Bet. 1999/2000:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU10

Skolans utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR8 Skol-

verket och skolans utveckling och 18 motionsyrkanden. Utskottet tar också

upp en motion från Moderata samlingspartiet som är väckt med anledning av

händelse av större vikt. Utskottet föreslår att riksdagen inte vidtar någon

åtgärd med anledning av revisorernas förslag och föreslår avslag på

samtliga motionsyrkanden.

Revisorernas förslag, som överlämnades till riksdagen i slutet av maj 1999,

rör grundskolan och Skolverkets arbete med att följa upp, utvärdera och

främja grundskolans utveckling. Revisorerna har lämnat förslag till olika

åtgärder när det gäller nationella krav på utbildningen, skolornas

resursanvändning och Skolverkets roll. Utskottet konstaterar att en rad

åtgärder har vidtagits av regeringen och Skolverket och att arbetet med att

förbättra kvaliteten i den svenska grundskolan fortsätter; bl.a. har en

kvalitetsgranskningsnämnd inrättats vid Skolverket den 1 juli 1999 och en

expertgrupp tillsatts i december 1999 för frågor som rör ökad

måluppfyllelse och elever i behov av särskilt stöd.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har i en

gemensam reservation i huvudsak tillstyrkt revisorernas förslag. Dessa

partier har också reserverat sig med anledning av Moderaternas motion om

en nationell handlingsplan. De anser att Skolverkets rapport om resultaten

i grundskolan gör det nödvändigt med ett aktivt initiativ från regeringens

sida. Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen ett handlingsprogram för

att snabbt säkerställa att fler elever kan nå de nationella kunskapsmålen.

Ytterligare reservationer har avgivits av Moderaterna, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet.

Förslaget

Riksdagens revisorer har i förslag 1998/99:RR8 Skolverket och skolans

utveckling föreslagit att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört om behovet av åtgärder när det gäller

1. nationella krav på utbildningen enligt avsnitt 2.1,

2. skolornas resursanvändning enligt avsnitt 2.2,

3. Skolverkets roll enligt avsnitt 2.3.

Motionerna

Motioner med anledning av förslaget

1999/2000:Ub1 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att renodla Skolverkets roll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av ett nationellt fristående kvalitetsinstitut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en nationell skolpeng.

1999/2000:Ub2 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrarnas roll för skolutveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av resurser till elever i behov av särskilt stöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rektorernas arbetssituation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarnas kompetensutveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den etiska dimensionen i skolans arbete.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av hur skolans resurser används,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ansvaret för skolan i en ny skollag,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt ledarskap i skolan.

1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning för rektorer.

1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Skolverkets och kommunernas tillsynsfunktion,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas och rektorernas roll för utvecklingen av den mål-

styrda skolan.

1999/2000:Ub277 av Inger Davidson (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den målstyrda skolan.

1999/2000:Ub292 av Kristina Zakrisson och Karin Olsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utredning om Skolverkets roll beträffande grundskolans utveckling.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rektor skall vara pedagogisk ledare.

1999/2000:Ub801 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolledaren skall ges goda förutsättningar för att leda den

skola där han eller hon verkar.

Motion väckt med anledning av händelse av större vikt

1999/2000:Ub16 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär framtagande av en nationell handlingsplan för grundskolan

att föreläggas riksdagen senast denna vår i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet Riksdagens revisorers förslag

Skolverket och skolans utveckling (1998/99:RR8) jämte motioner, vissa

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1999 som rör de frågor som

tas upp i revisorernas förslag samt en motion från Moderata samlingspartiet

om situationen i grundskolan. Sistnämnda motion har inlämnats den 10

februari 2000 och väckts med hänvisning till bestämmelsen i 3 kap. 15 §

riksdagsordningen om motionsrätt med anledning av händelse av större

vikt.

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat Skolverket och skolans

utveckling. Granskningen har inriktats på grundskolan och Skolverkets ar-

bete med att följa upp, utvärdera och främja grundskolans utveckling.

Granskningen omfattar också regeringens styrning av Skolverkets arbete med

att utveckla skolan. Den har i huvudsak genomförts med hjälp av inter-

vjuer och inventering av dokument. En enkät rörande informationsinsatser

inom Skolverket har genomförts. En rapport (1998/99:3) i ärendet och re-

missyttranden över denna ligger till grund för revisorernas förslag till

riksdagen. Revisorernas förslag överlämnades till riksdagen i slutet av

maj 1999.

Revisorernas förslag i korthet

Enligt revisorerna har nationella mål inte påverkat utbildningen så som

förutsattes vid riksdagens beslut om mål- och resultatstyrning av skolan.

I rapporten sägs att enligt genomförda utvärderingar har elevernas

kunskaper försämrats under 1990-talet. Skolverket har inte följt upp

läroplanens "mål att sträva emot" på ett systematiskt sätt. Det går därför

inte att bedöma om elevernas färdigheter har förbättrats eller försämrats.

Vidare framhålls att läroplanens "mål att uppnå" inte är entydigt

formulerade i styrdokumentens olika delar.

Revisorerna föreslår att regeringen klargör läroplanens "mål att uppnå".

Vidare föreslås att Skolverket i sin uppföljning och utvärdering tydliggör

målavvikelser och negativa trender samt lyfter fram innebörden av läropla-

nens "mål att sträva emot" samt i sin informationsstyrning gentemot skolhu-

vudmännen och skolor intar en mer offensiv hållning i dessa frågor. Reviso-

rerna anser också att Skolverket skall utveckla sin egeninitierade tillsyn.

Revisorerna pekar på att Sverige är det OECD-land som satsar störst andel

av sin bruttonationalprodukt på grundskoleutbildning. Det saknas en analys

av hur skolorna prioriterar och använder sina resurser. Skolverket

konstaterar dock i olika studier att skolornas resurser inte fördelas efter

elevernas behov. Revisorerna föreslår att regeringen tar initiativ till en

oberoende utbildningsekonomisk analys, ger Skolverket i uppdrag att

utforma ett program för skolförbättring och ger skolhuvudmännen i uppdrag

att inom ramen för lärarnas kompetensutveckling genomföra ett program för

skolförbättring. Regeringen bör omformulera förordningen (1997:702) om

kvalitetsredovisning. Revisorerna anser att det klart bör framgå att

skolornas redovisning av måluppfyllelse och åtgärder för att nå målen skall

grundas på en ingående analys av skolornas resursanvändning och

undervisningens resultat. Riksdagen bör få bättre information om

skolornas resurser och resursanvändning. I rapporten föreslås också att

Skolverket uppmärksammar skolhuvudmännen på deras ansvar för att rektor ges

reella möjligheter att arbeta med att utveckla skolan mot bättre

måluppfyllelse.

Revisorerna anser att Skolverkets roll behöver klargöras. Det finns ett be-

hov av en utökad granskning av skolväsendet, heter det i rapporten. Reviso-

rerna ifrågasätter dock den form som regeringen har valt - kvalitetsgransk-

ningsnämnden. De pekar på att Skolverkets kontrollerande uppgift riskerar

att bli oklar. Regeringen bör klargöra behovet av en granskningsnämnd bred-

vid Skolverkets utökade tillsyn. Även Skolverkets främjande uppgift behöver

klargöras. Revisorerna anser att Skolverkets främjandeuppdrag är mångty-

digt och riskerar att splittra upp verkets resurser. Verkets huvuduppgift i

kontakter med skolhuvudmän och skolor bör vara att hävda nationella krav på

utbildningen. Verket bör däremot inte ha något ansvar för lokalt utveck-

lingsarbete.

Nationella krav på utbildningen i grundskolan

Revisorerna

Enligt revisorerna har nationella mål inte påverkat utbildningen så som

förutsattes vid riksdagens beslut om mål- och resultatstyrda skolor. En

förutsättning för att nationella krav på utbildningen skall nå ut i

skolorna är att kraven är tydliga. Revisorerna konstaterar att läroplanens

"mål att uppnå" inte är entydigt formulerade i olika styrdokument. Detta

medför oklarheter såväl i fråga om skolornas och skolhuvudmännens åtagande

som i fråga om den enskilde elevens rättssäkerhet. Revisorerna föreslår att

regeringen tar initiativ till att läroplanens "mål att uppnå" formuleras på

ett liktydigt sätt i styrdokumentens olika delar.

