullt.

Vidare konstaterade utskottet att det rådde en betydande samsyn om infor-

mationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv

riktning. I utskottets betänkande underströks vidare betydelsen av att infor-

mationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas

och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sår-

barhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället

motverkas.

Riksdagen godkände regeringens förslag och gav också regeringen till

känna vad trafikutskottet anfört om att säkerhets- och sårbarhetsfrågorna

inom IT-användningen borde uppmärksammas tydligare och att regeringen

borde återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi för detta arbete.

Riksdagen gav även regeringen till känna att den parlamentariska förank-

ringen skulle stärkas genom en årlig rapportering till riksdagen av utveck-

lingen inom IT-området. Trafikutskottet förutsatte vidare att målen för IT-

användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.

Med den beskrivning som lämnas som en bilaga till den nu aktuella propo-

sitionen (bilaga 1) har regeringen lämnat sammanlagt tre redovisningar av

utvecklingen på IT-området. Sedan år 1996 har riksdagen dessutom behand-

lat en rad förslag och skrivelser angående olika delar inom det nationella

handlingsprogrammet för informationsteknik och presenterat sina bedöm-

ningar av centrala frågor för att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning

i informationssamhället.

2 Avslag på propositionen

2.1 Motionsförslag

Lennart Daléus m.fl. (c) kritiserar i motion T26 propositionen för att den

innehåller för få konkreta förslag och har för låg ambitionsnivå. Enligt Cen-

terpartiets uppfattning behövs en ny IT-proposition, med konkreta förslag

och tydliga åtaganden om att tillgången till snabba Internetförbindelser skall

komma alla till del. Dessförinnan saknas anledning för riksdagen att be-

handla en proposition som framför allt består av vaga ambitioner och allmänt

resonerande kring frågan. Riksdagen föreslås därför avslå propositionen och

uppdra åt regeringen att återkomma med ett nytt förslag med den inriktning

som Centerpartiet utvecklat i sina motioner.

2.2 Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet anser att regeringens proposition utgör ett beslutsunderlag

som kan ligga till grund för riksdagens ställningstagande om IT-politiken.

Utskottet avstyrker därför motion T26 (c) yrkande 1.

3 IT-politikens mål och inriktning

3.1 Regeringens förslag

IT-politiskt mål

Regeringen bedömer att i huvudsak bör 1996 års IT-politiska mål gälla även

i fortsättningen, inte minst målet att bredda och utveckla IT-användningen.

Regeringen anser dock att det finns skäl att göra några justeringar och

kompletteringar föranledda av den hårdnande internationella konkurrensen

samt den oerhört snabba utvecklingen på IT-området. Vidare anges att mål-

formuleringarna bör utvecklas så att de blir lättare att utvärdera, kvalitativt

och kvantitativt.

För att ett land skall kunna hävda sig internationellt krävs numera en fram-

skjuten position på IT-området. Sverige har redan i dag lyckats uppnå ställ-

ningen som en av världens ledande IT-nationer. I 1999 års regeringsförkla-

ring angavs målet att Sverige skall vara en ledande IT-nation. Målet föreslås

nu sättas ett steg högre och formuleras som att Sverige skall som första na-

tion bli ett informationssamhälle för alla. Målformuleringen bygger på

övertygelsen om att breddsatsning är den enda hållbara grunden för att Sve-

rige långsiktigt skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.

Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för utvecklingen är goda oc

att de hinder som försvårar förverkligandet av detta mål avlägsnas. Statens

ansvar är också att bevaka att inte kriminella och andra nedbrytande krafter

får genomslag genom den nya tekniken.

IT-politikens inriktning

Regeringens strävan är att IT-politiken under de närmaste två åren i väsentlig

grad skall bidra till ökad uppfyllelse av de följande allmänna politiska målen:

- sunda finanser och stabila priser,

-

- tillväxt, fler arbetstillfällen och lägre arbetslöshet,

-

- att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation och en framstående

forskningsnation,

-

- att stärka trygghet, rättvisa och välfärd,

-

- att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora mil-

jöproblemen är lösta,

-

- att hela Sverige skall växa,

-

- att uppnå större delaktighet i den demokratiska processen samt trygghet

och rättssäkerhet.

-

Mot denna bakgrund föreslås att den vägledande inriktningen för IT-

politiken skall vara att främja

tillväxt genom att:

- öka den svenska IT-sektorns internationella konkurrenskraft,

-

- bidra till nya marknader, fler jobb och ökad produktivitet i hela samhället

genom användningen av IT,

-

- öka den elektroniska handeln;

-

sysselsättning genom att:

- öka anställbarheten genom att ge IT-utbildning med hög kvalitet på alla

nivåer;

-

regional utveckling genom att:

- bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra

IT-infrastruktur;

-

demokrati och rättvisa genom att:

- öka allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktig-

het i politiska beslutsprocesser, både i Sverige och i övrigt inom EU ge-

nom användningen av IT,

-

- bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möjligheter

att använda yttrandefriheten,

-

- att till varata IT:s möjligheter att bevara och utveckla kultur, kulturarv oc

språk i Sverige,

-

- inte otillbörligt kränka människors integritet när IT används;

-

livskvalitet genom att:

- öka individernas välfärd genom användningen av IT i vardags- och arbets-

livet,

-

- höja utsatta gruppers livskvalitet genom användningen av IT;

-

jämställdhet och mångfald genom att:

- öka alla människors förutsättningar för att utnyttja informationsteknikens

möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella funk-

tionshinder,

-

- bidra till att sammansättningen av IT-specialister motsvarar befolkningen

med avseende på kön och etnisk bakgrund;

-

en effektiv offentlig förvaltning genom att:

- låta den offentliga förvaltningen bli en föregångare i användningen av IT,

-

- bidra till att elektronisk kommunikation sker på ett säkert sätt mellan myn-

digheter, människor och företag;

-

ett hållbart samhälle genom att:

- använda IT för att främja en ekologiskt hållbar utveckling,

-

- bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan genom använd-

ning av IT,

-

- inordna IT-utrustningen i ett hållbart kretslopp.

-

Prioriterade uppgifter för staten

I syfte att skapa ett informationssamhälle för alla i enlighet med den före-

slagna inriktningen av IT-politiken föreslås att följande tre områden priorite-

ras inom IT-politiken:

- tilliten till IT,

-

- kompetensen att använda IT samt

-

- tillgängligheten till informationssamhällets tjänster.

-

Tillit till IT skall inte förutsätta hög teknisk kompetens eller dyr utrustning

utan förtroende att använda IT för kommunikation, handel och höjd livskva-

litet skall kunna skapas hos alla användare. Kompetensen skall ökas inte bara

hos ett fåtal specialister utan en grundkompetens att utnyttja och förstå tekni

ken skall finnas hos alla. Tillgänglighet skall inte bara finnas i de delar av

Sverige som attraherar marknadens aktörer utan i alla delar av landet.

3.2 Motionsförslag

Moderata samlingspartiet

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att det behövs en politik med

en vision, om IT-branschen skall kunna växa i Sverige. För att behålla vår

tätposition krävs därför att vi genomför åtgärder som syftar till att göra Sve-

rige till ett mer attraktivt land att bo och verka i. Vårt skattesystem måste

exempelvis vara internationellt konkurrenskraftigt när det gäller beskattning-

en av arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag. Vi måste ha regler som

gör det möjligt för den kunskapsintensiva och snabbväxande IT-sektorn att i

högre grad attrahera och behålla kvalificerad personal i Sverige. Vi måste ha

ett individklimat som gör det lockande att komma till Sverige och att stanna

här. I motionen framhålls också vikten av att trafiksituationen i Stockholm

löses för att möjliggöra att regionen blir den naturliga platsen för IT-

investeringar i norra eller östra Europa. Flygplatser och alla andra trans-

portinfrastrukturer måste även förbättras. Bostäder utgör också en flaskhals

för utvecklingen i t.ex. Stockholmsregionen. Situationen kan förbättras ge-

nom väsentligt snabbare pendling till större regioner för att därigenom skapa

en bredare och effektivare arbets- och bostadsmarknad. En ny bostadspolitik

är därmed en förutsättning för att bl.a. Storstockholm skall kunna dra full

nytta av sitt IT-försprång.

Kristdemokraterna

Johnny Gylling m.fl. (kd) framhåller i motion T24 att för Kristdemokraterna

är den viktigaste utgångspunkten för IT-politiken att människan står i cent-

rum. Informationstekniken är till för människan inte tvärtom. En annan ut-

gångspunkt bör vara att uppmuntra och stötta entreprenörskap. Mycket talar

för att framtidens företag är mindre och mer flexibla till sin uppbyggnad och

organisation. Konflikten mellan ägare och arbetstagare är mindre och alla

känner sig delaktiga i arbetet i större utsträckning än tidigare. Ur ett politi

perspektiv får dessa förändringar stora konsekvenser. Stora delar av vårt

regelverk och vår syn på arbetsmarknaden baseras på ett industriellt tänkan-

de, med stora arbetsgivare och relativt maktlösa medarbetare, där fackföre-

ningar har fungerat som en motpol. Därför måste flexibiliteten öka för mind-

re och medelstora företag.

Motionärerna framhåller vidare att med en avancerad IT-sektor i samhället

måste jämställdhetsarbetet nå längre. Kvinnor skall i lika hög grad som män ha

tillgång till Internet och ha ett inflytande när det gäller att utforma systeme

bättre uppföljning av jämställdhetsplaner i branschen måste stimuleras. Med

en avancerad IT-sektor i samhället måste jämställdhetsarbetet nå längre.

I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) framhålls att uppmärksamhet

måste riktas mot IT-medaljens baksida. Nya sjukdomssymptom börjar visa

sig, stressen ökar och Internet ger även kriminaliteten nya möjligheter. Enligt

motionen är den etiska dimensionen inom IT-världen viktig, och de negativa

företeelserna bör bekämpas genom påverkan av attityder och värderingar.

Centerpartiet

Lennart Daléus m.fl. (c) utvecklar i motion T26 Centerpartiets uppfattning

om en digital allemansrätt. Enligt motionärerna kommer IT att förändra

samhället på ett långtgående sätt. Det innebär att IT-politiken inte kan av-

gränsas till enbart IT, utan måste innebära en mycket stark fokusering på

goda grundkunskaper och allmänbildning, som gör att människor kan delta

som medborgare i ett sådant samhälle. Det IT-politiska målet bör därför

formuleras som att Sverige som första land skall bli ett kunskapssamhälle för

alla. Detta bör uppnås genom en IT-politik som berör samhällets alla sekto-

rer. I Centerpartiets uppfattning om kunskapssamhället ligger nämligen att IT

används för att ta till vara människors kunskaper och kreativitet för att för-

ändra strukturer och funktionssätt i samhälle och näringsliv.

När det gäller IT-politikens inriktning menar Centerpartiet att regeringen

har satt målet för lågt vad avser regional utveckling. Vägledande för IT-

politiken vad avser regional utveckling bör vara att bidra till att skapa förut

sättningar för tillväxt i hela landet genom en bra och likvärdig IT-

infrastruktur.

Sven Bergström m.fl. (c) anför i motion T714 att begreppet en digital al-

lemansrätt innebär att informationstekniken skall komma alla till del oavsett

kön, ålder, social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i landet. Avgö-

rande för detta är att tekniken är spridd men också kunskapsfrågorna - män-

niskornas kunnande för att tillgodogöra sig tekniken.

3.3 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet anser att informationstekniken har stor betydelse för samhällsut-

vecklingen. Den påverkar vår produktionsförmåga och våra levnadsvillkor

liksom möjligheterna att utveckla vår demokrati. Det är därför viktigt att

människor och företag i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja den nya

tekniken. Den oerhört snabba tekniska utvecklingen under de senaste åren

har skapat helt nya förutsättningar för användningen av IT. Enligt utskottets

mening är det därför angeläget att den IT-politik som lades fast av riksdagen

år 1996 nu vidareutvecklas.

I 1996 års riksdagsbeslut framhölls att den nationella IT-strategin skulle ta

sikte på att övergången till informations- och kunskapssamhället skulle om-

fatta nationen i dess helhet och att alla medborgare skulle kunna dra nytta av

IT:s möjligheter. Denna inriktning bör nu som regeringen föreslår specifice-

ras och formuleras som ett tydligt mål för IT-politiken.

Centerpartiet har i sin partimotion T26 förordat att begreppet kunskaps-

samhälle används i målformuleringen i stället för ordet informationssamhäl-

le. Enligt utskottets mening har valet mellan dessa båda begrepp inte någon

avgörande betydelse för hur IT-politiken utformas. Vad som är viktigast är

tolkningen av begreppet. Av propositionen framgår att med informations-

samhälle avses ett samhälle där IT finns representerat överallt i samhället. Et

samhälle där IT förändrar villkoren för företagande, arbetsliv, kultur, utbild-

ning och politik. Det innebär också att IT skall användas för att ta till vara

människors kunskaper och kreativitet och för att utveckla strukturer och

funktionssätt i samhälle och näringsliv. I sammanhanget kan vidare nämnas

att det engelska begreppet "Information Society" alltmera används interna-

tionellt för att beteckna det nya samhälle som nu är under framväxt och som

bygger på en bred användning av IT. Utskottet bedömer mot denna bakgrund

att regeringens förslag till nytt IT-mål, Sverige skall som ett första land bli

ett informationssamhälle för alla, är väl formulerat och fångar in även de

aspekter som Centerpartiet betonar.

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag till ny inriktning av IT-

politiken en angelägen precisering och utveckling av tidigare gällande rikt-

linjer. Beträffande Centerpartiets synpunkter på en delvis förändrad lydelse

av inriktningen för att främja regional utveckling vill utskottet understryka

att IT-politiken självfallet skall komma hela landet till godo. Informations-

tekniken har också särskilt positiva effekter i glesbygd genom sin möjlighet

att minska betydelsen av avståndsskillnader och underlätta informationsöver-

föring och kontakter. Människor i glesbefolkade delar av landet kan t.ex.

med hjälp av IT ta del av service, kultur och handel. Som utskottet återkom-

mer till senare är det därför av särskild betydelse att en väl fungerande IT-

infrastruktur finns tillgänglig i hela landet.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att när det bl.a. gäller regel-

system, utbildning och infrastruktur skall staten prioritera arbetet med att ök

tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgängligheten till informa

tionssamhällets tjänster.

I motion T24 (kd) behandlas en rad grundläggande och viktiga frågor i IT-

politiken. Utskottet delar uppfattningen att människan måste stå i centrum.

Motsvarande inriktning redovisas i propositionen där regeringen betonar att

informationstekniken måste nå ut till alla och att den kan behöva anpassas till

de särskilda krav som t.ex. utsatta grupper ställer. Utskottet instämmer även i

motionärernas uppfattning att informationstekniken bidrar till att villkor och

strukturer förändras i arbetslivet genom att möjliggöra nya arbetssätt och

arbetsorganisationer. Förändringar som enligt utskottets mening bör tas till

vara på ett sätt som tryggar den enskildes säkerhet och trygghet. Den före-

slagna inriktningen av IT-politiken innebär också - som efterlyses i motio-

nen - att jämställdhet och mångfald främjas genom att den ökar alla männi-

skors möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella

funktionshinder och motverkar olika negativa effekter.

Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motion T28 (m) om

betydelsen av att det i landet finns ett samhällsklimat som möjliggör en fort-

satt utveckling av informationssamhället. Så är också fallet. Sverige är en av

världens mest framstående IT-nationer med bl.a. en stark industriell bas, hög

användning av IT samt en stark expansion av företag inom IT-sektorn. Sve-

rige är t.ex. världsledande inom trådlös kommunikation och Internetanvänd-

ning. Enligt utskottets mening är det angeläget att detta positiva klimat be-

fästs och vidareutvecklas. Utskottet vill samtidigt betona att ett lyckat infö-

rande av ny teknik förutsätter att den enskildes behov av skydd för såväl den

personliga integriteten som hälsa och säkerhet och socialt skydd tillgodoses.

Dessutom krävs en kontinuerlig kompetensutveckling. Arbetsmiljöproblem

som t.ex. stress och utbrändhet som kan följa i teknikens spår behöver också

uppmärksammas.

När det gäller motionärernas synpunkter på vissa skattefrågor instämmer

trafikutskottet i vad som anförs i skatteutskottets yttrande (SkU9y) om att det

inte i detta sammanhang finns något skäl att göra allmänna uttalanden om

framtida skattesänkningar. Sådana frågor bör tas upp i ett större ekonomisk-

politiskt sammanhang där en avvägning kan göras mot anspråken på resurser

för ändamål som t.ex. vård, skola och omsorg. Som bostadsutskottet redovi-

sat i sitt yttrande (BoU8y) finns det heller inte anledning för riksdagen att n

i sak behandla bostadspolitikens inriktning i enlighet med förslaget i Mode-

rata samlingspartiets partimotion.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker trafikutskottet regeringens för-

slag till IT-politiskt mål, IT-politikens inriktning och prioriterade uppgifter

Utskottet avstyrker samtliga motioner, dvs. T24 (kd) yrkandena 1 och 8, T26

(c) yrkandena 2 och 3, T28 (m) yrkandena 11 och 12 i denna del, 14 och 15,

T210 (kd) yrkande 49 och T714 (c) yrkande 1. Syftet med flertalet motions-

yrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.

4 Tillgänglighet

4.1 IT-infrastruktur

Regeringens bedömning

Regeringen anser att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de

närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapa-

citet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett

övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapa-

citet finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb

utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlig-

het att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främ-

jas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna över-

brygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgänglig-

het, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd

Nationellt infrastrukturprogram

Regeringen anser att det finns behov av ett nationellt infrastrukturprogram

för att skapa en helhetsbild av behovet av IT-infrastruktur samt för att ge

underlag till ställningstaganden om principer för ansvarsfördelningen mellan

staten och övriga aktörer. En viktig utgångspunkt är att programmet i första

hand skall vara vägledande och underlätta en utbyggnad i marknadens regi,

samtidigt som grundläggande krav att åstadkomma en tekniskt sammanhäng-

ande helhet uppfylls. Regeringen har därför beslutat uppdra åt en särskild

utredare att överväga dessa frågor, liksom också de organisatoriska formerna

för en fortsatt statlig medverkan (Infrastrukturprogram för bredbandskom-

munikation, dir. 2000:04).

Nationellt stomnät

Regeringen anser att ett stomnät bör skapas med hög överföringskapacitet till

alla kommuner. Tillgängligheten i nätet skall vara hög så att låga priser och

en snabb utveckling främjas av att ett stort antal aktörer har möjlighet att

nyttja nätet. Konkurrens skall också skapa förutsättningar för så långt möjligt

avståndsoberoende priser i hela landet. Enligt regeringen bör det vara möjligt

för alla tjänsteleverantörer som så önskar att få tillgång till stomnätet.

Regeringens uppfattning är att det första steget i utvecklingen mot en till-

gänglig infrastruktur med hög överföringskapacitet bör tas genom att affärs-

verket Svenska kraftnät bygger ut ett stomnät för bredbandskommunikation

mellan landets alla kommuner på marknadsmässiga villkor där svart fiber

erbjuds. Ett sådant nät utgör början av utvecklingen mot en högre kapacitet i

nätet som helhet. Investeringskostnader för ett nationellt optofibernät som

når fram till varje kommunhuvudort beräknas till ca 2,5 miljarder kronor.

Det regionala nätet

Det regionala nätet förbinder de mindre orterna i en kommun med stomnätet

som i sin tur förbinder kommunernas huvudorter med varandra. Regeringen

bedömer att detta transportnät i stor utsträckning kommer att förverkligas av

marknaden och andra icke statliga aktörer. Det är därför viktigt att osäkerhet

om statens intentioner inte hämmar andra aktörers investeringsvilja. Utreda-

ren bör därför göra en bedömning av de transportnätsförbindelser som bör

prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms kom-

ma till stånd under de närmaste fem åren på helt kommersiella grunder. Av

propositionen framgår att för statligt stöd till dessa nät har för åren 2000-

2004 reserverats 2 625 miljoner kronor.

Lokala transport- och accessnät

Förbindelsen ända fram till slutanvändaren betecknas som lokala transport-

och accessnät. Enligt regeringen kan det på samma sätt som när det gäller det

regionala nätet finnas delar av accessnätet som inte kommer till stånd på

kommersiella grunder. För att underlätta en utbyggnad också i glesbygd bör

en kommun kunna få möjlighet att söka stöd för att ordna anslutning med

hög överföringskapacitet. Stödet bör avse fastigheter där anslutning skulle bli

avsevärt dyrare för abonnenterna än i normala fall.

Stödet bör förenas med villkor. Sådana villkor kan vara att nätet skall kun-

na hyras av alla operatörer och att priserna är rimliga och enhetliga inom

kommunen. Vidare skall det finnas ett lokalt försörjningsprogram. Ansök-

ningarna från kommunerna skall prövas utifrån ovannämnda villkor och

regional- och näringspolitiska grunder. Det bör framhållas att kommunala

initiativ vad gäller utbyggnad av accessnät är ett frivilligt åtagande för kom-

munerna. Det statliga stödet bör täcka endast en mindre del av utgiften. Slut-

ligen bör villkoren för stödet vara så utformade att kommunerna redan vid

sitt beslut om en eventuell utbyggnad har rimliga möjligheter att bedöma

möjligheterna att få del av stödet.

Skattelättnad för bredbandsanslutning

Regeringen anger att en skattelättnad bör övervägas för fysiska och juridiska

personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som

innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapacite-

ten i det normala telefonnätet. Skattelättnaden, som bör utformas som en

skattereduktion, bör avse anslutningsutgifter över ett visst belopp och mot-

svara en mindre del av utgiften. Frågan bör utredas med inriktning på att ny

lagstiftning skall kunna träda i kraft den 1 januari 2001. Regeringen bedömer

att värdet av skattelättnaden tillsammans med stödet till kommunerna uppgår

till 3,2 miljarder kronor.

Statens ansvar för säkerhet och regler

Regeringen framhåller att staten skall ha ett övergripande ansvar för säker-

heten i den tekniska infrastrukturen i allmänt tillgängliga telenät. En stor de

av de regler som skall tillämpas för att näten skall fungera har utvecklats

inom branschen. Staten måste dock, i takt med att IT-infrastrukturen blir en

alltmer betydelsefull del av samhället, ytterst garantera att den kan fungera

på ett tillförlitligt sätt.

Teknikneutralitet

Regeringen anger det viktigt med teknikneutralitet, eftersom det är omöjligt

att med säkerhet hävda att t.o.m. de tekniska lösningar som i dag anses sär-

skilt tillförlitliga, verkligen kommer att förbli de bästa på längre sikt. Vida

kan tekniken komma att variera beroende på lokala och speciella förutsätt-

ningar.

Informationsteknikens betydelse för regional utveckling och utjämning

Regeringen framhåller att tillgång till modern informationsteknik till konkur-

renskraftiga priser bör finnas för att näringslivet i hela landet skall kunna

utvecklas. För att hela Sverige skall leva och utvecklas bör även företag i

regionalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillgång till denna teknik så

att de kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga landet. I

detta syfte bör särskilda åtgärder vidtas, bl.a. för att stimulera utbyggnaden

av transportnätet i dessa områden.

Ekonomiska insatser för utbyggnad av IT-infrastruktur

Regeringen beräknar att 2 625 miljoner kronor under åren 2000-2004 bör stå

till förfogande för att inom ramen för det nationella IT-infrastruktur-

programmet ge stöd till den utbyggnad av regionala transportnät m.m. som

inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Regeringen överväger också

ett stöd till kommuner för att möjliggöra abonnentanslutning med hög över-

föringskapacitet i glest bebyggda områden genom lokala transport- och ac-

cessnät och en särskild skattelättnad för utgifter för anslutning till datakom-

munikation. Det sammanlagda beloppet för stödet till kommuner och skatte-

lättnaden motsvarar 3 200 miljoner kronor. Summan av dessa belopp för

utbyggnad av IT-infrastrukturen uppgår således till 5 825 miljoner kronor.

Investeringskostnaden för ett nationellt optofibernät som når fram till varje

kommunhuvudort har beräknats till ca 2 500 miljoner kronor. Denna kostnad

förutsätts finansieras av det statliga affärsverket Svenska kraftnät på mark-

nadsmässiga grunder.

Av propositionen framgår att de statliga stöd som planeras lämnas för att

bygga ut en digital infrastruktur skall ha som villkor att andra aktörer bidrar

med minst motsvarande belopp. Som framgår av nedanstående sammanställ-

ning beräknas att de totala insatserna för utbyggnaden av IT-infrastrukturen

med regeringens program uppgår till drygt 17 miljarder kronor.

Kostnader för utbyggnad av IT-infrastruktur (miljarder kronor)

Staten

Övriga

Totalt

Stomnät

Ca 2,5

0

2,5

Regionalt nät

2,6

2,6

5,2

Stöd för bredbandsanslutning

3,2

6,4

9,6

Summa

8,3

9,0

17,3

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att statens uppgift inte bör

vara att bygga svartfibernät med skattepengar och bedriva osund konkurens

med privata bolag som bygger eller har byggt svartfibernät. En central statlig

uppgift är i stället att upphandla en viss garantitrafik i glesbygd eller på or

som annars kan få vänta orimligt lång tid på bättre överföringskapacitet.

Staten skall däremot inte med skattesubventioner gå in och konkurrera med

de bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden.

Angelägna utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till

stånd genom att staten upphandlar bredbandstjänster. Motionärerna anser

emellertid att det är tveksamt med speciella skatteavdrag för inköp av bred-

bandsuppkoppling. Sett som arbetsredskap finns det redan i dag avdragsmöj-

ligheter för bredbandsanslutning. Dessutom finns det en risk för bristande

konkurrensneutralitet om staten låser fast sig till en viss speciell teknik.

Prisnivån hos leverantörerna riskerar vidare att hållas uppe, och beslut om

uppkoppling riskerar att dröja i avvaktan på ett framtida stöd.

I motionen framhålls att staten i stället skall stå neutral till teknikvalet oc

följa marknadens utveckling. Den regionala utvecklingen av bredbandskapa-

citeten bör följas noga och den snabba teknikutvecklingen för i synnerhet

olika behov och olika geografiska avstånd beaktas. När konkurrens mellan

olika företag och system med svartfiber uppträtt har priset för att nyttja näte

fallit dramatiskt. Motionärerna framhåller i sammanhanget att konkurrens i

flera fall har lett till prisnivåer som bara är bråkdelar av det gamla priset.

I motion N239 av Per Westerberg (m) framhålls att den fortsatta utbyggna-

den av infrastrukturen för bredband, telefoni och datatrafik måste präglas av

privata företag, konkurrens och statligt garanterad trafik där så är nödvän-

digt.

I motion T704 av Roy Hansson (m) framhålls att drift, nät och tjänster på

kommunikationsområdet bör utsättas för konkurrens. Motionären påpekar

vidare att vissa delar av Sveriges befolkning och en del företag i dag kan

använda digitala tele- och datatjänster, medan andra fortfarande inte har

tillgång till dessa till en rimlig och med storstadsområdena jämförbar kost-

nad. Landsbygdens behov bör därför beaktas vid utbyggnad av IT-

kommunikationsnätet, och mindre företag bör ha likvärdiga möjligheter att ta

del av samhällets satsningar på IT-kommunikation.

Kristdemokraterna

Johnny Gylling m.fl. (kd) delar i motion T24 regeringens bedömning att

hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren bör få

tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet och att detta i

första hand skall ske i marknadens regi. Kristdemokraterna anser att staten

bara bör gripa in där marknaden inte räcker till och att staten först och främs

bör stimulera en satsning på en kraftfull telekommunikation i Sverige. Det

kan handla om att ge en avsiktsförklaring samt att förbereda spelregler för

konkurrensneutralitet på marknaden.

Risken med statligt teknikval är att det inte blir långsiktigt hållbart. Motio-

närerna vill i stället se en nätmarknad som påminner om elmarknaden där

man skiljer på nätdelen och tjänstedelen. Det skall vara möjligt för nya

tjänsteföretag att köpa in sig på andras nät för att sälja tjänster till slutan

daren. Priserna måste vara så att monopol och oligopol undviks.

I motionen framhålls vidare att staten har ett alldeles särskilt ansvar för

glesbygden. Marknaden kommer med all säkerhet att se till att först storstä-

derna, sedan alla större tätorter får tillgång till bredband i konkurrens och

med ett flertal tjänsteoperatörer att välja på. Men precis som med mobiltele-

fonins GSM-nät kommer det att ta lång tid innan hela Sverige är täckt. Det är

knappast ens troligt att samtliga kvadratkilometer av landet någonsin kom-

mer att täckas om marknadsmässiga villkor enbart skall gälla. Enligt motio-

närerna har staten här en tydlig uppgift och de anför att det finns många olika

möjligheter: ROT-avdrag för boende i glesbygd, investeringsbidrag, stöd via

regionala strukturmedel och EU-medel. Beträffande en skattelättnad för

accessnätet anför motionärerna att en sådan kan vara ett sätt att nå målet om

bredband till alla, men de framhåller att förslaget är otydligt och att remissi

stanserna haft olika åsikter om hur en stimulans bäst kan ges till hushåll i

glesbygd. De anser att det är beklagligt att regeringen inte kunnat samla sig

till ett konkret förslag på denna punkt.

I motion T210 utvecklar Johnny Gylling m.fl. (kd) likartade synpunkter på

IT-politiken. Dessutom framhålls att prissättningen på ISDN och liknande

tjänster bör ses över. Det är inte rimligt att man kan få betala 15 000-20 000

kr för en vanlig installation av ISDN. Detta borde regeringen via Post- och

telestyrelsen uppmärksamma. Motionärerna framhåller vidare behovet av

avreglering inom telekommunikationsområdet.

Ulf Björklund m.fl. (kd) framhåller i motion N279 att snabb datakommuni-

kation i hela landet är viktigt för Sveriges fortsatta tillväxt, för möjlighete

till distansarbete och för möjligheter att bo och verka även i glesbygden. Re-

geringen bör därför ge en tydlig avsiktsförklaring om att bredbandsteknik

skall bli tillgänglig i hela landet.

Centerpartiet

Lennart Daléus m.fl. utvecklar i motionerna T26 och T703 Centerpartiets

politik för en digital allemansrätt och hur IT-infrastrukturen bör utformas.

Motionärerna kritiserar regeringen för att ha för låg ambitionsnivå och ser en

uppenbar risk för lokala infrastrukturmonopol med den lösning som rege-

ringen förordar. Staten bör i stället enligt Centerpartiet ta ett ansvar i förs

hand för accessnätet. Det innebär ett finmaskigt fibernät till "nära hemmet".

Nätet bör sedan upplåtas på lika villkor till alla operatörer. Vidare framhålls

att i den fortsatta beredningen av regelverket för IT-infrastruktur bör en

lösning tas fram, som motverkar framväxten av monopolsituationer. En

sådan lösning bör vara att uppmuntra kunderna att själva äga förbindelserna

på samma sätt som elektrifieringen av landsbygden en gång åstadkoms.

Centerpartiet menar att staten bör stå som ägare till en heltäckande digital

infrastruktur, byggd på fiber till hushållen och företagen. Utbyggnaden be-

räknas kosta ca 60 miljarder kronor. För att utbyggnaden snabbt skall komma

i gång bör riksdagen bemyndiga regeringen att inrätta ett nytt helägt statligt

bolag för att upphandla den nödvändiga infrastrukturen och för att tillhanda-

hålla denna på likvärdiga villkor till alla operatörer. Riksdagen bör därför

bemyndiga regeringen att anvisa 10 miljarder kronor för detta bolags aktie-

kapital. Sammanfattningsvis menar Centerpartiet att den statliga politiken för

digital infrastruktur bör utgå från tre tydliga kriterier:

- Att trygga konkurrensen på tjänste- och operatörssidorna som är den

mer dynamiska delen av IT-sektorn genom ett nät öppet på lika villkor

för alla operatörer.

-

- Att garantera likvärdiga förbindelser i hela landet.

-

- Att ge förutsättningar för en långsiktig planering som gör att nätet blir

skalbart i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.

-

Sven Bergström m.fl. (c) påtalar vidare i motion T714 att med en gemensam

utbyggnad av likvärdig kapacitet till likvärdiga priser tryggas konkurrens och

tillgång till informationsteknik i hela landet. Motionärerna uppmärksammar

att kostnaden för ett ISDN-abonnemang varierar från under 2 000 kr i Stock-

holms innerstad upp till 60 000 kr. Enligt motionen bör anslutningsavgiften

vara densamma över hela landet så att regional obalans motverkas.

Folkpartiet liberalerna

Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T29 att det är angeläget att en

bredbandsutbyggnad kommer till stånd. Folkpartiet liberalerna ifrågasätter

däremot en alltför detaljstyrd statlig planering. Det finns en risk att utveck-

lingen på infrastrukturområdet går både fortare och långsammare än vad man

tänker sig. Enligt motionärerna skall det inte vara en statlig uppgift att ga-

rantera bandbredd åt vartenda hushåll utan snarare att främja en god konkur-

rens, en god mångfald på nätet och tillse att Post- och telestyrelsen bevakar

denna konkurrens. Regeringens förslag om ett nationellt infrastrukturpro-

gram bör därför avslås. Folkpartiet menar att byggandet av stomnät bör ge-

nomföras i konkurrens och att regeringen bör stimulera till investeringar av

olika aktörer i olika slags nät samt ta hänsyn till regionala och sociala oba-

lanser. Bredbandsutbyggnad bör inte forceras fram alltför snabbt. Det finns

en risk att man bygger fast sig i gammal teknik om man snabbt investerar i

utbyggnad samtidigt som det hela tiden sker tekniska innovationer på områ-

det. Folkpartiet avstyrker mot denna bakgrund även förslaget om statligt stöd

för regionala transportnät och lokala transport- och accessnät.

Motionärerna anför vidare att en riktad skattelättnad riskerar att leda till at

prisnivån fortsätter att vara hög och anser också att det är tveksamt om det

över huvud taget är en klok fördelningspolitik att subventionera bred-

bandsuppkopplingar. Enligt motionärernas mening är det främst stadsbor

samt människor med god ekonomi och datorvana som efterfrågar höghastig-

hetsinternet. För många låginkomsttagare är det inte alls aktuellt att köpa en

dator till hemmet.

Enligt motionen är det angeläget att ett stomnät byggs ut till orter som inte

har det, liksom att de nät i tätbefolkade regioner som nu inte är tillräckligt

kraftfulla för att möta efterfrågan byggs ut. Folkpartiet ifrågasätter dock att

tekniken skall beslutas på politiskt centralt håll samt att regeringen i förväg

vill ge hela uppdraget till statliga Svenska kraftnät. Folkpartiet liberalerna

menar att byggandet av stomnätet bör genomföras i konkurrens och att rege-

ringen bör stimulera aktörer till investeringar i olika slags nät samt ta hänsy

till regionala och sociala obalanser.

Folkpartiet liberalerna delar regeringens uppfattning att utbyggnaden av

regionala nät bör utföras av marknadens aktörer. Frågan om utredning av

detta är emellertid för tidigt väckt. Folkpartiet anser det också angeläget att

så många som möjligt, även i glesbygd, på sikt kan få tillgång till bredbands-

nät, och motsätter sig inte heller att offentliga medel kan tas i bruk för dett

Men man ifrågasätter att staten i nuläget skall ta ett sådant ansvar.

Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller vidare i motion T705 att ledningar, väx-

lar, AXE-system etc., skall hålla en jämförbar standard och taxa över hela

Sverige.

Kenth Skårvik och Elver Jonsson (båda fp) framhåller i motion T209 att det

är av största vikt att hela Sverige får tillgång till ett utbyggt bredbandsnät.

Motionärerna anser dessutom att det i första hand är privata intressenter som

måste stå för utbyggnaden. Stat och kommun bör endast i undantagsfall

engagera sig i denna typ av utbyggnad. Det är också viktigt att en bra kon-

kurrens mellan olika aktörer kan upprätthållas.

Övriga motionsförslag

Marianne Andersson (c) framhåller i motion T222 att om likvärdiga förut-

sättningar för data- och telekommunikation skall kunna uppnås i landet bör

infrastrukturen byggas ut och erbjuda en digital allemansrätt.

Agne Hansson (c) föreslår i motion T701 att Kalmar län utses som ett för-

söksområde för bredbandsutbyggnad. Ett statligt anslag bör anvisas för än-

damålet och regeringen bör i samverkan med Regionförbundet i Kalmar län

genomföra projektet.

Stig Eriksson m.fl. (v) framhåller i motion T205 att om IT-utvecklingen skall

ha regional balans som utgångspunkt bör staten ta ett regionalpolitiskt an-

svar. Enligt motionärerna kan medel som frigörs genom t.ex. en delförsälj-

ning av Telia vara en lösning på hur bredbandsutbyggnaden kan finansieras.

Carin Lundberg m.fl. (s) framhåller i motion T243 att hela landet snarast

måste få tillgång till teleförbindelser som klarar att överföra stora datamäng-

der med hög hastighet. De insatser som görs av det privata näringslivet på

rent marknadsmässiga grunder bör därför kompletteras med statliga insatser

så att utbyggnaden sker parallellt till orter där de kommersiella förutsättning

arna saknas (yrkande 9). I samma motion understryks vidare att en förutsätt-

ning för att modern informationsteknik skall kunna tas till vara är att hela

landet får tillgång till den nya tekniken på likvärdiga villkor. Staten bör

därför verka för att teletaxorna så långt görs avståndsoberoende (yrkande10).

Rune Berglund och Berit Andnor (båda s) framhåller i motion T710 att lik-

värdiga IT-förutsättningar bör råda i landet. För detta krävs inte bara fysiska

investeringar utan också rättvisare teletaxor som är oberoende av avstånd, en

ökad satsning på kompetensutveckling samt stöd till IT-rådgivare i kommu-

nerna.

Carina Moberg och Cinnika Beiming (båda s) betonar i motion T713 att

marknaden och infrastrukturen för framtidens kommunikationstjänster bör

byggas upp med utgångspunkt från konsumenternas behov. Det betyder att

den enskilde konsumenten fritt skall kunna välja den eller de operatörer och

leverantörer de vill, oavsett om det handlar om Internet, telefoni, TV etc.

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) konstaterar i motion T220 att samhället på

många områden har tagit ett nationellt ansvar. Det gäller exempelvis att

vägarna är framkomliga, att elström finns till hushåll och företag över hela

landet och att fast telefoni blivit utbyggd. Enligt motionärerna bör på mot-

svarande vis samhället även ansvara för att bredband på sikt finns i hela

landet.

Runar Patriksson m.fl. (fp) påtalar i motion N213 att väl utbyggda och

fungerande kommunikationer är av mycket stor betydelse i glesbygden.

Det är regeringens uppgift att kräva att operatörerna erbjuder en grund-

service.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har i sitt yttrande (SkU9y) begränsat sig till regeringens pla-

ner på en skattereduktion för bredbandsanslutning och bemött de invänd-

ningar som motionärerna fört fram på följande sätt:

Flera motionärer har ifrågasatt planerna på en skattereduktion främst därför

att ett riktat bidrag skulle vara kontraproduktivt och på längre sikt kunna led

till att kostnaden för anslutning blir högre än som skulle bli fallet utan ett

bidrag. Enligt utskottets mening kan ett stöd som av någon anledning be-

gränsar utbudet på en marknad motverka sitt syfte eftersom det minskade

utbudet kan ge upphov till prisökningar. När det gäller den av regeringen

planerade skattereduktionen är emellertid avsikten att denna skall lämnas

direkt till den som har utgiften för anslutningen. Härigenom undviks enligt

skatteutskottets mening att det uppkommer negativa effekter på utbudet.

Vidare invänds att planerna på ett stöd kan medföra att pågående arbete

avbryts och att nya arbeten inte startas i avvaktan på besked om stödets när-

mare utformning. I sammanhanget kan framhållas att skattereduktionen är

avsedd att öka spridningen av snabba uppkopplingar till områden som kom-

mersiella aktörer inte skulle täcka in inom en rimlig tid och att den skall

utgöra ett relativt sett lågt bidrag till totalkostnaden. Härigenom begränsas

enligt skatteutskottets mening risken för negativa effekter på marknaden

under den tid stödets utformning utreds.

Slutligen har det riktats fördelningspolitiska invändningar mot förslaget.

Enligt motionärerna är det i första hand stadsbor med god ekonomi som

använder Internet med höghastighetsanslutning, och för många låginkomst-

tagare är det inte alls aktuellt att skaffa en dator i hemmet. Enligt utskottet

mening är syftet med den föreslagna stimulansen inte i första hand fördel-

ningspolitiskt utan avsikten är att låta de delar av landet som inte har samma

kommersiella bärkraft som storstadsregionerna få del av de möjligheter som

IT-utvecklingen ger. De möjligheter till ekonomisk tillväxt och annan sam-

hällsutveckling som väl utvecklade kommunikationsnät på detta område ger

upphov till bör vara tillgängliga i hela Sverige med rimliga ekonomiska

insatser.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det från skattemyndigheternas

synvinkel är viktigt att skattereduktionen utformas så att den är enkel att

tillämpa och lätt att administrera.

Skatteutskottet har mot denna bakgrund inte någon erinran mot regeringens

planer på en skattereduktion och avstyrker aktuella motionsyrkanden.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet anser att avgörande för Sveriges möjligheter att kunna behålla

och utveckla vår ledande ställning på IT-området är att en väl fungerande IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet skyndsamt byggs ut och ges en

stor spridning. Denna utbyggnad bör i första hand ske i marknadens regi. I

likhet med vad som gäller inom andra viktiga infrastrukturområden har sta-

ten dock en viktig roll att spela. För att möjliggöra exempelvis att de nya

tjänsterna skall kunna tillhandahållas på ett effektivt och säkert sätt samt ti

konkurrenskraftiga priser är det nödvändigt att vidta åtgärder så att hushåll

och företag i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja den nya tekniken.

Konkurrensneutralitet och mångfald liksom säkerhet och teknisk samordning

av näten kan vidare främjas genom statliga insatser och regler.

Enligt utskottets mening är det därför angeläget att ett nationellt in-

frastrukturprogram tas fram för att vägleda och underlätta en marknadsledd

utbyggnad. Programmet bör innehålla förslag till regler och riktlinjer som

garanterar bl.a. säkerheten och framkomligheten. Staten bör däremot inte i

detalj peka ut tekniska lösningar.

När det gäller de invändningar som rests mot Svenska kraftnäts utbyggnad

av ett stomnät mellan landets kommuner med ett fiberoptiskt bredbandsnät

vill trafikutskottet klarlägga att denna utbyggnad skall ske på marknadsmäs-

siga villkor. Genom sitt befintliga ledningsnät har Svenska kraftnät en unik

möjlighet att snabbt kunna erbjuda ett kokurrenskraftigt öppet bredbandsnät.

Utskottet anser det angeläget att denna möjlighet tas till vara. Enligt utskot-

tets mening bör det vara till fördel både för hushåll och företag med en ökad

konkurrens mellan olika bredbandsaktörer. Genom konkurrens, låga priser

och en snabb utveckling får fler operatörer och IT-företag möjlighet att nyttja

näten.

Utskottet konstaterar att det finns olika uppfattningar om behovet av statli-

ga insatser för fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen. Centerpartiet menar

att insatserna enligt regeringens förslag är alltför blygsamma och förordar en

statlig satsning på ca 60 miljarder kronor. Folkpartiet liberalerna framhåller

däremot att staten nu bör avstå från ekonomiska insatser. Därmed kan vi

senare se var behoven av statliga insatser finns. Moderata samlingspartiet

anger att det kan bli aktuellt för staten att upphandla viss garantitrafik i gl

bygd. Även Kristdemokraterna framhåller att särskilda insatser kan komma

att behövas i glesbygdsområden.

Trafikutskottet anser det angeläget att utbyggnaden av en väl fungerande

IT-infrastruktur i största möjliga utsträckning sker i marknadsmässig regi.

För närvarande pågår också omfattande investeringar av olika aktörer i ut-

byggnad, framför allt av bredbandsnät. Utskottet anser att denna utveckling

är positiv och tyder på tilltro till Sverige som en ledande IT-nation. Trafikut

skottet är därför inte berett att stödja Centerpartiets förslag att staten skal

vara en betydande ägare till en heltäckande digital infrastruktur.

Staten har dock ett ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överfö-

ringskapacitet snarast blir tillgänglig i hela landet vilket skapar förutsättni

ar för tillväxt. Enligt utskottets mening är en sådan satsning nödvändig om

Sverige skall kunna hävda sig långsiktigt i den internationella konkurrensen.

Utredningen om Infrastrukturprogram för bredbandskommunikation har i sitt

delbetänkande den 3 april 2000 preliminärt beräknat att 30 % av Sveriges

befolkning inte kommer att erbjudas bredbandsförbindelser av kommersiella

aktörer inom en femårsperiod.

Enligt trafikutskottets mening får inte den teknik som kan överbrygga av-

stånden i landet leda till att klyftan mellan storstad och glesbygd vidgas.

Utskottet delar därför inte den uppfattning som framförs i flera motioner om

att utvecklingen bör avvaktas för att se i vad mån statliga insatser kan kom-

ma att behövas någon gång i framtiden. Enligt utskottets mening är särskilda

statliga insatser påkallade för att trygga en utbyggnad av höghastighetsför-

bindelser även i landets glest befolkade områden. Utskottet har därför ingen

erinran mot regeringens planer på att avsätta drygt 5,8 miljarder kronor för

utbyggnad av IT-infrastruktur under åren 2000-2004.

Beträffande de motionsförslag som väckts om mer likriktad prissättning

för framför allt ISDN-anslutning vill utskottet hänvisa till att sedan telela-

gens tillkomst år 1993 har konkurrensen utvecklats mycket positivt på vissa

delar av telemarknaden såsom internationell telefoni och mobiltelefoni.

Andra delar av telemarknaden har inte blivit föremål för samma starka kon-

kurrens. Det gäller framför allt produkter och tjänster som i hög grad är

beroende av tillgången till accessnätet såsom t.ex. ISDN-anslutning. Som

utskottet återkommer till senare under nästa avsnitt Tillgång till lokala ac-

cessnät och lokal monopolisering förutsätts att en väl fungerande konkurrens

skall utvecklas även på detta område, vilket kommer att påverka priserna

positivt.

Slutligen - när det gäller de motionsförslag som berör IT-utbyggnaden i

olika landsdelar - vill utskottet hänvisa till den utredning som för närvarande

pågår om ett nationellt infrastrukturprogram (dir. 2000:04). I utredningens

uppdrag ingår att klarlägga vilken IT-infrastruktur som inte beräknas komma

till stånd på rent kommersiella grunder och som bör prioriteras av samhället.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna T24 (kd)

yrkande 14, T26 (c) yrkandena 6 och 7, T28 (m) yrkandena 1, 3 och 4, T29

(fp) yrkandena 3-7, T205 (v) yrkande 3, T209 (fp) yrkande 19, T210 (kd)

yrkandena 47, 48 och 53, T220 (s) i denna del, T222 (c) yrkande 2, T243 (s)

yrkandena 9 och 10, T701 (c), T703 (c) yrkandena 1-3, T704 (m), T705 (fp)

yrkandena 4 och 6, T710 (s), T713 (s), T714 (c) yrkandena 2 och 3, N213

(fp) yrkande 4, N239 (m) yrkande 7 och N279 (kd) yrkande 7.

Syftet med flertalet motionsyrkanden om att trygga en effektiv och välfun-

gerande IT-infrastruktur med hög kapacitet i hela landet förutsätts dock

komma att tillgodoses.

4.2 Tillgång till accessnät och lokal monopolisering

Regeringens bedömning

Regeringen anger att sedan telelagens tillkomst år 1993 har konkurrensen

utvecklats mycket positivt på vissa delar av telemarknaden såsom internatio-

nell telefoni och mobiltelefoni. Andra delar av telemarknaden, såsom pro-

dukter och tjänster som i hög grad är beroende av tillgången till ett accessnät

har inte blivit föremål för samma starka konkurrens. Av propositionen fram-

går vidare att accessnätet står för merparten av de totala nätkostnaderna.

