Bet. 1999/2000:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU01

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2000. I samband

därmed behandlas 144 motionsyrkanden. Utskottet

behandlar också propositionen Personskadeskydd för

studenter (prop. 1999/2000:5) jämte tre

motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsbelopp på samtliga punkter. Utskottet

tillstyrker också regeringens förslag i den

sistnämnda propositionen. Det senare innebär att

alla studenter vid statliga universitet och

högskolor blir försäkrade för personskador vid

olycksfall i samband med utbildningen.

Förslagen beträffande budgeten för 2000 innebär att

arbetet med att utveckla kvaliteten och

likvärdigheten i skolan fortsätter. Ytterligare

medel tillförs verksamheten för utvecklingsinsatser,

bl.a. för kompetensutveckling av lärare. Under en

treårsperiod avsätts 500 miljoner kronor, varav 30

miljoner kronor för budgetåret 2000.

Kvalitetsgranskningsnämnden tillförs 12 miljoner

kronor. Under anslaget Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna avsätts ytterligare 45 miljoner

kronor, vilket innebär sammanlagt 265 miljoner

kronor budgetåret 2000 för insatser i socialt

utsatta områden. Inom Kunskapslyftet avsätts medel

motsvarande drygt 101 900 årsstudieplatser. För

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

beräknas resurser motsvarande 12 000

årsstudieplatser. Regeringen har i budgeten för åren

2001 och 2002 beräknat medel för stegvis införande

av allmän förskola och maxtaxa i förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg.

Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut år

2000 enligt tidigare beslut, med tyngdpunkt på

naturvetenskaplig och teknisk utbildning.

Sammantaget med beslutad utbyggnad åren 2001 och

2002 ökar antalet högskoleplatser med 89 000 platser

under perioden 1997-2002. De nya universiteten i

Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan får 22

miljoner kronor vardera i ökade forskningsresurser.

Också Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Högskolan i

Kalmar får mer pengar till forskning.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet står fast vid sina

egna förslag till utgiftsram, som avviker från den

ram som riksdagen har beslutat. De redovisar sina

budgetalternativ i särskilda yttranden.

Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens

institut för handikappfrågor i skolan och inrätta

ett fristående institut för uppföljning och

utvärdering. De föreslår mer pengar till forskning

inom skolväsendet, IT i skolan, läromedel för elever

med handikapp, specialskolorna samt till svensk

undervisning i utlandet. Anslaget till förstärkning

av utbildning i storstadsregionerna utgår och en

besparing på sammanlagt 176 miljoner kronor föreslås

under anslaget Särskilda utbildningsinsatser för

vuxna. Moderaterna vill bl.a. minska platserna inom

Kunskapslyftet och öka antalet platser inom

försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning. På högskoleområdet vill Moderaterna

avskaffa anslaget Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. och föra upp ett nytt

anslag, Medel att fördela för grundutbildning och

internationell utveckling m.m. med drygt 242

miljoner kronor. Det nya anslaget skall användas för

att ge de lärosäten utökade resurser som har fler

sökande än studieplatser. Även för forskning och

forskarutbildning föreslås ett nytt anslag, Medel

att fördela för forskning och forskarutbildning med

närmare 245 miljoner kronor, samtidigt som anslaget

till forskning vid Mitthögskolan och anslaget till

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor minskas. Moderaterna föreslår ett

större anslag än regeringen till forskning och

forskarutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby

som de vill skall utvecklas till en specialhögskola

inom IT. De tillför Chalmers tekniska högskola

bidrag för mikroelektroniskt centrum. De vill öka

anslagen till de fyra ämnesvetenskapliga

forskningsråden med sammanlagt 135 miljoner kronor.

Medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning bör enligt

dem räknas upp. Moderaterna anser också att det

tidigare anslaget för Europeisk forskningssamverkan

skall återinföras och anslår medel för ändamålet

under ett nytt anslag (50 miljoner kronor). Ett

minskat anslag föreslås till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Kristdemokraterna föreslår en viss ökning av

anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna och

att 25 miljoner kronor anvisas för marknadsföring av

en ny lärlingsutbildning. De föreslår vidare en viss

minskning av anslaget till Statens skolverk och en

besparing på resurserna till insatser för IT i

skolan. Kristdemokraterna vill ha en långsammare

utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen.

Av de på så sätt inbesparade medlen vill de anvisa

mer pengar än regeringen till forskarutbildning och

kompetenshöjning av lärarna samt föra upp ett nytt

anslag för kvalitetssatsning inom spetsutbildningen.

Centerpartiet anser att ett fristående

kvalitetsinstitut bör inrättas och minskar anslaget

till Skolverket avseende resurserna till

kvalitetsgranskningsnämnden. Särskilda resurser

avsätts för en skolsatsning, bl.a.

kompetensutveckling av skolledare, program för läs-

och skrivutveckling och matematik, utveckling av

läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter

samt forskning om läs- och skrivsvårigheter. En viss

minskning föreslås av anslaget för utveckling av

skolväsende och barnomsorg. Centern vill ge högre

anslag för forskning än regeringen till de nya

universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro,

Mitthögskolan, Högskolan i Karlskrona/Ronneby och

Högskolan i Kalmar samt förstärka anslaget Forskning

och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

högskolor. Minskningar görs under anslagen Enskilda

och kommunala högskoleutbildningar m.m. och

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m.

Folkpartiet föreslår en ökning av anslaget till

svensk undervisning i utlandet och en besparing på

medlen för Kunskapslyftet med 1 000 miljoner kronor.

Ytterligare resurser, sammanlagt 305 miljoner

kronor, föreslås till kvalitetsförbättringar av

grundläggande högskoleutbildning, anställning av

fler doktorander och till sommaruniversitet.

Centrala studiestödsnämnden tillförs medel som

kompensation för en slopad höjning av

expeditionsavgiften. Folkpartiet föreslår också att

Forskningsrådsnämndens anslag ökas med 150 miljoner

kronor som nämnden skall fördela till de fyra

vetenskapliga forskningsråden.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet har var för sig eller

i olika konstellationer reserverat sig på olika

punkter.

Propositionerna

Proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen

för 2000

Regeringen har i proposition 1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000, utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om utbyggnaden av den högre utbildningen år 2000

(avsnitt 5.3.1),

3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om utbyggnaden av den högre utbildningen år 2001 och

2002 (avsnitt 5.3.2),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.6),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor (avsnitt 5.4.1),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om avräkning av särskilda åtaganden under anslag

(avsnitt 5.6.2),

7. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning

för helårsstudenter och helårsprestationer som

regeringen förordar för de olika utbildningsområdena

för budgetåret 2000 (avsnitt 5.6.3),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000 högst göra de ekonomiska åtaganden i fråga om

stöd till forskning som finansieras under

verksamhetsområdet Nationella och internationella

forskningsresurser som regeringen förordar

(avsnittet 7.7),

9. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt sammanställning i

bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Proposition 1999/2000:5 Personskadeskydd

för studenter

Regeringen har i proposition 1999/2000:5

Personskadeskydd för studenter föreslagit

1. att riksdagen godkänner att universitet och

högskolor använder medel som anvisas under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning till personskadeförsäkring för

studenter (avsnitt 3).

Propositionens hemställan 2 behandlas av miljö- och

jordbruksutskottet.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub208 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en folkomröstning angående

utformningen av barnomsorgen.

1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de nationella

skolinspektörerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett nationellt

kvalitetsinstitut.

1999/2000:Ub219 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om brister i

uppföljning och utvärdering av Kunskapslyftet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppdrag till

Skolverket att genomföra uppföljning av kvaliteten i

Kunskapslyftet.

1999/2000:Ub223 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om eget lärlingsprogram

inom gymnasieskolans ram med en flexibel utformning.

1999/2000:Ub227 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alla elevers rätt

till likvärdiga möjligheter,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättande av

ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.

1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ett

lärlingsprogram inrättas i gymnasieskolan.

1999/2000:Ub240 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till en skånsk

historiebok på nätet.

1999/2000:Ub245 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avvisa förslaget

om maxtaxa inom barnomsorgen.

1999/2000:Ub259 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten att alla

skolor kvalitetsgranskas och bedöms efter samma

kriterier oavsett huvudman,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av ett

nationellt institut för kvalitetsgranskning i

skolan.

1999/2000:Ub263 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om alla barns rätt

till förskola.

1999/2000:Ub270 av Elizabeth Nyström och Jeppe

Johnsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införandet av ett heltäckande lärlingssystem.

1999/2000:Ub271 av Anne-Katrine Dunker och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny utformning av lärlingssystemet.

1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

resurstilldelningssystemet i grundskolan.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla barn från

tre års ålder skall erbjudas plats inom barnomsorg

med tydlig pedagogisk inriktning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en modern

lärlingsutbildning med yrkesexamen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inrätta en

nationell skolinspektion,

34. att riksdagen till utgiftsområde 16 under

anslaget A 12 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet för budgetåret 2000 anvisar 20 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 93

091 000 kr.

1999/2000:Ub310 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av

kriterier för yrkeshögskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en

flexibel modell för kvalificerad yrkesutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ersättning under

studietiden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet att öka

antalet studieplatser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om examina.

1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett fristående

nationellt kvalitetsinstitut.

1999/2000:Ub401 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att

riksdagen till utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning anslag B 53 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret

2000 anvisar 43 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 494 293 000 kr.

1999/2000:Ub402 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

förlägga fler högskoleutbildningsplatser till

Stockholmsregionen.

1999/2000:Ub413 av Göran Lindblad och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Chalmers tekniska högskola.

1999/2000:Ub415 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelningen av platser i

den högre utbildningen.

1999/2000:Ub418 av Desirée Pethrus Engström m.fl.

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilldelningen av

högskoleplatser till Stockholmsregionen.

1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbyggnadstakt

för högskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att tillföra

200 miljoner kronor per år till spetsutbildningar i

högskolan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om humanioras roll

i utbildningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om antalet platser

i läkar- och sjuksköterskeutbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nya

årsstudieplatser till de icke statliga högskolorna i

allmänhet och de fria teologiska högskolorna i

synnerhet.

1999/2000:Ub422 av Sonja Fransson (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att varje

universitet och högskola årligen bör få som

verksamhetsmål att vidta åtgärder för att förbättra

den fysiska tillgängligheten vid universitet och

högskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett årligt

återrapporteringskrav för universiteten och

högskolorna bör vara att redogöra för hur arbetet

med att förbättra den fysiska tillgängligheten

bedrivits under budgetåret samt årligen redovisa en

uppdaterad handlingsplan för att åstadkomma

grundläggande fysisk tillgänglighet före år 2005.

1999/2000:Ub425 av Annika Nilsson och Kent Härstedt

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

högskoleutbildning vid Lunds universitets filial i

Helsingborg.

1999/2000:Ub426 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbyggnad av den

högre utbildningen i Västsverige.

1999/2000:Ub429 av Göran Lindblad och Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läkarutbildningen i Göteborg.

1999/2000:Ub435 av Yvonne Andersson och Dan Ericsson

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att sökbilden skall

vara utgångsläget för hur de nya medlen skall

fördelas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppvärdera

humaniora vid Linköpings universitet genom att öka

tilldelningen av utbildningsplatser.

1999/2000:Ub436 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om det statliga

forskningsanslaget till Mitthögskolan.

1999/2000:Ub442 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

förlägga fler högskoleutbildningsplatser till

Stockholmsregionen.

1999/2000:Ub443 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att tilldela

Tom Tits Experiment i Södertälje utbildningsplatser

för lärarutbildning, för årskurserna 1-7

matematik/naturorientering 140 poäng, fr.o.m.

höstterminen 2000, genom omfördelning inom

befintligt anslag för lärarutbildning.

1999/2000:Ub444 av Lennart Kollmats m.fl. (fp, m, v,

kd, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att läkarutbildningen i Göteborg bör tillföras

ytterligare 25 utbildningsplatser från år 2001.

1999/2000:Ub447 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, kd,

c, mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om antalet

årsstudieplatser så att en rimlig tillväxt kan ske

vid de nya frikyrkliga teologiska högskolorna.

1999/2000:Ub450 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Karlstads

universitets framtida utveckling.

1999/2000:Ub452 av Ingvar Eriksson och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av logopeder.

1999/2000:Ub453 av Yvonne Ångström och Åke Sandström

(fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fördelning av medel från anslaget B 53 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor till de

universitet och högskolor som har extra kostnader

för decentraliserad utbildning.

1999/2000:Ub454 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fakultetsanslag till Linköpings universitet.

1999/2000:Ub455 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om 60 nya årsstudieplatser på

Teologiska Högskolan i Stockholm.

1999/2000:Ub459 av Rosita Runegrund m.fl. (kd, m, c,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska

högskola i Göteborg.

1999/2000:Ub460 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd, m,

c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

snedfördelningen av utbildningsplatser inom högre

utbildning i Västra Götaland.

1999/2000:Ub464 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fördelning av

fasta forskningsresurser till Högskolan i Borås.

1999/2000:Ub467 av Ingvar Johnsson och Britt Bohlin

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

forskningsresurser, utbildningsplatser och medel för

etablering av centrumbildning för COOP.

1999/2000:Ub468 av Berndt Ekholm och Mariann

Ytterberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Stockholms Teologiska Högskola och

Ersta-Sköndals högskola (Stiftelsen Stora Sköndal)

bör få ett väsentligt utökat antal platser vid

kommande års fördelning.

1999/2000:Ub469 av Margareta Israelsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om den

framtida utvecklingen vid Mälardalens högskola.

1999/2000:Ub473 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad intagning

till tandläkarutbildningen vid Umeå universitet.

1999/2000:Ub482 av Lennart Klockare (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tandläkarutbildning.

1999/2000:Ub486 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om likvärdighet

mellan stiftelsehögskolor och andra högskolor.

1999/2000:Ub490 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nya

utbildningsplatser till de mindre och medelstora

högskolorna i västra Sverige.

1999/2000:Ub491 av Märta Johansson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

läkarutbildningen i Västsverige.

1999/2000:Ub492 av Margareta Andersson m.fl. (c, m,

v, kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Högskolan i Jönköping

tillförs medel inom ramen för befintliga anslag

motsvarande 300 årsplatser för perioden 2000-2002,

2. att riksdagen beslutar att Högskolan i Jönköping

tillförs forskningsmedel inom ramen för befintliga

anslag i samma omfattning som högskolorna i Kalmar

och Karlskrona/Ronneby.

1999/2000:Ub494 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ökade forskningsresurser till

Halmstad och andra regionala högskolor och att detta

finansieras inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning genom en minskad ökningstakt

av antalet utbildningsplatser.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ett

nationellt kompetenscentrum inom ITS, intelligenta

transportsystem, bör inrättas vid Högskolan Dalarna.

1999/2000:Ub807 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1999/2000:Ub810 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av ökad

kompetensutveckling.

1999/2000:Ub811 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att av anslaget A 2,

Utveckling av skolväsendet, skall 10 miljoner kronor

beräknas för utveckling av läromedel för läs- och

skrivsvårigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att av anslaget A 3,

Forskning inom skolväsendet, skall 10 miljoner

kronor avsättas till forskning kring läs- och

skrivsvårigheter,

3. att riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag

för en särskild skolsatsning,

4. att riksdagen beslutar att uppta ett särskilt

anslag för ett kvalitetsinstitut,

5. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1999/2000:Ub812 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Skolverket och

Statens institut för handikappfrågor i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av en

nationell skolpeng,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satsningen på

informationstekniken i skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av fler

studieplatser inom kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principerna gällande

fördelning av studieplatser till högskolor och

universitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad satsning på

grundutbildning, forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kostnaderna för

utbyggnad av ett mikrolab vid Chalmers tekniska

högskola,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en extra

satsning på Högskolan i Karlskrona/Ronneby,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nationella och

internationella forskningsresurser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vetenskaplig

utrustning, bl.a. högpresterande datorsystem,

14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3

Forskning inom skolväsendet anvisa 16 115 000 kr för

år 2000,

15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4

Program för IT i skolan anvisa 961 254 000 kr för år

2000,

16. att riksdagen beslutar att anslaget A 5

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna

skall utgå,

17. att riksdagen beslutar att anslaget A 6 Statens

institut för handikappfrågor i skolan skall utgå,

18. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7

Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp anvisa 22 470 000 kr för år

2000,

19. att riksdagen beslutar att under anslaget A 8

Specialskolor och resurs-center anvisa 463 129 000

kr för år 2000,

20. att riksdagen beslutar att under anslaget A 12

Bidrag till svensk undervisning i utlandet anvisa 87

091 000 kr för år 2000 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna,

kvalificerad yrkesutbildning samt bidrag till

folkbildningen anvisa 4 131 844 000 kr för år 2000,

22. att riksdagen beslutar att under nytt anslag A

17 Nationellt kvalitetsinstitut anvisa 200 000 000

kr för år 2000,

23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 26

Mitthögskolan: Forskning anvisa 55 118 000 kr för år

2000,

24. att riksdagen beslutar att under anslaget B 28

Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och

forskarutbildning anvisa 31 580 000 kr för år 2000,

25. att riksdagen beslutar att under anslaget B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar anvisa 1

603 659 000 kr för år 2000,

26. att riksdagen beslutar att anslaget B 53

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

skall utgå,

27. att riksdagen beslutar att under anslaget B 54

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor anvisa 142 178 000 kr för år 2000,

28. att riksdagen beslutar att under nytt anslag B

58 Medel att fördela för forskning och

forskarutbildning anvisa 244 800 000 kr för år 2000,

29. att riksdagen beslutar att under nytt anslag B

59 Medel att fördela för grundutbildning och

internationell utveckling m.m. anvisa 242 100 000 kr

för år 2000,

30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning anvisa 218 467 000 kr för år 2000,

31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5

Medicinska forskningsrådet: Forskning anvisa 364 342

000 kr för år 2000,

32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa

797 544 000 kr för år 2000,

33. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

anvisa 293 647 000 kr för år 2000,

34. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisa 74

726 000 kr för år 2000,

35. att riksdagen beslutar att under nytt anslag D

18 Europeisk forskningssamverkan anvisa 50 000 000

kr för år 2000,

36. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. anvisa 17 805 000 kr för år 2000.

1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utökade resurser

till Högskolan i Kalmar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter

till lokala överenskommelser om ökad

lärlingsutbildning i Kalmar län.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om universitetskurser

på sommaren,

9. att riksdagen begär att regeringen utformar ett

system som gör att antalet studieplatser på olika

utbildningar geografiskt relateras till antalet

sökande till olika orter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mer resurser

till forskningsråden,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att överföra 70

miljoner kronor för år 2001 samt 200 miljoner kronor

för år 2002 från de medel regeringen avsatt för

utbyggnaden av högskolan åren 2001-2002 till

forskning och fler doktorandtjänster,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en sänkt

expeditionsavgift för återbetalning av studielån,

23. att riksdagen avslår regeringens förslag till

riksdagsbeslut att godkänna vad regeringen förordar

om utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor,

24. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd samt 16

Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning

(delvis).

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

16. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (delvis).

1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om examination av

fler civilingenjörer,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av

den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen.

1999/2000:Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om föräldrars och

barns rätt till valfrihet och mångfald när det

gäller barnomsorg,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att avvisa

regeringens förslag om införandet av maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att varje

kommun skall erbjuda öppen förskola,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att föräldrarna

skall ha rätt att välja i vilken form den

avgiftsfria verksamheten för fyra- och femåringar

skall ske,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätten till

garanterad barnomsorgsplats för barn till aktivt

arbetssökande föräldrar.

1999/2000:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nej till statligt

reglerad maxtaxa för barnomsorg,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om barnomsorgspeng.

1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om barnomsorg och

skola,

1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av fler

logopeder och kompetensutveckling av berörda

personalgrupper när det gäller stamning.

1999/2000:So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avstå från att

lägga förslag om maxtaxan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utveckla den

öppna förskolan.

1999/2000:So482 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fler

utbildningsplatser måste skapas för vårdyrken.

1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens roll att

tillhandahålla bredbandstjänster till samtliga

svenska grund- och gymnasieskolor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om IT-satsning i

skolan.

1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högre utbildning

knuten till Studsvik och Askölaboratorierna.

1999/2000:N240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av högre

utbildning i Stockholmsregionen.

1999/2000:N271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högre utbildning.

1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari

yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om pedagogisk

förskola.

1999/2000:A282 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning

och yrkesinriktad utbildning i företagen.

1999/2000:A805 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en nationell

skolpeng och mångfald i utbildningen.

Motion med anledning av proposition

1999/2000:5 Personskadeskydd för elever

1999/2000:Ub3 av Margareta Cederfelt (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att personskadeskydd för

studenter skall omfatta samtliga studerande vid

högskola och universitet i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kostnaden för

att inkludera studerande vid högskola eller

universitet med annan huvudman än staten inkluderas

i regeringens befintliga kostnadsram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att huvudmannen

erbjuds möjlighet till samma administrativa

hantering som de statliga högskolorna/universiteten.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 18 november 1999 beslutat bifalla

regeringens förslag att utgiftsramen för

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning skall omfatta 32 572 588 000

kr (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 28).

Utskottet behandlar i det följande regeringens

förslag till budget för år 2000 för utgiftsområde 16

och motionsyrkanden som berör detta. Utskottet tar i

tur och ordning upp de fem verksamhetsområden som

budgetförslaget omfattar (avsnitten 1-5). I

anslutning till verksamhetsområdet Universitet och

högskolor m.m. behandlar utskottet också

propositionen Personskadeskydd för studenter (prop.

1999/2000:5). Sist sammanfattas utskottets

ställningstagande till budgeten för hela

utgiftsområdet (avsnitt 6).

1 Förskola, skola och vuxenutbildning

Inledning

Verksamhetsområdet omfattar anslag till myndigheter

för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola,

vuxenutbildning samt utveckling och forskning inom

området, särskilda stödinsatser för elever med

handikapp, de statliga skolorna (sameskolorna,

specialskolorna och statens skolor för vuxna) samt

Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling. Vidare finns anslag för viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften

av kompletterande utbildningar m.m. samt till svensk

undervisning i utlandet. I verksamhetsområdet ingår

också den särskilda vuxenutbildningssatsningen -

Kunskapslyftet - och försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning.

Det är kommunerna och i vissa fall landstingen som

har verksamhetsansvaret inom den offentliga

verksamheten för förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg (barnomsorg), förskoleklass,

grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal

vuxenutbildning, vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning

för invandrare (sfi). Det generella statsbidraget

till kommunerna (utg.omr. 25 Allmänna bidrag till

kommunerna) bidrar till en del till kostnaderna för

verksamheten. Därtill kommer särskilda riktade

statsbidrag för främst Kunskapslyftet. Resterande

kostnader täcks till övervägande del av kommunala

skattemedel.

Utskottet ger först i detta avsnitt en redovisning

av resultat inom verksamhetsomområdet grundad på

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Därefter behandlas förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg m.m., förslag om ändring i skollagen

beträffande interkommunal ersättning samt anslagen

inom verksamhetsområdet. Sist behandlas motionsledes

framförda förslag om lärlingsutbildning och vissa

resursfrågor, bl.a. nationell skolpeng.

Resultatbedömning

Regeringen ägnar ett stort utrymme i propositionen

åt redovisning och bedömning av resultat, vilket

utskottet anser vara värdefullt. Utskottet ger i

detta avsnitt en kort redovisning av regeringens

resultatbedömning såvitt avser barnomsorg, skola och

vuxenutbildning. Utskottet återkommer till frågor om

resultatredovisning under respektive anslag inom

verksamhetsområdet.

I kommunerna råder i enlighet med gällande

lagstiftning i princip balans mellan tillgång och

efterfrågan på förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. Enstaka kommuner kan dock ha mer

eller mindre tillfälliga problem att tillhandahålla

barnomsorg utan oskäligt dröjsmål. Kommunerna har

olika regler för tillgång till förskoleverksamhet

vid arbetslöshet. I 60 % av kommunerna behåller

förskolebarn sin plats om någon av föräldrarna blir

arbetslös. I resterande kommuner mister barnet

platsen direkt eller efter kort tid.

Personalens utbildningsnivå har höjts inom

barnomsorgen. Andelen högskoleutbildade -

förskollärare och fritidspedagoger - är nära 60 %.

Antalet barn har ökat kraftigt inom barnomsorgen

under 1990-talet. Trots detta har antalet

årsarbetare minskat inom förskoleverksamheten. I

fritidshemmen har antalet årsarbetare stigit, dock

inte lika snabbt som antalet inskrivna barn.

Barngruppernas storlek har därmed ökat. De totala

kostnaderna i fasta priser för förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen var i det närmaste lika stora

år 1997 som år 1991 trots att drygt 180 000 fler

barn fick plats under denna period. Den andel av

kommunernas kostnader för förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg som finansieras genom

föräldraavgifter var år 1997 16,5 %. År 1991 var

andelen 10 %.

Läsåret 1998/99 gick knappt 114 000 barn i

förskoleklass. Förutom de knappt 6 % som var

inskrivna i skolan var så gott som samtliga

sexåringar inskrivna i förskoleklass. Antalet

sexåringar som är inskrivna i grundskolans årskurs 1

har minskat de senaste åren. Ungefär 85 % av barnen

går i förskoleklass som är lokalmässigt förlagd till

skolans lokaler.

Regeringen pekar på att den svenska skolans

resultat står sig väl i ett internationellt

perspektiv. Liksom i andra länder varierar dock

studieresultaten i hög grad mellan olika skolor.

Enligt regeringen finns både i grundskolan och i

gymnasieskolan för många elever som inte når målen,

trots de ansträngningar som görs lokalt i kommuner

och på skolor. Utbildningssystemet måste därför

fortsätta att utvecklas. Stat och kommun har därvid

ett gemensamt ansvar. Regeringens insatser måste

fortsätta att fokuseras på åtgärder som förbättrar

resultaten och måluppfyllelsen och som ökar

kvaliteten.

Våren 1998 uppnådde ca 91 % av eleverna i

grundskolan behörighet till nationella program i

gymnasieskolan. Lärartätheten i grundskolan har

minskat under 1990-talet. År 1991 uppgick

lärartätheten till 9,1 lärare per 100 elever vilket

kan jämföras med 7,6 lärare per 100 elever år 1998.

Detta har bl.a. medfört en utveckling mot större

grupper och klasser.

Skolverket har nyligen presenterat den första stora

undersökningen om sambandet mellan resurser och

resultat på skolnivå - en studie av landets

grundskolor med elever i årskurs 9 (Skolverkets

rapport nr 170). Skolverket konstaterar bl.a. att

resurser betyder olika mycket för skolor med olika

förutsättningar. Resursernas storlek kan förbättra

elevernas förutsättningar i skolan men inte fullt ut

ge kompensation för de brister som finns.

Ämnesproven i svenska, matematik och engelska för

årskurs 9, som är obligatoriska och ingår i det

nationella provsystemet, genomfördes första gången

vårterminen 1998. Preliminära siffror från

Skolverket för år 1999 visar att 96 % av eleverna

nått målen i ämnesproven i svenska och engelska. I

ämnesproven i matematik uppnådde endast 86 % målen.

Detta är något sämre än år 1998, vilket även gäller

engelska. Elever födda i Sverige vars föräldrar är

födda utomlands klarade sig bättre än elever födda

utomlands, men sämre än elever med svensk bakgrund.

Det är stora skillnader i graden av måluppfyllelse

mellan skolorna. Elever i fristående skolor har

högre provbetyg än elever i kommunala skolor. Ju

högre utbildning elevernas föräldrar har desto högre

provbetyg presterar eleverna.

Andelen elever i behov av särskilt stöd i

specialskolan är stort och av flera av skolornas

årsredovisningar framgår att uppemot 20-30 % av

eleverna har omfattande svårigheter att uppnå målen

för utbildningen. Regeringen bedömer de lämnade

uppgifterna som allvarliga.

Antalet elever i särskolan har ökat successivt

under de senaste åren. Ökningen bedöms ha flera

orsaker. Målen i läroplanen har tydliggjorts

samtidigt som skolformen har blivit mer tillgänglig

sedan kommunerna övertog huvudmannaskapet.

Regeringen anser att förändringarna av antalet

elever noga bör följas och utvärderas.

Gymnasieskolan har genomgått en kvalitetshöjning på

så sätt att alla elever nu får en treårig utbildning

som bl.a. inkluderar en gemensam kärna av kurser i

allmänna ämnen. Av de elever på nationellt program

som började gymnasieskolan hösten 1995 erhöll 75 %

slutbetyg inom tre år. Spridningen är stor inom

olika program. Av de elever som fick slutbetyg våren

1998 uppfyllde 83 % kraven på grundläggande

behörighet för högskolestudier. Övergången från

gymnasieskolan till högskolan inom tre år efter

slutförd gymnasieutbildning har ökat påtagligt under

1990-talet. Variationen i övergångsfrekvens är stor

mellan enskilda kommuner.

Den gymnasiala vuxenutbildningen omfattar dels den

kommunalt finansierade vuxenutbildningen, dels den

statliga satsningen Kunskapslyftet. Enligt

Skolverkets uppföljningar var det totala antalet

studerande inom kommunal vuxenutbildning 316 698

under läsåret 1997/98. Under första halvåret 1999

har kommunerna genomfört verksamhet motsvarande 147

000 heltidsplatser inom kommunal vuxenutbildning

inklusive Kunskapslyftet. Den gymnasiala

vuxenutbildningen har ökat kraftigt under senare år

som en följd av Kunskapslyftet. Den grundläggande

vuxenutbildningens andel av den totala kommunala

vuxenutbildningen har minskat de senaste åren men

det finns stora variationer mellan kommunerna.

Hösten 1998 hade andelen studerande på grundläggande

nivå sjunkit till 9 % (hösten 1997 var det 13 %),

vilket tyder på att ökningen av vuxenutbildningen

praktiskt taget uteslutande skett på gymnasial nivå.

Sedan särvux övergick till kommunalt huvudmannaskap

läsåret 1992/93 har antalet studerande stadigt ökat.

Under år 1998 deltog totalt 4 137 elever. De allra

flesta, 48 %, studerade på grundsärskolenivå. 36 %

studerade på träningsskolenivå och 16 % på

gymnasiesärskolenivå.

Andelen elever i svenskundervisning för invandrare

(sfi) kulminerade under läsåret 1994/95. Från detta

läsår till läsåret 1997/98 har elevantalet minskat

med drygt 40 % och uppgick läsåret 1997/98 till 35

746. Av de deltagare som påbörjade sfi-studierna

läsåret 1997/98 hade 16 % uppnått sfi-nivån redan

under samma läsår och 60 % fortsatte sina studier.

Läsåret 1997/98 deltog 8 381 studerande i

påbyggnadsutbildningar. År 1998 fanns 537

registrerade påbyggnadsutbildningar.

Fristående skolor på gymnasial eller eftergymnasial

nivå kan ställas under statlig tillsyn som

kompletterande skolor. Våren 1999 hade 125 skolor

ställts under statlig tillsyn. Av dessa erhöll 42

skolor statsbidrag och berättigade till studiestöd

för eleverna medan ytterligare 22 skolor enbart

berättigade till studiestöd.

Försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning (KY) omfattar 12 000 platser fr.o.m.

år 1999. Försöksverksamheten pågår t.o.m. år 2001.

Antalet anordnare av KY-utbildning har tredubblats

sedan starten för att år 1998 uppgå till närmare

140. Intresset från såväl arbetslivet som de sökande

är mycket stort. I dagsläget finns drygt 200 olika

KY-utbildningar fördelade på 14 branschområden.

Regeringens utgångspunkt är att försöksverksamheten

efter år 2001 skall övergå i reguljär verksamhet och

avser att återkomma till riksdagen i frågan under

senare delen av år 2000.

Målet för Statens skolor för vuxna i Norrköping och

Härnösand är att öka tillgängligheten av

vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla

motsvarande kommunal vuxenutbildning i form av

distansutbildning. Antalet kursdeltagare var under

år 1998 närmare 30 000, vilket är en ökning med ca

50 %. Ökningen kan huvudsakligen förklaras med den

stora tillströmningen till Kunskapslyftet.

Regeringen har i utvecklingsplanen för förskola,

skola och vuxenutbildning (skr. 1998/99:121)

redovisat sin syn på internationaliseringen i

förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Regeringen

informerar utförligt om Sveriges deltagande på

skolområdet i internationellt samarbete bl.a. inom

EU, Nordiska ministerrådet, Europarådet, Unesco och

OECD.

Regeringen framhåller att jämställdhet betonas i

alla läroplaner. Regeringen pekar på att det i olika

studier framhålls att det finns skillnader mellan

flickor och pojkar i fråga om studieresultat,

inflytande, tid och uppmärksamhet från lärare, val

av gymnasieprogram etc. Skolverket har i

regleringsbrev för år 1999 fått i uppdrag att

redovisa sina erfarenheter av hur det övergripande

kunskapsområdet jämställdhet implementeras i

undervisningen samt vilka åtgärder som vidtas för

att undervisningen skall tillgodose både

flickors/kvinnors och pojkars/mäns likvärdiga

möjligheter till utveckling och lärande. Skolverket

har också fått i uppdrag att utarbeta ett

referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner och

skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor, t.ex.

mobbning och trakasserier på grund av kön.

Materialet kommer att presenteras i slutet av

november 1999.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Regeringen anser det angeläget att barn inte

utestängs från förskolan. Regeringen prioriterar

därför att fr.o.m. år 2001 stegvis införa en allmän

förskola och en maxtaxa inom förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen. I 1999 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1998/99:100) har skapats ett

ekonomiskt utrymme för detta ändamål. För år 2001

har avsatts 1,7 miljarder och för år 2002 3,4

miljarder.

