Bet. 1999/2000:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU11

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU11

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 60 motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1999, vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskot-

tets olika beredningsområden, från förskola och skola till högre utbildning

och forskning. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under hänvisning främst

till aktuellt utrednings- och utvecklingsarbete.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Krist-

demokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub211 av Sofia Jonsson och Birgitta Sellén (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i skollagen motsvarande jämställdhetslagen.

1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för jämställdhet.

1999/2000:Ub218 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt

Skolverket att, inom ramen för befintliga medel, utveckla ett projekt som

syftar till att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna

självförsvarsträning för tjejer enligt vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten.

1999/2000:Ub280 av Laila Bjurling och Elisebeht Markström (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om feminism i skolans läroplan.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

1999/2000:Ub298 av Carina Ohlsson och Monica Green (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om jämställdheten i skolan.

1999/2000:Ub414 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om genusforskningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av kvinnors och mäns möjligheter att göra karriär

efter disputation.

1999/2000:Ub416 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud Ekendahl (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo-

tionen anförts om vikten av ett tydligare genusperspektiv i examensordning-

en vid utbildningen till läkare och sjuksköterskor.

1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsarbetet i högskolan.

1999/2000:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om genusperspektivet i forskning och forskarutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anpassa karriärvägarna så att familjebildande och

yrkeskarriär kan förenas.

1999/2000:Ub487 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet i utbildningen.

1999/2000:Ub489 av Carina Ohlsson och Monica Green (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler motsvarande jämställdhetslagen i högskoleförordningen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om könsfördelning i tjänsteförslagsnämnden,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beaktande av sökandetrycket vid dimensioneringen av högskole-

platser,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett initiativ för att öka rekryteringen av män till

kvinnodominerade utbildningar.

1999/2000:Ub803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Skolverket i uppdrag att särskilt informera kommuner om

vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala arbetsplanerna och de

årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål respektive utvärderingar

avseende skolornas jämställdhetsarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i det pågående arbetet med skolans värdegrund uppmärksamma

jämställdhetsfrågorna som en viktig del av värdegrunden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Skolverket i uppdrag att särskilt informera skolledare

och lärare om vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete som ett led i

arbetet med värdegrunden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utfärda tilläggsdirektiv till den pågående översynen av

skollagen om att utreda möjligheten att i skollagen införa bestämmelser

om att varje skola skall ha en jämställdhetsplan för undervisningen och

elevernas vistelse i skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att varje

högskola skall ha en jämställdhetsplan för undervisningen och studenternas

vistelse vid högskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utfärda tilläggsdirektiv till den pågående översynen av

skollagen om att utreda möjligheten att i skollagen införa bestämmelser

om att varje skola med årskurserna 7-9, och varje gymnasieskola skall ha en

plan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier bland elever och

från lärare gentemot elever,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att varje

högskola skall ha en plan för att förebygga och motverka sexuella

trakasserier bland studenter och från lärare gentemot studenter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att positiv

särbehandling av underrepresenterat kön skall tillämpas vid antagning till

högre utbildningar där det ena könet är kraftigt underrepresenterat,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa en bestämmelse i högskoleförordningen om att positiv

särbehandling skall tillämpas vid anställning av lärare när det ena könet

är kraftigt underrepresenterat inom ämnet, institutionen eller

personalkategorin,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Skolverket i uppdrag att granska läromedel ur ett

könsperspektiv,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Högskoleverket i uppdrag att granska läromedel ur ett

könsperspektiv.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om genusperspektiv vid tjänstetillsättningar.

1999/2000:So331 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av könsperspektiv inom den medicinska forskningen.

1999/2000:So492 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att läkarutbildningen genomsyras av jämställdhetsper-

spektivet.

1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorg och

skola,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en jämställd utbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att fler böcker av kvinnliga läroboksförfattare

används,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en jämställdhetslagstiftning införs i högskoleförordningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om andelen kvinnor vid högskoleutbildningar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i skolan upprätta handlingsplaner mot nedsättande könsord.

1999/2000:A805 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av jämställdhetsarbetet i skolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera flickor att arbeta med informationsteknologi,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särbehandling inom den högre utbildningen och forskningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättningen av professurer och tjänsteförslagsnämndernas ar-

betsmetoder.

1999/2000:A806 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag åt Skolverket att utvärdera och stödja arbete för

att bryta könsroller i förskola och skola,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket i samverkan med lärarnas organisationer bör

arbeta för att sprida medvetenhet om flickors och pojkars könsroller i

skolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett uppdrag åt Skolverket att föreslå åtgärder för att komma

till rätta med sexmobbning och språkvåld i skolorna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förtydliga högskoleförordningen vad avser kravet på kunska-

per om kvinnors och mäns sjukdomar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hänsyn till könsperspektivet när medel fördelas till forskning

och utveckling.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fler män inom vården och skolan,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för ett

jämställt samhälle,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att osynliga strukturer och hinder mot kvinnor inom

den högre utbildningen klarläggs.

1999/2000:A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av problemet med att så få kvinnor avslutar högre uni-

versitetsstudier,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att synliggöra kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i

klassrummet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om problematiken angående ungdomars språkbruk och att flickors

kroppar anses vara allmänna objekt,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lärarutbildningen fortsätter att fördjupa sig i frågor om

jämställdhet med inriktning på att hitta bra former för att undervisa på

ett jämställt sätt,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder så att omsorgsyrkena blir mer attraktiva.

Motion väckt med anledning av proposition 1999/2000:28 Studentinflytande

och kvalitetsutveckling i högskolan

1999/2000:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att studenter skall omfattas av lagen om sexuella trakasserier.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet närmare 60 motionsyrkanden vilka så gott

som samtliga väcktes under den allmänna motionstiden 1999. Motionsyrkan-

dena tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets olika beredningsområden,

från förskola och skola till högre utbildning och forskning. Enligt

utskottets bedömning råder det en bred politisk enighet om det övergripande

målet med jämställdhetspolitiken på utbildningsområdet, nämligen att

flickor och pojkar respektive kvinnor och män skall ha lika rätt och

möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om att det behövs aktiva

insatser för att detta mål skall nås.

Jämställdhet inom förskola och skola

Fler män inom förskolan och skolan

Det är viktigt att fler män anställs inom förskolan och skolan påpekas i

tre motioner. Enligt Kristdemokraternas motion 1999/2000:A804 yrkande 13

har antalet män inom förskolan minskat på senare år, liksom inom skolan.

Denna trend måste brytas. Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en

enkönad miljö. I motion 1999/2000:A807 yrkande 2 från Folkpartiet anförs

att det är ett problem inom bl.a. skolan och förskolan att andelen män

bland personalen är så liten. Miljöpartiet anmärker i motion 1999/2000:A819

yrkande 21 att många barn saknar manliga förebilder i sin vardag. Såväl

ur ett jämställdhetsperspektiv som ett barnperspektiv behövs det fler män

inom skola och barnomsorg.

Markeringar om vikten av en jämn könsfördelning bland skolans personal görs

också i de motioner med yrkanden om jämställdhetsarbetet i skolan som

utskottet behandlar i det följande.

U t s k o t t e t delar motionärernas åsikter att barn behöver både

manliga och kvinnliga förebilder och kontakter. Behovet av åtgärder för att

intressera män för läraryrket är emellertid redan uppmärksammat. Utskottet

föreslår därför avslag på motionsyrkandena.