Skolverket har enligt revisorerna inte tillräckligt tydligt klargjort

innebörden av läroplanens "mål att sträva mot" och inte heller

tydliggjort avvikelser från dessa mål samt trender. Verket bör bygga upp

någon form av kontinuerlig, nationell uppföljning och utvärdering av

dessa mål. Dessa möjligheter bör prövas i anslutning till den uppföljning

och utvärdering av läroplanens "mål att uppnå" som nu håller på att växa

fram med hjälp av bl.a. det nationella provsystemet.

Revisorerna betonar vikten av att Skolverket prioriterar nationella mål i

sin uppföljning och utvärdering och att verket i sin information till

skolhuvudmän och skolor lyfter fram målavvikelser och negativa trender.

Verket bör i dessa frågor inta en mer offensiv hållning i sin

informationsstyrning. Verket bör också uppmärksamma skolhuvudmän och skolor

på deras ansvar för att obligatoriska, nationella prov genomförs.

Grunden för Skolverkets tillsyn är enligt revisorerna god och spänner över

skollag, skolförordningar, läroplaner, kursplaner och timplaner.

Revisorerna föreslår att verket fortsätter att utveckla sin egeninitierade

tillsyn.

Motionerna

Frågor med anknytning till styrningen av skolan tas upp i motion

1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 8. Syftet med förändringen av huvudmanna-

skapet var att skapa en klarare ansvarsfördelning inom skolväsendet. Enligt

motionären finns det brister i varje led i styrkedjan. Lärarna kan inte

ensamma driva den målstyrda skolan, lika lite som Skolverket, kommunerna

eller rektorerna. Det krävs samverkan mellan alla parter. I motionen

betonas vikten av tydliga styrdokument i form av läroplaner, kursplaner

och betygskriterier. Kommunernas skolplaner är också mycket viktiga.

Enligt Kristdemokraterna (mot. 1999/2000:Ub275 yrk. 21) är det viktigt

att Skolverket fortsätter att utveckla sin egeninitierade tillsyn. I

motion 1999/2000:Ub292 (s) begärs en utredning om Skolverkets roll

beträffande grundskolans utveckling. Enligt motionärerna tillhör

Skolverket inte de aktörer som i dag styr skolans utveckling. Detta trots

att verket har kunskap om vad som är lämpligast för att uppnå de mål och

riktlinjer som riksdag och regering har fastställt. I Skolverkets uppdrag

bör ingå att ge råd och lämna förslag om skolans verksamhet för att de mål

och riktlinjer som uppställts skall uppnås.

Centerpartiet anser (mot. 1999/2000:Ub212 yrk. 22) beträffande ansvaret för

skolan i en ny skollag att det bör slås fast att varje elev har rätt att få

godkända kunskaper i grundskolan. Detta kräver enligt motionärerna en

fortsatt decentralisering av besluten till varje skolledning och lärare,

förenat med skärpta krav på utvärdering och uppföljning. Skolan skall ges

större frihet att uppnå målen, men också avkrävas större ansvar.

Utskottets bedömning

Inledning

Utskottet konstaterar inledningsvis att Riksdagens revisorers förslag

lämnades till riksdagen i slutet av maj 1999. Regeringens skrivelse

Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning överlämnades till

riksdagen endast några veckor dessförinnan, i början av maj 1999 (skr.

1998/99:121). Utvecklingsplanen skall framför allt vara statsmakternas

policydokument för skolverksamheten (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr.

76). Den första utvecklingsplanen avsåg perioden 1994/95-1996/97 (skr.

1993/94:183). Den andra utvecklingsplanen omfattade perioden

1997/98-1998/99 (skr. 1996/97: 112). I den tredje utvecklingsplanen, som

nyligen behandlats av riksdagen (bet. 1999/2000:UbU6, rskr. 1999/2000:16),

har regeringen redovisat sin bild av utvecklingen och sina prioriteringar

under åren 1999/2000-2000/01.

1990-talet har varit en händelserik period inom skolväsendet. Ett omfat-

tande reformarbete har genomförts under för kommunerna ekonomiskt svåra

förhållanden. Resultatutvecklingen under 1990-talet är svår att bedöma på

grund av de successiva förändringar som reformerna har inneburit. Målen,

betygskriterierna och de nationella proven bygger på läroplanen (Lpo 94)

och kursplanerna. Läroplanen trädde i kraft den 1 juli 1995. De första

eleverna som betygsatts enligt det nya betygssystemet gick ut grundskolan

år 1998. Det är svårt att göra jämförelser bakåt i tiden eftersom det nya

betygssystemet är mål- och kunskapsrelaterat till skillnad från det

tidigare relativa betygssystemet. En elev som inte når nivån för Godkänd

får enligt det nya betygssystemet inget betyg i ämnet. I det föregående

relativa betygssystemet fanns möjligheter att ge elever med bristande

kunskaper ettor eller tvåor i betyget. Vi vet inte hur många av dessa

elever som skulle ha hamnat under nivån för Godkänd i dagens system.

Styrningen av skolan

Skolan är i dag mål- och resultatstyrd. Mål- och resultatstyrningen är en

fråga om fördelning av ansvar mellan tre olika nivåer - den nationella, den

kommunala och den lokala skolnivån. Riksdag och regering har alltsedan

riksdagsbeslutet år 1990 upprepade gånger, på olika sätt och i olika

sammanhang, markerat att kommunernas ansvar för skolverksamheten

innefattar ett långtgående ansvar för att de styr verksamheten i den

riktning som fastlagts nationellt. Från nationellt håll har skolplanens och

den lokala arbetsplanens betydelse betonats som viktiga instrument i denna

styrning och som uttryck för kommunala och lokala överväganden om hur de

nationella målen skall uppnås, vilka förutsättningar och resurser som ges

skolan och som underlag för resultatuppföljningen. Enligt skollagen och

grund- och gymnasieförordningarna skall skolplan respektive arbetsplan

kontinuerligt följas upp och utvärderas. Utskottet vill peka på att

förändringen av styrningen av skolsektorn har inneburit en stor

omställning som bl.a. kräver ett nytt tänkande och ett nytt synsätt hos

alla inblandade i skolverksamheten. Det är en process som tar en viss tid.

Det finns enligt utskottet anledning att peka på att det nya mål- och

betygssystemet först nu har prövats och därmed kan börja värderas och

vidareutvecklas. Ett omfattande och kontinuerligt pågående arbete sker på

olika nivåer inom skolväsendet i syfte att förbättra skolans resultat.

Det är naturligtvis mycket viktigt att målen i de olika styrdokumenten är

tydliga. Skolans styrdokument måste kontinuerligt revideras och utvecklas.

Utskottet noterar att regeringen nyligen har beslutat om reviderade

kursplaner för grundskolan. I förutsättningar för arbetet med

målbeskrivningarna har bl.a. ingått tydlighet och överensstämmelse i fråga

om läroplan och kursplaner.

Utskottet vill också peka på att Skolverket ansvarar för att skolans

styrdokument är aktuella och att de fyller avsedd funktion. Skolverket

skall vidare löpande granska hur huvudmän och ledning utövar sitt ansvar.

Utskottet noterar att Skolverket enligt sin verksamhetsplan 2000 avser att

genomföra kontinuerliga analyser och revideringar av kursplaner och

betygskriterier i syfte att få systemet att fungera bättre. Resultaten av

granskningarna skall återföras till de berörda i syfte att åstadkomma

förbättringar på den kommunala och lokala nivån. Avsikten är att arbetet

gentemot lokala aktörer skall utvecklas. Av verksamhetsplanen framgår också

att utvärdering av grundskolan är ett prioriterat område. Utvärderingen

kommer att innefatta flera delstudier och syftar till att bedöma

måluppfyllelsen mot bakgrund av det nya ansvarsförhållandet. Även

bedömningar av strävansmålen kommer att integreras i analysen av elevernas

kunskapsutveckling.

Skolverket har gett ut ett antal skrifter om skolornas och skolhuvudmän-

nens ansvar för skolans styrning, kvalitet och likvärdighet. Utskottet vill

peka på några i sammanhanget viktiga skrifter: Ansvaret för skolan - en

kommunal utmaning (1997), Tillsynen av skolan (Allmänna råd 1998:1), Att

organisera utvärdering (1999), Att utvärdera skolan (1999), Skolverkets

allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (Allmänna råd

1999:1), Hur styr vi mot en bra skola? Om skola och kommun i samverkan

(1999) och Skolpolitiker, eldsjälar och andra aktörer - Hur styr kommunerna

skolan? (1999). Skolverket har också i oktober 1999 presenterat rapporten

Läget i grundskolan 1999. I denna rapport redovisar Skolverket resultat

från uppföljningar, utvärderingar, granskningar och utvecklingsinsatser.