Storstadsdelegationen inom Regeringskansliet har

till uppgift att förbereda utvecklingsavtal mellan

staten och sju storstadskommuner om åtgärder i

socialt utsatta bostadsområden. I avtalen, som avses

att börja löpa hösten 1999, kommer medel att

fördelas bl.a. till en utbyggd förskoleverksamhet.

Under en treårsperiod (den 1 juli 1999-den 1 juli

2002) har 150 miljoner kronor om året avsatts för

detta ändamål. Regeringen beräknar nu ytterligare 75

miljoner kronor för verksamheten hösten 2002. För

att kommunerna skall få del av dessa medel bör

ambitionen enligt regeringen vara att

tre-femåringarna i de berörda bostadsområdena

erbjuds avgiftsfri förskola under minst tre timmar

om dagen med en särskild inriktning på barns

språkutveckling.

I flera motionsyrkanden tas frågor upp med

anknytning till rätten att delta i

förskoleverksamhet m.m. Kristdemokraterna anser att

barn till aktivt arbetssökande föräldrar bör få rätt

till en garanterad barnomsorgsplats omfattande minst

tre timmar om dagen (mot. 1999/2000:Sf302 yrk. 15).

Motionärerna anser vidare att fyra-femåringarna bör

ges rätt till en viss avgiftsfri verksamhet

(omfattande 525 timmar), men vill ge föräldrarna

möjlighet att utifrån deras behov kunna välja i

vilken form det skall ske (yrk. 14). Enligt

Folkpartiet bör alla barn från tre års ålder

erbjudas plats inom barnomsorg med tydlig pedagogisk

inriktning (mot. 1999/2000:Ub294 yrk. 3). I motion

1999/2000:A230 (fp) yrkande 21 framhålls att

erbjudande om pedagogisk förskola till alla barn bör

inordnas i den kommunala planeringen och inte

fortsätta att ligga vid sidan av, uppmuntrat av

projektbidragstänkandet. Enligt motion

1999/2000:Ub263 (s) bör skollagen anpassas så att

alla barn får rätt till förskola. Detta är enligt

motionärerna en viktig åtgärd för att bidra till att

minska den utslagning av barn och ungdomar som kan

skönjas redan i förskoleåldern.

Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

avvisas i flera motioner. Kristdemokraterna anser

(mot. 1999/2000:Sf302 yrk. 12) att staten med denna

reform pekar ut vad som är bäst för den enskilda

familjen och det enskilda barnet, eftersom ekonomin

styr de flesta människors val. Dessutom gynnar

förslaget allra mest de familjer som har relativt

hög inkomst, vilket är uppseendeväckande i sig,

heter det i motionen. Enligt motion 1999/2000:

Ub245 (kd) yrkande 1 är införande av maxtaxa

förkastligt från åtminstone tre perspektiv -

ideologiskt, ekonomiskt och fördelningspolitiskt.

Även Folkpartiet avvisar en statligt reglerad

maxtaxa (mot. 1999/2000:Sf305 yrk. 8). Motionärerna

framhåller att enhetliga omsorgstaxor ger små

marginaleffekter, vilket är önskvärt. Införande av

en maxtaxa är ett enormt principgenombrott. Trots

detta avvisas förslag om en statlig maxtaxa.

Motionärerna anser nämligen att lokala frågor skall

hanteras lokalt. Folkpartiet vill (yrk. 9) ha ett

kommunalt finansierat system, en barnomsorgspeng,

för likvärdiga möjligheter till barnomsorg oavsett

om man önskar kommunalt eller privat dagis eller

någon annan omsorgsform. Centerpartiet anser (mot.

1999/2000:So325 yrk. 6) att regeringen bör avstå

från att lämna förslag om införande av maxtaxa.

Motionärerna pekar på att detta är en dyr reform.

Det är bättre att använda resurserna så att de

kommer alla barnfamiljer till del, heter det i

motionen.

Föräldrars och barns rätt till valfrihet och

mångfald inom barnomsorgen betonas i

Kristdemokraternas motion 1999/2000:Sf302 (yrk. 11).

Föräldrarna måste ges en reell möjlighet att välja

barnomsorgsform. Alla former av barnomsorg måste ses

som ett komplement till föräldrarnas omsorg och utgå

från vad föräldrarna anser vara bäst för sitt barn.

Motionärerna vill se en breddad barnomsorgspolitik

med förskola som drivs av olika huvudmän,

familjedaghem, kooperativ samt en garanterad

tillgång till öppen förskola.

Varje kommun skall enligt Kristdemokraterna erbjuda

öppen förskola (mot. 1999/2000:Sf302 yrk. 13).

Motionärerna pekar på att var fjärde öppen förskola

har försvunnit under de senaste åren. Den öppna

förskolan bör ges möjlighet att utvecklas. Även

Centerpartiet understryker behovet av att utveckla

den öppna förskolan (mot. 1999/2000:Sf637 yrk. 19

och 1999/2000:

So325 yrk. 8). Motionärerna anser att den fyller ett

stort behov i synnerhet för utsatta barn.

I motion 1999/2000:Ub208 (m) föreslås en

folkomröstning om utformningen av barnomsorgen.

Motionären pekar på att detta är en fråga som har

större betydelse för en barnfamilj än nästan alla

andra frågor. Innan långtgående beslut fattas av

riksdagen borde den svenska allmänheten få en rejäl

chans att få säga sin mening i en folkomröstning som

gäller en fråga som är angelägen för alla.

U t s k o t t e t påminner om att reformarbetet

inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen

under senare år i hög grad betonat det pedagogiska

innehållet i verksamheten. Barnomsorgen är en

kommunal verksamhet med nationella mål som bl.a.

uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98).

Läroplanen gäller för de förskolor som har kommunen

som huvudman. Den skall även ligga till grund för

bedömningen av kvalitetskravet vid

tillståndsprövning av enskilda förskolor och vara

vägledande för familjedaghemmens verksamhet.

Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes

fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt nu gällande

bestämmelser är kommunerna skyldiga att

tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern 1-12 år

i den omfattning som behövs med hänsyn till

föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller till

barnets eget behov. För barn vars föräldrar är

arbetslösa har kommunen ingen lagstadgad skyldighet

att erbjuda förskoleverksamhet. Detta innebär att

barn till arbetslösa i många kommuner ställs utanför

barnomsorgen. I 40 % av kommunerna får barnen inte

behålla sin plats vid arbetslöshet i familjen.

Endast 28 % av kommunerna ställer inget krav på

förvärvsarbete eller studier för att barn skall få

plats i verksamheten. Totalt är det 27 % av barnen i

åldern 1-5 år som inte har plats inom

förskoleverksamheten. Av dem är 11 % barn till

föräldralediga, 8 % har föräldrar som arbetar eller

studerar men som klarar sig utan barnomsorg och 6 %

är barn till arbetslösa. Den minsta gruppen, 2 %, är

barn i familjer med hemarbetande föräldrar som inte

efterfrågar förskoleverksamhet.

Kommunerna har rätt att ta ut avgifter för

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Under 1990-

talet har flertalet kommuner förändrat sina

avgiftssystem. Nivåerna har höjts och tids- och

inkomstrelaterade taxor har blivit vanliga.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare

behandlat frågor om rätten att delta i

förskoleverksamhet (senast i yttr. 1998/99:UbU3y och

bet. 1998/99:UbU10). Utskottet har bl.a. ansett det

oroande att denna rätt på senare tid urholkats genom

att kommunerna successivt har skärpt reglerna för

rätten till barnomsorg.

Det är enligt utskottets mening inte rimligt att

barn till arbetslösa i 40 % av kommunerna mister sin

plats i barnomsorgen. Utskottet anser att det är

angeläget att alla barn ges möjlighet att delta i

förskolan. Detta sett inte minst ur ett

barnperspektiv. Den verksamhet som förskolan

erbjuder är viktig för barns utveckling och lärande.

Förskoleverksamheten är numera en del av

utbildningssystemet och det är enligt utskottets

uppfattning angeläget med en fortsatt utveckling av

förskolans pedagogiska roll med utgångspunkt i

läroplanen. Utskottet ser därför positivt på

regeringens planer att införa en allmän förskola för

alla fyra- och femåringar. Det är enligt utskottets

uppfattning ett naturligt steg i en utveckling av

förskolans pedagogiska roll och i att göra den

tillgänglig för alla barn. En arbetsgrupp inom

Regeringskansliet har haft i uppdrag att utarbeta

förslag om införande av allmän förskola och maxtaxa.

Arbetsgruppens förslag (Ds 1999:53) remissbehandlas

t.o.m. den 1 februari 2000. Utskottet konstaterar

sålunda att frågan för närvarande bereds inom

Regeringskansliet och att något konkret förslag ännu

inte har lämnats till riksdagen. Enligt vad

utskottet har erfarit avser regeringen att lämna en

proposition före sommaren år 2000. Med hänvisning

till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1999/2000:Ub263, 1999/2000:Ub294 yrkande 3,

1999/2000:A230 yrkande 21 och 1999/2000:Sf302

yrkandena 14 och 15.

Utskottet avstyrker även motionerna 1999/2000:Ub245

yrkande 1, 1999/2000:Sf302 yrkande 12,

1999/2000:Sf305 yrkandena 8 och 9 och

1999/2000:So325 yrkande 6 rörande maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med

hänvisning till pågående beredningsarbete inom

Regeringskansliet.

Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Sf302 yrkande

11 om valfrihet och mångfald i barnomsorgen. Enligt

gällande regler i 2 a kap. 2 § skollagen bedrivs

förskoleverksamhet i form av förskola, familjedaghem

och kompletterande förskoleverksamhet (öppen

förskola). Ett bolag, en förening, en samfällighet,

en stiftelse eller en enskild individ som

yrkesmässigt vill driva förskola skall ha tillstånd

till detta av den kommun där verksamheten skall

bedrivas (2 a kap. 13 §). Kommunen kan lämna bidrag

till enskild förskoleverksamhet. Sådant bidrag bör

lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt

avviker från kommunens kostnad per barn i

motsvarande verksamhet (2 a kap. 17 §).

Utskottet noterar att Skolverket i en rapport till

regeringen i oktober 1998 redovisat att verket under

den närmaste treårsperioden avser att prioritera

bl.a. insatser i fråga om familjedaghem och öppna

verksamheter. Vidare har regeringen i december 1998

uppdragit åt Skolverket att utfärda allmänna råd för

familjedaghem, fritidshem, öppen förskola och öppen

fritidsverksamhet. Allmänna råd har nyligen

utfärdats såvitt avser fritidshem. Däremot har

utgivandet av de övriga allmänna råden försenats.

Enligt vad utskottet inhämtat beräknas de dock

utkomma inom kort.

I en promemoria, bilagd sistnämnda regeringsbeslut,

anges att allmänna råd för familjedaghem bör ha sin

utgångspunkt i läroplanen för förskolan, men vara

anpassade till de ofta mycket olika förutsättningar

som familjedaghemmet kan ge för barns fostran och

omsorg. Viktigt är att den värdegrund som förskolans

verksamhet vilar på också tydliggörs för

familjedaghemmens verksamhet. Att i nära samverkan

med föräldrarna kunna anpassa och utveckla

verksamheten är en särskild kvalitet i

familjedaghemmet. Råden bör ge riktlinjer för hur

verksamheten kan bidra till barns omvårdnad,

utveckling och lärande. Familjedaghemmets

samhälleliga uppdrag i förhållande till barn och

föräldrar bör anges, liksom riktlinjer för

dagbarnvårdarens dagliga arbete inom olika områden.

De allmänna råden bör formuleras så att de också kan

fungera vägledande för kommunen i frågor som rör

ledning, uppföljning, utvärdering och tillsyn av

verksamheten.

När det gäller den öppna förskolan sägs i

regeringsuppdraget till Skolverket bl.a. att den är

ett värdefullt komplement inom förskoleverksamheten.

Allmänna råd för öppen förskola bör utgå från att

verksamheten, utifrån en med övrig

förskoleverksamhet gemensam värdegrund, även

fortsättningsvis skall profileras och utvecklas

efter lokala behov. Utskottet noterar också att

Skolverket i den ovan nämnda rapporten har

framhållit att det är viktigt med en uppföljning och

utvärdering av verksamheten i den öppna förskolan i

vad avser tillgång och efterfrågan,

organisationsformer och innehåll i verksamheten.

Utskottet delar denna uppfattning.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks

motionerna 1999/2000:Sf302 yrkande 13,

1999/2000:Sf637 yrkande 19 och 1999/2000:

So325 yrkande 8.

Utskottet avstyrker även motion 1999/2000:Ub208

rörande folkomröstning om utformningen av

barnomsorgen. Utskottet delar i och för sig

motionärens uppfattning att utformningen av

barnomsorgen är en fråga som har mycket stor

betydelse för en barnfamilj. Utskottet anser dock

inte att det är lämpligt att anordna en

folkomröstning i denna fråga.

Förslag till ändring av skollagen beträffande

interkommunal ersättning

Regeringen föreslår att bemyndigandet i 11 kap. 24 §

skollagen (1985:1100) ändras så att regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om skyldighet för en kommun (i dag

hemkommun) att betala ersättning för gymnasial

vuxenutbildning till den kommun eller det landsting

som anordnar utbildningen. Ändringen föreslås träda

i kraft den 1 januari 2000. Syftet är att ändra

reglerna om interkommunal ersättning för

påbyggnadsutbildningar i komvux. En kommun, som har

tagit in en elev som är hemmahörande i en annan

kommun till en riksrekryterande

påbyggnadsutbildning, skall ha rätt till ersättning

för sina kostnader för elevens utbildning från den

kommun som var elevens hemkommun vid tidpunkten för

beslutet om intagning till utbildningen.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen.

Utskottet erinrar om att elevunderlaget för många

påbyggnadsutbildningar är för litet för att de skall

kunna anordnas i varje kommun. Utbildningsanordnaren

kan sällan få tillräckligt stora grupper och därmed

en rimlig kostnad per kursplats med deltagare

huvudsakligen från den egna kommunen. Det krävs i

stället en regional eller nationell rekrytering. Om

detta inte fungerar innebär det att utbudet av

påbyggnadsutbildningar utarmas. Nuvarande

regelsystem för de riksrekryterande

påbyggnadsutbildningarna innebär att

ersättningsskyldigheten åvilar elevens hemkommun. En

stor del av eleverna är vid tidpunkten för beslut om

intagning bosatta i en annan kommun än den kommun

som anordnar utbildningen. Om en sådan elev därefter

flyttar och bosätter sig i anordnarkommunen upphör i

regel den ursprungliga hemkommunens

ersättningsskyldighet, eftersom denna kommun inte

längre är att betrakta som hemkommun. Det är inte

realistiskt att tro att de kommuner som anordnar

påbyggnadsutbildning är beredda att frivilligt ta på

sig kostnaderna för elever från andra kommuner. Mot

denna bakgrund delar utskottet regeringens

uppfattning att regelsystemet bör ändras.

Anslagen

A 1 Statens skolverk

Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare för

det offentliga skolväsendet och för den av det

allmänna anordnade förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen (barnomsorgen). Skolverkets

uppdrag är att genom uppföljning, utvärdering,

kvalitetssäkringsarbete, särskilda

utvecklingsinsatser, tillsyn samt utnyttjande av

forskningsresultat aktivt verka för att de mål och

riktlinjer förverkligas för förskola, skola och

vuxenutbildning som riksdagen och regeringen har

fastställt.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att arbetet inom Skolverket har bedrivits med

målsättningen att utveckla användbara

kvalitetsindikatorer och att stödja kommuner och

skolor i den lokala uppföljningen och utvärderingen

av skolan. Skolverket skall inom sitt ansvarsområde

aktivt främja och säkra uppfyllelsen av de

nationella målen. Regeringen betonar att

verksamhetens kvalitet och likvärdighet därvid

särskilt skall hävdas. Regeringen anser att

utvecklingen av uppföljningsbara

kvalitetsindikatorer här är av central betydelse.

Skolverket bör fortsatt intensifiera sitt arbete att

stödja kommunerna i reformarbetet och stärka

kommunernas förmåga att genom egen uppföljning,

utvärdering och tillsyn utveckla barnomsorgen och

sitt skolväsende. Skolverkets arbete skall ske med

den inriktning som anges i de två senaste

utvecklingsplanerna (skr. 1996/97:112 och skr.

1998/99:121). Regeringen utgår också från att

Skolverket ökar den egeninitierade tillsynen i

enlighet med vad som föreskrivs i regleringsbrevet.

Regeringen har beräknat anslaget till Statens

skolverk till 301 568 000 kr. I detta belopp ingår

bl.a. 12 miljoner kronor för

kvalitetsgranskningsnämndens verksamhet. Sammanlagt

tillförs verket därmed 25 miljoner kronor på

helårsbasis för denna verksamhet. Nämnden inrättades

den 1 juli 1999 och anslaget tillfördes 13 miljoner

kronor för år 1999. Regeringen anser att Skolverket

bör få använda sitt anslagssparande för de utvidgade

verksamhetsområden verket fått avseende barnomsorg

och vuxenutbildning samt ökat antal uppdrag avseende

skolväsendet i övrigt. Skolverket bör även för år

2000 få rätt att disponera högst 8 miljoner kronor

under sitt ramanslag för att stödja forskning.

I flera motioner föreslås inrättande av ett

nationellt kvalitetsinstitut. Moderaterna anser att

ett fristående kvalitetsinstitut - på ett helt annat

sätt än Skolverket haft möjlighet till - kan ges i

uppdrag att fokusera på och granska skolans

kvalitet. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift

att dra upp riktlinjerna för arbetet vid ett

nationellt utvärderingsinstitut (mot.

1999/2000:Ub227 yrk. 10 och 1999/2000:Ub311 yrk. 3).

Ett nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas den 1

januari 2000. Under ett nytt anslag för år 2000

beräknas 200 miljoner kronor för ett sådant institut

(mot. 1999/2000:Ub812 yrk. 1 och 22). Uppföljning

och utvärdering lyfts i huvudsak från Skolverket.

Moderaterna föreslår att kvarvarande verksamhet förs

samman med Statens institut för handikappfrågor i

skolan (SIH) och att det bildas en gemensam

myndighet. Anslaget A 1 slås samman med anslaget A

6, som utgår (mot. 1999/2000:Ub812 yrk. 2 och 17). I

motion 1999/2000:Ub259 (m) yrkande 4 framhålls

vikten av att alla skolor kvalitetsgranskas och

bedöms efter samma kriterier oavsett huvudman. Ett

nationellt institut för kvalitetsgranskning bör

därför inrättas (yrk. 8).

Även Centerpartiet anser att ett nationellt

kvalitetsinstitut bör inrättas. Som huvudmän för

detta skulle t.ex. kommunerna och lärarnas

organisationer kunna fungera (mot. 1999/2000:Ub212

yrk. 3). Beslutet att inrätta de nationella

skolinspektörerna vid Skolverket var ett steg i fel

riktning och bör återkallas (yrk. 2). En minskning

av anslaget med 25 miljoner kronor avseende medlen

till kvalitetsgranskningsnämnden föreslås (mot.

1999/2000:

Ub811 yrk. 5 i denna del). Under ett särskilt anslag

föreslås 100 miljoner kronor för inrättandet av ett

kvalitetsinstitut (mot. 1999/2000:Ub811 yrk. 4).

Folkpartiet anser att en ny myndighet - en

nationell skolinspektion - bör skapas för att stärka

statens roll i utvärderingen av skolans resultat.

Skolverket skall behålla sin rådgivande och

stödjande roll och sina utvecklingsuppgifter.

Nationella skolinspektionen skall granska kvaliteten

i såväl kommunala som fristående skolor, säkerställa

likvärdighet i bedömningen av nationella prov och

det nationella betygssystemet (mot. 1999/2000:Ub294

yrk. 29).

Kristdemokraterna föreslår att anslaget till

Skolverket minskas med 15 miljoner kronor. Med

hänsyn till ett högt anslagssparande bör minskningen

kunna göras utan inskränkningar i verksamheten,

heter det i motion 1999/2000:Ub807 i denna del.

U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning

att Skolverket bör intensifiera sitt arbete med att

stödja kommunerna i reformarbetet och stärka

kommunernas förmåga att genom egen uppföljning,

utvärdering och tillsyn utveckla barnomsorgen och

skolväsendet. Utskottet förutsätter också liksom

regeringen att Skolverket ökar sin egeninitierade

tillsyn.

Utskottet vill betona vikten av en

kvalitetsgranskning av barnomsorgen och skolväsendet

både på nationell nivå och lokalt i kommuner och

skolor. För statens del handlar det bl.a. om de

nationella proven, Skolverkets nationella

uppföljnings- och utvärderingssystem och den nyligen

inrättade kvalitetsgranskningsnämnden. På lokal nivå

finns bl.a. den årliga kvalitetsredovisningen,

uppföljningen av resultat och det lokala

utvecklingsarbetet. Utskottet har tidigare vid ett

flertal tillfällen behandlat och avstyrkt

motionsyrkanden om inrättande av ett fristående

nationellt kvalitetsinstitut, bl.a. i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för år 1999

(bet. 1998/99:UbU1 s. 22) och senast tidigare denna

höst (bet. 1999/2000:UbU5 s. 6). Riksdagen har

varje gång avslagit yrkandena. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu och hänvisar till vad utskottet

tidigare anfört. Utskottet ansåg bl.a. att en

kvalitetsgranskningsnämnd knuten till den ansvariga

sektorsmyndigheten är att föredra framför ett

fristående kvalitetsinstitut. Utskottet framhöll att

nämnden bör bli ett komplement till Skolverkets

reguljära uppgifter och att detta kommer att bidra

till att viktiga synergieffekter uppnås för

verksamheten. Enligt utskottets uppfattning har den

första insatsen av nationella kvalitetsgranskningar

som genomfördes under år 1998 tillfört skolområdet

viktig information som kan bidra till utveckling av

kvaliteten i verksamheten (Skolverkets rapport nr

160).

Utskottet avstyrker förslagen i motionerna

1999/2000:Ub212 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:Ub227

yrkande 10, 1999/2000:Ub259 yrkandena 4 och 8,

1999/2000:Ub294 yrkande 29 och 1999/2000:Ub311

yrkande 3 om inrättande av ett nationellt

kvalitetsinstitut. Utskottet avstyrker därmed även

motionerna 1999/2000:Ub811 yrkandena 4 och 5

(delvis) och 1999/2000:Ub812 yrkandena 1, 2, 17 och

22 med förslag till ändrad medelsberäkning.

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning

av anslaget och avstyrker därmed även motion

1999/2000:Ub807 i denna del. Utskottet anser i

likhet med regeringen att Skolverket bör få använda

sitt anslagssparande för de utvidgade

verksamhetsområdena verket fått avseende barnomsorg

och vuxenutbildning samt ökat antal uppdrag avseende

skolväsendet i övrigt. Utskottet har inget att

erinra mot att Skolverket för budgetåret 2000 får

disponera högst 8 miljoner kronor av detta anslag

för att stödja forskning inom skolväsendet.

A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Syftet med verksamheterna under anslaget är att

utveckla de nationella mål- och styrdokumenten och

att ge stöd och stimulans till utvecklingen av

barnomsorgen och skolväsendet.

Regeringen framhåller att ett omfattande

reformarbete pågår inom skolområdet. Reformarbetet

omfattar främst integrationen skola-förskola samt

utvecklingen inom gymnasieskolan och

vuxenutbildningen.

Regeringen betonar vikten av kompetensutveckling

och stöd till skolutvecklingsprojekt. 500 miljoner

kronor avsätts under en treårsperiod för

utvecklingsinsatser inom skolväsendet, varav en del

avser kompetensutveckling. Medlen fördelar sig med

30 miljoner kronor år 2000, 80 miljoner kronor år

2001 och 390 miljoner kronor år 2002. Regeringen

pekar på att därutöver kommer - inom ramen för det

s.k. tiopunktsprogrammet - under år 2000

kompetensutvecklingsinsatser att fortsätta för

lärare i naturvetenskap, teknik och miljö samt för

lärare i yrkesämnen till en kostnad av ca 50

miljoner kronor. Under år 2000 kommer omfattande

kompetensutveckling inom det specialpedagogiska

området att erbjudas lärare inom förskoleklassen och

det obligatoriska skolväsendet. Vidare avses

resurser avsättas för kompetensutveckling inom det

metodologiska området för lärare i skolor med elever

med många olika nationaliteter och språk,

språkutveckling (läs- och skrivprocessen) samt för

utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation

avseende lärare i kärnämnen och karaktärsämnen i

gymnasieskolan. En del av utvecklingsinsatserna

kommer att avse skolbibliotekens pedagogiska roll i

skolan. Regeringen informerar om att medel från

anslaget även kommer att användas för att stödja

lärares möjlighet att delta i bl.a.

forskningsprojekt och för att stödja lokalt

utvecklingsarbete beträffande romska elevers

skolsituation.

Vissa överföringar görs från detta anslag till

andra anslag. Regeringen har beräknat anslaget till

313 799 000 kr.

Centerpartiet betonar i motion 1999/2000:Ub810

yrkande 10 vikten av ökad kompetensutveckling av

personal i skolan. En särskild satsning på skolan

bör genomföras. För ändamålet har 80 miljoner kronor

avsatts under ett särskilt anslag (mot.

1999/2000:Ub811 yrk. 5 i denna del). Satsningen bör

innefatta kompetensutveckling av skolledare och

kommunpolitiker för att stärka kunskaperna om

målstyrning och kvalitetssäkring, program för läs-

och skrivutveckling respektive matematik samt

resurser för att stärka didaktisk forskning (yrk.

3). Centerpartiet anser att 10 miljoner kronor bör

beräknas under detta anslag för utveckling av

läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Därjämte föreslås en minskning av anslaget på 3

miljoner kronor (mot. 1999/2000:Ub811 yrk. 1).

I motion 1999/2000:Ub240 (c) yrkande 1 betonas

vikten av kunskaper om den egna regionens historia.

Det behövs enligt motionären stöd till en skånsk

historiebok på nätet. Medel bör kunna anvisas under

detta anslag, förslagsvis 1 miljon kronor.

U t s k o t t e t ser positivt på de av regeringen

planerade insatserna med medel från detta anslag,

avseende bl.a. kompetensutveckling inom det spe-

cialpedagogiska området, kompetensutveckling för

lärare i skolor med elever med många olika

nationaliteter och språk, språkutveckling (läs- och

skrivprocessen) och utveckling av arbetssätt och

arbetsorganisation avseende lärare i kärnämnen och

karaktärsämnen i gymnasieskolan. Utskottet anser i

likhet med regeringen det angeläget med en

förstärkning av medlen under anslaget för insatser

rörande kompetensutveckling och stöd till

skolutvecklingsprojekt. Utskottet, som kan

konstatera att ett omfattande utvecklingsarbete

planeras - bl.a. kompetensutveckling av lärare inom

området läs- och skrivprocessen med medel från detta

anslag - avstyrker förslagen i motionerna

1999/2000:Ub811 yrkandena 1, 3 och 5 och

1999/2000:Ub810 yrkande 10 att ytterligare 80

miljoner kronor avsätts under ett nytt anslag för en

särskild skolsatsning samtidigt som en viss

minskning föreslås av det nu behandlade anslaget.

När det gäller förslaget att avsätta 10 miljoner

kronor till utveckling av läromedel för elever med

läs- och skrivsvårigheter hänvisar utskottet till

att regeringen i propositionen Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd har

aviserat en särskild utredning vad gäller statens

engagemang för produktion av läromedel och

studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder (prop. 1998/99:105 s. 30). Utskottet

anser att denna utredning bör avvaktas.

Utskottet avstyrker förslaget i motion

1999/2000:Ub240 yrkande 1 att avsätta 1 miljon

kronor till stöd för produktion av en skånsk

historiebok.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet

regeringens förslag och föreslår att det begärda

beloppet, 313 799 000 kr, anvisas under anslaget A 2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg.

A 3 Forskning om skolväsendet

Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig

grund öka kunskapen om det svenska skolväsendets

förutsättningar och resultat samt bidra till

nyttiggörande av denna kunskap.

Regeringen pekar på att behovet av skolforskning

och skolans forskningsanknytning har ökat mot

bakgrund av genomgripande förändringar inom

skolområdet. Regeringen ser det som prioriterat att

öka Skolverkets forskningsanslag. Behovet av

forskningsinsatser på skolområdet kommer att

övervägas i samband med den forskningspolitiska

propositionen.

Regeringen informerar om att den avser att under en

treårsperiod låta Skolverket disponera sammanlagt 6

miljoner kronor av det anslagssparande som står till

regeringens förfogande under anslaget A 8

Specialskolor och resurscenter för att stödja och

stimulera pedagogisk forskning inom området elever

med funktionshinder. Regeringen anser att Skolverket

- om verket så bedömer erforderligt - bör få använda

högst 8 miljoner kronor av anslaget A 1 Statens

skolverk för att fortsätta påbörjad

forskningsverksamhet under år 2000.

Anslaget till Skolverkets forskningsverksamhet har

beräknats till 8 115 000 kr år 2000.

I Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:Ub812

yrkande 14 föreslås en ökning av anslaget med 8

miljoner kronor för forskningsprojekt om långsiktig

kunskapsbildning. Centerpartiet föreslår en ökning

av anslaget med 10 miljoner kronor för forskning

kring läs- och skrivsvårigheter (mot.

1999/2000:Ub811 yrk. 2).

U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen

att behovet av skolforskning och skolans

forskningsanknytning har ökat mot bakgrund av

genomgripande förändringar inom skolområdet.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att

behovet av forskningsinsatser bör övervägas i

samband med den forskningspolitiska propositionen,

tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp

och avstyrker yrkandena.

A 4 Program för IT i skolan

Från och med budgetåret 1999 har under ett nytt

ramanslag medel anvisats för IT i skolan.

Satsningen omfattar medel om totalt 1 490 miljoner

kronor under tre år. 340 miljoner kronor har

anvisats för år 1999. För år 2000 har beräknats 500

miljoner kronor och för år 2001 650 miljoner kronor.

Regeringen redovisar att samtliga kommuner har

anmält intresse för att delta i utvecklingen av

lärarnas kompetens inom området och de har ansökt om

statsbidrag för infrastrukturinvesteringar.

Kompetensutvecklingen inleddes våren 1999 med

utbildning av en pilotomgång och inleds i full skala

med ca 10 000 deltagare under hösten 1999.

Moderata samlingspartiet föreslår en ökning av

anslaget med 460 miljoner kronor för nästa budgetår.

Sammanlagt föreslås 1 171 miljoner kronor mer än

regeringen för treårsperioden 2000-2002 (mot.

1999/2000:Ub812 yrk. 15). Moderaterna vill enligt

yrkande 4 i motionen och i motion 1999/2000:T717

yrkandena 1 och 6 stärka lärarnas IT-kunnande, driva

projekt som rör digital distansutbildning, och de

föreslår att alla skolor skall få

bredbandsuppkopplingar. I det sist nämnda yrkandet

framhålls även att informationstekniken som ett

pedagogiskt instrument skall tydliggöras i

lärarutbildningen. Kristdemokraterna anser att

satsningarna på IT i skolan bör ske i en realistisk

takt och föreslår en minskning av anslaget med 70

miljoner kronor (mot. 1999/2000:Ub807 i denna del).

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena

anföra följande.

Riksdagen behandlade i samband med

budgetpropositionen för 1999 utförligt dels

regeringens skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg

- nationellt program för IT i skolan, dels

regeringens förslag beträffande den treåriga

satsningen på informationsteknik i skolan (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 11-17).

Riksdagen avslog därvid på utskottets förslag bl.a.

motions-yrkanden från Moderata samlingspartiet om en

betydligt mer omfattande satsning än den av

regeringen föreslagna. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu. Den av riksdagen beslutade

satsningen på IT i skolan bör enligt utskottets

mening genomföras enligt planerna.

När det gäller frågor om lärares kunskaper på IT-

området vill utskottet betona vikten av att lärare

behärskar IT så att tekniken kan användas som ett

pedagogiskt verktyg för lärande. Sedan den 1 januari

1998 ingår i målen för lärarexamina att de

studerande för att få examen skall ha förmåga att

använda datorer och andra informationstekniska

hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur

dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen i

skolan (bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS

1993:100). För att nå detta mål har särskilda medel

via Högskoleverket ställts till förfogande för

högskolor med lärarutbildning.

Lärarutbildningskommittén lämnade i juni 1999 sitt

förslag till förändringar av lärarutbildningen.

Betänkandet har remissbehandlats t.o.m. den 1

november 1999. Regeringen informerar om att en

proposition avseende den framtida lärarutbildningen

kommer att lämnas till riksdagen under år 2000.

Utskottet vill också peka på att en omfattande

kompetensutveckling av lärare har inletts inom IT-

området med medel från förevarande anslag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1999/2000:Ub807 (i denna del),

1999/2000:Ub812 yrkandena 4 och 15 och

1999/2000:T717 yrkandena 1 och 6 och föreslår att

det begärda beloppet, 501 254 000 kr, anvisas under

anslaget.

A 5 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna

Från och med budgetåret 1999 har medel anvisats

under ett nytt ramanslag för särskilda

utbildningsinsatser i storstadsregionerna. Under

anslaget beräknas medel under treårsperioden 1 juli

1999-1 juli 2002 för förskola i socialt utsatta

bostadsområden, språkutveckling i skolan och

praktikanskaffning för vuxna invandrare. Medlen

disponeras efter förslag av Storstadsdelegationen i

de lokala utvecklingsavtal som skall tecknas med

storstadskommunerna.