Lärarutbildningskommittén har i sitt betänkande Att lära och leda - en lä-

rarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) föreslagit att

särskilda rekryteringstjänster skall införas bl.a. för män som vill pröva

på att arbeta i förskola, skola och fritidsverksamhet. Högskolor, kommuner

och arbetsförmedlingar bör enligt kommittén tillsammans vidta åtgärder för

att öka mäns intresse för lärarutbildning. Rekryteringskampanjer bör riktas

till föreningar och organisationer som verkar inom fritidsområdet och till

manliga fritidsledare.

Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En

proposition om lärarutbildning m.m. är aviserad till maj 2000.

Jämställdhetsarbetet i skolan

I flera motioner framförs synpunkter på jämställdhetsarbetet i skolan och

hur detta kan förbättras.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion 1999/2000:A805 yrkande 6 för-

söker en modern jämställdhetspolitik inte förneka eller utplåna de

olikheter som finns mellan flickor och pojkar i vad avser kulturella,

sociala och biologiska egenskaper. Den frågar i stället hur skolan skall

kunna ta hänsyn till dessa olikheter så att varje individ ges möjlighet att

utveckla sin fulla potential. Enligt Moderaterna är det av intresse hur

undervisningen går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen introduceras i

tiden och hur arbetsformerna i skolan skall kunna undvika att missgynna

ettdera könet. De understryker att jämställdhetsarbetet måste grundas på

kunskap och bli en pedagogisk fråga, snarare än en moral- eller

attitydfråga.

I motion 1999/2000:Ub275 yrkande 10 från Kristdemokraterna framhålls att

flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig, både verbalt och med

kroppsspråk, måste uppmärksammas mer, inte minst i lärarutbildningen.

Pojkar tar betydligt mer plats i klassrumssituationen. Samtidigt missgynnas

pojkarna av att de har få manliga förebilder i skolan. Det är viktigt,

anser Kristdemokraterna, att det i lärarutbildningen, i skolplaner och i

jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt

kan arbeta med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och pojkars olika

förutsättningar. Också i motion 1999/2000:A804 (kd) yrkande 15 lyfts fram

att en jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader mellan flickor och

pojkar i mognad, värderingsmönster, språk, prestationer, val av ämnen m.m.

Pedagogiken måste anpassas till såväl flickors som pojkars behov.

Centerpartiet vill i motion 1999/2000:A806 att Skolverket skall få i upp-

drag att utvärdera och stödja arbete för att bryta könsroller i förskola

och skola (yrk. 8). Skolverket bör också i samverkan med lärarnas

organisationer arbeta för att sprida ökad medvetenhet om flickors och

pojkars könsroller i skolan (yrk. 9). Motionärerna hävdar att redan i

förskolan får pojkar ta mer utrymme än flickorna. Denna tendens förstärks

under hela skoltiden. Flickorna förväntas vara tysta och ordningsamma,

medan förväntningarna på pojkarna är annorlunda. De olika förutsättningarna

i skolan missgynnar både flickor och pojkar och blir till ett hinder för

ökad jämställdhet.

I Folkpartiets motion 1999/2000:A807 yrkande 22 betonas att jämställdhet är

både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga. Arbetet med att för-

bättra jämställdheten måste bli en integrerad del av undervisningen i

skolan. Kunskap om hur pojkar och flickor utvecklar sin identitet och att

det sker på olika sätt måste förmedlas till blivande lärare och lyftas fram

i lärarnas fortbildningsprogram. Redan i grundskolan borde flickor tränas

till att känna frihet, att ta plats och lägga av sin duktighet/snällhet och

pojkar till att våga visa och släppa fram sina ömsinta sidor, menar

motionärerna. De hänvisar till att utrymme finns för initiativ från skolans

sida till att undervisa flickor och pojkar var för sig i vissa delar av

ämnen eller kurser. Även i motion 1999/2000:Ub294 yrkande 31 uttrycker

Folkpartiet åsikten att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning. Pedagogik och metodik måste anpassas så att både flickor och

pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.

Miljöpartiet begär i motion 1999/2000:A819 yrkande 20 att riksdagen ut-

talar sig för att lärarutbildningen fortsatt fördjupas i frågor om

jämställdhet med inriktning på att hitta bra former för att undervisa på

ett jämställt sätt. Motionärerna anser att pojkar fortfarande uppmärksammas

mer än flickorna i klassrummen; det är de som får avbryta och får större

ramar för vad som är tillåtet.

Likaså understryks i motion 1999/2000:Ub298 (s) att jämställdhet är en

pedagogisk fråga som bör finnas med i all lärarutbildning och i

fortbildning av lärare. Endast genom insikt om och erkännande av att

könsskillnader existerar, att lärandet inte är en könsneutral process och

att kunskapsinnehållet inte kan betraktas som könsneutralt kan läraren

motverka diskriminering i undervisningen.

Enligt motion 1999/2000:Ub803 från Vänsterpartiet bör riksdagen göra ett

uttalande om att regeringen i det pågående arbetet med skolans värdegrund

särskilt skall uppmärksamma jämställdhetsfrågorna som en viktig del av

värdegrunden (yrk. 2). Därtill bör Skolverket få i uppdrag att särskilt

informera skolledare och lärare om vikten av ett aktivt

jämställdhetsarbete som ett led i arbetet med värdegrunden (yrk. 3).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

De synpunkter som förs fram i motionerna ligger enligt utskottets mening i

linje med pågående strävanden att stödja och stimulera det lokala

jämställdhetsarbetet i skolan så att skolans verksamhet bättre anpassas

till flickors och pojkars olika förutsättningar och behov.

Synen på jämställdhet i skolan som både en värdegrundsfråga och en pe-

dagogisk fråga har tydliggjorts under senare år.

Utskottet påminner om att riksdagen våren 1995 tog ställning till förslag i

proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män inom

utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet

betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja

kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka

traditionella könsmönster. I 1 kap. 2 § skollagen infördes, i enlighet med

regeringens förslag, en bestämmelse att den som verkar inom skolan särskilt

skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens

bedömning att jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk fråga i

skolans dagliga arbete.

Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen för Skolverket en be-

stämmelse att verket inom sitt verksamhetsområde skall aktivt och medvetet

främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och möjligheter.

Inom Utbildningsdepartementet tillsattes i februari 1999 en projektgrupp

med uppgift att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan, ett arbete som

avslutas i och med utgången av mars 2000. Värdegrunden formuleras i läro-

planerna och anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på -

människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla

människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta - och som skolan skall förmedla och förankra hos

eleverna. Projektgruppen har bl.a. genom olika informativa och

målgruppsanpassade insatser gett stöd till och stimulerat skolorna att

konkretisera värdegrunden i sin verksamhet. Syftet har varit att få

skrivningarna i läroplanerna att genomsyra skolans verksamhet i sin

helhet. Ett ungdomsråd med elever från gymnasieskolans årskurs 1 har

varit knutet till värdegrundsprojektet.

Sålunda har inom ramen för värdegrundsprojektet tagits fram tre pedago-

giska diskussionsmaterial som riktar sig till barn och unga för att

stimulera samtal om värderingar och normer, bl.a. kring våra könsroller.