Tillgången till ett accessnät är därför av avgörande betydelse för att möjlig-

göra för en operatör att kunna tillhandahålla produkter och tjänster i access-

nätet och därmed öka konkurrensen på området. Detta kan ske antingen

genom nyutbyggnad av accessnät, uthyrning av Telias accessnät eller ut-

nyttjande av befintliga alternativa accessnät.

Enligt regeringen talar därför starka skäl för att tillgång till accessnät görs

möjlig för operatörerna och att detta skall ske genom lagstiftning. Den se-

naste tidens tekniska utveckling har emellertid inneburit att radio- och TV-

tjänster samt andra tjänster som kräver hög överföringskapacitet, t.ex. kom-

munikation via Internet, kan förmedlas även genom telenätet. Detta innebär

att vissa bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen aktualiseras även när det

gäller telenät. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen innebär

att varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att sända

radioprogram genom tråd. Enligt propositionen kan det inte uteslutas att en

skyldighet att ge tillgång till sitt accessnät innebär en begränsning av denna

grundlagsfästa rätt för nätinnehavaren. Frågans förhållande till yttrandefri-

hetsgrundlagen måste därför övervägas innan något förslag till lagstiftning

kan presenteras.

Motionsförslag

Enligt motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör ökad konkurrens skapas

genom ett system med förutsägbara, allmänt accepterade och transparenta

samtrafikavgifter så att operatörerna kan använda alla nät konkurrensneutralt.

Ett förslag om "local loop unbundling" (skyldighet att ge tillgång till sitt

accessnät på rimlig begäran) finns färdigt som till stora delar löser dessa

problem. Genom "national roaming" (skyldighet att låta abonnenter hos

andra operatörer sända och ta emot telemeddelande via sitt nät) kan konkur-

rensen samtidigt förbättras i de nationella och regionala näten där monopol

bildas och då det inte har varit lönsamt att dra fram kabel från flera operatö-

rer.

Även enligt motion T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör konkurrensen öka på

telemarknaden. Accessnätet bör öppnas för full konkurrens och full num-

merportabilitet gälla vid byte av telebolag. Regleringsmyndigheten måste

samtidigt förstärkas och ges större befogenheter att vidta konkurrensfräm-

jande åtgärder.

Kristdemokraterna genom Johnny Gylling m.fl. (kd) betonar i motion T24

behovet av ökad konkurrens och avreglering inom teleområdet. Motionärerna

påpekar att det statliga och dominerande teleföretaget Telia AB ensamt har

tillgång till de kablar som går från telestationerna ända fram till fastigheter

nas accessnät. För att möjliggöra konkurrens på bredbandsmarknaden krävs

tillgång till detta nät. Enligt motionärerna är det anmärkningsvärt att rege-

ringen inte har kommit längre när det gäller att öppna Telias accessnät för

marknaden. Motionärerna hänvisar till att i EG-kommissionens IT-program

eEurope anges som mål att medlemsländerna skall öppna accessnäten hos de

monopoloperatörer som finns senast i december 2000. Regeringen bör därför

snarast se till att accessnätet blir tillgängligt så att det klarläggs för alla

ratörer vilka regler som gäller för eventuella nya accessnät som dras fram till

hushållsfastigheter.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet har i sitt yttrande (NU5y) aktualiserat två konkurrensfrågor

av betydelse för konsumenterna men också för branschens fortsatta utveck-

ling. Den ena gäller tillgången till accessnätet. Som framhålls i propositionen

är tillgång till detta nät av avgörande betydelse för att möjliggöra för en

operatör att kunna tillhandahålla produkter och tjänster i accessnätet och

därmed öka konkurrensen på området. Enligt näringsutskottets mening är det

väsentligt att beredningen av denna fråga sker med skyndsamhet och att

regeringen därefter snarast återkommer till riksdagen i ärendet.

Den andra uppmärksammade konkurrensfrågan gäller risken för s.k. lokal

monopolisering. Under senare tid har utvecklingen av de nya fastighetsnäten

för bredbandskommunikation gått oerhört snabbt. Enligt näringsutskottets

mening är det positivt att Post- och telestyrelsen nyligen har kartlagt riskern

för monopol vid bredbandsutbyggnaden och framlagt olika förslag för att

begränsa dessa risker. Regeringen bör, menar näringsutskottet, utan fördröj-

ning bereda rapporten från PTS och undersöka om ytterligare åtgärder er-

fordras för att minska riskerna för monopol på bredbandsområdet.

Näringsutskottet anser att de två nämnda konkurrensfrågorna är av stor

betydelse för konsumenterna men också för utvecklingen på IT-området.

Trafikutskottet bör därför enligt näringsutskottets uppfattning i sin fortsatta

beredning av ärendet överväga behovet av ett särskilt tillkännagivande till

regeringen i de två nu nämnda frågorna.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet konstaterar att det föreligger en bred politisk samsyn om

vikten av en väl fungerande konkurrens när det gäller tillgången till access-

nätet, dvs. det nät som olika användare och organisationer utnyttjar för åt-

komst till annat nät. En ökad konkurrens ses således som önskvärd i samtliga

aktuella motioner. Näringsutskottet har också i ett enhälligt yttrande funnit

att frågan är av stor betydelse för konsumenterna och för IT-utvecklingen.

Som framgår av propositionen delas denna syn av regeringen som framhåller

att starka skäl talar för att tillgång till accessnätet möjliggörs för olika ak

och att detta skall ske genom lagstiftning.

Även inom EU finns en klar inriktning mot att främja en ökad konkurrens

och skapa mångfald på accessnätet. EG-kommissionen har i sitt meddelande

Mot ett nytt regelverk för infrastruktur för elektronisk kommunikation och

tillhörande tjänster, KOM (1999)539, beträffande konkurrensen i lokala nät

angett att brådskande åtgärder krävs för att öka konkurrensen inom de lokala

näten. Kommissionen välkomnar de initiativ som flera medlemsländer tagit

för att göra de lokala näten tillgängliga för konkurrerande tjänsteleverantörer

men framhåller att gemenskapen inte kan vänta på att nationell lagstiftning

skall antas på detta område. Kommissionen kommer i stället att använda sig

av rekommendationer och, i särskilda fall, sina befogenheter enligt konkur-

rensreglerna i fördraget för att uppmuntra en uppdelning av anslutningarna

för lokala nät i hela EU. I ett meddelande har kommissionen rekommenderat

medlemmarna att införa tillgång till accessnätet. Tillgång till rå kopparled-

ning bör finnas till den 31 december 2000 mot kostnadsorienterad ersättning.

Trafikutskottet anser det angeläget att en väl fungerande konkurrens sna-

rast utvecklas i accessnätet. Som framgår av bakgrundsredovisningen har

regeringen med hänvisning till yttrandefrihetsgrundlagen beslutat att frågan

måste övervägas ytterligare innan något förslag till lagstiftning kan presente-

ras. Enligt propositionen kan det nämligen inte uteslutas att skyldighet att ge

tillgång till accessnät innebär en begränsning av nätinnehavares grundlags-

fästa rätt att sända radioprogram genom tråd.

Trafikutskottet anser det angeläget att operatörerna på teleområdet ges

långsiktiga spelregler och klarlägganden om regelverkets framtida utform-

ning. Utskottet anser mot denna bakgrund att det bör tydliggöras att de lokala

accessnäten kommer att öppnas för konkurrens genom lagstiftning. Som

framgår av propositionen har också Telia förklarat att bolaget avser att öppna

sitt accessnät frivilligt. För att genomföra erforderlig lagändring kan det

dock, som regeringen anmäler, inte uteslutas att en grundlagsändring först

erfordras. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna fråga får en

skyndsam lösning så att regeringen snarast kan föreslå riksdagen de lagänd-

ringar som krävs. Vad utskottet nu anfört om åtgärder för att öka konkurren-

sen på accessnäten bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Som regeringen redovisar finns det risker för lokal monopolisering i de nya

fastighetsnät som nu växer fram i landet. Det är därför angeläget, som nä-

ringsutskottet framhåller, att regeringen även bereder denna fråga skyndsamt.

Med hänvisning till det anförda finner trafikutskottet att syftet med motio-

nerna T24 (kd) yrkande 15, T28 (m) yrkande 2 och T717 (m) yrkande 3 blir

tillgodosett. Yrkandena kan sålunda lämnas utan åtgärd från riksdagens sida

och avstyrks därför.

4.3 Ledningsrättslagen m.m.

Regeringens förslag

Regeringen anser att avgörande för Sveriges möjligheter att kunna behålla en

ledande ställning på IT-området är att IT-infrastruktur med hög överförings-

kapacitet ges stor spridning. För att möjliggöra att de nya tjänsterna skall

kunna tillhandahållas i hela landet är det nödvändigt att vidta åtgärder som

stimulerar utbyggnaden av nät med hög överföringskapacitet. Detta skulle,

enligt regeringens uppfattning, kunna ske t.ex. genom en utbyggnad i det

befintliga elektriska stamnätet och i regionala elnät. Affärsverket Svenska

kraftnät och regionala nätbolag har nämligen ledningsgator med stark-

strömsledningar, för vilka det i allmänhet finns ledningsrätt, som når samtli-

ga huvudorter i landets kommuner och många andra tätorter. Dessa elnät

skulle kunna användas för att bygga ut IT-infrastrukturen genom att i dessa

befintliga nät dra fram fiberoptiska ledningar.

För att kunna dra fram och begagna ledning på annans mark krävs emel-

lertid i dag ett förrättningsförfarande enligt ledningsrättslagen, för det fall

civilrättsliga avtal inte används. Ett förrättningsförfarande kan dock vara

resurskrävande både i tid och pengar. Det finns därför enligt regeringen skäl

att ändra ledningsrättslagen för att åstadkomma ett enklare förfaringssätt utan

att för den skull inkräkta på enskilda intressen. Innebörden av regeringens

förslag är att den som innehar ledningsrätt för starkströmsledning med kon-

cession eller för starkströmsledning som försörjer telekommunikationssys-

tem för allmänt ändamål m.m. skall få rätt att, i befintligt ledningsrättsut-

rymme, även dra fram och använda teleledningar, t.ex. fiberoptiska ledning-

ar. Detta skall kunna ske utan nytt förrättningsförfarande för varje fastighet

där det redan finns ledningsrätt för starkströmsledning.

Regeringen anser att om en starkströmsledning har dragits fram över an-

nans mark med stöd av ledningsrätt och denna starkströmsledning i ett senare

skede kompletteras med en eller flera svagströmsledningar, som teleledning-

ar, medför detta som regel inte något ytterligare intrång i fastighetsägarens

rätt. Ett betydande intrång för fastighetsägaren har redan skett i och med

framdragandet av starkströmsledningen. Framdragandet av ytterligare tele-

ledningar och fiberoptiska ledningar har därför mycket liten betydelse. Enligt

regeringens uppfattning är en sådan komplettering av väsentlig betydelse

från allmän synpunkt.

Motionsförslag

Jan Backman och Cristina Husmark Pehrsson (båda m) framhåller i motion

T23 att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i ledningsrättsla-

gen med syftet att berörda markägares rättssäkerhet skall bli tillgodosedd. I

motionen framhålls att markägaren enligt propositionens förslag vid en lant-

mäteriförrättning inte kan få sina invändningar mot själva ledningsdragning-

en prövade. Det påpekas att antalet nya kablar inte är begränsat och att led-

ningsrätten också omfattar vissa tillbehör såsom transformatorstationer och

master. Motionärerna ifrågasätter också lagförslagets retroaktivitet utifrån

bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap. 18 § regeringsformen och Eu-

ropakonventionen. I samma motion föreslås att en översyn skall göras av

expropriationslagens ersättningsregler med utgångspunkt i den obalans som

råder mellan kabelägarens möjligheter att tjäna pengar på sitt kabelinnehav

och de låga ersättningsbelopp som expropriationslagen innebär.

I Centerpartiets partimotion T26 begär Lennart Daléus m.fl. att regeringen

lägger fram förslag med syfte att markägarens berättigade anspråk på kom-

pensation för nya intrång och förlängd livslängd hos befintliga ledningar

tillgodoses. Två skadefall framhålls i motionen. Det gäller dels om vid led-

ningsdragningen intrång sker med maskiner över t.ex. växande gröda, dels

om mark till följd av regeringsförslaget kommer att belastas av ledningsrätt

under en längre tid än som annars skulle ha blivit fallet.

Bostadsutskottets yttrande

När det gäller propositionens lagförslag delar bostadsutskottet i sitt yttrande

(BoU8y) regeringens uppfattning att en komplettering i befintligt lednings-

rättsutrymme bör kunna tillåtas utan ny förrättning. Detta med hänsyn till de

kostnader och den tidsutdräkt som är förenade med en förrättning i förhål-

lande till frågans ringa betydelse för berörda fastighetsägare. Bostadsutskot-

tet tillägger i sammanhanget att Lagrådet inte haft något att invända mot

förslaget och tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionens för-

slag till ändring i ledningsrättslagen. Motion T23 (m) yrkande 1 om avslag

på regeringens lagförslag avstyrks följaktligen.

När det gäller frågan om ersättningsvillkor för skada och intrång redovisar

bostadsutskottet att utskottet tidigare i år (bet. 1999/2000:BoU6) uttalat att

expropriationslagens ersättningsregler i grunden är väl utformade när det

gäller fastighetsägarens rätt till ersättning. Inom Justitiedepartementet finns

planer på att genomföra en analys av behovet av vissa förändringar i ersätt-

ningsreglerna. Avsikten är att analysera om det under senare år skett några

förskjutningar av lagens tillämpningsområde som bör föranleda att ersätt-

ningsreglerna revideras. Med hänvisning till det anförda ansåg bostadsut-

skottet att ersättningsreglerna i vart fall tills vidare bör kvarstå oförändrad

Bostadsutskottet avstyrkte i sammanhanget vissa m-förslag om ändrade

ersättningsregler. Bostadsutskottet finner inte skäl att ändra sina nu redovisa

de tidigare ställningstaganden och avstyrker i enlighet med detta förslaget

om en översyn av expropriationslagen med den i motion T23 (m) yrkande 2

föreslagna inriktningen.

Vad gäller den i motion T26 (c) väckta frågeställningen om markägarens

ersättningsrätt anför bostadsutskottet följande:

En ledningsrätt är inte begränsad i tiden. Ersättning för det intrång en led-

ningsrätt förorsakar fastighetsägaren bestäms enligt en grundprincip som ger

honom rätt till skillnaden mellan värdet på hans fastighet före och efter upp-

låtelsen av ledningsrätten, dock utan att vissa förväntningsvärden ersätts. Vid

upphörandet av en ledningsrätt som i enlighet med regeringsförslaget givit

rätt till framdragning och brukande också av en kompletterande ledning kan

en ny ledningsrätt för den senare ledningen prövas vid en förrättning enligt

ledningsrättslagen. Också annan ersättning än den som avser en minskning

av själva fastighetens värde kan utgå. Sådan ersättning kan även omfatta

skador som beräknas inträffa i framtiden. Det kan gälla att en fastighetsägare

åsamkas en utgift eller att han går miste om en inkomst som han kunnat

påräkna. Det kan också gälla att fastighetsägarens fasta kostnader för t.ex. et

befintligt jordbruk kvarstår men måste fördelas på en mindre brukningsareal.

Lika med kontanta utgifter anses värdet av förlorade naturaförmåner, värdet

av eget arbete och annat som kan skattas i pengar. Syftet med ersättningen är

att ge fastighetsägaren möjlighet att bibehålla det ekonomiska läge som

skulle ha förelegat om någon upplåtelse inte hade ägt rum. Det är i princip

fråga om samma syfte som ersättningen för intrånget skall tillgodose.

Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att det inte är någon risk för att

en fastighetsägare inte skulle få berättigade anspråk på kompensation tillgo-

dosedda. Motion T26 (c) yrkande 8 avstyrks följaktligen.

Trafikutskottets ställningstagande

Ledningsrättslagen

Trafikutskottet anser det angeläget att underlätta en utbyggnad av IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet i befintliga ledningsnät. Trafikut-

skottet delar bostadsutskottets uppfattning att en komplettering i befintligt

ledningsrättsutrymme bör kunna tillåtas utan ny förrättning med hänsyn till

de kostnader och den tidsutdräkt som är förenade med ett sådant förfarings-

sätt i förhållande till frågans ringa betydelse för berörda fastighetsägare.

Trafikutskottet tillstyrker propositionens förslag till ändring i ledningsrätts

gen medan motion T23 (m) yrkande 1 avstyrks.

Expropriationslagens ersättningsregler

Trafikutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och avstyrker motion T23

(m) yrkande 2 om en översyn av expropriationslagen.

Markägares ersättningsrätt

Trafikutskottet delar bostadsutskottets uppfattning att gällande regelverk

skapar garantier för att en fastighetsägare kan få berättigade anspråk på kom-

pensation tillgodosedda. Motion T26 (c) yrkande 8 avstyrks följaktligen.

4.4 Tillgänglighet för funktionshindrade

Regeringens bedömning

Regeringen anför att utvecklingen inom IT-området för många människor

med funktionshinder kan innebära ökade möjligheter att kommunicera med

andra. Att nära följa och ta del av hälso- och sjukvård, utbildning, kultur,

samhällsdebatt och underhållning kan höja livskvaliteten väsentligt för

många som annars skulle ha svårt att ta del av samhällets tjänster och aktivi-

teter. Många barn med funktionshinder kan t.ex. om de har tillgång till dato-

rer med bra program och styrhjälpmedel leka som andra barn. Vid datorn kan

elever i skolan också arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå, vilket kan

stärka självkänslan.

Enligt propositionen skall personer med funktionshinder ha tillgång till och

kunna använda de IT-system som byggs upp. Särskilda lösningar för perso-

ner med funktionshinder skall så långt som möjligt undvikas. IT-systemen

skall vara så flexibelt utformade att de går att utnyttja av så många som möj-

ligt och med samma utrustning som andra. Den offentliga sektorn bör vara

ett föredöme och kunna ställa krav på tillgänglighet och användbarhet vid

upphandling av IT-system. En generell tillgänglighet är samhällsekonomiskt

lönsam och bör eftersträvas. En satsning från statens sida bör på olika sätt

innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveckling.

Enligt propositionen bör försöksverksamhet för personer med funktions-

hinder inledas när det gäller möjligheterna till förbättrade levnadsvillkor med

hjälp av produkter och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom

telekommunikationsområdet. Formerna för en sådan försöksverksamhet bör

utredas. Fortsatta insatser bör göras för utveckling och kompetensutveckling

då det gäller IT för funktionshindrade.

Motionsförslag

I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att informationstekniken

kan vara till stor hjälp för funktionshindrade människor i vardagen. Mobilte-

lefonens SMS-meddelanden kan göra att hörselskadade kan kommunicera

med sin familj eller sitt arbete. Ett talprogram kan ge blinda människor möj-

lighet att sköta ett arbete eller studera. Motionärerna anser som grundprincip

att alla IT-system skall utformas så att alla medborgare oavsett funktions-

hinder skall kunna kan ta del av dem. Särskilt bör uppmärksammas de syn-

skadades möjligheter att ta del av IT-infrastrukturen. Motionärerna anför

vidare att de ställer sig bakom regeringens förslag i propositionen att en

försöksverksamhet för personer med funktionshinder bör inledas när det

gäller möjligheterna till förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter

och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom telekommunika-

tionsområdet.

Lennart Daléus m.fl. (c) redovisar i motion T703 att Handikappinstitutet har

framfört att lagstiftning framstår som den enda tillgängliga vägen för att

säkra en rimlig tillgänglighet för funktionshindrade och äldre. Vid sidan av

en allmän antidiskrimeringslag för att göra det möjligt för funktionshindrade

och äldre att leva i IT-samhället bör speciella bestämmelser om krav på

tillgänglighet eller möjlighet att uppställa sådan krav föras in i lagar som

reglerar IT-området. Det är nu hög tid att tillsätta en utredning med uppdrag

att se över tillgängligheten i IT-samhället för funktionshindrade och äldre.

Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T705 att IT i många fall måste

anpassas så att människor med funktionshinder kan använda tekniken. Det

kan innebära att speciell mjukvara och speciella produkter måste utvecklas

och installeras.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet erinrar i sitt yttrande (SoU7y) om att regeringen nyligen i

proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell hand-

lingsplan för handikappolitiken tagit upp frågeställningar och farhågor på ett

sätt som i stor utsträckning anknyter till vad som anförs i motion T24 (kd). I

propositionen konstateras nämligen att regeringen just nu förbereder en

omfattande satsning på IT-området. Syftet är att skapa en god och bred an-

vändning av IT som gynnar både producenter och konsumenter och som ökar

välfärd och livskvalitet. För t.ex. personer med funktionshinder kan den nya

IT-tekniken, rätt använd, skapa nya och ökade möjligheter att ta del av sam-

hällets utbud av varor, tjänster, information m.m. och underlätta kommu-

nikationen människor emellan. Men samtidigt, anförs det, finns det en risk

för att nya kommunikationsmönster och ny teknik kan innebära att funk-

tionshindrade personer ställs utanför utvecklingen och således inte har möj-

ligheter att ta del av de positiva effekterna som t.ex. bredbandstekniken kan

medföra. Det konstateras vidare att frågor om synskadade och deras tillgång

till information på Internet är ett område som bör ses över närmare. Det

poängteras att nya tjänster och produkter inom IT-området måste göras till-

gängliga och användbara för alla. En generell tillgänglighet är sam-

hällsekonomiskt lönsam och bör eftersträvas. Staten har här en viktig roll när

det gäller att påverka tillverkarna av nya system och produkter och att styra

utvecklingen i mer tillgänglig riktning. En satsning från statens sida på t.ex.

bredbandsinfrastruktur bör på olika sätt innehålla åtgärder som säkerställer

en sådan utveckling. I propositionen görs bedömningen att det är viktigt att

funktionshindrade personers behov beaktas tidigt i en kommande satsning

inom bredbandsområdet.

Socialutskottet ställer sig bakom dessa bedömningar och anser att motions-

yrkandet i allt väsentligt är tillgodosett.

Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning om informationsteknikens bety-

delse för att öka funktionshindrades och äldres livskvalitet. En utgångspunkt

för IT-politiken är därför att IT skall användas på ett sådant sätt i vardags-

och arbetslivet att individers välfärd tryggas samt att IT skall vara ett redsk

för att höja utsatta gruppers livskvalitet. Det innebär att grupper med särskil

da behov, t.ex. funktionshindrade och äldre, behöver stöd. För personer med

funktionshinder förutsätter detta att IT-systemen är tillgängliga och använd-

bara.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen enligt propositionen kommer att

utreda förutsättningarna för en försöksverksamhet när det gäller funktions-

hindrades användning av bredband. Regeringen föreslår också fortsatta insat-

ser för utveckling och kompetensutveckling då det gäller IT för funktions-

hindrade samt att Sverige deltar i internationella initiativ som syftar till at

göra Internet tillgängligt för alla.

Nya tjänster och avancerade produkter inom IT-området måste därför gö-

ras tillgängliga och användbara för alla. En generell tillgänglighet är sam-

hällsekonomiskt lönsam och bör eftersträvas. En satsning från statens sida

bör därför på olika sätt innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveck-

ling.

Med hänvisning till det anförda anser trafikutskottet att något särskilt till-

kännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Motionerna T24 (kd)

yrkande 16, T703 (c) yrkande 24 och T705 (fp) yrkande 5 avstyrks följaktli-

gen.

4.5 Samhällets informationsförsörjning

Regeringens bedömning

Regeringen framhåller att väl fungerande system för information om grund-

läggande fakta från den offentliga sektorn är betydelsefullt i flera avseenden.

För det första är det, av demokratiska skäl, angeläget att enskilda får en god

insyn i samhället och de produkter som är resultatet av det arbete som bedri-

vits inom den offentliga förvaltningen. För det andra har en väl fungerande

informationsspridning stor betydelse för effektiviteten i den offentliga för-

valtningen själv. Att göra grundläggande information från den offentliga

sektorn tillgänglig är också betydelsefullt för tillväxt och välfärd.

När det gäller den grundläggande information som finns i samhället har

rättsinformationen i många avseenden en särställning. Lagar, förordningar

och andra föreskrifter utgör en av hörnstenarna för ett ordnat och organiserat

samhällsliv. Rättsordningen bygger på principen att medborgarna skall känna

till de föreskrifter som har beslutats och kungjorts. För att underlätta för

allmänheten att skaffa sig information om vilka regler som gäller har rege-

ringen beslutat att det skall byggas upp ett nytt offentligt rättsinformations-

system som skall vara tillgängligt via Internet.

Regeringen anger vidare att när det gäller övrig grundläggande information

behöver flera frågor övervägas. Det gäller t.ex. omfattningen av det offentli-

ga åtagandet för grundläggande offentlig information, omfattning av samver-

kan och samspel med olika intressenter, krav på kvalitet, standardisering

m.m. Oklarheter i dessa sammanhang hindrar utvecklingen på området. För

att de elektroniska informationsvägarna och tjänsterna i den offentliga verk-

samheten skall vara snabba, ha hög kvalitet och god tillförlitlighet, behövs

vissa grundläggande regler. Regeringen avser därför att påskynda den syste-

matiska och långsiktiga uppbyggnaden av regler och riktlinjer som kan vara

sammanhållande för det offentliga agerandet när det gäller att elektroniskt

förse samhället med grundläggande offentlig information.

Motionsförslag

Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) anför i motion N273 att staten bör vara

ytterst ansvarig för ett Internetbaserat informationssystem där en företagare

lätt och när som helst på dygnet kan få fram vilka regler som gäller för olika

typer av företag i olika situationer. Denna tjänst bör innehålla alla typer av

information som en företagare kan behöva för sina kontakter med stat och

kommun.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet anser det angeläget med målmedvetna satsningar på utveck-

ling och tillhandahållande av offentlig information. Utskottet har inga erin-

ringar mot regeringens bedömning att en strategi bör utformas för att effekti-

visera och underlätta tillgängligheten till den offentliga informationen och

för att stimulera utveckling av elektroniska informationstjänster.

Som framhålls i motion N273 (m, kd, fp) innebär IT-utvecklingen möjlig-

heter till snabbare och mer kundanpassad offentlig service. Därmed under-

lättas även övergången till elektronisk affärsverksamhet. I sammanhanget

kan nämnas att regeringen har gett NUTEK i uppdrag att underlätta för före-

tagare att söka information bl.a. genom att skapa en elektronisk sökväg till

relevant företagsinformation. NUTEK har startat projektet Direktsvar i syfte

att förbättra småföretagares beslutsunderlag genom att via Internet snabbt,

enkelt och billigt tillgodose småföretagens behov av myndighetsinformation.

Direktsvar skall på olika sätt förmedla information och vägleda företagen till

rätt information och myndighet. Direktsvar drivs av NUTEK men är ett

samarbetsprojekt mellan flera av Sveriges myndigheter. Enligt vad utskottet

erfarit kommer Direktsvar att kompletteras med en interaktiv funktion där

företagare på ett och samma ställe kan ställa frågor och få svar av myndig-

heterna. Företagaren skall på så sätt slippa bli slussad mellan myndigheter

och få ett svar kring en frågeställning från flera myndigheter.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med den nu be-

handlade motionen till väsentlig del är tillgodosett. Något initiativ från riks

dagen är inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför motion N273 (m, kd, fp)

yrkande 27.

5 Tillit till IT

5.1 Informationssäkerhetsarbetet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att ansvaret för informationssäkerheten även fortsätt-

ningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag och organisationer som har

det normala verksamhetsansvaret. Bakgrunden till regeringens förslag är att

riksdagen med anledning av 1996 års IT-proposition gav regeringen till

känna sin syn på behovet av ett mer samlat ansvar för IT-säkerhetsfrågorna

än det som råder för närvarande. I det sammanhanget skulle behovet av att

koordinera Sveriges medverkan i det internationella IT-säkerhetsarbetet

beaktas. Riksdagen ansåg vidare att regeringen skulle återkomma till riksda-

gen med en utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet, där regeringen preci-

serar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet inordnas i det nationella

handlingsprogrammet för IT samt hur säkerhetsarbetet bör organiseras.

Av propositionen framgår att för den närmaste framtiden prioriterar rege-

ringen i det nationella handlingsprogrammet tre områden: skydd mot infor-

mationsoperationer, ett säkrare Internet samt elektroniska signaturer och

annan säkerhetsteknik.

Skydd mot informationsoperationer

Regeringen anser att det är nödvändigt med ett fortsatt och fördjupat arbete

kring frågor som rör skyddet mot informationsoperationer, informationssä-

kerhet och IT-säkerhet. Gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som

åtgärder för att motstå informationskrigföring (eller andra informations-

operationer) och åtgärder för att öka IT-säkerheten är enligt regeringen dif-

fus. Utvecklingen inom området informationskrigföring ställer ökade krav på

den grundläggande IT-säkerheten i samhället.

Det är viktigt för Sverige att aktivt stödja internationella avtal och regler

inom detta område som snabbt internationaliseras. Informationsoperationer

och informationskrigföring har bl.a. behandlats i Förenta nationerna, i en G8-

kommitté och i EU:s ministerråd.

Ett säkrare Internet

Regeringens arbete skall bidra till ett säkrare Internet. Regeringen anser att

ett säkrare Internet skulle innebära en snabb och effektiv höjning av säker-

heten för många aktörer i samhället.

Under senare år har användningen av Internet ökat mycket kraftigt. Stora

grupper av användare har blivit beroende av Internet som kommunikations-

och informationsväg. Informationsutbytet mellan myndigheter, företag och

medborgare ökar dramatiskt. Myndigheter och företag använder i allt större

utsträckning elektroniska tjänster och Internet för tjänster och förmedling av

information. Alltfler hushåll använder Internet för att kommunicera med

varandra, med myndigheter, med sina arbetsplatser och med företag. Rege-

ringen menar att en säker infrastruktur för Internet utgör en viktig del i arbe

tet med samhällets informationssäkerhet.

Elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik

Regeringen anger att med den ökande kommunikationen ökar exponeringen

av den information som hanteras. Hoten mot informationssystemen och

kraven på säkerheten i dessa ökar och ändrar karaktär.

Den ökade användningen av elektronisk kommunikation innebär krav på

system som medger säker identifiering, att ett meddelande inte har förändrats

under överföringen, samt att man skall kunna skydda information från insyn.

För att uppnå detta kan olika former av krypteringsteknik användas.

Staten kan skapa förutsättningar för en ökad användning av säkerhetstek-

nik genom att undanröja eventuella legala hinder. Det är viktigt att den of-

fentliga förvaltningen med gemensamma ansträngningar börjar använda

system för säker elektronisk kommunikation och driver på denna utveckling i

samhället. Regeringen anser att användning av krypteringsteknik för att

åstadkomma säkra elektroniska kommunikationer utgör en viktig del av

arbetet för att förbättra samhällets informationssäkerhet.

Motionsförslag

Bo Lundgren m.fl. (m) anför i motion T28 att säkerhetsmedvetandet är lågt i

såväl offentlig som privat sektor. Den enda metod som står till buds för att

skapa säkerhet i en öppen digital miljö som Internet är användning av krypte-

ring. Med stark kryptering når signaturer och nycklar den säkerhetsnivå som

det digitala samhället behöver. Sverige bör under sitt ordförandeskap i EU ta

initiativ till en konferens om åtgärder och arbete i Europa för att skydda den

digitala infrastrukturen. Elektroniska signaturer är en viktig beståndsdel i de

elektroniska affärerna. Men förtroendet för och bruket av sådana affärer

uppstår inte via lagstiftning.

Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T29 att det är viktigt att känslig

information hanteras på ett sådant sätt att riskerna för intrång i personlig oc

affärsmässig integritet blir så små som möjligt. Regeringens förslag till an-

svar för informationssäkerheten är lika rimligt som okontroversiellt; infor-

mationssäkerheten kan inte betraktas som något annat än en normal del av

verksamheten. Folkpartiet föreslår att det skall ställas krav på revision av IT

säkerheten på alla myndigheter som hanterar information som är känslig för

enskilda, företag, organisationer eller för samhället i stort. IT-revisionen bö

utföras av experter som är fristående från de myndigheter som granskas.

I motion T25 av Bengt-Göran Hansson (s) betonas att behovet av ett sam-

manhållande organ för säkerhetsfrågor kommer att öka mycket kraftigt ju

fler som blir användare och ju snabbare den tekniska utvecklingen går. Skall

regering och riksdag kunna hålla jämna steg med den mycket snabba utveck-

lingen blir det nödvändigt att myndigheter, organisationer och företag i Sve-

rige snarast bildar ett IT-institut för utveckling och säkerhet, samt att någon

statlig myndighet får till ansvar att vara samordnare i säkerhetsfrågor.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet framhåller i sitt yttrande (FöU5y) att hotet mot informa-

tionssamhället har fått ökad betydelse i takt med att samhällsviktiga system

och funktioner blir beroende av informationsteknik. Den internationella

utvecklingen inom området har tydligt visat att hela samhället berörs - inte

bara den offentliga förvaltningen. Hela samhällets beroende och dess sårbar-

het har därför även en stor säkerhetspolitisk betydelse. Utgångspunkten för

beredskap och skyddsåtgärder är inte primärt knutet till skyddet av Sveriges

territorium utan i högre grad till behovet att skydda svenska intressen och

nationella tillgångar, t.ex. en funktionssäker samhällsviktig infrastruktur, i

såväl fred som i kris och krig. En nationell samordning och ett sektorsöver-

gripande ansvar för planering och exekutiva åtgärder blir därmed nödvändig.

Enligt försvarsutskottets mening behöver begreppen i den säkerhetspolitis-

ka dimensionen utvecklas. Sålunda bör man skilja på informationsoperatio-

ner å ena sidan och informationskrigföring i kris och krig å den andra sidan.

Informationsoperationer kan förekomma i hela spektrumet fred-kris-krig

medan informationskrigföring enligt försvarsutskottets mening är en militär

aktivitet riktad mot vårt militära försvar och därmed i huvudsak är Försvars-

maktens ansvar.

Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning att ansvaret för informa-

tionssäkerheten även fortsättningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag

och organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. Ställningsta-

gandet är - som anförs i motion T29 (fp) - okontroversiellt. Informationssä-

kerheten kan inte betraktas som något annat än en normal del av verksamhe-

ten. Denna ordning är emellertid inte tillräcklig. Tvärsektoriella hot kräver

tvärsektoriella lösningar. Ansvarsfrågorna i ett mer nationellt perspektiv

måste nu äntligen klaras ut. Det är försvarsutskottets mening att den utredare

som nu arbetar måste lämna förslag till hur en tvärsektoriell samordning för

IT-säkerhet och skydd mot informationskrigföring i Sverige bör utformas.

Försvarsutskottet erinrar om riksdagens tidigare tillkännagivande i frågan

våren 1996 och utgår från att regeringen snarast återkommer till riksdagen

med förslag som redovisar de konkreta åtgärder - och eventuella författ-

ningsförslag - som behövs för ett mer samlat ansvarstagande för Sveriges

informationssäkerhet än hittills.

Trafikutskottets ställningstagande

Informationssamhället präglas av snabbhet, växelverkan och gränslöshet.

Detta medför att samhället tenderar att bli betydligt mer sårbart än tidigare.

Datavirus som det "kärleksvirus" som grasserade tidigare i vår kan exempel-

vis på kort tid få global spridning och slå ut viktiga tjänster och funktioner

Internet. Med den planerade utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög kapa-

citet där många användare är ständigt uppkopplade på Internet kan dessa

risker öka. Grundläggande för IT-politiken måste därför vara att minimera

risker, trygga viktiga system och funktioner i samhället och skapa tillit till

informationstekniken.

Trafikutskottet utgår, i likhet med försvarsutskottet, från att regeringen

snarast återkommer till riksdagen med förslag som redovisar de konkreta

åtgärder - och eventuella författningsförslag - som behövs för ett mer samlat

ansvarstagande för Sveriges informationssäkerhet än hittills. Riksdagen har

tidigare i ett tillkännagivande till regeringen begärt en sådan redovisning.

Trafikutskottet har i avvaktan på denna redovisning ingen erinran mot vad

regeringen anför om ansvarsfördelning vad gäller informationssäkerhetsar-

betet. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna T25 (s),

T28 (m) yrkande 9 och T29 (fp) yrkande 1.

5.2 Internet och domännamn

Regeringens bedömning

Regeringen framhåller att Internet har stor betydelse för utvecklingen av

kommunikation och nya tjänster, för allmänheten och inom privat och of-

fentlig sektor. I det fortsatta arbetet med informationssäkerhet bör staten bl.

vidta åtgärder som leder till ett säkrare och stabilare Internet t.ex. genom at

- verka för att den svenska delen av Internet bör kunna drivas oberoende av

funktioner utomlands,

-

- tillhandahålla en säker och korrekt nationell tidsangivelse för Internet via

riksmätplatser för tid och frekvens,

-

- stärka Sveriges roll i det internationella Internetsamarbetet och förbättra

förutsättningarna för den svenska delen av Internet.

-

Motionsförslag

Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion T703 att det är orimligt att ide-

ella organisationer, stiftelser m.m. som har rikstäckning inte har möjlighet at

registrera sig under toppdomänen .se utan måste registrera sig under en läns-

bokstav. För att åtgärda problemet föreslås att regeringen ger den statliga

domännamnsutredningen tilläggsdirektiv om regelsystemet för organisatio-

ners hemvist.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har inga erinringar mot regeringens bedömningar om ett

säkrare Internet.

Vad gäller motion T703 (c) om domännamn vill utskottet klargöra att på

samma sätt som posten behöver en mottagaradress för att brev skall komma

fram krävs det adresser på Internet för att informationen skall hitta rätt.

Adresserna utgörs av nummerserier som varje dator tilldelas. För att göra

Internet användarvänligt finns domännamn kopplade till dessa adresser. Ett

domännamn består av olika delar, som t.ex. "www.riksdagen.se" till riksda-

gens webbplats, där det sista ledet indikerar att det tillhör den svenska topp-

domänen .se.

När det gäller motionärernas önskemål kan utskottet nämna att Domän-

namsutredningen den 31 mars i år har redovisat sitt betänkande .se? (SOU

2000:30). I utredningen konstateras att det stora flertalet användare vill kun-

na registrera sina domännamn direkt under toppdomänen .se och inte under

länsvisa huvuddomäner. När inte denna möjlighet ges i det svenska systemet

vänder sig alltfler användare till andra domännamnssystem i världen. En

majoritet av de svenska aktörerna på Internet finns därför i dag registrerade

under andra toppdomäner än den svenska. Domännamsutredningen har mot

denna bakgrund blivit övertygad om att det svenska regelverket måste ändras

från grunden. Utredningen föreslår därför att regelverket för domännamsre-

gistreringar ändras till ett system med klara och enkla regler utan förpröv-

ning. Genom denna ändring kommer det att bli möjligt för aktörer som har

anknytning till Sverige att registrera domännamn direkt under den svenska

toppdomänen .se

Trafikutskottet anser det angeläget att den svenska toppdomänen .se ut-

vecklas till en naturlig hemvist för användare med anknytning till Sverige.

Med hänvisning till pågående beredning av domännamsutredningens förslag

är utskottet inte berett att ta något initiativ i ärendet. Trafikutskottet avst

följaktligen motion T703 (c) yrkande 22. Syftet med motionsyrkandet förut-

sätts dock komma att tillgodoses.

5.3 Åtgärder för att främja elektronisk kommunikation

Regeringens bedömning

Regeringen framhåller att ökad elektronisk kommunikation över öppna nät

kan innebära stora rationaliseringsvinster för företag och myndigheter samt

underlätta medborgarnas kontakter med dessa. Det är därför angeläget att

betryggande säkerhetsfunktioner baserade på krypteringsteknik och elektro-

niska signaturer utvecklas och görs allmänt tillgängliga i samhället så att

förutsättningar skapas för ökad elektronisk kommunikation och elektronisk

handel.

Enligt regeringen bör vidare lagstiftningen ses över så att onödiga form-

krav som förhindrar användning av elektroniska signaturer tas bort. I propo-

sitionen framhålls att en bred samverkan mellan de viktigaste aktörerna på

leverantörs- och användarsidan inleds i syfte att få till stånd en samsyn om

hur man kan stimulera och utveckla en gemensam infrastruktur för elektro-

niska signaturer, t.ex. genom en lösning baserad på s.k. smartkort.

Av propositionen framgår att i december 1999 antogs Europaparlamentets

och rådets direktiv 99/93/EG om ett gemenskapsramverk för elektroniska

signaturer. Regeringen kommer mot bl.a. denna bakgrund att överlämna en

proposition till riksdagen under våren 2000 med förslag till ny lag om elek-

troniska signaturer.

Motionsförslag

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T717 att det är angeläget att

regeringen arbetar för att de principer som varit vägledande för den svenska

lagstiftningen får genomslag i EG-direktiven om rättsverkan av digitala

signaturer och elektronisk handel. När direktivet införlivas i svensk rätt bör

det inte ske på ett sådant sätt att den infrastruktur för elektroniska avtalssl

som redan börjat byggas upp av privata intressen raseras. Krav bör heller inte

ställas på att certifieringsorgan för digitala signaturer skall vara myndighete

Motionärerna anför vidare att säkerheten i smartkortbaserade system måste

förbättras. Allmänheten och företag måste kunna lita på att denna nya teknik

är säker, eftersom Sveriges framtid inom den elektroniska handeln på Inter-

net i stor utsträckning kommer att vara baserad på smartkort. Smartkort kan

också användas till att signera elektroniska dokument, exempelvis skatte-

deklarationer, beställningar och kontrakt.

Johnny Gylling m.fl. (kd) delar i motion T24 regeringens uppfattning om vil-

ken roll staten skall spela när det gäller elektronisk handel. Staten skall ar-

beta för internationella standarder och regelverk, samordna offentliga aktivi-

teter samt verka för en bra och säker infrastruktur. Den rättsliga infrastruktu

som bör åtgärdas är avtalsrätten, konsumenträtten, upphovsrätten samt ett

säkrare system för betalning.

I samma motion framhålls vidare att ett av de viktigaste medlen för att öka

tilliten till elektronisk handel är att få till stånd en säker elektronisk iden

ring. Regeringen bör därför påskynda arbetet med elektroniska signaturer

och bana väg för EID-kortet som möjliggör säker IT-användning i alla miljö-

er.

Lennart Daléus m.fl. (c) konstaterar i motion T703 att Sverige har hårdare

restriktioner för betalning med kontokort över Internet än vad som gäller i

många andra länder. Det är möjligt att dessa restriktioner är motiverade men

det bör i så fall studeras om lagstiftningen är effektiv då även svenska företa

kan utnyttja betalningstjänster i andra länder. Motionärerna begär mot denna

bakgrund en översyn av betalningssystemen på Internet.

I samma motion anförs vidare att det bör slås fast att elektroniska signatu-

rer skall godkännas i alla fall då deras äkthet kan avgöras lika säkert eller

säkrare än med traditionella underskrifter.

Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) framhåller i motion Ub802 att sä-

kerhetsfrågor som elektroniska signaturer och kryptering är strategiska delar

i näringslivets användning av IT. Regeringen bör prioritera att i samband

med EU-handelsdirektivet finna rättsliga lösningar som uppfyller näringsli-

vets önskemål när det gäller elektroniska signaturer och kryptering.

Eva Flyborg m.fl. (fp) anför i motion T29 att kryptering är en nödvändig del

av de flesta datasäkerhetstillämpningar och bör därför finnas tillgänglig på

alla nivåer i samhället. Sverige bör därför arbeta för att avveckla de generell

exportrestriktioner på krypteringsprodukter som finns i Wassenaar-

arrangemanget. De enda länder som inte bör få tillgång till krypteringsteknik

är de länder som står på FN:s embargolista.

Trafikutskottets ställningstagande

Elektroniska signaturer m.m.

Trafikutskottet konstaterar att elektroniska signaturer ger ökad säkerhet och

bidrar till att tillit skapas till kommunikationssystemen. Sådan tillit leder t

en ökad utbredning av den elektroniska handeln. Utskottet anser det därför

angeläget att nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå ett sådant förtroende

för elektroniska signaturer att användningen kan få stor utbredning i sam-

hället som helhet.

Som framhålls i flera motionsyrkanden har Sverige en unik kompetens på

området elektroniska signaturer och krypteringsteknik. Det är viktigt att se

till att vi på bästa sätt tar hand om och förvaltar denna kompetens genom att

snarast omsätta den i praktiska lösningar. Av propositionen framgår också att

regeringen inser vikten av att det finns klara regler på området för att an-

vändningen av elektroniska signaturer skall kunna stödja den elektroniska

handeln på önskat sätt. Regeringen ser också det som ett viktigt steg att se ti

att användningen av ny säkerhetsteknik stimuleras för att få ökad utbredning

och därmed även öka tilliten till systemen. Regeringen kommer att ta initiativ

till en bredare samverkan mellan olika aktörer på marknaden i syfte att få till

stånd en samsyn om hur man kan stimulera och utveckla infrastrukturen för

elektroniska signaturer. Det är härvid viktigt att sträva mot en teknikneutral

utveckling som följer internationella standarder. En utgångspunkt skall vara

att medborgarnas och företagarnas behov av säkerhetslösningar tillgodoses

till lägsta möjliga kostnader.

Regeringen har i dag, den 23 maj 2000, överlämnat propositionen Lag om

kvalificerade elektroniska signaturer, m.m. till riksdagen (prop.

1999/2000:117). Lagförslaget skapar regler för elektroniska signaturer i syfte

att ge en ökad tillit och därmed förutsättningar för en ökad användning av

elektronisk kommunikation i samhället. Utskottet avser att behandla propo-

sitionen under hösten 2000. Utskottet bedömer att de av motionärerna påta-

lade frågorna berörs av regeringens förslag. I avvaktan på utskottets förestå-

ende beredning avstyrks motionerna T24 (kd) yrkandena 10 och 11, T703 (c)

yrkandena 15 och 19, T717 (m) yrkandena 13 och 14 samt Ub802 (c, m, kd,

fp) yrkande 3.

Kryptering

Riksdagen har tidigare i vår behandlat en regeringsskrivelse om kryptografi

(skr. 1998/99:116). I skrivelsen beskriver regeringen bl.a. sin uppfattning när

det gäller vissa aspekter på användningen i Sverige av kryptografi vid över-

föring och lagring av information i elektronisk form samt när det gäller ex-

port av kryptoprodukter. Enligt skrivelsen välkomnar regeringen en bred

användning av kryptografi, vilket ökar tilliten till kommunikationssystemen

och stärker informationsfriheten. Det är därför också viktigt att användarna

får god tillgång till säkra kryptosystem, svenska eller importerade, så att de

själva kan välja teknik.

Utrikesutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande framhållit att

Sverige bör verka för en friare handel med kryptoprodukter som ett led i

utvecklingen av elektroniska tjänster (1999/2000:UU7). Enligt ett enigt

utrikesutskott kvarstår det dock ett säkerhetspolitiskt betingat intresse av at

försvåra åtkomsten av starka krypton för exempelvis sådana användare som

är länkade till utveckling eller produktion av massförstörelsevapen.

Trafikutskottet, som delar utrikesutskottets uppfattning, avstyrker motion

T29 (fp) yrkande 2.

5.4 Integritetsfrågor m.m.

Motionsförslag

I Centerpartiets partimotion T26 av Lennart Daléus m.fl. framhålls att det bör

vara en prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar för a

bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet (yrkande 4). I motionen kritise

ras regeringens prioritering vilken innebär en onödig inskränkning av statens

prioriterade uppgifter. Öppenhet och yttrandefrihet är nog så viktiga frågor

som de av regeringen prioriterade uppgifterna för att IT skall kunna bli ett

verktyg för fördjupad demokrati och bredare debatt. Vidare framhålls att

personuppgiftslagen blivit ett hinder för såväl öppenhet som yttrandefrihet.

Det finns enligt motionen anledning att ifrågasätta uppriktigheten i ambitio-

nen att IT skall bli ett verktyg för att stärka demokratin. Det borde vara en

prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar i syfte att

bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet i kunskapssamhället.