I avtalen kommer medel att fördelas till en utbyggd

förskoleverksamhet. För detta ändamål har 150

miljoner kronor om året avsatts. Ytterligare 75

miljoner kronor beräknas för andra halvåret 2002.

För att kommunerna skall få del av dessa medel skall

3-5-åringarna i de berörda bostadsområdena erbjudas

förskola under minst tre timmar om dagen med en

särskild inriktning på barns språkutveckling. Vidare

kommer i avtalen medel att fördelas till

språkutveckling i skolan. 50 miljoner kronor per år

har avsatts under perioden 1999-2002. Medlen skall

användas för åtgärder som syftar till att främja

språkutvecklingen i svenska hos elever med utländsk

bakgrund. Dessutom skall i avtalen medel fördelas

för att underlätta varvning mellan praktik och

studier för arbetslösa invandrare och sfi-

studerande. 20 miljoner kronor per år har avsatts

under treårsperioden för detta ändamål.

Regeringen föreslår att ytterligare 45 miljoner

kronor avsätts för år 2000. Dessa medel skall

användas till insatser där vuxna stöder skolelever

med t.ex. läxläsning. Medlen skall även användas för

att bryta segregationen mellan infödda svenska barn

och ungdomar och barn och ungdomar med utländsk

bakgrund.

Moderaterna föreslår att anslaget till förstärkning

av utbildning i storstadsregionerna skall utgå. De

anser att problemen med utanförskap inte löses med

mer statsbidrag till vissa kommuner. Det som behövs

är att alla elever ges bra möjligheter att välja

skola och att staten tar över finansieringen av

skolan (mot. 1999/2000:Ub812 yrk. 16).

U t s k o t t e t påminner om att riksdagens

beslut med anledning av propositionen Utveckling och

rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet

har lagt grunden för en nationell politik för

storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet.

1998/99:AU2). Enligt denna proposition bör medel

bl.a. fördelas till särskilda insatser för barn och

ungdomar samt vuxna inom utbildningsområdet. Vid

behandlingen av budgetpropositionen för 1999

beslutade riksdagen att för detta ändamål anvisa

sammanlagt 220 miljoner kronor per år under en

treårsperiod med början den 1 juli 1999. I samband

därmed avslog riksdagen ett yrkande från Moderata

samlingspartiet om att det föreslagna anslaget

skulle utgå. Utskottet, som fortfarande anser att

det är mycket angeläget att en särskild

utbildningssatsning görs för barn, ungdomar och

vuxna i storstädernas utsatta områden, avstyrker

motion 1999/2000:

Ub812 yrkande 16.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

förstärka utbildningssatsningen i

storstadsregionerna med ytterligare 45 miljoner

kronor för år 2000. Utskottet föreslår att riksdagen

beslutar anvisa det begärda anslagsbeloppet,

265 000 000 kr.

A 6 Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)

skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till

kommunerna och sådana fristående skolor som står

under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla,

framställa och distribuera läromedel för synskadade,

rörelsehindrade, hörselskadade/döva och

utvecklingsstörda elever. SIH skall genom sina

insatser verka för att minimera de svårigheter som

kan uppstå för elever med funktionshinder.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att SIH har en ny organisation för den

specialpedagogiska stödorganisationen. Regeringen

pekar på att den tidigare efterfrågat en utveckling

respektive redovisning av resultat-indikatorer som

mäter måluppfyllelse. Regeringen bedömer det som

angeläget att myndigheten redovisar sådana mått

vilka sannolikt kommer att underlätta bedömningen av

myndighetens utveckling och resultat.

I propositionen Elever med funktionshinder - ansvar

för utbildning och stöd har regeringen redovisat

sina principiella utgångspunkter för den statliga

stödorganisationen i specialpedagogiska frågor

(prop. 1998/99:105). Regeringen anser att den

framtida stödorganisationen bl.a. bör omfatta

resurserna för SIH:s konsulentorganisation. Den

konkreta utformningen av den framtida

stödorganisationen kommer att bli en uppgift för en

i propositionen aviserad organisationskommitté.

Regeringen bedömer att den förändrade organisationen

kan starta sin verksamhet tidigast budgetåret 2001.

Regeringen har beräknat anslaget till 123 098 000

kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

Som utskottet har redovisat under anslaget A 1

Statens skolverk föreslås i Moderata

samlingspartiets motion 1999/2000:Ub812 yrkandena 2

och 17 bl.a. en sammanslagning av Skolverket och SIH

och att anslaget till SIH skall utgå. Utskottet

hänvisar till sina överväganden härom i det

föregående.

A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen

(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa

läromedel, dels kostnader för utveckling och

produktion av samt information om läromedel för

elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas

även olika utvecklingsinsatser för elever med

funktionshinder. Målet är att framställa läromedel

och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god

kvalitet för att tillgodose målgruppens behov.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att en samlad bedömning av läromedelssituationen för

de gravt synskadade eleverna är att de i allt

väsentligt får de läromedel de behöver inom den tid

som krävs för att de skall kunna följa

undervisningen på lika villkor som övriga elever.

SIH framhåller dock att det utbud av läromedel som

finns på marknaden är otillräckligt för SIH:s

målgrupper. För döva elever anges bristerna som

särskilt stora.

Regeringen har i propositionen Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

aviserat en särskild utredning vad gäller statens

engagemang för produktion av läromedel för barn,

ungdomar och vuxna med funktionshinder (prop.

1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4).

I avvaktan på denna utredning beräknar regeringen

anslaget oförändrat i förhållande till år 1999.

Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget ökas

med 1 miljon kronor. Skolutveckling och produktion

av läromedel för elever med handikapp är ett

prioriterat område, heter det i motion

1999/2000:Ub812 (yrk. 5 och 18).

U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna

att utveckling och produktion av läromedel för

elever med funktionshinder är en angelägen

verksamhet. Utskottet delar emellertid regeringens

uppfattning att den av regeringen aviserade

utredningen bör avvaktas. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag till anslagsbelopp, 21

470 000 kr, och avstyrker yrkandena.

A 8 Specialskolor och resurscenter

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn

och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller

talskada en till varje elevs förutsättningar

anpassad utbildning som så långt det är möjligt

motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.

Resurscentren skall genom utredning och träning

främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt

informera och kompetensutveckla föräldrar, lärare

och övrig personal.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att några av specialskolorna för döva och

hörselskadade i årsredovisningarna framhållit att

det finns en stor andel elever i behov av särskilt

stöd. Den grupp av elever som bedöms ha omfattande

svårigheter att uppnå betyget Godkänd uppskattas

till 20-30 % på dessa skolor. Skolorna framhåller

också den allt större bristen på utbildade

specialpedagoger. Det totala antalet elever uppgick

under läsåret 1998/99 till 809, vilket är en ökning

med 17 elever jämfört med föregående år.

Regeringen har i propositionen Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

bl.a. föreslagit en avveckling genom intagningsstopp

av de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och

Hällsboskolan (prop. 1998/99:105).

Intagningsstoppet vid Hällsboskolan fr.o.m. den 1

juli 2002 bör enligt regeringens mening föregås av

bl.a. en satsning på kompetensutveckling av lärare i

den kommunala skolan som arbetar med elever med grav

språkstörning. Regeringen avser att ge skolans

resurscenter i uppdrag att skyndsamt lägga upp en

sådan kompetensutveckling. För detta ändamål bör

enligt regeringen Hällsboskolan under en

treårsperiod, med början år 2000, få disponera

sammanlagt 6 miljoner kronor av det anslagssparande

som står till regeringens disposition.

Som utskottet har redovisat ovan (anslaget A 3)

föreslås Skolverket få disponera sammanlagt 6

miljoner kronor under tre år för att stödja och

stimulera forskning inom området elever med

funktionshinder. Även denna satsning finansieras

genom en del av det anslagssparande som står till

regeringens disposition.

När det gäller bristen på lärare med

specialpedagogisk respektive teckenspråkig

kompetens avser regeringen att återkomma i frågan

när beredningen av Lärarutbildningskommitténs

betänkande Att lära och leda (SOU 1999:63) har

avslutats.

Regeringen har beräknat anslaget till 453 129 000

kr.

Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget ökas

med 10 miljoner kronor år 2000. I syfte att

bibehålla och utveckla den kompetens som finns vid

skolorna föreslås att anslaget tillförs ytterligare

medel under en treårsperiod, sammanlagt 30 miljoner

kronor. Regeringens förslag att lägga ned Ekeskolan

och Hällsboskolan avvisas (mot. 1999/2000:Ub812 yrk.

19).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Riksdagen har med anledning av den ovan nämnda

propositionen nyligen beslutat om ändringar i

skollagen beträffande specialskolans målgrupp och

att genom ett intagningsstopp avveckla de fasta

skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan (bet.

1999/2000:UbU4, rskr. 14).

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av

regeringen begärda beloppet, 453 129 000 kr, under

anslaget.

A 9 Särskilda insatser på skolområdet

Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt

förordningen (1991:931) om statsbidrag till

särskilda insatser på skolområdet till kommuner för

samordnade utbildningsinsatser avseende särskild

undervisning på sjukhus m.m. och samordnade

regionala utbildningsinsatser för elever med

funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag

till vissa riksrekryterande utbildningar för elever

med funktionshinder.

Regeringen informerar om att en studie av

sjukhusundervisningen har genomförts inom

Utbildningsdepartementet. Resultatet av studien

visar behov av en fördjupad utredning, bl.a.

avseende huvudmannaskapet. Regeringen avser att

tillsätta en sådan utredning.

Regeringen räknar med en viss ökning av elevantalet

och föreslår därför en ökning av anslaget med 2 185

000 kr. Regeringen har beräknat anslaget till 276

353 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 10 Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna

och integrerad samisk undervisning i den kommunala

grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och den

integrerade samiska undervisningen har som mål att

bevara och utveckla det samiska språket och den

samiska kulturen genom att ge samiska barn en

utbildning med samisk inriktning. Sameskolstyrelsen

har som särskild uppgift att utveckla, framställa

och distribuera läromedel för samisk undervisning.

Av regeringens resultatinformation framgår att det

finns sex sameskolor och att den integrerade samiska

undervisningen bedrivs inom kommunal grundskola i

nio kommuner. Läsåret 1998/99 gick 189 elever i

sameskolan jämfört med 161 elever läsåret innan. Den

integrerade verksamheten omfattade 150 elever,

jämfört med 134 elever läsåret dessförinnan.

Regeringen anser bl.a. att Sameskolstyrelsen det

närmaste budgetåret måste fortsätta sitt

kvalitetsarbete genom att implementera de

kvalitetsmått som utarbetats. Regeringen har

beräknat anslaget till 34 990 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa

riksrekryterande utbildningar, kostnader för

Sveriges anslutning till examensordningen

International Baccalaureate Organization och

särskilt statsbidrag till IB-utbildningar

(International Baccalaureate), riksinternatskolor,

internationella grund- och gymnasieskolor, kostnader

för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige och

ersättning för kostnader för nordiska elever.

Mot bakgrund av de förändringar i gymnasieskolans

struktur som kommer att ske fr.o.m. läsåret 2000/01

bör enligt regeringens uppfattning systemet med

riksrekrytering ses över. En bedömning behöver göras

om systemet med särskilt verksamhetsstöd

fortsättningsvis behövs. Regeringen avser att uppdra

åt Skolverket att göra en sådan översyn. I avvaktan

på resultatet av denna översyn har regeringen

beräknat medelsbehovet på oförändrad nivå i

förhållande till år 1999.

Regeringen har beräknat anslaget till 123 793 000

kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen

om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska

barn och ungdomar (1994:519). Bestämmelserna innebär

i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen

för en svensk utlandsskola, distansundervisning,

kompletterande svensk undervisning och undervisning

vid utländsk skola (internationell skola). Från

anslaget bekostas även löneförmåner m.m. för

nationellt anställda lärare m.fl. vid

Europaskolorna. Bidrag lämnas även till

Riksföreningen Sverigekontakt.

Av regeringens resultatinformation framgår att det

läsåret 1998/99 fanns 32 svenska utlandsskolor.

Antalet elever i reguljär utbildning uppgick till

totalt 1 211. Det totala antalet elever vid

Europaskolorna var 322 (inklusive förskolan) läsåret

1998/99.

Regeringen bedömer att antalet elever vid de

svenska sektionerna av Europaskolorna kommer att öka

även nästa år. Genom att utnyttja befintligt

anslagssparande ryms dock enligt regeringen

kostnaderna inom anslaget. Även kostnaderna fr.o.m.

läsåret 2000/01 för statsbidrag för utbildning

motsvarande förskoleklass vid svensk utlandsskola

bedöms rymmas inom ramen för anslaget. Regeringen

har beräknat anslaget till 73 091 000 kr.

Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget

tillförs ytterligare 14 miljoner kronor.

Motionärerna framhåller att de svenska skolorna

utomlands underlättar svenskars möjligheter att

tjänstgöra utomlands och att skolorna fungerar som

betydelsefulla marknadsförare av Sverige (mot.

1999/2000:Ub812 yrk. 20). Folkpartiet föreslår en

ökning av anslaget med 20 miljoner kronor.

Motionärerna pekar på att tvåspråkigheten är en

tillgång och att svenska barn som bor utomlands bör

ses som en framtida resurs för Sverige (mot.

1999/2000:Ub294 yrk. 34).

U t s k o t t e t avstyrkte i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för år 1999

motsvarande motionsyrkanden (bet. 1998/99:UbU1).

Utskottet hänvisade till vad utskottet anförde i

samband med behandlingen av de ändrade reglerna för

ersättningsbelopp till huvudmännen för

utlandsskolorna (bet. 1997/98:UbU1 s. 69). Utskottet

delade regeringens uppfattning att anslaget till

svensk undervisning i utlandet inte kan undantas

från besparingar, trots att de svenska skolorna och

den kompletterande svenskundervisningen är viktiga

för de svenskar som bor utomlands. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu.

Utskottet anser således att riksdagen bör avslå

yrkandena och bifalla regeringens förslag till

anslagsbelopp.

A 13 Statens skolor för vuxna

Målet för statens skolor för vuxna (SSV) i

Norrköping och Härnösand är att öka tillgängligheten

av vuxenutbildning genom att i form av

distansutbildning erbjuda och utveckla

undervisningsverksamhet som motsvarar kommunal

vuxenutbildning. Anslaget tillförs inkomster för

bl.a. uppdragsutbildning.

Av regeringens resultatinformation framgår att

antalet kursdeltagare vid de båda skolorna ökat och

var närmare 30 000 under år 1998.

Uppdragsutbildningen har ökat jämfört med tidigare

år. Förklaringen till ökningen av antalet studerande

vid de båda skolorna hör samman med åtaganden inom

Kunskapslyftet.

Regeringen framhåller att distansutbildningen är

ett viktigt led i den förnyelse av vuxenutbildningen

som nu pågår till följd av Kunskapslyftet. I

december 1998 beslutade regeringen att inom ramen

för anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för

vuxna avsätta 8 miljoner kronor för fortsatt

projektverksamhet för utveckling av distansmetoder

inom gymnasial vuxenutbildning. Ytterligare 2

miljoner kronor av resterande medel från 1998 års

anslag bör få användas. Regeringen informerar om att

en särskild arbetsgrupp har tillsatts av

Utbildningsdepartementet med uppgift att leda

projektverksamheten under åren 1999 och 2000.

Målsättningen är, förutom att utveckla

distansmetoder inom gymnasial vuxenutbildning,

främst vid komvux, att utveckla funktioner vid SSV-

skolorna till stöd för flexibel utbildning genomförd

av kommunala vuxenutbildningsanordnare.

Regeringen har beräknat anslaget till 41 834 000

kr.

U t s k o t t e t, som delar regeringens

uppfattning att distansutbildning är ett viktigt led

i förnyelsen av vuxenutbildningen, anser att

riksdagen bör bifalla regeringens förslag till

anslagsbelopp.

A 14 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildning

Från anslaget bekostas statsbidrag till

kompletterande skolor enligt förordningen om

fristående skolor (1996:1206), vissa andra skolor,

bl.a. Katrineholms Tekniska skola och viss

kursverksamhet. Från anslaget utgår också medel

enligt särskilda regeringsbeslut till

försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom

vuxenutbildningsområdet.

Av regeringens resultatinformation framgår att

bidrag lämnats till 39 kompletterande skolor under

1999. 30 miljoner kronor har avsatts för

utvecklingsprojekt för vuxenlärare i syfte att

utveckla arbetssätt och arbetsformer inom

vuxenundervisningen, 5 miljoner kronor har avsatts

för utvecklingsinsatser i syfte att stimulera

rekryteringen av lågutbildade invandrare i

storstäderna till Kunskapslyftet och 1 miljon kronor

har avsatts för utveckling och planering av en

studie av vuxnas kunskap och kompetens inom OECD.

Skolverket kommer fr.o.m. den 1 mars 2000 att

besluta om statlig tillsyn och statsbidrag till

kompletterande utbildningar (jfr. prop. 1998/99:110,

bet. 1999/2000:UbU5, rskr. 15).

Medel till Carl Malmstens skola och delar av

Stenebyskolan - två kom-

pletterande skolor som fått bidrag från detta anslag

- föreslås fr.o.m. andra kalenderhalvåret 2000 föras

över till Linköpings respektive Göteborgs

universitet.

Regeringen beräknar, liksom för innevarande år,

medel för försöksverksamhet och utvecklingsarbete

inom vuxenutbildningsområdet. Vidare avser

regeringen att ta initiativ till en

försöksverksamhet för att utveckla former för

validering av vuxnas faktiska, icke formella

kunskaper.

En överföring på 3 092 000 kr görs från anslaget A

2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg. Av dessa

medel beräknas 2,5 miljoner kronor för fortsatt

verksamhet vid Nationellt centrum för sfi och

svenska som andraspråk.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot de

föreslagna förändringarna under anslaget och

tillstyrker att det begärda beloppet, 140 701 000

kr, anvisas.

A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

Från anslaget bekostas statsbidrag enligt

förordningen om statligt stöd till särskilda

satsningar på utbildning av vuxna (1998:276). Under

anslaget beräknas också bidrag till

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

(KY) samt medel till administration m.m. av

försöksverksamheten.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att den femåriga satsningen på vuxenutbildning,

Kunskapslyftet, som i första hand vänder sig till

arbetslösa som saknar treårig gymnasieutbildning,

har mötts av ett mycket stort intresse och

engagemang. Vidare framgår det att flertalet

kommuner mer än väl har uppnått de volymmål som

satts upp genom riksdagens beslut. Tendensen är att

ju längre Kunskapslyftet pågått, desto fler

deltagare med kortare utbildning har påbörjat

vuxenutbildning.

Målet är enligt regeringen att i stort sett

upprätthålla samma volym i Kunskapslyftet som år

1999 under hela kunskapslyftsperioden fram t.o.m.

våren år 2002, vilket innebär att den tidigare

planerade utbyggnaden inte kommer till stånd. För år

2000 beräknar regeringen medel motsvarande 101 913

årsstudieplatser till kommunerna, varav 5 000 avser

grundläggande vuxenutbildning. Därtill kommer 10 000

platser till folkhögskolan som fördelas via

Folkbildningsrådet. Regeringen anser att det är av

stor vikt att uppmärksamma kvalitet och likvärdighet

i utbildningen. Genom uppdrag till

kvalitetsgranskningsnämnden på Skolverket kommer

insatser att vidtas för att granska såväl det

kommunala ansvaret som utbildning på entreprenad.

För budgetåren 1997, 1998 och 1999 har 40 miljoner

kronor per år anvisats under folkbildningsanslaget

för uppsökande verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor. Dessa medel föreslås föras över från

utgiftsområde 17 till detta anslag. Regeringen

bedömer att stödet bör finnas under hela

kunskapslyftsperioden. Riksdagen begärde i samband

med behandlingen av budgetpropositionen för år 1999

att regeringen skulle återkomma till riksdagen med

en mer utförlig rapport om hur medlen har använts

(bet. 1998/99:KrU1, rskr. 57). En särskild utredare

har haft i uppdrag att granska och värdera

genomförandet och effekten av det statliga stödet.

En rapport överlämnades till regeringen våren 1999.

Regeringen lämnar i propositionen en redovisning av

innehållet i denna rapport. Regeringen anser att

stödet som har fördelats till de fackliga

organisationerna m.fl. har visat sig ha positiva

effekter. Regeringen bedömer att de insatser som har

vidtagits har inneburit att information kan anses ha

nått ut till målgruppen och att intresset för

studier har breddats.

Försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning (KY) leds av en särskild kommitté.

Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att

det vid de ansökningstillfällen som hittills

förekommit har kommit in långt fler ansökningar än

det antal platser som kommittén har haft resurser

att fördela. I dagsläget finns det drygt 200 olika

utbildningar inom 14 branschområden. Tillverkning

och informationsteknik är de två dominerande

områdena där drygt hälften av utbildningarna

återfinns. Ekonomi och ledning är den tredje största

sektorn med 12 % av utbildningarna. Antalet

anordnare har tredubblats sedan starten 1996 och

omfattar i dag närmare 140 stycken. Kommitténs

uppföljning av verksamheten visar att de studerande

överlag är nöjda med utbildningarna. Enligt

regeringen har försöksverksamheten hittills visat

sig slå väl ut. Utbildningsformen är eftertraktad

såväl hos arbetslivet som hos de studerande.

Försöksverksamheten har utökats och omfattar fr.o.m.

år 1999 12 000 platser. Den har förlängts t.o.m. år

2001.

Regeringen har beräknat anslaget till 4 307 844 000

kr för år 2000.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub812 yrkande 21 en successiv neddragning

av Kunskapslyftet samtidigt som den kvalificerade

yrkesutbildningen byggs ut till att omfatta 27 200

platser år 2002. Anslaget tillförs 850 miljoner

kronor från utgiftsområde 17 anslaget L 1 Bidrag

till folkbildningen. Sammantaget minskas förevarande

anslag med 176 miljoner kronor år 2000. Även i

Moderaternas motioner, 1999/2000:Sk692 yrkande 35,

1999/2000:Ub812 yrkande 6 och 1999/2000:Ub310

yrkande 5, betonas behovet av en utbyggnad av KY. I

den sist nämnda motionen tas också frågan upp om

utformning m.m. av den kvalificerade

yrkesutbildningen. Motionärerna pekar på att behovet

av kvalificerat yrkeskunnande är omfattande.

Specialdesignade utbildningar måste snabbt kunna

anordnas och genomföras. De positiva erfarenheterna

av KY måste tas till vara och utvecklas (mot.

1999/2000:Ub310 yrk. 1). Vidare framhålls att

fristående och flexibla yrkesskolor skall var ett

alternativ till den traditionella högskolan. Beslut

om godkännande kan tas nationellt, men det är en

fördel om de kan tas lokalt med stöd av nationella

kriterier (yrk. 2). Det är viktigt att

utbildningarna följer arbetslivets rytm. Nuvarande

modell är enligt motionärerna stelbent beträffande

tidsanvändningen. För vissa branscher krävs mer av

arbetsplatsförlagd utbildning, för andra mindre

(yrk. 3). De anser att lön bör kunna utgå till

lärlingen under tiden på arbetsplatsen, och de

förutsätter att avtal om ersättning som motsvarar

minst studiemedelsbeloppet kan träffas (yrk. 4). Det

skall finnas minst tre olika examina som bygger på

utbildningens längd och innehåll (yrk. 6).

Kristdemokraterna håller fast vid den

utbyggnadstakt av Kunskapslyftet som de tidigare

förordat och avsätter därför 100 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. De menar att ett projekt

skall genomföras och utvärderas enligt plan. De

anser vidare att bidraget på 40 miljoner kronor till

de fackliga organisationerna för uppsökande

verksamhet kan finansieras inom ramen för befintliga

medel under anslaget. Sammantaget föreslås en ökning

av anslaget med 60 miljoner kronor (mot.

1999/2000:Ub807 i denna del).

I Folkpartiets motion 1999/2000:Ub814 yrkande 24

(delvis) föreslås en besparing på anslaget på 1

miljard kronor. Motionärerna anser att

Kunskapslyftet kan reduceras med hänvisning till en

mera begränsad efterfrågan på denna utbildning och

till det förbättrade arbetsmarknadsläget. De anser

också enligt motion 1999/2000:Ub219 yrkandena 1 och

2 att det finns brister i uppföljning och

utvärdering av kvaliteten inom Kunskapslyftet.

Kunskapslyftskommittén skall följa och utvärdera

satsningen, men hittills har få uppgifter som

handlar om kvaliteten redovisats. Utbildningen skall

pågå till år 2002 varför eventuella brister i

utbildningen bör rättas till snarast. Skolverket bör

ges i uppdrag att göra en uppföljning av kvaliteten

i Kunskapslyftet. Uppdraget bör avse undervisningens

kvalitet, lärarnas kompetens samt betygens relation

till resultat på nationella prov.

U t s k o t t e t noterar att Kunskapslyftet har

mötts av ett mycket stort intresse både hos

målgruppen för satsningen och i kommunerna. Det är,

som utskottet har framhållit tidigare vid flera

tillfällen, mycket viktigt att åtgärder vidtas i

syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå så att

den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör

fortsatt lärande. Som framgår av den redovisade

resultatinformationen har kommunerna mer än väl

genomfört sitt åtagande under år 1998. Enligt vad

utskottet har inhämtat har Skolverket gjort en

enkätundersökning i samtliga kommuner beträffande

omfattning av Kunskapslyftet år 1999. Enligt denna

förefaller det som om kommunerna kommer att nå

uppsatta volymmål även under år 1999. Utskottet

delar regeringens uppfattning beträffande

omfattningen på Kunskapslyftet under återstoden av

den femåriga särskilda utbildningssatsningen.

Utskottet anser likaså i likhet med regeringen att

särskilda medel - 40 miljoner kronor - bör utgå även

fortsättningsvis till uppsökande verksamhet och

utbildning i samhällsfrågor. Som framgår av

utvärderingen av detta bidrag bedöms verksamheten ha

nått ut till målgruppen och intresset för studier ha

ökat. Riksdagen har den 18 november beslutat om

ramar för budgeten såvitt avser de olika

utgiftsområdena (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 28).

Detta innebär bl.a. att medlen till uppsökande

verksamhet och utbildning i samhällsfrågor överförs

från utgiftsområde 17 (anslaget L 1 Bidrag till

folkbildningen) till utgiftsområde 16. Det innebär

också att Moderaternas förslag om överföring av 850

miljoner kronor från utgiftsområde 17 har avslagits

av riksdagen.

Antalet platser i försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning har, som utskottet har

redovisat, fr.o.m. våren 1999 utökats till 12 000

samtidigt som försöksverksamheten förlängts t.o.m.

år 2001. Regeringens utgångspunkt är att

försöksverksamheten därefter skall övergå i reguljär

verksamhet. Regeringen informerar om att den avser

att återkomma till riksdagen i denna fråga under

senare delen av år 2000. Utskottet anser att den av

riksdagen beslutade omfattningen av

försöksverksamheten bör gälla under återstoden av

försöksverksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av

regeringen begärda anslagsbeloppet, 4 307 844 000

kr, och avslår motionerna 1999/2000:Ub310 yrkande 5,

1999/2000:Ub812 yrkandena 6 och 21, 1999/2000:Ub807

(delvis), 1999/2000:Ub814 yrkande 24 (delvis) och

1999/2000:Sk692 yrkande 35.

När det gäller Moderata samlingspartiets yrkanden

om utformningen m.m. av den kvalificerade

yrkesutbildningen anser utskottet att riksdagen inte

bör föregripa det av regeringen aviserade förslaget

till reguljär utbildning som avses att lämnas till

riksdagen under nästa år. Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning har nyligen överlämnat såväl ett

delbetänkande Utvärdering av KY (SOU 1999:119) som

sitt slutbetänkande KY - kvalificerad

yrkesutbildning (SOU 1999:122). Utskottet avstyrker

motion 1999/2000:Ub310 yrkandena 1-4 och 6.

Utskottet avstyrker även motion 1999/2000:Ub219

yrkandena 1 och 2 om uppföljning och utvärdering av

kvaliteten i Kunskapslyftet. Utskottet delar

regeringens och motionärernas uppfattning om vikten

av att uppmärksamma kvalitet och likvärdighet i

utbildningen. Utskottet är emellertid inte berett

att ställa sig bakom förslaget om ett särskilt

uppdrag till Skolverket om en sådan uppföljning och

utvärdering. Utskottet erinrar om att

Kunskapslyftskommittén enligt sina tilläggsdirektiv

(dir. 1996:71) har ett samordningsansvar för

utvärdering av vuxenutbildningssatsningen. Vidare

har regeringen lämnat ett särskilt uppdrag till

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att bl.a.

granska kvaliteten i utbildning som anordnas på

entreprenad. Denna granskning skall redovisas senast

den 1 september 2000. Utskottet har vidare erfarit

att Skolverket på olika sätt följer verksamheten

inom Kunskapslyftet. Skolverket har tagit initiativ

till dels en uppföljning av utbudet av lokala

kurser, dels en uppföljning av kommunernas egna

lokala utvärderingar. Varje kommun har också en

kontaktperson från Skolverket som i dialog med

kommunerna medverkar i kvalitetsarbetet med

utbildningssatsningen.

A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling

Svenska EU-programkontoret administrerar EU:s

utbildningsprogram och vissa andra internationella

program i Sverige.

En kommitté har utrett EU-programkontorets framtida

ansvarsområde. I september 1999 överlämnades

betänkandet Ansvarsfördelning för internationella

program på utbildnings- och ungdomsområdet (SOU

1999:102). Kommitténs förslag bereds inom

Regeringskansliet.

Av regeringens resultatinformation framgår att

antalet ansökningar inom flertalet av de program som

EU-programkontoret hanterar har ökat markant.

Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport för

år 1998 konstaterat att det fortfarande föreligger

icke oväsentliga brister i den interna styrningen

och kontrollen trots de åtgärder som EU-

programkontoret vidtagit. Regeringen förutsätter att

EU-programkontoret särskilt prioriterar utveckling

och förbättring av de ekonomiadministrativa

rutinerna.

I avvaktan på beredningen av förslaget om EU-

programkontorets framtida ansvarsområde har

regeringen beräknat anslaget till 17 163 000 kr. I

detta belopp ingår bl.a. en förstärkning engångsvis

av anslaget med 2 miljoner kronor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det begärda anslagsbeloppet.

Övrigt

Lärlingsutbildning

Kristdemokraterna har i sitt förslag till budget för

år 2000 avsatt 25 miljoner kronor under ett nytt

anslag för marknadsföring av en ny

lärlingsutbildning (mot. 1999/2000:Ub807 i denna

del). De redovisar i motionerna 1999/2000:

Ub236 yrkande 15 och 1999/2000:Ub223 yrkande 1 sitt

förslag till nytt lärlingsprogram inom

gymnasieskolan. Utbildningen skall kunna variera

mellan två och fyra år. Om eleven väljer bort

högskolebehörigheten blir utbildningstiden kortare.

Skolan skall vara huvudman för utbildningen. Praktik

skall varvas med teori. Företagen skall få

ersättning under det första året. Lärlingen skall få

ersättning från företaget enligt ett "lärlingsavtal"

i relation till den insats som görs i produktionen.

Utbildningen skall avslutas med ett

gesällprov/yrkesprov och yrkesbevis skall utfärdas.

Fullgjord utbildning skall alltid ge behörighet till

fortsatt utbildning vid yrkeshögskola.

I Folkpartiets motion 1999/2000:Ub294 yrkande 22

föreslås en modern lärlingsutbildning med

yrkesexamen. Utbildningen skall inte obligatoriskt

leda till högskolekompetens. Skolan och arbetslivet

skall dela på ansvaret för utbildningen, vilken

förslagsvis kan vara fyraårig. Företagen bör få

ersättning motsvarande kommunens kostnad för

yrkesutbildning under ett år, samtidigt som

lärlingen ges ersättning under tredje och fjärde

året i relation till den insats som görs i

produktionen.

Enligt motion 1999/2000:A282 (m) yrkande 3 bör ett

system med lärlingsutbildning införas i företagen.

Motionärerna anser att den yrkesinriktade

utbildningen i större utsträckning än i dag bör ske

i företagen. I motion 1999/2000:Ub270 (m) framhålls

att den praktiska utbildningen på företaget skall

kombineras med studier i ämnen som efterfrågas inom

yrkesområdet. Huvuddelen av lärlingsutbildningen bör

vara företagsförlagd och genomföras på villkor som

företag och elev kommer överens om. Utbildningen

skall leda till internationellt gångbara

kompetensbevis. Enligt motion 1999/2000:

Ub271 (m) är den nya lärlingsutbildning som nu finns

inom gymnasieskolan bra, men den har på grund av sin

uppläggning och utformning inte lyckats motsvara den

efterfrågan som finns inom företagen. Utbildningen

skall vara flexibel och beroende av vad som krävs

för ett visst yrke och en viss individ. Kravet på

högskolebehörighet skall tas bort, eftersom en

mycket liten del av eleverna går vidare till

högskola.

I motion 1999/2000:Ub813 (c) yrkande 8 begärs ett

tillkännagivande om ökade möjligheter till lokala

överenskommelser om ökad lärlingsutbildning i Kalmar

län. Motionären pekar på att det nu är möjligt att

inrätta lärlingsutbildning. Det bör vara möjligt att

lokalt bestämma när lärlingsmomentet i utbildningen

skall inledas. Ett viktigt steg mot en mer flexibel

lärlingsutbildning är enligt motionären friheten att

anpassa lärlingsutbildningen efter elevens

förutsättningar och att avtala om ersättningar inom

utbildningen.

U t s k o t t e t påminner om att riksdagen har

beslutat införa en ny lärlingsutbildning som en

alternativ möjlighet inom nationella och

specialutformade program med yrkesämnen i

gymnasieskolan från hösten år 2000 (prop.