Skolverket har vidare i oktober 1999 på uppdrag av regeringen redovisat

ett underlag till kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet (Dnr 99:1942).

I uppdraget har ingått att bedöma hur kvaliteten, tillgängligheten,

resurstilldelningen och resursfördelningen inom områdena barnomsorg, skola

och vuxenutbildning har utvecklats under 1990-talet.

Utskottet noterar att frågor om uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring

och tillsyn under de senaste åren har prioriterats av regeringen, t.ex. i

de två senaste utvecklingsplanerna (skr. 1996/97:112 och skr. 1998/99:121).

I regleringsbrev för budgetåret 2000 anges att Skolverket skall stödja

arbetet med att utveckla kvalitet och likvärdighet i syfte att förbättra

resultaten i barnomsorg och skolväsende. Arbetet med att utveckla

kvalitetsindikatorer för barnomsorg och skolväsende skall fortsätta.

Skolverket skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja

kommunernas arbete med att utveckla verksamheternas kvalitet och med att

upprätta kvalitetsredovisningar enligt förordningen (1997:702) om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet samt en värdering av effekterna av

dessa åtgärder. Vidare skall en redovisning lämnas av Skolverkets

bedömning av innehåll och kvalitet i kommunernas kvalitetsredovisningar.

När det gäller Skolverkets egeninitierade tillsyn föreskrivs i

regleringsbrevet att den skall bedrivas rullande så att alla kommuner

blir föremål för sådan tillsyn inom loppet av en sexårsperiod, räknat

fr.o.m. år 1998. Den egeninitierade tillsynen skall öka, särskilt vad

avser barnomsorgen, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och

särvux samt i övrigt för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket skall

därutöver vid behov genomföra egeninitierad tillsyn föranledd av signaler

från exempelvis den nationella uppföljningen eller utvärderingen,

kvalitetsredovisningar, anmälningsärenden, m.m. Skolverket skall till

regeringen bl.a. rapportera i vilken omfattning kritik har riktats mot

huvudmännen med anledning av Skolverkets egeninitierade tillsyn samt

orsaken till denna kritik. En redovisning skall också ske av vilka åtgärder

som kommuner och andra huvudmän vidtagit med anledning av tillsynsbeslut

t.o.m. år 2000.

Grundskolans resultat

Som utskottet har pekat på i det föregående trädde den nya läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) i kraft den 1 juli 1995. De första

eleverna som betygsatts enligt det nya betygssystemet gick ut grundskolan

år 1998. Skolverket har nyligen presenterat betygsstatistik även över de

elever som gick ut grundskolan år 1999. Andelen elever i grundskolan som

inte är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program var

enligt betygsstatistik från år 1998 8,6 %, och denna andel har ökat

enligt den nyligen offentliggjorda betygsstatistiken för år 1999 till 9,7

%. Andelen elever som inte blivit godkända i ett eller flera ämnen i

årskurs 9 var 20,4 % enligt betygsstatistiken från år 1998, och denna

andel har ökat till 22,7 % år 1999.

De jämförelser som gjorts visar att den svenska skolan ger resultat på en

god internationell nivå. Liksom i andra länder varierar dock

studieresultaten i hög grad mellan olika skolor. Målet att alla elever

skall klara kunskapsmålen för grundskolan är högt ställda. Utskottet vill

betona att man i en obligatorisk skola inte kan ge avkall på ambitionsnivån

att alla elever faktiskt skall nå målen för grundskolan. Man måste dock

vara medveten om att alla elever inte når målen samtidigt och på samma

sätt. Målsättningen för skolan att den skall vara en skola för alla

inbegriper att undervisningen skall anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov, något som tydligt framgår av både skollagen (1

kap. 2 §) och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Det

är naturligtvis av största vikt att elever i behov av särskilt stöd får de

stöd som de är berättigade till. Om en elev behöver särskilda stödåtgärder

skall ett åtgärdsprogram utarbetas (5 kap. 1 § grundskoleförordningen). En

del elever kan också behöva extra tid i grundskolan, vilket är möjligt

enligt gällande bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). Det finns även

möjlighet att inom det individuella programmet i gymnasieskolan komplettera

utbildningen från grundskolan för att uppnå behörighet till ett

nationellt program, dvs. godkända betyg i ämnena svenska/svenska som

andraspråk, engelska och matematik.

Utskottet anser att även om den svenska grundskolan i stort når bra

resultat krävs förbättringar. Det är en alltför stor klyfta mellan

uppställda mål och uppnådda resultat. Att en liten del lämnar grundskolan

med ofullständiga betyg är rimligt, exempelvis är elever sjuka eller kanske

nyinflyttade till Sverige. Men den här andelen är inte så stor att dagens

resultat är rimligt.

Utskottet vill peka på att en rad åtgärder har vidtagits under senare år i

syfte att förbättra kvaliteten i skolan. Utskottet vill här lyfta fram

några viktiga åtgärder. Regeringen har utfärdat en förordning om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702). I denna förordning

föreskrivs en skyldighet för varje kommun och skola att skriftligen göra en

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen av

skolplanen respektive arbetsplanen. Genom en ändring (1997:703) i

Skolverkets instruktion har verket fått uppgiften att utveckla, kontrollera

och stödja kvalitetsarbetet i skolan. Skolverkets kontrollerande

uppgifter har kompletterats med kvalitetsbedömningar gjorda av statliga

utbildningsinspektörer. En kvalitetsgranskningsnämnd, i vilken

utbildningsinspektörerna ingår, har inrättats vid verket den 1 juli 1999.

Regeringen har i utvecklingsplanen (skr. 1998/99:121, bet. 1999/2000: UbU6)

tagit upp frågor om måluppfyllelse i grundskolan. Regeringen har bl.a.

redovisat sin avsikt att ge Skolverket ett särskilt uppdrag att utvärdera

och stödja grundskolornas arbete med mål att sträva mot med särskild upp-

märksamhet på avstämningen i årskurs 5. Regeringen aviserade också till-

sättandet av en expertgrupp för frågor som rör ökad måluppfyllelse och

elever i behov av särskilt stöd. Expertgruppen har nyligen tillsatts och

gruppens arbete skall redovisas senast den 1 april 2001.

Enligt utskottets mening bör det system med olika former av kvalitetsin-

strument som nu har skapats på både nationell nivå och i kommuner och

skolor kunna ge förutsättningar för att utveckla och garantera kvalitet och

likvärdighet i grundskolan. För statens del handlar det bl.a. om de

nationella proven, Skolverkets nationella uppföljnings- och

utvärderingssystem och den nyligen inrättade kvalitetsgranskningsnämnden.

På lokal nivå finns bl.a. den årliga kvalitetsredovisningen, uppföljning av

resultat och lokalt utvärderingsarbete. Utskottet förutsätter att de

instrument som finns för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring

utvecklas och förstärks. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom

Utbildningsdepartementet t.ex. en översyn av förordningen om

kvalitetsredovisning. Utskottet anser också att den nyligen beslutade

(prop. 1998/99:110, bet. 1999/2000:UbU5) försöksverksamheten med under-

visning utan nationell timplan i grundskolan kan skapa ytterligare uppmärk-

samhet kring kvalitetsfrågorna och stimulera skolorna i arbetet med

uppföljning, utvärdering och skolutveckling. Målen i läroplan och

kursplaner måste vara det viktigaste styrinstrumentet, inte den tid som

används för att nå dit.

Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört om vidtagna och

planerade åtgärder avslå motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 21,

1999/2000:Ub277 yrkande 8 och 1999/2000:Ub292 samt lämna Riksdagens

revisorers förslag såvitt avser punkt 1 utan åtgärd.

Övrigt

Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub212 yrkande 22 om ansvaret för

skolan i en ny skollag. En översyn av skollagen pågår för närvarande i en

parlamentariskt tillsatt kommitté (dir. 1999:15). Kommittén skall redovisa

uppdraget senast den 1 maj 2001. Enligt direktiven skall kommittén bl.a.

utreda om och i så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

behöver förtydligas samt utreda och föreslå hur en ökad rättssäkerhet för

eleverna kan åstadkommas. Vidare skall kommittén utreda och föreslå hur

målstyrningen samt det kommunala ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan

förtydligas och stärkas.

Skolornas resursanvändning m.m.