Materialet i fråga - Lika som bär för barn 5-9 år, JAG & JAG för barn 10-14

år samt Du! Vem!? Jag? för tonåringar 15-19 år - har distribuerats till

förskolor och skolor med elever i berörd åldersgrupp. Vidare har tagits

fram tre rapporter för att tillföra kunskap och fördjupa diskussionen om

värdegrunden bland verksamma i skola och lärarutbildning. En av rapporterna

har ett uttalat genusperspektiv. Också dessa rapporter skickas ut, till

bl.a. lärarutbildningarna. Tre nationella konferenser har hållits, den

tredje och avslutande ägde rum den 22 mars då projektets slutbok

Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan presenterades. Boken

skall tillställas bl.a. samtliga skolledare i landet.

Skolverket arbetar nu med en fördjupningsstudie om värdegrunden. Studien

kommer att avlämnas till regeringen i början av maj. Verket har dessutom i

regleringsbrevet för budgetåret 2000 fått i uppdrag att, som en

förutsättning för vidare utvecklingsinsatser, ta fram en långsiktig,

strategisk planering för verkets arbete med grundläggande demokratiska

värden. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 november 2000.

Lärarutbildningskommittén slår fast i sitt slutbetänkande Att lära och leda

- en lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) att jäm-

ställdhet är en princip som skall råda och tillämpas inom all

lärarutbildning och som studenterna skall lära sig främja när de själva

ansvarar för undervisning i förskola, skola, fritidshem och

vuxenutbildning. Jämställdhet och könsteori bör således ingå i

lärarutbildningen och kan då behandlas som kunskapsområde (s. 125-126).

Könsteori handlar om beskrivningar och teorier om vad könstillhörighet

betyder för individen och hur relationerna mellan könen ser ut i olika

sociala strukturer. Studierna syftar till att skapa förståelse för de

sociala processer i vilka människor "ordnas" i sociala kategorier efter

reella eller förmodade olikheter. - Som utskottet nämnt i det föregående är

en proposition om lärarutbildning aviserad till maj 2000.

Regeringen har den 2 mars beslutat om reviderade kursplaner för alla äm-

nen i grundskolan, vilka skall träda i kraft den 1 juli och alltså

tillämpas från höstterminen 2000. Enligt vad utskottet erfarit har

Skolverket som tagit fram underlaget genomgående strävat efter att skolans

värdegrund enligt läroplanen, däribland jämställdhet som en fråga om

demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla ämnen. Till exempel har

ambitionen varit att innehållet i kursplanerna för de naturorienterande

ämnena skall vara uttryckt på ett sådant sätt att det kan tilltala både

flickor och pojkar.

I sammanhanget vill utskottet peka på att det är skolorna själva som be-

slutar om undervisningens uppläggning, alltså om vissa undervisningsmo-

ment av pedagogiska eller andra skäl skall ges i särskilda flick- och

pojkgrupper.

Jämställdhetsplaner m.m. i skolan

Riksdagen bör enligt Vänsterpartiet i motion 1999/2000:Ub803 yrkande 1 hos

regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att särskilt informera

kommunerna om vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala arbets-

planerna och de årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål respektive

utvärderingar i vad avser skolornas jämställdhetsarbete. Motionärerna

hänvisar till att en rapport från Skolverket 1998 visade att mer än 40 %

av de kommunala skolplanerna saknade sådana mål, och mindre än 20 %

innehöll utvärderingsbara mål.

Vidare anser Vänsterpartiet i samma motions yrkande 5 att varje skola bör

ha en jämställdhetsplan för undervisningen och elevernas vistelse i skolan,

i likhet med vad som enligt jämställdhetslagen gäller för de anställda.

Motionärerna föreslår att den i februari 1999 beslutade Kommittén för

översyn av skollagen m.m. skall få tilläggsdirektiv om att utreda

möjligheten att i skollagen införa sådana bestämmelser.

Även Centerpartiet framhåller i motionerna 1999/2000:Ub212 yrkande 15 och

1999/2000:Ub211 yrkande 3 att elever i skolan bör omfattas av motsvarande

regler för jämställdhet som gäller för anställda på arbetsmarknaden.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådan ändring av

skollagen.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.

I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet fö-

reskrivs en skyldighet för varje kommun och skola att årligen upprätta

skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En

kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån

målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen

inte har uppnåtts. I detta kvalitetsarbete kommer uppföljning och

utvärdering av arbetet med värdegrundsfrågor in som en naturlig del.

Samtidigt med att förordningen trädde i kraft den 1 november 1997 ändra-

des instruktionen för Skolverket så att verket nu också skall utveckla,

kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet. Verket har

i januari 1999 givit ut Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet (Allmänna råd 1999:1).

Skolverket arbetar på regeringens uppdrag med att utforma och utveckla

nationella kvalitetsindikatorer. Dessa avser att bedöma nationell

kvalitetsutveckling i förskola och skola och kan också tjäna som underlag

för t.ex. skolors egen kvalitetsdiskussion. Indikatorerna innehåller,

såvitt de ännu är utvecklade, uppgifter om dels hur arbetet med

jämställdhet vid skolor sker, dels graden av måluppfyllelse i detta

avseende.

Utskottet erinrar om att jämställdhetslagen (1991:433) är en arbetsrättslig

lagstiftning. På skolans område finns föreskrifter om jämställdhet i

skolans styrdokument, såsom skollag och läroplaner. I direktiven till

Kommittén för översyn av skollagen m.m. anges i fråga om elevens

rättssäkerhet att kommittén skall se över gällande regler såvitt avser

skolornas fysiska och psyko- sociala arbetsmiljö (dir. 1999:15). Särskilt

nämns frågor kring kränkande behandling. Kommittén skall redovisa uppdraget

senast den 1 maj 2001.

Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan

Flera motioner innehåller yrkanden om åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan.

I Vänsterpartiets motion 1999/2000:Ub803 yrkande 7 betonas att varje

grundskola med elever i årskurserna 7-9 och varje gymnasieskola borde ha en

plan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier bland elever och

från lärare gentemot elever. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen

begär att Kommittén för översyn av skollagen m.m. får tilläggsdirektiv med

uppdrag att utreda möjligheten att i skollagen införa sådana bestämmelser.

Det är enligt motion 1999/2000:A804 yrkande 21 från Kristdemokraterna av

yttersta vikt att aktivt motarbeta det språkbruk som finns i skolan, där

flickor tilltalas med nedsättande könsord. Varje skola bör ha en handlings-

plan mot sådana trakasserier.

Centerpartiet påpekar i motion 1999/2000:A806 yrkande 10 att det sexua-

liserade språk, som spritt sig i skolorna, tydligt visar att nedsättande

attityder och felaktiga inställningar till jämlikhet är vanligt

förekommande i skolan. Regeringen bör enligt motionen ge Skolverket i

uppdrag att föreslå åtgärder för att komma till rätta med sexmobbningen i

skolorna.

Könsmobbning inom skolan måste motverkas, understryker också Miljöpartiet

i motion 1999/2000:A819 yrkande 19. Ett språkbruk som antyder att flickors

kroppar anses vara allmänna objekt visar på en skrämmande utveckling som

motionärerna inte kan acceptera.