I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att den ökade informationen

och tillgängligheten ställer krav på åtgärder i syfte att värna den personliga

integriteten. Det finns enligt motionen behov av att uppdatera den person-

rättsliga lagstiftningen. Regeringens lagstiftningsarbete saknar enligt motio-

nen en övergripande strategi för hur offentlighet, öppenhet och integritetsin-

tressen skall vägas mot varandra. I motionen efterlyses en samlad integritets-

skyddslag. En sådan lag bör göras generell och oberoende av den tekniska

utvecklingen och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter.

I motion T22 av Tom Heyman (m) framhålls att reglerna för offentlighet och

sekretess bör ses över. Flera olika sakfrågor och problemområden behandlas

i motionen. Lagen om personregister bör ändras. Genom oklarheter i lagstift-

ningen har enligt motionären många av de problem som skapades av den

tidigare datalagen levt kvar, bl.a. frågor om myndigheters möjligheter att

utnyttja Internet i sammanhang där personuppgifter förekommer, t.ex. proto-

koll. Det är enligt motionären svårt att förstå hur svenska myndigheter skall

kunna bli världsledande på Internet om inte dessa problem kan lösas. Propo-

sitionen behandlar inte frågan. I motionen anförs också att integritetsskyddet

är svagt inom såväl data- som telekommunikation. Det anförs också att det är

angeläget att den praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av

pappersdokument anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektronis-

ka dokument utan att den traditionella öppenheten förloras. Inte heller dessa

problem behandlas i propositionen.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet konstaterar i sitt yttrande (KU8y) att de aktuella mo-

tionerna behandlar frågor om ändringar i integritetslagstiftningen (motion

T28, (m) ) och översyn av reglerna för offentlighet och sekretess (T22 (m)

och T26 (c) ). I samtliga fall berörs frågor som i olika sammanhang är före-

mål för utredning och översyn i olika kommittéer. Det gäller Offentlighets-

och sekretesskommittén och Mediegrundlagskommittén, vilkas arbete avses

avslutas senast vid årsskiftet 2000/2001. Det gäller också den nyligen avslu-

tade Demokratiutredningen, vars betänkande (SOU 2000:1) är föremål för en

bred remiss. Dessutom pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en kom-

mitté som avses behandla integritetsfrågor på bred front. Konstitutionsut-

skottet finner mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att ta något

initiativ i de här aktuella frågorna, varför de nämnda motionerna bör avstyr-

kas.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med konstitutionsutskottet motionerna T22

(m), T26 (c) yrkande 4 och T28 (m) yrkande 10.

6 Kompetens

6.1 Regeringens bedömning

Regeringen framhåller att skolan bör ge alla en grundläggande kompetens

för att använda IT i vardags- och yrkeslivet. IT-kompetensen bör vara

tillräcklig för att tillgodose arbetstagarnas behov av att hålla jämna steg

med strukturomvandlingen, för att stärka deras ställning på

arbetsmarknaden och för att arbetsgivarna skall få tillgång till en kompetent

arbetskraft. Vidare behövs specialiserad IT-kompetens för forskning och ut-

veckling.

Skolväsendet

Regeringens uppdrag till Skolverket att ansvara för och utveckla skoldatanä-

tet och ett nationellt resurscentrum för läromedier bör fortsätta som en del av

det ordinarie arbetet. Det bör också utvecklas för att svara mot den ökade

efterfrågan som följer av satsningen på IT i skolan. Myndigheter och intres-

senter bör samverka kring hur IT kan användas i skolan.

Regeringen avser att i en proposition till riksdagen före sommaren åter-

komma till frågan om den nya teknikens betydelse för lärarutbildningen.

IT och vuxenutbildning

Regeringen anger att det är viktigt att alla medborgare kan få insikt i och

kunskaper om tekniken och hur den på olika sätt kan påverka privat-, sam-

hälls- och arbetslivet. En av vuxenutbildningens viktiga uppgifter är att er-

bjuda medborgarna möjlighet till kompetensutveckling inom IT-området,

inte minst ur ett demokratiskt, jämställdhets- och arbetsmarknadsperspektiv.

Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen anger att förmåga att ta till sig och omsätta ny kunskap blir avgö-

rande för individernas utveckling, anställbarhet och trygghet samt företagens

konkurrens- och utvecklingskraft. Det livslånga lärandet är därmed ett ge-

mensamt intresse för den enskilde individen, arbetsmarknadens parter och

staten.

Statens roll för att stödja det livslånga lärandet är framför allt att skapa

strukturer i utbildningsväsendet som tydliggör utbud och möjligheter. Ar-

betsmarknads- och utbildningspolitiken har en viktig uppgift att rusta den

enskilde utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden.

IT-kompetens i småföretag

Regeringen bedömer att en satsning för att öka IT-kompetensen i småföretag

bör genomföras under en tvåårsperiod med start 2001, där informationssats-

ningar riktade mot småföretag samt företagsbesök bör vara centrala delar.

IT vid universitet och högskolor

Regeringen bedömer att alla universitet och högskolor bör ha en strategi och

handlingsplan för det samlade IT-arbetet. Alla som studerar inom högre

utbildning bör ha möjlighet att ingående lära sig nyttja IT som ett medel för

inlärning och för t.ex. kritisk informationssökning, kommunikation och

simulering. Det är viktigt att de försök att utveckla pedagogiken med hjälp av

IT som pågår stimuleras och utvärderas.

Högskoleutbildning i nätbyggande och IP-teknik

Regeringen framhåller att behovet av kompetens inom området nätbyggnad

och IP-teknik har ökat kraftigt de senaste åren. Högskolorna bör beakta

detta vid dimensioneringen av utbildningen av IT-specialister av olika slag,

t.ex. inom området nätutbyggnad och IP-teknik.

Elektronik och IT-baserad industri

Det finns ett behov av en ny nationell strategi inom mikroelektronik, elektro-

nikområden och närliggande IT-områden. En sådan strategi bör genomföras

genom kraftsamlingar i ett antal nya kluster (grupper av institutioner och

företag). Regeringen har i ett första steg beslutat att stödja utbyggnad av ett

kluster med inriktning mot kiselteknik. Principerna för uppbyggnad och

samverkan inom nämnda kluster bör utgöra en modell för övriga föreslagna

satsningar.

Ett kompentenscentrum för Internetteknik

Ett kompetenscentrum för Internetteknik etableras inom högskolesektorn.

Centrumets uppgifter bör främst vara att bedriva forskning och utveckling

inom Internetområdet. Kompetenscentrumet bör etableras i anslutning till

den IT-satsning som Kungl. Tekniska högskolan (KTH) påbörjat i Kista.

IT-forskning inom EU

Regeringen anser att det svenska deltagandet i EU:s femte ramprogram inom

delprogrammet för IT bör öka.

6.2 Användningen av IT i skolan

6.2.1 Uppföljning av kommuners skolplaner

Motionsförslag

I motion Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) föreslås ett tillkänna-

givande av riksdagen om uppföljning av kommunernas skolplaner (yrkande

1). Enligt motionärerna är det viktigt att skolplanerna beskriver IT som pe-

dagogiskt redskap. Det bör också framgå hur IT används för elever med

svårigheter i sin skolsituation, för elever med funktionshinder och elever i

särskolan och hur jämställdheten skall utvecklas. Invandrarundervisningens

möjligheter bör beskrivas. Motionärerna påpekar att de ekonomiska förut-

sättningarna måste följa skolplanens mål. De hävdar också att det finns allt-

för många skolor där lärare utan utbildning får använda teknisk utrustning

bestående av avlagda datorer och med dessa skapa en rimlig datormiljö.

Skolverket har här ett uppföljningsansvar, heter det i motionen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att kommunernas skyldig-

het att upprätta skolplan regleras i skollagen (1985:1100). Skolplanen skall

visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av planen

skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå

de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuer-

ligt följa upp samt utvärdera skolplanen (2 kap. 8 §). Utbildningsutskottet

anser inte att det finns behov av mer detaljerad central reglering av skolpla-

nerna och anser att trafikutskottet bör avstyrka yrkandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion Ub808

(kd) yrkande 1.

6.2.2 Bibliotekens roll för IT i skolan

Motionsförslag

Enligt Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd), motion Ub808, bör riksdagen ge rege-

ringen till känna vad som anförs om bibliotekens roll för IT i skolan (yrkande

2). När elever får ett hundratal olika träffar på ett sökord, ger det rika möjl

heter till källkritisk övning och diskussion, heter det i motionen. Inom bibli-

oteken finns en god källkritisk kunskap, som är värdefull i detta samman-

hang.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet instämmer i sitt yttrande (UbU5y) i motionärernas be-

dömning av bibliotekens viktiga roll i skolans verksamhet. Denna uppfatt-

ning delas också av regeringen, som i den senaste budgetpropositionen med-

delade sin avsikt att särskilt uppmärksamma utvecklingen av skolbibliote-

kens pedagogiska roll i skolan (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 54). Utbild-

ningsutskottet anser att motionärernas yrkande därmed är tillgodosett och

avstyrker motionen i aktuell del.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion Ub808

(kd) yrkande 2.

6.2.3 Statistik över IT-användning

Motionsförslag

Centerpartiet vill enligt motion T703 att regeringen skall uppdra åt Skolver-

ket att komplettera statistiken över skolans datorer med en kvalitativ analys

(yrkande 7). Den kvalitativa beskrivningen är enligt motionärerna otillräcklig

för att bedöma vilka insatser som behöver göras t.ex. inom fortbildningen

eller lärarutbildningen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande (UbU5y) att Skolverket ger ut

en statistisk publikation Skolans datorer. Den senaste utgåvan, som gavs ut i

samarbete med Delegationen för IT i skolan, avser våren 1999 (Skolverkets

rapport nr 176). Delegationen meddelar på sin hemsida på Internet att Hög-

skolan i Jönköping kommer att, tillsammans med Högskolan i Halmstad,

utvärdera satsningen på IT i skolan. I uppdraget till de båda högskolorna

ingår fortlöpande rapportering liksom en slutrapport hösten 2003. Mot denna

bakgrund avstyrker utbildningsutskottet motionsyrkandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T703 (c)

yrkande 7.

6.2.4 Internetanslutning till skolor

Motionsförslag

Centerpartiet kritiserar i motion T703 regeringens satsning på Internetanslut-

ning till skolor (yrkande 9). Enligt motionärerna utgår regeringens satsning

från ett felaktigt perspektiv, nämligen att varje arbetsplats med Internet kos-

tar lika mycket. Därmed överkompenseras stora skolor i befolkningstäta

områden och små skolor i glesbygd missgynnas, hävdar motionärerna. Stöd

till anslutning bör enligt deras mening ges i form av ett grundbidrag för

anslutning och bör inte utgå per elev. Stödet bör öka efter behovet av anslut-

ningskapacitet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att av de 1 490 miljoner

kronor som IT-satsningen omfattar har Delegationen för IT i skolan avsatt

cirka hälften för att stödja kommunerna i utbyggnaden av infrastrukturen.

Fördelningen sker inte med ett lika stort belopp per elev till alla kommuner,

utan med hjälp av vissa av delegationen beslutade nycklar, som tar hänsyn

bl.a. till tätortsgrad. Riksdagen bör enligt utbildningsutskottets mening inte

uttala sig om hur fördelningen i detalj skall gå till varför motionsyrkandet

avstyrks.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T703 (c)

yrkande 9.

6.2.5 Tillgång till datorer och e-postadress

Motionsförslag

Behovet av tillgång till dator och e-postadress för alla elever tas upp i Folk-

partiets motioner Ub294 (yrkande 24) och T705 (yrkande 11). Motionärerna

påtalar risken för att eleverna delas in i ett A- och B-lag, när några har till

gång till datorer och IT i hemmet medan andra inte har det. Även om ök-

ningen av antalet datorer i skolan är tydlig så råder det fortfarande brist på

dem, hävdas det i den ena motionen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande (UbU5y) att som framgår av

propositionen (s. 55) ingår i den treåriga satsningen på IT i skolan statsbidra

för att ge alla elever och lärare tillgång till e-postadress och ökad tillgång

Internet. Av den senaste utgåvan av Skolans datorer, som gavs ut i november

1999, alltså efter den allmänna motionstidens slut, framgår att det våren

1999 fanns betydligt fler datorer i skolorna än två år tidigare - det år som

motionärerna hänvisar till. Antalet elever per dator i offentliga grundskolor

hade minskat från 13 till 10, medan motsvarande antal i kommunala gymna-

sieskolor hade minskat från 7 till 5. Eftersom den statliga satsningen inleddes

år 1999 och pågår t.o.m. år 2001, kan man utgå från att tillgången på datorer

i skolorna kommer att öka ytterligare de närmaste åren. Delegationen för IT i

skolan har valt att låta de kommuner som får bidrag från delegationen själva

bestämma på vilket sätt som eleverna skall få tillgång till e-postadress. An-

talet elever som har tillgång till e-post i skolan var enligt Skolans datorer

våren 1999 drygt en tredjedel när det gäller grundskolorna och knappt 60 %

när det gäller gymnasieskolor. Utbildningsutskottet anser mot denna bak-

grund att det inte behövs något tillkännagivande i enlighet med motionsyr-

kandena.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T705

(fp) yrkande 11 och Ub294 (fp) yrkande 24.

6.2.6 Integration av IT i undervisningen

Motionsförslag

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion 1999/2000:T705 ett tillkännagivande

om att IT måste integreras i undervisningen. Det är en nödvändighet på ar-

betsmarknaden att ha bra kunskaper om IT och vana att använda tekniken

som arbetsredskap, skriver motionärerna (yrkande 12).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att motionen lades fram

under allmänna motionstiden 1999. Det motionärerna vill överensstämmer

väl med det som regeringen skriver i den nu aktuella propositionen. Utbild-

ningsutskottet vill särskilt peka på att regeringen år 1998 i läroplanen för de

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

förde in som ett av målen att uppnå i grundskolan att eleverna kan använda

informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. För

gymnasieprogrammen med yrkesämnen ingår det nu bland programmålen att

eleverna kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verk-

samhetsområdet. Motsvarande mål för samhällsvetenskaps-, naturveten-

skaps- och teknikprogrammen i gymnasieskolan är att eleverna kan använda

datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsut-

veckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens

möjligheter och problem (SKOLFS 1999:12). Utbildningsutskottet anser

mot denna bakgrund att motionsyrkandet bör avstyrkas.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T705 (fp)

yrkande 12.

6.3 Kunskapslyft hos befolkningen

Motionsförslag

Centerpartiet för i motionerna T703 (yrkande 4) och T714 (yrkande 4) fram

tanken på ett kunskapslyft inom IT. Det skall innebära att alla människor får

möjlighet att lära sig utnyttja IT-verktygen och därmed de möjligheter som

en utbyggd infrastruktur ger. Här kan många aktörer vara behjälpliga, såväl

skolan som olika folkrörelser och andra organisationer, anser motionärerna.

Centerpartiet vill att regeringen skall formulera målet om ett sådant kun-

skapslyft och även vara beredd att stödja insatserna ekonomiskt.

I motion Ub278 (s) pläderar motionärerna för behovet av resurser till IT

redan i förskolan (yrkande 1). De anser också att IT kan utveckla välfärden

och öka livskvaliteten för många människor i samhället. Omsorgspersonal

behöver behärska tekniken som ett redskap för att underlätta deras eget ar-

bete men också med tanke på IT:s möjligheter att underlätta för den enskilde

servicemottagaren. Det är också angeläget att redan nu, när den elektroniska

hemmamarknaden är i sin linda, börja utbilda inom konsumentområdet, heter

det i motionen (yrkande 2). Detta sker enligt motionärerna lämpligast genom

ett folkbildningsarbete med start inom de ideella konsumentorganisationerna.

I motion N241 (kd) föreslås ett tillkännagivande om att IT ger möjlighet

att utveckla lokal kompetens- och vidareutbildning för vuxna i samverkan

med befintliga företag i skärgården (yrkande 2).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet bedömer i sitt yttrande (UbU5y) att yrkandena är i hu-

vudsak tillgodosedda med vad regeringen anför i den nu aktuella propositio-

nen. Utbildningsutskottet vill särskilt peka på folkbildningens viktiga roll i

sammanhanget. Det framgår av bilaga 1 i propositionen att det inom folk-

bildningen redan i dag bedrivs en omfattande IT-utbildning anpassad till

olika deltagargrupper. Inte minst är det enligt utbildningsutskottets mening

viktigt att folkbildningen utnyttjas för att fördjupa den demokratiska diskus-

sionen om den svenska IT-utvecklingen. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98)

betonas att barns utveckling och lärande kan främjas genom att de får skapa

och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer och att multimedier och

IT kan användas i dessa sammanhang. Stiftelsen för kunskap och kompe-

tensutveckling (KK-stiftelsen) stöder fler än 30 projekt som gäller IT-

användning i förskolan. Utbildningsutskottet avstyrker följaktligen motions-

yrkandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T703

(c) yrkande 4, T714 (c) yrkande 4, Ub278 (s) och N241 (kd) yrkande 2.

6.4 Fler högskoleutbildade inom IT

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna påtalar i motionerna T28

(m) respektive T24 (kd) behovet av fler personer med högskoleutbildning

inom IT, framför allt civilingenjörer.

Moderaterna framhåller att bristen på kompetent IT-personal är ett allvar-

ligt problem i Sverige och i hela världen. För att vi skall klara den digitala

ekonomins globala konkurrens måste ett högre teknikkunnande och mer

kunskap om entreprenörskap och om PR och marknadsföring stimuleras

bland studenter, vilket kräver samverkan mellan stat, kommun, skola och

näringsliv, heter det i motionen (yrkande 13). Sverige bör också inom fem år

utbilda 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall vara möjligt krävs enlig

Moderaterna snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid och

insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder som

krävs enligt partiets mening (yrkande 20).

Kristdemokraterna anser att examinationen av civilingenjörer inom elek-

tro/IT-området bör öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att elever i

grundskolan och gymnasieskolan kan motiveras att välja naturvetenskapliga

och tekniska ämnen. Det nya teknikprogrammet i gymnasieskolan, som har

visast sig locka allt färre sökande och särskilt färre kvinnliga elever, måste

ses över, anser motionärerna (yrkande 12 i denna del).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att de senaste åren har

statsmakterna gjort kraftfulla satsningar på att öka högskoleutbildningen

inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Mål har satts upp dels

för antalet helårsstudenter inom dessa områden, dels för antalet civilingen-

jörsexamina. Examensmålen var för treårsperioden 1997-99 att minst 10 770

civilingenjörsexamina skulle avläggas, medan motsvarande mål för treårspe-

rioden 2000-2002 är satt till minst 11 670 och planeringsförutsättningen för

treårsperioden 2003-2005 är minst 12 900 civilingenjörsexamina. Av den

ekonomiska vårpropositionen framgår att målet för perioden 1997-1999

uppnåddes (prop. 1999/2000:100 bil. 2 s. 11). Antalet helårsstudenter i

grundläggande högskoleutbildning kommer att öka ytterligare åren 2001 och

2002, eller med drygt 10 500 vartdera året, av vilka drygt två tredjedelar

skall avse naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Regeringen markerade i

budgetpropositionen för år 2000 att man därvid särskilt bör uppmärksamma

behovet av utbildning inom IT-området och gränsöverskridande utbildningar

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 100).

Vad gäller gymnasieskolans teknikprogram vill utbildningutskottet fram-

hålla att regeringen planerar att inom kort tillsätta en utredning för att se ö

hela utbudet av nationella program i gymnasieskolan. Enligt vad utbild-

ningsutskottet har erfarit kommer det i uppdraget att ingå att utredningen

skall se över den framtida strukturens utformning för att motverka social och

könsmässig snedrekrytering (dir. 2000:35).

På uppdrag av regeringen bedriver Högskoleverket och Skolverket gemen-

samt NOT-projektet, som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap

och teknik, inte minst bland flickor och kvinnor. NOT-projektet pågick åren

1993-1998 och fortsätter under åren 1999-2003.

Utbildningsutskottet avstyrker mot denna bakgrund samtliga motionsyr-

kanden.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T24

(kd) yrkande 12 i denna del och T28 (m) yrkandena 13 och 20.

6.5 Distansutbildning med IT-stöd

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet föreslår i motion T28 tillkännagivanden om digital

distansutbildning (yrkande 18) och om ett virtuellt universitet i Sverige (yr-

kande 19). Partiet skriver att det sker en mycket snabb expansion av digital

distansutbildning som innebär att inom några få år kommer många miljoner

människor, som annars troligen inte hade haft vare sig tid, råd eller tillgång

till en konventionell utbildningsplats, att utbilda sig. Möjligheter bör enligt

motionärerna skapas för ett brett virtuellt universitet, i vilket alla lärosäte

som vill delta skall kunna bidra med kurser.

Centerpartiet föreslår i motion T703 att Skolverket skall ges i uppdrag att

initiera och utvärdera projekt för utvecklad distansundervisning i grundsko-

lan och gymnasieskolan (yrkande 6). Målet bör enligt Centerpartiet vara att

all offentligt finansierad utbildning skall vara tillgänglig på Internet (yrkan

10).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet är i sitt yttrande (UbU5y) inte berett att ställa sig bako

Centerpartiets förslag till målsättning. Även om man skulle bortse från eko-

nomiska och praktiska begränsningar är det enligt utskottets mening inte

klarlagt att all offentligt finansierad utbildning skulle gå att förmedla via I

Enligt utbildningsutskottets mening framgår det tydligt av propositionen

(s. 59 f.) att regeringen är medveten om IT:s stora betydelse för möjligheter-

na att nå ut med distansutbildning till människor i hela vårt vidsträckta och

delvis glesbefolkade land. En försöksverksamhet med distansundervisning i

gymnasieskolan startar höstterminen 2000 och syftar till att möjliggöra för

elever att få undervisning i en kurs som inte erbjuds i hemkommunens gym-

nasieskola (SFS 2000:158). Skolverket skall utvärdera försöksverksamheten.

Distansutbildningsmyndigheten som inrättades förra året skall främja ut-

vecklingen och användningen av IT-stödd distansutbildning främst inom

högskolan och folkbildningen. I propositionen aviseras att regeringen tänker

återkomma till frågan om utveckling av distansutbildningen. Enligt vad

utbildningsutskottet har inhämtat är det meningen att detta skall ske i en

proposition om vuxenutbildning i slutet av innevarande kalenderår. Förslaget

om ett virtuellt universitet till vilket flera olika lärosäten bidrar tangerar

systemet för högskolans styrning. En särskild utredare arbetar nu med styr-

ningen (dir. 1999:70). Utredningen skall slutföras senast den 1 oktober 2000.

Riksdagen bör enligt utbildningsutskottets uppfattning inte föregripa pågåen-

de utredning och regeringens beredning av sina förslag. Motionsyrkandena

bör därför avstyrkas.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motionerna T28

(m) yrkandena 18 och 19 samt T703 (c) yrkandena 6 och 10.

6.6 Forskning

6.6.1 Kompetenscentrum för Internetteknik

Motionsförslag

Regeringen gör i propositionen (s. 67) bedömningen att ett kompetenscent-

rum för Internetteknik skall etableras inom högskolesektorn, främst med

syfte att bedriva forskning och utveckling inom Internetområdet. Centrumet

bör enligt regeringen etableras i anslutning till den IT-satsning som Kungl.

Tekniska högskolan (KTH) påbörjat i Kista. För ändamålet avsätts samman-

lagt 20 miljoner kronor under en treårsperiod.

I motion T21 (v) framförs kritik mot regeringen för att den i alltför hög

grad fokuserar intresset på KTH:s satsning i Kista. Det finns enligt motionä-

rerna starka skäl för en investering i utbildning och kompetensspridning även

utanför Stockholmsregionen. Det kan ske genom en satsning på ett kompe-

tenskonsortium som förutom KTH består av Högskolan i Karlskro-

na/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tekniska uni-

versitet - alla lärosäten vilka har en väl dokumenterat kvalificerad forskning

och avknoppning på IT-området. Genom en sådan satsning skulle man få en

jämnare geografisk kompetensspridning utan att tumma på kvalitetsbegrep-

pet, menar motionärerna. Satsningen bör omfatta både forskarutbildning

inom IT-området och en utökning av antalet grundutbildningsplatser inom

området byggande och drift av stora IP-nät (IP=Internet Protocol).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU5y) att det här gäller ett

område som börjar spela en allt större roll. Etablerandet av ett kompetens-

centrum för Internetteknik är därför viktigt. Regeringen uttalar i propositio-

nen (s. 65) uppfattningen att utbildningen i nätbyggande och IP-teknik inom

högskolan ännu inte är av tillräcklig omfattning och att högskolorna även

fortsättningsvis bör beakta detta i dimensioneringen av denna utbildning.

Detta gäller således inte enbart KTH i Kista. När det gäller satsning på

forskning och forskarutbildning inom området har riksdagen enligt utbild-

ningsutskottets uppfattning inte underlag för att göra någon annan bedöm-

ning än regeringen har gjort. Utbildningsutskottet avstyrker därmed motions-

yrkandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T21 (v).

6.6.2 Forskning inom vissa områden

Motionsförslag

Kristdemokraterna anser enligt motion T24 att regeringen bör överväga att

inrätta ett särskilt forskningsprogram med inriktning mot pedagogisk kom-

petens och användning av modern IT (yrkande 12 i denna del).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU5y) att en proposition om

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering är just nu under be-

handling i riksdagen (prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny

organisation för forskningsfinansiering). Enligt denna proposition skall det

inrättas bl.a. två områdesinriktade forskningsråd - ett för sociala frågor och

arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhällsplanering - samt vidare en

FoU-myndighet som skall initiera och finansiera behovsstyrd forskning och

utveckling till stöd för innovationssystemet och en hållbar tillväxt.

I början av nästa riksmöte kommer regeringen att lägga fram en forsk-

ningspolitisk proposition. Som förberedelse inför denna har alla myndigheter

som på något sätt berörs av forskning fått lämna in s.k. forskningsstrategier

eller kunskapsstrategier. Med detta samlade underlag avser regeringen att

göra sina bedömningar och prioriteringar och redovisa dessa för riksdagen i

forskningspropositionen. Utbildningsutskottet anser att riksdagen bör avstå

från att göra uttalanden om enstaka forskningsområden fristående från be-

handlingen av regeringens forskningspropositioner. Motionsyrkandet av-

styrks följaktligen.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T24 (kd)

yrkande 12 i denna del.

6.7 Kompetensutveckling hos företag

6.7.1 Nationell IT-kampanj

Motionsförlag

Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) föreslår i motion N273 att en nationell kam-

panj bör gemomföras i småföretag med hjälp av datakunniga ungdomar för

att lyfta företagen över IT-tröskeln och öka deras IT-kunskaper. En första

etapp bör omfatta 10 000 småföretag och - om denna utfaller väl - hela

kampanjen ca 200 000 företag. Kampanjen bör bekostas av staten, IT-

företagen och de deltagande småföretagen.

Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) framhåller i motion Ub802 vikten av

att informations- och utbildningsinsatser inom IT-området riktas till småfö-

retag. För att Sverige skall bibehålla och successivt stärka sin position inom

IT-området räcker det inte med att storföretag och nya företag satsar och har

kompetens. Det är nödvändigt att den stora mängden småföretag blir datori-

serade och även prövar de möjligheter som elektroniska affärer och annan

användning av IT direkt i affärskommunikationen innebär.

Johnny Gylling m.fl. (kd) bedömer i motion T24 regeringens satsning för att

öka IT-kompetensen i småföretag som lovande. Motionärerna framhåller

dock vikten av att ta till vara de resurser som redan finns i dag hos t.ex.

Smelink, IUC m.fl.

Trafikutskottets ställningstagande

Som motionärerna uppmärksammar finns det i dag en brist på IT-kompetens

hos småföretag. De mindre företagen är inte lika benägna att ta till sig nya

informationstekniska lösningar och nya arbetsformer som de större företa-

gen. I många fall beror detta på brist på kunskap om hur IT praktiskt kan

användas i verksamheten. Den satsning som redovisas i propositionen för att

öka IT-kompetensen i småföretag är därför angelägen. Kampanjen kommer

att ske i samarbete med både regionala och lokala aktörer, däribland företrä-

dare för näringslivet. Samarbetet följs sedan upp med konkreta företagsbe-

sök, som hjälper företagen att identifiera sina IT-behov och utvecklingsmöj-

ligheter. Syftet är att visa på informationsteknikens möjligheter samt motive-

ra småföretag att höja sin IT-kompetens.

Enligt utskottets mening bör därmed syftet med motionerna Ub802 (c, m,

kd, fp) yrkande 2 och N273 (m, kd, fp) yrkande 32 tillgodoses. Utskottet

förutsätter att inom ramen för informationskampanjen kommer en prövning

att ske av möjligheterna att ta till vara tillgängliga utbildningsresurser för

främja en god effektivitet. Utskottet bedömer därmed att syftet med motion

T24 (kd) yrkande 13 tillgodoses. Samtliga motionsyrkanden bör därmed

lämnas utan åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.

6.7.2 IT-företag och arbetsmarknadsutbildning

Motionsförslag

Eva Flyborg m.fl. (fp) erinrar i motion T705 om att grunden till den svenska

välfärden skapades av energiska entreprenörer som kring sekelskiftet byggde

upp svensk industri, tillsammans med kloka politiker som såg möjligheterna i

en satsning på utbyggd infrastruktur. IT-utvecklingen ger oss åter liknande

möjligheter. Enligt motionen skulle exportsatsningar av svenska mindre IT-

företag och anställning av människor med särskilda språkkunskaper kunna

vara lyckosam.

I motion T29 av Eva Flyborg m.fl. (fp) framhålls att det är viktigt att ta till

vara de människor som finns på arbetsmarknaden genom att erbjuda korta

IT-utbildningar i samarbete med näringslivet. Utbildningssatsningar som IT-

företagen tidigare gjort med statlig finansiering inom ramen för projektet

SwIt har visat sig viktigt för att lösa flaskhalsar på arbetsmarknaden och för

att människor i vuxen ålder skall vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet konstaterar att Sverige är en av världens mest framstående

IT-nationer med bl.a. ett stort antal företag verksamma inom IT-området.

Flera av världens största IT- och telekommunikationsföretag har nyligen valt

att förlägga forskningsintensiv verksamhet till Sverige. För att vi skall kunna

vidareutveckla vår goda position är det som framhålls i motion T705 (fp)

viktigt att ta till vara de möjligheter som entreprenörer och småföretag kan

erbjuda. Även många små svenska IT-företag har lyckats skaffa sig en le-

dande position på den internationella marknaden. De nackdelar som småfö-

retag kan ha på grund av begränsade resurser finns i många fall i mindre

utsträckning hos IT-företagen.

Trafikutskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning att anställ-

ning av människor med särskilda språkkunskaper kan vara betydelsefullt för

småföretagens utveckling. Sveriges position som en nation med bl.a. språk-

lig, kulturell och etnisk mångfald ger goda förutsättningar för en framgångs-

rik utveckling av företagstjänster och produkter på en global marknad. Ut-

skottet förutsätter att dessa möjligheter tillvaratas och bedömer att syftet me

motion T705 (fp) därmed kan tillgodoses.

Beträffande motion T29 (fp) framgår av regeringens redovisning att en ar-

betsgrupp är tillsatt på Näringsdepartementet som bl.a. skall analysera hur

arbetsmarknadsutbildningen kan effektiviseras ytterligare för att möta de

krav som näringslivet ställer på yrkesutbildad arbetskraft såväl inom IT-

sektorn som inom arbetsmarknaden i övrigt. I avvaktan på resultatet av detta

beredningsarbete är trafikutskottet inte berett att ta ställning till det aktue

motionsyrkandet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna T29 (fp) yrkande 9

och T705 (fp) yrkande 13.

6.8 Övrigt

6.8.1 Klimatet för forskning, utbildning och utveckling

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet föreslår i motion T28 ett tillkännagivande om det

svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling (yrk. 17). Det är

enligt motionen ny kunskap som lägger grunden för ökat välstånd och kultu-

rell utveckling. Det finns tydliga brister framför allt i grundskolan, och dess

får dramatiska följdverkningar i alla andra utbildningsled. Därför krävs enligt

motionärerna en övergripande strategi i syfte att reformera ungdomsskolan,

den högre utbildningen och forskningen. Grundskolan måste sättas främst.

En kunskapsgaranti skall ge alla elever möjlighet att lämna grundskolan med

betyget godkänd i alla ämnen, det skall finnas utrymme för undervisning

anpassad till varje elevs behov och intresse, det naturvetenskapliga och tek-

niska intresset måste utvecklas tidigt och IT:s möjligheter i läs- och skrivun-

dervisningen måste tas till vara. För forskningssystemet måste kvalitet och

förmåga till förnyelse stå i centrum.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU5y) att trafikutskottet bör

avstyrka yrkandet. Det som motionärerna lyfter fram överensstämmer i allt

väsentligt med den inriktning som gäller för den svenska utbildnings- och

forskningspolitiken.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion T28 (m)

yrkande 17.

6.8.2 "Hackarförädling"

Motionsförslag

Motion A228 (c, kd) handlar om integration i det svenska samhället av män-

niskor med utländsk härkomst. Motionärerna anser att satsning på

"hackarförädling" skulle vara en bra åtgärd för att ge elever som tröttnat på

skolan under sjunde eller åttonde skolåret, men som är duktiga på datorer, ett

stärkt självförtroende och möjlighet att tillägna sig en livsstil som passar in

arbetslivet (yrkande 3). Det handlar enligt motionärerna om att skapa en

karriärväg för ungdomar med autodidakt kunskap, men som riskerar att

hamna vid sidan av arbetslivet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU5y) att i läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) sägs

bl.a. att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lus

att lära och tillit till sin egen förmåga. Läraren skall utgå från varje enskil

individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I läroplanen för

det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) sägs dessutom att skolan skall sträva efte

flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Med ut-

gångspunkt i bl.a. dessa formuleringar i läroplanerna har kommunerna ansvar

för att alla barn och ungdomar - oavsett deras bakgrund - fullföljer den

obligatoriska skolan och får möjlighet att också genomgå och slutföra en

gymnasieutbildning. Utbildningsutskottet avstyrker mot denna bakgrund

motionsyrkandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion A228 (c,

kd) yrkande 3.

7 Användningen av IT

7.1 IT för demokrati

Regeringens bedömning

Enligt regeringens bedömning bör försök genomföras i olika typer av boen-

demiljöer för att med IT-stöd öka medborgarnas insyn och delaktighet i

demokratiska beslutsprocesser.

Enligt propositionen saknas det kunskaper inom området IT och demokra-

ti, om hur IT kan användas för att t.ex. skapa mötesplatser och diskussions-

forum som främjar den demokratiska dialogen. Regeringen vill fästa upp-

märksamheten på behovet av ytterligare kunskap om informationstekniken

som ett demokratiskt redskap. Därför är det angeläget att det snarast tas

initiativ som syftar till att testa IT-stödd demokrati i praktiken. Sådana för

sök kan utformas i relativt stor skala under en längre tid med ett brett spekt-

rum av möjligheter samt med ett underifrånperspektiv. Regeringen avser att

inleda ett utvecklingsarbete med IT och demokrati syftande till att via ett

antal pilotkommuner få svenska och internationella erfarenheter av hur IT

kan användas för att skapa demokratiska mötesplatser och diskussionsforum

som främjar dialogen mellan medborgare och förtroendevalda.

I propositionen nämns i detta sammanhang också medborgarpaneler, som

innehåller grupper av medborgare som valts ut med avseende på kön, ålder,

inkomst, utbildning m.m. så att de motsvarar befolkningen som helhet.

Grupperna informeras utförligt om en sakfråga eller ett samhällsproblem och

får möjlighet till diskussion och eftertanke, varefter deras medlemmar genom

en röstningsprocedur redovisar sina slutsatser.

I propositionen framhålls också problemet med skillnader mellan olika be-

folkningsgrupper i fråga om tillgång till IT i olika former. Om inte alla med-

borgargrupper har tillgång till den nya tekniken eller inte kan använda den,

blir det enligt propositionen svårt att tala om en fullvärdig demokrati. Ham-

nar vissa grupper utanför samhällsutvecklingen, finns det en fara för ökad

segregation och för att en permanent informationsunderklass växer fram.

Motionsförslag

I Kristdemokraternas motion T24 av Johnny Gylling m.fl. anförs bl.a. att

offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt

lagstiftningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs

tillgängliga på nätet. För att öka valdeltagandet bör försöksverksamhet be-

drivas i någon kommun och/eller skola med Internetbaserad röstning. Pro-

blem som måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig

påverkan i samband med själva valhandlingen. I samma motion föreslås att

riksdagen beslutar att inrätta ett framtidsråd (yrkande 7). Enligt motionen

borde riksdagen höja sin ambitionsnivå på IT-arbetet och låta IT-rådet eller

en ny arbetsgrupp utgöra ett framtidsinriktat "utskott" med huvudsaklig

uppgift att diskutera framtiden och IT:s möjligheter att förbättra demokratin.

Finlands parlament inrättade ett "framtidsutskott" redan år 1993 vilket sedan

den 1 mars 2000 har permanent status.

I Folkpartiets kommittémotion T29 av Eva Flyborg m.fl. förordas prov med

beslutsfattande medborgarpaneler baserade på demokratiska samråd i Inter-

netbaserade studiecirklar (yrkande 10). I medborgarpaneler kan beslutande

ställningstaganden prövas i vissa typer av frågor. Elektroniska studiecirklar

är en modell för medborgarsamråd som är en förutsättning för att välgrunda-

de beslut senare skall kunna fattas. Med denna komplettering kan dagens

representativa beslutsfattande förstärkas. Motionärerna vill komplettera den i

propositionen föreslagna försöksverksamheten med IT-stödd medborgarin-

formation m.m. med medborgarpaneler i samverkan med nätbaserade studie-

cirklar där beslut tas i väl avgränsade typer av frågor. I motionen redovisas

också Folkpartiets allmänna syn på nya metoder och redskap som kan vida-

reutveckla det representativa demokratiska systemet och medborgarnas del-

tagande i det demokratiska beslutsfattandet. Det framhålls bl.a. att informa-

tionssamhället ger möjlighet till mer direkt politiskt deltagande i vissa poli-

tiska sammanhang.

Enligt motion K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) tillhör det vår tids demokra-

tiska utmaningar att utveckla informationstekniken som ett demokratiskt

redskap och att sådan kunskap kräver praktiska försök. Ett sådant försök

måste enligt motionärerna göras i begränsade geografiska områden under

förhållanden som tillåter att ny kunskap och nya erfarenheter kan vinnas. För

ett sådant försök bör utses ett relativt stort område, där medborgarna har

vissa angelägenheter gemensamma. Området bör väljas så att det också

inrymmer grupper som i dag är underrepresenterade i IT-debatter. Försöket

bör omfatta en tidrymd om 4-5 år. Det bör avse ett brett spektrum av möjlig-

heter, såväl information och diskussion som direkt demokratiskt handlande.

Det bör vidare ha ett underifrånperspektiv med medborgarna/invånarna i

centrum. I försöket bör slutligen lokala föreningar inom de politiska och

demokratiska områdena engageras, bl.a. inom folkrörelser och inom idrott

och kultur.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande (KU8y) att syftet med motion

K345 (s) om ett försök med digital demokrati täcks väl in av de försök som

aviseras i propositionen och som i huvudsak går ut på att öka medborgarnas

insyn och delaktighet i den politiska processen med hjälp av IT. Med detta

får motionärens önskemål anses tillgodosedda, varför motionen bör avstyr-

kas.

Beträffande motion T24 (kd) om försök med Internetbaserad röstning an-

för konstitutionsutskottet att Demokratiutredningen har föreslagit försök med

ungefärligen samma inriktning. Därmed får motionens önskemål anses till-

godosedda, varför den bör avstyrkas.

Konstitutionsutskottet konstaterar även att frågan i motion T29 (fp) om

prov med beslutande medborgarpaneler baserade på samråd i Internetbasera-

de studiecirklar berörs i IT-propositionen. Därmed är det enligt konstitu-

tionsutskottets mening rimligt att anta att frågan inklusive ansvarsförhållan-

dena kommer att uppmärksammas under försökets gång. Någon anledning

för riksdagen att ta något initiativ finns således inte. Motionen bör enligt

konstitutionsutskottets mening avstyrkas i denna del.

Slutligen vad gäller motion T24 (kd) om att inrätta ett framtidsråd, som

avses ersätta det nuvarande IT-rådet i riksdagen, konstaterar konstitutionsut-

skottet att detta är en inomorganisatorisk fråga för riksdagen som bör väckas

i ett annat sammanhang. Denna bedömning gäller också alternativet som

framförs i motionen att inrätta någon form av "framtidsutskott" i riksdagen.

Motionen bör i denna del avstyrkas.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med konstitutionsutskottet motionerna T24

(kd) yrkandena 6 och 7, T29 (fp) yrkande 10 och K345 (s).

När det gäller riksdagens arbete med IT-frågor vill utskottet tillägga att in-

formationsteknik numera utgör en viktig och integrerad del av alla politik-

områden. Det innebär att IT-frågor ingår i samtliga utskotts beredningsområ-

den. För sektorsövergripande frågor om bl.a. IT-politikens mål och inrikt-

ning sker en samordnad beredning inom trafikutskottet. Vidare kan nämnas

att för riksdagens interna arbete finns särskilda forum inom riksdagen med

uppgift att vidareutveckla IT-användningen för att uppnå bl.a. ökad effekti-

vitet och ett förstärkt demokratiskt inflytande i beslutsprocessen.

7.2 Staten som föregångare inom IT-användning

Regeringens bedömning

Regeringen anser att den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som

aktiv användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i sam-

verkan med företag och medborgare. Arbetet med att utveckla myndigheter-

nas IT-användning fortsätter därför i enlighet med de riktlinjer som regering-

en angett i proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst.

Utvecklingen av s.k. 24-timmarsmyndigheter som är elektroniskt tillgängliga

för informationshämtande och ärendehantering bör stimuleras. För att öka

tilliten hos dem som skall utnyttja den nya tekniken bör hög säkerhet garan-

teras i den elektroniska kommunikationen mellan myndigheter, företag och

medborgare. Det är angeläget att snabbt få till stånd för statsförvaltningen

gemensamma säkerhetslösningar som innefattar system för hantering av

elektroniska signaturer. Regeringen har därför uppdragit åt Riksskatteverket

att i samverkan med Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket

samt Statskontoret utveckla användningen av certifikat och elektroniska

signaturer.

Motionsförslag

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att en av statens viktigaste

roller är att vara föregångare och användare av de nya teknikerna. Förebil-

derna ökar kompetensen och förstärker attraktionskraften (yrkande 6). Stat

och kommun bör vidare bli offensiva användare av elektroniska signaturer på

ett sådant sätt att inte marknaden för elektroniska signaturer hämmas (yrkan-

de 7).

I samma motion anges att statliga mål bör införas för olika myndigheters

service via Internet (yrkande 8). För år 2001 föreslås att samtliga företag

skall kunna deklarera uppgifter och kommunicera med staten helt elektro-

niskt, att offerter vid statlig upphandling skall kunna skickas in, att alla me

borgare skall kunna deklarera elektroniskt och att all kommunikation med

försäkringskassan och ansökan om bostadsbidrag skall kunna ske elektro-

niskt.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning att den

statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv användare av infor-

mationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med företag och

medborgare. Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för en fortsatt ut-

veckling av myndigheternas IT-användning är väl ägnade att främja en ökad

effektivitet och tillgänglighet under former som inger förtroende. Utskottet

finner därmed att syftet med motion T28 (m) i nu behandlad del är tillgodo-

sett. Trafikutskottet avstyrker följaktligen berörda motionsyrkanden.

7.3 Användarinriktade kommunikationssystem m.m.

Motionsförlag

Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion T26 att den offentliga sektorn

bör vara föregångare i utvecklingen av användarinriktade IT-tjänster. Till-

gänglighet bör uppnås genom att forma teknik, inte människor. Staten bör

därför verka för såväl utveckling som införande av användarvänliga gräns-

snitt.

Lena Sandlin-Hedman och Ingemar Josefsson (båda s) påtalar i motion T27

att om förvaltningen skall vara ett föredöme krävs det att de statliga myndig-

heterna ges extra pengar till kompetensutveckling inom IT-området.

Trafikutskottets ställningstagande

Enligt trafikutskottets uppfattning redovisas i motion T26 (c) en viktig ut-

gångspunkt för den offentliga sektorns IT-användning, nämligen att forma

tekniken efter människors behov. För att elektronisk kommunikation skall

kunna ske på ett effektivt sätt mellan myndigheter, människor och företag

krävs smidiga och lättillgängliga kontaktformer som är anpassade till olika

grupper och som motverkar att klyftor i tillgänglighet uppstår i samhället.

Det är därför en viktig uppgift för den offentliga sektorn att vara en före-

gångare i utvecklingen av användarinriktade kommunikationssystem. Som

redovisas i propositionen anser också regeringen att myndigheter skall fästa

stor vikt vid att utveckla lättillgängliga IT-system och även tillgodose kraven

från medborgare med särskilda behov som t.ex. funktionshindrade. Trafikut-

skottet anser därmed att yrkande 5 i motionen ligger väl i linje med proposi-

tionens riktlinjer varför syftet med motionen kommer att tillgodoses utan

initiativ från riksdagens sida. Trafikutskottet avstyrker följaktligen det aktu

ella motionsyrkandet.

Trafikutskottet instämmer vidare i vad som sägs i motion T27 (s) om att en

aktiv statlig IT-roll förutsätter en parallell kompetensuppbyggnad inom IT-

området. Enligt utskottets mening bör medelsbehov för myndigheternas IT-

kompetens hanteras inom ramen för det normala budgetarbetet. Trafikut-

skottet avstyrker följaktligen motion T27 (s).

7.4 Samarbete inom kulturområdet

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T24 att en grundläggande uppgift

för de statliga museerna och arkiven är att öka tillgängligheten till vårt ge-

mensamma kulturarv (yrkande 5). Detta sker nu på många håll genom en

digitalisering av samlingarna. Erfarenheterna hittills pekar dock på olika

brister på IT-sidan. Enligt motionärerna borde de statliga museerna och

arkiven ha mycket att vinna på ett mer direkt samarbete på detta område.

Mot denna bakgrund förordas att ett mer direkt samarbete initieras mellan de

s.k. ABM-institutionerna (arkiv, bibliotek och museer).

Trafikutskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare i vår behandlat samordningen inom ABM-gruppen

(mot. 1999/2000:Kr5, bet. 1999/2000:KrU14). I sitt av riksdagen godkända

betänkande redovisade kulturutskottet att enligt Kulturrådet finns det anled-

ning att ta initiativ till ett mer direkt samarbete inom ABM-gruppen, t.ex.

genom att tillsätta en utredning av expertkaraktär med parlamentariskt inslag.

Kulturutskottet konstaterade att regeringen i sin budgetprövning har att ta

ställning till den propå som Kulturrådet lämnat i ärendet. Med hänvisning till

det anförda avstyrkte kulturutskottet ett motionsyrkande om förstärkt samar-

bete.

Trafikutskottet bedömer att en digitalisering av olika kulturkällor innebär

ökade möjligheter att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Ett samarbete

inom IT-området mellan olika institutioner kan därför vara värdefullt. Som

kulturutskottet framhållit bör dock detta vara en fråga som i första hand skall

prövas inom ramen för det normala budgetarbetet. Trafikutskottet avstyrker

följaktligen motion T24 (kd) yrkande 5.

7.5 Elektronisk handel

Regeringens bedömning

Regeringen anser att elektronisk handel är ett viktigt medel för att öka till-

växten. Den elektroniska handeln är global och utvecklingen på området sker

mycket snabbt. Statens roll bör vara att följa utvecklingen samt att vid behov

införa lagreglering på de områden där det visar sig behövas. I de fall regle-

ring är nödvändig bör den vara internationellt baserad och teknikoberoende.

Informationen kring och förtroendet för elektronisk handel vad gäller kon-

sumenter och små och medelstora företag bör öka. Regeringen kommer att

verka för detta.

Av propositionen framgår vidare att Europeiska kommissionen har pre-

senterat ett förslag till direktiv om vissa rättsliga aspekter på informations-

samhällets tjänster, särskilt om elektronisk handel, på den inre marknaden.