Revisorerna

Under perioden 1991-1997 minskade den genomsnittliga kostnaden per elev i

grundskolan med 9 %. Även med hänsyn tagen till dessa besparingar satsar

Sverige mycket resurser på grundskoleutbildning. Revisorerna konstaterar

att Sverige är det OECD-land som satsar störst andel av sin

bruttonationalprodukt på grundskoleutbildning. Det saknas en analys av

hur skolorna prioriterar och använder sina resurser. Skolverket har dock

i olika studier funnit att skolornas resurser inte fördelas efter elevernas

behov. Revisorerna föreslår att regeringen tar initiativ till en oberoende

utbildningsekonomisk analys av hur skolorna prioriterar och använder sina

resurser. Den kunskap som finns inom Skolverket liksom hos skolornas olika

yrkesgrupper bör tas till vara vid genomförandet av en sådan analys.

Regeringen bör också ge riksdagen bättre information om skolornas resurser

och resursanvändning.

Revisorerna föreslår i rapporten att Skolverket uppmärksammar skolhu-

vudmännen på deras ansvar för att rektorerna ges reella möjligheter att

arbeta med det nationella uppdraget, att utveckla skolan mot bättre

måluppfyllelse. En ingående prövning och omprövning av skolornas

resursanvändning är en central del i rektors nationella uppdrag, heter det

i rapporten.

Skolverket når enligt revisorerna dåligt ut till skolorna med sin kunskap

från uppföljning och utvärdering om nationella mål, målavvikelser, negativa

trender, undervisningens kostnader samt möjligheter att förbättra undervis-

ningen. Detta problem är tydligt när det gäller lärarna. För att rektorer

skall få gehör hos den stora, viktiga lärargruppen behöver denna grupp få

bättre kunskap om nationella krav på utbildningen samt få information om

resultat från verkets uppföljning och utvärdering av de nationella målen

och möjligheter att förbättra skolans verksamhet. Revisorerna pekar också

på att verkets information om elever i behov av särskilt stöd samt

betydelsen av undervisningsgruppers storlek är av betydelse. Skolverket

bör därför få regeringens uppdrag att utforma ett program för

skolförbättring med detta innehåll. Skolhuvudmännen bör sedan få i

uppdrag att inom ramen för systemet med kompetensutveckling av lärarna

genomföra programmet.

Revisorerna pekar på att de statliga skolinspektörerna i en rapport i

januari 1999 - drygt ett år efter att förordningen (1997:702) om

kvalitetsredovisning hade trätt i kraft - konstaterar att skolornas kunskap

om undervisningens resultat i många fall är dålig. Få initiativ tas till

att ompröva och utveckla verksamheten. Revisorerna föreslår att regeringen

omformulerar den nämnda förordningen. Av förordningstexten bör klart framgå

att skolornas redovisning av måluppfyllelse och åtgärder för att nå målen

skall grundas på en ingående analys av skolornas resursanvändning och

undervisningens resultat.

Motionerna

Kristdemokraterna anser (mot. 1999/2000:Ub2 yrk. 2) att den utbildnings-

ekonomiska analys som revisorerna föreslår är mycket intressant. Speciell

uppmärksamhet bör ägnas åt fördelningen av resurser till elever i behov av

särskilt stöd, eftersom studier visar att resurser i dag ofta fördelas

efter "per capita-system" i stället för utifrån elevers behov.

Centerpartiet framhåller (mot. 1999/2000:Ub212 yrk. 1) att en utvärdering

måste göras av hur kommunernas anslag till skolan fördelas och hur mycket

av de ekonomiska resurserna som faktiskt går till skolans huvuduppgift -

att ge eleverna kunskaper. Motionärerna anser att det är värdefullt att

regeringen tillsatt en arbetsgrupp för att studera resursanvändning och

måluppfyllelse i kommunerna. Regeringen måste i detta arbete också sträva

efter att skapa en samlad bild av hur resurserna används inom skolan.

Rektorernas roll för utvecklingen av skolan behandlas i flera motioner.

Enligt Kristdemokraterna (mot. 1999/2000:Ub275 yrk. 22) har rektorerna hög

arbetsbelastning och är stressade och deras arbete försvåras av att målen i

kommunernas skolplaner ofta är otydliga. Det måste skapas förutsättningar

för skolledaren att vara pedagogisk ledare och inte i första hand

administratör och ekonomisk förvaltare. Den bristande överensstämmelse som

ofta råder mellan kommunernas budgetar och skolplaner är anmärkningsvärd.

Liknande synpunkter förs fram i Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub2

(yrk. 3). Motionärerna anser att det krävs en rejäl satsning av de

kommunala skolhuvudmännen. I denna måste ingå en satsning för rektorer på

skolutveckling. Det måste skapas rimliga förutsättningar för att dessa

nyckelpersoner skall kunna medverka i skolutvecklingen. Även i motion

1999/2000:Ub236 (kd) yrkande 6 betonas att en huvuduppgift för rektor är

att driva skolutveckling. Det är enligt motionärerna av stor vikt att

rektorer får en högklassig grundutbildning och en kontinuerlig

fortbildning och vidareutbildning så att de i verklig mening kan vara

ledare för såväl skolans pedagogiska som administrativa verksamhet.

Centerpartiet betonar (mot. 1999/2000:Ub212 yrk. 23) att skolledaren måste

ges en starkare roll i skolans utvecklingsarbete. Varje kommun bör besluta

om en mer självständig roll för skolledaren. Regeringen bör ta initiativ

till överläggningar med kommunerna om ett nytt ledarskap i skolan. Enligt

Folkpartiet (mot. 1999/2000:Ub294 yrk. 27 och 1999/2000: Ub801 yrk. 15)

skall rektor vara pedagogisk ledare - inte kamrer. Rektors uppgift som

pedagogisk ledare måste slås fast i riktlinjerna för skolan. Lön och

villkor för tjänsterna bör ses över.

Frågor med anknytning till lärarnas kompetensutveckling tas upp i Krist-

demokraternas motion 1999/2000:Ub2 (yrk. 4). Reformarbetet måste förank-

ras bland skolans professionella grupper, framför allt lärarna.

Verkligheten visar att många lärare hellre väljer ämnesfördjupning än

arbete med skolförbättring. I en målstyrd skola krävs att tid avsätts för

organisationsarbete. Frågan är om den föreslagna satsningen på

skolförbättringsprogram inom ramen för lärarnas kompetensutveckling löser

problemet, heter det i motionen.

Moderaterna föreslår (mot. 1999/2000:Ub1 yrk. 3) att en nationell skol-

peng införs. Skolverket visar att kostnaden per grundskoleelev varierade

mellan 37 300 kr och 73 100 kr beroende på kommun. Motionärerna anser att

alla elever måste garanteras resurser så att de nationella kvalitetsmålen

inte äventyras. Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en natio-

nell angelägenhet. Genom att överföra ansvaret för skolans finansiering

till staten och direkt rikta anslagen till skolorna - en nationell skolpeng

- garanteras alla elever och skolor likvärdiga förutsättningar, heter det

i motionen.

I Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub2 tas frågor upp med anknytning

till föräldrarnas roll i arbetet med skolutveckling m.m. Enligt motionä-

rerna måste samarbetet mellan hem och skola uppmärksammas. Att många i dag

väljer att låta sina barn gå i fristående skolor tyder enligt motionärerna

på att det är något som föräldrarna saknar i de kommunala skolorna. Lyhörd-

heten måste öka ( yrk. 1). Alla barn har rätt till en vuxen som tar

ansvaret för deras fostran. I första hand är detta föräldrarnas uppgift,

men skolan har ett ansvar för att se varje barns behov även när det gäller

den sociala utvecklingen. Diskussioner måste enligt motionärerna föras om

vem som skall ta ansvar för att ge varje barn den fostran som det har rätt

till, särskilt i de fall föräldrarna av någon anledning inte gör det

(yrk. 5).

Utskottets bedömning

Utbildningsekonomisk analys m.m.

Det finns självfallet ett behov av kunskaper om samband mellan resurser och

resultat i skolan. Utskottet konstaterar att Skolverket i maj 1999

redovisat en omfattande studie om samband mellan resurser och resultat av

landets grundskolor med elever i årskurs 9 (rapport nr 170). Studien är

den första stora svenska undersökningen om resurser och resultat på

skolnivå. Syftet med studien har varit att kartlägga resursmässiga yttre

förutsättningar som har betydelse för skolors resultat. Den centrala

frågeställningen har varit om den svenska skolan har en kompensatorisk

resurstilldelning och om en sådan resurstilldelning i så fall har betydelse

för resultatet på skolnivå. Skolverket konstaterar att frågeställningar om

skolans resurser och resultat är ett mycket komplext frågeområde. Ett

resultat från studien är enligt Skolverket att vi i Sverige har en uttalat

kompensatorisk resurstilldelning. Skolor med elever från hem med lägre

utbildningsnivå tilldelas i genomsnitt mera lärarresurser per elev än

skolor med elever från hem med högre utbildningsnivå. Skolor med elever

från hem med lägre utbildningsnivå har samtidigt i genomsnitt lägre

medelbetyg. Detta innebär att det vid tilldelning av lärarresurser finns

ett negativt samband mellan lärarresurser per elev och medelbetyg.