Enligt motion 1999/2000:Ub218 (v) bör ett uppdrag lämnas till Skolverket

att, inom ramen för befintliga medel, utveckla ett projekt som syftar till

att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna självförsvarsträning för

tjejer. Motionärerna framhåller att det handlar lika mycket om psykiskt

självförsvar som om fysiskt, och att helt enkelt skapa en känsla av att man

har rätt till sin egen kropp och inte skall tolerera kränkningar.

U t s k o t t e t instämmer med motionärerna i att könsmobbning i skolan,

bl.a. bruket av ett sexistiskt språk, är oacceptabel och måste stävjas.

Utskottet anser emellertid att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till pågående överväganden inom Regeringskansliet.

Den 1 januari 1998 skärptes och förtydligades skollagen (1985:1100) som

stöd för det lokala arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr.

107). Enligt den nya lydelsen av 1 kap. 2 § skollagen är den som verkar

inom skolan skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden. Utskottet ansåg att

sexuella trakasserier likaså måste betraktas som en allvarlig form av

kränkande behandling (bet. 1997/98:UbU5 s. 30). På utskottets förslag

gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen

borde överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera att

trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.

Skolverket fick i januari 1999 regeringens uppdrag att genomföra en na-

tionell kvalitetsgranskning inom området sex- och samlevnadsundervisning,

bl.a. mot bakgrund av oroande signaler om sexuella trakasserier och köns-

mobbning i form av ett sexistiskt språkbruk. Uppdraget bestod i att granska

hur skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning i förhållande till de

mål som finns inom området, inte minst i ett jämställdhetsperspektiv. I de-

cember 1999 redovisade Skolverket sin rapport över kvalitetsgranskningen

som genomförts vid 80 skolor i Blekinge, Jämtlands, Kalmar och Västra

Götalands län (dnr 99:208).

I rapporten framhålls att det är nödvändigt med en tydligare målformule-

ring i läroplanen. Sexualitet och samlevnad som kunskapsområde nämns i

läroplanen endast i uppdraget till rektor. Skolledning och lärare får

därmed föga vägledning beträffande vilka mål som skall uppnås och inte

heller stimulans att utveckla sexual- och samlevnadsundervisningen. Detta

gäller även innebörden i begreppet jämställdhet kopplat till sexualitet.

Enligt uppgift är Skolverkets rapport för närvarande föremål för övervä-

ganden inom Utbildningsdepartementet.

Som nämnts i det föregående har regeringen nyligen fattat beslut om revi-

derade kursplaner för alla ämnen i grundskolan, vilka skall tillämpas från

höstterminen 2000. Regeringen gör en tydlig markering av att det i de sam-

hällsorienterande ämnena ingår att diskutera och reflektera över begrepp

som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Man betonar vikten av

att tala om värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad och

relationer, människosyn och språkbruk. Även i kursplanen för de

naturorienterande ämnena och i biologi finns naturligen vissa inslag kring

undervisningen i sex och samlevnad.

Det särskilda ungdomsråd som tillsatts inom värdegrundsprojektet har bl.a.

haft att arbeta med hur den framtida sex- och samlevnadsundervisningen

skall utformas som en del av värdegrunden och som en del av skolans ar-

betsmiljö. Ungdomsrådets arbete kommer att redovisas i Värdegrundsboken -

om samtal för demokrati i skolan.

Utskottet hänvisar också under detta avsnitt till kommittédirektiven för

skollagsöversynen. Kommittén skall göra en översyn och vid behov föreslå

förändringar av gällande regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas

säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt

avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Undersök-

ningen skall även omfatta frågor kring kränkande behandling. Utskottet ser

det som naturligt att kommittén i det arbetet ser över om, och i så fall

hur, lagstiftningen behöver skärpas med avseende på sexuella trakasserier.

När det särskilt gäller självförsvarsträning för flickor anser utskottet

att det är viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna skapa

förståelse och respekt för människor av båda könen och att skolan anvisar

vägar att genom samtal lösa konflikter och motsättningar. Skolverket har på

uppdrag av regeringen utarbetat referensmaterial som kan användas ute i

skolorna som underlag för samtal och diskussioner inom kunskapsområdet

sexualitet och samlevnad. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte

uttala sig om det närmare innehållet i undervisningen eller om formerna för

densamma.

Övrigt

I Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:A805 yrkande 7 betonas att det

är viktigt att stimulera flickor att arbeta med informationsteknologi.

Föräldrarna och skolan måste vara observanta på att inte flickorna halkar

efter i utvecklingen. Lärarna har här en stor pedagogisk uppgift, menar Mo-

deraterna, så stor att särskild vikt bör tillmätas den redan i

lärarutbildningen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med

hänvisning bl.a. till att frågan om flickors förhållningssätt till

informationstekniken (IT) är uppmärksammad i de satsningar som nu görs på

IT i skolan.

Sedan den 1 januari 1998 ingår i målen för lärarexamina att de studerande

för att få examen skall ha förmåga att använda datorer och andra informa-

tionstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa

hjälpmedel kan användas i undervisningen i skolan (bilaga 2 till högskole-

förordningen 1993:100).

Riksdagen beslutade hösten 1998 om en treårig satsning på IT i skolan om

totalt 1 490 miljoner kronor under budgetåren 1999-2001 (prop. 1998/99:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98). En särskild delegation för IT i skolan

(ITiS) har tillsatts av regeringen för att planera och genomföra det

nationella programmet. Bland annat ingår i satsningen att lärare i

arbetslag erbjuds kompetensutveckling och del av erfarenheter av metoder,

arbetssätt och arbetsformer där IT används som ett integrerat hjälpmedel i

undervisningen.

Under treårsperioden beräknas minst 60 000 lärare kunna ta del av denna

kompetensutveckling. Innevarande budgetår deltar ca 26 000 lärare. Bland

studiematerialet i ITiS databas finns bl.a. en artikel rubricerad Pojken

som nörd och flickan som användaretankar kring skolan, stereotypier,

jämställdhet och IKT (= informations- och kommunikationsteknik), som

belyser skillnader i pojkars och flickors användning av IKT samt diskuterar

och tar fram exempel på olika sätt att stimulera intresset för att använda

den nya tekniken.

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har i en

fyraårsperiod från våren 1996 varit med om att finansiera närmare 100 ut-

vecklingsprojekt som avsett användningen av IT som ett pedagogiskt hjälp-

medel i skolan. Erfarenheterna från projekten som engagerat nästan 500

skolor sprids nu vidare främst till ITiS, men materialet skall också göras

praktiskt användbart för lärare i skolan. Inom ramen för skolsatsningen har

KK-stiftelsen finansierat ett antal projekt riktade speciellt mot flickor.

Slutligen kan nämnas att Skolverket givit ut publikationer som Informa-

tionstekniken i skolan (nr 98:343) och "... utvecklingen beror då inte på

användningen av datorer" (nr 99:428) vilka båda innehåller delstudier om

flickors och pojkars olika erfarenhet och inställning till den moderna

tekniken.