Förslaget är omfattande och komplext. Det berör en rad områden som civil-

rätt, marknadsrätt, processrätt och straffrätt. Direktivet föreslås reglera vad

som kallas informationssamhällets tjänster. Med det avses - förenklat ut-

tryckt - varje aktivitet på Internet med någon ekonomisk innebörd.

Motionsförslag

Maria Larsson (kd) framhåller i motion T715 att en översyn av befintlig

lagstiftning rörande elektronisk handel krävs. Med hänsyn till den snabba

utvecklingstakten lämpar sig en översyn av aktuell lagstiftning knappast för

en traditionell statlig utredning. Enligt motionären bör i stället en parlamen-

tariskt sammansatt arbetsgrupp finnas för att kontinuerligt följa utvecklingen

och komma med förslag till förändringar inom lagstiftningen

I motion T703 yrkande 20 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att regeringen

bör ta initiativ till att studera de förändringar av t.ex. avtalsrätten som kan

behöva göras för att underlätta elektronisk handel och minska behovet av

bilaterala avtal som i detalj reglerar affärsförhållanden.

I samma motion anförs att EG-kommissionen föreslagit att konsument-

rätten i köparens land skall tillämpas i samband med elektronisk handel

(yrkande 21). Ett företag i ett EU-land som säljer till andra EU-länder tvingas

därmed följa konsumenträtten i 15 olika länder. Detta är säkert möjligt för

större företag, men frågan måste ställas vad det innebär för mindre företag.

För att stärka konsumenternas ställning bör regeringen låta utreda effekterna

främst för små företag av den föreslagna förändringen och i samband med

detta också belysa alternativa handlingsvägar för ett förstärkt konsument-

skydd.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet konstaterar att genom Internets starka framväxt har elektro-

nisk handel och andra former av elektronisk affärskommunikation kommit

att bli ett av de viktigaste användningsområdena för informationsteknik.

Denna utveckling innebär stora möjligheter för svenska konsumenter och för

svenskt näringsliv. Sverige är väl förberett att utnyttja de positiva effekter

som utvecklingen möjliggör, bl.a. genom att vara ett av världens ledande och

mest utvecklade länder när det gäller såväl tillgången till som användningen

av avancerad informations- och kommunikationsteknik.

Utskottet delar regeringens uppfattning att elektronisk handel är viktig för

tillväxten. Sverige bör därför sträva efter att bli ledande även när det gäller

sådan handel. Kommunikationen över de elektroniska näten skapar nya af-

färsmöjligheter, vilket verkar som en drivkraft för att utveckla företagandet

både i nya och redan etablerade verksamheter och branscher. Konsumenter

kan genom elektronisk handel få ökade möjligheter att skaffa sig information

om varor och tjänster och välja från ett större utbud. Den offentliga sektorn

kan vidare öka sin interna och externa effektivitet genom ökad offentlig

upphandling på elektronisk väg och genom anpassning av myndigheternas

informationssystem till den moderna tekniken.

Trafikutskottet delar vidare regeringens uppfattning att statens roll bör vara

att följa utvecklingen samt att vid behov införa lagreglering på de områden

där det visar sig behövas. I de fall reglering är nödvändig bör den vara inter-

nationellt baserad och teknikoberoende. I sammanhanget kan nämnas att

tidigare i vår har Europaparlamentet och rådet antagit ett direktiv om elek-

tronisk handel. En grundläggande regel i direktivet är att ett företag som

ängar sig åt elektronisk handel skall följa de regler som gäller i det land där

företaget är etablerat. Det gäller oavsett var företaget har sina webbplatser

eller servrar placerade. Det skall även finnas en tydlig information om namn,

adress och andra uppgifter som gör att man kan identifiera företaget. För

medlemsländerna gäller att ha regler som gör det tillåtet att sluta avtal onlin

likvärdiga traditionella avtal.

Som framhålls i motion T715 (kd) ställer den snabba utvecklingen på om-

rådet särskilda krav på ett målmedvetet reformarbetet. Av propositionen

framgår att regeringen noggrant kommer att följa utvecklingen för att snabbt

kunna ingripa om så bedöms nödvändigt. Regeringen avser vidare att aktivt

arbeta bl.a. genom EU för internationella regler och överenskommelser som

stimulerar och främjar utvecklingen av den elektroniska handeln och samti-

digt bevaka att det inte uppstår hinder för den fortsatta utvecklingen. Av

propositionen framgår även att regeringen inför genomförandet av EU-

direktivet om elektronisk handel har tillsatt en särskild arbetsgrupp inom

Regeringskansliet för att se över vilken lagstiftning som kan komma att

behöva ändras med anledning av direktivets genomförande. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

I motion T703 (c) tas en viktig fråga upp, nämligen principen om vilket

lands lag som skall anses vara tillämplig vid gränsöverskridande elektronisk

handel. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att göra en avvägning

mellan olika intressen när det gäller att bestämma detta. Det gäller också att

på det internationella planet finna och etablera klara och begripliga regler,

inbegripet enkla och billiga tvistlösningsförfaranden utanför domstol, som

kan göra frågan om tillämplig lag mindre relevant. I det internationella sam-

arbete där olika instrument utarbetas avseende dessa frågor, avser regeringen

att noga uppmärksamma de särskilda problem som uppkommer i samband

med elektronisk handel. Regeringen skall verka för balanserade tillämpning-

ar som är till fördel för såväl företag som konsumenter.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet med motionerna

T703 (c) yrkandena 20 och 21 samt T715 (kd) till väsentlig del är tillgodo-

sett. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

7.6 Skatteeffekter av elektronisk handel

Motionsförslag

I motion T703 yrkande 14 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att det är ange-

läget att insikten om att informationsteknikens spridning innebär påfrest-

ningar på de nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder nationellt.

Enligt motionärerna är det nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens

påverkan på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens in-

komster.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har i sitt yttrande (SkU9y) anfört att utskottet vid sin behand

ling av motsvarande motioner i betänkande 1999/2000:SkU15 avstyrkt dessa

med hänvisning till att regeringen redan har uppmärksammat frågorna kring

elektronisk handel. Skatteutskottet förutsatte då att deltagarna från Sverige i

arbetsgrupperna inom EU och OECD tar aktiv del i arbetet och med sina

insatser bidrar till att bringa frågorna till en tillfredsställande lösning eft

som de är viktiga för landet. Skatteutskottet förutsatte vidare att regeringen

noga följer arbetet och på lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang avrap-

porterar utvecklingen och redovisar vunna rön och erfarenheter för riksda-

gen. I yttrandet nämnas vidare att skatteutskottet vid en intern utfrågning

med tjänstemän från Riksskatteverket och Finansdepartementet orienterat sig

om arbetet på detta område.

Enligt skatteutskottets mening pågår det redan ett arbete på många fronter

med de olika frågor som hänger samman med e-handelns beskattning, och

skatteutskottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av en översyn av dessa frågor. Skatteutskottet avstyr-

ker motionsyrkandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion T703 (c) yrkan-

de 14.

7.7 Servicemyndighet för IT-konsumenter

Motionsförslag

Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T705 behovet av en ny tidsbe-

gränsad servicemyndighet till konsumenter av IT (yrkande 47). Myndigheten

skall i första hand svara på frågor och ge service. En jämförelse kan vara

Regeringskansliets EU-information inför EU-inträdet. En sådan ny myndig-

het, Nätverket, bör inrättas och ges en sammanhållen och servicebetonad roll

gentemot konsumenter av IT, privata användare, organisationer, företag och

myndigheter.

Trafikutskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare behandlat ett liknande motionsförlag om att inrätta en

servicemyndighet för konsumenter i IT-frågor (mot. 1998/99:K231, bet.

1998/99:LU10, rskr. 1998/99:135). Lagutskottet erinrade om att utredningen

om konsumentpolitiken inför ett nytt sekel har i uppdrag att analysera den

övergripande frågan beträffande det offentliga åtagandet inom konsument-

politiken och att avväga vilka medel som bör utnyttjas för att bäst uppnå de

konsumentpolitiska målen. Myndigheters och andra aktörers framtida roller

inom konsumentpolitiken är därvid en aspekt som skall beaktas. En fråga

som särskilt skall analyseras av kommittén är målen och medlen för konsu-

mentaspekterna på området informationsteknik. Enligt direktiven skall

kommittén se över problem som användarvänlighet, information och service

till konsumenter av IT och lämna förslag till hur dessa frågor kan lösas på et

tillfredsställande sätt. I sammanhanget nämndes även att utredningen om

konsumenträttigheter i IT-samhället har i uppgift att kartlägga vilka problem

av främst marknadsrättslig art som konsumenten kan ställas inför i informa-

tionssamhället samt att analysera i vilken omfattning det finns ett behov a

att stärka konsumentskyddet på området och på vilket sätt detta bör ske.

Utredningens utgångspunkt skall, enligt direktiven, vara att stärka konsu-

menternas rättigheter i informationssamhället. Med hänvisning till det anför-

da avstyrkte ett enhälligt lagutskott det aktuella motionsyrkandet.

Trafikutskottet delar motionärernas syn på behovet av ökad information

och stöd till konsumenterna för att uppnå ett starkt konsumentskydd. Med

hänsyn till den beredning som för närvarande pågår av de olika utrednings-

förslag som nyligen presenterats inom området anser trafikutskottet att mo-

tionen inte nu påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Motion T705 (fp)

yrkande 7 avstyrks följaktligen.

7.8 Skydd för barn från skadligt innehåll

Regeringens bedömning

Av propositionen framgår att regeringen anser det viktigt att samhället kan

skydda barn från skadligt innehåll i nya informationsbärande medier, bl.a.

Internet. Regeringen skall, utöver nationella åtgärder, aktivt delta i det inte

nationella arbetet för att skapa ett gott skydd för barn i en globalise-

rad medievärld.

Motionsförslag

Kristdemokraterna anför i motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) att risken

för att barn exponeras för olagligt material växer i takt med att tillgången ti

Internet ökar. Rädda Barnen som arbetar med att avslöja barnpornografi på

nätet får i genomsnitt tio nya tips om dagen. IT-polisen saknar dock resurser

att hänga med i utvecklingen. Enligt motionen bör filterprogram bli mer

lättillgängliga för både föräldrar och skolor.

Trafikutskottets ställningstagande

Internet erbjuder barn och ungdomar nya möjligheter att skaffa kunskap, roa

och förströ sig, knyta kontakter och utbyta erfarenheter med jämnåriga i

andra delar av landet och i övriga världen. I takt med att tillgången till Inte

net växer ökar också risken för att barn exponeras för olagligt material och

material som utan att vara illegalt ändå kan vara olämpligt och skadligt för

yngre personer. Av avgörande betydelse för den framtida tilliten till Internet

är att föräldrar, all personal inom förskola, skola och fritidsverksamhet och

andra vuxna har möjlighet att skydda barn från olagligt och skadligt innehåll

som t.ex. kan ta sig uttryck i våldsspel, pornografi och rasistisk propaganda.

Trafikutskottet delar därför motionärernas oro och uppfattning att åtgärder

måste vidtas.

Trafikutskottet bedömer att såväl filterprogram som polisinsatser kan vara

verksamma insatser för att skydda barn. Den stora, snabbt föränderliga,

informationsmängden på Internet gör dock att även mer övergripande insat-

ser måste vidtas. Enligt trafikutskottets mening vilar ansvaret dels på staten

som genom lagstiftning sätter ramarna, dels på branschernas egna system för

självreglering. Av stor betydelse är också att information om hur Internet kan

användas på ett barnsäkert sätt når ut till föräldrar och pedagogisk personal

m.fl.

Av propositionen framgår att särskilda insatser görs både för att skapa en

bättre övervakning och för att sprida olika filtreringsverktyg. Enligt utskot-

tets mening är det viktigt att Sverige driver ett aktivt arbete såväl nationell

som internationellt för att skapa ett gott skydd för barn från skadligt innehål

på Internet. Trafikutskottet förutsätter därmed att syftet med motionen om att

vidta kraftfulla åtgärder för skydda barn från skadligt innehåll kommer att

tillgodoses. Med det anförda avstyrks motion T24 (kd) yrkande 18.

7.9 Marksänd digital-TV

Regeringens bedömning

I propositionen anges att frågan om fortsatt utbyggnad av marksänd digital-

TV skall avgöras av riksdagen (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178). Regeringen framhåller att det är för tidigt att nu uttala sig om

den framtida utbyggnadstakten eller hur länge sändningar skall pågå paral-

lellt med både analog och digital teknik. Strävandena att förse alla delar av

Sverige med goda IT-förbindelser spelar också en viktig roll.

Motionsförslag

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att delar av det marksända

digitala TV-nätet bör tas i anspråk för radiolänk och bredbandig mobiltelefo-

ni (yrkande 5). Därigenom påskyndas processen med bredband samtidigt

som en misslyckad storskalig TV-satsning avvecklas.

Åsa Torstensson m.fl. (c) anför i motion K355 att ett fullständigt utbyggt

bredbandsnät baserat på optisk fiber skulle innebära att distributionsformerna

för digital-TV måste omprövas (yrkande 11). Kommittén för utvärdering av

digital-TV bör därför få i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av en ut-

byggnad av bredband till hemmen.

Eva Flyborg m.fl. (fp) framhåller i motion T29 att ingen fortsatt utbyggnad

bör ske av det digitala marksända TV-nätet utan att det prövas om fre-

kvensutrymmet har större värde i något annat sammanhang (yrkande 1). Det

kan ske genom att tillgängliga frekvenser bjuds ut på auktion där olika an-

vändare ställs mot varandra. Folkpartiet liberalerna anser mot denna bak-

grund att det bör utredas hur de tillgängliga eterfrekvenserna kan utnyttjas på

optimalt sätt.

Trafikutskottets ställningstagande

Radiofrekvenser är en begränsad naturtillgång, en gemensam ändlig resurs.

Trafikutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att frekvensut-

rymmet används på ett effektivt sätt. Eftersom det kommer att råda frekvens-

brist inom överskådlig framtid är det viktigt att säkerställa att användningen

blir effektiv och att frekvenser används på ett sätt som kommer hela befolk-

ningen till godo.

Post- och telestyrelsen har nyligen presenterat en utredning om frekvens-

användningen för digital marksänd television och andra tjänster (Den framti-

da användningen av frekvensområdet 470-862 MHz, 2000-04-07). Av utred-

ningen framgår att en digital TV-kanal bara behöver en fjärdedel så stort

frekvensutrymme som en analog kanal. Det frekvensutrymme som med

övergång från analog till digital teknik frigörs skulle enligt PTS kunna an-

vändas för mobil bredbandskommunikation som förväntas växa kraftigt de

kommande åren. Enligt rapporten är därför en övergång till digital-TV viktig

för IT-utvecklingen. Den digitala tekniken innebär också att teletjänster kan

integreras i radio- och TV-sändningar. Detta är enligt PTS till fördel för

konsumenterna som därmed kan få tillgång till en rad avancerade tjänster.

Trafikutskottet har, mot den bakgrund som PTS tecknat, svårt att se hur

motionsförslagen om att avbryta utbyggnaden av ett digitalt TV-nät, vilket

innebär att analoga TV-sändningar bibehålls, skulle vara till gagn för vare sig

en effektiv frekvensanvändning eller utvecklingen inom mobil telekommuni-

kation. Enligt utskottets mening är det för tidigt att bedöma i vad mån en

utbyggd IT-infrastruktur genom fiberoptik i en framtid kan komma att ersätta

marksänd digital-TV. Utskottet förutsätter att denna fråga kommer att be-

handlas inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.

Trafikutskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda någon åtgärd

med anledning av motionerna T28 (m) yrkande 5, T29 (fp) yrkande 11 och

K355 (c) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

7.10 IT-användningen och en ekologiskt hållbar utveckling

Regeringens bedömning

Regeringen anser att ett mer samlat grepp bör tas kring frågorna om IT och

miljö. Regeringen kommer därför att tillsätta en särskild delegation för att

kartlägga hur IT-tillämpningar i högre grad kan utnyttjas för att minska mil-

jöpåverkan och främja en hållbar utveckling.

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T24 att en hållbar tillväxt måste

uppnås genom en avsevärt intelligentare användning av befintliga resurser

(yrkande 9). Kristdemokraterna har länge förordat att det till stor del saknats

en koppling mellan hållbarhetsfrågor och informationsteknikutvecklingen

och välkomnar därför regeringens ambition att föra samman IT-teknikens

möjligheter och miljöfrågor i en särskild delegation. Enligt motionärerna är

den bristande kunskap som finns i samhället om vad ny teknik kan erbjuda

ett stort hinder för utvecklingen. Möjligheten för allmänhet och företag att f

ta del av information om teknikens möjligheter bör därför vara en självklar

fråga i det fortsatta arbetet.

Trafikutskottets ställningstagande

Den föreslagna inriktningen för IT-politiken innebär att informationstekniken

skall användas för att främja en ekologiskt hållbar utveckling, att datorer och

annan IT-utrustning skall inordnas i ett hållbart kretslopp och att IT skall

bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan. Som anges i

propositionen bör därför olika aktörer stimuleras att arbeta för att IT-

tillämpningar i högre grad utnyttjas i syfte att minska miljöpåverkan och

främja en hållbar utveckling.

Som uppmärksammas i motion T24 (kd) är det betydelsefullt med infor-

mation till olika användare i samhället om IT-tillämpningar för att förbättra

miljön skall kunna få ett effektivt genomslag. Av propositionen framgår att

en rad olika insatser planeras för att förstärka informationsutbudet. Utskottet

förutsätter vidare att informationsfrågan kommer att vara en både naturlig

och viktig fråga för den planerade miljödelegationens arbete.

Syftet med motionsyrkandet kommer därmed att

tillgodoses. Med det anförda avstyrks motion T24

(kd) yrkande 9.

8 Övriga frågor

8.1 Uppföljning och utvärdering

Regeringens bedömning

Riksdagen gav i samband med 1996 års IT-beslut regeringen till känna att

den parlamentariska förankringen skulle stärkas genom att regeringen årligen

borde återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisade utveckling-

en på IT-området. I propositionen redovisas mot denna bakgrund en kortfat-

tad utvärdering av 1996 års IT-beslut.

Enligt riksdagens beslut år 1996 var det tre områden som skulle prioriteras

i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället,

nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörj-

ning. För varje område angavs ett antal målsättningar.

Målen för statens insatser på rättsområdet var att genomföra författnings-

ändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år samt att finna effektiva

former för en kontinuerlig juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen

på IT-området.

Målet inom utbildningsområdet var att kunskaper om informationsteknik

och dess användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsvä-

sendet inom tre år.

Målet inom området för samhällets informationsförsörjning var att utforma

en väl fungerande infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinformation

och som verkar tillväxtbefrämjande.

Av propositionen framgår att såväl uppföljningar som utvärderingar är

svåra inom IT-området med hänsyn bl.a. till att IT-politiken utvecklas och

förverkligas i ett komplicerat samspel mellan stat och marknad. Enligt rege-

ringens sammanfattande redovisning bedöms dock att flera mål har nåtts i

stor utsträckning. Det gäller exempelvis målet att utnyttja IT:s möjligheter

för att bidra till att skapa tillväxt och sysselsättning och stärka Sveriges ko

kurrenskraft. IT bedöms också ha utnyttjats för att utveckla välfärdssamhället

och öka medborgarnas livskvalitet. IT har vidare förbättrat förutsättningarna

för en ökad effektivitet och kvalitet inom den offentliga verksamheten och

därmed förbättrat servicen till medborgare och företag. Däremot bedöms att

målet om att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens i

IT-utvecklingen ännu inte är tillfredsställande uppfyllt. Regeringen anger

vidare att för flera mål är det svårt att bedöma måluppfyllelsen.

Av propositionen framgår att regeringen avser att även i fortsättningen

hålla riksdagen fortlöpande underrättad om utvecklingen på IT-området.

Erfarenheten har emellertid visat att en obligatorisk årlig skrivelse knappast

är den lämpligaste formen för detta. IT-politiken aktualiserar många nya och

ofta tekniskt komplicerade frågor. Den griper in över alla politikområden,

vilket får till följd att redovisningar i ett sammanhang över hela det IT-

politiska fältet blir mycket omfattande och resurskrävande samtidigt som det

blir svårt att ge tillräckligt konkret och uttömmande information på varje

område.

Enligt regeringens bedömning är det en bättre ordning att den parlamenta-

riska förankringen tillgodoses genom att regeringen i olika propositioner

eller i annan lämplig form utan krav på en särskild årlig IT-skrivelse håller

riksdagen fortlöpande orienterad om utvecklingen.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har under senare år lagt en allt större vikt vid att följa upp

utvärdera tidigare riksdagsbeslut. Bakgrunden är bl.a. att utvecklingen mot

mål- och resultatstyrning gör det nödvändigt för riksdagen att i ökad ut-

sträckning följa upp de beslut som fattas. Om så inte sker försvagas det de-

mokratiska inflytandet över viktiga beslut. Många beslut, inte minst inom IT-

området, har också långsiktiga konsekvenser där beslutsfattandet till stora

delar måste grundas på strategiska bedömningar och prognoser för framtiden.

Bedömningar och prognoser som kan behöva stämmas av mot de snabbt

förändrade förutsättningar som kännetecknar det framväxande informations-

samhället och den snabba teknikutvecklingen på IT-området.

Utskottets möjligheter att genomföra egna omfattande och kvalificerade

granskningsprojekt är begränsade. Det är därför nödvändigt att regeringen

lämnar information som möjliggör för utskottet att bedriva ett effektivt upp-

följningsarbete. Det väsentliga är, enligt utskottets mening, att besluts- och

planeringssystemet ger tillfredsställande information. I detta informations-

system måste uppföljning och granskning ingå som en naturlig del.

Som framgår av regeringens redovisning har det visat sig svårt att bedöma

måluppfyllelsen av 1996 års IT-beslut. Även om klara positiva effekter kan

redovisas på många områden är det inte lätt att tydligt klarlägga orsakssam-

band och resultat. Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt att redo

visa uppnådda resultat med hänsyn till utformningen av de övergripande IT-

politiska målen. Möjligheten att bedöma effektivitet och måluppfyllelse är

därmed begränsad.

Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att den nuvarande redovis-

ningsformen med en årlig skrivelse till riksdagen över IT-utvecklingen kan

ifrågasättas. Sammanställningar över utvecklingen inom hela det IT-politiska

fältet blir mycket omfattande och resurskrävande samtidigt som det blir svårt

att ge tillräckligt konkret och uttömmande information på varje område.

Enligt utskottets mening bör det i stället vara att föredra om en fördjupad

uppföljnings- och utvärderingsinformation lämnas för särskilda områden.

Utskottet har därmed inga erinringar mot regeringens önskemål att kravet på

en samlad årlig redovisning slopas.

Utskottet vill samtidigt framhålla att för att underlätta uppföljningen och

utvärderingen av det IT-politiska målet och IT-politikens inriktning är det

viktigt att påskynda utvecklingen av relevanta indikatorer inom IT-området. I

sammanhanget kan erinras om att trafikutskottet i samband med 1996 års IT-

beslut förutsatte att de IT-politiska målen skulle vidareutvecklas och konkre-

tiseras. En kontinuerlig uppföljning av konkreta förhållanden kan enligt

utskottet visa om politiska åtgärder behöver ökas.

Som framgår av den stora mängd IT-motioner som behandlas i samband

med den nu aktuella propositionen finns det ett klart politiskt intresse för en

rad olika frågor inom IT-området. En utvecklad rapportering och en förbätt-

rad IT-statistik är därför av stor vikt för att utvärdering av måluppfyllelsen

skall kunna ske. Det är också enligt utskottets mening angeläget att en strate-

gi utformas för vilken resultatinformation som skall lämnas och till vem samt

när uppföljning och utvärdering skall ske och hur det skall gå till. Det finns

även ett behov av en samlad och sektorsövergripande uppföljning.

Trafikutskottet vill också särskilt peka på betydelsen av att den fortsatta

utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs upp och redovisas för riksdagen. Det

gäller såväl hur snabbt utbyggnaden sker som kostnaderna för utbyggnaden.

En sådan redovisning kan lämpligen lämnas varje år i budgetpropositionen.

8.2 eEurope - Ett informationssamhälle för alla

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) konstaterar i motion T24 att EG-kommissionens

program eEurope - Ett informationssamhälle för alla endast omnämns över-

siktligt i propositionen. Enligt motionärerna borde regeringen ha redovisat

programmets mål och vilka konsekvenser initiativet innebär för Sverige.

Trafikutskottets ställningstagande

Med anledning av motion T24 (kd) vill utskottet klarlägga att initiativet

eEurope lanserades den 8 december 1999 genom att EG-kommissionen antog

meddelandet "eEurope - Ett informationssamhälle för alla". Initiativet har

tillkommit för att EU fullt ut skall dra nytta av de fördelar som informations-

samhället medför. Övergången från ett industriellt samhälle till ett informa-

tionssamhälle kommer att påverka europeisk sysselsättning, tillväxt och

produktivitet. Avsikten med initiativet är att påskynda förändringen av den

europeiska ekonomin och på bästa sätt utnyttja den tekniska kompetens som

finns inom EU. Initiativet har följande tre huvudmål:

- Alla medborgare, hushåll, skolor, företag och förvaltningar skall föras in i

den digitala tidsåldern och bli uppkopplade till Internet.

-

- Ett "digitalt kompetent" Europa skall skapas. Detta måste understödjas av

en företagskultur med beredskap att finansiera och utveckla nya idéer.

-

Man måste säkerställa att hela processen inbegriper samtliga samhällsskikt,

bygger upp konsumenternas förtroende och stärker den sociala sammanhåll-

ningen.

För att uppnå målen måste enligt programmet befintliga svagheter åtgärdas

och hinder för en snabb spridning av digital teknik undanröjas. Följande

åtgärder med specifika mål för åren 2001-2003 föreslås:

1. Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern (tillgång till och

användning av Internet och multimedier i skolan).

2.

3. Billigare tillgång till Internet (mildrade tillståndsvillkor och ökad kon-

kurrens).

4.

5. Främjande av elektronisk handel (återstående direktiv skall antas och

offentlig upphandling skall kunna ske elektroniskt).

6.

7. Snabb Internettillgång för forskare och studenter (uppgradering av be-

fintlig infrastruktur och interaktiva föreläsningar på nätet).

8.

9. Smartkort för säker elektronisk tillgång (gemensamma specifikationer).

10.

11. Riskkapital för högteknologiska små och medelstora företag (innovativa

former för kapitalanskaffning, ökat deltagande från den privata sektorn).

12.

13. eDeltagande för personer med funktionshinder (tillgänglighet och nät-

verk för forskningscenter).

14.

15. Hälso- och sjukvård på nätet (kunskapscenter och tillgång till telematisk

vårdinfrastruktur).

16.

17. Intelligenta transporter (säkerhets- och informationssystem).

18.

Samhällsinformation på nätet (lättillgänglig information och elektronisk

tvåvägskommunikation).

Trafikutskottet konstaterar att initiativet på många områden ligger väl i linje

med svenska prioriteringar att utveckla informationssamhället. Enligt vad

utskottet erfarit är det dock i dag svårt att klart ange vilka effekter initiat

kan få. Initiativet är fortfarande under beredning och oklarhet råder om hur

det kan komma att genomföras.

I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet den 13 mars 2000

lämnade ett betänkande med anledning av initiativet. Parlamentet välkomnar

kommissionens program men förväntar sig att kommissionen utarbetar de-

taljerade planer, gör tydliga prioriteringar och definierar EU:s respektive

medlemsstaternas uppgifter. Parlamentet framförde också en rad kommenta-

rer om vad man bör prioritera inom initiativet.

Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt återkommer och redo-

visar hur initiativet vidareutvecklas och dess konsekvenser för Sverige. Med

det anförda avstyrker utskottet motion T24 (kd) yrkande 17.

8.3 EU-institut inom IT-området

Motionsförslag

I två motioner föreslås att delar av ett svenskt EU-institut inom IT-området

lokaliseras till Karlskrona/Ronneby. Det gäller motionerna T711 av Willy

Söderdahl m.fl. (v, m, kd) och T716 av Jan Björkman m.fl. (s).

Enligt motionärernas bedömning är det viktigt att frågan om ett EU-institut

på IT-området drivs på ett kraftfullt sätt och att hela landets FoU-kapacitet

inom IT-området utnyttjas. Det är därför angeläget att vid en etablering ut-

nyttja alla de forskningsmiljöer som har byggts upp runt om i Sverige så att

man kan skapa ett forskningsnätverk som utnyttjar den samlade styrkan som

landet besitter inom området. Av motionerna framgår att Soft Center, Te-

lecom City och Högskolan i Karlskrona/Ronneby tillsammans har byggt upp

en av landets starkast tillämpade forskningsmiljöer inom programvaruut-

veckling, telekommunikation och signalbehandling i Blekinge. Högskolan

bör därför, tillsammans med näringslivet, kunna skapa ett centrum där man

bedriver tillämpad forskning och utveckling om kapacitet och säkerhet i nät,

särskilt Internet, samt om tjänsteutveckling i mobiltelefonnät. Naturliga

aktörer i en sådan centrumbildning är bl.a. de snabbväxande företagen inom

Soft Center och Telecom City.

Motionärerna påpekar vidare att genom EU:s pågående utvidgning som

Sverige stöder så ligger Blekinge rent geografiskt mycket väl till med dagliga

förbindelser över Östersjön. Blekinge ligger dessutom långt framme i byg-

gandet av "elektroniska motorvägar". Egna eller hyrda stadsnät finns i länets

alla kommuner. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att den forskning

som bedrivs inom IT-området vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall

ingå som en del i det förslag till EU-institut på IT-området som regeringen

bör verka för.

Trafikutskottets ställningstagande

Sverige är en av världens mest framstående IT-nationer med bl.a. en stark

industriell bas, hög användning av informationsteknik samt en stark expan-

sion av företag inom IT-sektorn. Trafikutskottet anser mot denna bakgrund

att det är både naturligt och angeläget att verka för att ett eventuellt europe

iskt IT-institut får sin placering i Sverige. Utskottet bedömer också att ett I

institut verksamt kan komma att stödja EG-kommissionens initiativ eEurope

- Ett informationssamhälle för alla. Trafikutskottet förutsätter därmed att

regeringen aktivt följer den fortsatta hanteringen av frågan om en gemensam

europeisk myndighet på IT-området och kraftfullt verkar för att en eventuell

sådan myndighet lokaliseras i Sverige.

Trafikutskottet delar motionärernas uppfattning om att en betydelsefull IT-

miljö har byggts upp i Blekinge. Enligt utskottets mening är dock frågan om

var och i vilka former en lokalisering i landet lämpligen bör ske alltför tidig

väckt. Trafikutskottet avstyrker därför motionerna T711 (v, m, kd) och T716

(s).

8.4 Personaloptioner

Bakgrundsuppgifter

En personaloption är en rättighet som ges ut enbart till anställda inom ett

företag eller en företagsgrupp. Den innebär att den anställde under vissa

förutsättningar i framtiden har rätt att förvärva aktier till ett i förväg best

pris. Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda som får del av för-

månen och är ofta bestämda i en optionsplan.

Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad med olika förfogan-

derättsinskränkningar - t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas - och

att den kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanli

att optionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Optionens

löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om anställ-

ningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.

Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref. 36) fanns möjlighet att skjuta upp be-

skattningstidpunkten genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt att

förfoga över förvärvade värdepapper. Denna möjlighet upphörde genom en

lagändring den 1 januari 1990 som innebar att förmån av värdepapper skall

tas upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två avgöranden under år 1994

fann Regeringsrätten emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i målen

aktuella optionerna eftersom de inte hade karaktär av värdepapper. Skatte-

plikten ansågs inträda först när den skattskyldige hade möjlighet att utnyttja

optionen. Mot denna bakgrund infördes fr.o.m. 1999 års taxering nya be-

stämmelser som innebär att optioner som inte utgör värdepapper beskattas

när de utnyttjas eller avyttras (prop. 1997/98:133, 1997/98:SkU26). För

optioner som utgör värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas vid

förvärvet.

Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10 kap. 11 § framgår dels

att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för-

månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då för-

värvet sker, dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en

rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller

övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskatt-

ningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Särskilda regler gäller vid in- och

utflyttning. Syftet med dessa regler är att beskattningen endast skall träffa

optionsrätt som är intjänad i Sverige.

Motionsförslag

I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att beskattningen av per-

sonaloptioner ses över. De höga socialavgifterna skapar enligt dessa motio-

närer problem och en förändring av inbetalningstidpunkten bör därför över-

vägas. Vidare bör villkoren för personer med personaloptioner som arbetar

tillfälligt i Sverige ses över. Härvid måste konkurrensen från länder med

förmånligare beskattningsregler tas som utgångspunkt.

I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att svårigheten att utfärda

konkurrenskraftiga optionsprogram till medarbetare är ett konkret hinder för

den svenska utvecklingen och att länder med mer fördelaktig optionsbeskatt-

ning lockar till sig våra mest kunniga personer. Regeringen bör enligt motio-

närerna återkomma med förslag till nya regler för beskattningen av options-

program.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU9y) att optionsprogram innebär ett

visst mått av risktagande från såväl arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I

och med att parterna - genom avtalets konstruktion - har valt att skjuta upp

beskattningen till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse storleken på d

skatte- respektive avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl utlö-

ses. Om värdet är noll har den anställde gått miste om sin löneförmån. Är

värdet stort kan skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli betungande

för arbetsgivaren.

Enligt skatteutskottets mening finns det inte något bärande skäl att beskatta

lön i form av optioner efter förmånligare regler än de som gäller för andra

löneförmåner. Det är bara inom vissa delar av arbetsmarknaden som den här

typen av löneförmåner kan erhållas, och det skulle enligt utskottets mening

skapa en i det närmaste ohållbar situation om vissa grupper på detta sätt fick

en förmånligare beskattning än andra grupper.

När det gäller beskattningen av personaloptioner som innehas av personer

som arbetar tillfälligt i Sverige har de nuvarande reglerna en utformning som

syftar till att beskattningen endast skall träffa optionsrätter som är intjänad

här. Motionärerna har inte anfört något som kan utgöra ett skäl att frångå

denna princip.

Med det anförda avstyrker skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna T24 (kd)

yrkande 2 och T28 (m) yrkande 12 i denna del.

8.5 Riskkapitalbolag

Bakgrundsuppgifter

Det nuvarande systemet för beskattning av bolagsinkomster bygger på att

skatt betalas i två led, en gång på företagsnivå när vinsten uppstår och en

gång av ägaren som beskattas för utdelning eller reavinst. För att förhindra

att en vinst beskattas flera gånger inom en koncern (kedjebeskattning) be-

skattas inte moderbolag för utdelning från bl.a. dotterbolag. I konsekvens

härmed borde även reavinster vid försäljning av dotterbolag, eller mer precist

reavinster på s.k. näringsbetingade aktier och andra andelar, undantas från

beskattning. Det har emellertid inte varit möjligt att införa en sådan ordning

eftersom den kan leda till att beskattningen undgås med hjälp av utlands-

transaktioner.

För att göra det möjligt att använda aktiebolag som mellanhänder vid in-

vestering i aktier och liknande har särskilda regler tillskapats för s.k. inves

mentföretag. För dessa företag gäller att mottagna utdelningar beskattas

samtidigt som avdrag medges för lämnade utdelningar. Vidare har den sed-

vanliga reavinstbeskattningen vid försäljning av aktier m.m. ersatts med en

årlig schablonbeskattning på 2 % av aktievärdet. Särskilda villkor skall vara

uppfyllda för att ett aktiebolag skall kunna tillämpa reglerna för invest-

mentföretag. Av 39 kap. 15 § inkomstskattelagen framgår att aktiebolaget

uteslutande eller så gott som uteslutande skall förvalta värdepapper eller

liknande tillgångar, att dess uppgift väsentligen skall vara att genom ett väl-

fördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning och att det

skall ägas av ett stort antal fysiska personer.

Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kapitalförsörjning till små-

företag (SOU 1998:93) föreslagit att riskkapitalbolag skall klassas som in-

vestmentföretag i skattehänseende. Riskkapitalbolagen specialiserar sig på

att göra mycket riskfyllda placeringar lönsamma genom att inrikta sig på

vissa branscher och genom att välja placeringar som ger en mycket hög

avkastning i de fall då de lyckas. Genom sin specialisering har de svårt att

uppfylla de särskilda krav som gäller för investmentföretag.

Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor arbetar med ut-

formningen av ett system med slopad kapitalvinstbeskattning på närings-

betingade andelar inom företagssektorn. Samtidigt arbetar Utredningen (Fi

1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor med en lösning på

utlandsproblemet, dvs. risken för skatteundandraganden med hjälp av ut-

landstransaktioner om kapitalvinster på näringsbetingade aktier skattebefrias.

Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 redovisat ett under-

handsbesked från Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor

som innebär att utredningens förslag kommer att lösa riskkapitalbolagens

problem (fråga 1999/2000:306).

Motionsförlag

I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs bl.a. att det bör övervägas att

ge riskkapitalbolag samma regler som investmentföretag.

I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att riskkapitalbolag som

investerar i de nya IT-företagen måste få en rimligare beskattning. De har

enligt motionärerna en mycket ofördelaktig skattesituation gentemot andra

investmentbolag. I stället för att betala en 60-procentig skatt förekommer det

att sådana bolag skattar på exempelvis Cayman Island. Regeringen bör enligt

motionärerna återkomma med förslag till nya regler för beskattningen av

riskkapitalbolag.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet redovisar i sitt yttrande (SkU9y) att det pågår ett arbete som

syftar till att finna en lösning på de problem med riskkapitalbolagens be-

skattning som motionärerna tar upp. Två utredningar arbetar med en lösning

som kan innebära att kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade aktier

slopas. En sådan lösning skulle medföra att riskkapitalbolag får förmånligare

skatteregler för sina näringsbetingade aktier än vad som skulle gälla om de i

stället fick tillämpa reglerna för investmentföretag. Enligt skatteutskottets

mening bör resultatet av det nu aktuella utredningsarbetet avvaktas. Skatteut-

skottet avstyrker motionsyrkandena.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna T24 (kd)

yrkande 3 och T28 (m) yrkande 12 i denna del.

8.6 Skattesubventionering av programvara och dator

Motionsförslag

I motion T210 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att regeringen inte redovi-

sar någon fortsättning på strategin med skattesubventionering för hemköp av

PC och att regeringen bör överväga den modell man valt i USA där man får

göra avdrag för programvara och dator oavsett vem man är eller var man

arbetar.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU9y) att motionärernas förslag innebär

en vittgående avdragsrätt som skulle resultera i en kraftig och oönskad sned-

vridning av konkurrensen på detta område och omedelbart ge upphov till en

mängd gränsdragningsproblem. Skatteutskottet avstyrker därför motionsyr-

kandet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion T210 (kd) yr-

kande 50.

8.7 Bokföringsregler

Motionsförslag

I motion T24 av Johnny Gylling m.fl (kd) anförs att det i dag är svårt att

värdera företagens intellektuella kapital. Motionärerna efterlyser därför en

översyn av bokföringsreglerna.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet bedömer att utvecklingen mot ett informationssamhälle inne-

bär att olika kunskaps- och tjänsteföretag kommer att få ökad betydelse. När

det gäller tillgångarna i dessa företag har det intellektuella kapitalet, dvs.

anställdas kompetens, databaser, kundregister, organisationsstrukturer etc.,

fått ökad betydelse. För en korrekt värdering av dessa värden krävs som

påtalas i motionen en tillfredsställande ekonomisk redovisning.

Lagutskottet har tidigare behandlat frågan om redovisning i kunskapsin-

tensiva företag och i samband därmed anordnat en offentlig utfrågning

(1997/98:LU11, rskr. 1997/98:69). Enligt lagutskottets uppfattning är den

pågående utvecklingen och arbetet i olika nationella och internationella fo-

rum positiva när det gäller redovisning av s.k. mjuka tillgångar. Lagutskottet

avstyrkte mot bl.a. denna bakgrund motionsyrkanden om översyn av redo-

visningslagen för att underlätta värdering av tjänsteföretag.

Med det anförda finner utskottet att syftet med motionen kommer att till-

godoses utan att riksdagen tar något initiativ i frågan. Trafikutskottet avstyr

ker därmed motion T24 (kd) yrkande 4.

8.8 Intellektuell egendom

Motionsförlag

Lennart Daléus m.fl. (c) förordar i motion T703 att regeringen bör få i upp-

drag att för riksdagen presentera förslag till svenska ståndpunkter vad avser

förhandlingar om intellektuell egendom m.m. Redogörelsen bör även inne-

hålla en samlad översyn av de bestämmelser som regeringen medverkat till

och de effekter dessa bestämmelser kan få för Sverige.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet konstaterar att med den ökade internationaliseringen behand-

las alltfler frågor i olika internationella forum. Det är därför av betydelse a

regeringen i ett tidigt skede redovisar och samråder med riksdagen i viktigare

frågor.

Inom ramen för riksdagens och regeringens hantering av EU-frågor har ett

samråds- och informationssystem byggts upp för att förstärka den demokra-

tiska insynen och riksdagens inflytande. Utskottet förutsätter att den av mo-

tionärerna påtalade frågan kommer att redovisas av regeringen inom ramen

för det etablerade samrådssystemet. Med hänvisning till det anförda avstyrks

motion T703 (c) yrkande 23.

8.9 Europeisk "Nasdaqbörs"

Motionsförlag

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion T28 att Sverige är en ledande

nation för IT-relaterade tjänster och teknik. Det är därför av yttersta vikt at

de företag som nu verkar och finns på den svenska marknaden inte försvin-

ner till andra marknader. En förutsättning för detta är att riskkapitalmarkna-

den för kunskapsföretag fungerar väl. Enligt motionärerna skulle analyska-

pacitet, managementkapacitet och likviditet på marknaden förbättras om en

"Nasdaqbörs" etableras i Europa.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet konstaterar att fri etableringsrätt och fri konkurrens är grund

läggande principer för regelverket i Sverige när det gäller ekonomiska mark-

nadsplatser. Förutsatt att marknadsunderlag finns kan marknadsplatser av

varierande storlek och inriktning bildas.

Utskottet vill vidare tillägga att börshandeln genom utvecklingen av Inter-

net blir alltmer konkurrensutsatt och gränsöverskridande. En utvecklingslinje

är att det skapas färre och mer likvida börser. I sammanhanget kan nämnas

att OM Gruppen tillsammans med den amerikanska investmentbanken Mor-

gan Stanley Dean Witter planerar att senare i år starta en elektronisk europe-

isk börs, Jiway. Den amerikanska tillväxt- och teknikbörsen Nasdaq planerar

dessutom att inleda ett samarbete med IX (International Exchanges) som

nyligen bildats av Deutsche Börse i Frankfurt och London Stock Exchange.

Trafikutskottet kan mot denna bakgrund för sin del inte se några motiv för

riksdagen att ta initiativ till skapande av nya börser eller andra marknadsplat

ser i Europa. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T28

(m) yrkande 16.

8.10 Betalkortstelefoner

Motionsförslag

Bengt Silfverstrand (s) uppmärksammar i motion T804 att betalkortstelefo-

ner inte är knutna till någon viss person och därmed inte kan spåras för

brottsbekämpning. Motionären begär mot denna bakgrund förslag till lag-

stiftning som innebär att alla telefoninnehavare registreras.

Trafikutskottets ställningstagande

Vid halvårsskiftet 1999 uppgick antalet mobiltelefonabonnemang i Sverige

till drygt 4,6 miljoner. Detta motsvarar en mobiltelefontäthet på över 50 %

av befolkningen. Abonnemangen med kontantkort beräknas utgöra ca 34 %

av det totala antalet abonnemang. Fortfarande sker en snabb tillväxt av mo-

biltelemarknaden, bl.a. som en följd av att tekniken hela tiden vidareutveck-

las.

Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att en obligatorisk registrering

av alla innehavare av mobiltelefoner skulle ställa krav på en omfattande

administrativ hantering och därmed även betydande kostnader. Beroende på

registreringens utformning kan vidare tillkomma krav på tillsyn och kontroll.

Till bilden hör dessutom att även med en obligatorisk registrering är det inte

sannolikt att de åsyftade positiva effekterna för brottsbekämpning skulle

kunna uppnås.

Trafikutskottet är därmed inte berett att förorda lagstiftning om obligato-

risk registrering av mobiltelefoner. Motion T804 (s) avstyrks följaktligen.

8.11 Mobiltelefoners hälsorisker

Bakgrundsuppgifter

Världshälsoorganisationen (WHO) har ställt samman ett dokument om elekt-

romagnetiska fält, EMF (Briefing pamphlet series; 32, 1999). I sammanfatt-

ningen anges följande:

Det finns välgrundade, allmänt erkända riktlinjer för mänsklig exponering av

EMF. För de flesta av oss ligger vår exponering för EMF i vardagslivet klart

under dessa riktlinjers gränsvärden. Man har inte hittat några negativa hälso-

effekter för personer som utsätts för sådana vardagliga bakgrundsnivåer.

Men det pågår många studier, speciellt sådana som rör cancer och magnetfält

och mobiltelefoners långtidseffekter. Det finns vidare ett klart intresse och

viss oro hos allmänheten för vissa EMF-källor, speciellt högspänningsled-

ningar och mobiltelefonsystemens basstationsantenner. Sådan oro har en

direkt påverkan på folkhälsan i många länder. Därför är det viktigt att gå ut

till allmänheten med en balanserad och objektiv information i dessa frågor.

När det särskilt gäller mobiltelefoners hälsorisker anges i dokumentet bl.a.

följande:

Långtidseffekter av mobiltelefoner är ett annat område som ägnats mycket

forskning. EU-kommissionens expertgrupp i den frågan konstaterar att defi-

nitiva svar om hälsorisken knappast kommer inom kort. Den rekommenderar

ett omfattande program för biologisk forskning för att undersöka riskerna för

hjärncancer och andra cancerformer. Den internationella kommissionen för

skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP) har gjort ett uttalande om

hälsofrågor i samband med basstationer och användning av mobiltelefoner

med avseende på cancerrisk. Den drar slutsatsen att det inte finns några klara

bevis för en sådan risk, men att resultatet av vissa experimentella studier

motiverar ytterligare undersökningar.

Motionsförslag

Hälsorisker på grund av elektromagnetiska fält från mobiltelefoner uppmärk-

sammas i fyra motioner.

Eva Flyborg (fp) framhåller i motion T702 att strålningen skiljer sig stort

mellan olika telefonmodeller. Mätningarna kontrolleras dock inte av några

myndigheter eller oberoende forskningsinstitut och tillverkarna redovisar inte

heller mätvärdena. Enligt motionären borde det vara naturligt för mobiltele-

fontillverkarna att ge konsumenterna möjlighet att bedöma vilka faktorer

man vill väga in när man skaffar mobiltelefon. Vill inte tillverkarna offent-

liggöra uppgifterna får man allvarligt överväga att lagstifta i frågan (yrkande

1). Motionären efterlyser vidare lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas strål-

ningsvärde (yrkande 2) och ett klarläggande om gällande gränsvärden behö-

ver skärpas med hänsyn till nya forskningsrön och ett ökat mobiltelefonan-

vändande.

Marianne Andersson och Gunnel Wallin (båda c) framhåller i motion Bo528

att det borde vara obligatoriskt att ange mängden strålning en viss mobiltele-

fon avger i olika lägen, t.ex. om man ringer utomhus eller från bilen eller

från andra platser som skärmar av mikrovågorna.

Barbro Feltzing (mp) framhåller i motion T706 att så länge inget är fastställt

om riskerna och forskningen inte kan påvisa entydiga resultat bör försiktig-

hetsprincipen gälla vid användning av mobiltelefoner (yrkande 1). Strål-

ningsvärden för mobiltelefoner bör göras officiella (yrkande 2). Forskningen

om radiofrekventa fält bör ökas (yrkande 3). I motionen behandlas vidare

den undantagsklausul som finns bl.a. i Sverige som anger att apparater under

ett visst värde (7 watt) inte behöver kontrolleras. Enligt motionären bör den-

na undantagsklausul slopas eftersom ett stort antal mobiltelefoner nu kom-

mer ut på marknaden, vilket innebär att strålningen ökar i samhället (yrkande

5). En varningstext som varnar för alltför flitigt användande bör finnas på

mobiltelefoner (yrkande 6). Dessutom anges att en rekommendation bör ut-

färdas om användning av mobiltelefon i bilar med hänsyn till att strålnings-

värdena kan variera betydligt (yrkande 7). Motionären framhåller slutligen

att det finns en mängd olika elektriska fält som samverkar med varandra.