Samtidigt kan man enligt rapporten göra antagandet att mera lärarresurser

medför positiva effekter på medelbetyget för enskilda elever och skolor.

Skolverket pekar på att många svårfångade faktorer har betydelse för hur

skolor når sina resultat och sin måluppfyllelse. Sammanfattningsvis tyder

dock studien på att det finns positiva samband mellan resurser och

resultat, men att det är svårt att uppskatta styrkan i dessa samband.

Skolverket konstaterar att resurser betyder olika mycket för skolor med

olika förutsättningar. Resurser är av större betydelse för skolor med

sämre förutsättningar. Den genomsnittliga situationen i riket är att

resurser kan förbättra elevernas förutsättningar i skolan, men inte helt

överbrygga det från början sämre utgångsläget.

Skolverket har också genomfört en särskild studie om hantering av skolans

ekonomiska resurser. Denna studie visade att resursfördelningen i kommu-

nerna genomförs enligt ett komplicerat och varierat mönster. Ibland är

principerna klart uttalade och väldefinierade. I andra fall tilldelas

medel genom förhandling där beslutskriterierna ställs upp från fall till

fall.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på kommunerna själva att för-

dela resurser mellan de olika skolorna i kommunen. Det är därför inte

möjligt eller ens önskvärt att söka ta fram en generell modell för

resursfördelning mellan skolor inom kommunerna. Det strider också enligt

utskottets uppfattning mot den nya mål- och resultatstyrningen inom

skolväsendet. Det är däremot viktigt att det finns kunskap och medvetenhet

om resursfördelning och resursanvändning på såväl nationell som lokal nivå.

Utskottet utgår från att det arbete som bedrivs av Skolverket kommer att

innebära ökade kunskaper inom området. Utskottet anser att det arbete som

pågår inom Skolverket kommer att kunna utvecklas vidare och är inte berett

att ta initiativ till att en särskild oberoende utbildningsekonomisk analys

genomförs i enlighet med revisorernas förslag. Utskottet noterar att

regeringen i regleringsbrev för 2000 har begärt en redovisning av vilka

åtgärder Skolverket har vidtagit för att bidra till kunskap om de olika

skol- och verksamhetsformerna med avseende på måluppfyllelse och

sambandet mellan resurser och resultat, bl.a. insatser i syfte att utveckla

modeller för resultatjämförelser mellan skolor.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att regeringen årligen för

riksdagen presenterar en redogörelse för ekonomi och verksamheter i kom-

muner och landsting. Regeringen aviserade i 1998 års ekonomiska vårpropo-

sition att arbetet med att förbättra och utveckla uppföljningen och

utvärderingen av verksamhet och ekonomi i kommuner och landsting skulle

intensifieras. Som ett led i detta arbete tillsatte regeringen i maj 1998

en interdepartemental arbetsgrupp. I uppdraget ingår bl.a. att lämna

förslag till åtgärder för att på längre sikt åstadkomma en väl fungerande

uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i den kommunala

verksamheten. Regeringen pekar på att det är viktigt att hitta gemensamma

mått som beskriver kvalitet och måluppfyllelse i verksamheterna. Resultatet

av detta arbete beräknas föreligga i augusti år 2000 (prop. 1998/99:100 s.

187).

När det gäller revisorernas förslag såvitt avser ändring i förordningen om

kvalitetsredovisning (1997:702) hänvisar utskottet till vad utskottet

anfört i det föregående om pågående översyn av förordningen inom

Utbildningsdepartementet.

Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört lämna revisorernas

förslag beträffande utbildningsekonomisk analys m.m. utan vidare åtgärd och

avslå motionerna 1999/2000:Ub2 yrkande 2 och 1999/2000:Ub212 yrkande 1.

Rektorernas roll i skolans utveckling m.m.

I och med att kommunerna 1991 övertog driftsansvaret för skolan och många

detaljregler avskaffades blev kommunernas och skolornas möjligheter att

påverka skolverksamheten större. I de nya styrdokumenten - skollag, skol-

formsförordningar och läroplaner - förändrades rektors roll markant. Chefs-

rollen gentemot lärarna förtydligades och samtidigt krävdes också ett

ledarskap från rektor. Rektor förväntas leda utvecklingen av den

pedagogiska verksamheten. Rektor skall som chef, ledare och handledare i

det dagliga arbetet se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de

uppställda nationella målen.

Skolverket har på regeringens uppdrag under 1998 genomfört en kvalitets-

granskning av rektors uppdrag i en decentraliserad skola (Skolverkets

rapport nr 160). Enligt denna granskning ges rektor inte tillräckligt goda

förutsättningar för att genomföra uppdraget i en mål- och resultatstyrd

skola och för att leda det pedagogiska arbetet. De åtgärder som föreslås i

rapporten berör i stor utsträckning den lokala nivån, men kräver i viss mån

också analyser och insatser från statens sida. På lokal nivå handlar

åtgärderna främst om samspelet mellan rektor och den överordnade

kommunala ledningsfunktionen och samspelet mellan rektor och skolans

personal. Det krävs enligt rapporten tydligare ansvarsvägar, uttalade krav

och förväntningar samt uppföljning av resultaten. En översyn av nationella

bestämmelser föreslås, liksom en bred satsning på kompetensutveckling

avseende ledarskapet i skolan.

Mot bakgrund av bl.a. denna rapport har en expertgrupp tillsatts i decem-

ber 1999 av Utbildningsdepartementet. Expertgruppen skall tydligt definiera

skolledares ansvar och befogenheter och skapa bättre förutsättningar för

ett effektivt ledarskap. Gruppen skall inbjuda till seminarier och/eller på

annat sätt stimulera till diskussion kring skolledarnas ansvar och

arbetsuppgifter. Gruppen skall också överväga hur kommunikationen mellan

staten, kommunledningar och skolledare kan förbättras. Gruppens arbete

skall redovisas senast den 30 maj 2001.

Utskottet vill också peka på att rektors roll och uppgifter behandlas inom

ramen för skollagsöversynen (dir. 1999:15). Skollagskommittén skall redovi-

sa sitt uppdrag senast den 1 maj 2001. Vidare bereds frågan om utbildning

av skolledare för närvarande inom Regeringskansliet i samband med planerad

proposition om en ny lärarutbildning. Propositionen avses bli lämnad till

riksdagen i maj 2000.

Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört lämna revisorernas

förslag om rektors nationella uppdrag utan vidare åtgärd och avslå

motionerna 1999/2000:Ub2 yrkande 3, 1999/2000:Ub212 yrkande 23,

1999/2000: Ub236 yrkande 6, 1999/2000:Ub275 yrkande 22, 1999/2000: Ub294

yrkande 27 och 1999/2000:Ub801 yrkande 15.

Utskottet avstyrker även revisorernas förslag såvitt avser

skolförbättringsprogram och förslag i motion 1999/2000:Ub2 yrkande 4 om

kompetensutveckling för lärare. Utskottet vill peka på ett flertal

åtgärder som har vidtagits inom området. I 1998 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1997/98:150) presenterade regeringen ett program i

tio punkter i syfte att förbättra kvaliteten och likvärdigheten i skolan,

bl.a. kompetensutveckling av lärare. För att genomföra tiopunktsprogrammet

har regeringen avsatt 110 miljoner kronor årligen under perioden 1999-2001.

Vidare undertecknades i augusti 1998 en gemensam avsiktsförklaring av

Utbildningsdepartementet, Svenska kommunförbundet, Sveriges lärarförbund,

Lärarnas riksförbund och Skolledarna som syftar till åtgärder för att

främja läraryrkets utveckling och rekrytering. Regeringen har i

budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr.16 s. 67)

avsatt sammanlagt 500 miljoner kronor för utvecklingsinsatser inom

skolväsendet under perioden 2000-2002, bl.a. för kompetensutveckling av

lärare inom vissa strategiska områden. Under år 2000 avses medel avsättas

för bl.a. kompetensutveckling av lärare inom det specialpedagogiska

området och inom området språkutveckling (läs- och skrivprocessen).

Vidare har sammanlagt 1 490 miljoner kronor avsatts under treårsperioden

1999-2001 för en satsning på IT i skolan.