Enligt motion 1999/2000:Ub280 (s) är det vanligt förekommande att ordet

feminism missförstås eller uppfattas känsloladdat. Kunskap om denna lära

bör därför förmedlas både i grundskolans senare årskurser och i gymnasie-

skolan.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet. Utskottet anser att

det är naturligt att frågor om t.ex. feminism tas upp i skolans

diskussioner om jämställdhet. Det står dock skolan fritt att själv lägga

upp sin egen undervisning. Utskottet vill betona att det mest angelägna

syftet med jämställdhetsundervisningen är att öka respekten mellan

flickor och pojkar och på så sätt ge förutsättningar för en ökad

jämställdhet.

Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:Ub803 yrkande 11 att Skolverket bör

ges i uppdrag att ur ett könsperspektiv granska ett urval av de läromedel

som används i dagens skolundervisning. Granskningen bör inte bara gälla de

läromedel som skolorna köper in, utan också det gratismaterial som enligt

motionärerna utgör en allt större del av läromedlen i skolan.

Fler böcker av kvinnliga läroboksförfattare måste användas i undervis-

ningen, betonar Kristdemokraterna i motion 1999/2000:A804 yrkande 16. De

anmärker att jämställdhetsdebatten hittills ytterst marginellt berört

skolans och de olika utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som

det finns en insikt om att män och kvinnor talar olika språk är

litteraturlistorna starkt mansdominerade.

I motion 1999/2000:A819 yrkande 18 påpekar Miljöpartiet att det är vik-

tigt att synliggöra kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i

klassrummet. Kvinnohistoria bör ingå i den vanliga

historieundervisningen, både i grundskolan och i gymnasieskolan.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Utskottet delar den uppfattning i fråga om läromedel som framfördes i be-

tänkandet Vi är alla olika (Ds 1994:98) av arbetsgruppen Kvinnligt och

Manligt i skolan. Arbetsgruppen skriver att det är skolans ansvar att själv

påverka, ställa krav på och fråga efter läromedel som utgår ifrån

könsskillnader och olikheter i flickors och pojkars utveckling,

intressen, behov och erfarenheter så att förlegade och könsstereotypa

läromedel uppdateras eller tas ur produktion (s. 16).

Utskottet noterar dock med intresse att Skolverket har drivit ett begränsat

projekt att granska fysikläromedel ur ett jämställdhetsperspektiv. I april

1999 publicerades rapporten Genus och text - När kan man tala om

jämställdhet i fysikläromedel? (nr 99:448). Slutsatsen i rapporten är den

att läromedel som vänder sig till både pojkar och flickor är öppna för

mångfald och inbjuder läsaren till en gemensam konstruktion av kunskap.

Däremot bidrar läromedel som utesluter kvinnliga perspektiv till att

återskapa de orättvisor som jämställdhetssträvandena försöker råda bot

på.

I en kommentar (1999-11-22) till de av regeringen nyligen fastställda

kursplanerna för grundskolan påpekar Skolverket bl.a. att frågor som rör

jämställdhet och könsroller tas upp såväl i den gemensamma texten för de

samhällsorienterande ämnena som i kursplanen för historia. I kursplanen

sägs redan under ämnets syfte att ämnet skall "ge möjlighet att leva sig in

i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn

i olika kulturer och samhällsklasser". Dessa frågor behandlas även i

avsnittet om ämnets karaktär och uppbyggnad. Kursplanerna för

gymnasieskolan fastställs av Skolverket.

Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om fler

kvinnliga läroboksförfattare, vilket liknar det nu aktuella (bet. 1998/99:

UbU6). Utskottet anser nu liksom då att riksdagen inte skall göra något

uttalande om vem som skall skriva läroböcker eller vilka läroböcker som

skall ges ut eller användas.

Jämställdhet inom högre utbildning och forskning

Rekrytering av kvinnor och män till högre utbildningar

Flera motionsyrkanden syftar till en jämnare könsfördelning inom vissa

högskoleutbildningar.

I motion 1999/2000:Ub803 yrkande 9 påtalar Vänsterpartiet att det behövs

fler män inom förskola, skola, vård och omsorg, och fler kvinnor inom tek-

niska och naturvetenskapliga verksamheter. Motionärerna vill att nuvarande

möjlighet för högskolan att tillämpa positiv särbehandling av underrepre-

senterat kön vid antagning till högre utbildningar skall omvandlas till en

skyldighet i de fall då könsfördelningen är särskilt skev. En bestämmelse

om sådan skyldighet bör införas i högskoleförordningen.

Enligt Kristdemokraternas motion 1999/2000:A804 yrkande 19 måste andelen

kvinnor öka inom utbildningsområdena juridik, teknik, ekonomi, data och

naturvetenskap för att arbetsmarknaden skall bli mindre könssegregerad.

Ett initiativ av regeringen till att öka rekryteringen av män till

kvinnodominerade utbildningar efterfrågas i Centerns motion

1999/2000:Ub499 yrkande 33. Motionärerna åsyftar särskilt vård- och

undervisningsutbildningar- na.

Likaså uttrycks i motion 1999/2000:Ub487 (s) att andelen kvinnor måste öka

på högskoleutbildningar inom juridik, teknik, ekonomi och naturvetenskap,

och andelen män öka på förskole- och grundskollärarutbildningar samt

vårdutbildningar. Berörda myndigheter bör intensifiera arbetet för en mer

jämställd högskola, framhåller motionärerna.

Att locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningar är viktigt, betonas det i

motion 1999/2000:Ub489 (s), bl.a. för att bryta den könssegregerade arbets-

marknaden. Tydliga mål måste sättas upp vid universitet och högskolor för

att höja andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar och förslag läggas fram

hur man når dessa mål.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena av följande skäl.

Bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om tillträde till

grundläggande högskoleutbildning ger redan möjligheten, som anmärks i

Vänsterns motion, att vid i övrigt likvärdiga meriter göra urval med hänsyn

till kön i syfte att rekrytera studenter från det underrepresenterade könet

(7 kap. 10 §). Frågan om positiv särbehandling av män vid antagning till

lärarutbildning diskuterades av Lärarutbildningskommittén (SOU 1999:63 s.

334 och 345). Kommittén var inte beredd att föreslå någon kvotering.

Utskottet gör ingen annan bedömning.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet

och högskolor m.m. har lärosätena ålagts att i sina årsredovisningar

redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare

könsfördelning - bl.a. i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom vissa

lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar.

I motion 1999/2000:Ub499 yrkande 32 påpekar Centerpartiet att sökan-

detrycket är mindre till de högskoleutbildningar som män i första hand

efterfrågar (tekniska och naturvetenskapliga) än till de utbildningar som

kvinnor efterfrågar (lärar- respektive humanistiska). Vid dimensionering av

utbildningsplatser bör högskolorna beakta relationen mellan platsantal

och hur många sökande en utbildning har för att undvika att en

diskriminerande effekt uppstår, menar motionärerna. De vill att riksdagen

skall göra ett uttalande om att regeringen, om det behövs, gör

erforderliga förtydliganden i högskoleförordningen.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande

våren 1999 (bet. 1998/99:UbU6). Utskottet ansåg då att en sådan resursför-

delning till högre utbildning som begärs i motionen skulle försvåra arbetet

för en jämnare könsfördelning inom vissa högskoleutbildningar. Med samma

motivering avstyrker utskottet även det nu aktuella motionsyrkandet.

Studenterna och jämställdhetslagstiftningen

I motioner från skilda partier framställs krav på att studenter skall

omfattas av en jämställdhetslagstiftning, innefattande skydd för sexuella

trakasserier, dvs. regler motsvarande dem som finns i jämställdhetslagen.