Mot denna bakgrund efterlyses forskning för att utröna hur alla tillkomman-

de elektriska fält samverkar i luften och hur detta eventuellt kommer att

påverka mänskligheten (yrkande 8).

Gudrun Lindvall (mp) framhåller i motion T712 att biologiska effekter av

elektromagnetisk strålning numera har påvisats. Det är därför viktigt att

klarare kunskap vinns om vilka hälsoeffekter strålningen kan få och hur ska-

dor skall kunna undvikas (yrkande 1). I motionen framhålls vidare att som

alternativ till utbyggnad av tre parallella mobiltelefonnät och för att förebyg

ga framtida hälsorisker bör regeringen skyndsamt utreda och därefter genom-

föra bildandet av ett bolag eller en myndighet med ansvar för ett samordnat

mobiltelefonnät (yrkandena 2 och 3).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande (UbU5y) behandlat motionerna T702

(fp) och T706 (mp) om forskning kring hälsoeffekter av elektromagnetiska

fält. Enligt utbildningsutskottet bör riksdagen avstå från att göra uttalanden

om enstaka forskningsområden fristående från behandlingen av regeringens

forskningspropositioner. Av utbildningsutskottets yttrande framgår att i

början av nästa riksmöte avser regeringen att lägga fram en forskningspoli-

tisk proposition.

Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att mätningar och teoretiska beräkningar av radiovå-

gor från mobiltelefoner ger en i huvudsak samstämmig bild. Vid normalt

användande av mobiltelefoner understiger strålningen gällande gränsvärden

och rekommendationer. Gränsvärdet, det s.k. SAR-värdet (W/kg) anger att

högst 0,02 W får absorberas i en vävnadsvolym om 10 gram. Omräknat blir

detta 2 W/kg. Typiska SAR-värden för GSM-telefoner är 0,2-1,3 W/kg. Mot

bakgrund av dagens samlade kunskap bedöms därmed inte användandet av

mobiltelefoner innebära några hälsorisker.

Även om det råder en bred samstämmighet bland huvuddelen av forskar-

världen finns det dock en oro till följd av hälsorisker av elektromagnetisk

strålning från mobiltelefoner. Enligt exempelvis en engelsk rapport som

presenterats nyligen anges att även om det inte finns några bevis för att det ä

ohälsosamt att bruka mobiltelefoner bör barn och ungdomar inte använda

dem fritt. Utskottet kan vidare konstatera att mot bakgrund av den oro som

finns bland allmänheten i många länder för hälsorisker till följd av elektrisk

och kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar, mobiltelefoner

samt radio- och radarsändare pågår det i dag ett omfattande internationellt

och nationellt arbete för att klarlägga eventuella hälsorisker. Som exempel

kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan år 1996 bedriver ett

särskilt projekt rörande elektromagnetiska fält (EMF). Projektet är planerat

att slutföras år 2005 och målsättningen är att nå internationell samsyn när det

gäller värdering av hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält. I

projektet ingår bl.a. kunskapsvärdering, forskningsinsatser, utveckling av

gränsvärden för EMF samt råd om skyddsåtgärder.

I avvaktan på projektets resultat har WHO utfärdat ett antal rekommenda-

tioner. Det gäller bl.a. uppmaning om strikt efterföljande av gällande inter-

nationella och nationella säkerhetsstandarder, regler för lokalisering av bas-

stationer för mobiltelefoni och åtgärder för att motverka att mobiltelefoner

stör annan elektrisk utrustning. I sammanhanget kan vidare nämnas att till

projektet är knutet en rådgivande kommitté bestående av företrädare för de

länder som stöder projektet, bl.a. Sverige.

Strålskyddsinstitutet (SSI), som är ansvarig tillsynsmyndighet för elektro-

magnetiska fält, har vidare utrett strålningsförhållanden kring basstationer

där teleantennerna är uppsatta. SSI anser att basstationerna inte innebär nå-

gon risk ur strålskyddssynpunkt.

Trafikutskottet konstaterar att frågor om bl.a. mobiltelefoners eventuella

hälsoeffekter ägnas stor uppmärksamhet. Utskottet anser att detta är angelä-

get. Med tanke på den snabbt ökande användningen av mobiltelefoner i olika

befolkningsgrupper och den snabba IT-utvecklingen i övrigt är det otillfreds-

ställande att många människor känner osäkerhet och fruktan inför teknikens

eventuella hälsoeffekter. Med tanke särskilt på att minderåriga är mer sårbara

än vuxna är det viktigt att denna fråga ägnas särskild uppmärksamhet.

Mot bakgrund av nuvarande kunskaper, den omfattande internationella

kompetensuppbyggnad som pågår och den övervakning som görs av berörda

myndigheter anser inte utskottet att riksdagen nu bör ta något initiativ i frå-

gan. Trafikutskottet förutsätter att regeringen fortsättningsvis kommer att

lämna en redovisning av de insatser som görs på området och sin bedömning

av eventuella hälsorisker.

När det gäller motionsförslagen om särskilda forskningsinsatser delar ut-

skottet den uppfattning som utbildningsutskottet har redovisat, nämligen att

riksdagen inte i detta sammanhang bör göra uttalanden om enskilda forsk-

ningsområden. Beträffande de förslag som väckts i motion T712 (mp) i syfte

att skapa ett effektivt samutnyttjande av de mobila telesystemen (yrkandena

1 och 2) vill utskottet hänvisa till nyligen beslutade och föreslagna föränd-

ringar i telelagen. Krav har sålunda införts på att överkapacitet inom befintli

ga mobiltelenät skall upplåtas till företag som saknar egna nät. Vidare har

regeringen i 2000 års ekonomiska vårproposition föreslagit nationell roa-

ming, dvs. skyldighet för vissa operatörer att låta abonnenter hos andra ope-

ratörer sända och ta emot meddelanden via sitt nät.

Trafikutskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna T702 (fp), T706

(mp) yrkandena 1-3 och 5-8, T712 (mp) och Bo528 (c) yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

IT-politikens mål och inriktning

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T26 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande IT-politikens mål och inriktning

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:T24 yrkandena

1 och 8, 1999/2000:T26 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:T28 yrkandena

11, 12 i denna del, 14 och 15, 1999/2000:T210 yrkande 49 och

1999/2000:T714 yrkande 1 godkänner vad regeringen föreslår om

dels IT-politiskt mål

dels IT-politikens inriktning

dels prioriterade uppgifter,

res. 2 (m, kd, fp)

res. 3 (c)

Tillgänglighet

3. beträffande IT-infrastruktur

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 14,

1999/2000:T26 yrkandena 6 och 7, 1999/2000:T28 yrkandena 1, 3 och

4, 1999/2000:T29 yrkandena 3-7, 1999/2000:T205 yrkande 3,

1999/2000:T209 yrkande 19, 1999/2000:T210 yrkandena 47, 48 och

53, 1999/2000:T220 i denna del, 1999/2000:T222 yrkande 2,

1999/2000:T243 yrkandena 9 och 10, 1999/2000:T701, 1999/2000:

T703 yrkandena 1-3, 1999/2000:T704, 1999/2000:T705 yrkandena 4

och 6, 1999/2000:T710, 1999/2000:T713, 1999/2000:T714 yrkandena

2 och 3, 1999/2000:N213 yrkande 4, 1999/2000:N239 yrkande 7 och

1999/2000:N279 yrkande 7,

res. 4 (m, kd, fp)

res. 5 (c)

4. beträffande tillgång till accessnät och lokal monopolise-

ring

att riksdagen

dels avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 15, 1999/2000:T28

yrkande 2 och 1999/2000:T717 yrkande 3,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

åtgärder för att öka konkurrensen på accessnäten,

5. beträffande ledningsrättslagen

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:T23 yrkande 1 antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lednings-

rättslagen (1973:1144),

res. 6 (m, c)

6. beträffande expropriationslagens ersättningsbestämmel-

ser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T23 yrkande 2,

res. 7 (m)

7. beträffande markägares ersättningsrätt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T26 yrkande 8,

res. 8 (c)

8. beträffande tillgänglighet för funktionshindrade

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 16,

1999/2000:T703 yrkande 24 och 1999/2000:T705 yrkande 5,

9. beträffande samhällets informationsförsörjning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N273 yrkande 27,

Tillit till IT

10. beträffande informationssäkerhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:T25,

1999/2000:T28 yrkande 9 och 1999/2000:T29 yrkande 1 godkänner

vad regeringen föreslår om ansvarsfördelning vad gäller informations-

säkerhetsarbetet,

11. beträffande Internet och domännamn

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 22,

12. beträffande elektroniska signaturer m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 10 och

11, 1999/2000:T703 yrkandena 15 och 19, 1999/2000:T717 yrkande-

na 13 och 14 samt 1999/2000:Ub802 yrkande 3,

res. 9 (m, kd, fp)

13. beträffande kryptering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T29 yrkande 2,

14. beträffande integritetsfrågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T22, 1999/2000:T26 yr-

kande 4 och 1999/2000:T28 yrkande 10,

res. 10 (m)

Kompetens

15. beträffande uppföljning av kommuners skolplaner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub808 yrkande 1,

res. 11 (kd)

16. beträffande bibliotekens roll för IT i skolan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub808 yrkande 2,

res. 12 (kd)

17. beträffande statistik över IT-användning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 7,

res. 13 (c)

18. beträffande Internetanslutning till skolor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 9,

res. 14 (c)

19. beträffande tillgång till datorer och e-postadresser

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T705 yrkande 11 och

1999/2000:Ub294 yrkande 24,

res. 15 (fp)

20. beträffande integration av IT i undervisningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T705 yrkande 12,

res. 16 (fp)

21. beträffande kunskapslyft hos befolkningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 4,

1999/2000:T714 yrkande 4, 1999/2000:Ub278 och 1999/2000:N241

yrkande 2,

res. 17 (c)

22. beträffande fler högskoleutbildade inom IT

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna

del och 1999/2000:T28 yrkandena 13 och 20,

res. 18 (m)

res. 19 (kd)

23. beträffande distansutbildning med IT-stöd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T28 yrkandena 18 och

19 samt 1999/2000:T703 yrkandena 6 och 10,

res. 20 (m)

res. 21 (c)

24. beträffande kompetenscentrum för Internetteknik

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T21,

res. 22 (v)

25. beträffande forskning inom vissa områden

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna del,

res. 23 (kd)

26. beträffande nationell IT-kampanj

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 13,

1999/2000:N273 yrkande 32 och 1999/2000:Ub802 yrkande 2,

27. beträffande IT-företag och arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T29 yrkande 9 och

1999/2000:T705 yrkande 13,

28. beträffande klimatet för forskning, utbildning och utveck-

ling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkande 17,

res. 24 (m)

29. beträffande hackarförädling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:A228 yrkande 3,

Användningen av IT

30. beträffande IT för demokrati

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 6 och 7,

1999/2000:T29 yrkande 10 och 1999/2000:K345,

31. beträffande staten som föregångare inom IT-användning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkandena 6-8,

res. 25 (m, kd, fp)

32. beträffande användarinriktade kommunikationssystem

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T26 yrkande 5 och

1999/2000:T27,

33. beträffande samarbete inom kulturområdet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 5,

34. beträffande elektronisk handel

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkandena 20 och

21 och 1999/2000:T715,

35. beträffande skatteeffekter av elektronisk handel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 14,

res. 26 (c)

36. beträffande servicemyndighet för IT-konsumenter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T705 yrkande 7,

37. beträffande barnskydd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 18,

38. beträffande marksänd digital-TV

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T28 yrkande 5, 1999/20

00:T29 yrkande 11 och 1999/2000:K355 yrkande 1,

res. 27 (m, fp)

res. 28 (c)

39. beträffande IT-användningen och en ekologisk hållbar ut-

veckling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 9,

Övriga frågor

40. beträffande eEurope - Ett informationssamhälle för alla

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 17,

41. beträffande EU-institut på IT-området

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T711 och 1999/2000:

T716,

42. beträffande personaloptioner

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 2 och

1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del,

res. 29 (m, kd, fp)

43. beträffande riskkapitalbolag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T24 yrkande 3 och

1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del,

res. 30 (m, kd, c, fp)

44. beträffande skattesubventionering av programvara och

dator

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T210 yrkande 50,

res. 31 (kd)

45. beträffande bokföringsregler

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T24 yrkande 4,

46. beträffande intellektuell egendom

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T703 yrkande 23,

47. beträffande europeisk Nasdaqbörs

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkande 16,

res. 32 (m)

48. beträffande betalkortstelefoner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T804,

49. beträffande mobiltelefoners hälsorisker

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T702, 1999/2000:T706

yrkandena 1-3 och 5-8, 1999/2000:T712 och 1999/2000:Bo528 yr-

kande 4.

res. 33 (v, fp, mp)

Stockholm den 23 maj 2000

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven

Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Jarl Lander

(s), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v),

Johnny Gylling (kd), Krister Örnfjäder (s), Lars

Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström

(s), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m),

Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-

Evert Rådhström (m) och Sture Arnesson (v).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Sven Bergström (c) anför:

Regeringens proposition består framför allt av vaga ambitioner och allmänt

resonerande kring vissa IT-frågor. Som redovisats i Centerpartiets partimo-

tion om IT-politiken T26 (c) behövs det därför mycket snart en ny IT-

proposition med konkreta förslag och tydliga åtaganden om en digital alle-

mansrätt och att tillgången till snabba Internetförbindelser skall komma alla

till del. Dessförinnan saknas anledning för riksdagen att behandla propositio-

nen. Riksdagen bör därför avslå propositionen och ge regeringen i uppdrag

att återkomma till riksdagen med en ny proposition som bygger på Center-

partiets riktlinjer om en digital allemansrätt.

Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T26 yrkande 1 och med

avslag på proposition 1999/2000:86 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförs,

2. IT-politikens mål och inriktning (mom. 2)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve

Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert

Rådhström (m) anför:

Sverige har än så länge en unik tillväxtmöjlighet på IT-området. Men det är

viktigt att vår position befästs och förstärks så att nya möjligheter kan tas t

vara. Utvecklingen är snabb och det faktum att Sverige ligger långt framme i

dag jämfört med de flesta andra länder är ingalunda någon garanti för att vi

kommer att behålla vår ledande position i framtiden. I åtskilliga andra länder

sker nu en snabb utveckling, och vi kan räkna med allt hårdare konkurrens

redan de närmaste åren. Vårt försprång kan med andra ord snabbt förloras.

En fortsatt god utveckling kräver åtgärder inom flera områden. Företag och

individer måste ha ekonomiska incitament att investera. Åtgärder är vidare

nödvändiga inom arbetslagstiftningen, kompetensförsörjningen och - när det

gäller infrastrukturen - för den digitala ekonomin. Syftet måste vara att

övervaka marknadsaktörerna och stärka konkurrensen. Det är t.ex. inte sta-

tens uppgift att bygga svartfibernät med skattepengar eller att bedriva osund

konkurrens med privata bolag som bygger eller redan har byggt svartfibernät.

Vi anser därför att det behövs en politik som förstår de nya förutsättning-

arna och har en vision för att IT-branschen skall kunna växa i Sverige. För att

behålla vår tätposition krävs att vi genomför åtgärder som syftar till att göra

Sverige till ett mera attraktivt land att bo och verka i. Vårt skattesystem

måste vara internationellt konkurrenskraftigt när det gäller beskattningen av

arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag. Vi måste ha regler som gör

det möjligt för den kunskapsintensiva och snabbväxande IT-sektorn att i

högre grad attrahera och behålla kvalificerad personal i Sverige. Vi måste ha

ett klimat som gör det lockande för individer att komma till Sverige och att

stanna här. Det finns annars en risk att kommersialiseringen av resultaten

från forskning och utveckling inte kommer till stånd, alternativt förläggs till

utlandet.

Trafiksituationen måste även lösas för att göra Sverige till den naturliga

platsen för IT-investeringar i norra eller östra Europa. Bristande tillgång på

bostäder utgör också en flaskhals och hindrar i t.ex. Stockholmsregionen nya

företag att etablera sig och äldre företag att växa. Sverige kan därför inte dr

full nytta av sitt IT-försprång. En ny bostadspolitik måste därför förverkligas

så att det skapas goda förutsättningar för att bygga bostäder i områden där

det finns en stark efterfrågan.

Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande IT-politikens mål och inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 1

och 8, 1999/2000:T28 yrkandena 11, 12 i denna del, 14 och 15 och

1999/2000:T210 yrkande 49 samt med avslag på regeringens förslag

om IT-politiskt mål, IT-politikens inriktning och prioriterade uppgifter

samt motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 2 och 3 samt

1999/2000:T714 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförs,

3. IT-politikens mål och inriktning (mom. 2)

Sven Bergström (c) anför:

Informationstekniken förändrar samhället på ett långtgående sätt. För att dra

de politiska konsekvenserna av denna tekniska omvälvning har Centerpartiet

formulerat en politisk vision om en digital allemansrätt. Med digital alle-

mansrätt menas att alla hushåll och företag skall ges lika förutsättningar att

kunna utnyttja den nya informationstekniken. Den digitala allemansrätten

byggs upp av tre byggstenar, nämligen ett optiskt fibernät i hela landet, ett

kunskapslyft som når alla grupper i samhället och ett rättssystem som skapar

likvärdiga villkor, förhindrar monopol och som tryggar konsumenternas

makt.

Med denna utgångspunkt kan inte IT-politiken avgränsas till att enbart

handla om IT, utan politiken måste inriktas på att skapa goda grundkunska-

per så att alla människor kan delta i ett framtida kunskapssamhälle. Ett sam-

hälle där IT används för att ta till vara människors kunskaper och kreativitet

och därmed för att förändra strukturer och funktionssätt i samhälle och nä-

ringsliv. Centerpartiet anser därför att det IT-politiska målet bör formuleras

som att Sverige som första land skall bli ett kunskapssamhälle för alla. Detta

bör uppnås genom en IT-politik som berör samhällets alla sektorer.

När det gäller IT-politikens inriktning menar Centerpartiet att regeringen

har satt målet för lågt vad avser regional utveckling. Stora delar av landet

riskerar därmed att bli utan en tillfredsställande IT-infrastruktur. Vägledande

för IT-politiken bör vara att den skall bidra till att skapa förutsättningar fö

tillväxt i hela landet genom en bra och likvärdig IT-infrastruktur.

Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande IT-politikens mål och inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 2

och 3 samt 1999/2000:T714 yrkande 1 och med avslag på regeringens

förslag om IT-politiskt mål, IT-politikens inriktning och prioriterade

uppgifter samt motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 1 och 8,

1999/2000:T28 yrkandena 11, 12 i denna del, 14 och 15 samt

1999/2000: T210 yrkande 49 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförs,

4. IT-infrastruktur (mom. 3)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve

Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert

Rådhström (m) anför:

Medborgare och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få

tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Vi har en stark

tilltro till att marknadens aktörer - producenter, företag och privatpersoner -

kommer att lösa efterfrågan på hög överföringshastighet på Internet precis

som den tillgodoser efterfrågan på mobiltelefoner, datorer, telefaxar, telefo-

ner och mycket annat, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Vi anser

därför att staten först och främst bör stimulera en satsning på ett kraftfullt

system för telekommunikation i Sverige. Det bör ske genom att bl.a. främja

god konkurrens och mångfald på nätet.

Regeringen vill öronmärka 8 325 miljoner kronor till olika insatser för att

påskynda en utbyggnad av bredband - genom främst optisk fiber - i Sverige.

Enligt vår mening är det olämpligt att låsa fast sig vid någon speciell distri-

butionsform med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen. Vi anser

vidare att utbyggnaden av ett stomnät bör genomföras i konkurrens och att

staten bara bör gripa in där marknaden inte räcker till. Marknaden kan med

en aktiv konkurrensvårdande politik från samhället se till att tillgång till

bredband erbjuds i konkurrens så att individer och företag får ett flertal

tjänsteoperatörer att välja på.

Precis som med mobiltelefonins GSM-nät kommer det dock att ta lång tid

innan hela Sverige är täckt. Här har staten en tydlig uppgift och det finns

flera idéer om hur detta kan gå till: genom upphandling utan låsning till viss

teknik, genom ROT-avdrag för boende i glesbygdskommuner, rena investe-

ringsbidrag till intresserade aktörer, investeringsstöd via länsstyrelsernas

regionala infrastrukturmedel och till viss del via EU-medel.

Det finns både fördelar och nackdelar med skattereduktion för bredbands-

anslutning. En stimulans kan utan tvivel påverka beteenden i positiv riktning,

men det innebär samtidigt risker för sneda konkurrenssituationer och onödiga

kostnader för skattebetalare och konsumenter. Prisnivån hos leverantörerna

av bredbandsuppkopplingar riskerar att hållas uppe och dessutom kan beslut

om uppkoppling komma att fördröjas i avvaktan på besked om hur det fram-

tida stödet kommer att vara utformat.

Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande IT-infrastruktur

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkande 14,

1999/2000:T28 yrkandena 1, 3 och 4, 1999/2000:T29 yrkandena 3-7,

1999/2000:T209 yrkande 19, 1999/2000:T210 yrkandena 47, 48 och

53, 1999/2000:T704, 1999/2000:T705 yrkandena 4 och 6, 1999/2000:

N239 yrkande 7 och 1999/2000:N279 yrkande 7 samt med avslag på

motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 6 och 7, 1999/2000:T205 yr-

kande 3, 1999/2000:T220 i denna del, 1999/2000:T222 yrkande 2,

1999/2000:T243 yrkandena 9 och 10, 1999/2000:T701, 1999/2000:

T703 yrkandena 1-3, 1999/2000:T710, 1999/2000:T713, 1999/2000:

T714 yrkandena 2 och 3 samt 1999/2000:N213 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

5. IT-infrastruktur (mom. 3)

Sven Bergström (c) anför:

Centerpartiet anser att staten bör stå som ägare till en heltäckande digital

infrastruktur, byggd på optisk fiber till hushållen och företagen och finansie-

rad antingen genom abonnemangsavgifter eller genom koncessionsavgifter

för operatörerna, som i sin tur får ta ut avgifterna av konsumenterna. För att

utbyggnaden snabbt skall komma i gång bör riksdagen bemyndiga regering-

en att inrätta ett nytt helägt statligt bolag för att upphandla den nödvändiga

infrastrukturen och för att tillhandahålla denna på likvärdiga villkor till all

operatörer. Kostnaden för bolagets investering beräknas till ca 60 miljarder

kronor. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att anvisa 10 miljarder kronor

för detta bolags aktiekapital. Regeringen bör snarast framlägga förslag om

dessa bemyndiganden.

Centerpartiets alternativ med en digital allemansrätt kan därmed på ett

bättre och snabbare sätt än regeringens förslag ge hela landet tillgång till en

heltäckande infrastruktur. Det betyder att någon skattereduktion för bred-

bandsanslutning inte behövs. I den fortsatta beredningen av regelverket för

IT-infrastrukturen bör vidare lösningar sökas som motverkar framväxten av

monopolsituationer. En sådan lösning bör vara att uppmuntra kunderna att

själva äga förbindelserna på samma sätt som elektrifieringen av landsbygden

en gång åstadkoms.

Centerpartiet anser vidare att anslutningsavgifterna för ISDN och motsva-

rande bör vara densamma över hela landet så att regional obalans motverkas.

Sammanfattningsvis menar Centerpartiet att den statliga politiken för di-

gital infrastruktur bör utgå från tre tydliga kriterier:

- Att trygga konkurrensen på tjänste- och operatörssidorna som är den mer

dynamiska delen av IT-sektorn genom ett nät öppet på lika villkor för alla

operatörer.

-

- Att garantera likvärdiga förbindelser i hela landet.

-

- Att ge förutsättningar för en långsiktig planering som gör att nätet blir

skalbart i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.

-

Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande IT-infrastruktur

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T26 yrkandena 6

och 7, 1999/2000:T703 yrkandena 1-3, 1999/2000:T714 yrkandena 2

och 3 samt 1999/2000:T222 yrkande 2 och med avslag på motionerna

1999/2000:T24 yrkande 14, 1999/2000:T28 yrkandena 1, 3 och 4,

1999/2000:T29 yrkandena 3-7, 1999/2000:T205 yrkande 3,

1999/2000:T209 yrkande 19, 1999/2000:T210 yrkandena 47, 48 och

53, 1999/2000:T220 i denna del, 1999/2000:T243 yrkandena 9 och 10,

1999/2000:T701, 1999/2000:T704, 1999/2000:T705 yrkandena 4 och

6, 1999/2000:T710, 1999/2000:T713, 1999/2000:N213 yrkande 4,

1999/2000:N239 yrkande 7 och 1999/2000:N279 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

6. Ledningsrättslagen (mom. 5)

Sven Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta

Wistrand (m) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

Det utredningsförslag som ligger till grund för regeringens förslag beträffan-

de ledningsrättslagen har ändrats till det bättre på en punkt. Förslaget har

nämligen försetts med en regel som gör det möjligt för fastighetsägaren att få

ersättning för det intrång i hans äganderätt som förslaget leder till. Rege-

ringsförslaget har dock fortfarande brister.

Från rättssäkerhetssynpunkt kan den retroaktiva tillämpningen av lagför-

slaget ifrågasättas utifrån det egendomsskydd som finns reglerat i regerings-

formen och Europakonventionen. Något mycket anmärkningsvärt är vidare

att de utökade rättigheterna att dra fram och begagna kompletterande led-

ningar, som genom lagförslaget tillkommer ledningsrättshavaren, inte ger

markägaren några möjligheter att få den utökade upplåtelsen prövad vid

förrättning och ytterst av domstol. Markägaren är alltså utan möjlighet att få

sina invändningar prövade. Detta skall ses mot bakgrund av att lagförslaget

inte innehåller några begränsningar vad gäller antalet kablar som får dras

fram och brukas.

Till detta kommer att även tillbehör till kabeln, t.ex. transformatorstationer

eller master, kan sätta upp med stöd av ledningsrätten utan prövning vid en

förrättning. Regeringen motiverar sitt förslag med att ett förrättnings-

förfarande skulle vara resurskrävande både i tid och pengar. Enligt vår me-

ning är det inte godtagbart att enskilda intressen skall få stå tillbaka av de

skäl regeringen anger.

Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ledningsrättslagen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:T23 yrkande 1 och

med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till lag om änd-

ring i ledningsrättslagen (1973:1144) som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförs,

7. Expropriationslagens ersättningsbestämmelser (mom. 6)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådhström (m) anför:

Expropriationslagen bör ändras så att ersättningsreglerna ger markägaren

kompensation för fastighetens fulla marknadsvärde samt för de kostnader

och det inkomstbortfall som inte kan återvinnas. De förändringar av expro-

priationslagens ersättningsregler som gjordes i början av 1970-talet innebar

att den tidigare rådande grundprincipen om full ersättning övergavs. I stället

för att på marknadsmässiga grunder kompensera drabbade fastighetsägare

antogs en lagstiftning som inte på ett rimligt sätt avspeglar en fastighets

egentliga värde, dvs. ett nuvärde som innefattar framtida förväntningsvärden.

Den enskilde fastighetsägarens underläge gentemot exproprianten förstärks

av den s.k. presumtionsregeln. Att som presumtionsregeln föreskriver ålägga

den drabbade fastighetsägaren bevisbördan avseende eventuella förvänt-

ningsvärden går på tvärs mot gängse rättssäkerhetsprinciper. Det enda rimli-

ga förhållandet är att exproprianten skall ha bevisbördan. Presumtionsregeln

bör således avskaffas.

De problem som nu angivits framträder särskilt tydligt när expropriations-

lagens regler används för att bestämma ersättningen för det intrång en led-

ningsrätt som utnyttjas inom IT-samhället medför. Förhållandet mellan de

förtjänstmöjligheter kabelägaren har på grund av sitt kabelinnehav och de

belopp markägaren har rätt till framstår som uppenbart orättvist.

Enligt vår mening bör regeringen anmodas att snarast återkomma med för-

slag om ändringar i expropriationslagen som innebär att exproprianten ges

bevisbördan i fråga om orsaken till markvärdesökningarna. Förslag med

denna inriktning bör kunna föreläggas riksdagen utan vidare dröjsmål. Där-

utöver bör utarbetas förslag om ändrade ersättningsregler i syfte att stärka

markägarens ställning i enlighet med vad som anförts.

Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande expropriationslagens ersättningsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T23 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

8. Markägares ersättningsrätt (mom. 7)

Sven Bergström (c) anför:

De ändringar som regeringen föreslår i ledningsrättslagen för att möjliggöra

en snabb utbyggnad innebär egentligen inte någon väsentlig skillnad gente-

mot dagens situation. I sammanhanget vill vi dock framhålla vikten av att

markägaren hålls skadeslös och verkligen erhåller skälig ersättning för det

intrång han drabbas av. Särskilt gäller detta två typer av skadefall. Det ena

gäller om vid ledningsdragning intrång sker med maskiner över t.ex. växande

gröda. Det kan emellertid också hända att ledningsrätten till följd av den nya

användningen kommer att bestå under en längre tid än som annars blivit

fallet. Med andra ord kan tiden innan markägaren får tillbaka marken för-

längas. Även om den senare skadan är svårare att bedöma bör överväganden

ske om skälig kompensation för detta fall.

Enligt vår mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag till ändring

i ledningsrättslagen som tillgodoser berättigade anspråk från markägare både

vad avser kompensation för nya intrång och för förlängd livslängd hos be-

fintliga ledningar i enlighet med vad som ovan anförts.

Jag anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande markägares ersättningsrätt

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:T26 yrkande 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

9. Elektroniska signaturer m.m. (mom. 12)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve

Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert

Rådhström (m) anför:

Det är angeläget att regeringen arbetar för att de principer som varit vägle-

dande för den svenska lagstiftningen får genomslag när det gäller regelver-

ken för digitala signaturer och elektronisk handel. När direktiven införlivas i

svensk rätt bör det inte ske på ett sådant sätt att den infrastruktur för elekt

niska avtalsslut som redan börjat byggas upp av privata intressen raseras.

Krav bör heller inte ställas på att certifieringsorgan för digitala signaturer

skall vara myndigheter.

Säkerheten i smart card-baserade system måste vidare förbättras. Allmän-

heten och företag måste kunna lita på att denna nya teknik är säker, eftersom

Sveriges framtid inom den elektroniska handeln på Internet i stor utsträck-

ning kommer att vara baserad på smarta kort. Smarta kort kan också använ-

das till att signera elektroniska dokument, exempelvis skattedeklarationer,

beställningar och kontrakt. Regeringen bör därför påskynda arbetet med

elektroniska signaturer och bana väg för EID-kortet som möjliggör säker IT-

användning i alla miljöer. Regeringen bör även prioritera arbetet med att

finna rättsliga lösningar som uppfyller näringslivets önskemål när det gäller

elektroniska signaturer och kryptering.

Vi anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande elektroniska signaturer m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkandena 10

och 11, 1999/2000:T717 yrkandena 13 och 14 och 1999/2000:Ub802

yrkande 3 samt med avslag på motion 1999/2000:T703 yrkandena 15

och 19 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

10. Integritetsfrågor m.m. (mom. 14)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådhström (m) anför:

Regeringens lagstiftningsarbete saknar en övergripande strategi för hur of-

fentlighet, öppenhet och integritetsintressen skall vägas mot varandra. Rege-

ringen bör därför ta initiativ till att utarbeta en samlad integritetsskyddslag

En sådan lag bör göras generell och oberoende av den tekniska utvecklingen

och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter. Lagen om personregis-

ter bör därvid ändras så att de nuvarande oklarheterna om bl.a. myndigheters

möjligheter att utnyttja Internet undanröjs. Det är också angeläget att den

praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av pappersdokument

anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektroniska dokument utan

att den traditionella öppenheten förloras.

Vi anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande integritetsfrågor m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T22 och

1999/2000:T28 yrkande 10 och med avslag på motion 1999/2000:T26

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

11. Uppföljning av kommuners skolplaner (mom. 15)

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Politiker nämner ofta IT som en räddningsplanka för skolans utveckling utan

att ge ekonomiska resurser för arbetet. Vi anser att det är viktigt att kommu-

nernas skolplaner beskriver IT som ett pedagogiskt redskap. Det bör också

framgå hur IT används för elever som har svårt med skolarbetet, för elever

med olika funktionshinder, för elever i särskolan och hur jämställdheten

utvecklas. Invandrarundervisningens möjligheter bör också beskrivas. De

ekonomiska förutsättningarna måste följa skolplanens mål. Skolverket har

här ett uppföljningsansvar.

Vi anser att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande uppföljning av kommuners skolplaner

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

12. Bibliotekens roll för IT i skolan (mom. 16)

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

För att nå bästa möjliga resultat bör biblioteken delta mera i arbetet med IT i

skolan. Personalen i skolan behöver skaffa sig kompetens så att den kan

känna sig säker på metoder för att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera

sammanställa och utvärdera. Där kan den källkritiska kompetensen som finns

i biblioteksverksamheten tas i bruk. När elever får ett hundratal olika träffar

på ett sökord ges det rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion.

Denna del har undervärderats i skolans datorisering, medan den tekniska

delen har övervärderats.

Vi anser att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande bibliotekens roll för IT i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

13. Statistik över IT-användning (mom. 17)

Sven Bergström (c) anför:

Den kvantitativa beskrivning som ges i publikationen Skolans datorer är

otillräcklig för att bedöma insatser som behöver göras t.ex. inom fortbild-

ningen eller inom lärarutbildningen. Skolverket bör därför få i uppdrag att til

denna statistik knyta kvalitativa analyser.

Jag anser att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande statistik över IT-användning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

14. Internetanslutning till skolor (mom. 18)

Sven Bergström (c) anför:

Den satsning regeringen nu genomför för att underlätta för skolor att skaffa

anslutning till Internet bidrar inte till likvärdiga villkor i hela landet. Cen

partiets förslag om en digital infrastruktur skulle lösa problemet. I avvaktan

på fiberanslutning till hemmen, skolorna och arbetsplatserna bör stöd till

anslutning ges i form av ett grundbidrag. Stödet bör öka i distinkta steg som

en följd av ökat behov av snabbare teknik.

Jag anser att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande Internetanslutning till skolor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkande 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

15. Tillgång till datorer och e-postadresser (mom. 19)

Kenth Skårvik (fp) anför:

Alla elever borde få tillgång till dator och en e-postadress i skolan. Risken ä

annars stor för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har till

gång till datorer och IT i hemmet medan andra inte har samma möjligheter.

Jag anser att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande tillgång till datorer och e-postadresser

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T705 yrkande 11

och 1999/2000:Ub294 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförs,

16. Integration av IT i undervisningen (mom. 20)

Kenth Skårvik (fp) anför:

På arbetsmarknaden är det nödvändigt att ha bra IT-kunskaper liksom en god

vana att använda IT som ett arbetsredskap. Informationstekniken bör därför

integreras i skolans undervisning. Med den ökade informationsmängden i

samhället genom IT-användningen skärps vidare kraven på tänkande i sam-

band med kunskapsinsamling. Eleverna bör därför även lära sig kritisk

granskning och att vara misstänksamma mot desinformation.

Jag anser att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande integration av IT i undervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T705 yrkande 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

17. Kunskapslyft hos befolkningen (mom. 21)

Sven Bergström (c) anför:

Centerpartiet vill se ett nationellt kunskapslyft inom IT. Det skall innebära

att alla människor får möjlighet att lära sig utnyttja verktygen och därmed de

möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Regeringen bör formulera

målet om ett kunskapslyft inom IT och i samband därmed bjuda in en mängd

aktörer som kan vara behjälpliga i detta arbete. Viktiga aktörer är skolans

huvudmän, liksom alla de folkrörelser som organiserar människor i alla

åldrar, över hela landet. Regeringen bör för ett sådant kunskapslyft också ha

beredskap för att stödja insatserna ekonomiskt.

Jag anser att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande kunskapslyft hos befolkningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T703 yrkande 4,

1999/2000:T714 yrkande 4 och med avslag på motionerna

1999/2000:Ub278 samt 1999/2000:N241 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförs,

18. Fler högskoleutbildade inom IT (mom. 22)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådhström (m) anför:

Kompetent IT-personal är en bristvara i hela världen och denna brist är ett av

de mest allvarliga problemen i Sverige. Det finns brist både på tekniskt och

akademiskt utbildad personal. Utbildningssystemet måste få en tydligare

inriktning på de behov som den digitala ekonomin har. Studenterna bör sti-

muleras att studera teknik i större utsträckning och skaffa sig mer kunskap

om entreprenörskap och om PR och marknadsföring. Vi anser att Sverige

inom fem år bör examinera 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall vara

möjligt krävs snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid och

insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder som

krävs.

Vi anser att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande fler högskoleutbildade inom IT

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 13 och

20 och med avslag på motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

19. Fler högskoleutbildade inom IT (mom. 22)

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

För att Sverige skall kunna behålla och stärka sin position som ledande IT-

nation krävs att vi har ett utbildningsväsende som kan försörja det privata

näringslivet med duktiga medarbetare. Framför allt gäller det civilingenjörer,

men även andra högutbildade kommer att behövas när tekniken tar sig in på

alltfler områden i samhället. För att tillfredsställa hela samhällets behov bör

fler platser för civilingenjörsutbildning inrättas och examinationen av civil-

ingenjörer öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att studerande

redan i grundskolan och gymnasieskolan motiveras att läsa naturvetenskapli-

ga ämnen och teknik. Det nya teknikprogrammet i gymnasieskolan måste ses

över för att förbättra rekryteringen dit, särskilt när det gäller kvinnor.

Vi anser att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande fler högskoleutbildade inom IT

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna

del och med avslag på motion 1999/2000:T28 yrkandena 13 och 20

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

20. Distansutbildning med IT-stöd (mom. 23)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådhström (m) anför:

Det pågående teknikskiftet kommer att få långtgående konsekvenser för hela

vårt samhälle och då inte minst vårt utbildningsväsende. Den digitala tekni-

ken ger stora möjligheter att sprida utbildning. Det sker en mycket snabb

expansion av digital distansutbildning, som inom några år kommer att utbilda

många miljoner människor - människor som annars troligen varken hade

haft tid eller råd till utbildning eller tillgång till en konventionell utbildn

plats. Sverige bör skapa ett virtuellt universitet med tillgång till en bred

uppsättning kurser. I detta universitet skall alla lärosäten som vill bidra me

kurser och kunnande ges möjligheter att delta.

Vi anser att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande distansutbildning med IT-stöd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 18 och

19 och med avslag på motion 1999/2000:T703 yrkandena 6 och 10

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

21. Distansutbildning med IT-stöd (mom. 23)

Sven Bergström (c) anför:

Distansutbildningen bör utvecklas så att den i ännu större utsträckning än

hittills omfattar all utbildning. Exempelvis kan nya former för undervisning-

en i grund- och gymnasieskolan prövas och eleverna läsa på distans någon

dag i veckan. Skolverket bör ges i uppdrag att initiera och utvärdera sådana

projekt. Det produceras i Sverige enorma mängder kunskap genom föreläs-

ningar, lektioner och distansundervisning, som bara kommer få människor

till del. Alla medborgare bidrar genom skatten till att finansiera utbildningar

na och borde därigenom kunna ta del av dem. Ett mål om att all offentligt

finansierad utbildning skall göras tillgänglig på nätet bör därför fastställas.

Jag anser att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande distansutbildning med IT-stöd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkandena 6 och

10 och med avslag på motion 1999/2000:T28 yrkandena 18 och 19

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

22. Kompetenscentrum för Internetteknik (mom. 24)

Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v) anför:

En särskild satsning på forskning och utbildning är nödvändig för att råda bot

på den stora bristen på kompetent personal som kan bygga och underhålla

stora IP-nät (IP=Internet Protocol) och för att inte äventyra den stora natio-

nella satsningen på utbyggnad av bredband. Vi anser det olyckligt att rege-

ringen i hög grad fokuserar intresset när det gäller forskning och utveckling

till KTH och den påbörjade satsningen i Kista. Det finns enligt vår mening

starka skäl för en resolut och effektiv investering i utbildning och kompe-

tensspridning även utanför Stockholmsregionen. Detta kan ske genom en

satsning på ett kompetenskonsortium för forskning och utveckling inom

bredbandsteknologi, som förutom KTH består av Högskolan i Karlskro-

na/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tekniska uni-

versitet. På så sätt skulle man få en jämnare geografisk kompetensspridning

utan att tumma på kvaliteten. Samtliga dessa lärosäten har en väl dokumente-

rad kvalificerad forskning och avknoppning på IT-området.

Vi anser att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande kompetenscentrum för Internetteknik

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T21 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförs,

23. Forskning inom vissa områden (mom. 25)

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Lärarna måste ges bättre kunskap om hur tekniken kan användas för att ut-

veckla utbildningen. Vi anser att regeringen bör överväga att inrätta ett sär-

skilt tvärvetenskapligt forskningsprogram med inriktning mot pedagogisk

kompetens och användning av modern IT.

Vi anser att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande forskning inom vissa områden

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yrkande 12 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

24. Klimatet för forskning, utbildning och utveckling

(mom. 28)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådhström (m) anför:

Internet- och kunskapssamhället kommer att i grunden förändra de institutio-

ner som bar upp industrisamhället. Detta ställer krav på ett tydligt ledarskap

vad gäller exempelvis den övergripande kunskapsmiljön. Det är ny kunskap

som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell utveckling. De tydliga

brister som finns framför allt i grundskolan får dramatiska följdverkningar i

alla andra utbildningsled. Därför krävs en övergripande strategi i syfte att

reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och forskningen.

Grundskolan måste sättas främst. En kunskapsgaranti skall ge alla elever

möjlighet att lämna grundskolan med betyget godkänd i alla ämnen. Det

måste finnas utrymme för undervisning anpassad efter varje elevs behov och

intresse. Det naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas tidigt.

IT:s möjligheter i läs- och skrivundervisningen bör tas till vara. För forsk-

ningssystemet måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i centrum. Det

förutsätter i sin tur skärpta kvalitetskrav, men också ökad flexibilitet och

mångfald. Högre utbildning och forskning måste planeras utifrån långa per-

spektiv och får aldrig göras till en del av en kortsiktig arbetsmarknads- och

regionalpolitik.

Vi anser att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande klimatet för forskning, utbildning och utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkande 17 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

25. Staten som föregångare inom IT-användning (mom. 31)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve

Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert

Rådhström (m) anför:

En av statens viktigaste roller är att vara föregångare och användare av de

nya teknikerna. Förebilderna ökar kompetensen och förstärker attraktions-

kraften. Stat och kommun bör vidare bli offensiva användare av elektroniska

signaturer på ett sådant sätt att inte marknaden för elektroniska signaturer

hämmas.

Statliga mål bör vidare införas för myndigheter som skall kunna erbjuda

service via Internet. För år 2001 bör samtliga företag kunna deklarera upp-

gifter och kommunicera med staten helt elektroniskt. Vidare bör det vid

samma tidpunkt vara möjligt att digitalt via Internet kunna lämna in offerter

och deklarationer, kommunicera med försäkringskassan och ansöka om

bostadsbidrag

Vi anser att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande staten som föregångare inom IT-användning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 6-8

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

26. Skatteeffekter av elektronisk handel (mom. 35)

Sven Bergström (c) anför:

Redan i dag går staten miste om skatteintäkter, främst moms, genom handel

på Internet då användare beställer varor och produkter från länder utanför EU

som inte deklareras. I takt med att användningen ökar kommer skatte-

bortfallet att accelerera. Även inom unionen, där moms erläggs i det land där

varan säljs, kommer skattekonkurrensen att tillta. Genom att söka på Internet

kan konsumenterna finna de varor de eftersöker i länder med lägre moms.

På grund av denna utveckling ökar kraven på samarbete inom skatteområ-

det, främst mellan de europeiska länderna. Det finns en risk att företag i

länder med höga skatter på försäljning av information missgynnas av detta,

då konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag i andra länder och

köpa informationen.

Enligt det engelska analys- och forskningsinstitutet Institute of Directors,

IOD, riskerar myndigheterna i Storbritannien att redan detta år förlora 10

miljarder pund, eller upp mot en femtedel av den totala försäljningsskatten

till följd av att handel flyttar över på Internet. Risken för motsvarande situa

tion i Sverige är överhängande mot bakgrund av den datormognad som finns

här.

Enligt analysföretaget IDC kan man räkna med att 25 % av alla konsu-

menter handlar på Internet år 2002, och att den elektroniska handelns om-

sättning i Sverige då uppgår till 69 miljarder kronor, att jämföra med knappt

2 miljarder 1998. Om stora delar av Internethandeln flyttar utomlands inne-

bär detta inte bara påfrestningar för svenska företag, utan också för staten,

som går miste om såväl moms som beskattning av företagens vinster.

Det är angeläget att insikten om att informationsteknikens spridning inne-

bär påfrestningar på de nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder

nationellt. Det är nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens påverkan

på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens inkomster. Rege-

ringen bör skyndsamt tillsätta en utredning för att bedöma dessa konsekven-

ser och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.

Jag anser att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande skatteeffekter av elektronisk handel

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703 yrkande 14 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

27. Marksänd digital-TV (mom. 38)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth

Skårvik (fp) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

Utrymmet i etern är begränsat. Olika användningsområden, t.ex. mobiltele-

foni, markbunden digital-TV och trådlöst Internet, konkurrerar om samma

radiofrekvenser. Det är viktigt från ett samhällsekonomiskt perspektiv att

resurserna används där de gör störst nytta. Utbyggnaden av marksänd digital-

TV har inte prövats mot marknadens efterfrågan eller vägts mot alternativ

frekvensanvändning. Den statligt drivna utbyggnaden av marksänd digital-

TV riskerar att hindra mer angelägna användningsområden för de tillgängliga

frekvenserna.

Enligt vår mening bör mot den bakgrunden ingen fortsatt utbyggnad av det

digitala markbundna TV-nätet ske utan att det prövas om frekvensutrymmet

har större värde i något annat användningsområde. Det kan ske genom att

tillgängliga frekvenser bjuds ut på auktion där olika användare ställs mot

varandra.

Vi anser att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande marksänd digital-TV

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T28 yrkande 5 och

1999/2000:T29 yrkande 11 samt med avslag på motion

1999/2000:K355 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförs,

28. Marksänd digital-TV (mom. 38)

Sven Bergström (c) anför:

Med ett fullständigt utbyggt bredbandsnät baserat på optisk fiber är det möj-

ligt att överföra praktiskt taget obegränsade informationsmängder till mycket

låga kostnader. Genom ett högkvalitativt fiberoptiskt nät som omfattar hela

det svenska samhället kan därmed även digital-TV förmedlas. Den pågående

utbyggnaden av marksänd digital-TV bör med hänsyn till konvergensen

mellan Internet och TV därför omprövas. Kommittén för utvärdering av

digital-TV bör få i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av en utbyggnad av

bredband till hemmen för distribution av digital-TV. Principen bör även

fortsättningsvis vara att det skall finnas ett öppet nät, med lika tillgång för

olika producenter och distributörer.

Jag anser att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande marksänd digital-TV

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K355 yrkande 1 och

med avslag på motionerna 1999/2000:T28 yrkande 5 och

1999/2000:T29 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförs,

29. Personaloptioner (mom. 42)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars Björkman (m), Tuve

Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert

Rådhström (m) anför:

Sverige måste vara attraktivt, inte minst när det gäller att locka till sig kom

petenta personer. Annars riskerar vår goda position på IT-området att bli en

kort historisk parentes. Det behövs därför en politik som har förståelse för

hur IT-branschen skall få växtkraft.

De ekonomiska villkoren för den snabbväxande IT-branschen är mer

gynnsamma i andra delar av världen. För IT-företag, som är globala i sin själ,

är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i

Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om

den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och

personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder bl.a. att skatte-

och optionsregler måste vara konkurrenskraftiga.