1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 160). I

samband därmed avslog riksdagen förslag liknande de

nu aktuella om införande av andra former av

lärlingsutbildning, bl.a. att utbildning inte skall

ge högskolebehörighet. Enligt bestämmelser i

skollagen som riksdagen antog ankommer det på

regeringen att meddela närmare föreskrifter om

lärlingsutbildningen (5 kap. 3 §). I samband med

beslutet gjorde riksdagen emellertid på utskottets

förslag ett tillkännagivande till regeringen.

Utskottet ansåg att ett antal frågor rörande

utbildningens innehåll och struktur borde beredas

ytterligare inom Regeringskansliet inför starten.

Utskottet betonade vikten av att den nya

lärlingsutbildningen blir flexibel och att

erfarenheterna från försöksverksamheten med

lärlingsutbildning, vilken pågår sedan läsåret

1997/98 enligt särskilda bestämmelser, tas till vara

när innehåll och struktur slutligen fastställs.

Enligt utskottet borde det t.ex. noga analyseras

varför lärlingsutbildning inte kommit i gång i flera

kommuner trots att regeringsbeslut har funnits om

deltagande i försöksverksamheten.

En arbetsgrupp har tillsatts av

Utbildningsdepartementet för att utreda hur

samarbetet mellan skola och arbetsliv kan stimuleras

och utvecklas. I detta arbete ingår frågor med

anknytning till försöksverksamheten med

lärlingsutbildning. Arbetsgruppen, i vilken

arbetsmarknadens parter ingår, skall lämna sin

rapport senast den 31 maj 2000. Utskottet anser att

arbetsgruppens rapport bör avvaktas och avstyrker

motionerna 1999/2000Ub223 yrkande 1, 1999/2000:Ub236

yrkande 15, 1999/2000:Ub270, 1999/2000:Ub271,

1999/2000:Ub294 yrkande 22, 1999/2000:Ub813 yrkande

8 och 1999/2000:

A282 yrkande 3. Utskottet avstyrker därmed även

förslaget i motion 1999/2000:Ub807 (delvis) såvitt

avser 25 miljoner kronor för marknadsföring av en ny

lärlingsutbildning.

Vissa resursfrågor

Enligt Moderata samlingspartiet (mot.

1999/2000:Ub227 yrk. 4, 1999/2000:

Ub812 yrk. 3 och 1999/2000:A805 yrk. 8) bör en

nationell skolpeng införas. Alla skolor skall bli

självständiga och fria skolor. Ansvaret för i första

hand grundskolans finansiering skall tas över av

staten. Staten skall ange de nationella målen och

garantera samtliga elever de resurser som krävs för

en likvärdig utbildning. Kommunen skall även kunna

genomföra lokala satsningar på skolan utöver den

skolpeng som förs direkt till den skola eleven

väljer. Staten bör ta över ansvaret för grundskolans

finansiering fr.o.m. år 2001. Under ett nytt anslag

avsätts 50,9 miljarder kronor, vilket motsvarar

kostnaden för grundskolan. En övergång till att

fördela resurser efter vilken skola eleverna och

föräldrarna väljer innebär enligt motionärerna att

skolornas självständighet och frihet att förfoga

över de ekonomiska medlen och hur de skall användas

ökar.

Resurstilldelningssystemet i grundskolan tas upp i

Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1.

De betonar att behoven bör styra tilldelningen. Ett

system som ger alla skolor en tillräcklig basresurs

per elev, lika stor för alla elever, och en

tilläggsresurs som varierar med de enskilda

elevernas behov av hjälp och stöd bör införas.

Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader

bör anpassas efter den enskilda skolans faktiska

kostnader och behov.

U t s k o t t e t har tidigare vid ett flertal

tillfällen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden

från Moderaterna om införande av en nationell

skolpeng (jfr senast bet. 1998/99:UbU1 s. 37, yttr.

1998/99:UbU3y s. 6 och 1999/2000:UbU6 s. 12).

Riksdagen har varje gång avslagit förslagen.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En

schablonberäknad nationell skolpeng ger enligt

utskottets uppfattning inte de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig

skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna

uppfyllas. Resurser till skolans verksamhet skall

enligt utskottets uppfattning fördelas med

utgångspunkt i behov som enskilda elever, olika

grupper av elever och skolor faktiskt har. Det är

därför inte rimligt att införa en central

resursfördelning. Utskottet vill än en gång betona

att skolans verksamhet måste vara utformad så att

den genom stöd och stimulans ger varje elev

möjlighet att nå målen. Utskottet noterar att

Skolverket i maj 1999 presenterade rapporten Samband

mellan resurser och resultat (rapport nr 170). I

denna konstateras bl.a. att resurser betyder olika

mycket för skolor med olika förutsättningar.

Tillgångar på resurser är av större betydelse för

skolor med sämre förutsättningar. Vidare konstateras

att resurser kan förbättra elevernas förutsättningar

i skolan, men kan inte helt överbrygga ett från

början sämre utgångsläge.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna

1999/2000:Ub227 yrkande 4, 1999/2000:Ub812 yrkande 3

och 1999/2000:A805 yrkande 8.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen även

behandlat och avstyrkt förslag från

Kristdemokraterna om ett särskilt

resurstilldelningssystem för grundskolan, senast i

samband med behandlingen av budgetpropositionen för

år 1999 (bet. 1998/99:UbU1 s. 37). Utskottet var

inte berett att föreslå några förändringar i den

gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

när det gäller skolans resurser, t.ex. genom att

införa centrala föreskrifter för fördelningen av

resurser. Utskottet anser fortfarande att det även

framgent bör vara kommunerna själva som beslutar hur

resurser skall tilldelas respektive skola i

kommunen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1.

2 Universitet och högskolor m.m.

Resultatbedömning

Innevarande år, 1999, bedrivs högre utbildning och

forskning vid 13 universitet och 23 högskolor för

vilka staten är huvudman. Dessa lärosäten lyder

under Utbildningsdepartementet med ett undantag,

Sveriges lantbruksuniversitet, som tillhör

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Under landstingskommunalt huvudmannaskap finns tre

vårdhögskolor. Utbildningen vid övriga vårdhögskolor

har genom avtal inordnats vid statliga universitet

eller högskolor. Landstingen finansierar huvuddelen

av alla vård-utbildningar.

Därutöver finns det enskilda utbildningsanordnare,

såsom Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen

Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i

Stockholm. Ytterligare tio enskilda

utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda olika

examina på grundutbildningsnivå, bl.a. för teologi-

och vårdutbildningar.

Regeringen lämnar i budgetpropositionen en ingående

redovisning av då tillgängliga uppgifter rörande

omfattning och resultat inom högre utbildning och

forskning (prop. s. 23, 27 f. och 92 f.). Här skall

endast kort sammanfattas det huvudsakliga

innehållet.

Enligt regeringen är intresset för högre utbildning

fortfarande betydligt större än tillgången på

utbildningsplatser. Det förekommer dock flera

utbildningsvägar med lågt sökandetryck. Samtidigt

förväntas det framtida behovet av högskoleutbildade

på arbetsmarknaden öka mer än tillgången trots

tidigare beslut om expansion. Detta talar

sammantaget för en fortsatt expansion av högskolan.

Den satsning på nya högskoleplatser som inleddes år

1997 och som ännu fortgår har givit utslag det

första året medan ökningen av antalet

helårsstudenter är marginell mellan budgetåren 1997

och 1998. I stället har det antal platser som ligger

över det s.k. takbeloppet för ersättning i

grundutbildningen minskat. Minskningen av

överproduktionen är i enlighet med regeringens

intentioner. Om takbeloppet överskrids genom att

lärosätena tar in fler studenter än vad som

berättigar till ersättning kan kvaliteten i

utbildningen påverkas negativt.

Antalet sökande till högskolan hösten 1998 var 288

000. Av dessa hade 119 000 inte tidigare varit

registrerade i högskolan. Som jämförelse kan nämnas

att antalet nybörjare i högskolan läsåret 1997/98

var 64 500. En studie av övergångsfrekvenserna till

högskolan inom tre år efter avslutad

gymnasieutbildning visar på en ökning från 20 %

läsåret 1985/86 till 37 % läsåret 1993/94. Detta är

en positiv utveckling, framhåller regeringen. Dock

bör enligt regeringens bedömning andelen ungdomar

som går vidare till högre studier öka. Målsättningen

är att hälften av en ungdomskull skall ha påbörjat

högskolestudier vid 25 års ålder. Den beslutade

utbyggnaden av högskolan är därför angelägen.

Studiebenägenheten bland ungdomar påverkas i hög

grad av deras socioekonomiska bakgrund och

föräldrarnas studieerfarenhet. Samtidigt är den i

hög grad könsbetingad, beroende av etnisk bakgrund

och regionalt olika. Bland de senaste årens

ungdomsgrupper, vars föräldrar är högre tjänstemän

eller akademiker, har närmare 60 % börjat i

högskolan vid 21 års ålder. Bland ungdomar som

kommer från hem med lågutbildade föräldrar är denna

andel bara 10-15 %. Att minska den sociala

snedrekryteringen förblir därför en viktig

utbildningspolitisk uppgift, betonar regeringen.

Ansträngningar under en följd av år i syfte att öka

antalet studerande till högskolans

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar har

fortsatt att ge goda effekter. Antalet nybörjare på

civilingenjörsprogrammen har ökat från 5 450 år

1993/94 till 6 100 år 1997/98. Kvinnorna svarade för

cirka 95 % av detta nytillskott. På

högskoleingenjörsutbildningarna, som under samma

period ökat från 5 400 till 7 800 nybörjare, svarade

kvinnorna för nästan hälften av ökningen.

Sökandetrycket är dock fortfarande lågt.

Inom Utbildningsdepartementet prioriteras nu arbete

som syftar till att dels öka direktrekryteringen

från gymnasieskolan till högskolan, dels öka

rekryteringsunderlaget till vissa

högskoleutbildningar som är särskilt efterfrågade på

arbetsmarknaden och dels minska snedrekryteringen

sett ur ett socialt, könsbetingat, etniskt och

regionalt perspektiv.

I regleringsbreven avseende anslag till statliga

universitet och högskolor (utom de konstnärliga)

specificeras utbildningsuppdraget genom mål för

antalet helårsstudenter totalt och för de

naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.

För Chalmers tekniska högskola AB och för Stiftelsen

Högskolan i Jönköping har målen angivits i avtalen

mellan staten och utbildningsanordnaren. Totalt var

målet 205 200 helårsstudenter för budgetåret 1998.

Utfallet blev 213 157 helårsstudenter, vilket

innebär att resultatet överstiger målet med 4 %.

Relativt många, eller 12 av 29 lärosäten som givits

mål, har inte uppnått dessa. Detta är en klar

försämring i förhållande till budgetåret 1997.

Summan av målen för de naturvetenskapliga och

tekniska utbildningsområdena budgetåret 1998 var 61

260 helårsstudenter. Utfallet blev 62 562

helårsstudenter, dvs. ett par procent högre än

målet. Av 27 lärosäten, för vilka mål satts för

dessa utbildningar, har 11 inte uppnått målen. Också

här är det en klar försämring i förhållande till

budgetåret 1997. Enligt prognosen för perioden

1997-1999 kommer antalet helårsstudenter totalt att

ligga 6 % över uppdraget och för naturvetenskaplig

och teknisk utbildning 2 % över uppdraget.

Regeringens syfte med att i utbildningsuppdraget

ange ett minsta antal helårsstudenter inom de

tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena

har varit att öka dessa utbildningars omfattning

inom grundutbildningen. Mot den bakgrunden är det

enligt regeringen positivt att antalet

högskolenybörjare med denna inriktning har ökat för

att läsåret 1997/98 uppgå till en tredjedel av

högskolenybörjarna.

Regeringen har i budgetpropositionerna för åren

1997 och 1998 angivit mål för antalet examina inom

vissa utbildningar avseende treårsperioderna

1997-1999 och 2000-2002 samt som

planeringsförutsättning för perioden 2003-2005. Med

stöd av nuvarande resultat är en rimlig prognos att

målet för perioden 1997-1999 kommer att klaras för

antalet magisterexamina och civilingenjörsexamina.

För apotekarexamen och gymnasielärarexamen är

utfallet efter två av tre år något under 50 %.

Resultatet för grundskollärarexamen, årskurserna

4-9, är ännu sämre. Målen för dessa examina kommer

sannolikt inte att nås. Ett allvarligt problem är

det låga antalet sökande till lärarutbildningar med

matematisk-naturvetenskaplig inriktning - framför

allt till grundskollärarutbildning för årskurserna

4-9. Regeringen ser allvarligt på den bristande

måluppfyllelsen. Regeringen avser därför att noga

följa utvecklingen av lärosätenas fortsatta åtgärder

i syfte att nå en högre måluppfyllelse.

För treårsperioden 1997-1999 har regeringen

fastställt målet 5 658 examina i forskarutbildningen

(exklusive examina vid Sveriges

lantbruksuniversitet). En rimlig prognos är att

målet kommer att nås. Måluppfyllelsen varierar dock

mellan vetenskapsområdena och det är enligt

regeringen osäkert om målen kommer att nås för de

naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena.

Måluppfyllelsen varierar också mellan olika

lärosäten. Den är lägre framför allt vid de

lärosäten som har en teknisk profil inom

forskarutbildningen. Det är oroande, anser

regeringen, att måluppfyllelsen är lägre inom de

naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena,

där den grundläggande utbildningen byggs ut och

därmed behöver fler lärare. Regeringens satsning på

ytterligare resurser för grundforskning och

forskarutbildning bedöms på lång sikt kunna

förbättra situationen. De satsningar som görs av

bl.a. Stiftelsen för strategisk forskning och

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

(KK-stiftelsen) torde på kort sikt leda till en

förbättring, menar regeringen.

Totalt har ökningstakten av antalet nyantagna till

forskarutbildningen avtagit, enligt regeringen.

Variationen är stor mellan olika fakulteter. För de

tekniska och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna var ökningen av de nyantagna 4 %

respektive 9 % mellan läsåren 1996/97 och 1997/98

medan antalet nyantagna vid de humanistiska och

samhällsvetenskapliga fakulteterna minskade kraftigt

- med 20 % respektive 14 %.

U t s k o t t e t finner det värdefullt att

regeringen årligen, på sätt som nu sker, för

riksdagen redovisar utfallet av de satsningar som

görs inom högre utbildning och forskning.

Utbyggnaden av den högre utbildningen

Utbyggnaden år 2000

Bakgrund

Som nämnts i avsnittet om resultatredovisning är intresset för

högre utbildning fortsatt stort, vilket visar sig

såväl i många sökanden som i arbetsmarknadens stora

efterfrågan på högskoleutbildade. Detta utgör

bakgrunden till statsmakternas satsning på ökad

dimensionering av utbildningen. För perioden

1997-2000 har beslut fattats som innebär en ökning

med 68 000 platser. Enligt 1999 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1998/99:100, yttr. UbU3y, bet.

FiU20, rskr. 256) byggs högskolan ut med ytterligare

10 000 platser vart och ett av åren 2001 och 2002.

Regeringens förslag

Utbyggnaden av den högre utbildningen med 20 000 platser från

hösten 2000 skall enligt regeringen fördelas på

lärosäten på sätt som framgår av nedanstående tabell

(prop. s. 103, tabell 5.11; vid återgivandet av

tabellen har tabell 5.9 på s. 100 inarbetats).

Regeringens förslag till fördelning och kriterierna

för denna har presenterats i budgetpropositionen för

år 1999. Där framhöll regeringen näringslivets behov

av välutbildade inom naturvetenskap och teknik,

högskolans betydelse för den regionala tillväxten

och för storstadsutvecklingen samt studenternas

efterfrågan på utbildning vid olika högskolor. I

förslaget ingick 1 825 platser för senare

fördelning, varav 1 500 platser avsåg

distansutbildning och decentraliserad utbildning.

Huvudparten av dessa platser för distansutbildning

m.m. fördelas nu och ingår i tabellen nedan. Av

återstående 325 platser för senare fördelning

föreslår regeringen att 157 platser fördelas till

enskilda utbildningsanordnare avseende utbildning i

teologi, vård/social omsorg, mänskliga rättigheter

och kyrkomusik samt designutbildning vid Göteborgs

universitet. Resterande 168 platser avser regeringen

att fördela i särskild ordning. Förslag från

Kommissionen för rekrytering till vård och omsorg,

den s.k. Vårdkommissionen (Ds 1999:44) om en

utökning av det statliga bidraget till

vårdutbildningar kommer då att beaktas. - Tabellen

omfattar även platser för åren 2001 och 2002 som

behandlas i det följande.

------------------------------------------------------

År 2000 Vart och ett

av åren

2001 och

2002

------------------------------------------------------

Uppsala universitet 800 503

------------------------------------------------------

Lunds universitet 900 553

------------------------------------------------------

Göteborgs universitet 1 210 505

------------------------------------------------------

Stockholms universitet 600 365

------------------------------------------------------

Umeå universitet 910 380

------------------------------------------------------

Linköpings universitet 700 780

------------------------------------------------------

Karolinska institutet 50 094

------------------------------------------------------

Kungl.Tekniska högskolan 800 750

------------------------------------------------------

Luleå tekniska universitet 770 285

------------------------------------------------------

Karlstads universitet 500 200

------------------------------------------------------

Växjö universitet 500 200

------------------------------------------------------

Örebro universitet 500 200

------------------------------------------------------

Mitthögskolan 620 200

------------------------------------------------------

Högskolan i 500 300

Karlskrona/Ronneby

------------------------------------------------------

Malmö högskola 900 700

------------------------------------------------------

Högskolan i Kalmar 500 200

------------------------------------------------------

Högskolan i Borås 700 200

------------------------------------------------------

Högskolan Dalarna 500 200

------------------------------------------------------

Högskolan på Gotland 300 200

------------------------------------------------------

Högskolan i Gävle 500 200

------------------------------------------------------

Högskolan i Halmstad 500 200

------------------------------------------------------

Högskolan Kristianstad 600 200

------------------------------------------------------

Högskolan i Skövde 500 200

------------------------------------------------------

Högskolan i 500 200

Trollhättan/Uddevalla

------------------------------------------------------

Lärarhögskolan i Stockholm 800 200

------------------------------------------------------

Mälardalens högskola 700 350

------------------------------------------------------

Södertörns högskola 900 450

------------------------------------------------------

Chalmers tekniska högskola 600 450

AB

------------------------------------------------------

Stiftelsen högskolan i 500 250

Jönköping

------------------------------------------------------

Konstnärliga högskolor i 5 030

Stockholm

------------------------------------------------------

Distansutbildningsmyndigheten 700

------------------------------------------------------

Enskilda 315

utbildningsanordnare m.m.

------------------------------------------------------

För senare fördelning 200 1 010

------------------------------------------------------

Totalt 19 580 10 555

------------------------------------------------------

Motionerna

Moderata samlingspartiet framför i motion 1999/2000:Ub812

kritiska synpunkter när det gäller de tillämpade

principerna för fördelning av studieplatser till

universitet och högskolor (yrk. 7). Moderaterna anser

att en utbyggnad av högre utbildning är nödvändig.

Dock måste de kvantitativa mål som regering och

riksdag ställer upp vara förenliga med de rimliga och

nödvändiga krav som studenterna och omvärlden ställer

rörande utbildningens kvalitet. Fördelningen av

studieplatser skall i första hand ske i en omfattning

som motsvarar studenternas intresse för respektive

ämne och institution och inte som i dag utifrån bl.a.

regionalpolitiska skäl. Moderaterna menar att det bör

införas en ny princip, att lärosäten som inte får

tillräckligt många sökande i förhållande till antalet

platser skall överföra ej utnyttjade medel till ett

nytt anslag, i motionen kallat B 59 Medel att fördela

för grundutbildning och internationell utveckling m.m.

Genom detta anslag (som utskottet behandlar i ett

senare avsnitt) skall lärosäten som har fler sökande

än studieplatser kunna erhålla utökade resurser.

Enligt Moderaternas motioner 1999/2000:Sk692 yrkande

31 och 1999/2000:Ub812 yrkande 8 finns det anledning

att från statens sida vidta särskilda

utbildningssatsningar. En särskild satsning på

civilingenjörsutbildning bör utformas efter ett

långsiktigt mål som innebär att det inom fem år skall

utexamineras 50 % fler civilingenjörer än i dag.

Enligt Moderaterna är det av avgörande betydelse att

tillgången på denna kompetens förbättras för att

stärka Sveriges konkurrenskraft och

tillväxtmöjligheter.

Kristdemokraterna anför i motion 1999/2000:Ub421

yrkande 10 att de ser med stor oro på att ett ökat

antal högskolor inte når upp till de examensmål som

uppställts. Detta visar, menar de, att den höga takten

i expansionen inte enbart för med sig positiva

effekter för den högre utbildningen. Arbetet med att

säkerställa utbildningens kvalitet i expansionens

kölvatten måste stärkas. De anser vidare att det måste

göras större satsningar på dyrare spetsutbildningar om

Sverige skall fortsätta att vara konkurrenskraftigt.

Kristdemokraterna vill därför utöka antalet

högskoleplatser i något lugnare takt än regeringen. De

anslår i sitt budgetförslag medel för en utbyggnad

motsvarande 7 500 platser per år de närmaste tre åren.

Därutöver föreslås medel för ytterligare 5 000 platser

år 2000 att fördelas mellan universiteten i

storstäderna. (Utskottet behandlar anslagen i ett

senare avsnitt.)

I samma motion från Kristdemokraterna ifrågasätter de

regeringens - som de menar - alltför ensidiga satsning

på naturvetenskap och teknik (yrk. 13). De påpekar att

ämnen inom humaniora i stor utsträckning är

kulturbärande och ger studenten tillfälle till

självreflektion och kritiskt tänkande - det man i vid

mening kallar bildning. En bättre balans mellan de

olika utbildningsområdena när det gäller

dimensioneringen vore önskvärd ur ett långsiktigt

perspektiv.

Enligt motion 1999/2000:Ub435 (kd) yrkande 1 bör

sökbilden till respektive lärosäte i högre grad än i

dag styra fördelningen av utbildningsplatser och hur

platserna skall fördelas mellan olika discipliner.

Motionärerna hävdar att nu utökas antalet platser på

utbildningar där det är svårt att fylla dem som redan

finns, medan andra utbildningar, till vilka det är kö,

får stagnera. Det är inte rimligt att platserna skall

styras mot en viss inriktning oavsett vilken sökbild

som finns.

Liknande synpunkter förs fram i motion

1999/2000:Ub814 från Folkpartiet. Enligt denna bör

riksdagen hos regeringen begära att ett system

utformas som gör att antalet studieplatser på olika

utbildningar geografiskt relateras till antalet

sökande till olika orter (yrk. 9). I motionen

framhålls att utvidgningen av den högre utbildningen

inte skall ha funktion av regionalpolitik. För att

inte splittra resurser i form av pengar och personal

bör resurserna koncentreras till de platser studenter

söker sig till. (Folkpartiet anslår i sitt

budgetalternativ ytterligare 110 miljoner kronor till

universitet och högskolor för kvalitetsförbättringar

av grundutbildningen.)

I motion 1999/2000:Ub494 (c) pläderas för ökade

forskningsresurser till de regionala högskolorna och

att detta finansieras genom en minskad ökning av

antalet platser i grundutbildningen. Motionären anser

att det finns skäl att slå av på ökningstakten för att

låta kvaliteten hinna i kapp utbyggnaden.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att motionsyrkandena om principerna för

fördelning av studieplatser till universitet och

högskolor, takten i expansionen, m.m. bör avslås av

riksdagen. Med anledning av det som sägs i motionerna

vill utskottet framhålla följande.

Omfattningen av utbyggnaden av antalet

högskoleplatser anser utskottet vara riktig. Skall

Sverige kunna hålla jämna steg med jämförbara länder i

ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende är det

nödvändigt att höja andelen högskoleutbildade i

befolkningen. Som framgår av resultatredovisningen är

sökandetrycket till högre utbildning fortsatt starkt.

Alltför många ungdomar har inte kunnat erbjudas en

högskoleplats. Riksdagen bör alltså inte frångå sina

tidigare beslut om utbyggnad av den högre utbildningen

för en lugnare utbyggnadstakt, vilket förespråkas

främst från Kristdemokraterna.

Liksom regeringen anser utskottet att fördelningen av

utbildningskapacitet till olika lärosäten måste

bestämmas genom en avvägning mellan flera faktorer, av

vilka studenternas efterfrågan är en, näringslivets

behov i olika delar av landet en annan och olika

lärosätens möjligheter att anordna utbildning

ytterligare en.

Utskottet konstaterar att utbildningar i

naturvetenskap och teknik är prioriterade i den

utbyggnad som genomförs under perioden 1997-2000 och i

ännu högre grad i den fortsatta utbyggnad som avses

ske åren 2001-2002.

När det gäller humanioras roll i utbildningen har

utskottet tidigare, och senast vid behandlingen av ett

liknande yrkande våren 1999, erinrat om den ordning

som gäller för fastställandet av innehållet i

högskoleutbildningen (bet. 1998/99:UbU7 s. 47). Den

innebär att riksdagen och regeringen har överlämnat åt

de lokala högskolemyndigheterna att göra detta, inom

de mycket vida ramar som satts genom högskolelagen och

examensordningen.

Utskottet vill understryka det som regeringen anger i

propositionen om att kvaliteten inom den högre

utbildningen måste komma i fokus.

En av Högskoleverkets centrala uppgifter är att

bedöma kvaliteten inom högre utbildning och forskning.

Bland annat har verket under den gångna treårsperioden

granskat kvalitetsarbetet vid alla statliga

universitet och högskolor, dvs. de processer som på

lokal nivå leder fram till kvalitet. Högskoleverket

har nu inlett en andra omgång av dessa

kvalitetsbedömningar, men kommer då att i högre grad

fokusera på den faktiska kvaliteten, dvs. de synliga

resultaten efter tre års kvalitetsarbete. Vidare har

verket det senaste året startat studier i syfte att

belysa de faktiska konsekvenserna av senare års

reformer. Under arbetsnamnet "Är grundutbildningens

kvalitet i farozonen?" undersöks de kvalitativa

följderna av det senaste decenniets snabba expansion

av grundutbildningen. I projektet kombineras insamling

av kvantitativa data med fallstudier.

Ett annat sätt att utveckla kvaliteten i högskolan är

att stärka både student-organisationernas och de

enskilda studenternas möjligheter till inflytande.

Regeringen har aviserat att en särskild proposition om

studentinflytande och utbildningskvalitet skall läggas

fram för riksdagen under hösten 1999.

De nuvarande reglerna för resursfördelning innefattar

att lärosätena i efterskott får avräkna

helårsstudenter och helårsprestationer enligt de s.k.

prislapparna. Om antalet helårsstudenter och

helårsprestationer vid ett lärosäte under ett budgetår

är mindre än vad det anvisade takbeloppet medger

ersättning för, får ounyttjat takbelopp tas med till

följande år i form av anslagssparande. Dock får högst

10 % av takbeloppet sparas till nästa budgetår. Även

helårsprestationer som man inte kan få ersättning för

inom takbeloppet ett visst år får föras över till

följande budgetår. Dessa möjligheter att överföra både

över- och underprestationer byggdes in i

resursfördelningssystemet redan när detta infördes

(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Genom

denna ordning får lärosätena rimligt utrymme att göra

egna prioriteringar och rimlig överblick över vilka

resurser de disponerar. En ordning som skulle innebära

att anslag dras in under ett redan påbörjat budgetår

(t.ex. på grund av svag studenttillströmning till en

viss utbjuden utbildning) är enligt utskottets

uppfattning inte förenlig med det självständiga ansvar

som universitet och högskolor numera har för sin

verksamhet. Den situationen att ett lärosäte över en

period av flera år inte har haft så många studenter

och redovisat så många prestationer att takbeloppen

utnyttjats, har hittills inte inträffat.

Regeringen har den 30 september 1999 beslutat

tillkalla en särskild utredare för att se över vissa

frågor om högskolans styrning (dir. 1999:70). Enligt

direktiven skall utgångspunkten för uppdraget vara att

det nuvarande mål- och resultatstyrda

resurstilldelnings- och styrsystemet för

grundutbildningen skall ligga fast i sina grunddrag.

Utredaren skall analysera möjligheterna att

vidareutveckla nuvarande system och föreslå

förbättringar av systemet. Utredaren skall också

redovisa erfarenheterna av hur målstyrningen inom

grundutbildningen har fungerat sett ur såväl

riksdagens och regeringens som högskolans perspektiv.

Vidare ingår i uppdraget att överväga om någon form av

mål- och resultatstyrd resursfördelning kan införas

för anslag till forskning och forskarutbildning.

Enligt den närmare beskrivningen av uppdraget i

direktiven skall utredaren bl.a. överväga hur

resurstilldelningssystemet kan utformas, så att

fördelningen av medel skall kunna göras utifrån hur

väl lärosätet har uppfyllt sina mål. Utredaren skall

även redovisa och lämna förslag till övriga åtgärder

för de fall de mål, som regeringen har ställt upp för

högskolan, uppnås respektive inte uppnås. -

Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 31 maj

2000.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat om utbyggnaden av den högre

utbildningen år 2000.

Nya platser i högskolan åren 2001 och 2002

Regeringens förslag

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen godkänner

vad regeringen förordar om utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002. Inom ramen för de

medel som beräknats för den av riksdagen beslutade

utbyggnaden med 10 000 platser vart och ett av åren

byggs den grundläggande högskoleutbildningen ut med

ett större antal platser och en spridning på

utbildningsområden med olika ersättningsbelopp.

Enligt regeringens bedömning bör tyngdpunkten i

utbyggnaden ligga inom de naturvetenskapliga och

tekniska utbildningsområdena. Närmare 70 % av

platserna föreslås därför fördelade till dessa

områden. Utbyggnaden bör även avse medicinsk

utbildning och vårdutbildning, humanistisk och

samhällsvetenskaplig utbildning samt konstnärlig

utbildning.

Vid fördelningen av platser på utbildningsområden och

högskolor har följande kriterier tillämpats:

tyngdpunkten i utbyggnaden sker inom de

naturvetenskapliga och tekniska områdena

behovet av IT-utbildningar och gränsöverskridande

utbildningar beaktas

hänsyn tas till behov av platser för uppbyggnad av

de nya högskolorna Malmö högskola, Södertörns

högskola och Högskolan på Gotland samt Linköpings

universitet vad avser utbyggnaden i Norrköping

visst utrymme används för nya platser inom

humaniora och samhällsvetenskap på högskolor där en

satsning på enbart naturvetenskap och teknik är

svår att genomföra

för att förhindra en stor minskning av antalet

nybörjare inom de humanistiska och

samhällsvetenskapliga utbildningsområdena har

platser fördelats till Uppsala, Lunds, Göteborgs,

Stockholms, Umeå och Linköpings universitet

läkarutbildningen byggs ut enligt förslag av

Vårdkommissionen (Ds 1999:44) med 550 platser

vartdera året

30 platser per år avsätts för de konstnärliga

högskolorna i Stockholm, varav 20 platser avser ett

tillskott av platser om dessa högskolor samlas i en

gemensam Konsternas högskola och 10 platser avser

musikutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i

Stockholm

1 010 platser för vartdera året reserveras för

senare fördelning.

Totalt innebär regeringens förslag en ytterligare

utbyggnad med ca 10 550 platser hösten 2001 och 10 550

platser hösten 2002 med den fördelning på lärosäten

som framgår av den redovisade tabellen ovan.

Motionerna

Folkpartiet begär i motion 1999/2000:Ub814 att riksdagen gör ett

uttalande till regeringen om att överföra en del av de

medel som avsatts för utbyggnaden av grundutbildningen

i högskolan åren 2001-2002 till forskning och fler

doktorandtjänster (yrk. 13). Enligt motionen bör 70

miljoner kronor överföras år 2001 och 200 miljoner

kronor år 2002.

Fler platser till läkarutbildningen i Göteborg

föreslås i tre motioner. I motionerna framhålls att

antalet läkarutbildningsplatser per invånare är

betydligt lägre i Västsverige än i övriga regioner,

samtidigt som det i Göteborg finns ett patientunderlag

som ger goda förutsättningar att bygga ut

läkarutbildningen. Enligt motion 1999/2000:Ub444 (fp,

m, v, kd, c, mp) bör läkarutbildningen i Göteborg

tillföras ytterligare 25 utbildningsplatser från år

2001. I motion 1999/2000:Ub429 (m) anförs om

läkarutbildningen i Göteborg att denna bör återfå

samma volym som den hade före neddragningarna i mitten

av 1980-talet, dvs. 170 utbildningsplatser per år.

Likaså begärs i motion 1999/2000:Ub491 (s) att

riksdagen uttalar sig för att läkarutbildningen vid

Göteborgs universitet framöver skall tilldelas

ytterligare platser.

Kristdemokraterna anser i motionerna 1999/2000:So482

yrkande 5 och 1999/2000:Ub421 yrkande 15 att fler

utbildningsplatser måste skapas för vårdyrken. De

delar därmed Vårdkommissionens syn på behovet av fler

platser i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.

Skall vi klara framtidens medicinska vård och omsorg

är det nödvändigt att vården och omsorgen också

tillförsäkras dess viktigaste resurs, nämligen

kompetent personal, betonar Kristdemokraterna.