Vänsterpartiet vill i motion 1999/2000:Ub803 att en bestämmelse införs i

högskoleförordningen om att varje högskola skall ha en jämställdhetsplan

för undervisningen och studenternas vistelse vid högskolan (yrk. 6).

Särskilt understryks i motionen att det bör föreskrivas i

högskoleförordningen att varje högskola därutöver skall ha en handlingsplan

för att förebygga och motverka sexuella trakasserier bland studenter och

från lärare gentemot studenter (yrk. 8).

Enligt Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del

borde jämställdhetsregler som omfattar studenter införas i högskoleför-

ordningen med jämställdhetslagen som förebild. Vidare pekas på behovet av

en högskollärarutbildning, i vilken ingår frågor om jämställdhet och genus-

perspektiv. Också i motion 1999/2000:A804 (kd) yrkande 18 framförs åsik-

ten att studenterna skall åtnjuta samma rättsliga skydd som anställda vid

högskolan, t.ex. mot sexuella trakasserier, och att de skall omfattas av

högskolans jämställdhetsplan.

Ett liknande yrkande återfinns i motion 1999/2000:Ub499 från Centerpar-

tiet, nämligen att regler motsvarande jämställdhetslagen och som omfattar

studenter bör skrivas in i högskoleförordningen (yrk. 30). Folkpartiet

lyfter särskilt fram, i motion 1999/2000:Ub12 yrkande 7, att bestämmelserna

i jämställdhetslagen mot sexuella trakasserier bör gälla även för

studenter.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena och anför som skäl för detta

följande.

Jämställdhetslagen (1991:433) reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och

arbetstagare. Eftersom studenter inte är arbetstagare, gäller inte den

lagstiftningen för dem.

Föreskrifter om jämställdhetsarbetet vid högskolorna som även omfattar

studenterna finns i 1 kap. 5 § första stycket högskolelagen (1992:1434).

Denna bestämmelse har skärpts genom riksdagens beslut hösten 1997 för att

markera vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete inom alla delar av

högskolan (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Från

den 1 januari 1999 gäller att i högskolornas verksamhet skall

jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas (kurs.

här). Ett motsvarande tillägg har införts i bestämmelsen om jämställdhet i

högskoleförordningen (1 kap. 8 §).

Högskolorna har från den 1 september 1998 fått ett utvidgat ansvar för att

motverka sexuella trakasserier, genom en ändring av 1 kap. 9 § högskoleför-

ordningen (1993:100). Enligt gällande lydelse är högskolorna skyldiga att

vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts

för sådant ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet

uppträdande grundat på kön som kränker en students integritet i högsko-

lestudierna (sexuella trakasserier). I paragrafen har också intagits en

hänvisning till 6 § jämställdhetslagen om arbetsgivares skyldighet att

vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare

utsätts för sexuella trakasserier.

En bestämmelse om att disciplinära åtgärder får vidtas mot student som

utsätter annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sexuella

trakasserier har införts i 10 kap. 1 § högskoleförordningen. En lärare

som gör sig skyldig till förseelse genom att utsätta en student för

sexuella trakasserier bedöms enligt det arbetsrättsliga regelverket.

Enligt instruktionen för Högskoleverket skall verket inom sitt verksam-

hetsområde främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Högskoleverket har

tillsatt ett jämställdhetsråd vars uppdrag inbegriper att vara idégivare

samt referens- och förslagsgrupp åt verket.

Högskoleverket har i februari 2000 presenterat rapporten Lärosätenas ar-

bete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald

(rapportserie 2000:8 R). Enligt utvärderingen som initierats av

Högskoleverket har samtliga lärosäten en jämställdhetsplan på central

nivå. Planerna är emellertid av mycket varierande kvalitet och aktualitet.

Vissa lärosäten har också såväl en utarbetad policy som konkreta, årligen

utvärderade handlingsplaner på denna nivå. Mer sällan finns konkreta

handlingsplaner på mellannivå och ännu sämre är det på institutionsnivå.

Policydokumenten innehåller ofta avsnitt om hur sexuella trakasserier skall

kunna förhindras. De två lärosäten som i utvärderingen bedöms ha den mest

genomgripande och välorganiserade verksamheten när det gäller

jämställdhetsarbetet är Linköpings universitet och Umeå universitet. -

Samtidigt med rapporten har Högskoleverket publicerat antologin Goda

exempel. Hur universitet och högskolor kan arbeta med jämställdhet,

studentinflytande samt social och etnisk mångfald.

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har i en skrivelse den 21 juli 1999

till Högskoleverket anmält samtliga universitet och högskolor för bristande

handlingsplaner när det gäller att bekämpa sexuella trakasserier mot

studenter. Med anledning av anmälan har verket beslutat genomföra en

tillsyn av hur lärosätena uppfyller sitt ansvar enligt 1 kap. 9 §

högskoleförordningen. Verkets granskning avser trakasserier mot studenter,

såväl från anställda som från andra studenter. En enkät med skriftliga

frågor har tillställts samtliga lärosäten, bl.a. om lärosätet har en

skriflig åtgärdsplan eller policy. Tillsynsprojektet skall utmynna i en

kartläggning av vad högskolorna gör för att förebygga sexuella

trakasserier, en redovisning och analys av rättsläget och ett eventuellt

förslag till ändringar eller kompletteringar av regelverket. Det skall

redovisas i form av en tillsynsrapport senast under hösten 2000.

I fråga om högskollärarutbildning noterar utskottet vad som föreskrivs i

regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och

högskolor m.m. Där anges att ett led i lärosätenas arbete med att utveckla

kvaliteten är att intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och

aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning som

forskarutbildning. Alla nyanställda lärare skall erbjudas pedagogisk

utbildning, och tidigare anställda lärare sådan fort- och vidareutbildning.

Bland annat bör jämställdhets- och genuskunskap ingå i utbildningen i syfte

att bibringa lärarna en förmåga att lägga ett könsperspektiv på olika

aspekter av undervisningen.

Likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre utbildning och forskning

Kristdemokraterna anser i motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del

och 1999/2000:Ub474 yrkande 5 att en utredning bör tillsättas för att

utröna vilka informella hinder som fortfarande omöjliggör för kvinnor och

män att verka på lika villkor i högskolan. Arbetet behöver intensifieras

för att få bättre balans mellan antalet manliga och kvinnliga professorer.

Kvinnor måste kunna kombinera en forskarkarriär med familjebildning, anförs

det i den sistnämnda motionen.

Det är angeläget, framhåller Folkpartiet i motion 1999/2000:Ub414 yrkan- de

9, att en utredning genomförs om kvinnors möjligheter, jämfört med männens,

att göra karriär efter disputation och att nå professur.

Miljöpartiet förespråkar i motion 1999/2000:A819 yrkande 16 en utred- ning

av problemet med att så få kvinnor avslutar högre universitetsstudier.

Enligt motionen är endast en tredjedel av de som tar doktorsexamen kvinnor.

Fortfarande tillsätts endast 10 % av professurerna vid universiteten med

kvinnor. Motionärerna menar att orsakerna till detta är bl.a. att det

främst är män som är handledare, män som väljer forskningskandidater och

män som skapar strukturerna för konkurrensen på högre forskningsnivåer.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.