Invest in Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning

med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Vad avser svagheterna domi-

nerar helt de områden som rör möjligheten att rekrytera och belöna personal

både från Sverige och från utlandet. Här nämns förutom höga inkomstskatter

bl.a. reglerna för personaloptioner. Personaloptionerna beskattas oförmånligt

i Sverige beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomst-

skatter. Dessutom innebär lagstiftningen att företagens kostnader för perso-

naloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför särskilda problem för

de små personalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell styrka.

Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar negativt markna-

dens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintroduktion. Så länge

personaloptioner belastas med socialförsäkringsavgifter bör därför en föränd-

ring av betalningstidpunkten av dessa också övervägas. Villkoren för perso-

ner med personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige måste också ses

över. Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler för

personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en översyn av dessa regler.

Vi anser att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande personaloptioner

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkande 2 och

1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförs,

30. Riskkapitalbolag (mom. 43)

Sven Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars

Björkman (m), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik

(fp) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

När det gäller finansiellt kapital finns det i Sverige i dag god tillgång på

riskvilligt kapital för vissa sektorer, bl.a. IT/telekom. Mycket av riskkapital

kommer från "venture capital" och från "företagsänglar", vilka karakteriseras

av ett aktivt engagemang i de företag i vilka investeringarna sker. Dessa

riskkapitalisters funktion är särskilt viktig inom nya, kunskapsintensiva

verksamheter där investeringarna ofta är immateriella och den framtida po-

tentialen svårbedömd.

Avgörande för den långsiktiga utvecklingen av riskkapitalmarknaden är

hur svenska skatter kan konkurrera med omvärlden. Genom allt öppnare

gränser, fria kapitalrörelser och snabb kommunikation har den internationella

konkurrensen ökat. Skillnaderna i beskattning får ett allt starkare och snabba-

re genomslag på investerarnas beteende. Flera inslag i det svenska skatte-

systemet har en klart negativ inverkan på riskkapitalmarknaden. Skatterna på

förmögenhet och kapitalinkomster tenderar att driva kapitalet ur landet. Detta

underminerar såväl skattebaser som verksamheter.

De mindre företagen, som i praktiken är starkt beroende av det inhemska

sparandet, får svårare att finansiera sin verksamhet på ett konkurrenskraftigt

sätt. När det gäller stora företag påverkas ägarstrukturen genom ett ökat

utländskt ägande. Detta är i sig inte negativt men kan bli det om det i stor

utsträckning är resultat av skilda skatteregler.

Många svenska riskkapitalbolag drabbas speciellt av skatteregler som

missgynnar aktiva ägare (fåmansbolagsreglerna). I vissa sammanhang påver-

kas företag negativt av s.k. trippelbeskattning, där vinster dels beskattas i d

företag som finansieras, dels i det finansierande företaget och dels i utdel-

ningen från detta företag. Även reglerna för reavinstbeskattning ger inlås-

ningseffekter inom riskkapitalbolagen. Dubbelbeskattning och förmögen-

hetsskatt saknas i många länder. På flera håll har speciella lättnader för in-

vesteringar i småföretag införts, främst i syfte att investeraren skall kompen-

seras för den högre risk som är förenad med investeringar i onoterade bolag.

Skillnaden i beskattning mellan Sverige och andra länder riskerar att leda

till att än fler svenska riskkapitalbolag föredrar att ha sitt säte utomlands.

Faktum är att en stor del av det så kallade svenska riskkapitalet redan är

placerat utanför Sverige. Danmark genomför t.ex. för närvarande betydande

förändringar för att öka attraktionskraften för att riskkapital skall placeras

landet.

Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 ställt i utsikt att de ut-

redningar som nu arbetar med vissa företagsskattefrågor kommer att lämna

förslag som löser riskkapitalbolagens problem genom att kapitalvinster på

näringsbetingade aktier skattebefrias.

Vi anser att den aviserade förändringen skulle få stor betydelse för risk-

kapitalbolagens möjligheter att verka i Sverige och förutsätter att arbetet med

förslaget bedrivs skyndsamt så att det kan antas under hösten 2000. Risk-

kapitalbolagens verksamhet är viktig för IT-sektorn, och det vore enligt vår

mening olyckligt om regeringen skulle dröja med att lägga fram förslaget.

Vi anser att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande riskkapitalbolag

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T24 yrkande 3 och

1999/2000:T28 yrkande 12 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförs,

31. Skattesubventionering av programvara och dator (mom. 44)

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Regeringen beskriver att bakom den snabba utvecklingen på IT-området

ligger en medveten strategi för att göra datorer tillgängliga för alla. Här

nämns skattesubventioneringen av företagsdatorer för anställda samt LO:s

och TCO:s program för hemköp av PC. Detta har onekligen bidragit till att

Sverige i dag ligger i täten vad gäller tillgång till datorer och Internet. Men

en strategi skall vara långsiktig och innehålla flera steg. Regeringen redovi-

sar inte fortsättningen på strategin.

Det finns även brister i dagens system: Hem-PC-programmet enligt dagens

modell påverkar pensionen negativt för låginkomsttagare. Hem-PC-pro-

grammet når heller inte studenter, pensionärer och arbetslösa.

Regeringen bör mot denna bakgrund överväga den modell man valt i USA

där man får göra avdrag för programvara och dator oavsett vem man är eller

var man jobbar. Datorn får skrivas av på tre år.

Vi anser att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande skattesubventionering av programvara och dator

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T210 yrkande 50

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

32. Europeisk Nasdaqbörs (mom. 47)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådhström (m) anför:

Vi anser att det är av yttersta vikt att de företag som nu verkar och finns på

den svenska marknaden inte försvinner till andra marknader. En förutsättning

för detta är att riskkapitalmarknaden för kunskapsföretag fungerar väl. Ana-

lyskapacitet, managementkapacitet och likviditet på marknaden skulle för-

bättras om en "Nasdaqbörs" etableras i Europa.

Vi anser att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande europeisk Nasdaqbörs

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkande 16 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

33. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 49)

Karin Svensson Smith (v), Kenth Skårvik (fp) och Mikael Johansson (mp)

anför:

Mobiltelefoner har på kort tid blivit mycket vanliga i samhället och används

numera även allt oftare av barn. Trots den snabbt ökade användningen finns

det stor kunskapsbrist om mobiltelefonernas hälsoeffekter. Forsknings-

rapporter om att inga effekter har kunnat påvisas avlöses av larmrapporter

om nervskador, cellförändringar och cancer till följd av strålning. Undersök-

ningar finns också om att mobiltelefonanvändare oftare känner av huvud-

värk, koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar och trötthet.

Vi anser mot denna bakgrund att tills dess vi vet något säkert om mobilte-

lefonernas säkerhet bör försiktighetsprincipen gälla. Strålningsvärden för

mobiltelefoner bör vidare redovisas. Det borde vara naturligt för mobiltele-

fontillverkarna att ge konsumenterna själva möjlighet att bedöma vilka fakto-

rer man vill väga in när man skaffar mobiltelefon. Vill inte tillverkarna of-

fentliggöra dessa uppgifter bör lagstiftning övervägas. Den undantagsklausul

som finns bl.a. i Sverige som anger att apparater under ett visst värde (7

watt) inte behöver kontrolleras bör vidare slopas, eftersom ett stort antal

mobiltelefoner nu kommer ut på marknaden vilket innebär att strålningen

ökar i samhället. En varningstext som varnar för alltför flitigt användande

bör finnas på mobiltelefoner, och en rekommendation bör utfärdas om an-

vändning av mobiltelefon i bilar m.m.

Enligt vår mening bör också forskningen om radiofrekventa fält förstärkas

för att bl.a. klarlägga om gällande gränsvärden behöver skärpas med hänsyn

till nya forskningsrön och ett ökat mobiltelefonanvändande. Med hänsyn till

att det finns en mängd olika elektriska fält, som samverkar med varandra, bör

även forskning ske för att utröna hur alla tillkommande elektriska fält sam-

verkar i luften och hur detta eventuellt kommer att påverka mänskligheten.

Vi anser att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande mobiltelefoners hälsorisker

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:T702, 1999/2000:

T706 yrkandena 1-3 och 5-8, 1999/2000:T712 yrkande 1 och

1999/2000:Bo528 yrkande 4 samt med avslag på motion 1999/2000: T712

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförs.

SÄRSKILT YTTRANDE

Tillgång till accessnät och lokal monopolisering (mom. 4)

Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m), Birgitta Wistrand (m) och Jan-

Evert Rådström (m) anför:

Vi anser att klarhet om regelverkets utformning måste skapas så att operatö-

rerna på teleområdet kan ges långsiktiga spelregler. En fri och öppen tillgång

till accessnätet har också stor betydelse för konsumenterna och för utveck-

lingen på IT-området. Alla monopol kring fast nät bör därför upphöra. Där-

med kan den framgångsrika liberaliseringen av telemarknaden i Sverige

vidareutvecklas.

Enligt vår mening kan regeringens hantering av denna fråga klandras.

Trots mångårigt utredningsarbete har ännu inget lagförslag presenterats.

Trots EG-kommissionens besked om att telemonopolen skall upphöra saknas

svenska regler. Trots att flera andra länder öppnat sina accessnät har inget

hänt i Sverige. Oklarhet råder dessutom om såväl när som hur nödvändig

lagreglering kommer att införas. Sveriges ledande position på telemarknaden

kan därmed äventyras. Inte minst mot bakgrund av att Telia inom kort skall

börsnoteras och få andra ägare vid sidan av staten hade det varit angeläget att

denna fråga hade kunnat lösas i god tid före försäljningen av Telia, då staten

varit ensam ägare.

Vi ställer oss bakom trafikutskottets tillkännagivande att regeringen sna-

rast skall föreslå riksdagen de lagändringar som krävs. Regeringen bör enligt

moderat uppfattning komma in med dessa förslag före Telias börsnotering

under första hälften av juni år 2000 och före det beslut som riksdagen avser

att fatta med utgångspunkt från trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU9

Ett informationssamhälle för alla

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen

(1973:1144)

Konstitutionsutskottets yttrande 1999/2000:KU8y

Ett informationssamhälle för alla

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har vid sitt sammanträde den 6 april beslutat att bereda bl.a.

konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition

1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla jämte eventuella motioner i

de delar som berör respektive utskottets beredningsområde. Yttrandena skall

vara trafikutskottet till handa senast den 4 maj.

Konstitutionsutskottet koncentrerar sitt yttrande på avsnitten 5.1 (det IT-

politiska målet), 5.2 (IT-politikens inriktning med avseende på demokrati

och rättvisa) samt avsnitt som berör IT och demokrati (4.3.3 och 5.6.1) och

samhällets informationsförsörjning (5.5.7). Beträffande frågor som rör IT

och massmedierna hänvisar utskottet till sitt nyligen avgivna betänkande

1999/2000:KU15.

Konstitutionsutskottet överlämnar med eget yttrande motion

1999/2000:K345.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-

politiken. Vidare föreslås en ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), en

ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd samt en ansvarsfördelning

vad gäller informationssäkerhetsarbetet.

Enligt propositionen präglas informationstekniken av snabbhet och gräns-

löshet. Utvecklingen påverkar och förändrar levnadsvillkoren för alla. Målen

för en nationell IT-strategi som framfördes i 1996 års IT-proposition har

följts upp och avrapporterats årligen sedan dess. Enligt regeringen kan tidiga-

re angivna mål ligga kvar men de behöver utvecklas och preciseras, liksom

de prioriterade åtgärdsområdena.

Sverige bör enligt propositionen som första land bli ett informationssam-

hälle för alla. Regeringens strävan är att IT-politiken skall bidra till ökad

måluppfyllelse av de allmänna politiska målen och föreslår en inriktning som

skall vara vägledande. Statens insatser skall främst gälla frågan om tilliten

till IT, kompetensen att använda IT och tillgänglighet till informationssam-

hällets tjänster.

Propositionen innehåller också förslag till inriktning för statens åtaganden

vad avser IT-infrastrukturen. Inriktningen avser omfattningen av stöd till

utbyggnad i glesbygd och kommande utformning av stöd till kommuner för

att möjliggöra abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i glest

bebyggda områden m.m.

Närmare om propositionens innehåll

IT-politikens innehåll

Det IT-politiska målet skall enligt propositionen vara att Sverige som första

land blir ett informationssamhälle för alla. Med detta avses en bred IT-

kompetens i samhället och ett starkt förtroende för användandet av denna

teknik med målet att lyckas med detta före andra länder. Målformuleringen

bygger på övertygelsen att bredbandssatsning är den enda hållbara grunden

för att Sverige långsiktigt skall kunna hävda sig i den internationella konkur-

rensen. Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för utvecklingen är

goda och att de hinder som försvårar förverkligandet av detta mål avlägsnas.

Statens ansvar är också att bevaka att inte kriminella och andra nedbrytande

krafter får genomslag genom den nya tekniken.

IT-politikens inriktning

Regeringen föreslår att vägledande inriktning för IT-politiken skall vara att

främja bl.a. demokrati och rättvisa genom att öka allas möjligheter till infor-

mation om offentlig verksamhet och delaktighet i politiska beslutsprocessen,

både i Sverige och i övrigt inom EU genom användningen av IT, vidare att

bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möjligheter att

använda yttrandefriheten. Genom de nya formuleringarna i förhållande till

1996 års IT-proposition framhävs särskilt värdet av IT i samband med stär-

kande av yttrandefriheten, av insyn även inom EU samt av att IT inte otill-

börligt får kränka integriteten.

Regeringens bedömningar och förslag

IT för demokrati

Enligt regeringens bedömning bör försök genomföras i olika typer av boen-

demiljöer för att med IT-stöd öka medborgarnas insyn och delaktighet i

demokratiska beslutsprocesser.

Enligt propositionen saknas det kunskaper inom området IT och demokra-

ti, av hur IT kan användas för att t.ex. skapa mötesplatser och diskussionsfo-

ra som främjar den demokratiska dialogen. Regeringen vill fästa uppmärk-

samheten på behovet av ytterligare kunskap om informationstekniken som ett

demokratiskt redskap. Därför är det angeläget att det snarast tas initiativ som

syftar till att testa IT-stödd demokrati i praktiken. Sådana försök kan utfor-

mas i relativt stor skala under en längre tid med ett brett spektrum av möjlig-

heter samt med ett underifrånperspektiv. Regeringen avser att inleda ett

utvecklingsarbete med IT och demokrati syftande till att via ett antal pilot-

kommuner få svenska och internationella erfarenheter av hur IT kan använ-

das för att skapa demokratiska mötesplatser och diskussionsfora som främjar

dialogen mellan medborgare och förtroendevalda.

I propositionen nämns i detta sammanhang också medborgarpaneler, som

innehåller grupper av medborgare som valts ut med avseende på kön, ålder,

inkomst, utbildning m.m. så att den motsvarar befolkningen som helhet.

Grupperna informeras utförligt om en sakfråga eller ett samhällsproblem och

får möjlighet till diskussion och eftertanke, varefter dess medlemmar genom

en röstningsprocedur redovisar sina slutsatser.

I propositionen framhålls också problemet med skillnader mellan olika be-

folkningsgrupper i fråga om tillgång till IT i olika former. Om inte alla med-

borgargrupper har tillgång till den nya tekniken eller inte kan använda den,

blir det enligt propositionen svårt att tala om en fullvärdig demokrati. Ham-

nar vissa grupper utanför samhällsutvecklingen, finns det en fara för att ökad

segregation och för att en permanent informationsunderklass växer fram.

Samhällets informationsförsörjning

Enligt regeringens bedömning bör en strategi utformas för att effektivisera

och underlätta tillgängligheten till den offentliga informationen och för att

stimulera utveckling av elektroniska informationstjänster.

För att underlätta för allmänheten att skaffa sig information om vilka regler

som gäller har regeringen beslutat att det skall byggas upp ett rättsinforma-

tionssystem som skall vara tillgängligt via Internet. Det nya systemet regleras

av rättsinformationsförordningen (1999:175), som trädde i kraft den 1 maj

1999. I en första etapp blir all information som skall ingå i systemet sökbar

via den gemensamma ingångssidan på Internet. I en andra etapp integreras

den samlade informationsmängden så att det går att söka i olika rättskällor

med en samlad sökning.

När det gäller övrig grundläggande information behöver enligt propositio-

nen flera frågor lösas, t.ex. omfattningen av det offentliga åtagandet för den

grundläggande offentliga informationen, omfattning av samverkan och sam-

spel med olika intressenter, krav på kvalitet, standardisering m.m. Arbetet

med dessa frågor kommer att redovisas i en kommande Ds-promemoria om

samhällets grundläggande information. En annan viktig förutsättning för att

materialet skall bli lätt tillgängligt är att det finns enkla ingångar eller po

ler till den offentliga informationen. Tjänsten SverigeDirekt är en sådan

gemensam icke-kommersiell ingångssida till den offentliga sektorn. Sveri-

geDirekts sökmöjligheter kommer enligt propositionen att utvecklas. Porta-

len bör enligt propositionen användas för kvalitetssäkring av den information

som är kopplad till SverigeDirekt.

Utredningar om demokrati, IT och lagstiftning om medier

Datalagskommittén (Ju 1995:08), som hade i uppgift att analysera på vilket

sätt EG:s s.k. dataskyddsdirektiv om skydd för personuppgifter skulle inför-

livas med svensk lagstiftning, lämnade i april 1997 sitt betänkande Integritet

Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). I betänkandet föreslogs i

den del som rör reglerna om allmänna handlingars offentlighet en rad änd-

ringar i bl.a. tryckfrihetsförordningen (TF) och sekretesslagen (SekrL). Efter

remissbehandling och en genomförd kostnadsanalys överlämnade regeringen

i december 1997 till riksdagen en proposition (prop. 1997/98:44) som bygg-

de på Datalagskommitténs betänkande. Regeringen gick inte vidare med de

förslag som gällde allmänna handlingars offentlighet eftersom dessa krävde

ytterligare överväganden. Det främsta skälet vara att konsekvenserna inte var

tillräckligt utredda.

Våren 1998 tillkallades en kommitté - Offentlighets- och sekretesskom-

mittén - (Ju 1999:06, dir. 1998:32) med uppgift att göra en översyn av be-

stämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga möjlig-

heterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället. Det framgår

av direktiven i denna del bl.a. att offentlighetsprincipen är en omistlig del i

det svenska rättssystemet och att det därför är viktigt att den utvecklas så at

den kan tillämpas i en modern IT-miljö. Allmänhetens förutsättningar att dra

nytta av det enorma uppgiftsmaterial som tack vare IT-samhällets möjlighe-

ter finns samlat hos myndigheterna bör vidgas. Enligt direktiven öppnas nya

möjligheter för allmänheten att få insyn i myndigheternas verksamhet, då allt

fler har tillgång till Internet. För myndigheterna innebär detta en möjlighet

att på ett effektivt och billigt sätt sprida information till allmänheten på el

tronisk väg. Det gäller både sådan informationsspridning som sker inom

ramen för myndigheternas allmänna service och sådan som innebär utläm-

nande av allmänna handlingar. Ett utlämnande av uppgifter på elektronisk

väg innebär emellertid risker för t.ex. den personliga integriteten. Det måste

enligt direktiven råda en god balans mellan myndigheternas användning av

ny informationsteknik för informationsspridning och skyddet för känsliga

uppgifter. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 2000.

I detta sammanhang bör nämnas att enligt vad utskottets erfarit det inom

Justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en utred-

ning med uppgift att göra en bred kartläggning avseende skyddet för den

personliga integriteten i det moderna samhället, inkluderande en undersök-

ning av hur integritetsaspekten har hanterats och reglerats i befintlig lagsti

ning både på det offentligrättsliga och privaträttsliga området, och med ut-

gångspunkt häri identifiera och analysera utvecklingstendenserna. Kommit-

tén avses mot denna bakgrund komma att överväga om det finns behov att

ändra och komplettera nuvarande lagstiftning på olika normgivningsnivåer

till skydd för den personliga integriteten. Beslut om direktiv m.m. kan antas

fattas efter sommaren.

Mediekommittén redovisade i sitt betänkande Grundlagsskydd för nya

medier (SOU 1997:49) slutsatser och förslag angående mediegrundlagarnas

tillämplighet på de nya medierna. Under den fortsatta beredningen av betän-

kandet pekades från olika håll på brister i främst YGL men även i viss mån

tryckfrihetsförordningen (TF). Flera önskemål om grundlagsändringar fram-

fördes. Regeringen hade emellertid ingen möjlighet att behandla dessa frågor

i den aktuella propositionen (prop. 1997/98:43).

Konstitutionsutskottet avstyrkte i sitt betänkande 1997/98:KU19 ett mo-

tionsyrkande som rörde en teknikoberoende, generell yttrandefrihetsgrund-

lag, men utskottet utgick från att regeringen skulle se till att denna och sam-

manhängande frågor skulle övervägas i lämpligt sammanhang.

Våren 1999 tillsattes en parlamentarisk kommitté - Mediegrundlagskom-

mittén - (Ju 1999:01, dir. 1999:8) med uppgift att bl.a. analysera behovet av

och förutsättningarna för en mer teknikoberoende grundlagsreglering av

yttrandefriheten. Av direktiven framgår att utvecklingen av informationstek-

niken har gått snabbt sedan yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i kraft

år 1992. De medier som omfattas av YGL har fortlöpande utvecklats. Nya

fysiska bärare av information har tillkommit och tillkommer alltjämt. De blir

tillgängliga och användbara för i stort sett alla. Samtidigt skapas nya medel

för kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor. Till bilden hör

också en fortgående internationalisering. Den snabba utvecklingen gör det

nödvändigt att kontinuerligt bevaka och anpassa regelverken på området.

I direktiven heter det att det är regeringens uppfattning inte minst när det

gäller grundlagsskyddet att yttranden i olika medier inte omfattas av olika

bestämmelser endast på den grunden att de formella avgränsningarna för

bestämmelsernas tillämplighet är förlegade och i otakt med den tekniska

utvecklingen. I direktiven heter det vidare att det finns anledning att närmare

analysera behovet av och förutsättningarna för en mer teknikoberoende

grundlagsreglering av yttrandefriheten än den som gäller för närvarande.

Utgångspunkten är dock - som en följd av det tryckta ordets särställning - att

den nuvarande uppdelningen på två grundlagar bör bestå och att TF även i

fortsättningen bör vara den grundlag som ger skydd åt yttranden i form av

det tryckta ordet. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 de-

cember 2000.

Demokratiutredningen har i sitt betänkande En uthållig demokrati (SOU

2000:1) behandlat frågor om informationsteknikens möjligheter att stärka

demokratin. Enligt utredningen kan IT användas för att såväl stärka den

"snabba" demokratin, dvs. användas på ett sådant sätt att väljarna ges tillfäll

att snabbt säga sin mening i politiska frågor, som ingå i den "starka", repre-

sentativa demokratin, där medborgarna får möjlighet att genom IT få tillgång

till information och synpunkter men även ingå i interaktiva dialoger med

andra på nätet.

En förutsättning för att medborgarna ska ha motiv att engagera sig i pro-

cesser som är avsedda att stöda demokratin på elektronisk väg är enligt ut-

redningen med all sannolikhet att dessa också har betydelse för det faktiska

beslutsfattandet. Som exempel nämns att informationstekniken bör kunna

användas för att öka medborgarnas förutsättningar att ha insyn i och möjlig-

heter att påverka beslutsunderlag, t.ex. i samband med miljökonsekvensana-

lyser. Det är också angeläget att söka former för att med hjälp av IT offent-

liggöra remissyttranden.

IT kan användas för att underlätta ansvarsutkrävandet bland förtroendeval-

da och för att stärka medborgarkontrollen över den offentliga makten. Här

framstår en utveckling av offentlighetsprincipen så att den ger vidast möjliga

insyn i offentlig förvaltning som en primär uppgift. IT kan också användas

för att hävda medborgarintresset i partidemokratin, för att stärka civilsam-

hället och för att främja deltagardemokratin.

I förslagsdelen framhåller utredningen att en statlig och kommunal politik

syftande till att stärka civilsamhället och deltagardemokratin i första hand

bör inrikta sig på att utveckla tekniker och metoder för en sådan deltagarde-

mokrati med IT-stöd. Vidare framhåller utredningen att den inte ser någon

bortre gräns för myndigheternas ansträngningar att ge medborgarna ökad

öppenhet och insyn. Att offentliggöra alla viktiga dokument via Internet är

ett om än litet steg i rätt riktning.

Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen aviserat att

ett långsiktigt utvecklingsarbete för folkstyret kommer att

initieras. Temat är Tid för demokrati. Syftet med

utvecklingsarbetet är att genomföra aktiviteter som på längre

sikt utvecklar demokratin och skapar förutsättningar för att öka

medborgarnas aktiva deltagande i de politiska

beslutsprocesserna. Aktiviteterna kommer enligt vad

Justitiedepartementet redovisat att försiggå inom tre

huvudområden: ett nationellt rådslag om demokrati och

delaktighet, stöd till demokratiutveckling och 80-årsjubiléet av

den allmänna rösträtten. För detta arbete avsätts 30 miljoner

kronor under åren 2000-02. Utvecklingsarbetet kommer att

ledas av en demokratidelegation.

Motionerna

I motion 1999/2000:K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagi-

vande till regeringen om ett försök med digital demokrati. Enligt motionärer-

na tillhör det vår tids demokratiska utmaningar att utveckla informationstek-

niken som ett demokratiskt redskap, och sådan kunskap kräver praktiska

försök. Ett sådant försök måste enligt motionärerna göras i begränsade geo-

grafiska områden under förhållanden som tillåter att ny kunskap och nya

erfarenheter kan vinnas. För ett sådant försök bör utses ett relativt stort om-

råde, där medborgarna har vissa angelägenheter gemensamma. Området bör

väljas så att det också inrymmer grupper som i dag är underrepresenterade i

IT-debatter. Försöket bör omfatta en tidrymd om 4-5 år. Det bör avse ett

brett spektrum av möjligheter, såväl information och diskussion som direkt

demokratiskt handlande. Det bör vidare ha ett underifrånperspektiv med

medborgarna/invånarna i centrum. I försöket bör slutligen engageras lokala

föreningar inom de politiska och demokratiska områdena, inom folkrörelser

och inom idrott, kultur etc.

Av de motioner som väckts med anledning av propositionen innehåller

fem motioner yrkanden som har anknytning till konstitutionsutskottets be-

redningsområde.

I Moderata samlingspartiets partimotion 1999/2000:T28 föreslås att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

generell teknikoberoende och missbruksbaserad integritetsskyddslagstiftning

(yrkande 11). I motionen anförs att den ökade tillgängligheten och informa-

tionen ställer krav på åtgärder i syfte att värna den personliga integriteten.

Det finns enligt motionen behov av att uppdatera den personrättsliga lagstift-

ningen. Regeringens lagstiftningsarbete saknar enligt motionen en övergri-

pande strategi för hur offentlighet, öppenhet och integritetsintressen skall

vägas mot varandra. I motionen efterlyses en samlad integritetsskyddslag. En

sådan lag bör göras generell och oberoende av den tekniska utvecklingen

och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter.

I en enskild m-motion 1999/2000:T22 hemställer Tom Heyman att regler-

na för offentlighet och sekretess ses över. Flera olika sakfrågor och proble-

mområden behandlas i motionen. Lagen om personregister bör enligt motio-

nären ändras. Genom oklarheter i lagstiftningen har enligt motionären många

av de problem som skapades av den tidigare datalagen levt kvar, bl.a. frågor

om myndigheters möjligheter att utnyttja Internet i sammanhang där perso-

nuppgifter förekommer, t.ex. protokoll. Det är enligt motionären svårt att

förstå hur svenska myndigheter skall kunna bli världsledande på inter-

netverksamhet om inte dessa problem kan lösas, men propositionen behand-

lar inte frågan. I motionen anförs också att integritetsskyddet är svagt inom

såväl data- som telekommunikation. Det är enligt motionen också angeläget

att den praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av pappersdoku-

ment anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektroniska dokument

utan att den traditionella öppenheten förloras. Inte heller dessa problem

behandlas i propositionen.

I Kristdemokraternas kommittémotion 1999/2000:T24 hemställs att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

IT och demokrati (yrkande 6). I denna del anförs i motionen bl.a. att offent-

lighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt lagstift-

ningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs till-

gängliga på nätet. För att öka valdeltagandet bör försöksverksamhet bedrivas

i någon kommun och/eller skola med internetbaserad röstning. Problem som

måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig påverkan i

samband med själva valhandlingen. I samma motion föreslås att riksdagen

beslutar inrätta ett framtidsråd (yrkande 7). Enligt motionen borde riksdagen

höja sin ambitionsnivå på IT-arbetet och låta IT-rådet eller en ny arbetsgrupp

utgöra ett framtidsinriktat "utskott" med huvudsaklig uppgift att diskutera

framtiden och IT:s möjligheter för en förbättrad demokrati. Finlands parla-

ment inrättade ett "framtidsutskott" redan 1993 vilket sedan den 1 mars 2000

har permanent status.

I Centerpartiets partimotion 1999/2000:T26 hemställs bl.a. att riksdagen,

under föutsättning av avslag på yrkande 1 enligt vilket avslag yrkas på den

här aktuella propositionen, som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det bör vara en prioriterad uppgift för staten att se

över lagar och förordningar för att bidra till ökad yttrandefrihet och offent-

lighet (yrkande 4). I motionen kritiseras regeringens prioritering av tillit ti

IT, vilket enligt motionärerna är en onödig inskränkning av statens priorite-

rade uppgifter. Öppenhet och yttrandefrihet är nog så viktiga för att IT ska

kunna bli ett verktyg för fördjupad demokrati och bredare debatt. Vidare

framhålls att personuppgiftslagen blivit ett hinder för såväl öppenhet som

yttrandefrihet. Det finns enligt motionen anledning att ifrågasätta uppriktig-

heten i ambitionen att IT ska bli ett verktyg för att stärka demokratin. Det

borde vara en prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar

i syfte att bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet i kunskapssamhället

I Folkpartiets kommittémotion 1999/2000:T29 hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förverkligande av prov med

beslutsfattande medborgarpaneler baserade på demokratiska

samråd i internetbaserade studiecirklar (yrkande 10). I

medborgarpaneler kan beslutande ställningstaganden prövas i

vissa typer av frågor. Elektroniska studiecirklar är en modell

för medborgarsamråd som är en förutsättning för att

välgrundade beslut senare skall kunna fattas. Med denna

komplettering kan dagens representativa beslutsfattande

förstärkas enligt motionärerna. Motionärerna vill komplettera

den i propositionen föreslagna försöksverksamheten med IT-

stödd medborgarinformation m.m. med medborgarpaneler i

samverkan med nätbaserade studiecirklar där beslut tas i väl

avgränsade typer av frågor. - I motionen redovisas också

Folkpartiets allmänna syn på nya metoder och redskap som kan

vidareutveckla det representativa demokratiska systemet och

medborgarnas deltagande i det demokratiska beslutsfattandet.

Det framhålls bl.a. att informationssamhället ger möjlighet till

mer direkt politiskt deltagande i vissa politiska sammanhang.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker dels propositionens IT-politiska mål, enligt vilket Sveri

ge som första land skall bli ett informationssamhälle för alla, dels den inrikt

ning av IT-politiken, i den del som svarar mot konstitutionsutskottets bered-

ningsområde, som innebär att demokrati och rättvisa skall främjas genom att

allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktighet i

politiska beslutsprocesser ökas både i Sverige och i övrigt inom EU genom

användningen av IT samt att ett aktivare medborgarskap skapas genom att IT

skapar nya möjligheter att använda yttrandefriheten.

I flera motioner behandlas frågor om ändringar i integritetslagstiftningen

(motion T28, m, yrkande 11) och översyn av reglerna för offentlighet och

sekretess (T22, m, T24, kd, yrkande 6 delvis, T26, c, yrkande 4). I samtliga

fall berörs frågor som i olika sammanhang är föremål för utredning och

översyn i olika kommittéer, vilkas arbetsinriktning i här aktuella delar redo-

visats i det föregående. Det gäller Offentlighets- och sekretesskommmittén

och Mediegrundlagskommittén, vilkas arbete avses avslutas senast vid års-

skiftet 2000/2001. Det gäller också den nyligen avslutade Demokratiutred-

ningen, vars betänkande (SOU 2000:1) är föremål för en bred remiss. Dess-

utom pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en kommitté som avses

behandla integritetsfrågor på bred front. Utskottet finner mot denna bakgrund

ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ i de här aktuella frågorna

varför de nämnda motionerna bör avstyrkas.

I flera motioner behandlas frågor om IT och demokrati.

I s-motionen K345 begärs ett tillkännagivande om ett försök med digital

demokrati. Motionärens intentioner täcks enligt utskottets mening väl in av

de försök som aviseras i propositionen och som i huvudsak går ut på att öka

medborgarnas insyn och delaktighet i politiska processen med hjälp av IT.

Med detta får motionärens önskemål anses tillgodosedda, varför motionen

bör avstyrkas.

I kd-motionen T24 yrkande 6 delvis föreslås försök med internetbaserad

röstning. Demokratiutredningen har föreslagit försök med ungefärligen

samma inriktning som föreslås i motionen. Därmed får motionens önskemål

anses tillgodosedda, varför den bör avstyrkas.

I fp-motionen T29 yrkande 10 förordas prov med beslutande medborgar-

paneler baserade på samråd i internetbaserade studiecirklar. Utskottet kon-

staterar att även denna fråga berörs i propositionen i samband med den

nämnda försöksverksamheten. Därmed är det rimligt att anta att frågan inklu-

sive ansvarsförhållandena kommer att uppmärksammas under försökets

gång. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns således inte.

Motionen bör enligt utskottets mening avstyrkas i denna del.

I motion T24 yrkande 7 (kd) föreslås att riksdagen inrättar ett framtidsråd,

som avses ersätta det nuvarande IT-rådet i riksdagen. Enligt utskottets me-

ning är detta en inomorganisatorisk fråga för riksdagen som bör väckas i ett

annat sammanhang. Denna bedömning gäller också alternativet som framförs

i motionen att inrätta någon form av "framtidsutskott" i riksdagen. Motionen

bör i denna del avstyrkas.

Stockholm den 4 maj 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Pär-Axel Sahl-

berg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger

René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Mats Einarsson (v), Björn von

der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson

(c), Helena Bargholz (fp), Kenth Högström (s), Per-Samuel Nisser (m) och

Britt-Marie Lindkvist (s).

Skatteutskottets yttrande 1999/2000:SkU9y

Ett informationssamhälle för alla

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposi

1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla jämte motioner.

Sammanfattning

Utskottet har ingen invändning mot att de 3,2 miljarder kronor som avsätts

för utbyggnaden av accessnätet i glest bebyggda områden delvis kommer att

utgå i form av en skattereduktion eller mot att regeringen nu utreder den

närmare utformningen av denna skattereduktion med sikte på att skatte-

reduktionen skall kunna medges första gången vid inkomsttaxeringen år

2002. I anslutning härtill avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden som

helt eller delvis berör den planerade skattereduktionen och dess utformning.

Utskottet avstyrker vidare ett antal motionsyrkanden om behovet av ändra-

de skatteregler när det gäller personaloptioner, riskkapitalbolag, etc.

Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande från den allmänna mo-

tionstiden hösten 1999 om en översyn av e-handelns skattefrågor.

Vid yttrandet fogas nio avvikande meningar.

Utskottet

Skattelättnad för bredbandsanslutning

Propositionen

I propositionen förslår regeringen att det IT-politiska målet skall vara att

Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla (yrkande 3) och

att IT-politiken inriktas på en rad åtgärder som främjar tillväxt, sysselsätt-

ning, regional utveckling, jämställdhet, ett hållbart samhälle, m.m. (yrkande

4). Staten skall enligt regeringens förslag prioritera tre uppgifter, nämligen

att öka tilliten till IT, att öka kompetensen att använda IT och att öka till-

gängligheten till informationssamhällets tjänster (yrkande 5).

När det gäller den ökade tillgängligheten överväger regeringen att införa

ett stöd på sammanlagt 3,2 miljarder kronor för utbyggnaden av accessnätet i

glest bebyggda områden. Stödet planeras utgå dels som ett direkt stöd till

kommunerna för att ordna abonnentanslutning med hög överföringskapacitet

till fastigheter där en anslutning skulle bli avsevärt dyrare för abonnenterna

än i normala fall, dels i form av en skattelättnad för fysiska och juridiska

personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som

innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapacite-

ten i det normala telefonnätet. Utredningen om infrastrukturprogram för

bredbandskommunikation (dir. 2000:04) kommer att få i uppdrag bl.a. att

föreslå hur den angivna ramen på 3,2 miljarder kronor bör fördelas mellan de

båda stödformerna.

När det gäller skattelättnaden bör denna enligt vad regeringen anför lämp-

ligen ges formen av en skattereduktion som riktar sig mot de anslutningar

som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Ett sätt att göra

detta är att ge en skattereduktion för anslutningsutgifter som överstiger ett

visst belopp och att ge den endast för en relativt låg andel av den totala kost

naden. Genom att skattelättnaden får formen av en skattereduktion undviks

även negativa effekter på det kommunala skatteuttaget.

Vidare är det enligt vad som anförs i propositionen viktigt att skattereduk-

tionen utformas så att den är enkel att tillämpa för skatteförvaltningen och

lätt att administrera. Regeringen avser att utreda den närmare utformningen

av skattereduktionen och förelägga riksdagen ett lagförslag. Lagen bör enligt

vad som anförs träda i kraft den 1 januari 2001 och skattereduktionen med-

ges första gången vid inkomsttaxeringen år 2002.

Motionerna

I Moderaternas partimotion T28 yrkande 6 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m)

anförs att det är statens ansvar att ge goda förutsättningar och avlägsna hin-

der. De anser emellertid att det är tveksamt med speciella skatteavdrag för

inköp av bredbandsuppkoppling. Sett som arbetsredskap finns det redan i dag

avdragsmöjligheter för bredbandsanslutning. Dessutom finns det en risk för

bristande konkurrensneutralitet mellan olika typer av utveckling. Prisnivån

hos leverantörerna riskerar att hållas uppe och beslut om uppkoppling att

dröja i avvaktan på ett framtida stöd.

I Kristdemokraternas kommittémotion T24 yrkande 14 delvis av Johnny

Gylling m.fl. (kd) anförs att utbyggnaden av IT-infrastruktur i första hand

bör ske i marknadens regi men att staten har ett alldeles särskilt ansvar för

glesbygden eftersom det knappast är troligt att landet kommer att täckas om

enbart marknadsmässiga villkor skall gälla. Enligt motionärerna har staten

här en tydlig uppgift och de anför att det finns många olika möjligheter;

ROT-avdrag för boende i glesbygd, investeringsbidrag, stöd via regionala

strukturmedel, EU-medel, etc. Beträffande en skattelättnad för accessnätet

anför motionärerna att en sådan kan vara ett sätt att nå målet om bredband till

alla, men de framhåller att förslaget är otydligt och att remissinstanserna haf

olika åsikter om hur en stimulans bäst kan ges till hushåll i glesbygd. Enligt

motionärerna är det beklagligt att regeringen inte kunnat samla sig till ett

konkret förslag på denna punkt.

I Centerpartiets partimotion T26 av Lennart Daléus m.fl. (c) hemställs om

avslag på propositionen bl.a. med hänvisning till att IT-politikens inriktning

bör vara att "bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet g

nom en bra och likvärdig IT-infrastruktur" (yrkandena 1 och 3), och motio-

närerna anser att staten i första hand bör ta ett direkt ansvar för accessnätet

och upplåta detta på lika villkor till alla operatörer för att garantera en lik

dig IT-infrastruktur i hela landet. I andra hand - med den av regeringen valda

inriktningen - är det enligt dessa motionärer viktigt att undvika mono-

poluppbyggnad. Reglerna bör inriktas på att stärka det enskilda ägandet,

vilket t.ex. kan ske genom att samfälligheter gynnas framför vanlig upp-

handling av förbindelser (yrkandena 6 och 7).

I Folkpartiets kommittémotion T29 yrkande 7 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

motsätter sig motionärerna planerna på en skattelättnad för bredbands-

uppkoppling. Motionärerna anför att en riktad skattelättnad riskerar att leda

till att prisnivån fortsätter att vara hög och anser också att det är tveksamt

det över huvud taget är en klok fördelningspolitik att subventionera bred-

bandsuppkopplingar. Enligt motionärernas mening är det främst stadsbor

samt människor med god ekonomi och datorvana som efterfrågar höghastig-

hetsinternet. För många låginkomsttagare är det inte alls aktuellt att köpa en

dator till hemmet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet går inte närmare in på valet mellan subventioner och andra metoder

för att uppnå en gynnsam utveckling för glesbygden på IT-området utan

begränsar i denna del yttrandet till regeringens planer på en skattereduktion

för bredbandsanslutning och de synpunkter på dessa planer som framförts i

motionerna.

Flera motionärer har ifrågasatt planerna på en skattereduktion främst där-

för att ett riktat bidrag skulle vara kontraproduktivt och på längre sikt kunna

leda till att kostnaden för anslutning blir högre än som skulle bli fallet utan

ett bidrag. Enligt utskottets mening kan ett stöd som av någon anledning

begränsar utbudet på en marknad motverka sitt syfte eftersom det minskade

utbudet kan ge upphov till prisökningar. När det gäller den av regeringen

planerade skattereduktionen är emellertid avsikten att denna skall lämnas

direkt till den som har utgiften för anslutningen. Härigenom undviks enligt

utskottets mening att det uppkommer negativa effekter på utbudet.

Vidare invänds att planerna på ett stöd kan medföra att pågående arbete

avbryts och att nya arbeten inte startas i avvaktan på besked om stödets när-

mare utformning. I sammanhanget kan framhållas att skattereduktionen är

avsedd att öka spridningen av snabba uppkopplingar till områden som kom-

mersiella aktörer inte skulle täcka in inom en rimlig tid och att den skall

utgöra ett relativt sett lågt bidrag till totalkostnaden. Härigenom begränsas

enligt utskottets mening risken för negativa effekter på marknaden under den

tid stödets utformning utreds.

Slutligen har det riktats fördelningspolitiska invändningar mot förslaget.

Enligt motionärerna är det i första hand stadsbor med god ekonomi som

använder Internet med höghastighetsanslutning, och för många låginkomst-

tagare är det inte alls aktuellt att skaffa en dator i hemmet. Enligt utskottet

mening är syftet med den föreslagna stimulansen inte i första hand fördel-

ningspolitiskt utan avsikten är att låta de delar av landet som inte har samma

kommersiella bärkraft som storstadsregionerna få del av de möjligheter som

IT-utvecklingen ger. De möjligheter till ekonomisk tillväxt och annan sam-

hällsutveckling som väl utvecklade kommunikationsnät på detta område ger

upphov till bör vara tillgängliga i hela Sverige med rimliga ekonomiska

insatser.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det från skattemyndigheternas

synvinkel är viktigt att skattereduktionen utformas så att den är enkel att

tillämpa och lätt att administrera.

Av det anförda framgår att utskottet inte har någon erinran mot regeringens

planer på en skattereduktion. Utskottet avstyrker motionerna T24 yrkande 14

i denna del, T28 yrkande 6 i denna del och T29 yrkande 7.

E-handeln

Motionen

I motion T703 yrkande 14 av Lennart Daléus m.fl. (c) - som väckts under

den allmänna motionstiden hösten 1999 - anförs att det är angeläget att in-

sikten om att informationsteknikens spridning innebär påfrestningar på de

nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder nationellt. Enligt motio-

närerna är det nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens påverkan på

det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens inkomster.

Bakgrund

Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:SkU15 Allmänna motioner om

mervärdesskatt behandlat bl.a. frågan om beskattningen av e-handel och har

där lämnat en utförlig redovisning av de förhållandevis komplicerade regler

som gäller på mervärdesskatteområdet i detta hänseende.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anför i den nu aktuella propositionen bl.a. att den elektroniska

handeln kan få betydande konsekvenser för de svenska skattebaserna efter-

som handeln berör såväl skattebaserna för finansiellt kapital, som för varor

och tjänster (mervärdesskatt) och att detta i förlängningen kan innebära att

det svenska skatteuttaget minskas genom att skattebaser rör sig från Sverige

till länder med låga eller inga skatter alls. Konkurrensförhållandena mellan

olika företag påverkas också av att mervärdesskattesatsen varierar i olika

länder. Skatteuttaget kan enligt vad regeringen anför också minska om kon-

trollbehovet inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Regeringen anför vidare att skattebasernas rörlighet inte är något nytt fe-

nomen, men att de senaste decenniernas internationalisering av den svenska

ekonomin samt tillväxten av elektronisk handel har accelererat utvecklingen

och att det mot denna bakgrund är angeläget att vara uppmärksam på vilka

områden, i vilket tidsperspektiv och i vilken omfattning den elektroniska

handeln kan komma att öka. Regeringen följer därför löpande denna fråga.

När det gäller reglerna för beskattningen anför regeringen att utgångs-

punkten är att de nuvarande skattereglerna skall tillämpas även vid elektro-

nisk handel, men det är angeläget att de regler som tillämpas även fungerar

på ett internationellt plan. Det pågår därför ett arbete både inom EU och

OECD med att anpassa beskattningsprinciperna till den handel som den nya

tekniken medför. Arbetet inom båda organisationerna utgår ifrån de principer

som antogs dels av EU:s ministerråd i juli 1998, dels vid OECD:s minister-

konferens i Ottawa i oktober 1998. Principerna kan sammanfattas enligt

följande: Inga nya skatter skall införas nu utan de som finns skall anpassas,

beskattningen skall präglas av neutralitet och ske där konsumtionen sker,

förfarandet skall vara enkelt för skattskyldiga och myndigheter. Arbetet inom

EU förväntas leda till att kommissionen under första halvåret 2000 lämnar ett

förslag till vissa ändringar i det gemensamma mervärdesskattedirektivet.

Utskottet har vid sin behandling av motsvarande motioner i betänkandet

1999/2000:SkU15 avstyrkt dessa med hänvisning till att regeringen redan har

uppmärksammat frågorna kring elektronisk handel. Utskottet förutsatte då att

deltagarna från Sverige i arbetsgrupperna inom EU och OECD tar aktiv del i

arbetet och med sina insatser bidrar till att bringa frågorna till en till-

fredsställande lösning eftersom frågorna är viktiga för landet. Utskottet för-

utsatte vidare att regeringen noga följer arbetet och på lämpligt sätt och i

lämpligt sammanhang avrapporterar utvecklingen och redovisar vunna rön

och erfarenheter för riksdagen.

I sammanhanget kan också nämnas att utskottet vid en intern utfrågning

med tjänstemän från Riksskatteverket och Finansdepartementet orienterat sig

om arbetet på detta område.

Enligt utskottets mening pågår det redan ett arbete på många fronter med

de olika frågor som hänger samman med e-handelns beskattning, och ut-

skottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande till regering

om behovet av en översyn av dessa frågor. Utskottet avstyrker motionsyr-

kandet.

Personaloptioner

Motionerna

I motion T28 yrkande 12 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att be-

skattningen av personaloptioner ses över. De höga socialavgifterna skapar

enligt dessa motionärer problem och en förändring av inbetalningstidpunkten

bör därför övervägas. Vidare bör villkoren för personer med personaloptio-

ner som arbetar tillfälligt i Sverige ses över. Härvid måste konkurrensen från

länder med förmånligare beskattningsregler tas som utgångspunkt.

I motion T24 yrkande 2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att svårigheten

att utfärda konkurrenskraftiga optionsprogram till medarbetare är ett konkret

hinder för den svenska utvecklingen och att länder med mer fördelaktig

optionsbeskattning lockar till sig våra mest kunniga personer. Regeringen

bör enligt motionärerna återkomma med förslag till nya regler för beskatt-

ningen av optionsprogram.

Bakgrund

En personaloption är en rättighet som ges ut enbart till anställda inom ett

företag eller en företagsgrupp. Den innebär att den anställde under vissa

förutsättningar i framtiden har rätt att förvärva aktier till ett i förväg best

pris. Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda som får del av för-

månen och är ofta bestämda i en optionsplan.

Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad med olika förfogan-

derättsinskränkningar - t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas - och

att den kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanli

att optionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Optionens

löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om anställ-

ningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.

Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref 36) fanns möjlighet att skjuta upp be-

skattningstidpunkten genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt att

förfoga över förvärvade värdepapper. Denna möjlighet upphörde genom en

lagändring den 1 januari 1990 som innebar att förmån av värdepapper skall

tas upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två avgöranden under år 1994

fann Regeringsrätten emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i målen

aktuella optionerna eftersom de inte hade karaktär av värdepapper. Skatte-

plikten ansågs inträda först när den skattskyldige hade möjlighet att utnyttja

optionen. Mot denna bakgrund infördes fr.o.m. 1999 års taxering nya be-

stämmelser som innebär att optioner som inte utgör värdepapper beskattas

när de utnyttjas eller avyttras (prop. 1997/98:133, SkU26). För optioner som

utgör värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas vid förvärvet.

Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10 kap. 11 § framgår dels

att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för-

månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då för-

värvet sker, dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en

rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller

övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskatt-

ningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Särskilda regler gäller vid in- och

utflyttning. Syftet med dessa regler är att beskattningen endast skall träffa

optionsrätt som är intjänad i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening innebär optionsprogrammen ett visst mått av riskta-

gande från såväl arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I och med att par-

terna - genom avtalets konstruktion - har valt att skjuta upp beskattningen

till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse storleken på de skatte- re-

spektive avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl utlöses. Om

värdet är noll har den anställde gått miste om sin löneförmån. Är värdet stort

kan skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli betungande för arbetsgi-

varen.

Enligt utskottets mening finns det inte något bärande skäl att beskatta lön i

form av optioner efter förmånligare regler än de som gäller för andra löne-

förmåner. Det är bara inom vissa delar av arbetsmarknaden som den här

typen av löneförmåner kan erhållas och det skulle enligt utskottets mening

skapa en i det närmaste ohållbar situation om vissa grupper på detta sätt fick

en förmånligare beskattning än andra grupper.

När det gäller beskattningen av personaloptioner som innehas av personer

som arbetar tillfälligt i Sverige har de nuvarande reglerna en utformning som

syftar till att beskattningen endast skall träffa optionsrätter som är intjänad

här. Motionären har inte anfört något som kan utgöra ett skäl att frångå den-

na princip.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Riskkapitalbolag

Motionerna

I motion T28 yrkande 12 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs bl.a. att det

bör övervägas att ge riskkapitalbolag samma regler som investmentföretag.

I motion T24 yrkande 3 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att riskkapi-

talbolag som investerar i de nya IT-företagen måste få en mera rimlig be-

skattning. De har enligt motionärerna en mycket ofördelaktig skattesituation

gentemot andra investmentbolag. I stället för att betala en 60-procentig skatt

förekommer det att sådana bolag skattar på exempelvis Cayman Island.

Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med förslag till nya regler

för beskattningen av riskkapitalbolag.

Bakgrund

Det nuvarande systemet för beskattning av bolagsinkomster bygger på att

skatt betalas i två led, en gång på företagsnivå när vinsten uppstår och en

gång hos ägaren som beskattas för utdelning eller reavinst. För att förhindra

att en vinst beskattas flera gånger inom en koncern (kedjebeskattning) be-

skattas inte moderbolag för utdelning från bl.a. dotterbolag. I konsekvens

härmed borde även reavinster vid försäljning av dotterbolag, eller mer precist

reavinster på s.k. näringsbetingade aktier och andra andelar, undantas från

beskattning. Det har emellertid inte varit möjligt att införa en sådan ordning

eftersom den kan leda till att beskattningen undgås med hjälp av utlands-

transaktioner.

För att göra det möjligt att använda aktiebolag som mellanhänder vid in-

vestering i aktier och liknande har särskilda regler tillskapats för s.k. inves

mentföretag. För dessa företag gäller att mottagna utdelningar beskattas

samtidigt som avdrag medges för lämnade utdelningar. Vidare har den sed-

vanliga reavinstbeskattningen vid försäljning av aktier m.m. ersatts med en

årlig schablonbeskattning på 2 % av aktievärdet. Särskilda villkor skall vara

uppfyllda för att ett aktiebolag skall kunna tillämpa reglerna för invest-

mentföretag. Av 39 kap. 15 § inkomstskattelagen framgår att aktiebolaget

uteslutande eller så gott som uteslutande skall förvalta värdepapper eller

liknande tillgångar, att dess uppgift väsentligen skall vara att genom ett väl-

fördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning och att det

skall ägas av ett stort antal fysiska personer.

Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kapitalförsörjning till små-

företag (SOU 1998:93) föreslagit att riskkapitalbolag skall klassas som in-

vestmentföretag i skattehänseende. Riskkapitalbolagen specialiserar sig på

att göra mycket riskfyllda placeringar lönsamma genom att inrikta sig på

vissa branscher och genom att välja placeringar som ger en mycket hög

avkastning i de fall då de lyckas. Genom sin specialisering har de svårt att

uppfylla de särskilda krav som gäller för investmentföretag.

Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor arbetar med ut-

formningen av ett system med slopad kapitalvinstbeskattning på närings-

betingade andelar inom företagssektorn. Samtidigt arbetar Utredningen (Fi

1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor med en lösning på

utlandsproblemet, dvs. risken för skatteundandraganden med hjälp av utland-

stransaktioner om kapitalvinster på näringsbetingade aktier skattebefrias.

Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 redovisat ett under-

handsbesked från Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor

som innebär att utredningens förslag kommer att lösa riskkapitalbolagens

problem (fråga 1999/2000:306).

Utskottets ställningstagande

Som framgår av bakgrundsbeskrivningen pågår det ett arbete som syftar till

att finna en lösning på de problem med riskkapitalbolagens beskattning som

motionärerna tar upp. Två utredningar arbetar med en lösning som kan inne-

bära att kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade aktier slopas. En

sådan lösning skulle medföra att riskkapitalbolag får förmånligare skattereg-

ler för sina näringsbetingade aktier än vad som skulle gälla om de i stället

fick tillämpa reglerna för investmentföretag. Enligt utskottets mening bör

resultatet av det nu aktuella utredningsarbetet avvaktas. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Övriga skattefrågor

Motionerna

I motion T28 yrkande 12 delvis av Bo Lundgren m.fl. (m) tas ytterligare

skattefrågor upp. Enligt motionärerna krävs åtgärder som gör det attraktivt

att bo och verka i landet om Sverige skall kunna behålla tätpositionen som

IT-nation. För att ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem skall

kunna skapas bör personbeskattningen sänkas, kapitalskatterna sänkas och

förmögenhetsskatten slopas.

I motion T210 yrkande 50 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att rege-

ringen inte redovisar någon fortsättning på strategin med skattesubventione-

ring för hemköp av PC och att regeringen bör överväga den modell man valt

i USA där man får göra avdrag för programvara och dator oavsett vem man

är eller var man jobbar.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att i detta sammanhang

göra allmänna uttalanden om framtida skattesänkningar. Sådan frågor bör tas

upp i ett större ekonomisk-politiskt sammanhang där en avvägning kan göras

mot anspråken på resurser för ändamål som t.ex. vård, skola och omsorg.

Utskottet avstyrker T28 yrkande 12 även i denna del.

När det gäller förslaget i motion T210 om en generell möjlighet att göra

avdrag för utgifter för programvara och inköp av dator är utskottet inte berett

att tillstyrka en sådan. En så vittgående avdragsrätt skulle enligt utskottets

mening innebära en kraftig och oönskad snedvridning av konkurrensen på

detta område och omedelbart ge upphov till en mängd gränsdragnings-

problem. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Stockholm den 27 april 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Gran-

ström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Lena Sandlin-Hedman (s), Ma-

rie Engström (v), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Margareta Cederfelt

(m) och Per-Olof Svensson (s).

Avvikande meningar

1. Skattelättnad för bredbandsanslutning - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:

Sverige har än så länge en unik tillväxtmöjlighet på IT-området. Men det är

viktigt att vår position befästs och förstärks så att nya möjligheter kan tas t

vara. Utvecklingen är snabb och det faktum att Sverige ligger långt framme i

dag jämfört med de flesta andra länder är ingalunda någon garanti för att vi

kommer att behålla vår ledande position i framtiden. I åtskilliga andra länder

sker nu en snabb utveckling, och vi kan räkna med allt hårdare konkurrens

redan de närmaste åren. Vårt försprång kan med andra ord snabbt förloras.

En fortsatt god utveckling kräver åtgärder inom områden som ekonomiska

incitament för företag och individer, arbetslagstiftningen, kompetensförsörj-

ningen och när det gäller en god infrastruktur för den digitala ekonomin.

Syftet måste vara att övervaka marknadsaktörerna och stärka konkurrensen.

Det är t.ex. inte statens uppgift att bygga svartfibernät med skattepengar elle

att bedriva osund konkurrens mot privata bolag som bygger eller redan har

byggt svartfibernät.

Ett viktigt regionalpolitiskt mål måste vara att det inte får bli väsentligt dy

rare för företag och konsumenter i glesbygd att tillgodogöra sig den nya

tekniken, och den regionala utvecklingen av bredbandskapaciteten bör följas

noga. Det är viktigt att beakta den snabba teknikutvecklingen för olika behov

och olika geografiska avstånd. Staten skall om så blir nödvändigt upphandla

bredbandskapacitet utan låsning till viss teknik.

När det gäller regeringens planer på en skattereduktion för bredbands-

anslutning är vi tveksamma. En stimulans kan utan tvivel påverka beteenden

i riktningar som må vara positiva, men det innebär samtidigt risker för sneda

konkurrenssituationer och onödiga kostnader för skattebetalare och konsu-

menter. Prisnivån hos leverantörerna av bredbandsuppkopplingar riskerar att

hållas uppe, och dessutom kan beslut om uppkoppling komma att fördröjas i

avvaktan på besked om hur det framtida stödet kommer att vara utformat.

Vad som anförts om skattelättnaden för bredbandsanslutning bör riksdagen

med bifall till motion T28 yrkande 6 i denna del som sin mening ge rege-

ringen till känna.

2. Skattelättnad för bredbandsanslutning - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:

Vi delar den bedömning regeringen gör om att hushåll och företag i alla delar

av Sverige inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med

hög överföringskapacitet. Vi är också överens om att detta i första hand skall

ske i marknadens regi. De slutsatser vi sedan drar för att nå målet är helt

skilda ifrån regeringens. Regeringen vill öronmärka 8,325 miljarder kronor

för att Sverige skall få bredband. Vi anser i stället att staten bör gripa in d

marknaden inte räcker till.

Vi anser att staten först och främst bör stimulera en satsning på en kraftfull

telekommunikation i Sverige. Vi vill se en nätmarknad som påminner om

elmarknaden, där man skiljer på nätdelen och tjänstedelen. Det skall vara

möjligt för nya tjänsteföretag att köpa in sig på andras nät för att sälja tjän

ter till slutanvändaren.

Och vi anser att staten har ett alldeles särskilt ansvar för glesbygden.

Marknaden kommer med all säkerhet att se till att först storstäderna, sedan

alla större tätorter får tillgång till bredband i konkurrens och med ett flerta

tjänsteoperatörer att välja på. Men precis som med mobiltelefonins GSM-nät

kommer det att ta lång tid innan hela Sverige är täckt. Det är knappast ens

troligt att samtliga kvadratkilometer av landet någonsin kommer att täckas

om enbart marknadsmässiga villkor skall gälla. Här har staten en tydlig upp-

gift och det finns flera idéer om hur detta kan gå till: genom ROT-avdrag för

boende i glesbygdskommuner, rena investeringsbidrag till intresserade aktö-

rer, investeringsstöd via länsstyrelsernas regionala infrastrukturmedel, till

viss del via EU-medel.

När det gäller regeringens förslag om skattelättnad för bredbandsanslut-

ning kan detta vara ett sätt att nå målet om bredband till alla. Men förslaget

är otydligt, och remissinstanserna har olika åsikter om hur en stimulans bäst

kan ges till hushåll i glesbygd. Det är beklagligt att regeringen inte kunnat

samla sig till ett konkret förslag.

Vad som anförts om skattelättnad för bredbandsanslutning bör riksdagen

med bifall till motion T24 yrkande 14 i denna del som sin mening ge rege-

ringen till känna.

3. Skattelättnad för bredbandsanslutning - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Centerpartiet anser att staten bör stå som ägare till en heltäckande digital

infrastruktur, byggd på fiber till hushållen och företagen och finansierad

antingen genom abonnemangsavgifter eller genom koncessionsavgifter för

operatörerna, som i sin tur får ta ut avgifterna av konsumenterna. Förslag av

denna innebörd har lagts fram i två allmänna motioner under hösten 1999

som behandlas i detta ärende.

Med denna utgångspunkt framstår de överväganden m.m. som regeringen

redovisar i propositionen som en alltför låg ambitionsnivå. Vi har också

yrkat att propositionen avslås och att regeringen får i uppdrag att återkomma

med en ny proposition med konkreta förslag och tydliga åtaganden om att

snabba Internetförbindelser skall komma alla till del.

Av det anförda framgår att Centerpartiets alternativ med en

digital allemansrätt på ett bättre och snabbare sätt skulle ge hela

landet tillgång till en heltäckande infrastruktur och att någon

skattereduktion för bredbandsanslutning inte behövs med denna

lösning.

4. Skattelättnad för bredbandsanslutning - fp

Johan Pehrson (fp) anför:

Vi har en stark tilltro till att marknadens aktörer, producenter, företag och

privatpersoner kommer att lösa efterfrågan på hög överföringshastighet på

Internet precis som den löst efterfrågan på mobiltelefoner, datorer, telefaxar,

telefoner och mycket annat, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Som

liberaler har vi inga ideologiska blockeringar i att statligt ansvarstagande

eller stimulanser absolut inte får ske. Det är angeläget att exempelvis även

glesbygdsboende får tillgång till så god teknisk infrastruktur som möjligt.

Men vi har sett alldeles för många statliga engagemang både i Sverige och

utomlands som lett till helt andra effekter än stimulans för tillväxt och tek-

nisk utveckling.

Folkpartiet liberalerna vill påpeka att en riktad skattereduktion för kon-

sumtion innebär en mycket stor risk för att prisnivån på produkterna kan fort-

sätta att vara hög. Anslagen kan lika gärna komma bredbandsbolagen till

större del än konsumenterna. Man kan på politisk grund också ifrågasätta

varför just bredbandsanvändning skall skattereduceras. Teknikutvecklingen

kommer sannolikt också att göra att vi i framtiden får uppleva betydligt

billigare erbjudanden om bandbredd än vad vi ser i dag. Mobiltelefoner som

hade mycket höga priser under 1980-talet kunde exempelvis med bättre

utförande "kastas" efter konsumenterna några år senare.

Enligt en utredning av Demoskop, presenterad i Finanstidningen den 11

april, är 39 % av de boende utanför städerna "inte alls intresserade av snab-

bare" Internetuppkoppling. För många låginkomsttagare är det inte ens aktu-

ellt att köpa en dator till hemmet. Det faktum att det främst är stadsbor samt

människor med god ekonomi och datorvana som efterfrågar höghastig-

hetsinternet gör att vi ställer oss frågan om det över huvud taget är en klok

fördelningspolitik att subventionera dessas bredbandsuppkopplingar, eller

som vi tidigare nämnt att forcera fram en hastig utbyggnad av bredband till

vartenda hushåll, när det sannolikt kommer att komma en snabb utveckling

av bättre teknik till lägre priser.

Med det anförda tillstyrks motion T29 yrkande 7 om att planerna på en

skattereduktion för bredbandsanslutning inte skall genomföras.

5. E-handeln - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Redan i dag går staten miste om skatteintäkter, främst moms, genom handel

på Internet då användare beställer varor och produkter från länder utanför EU

som inte deklareras. I takt med att användningen ökar kommer även skatte-

bortfallet att accelerera. Även inom unionen, där moms erläggs i det land där

varan säljs, kommer skattekonkurrensen att tillta. Genom att söka på Internet

kan konsumenterna finna de varor de eftersöker i länder med lägre moms.

På grund av denna utveckling ökar kraven på samarbete inom skatteområ-

det, främst mellan de europeiska länderna. Det finns en risk att företag i

länder med höga skatter på försäljning av information missgynnas av detta,

då konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag i andra länder och

köpa informationen.

Enligt det engelska analys- och forskningsinstitutet Institute of Directors,

IOD, riskerar myndigheterna i Storbritannien att redan detta år förlora 10

miljarder pund, eller upp mot en femtedel av den totala försäljningsskatten

till följd av att handel flyttar över på Internet. Risken för motsvarande situa

tion i Sverige är överhängande mot bakgrund av den datormognad som finns

här.

Enligt analysföretaget IDC kan man räkna med att 25 % av alla konsu-

menter handlar på Internet år 2002, och att den elektroniska handelns om-

sättning i Sverige då uppgår till 69 miljarder kronor, att jämföra med knappt

2 miljarder 1998. Om stora delar av Internethandeln flyttar utomlands inne-

bär detta inte bara påfrestningar för svenska företag, utan också för staten,

som går miste om såväl moms som beskattning av företagens vinster.

Det är angeläget att insikten om att informationsteknikens spridning inne-

bär påfrestningar på de nationella skattesystemen även resulterar i åtgärder

nationellt. Det är nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens påverkan

på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens inkomster. Rege-

ringen bör skyndsamt tillsätta en utredning för att bedöma dessa konsekven-

ser och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.

Detta bör ges regeringen till känna med bifall till motion T703 yrkande 14.

6. Personaloptioner - m, kd, fp

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson

(fp) och Margareta Cederfelt (m) anför:

Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att locka till sig

kompetenta personer. Annars riskerar vår goda position att bli en kort histo-

risk parentes. Det behövs därför en politik som förstår de nya förutsättning-

arna och hur IT-branschen skall få växtkraft. Visionen måste tydligt adresse-

ra några viktiga punkter.

De ekonomiska villkoren för den snabbväxande IT-branschen är mer

gynnsamma i andra delar av världen. För IT-företag, som är globala i sin själ,

är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i

Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om

den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och

personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder bl.a. att skatte-

och optionsregler måste vara konkurrenskraftiga, liksom att näringslivet

måste vara konkurrenskraftigt nog att behålla utvecklingen i landet.

Invest in Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning

med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Vad avser svagheterna domi-

nerar helt de områden som rör möjligheten att rekrytera och belöna personal

både från Sverige och från utlandet. Här nämns förutom höga inkomstskatter

bl.a. reglerna för personaloptioner. Personaloptionerna beskattas oförmånligt

i Sverige beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomst-

skatter. Dessutom innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens

kostnader för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför

särskilda problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som saknar

finansiell styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar

negativt marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintro-

duktion. Så länge personaloptioner belastas med socialförsäkringsavgifter

bör därför en förändring av betalningstidpunkten av dessa också övervägas.

Villkoren för personer med personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige

måste också ses över. Konkurrensen från länder med förmånligare beskatt-

ningsregler för personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en översyn

av dessa regler.

Riksdagen bör med anledning av motionerna T28 yrkande 12 i denna del

och T24 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts

om beskattningen av personaloptioner.

7. Riskkapitalbolag - m, kd, c, fp

Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Desirée Pethrus Engström (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd

(c), Johan Pehrson (fp) och Margareta Cederfelt (m) anför:

När det gäller finansiellt kapital råder det i Sverige i dag god tillgång på

riskvilligt kapital för vissa sektorer, bl.a. IT/telekom. Mycket av riskkapital

kommer från "venture capital" och från "företagsänglar", vilka karakteriseras

av ett aktivt engagemang i de företag i vilka investeringarna sker. Dessa

riskkapitalisters funktion är särskilt viktig inom nya, kunskapsintensiva

verksamheter där investeringarna ofta är immateriella och den framtida po-

tentialen svårbedömd.

Avgörande för den långsiktiga utvecklingen av riskkapitalmarknaden är

hur svenska skatter kan konkurrera med omvärlden. Genom allt öppnare

gränser, fria kapitalrörelser och snabb kommunikation har den internationella

konkurrensen ökat. Skillnaderna i beskattning får ett allt starkare och snabba-

re genomslag på investerarnas beteende. Flera inslag i det svenska skatte-

systemet har en klart negativ inverkan på riskkapitalmarknaden. Skatterna på

förmögenhet och kapitalinkomster tenderar att driva kapitalet ur landet. Detta

underminerar såväl skattebaser som verksamheter.

De mindre företagen, som i praktiken är starkt beroende av det inhemska

sparandet, får svårare att finansiera sig på ett konkurrenskraftigt sätt. När d

gäller stora företag påverkas ägarstrukturen genom ett ökat utländskt ägande.

Detta är i sig inte negativt men kan bli det om det i stor utsträckning är re-

sultat av skilda skatteregler.

Många svenska riskkapitalbolag drabbas speciellt av skatteregler som

missgynnar aktiva ägare (fåmansbolagsreglerna). I vissa sammanhang påver-

kas företag negativt av s.k. trippelbeskattning, där vinster dels beskattas i d

företag som finansieras, dels i det finansierande företaget och dels i utdel-

ningen från detta företag. Även reglerna för reavinstbeskattning ger inlås-

ningseffekter inom riskkapitalbolagen. Dubbelbeskattning och förmögen-

hetsskatt saknas i många länder. På flera håll har speciella lättnader för in-

vesteringar i småföretag införts, främst i syfte att investeraren skall kompen-

seras för den högre risk som är förenad med investeringar i onoterade bolag.

Skillnaden i beskattning mellan Sverige och andra länder riskerar att leda

till att än fler svenska riskkapitalbolag föredrar att ha sitt säte utomlands.

Faktum är att en stor del av det så kallade svenska riskkapitalet redan är

placerat utanför Sverige. Danmark genomför t.ex. för närvarande betydande

förändringar för att öka attraktionskraften för att riskkapital skall placeras

landet.

Finansministern har i ett frågesvar i december 1999 ställt i utsikt att de ut-

redningar som nu arbetar med vissa företagsskattefrågor kommer att lämna

förslag som löser riskkapitalbolagens problem genom att kapitalvinster på

näringsbetingade aktier skattebefrias.

Vi anser att den aviserade förändringen skulle få stor betydelse för risk-

kapitalbolagens möjligheter att verka i Sverige och förutsätter att arbetet med

förslaget bedrivs skyndsamt så att det kan antas under hösten 2000. Risk-

kapitalbolagens verksamhet är viktig för IT-sektorn, och det vore enligt vår

mening olyckligt om regeringen skulle dröja med att lägga fram förslaget.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med

anledning av motionerna T28 yrkande 12 i denna del och T24 yrkande 3.

8. Ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem - m

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:

Vårt skattesystem måste vara internationellt konkurrenskraftigt när det gäller

beskattningen av arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag.

När det gäller marknadsförutsättningarna för e-handel ligger Sverige långt

framme. Vi har av flera skäl goda kommersiella förutsättningar för att få en

fungerande e-handel som utvecklas positivt. Men det är ett växande problem

att e-handelsföretagen flyttar och utvecklar sig i andra länder än i Sverige fö

att undvika den höga svenska momsen.

Vi måste också ha regler som gör det möjligt för den kunskapsintensiva

och snabbväxande IT-sektorn att i högre grad attrahera och behålla kvalifice-

rad personal i Sverige. Vi måste därför ha ett skattesystem för individer som

gör det lockande att komma till Sverige och att stanna här. Risken blir annars

att kommersialiseringen av resultaten från forskning och utveckling inte

kommer till stånd, alternativt förläggs till utlandet.

Utvecklingen mot kompetensdrivna och därmed individrelaterade investe-

ringar är speciellt tydlig inom IT-sektorn. Det immateriella kapitalet i form

av kunskap blir allt viktigare för konkurrenskraften, och det råder en global

konkurrens om utbildade personer. Regeringen skriver också i sin proposi-

tion att "det är viktigt att se Sverige som en global marknad även när det

gäller tillgången på kompetens". Slutsatsen av detta är att vi måste koppla

vår konkurrenskraft till omvärlden. Sänkt personbeskattning är ett villkor för

att skapa konkurrenskraftiga villkor för välutbildad arbetskraft. En avvecklad

statlig inkomstskatt skulle reducera problematiken kring personaloptioner

och fåmansbolag. Detta leder till att människor utbildar och specialiserar sig

samtidigt som det leder till en ökning av arbetskraftsutbudet. Därmed mins-

kar också riskerna för en skattedriven brain-drain.

En sänkning av kapitalinkomstskatterna skulle sänka tröskeln för omplace-

ringar i nya verksamheter och öka möjligheten för en optimal allokering av

finansiellt kapital. Detta minskar behovet av krångliga regler med risk-

kapitalavdrag, uppskjutande av reavinstskatt med mera. En sänkning av

kapitalinkomstskatterna skulle också minska incitamentet att placera kapita-

let utomlands.

Den nuvarande förmögenhetsbeskattningen leder till kapitalflykt och drar

därmed undan basen för finansiell verksamhet i Sverige. Kapitalförvaltning

läggs i ökande grad hos företag utanför Sverige. Om förmögenhetsbeskatt-

ningen slopades skulle det locka sparkapital till Sverige och därmed närmare

olika nationella investeringsobjekt. Framför allt skulle finansieringen av

småföretag då underlättas.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion T28 yrkande 12 i denna

del som sin mening ge regeringen till känna.

9. Avdragsrätt för programvara och dator - kd

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:

Regeringen beskriver att bakom den snabba utvecklingen på IT-området

ligger en medveten strategi för att göra datorer tillgängliga för alla. Här

nämns skattesubventioneringen av företagsdatorer för anställda samt LO:s

och TCO:s program för hemköp av PC.

Detta har onekligen bidragit till att Sverige i dag ligger i täten vad gäller

tillgång till datorer och Internet. Men en strategi skall vara långsiktig och

innehålla flera steg. Regeringen redovisar inte fortsättningen på strategin.

Det finns även brister i dagens system: Hem-PC-programmet enligt dagens

modell påverkar pensionen negativt för låginkomsttagare. Hem-PC-pro-

grammet når inte studenter, pensionärer och arbetslösa.

Regeringen bör överväga den modell man valt i USA där man får göra av-

drag för programvara och dator oavsett vem man är eller var man jobbar.

Datorn får skrivas av på tre år.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion T210 yrkande 50 som sin

mening ge regeringen till känna.

Försvarsutskottets yttrande 1999/2000:FöU5y

Ett informationssamhälle för alla

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över propo

tion 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla, jämte motioner.

Försvarsutskottet

Regeringens överväganden och förslag

Regeringen anser att regler och system på IT-området bör vara sådana att de

skapar förtroende genom att vara

? säkra, förutsägbara och teknikneutrala,

?

? internationella,

?

? skydda individens integritet.

?

Det finns olika begrepp som beskriver säkerhet kring elektronisk informa-

tionshantering. Informationssäkerhet, som är det övergripande begreppet,

omfattar IT-säkerhet (traditionell datasäkerhet) och administrativ säkerhet

som är relaterad till hantering av information i olika verksamheter.

Begreppet IT-säkerhet används för att beskriva skydd av information i in-

formationsbehandlande tekniska system. IT-säkerhet kan delas upp i ADB-

säkerhet (bearbetning och lagring) och kommunikationssäkerhet.

Fortsättningsvis kommer huvudsakligen det vidare begreppet informa-

tionssäkerhet att användas. I följande avsnitt behandlas även ämnesområdet

informationsoperationer. Informationsoperationer är samlade och samordna-

de åtgärder i fred, kris och krig till stöd för politiska eller militära mål ge

att påverka eller utnyttja motståndares eller annan utländsk aktörs informa-

tion och informationssystem. Det kan ske genom att utnyttja egen informa-

tion och egna informationssystem samtidigt som dessa också måste skyddas.

Ett viktigt inslag är att påverka beslutsprocesser och beslutsfattande.

Det finns både offensiva och defensiva informationsoperationer. De ge-

nomförs i politiska, ekonomiska och militära sammanhang. Exempel på

informationsoperationer är t.ex. informationskrigföring, massmedie-

manipulation, psykologisk krigföring och underrättelseverksamhet.

Defensiva informationsoperationer är samordnade och samlade åtgärder i

fred, kris och krig avseende policy, operationer, personal och teknik för att

skydda och försvara information, informationssystem och förmåga till ratio-

nellt beslutsfattande.

Regeringens förslag

Regeringens förslag är att ansvaret för informationssäkerheten även fortsätt-

ningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag och organisationer som har

det normala verksamhetsansvaret.

Enligt regeringens bedömning bör för den närmaste framtiden tre områden

prioriteras: skydd mot informationsoperationer, ett säkrare Internet samt

elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik. En tvärsektoriell samord-

ning för IT-säkerhet och skydd mot informationskrigföring bör utformas.

Bakgrunden till regeringens förslag är att riksdagen med anledning av

1996 års IT-proposition gav regeringen till känna sin syn på behovet av ett

mer samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna än för när-

varande (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). I det sammanhanget skulle

behovet av att koordinera Sveriges medverkan i det internationella IT-

säkerhetsarbetet beaktas. Riksdagen ansåg vidare att regeringen skulle åter-

komma till riksdagen med en utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet, där

regeringen preciserar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet inordnas i

det nationella handlingsprogrammet för IT samt hur säkerhetsarbetet bör

organiseras.

Regeringens syn på arbetet har breddats från IT-säkerhet till informations-

säkerhet och informationsoperationer. Under år 1999 har regeringen be-

handlat informationsoperationer och informationssäkerhet i propositionerna

Förändrad omvärld - omdanat försvar (prop. 1998/99:74) och Det nya för-

svaret (prop. 1999/2000:30).

Arbetet med att organisera ett mer samlande och samordnande ansvar

för informationssäkerhetsfrågor

Regeringen har i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) kon-

staterat att informationssäkerhetsarbetet måste ske hos de myndigheter, fö-

retag och organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. Att re-

spektive myndighet vidtar åtgärder för att säkerställa detta faller därmed

inom ramen för det departements ansvarsområde under vilket myndigheten

etc. lyder.

Sedan riksdagen begärde att regeringen ytterligare skulle samla och sam-

ordna arbetet inom IT-säkerhetsområdet (prop. 1995/96:125, bet.

1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) har frågan breddats och flera utredningar

har belyst området. Såväl arbetsgruppen om informationskrigföring och

Statskontoret har i rapporter understrukit vikten av en bättre samordning av

IT-säkerhetsarbetet och skyddet mot informationskrigföring.

Regeringen delar utredningarnas bedömningar att samordningen behöver

förbättras. Frågan om vad samordningsansvaret bör omfatta, och hur det

skall organiseras, behandlas inom ramen för en utredning om det civila för-

svaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Rege-

ringen har beslutat om direktiv (dir. 1999:63) för en särskild utredare med

uppgift att lämna förslag till principer för att åstadkomma en förbättrad hel-

hetssyn när det gäller planeringen för civilt försvar och beredskapen mot

svåra påfrestningar på samhället i fred.

Utredaren skall bl.a., efter analys av nuvarande ansvars- och roll-

fördelning, föreslå hur utformningen av en tvärsektoriell samordning för IT-

säkerhet och skydd mot informationskrigföring bör utformas. Det är naturligt

att i detta samarbete beakta frågan om Sveriges medverkan i det internatio-

nella arbetet inom området.

Ansvarsfördelning

I dag ingår IT-system eller ett beroende av IT-system i nästan all verksamhet

i samhället. Arbetet med IT-omställningen inför år 2000 har tydligt visat

detta. I dagens samhälle är det i princip omöjligt att urskilja informations-

system och därmed informationssäkerheten ur den dagliga verksamheten.

Vad gäller verksamhetsansvar, att varje myndighet ansvarar för den egna

verksamhetens informationssäkerhet, finner regeringen att Statskontorets

förslag är vad som gäller för närvarande och ser ingen anledning att ändra

detta. Varje myndighet har ett självständigt förvaltningsansvar.

Utöver detta uppmärksammas informationssäkerhetsfrågorna alltmer både

i totalförsvarsplanering och när det gäller beredskapen för svåra påfrestning-

ar på samhället i fred.

Staten ställer krav på myndigheter som skall kunna bedriva verksamhet

under höjd beredskap genom beredskapsförordningen. Detta innebär att

myndigheterna måste ha fungerande system även i fred.

Informationssäkerhetsarbetet i det nationella handlingsprogrammet

För den närmaste framtiden har regeringen valt att i det nationella handlings-

programmet prioritera tre områden:

? skydd mot informationsoperationer,

?

? ett säkrare Internet samt

?

? elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik.

?

Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen inom områ-

det och vid behov prioritera nya eller andra områden i informationssäkerhets-

arbetet.

Skydd mot informationsoperationer

Regeringens arbete med informationssäkerhet bör bl.a. syfta till att öka skyd-

det mot informationsoperationer.

Det är nödvändigt med ett fortsatt och fördjupat arbete kring frågor som

rör skyddet mot informationsoperationer, informationssäkerhet och IT-

säkerhet. Gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som åtgärder för

att motstå informationskrigföring (eller andra informationsoperationer) och

åtgärder för att öka IT-säkerheten är enligt regeringen diffus. Utvecklingen

inom området informationskrigföring ställer ökade krav på den grundläggan-

de IT-säkerheten i samhället.

Det är viktigt för Sverige att aktivt stödja internationella avtal och regler

inom detta område som snabbt internationaliseras. Informationsoperationer

och informationskrigföring har bl.a. behandlats i Förenta nationerna, en G8-

kommitté och i EU:s ministerråd.

Ett säkrare Internet

Regeringens arbete skall bidra till ett säkrare Internet. Regeringen anser att

ett säkrare Internet skulle innebära en snabb och effektiv höjning av säker-

heten för många aktörer i samhället.

Under de senaste åren har användningen av Internet ökat mycket kraftigt.

Stora grupper av användare har blivit beroende av Internet som kommunika-

tions- och informationsväg. Informationsutbytet mellan myndigheter, företag

och medborgare ökar dramatiskt. Myndigheter och företag använder i allt

större utsträckning elektroniska tjänster och Internet för tjänster och förmed-

ling av information. Alltfler hushåll använder Internet för att kommunicera

med varandra, med myndigheter, med sina arbetsplatser och med företag.

Regeringen menar att en säker infrastruktur för Internet utgör en viktig del i

arbetet med samhällets informationssäkerhet.

Elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik

Med den ökande kommunikationen ökar exponeringen av den information

som hanteras. Hoten mot informationssystemen och kraven på säkerheten i

dessa ökar och ändrar karaktär.

Den ökade användningen av elektronisk kommunikation innebär krav på

system som medger säker identifiering, att ett meddelande inte har förändrats

under överföringen, samt att man skall kunna skydda information från insyn.

För att uppnå detta kan olika former av krypteringsteknik användas.

Staten kan skapa förutsättningar för en ökad användning av säkerhetstek-

nik genom att undanröja eventuella legala hinder. Det är viktigt att den of-

fentliga förvaltningen med gemensamma ansträngningar börjar använda

system för säker elektronisk kommunikation och driver på denna utveckling i

samhället. Regeringen anser att användning av krypteringsteknik för att

åstadkomma säkra elektroniska kommunikationer utgör en viktig del av

arbetet för att förbättra samhällets informationssäkerhet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion T28 (m parti) att säkerhetsmedve-

tandet är lågt i såväl offentlig som privat sektor. Den enda metod som står til

buds för att skapa säkerhet i en öppen digital miljö som Internet är använd-

ning av kryptering. Med stark kryptering når signaturer och nycklar den

säkerhetsnivå som det digitala samhället behöver.

Sverige bör under sitt ordförandeskap i EU ta initiativ till en konferens om

åtgärder och arbete i Europa för att skydda den kritiska digitala infrastruktu-

ren. Elektroniska signaturer är en viktig beståndsdel i de elektroniska affä-

rerna, men förtroendet för och bruket av dessa uppstår inte via lagstiftning.

Kristdemokraterna delar i motion T24 (kd kommitté) regeringens uppfattning

att den myndighet eller organisation som har verksamhetsansvar också an-

svarar för informationssäkerheten. Det innebär inte att regeringen saknar ett

sammanhållande ansvar för att koordinera det internationella IT-

säkerhetsarbetet. Regeringen bör snarast ta initiativ med anledning av Do-

männamnsutredningens förslag samt påskynda arbetet med elektroniska

signaturer.

Folkpartiet liberalerna anser i motion T29 (fp kommitté) att det är viktigt att

känslig information hanteras på ett sådant sätt att riskerna för intrång i per-

sonlig och affärsmässig integritet blir så små som möjligt. Regeringens för-

slag till ansvar för informationssäkerheten är lika rimligt som okontroversi-

ellt; informationssäkerheten kan inte betraktas som något annat än en normal

del av verksamheten. Folkpartiet föreslår (yrkande 1) att det skall ställas kra

på revision av IT-säkerheten på alla myndigheter som hanterar information

som är känslig för enskilda, företag, organisationer eller för samhället i stor

IT-revisionen bör utföras av experter som är fristående från de myndigheter

som granskas.

I motion T25 av Bengt-Göran Hansson (s) betonas att behovet av ett sam-

manhållande organ för säkerhetsfrågor kommer att öka mycket kraftigt ju

fler som blir användare och ju snabbare den tekniska utvecklingen blir. Skall

regering och riksdag kunna hålla jämna steg med den mycket snabba utveck-

lingen blir det nödvändigt att myndigheter, organisationer och företag i Sve-

rige snarast bildar ett IT-institut för utveckling och säkerhet, samt att någon

statlig myndighet får till ansvar att vara samordnare i säkerhetsfrågor.

Försvarsutskottets överväganden

Hotet mot informationssamhället har fått ökad betydelse i takt med att sam-

hällsviktiga system och funktioner blir beroende av informationsteknik. Den

internationella utvecklingen inom området har tydligt visat att hela samhället

berörs - inte bara den offentliga förvaltningen. Hela samhällets beroende och

dess sårbarhet har därför även en stor säkerhetspolitisk betydelse. Utgångs-

punkten för beredskap och skyddsåtgärder är inte primärt knutet till skyddet

av Sveriges territorium utan i högre grad till behovet att skydda svenska

intressen och nationella tillgångar, t.ex. en funktionssäker samhällsviktig

infrastruktur, såväl i fred som i kris och krig. En nationell samordning och et

sektorsövergripande ansvar för planering och exekutiva åtgärder blir därmed

nödvändigt.

Regeringen pekar i propositionen på att det finns både offensiva och defensi-

va informationsoperationer. De genomförs i politiska, ekonomiska och mili-

tära sammanhang. Exempel på informationsoperationer är t.ex. informa-

tionskrigföring, massmediemanipulation, psykologisk krigföring och under-

rättelseverksamhet.

Enligt försvarsutskottets mening behöver begreppen i den säkerhetspolitis-

ka dimensionen utvecklas. Sålunda bör man skilja på informationsoperatio-

ner å ena sidan och informationskrigföring i kris och krig å den andra sidan.

Informationsoperationer kan förekomma i hela spektrumet fred-kris-krig

medan informationskrigföring enligt utskottets mening är en militär aktivitet

riktad mot vårt militära försvar och därmed i huvudsak är Försvarsmaktens

ansvar.

I sitt yttrande (1995/96:FöU4y) över 1996 års IT-proposition till trafikut-

skottet framhöll försvarsutskottet att det saknades ett uttalat samlat ansvar f

sårbarhets- och säkerhetsaspekterna på departements- eller myndighetsnivå

för informationstekniken. Ett betydande antal myndigheter inom staten har

viktiga uppgifter och stor kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var och en

dock inom sitt speciella ansvarsområde. Ingen myndighet har emellertid av

regeringen getts ett sammanhållet ansvar för helheten och för att ha en sam-

lad överblick inom området. Försvarsutskottet anförde mot denna bakgrund

följande:

- Utskottet anser för sin del att den av regeringen aviserade arbetsgruppen

för att följa hot- och sårbarhetsaspekterna är otillräcklig med hänsyn till de

krav som numera bör ställas, dels mot bakgrund av vad riksdagen uttalat

under 1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund av den vidgade hotbilden

och den betydelse som samhällets infrastruktur har både i fred, kriser och i

krig - särskilt lednings- och informationssystemen. Regeringen har anled-

ning att inför propositionen om 1996 års försvarsbeslut på nytt överväga

frågorna om informationsteknikens särskilda betydelse för totalförsvaret

och hur en hög säkerhet för denna skall ordnas redan i fred. Utskottet har

vidare inhämtat att regeringen under hösten 1996 avser att genom en pro-

position lämna riksdagen förslag i anledning av Hot- och riskutredningens

förslag. Med hänsyn till ämnets särskilda betydelse förordar utskottet

emellertid att riksdagen ger regeringen i uppdrag att organisera ett mer

samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna än för närva-

rande. I det sammanhanget bör behovet av att koordinera Sveriges med-

verkan i det internationella IT-säkerhetsarbetet beaktas. Utskottet anser vi-

dare att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi

på IT-säkerhetsområdet, där regeringen preciserar statens ansvar och anger

hur säkerhetsarbetet inordnas i det nationella handlingsprogrammet för IT

samt hur säkerhetsarbetet bör organiseras. Vad utskottet nu har anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

-

Trafikutskottet delade försvarsutskottets uppfattning att informationstekniken

har genomgripande effekter på samhällets säkerhet och sårbarhet. Enligt

trafikutskottets uppfattning borde därför riksdagen som sin mening ge rege-

ringen till känna vad försvarsutskottet i sitt yttrande anfört dels om organisa

tionen av ett mer samlande och samordnande ansvar för IT-

säkerhetsfrågorna, dels om att regeringen bör återkomma till riksdagen med

en utvecklad strategi på området.

Försvarsutskottet anslöt sig i samband med den säkerhetspolitiska kontroll-

stationen våren 1999 till regeringens bedömning om behovet av en samman-

hållen strategi för informationskrigföring och samhällets IT-säkerhet. Ut-

skottet ansåg att det krävdes ett samlat grepp om detta nya område och att

ansvaret på myndighetsnivå måste definieras och läggas fast. Utskottet påta-

lade behovet av att komma i gång snabbt med det fortsatta arbetet.

Försvarsberedningen har vid flera tillfällen behandlat frågan om hoten mot

informationssäkerheten, senast i rapporten Ds 1999:55 Europas säkerhet -

Sveriges försvar.

I rapporten framhåller försvarsberedningen bl.a. följande:

- Försvarsberedningen vill avslutningsvis betona att det är nödvändigt med

ett fortsatt och fördjupat arbete kring frågor som rör skyddet mot informa-

tionsoperationer och IT-säkerhet. Det krävs ett samlat grepp om detta nya

område och ansvaret på myndighetsnivå måste snarast definieras och läg-

gas fast. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att olika myndigheter

i brist på styrning agerar självständigt till förfång för möjligheten att få ti

stånd en samlad lösning. Frågan om samhällets sårbarhet i detta hänseende

är säkerhetspolitiskt av stor betydelse. Försvarsberedningen avser därför

noga följa utvecklingen inom detta område och hur regeringens arbete

fortskrider.

-

Regeringen anmäler i propositionen att frågan om vad samordningsansvaret

bör omfatta, och hur det skall organiseras, behandlas inom ramen för en

utredning om det civila försvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på

samhället i fred. Regeringen har beslutat om direktiv (dir. 1999:63) för en

särskild utredare med uppgift att lämna förslag till principer för att åstad-

komma en förbättrad helhetssyn när det gäller planeringen för civilt försvar

och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

Utredaren skall bl.a., efter analys av nuvarande ansvars- och roll-

fördelning, föreslå hur utformningen av en tvärsektoriell samordning för IT-

säkerhet och skydd mot informationskrigföring bör utformas. Det är naturligt

att i detta samarbete beakta frågan om Sveriges medverkan i det internatio-

nella arbetet inom området.

Regeringen har i de ursprungliga direktiven förutsatt att utredaren skulle

lämna en delrapport senast den 1 april år 2000 om informationskrigföring

och IT-säkerhet. Enligt vad utskottet erfarit kommer delrapporten att lämnas

under början av år 2001. Tidsutdräkten är beklaglig. Därmed ökar risken för

att den föreliggande bristen på nationell styrning som nu råder kommer att

leda till en försvårad samordning över sektorsgränserna.

Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning att ansvaret för informations-

säkerheten även fortsättningsvis skall ligga hos de myndigheter, företag och

organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. Ställningstagandet

är - som anförs i motion T29 - okontroversiellt. Informationssäkerheten kan

inte betraktas som något annat än en normal del av verksamheten. Denna

ordning är emellertid inte tillräcklig. Tvärsektoriella hot kräver tvärsektori-

ella lösningar. Ansvarsfrågorna i ett mer nationellt perspektiv måste nu äntli-

gen klaras ut. Det är utskottets mening att den utredare som nu arbetar måste

lämna förslag till hur en tvärsektoriell samordning för IT-säkerhet och skydd

mot informationskrigföring i Sverige bör utformas.

Utskottet erinrar om riksdagens tidigare tillkännagivande i frågan (bet.

1995/96:TU19). Försvarsutskottet utgår således från att regeringen snarast

därefter återkommer till riksdagen med förslag som redovisar de konkreta

åtgärder - och eventuella författningsförslag - som behövs för ett mer samlat

ansvarstagande för Sveriges informationssäkerhet än hittills.

Stockholm den 27 april 2000

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Karin

Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),

Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),

Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur Egervärn (c), Runar

Patriksson (fp), Laila Bäck (s), Berndt Sköldestig (s) och Amanda Agestav

(kd).

Socialutskottets yttrande 1999/2000:SoU7y

Ett informationssamhälle för alla

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 6 april 2000 beslutat bereda bl.a. socialutskottet till

fälle att yttra sig över regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informa-

tionssamhälle för alla jämte motioner i de delar som berör utskottets bered-

ningsområde.

Socialutskottet begränsar yttrandet till motionerna 1999/2000:T24 (kd) yr-

kande 16 och 1999/2000:T28 (m) yrkande 21 vilka berör främst avsnitten 5.5

och 5.6 i propositionen.

Socialutskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag på mål, inriktning och prioritering av områden

för IT-politiken.

Regeringen anför att informationstekniken präglas av snabbhet och gräns-

löshet och att utvecklingen påverkar oss alla och förändrar våra levnadsvill-

kor. Regeringen anser att tidigare angivna grundläggande mål kan ligga kvar

men att de behöver utvecklas och preciseras. Det gäller också de prioriterade

åtgärdsområdena.

Mot bakgrund av att Sverige redan är en ledande IT-nation bör ambitionen

vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för

alla. För att uppnå detta krävs målmedvetna insatser inom varje politikom-

råde. Regeringens strävan är att IT-politiken skall bidra till ökad måluppfyl-

lelse av de allmänna politiska målen och man föreslår en inriktning som skall

vara vägledande. Regeringen föreslår vidare att statens insatser främst ska

prioritera tre uppgifter. Dessa är tilliten till IT, kompetensen att använda IT

samt tillgänglighet till informationssamhällets tjänster.

IT inom vissa områden

Propositionen

Regeringen anför att utvecklingen inom IT-området för många människor

med funktionshinder kan innebära ökade möjligheter att kommunicera med

andra. Att nära följa och ta del av hälso- och sjukvård, utbildning, kultur,

samhällsdebatt och underhållning kan höja livskvaliteten väsentligt för

många som annars skulle ha svårt att ta del av samhällets tjänster och aktivi-

teter. Många barn med funktionshinder kan t.ex. om de har tillgång till dato-

rer med bra program och styrhjälpmedel leka som andra barn. Vid datorn kan

elever i skolan också arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå vilket kan

stärka självkänslan.

Enligt propositionen skall personer med funktionshinder ha tillgång till och

kunna använda de IT-system som byggs upp. Särskilda lösningar för perso-

ner med funktionshinder skall så långt som möjligt undvikas. IT-systemen

skall vara så flexibelt utformade att de går att utnyttja av så många som möj-

ligt och med samma utrustning som andra. Den offentliga sektorn bör vara

ett föredöme och kunna ställa krav på tillgänglighet och användbarhet vid

upphandling av IT-system. En generell tillgänglighet är samhällsekonomiskt

lönsam och bör eftersträvas. En satsning från statens sida bör på olika sätt

innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveckling.