Behovet av en ökad intagning till

tandläkarutbildningen vid Umeå universitet lyfts fram

i motionerna 1999/2000:Ub473 (s) och 1999/2000:Ub482

(s). I båda motionerna hänvisas till riksdagens beslut

att minska tandläkarutbildningen från budgetåret

1994/95, bl.a. i Umeå. Effekterna av denna neddragning

börjar nu bli märkbara. Samtidigt ökar medvetenheten

om framtida stora pensionsavgångar i tandläkarkåren

och tilltagande tandläkarbrist i främst

Norrlandslänen. I en första etapp bör intaget till

Umeåutbildningen öka från nuvarande 40 till 60

tandläkarstuderande per år.

Enligt motion 1999/2000:Ub452 (m) är logopeder den

enda yrkesgrupp som på ett bra sätt kan diagnosticera

barnstamning. Det är viktigt, understryker

motionärerna, att tillräckligt många logopeder

utbildas i landet för att kunna ge stammande barn

hjälp i tid. Också i motion 1999/2000:So263 (fp)

yrkande 5 betonas behovet av fler logopeder vid

barnavårdscentraler m.m. och vikten av att behandla

stamning hos barn tidigt i förskolan/skolan.

Behovet av satsningar på vissa högskolor eller

regioner tas upp i ett flertal motioner.

I motion 1999/2000:Ub492 (c, m, v, kd) begärs att

Högskolan i Jönköping perioden 2001-2002 skall

tilldelas minst 300 platser utöver de 250 nya platser

för vart och ett av åren 2001-2002 som föreslås i

budgetpropositionen (yrk. 1). Högskolan i Jönköping

har redovisat ett mycket gott söktryck samt tillhör de

högskolor som har nått de mål regeringen ställt upp

för grundutbildningen.

Riksdagen bör enligt motion 1999/2000:Ub425 (s)

uttala sitt stöd för Lunds universitets satsning på

högskoleutbildning i Helsingborg. Det viktiga med

denna satsning är att den ger möjlighet till

högskoleutbildning i en region där utbildningsnivån är

låg i dag. Universitetet har satt upp målet att år

2003 ha 3 500 studenter knutna till Helsingborg. Det

finns dock en oro för att detta inte kan fullföljas

eftersom Lunds universitet endast fick ca 1 000 nya

platser för åren 2000 och 2001.

Enligt motion 1999/2000:N240 (m) yrkande 5 måste

Stockholmsregionens andel av universitets- och

högskoleplatser öka. Utbyggnaden av den högre

utbildningen har inte styrts av studenternas uttalade

önskemål om var de önskar läsa. I regeringens budget

föreslås nu totalt strax under 7 000 nya platser fram

till år 2002. Det utgör endast 17 % av tillskottet och

förvärrar alltså Stockholmsregionens underförsörjning

av högskoleplatser. Även i motionerna 1999/2000:Ub402

(m), 1999/2000:Ub442 (m), 1999/2000:

Ub418 (kd) yrkande 1 och 1999/2000:N271 (fp) yrkande 5

påtalas att Stockholmsregionen är underförsörjd med

utbildningsplatser i förhållande till folkmängden och

arbetsmarknadens behov. Trots expansionen vid Söder-

törns högskola halkar regionen alltmer efter övriga

landet. Fler högskoleplatser behövs.

Riksdagen bör enligt motion 1999/2000:Ub435 (kd)

yrkande 2 uttala sig för en ökad tilldelning av

utbildningsplatser inom humaniora vid Linköpings

universitet. I dagsläget är det kö till utbildningar

inom filosofisk fakultet vid universitetet, samtidigt

som universitetet får ett stort utbildningsuppdrag med

huvudinriktning mot naturvetenskap och medicin. En

bättre balans mellan naturvetenskap/teknik och

humaniora bör eftersträvas.

Fler utbildningsplatser inom högre utbildning i

Västra Götaland efterfrågas i motion 1999/2000:Ub460

(kd, m, c). Beräkningar inom regionen visar att det

krävs 6 000 nya platser för att fördelningen gentemot

landet i övrigt skall vara rättvis, hävdas det i

motionen. Enligt motion 1999/2000:Ub426 (m) yrkande 1

har den hittillsvarande ökningen av utbildningsutbudet

i Västsverige inte på långa vägar räckt till för att

möta den ökade benägenheten att söka till högskolan.

Också i motion 1999/2000:Ub490 (s) påpekas att

Västsverige är underförsörjt med utbildningsplatser.

Motionärerna anger att söktrycket är störst i landet,

samtidigt som antalet utbildningsplatser relaterat

till folkmängd är lägst.

I motion 1999/2000:Ub467 (s) pläderas för resurser

och utbildningsplatser till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla för etablering av ett

utvecklingscentrum för COOP (Cooperative Education).

Därmed avses teoretiska studier varvade med

anställningsperioder.

Ett nationellt kompetenscentrum inom ITS

(intelligenta transportsystem) bör enligt motion

1999/2000:Ub499 (c) yrkande 22 inrättas vid Högskolan

Dalarna. ITS beskrivs i motionen som ett kunskapstema

som fokuserar på informationsteknik som ett verktyg

för att bl.a. förbättra trafiksäkerhet och miljö.

Enligt motion 1999/2000:Ub415 (m) finns ca 50 % av

alla utbildningsplatser inom högre utbildning i

Stockholm-Uppsala-området. Motionären skriver att så

kan det inte få fortsätta.

Fyra motioner syftar till en utbyggnad av antalet

utbildningsplatser vid de fristående teologiska

högskolorna. I motionerna 1999/2000:Ub447 (fp, m, kd,

c, mp) yrkande 2 och 1999/2000:Ub421 (kd) yrkande 16

begärs att riksdagen uttalar sig för att de tre fria

teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro

tilldelas nya årsstudieplatser. Ytterligare 60

årsstudieplatser borde enligt motion 1999/2000:Ub455

(kd) kunna tilldelas Teologiska Högskolan, Stockholm.

I motion 1999/2000:Ub468 (s) begärs ett

riksdagsuttalande om att Teologiska Högskolan,

Stockholm och den teologiska utbildningen vid Ersta

Sköndal högskola bör få ett väsentligt utökat antal

platser vid kommande års fördelning.

Vid den fortsatta expansionen av högskoleutbildningen

är det enligt motion 1999/2000:N239 (m) yrkande 6

viktigt att ta till vara de forskningsmiljöer som ännu

inte kompletterats med högskoleutbildning av hög

kvalitet. Motionären för fram att högre utbildning bör

knytas till Studsvik och Askölaboratoriet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen

förordat om utbyggnaden av den högre utbildningen åren

2001 och 2002. Förslaget innebär att den högre

utbildningen sammantaget byggs ut med 89 000 platser

under åren 1997-2002. Därmed bör riksdagen avslå

yrkandet från Folkpartiet om att överföra medel åren

2001 och 2002 från grundutbildningen till forskning

och anställningar av fler doktorander (mot.

1999/2000:Ub814 yrk. 13).

Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks av

utskottet av skäl som följer.

Principerna för fördelning av nya platser åren 2001

och 2002 finns angivna i budgetpropositionen. Där

poängterar regeringen att utbyggnaden av den

grundläggande högskoleutbildningen huvudsakligen bör

ske inom de naturvetenskapliga och tekniska

utbildningsområdena, men att den även avser medicinsk

utbildning, vårdutbildning, humanistisk och

samhällsvetenskaplig utbildning vid ett antal

namngivna universitet, konstnärlig utbildning och

uppbyggnad av de nya statliga högskolorna. Dessutom

har 1 010 platser vartdera året reserverats för senare

fördelning. Fördelningen av dessa platser kommer,

enligt vad regeringen anger, att ingå i budgetarbetet

inför de två kommande budgetpropositionerna.

Utskottet vill återigen erinra om att fördelningen av

platser bestäms genom en avvägning av flera faktorer,

såsom studenternas efterfrågan, näringslivets behov i

olika delar av landet samt de olika lärosätenas

möjligheter att anordna utbildning och ta emot

studerande. Riksdagen bör kunna utgå från att

regeringen i det reguljära budgetarbetet prövar

förslag liknande de av motionärerna framförda.

Det planeringssystem som gäller för den grundläggande

högskoleutbildningen innebär att universiteten och

högskolorna själva bestämmer om sitt utbildningsutbud

och dimensioneringen av olika utbildningar. Inom ramen

för tillgängliga resurser förutsätts respektive

lärosäte skapa den profil man önskar ha. Systemet

bygger på förtroende för lärosätenas vilja och förmåga

att anpassa sin verksamhet så att behoven i det

omgivande samhället kan tillgodoses.

I enlighet med Vårdkommissionens förslag i rapporten

Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44) föreslår

regeringen att läkarutbildningen utökas. I regeringens

förslag till utbyggnad av den högre utbildningen har

550 platser år 2001 och 550 platser år 2002 fördelats

till läkarutbildningen. Det motsvarar att antalet

examinerade läkare på sikt kan ökas med ca 200

personer per år. År 1998 examinerades knappt 800

läkare. I Göteborg beräknas antalet examinerade läkare

efter utbyggnaden öka med 40 per år, jämfört med att

antalet som examinerades år 1998 var 93. Utskottet

finner inte skäl att ifrågasätta det underlag som

kommissionen tagit fram eller regeringens bedömning

när det gäller fördelningen på utbildningsanordnare.

Förslag om utökning av läkarutbildningen i Göteborg

har behandlats även vid tidigare riksmöten. Utskottet

har då påpekat att fördelningen av utbildningsplatser

inte kan göras med utgångspunkt enbart i

befolkningsunderlaget i olika regioner.

Vårdkommissionen föreslog också att antalet

nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildning skall ökas

med 1 000 senast höstterminen år 2002. Regeringen

anger i budgetpropositionen att man delar denna

bedömning. Enligt regeringen kommer kommissionens

förslag att beaktas vid den senare fördelningen av

vissa platser inom den beslutade utbyggnaden (prop. s.

100).

Mot bakgrund av situationen med en framväxande

tandläkarbrist har inom Socialstyrelsen under 1999

startats ett projekt som rör framtida

kompetensfördelning mellan olika yrkeskategorier inom

tandvården samt utbildningskapaciteten vad gäller

tandläkare, specialistkompetenta tandläkare,

tandhygienister och tandsköterskor. Till projektet är

knuten en referensgrupp med företrädare för bl.a.

Landstingsförbundet, de fyra odontologiska

fakulteterna och Sveriges Tandläkarförbund. Enligt vad

utskottet inhämtat kommer projektet att avrapporteras

till Utbildnings- och Socialdepartementen vid

årsskiftet 1999/2000.

Med anledning av det nu aktuella yrkandet om behovet

av fler logopeder för barn med stamningsproblem vill

utskottet erinra om att utskottet våren 1999 avstyrkte

motsvarande motionsyrkanden (bet. 1998/99:UbU7 s. 25).

Liksom då hänvisar utskottet till att en särskild

utredare tillsattes i juli 1998 för att kartlägga

elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och

funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att

höja verksamhetens kvalitet och effektivitet (dir.

1998:59). Uppdraget skall vara slutfört senast den 31

mars 2000.

När det gäller årsstudieplatser vid de fristående

teologiska högskolorna innebär regeringens förslag en

utökning med 25 platser inom utbildningsområdet

teologi fr.o.m. den 1 juli 2000, fördelade på

Teologiska Högskolan, Stockholm (10), Örebro

Missionsskola (8) och Johannelunds teologiska högskola

(7). Enligt utbildningsministerns svar den 20 oktober

på frågor i riksdagen (fråga 1999/2000:71 resp.

1999/2000:72) vägdes - vid fördelningen av platser -

ansökningarna från dessa fristående högskolor mot att

den statliga högskolan är statens primära ansvar men

också mot ansökningar från andra enskilda

utbildningsanordnare med utbildningar inom ett antal

områden. Bedömningen gjordes utifrån

utbildningsbehoven i samhället som helhet. Utskottet

finner inte skäl att göra någon annan bedömning. -

Utöver ökningen med 10 platser för Teologiska

Högskolan, Stockholm skall, enligt förslaget i

budgetpropositionen, skolan fr.o.m. den 1 juli 2000

tilldelas medel för utbildning i mänskliga rättigheter

och demokratifrågor motsvarande 50 helårsstudenter och

helårsprestationer.

Ett motionsyrkande om högre utbildning vid Studsvik

och Askölaboratoriet avslogs av riksdagen våren 1999

(bet. 1998/99:UbU7 s. 32). Utskottet hänvisade till

att Askölaboratoriet ingår i Stockholms marina

forskningscentrum som tillhör matematisk-

naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms

universitet. Den s.k. R 2-reaktorn i Studsvik upplåts

även till universitet och tekniska högskolor för

utbildning och forskning. I vilken omfattning detta

skall ske måste högskolan själv avgöra.

Konstnärliga utbildningar

Regeringen begär att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om konstnärliga utbildningar

(avsnitt 5.3.6).

Enligt regeringens förslag skall Linköpings

universitet erhålla resurser för anordnande av de

utbildningar som i dag finns vid Carl Malmstens Skola.

Av de 700 nya utbildningsplatser som tilldelas

universitetet fr.o.m. andra halvåret 2000 skall 40

avse utbildningsområdet design.

På motsvarande sätt föreslår regeringen att vissa

utbildningar vid Stenebyskolan skall föras över till

Göteborgs universitet. Av universitetets nya

utbildningsplatser (1 210) fr.o.m. andra halvåret 2000

skall 70 avse utbildningsområdet design.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens förslag. Riksdagen bör alltså godkänna

desamma.

I avsnittet anmäls att regeringen avser att under

hösten 1999 tillsätta en särskild utredare med uppgift

att i nära samråd med berörda konstnärliga högskolor

förbereda organiserandet av en ny högskola, Konsternas

högskola i Stockholm, där de nuvarande högskolorna

inom en gemensam organisation ingår som institutioner.

Utredaren skall lämna en delrapport till regeringen

senast den 30 juni 2000. Ett slutligt förslag skall

lämnas till regeringen senast den 30 juni 2001.

Målsättningen är att ett eventuellt samgående mellan

de konstnärliga högskolorna i Stockholm är fullbordat

den 1 januari 2002.

Utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor

Regeringens förslag

Riksdagen har med anledning av de förslag som

regeringen lade fram i 1999 års ekonomiska

vårproposition beslutat att anslagen för

grundforskning och forskarutbildning skall höjas med

totalt 779 miljoner kronor för perioden 2000-2002

(prop. 1998/99:100, yttr. UbU3y, bet. FiU20, rskr.

256). För år 2000 har beräknats 70 miljoner kronor,

avsedda främst för att utveckla verksamheten vid de

tre nya universitet, Karlstads universitet, Växjö

universitet och Örebro universitet, vilka inrättades

den 1 januari 1999. För den totala förstärkningen av

grundforskning och forskarutbildning har 400 miljoner

kronor beräknats för år 2001 och ytterligare 309

miljoner kronor för år 2002.

I den nu aktuella propositionen lägger regeringen

fram förslag om utökade resurser till de tre nya

universiteten, Mitthögskolan samt Högskolan i

Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar. Förslag

till fördelning av övriga medel lämnas i nästa

forskningspolitiska proposition och i

budgetpropositionen för år 2001. Regeringen anmäler

att beredning av förslag till fördelning av dessa

medel kommer att ske mot bakgrund av de

forskningsstrategier som bl.a. universitet och

högskolor skall lämna till regeringen i december 1999.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om utbyggnad av forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor

(avsnitt 5.4.1), nämligen att

Stockholms universitet skall erhålla resurser för

inordnandet av Statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek i Stockholms universitetsbibliotek,

Linköpings universitet skall erhålla resurser för

utbyggnad av forskning och forskarutbildning inom

det tekniska vetenskapsområdet vid Campus

Norrköping,

Karolinska institutet skall erhålla resurser för

övertagandet av Hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstituts (Spri) bibliotek,

Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro

universitet skall erhålla 22 miljoner kronor

vardera för forskning och forskarutbildning,

Mitthögskolan skall erhålla 22 miljoner kronor för

forskning,

Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall erhålla 2

miljoner kronor för forskning och forskarutbildning

inom det tekniska vetenskapsområdet,

Högskolan i Kalmar skall erhålla 2 miljoner kronor

för forskning och forskarutbildning inom det

naturvetenskapliga vetenskapsområdet,

Högskolan i Gävle skall erhålla resurser för

övertagandet av Institutionen för byggd miljö.

Som planeringsförutsättning för åren 2001 och 2002 bör

enligt regeringen gälla att Karlstads, Växjö och

Örebro universitet skall erhålla ytterligare 20

miljoner kronor vardera per år för forskning och

forskarutbildning, att Mitthögskolan skall erhålla

ytterligare 10 miljoner kronor per år för forskning,

att Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall erhålla

ytterligare 10 miljoner kronor per år för forskning

och forskarutbildning inom det tekniska

vetenskapsområdet samt att Högskolan i Kalmar skall

erhålla ytterligare 10 miljoner kronor per år för

forskning och forskarutbildning inom det

naturvetenskapliga vetenskapsområdet.

I sammanhanget redovisar regeringen att Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har

beslutat avsätta totalt 212 miljoner kronor för att

stimulera forskning vid 17 universitet och högskolor

runt om i landet. Pengarna kommer att betalas ut under

åren 2000 och 2001. Syftet med satsningen är att

högskolorna och de nya universiteten skall få ökade

möjligheter att bygga upp starka forskningsmiljöer.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion

1999/2000:Ub812 att en extra satsning bör göras på

Högskolan i Karlskrona/Ronneby i syfte att denna skall

kunna utvecklas till en komplett specialhögskola inom

IT och så småningom ett IT-universitet (yrk. 10).

Moderaterna anslår i sitt budgetalternativ 8 miljoner

kronor mer än regeringen till högskolan.

Folkpartiet är i motion 1999/2000:Ub814 yrkande 23

kritiskt till regeringens förslag om utbyggnad av

forskning och forskarutbildning vid universitet och

högskolor. Partiet vill för år 2000 anslå betydligt

utökade resurser, ytterligare 100 miljoner kronor, att

fördelas till lärosäten för anställning av

doktorander.

Riksdagsuttalanden om förstärkta forskningsresurser

till skilda universitet och högskolor begärs i

motioner.

Enligt motion 1999/2000:Ub454 (m) bör Linköpings

universitet tillföras forskningsresurser i sådan

omfattning att Campus Norrköping kan utvecklas utan

att det sker på bekostnad av andra delar av

verksamheten. Regeringen bör återkomma med förslag om

ökade fakultetsanslag.

Karlstads universitets framtida utveckling behandlas

i motion 1999/2000:

Ub450 (m). Motionären understryker att det framgent

kommer att krävas satsningar vad gäller

grundutbildning, forskning och forskarutbildning för

att Karlstads universitet skall bli ett fullvärdigt

och attraktivt lärosäte.

När det gäller forskningsanslaget till Mitthögskolan

betonas i motion 1999/2000:Ub436 (s) att det är

angeläget att högskolan ges möjlighet till fortsatt

utveckling bl.a. inom profilområdena Skogen som

resurs, Entreprenörskap och ledarskap, Elektronik och

telematik, Nätverksutveckling samt Turism.

Frågan om den framtida utvecklingen av Mälardalens

högskola tas upp i motion 1999/2000:Ub469 (s).

Motionärerna pläderar för en fortsatt stark utveckling

av högskolan med tilldelning av vetenskapsområden. De

menar att det finns en risk för att ett avbrott i den

kraftfulla satsning som hittills skett vid högskolan

kan vara till stor skada.

Högskolan i Jönköping bör enligt motion

1999/2000:Ub492 (c, m, v, kd) yrkande 2 tillföras

forskningsmedel inom ramen för befintliga anslag i

samma omfattning som högskolorna i Kalmar och

Karlskrona/Ronneby, dvs. med 10 miljoner kronor per år

för åren 2001 och 2002.

I motion 1999/2000:Ub813 (c) yrkande 4 om utökade

forskningsresurser till Högskolan i Kalmar anför

motionären att det är viktigt att högskolan får

fortsätta att utvecklas.

Högskolan i Borås bör enligt motion 1999/2000:Ub464

(s) prioriteras inför kommande års fördelning av fasta

forskningsresurser. Forskningsanslaget per

helårsstudent är klart lägst i landet bland jämförbara

högskolor, hävdar motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad

regeringen förordat om utbyggnad av forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor.

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå samtliga

nu redovisade motionsyrkanden om ytterligare resurser

till forskning och forskarutbildning generellt eller

till visst lärosäte. Utskottet vill framhålla att

regeringens budgetförslag föregås av en dialog med

berörda lärosäten. Eftersom den ekonomiska ramen är

begränsad måste prioriteringar göras. Som regeringen

anger i propositionen (s. 112 f.) kommer fördelningen

av de nya forskningsmedlen för 2001 och 2002 att

bedömas utifrån de forskningsstrategier som

universitet och högskolor skall lämna till regeringen

i december 1999. Riksdagen bör avvakta regeringens

beredning inför nästa budgetproposition och

forskningspolitiska proposition. Utskottet är alltså

inte berett att med anledning av föreliggande yrkanden

föreslå riksdagen att uttala sig för en särskild

satsning på något av de nu aktuella lärosätena.

Utskottet vill dock betona vikten av att de nya

universiteten, och de högskolor som tilldelats

vetenskapsområde, får möjlighet att utveckla sin

forskning och forskarutbildning inom ett antal

profilområden, som lärosätena själva bedömer som

strategiska. Kvalitetsutvecklingen vid dessa lärosäten

bör även i fortsättningen uppmärksammas.

I sammanhanget bör nämnas att Mälardalens högskola

har ansökt om att få tekniskt respektive humanistisk-

samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Högskoleverket

har behandlat ansökan och tillstyrker att högskolan

erhåller tekniskt vetenskapsområde. Regeringen avser

att närmare pröva ansökan och att återkomma i frågan i

nästa forskningspolitiska proposition.

Som utskottet redovisat i det föregående har

regeringen tillkallat en särskild utredare för att

utreda vissa frågor om högskolans styrning (dir.

1999:70). Enligt direktiven ingår i uppdraget att

överväga möjligheterna att införa mål- och

resultatstyrd resursfördelning också för anslag till

forskning och forskarutbildning. Utredaren skall

analysera och överväga hur fördelningen av anslag till

forskning och forskarutbildning kan utformas.

Bedömningen skall baseras på kvalitetsomdömen med

anknytning till bl.a. lärosätets profilering.

Utredaren skall lämna förslag om ett sådant system och

därvid ange systemets för- och nackdelar. Som nämnts

skall utredningsuppdraget redovisas senast den 31 maj

2000.

Det bör påpekas att Högskolan i Borås - som framgår

av propositionen (s. 114) - tillhör de lärosäten som

kan räkna med ett betydande tillskott av medel från

KK-stiftelsen.

Avräkning av särskilda åtaganden under anslag

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om avräkning av särskilda

åtaganden under anslag (avsnitt 5.6.2).

Anslagen för grundutbildning till respektive

universitet och högskola består av takbelopp, dvs.

högsta möjliga ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer som kan erhållas, och i vissa fall

dessutom ersättning för särskilda åtaganden. Medel för

s.k. NT-utbildning har beräknats inom ersättningen för

särskilda åtaganden för berörda högskolor.

Beträffande grundutbildningsanslagen gäller att

slutlig avräkning mot utförda prestationer görs vid

budgetårets slut. De särskilda åtagandena skall, med

undantag för medel för NT-utbildning, inte avräknas

mot prestationer.

Enligt regeringens förslag skall avräkning av

särskilda åtaganden under grundutbildningsanslagen få

göras i samband med att medlen tillförs respektive

lärosätes räntekonto.

U t s k o t t e t tillstyrker vad regeringen

förordat i ärendet.

Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer

Regeringen begär riksdagens godkännande av de i

propositionen (avsnitt 5.6.3) föreslagna beloppen för

ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer

inom de olika utbildningsområdena för budgetåret 2000.

De belopp som gäller för budgetåret 1999 har räknats

upp med 0,93 % avseende pris- och löneomräkning.

Ersättningsbeloppens storlek, de s.k. prislapparna,

varierar kraftigt mellan olika utbildningsområden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

de föreslagna ersättningsbeloppen.

Personskadeskydd för studenter

Regeringen lägger i proposition 1999/2000:5

Personskadeskydd för studenter fram förslag om att

statliga universitet och högskolor skall få använda

medel som anvisats under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning till personskadeförsäkring

för studenter.

Studenter inom högskolan omfattas bara i begränsad

utsträckning av arbetsskadeförsäkringen. Denna gäller

nämligen bara under sådana moment i utbildningen då

studenten utför arbete som stämmer överens med eller

till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid

förvärvsarbete. Arbetsskadeförsäkringen täcker inte

skador som inträffar under teoretiska

utbildningsmoment eller vid färd till och från

utbildningen. Det är enligt regeringens uppfattning

viktigt att studenterna kollektivt omfattas av och

åtnjuter ett grundläggande försäkringsskydd oberoende

av studieort och studiernas omfattning eller

utbildningens karaktär. Regeringens bedömning är att

skyddet för studenterna inte bör tillgodoses genom en

utvidgning av arbetsskadeförsäkringen, utan i stället

genom att det införs en särskild försäkring som täcker

personskador som kan drabba studenter under

utbildningen.

Regeringen avser att införa en bestämmelse i

högskoleförordningen (1993:100) om att statliga

universitet och högskolor skall ansvara för att

studenterna i samband med utbildningen i Sverige är

försäkrade för personskada. Centrala

studiestödsnämnden (CSN) avses få i uppdrag att för

högskolornas räkning teckna en kollektiv sådan

försäkring hos Kammarkollegiet. Försäkringen skall ge

ett enhetligt skydd åt alla studenter. Den är tänkt

att omfatta olycksfall i samband med utbildningen och

vid färd till och från utbildningen samt - med tanke

på riskerna i t.ex. vårdutbildningar - även sjukdom

orsakad av bakterier, virus eller annat smittämne.

Försäkringsvillkoren skall underställas regeringen för

godkännande. Kostnaderna för försäkringen skall

belasta högskolornas anslag i proportion till antalet

helårsstudenter vid respektive lärosäte. Enligt

preliminära bedömningar som redovisas i propositionen

beräknas kostnaden uppgå till ca 24 kr per

helårsstudent. Några särskilda medel skjuts inte till,

utan lärosätena förväntas klara av denna kostnad inom

ramen för sina reguljära anslag. Den aviserade

ändringen i högskoleförordningen avses träda i kraft

den 1 juli 2000.

Den nya försäkringen är enbart avsedd för studerande

(inklusive forskarstuderande som inte är anställda)

vid statliga universitet och högskolor. För

landstingskommunala högskolor och för högskolor med

enskild huvudman finns redan i dag inget hinder att

teckna försäkringar för sina studenter hos privata

försäkringsgivare. Statliga lärosäten kan inte göra

det.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

att de statliga lärosätena använder medel från sina

anslag under utgiftsområde 16 till

personskadeförsäkring för studenter.

Motion 1999/2000:Ub3 (m) tar upp behovet av

personskadeskydd för studenter vid icke-statliga

universitet och högskolor. Motionären vill att skyddet

skall omfatta samtliga studenter vid universitet och

högskolor, oberoende av huvudman (yrk. 1). Kostnaden

för att inkludera studenter vid lärosäten med annan

huvudman än staten bör inrymmas i den kostnadsram av 6

miljoner kronor som nämns i propositionen (yrk. 2). De

icke-statliga universiteten och högskolorna bör också

erbjudas möjlighet till samma administrativa hantering

som de statliga lärosätena (yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Som nämnts i det föregående har icke-statliga

utbildningsanordnare möjlighet att själva teckna

försäkringar för sina studenter och välja

försäkringsgivare. Om staten vill införa en skyldighet

för dem att försäkra sina studenter, krävs det att

bestämmelser om detta införs i lag eller i de avtal

som varje anordnare har med staten. Den konstruktion

av personskadeskyddet för studenter vid statliga

lärosäten som föreslås i propositionen bygger på att

statliga myndigheter normalt inte kan teckna

försäkringar hos enskilda försäkringsgivare för skador

som staten skall ersätta. Kammarkollegiet är en

myndighet vars grundläggande roll är att företräda

staten. Det är därför inte möjligt att inkludera även

icke-statliga utbildningsanordnare i en försäkring som

CSN tecknar hos Kammarkollegiet. Vad gäller

kostnaderna så befinner sig statliga och icke-statliga

universitet och högskolor i samma läge: respektive

lärosäte kommer att få lov att inrymma kostnaderna för

en personskadeförsäkring inom de anslag som anvisas

under utgiftsområde 16. För de enskilda och kommunala

utbildningsanordnarna innebär detta budgetåret 2000

anslaget B 52 Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. Uppgiften i propositionen

att totalkostnaden för den föreslagna försäkringen

blir ca

6 miljoner kronor är en preliminär uppskattning.

Anslag till universitet och högskolor för budgetåret

2000

Regeringens förslag

De anslagsbelopp som regeringen föreslår inom

verksamhetsområdet Universitet och högskolor m.m. har

av regeringen beräknats med hänsyn till beslutad

utbyggnad av den högre utbildningen och dess

fördelning mellan lärosäten samt i enlighet med vad

regeringen har förordat om konstnärliga utbildningar

och satsningar på forskning och forskarutbildning.

Beloppen har pris- och löneomräknats med 0,93 %.

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av

bilaga 3 till detta betänkande.

Motionerna

Fyra oppositionspartier för i motioner fram andra

budgetförslag än regeringen för verksamhetsområdet

Universitet och högskolor m.m. Deras avvikelser från

regeringens förslag framgår av bilaga 3 till detta

betänkande.

Moderata samlingspartiets budgetalternativ återfinns

i motion 1999/2000:

Ub812 (yrk. 9, 23-29). Moderaterna föreslår att

Högskolan i Karlskrona/Ronneby, som de anser skall

utvecklas till en komplett specialhögskola inom IT,

får 8 miljoner kronor utöver regeringens förslag i

anslag för forskning och forskarutbildning. Däremot

vill de minska forskningsanslaget till Mitthögskolan

med 20 miljoner kronor. Regeringens höjning av detta

forskningsanslag till samma nivå som de nya

universitetens är enligt deras mening orimlig. Till

följd av att Moderaterna motsätter sig regeringens

besparing vad avser tidigare utlovat bidrag för

mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska

högskola tillför de 60 miljoner kronor under anslaget

B 52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar.

Vidare föreslås att anslaget B 53 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. avskaffas.

Moderaterna vill även minska anslaget B 54 Forskning

och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag. Ett nytt anslag B 59 Medel att fördela för

grundutbildning och internationell utveckling m.m.

föreslås bli uppfört med drygt 242 miljoner kronor år

2000. Detta skall kunna användas för att ge de

lärosäten utökade resurser som har fler sökande än

studieplatser. På motsvarande sätt föreslås ett nytt

anslag B 58 Medel att fördela för forskning och

forskarutbildning bli uppfört med uppemot 245 miljoner

kronor år 2000. Det avses bli använt för att ge ökade

resurser till forskning och forskarutbildning vid de

universitet och högskolor som i regeringens förslag

tilldelats obetydliga ökningar och som håller hög

kvalitet, uppnår goda resultat och drar till sig många

sökande.

Kristdemokraterna välkomnar i motion 1999/2000:Ub807

högskolesatsningen, men de anser att utbyggnaden bör

ske i en långsammare takt för att inte riskera att

kvaliteten på utbildningen urholkas. Av en annan

motion (!999/2000:Ub421), som utskottet behandlat i

det föregående, framgår att Kristdemokraterna vill att

utbyggnaden år 2000 skall omfatta 7 500 nya platser.

Därutöver bör 5 000 platser år 2000 fördelas mellan

universiteten i storstäderna. För att ytterligare

värna kvaliteten avsätter Kristdemokraterna 50

miljoner kronor av de besparingar som den lägre

utbyggnadstakten innebär till forskarutbildningen,

vilket bidrar till att öka antalet disputerade lärare.

Dessutom avsätts 50 miljoner kronor till

kompetensutveckling i pedagogik för högskolelärare.

Det kristdemokratiska budgetalternativet innebär att

anslagen till universitet och högskolor, när det

gäller grundutbildningen, minskas med sammanlagt 525

miljoner kronor år 2000 jämfört med regeringens

förslag. Besparingen redovisas under ett nytt anslag B

61 Minskad volym inom grundutbildningen. Ett likaledes

nytt anslag B 60 Kvalitetssatsning inom

spetsutbildningen föreslås bli uppfört med 200

miljoner kronor. Enligt motion 1999/2000:Ub421 måste

nämligen större satsningar göras på spetsutbildningar

om Sverige i framtiden skall fortsätta att vara

konkurrenskraftigt (yrk. 11).

Centerpartiets budgetalternativ enligt motion

1999/2000:Ub811 yrkande 5 tillför 3 miljoner kronor

mer än regeringen föreslagit i forskningsresurser till

vartdera Karlstads, Växjö och Örebro universitet och

till Mitthögskolan. Högskolorna i Karlskrona/Ronneby

och Kalmar föreslås få ytterligare

8 miljoner kronor vardera för forskning och

forskarutbildning utöver regeringens förslag. Anslaget

B 54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor förstärks med 93 miljoner kronor.

Särskilt nämns i motionen att partiet vill anslå

ytterligare 5 miljoner kronor till Högskolan i Borås

för forskning. En minskning görs av anslaget B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. med 8

miljoner kronor avseende anslagsposten För regeringens

fördelning. Under anslaget B 53 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. tar Centerpartiet

bort anslagsposten För regeringens fördelning (-100

miljoner kronor) och tillför 25 miljoner kronor för

distansutbildning, vilket gör att anslaget sammantaget

minskas med 75 miljoner kronor.