Regeringen har i beslut den 3 februari 2000 uppdragit åt Högskoleverket att

följa upp, redovisa och kommentera utfallet av följande jämställdhetssats-

ningar under senare år, nämligen postdoktorala stipendier för kvinnor,

gäst- professurer för kvinnliga forskare, doktorandtjänster som innehas av

kvinnor och forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön.

Högskoleverket skall också inom ramen för uppdraget lämna förslag till

fortsatta åtgärder för att öka andelen kvinnor på olika nivåer inom

högskolan och forskningsområdet samt inom olika ämnes-/vetenskapsområden

där kvinnor är underrepresente- rade. Förslagen kan beröra såväl lärosäten

som forskningsråd. Uppdraget skall redovisas till Utbildningsdepartementet

senast den 15 maj 2000.

Enligt ett interpellationssvar den 1 februari 2000 av utbildningsministern

avser regeringen att återkomma till frågan om fortsatta insatser till stöd

för jämställdhets- och genusforskningsfrågor i nästa forskningspolitiska

propo- sition under hösten 2000. Ovan nämnda uppdrag till Högskoleverket

kommer att ingå i underlaget till denna proposition.

Anställningar av kvinnor och män inom högskolan

Moderata samlingspartiet tar i motion 1999/2000:A805 yrkande 9 upp frågor

om särbehandling vid anställningar inom högskolan. Moderaterna avvisar

bestämt alla former av särbehandling som innebär att någon får en tjänst på

grund av könstillhörighet trots sämre meriter. Den signal som skickas ut är

att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnliga forskare, varför

kvinnor måste hjälpas fram. Agerandet skadar därför det långsiktiga och

seriösa jämställdhetsarbetet på universiteten och högskolorna. Enligt

yrkande 10 i samma motion behövs det en översyn när det gäller

arbetsmetoder vid tillsättningen av professurer. Moderaterna menar att i

ett system med klara kriterier där manliga nätverk och slumpmässiga

fördelar inte fäller utslaget skulle alla, och i synnerhet kvinnor, få en

bättre möjlighet att komma till sin rätt.

En motsatt uppfattning har Vänsterpartiet i motion 1999/2000:Ub803 yr-

kande 10. Motionärerna anser att positiv särbehandling skall tillämpas vid

anställning av lärare när det ena könet är kraftigt underrepresenterat inom

ämnet, institutionen eller personalkategorin. En bestämmelse om denna

skyldighet bör införas i högskoleförordningen. Enligt Vänsterpartiets åsikt

är positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid

tjänstetillsättningar ett sätt att frångå principen om att män i dag i

realiteten kvoteras in på grund av sitt kön.

I två motioner från Folkpartiet, nämligen 1999/2000:Ub814 yrkande 22 och

1999/2000:A807 yrkande 23, anförs att en genomgång med genusper- spektiv

bör göras av de senaste årens professorstillsättningar där såväl kvin- nor

som män varit placerade bland de tre främsta kandidaterna. Hur har t.ex.

sakkunniga valts, finns skillnader i bedömning av forskningens

originalitet, pedagogisk skicklighet etc., som kan hänföras till om

personen i fråga är man eller kvinna?

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I 4 kap. 16 § högskoleförordningen föreskrivs att om en högskola har be-

slutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning

eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja

jämställdhet i arbetet gäller följande. Vid anställningen får en person av

underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer utses framför en

person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts. Positiv särbehandling

får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är

så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid

anställningen.

Utskottet är inte berett att förorda någon ändring av gällande bestämmel-

ser.

Regeringen har den 4 november 1999 givit Högskoleverket i uppdrag att lämna

förslag till rekryteringsmål för åren 2001-2004 i vad avser andelen kvinnor

bland nyrekryterade professorer. Verket skall vidare följa upp läro-

sätenas redovisningar för nyrekryteringen i förhållande till

rekryteringsmålen för kvinnliga professorer under perioden 1997-1999. I

uppföljningen skall ingå en analys av måluppfyllelsen för respektive

lärosäte och en utvärdering av lärosätets arbete med att nå

rekryteringsmålen. Betydelsen av jämställd- hetssatsningar skall

analyseras. Verket skall också analysera hur bestämmel- serna om befordran

av lektor till professor har påverkat måluppfyllelsen för respektive

lärosäte. Uppdraget skall redovisas till Utbildningsdepartementet senast

den 15 juni 2000.

Krav på en jämn könsfördelning i tjänsteförslagsnämnderna förs fram av

Centerpartiet i motion 1999/2000:Ub499 yrkande 31. Motionärerna anser att

kvotering bör övervägas om högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn

könsfördelning i dessa nämnder.

U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandet avslås av riksdagen. Vid

be- handlingen av ett motsvarande yrkande under föregående riksmöte

avstyrkte utskottet detsamma under hänvisning till nya bestämmelser i

högskoleför- ordningen som ersatt tidigare föreskrifter om särskilda

tjänsteförslagsnämn- der.

Enligt gällande regler i 3 och 4 kap. högskoleförordningen, som trädde i

kraft den 1 januari 1999, åvilar ansvaret för att utarbeta och avge förslag

i ärenden om anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter

fakul- tetsnämnder eller motsvarande organ. Vid val av ledamöter till

fakultetsnämnd skall, om det inte finns synnerliga skäl, de föreslagna

personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en

tredjedel av män (3 kap. 11 § ).

Utbildning och forskning i ett genusperspektiv m.m.

I motion 1999/2000:Ub416 (m) framhålls att kunskaperna inom sjukvården vad

gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste öka. Vikten av ett ge-

nusperspektiv i utbildningen till läkare och sjuksköterska måste tydligare

än i dag markeras i examensordningen. Även i motion 1999/2000:A806 (c) yr-

kande 14 begärs ett förtydligande i vad avser kravet på kunskaper om kvin-

nors och mäns sjukdomar i examensmålen för läkarexamen och sjukskö-

terskeexamen. Liknande synpunkter förs fram i motion 1999/2000:So492 (c).

Motion 1999/2000:Ub474 (kd) yrkande 4 behandlar frågan om ett genus-

perspektiv i forskning och forskarutbildning. Det är viktigt, anför

motionärerna, att genusperspektivet finns med som en naturlig del inom

varje forskningsområde och vid varje forskningsinstitution. Enligt motion

1999/2000:A806 (c) yrkande 15 måste hänsyn tas till könsperspektivet när

medel fördelas till forskning och utveckling. Forskningen inom vården måste

inkludera båda könen. Behovet av ett könsperspektiv inom den medicinska

forskningen understryks också i motion 1999/2000:So331(v) yrkande 1.

I motion 1999/2000:Ub414 (fp) yrkande 7 betonas att genusforskningen - som

utvecklas positivt i Sverige - behöver dels en egen plattform i forskar-

samhället, dels bli integrerad i övriga forskningsråds verksamhet.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.

Av Högskoleverkets nämnda utvärdering om bl.a. lärosätenas arbete med

jämställdhet framgår att arbetet med att utveckla ett genusperspektiv inom

grundutbildningen varierar stort mellan och inom olika lärosäten. Även här

lyfts Linköpings universitet fram som framgångsrikt. Flera av

utbildningarna vid universitetet omfattar i dag ett genusperspektiv, bl.a.

läkarutbildningen. Högskoleverket framhåller att lärosätena bör arbeta

vidare med att utveckla genusperspektivet inom såväl grundutbildning som

forskning.