Övrigt

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt

motionsyrkanden från Moderata samlingspartiet om införande av en nationell

skolpeng (jfr senast bet. 1999/2000:UbU1 s. 40 och 1999/2000:UbU6 s. 12).

Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu. En schablonberäknad nationell skolpeng ger enligt

utskottets uppfattning inte de grundläggande förutsättningarna för att

kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna

uppfyllas. Resurser till skolans verksamhet skall enligt utskottets

uppfattning fördelas med utgångspunkt i behov som enskilda elever, olika

grupper av elever och skolor faktiskt har. Det är därför inte rimligt att

införa en central resursfördelning. Utskottet vill än en gång betona att

skolans verksamhet måste vara utformad så att den genom stöd och stimulans

ger varje elev möjlighet att nå målen. Utskottet hänvisar även till vad

utskottet anfört i det föregående beträffande samband mellan resurser och

resultat. Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub1 yrkande 3.

Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub2 yrkandena 1 och 5 beträffande

föräldrarnas roll för skolutveckling m.m. och vill som skäl anföra

följande.

I läroplanen (Lpo 94) anges att skolan skall vara ett stöd för familjerna i

deras ansvar för barnens fostran och utveckling och att arbetet i skolan

därför måste ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att överföra

grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbe-

reda dem för att leva och verka i samhället. Utskottet vill i sammanhanget

framhålla att ett särskilt Värdegrundsprojekt bedrivs inom Utbildningsde-

partementet i syfte att stimulera det lokala arbetet med värdegrunden i

skolan och omsätta värdegrunden i praktisk handling. Projektgruppen kommer

att redovisa sina slutsatser och förslag inom kort.

I likhet med vad regeringen har anfört i utvecklingsplanen (skr. 1998/99:

121 s. 60) vill utskottet betona vikten av ett kontinuerligt och

förtroendefullt samarbete mellan skolan och hemmen. Utvecklingssamtalet är

det viktigaste inslaget i kontakterna mellan eleven, föräldrarna och

skolan. Det är också mycket viktigt med ett spontant och informellt

samarbete mellan skola och hem. Det förekommer olika former av

klassombudsarbete, samrådsgrupper, föräldraråd och föräldraföreningar. Det

finns även en försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet

som inleddes 1996 och skall avslutas 2001. Regeringen pekar i

utvecklingsplanen på att de utvärderingar som hittills gjorts av

försöksverksamheten visar på en positiv inställning både hos föräldrar,

skolpersonal och kommuner. I försöksverksamheten deltar ca 150 grund- och

särskolor.

Skolverkets roll

Revisorerna

Revisorerna anser att Skolverkets roll behöver klargöras. Revisorerna delar

regeringens uppfattning om behovet av en utökad granskning av skolväsen-

det. De ifrågasätter dock den form som regeringen valt - kvalitetsgransk-

ningsnämnden. Skolverkets kontrollerande uppgift inför skolhuvudmän och

skolor - att följa upp, utvärdera och utöva tillsyn - riskerar att bli

oklar. Verket måste ha ett tydligt mandat inför regeringen för att

regeringen skall kunna utkräva ansvar av myndigheten. Regeringen bör därför

klargöra behovet av en granskningsnämnd bredvid Skolverkets utökade

tillsyn, heter det i rapporten.

Enligt revisorerna är Skolverkets främjandeuppdrag mångtydigt och riske-

rar att splittra upp verkets resurser. De föreslår att verkets

främjandeuppdrag på nationell nivå klargörs. Enligt revisorerna bör verkets

huvuduppgift i kontakter med skolhuvudmän och skolor vara att hävda

nationella krav på utbildningen. Verket bör däremot inte ha något ansvar

för lokalt utvecklingsarbete.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår (mot. 1999/2000:Ub1 yrk. 1 och 2) att ett

nationellt fristående kvalitetsinstitut inrättas. Enligt motionärerna måste

granskning och utvärdering av utbildningens kvalitet i olika skolor ges

högsta prioritet. De anser att det krävs en annan organisation av detta

arbete och att utvärderingsarbetet bedrivs fristående och inte som en del

av den politiska sfären. Skolverkets roll bör vara att bedriva den

myndighetsutövning som är nödvändig. Skolverket skall utöva tillsyn och

kontroll och ges i uppdrag att prioritera utvärderingar som syftar till att

garantera likvärdiga villkor för alla elever i skolan. Skolverket skall

också ha hand om tillståndsärenden i fråga om fristående skolor. En

arbetsgrupp bör tillsättas av regeringen för att utarbeta principer och

riktlinjer för arbetet vid ett nationellt fristående utvärde-

ringsinstitut.

Utskottets bedömning

Skolverket bildades år 1991. I propositionen om ansvaret för skolan (prop.

1990/91:18 s. 107) angavs att Skolverkets huvudsakliga uppgifter skall vara

dels utveckling av skolan, dels uppföljning, utvärdering och tillsyn av

skolans verksamhet. Verket har därefter fått sitt ansvarsområde kraftigt

utvidgat genom att verket har blivit sektorsmyndighet för

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Verket har även övertagit ansvaret

för det nationella kunskapslyftet. Skolverkets uppdrag har successivt

förtydligats sedan myndigheten bildades. I den förra utvecklingsplanen

(skr. 1996/97:112) underströk regeringen att ett decentraliserat mål- och

resultatstyrt skolsystem kräver en stark central myndighet som aktivt

följer upp och hävdar utbildningens likvärdighet och kvalitet.

Skolverkets tillsyn och kontrollerande uppgifter har kompletterats med

nationella kvalitetsgranskningar. En kvalitetsgranskningsnämnd har som

utskottet redovisat i det föregående knutits till Skolverket fr.o.m. den

1 juli 1999.

Utskottet vill beträffande revisorernas förslag såvitt avser Skolverkets

främjande uppgift anföra följande.

Varje kommun och skola har det huvudsakliga ansvaret för det lokala ut-

vecklingsarbetet. Skolverkets huvuduppgift är att hävda nationella krav på

utbildningen. Som ett led i detta arbete skall Skolverket stödja det lokala

utvecklingsarbetet framför allt inom nationellt prioriterade områden. Skol-

verket har utifrån sitt övergripande sektorsansvar för skolan även ett

ansvar för att följa upp och utvärdera lokalt utvecklingsarbete på ett

generellt och nationellt plan. Skolverket har självfallet inte ett ansvar

för hur utvecklingen sker vid de enskilda skolorna, eftersom detta primärt

är rektors ansvar. Däremot har verket ansvar för att på nationell grund

och på olika sätt ge stöd till utvecklingen vid skolorna. Utskottet är inte

berett att förorda någon förändring såvitt avser Skolverkets främjande

uppgift.

Utskottet delar inte heller revisorernas uppfattning att det finns behov av

att klargöra Skolverkets kontrollerande uppgift och behovet av en

kvalitetsgranskningnämnd bredvid verkets utökade tillsyn. Utskottet har i

samband med att förslaget att inrätta kvalitetsgranskningsnämnden (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 22) ställt sig positiv till

konstruktionen av en nämnd knuten till den ansvariga sektorsmyndigheten.

Utskottet framhöll att detta kommer att bidra till att viktiga

synergieffekter uppnås för den totala verksamheten. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu. De nationella kvalitetsgranskningarna fyller en

mycket viktig funktion. Det är självfallet viktigt att arbetet med att

förbättra och utveckla skolan grundas på ingående kunskaper om

verksamheten. De nationella kvalitetsgranskningarna som hittills genomförts

har enligt utskottets bedömning tillfört skolområdet mycket viktig

information som kommer att bidra till utvecklingen av verksamheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet avslag på revisorernas

förslag och motion 1999/2000:Ub1 yrkandena 1 och 2 om inrättande av ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut. Utskottet vill också peka på att

utskottet vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt (senast i bet.

1999/2000:UbU1 s. 24) förslag om inrättande av ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut. Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena.

Motion med förslag till nationell handlingsplan

Motionen

I Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:Ub16, som är väckt med

hänvisning till bestämmelsen i 3 kap. 15 § riksdagsordningen om motionsrätt

med anledning av händelse av större vikt, föreslås att riksdagen hos rege-

ringen begär att en nationell handlingsplan för grundskolan föreläggs

riksdagen senast denna vår. Motionärerna anser att läget i grundskolan är

så allvarligt att konkreta åtgärder måste vidtas. Bakgrunden är att

Skolverket i februari 2000 har redovisat statistik över elevernas betyg i

årskurs 9 vårterminen 1999. Denna statistik visar att andelen elever som

inte har blivit godkända i ett eller fler ämnen har ökat från 20,4 % våren

1998 till 22,7 % våren 1999. Andelen elever som inte är behöriga att söka

till gymnasieskolans nationella program har också ökat, från 8,6 % år 1998

till 9,7 % år 1999.