Folkpartiets budgetförslag i motionerna

1999/2000:Fi212 yrkande 16 delvis och 1999/2000:Ub814

yrkande 24 delvis innebär utöver regeringens förslag

110 miljoner kronor till kvalitetsförbättringar av

grundutbildningen, 100 miljoner kronor till

anställningar av fler doktorander och 95 miljoner

kronor till sommaruniversitet. Av praktiska skäl för

Folkpartiet upp summan av dessa ökningar, 305 miljoner

kronor, under anslaget B 53 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. Folkpartiet påpekar i

motion 1999/2000:Ub814 att universitetskurser på

sommaren är ett steg mot ökad valfrihet för

studenterna (yrk. 7).

Frågan om statsbidrag för kostnader för

mikroelektroniskt centrum vid Chal-mers tekniska

högskola har - förutom i Moderaternas budgetmotion -

också tagits upp i fyra andra motioner. I motionerna

hänvisas bl.a. till att det i tidigare års

budgetpropositioner angivits som

planeringsförutsättning att högskolan skulle erhålla

ersättning för ökade lokalkostnader för

mikroelektroniskt centrum. Några medel för detta finns

dock inte upptagna i årets budgetproposition. Enligt

motion 1999/2000:Ub413 (m) skall ingångna avtal

hållas, särskilt som avtalet mellan staten och

Chalmers tekniska högskola anger att högskolan skall

ha lika gynnsamma förutsättningar som de statliga

lärosätena. Det är högst uppseendeväckande, anförs det

i motion 1999/2000:Ub459 (kd, m, c, fp), att

finansieringsförutsättningarna ändras ett halvår innan

centrumet skall invigas. Också i motion

1999/2000:Ub401 (fp) betonas att avtal skall hållas.

Riksdagen bör därför anvisa 43 miljoner kronor till

Chalmers tekniska högskola för mikroelektroniskt

centrum under anslaget B 53 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. I motion

1999/2000:Ub486 (s) anför motionärerna att det

alltsedan principbeslutet om ett mikroelektroniskt

centrum vid Chalmers stått klart att staten skall ge

bidrag till hyreskostnader för det nya centrumet. De

betonar att det är viktigt med likvärdighet mellan

stiftelsehögskolor och andra högskolor.

Tom Tits Experiment i Södertälje bör enligt motion

1999/2000:Ub443 (m) tilldelas platser för

lärarutbildning, för årskurserna 1-7 i

matematik/natur-orientering 140 poäng, fr.o.m.

höstterminen 2000 genom omfördelning inom befintligt

anslag för lärarutbildning. Motionären hänvisar till

de goda erfarenheter som har gjorts av det

hittillsvarande samarbetet, varigenom Lärarhögskolan i

Stockholm (LHS) placerar studerande vid Tom Tit.

I motion 1999/2000:Ub453 (fp, c) föreslås ett

bemyndigande för regeringen att använda medel från

anslaget B 53 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. till de lärosäten som har extra

kostnader för decentraliserad utbildning.

Decentralisering av utbildning från Umeå universitet

till Skellefteå, Lycksele, Örnsköldsvik m.fl. orter

medför exempelvis en kostnadsökning som för kommande

verksamhetsår beräknas till ca 4 miljoner kronor,

anger motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsbelopp inom verksamhetsområdet Universitet och

högskolor m.m. och avstyrker samtliga nu redovisade

motionsyrkanden.

Kristdemokraternas budgetförslag innebär att de vill

frångå riksdagens redan tidigare fattade beslut om

utbyggnad av den högre utbildningen med 20 000 platser

från hösten 2000. Motionsyrkanden om en lugnare

utbyggnadstakt har i det föregående avstyrkts av

utskottet. Såväl Moderaternas som Centerpartiets

förslag förutsätter en högre utgiftsram för

utgiftsområde 16 än den som regeringen föreslagit och

som finansutskottet nyligen har tillstyrkt och

kammaren beslutat. Folkpartiets förslag är inte

möjligt att förverkliga inom den av regeringen

föreslagna utgiftsramen annat än genom en minskning av

Kunskapslyftet, något som utskottet i föregående

avsnitt avstyrkt. När det gäller sommaruniversitet

vill utskottet påminna om att lärosätena numera är

oförhindrade att erbjuda reguljära kurser under

sommaren, men de har att planera hela sin verksamhet

inom ramen för de medel som anvisats.

Mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska

högskola AB (CTH) beräknas kunna invigas sommaren

2000. Regeringen har tidigare angivit att CTH skall

erhålla medel för mikroelektroniskt centrum. Senast i

budgetpropositionen för år 1999 anmälde regeringen att

som planeringsförutsättning för 2000 bör gälla att CTH

erhåller ersättning med 38 miljoner kronor för ökade

lokalkostnader för mikroelektroniskt centrum.

Regeringen föreslår nu att denna

planeringsförutsättning inte längre skall gälla och

att ersättning för ökade hyreskostnader inte skall

utgå till högskolan. Enligt vad utskottet inhämtat har

regeringen gjort en annan bedömning av

stiftelsehögskolans behov av resurstillskott mot

bakgrund av att stiftelsens kapital uppgår till

närmare 3 miljarder kronor och att stiftelsen gav stöd

till bolaget med ca 70 miljoner kronor det senaste

året.

Beträffande Tom Tits Experiment i Södertälje har

riksdagen under våren 1999 avslagit ett motsvarande

motionsyrkande (bet. 1998/99:UbU4 s. 15). Utskottet

ansåg att samarbetet mellan Lärarhögskolan i Stockholm

(LHS) och Tom Tits Experiment var ett utomordentligt

initiativ. Emellertid ankommer det på

högskolemyndigheterna själva - i det här fallet LHS -

att besluta om hur de skall lägga upp sin

utbildningsverksamhet och besluta i frågor om

lokalisering.

När det gäller extra kostnader för decentraliserad

utbildning påminner utskottet om att utskottet, då det

nuvarande resurstilldelningssystemet beslutades år

1993, utgick från att högskolestyrelserna i det nya

systemet skulla vara beredda att ta minst lika stort

ansvar som dittills för kompetensförsörjningen i

landet och i sin respektive region. Som utskottet

nämnt i det föregående har en särskild utredare

tillkallats med uppdrag bl.a. att analysera

möjligheterna att vidareutveckla

resurstilldelningssystemet och föreslå förbättringar

av detta system. I sammanhanget skall utredaren även

uppmärksamma problem med att anordna utbildning på

deltid och distansutbildning samt redovisa förslag

till åtgärder. Resultatet av uppdraget, som skall

redovisas senast den 31 maj 2000, bör enligt

utskottets mening inväntas.

Övrigt

I motion 1999/2000:Ub422 (s) vill motionären att

riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om

att varje universitet och högskola årligen bör få som

verksamhetsmål att vidta åtgärder för att förbättra

den fysiska tillgängligheten vid lärosätet för

studenter med funktionshinder (yrk. 2). Lärosätena bör

också varje år åläggas krav på att återrapportera hur

arbetet bedrivits och att redovisa en uppdaterad

handlingsplan för att åstadkomma grundläggande fysisk

tillgänglighet före år 2005 (yrk. 3).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS)

har gjort en kartläggning av den fysiska

tillgängligheten för funktionshindrade studenter vid

universitet och högskolor. Den visade stora brister i

grundtillgängligheten, bl.a. för rörelsehindrade.

Regeringen gav i november 1998, bl.a. mot bakgrund av

SISUS kartläggning, ett utredningsuppdrag till

Högskoleverket rörande studenter med funktionshinder.

Verket skall bl.a. kartlägga vilka åtgärder

universitet och högskolor vidtar för att undanröja de

hinder som finns för studenter med funktionshinder att

delta i utbildningen, och vilka åtgärder lärosätena

vidtar för att stimulera funktionshindrade att söka

sig till högre utbildning. Uppdraget skall redovisas

senast den 14 januari 2000. I avvaktan på detta bör

riksdagen inte göra något uttalande med anledning av

motionen.

3 Högskolemyndigheter m.fl.

Högskoleverket

Regeringen informerar om att det gjorts en extern

utvärdering av Högskoleverket. Resultatet av

utvärderingen visar att verket väl har fullgjort och

fullgör sin uppgift som nationell högskolemyndighet.

Uppgifterna finns angivna i förordningen (1995:945)

med instruktion för Högskoleverket.

Vidare framgår av regeringens resultatinformation att

en första omgång bedömningar av kvalitetsarbetet vid

samtliga universitet och högskolor avslutades under år

1998. Ett av de viktigaste resultaten är att synen på

kvalitetsarbete har förändrats och att medvetenheten

om dess betydelse har ökat. Regeringen redovisar under

anslaget även det arbete som utförts av Högskoleverket

inom olika verksamhetsgrenar såsom sammanställning av

statistik, rättssäkerheten inom högskolan, stöd- och

utvecklingsinsatser för universitet och högskolor,

rekrytering till högre utbildning samt internationell

rörlighet för studenter och akademiskt utbildade.

För budgetåret 2000 föreslår regeringen att till

Högskoleverket anvisas 131 775 000 kr.

Som ett led i besparingar på myndigheter föreslår

Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub807 (i denna

del) att Högskoleverkets anslag skall minskas med 6

miljoner kronor. Motionärerna hänvisar till att

myndigheten har ett stort anslagssparande.

U t s k o t t e t, som inte har något att erinra mot

regeringens anslagsberäkning, föreslår att riksdagen

med avslag på motionen i nu berörd del skall anvisa

det begärda anslaget.

Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den

samordnade antagningen till grundläggande

högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS

universitet och högskolor och andra myndigheter vid

upphandling.

Regeringen redovisar att antalet sökande under år

1998 var drygt 172 000 personer, vilket är jämförbart

med föregående år, då knappt 174 000 personer sökte.

Antalet antagna ökade däremot med närmare 4 000 från

år 1997 till totalt 58 000 år 1998.

VHS beräknas erhålla 52 450 000 kr i avgiftsintäkter

budgetåret 2000, vilka beräknas balansera kostnader på

samma belopp. För budgetåret 2000 begär regeringen ett

anslag till VHS på 12 171 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till medel under anslaget.

Centrala studiestödsnämnden

Regeringen föreslår på tilläggsbudget i propositionen

att förvaltningsanslaget till Centrala

studiestödsnämnden (CSN) höjs engångsvis för

budgetåret 1999 med drygt 61 miljoner kronor.

Riksdagen har nyligen bifallit förslaget (prop.

1999/2000:1 volym 1 s. 120, yttr. UbU2y, bet. FiU11,

rskr 35). Höjningen beror på kostnadsökningar avseende

datadrift och utveckling samt ökade ärendevolymer.

Volymökningen har uppkommit till följd av regeringens

fortsatta satsning på vuxen- och högskoleutbildning.

Anslagsmedlen för budgetåret 1999 kommer därmed

sammantaget att uppgå till 375 miljoner kronor.

Av regeringens resultatinformation framgår att CSN

med hjälp av ökade resurser har kunnat förbättra sin

service till de studerande och låntagarna. Trots detta

har man inte nått 1996 års servicenivå.

Antalet personer som får studiestöd under år 1999

beräknas uppgå till nästan en miljon och antalet

låntagare till drygt 1,3 miljoner.

Beträffande återbetalningsverksamhetens

administrationskostnader anför regeringen att dessa

skall täckas av intäkter från avgifter. För att uppnå

de ekonomiska målen för verksamheten höjdes

expeditionsavgiften inom återbetalningsverksamheten

från den 1 januari 1999. Detta ger en

resursförstärkning på ca 20 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen till CSN för

budgetåret 2000 anvisar 343 250 000 kr.

Folkpartiet motsätter sig i motionerna

1999/2000:Ub814 yrkandena 24 och 17 samt

1999/2000:Fi212 yrkande 16 höjningen av den nu

aktuella expeditionsavgiften och föreslår med

hänvisning härtill en ökning av anslaget till CSN med

20 miljoner kronor.

U t s k o t t e t vill liksom för ett år sedan

erinra om att riksdagen ställde sig bakom de

beräkningar av medel som gjordes i 1998 års ekonomiska

vårproposition, då höjningen av expeditionsavgiften

för år 1999 aviserades (prop. 1997/98:150, yttr.

UbU10y, bet. FiU20, rskr. 318). Utskottet har inget

att erinra mot den av regeringen vidtagna åtgärden,

varför Folkpartiets yrkanden avstyrks. Då utskottet ej

heller i övrigt har något att erinra mot

medelsberäkningen under anslaget, anser utskottet att

riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda

anslagsbeloppet.

Distansutbildningsmyndigheten

Distansutbildningsmyndigheten är en ny myndighet. Den

började sin verksamhet den 1 juli 1999. Myndigheten

skall stödja utveckling av distansutbildning baserad

på modern informationsteknik inom högskolan och

folkbildningen. Genom beslut av riksdagen har 50

miljoner kronor anvisats för myndighetens inledande

verksamhetsperiod (prop. 1997/98:62, bet. AU11, rskr.

204). Från Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling har myndigheten erhållit 50

miljoner kronor för att stödja distansutbildning för i

första hand folkbildningens behov. Regeringen

informerar om att myndigheten enligt regeringsbeslut

den 20 maj 1999 under år 2000 efter rekvisition får

använda 35 miljoner kronor för utvecklingsarbete inom

högskolan. Vidare föreslås myndigheten under år 2000

disponera 14,1 miljoner kronor motsvarande 700

högskoleplatser fr.o.m. höstterminen. Medlen har

beräknats under anslaget B 53 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m.

Regeringen framför inga förslag till riksdagsbeslut i

det nu aktuella avsnittet av propositionen (utg.omr.

16 s. 204 ff.). Regeringen avser att återkomma till

frågan om myndighetens resurser i budgetarbetet för år

2001.

4 Nationella och internationella

forskningsresurser

Inledning

Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationell och

internationell forskning, till nationella

forskningsbibliotek och till nationell

kontaktverksamhet i förhållande till EU:s

forskningssamarbete. Regeringen anför att verksamheten

utvecklas enligt de målsättningar och riktlinjer som

angavs i forskningspropositionen hösten 1996 (prop.

1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). I avvaktan på den

forskningspolitiska proposition som regeringen avser

att lägga fram under år 2000 har inga större

förändringar genomförts som rör den nationella

forskningsverksamheten inom verksamhetsområdet. Inom

det europeiska forskningssamarbetet har det femte

ramprogrammet för forskning och utveckling inletts.

Regeringen prioriterar arbetet med att förbättra

myndigheternas resultat vad gäller tvärvetenskap,

jämställdhet, samhällsrelevans och förnyelse inom

forskningen samt forskningsinformation. Myndigheternas

kompetens skall utnyttjas fullt ut för att ta fram ett

allsidigt och bra underlag för forskningspropositionen

år 2000.

Resultatbedömning

Regeringen redovisar en utförlig resultatbedömning för

verksamhetsområdet. Bedömningen relateras i huvudsak

till riksdagens senaste forskningspolitiska beslut. I

korthet framgår följande.

Beträffande forskningsråden, Forskningsrådsnämnden

(FRN) och Rymd- styrelsen gör regeringen den

bedömningen att den forskning som finansieras av

myndigheterna generellt sett har hög kvalitet och inom

flera områden ligger i den internationella

forskningsfronten. Av särskild vikt i det fortsatta

kvalitetsarbetet är åtgärder som ytterligare

förbättrar den svenska forskningens internationella

anknytning. Myndigheterna bör t.ex. öka användningen

av utländska forskare i prioriteringsarbetet.

Regeringen understryker att arbetet för förnyelse är

angeläget. Tendensen att etablerade

forskningsinriktningar dominerar

forskningsfinansieringen kan tillsammans med den

relativt låga geografiska rörligheten hos de

akademiska forskarna på sikt urholka den svenska

forskningens generellt sett goda kvalitet. Ett av de

viktigaste argumenten för att fördela forskningsmedel

via forskningsråd är att råden skall bidra till att

stärka den nyskapande forskningen och underlätta

etablering av nya forskningsinriktningar.

När det gäller jämställdhet och genusforskning gör

regeringen bedömningen att myndigheterna arbetat

medvetet och långsiktigt med jämställdhets- och

genusfrågor. Frågorna har diskuterats kontinuerligt

och nya former för forskningsstöd har prövats. Andelen

ansökningar från kvinnliga forskare har ökat

successivt inom alla rådens ansvarsområden och

beviljandegraden följer i de flesta fall denna trend.

I regel ges underrepresenterat kön företräde i de fall

ansökningarna är av likvärdig kvalitet. Trots detta

råder ännu en mycket skev könsfördelning inom många

forskningsområden. Regeringen anser att det i dessa

fall är särskilt viktigt att myndigheternas

verksamhet bidrar till att det tillkommer fler

kvinnliga forskare som kan vara goda förebilder för

kvinnliga forskarstuderande.

Riksdagen ställde sig hösten 1996 bakom de allmänna

riktlinjer för forskningspolitiken som regeringen då

redovisade och som skall gälla bl.a. forskningens

samhällsrelevans och nytta. Regeringen bedömer att

myndigheterna har ägnat stor uppmärksamhet åt

forskningens samhällsrelevans under verksamhetsåret

1998. De åtgärder som har vidtagits bör ge resultat på

såväl kort som lång sikt. Regeringen framhåller att

det finns stora variationer mellan olika

forskningsområden vad gäller tidsperspektiv som är

rimliga vid en bedömning av samhällsrelevansen. Oftast

måste grundforskningens samhällsrelevans och nytta ses

i ett längre perspektiv, även om t.ex. den kliniska

delen av medicinsk forskning ligger mycket nära ett

direkt nyttiggörande av forskningsresultat.

Informationsverksamheten har enligt regeringen

utvecklats mycket positivt. Det är dock angeläget,

menar regeringen, att myndigheterna under kommande

budgetår i större utsträckning utnyttjar möjligheterna

att dels lära av varandra, dels samordna sina

informationsinsatser. Befintliga kanaler för

forskningsinformation, t.ex. det nationella systemet

för forskningsinformation på Internet (SAFARI), bör

utnyttjas effektivare.

Beträffande de statliga forskningsstiftelserna,

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen

för miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen),

Stiftelsen för internationalisering av högre

utbildning och forskning (STINT) och Stiftelsen för

vård- och allergiforskning (Vårdal), konstaterar

regeringen att SSF är en av de största externa

finansiärerna av svensk forskning och

forskarutbildning inom naturvetenskap, teknik och

medicin. Stiftelsens finansiella åtaganden för

perioden 2000-2002 uppgår till ca en miljard kronor

per år. Stiftelsen har beslutat att den årliga

budgetvolymen skall minskas till 650 miljoner kronor

per år fr.o.m. år 2005. Därmed kan stiftelsens medel

förväntas räcka in på 2020-talet. Regeringen ser

positivt på de insatser som stiftelserna och

Riksbankens Jubileumsfond gör för svensk forskning. I

flera avseenden innebär deras verksamhet värdefulla

förstärkningar och kompletteringar av andra

forskningsfinansiärers insatser. Stiftelserna och

andra forskningsfinansiärer har nått långt i sin

gemensamma strävan att finna konstruktiva former för

samarbete. Regeringen ger exempel på samverkan i

forskningsfrågor. SSF finansierar sedan år 1998

forskningsinsatser inom sex delområden som ligger inom

ansvarsområdet för Medicinska forskningsrådet (MFR),

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och

Rymdstyrelsen. Bedömning och prioritering av

ansökningar till detta forskningsprogram görs av råden

och Rymdstyrelsen. SSF har under år 1998 finansierat

stora driftbidrag till ett antal yngre forskare som

valts ut av MFR, NFR och TFR.

Sverige är för närvarande medlem i bl.a. följande

internationella forskningsorganisationer:

Europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) som

bedriver grund- forskning inom högenergifysik.

Europeiska sydobservatoriet (ESO) som driver

astronomiska observatorier i Chile.

Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) som ger

fysiker, kemister och biologer möjlighet till

grundläggande materialforskning.

Europeiska molekylärbiologiska

forskningslaboratoriet (EMBL) som ger möjlighet

till deltagande i främst molekylärbiologisk

forskning.

Det europeiska rymdorganet (ESA) som bl.a. driver

vetenskapliga program inom rymdområdet.

Internationella institutet för tillämpad

systemanalys (IIASA), där FRN är svensk

medlemsorganisation.

Medlemskapen i dessa och andra internationella

forskningsorganisationer tar i anspråk betydande delar

av framför allt anslagen till NFR och Rymdstyrelsen.

Från och med år 1998 har dessa och övriga råd själva

ansvaret för att väga det vetenskapliga värdet av

medlemskapet i internationella organisationer mot

alternativet att satsa mer resurser på nationellt

forskningsstöd. Myndigheterna lämnar förslag till

regeringen beträffande medlemskapen och mot bakgrund

av bl.a. dessa bedömningar har regeringen beslutat att

Sverige tills vidare skall fortsätta sitt medlemskap i

samtliga internationella forskningsorganisationer som

landet var medlem i år 1998.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion

1999/2000:Ub812 (m) yrkande 12. Beträffande nationella

och internationella forskningsresurser anser

motionärerna att mer av statens resurser bör riktas

till regioner som målinriktat arbetar med att bygga

internationellt konkurrenskraftiga kluster av kunskap,

kunnande och kapital.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

I det föregående har utskottet behandlat anslagen

till lärosätena, såväl universitet som högskolor, och

därvid tagit ställning till vad regeringen förordat om

satsningar på de nyblivna universiteten och på vissa

högskolor som erhållit vetenskapsområden och därmed

egna anslag för forskning och forskarutbildning.

Enligt utskottets uppfattning ligger dessa åtgärder,

som utskottet har ställt sig bakom, åtminstone delvis

i linje med vad motionärerna framhåller om regionala

satsningar. Åtgärderna kan, vid en omsorgsfull och

genomtänkt utbyggnad av forskningsverksamheten vid de

berörda lärosätena, medverka till att internationellt

ansedda institutioner och/eller nätverk skapas på

skilda ställen i landet. Sådana institutioner eller

motsvarande kan förväntas vara attraktiva för andra

externa finansiärer än för dem som beviljar anslag med

hjälp av allmänna medel; det kan t.ex. röra sig om

utländsk eller svensk industri. När det gäller medel

som hanteras av forskningsråden och motsvarande

myndigheter, vill utskottet understryka vikten av att

anslag ur dessa beviljas efter noggrann prövning.

Utskottet förutsätter att kravet på vetenskaplig

kvalitet därvid inte eftersätts.

U t s k o t t e t vill avslutningsvis under detta

avsnitt om resultatbedömning framhålla värdet av att

regeringen på det sätt som görs i propositionen

redovisar för riksdagen en rad faktiska förhållanden

på det nu aktuella verksamhetsområdet jämte sin egen

bedömning i vissa frågor av vad som sker i

verksamheten.

Anslag till nationella och internationella

forskningsresurser

Propositionen

Som framgått av det föregående berör regeringen i

avsnittet med resultatbedömning frågan om Sveriges

deltagande i visst internationellt forskningssamarbete

och informerar om sitt beslut att Sverige tills vidare

fortsätter sitt medlemskap i de

forskningsorganisationer som landet var med i år 1998.

Emellertid anser regeringen nu liksom tidigare att

kostnaderna för Sveriges medverkan i internationella

forskningsorganisationer bör minska. Den nuvarande

ordningen innebär att varje forskningsråd inom ramen

för sina anslag får avväga hur resurserna skall

fördelas mellan nationellt forskningsstöd och

internationellt samarbete. Anslagssituationen för NFR

och Rymdstyrelsen är sådan att det är osäkert om

Sverige förmår att finansiera framtida medverkan i

CERN och ESA. Regeringen föreslår därför att anslagen

till NFR och Rymdstyrelsen fr.o.m. budgetåret 2000

vartdera ökas med ca 19 miljoner kronor. Den

sammanlagda ökningen om 38 miljoner kronor finansieras

till större delen dels genom att det årliga bidraget

på 25 miljoner kronor till Svenska institutet för

internationella forskarstipendier m.m. föreslås

upphöra, dels genom en minskning med 10 miljoner

kronor av FRN:s anslag för forskning och

forskningsinformation. Den senare åtgärden görs mot

bakgrund av att Sveriges årliga bidrag om 8 miljoner

kronor till finansieringen av Miljö- och

rymdforskningsinstitutet i Kiruna (MRI), som t.o.m.

1999 beräknats under FRN:s anslag, upphör enligt

avtal.

Regeringen föreslår att verksamheten vid Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) skall

inordnas i Stockholms universitetsbibliotek. Anslaget

till Stockholms universitet (B 8) ökas med anledning

därav med 6,9 miljoner kronor, vilket innebär en

besparing på det nuvarande anslaget till SPPB om 1,5

miljoner kronor. Anslaget till SPPB upphör med

utgången av år 1999. Besparingen motiveras med

förväntade samordningsvinster. I avvaktan på att dessa

nått full effekt tillförs universitetet engångsvis 1,5

miljoner kronor.

En sammanställning av regeringens förslag till

anslagsbelopp för budgetåret 2000 under de olika

anslagen finns i bilaga 3 anslagen D 1-D 17.

Forskningsråden och FRN bör även i fortsättningen ges

möjlighet att åta sig mer långsiktiga projektstöd.

Regeringen föreslår därför att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att under år 2000 fatta beslut om

stöd till forskning som finansieras under

verksamhetsområdet Nationella och internationella

forskningsresurser som innebär åtaganden enligt en i

propositionen återgiven tabell (avsnitt 7.7).

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i sitt

budgetalternativ enligt motion 1999/2000:Ub812

yrkandena 30-35 att anslagen till nationella och

internationella forskningsresurser ökas med sammanlagt

195 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I

motionen anförs att de fyra vetenskapliga

forskningsråden skall förmedla resurser till

forskningsprojekt av hög kvalitet, och det framgår av

yrkandena att ökningen bör göras så att HSFR tillförs

10 miljoner kronor, MFR 25 miljoner kronor, NFR och

TFR vardera 50 miljoner kronor samt anslaget D 17

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 10 miljoner

kronor. Dessutom föreslår Moderaterna att det på

statsbudgeten förs upp ett nytt anslag, Europeisk

forskningssamverkan, och att det under detta anvisas

50 miljoner kronor. Fler svenska forskare bör kunna

delta i internationella forskningsprojekt av högsta

kvalitet som inget land ensamt klarar av att driva.

Det framgår av yrkandet i fråga att Moderaterna för

ändamålet vill anvisa 50 miljoner kronor under

vartdera av de närmast följande tre åren, sammanlagt

alltså 150 miljoner kronor. Vidare framgår det av

motionen att de, såvitt avser medlen för dyrbar

vetenskaplig utrustning, vill tillskjuta sammanlagt 30

miljoner kronor under de tre närmast följande åren

(yrk. 13). Medlen bör avse bl.a. högpresterande

datorsystem, heter det i motionen.

Folkpartiet anmärker i sin motion 1999/2000:Ub814

yrkande 12 att den neddragning som skett på

forskningsråden inte är acceptabel och pekar på rådens

betydelse när det gäller mångfald och frihet inom

forskningen. Det är när okonventionella idéer möts som

det blir icke förutsägbara forskningsresultat. Med

hänvisning härtill och till att sektors- och

uppdragsforskningen har ökat kraftigt och att

resurserna måste räcka till fri grundforskning

föreslås i motionen (yrk. 24 i motsvarande del) och i

motion 1999/2000:Fi212 (fp) att till

Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation anvisas 150 miljoner kronor

utöver vad regeringen har föreslagit. Förstärkningen

bör delas ut till forskningsråden för att sålunda

stärka den obundna forskningen.

En sammanställning av de båda partiernas

budgetalternativ återfinns i bilaga 3.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsbelopp inom verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser och avstyrker

samtliga i sammanhanget aktuella motionsyrkanden.

Det finns enligt utskottets uppfattning inte

ekonomiskt utrymme för att tillskjuta medel under de

nu behandlade anslagen i den omfattning som

motionärerna föreslår. Utskottet konstaterar att inget

av anslagen genom förslaget i propositionen dras ned i

jämförelse med vad som anvisades av riksdagen för ett

år sedan, bortsett från anslaget till FRN. Skälen till

den reduceringen och användningen av de därigenom

frigjorda medlen har utskottet redogjort för ovan.

Det är med tillfredsställelse som utskottet

konstaterar den samverkan som har vuxit fram mellan å

ena sidan forskningsstiftelserna, å andra sidan råden

och Rymdstyrelsen (jfr s. 66 ovan). Det är angeläget

att möjligheterna till samverkan mellan råd,

stiftelser och även fakulteter utnyttjas på ett sådant

sätt att grundforskningen kan tillföras resurser.

Med anledning av Moderaternas yrkande beträffande

anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning vill

utskottet peka på vad regeringen anför om den

temporära kostnadsminskning på anslaget som gjorts.

Den upphör stegvis med början år 2001. Regeringen

konstaterar att nya resurser behöver tillföras

anslaget för att bibehålla en oförändrad nivå på

stödet till dyrbar vetenskaplig utrustning. Regeringen

avser att utnyttja delar av den förstärkning av

anslagen för forskning och forskarutbildning som

riksdagen beslutade om i samband med 1999 års

vårproposition för att finansiera återföringen till

anslaget.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det

begärda bemyndigandet som gör det möjligt för

forskningsråden och FRN att även fortsättningsvis åta

sig mer långsiktigt projektstöd.

5 Gemensamma ändamål

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Anslaget (E 1) avser till största delen

medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser

medlemsavgifter till fonden för konventionen om

världens natur- och kulturarv och det internationella

centrum för konservering i Rom (ICCROM). Dessutom

ingår medel för kostnader för Svenska Unescorådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget för

budgetåret 2000 anvisar 37 629 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m.

De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2)

avser utvecklingen av sy-

stem som skall leda till effektivisering och

kostnadsminskning i myndigheternas verksamhet eller av

system som ger ökad tillgång till information

nationellt och internationellt samt viss övergripande

statistik. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa

andra myndighetsövergripande verksamheter av

tillfällig art. Under anslaget finns även särskilda

medel avsatta för barnomsorgsundersökningar.

För budgetåret 2000 föreslår regeringen att till

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. anvisas 22 805 000 kr.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998 visar

ett anslagssparande om 31,9 miljoner kronor. Prognosen

för anslagsbelastningen innevarande budgetår har

beräknats till 39 miljoner kronor vilket innebär ett

utgående anslagssparande om 11,9 miljoner kronor vid

årets slut. Huvuddelen av anslaget är anvisat till

verksamheter av tillfällig art eller projekt där

behoven uppstår löpande under året. Det innebär att

anslagsbelastningen varierar kraftigt från ett

budgetår till ett annat. På tilläggsbudget föreslår

regeringen på annat ställe i propositionen att

anslaget för budgetåret 1999 minskas med 12,8 miljoner

kronor (volym 1 s. 120, jfr yttr. 1999/2000:UbU2y).

Moderata samlingspartiet föreslår i sin budgetmotion

1999/2000:Ub812 att anslaget skall dras ned med 5

miljoner kronor årligen (yrk. 36). Motionärerna

hänvisar till ett omfattande anslagssparande och ett

beräknat överskott för år 1999.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot

regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen bör

avslå motionsyrkandet och följa regeringens förslag.

6 Anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

En sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas budgetförslag för utgiftsområde

16 återfinns i bilaga 3 till detta betänkande.

U t s k o t t e t har i de föregående avsnitten

redovisat sin bedömning av regeringens och

motionärernas förslag till anslag för år 2000 inom de

olika verksamhetsområdena inom utgiftsområdet och

därvid tagit ställning till samtliga berörda yrkanden.

Med hänvisning till vad som där anförts föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till regeringens

förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

enligt uppställningen i bilaga 2.

7 Övrigt

Av motion 1999/2000:Ub812 framgår att Moderaterna

anser att anslaget till medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning under de närmast följande åren bör ökas med

sammanlagt 30 miljoner kronor, innebärande en ökning

av det berörda anslaget med 10 miljoner kronor årligen

under åren 2001 och 2002 (yrk. 13). Syftet med

tillskottet är att rädda användningen av de s.k.

superdatorerna, anför motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall

avslå yrkandet.

Regeringen redovisar i propositionen en beräkning av

anslagen under utgiftsområdet för åren 2001 och 2002,

men den lägger av naturliga skäl inte fram något

förslag till anslagsbelopp för riksdagens prövning.