Enligt propositionen pågår vidare en långsiktig satsning för att stärka pati-

entens ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Därvid betonas behovet av

att förbättra vårdens tillgänglighet och att öka patientens inflytande och

delaktighet. Tillgången till information är en avgörande förutsättning för

patientens möjligheter att utöva självbestämmande i vården. Ett aktivt ut-

vecklingsarbete för att finna nya vägar för patientinformation har påbörjats.

På nationell, regional och lokal nivå utvecklas alltfler informationssystem för

patientinformation. Där finns bl.a. information om hälsa, sjukdomar, funk-

tionshinder, behandlingsmetoder, läkemedel, hjälpmedel, egenvård och pa-

tienträtt. Den ökade tillgången till information och den ökade komplexiteten

medför också ett ökat behov av hjälp att hitta den önskade informationen.

För att informationen skall nå ut till patienter, anhöriga, vårdpersonal etc.

behövs organisatoriska enheter på lokal nivå med kompetens att utnyttja

systemen. I detta syfte har patientinformationscentraler byggts upp på många

håll i landet.

Regeringen anför att det inom ramen för den s.k. Dagmaröverenskommel-

sen har anvisats medel som stöd för IT-utvecklingen i hälso- och sjukvården.

Syftet är att stärka samspelet mellan olika vårdnivåer och vårdgivare, vilket

bedöms kräva en ökad och bättre samverkande användning av IT. Gemen-

samma synsätt och standarder bör etableras och tillämpas. En gemensam

infrastruktur eller plattform för IT i hälso- och sjukvården bör införas för at

möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. Fortsatta överväganden kommer

att ske beträffande hur det ovan angivna samspelet kan stärkas. Med ett

utvecklat IT-stöd kan vården arbeta på ett nytt och mer effektivt sätt. Det kan

t.ex. gälla förbättrade kommunikationshjälpmedel men även bättre hjälpme-

del för att kvalitetssäkra vårdinsatser och effektivt kunna analysera mät-

ningar och prov. Nära kopplat till detta är behovet av vidareutveckling av de

administrativa stödsystemen. Bl.a. bör bedömning av vårdbehov och re-

sursinsatser underlättas.

Motioner

I motion T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförs om funktionshindrade och IT

(yrkande 16). Motionärerna anför att informationstekniken kan vara till stor

hjälp för funktionshindrade människor i vardagen. Mobiltelefonens SMS-

meddelanden kan göra att hörselskadade kan kommunicera med sin familj

eller sitt arbete. Ett talprogram kan ge blinda människor möjlighet att sköta

ett arbete eller studera. Motionärerna anser som grundprincip att alla IT-

system skall utformas så att alla medborgare oavsett funktionshinder skall

kunna kan ta del av dem. Särskilt bör uppmärksammas de synskadades möj-

ligheter att ta del av IT-infrastrukturen. Motionärerna anför vidare att de

ställer sig bakom regeringens förslag i propositionen att en försöksverksam-

het för personer med funktionshinder bör inledas när det gäller möjligheterna

till förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter och tjänster som kräver

hög överföringskapacitet inom telekommunikationsområdet.

I motion T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om ett svenskt " National Institute of Health"

(yrkande 21). Motionärerna anför att den biomedicinska forskningen i

Sverige håller hög internationell klass. För att kunna kraftsamla och

optimalt tillvarata den potential som finns inom medicin, bioteknik,

hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg och arbetsmiljö

bör en svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of

Health" inrättas. Motionärerna betonar att Sveriges goda IT-position

kommer att få avgörande betydelse för denna verksamhets framgång.

Tidigare behandling

Socialutskottet bereddes med anledning av proposition 1995/96:125 Åtgärder

för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik tillfälle att

yttra sig till trafikutskottet. I yttrandet 1995/96:SoU4y Åtgärder för att bred

da och utveckla användningen av informationsteknik anförde utskottet i sin

bedömning (s. 4) bl.a. följande:

Enligt utskottet är den s.k. telemedicinen ett utmärkt exempel på den nytta

hälso- och sjukvården kan förväntas ha av IT-utvecklingen. Med hjälp av

telemedicin kan tillgången på hälso- och sjukvård och expertkunskap spridas

geografiskt. Telemedicinen bör kunna medföra både kvalitetsförbättringar

och effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. För att fullt ut kunna ut-

nyttja telemedicinens möjligheter kan dock organisatoriska och strukturella

förändringar krävas. Tillämpning och utvecklingsarbete sker inom ett stort

antal medicinska specialiteter och på flera håll i Norden, bl.a. i Tromsö i

Norge. En delegation inom utskottet besökte förra året regionsjukhuset i

Tromsö och informerades om arbetet med dessa frågor. Ett forskningspro-

gram finns också inom EU. Endast ett fåtal applikationer av telemedicinen

används dock i daglig rutinsjukvård. Ett fortsatt utrednings- och utvärde-

ringsarbete krävs därför. Utskottet vill betona vikten av att integritetsfrå-

gorna noga uppmärksammas för att förtroendet för hälso- och sjukvården

skall kunna upprätthållas. Spri bör därför som anges i propositionen aktivt

arbeta med dessa frågor, och den av Spri påbörjade satsningen avseende IT-

säkerhet och integritet inom hälso- och sjukvården fullföljas. De kontinuer-

ligt förda och individbaserade register över personer som insjuknar i olika

sjukdomar, t.ex. Socialstyrelsens cancerregister, måste få en utformning som

garanterar den enskildes rätt till integritet. Ur integritetssynpunkt och även

med tanke på forskningen bör möjligheten prövas att upprätta regionala

register, som vid behov kan användas nationellt. T.ex. kan så kallade pekar-

register användas för olika sjukdomar. För att kunna påverka synen inom

Europa på frågor om personlig integritet inom hälso- och sjukvården är det

betydelsefullt att Sverige medverkar i det europeiska arbetet inom detta

område. Utskottet har ingen erinran mot det IT-program som anges i propo-

sitionen för att bredda och utveckla användningen av IT inom hälso- och

sjukvården.

I regeringens skrivelse 1999/2000:21 angående den s.k. Dagmaröverens-

kommelsen för år 2000 anförs bl.a. följande (s. 8):

Det finns behov av ett nationellt organ för strategiska frågor på IT-området

och som arbetar på uppdrag och med finansiellt stöd av alla sjukvårdshu-

vudmän och vårdgivare, såväl offentliga som privata. Landstingsförbundet

utreder för närvarande de närmare formerna för ett sådant nationellt organ.

Inriktningen är att organisationen skall vara i funktion fr.o.m. årsskiftet

1999/2000. För detta ändamål har parterna enats om att avsätta 10 miljoner

kronor år 2000.

Utskottet har vidare behandlat ett antal motionsyrkanden rörande IT-frågor i

betänkande 1999/2000:SoU9 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. I sin bedöm-

ning (s. 38-39) anförde utskottet följande:

Utskottet delar inställningen i motion - - - att det är angeläget att olika en-

heter i vården på ett enkelt sätt kan kommunicera med varandra och därvid

utnyttja de möjligheter som informationstekniken ger. Inom Landstingsför-

bundet har ett projekt för IT-samverkan nyligen startats. Vidare pågår en

utredning inom förbundet med sikte på att ett fristående och självständigt IT-

samverkansorgan skall kunna inrättas vid årsskiftet 2000/2001. - - -

Socialutskottets bedömning

Utskottet erinrar om att regeringen nyligen i proposition 1999/2000:79 Från

patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

tagit upp frågeställningar och farhågor på ett sätt som i stor utsträckning

anknyter till vad som anförs i motion T24 (kd) yrkande 16. I propositionen

konstateras nämligen att regeringen just nu förbereder en omfattande sats-

ning på IT-området. Syftet är att skapa en god och bred användning av IT

som gynnar både producenter och konsumenter och som ökar välfärd och

livskvalitet. För t.ex. personer med funktionshinder kan den nya IT-tekniken,

rätt använd, skapa nya och ökade möjligheter att ta del av samhällets utbud

av varor, tjänster, information m.m. och underlätta kommunikationen män-

niskor emellan. Men samtidigt, anförs det, finns det en risk för att nya kom-

munikationsmönster och ny teknik kan innebära att funktionshindrade perso-

ner ställs utanför utvecklingen och således inte har möjligheter att ta del av

de positiva effekterna som t.ex. bredbandstekniken kan medföra. Det kon-

stateras vidare att frågor om synskadade och deras tillgång till information på

Internet är ett område som bör ses över närmare. Det poängteras att nya

tjänster och produkter inom IT-området måste göras tillgängliga och använd-

bara för alla. En generell tillgänglighet är samhällsekonomiskt lönsam och

bör eftersträvas. Staten har här en viktig roll när det gäller att påverka till

karna av nya system och produkter och att styra utvecklingen i mer tillgäng-

lig riktning. En satsning från statens sida på t.ex. bredbandsinfrastruktur bör

på olika sätt innehålla åtgärder som säkerställer en sådan utveckling. I propo-

sitionen görs bedömningen att det är viktigt att funktionshindrade personers

behov beaktas tidigt i en kommande satsning inom bredbandsområdet.

Socialutskottet ställer sig bakom dessa bedömningar. Motionsyrkandet är i

allt väsentligt tillgodosett.

Utskottet anser att en fortsatt gynnsam utveckling av IT-området är av största

betydelse för att forskningen i Sverige skall kunna bibehållas på en hög

vetenskaplig nivå. Utskottet anser emellertid inte, vilket också har redovisats

i ett till utbildningsutskottet avgivet yttrande, 1999/2000:SoU6y, med anled-

ning av proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisa-

tion för forskningsfinansiering, att det i Sverige bör inrättas en svensk mot-

svarighet till det amerikanska "National Institute of Health". Något tillkän-

nagivande till regeringen bör därför inte göras.

Med hänvisning till det anförda anser socialutskottet att trafikutskottet bör

avstyrka bifall till motion T28 (m) yrkande 21.

Stockholm den 4 maj 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m), Susanne

Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Leif Carlson

(m), Hans Karlsson (s), Elisebeht Markström (s), Cristina Husmark Pehrsson

(m), Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp),

Lars Elinderson (m), Tullia von Sydow (s), Lena Olsson (v), Rosita Rune-

grund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Avvikande mening

IT inom vissa områden

Chris Heister, Leif Carlson, Cristina Husmark Pehrsson och Lars Elinderson

(alla m) anser att utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att regeringen nyligen i proposition 1999/2000:79 Från

patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

tagit upp frågeställningar och farhågor på ett sätt som i stor utsträckning

anknyter till vad som anförs i motion T24 (kd) yrkande 16. Syftet är att skapa

en god och bred användning av IT som gynnar både producenter och konsu-

menter och som ökar välfärd och livskvalitet. För t.ex. personer med funk-

tionshinder kan den nya IT-tekniken, rätt använd, skapa nya och ökade möj-

ligheter att ta del av samhällets utbud av varor, tjänster, information m.m.

och underlätta kommunikationen människor emellan. Men samtidigt, anförs

det, finns det en risk för att nya kommunikationsmönster och ny teknik kan

innebära att funktionshindrade personer ställs utanför utvecklingen och såle-

des inte har möjligheter att ta del av de positiva effekterna som t.ex. bred-

bandstekniken kan medföra. Det konstateras vidare att frågor om synskadade

och deras tillgång till information på Internet är ett område som bör ses över

närmare. Det poängteras att nya tjänster och produkter inom IT-området

måste göras tillgängliga och användbara för alla. En generell tillgänglighet

bör eftersträvas. I propositionen görs bedömningen att det är viktigt att funk

tionshindrade personers behov beaktas tidigt i en kommande satsning inom

bredbandsområdet. Utskottet delar emellertid inte regeringens förslag om ett

nytt statligt stomnät. Som framhålls i motion T28 (m) skall staten inte med

skattesubventioner gå in och konkurrera med de bredbandsaktörer som redan

etablerat sig på marknaden. Verksamheten skall vara förenlig med marknads-

ekonomi och konkurrens på lika villkor. Angelägna utbyggnader, som inte är

kommersiellt möjliga, kan komma till stånd genom att staten upphandlar

bredbandstjänster. Utskottet anser inte att skattemedel skall låsas vid en

speciell teknik eftersom teknikutvecklingen går så fort. Staten ska inte syssla

med sådant som andra gör lika bra eller bättre.

Motionsyrkandet T24 (kd) yrkande 16 är i allt väsentligt tillgodosett med

vad utskottet nu anfört.

Utskottet anser att det behövs en politik som förstår de nya förutsättningarna,

med en vision för att IT-branschen skall kunna växa i Sverige.

Den biomedicinska forskningen i Sverige håller hög internationell klass.

För att kunna kraftsamla och optimalt tillvarata den potential som finns inom

medicin, bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg

och arbetsmiljö anser utskottet att ett institut för hälsa och medicin, dvs. en

svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of Health", bör

inrättas. Ett sådant institut blir en stark forskningsfinansiär med ansvar för

hela det samlade hälsovetenskapliga spektret. Institutet skall ha möjlighet att

etablera särskilda institutioner för avancerad forskning. Utskottet är positivt

till att substantiella resurser anslås till den nya organisationen. Sveriges go

IT-position bl.a. inom bioinformatiken, som är en snabbt växande del av

biotekniken, kommer enligt utskottet att kunna få en avgörande betydelse för

verksamhetens framgång.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion T28 (m) yrkande 21

bör ge regeringen detta till känna.

Utbildningsutskottets yttrande 1999/2000:UbU5y

Ett informationssamhälle för alla

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 6 april 2000 beslutat att bereda bl.a. utbildningsut-

skottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1999/2000:86 Ett

informationssamhälle för alla jämte eventuella motioner i de delar som berör

respektive utskotts beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande dels vissa motioner som

väckts med anledning av propositionen, dels ett fåtal yrkanden från allmänna

motionstiden 1999 som trafikutskottet har meddelat kommer att behandlas i

dess betänkande med anledning av propositionen och som berör utbildnings-

utskottets beredningsområde, dels ett antal yrkanden från allmänna motions-

tiden 1999 som remitterats till utbildningsutskottet och som har sådan berö-

ring med propositionen att utbildningsutskottet har beslutat att överlämna

dem till trafikutskottet.

Inom utbildningsutskottets beredningsområde lägger regeringen i proposi-

tionen inte fram några förslag för riksdagens ställningstagande. Vissa mo-

tionsyrkanden anknyter till regeringens bedömningar som redovisas i propo-

sitionen.

De yrkanden som sålunda behandlas i detta yttrande är följande:

Motioner väckta med anledning av propositionen

1999/2000:T21 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om ett kompetenskonsortium för forskning och utveckling inom bred-

bandsteknologi.

1999/2000:T24 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning och forskning.

1999/2000:T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensförsörjningen till IT-branschen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om digital distansutbildning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om virtuellt universitet i Sverige,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbilda 50 % fler civilingenjörer.

Motioner från allmänna motionstiden 1999, remitterade till

trafikutskottet

1999/2000:T702 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av snabb forskning kring nivåerna av gränsvärdena.

1999/2000:T706 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningen om radiofrekventa fält bör öka,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskning om interaktionen mellan elektriska fält i luftrummet

påbörjas.

1999/2000:T714 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett kunskapslyft inom IT-området.

Motioner från allmänna motionstiden 1999, remitterade till

utbildningsutskottet

1999/2000:Ub278 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av IT redan i förskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av omsorgspersonal och konsumenter.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.

1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av kommunernas skolplaner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibliotekens roll för IT i skolan.

1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett kunskapslyft inom IT,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag till Skolverket att initiera och utvärdera projekt för

utvecklad distansutbildning i grundskola och gymnasieskola,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag till Skolverket att komplettera statistiken över skolans

datorer med en kvalitativ analys,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningen på Internetanslutning till skolor,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målet att all offentligt finansierad utbildning skall vara tillgängl

på Internet.

1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla elever bör ges full tillgång till dator,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om integrerad IT i undervisningen.

1999/2000:N241 av Rosita Runegrund och Åke Carnerö (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-teknikens möjligheter att utveckla kompetens- och vidareut-

bildning,

1999/2000:A228 av Ulla-Britt Hagström och Birgitta Carlsson (kd, c) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om "Hackersförädling" bland ungdom med autodidakt kunskap.

Utbildningsutskottet

Som framgår av propositionen pågår för närvarande en särskild treårig sats-

ning på IT i skolan. Den leds av en delegation tillsatt av regeringen (U

1998:04), och för verksamheten finns en särskild förordning (1999:751).

Användningen av IT i skolan

I motion 1999/2000:Ub808 (kd) föreslås ett tillkännagivande av riksdagen

om uppföljning av kommunernas skolplaner (yrk. 1). Enligt motionärerna är

det viktigt att skolplanerna beskriver IT som pedagogiskt redskap. Det bör

också framgå hur IT används för elever med svårigheter i sin skolsituation,

för elever med funktionshinder och elever i särskolan, hur jämställdheten

skall utvecklas osv. Invandrarundervisningens möjligheter bör beskrivas.

Motionärerna påpekar att de ekonomiska förutsättningarna måste följa

skolplanens mål. De hävdar också att det finns alltför många skolor där lärare

utan utbildning får tillskapa en teknisk utrustning bestående av avlagda dato-

rer och med dessa skapa en rimlig datormiljö. Skolverket har här ett uppfölj-

ningsansvar, heter det i motionen.

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrka

kandet.

Kommunernas skyldighet att upprätta skolplan regleras i skollagen

(1985:1100). Skolplanen skall visa hur kommunens skolväsende skall ge-

staltas och utvecklas. Av planen skall särskilt framgå de åtgärder som kom-

munen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för

skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen

(2 kap. 8 §). Utbildningsutskottet anser inte att det finns behov av mer detal-

jerad central reglering av skolplanerna.

Samma motionärer (kd) föreslår också ett tillkännagivande om bibliotekens

roll för IT i skolan (yrk. 2). När elever får ett hundratal olika träffar på et

sökord, ges det rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion, heter

det i motionen. Inom biblioteken finns en god källkritisk kunskap, som är

värdefull i detta sammanhang.

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t föreslår att trafikutskottet skall avs

yrkandet om tillkännagivande.

I fråga om bibliotekens viktiga roll i skolans verksamhet har utbildningsut-

skottet samma uppfattning som motionärerna. Den delas också av regering-

en, som i den senaste budgetpropositionen meddelade sin avsikt att särskilt

uppmärksamma utvecklingen av skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 54). Utskottet anser att motionärernas

yrkande därmed är tillgodosett.

Centerpartiet vill enligt motion 1999/2000:T703 att regeringen skall uppdra

åt Skolverket att komplettera statistiken över skolans datorer med en kvali-

tativ analys (yrk. 7). Den kvalitativa beskrivningen är enligt motionärerna

otillräcklig för att bedöma vilka insatser som behöver göras t.ex. inom fort-

bildningen eller lärarutbildningen.

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t föreslår att trafikutskottet skall avs

yrkandet om tillkännagivande.

Skolverket ger ut en statistisk publikation Skolans datorer. Den senaste

utgåvan, som gavs ut i samarbete med Delegationen för IT i skolan, avser

våren 1999 (Skolverkets rapport nr 176). Delegationen meddelar på sin hem-

sida på Internet att Högskolan i Jönköping kommer att tillsammans med

Högskolan i Halmstad utvärdera satsningen på IT i skolan. I uppdraget till de

båda högskolorna ingår fortlöpande rapportering liksom en slutrapport hös-

ten 2003.

I samma motion 1999/2000:T703 kritiserar Centerpartiet regeringens sats-

ning på Internetanslutning till skolor (yrk. 9). Enligt motionärerna utgår

regeringens satsning från ett felaktigt perspektiv, nämligen att varje arbets-

plats med Internet kostar lika mycket. Därmed överkompenseras stora skolor

i befolkningstäta områden och små skolor i glesbygd missgynnas, hävdar

motionärerna. Stöd till anslutning bör enligt deras mening ges i form av ett

grundbidrag för anslutning och bör inte utgå per elev utan öka efter behovet

av anslutningskapacitet.

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrka

kandet.

Av de 1 490 miljoner kronor som IT-satsningen omfattar har Delegationen

för IT i skolan avsatt cirka hälften för att stödja kommunerna i utbyggnaden

av infrastrukturen. Fördelningen sker inte med ett lika stort belopp per elev

till alla kommuner, utan med hjälp av vissa av delegationen beslutade nyck-

lar, som tar hänsyn bl.a. till tätortsgrad. Riksdagen bör enligt utskottets me-

ning inte uttala sig om hur fördelningen i detalj skall gå till.

Behovet av tillgång till dator och e-postadress för alla elever tas upp i Folk-

partiets motioner 1999/2000:Ub294 (yrk. 24) och 1999/2000:T705 (yrk. 11).

Motionärerna påtalar risken för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag, n

några har tillgång till datorer och IT i hemmet medan andra inte har det.

Även om ökningen av antalet datorer i skolan är tydlig råder det fortfarande

brist på dem, hävdas det i den ena motionen.

U t s k o t t e t föreslår att trafikutskottet avstyrker yrkandena om tillkän-

nagivande.

Som framgår av propositionen (s. 55) ingår i den treåriga satsningen på IT

i skolan statsbidrag för att ge alla elever och lärare tillgång till e-postadre

och ökad tillgång till Internet. Av den senaste utgåvan av Skolans datorer,

som gavs ut i november 1999, alltså efter allmänna motionstidens slut,

framgår att det våren 1999 fanns betydligt fler datorer i skolorna än två år

tidigare - det år som motionärerna hänvisar till. Antalet elever per dator i

offentliga grundskolor hade minskat från 13 till 10, medan motsvarande antal

i kommunala gymnasieskolor hade minskat från 7 till 5. Eftersom den statli-

ga satsningen inleddes år 1999 och pågår t.o.m. år 2001, kan man utgå från

att tillgången på datorer i skolorna kommer att öka ytterligare de närmaste

åren. Delegationen för IT i skolan har valt att låta de kommuner som får

bidrag från delegationen själva bestämma på vilket sätt som eleverna skall få

tillgång till e-postadress. Antalet elever som har tillgång till e-post i skola

var enligt Skolans datorer våren 1999 drygt en tredjedel när det gäller grund-

skolorna och knappt 60 % när det gäller gymnasieskolor. Utskottet anser mot

denna bakgrund att det inte behövs något tillkännagivande i enlighet med

motionsyrkandena.

Folkpartiet föreslår också i motion 1999/2000:T705 ett tillkännagivande om

att IT måste integreras i undervisningen. Det är en nödvändighet på arbets-

marknaden att ha bra kunskaper om IT och vana att använda tekniken som

arbetsredskap, skriver motionärerna (yrk. 12).

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t föreslår att trafikutskottet avstyrker

kandet om tillkännagivande. Motionen lades fram under allmänna motionsti-

den 1999. Det motionärerna vill överensstämmer väl med det som regeringen

skriver i den nu aktuella propositionen. Utskottet vill särskilt peka på att

regeringen år 1998 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, försko-

leklassen och fritidshemmet (Lpo 94) förde in som ett av målen att uppnå i

grundskolan att eleverna kan använda informationsteknik som ett verktyg för

kunskapssökande och lärande. För gymnasieprogrammen med yrkesämnen

ingår det nu bland programmålen att eleverna kan använda informations- och

kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet. Motsvarande mål för

samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasie-

skolan är att eleverna kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt

som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har

kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem (SKOLFS

1999:12).

Kompetenslyft i befolkningen

Centerpartiet för i motionerna 1999/2000:T703 (yrk. 4) och 1999/2000:T714

(yrk. 4) fram tanken på ett kunskapslyft inom IT. Det skall innebära att alla

människor får möjlighet att lära sig utnyttja IT-verktygen och därmed de

möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Här kan många aktörer vara

behjälpliga, såväl skolan som olika folkrörelser och andra organisationer,

anser motionärerna. Centerpartiet vill att regeringen skall formulera målet

om ett sådant kunskapslyft och även vara beredd att stödja insatserna eko-

nomiskt.

I motion 1999/2000:Ub278 (s) pläderar motionärerna för behovet av resur-

ser till IT redan i förskolan (yrk. 1). De anser också att IT kan utveckla

välfärden och öka livskvaliteten för många människor i samhället. Om-

sorgspersonal behöver behärska tekniken som ett redskap för att underlätta

sitt eget arbete men också med tanke på IT:s möjligheter för att underlätta för

den enskilde servicemottagaren. Det är också angeläget att redan nu, när den

elektroniska hemmamarknaden är i sin linda, börja utbilda inom konsumen-

tområdet, heter det i motionen (yrk. 2). Detta sker enligt motionärerna lämp-

ligast genom ett folkbildningsarbete med start inom de ideella konsumentor-

ganisationerna.

I motion 1999/2000:N241 (kd) föreslås ett tillkännagivande om att IT ger

möjlighet att utveckla lokal kompetens- och vidareutbildning för vuxna i

samverkan med befintliga företag i skärgården (yrk. 2).

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrka

kandena om tillkännagivande. Yrkandena - som väcktes under allmänna

motionstiden - är enligt utbildningsutskottets mening i huvudsak tillgodo-

sedda med vad regeringen anför i den nu aktuella propositionen. Utskottet

vill särskilt peka på folkbildningens viktiga roll i sammanhanget. Det fram-

går av bilaga 1 i propositionen att det inom folkbildningen redan i dag be-

drivs en omfattande IT-utbildning anpassad till olika deltagargrupper. Inte

minst är det enligt utskottets mening viktigt att folkbildningen utnyttjas för

att fördjupa den demokratiska diskussionen om den svenska IT-utvecklingen.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonas att barns utveckling och lärande

kan främjas genom att de får skapa och kommunicera med hjälp av olika

uttrycksformer och att multimedia och IT kan användas i dessa sammanhang.

Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) stödjer fler

än 30 projekt som gäller IT-användning i förskolan.

Fler högskoleutbildade inom IT

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna påtalar i motionerna

1999/2000:T28 (m) respektive 1999/2000:T24 (kd) behovet av fler personer

med högskoleutbildning inom IT, framför allt civilingenjörer.

Moderaterna framhåller att det råder brist på kompetent IT-personal i hela

världen och att detta är ett allvarligt problem i Sverige. För att vi skall kla

den digitala ekonomins globala konkurrens måste ett högre teknikkunnande

och mer kunskap om entreprenörskap och om PR och marknadsföring sti-

muleras bland studenter, vilket kräver samverkan mellan stat, kommun, skola

och näringsliv, heter det i motionen (yrk. 13). Sverige bör också inom fem år

utbilda 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall vara möjligt krävs enlig

Moderaterna snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid och

insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder som

krävs enligt deras mening (yrk. 20).

Kristdemokraterna anser att examinationen av civilingenjörer inom elek-

tro/IT-området bör öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att elever i

grundskolan och gymnasieskolan kan motiveras att välja naturvetenskapliga

och tekniska ämnen. Det nya teknikprogrammet i gymnasieskolan, som har

visast sig locka allt färre sökande och särskilt färre kvinnliga elever, måste

ses över, anser motionärerna (yrk. 12 i denna del).

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrk

kandena om tillkännagivande.

De senaste åren har statsmakterna gjort kraftfulla satsningar på att öka

högskoleutbildningen inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena.

Mål har satts upp dels för antalet helårsstudenter inom dessa områden till-

sammantagna, dels för antalet civilingenjörsexamina. Examensmålen var för

treårsperioden 1997-99 att minst 10 770 civilingenjörsexamina skulle avläg-

gas, medan motsvarande mål för treårsperioden 2000-02 är satt till minst

11 670 och planeringsförutsättningen för treårsperioden 2003-05 är minst

12 900 civilingenjörsexamina. Av den ekonomiska vårpropositionen framgår

att målet för perioden 1997-99 uppnåddes (prop. 1999/2000:100 bil. 2 s. 11).

Antalet helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning kommer att

ytterligare öka åren 2001 och 2002 med drygt 10 500 vartdera året; därav

skall drygt två tredjedelar avse naturvetenskaplig och teknisk utbildning.

Regeringen markerade i budgetpropositionen för år 2000 att man därvid

särskilt bör uppmärksamma behovet av utbildning inom IT-området och

gränsöverskridande utbildningar (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 100).

Vad gäller gymnasieskolans teknikprogram vill utskottet framhålla att re-

geringen nyligen har beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté för att se

över hela utbudet av nationella program i gymnasieskolan. Kommittén skall

beakta hur utformningen av gymnasieskolans olika program och kärnämnen

kan bidra till att öka andelen studerande inom NT-området. Enligt direktiven

till kommittén bör den framtida programstrukturen utformas för att motverka

social och könsmässig snedrekrytering (dir. 2000:35).

På uppdrag av regeringen bedriver Högskoleverket och Skolverket gemen-

samt NOT-projektet, som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap

och teknik, inte minst bland flickor och kvinnor. NOT-projektet pågick åren

1993-1998 och fortsätter under 1999-2003.

Distansutbildning med IT-stöd

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1999/2000:T28 tillkännagivanden

om digital distansutbildning (yrk. 18) och om ett virtuellt universitet i Sveri

ge (yrk. 19). Partiet skriver att det sker en mycket snabb expansion av digital

distansutbildning, som inom några få år kommer att utbilda många miljoner

människor som annars troligen inte hade haft vare sig tid, råd eller tillgång

till en konventionell utbildningsplats. Möjligheter bör enligt motionärerna

skapas för ett brett virtuellt universitet, i vilket alla lärosäten som vill de

skall kunna bidra med kurser.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:T703 att Skolverket skall ges i

uppdrag att initiera och utvärdera projekt för utvecklad distansundervisning i

grundskola och gymnasieskola (yrk. 6). Målet bör enligt Centerpartiet vara

att all offentligt finansierad utbildning skall vara tillgänglig på Internet (y

10).

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrk

kandena om tillkännagivande.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom Centerpartiets förslag till mål-

sättning. Även om man skulle bortse från ekonomiska och praktiska be-

gränsningar är det enligt utskottets mening inte klarlagt att all offentligt

finansierad utbildning skulle gå att förmedla via IT.

Enligt utskottets mening framgår det tydligt av propositionen (s. 59 f.) att

regeringen är medveten om IT:s stora betydelse för möjligheterna att nå ut

med distansutbildning till människor i hela vårt vidsträckta och delvis gles-

befolkade land. En försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasie-

skolan startar höstterminen 2000 och syftar till att möjliggöra för elever att

undervisning i en kurs som inte erbjuds i hemkommunens gymnasieskola

(SFS 2000:158). Skolverket skall utvärdera försöksverksamheten. Distansut-

bildningsmyndigheten som inrättades förra året skall främja utvecklingen

och användningen av IT-stödd distansutbildning främst inom högskolan och

folkbildningen. I propositionen aviseras att regeringen tänker återkomma till

frågan om utveckling av distansutbildningen. Enligt vad utskottet har in-

hämtat är det meningen att detta skall ske i en proposition om vuxenutbild-

ning i slutet av innevarande kalenderår. Förslaget om ett virtuellt universitet

till vilket flera olika lärosäten bidrar tangerar systemet för högskolans styr-

ning. En särskild utredare arbetar nu med styrningen (dir. 1999:70). Utred-

ningen skall slutföras senast den 1 oktober 2000. Riksdagen bör enligt ut-

skottets uppfattning inte föregripa pågående utredning och regeringens be-

redning av sina förslag.

Forskning

Regeringen gör i propositionen (s. 67) bedömningen att ett kompetenscent-

rum för Internetteknik skall etableras inom högskolesektorn med syftet

främst att bedriva forskning och utveckling inom Internetområdet. Centrumet

bör enligt regeringen etableras i anslutning till den IT-satsning som Kungl.

Tekniska högskolan (KTH) påbörjat i Kista. För ändamålet avsätts samman-

lagt 20 miljoner kronor under en treårsperiod.

I motion 1999/2000:T21 (v) framförs kritik mot regeringen för att den i

alltför hög grad fokuserar intresset på KTH:s satsning i Kista. Det finns

enligt motionärerna starka skäl för en investering i utbildning och kompe-

tensspridning även utanför Stockholmsregionen. Det kan ske genom en sats-

ning på ett kompetenskonsortium som förutom KTH består av Högskolan i

Karlskrona/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tek-

niska universitet - alla lärosäten vilka har en väl dokumenterad kvalificerad

forskning och avknoppning på IT-området. Genom en sådan satsning skulle

man få en jämnare geografisk kompetensspridning utan att tumma på kvali-

tetsbegreppet, menar motionärerna. Satsningen bör omfatta både forskarut-

bildning inom IT-området och en utökning av antalet grundutbildningsplatser

inom området byggande och drift av stora IP-nät (IP=Internet Protocol).

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrka

kandet om tillkännagivande.

Utskottet konstaterar att det här gäller ett område som börjar spela en allt

större roll. Etablerandet av ett kompetenscentrum för Internetteknik är därför

viktigt. Regeringen uttalar i propositionen (s. 65) uppfattningen att utbild-

ningen i nätbyggande och IP-teknik inom högskolan ännu inte är av tillräck-

lig omfattning och att högskolorna även fortsättningsvis bör beakta detta i

dimensioneringen av denna utbildning. Detta gäller således inte enbart KTH i

Kista. När det gäller satsning på forskning och forskarutbildning inom områ-

det har riksdagen enligt utskottets uppfattning inte underlag för att göra

någon annan bedömning än regeringen har gjort.

I tre andra motioner föreslås tillkännagivanden om behovet av mer forskning

inom vissa områden med anknytning till IT.

Kristdemokraterna anser enligt motion 1999/2000:T24 att regeringen bör

överväga att inrätta ett särskilt forskningsprogram med inriktning mot peda-

gogisk kompetens och användning av modern IT (yrk. 12 i denna del).

Motion 1999/2000:T702 (fp) tar upp radiostrålningen från mobiltelefoner.

Motionären menar att vi har för lite kunskap om dessa telefoners hälsorisker.

Den ökade användningen av mobiltelefoner gör det angeläget att snabbt få

fram underlag för att bedöma om gränsvärdena behöver skärpas (yrk. 3).

Även i motion 1999/2000:T706 (mp) tas strålningen från mobiltelefoner

upp och motionären vill ha mer forskning om radiofrekventa fält (yrk. 3).

Hon påtalar också att det runt omkring oss i luften nu finns en mängd olika

elektriska fält som interagerar med varandra. Forskning om hur dessa elek-

triska fält interagerar i luften och hur detta eventuellt påverkar människor

djur behöver påbörjas, anser motionären (yrk. 8).

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrka

tionsyrkandena.

En proposition om myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering är

just nu under behandling i riksdagen (prop. 1999/2000:81 Forskning för

framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering). Enligt regering-

ens förslag där skall det inrättas bl.a. två områdesinriktade forskningsråd -

ett för sociala frågor och arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhälls-

planering - samt vidare en FoU-myndighet som skall initiera och finansiera

behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för innovationssystemet och

en hållbar tillväxt.

I början av nästa riksmöte kommer regeringen att lägga fram en forsk-

ningspolitisk proposition. Som förberedelse inför denna har alla myndigheter

som på något sätt berörs av forskning fått lämna in s.k. forskningsstrategier

eller kunskapsstrategier. Med detta samlade underlag avser regeringen att

göra sina bedömningar och prioriteringar och redovisa dessa för riksdagen i

forskningspropositionen. Utskottet anser att riksdagen bör avstå från att göra

uttalanden om enstaka forskningsområden fristående från behandlingen av

regeringens forskningspropositioner.

Övrigt

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1999/2000:T28 ett tillkännagi-

vande om det svenska klimatet för forskning, utbildning och utveckling (yrk.

17). Det är ny kunskap som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell

utveckling, heter i det motionen. Det finns tydliga brister framför allt i

grundskolan, och dessa får dramatiska följdverkningar i alla andra utbild-

ningsled. Därför krävs enligt motionärerna en övergripande strategi i syfte att

reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och forskningen. Grund-

skolan måste sättas främst. En kunskapsgaranti skall ge alla elever möjlighet

att lämna grundskolan med betyget godkänd i alla ämnen, det skall finnas

utrymme för undervisning anpassad till varje elevs behov och intresse, det

naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas tidigt och IT:s

möjligheter i läs- och skrivundervisningen måste tas till vara. För forsknings-

systemet måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i centrum.

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrka

kandet om tillkännagivande. Det som motionärerna lyfter fram överens-

stämmer i allt väsentligt med den inriktning som gäller för den svenska

utbildnings- och forskningspolitiken.

Motion 1999/2000:A228 (c, kd) handlar om integration i det svenska sam-

hället av människor med utländsk härkomst. Motionärerna anser att satsning

på "hackersförädling" skulle vara en bra åtgärd för att ge elever som trött-

nat på skolan under sjunde eller åttonde skolåret, men som är duktiga på

datorer, ett stärkt självförtroende och möjlighet att tillägna sig en livsstil

passar in i arbetslivet (yrk. 3). Det handlar enligt motionärerna om att skapa

en karriärväg för ungdomar med autodidakt kunskap, men som riskerar att

hamna vid sidan av arbetslivet.

U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att trafikutskottet bör avstyrk

kandet om tillkännagivande.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-

hemmet (Lpo 94) sägs bl.a. att skolan skall sträva efter att varje elev utveck-

lar nyfikenhet och lust att lära och utvecklar tillit till sin egen förmåga. Lä

ren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande. I läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) sägs dess-

utom att skolan skall sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursut-

bud och arbetsformer. Med utgångspunkt i bl.a. dessa formuleringar i läro-

planerna har kommunerna ansvar för att alla barn och ungdomar - oavsett

deras bakgrund - fullföljer den obligatoriska skolan och får möjlighet att

också genomgå och slutföra en gymnasieutbildning.

Stockholm den 9 maj 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Eva

Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén

(m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik

Söderqvist (s), Kalle Larsson (v) och Birgitta Sellén

(c).

Avvikande meningar

1. Uppföljning av kommunernas skolplaner

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Politiker nämner ofta IT som en räddningsplanka för skolans utveckling utan

att ge ekonomiska resurser för arbetet. Vi anser att det är viktigt att kommu-

nernas skolplaner beskriver IT som ett pedagogiskt redskap. Det bör också

framgå hur IT används för elever med svårigheter i sin skolsituation, för

elever med olika funktionshinder, elever i särskolan, hur jämställdheten

utvecklas osv. Invandrarundervisningens möjligheter bör beskrivas. De eko-

nomiska förutsättningarna måste följa skolplanens mål. Skolverket har här ett

uppföljningsansvar.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.

2. Bibliotekens roll för IT i skolan

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

För att nå bästa möjliga resultat bör biblioteken komma med mera i arbetet

med IT i skolan. Personalen i skolan behöver skaffa sig kompetens att känna

säkerhet inför metoder att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera, sam-

manställa och utvärdera. Där kan den källkritiska kompetensen som finns i

biblioteksverksamheten tas i bruk. När elever får ett hundratal olika träffar p

ett sökord ges det rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion.

Denna del har undervärderats i skolans datorisering, medan den tekniska

delen har övervärderats.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub808

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.

3. Komplettering av statistiken över skolans datorer med en

kvalitativ analys

Birgitta Sellén (c) anför:

Den kvantitativa beskrivning som ges i publikationen Skolans datorer är

otillräcklig för att bedöma insatser som behöver göras t.ex. inom fortbild-

ningen eller inom lärarutbildningen. Skolverket bör därför få ett uppdrag att

till denna statistik knyta kvalitativa analyser.

Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.

4. Satsningen på Internetanslutning till skolor

Birgitta Sellén (c) anför:

Den satsning regeringen nu genomför för att underlätta för skolor att skaffa

anslutning till Internet bidrar inte till likvärdiga villkor i hela landet. Cen

partiets förslag om en digital infrastruktur skulle lösa problemet. I avvaktan

på fiberanslutning till hemmen, skolorna och arbetsplatserna bör stöd till

anslutning ges i form av ett grundbidrag för anslutning. Stödet bör öka i

distinkta steg efter behovet av snabbare teknik.

Enligt min mening bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:

T703 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har

anfört.

5. Tillgång till dator och e-postadress för alla elever

Ulf Nilsson (fp) anför:

Alla elever borde få tillgång till dator och en e-postadress i skolan. Risken ä

annars stor för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har till

gång till datorer och IT i hemmet medan andra inte har samma möjligheter.

Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:

Ub294 yrkande 24 och 1999/2000:T705 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

6. Integration av IT i undervisningen

Ulf Nilsson (fp) anför:

Informationstekniken måste integreras i undervisningen. Det är en nödvän-

dighet på arbetsmarknaden att ha bra kunskaper om informationstekniken

och vana att använda den som arbetsredskap. Information är inte kunskap.

Därigenom skärper IT kraven på kritiskt tänkande hos eleverna. Det är nöd-

vändigt att eleverna lär sig granska kritiskt, vara misstänksamma mot bluff

och desinformation.

Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T705

yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.

7. Ett kunskapslyft inom IT

Birgitta Sellén (c) anför:

Vi i Centerpartiet vill se ett nationellt kunskapslyft inom IT. Det skall inne-

bära att alla människor får möjlighet att lära sig utnyttja verktygen och där-

med de möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Regeringen bör for-

mulera målet om ett kunskapslyft inom IT och i samband därmed bjuda in en

mängd aktörer som kan vara behjälpliga i detta arbete. Viktiga aktörer är

skolans huvudmän, liksom alla de folkrörelser som organiserar människor i

alla åldrar, över hela landet. Regeringen bör för ett sådant kunskapslyft också

ha beredskap för att stödja insatserna ekonomiskt.

Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:

T703 yrkande 4 och 1999/2000:T714 yrkande 4 som sin mening ge regering-

en till känna vad jag här har anfört.

8. Fler högskoleutbildade inom IT

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund

(m) anför:

Kompetent IT-personal är en bristvara i hela världen och denna brist är ett av

de mest allvarliga problemen i Sverige. Kompetensbehoven ligger både på

yrkesutbildade (tekniker) och på akademisk nivå. Utbildningssystemet måste

få en tydligare inriktning på de möjligheter som den digitala ekonomin er-

bjuder. Ett högre teknikkunnande, mer kunskap om entreprenörskap och om

PR och marknadsföring måste stimuleras bland studenter. Vi anser att Sveri-

ge inom fem år skall examinera 50 % fler civilingenjörer. För att detta skall

vara möjligt krävs snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel skoltid

och insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många åtgärder

som krävs.

Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 13

och 20 som sin mening bör ge regeringen till känna vad vi här har anfört.

9. Fler högskoleutbildade inom IT

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

För att Sverige skall kunna behålla och stärka sin position som ledande IT-

nation krävs att vi har ett utbildningsväsende som kan försörja det privata

näringslivet med duktiga medarbetare. Framför allt gäller det civilingenjörer,

men även andra högutbildade kommer att behövas när tekniken tar sig in på

allt fler områden i samhället. För att tillfredsställa hela samhällets behov bö

fler utbildningsplatser för civilingenjörsutbildning inrättas och examinatio-

nen av civilingenjörer öka med 1 000 per år. Det är också nödvändigt att

studerande redan i grundskolan och gymnasieskolan motiveras att läsa natur-

vetenskapliga ämnen och teknik. Det nya teknikprogrammet i gymnasiesko-

lan måste ses över för att förbättra rekryteringen dit, särskilt när det gäller

kvinnor.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yr-

kande 12 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har

anfört.

10. Distansutbildning med IT-stöd

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund

(m) anför:

Det pågående teknikskiftet kommer att få långtgående konsekvenser för hela

vårt samhälle och då inte minst vårt utbildningsväsende. Den digitala tekni-

ken ger stora möjligheter att sprida utbildning. Det sker en mycket snabb

expansion av digital distansutbildning, som inom några år kommer att utbilda

många miljoner människor - människor som annars troligen varken hade

haft tid eller råd till utbildning eller tillgång till en konventionell utbildn

plats. Sverige bör skapa ett virtuellt universitet med tillgång till en bred

uppsättning kurser. I detta universitet skall alla lärosäten som vill bidra me

kurser och kunnande ges möjligheter att delta.

Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkandena 18

och 19 som sin mening bör ge regeringen till känna vad vi här har anfört.

11. Distansutbildning med IT-stöd

Birgitta Sellén (c) anför:

Distansutbildningen bör utvecklas så att den i ännu större utsträckning än

hittills omfattar all utbildning. Exempelvis kan nya former för undervisning-

en i grund- och gymnasieskolan prövas och eleverna läsa på distans någon

dag i veckan. Skolverket bör ges i uppdrag att initiera och utvärdera sådana

projekt. Det produceras i Sverige enorma mängder kunskap genom föreläs-

ningar, lektioner och distansundervisning, som dock bara kommer få männi-

skor till del genom deltagande i utbildningar. Alla medborgare bidrar genom

skatten till att finansiera utbildningarna och borde därigenom kunna ta del av

dem. Ett mål om att all offentligt finansierad utbildning skall göras tillgäng-

lig på nätet bör därför fastställas.

Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T703

yrkandena 6 och 10 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har

anfört.

12. Ett kompetenscentrum för Internetteknik

Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:

En särskild satsning på forskning och utbildning är nödvändig för att råda bot

på den stora bristen på kompetent personal som kan bygga och underhålla

stora IP-nät (IP=Internet Protocol) och för att inte äventyra den stora natio-

nella satsningen på utbyggnad av bredband. Vi anser det olyckligt att rege-

ringen i hög grad fokuserar intresset när det gäller forskning och utveckling

till KTH och den påbörjade satsningen i Kista. Det finns enligt vår mening

starka skäl för en resolut och effektiv investering i utbildning och kompe-

tensspridning även utanför Stockholmsregionen. Detta kan ske genom en

satsning på ett kompetenskonsortium för forskning och utveckling inom

bredbandsteknologi, som förutom KTH består av Högskolan i Karlskro-

na/Ronneby, Linköpings universitet, Mitthögskolan och Luleå tekniska uni-

versitet. På så sätt skulle man få en jämnare geografisk kompetensspridning

utan att tumma på kvaliteten. Samtliga dessa lärosäten har en väl dokumente-

rad kvalificerad forskning och avknoppning på IT-området.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T21 som

sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.

13. Forskning inom vissa områden

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Lärarna måste ges bättre kunskap i hur tekniken kan användas för att ut-

veckla utbildningen. Vi anser att regeringen bör överväga att inrätta ett sär-

skilt tvärvetenskapligt forskningsprogram med inriktning mot pedagogisk

kompetens och användning av modern IT.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T24 yr-

kande 12 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har

anfört.

14. Forskning inom vissa områden

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att den ökade användningen av mobiltelefoner gör det angeläget att

snabbt få fram underlag för att bedöma om de nuvarande gränsvärdena behö-

ver skärpas.

Enligt min mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T702

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.

15. Klimatet för forskning, utbildning och utveckling

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund

(m) anför:

Internet- och kunskapssamhället kommer att i grunden förändra de institutio-

ner som bar upp industrisamhället. Detta ställer krav på ett tydligt ledarskap

vad gäller exempelvis den övergripande kunskapsmiljön. Det är ny kunskap

som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell utveckling. De tydliga

brister som finns framför allt i grundskolan får dramatiska följdverkningar i

alla andra utbildningsled. Därför krävs en övergripande strategi i syfte att

reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och forskningen.

Grundskolan måste sättas främst. En kunskapsgaranti skall ge alla elever

möjlighet att lämna grundskolan med betyget godkänd i alla ämnen. Det

måste finnas utrymme för undervisning anpassad efter varje elevs behov och

intresse. Det naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas tidigt.

IT:s möjligheter i läs- och skrivundervisningen bör tas till vara. För forsk-

ningssystemet måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i centrum. Det

förutsätter i sin tur skärpta kvalitetskrav, men också ökad flexibilitet och

mångfald. Högre utbildning och forskning måste planeras utifrån långa per-

spektiv och får aldrig göras till en del av en kortsiktig arbetsmarknads- och

regionalpolitik.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yr-

kande 17 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.

Näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU5y

Ett informationssamhälle för alla

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett bl.a. näringsutskottet tillfälle att avge yttrande ö

proposition 1999/2000:86 om ett informationssamhälle för alla jämte motio-

ner.

Näringsutskottet behandlar i första hand förslag i propositionen om inrikt-

ning av IT-politiken för att främja bl.a. tillväxt och regional utveckling samt