Enligt motionärerna bör några centrala punkter i den föreslagna nationella

handlingsplanen vara följande. Elever och föräldrar måste få besked om den

enskilde elevens studieresultat i förhållande till de nationella målen.

Skolan bör minst en gång per termin med början i årskurs 1 ge alla elever

skriftlig information om detta. Elever som löper risk att inte nå de

nationella målen måste få stöd och hjälp. Regeringen bör tydliggöra skolans

ansvar och formerna för individuella åtgärdsprogram. Skolverket bör ges

rätt att vidta kännbara sanktioner mot de kommuner respektive skolor som

inte fullföljer sitt uppdrag. Skolverket bör få möjlighet att stänga skolor

som trots ansträngningar inte har kunnat erbjuda eleverna en fullgod

utbildning. Lärarna skall ges bättre förutsättningar att klara sitt arbete.

De måste ges ökade möjligheter till vidareutbildning och fler

karriärvägar. Möjligheterna att lägga ut undervisning på entreprenad måste

vidgas. En översyn bör göras av skolans inriktning så att den kan möta

elevers behov och förutsättningar.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionen.

Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört i det föregående om bl.a.

måluppfyllelse och grundskolans resultat. Utskottet har pekat på en rad

åtgärder som vidtagits under senare tid i syfte att förbättra kvaliteten i

skolan. Det system med olika former av kvalitetsinstrument som nu har

skapats på både nationell nivå och i kommuner och skolor ger

förutsättningar att utveckla och garantera kvalitet och likvärdighet i

skolan. Utskottet förutsätter att de instrument som finns för

kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring utvecklas och förstärks. Utskottet

har bl.a. noterat att en översyn av förordningen om kvalitetsredovisning

för närvarande pågår inom Utbildningsdepartementet. Utskottet vill än en

gång peka på att den nationella utvecklingsplanen för förskola, skola och

vuxenutbildning (skr. 1998/99:121, bet. 1999/2000:UbU6, rskr. 1999/2000:16)

är regeringens övergripande plan för skolpolitikens inriktning under de

närmaste två åren. Som utskottet har redovisat i det föregående har

regeringen nyligen bl.a. tillsatt en expertgrupp för att analysera behov av

insatser för att stärka den individuella planeringen och måluppfyllelsen

i grundskolan.

Utskottet instämmer i att det är viktigt att alla elever och föräldrar får

besked om den enskilde elevens studieresultat minst en gång per termin

med början i årskurs 1. Den viktigaste formen för detta är de obligatoriska

utvecklingssamtalen. Det finns också möjlighet enligt gällande regler att

begära skriftlig information om den enskilde elevens skolgång (7 kap. 2 §

grundskoleförordningen). Utskottet är inte berett att ta initiativ till

att obligatoriskt införa skriftliga omdömen eller till att införa betyg

tidigare än vad som är möjligt med nuvarande bestämmelser.

Utskottet vill framhålla vikten av att skolan - i enlighet med gällande

förordningar - arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat och

skolsituation ständigt följs. Utskottet vill också än en gång betona vikten

av att tillräckliga resurser avsätts i kommunerna för elever i behov av

särskilt stöd och att åtgärdsprogram upprättas för dessa elever.

Beträffande möjligheter att vidta kännbara sanktioner mot kommuner och

skolor vill utskottet peka på att regeringen enligt skollagen (15 kap. 15

§) - om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter

enligt skollagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av

denna - får meddela föreskrifter eller, på kommunens bekostnad, vidta de

åtgärder som behövs för att avhjälpa vad som brister. Utskottet noterar att

kommittén som har i uppdrag att se över skollagen (dir. 1999:15) bl.a.

skall utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Kommittén

skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 2001.

Utskottet vill beträffande lärares möjligheter till vidareutbildning m.m.

hänvisa till vad utskottet anfört i det föregående om bl.a. den gemensamma

avsiktsförklaringen från 1998 som syftar till åtgärder för att främja

läraryrkets utveckling och rekrytering samt till att omfattande resurser

har avsatts för utvecklingsinsatser inom skolväsendet, bl.a. medel för

kompetensutveckling av lärare.

Enligt gällande regler i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom

skolan får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild juridisk

person om att denne skall bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan.

Avtalet får avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekono-

miska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. För undervisning inom andra

ämnen än de nu nämnda får regeringen medge entreprenaddrift, om det finns

särskilda skäl i det enskilda fallet. Utskottet har vid ett flertal

tillfällen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från Moderaterna om

vidgade möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad, senast

våren 1999 (bet. 1998/99:UbU3 s. 41). Utskottet anser, nu liksom tidigare,

att det inte finns skäl att ändra gällande föreskrifter om undervisning på

entreprenad inom skolområdet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Skolverket och skolans utveckling

att riksdagen lämnar Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR8 utan

vidare åtgärd och avslår motionerna 1999/2000:Ub2 yrkandena 2, 3 och 4,

1999/2000:Ub212 yrkandena 1 och 23, 1999/2000:Ub236 yrkande 6,

1999/2000:Ub275 yrkandena 21 och 22, 1999/2000:Ub277 yrkande 8,

1999/2000:Ub292, 1999/2000:Ub294 yrkande 27 och 1999/2000:Ub801 yrkande 15,

res. 1 (m, kd, c, fp) - delvis

2. beträffande ansvaret för skolan i en ny skollag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub212 yrkande 22,

res. 2 (c)

3. beträffande nationell skolpeng

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub1 yrkande 3,

res. 3 (m)

4. beträffande föräldrarnas roll för skolutveckling m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub2 yrkandena 1 och 5,

res. 4 (kd)

5. beträffande inrättande av ett nationellt fristående kvalitetsin-

stitut

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub1 yrkandena 1 och 2,

res. 5 (m, fp)

6. beträffande nationell handlingsplan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub16.

res. 1 (m, kd, c, fp) - delvis

Stockholm den 23 mars 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),

Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson

(kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m),

Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill

(m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Kalle Lars-

son (v).

Reservationer

1. Skolverket och skolans utveckling, m.m. (mom.1 och 6) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson

(fp) anför:

Vi vill när det gäller Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR8 Skolverket

och skolans utveckling anföra följande.

I likhet med Riksdagens revisorer anser vi att det finns flera problem i

det nu gällande systemet med mål- och resultatstyrning av skolans

verksamhet. Syftet med förändringen av huvudmannaskapet var att skapa en

klarare ansvarsfördelning inom skolväsendet. Det finns dock alltför många

brister i varje led i styrkedjan. För att driva den målstyrda skolan krävs

samverkan mellan alla parter - lärarna, rektorerna, kommunerna och

Skolverket.

Det är fullständigt oacceptabelt att andelen elever som inte har blivit

godkända i ett eller flera ämnen i årskurs 9 i grundskolan enligt

betygsstatistik från år 1998 var 20,4 % och att denna andel enligt den

nyligen offentliggjorda betygsstatistiken för år 1999 har ökat till 22,7

%. Andelen elever som inte är behöriga att söka till ett nationellt program

i gymnasieskolan har också ökat från 8,6 % år 1998 till 9,7 % år 1999.

Nationella mål har inte påverkat utbildningen som förutsattes vid

riksdagens beslut om mål- och resultatstyrda skolor. En förutsättning för

att nationella krav på utbildningen skall nå ut i skolorna är att kraven är

tydliga.

Riksdagen bör med bifall till revisorernas förslag såvitt avser punkt 1 och

motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 21 och 1999/2000:Ub277 yrkande 8 samt

med avslag på motion 1999/2000:Ub292 som sin mening ge regeringen till

känna att läroplanens (Lpo 94) "mål att uppnå" bör klargöras, att Skol-

verket bör ges i uppdrag att i sin uppföljning och utvärdering tydliggöra

målavvikelser och negativa trender samt lyfta fram innebörden av läropla-

nens "mål att sträva emot". Skolverket bör vidare i sin

informationsstyrning gentemot skolhuvudmän och skolor inta en mer offensiv

hållning i dessa frågor. Skolverket bör också utveckla sin egeninitierade

tillsyn.