Riksdagen bör avvakta regeringens kommande förslag och

således inte göra något tillkännagivande i enlighet

med motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rätten att delta i

förskoleverksamhet, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub263,

1999/2000:Ub294 yrkande 3, 1999/2000:Sf302

yrkandena 14 och 15 och 1999/2000:

A230 yrkande 21,

res. 1 (kd) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

2. beträffande maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub245 yrkande 1,

1999/2000:Sf302 yrkande 12, 1999/2000:Sf305

yrkandena 8 och 9 och 1999/2000:So325 yrkande 6,

res. 3 (m, kd, c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

3. beträffande valfrihet och mångfald inom

barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf302 yrkande 11,

res. 3 (m, kd, c) - delvis

4. beträffande öppen förskola

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf302 yrkande 13,

1999/2000:Sf637 yrkande 19 och 1999/2000:So325

yrkande 8,

res. 4 (kd, c)

5. beträffande folkomröstning om

utformningen av barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub208,

6. beträffande interkommunal ersättning

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

11 kap. 24 § skollagen (1985:1100),

7. beträffande nationellt

kvalitetsinstitut

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 2 och

3, 1999/2000:Ub227 yrkande 10, 1999/2000:Ub259

yrkandena 4 och 8, 1999/2000:Ub294 yrkande 29 och

1999/2000:Ub311 yrkande 3,

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

8. beträffande utformningen m.m. av den

kvalificerade yrkesutbildningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub310 yrkandena 1-4 och

6,

res. 5 (m) - delvis

9. beträffande uppföljning av kvaliteten i

Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub219 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (fp) - delvis

10. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub223 yrkande 1,

1999/2000:Ub236 yrkande 15, 1999/2000:Ub270,

1999/2000:Ub271, 1999/2000:Ub294 yrkande 22,

1999/2000:Ub813 yrkande 8 och 1999/2000:A282

yrkande 3,

res. 7 (m, kd, fp)

11. beträffande nationell skolpeng

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 4,

1999/2000:Ub812 yrkande 3 och 1999/2000:A805

yrkande 8,

res. 5 (m) - delvis

12. beträffande resurstilldelningssystemet i

grundskolan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1,

res. 1 (kd) - delvis

13. beträffande principerna för fördelning

av studieplatser till universitet och högskolor,

takten i expansionen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub421 yrkandena 10

och 13, 1999/2000:Ub435 yrkande 1,

1999/2000:Ub494, 1999/2000:

Ub812 yrkandena 7 och 8, 1999/2000:Ub814 yrkande 9

samt 1999/2000:Sk692 yrkande 31,

res. 5 (m) - delvis

res. 1 (kd) - delvis

res. 6 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

14. beträffande utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt avslår

motionerna 1999/2000:Ub402, 1999/2000:Ub415,

1999/2000:Ub418 yrkande 1, 1999/2000:Ub421

yrkandena 15 och 16, 1999/2000:Ub425,

1999/2000:Ub426 yrkande 1, 1999/2000:Ub429,

1999/2000:Ub435 yrkande 2, 1999/2000:Ub442

1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447 yrkande 2,

1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455, 1999/2000:Ub460,

1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468, 1999/2000:Ub473,

1999/2000:

Ub482, 1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491,

1999/2000:Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande

22, 1999/2000:Ub814 yrkande 13, 1999/2000:So263

yrkande 5, 1999/2000:So482 yrkande 5,

1999/2000:N239 yrkande 6, 1999/2000:N240 yrkande 5

och 1999/2000:N271 yrkande 5,

res. 5 (m) - delvis

res. 1 (kd) - delvis

res. 6 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

15. beträffande personskadeförsäkring för

studenter vid icke-statliga universitet och

högskolor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub3,

res. 5 (m) - delvis

16. beträffande den fysiska tillgängligheten

vid universitet och högskolor som verksamhetsmål

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub422 yrkandena 2 och 3,

17. beträffande internationellt

konkurrenskraftiga koncentrationer av kunskap

m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub812 yrkande 12,

res. 5 (m) - delvis

18. beträffande medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning de närmaste åren

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub812 yrkande 13,

res. 5 (m) - delvis

19. beträffande anslagen under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2000, m.m.

att riksdagen

a) godkänner vad regeringen förordat om

utbyggnaden av den högre utbildningen år 2000

(yrk. 2),

b) godkänner vad regeringen förordat om

konstnärliga utbildningar (yrk. 4),

c) godkänner vad regeringen förordat om utbyggnad

av forskning och forskarutbildning vid universitet

och högskolor (yrk. 5) samt avslår motionerna

1999/2000:Ub436, 1999/2000:Ub450, 1999/2000:Ub454,

1999/2000:Ub464, 1999/2000:Ub469, 1999/2000:Ub492

yrkande 2, 1999/2000:Ub812 yrkande 10,

1999/2000:Ub813 yrkande 4, 1999/2000:Ub814 yrkande

23,

d) godkänner vad regeringen förordat om avräkning

av särskilda åtaganden under anslag (yrk. 6),

e) godkänner de belopp som regeringen förordat för

ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer inom de olika

utbildningsområdena för budgetåret 2000 (yrk. 7),

f) med bifall till proposition 1999/2000:5

godkänner att universitet och högskolor använder

medel som anvisas under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning till

personskadeförsäkring för studenter,

g) bemyndigar regeringen att under år 2000 högst göra de

ekonomiska åtaganden i fråga om stöd till

forskning som finansieras under verksamhetsområdet

Nationella och internationella forskningsresurser

som regeringen förordat (yrk. 8),

h) med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub240 yrkande 1,

1999/2000:Ub294 yrkande 34, 1999/2000:Ub310

yrkande 5, 1999/2000:Ub401, 1999/2000:Ub413,

1999/2000:Ub421 yrkande 11, 1999/2000:Ub443,

1999/2000:Ub453, 1999/2000:Ub459, 1999/2000:Ub486,

1999/2000:Ub807, 1999/2000:

Ub810 yrkande 10, 1999/2000:Ub811 yrkandena 1-5,

1999/2000:

Ub812 yrkandena 1, 2, 4-6, 9, 14-36,

1999/2000:Ub814 yrkandena 7, 12, 17 och 24 delvis,

1999/2000:Fi212 yrkande 16 delvis, 1999/2000:

Sk692 yrkande 35 samt 1999/2000:T717 yrkandena 1

och 6 för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt uppställningen i

bilaga 2 (yrk. 9).

Stockholm den 23 november 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie

Danestig (v), Beatrice Ask (m) 1), Eva Johansson (s),

Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd) 1), Lars

Hjertén (m) 1), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m) 1), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd) 1),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c) 1), Ulf Nilsson

(fp) 1) och Anders Sjölund1) (m).

1)Har ej deltagit i beslutet under moment 19.

Reservationer

1. Rätten att delta i förskoleverksamhet,

m.m. (mom. 1, 12, 13 och 14) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

När det gäller rätten att delta i förskoleverksamhet

m.m. vill vi kristdemokrater betona vikten av att

föräldrarna skall ha rätt att välja i vilken form en

avgiftsfri verksamhet för fyra- och femåringar skall

ske. Vi vill se en breddad barnomsorgspolitik med

förskola som drivs av olika huvudmän, familjedaghem,

kooperativ samt en garanterad tillgång till öppen

förskola där pedagogisk personal finns att tillgå. Vi

stöder i och för sig införandet av en avgiftsfri

verksamhet för fyra- och femåringar men vill ge

föräldrarna möjlighet att utifrån sina behov kunna

välja verksamhetsform. Barn till arbetssökande

föräldrar måste ges rätt till barnomsorg. Enligt vår

uppfattning bör barn till aktivt arbetssökande

föräldrar få en garanterad vistelsetid om minst tre

timmar om dagen. Föräldrar som är tillfälligt

arbetslösa och som ser det som en möjlighet att få mer

tid tillsammans med barnet skall garanteras möjlighet

att återfå en plats som de frivilligt avstår från

under en tid.

Vi vill ha ett resurstilldelningssystem i grundskolan

som innebär att behoven får styra tilldelningen.

Enligt vår uppfattning bör ett system införas som ger

alla skolor en tillräcklig basresurs per elev, lika

stor för alla elever, och en tilläggsresurs som

varierar med de enskilda elevernas särskilda behov av

hjälp och stöd. Bidrag till lokalkostnader och andra

kringkostnader bör anpassas efter den enskilda skolans

faktiska kostnader och behov.

När det gäller fördelningen av studieplatser till

universitet och högskolor vill vi betona att den höga

takten i expansionen inte enbart för med sig positiva

effekter, vilket visat sig i att ett ökat antal

högskolor inte klarar av de examensmål som uppställts.

Enligt vår uppfattning har högskolan tillåtits

expandera alltför hastigt på bekostnad av kvalitet;

bl.a. har det inte kunnat rekryteras disputerade

lärare i den omfattning som krävs. Arbetet med att

säkerställa utbildningens kvalitet i expansionens

kölvatten måste intensifieras. Vi vill därför utöka

antalet högskoleplatser i en något lugnare takt än

regeringen, nämligen med 7 500 platser per år de

närmaste tre åren. Därtill bör 5 000 platser år 2000

fördelas mellan universiteten i storstäderna. Vidare

anser vi det angeläget att större satsningar görs på

dyrare spetsutbildningar, bl.a.

civilingenjörsutbildningar, för att Sverige skall

fortsätta att vara konkurrenskraftigt. Vi vill också

betona humanioras roll i utbildningen och dess

betydelse för att ge studenterna det man i vid mening

kallar bildning. En alltför ensidig satsning på

naturvetenskap och teknik bör undvikas. Sökbilden till

respektive lärosäte bör i högre grad än i dag styra

fördelningen av utbildningsplatser och hur platserna

skall fördelas mellan olika discipliner. Vad vi här

har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:Ub421 yrkandena 10 och 13 och

1999/2000:Ub435 yrkande 1 som sin mening ge regeringen

till känna.

Vid utbyggnaden av den högre utbildningen åren 2001

och 2002 bör enligt vår mening särskilt beaktas att

antalet utbildningsplatser ökar i läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna. Det är nödvändigt, om vi

skall klara den medicinska vården och omsorgen i

framtiden, att kompetent personal finns att tillgå. Vi

vill också framhålla angelägenheten av att humaniora

uppvärderas vid landets universitet, bl.a. vid

Linköpings universitet, genom ökad tilldelning av

utbildningsplatser. I dagsläget är det kö till

utbildningar inom den filosofiska fakulteten samtidigt

som universitetet får omfattande utbildningsuppdrag

med inriktning mot naturvetenskap och medicin. Vidare

bör fler utbildningsplatser fördelas till Västsverige,

där beräkningar gjorts som visar att det krävs 6 000

nya platser för att fördelningen gentemot landet i

övrigt skall vara rättvis. Vi anser det också

angeläget att de tre fristående teologiska högskolorna

i Stockholm, Uppsala och Örebro tilldelas ytterligare

årsstudieplatser utöver regeringens förslag. Riksdagen

bör med bifall till motionerna 1999/2000:Ub421

yrkandena 15 och 16, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,

1999/2000:Ub447 yrkande 2, 1999/2000:Ub460 och

1999/2000:So482 yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna vad vi nu har anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 12, 13 och 14 bort hemställa

1. beträffande rätten att delta i

förskoleverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf302 yrkandena

14 och 15 och med avslag på motionerna

1999/2000:Ub263, 1999/2000:

Ub294 yrkande 3 och 1999/2000:A230 yrkande 21 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

12. beträffande resurstilldelningssystemet i

grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub275 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande principerna för fördelning

av studieplatser till universitet och högskolor,

takten i expansionen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub421

yrkandena 10 och 13 och 1999/2000:Ub435 yrkande 1,

med anledning av motion 1999/2000:Ub494 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub812 yrkandena 7

och 8, 1999/2000:Ub814 yrkande 9 och 1999/2000:

Sk692 yrkande 31 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt med bifall

till motionerna 1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och

16, 1999/2000:

Ub435 yrkande 2, 1999/2000:Ub447 yrkande 2,

1999/2000:Ub460 och 1999/2000:So482 yrkande 5 och

med avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,

1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,

1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,

1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444,

1999/2000:Ub452, 1999/2000:

Ub455, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468,

1999/2000:Ub473, 1999/2000:Ub482, 1999/2000:Ub490,

1999/2000:Ub491, 1999/2000:

Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande 22,

1999/2000:Ub814 yrkande 13, 1999/2000:So263

yrkande 5, 1999/2000:N239 yrkande 6,

1999/2000:N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

2. Rätten att delta i förskoleverksamhet,

m.m. (mom. 1, 2, 7, 9, 13 och 14) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

När det gäller rätten att delta i förskoleverksamhet

m.m. anser Folkpartiet att samtliga barn från tre års

ålder skall erbjudas plats inom en barnomsorg med

tydlig pedagogisk inriktning. Att delta i en

pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger alla

barn stora möjligheter till individuell utveckling.

Barn med läs- och skrivsvårigheter får större

möjligheter att lära sig läsa och skriva om deras

problem uppmärksammas tidigt i livet. Barn med svenska

som andraspråk ges också större möjlighet att lära sig

svenska före skolstarten om de deltar i en pedagogisk

förskola.

Enhetliga omsorgstaxor ger låga marginaleffekter

såvitt avser berörda familjers ekonomi, vilket är

önskvärt. Det skulle vara positivt att i kommunerna

införa en enhetlig taxa inom förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen. Folkpartiet säger däremot nej till

en statligt reglerad maxtaxa inom förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg. Vi anser att lokala frågor skall

hanteras lokalt. Vi vill införa ett kommunalt

finansierat system - en barnomsorgspeng - för

likvärdiga möjligheter till barnomsorg oavsett om man

önskar kommunalt eller privat dagis eller någon annan

omsorgsform. Denna "barnomsorgspeng" skall beslutas

lokalt, men det vore av stort värde om staten genom

t.ex. Skolverket tog fram metoder för kommunerna att

utforma en sådan "peng".

Folkpartiet anser att ett nationellt

kvalitetsinstitut - en nationell skolinspektion - bör

inrättas för att kraftigt stärka statens uppföljning

och utvärdering av skolans resultat. Skolverket skall

behålla sin rådgivande och stödjande roll och sina

utvecklingsuppgifter. Den nationella skolinspektionen

skall granska kvaliteten i såväl kommunala som

fristående skolor, säkerställa likvärdighet i

bedömningen av nationella prov och det nationella

betygssy-

stemet.

Enligt Folkpartiets uppfattning bör ett särskilt

uppdrag lämnas till Skolverket att genomföra en

uppföljning av kvaliteten i Kunskapslyftet.

Kunskapslyftskommittén skall följa och utvärdera

utbildningssatningen, men hittills har få uppgifter

som handlar om kvaliteten redovisats. Utbildningen

skall pågå till år 2002. Eventuella brister i

utbildningen bör rättas till snarast. Uppdraget till

Skolverket bör avse undervisningens kvalitet, lärarnas

kompetens samt betygens relation till resultat på

nationella prov.

När det gäller principerna för fördelning av

studieplatser till universitet och högskolor anser jag

att ett nytt system bör utformas som gör att antalet

studieplatser på olika utbildningar geografiskt

relateras till antalet sökande till olika orter. För

att inte splittra resurser i form av pengar och

personal bör resurserna koncentreras till de platser

studenter söker sig till. Omfattningen och

fördelningen av studieplatser skall alltså inte göras

utifrån regionalpolitiska överväganden. Det är vidare

angeläget att värna och stärka kvaliteten i

grundutbildningen. Vad jag nu anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 9 som sin

mening ge regeringen till känna.

Jag anser att en del av de medel som regeringen

avsätter för utbyggnaden av den högre utbildningen

åren 2001-2002 bör överföras till forskning och och

anställning av fler doktorander. Detta kan på sikt

medföra en förbättrad kvalitet i grundutbildningen

genom ökad tillgång på disputerade lärare. Som

föreslås i motion 1999/2000:Ub814 yrkande 13 bör 70

miljoner kronor överföras år 2001 och 200 miljoner

kronor år 2002. Jag vill också, i likhet med

motionärerna i motion 1999/2000:So263 yrkande 5,

särskilt peka på behovet av att fler logopeder

utbildas för hjälp åt barn med stamningsproblem. De

båda motionsyrkandena bör enligt min mening bifallas

av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 2, 7, 9, 13 och 14 bort hemställa

1. beträffande rätten att delta i

förskoleverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub294

yrkande 3 och 1999/2000:A230 yrkande 21 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub263 och

1999/2000:Sf302 yrkandena 14 och 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. beträffande maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf305 yrkandena

8 och 9 och med avslag på motionerna

1999/2000:Ub245 yrkande 1, 1999/2000:Sf302 yrkande

12 och 1999/2000:So325 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande nationellt kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 29

och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub212

yrkandena 2 och 3, 1999/2000:Ub227 yrkande 10,

1999/2000:Ub259 yrkandena 4 och 8 och

1999/2000:Ub311 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande uppföljning av kvaliteten i

Kunskapslyftet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub219 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

13. beträffande principerna för fördelning

av studieplatser till universitet och högskolor,

takten i expansionen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub814 yrkande 9,

med anledning av motion 1999/2000:Ub435 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub421

yrkandena 10 och 13, 1999/2000:

Ub494, 1999/2000:Ub812 yrkandena 7 och 8 samt

1999/2000:Sk692 yrkande 31 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub814

yrkande 13 och 1999/2000:So263 yrkande 5, med

anledning av vad regeringen förordat, samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,

1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,

1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och 16,

1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,

1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,

1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447

yrkande 2, 1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455,

1999/2000:Ub460, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:

Ub468, 1999/2000:Ub473, 1999/2000:Ub482,

1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491, 1999/2000:Ub492

yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande 22,

1999/2000:So482 yrkande 5, 1999/2000:N239 yrkande

6, 1999/2000:N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

3. Maxtaxa inom förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg, m.m. (mom. 2 och 3) - m, kd,

c

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén

(m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Sofia

Jonsson (c) och Anders Sjölund (m) anför:

Vi avvisar införandet av en maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. En sådan

reform innebär att staten skulle peka ut vad som är

det bästa för den enskilda familjen och det enskilda

barnet, eftersom ekonomin styr de flesta människors

val. Enligt vår uppfattning kommer alternativa

barnomsorgslösningar få svårt att hävda sig i

förhållande till den offentliga barnomsorgen.

Valfriheten inskränks och mångfalden inom barnomsorgen

hämmas. Vi vill peka på att införandet av en maxtaxa

allra mest skulle gynna de familjer som har en

relativt hög inkomst, vilket är uppseendeväckande i

sig. Maxtaxa är vidare en dyr reform. Vi anser att

det är bättre att använda resurserna så att de kommer

alla barnfamiljer till del. Vi är också allvarligt

bekymrade för den kommunala ekonomin. Genomförandet av

en maxtaxa skulle kunna tränga undan andra viktiga

behov i kommunerna. Vi anser således att införandet av

en maxtaxa är förkastligt från åtminstone tre

perspektiv - ideologiskt, ekonomiskt och

fördelningspolitiskt.

Vi vill betona föräldrars och barns rätt till

valfrihet och mångfald inom barnomsorgen. Föräldrarna

måste ges en reell möjlighet att välja

barnomsorgsform. Alla former av barnomsorg måste ses

som ett komplement till föräldrarnas omsorg och utgå

från vad föräldrarna anser vara bäst för sitt barn. Vi

vill att det skall finnas förskolor som drivs av olika

huvudmän, familjedaghem, kooperativ samt en garanterad

tillgång till öppen förskola.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2 och 3 bort hemställa

2. beträffande maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub245

yrkande 1, 1999/2000:Sf302 yrkande 12 och

1999/2000:So325 yrkande 6 och med avslag på motion

1999/2000:Sf305 yrkandena 8 och 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande valfrihet och mångfald inom

barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf302 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. Öppen förskola (mom. 4) - kd, c

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Sofia

Jonsson (c) anför:

Under de senaste åren har var fjärde öppna förskola

försvunnit och takten i avvecklingen har ökat. Vi

anser att det är viktigt att bryta denna negativa

trend. Den öppna förskolan måste ges möjlighet att

utvecklas. Den fyller en viktig funktion i synnerhet

för familjer och barn i utsatta områden. Vi vill

betona att det inom den öppna förskolan finns en bred

erfarenhet, kunskap och en tradition som bl.a. bygger

på att man arbetar med många olika grupper som t.ex.

arbetssökande, dagbarnvårdare, invandrare och

ensamstående föräldrar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 4 bort hemställa

4. beträffande öppen förskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sf302

yrkande 13, 1999/2000:Sf637 yrkande 19 och

1999/2000:So325 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Nationellt kvalitetsinstitut, m.m. (mom.

7, 8, 11, 13, 14, 15, 17 och 18) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)

och Anders Sjölund (m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att ett fristående

nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas med uppgift

att kvalitetsgranska alla skolor. Den nationella

uppföljningen och utvärderingen är otillräcklig i sin

nuvarande form. Kvalitetsfrågorna måste få en mer

framskjuten plats i den svenska skolan. Det kräver en

ny organisation och att arbetet kan bedrivas mer

fristående från den politiska sfären. Vi anser att en

arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att dra upp

riktlinjer för arbetet vid ett nationellt

kvalitetsinstitut. I utredningen bör ingå att lämna

förslag till organisation och arbetsformer för

institutet.

När det gäller utformningen m.m. av den kvalificerade

yrkesutbildningen vill vi framhålla att behovet av

kvalificerat yrkeskunnande är omfattande. De positiva

erfarenheterna av försöksverksamheten med KY måste tas

till vara och utvecklas. Erfarenheterna från

försöksverksamheten visar att det krävs utrymme för

variation och korta beslutsvägar för att utbildningen

skall kunna svara mot arbetslivets krav och därmed de

studerandes förväntningar. Det är viktigt att

specialdesignad utbildning mycket snabbt kan anordnas

och genomföras. Fristående och flexibla yrkesskolor

skall vara ett alternativ till den traditionella

högskolan. Beslut om att godkänna utbildningar kan tas

nationellt, men det är en fördel om man beslutar

lokalt med stöd av nationella kriterier. Det är

viktigt att utbildningarna följer arbetslivets rytm.

Nuvarande modell är enligt vår uppfattning stelbent

vad gäller tidsanvändningen inom utbildningarna. För

vissa branscher och yrken krävs mer av

arbetsplatsförlagd utbildning och för andra mindre.

Utbildningens längd bör kunna variera mellan ett och

tre år. Det skall finnas minst tre olika examina som

bygger på utbildningens längd och innehåll. Lön bör

kunna utgå till eleven under tiden på arbetsplatsen

och vi förutsätter att avtal kan träffas om lön som

motsvarar minst studiemedelsbeloppet.

Moderata samlingspartiet anser att en nationell

skolpeng skall införas. Staten bör ta över ansvaret

för grundskolans finansiering fr.o.m. år 2001. Staten

skall ange de nationella målen och garantera samtliga

elever de resurser som krävs för en likvärdig

utbildning. Kommunerna skall även kunna genomföra

lokala satsningar på skolan utöver den skolpeng som

förs direkt till den skola eleven väljer. Alla elever

och föräldrar skall ha möjlighet att fritt välja

skola. En övergång till att fördela resurser efter

vilken skola eleverna och föräldrarna väljer innebär

att skolornas självständighet och frihet att förfoga

över de ekonomiska medlen och hur de skall användas

ökar. Vi har i vårt budgetalternativ beräknat 50,9

miljarder kronor för detta ändamål fr.o.m. budgetåret

2001.

När det gäller principerna för fördelning av

studieplatser till universitet och högskolor anser vi

att den viktigaste och grundläggande drivkraften för

utbyggnaden av den högre utbildningen skall vara

lärosätenas konkurrens om studenterna. Utbyggnaden av

högskolan skall alltså inte göras utifrån

regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska skäl. De

kvantitativa mål som regering och riksdag ställer upp

måste vara förenliga med de rimliga och nödvändiga

krav som studenterna och omvärlden ställer rörande

utbildningens kvalitet. Vi menar att det bör införas

en ny princip i fråga om resursfördelning till

universitet och högskolor. Lärosäten som inte får

tillräckligt många sökande i relation till antalet

platser skall vara skyldiga att överföra ej utnyttjade

medel till ett nytt anslag, som skall användas för att

lärosäten som har fler sökande än studieplatser skall

kunna få utökade resurser. Vidare anser vi att det

finns anledning att från statens sida vidta särskilda

utbildningssatsningar. En sådan särskild satsning på

civilingenjörsutbildning bör ha som mål att det inom

fem år skall utexamineras 50 % fler civilingenjörer än

i dag. Riksdagen bör med bifall till motionerna

1999/2000:Ub812 yrkandena 7 och 8 samt 1999/2000:Sk692

yrkande 31 som sin mening ge regeringen till känna vad

vi här har anfört.

Vid den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen

är det enligt vår mening viktigt att ta till vara de

forskningsmiljöer som ännu inte kompletterats med

högskoleutbildning av hög kvalitet. Vi vill särskilt

lyfta fram förslaget i motion 1999/2000:N239 yrkande 6

om att använda Studsvik och Askölaboratoriet för

utbildning i anslutning till den kvalificerade

forskning som finns där. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet.

Personskadeskyddet bör vara enhetligt och lika för

alla studenter oavsett om lärosätet är statligt eller

har icke-statlig huvudman. Det är viktigt att

studenter vid högskolor och universitet med annan

huvudman än staten inte särbehandlas negativt.

Regeringen bör låta utreda hur alla lärosäten skall

kunna erbjuda sina studenter samma försäkring och

administrativa hantering av denna som de statliga

högskolorna gör. Vad vi här har anfört bör riksdagen

med anledning av motion 1999/2000:Ub3 som sin mening

ge regeringen till känna.

Vi anser beträffande nationella och internationella

forskningsresurser att riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub812 yrkande 12 bör uttala sig för

att det bör göras större satsningar på regioner, där

man målmedvetet arbetar med att bygga upp

internationellt konkurrenskraftiga koncentrationer av

kunskap, kunnande och kapital. Mer av de samlade

ubildnings- och forskningsresurserna bör inriktas på

sådana kunskapskluster.

I likhet med vad som förordas i samma motion, yrkande

13, anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande

begär att regeringen de närmast följande åren

(2001-2002) beräknar en ökning med 10 miljoner kronor

vartdera året av medlen för dyrbar vetenskaplig

utrustning, sammantaget 20 miljoner kronor. Härigenom

kan användningen av de högpresterande datorsystemen,

de s.k. superdatorerna, räddas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 7, 8, 11, 13, 14, 15, 17 och 18 bort

hemställa

7. beträffande nationellt kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 10, 1999/2000:Ub311 yrkande 3 och

1999/2000:Ub259 yrkandena 4 och 8 och med avslag

på motionerna 1999/2000:Ub212 yrkandena 2 och 3

samt motion 1999/2000:Ub294 yrkande 29 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

8. beträffande utformningen m.m. av den

kvalificerade yrkesutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub310 yrkandena

1-4 och 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

11. beträffande nationell skolpeng

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 4, 1999/2000:Ub812 yrkande 3 och

1999/2000:A805 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande principerna för fördelning

av studieplatser till universitet och högskolor,

takten i expansionen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub812

yrkandena 7 och 8 och 1999/2000:Sk692 yrkande 31,

med anledning av motion 1999/2000:Ub814 yrkande 9

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub421

yrkandena 10 och 13, 1999/2000:Ub435 yrkande 1 och

1999/2000:Ub494 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

14. beträffande utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt med bifall

till motion 1999/2000:N239 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,

1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,

1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och 16,

1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,

1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,

1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447

yrkande 2, 1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455,

1999/2000:Ub460, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468,

1999/2000:Ub473, 1999/2000:

Ub482, 1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491,

1999/2000:Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub499 yrkande

22, 1999/2000:Ub814 yrkande 13, 1999/2000:So263

yrkande 5, 1999/2000:So482 yrkande 5,

1999/2000:N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

15. beträffande personskadeförsäkring för

studenter vid icke-statliga universitet och

högskolor

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

17. beträffande internationellt

konkurrenskraftiga koncentrationer av kunskap m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub812 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

18. beträffande medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning de närmaste åren

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub812 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. Nationellt kvalitetsinstitut, m.m. (mom.

7, 13 och 14) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet anser att ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut bör inrättas. Vi anser att beslutet

att inrätta en kvalitetsgranskningsnämnd vid

Skolverket var ett steg i fel riktning som bör

återkallas. Som huvudmän för ett särskilt institut

skulle t.ex. kommunerna och lärarnas organisationer

kunna fungera. Institutet bör ha till uppgift att

jämföra data kommun för kommun och skola för skola.

Det bör också ha i uppgift att utveckla och förfina

metoder för utvärdering och att stödja kommunerna i

deras eget arbete med utvärdering, t.ex. genom att

erbjuda expertis på området.

När det gäller fördelningen av studieplatser till

universitet och högskolor och takten i expansionen

anser jag, som anförs i motion 1999/2000:Ub494, att

det nu finns skäl att slå av på ökningstakten för att

låta kvaliteten hinna i kapp utbyggnaden.

Nyrekryteringen av lärare har t.ex. inte ökat i samma

takt som utbyggnaden av antalet studieplatser.

Högskolorna behöver därför ett andrum för att besätta

lärartjänster och höja forskningsandelen. Riksdagen

bör bifalla den nämnda motionen.

En fortsatt utbyggnad av högskoleverksamheten i

Dalarna är mycket angelägen. Jag anser att ett

nationellt kompetenscentrum inom ITS bör inrättas vid

Högskolan Dalarna. ITS står för Intelligenta

Transportsystem och är ett kunskapstema som använder

informationsteknik för att bl.a. förbättra

trafiksäkerhet och miljö. Riksdagen bör med bifall

till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 22 som sin mening

ge regeringen till känna vad jag har anfört om

utbyggnaden av den högre utbildningen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 7, 13 och 14 bort hemställa

7. beträffande nationellt kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkandena

2 och 3 och med avslag på motionerna

1999/2000:Ub227 yrkande 10, 1999/2000:Ub259

yrkandena 4 och 8, 1999/2000:Ub294 yrkande 29 och

1999/2000:Ub311 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande principerna för fördelning

av studieplatser till universitet och högskolor,

takten i expansionen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub494, med

anledning av motion 1999/2000:Ub421 yrkande 10

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub421

yrkande 13, 1999/2000:Ub435 yrkande 1,

1999/2000:Ub812 yrkandena 7 och 8, 1999/2000:Ub814

yrkande 9 och 1999/2000:Sk692 yrkande 31 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

14. beträffande utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat samt med bifall

till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 22 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub402,

1999/2000:Ub415, 1999/2000:Ub418 yrkande 1,

1999/2000:Ub421 yrkandena 15 och 16,

1999/2000:Ub425, 1999/2000:Ub426 yrkande 1,

1999/2000:Ub429, 1999/2000:Ub435 yrkande 2,

1999/2000:Ub442, 1999/2000:Ub444, 1999/2000:Ub447

yrkande 2, 1999/2000:Ub452, 1999/2000:Ub455,

1999/2000:Ub460, 1999/2000:Ub467, 1999/2000:Ub468,

1999/2000:Ub473, 1999/2000:

Ub482, 1999/2000:Ub490, 1999/2000:Ub491,

1999/2000:Ub492 yrkande 1, 1999/2000:Ub814 yrkande

13, 1999/2000:So263 yrkande 5, 1999/2000:So482

yrkande 5, 1999/2000:N239 yrkande 6, 1999/2000:

N240 yrkande 5 och 1999/2000:N271 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

7. Lärlingsutbildning (mom. 10) - m, kd, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén

(m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m) anför:

Vi vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där

skolan och arbetslivet delar på ansvaret för

utbildningen. Utbildningen bör utformas tillsammans

med branscher och företag. Den praktiska utbildningen

på arbetsplatsen skall kombineras med studier i ämnen

som efterfrågas inom yrkesområdet. Förslagsvis kan den

vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.

Ibland, men inte alltid, kan de två första åren

tillbringas i skolan och de två sista åren i

arbetslivet. Lärlingsutbildningen skall inte

obligatoriskt leda till högskolebehörighet. Företagen

bör få ersättning motsvarande kommunens kostnad för

yrkesutbildning under ett år, samtidigt som lärlingen

ges ersättning under tredje och fjärde året i relation

till den insats som görs i produktionen. Utbildningen

bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett

yrkesdiplom eller en yrkesexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 10 bort hemställa

10. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub294 yrkande 22

och med anledning av motionerna 1999/2000:Ub223

yrkande 1, 1999/2000:Ub236 yrkande 15,

1999/2000:Ub270, 1999/2000:Ub271 och

1999/2000:A282 yrkande 3 samt med avslag på motion

1999/2000:Ub813 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret 2000

(mom. 19) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)

och Anders Sjölund (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit en

alternativ budget för år 2000. Den framgår av

reservation 21 i finansutskottets betänkande

1999/2000:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där

en utgiftsram på 32 925 000 000 kr. Eftersom denna

avviker från det som riksdagen har beslutat (rskr.

28), har vi valt att inte reservera oss här men vill

redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget

för år 2000.

När det gäller verksamhetsområdet Förskola, skola och

vuxenutbildning vill vi framhålla följande.

Kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i

den svenska skolan. Vi föreslår inrättandet av ett

fristående kvalitetsinstitut för uppföljning och

utvärdering samt en sammanslagning av Skolverket och

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

Uppgifterna att svara för uppföljning och utvärdering

lyfts i huvudsak från Skolverket till det nya

kvalitetsinstitutet som i vårt budgetförslag tilldelas

200 miljoner kronor. Anslaget till SIH utgår. I

reservation 5 har vi närmare utvecklat vår syn på ett

fristående kvalitetsinstitut.

Vi föreslår att anslaget A 3 Forskning inom

skolväsendet ökas med 8 miljoner kronor för

forskningsprojekt om långsiktig kunskapsbildning.

Moderata samlingspartiet har konsekvent drivit frågor

om informationsteknikens betydelse för utveckling,

modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och

pedagogik. Informationstekniken måste införas och

användas som ett viktigt arbetsredskap och hjälpmedel

i alla skolor och på alla nivåer. Det är också viktigt

att informationstekniken som ett pedagogiskt

instrument tydliggörs i lärarutbildningen. I vårt

budgetalternativ föreslår vi sammanlagt 1 171 miljoner

kronor mer än regeringen under den kommande

treårsperioden för att stärka lärarnas IT-kunnande,

driva projekt som rör digital distansutbildning och

för bredbandsuppkopplingar till samtliga skolor. För

budgetåret 2000 föreslår vi en ökning med 460 miljoner

kronor av anslaget A 4 Program för IT i skolan.

Vi föreslår att anslaget A 5 Förstärkning av

utbildning i storstadsregionerna utgår. Enligt vår

uppfattning löses inte problem med utanförskap med mer

statsbidrag till vissa kommuner. Det som behövs är i

stället att alla elever ges bra möjligheter att välja

skola och att staten tar över finansieringen av

skolan. Vi anser att utveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp är ett prioriterat

område och föreslår en ökning av anslaget A 7 med 1

miljon kronor.

Enligt vår uppfattning är det fullkomligt orimligt

att lägga ned Ekeskolan och Hällsboskolan. Vi föreslår

att anslaget A 8 Specialskolor och resurscenter

sammanlagt tillförs ytterligare 30 miljoner kronor

under den kommande treårsperioden (10 miljoner kronor

år 2000) för ett bibehålla och utveckla den kompetens

som finns vid skolorna. Vi föreslår vidare att

anslaget A 12 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet ökas med 14 miljoner kronor. De svenska

skolorna underlättar svenska medborgares möjligheter

att arbeta utomlands och de fungerar också som

betydelsefulla marknadsförare av Sverige.

När det gäller anslaget till Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna anser vi att en

successiv neddragning av antalet platser inom

Kunskapslyftet bör ske, samtidigt som den

kvalificerade yrkesutbildningen (KY) bör byggas ut

till att omfatta 27 200 platser år 2002. I vårt

budgetalternativ tillför vi anslaget 850 miljoner

kronor från utgiftsområde 17 anslaget L 1 Bidrag till

folkbildningen. Sammantaget föreslår vi att anslaget

till Särskilda utbildningsinsatser för vuxna minskas

med 176 miljoner kronor år 2000. Vi utvecklar närmare

vår syn på utformningen m.m. av KY i reservation 5.

Som också framgår av reservation 5 anser vi att

utbyggnaden av universitet och högskolor skall ske i

en omfattning som motsvarar intresset bland de sökande

till högskolan och inte som i dag utifrån bl.a.

regionalpolitiska skäl. Ett nytt anslag, B 59 Medel

att fördela för grundutbildning och internationell

utveckling m.m., bör föras upp från vilket lärosäten

som har fler sökande än studieplatser i

grundutbildningen skall kunna få utökade resurser.

Till det nya anslaget vill vi anvisa drygt 242

miljoner kronor för år 2000. Även för forskning och

forskarutbildning vill vi föra upp ett nytt anslag, B

58, som skall kunna användas för att ge ökade

forskningsresurser till de lärosäten som i regeringens

förslag tilldelats obetydliga ökningar och som håller

hög kvalitet, uppnår goda resultat och får många

sökande. Till det nya anslaget B 58 Medel att fördela

för forskning och forskarutbildning anslår vi för år

2000 närmare 245 miljoner kronor. Medel till de nya

anslagen tar vi från anslaget B 53 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. som därmed

avskaffas. Vidare kan anslaget B 54 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

minskas med 50 miljoner kronor.

Vi anser att Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör ges

möjlighet att bli en komplett specialhögskola inom

informationsteknik och så småningom ett IT-

universitet. Högskolan bör därför tilldelas 8 miljoner

kronor utöver regeringens förslag till forskning och

forskarutbildning. Däremot vill vi minska

forskningsanslaget till Mitthögskolan med 20 miljoner

kronor. Det är orimligt, menar vi, att Mitthögskolan

tilldelas forskningsresurser i nivå med de nya

universitetens. Till bidrag för mikroelektroniskt

centrum vid Chalmers tekniska högskola AB - ett bidrag

som tidigare utlovats av regeringen men nu dragits in

- föreslår vi 60 miljoner kronor under anslaget B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

Inom verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser föreslår vi i vår

alternativa budget sammanlagt 195 miljoner kronor mer

än regeringen. Vår föreslagna ökning avser

förstärkning av forskningsråden, europeisk

forskningssamverkan samt ökade medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning. Jämfört med regeringens

förslag ökas anslagen till Naturvetenskapliga

forskningsrådet och Teknikvetenskapliga

forskningsrådet med vart-dera 50 miljoner kronor,

Medicinska forskningsrådet med 25 miljoner kronor samt

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet med

10 miljoner kronor. Det ankommer på de fyra

vetenskapliga forskningsråden att förmedla resurser

till forskningsprojekt av hög kvalitet. Rådens

möjligheter till detta är beroende av tillgången på

medel. Också i enlighet med vårt budgetalternativ bör

anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Detta bör kunna medverka till att rädda

användningen av de s.k. superdatorerna. Slutligen

menar vi att det förutvarande anslaget för europeisk

forskningssamverkan bör återinföras och att 50

miljoner kronor anvisas för nästa år under anslaget.

Vi är beredda att även de närmast följande åren

(2001-2002) föra upp 50 miljoner kronor varje år på

anslaget. Det är mycket angeläget att fler svenska

forskare ges möjlighet att delta i internationella

forskningsprojekt av högsta kvalitet, projekt som

Sverige ensamt inte klarar av att genomföra.

Beträffande området Gemensamma ändamål anser vi att

det är möjligt att ta ut en besparing om 5 miljoner

kronor inom anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. Den i

propositionen redovisade anslagsutvecklingen tyder på

ett beräknat överskott för år 1999.

2. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret 2000

(mom. 19) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en

alternativ budget för år 2000. Den framgår av

reservation 22 i finansutskottets betänkande

1999/2000:

FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där en

utgiftsram på 32 242 000 000 kr. Eftersom denna

avviker från det som riksdagen har beslutat (rskr.

28), har vi valt att inte reservera oss här men vill

redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget

för 2000.

När det gäller verksamhetsområdet Förskola, skola och

vuxenutbildning föreslår vi att anslaget A 1

Skolverket minskas med 15 miljoner kronor. Vi bedömer

att detta kan göras utan inskränkningar i verksamheten

med hänsyn till ett stort anslagssparande. Vi anser

att satsningen på IT i skolan bör ske i en mer

realistisk takt och föreslår därför en minskning av

anslaget A 4 med 70 miljoner kronor. Redan i vår

budgetmotion för budgetåret 1999 uppmärksammade vi att

regeringens utbyggnadstakt för den femåriga

utbildningssatsningen - Kunskapslyftet - var

orealistisk. Detta kom också regeringen fram till i

vårbudgeten. Den aviserade utbyggnaden drogs tillbaka

och i stället föreslogs en förlängning av satsningen.

Vi håller fast vid vår jämna utbyggnadstakt och

avsätter därför 100 miljoner kronor utöver regeringens

förslag till Kunskapslyftet såväl år 2000 som år 2001.

Vi anser att bidraget till fackliga organisationer, 40

miljoner kronor, för uppsökande verksamhet och

utbildning i samhällsfrågor kan finansieras inom ramen

för befintliga medel. Sammantaget föreslår vi således

att anslaget A 15 ökas med 60 miljoner kronor år 2000.

Vi avsätter också 25 miljoner kronor under ett nytt

anslag till marknadsföring av en ny

lärlingsutbildning.

Inom verksamhetsområdet Universitet och högskolor

m.m. välkomnar vi den satsning på högre utbildning som

regeringen gör, men vi menar att en alltför hög takt i

utbyggnaden innebär risk för att kvaliteten i

utbildningen urholkas. Därför vill vi utöka antalet

platser inom den högre utbildningen i en något lugnare

takt än den regeringen föreslår, nämligen med 7 500

nya platser år 2000 och med ett lika stort antal nya

platser vartdera av åren 2001 och 2002. Därtill bör en

särskild satsning göras med 5 000 platser år 2000 att

fördelas mellan universiteten i storstäderna. Samtliga

dessa platser skall vara permanenta. Den lugnare

utbyggnadstakten ger också utrymme för att förstärka

forskarutbildningen med 50 miljoner kronor, vilket

bidrar till att öka antalet disputerade lärare.

Dessutom avsätter vi 50 miljoner kronor till

kompetensutveckling i pedagogik för högskolans lärare.

Konsekvensen av våra förslag är att anslagen till

universitet och högskolor minskas med sammanlagt 525

miljoner kronor (B 61 Minskad volym inom

grundutbildningen). Enligt vår uppfattning måste

större satsningar göras på spetsutbildningar om

Sverige skall fortsätta att vara konkurrenskraftigt.

Vi föreslår därför att ett nytt anslag för

kvalitetssatsning inom spetsutbildningen förs upp med

200 miljoner kronor (B 60).

Inom området Högskolemyndigheter vill vi som ett led

i en besparing på myndigheter reducera anslaget C 1

Högskoleverket med 6 miljoner kronor. Det motsvarar

ungefär 5 % av det totala anslaget. Den i

propositionen redovisade anslagsutvecklingen tyder på

ett stort anslagssparande.

3. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret 2000

(mom. 19) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet har i motioner föreslagit en alternativ

budget för år 2000. Den framgår av reservation 23 i

finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1. För

utgiftsområde 16 föreslår vi där en utgiftsram på

32 773 000 000 kr. Eftersom denna avviker från det som

riksdagen har beslutat (rskr. 28), har vi valt att

inte reservera oss här men vill redovisa vår

inställning till utgiftsområdets budget för år 2000.

När det gäller verksamhetsområdet Förskola, skola och

vuxenutbildning har vi i vårt budgetalternativ

föreslagit en minskning av anslaget A 1 Statens

skolverk med 25 miljoner kronor. Vi anser att beslutet

att inrätta skolinspektörstjänsterna vid Skolverket

var ett steg i fel riktning och bör återkallas. Vi

föreslår i stället under ett särskilt anslag att 100

miljoner kronor anvisas för inrättande av ett

kvalitetsinstitut. I reservation 6 utvecklar vi

närmare vår syn på ett sådant kvalitetsinstitut.

Under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg har vi beräknat 10 miljoner kronor för

utveckling av läromedel för elever med läs- och

skrivsvårigheter. Vi föreslår därjämte en minskning av

anslaget på 3 miljoner kronor. Vi vill betona vikten

av ökad kompetensutveckling för lärare m.fl. inom

skolan. Vi föreslår att 80 miljoner kronor avsätts

under ett nytt anslag för en särskild skolsatsning som

bör innefatta kompetensutveckling för skolledare och

kommunpolitiker för att stärka kunskaperna om

målstyrning och kvalitetssäkring, program för läs- och

skrivutveckling och matematik samt resurser för

didaktisk forskning. Vi föreslår också en ökning av

anslaget A 3 Forskning inom skolområdet med 10

miljoner kronor för forskning om läs- och

skrivsvårigheter.

Vårt budgetförslag innebär för verksamhetsområdet

Universitet och högskolor m.m. att vartdera Karlstads

universitet, Växjö universitet och Örebro universitet

samt Mitthögskolan tillförs 3 miljoner kronor utöver

regeringens förslag i forskningsresurser för år 2000.

Också Högskolan i Kalmar och Högskolan i

Karlskrona/Ronneby får genom vårt förslag ytterligare

8 miljoner kronor vardera för forskning och

forskarutbildning. Vi vill förstärka anslaget B 54

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

högskolor med 93 miljoner kronor. Särskilt vill vi

framhålla att Högskolan i Borås bör tilldelas 5

miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för

forskning. Enligt vår mening kan anslagsposterna För

regeringens fördelning tas bort under anslagen B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (-8

miljoner kronor) och B 53 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. (-100 miljoner kronor).

Dock bör 25 miljoner kronor föras till det senare

anslaget för att ge ökat utrymme för

distansutbildning.

4. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret 2000

(mom. 19) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en

alternativ budget för år 2000. Den framgår av

reservation 24 i finansutskottets betänkande

1999/2000:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där

en utgiftsram på 32 068 000 000 kr. Eftersom denna

avviker från det som riksdagen har beslutat (rskr.

28), har vi valt att inte reservera oss här men vill

redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget

för 2000.

När det gäller anslagen under verksamhetsområdet

Förskola, skola och vuxenutbildning vill vi framhålla

följande. Det är viktigt att det finns tillgång till

svenska skolor utomlands. Svenska barn som bor

utomlands bör ses som en framtida resurs för Sverige.

I vårt budgetalternativ tillför vi därför anslaget A

12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20

miljoner kronor. Verksamheten inom Kunskapslyftet kan

enligt vår mening reduceras mot bakgrund av en mera

begränsad efterfrågan av utbildningen och det

förbättrade arbetsmarknadsläget. Vi föreslår att

anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

minskas med 1 000 miljoner kronor år 2000.

Vi anser det vara av avgörande betydelse att

undervisningen och forskningen vid universitet och

högskolor håller god kvalitet. Utan disputerade lärare

kan inte våra lärosäten erbjuda den vetenskapliga

kvalitet på undervisningen som studenterna har rätt

att kräva. Anslagen till universitet och högskolor bör

enligt vår mening ökas med 110 miljoner kronor för

kvalitetsförbättringar av grundutbildningen. Vidare

bör det tillföras 100 miljoner kronor att fördelas

till universitet och högskolor för anställning av

doktorander. Vi vill dessutom anslå 95 miljoner kronor

för att lärosätena skall kunna bedriva sommarkurser,

något som vi ser som ett steg mot ökad valfrihet för

studenterna. Av praktiska skäl föreslår vi att dessa

ökningar, sammanlagt 305 miljoner kronor, görs på

anslaget B 53 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m.

Inom området Högskolemyndigheter anslår vi 20

miljoner kronor utöver förslaget i

budgetpropositionen. Vi motsätter oss den höjning av

expeditionsavgiften för återbetalning av studielån som

regeringen har vidtagit och kompenserar myndigheten

för intäktsminskningen genom denna ökning av anslaget.

När det slutligen gäller verksamhetsområdet

Nationella och internationella forskningsresurser

anser vi att den tidigare neddragningen på

forskningsråden inte är acceptabel. Rådens resurser

måste räcka till fri grundforskning. Vi kan se hur

sektors- och uppdragsforskning har ökat kraftigt. Mot

den bakgrunden är det viktigt att förutsättningarna

för att kunna pröva okonventionella idéer inom

forskningen förbättras. Det är när sådana idéer möts

som det kan bli forskningsresultat som ingen kunnat

förutse. Mångfalden och friheten att kunna omsätta

idéer i praktisk forskningsverksamhet har i sig ett

egenvärde. Mot bakgrund härav har vi velat föreslå att

Forskningsrådsnämnden tillförs 150 miljoner kronor.

Denna förstärkning bör föras vidare till

forskningsråden för att säkra den obundna forskningen.

5. Rätten att delta i förskoleverksamhet m.m.

(mom. 1) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)

och Anders Sjölund (m) anför:

Vad gäller frågan om tre timmars allmän förskola för

4-5-åringar vill vi avvakta regeringens förslag.

Pedagogiskt planerad förskoleverksamhet har många

fördelar, men vi anser det nödvändigt att en sådan

reform ges en sådan inriktning att mångfald och

valfrihet vad gäller val av barnomsorg främjas. Vi

anser också att verksamhetens kvalitet har betydelse.

Vi är kritiska till att all barnomsorg numera kallas

förskola och att en statlig läroplan skall gälla barn

från 1 års ålder. Det är skillnad på den pedagogiska

verksamhet som kan bedrivas med barn i så vitt skilda

åldrar. För de mindre barnen torde frågan om bra

barnomsorg vara viktigast.

6. Folkomröstning om utformningen av

barnomsorgen

(mom. 5) - m

Lars Hjertén (m) anför:

Utformningen av barnomsorgen är en fråga som har

större betydelse för en barnfamilj än nästan alla

andra frågor. Hur skall allmänhetens förtroende för

det demokratiska styrelsesättet öka och hur skall

politiker och den politiska beslutsprocessen återfå

förtroende hos allmänheten? Min grundläggande

uppfattning är att man borde överväga en

folkomröstning när det gäller utformningen av

barnomsorgen. Det vore på tiden att ge den svenska

allmänheten en rejäl chans att direkt få säga sin

mening i en fråga som är angelägen för alla, innan

långtgående beslut fattas av riksdagen.

7. Familjedaghemmen - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)

och Anders Sjölund (m) anför:

Vi är mycket tveksamma till de långsiktiga

konsekvenserna av att regeringen nu låter utarbeta

riktlinjer för familjedaghemmen där dagbarnvårdarnas

"samhälleliga uppdrag" m.m. skall preciseras.

Familjedaghemmen utgör ett viktigt alternativ inom

barnomsorgen. En av poängerna är att föräldrar och

dagmammor tillsammans kan samarbeta och att barnen får

vara i ett hem där dagen inte som på institution

planeras i detalj. Den allmänna utvecklingen tyder på

att kommunerna i rask takt avvecklar detta alternativ

inom barnomsorgen eller att familjedaghemmen alltmer

institutionaliseras. Skälet för oss att avvisa

läroplanen för förskolan (inklusive barnomsorgen)

byggde på oro för en likriktning inom barnomsorgen. De

nu aviserade riktlinjerna visar att oron var befogad.

Med den politik som nu bedrivs ligger statliga

anvisningar för föräldrar i farans riktning.

8. Utbyggnaden av den högre utbildningen åren

2001 och 2002 (mom. 14) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Jag vill hänvisa till Centerpartiets ställningstagande

i partimotion 1999/2000:

Fi211 med förslag till utgiftsramar - som behandlats

av finansutskottet - att utbyggnaden av den högre

utbildningen åren 2001 och 2002 skall omfatta

sammantaget 10 000 utbildningsplatser, jämfört med

regeringens förslag om ca 21 000 platser. Centern vill

därutöver satsa på att stärka kvaliteten inom den

högre utbildningen.

9. Utbyggnaden av högre utbildning och

forskning - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m)

och Anders Sjölund (m) anför:

Med anledning av enskilda motioner från moderata

riksdagsledamöter om fler utbildningsplatser eller

ökade forskningsresurser till visst lärosäte eller

viss region vill vi hänvisa till vår principiella

uppfattning när det gäller frågor om utbyggnad. Den

uttrycks i vår reservation 5 när det gäller utbyggnad

av grundutbildningen, nämligen att fördelningen av

studieplatser i första hand skall ske i en omfattning

som motsvarar studenternas intresse för respektive

ämne och institution. Enligt samma principer skall

ökade resurser till forskning och forskarutbildning

tilldelas de lärosäten, där många studenter i första

hand anger att de vill studera och som dessutom håller

hög kvalitet och uppnår goda resultat.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

-----------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

-----------------------------------------------------------

Anslag

förslag

-----------------------------------------------------------

---------------------------------------

A Förskola, skola och vuxenutbildning

-----------------------------------------------------------

1 Statens skolverk (ram) 301 568

-----------------------------------------------------------

2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 313 799

(ram)

-----------------------------------------------------------

3 Forskning inom skolväsendet (ram) 8 115

-----------------------------------------------------------

4 Program för IT i skolan (ram) 501 254

-----------------------------------------------------------

5 Förstärkning av utbildning i 265 000

storstadsregionerna (ram)

-----------------------------------------------------------

6 Statens institut för handikappfrågor i skolan 123 098

(ram)

-----------------------------------------------------------

7 Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med handikapp (ram)

21 470

-----------------------------------------------------------

8 Specialskolor och resurscenter (ram) 453 129

-----------------------------------------------------------

9 Särskilda insatser på skolområdet (ram) 276 353

-----------------------------------------------------------

10 Sameskolstyrelsen (ram) 34 990

-----------------------------------------------------------

11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola (ram)

123 793

-----------------------------------------------------------

12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 73 091

(ram)

-----------------------------------------------------------

13 Statens skolor för vuxna (ram) 41 834

-----------------------------------------------------------

14 Bidrag till viss verksamhet inom 140 701

vuxenutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (ram) 4 307 844

-----------------------------------------------------------

16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling (ram)

17 163

-----------------------------------------------------------

---------------------------------------

B Universitet och högskolor m.m.

-----------------------------------------------------------

1 Uppsala universitet: Grundutbildning (ram) 802 766

-----------------------------------------------------------

2 Uppsala universitet: Forskning och 976 369

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

3 Lunds universitet: Grundutbildning (ram) 1 029 776

-----------------------------------------------------------

4 Lunds universitet: Forskning och 983 709

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

5 Göteborgs universitet: Grundutbildning (ram) 984 972

-----------------------------------------------------------

6 Göteborgs universitet: Forskning och 799 136

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

7 Stockholms universitet: Grundutbildning (ram) 685 183

-----------------------------------------------------------

8 Stockholms universitet: Forskning och 798 090

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

9 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 742 064

-----------------------------------------------------------

10 Umeå universitet: Forskning och 553 758

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

11 Linköpings universitet: Grundutbildning (ram) 729 320

-----------------------------------------------------------

12 Linköpings universitet: Forskning och 360 441

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

13 Karolinska institutet: Grundutbildning (ram) 259 942

-----------------------------------------------------------

14 Karolinska institutet: Forskning och 624 371

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 735 243

(ram)

-----------------------------------------------------------

16 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och 527 383

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 398 973

(ram)

-----------------------------------------------------------

18 Luleå tekniska universitet: Forskning och 184 019

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

19 Karlstads universitet: Grundutbildning (ram) 314 527

-----------------------------------------------------------

20 Karlstads universitet: Forskning och 75 405

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

21 Växjö universitet: Grundutbildning (ram) 270 279

-----------------------------------------------------------

22 Växjö universitet: Forskning och 75 518

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

23 Örebro universitet: Grundutbildning (ram) 323 509

-----------------------------------------------------------

24 Örebro universitet: Forskning och 75 630

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

25 Mitthögskolan: Grundutbildning (ram) 453 409

-----------------------------------------------------------

26 Mitthögskolan: Forskning (ram) 75 118

-----------------------------------------------------------

27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 161 113

Grundutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och

forskarutbildning (ram)

23 580

-----------------------------------------------------------

29 Malmö högskola: Grundutbildning (ram) 429 665

-----------------------------------------------------------

30 Malmö högskola: Forskning och 51 388

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning (ram) 246 915

-----------------------------------------------------------

32 Högskolan i Kalmar: Forskning och 23 509

forskarutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

33 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 22 942

-----------------------------------------------------------

34 Dramatiska institutet: Grundutbildning (ram) 56 200

-----------------------------------------------------------

35 Högskolan i Borås: Grundutbildning (ram) 192 351

-----------------------------------------------------------

36 Högskolan Dalarna: Grundutbildning (ram) 229 635

-----------------------------------------------------------

37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning (ram) 69 957

-----------------------------------------------------------

38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning (ram) 220 567

-----------------------------------------------------------

39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning (ram) 156 075

-----------------------------------------------------------

40 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning (ram) 171 620

-----------------------------------------------------------

41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning (ram) 158 076

-----------------------------------------------------------

42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 139 532

Grundutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

43 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 35 208

(ram)

-----------------------------------------------------------

44 Konstfack: Grundutbildning (ram) 99 516

-----------------------------------------------------------

45 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning (ram) 46 893

-----------------------------------------------------------

46 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 88 319

Grundutbildning (ram)

-----------------------------------------------------------

47 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 305 055

(ram)

-----------------------------------------------------------

48 Mälardalens högskola: Grundutbildning (ram) 314 951

-----------------------------------------------------------

49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 856

(ram)

-----------------------------------------------------------

50 Södertörns högskola: Grundutbildning (ram) 172 114

-----------------------------------------------------------

51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 22 540

(ram)

-----------------------------------------------------------

52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar 1 543 659

m.m. (ram)

-----------------------------------------------------------

53 Särskilda utgifter inom universitet och 451 293

högskolor m.m. (ram)

-----------------------------------------------------------

54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete 192 178

vid vissa högskolor (ram)

-----------------------------------------------------------

55 Sunet (ram) 75 692

-----------------------------------------------------------

56 Ersättningar för klinisk utbildning och 1 600 913

forskning (ram)

-----------------------------------------------------------

57 Universitets och högskolors premier för de

statliga avtalsförsäkringarna (ram)

1 557 530

-----------------------------------------------------------

---------------------------------------

C Högskolemyndigheter m.fl.

-----------------------------------------------------------

1 Högskoleverket (ram) 131

775

-----------------------------------------------------------

2 Verket för högskoleservice (ram) 12 171

-----------------------------------------------------------

3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 343

250

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

---------------------------------------

D Nationella och internationella

forskningsresurser

-----------------------------------------------------------

1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och 81 353

forskningsinformation (ram)

-----------------------------------------------------------

2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (ram) 25 008

-----------------------------------------------------------

3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 208

forskningsrådet: Forskning (ram) 467

-----------------------------------------------------------

4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 14 655

forskningsrådet: Förvaltning (ram)

-----------------------------------------------------------

5 Medicinska forskningsrådet: Forskning (ram) 339

342

-----------------------------------------------------------

6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning (ram) 11 822

-----------------------------------------------------------

7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 747

(ram) 544

-----------------------------------------------------------

8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 21 891

(ram)

-----------------------------------------------------------

9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 243

(ram) 647

-----------------------------------------------------------

10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 8 784

(ram)

-----------------------------------------------------------

11 Rymdforskning (ram) 142

075

-----------------------------------------------------------

12 Kungl. biblioteket (ram) 200

811

-----------------------------------------------------------

13 Institutet för rymdfysik (ram) 41 145

-----------------------------------------------------------

14 Polarforskningssekretariatet (ram) 22 836

-----------------------------------------------------------

15 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

mellan Sverige och EU (ram)

11 994

-----------------------------------------------------------

16 Särskilda utgifter för forskningsändamål (ram) 123

904

-----------------------------------------------------------

17 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (ram) 64 726

-----------------------------------------------------------

---------------------------------------

E Gemensamma ändamål

-----------------------------------------------------------

1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 37 629

(ram)

-----------------------------------------------------------

2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets 22 805

område m.m. (ram)

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 32 572

588

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000

inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags- Regeringens

förslag

typ

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A Förskola, skola och vuxenutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Statens skolverk (ram) 301 568

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg (ram) 313 799

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Forskning inom skolväsendet (ram) 8 115 +8 0

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Program för IT i skolan (ram) 501 254 +4

000

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Förstärkning av utbildning i (ram) 265 000 -2

storstadsregionerna 0

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Statens institut för handikappfrågor i skolan (ram) 123 098 -1

098

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel för (ram) 21 470 +1 0

elever med handikapp

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Specialskolor och resurscenter (ram) 453 129 +10 0

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Särskilda insatser på skolområdet (ram) 276 353

-------------------------------------------------------------------------------

A 10 Sameskolstyrelsen (ram) 34 990

-------------------------------------------------------------------------------

A 11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande (ram) 123 793

grundskola och gymnasieskola

-------------------------------------------------------------------------------

A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet (ram) 73 091 +14 0

000

-------------------------------------------------------------------------------

A 13 Statens skolor för vuxna (ram) 41 834

-------------------------------------------------------------------------------

A 14 Bidrag till viss verksamhet inom (ram) 140 701

vuxenutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (ram) 4 307 844 -1

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och (ram) 17 163

kompetensutveckling

-------------------------------------------------------------------------------

A 17 Nationellt kvalitetsinstitut (nytt anslag) (ram) +2

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 18 Marknadsföring av lärlingsutbildning (nytt (ram)

anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

A 19 Särskild skolsatsning (nytt anslag) (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B Universitet och högskolor m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Uppsala universitet: Grundutbildning (ram) 802 766

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Uppsala universitet: Forskning och (ram) 976 369

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Lunds universitet: Grundutbildning (ram) 1 029 776

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Lunds universitet: Forskning och (ram) 983 709

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning (ram) 984 972

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Göteborgs universitet: Forskning och (ram) 799 136

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 7 Stockholms universitet: Grundutbildning (ram) 685 183

-------------------------------------------------------------------------------

B 8 Stockholms universitet: Forskning och (ram) 798 090

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 9 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 742 064

-------------------------------------------------------------------------------

B 10 Umeå universitet: Forskning och (ram) 553 758

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 11 Linköpings universitet: Grundutbildning (ram) 729 320

-------------------------------------------------------------------------------

B 12 Linköpings universitet: Forskning och (ram) 360 441

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 13 Karolinska institutet: Grundutbildning (ram) 259 942

-------------------------------------------------------------------------------

B 14 Karolinska institutet: Forskning och (ram) 624 371

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning (ram) 735 243

-------------------------------------------------------------------------------

B 16 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och (ram) 527 383

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning (ram) 398 973

-------------------------------------------------------------------------------

B 18 Luleå tekniska universitet: Forskning och (ram) 184 019

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 19 Karlstads universitet: Grundutbildning (ram) 314 527

-------------------------------------------------------------------------------

B 20 Karlstads universitet: Forskning och (ram) 75 405

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 21 Växjö universitet: Grundutbildning (ram) 270 279

-------------------------------------------------------------------------------

B 22 Växjö universitet: Forskning och (ram) 75 518

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 23 Örebro universitet: Grundutbildning (ram) 323 509

-------------------------------------------------------------------------------

B 24 Örebro universitet: Forskning och (ram) 75 630

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 25 Mitthögskolan: Grundutbildning (ram) 453 409

-------------------------------------------------------------------------------

B 26 Mitthögskolan: Forskning (ram) 75 118 -20 0

-------------------------------------------------------------------------------

B 27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: (ram) 161 113

Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och (ram) 23 580 +8 0

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 29 Malmö högskola: Grundutbildning (ram) 429 665

-------------------------------------------------------------------------------

B 30 Malmö högskola: Forskning och (ram) 51 388

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning (ram) 246 915

-------------------------------------------------------------------------------

B 32 Högskolan i Kalmar: Forskning och (ram) 23 509

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 33 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 22 942

-------------------------------------------------------------------------------

B 34 Dramatiska institutet: Grundutbildning (ram) 56 200

-------------------------------------------------------------------------------

B 35 Högskolan i Borås: Grundutbildning (ram) 192 351

-------------------------------------------------------------------------------

B 36 Högskolan Dalarna: Grundutbildning (ram) 229 635

-------------------------------------------------------------------------------

B 37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning (ram) 69 957

-------------------------------------------------------------------------------

B 38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning (ram) 220 567

-------------------------------------------------------------------------------

B 39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning (ram) 156 075

-------------------------------------------------------------------------------

B 40 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning (ram) 171 620

-------------------------------------------------------------------------------

B 41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning (ram) 158 076

-------------------------------------------------------------------------------

B 42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: (ram) 139 532

Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 43 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 35 208

-------------------------------------------------------------------------------

B 44 Konstfack: Grundutbildning (ram) 99 516

-------------------------------------------------------------------------------

B 45 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning (ram) 46 893

-------------------------------------------------------------------------------

B 46 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: (ram) 88 319

Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 47 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 305 055

-------------------------------------------------------------------------------

B 48 Mälardalens högskola: Grundutbildning (ram) 314 951

-------------------------------------------------------------------------------

B 49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 13 856

-------------------------------------------------------------------------------

B 50 Södertörns högskola: Grundutbildning (ram) 172 114

-------------------------------------------------------------------------------

B 51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning (ram) 22 540

-------------------------------------------------------------------------------

B 52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar (ram) 1 543 659 +60 0

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

B 53 Särskilda utgifter inom universitet och (ram) 451 293 -4

högskolor m.m. 2

-------------------------------------------------------------------------------

B 54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete (ram) 192 178 -50 0

vid vissa högskolor

-------------------------------------------------------------------------------

B 55 Sunet (ram) 75 692

-------------------------------------------------------------------------------

B 56 Ersättningar för klinisk utbildning och (ram) 1 600 913

forskning

-------------------------------------------------------------------------------

B 57 Universitets och högskolors premier för de (ram) 1 557 530

statliga avtalsförsäkringarna

-------------------------------------------------------------------------------

B 58 Medel att fördela för forskning och (ram) +2

forskarutbildning (nytt anslag) 8

-------------------------------------------------------------------------------

B 59 Medel att fördela för grundutbildning och (ram) +2

internationell utveckling m.m. (nytt anslag) 1

-------------------------------------------------------------------------------

B 60 Kvalitetssatsning inom spetsutbildningen (nytt (ram)

anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

B 61 Minskad volym inom grundutbildningen (nytt (ram)

anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

C Högskolemyndigheter m.fl.

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Högskoleverket (ram) 131 775

-------------------------------------------------------------------------------

C 2 Verket för högskoleservice (ram) 12 171

-------------------------------------------------------------------------------

C 3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 343 250

000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

D Nationella och internationella

forskningsresurser

-------------------------------------------------------------------------------

D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och (ram) 81 353

forskningsinformation

-------------------------------------------------------------------------------

D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (ram) 25 008

-------------------------------------------------------------------------------

D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga (ram) 208 467 +10 0

forskningsrådet: Forskning

-------------------------------------------------------------------------------

D 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga (ram) 14 655

forskningsrådet: Förvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

D 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning (ram) 339 342 +25 0

-------------------------------------------------------------------------------

D 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning (ram) 11 822

-------------------------------------------------------------------------------

D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (ram) 747 544 +50 0

-------------------------------------------------------------------------------

D 8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning (ram) 21 891

-------------------------------------------------------------------------------

D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (ram) 243 647 +50 0

-------------------------------------------------------------------------------

D 10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: (ram) 8 784

Förvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

D 11 Rymdforskning (ram) 142 075

-------------------------------------------------------------------------------

D 12 Kungl. biblioteket (ram) 200 811

-------------------------------------------------------------------------------

D 13 Institutet för rymdfysik (ram) 41 145

-------------------------------------------------------------------------------

D 14 Polarforskningssekretariatet (ram) 22 836

-------------------------------------------------------------------------------

D 15 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete (ram)

mellan Sverige och EU 11 994

-------------------------------------------------------------------------------

D 16 Särskilda utgifter för forskningsändamål (ram) 123 904

-------------------------------------------------------------------------------

D 17 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (ram) 64 726 +10 0

-------------------------------------------------------------------------------

D 18 Europeisk forskningssamverkan (nytt anslag) (ram) +50 0

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

E Gemensamma ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. (ram) 37 629

-------------------------------------------------------------------------------

E 2 Utvecklingsarbete inom (ram) 22 805 -5 0

Utbildningsdepartementets område m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 32 572 588 +3

509 000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------