Revisorerna konstaterar att Sverige är det OECD-land som satsar störst

andel av sin bruttonationalprodukt på grundskoleutbildning. Även om Skol-

verket nu har redovisat en studie om samband mellan resurser och resultat i

landets grundskolor med elever i årskurs 9 (rapport nr 170) anser vi att

det är angeläget att i enlighet med revisorernas förslag genomföra en

oberoende utbildningsekonomisk analys. Det är mycket viktigt att en

utvärdering görs av hur kommunernas anslag till skolorna fördelas och hur

mycket som faktiskt går till skolans huvuduppgift - att ge eleverna

kunskaper. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt fördelningen av resurser

till elever i behov av särskilt stöd. Riksdagen bör därför med bifall

till revisorernas förslag och motionerna 1999/2000:Ub2 yrkande 2 och

1999/2000:Ub212 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad vi nu

har anfört.

Rektorerna har en mycket viktig roll för utvecklingen av skolan. Det måste

skapas reella förutsättningar för rektorerna att vara pedagogiska ledare.

En huvuduppgift för rektor är att driva skolans utveckling. För att detta

skall vara möjligt krävs en rejäl satsning av skolhuvudmännen. Lön och

villkor för tjänsterna bör ses över. Regeringen bör ta initiativ till

överläggningar med kommunerna om det tydliga pedagogiska ledarskapet i

skolan. Vi vill också betona vikten av att rektorerna får en högklassig

grundutbildning och en kontinuerlig fortbildning och vidareutbildning. Vi

anser att riksdagen bör bifalla revisorernas förslag att Skolverket

uppmärksammar skolhuvudmännen på deras ansvar för att rektorerna ges

reella möjligheter att arbeta med det nationella uppdraget, att utveckla

skolan mot bättre måluppfyllelse och förslagen i motionerna 1999/2000:Ub2

yrkande 3, 1999/2000:Ub212 yrkande 23, 1999/2000:Ub236 yrkande 6,

1999/2000:Ub275 yrkande 22, 1999/2000:Ub294 yrkande 27 och 1999/2000:Ub801

yrkande 15.

Reformarbetet måste förankras bland skolans personal, framför allt lärarna.

Det är mycket viktigt att lärarna får bättre information om nationella krav

på utbildningen och får information om resultat från Skolverkets

uppföljning och utvärdering av nationella mål, målavvikelser, negativa

trender, undervisningens kostnader samt möjligheter att förbättra

undervisningen. Skolverket bör ges i uppdrag att utforma ett

skolförbättringsprogram riktat till lärarna. Vi vill kraftigt betona vikten

av att det sker en kvalitetshöjning av grundskolan. Det är angeläget att

de olika kvalitetsinstrument som finns förstärks och förtydligas.

Regeringen bör t.ex. i enlighet med revisorernas förslag omformulera

förordningen om kvalitetsredovisning. Det bör klart framgå att skolornas

redovisning av måluppfyllelse och åtgärder för att nå målen skall grundas

på en ingående analys av skolornas resursanvändning och undervisningens

resultat. Vad vi nu har anfört bör riksdagen med anledning av reviso-

rernas förslag om bl.a. uppdrag till Skolverket att utforma ett

skolförbättringsprogram och med bifall till motion 1999/2000:Ub2 yrkande

4 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi delar revisorernas uppfattning att Skolverkets roll behöver klargöras.

Regeringen bör i enlighet med revisorernas förslag klargöra såväl Skolver-

kets främjande uppgift som Skolverkets kontrollerande uppgift.

Med anledning av Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:Ub16 om en

nationell handlingsplan anser vi att riksdagen som sin mening bör ge rege-

ringen till känna att Skolverkets rapport om resultaten i grundskolan gör

det nödvändigt med ett aktivt initiativ från regeringens sida. Vi anser

således att regeringen skyndsamt bör förelägga riksdagen ett

handlingsprogram för att snabbt säkerställa att fler elever kan nå de

nationella kunskapsmålen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 6

bort hemställa

1. beträffande Skolverket och skolans utveckling 2. att riksdagen

med bifall till Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR8 punkterna 1 och 3

och med anledning av revisorernas förslag punkt 2 samt med bifall till

motionerna 1999/2000:Ub2 yrkandena 2, 3 och 4, 1999/2000:Ub212 yrkandena

1 och 23, 1999/2000:Ub236 yrkande 6, 1999/2000:Ub275 yrkandena 21 och 22,

1999/2000:Ub277 yrkande 8, 1999/2000:Ub294 yrkande 27 och 1999/2000:Ub801

yrkande 15 och med avslag på motion 1999/2000:Ub292 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande nationell handlingsplan

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub16 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

2. Ansvaret för skolan i en ny skollag (mom. 2) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet anser att det är mycket värdefullt att regeringen har

tillsatt en kommitté för att se över skollagen (dir. 1999:15). Grunden för

en ny skollag bör enligt vår uppfattning vara att varje elev har rätt att

få godkända kunskaper i grundskolan. Detta kräver en fortsatt

decentralisering av besluten till varje skolledning och lärare, förenat med

skärpta krav på uppföljning och utvärdering. Skolan skall ges större frihet

att uppnå målen, men också avkrävas större ansvar. Enligt Centerpartiets

uppfattning skall ansvar, resurser och befogenheter i största möjliga mån

ligga hos arbetslaget/den enskilde läraren. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1999/2000:Ub212 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande ansvaret för skolan i en ny skollag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub212 yrkande 22 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Nationell skolpeng (mom. 3) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)

anför:

Moderata samlingspartiet anser att en nationell skolpeng skall införas.

Skolverket har visat att kostnaden per grundskoleelev varierade mellan 37

300 kr och 73 100 kr beroende på kommun. Variationerna i medelstilldelning

kan enligt gjorda undersökningar endast till en del hänföras till några

objektiva orsaker. Det innebär att eleverna arbetar under olika

förutsättningar beroende på var i landet undervisningen bedrivs. Alla

elever måste garanteras resurser så att de höga nationella kvalitetsmålen

inte äventyras. Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en

nationell angelägenhet där lokala erfarenheter och önskemål är

betydelsefulla, men aldrig får sättas före målet om en likvärdig

undervisning av hög kvalitet i alla skolor. Genom att överföra ansvaret för

skolans finansiering till staten och genom att rikta anslagen direkt till

skolorna - en nationell skolpeng - garanteras alla elever och skolor mer

likvärdiga förutsättningar. En nationell skolpeng säkerställer även ele-

vernas och föräldrarnas rätt att välja skola. Riksdagen bör bifalla motion

1999/2000:Ub1 yrkande 3.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort

hemställa

3. beträffande nationell skolpeng

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub1 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Föräldrarnas roll för skolutveckling m.m. (mom. 4) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Vi kristdemokrater anser att föräldrarnas roll för skolutveckling måste

uppmärksammas liksom hur samarbetet mellan hem och skola fungerar. Många

väljer i dag att låta sina barn gå i fristående skolor. Detta tyder enligt

vår uppfattning på att det är något som föräldrarna saknar i de kommunala

skolorna. Lyhördheten gentemot föräldrarna måste öka. Elevens utveckling

sker i ett samspel mellan hem och skola. Alla barn har rätt till en vuxen

som tar ansvaret för deras fostran. I första hand är detta föräldrarnas

uppgift, men skolan har ett ansvar att se varje barns behov, även när det

gäller den sociala utvecklingen. Riksdagen bör bifalla motion 1999/2000:Ub2

yrkandena 1 och 5.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort

hemställa

4. beträffande föräldrarnas roll för skolutveckling m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub2 yrkandena 1 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Inrättande av ett nationellt fristående kvalitetsinstitut (mom. 5) - m,

fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och

Ulf Nilsson (fp) anför:

Det viktiga arbetet att granska alla skolors kvalitet och resultat bör

föras över till ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.

Kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i den svenska skolan.

Det kräver en annan organisation än den nuvarande. Skolverkets roll bör

vara att bedriva den myndighetsutövning som är nödvändig. Skolverket

skall utöva tillsyn och kontroll och ges i uppdrag att prioritera

utvärderingar som syftar till att garantera likvärdiga villkor för alla

elever i skolan. Skolverket skall också ha hand om tillståndsärenden

angående fristående skolor. Enligt vår uppfattning bör en arbetsgrupp

tillsättas av regeringen med uppgift att utarbeta principer och riktlinjer

för arbetet vid ett nationellt utvärderingsinstitut. Riksdagen bör bifalla

motion 1999/2000:Ub1 yrkandena 1 och 2.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande inrättande av ett nationellt fristående kvalitetsin-

stitut

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub1 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,