När det särskilt gäller den medicinska forskningen vill utskottet fästa

uppmärksamheten på att Medicinska forskningsrådet (MFR) den 16 februari

1999 fastställt ett policyuttalande, som riktar sig till de regionala och

lokala forskningsetikkommittéerna vid de medicinska fakulteterna i landet.

I uttalandet understryks bl.a. att det ingår i det allmänna

kvalitetskravet på forskning att studiepopulationens sammansättning är

sådan att resultaten kan generaliseras. Vid praktisk tillämpning av

forskningsresultaten finns annars en påtaglig risk för att man felaktigt

överför resultat erhållna från en studiepopulation, som avgränsats med

avseende på t.ex. ålder eller kön, till en annan icke studerad grupp.

Utskottet påminner om att det i statsbudgeten för 1997 gjordes flera sats-

ningar på genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett nationellt

sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet, ett nytt

tvärvetenskapligt tema med inriktning mot genusforskning vid Linköpings

universitet och 18 tjänster med inriktning mot genusforskning vid några

lärosäten. Enligt förordningen om ett sekretariat för genusforskning

(1997:61) skall detta nationella sekretariat med ett rikstäckande

perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att

betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall

ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning.

Vidare har en samverkansgrupp bildats med representanter för forsknings-

råden inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och för Forsk-

ningsrådsnämnden, Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och

Socialvetenskapliga forskningsrådet (förordning 1996:1579). Samver-

kansgruppen skall främja och samordna myndigheternas forskningsstödjande

verksamhet när det gäller bl.a. ett ökat medvetande om genusperspektiv i

forskningen.

En utvärdering av Samverkansgruppen för tvärvetenskap, genusforskning och

jämställdhet har utförts under hösten 1999. Samverkansgruppen behandlas

tillsammans med andra organisatoriska frågor i den nyligen till riksdagen

avlämnade propositionen om myndighetsorganisation för forsknings-

finansiering (prop. 1999/2000:81).

Frågan om fortsatta insatser till stöd för genusforskning kommer enligt vad

utbildningsministern har förutskickat i ett interpellationssvar den 1

februari att behandlas i regeringens forskningspolitiska proposition hösten

2000.

Övrigt

Enligt Vänsterpartiets motion 1999/2000:Ub803 yrkande 12 bör Högskole-

verket ges i uppdrag att ur ett könsperspektiv granska ett urval av de

läromedel som används i den högre utbildningen. Många som sysslar med

läromedel skulle genom en sådan undersökning kunna inspireras till en mer

kritiskt granskande blick när det gäller könsperspektivet, menar

motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Enligt vad utskottet erfarit från Högskoleverket förekommer det alltmer att

man lokalt på lärosätena, ofta på institutionsnivå, i arbetet med att föra

in ett genusperspektiv i olika kurser också gör särskilda genomgångar av

litteraturen utifrån ett genusperspektiv.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fler män inom förskola och skola

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:A804 yrkande 13, 1999/2000:A807

yrkande 2 och 1999/2000:A819 yrkande 21,

res. 1 (fp) - delvis

2. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 10,

1999/2000:Ub294 yrkande 31, 1999/2000:Ub298, 1999/2000:Ub803 yrkandena 2

och 3, 1999/2000:A804 yrkande 15, 1999/2000:A805 yrkande 6,

1999/2000:A806 yrkandena 8 och 9, 1999/2000:A807 yrkande 22 och

1999/2000:A819 yrkande 20,

res. 2 (m, kd, c, fp) - delvis

res. 3 (v) - delvis

3. beträffande jämställdhetsplaner m.m. i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 3,

1999/2000:Ub212 yrkande 15 samt 1999/2000:Ub803 yrkandena 1 och 5,

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (c) - delvis

4. beträffande åtgärder mot sexuella trakasserier i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub218, 1999/2000:Ub803 yrkande

7, 1999/2000:A804 yrkande 21, 1999/2000:A806 yrkande 10 och 1999/2000:A819

yrkande 19,

res. 2 (m, kd, c, fp) - delvis

5. beträffande stimulans för flickor att arbeta med informa-

tionsteknologi

att riksdagen avslår motion 1999/2000:A805 yrkande 7,

res. 5 (m)

6. beträffande undervisning om feminism som lära

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub280,

7. beträffande granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 11,

1999/2000:A804 yrkande 16 och 1999/2000:A819 yrkande 18,

res. 3 (v)

res. 6 (kd) - delvis

8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-

bildningar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub487, 1999/2000:Ub489,

1999/2000:Ub499 yrkande 33, 1999/2000:Ub803 yrkande 9 och 1999/2000:A804

yrkande 19,

res. 3 (v) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

res. 4 (c) - delvis

9. beträffande dimensionering av utbildningsplatser i högskolan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 32,

res. 4 (c) - delvis

10. beträffande jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande

skydd mot sexuella trakasserier

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 7, 1999/2000:Ub421

yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub499 yrkande 30, 1999/2000:Ub803

yrkandena 6 och 8 samt 1999/2000:A804 yrkande 18,

res. 7 (kd, c, fp)

res. 3 (v) - delvis

11. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre

utbildning och forskning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub414 yrkande 9,

1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub474 yrkande 5 och

1999/2000:A819 yrkande 16,

res. 8 (kd, fp)

12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 10,

1999/2000:Ub814 yrkande 22, 1999/2000:A805 yrkandena 9 och 10 samt

1999/2000:A807 yrkande 23,

res. 9 (m, kd)

res. 3 (v) - delvis

res. 1 (fp) - delvis

13. beträffande könsfördelning i tjänsteförslagsnämnder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 31,

res. 4 (c) - delvis

14. beträffande tydligare genusperspektiv i vårdutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub416, 1999/2000:So492 yrkande

2 och 1999/2000:A806 yrkande 14,

res. 10 (m, c)

15. beträffande genusperspektiv i forskning och forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 4,

1999/2000:So331 yrkande 1 och 1999/2000:A806 yrkande 15,

res. 11 (kd, c)

res. 3 (v) - delvis

16. beträffande genusforskningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 7,

17. beträffande granskning av högskolans läromedel ur ett

könsper-spektiv

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub803 yrkande 12.

res. 3 (v) - delvis

Stockholm den 23 mars 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),

Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson

(kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson

(s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude

(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Kalle

Larsson (v).

Reservationer

1. Fler män inom förskola och skola, m.m. (mom. 1 och 12) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Som anförs i vår motion 1999/2000:A807 är det ett problem att andelen män

inom förskola och skola är så liten. Historiskt sett verkar det finnas ett

samband mellan hög andel kvinnor inom ett yrkesområde och svag

löneutveckling. Rekryteringen av män till dessa verksamheter måste

främjas för att höja yrkets status och locka fler män att arbeta i förskola

och skola. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet.

För att den bristande jämställdheten när det gäller anställningar av

kvinnor och män inom högskolan skall kunna åtgärdas, måste en analys göras

av de osynliga strukturer i det akademiska systemet som lägger hinder i

vägen för kvinnorna. En genomgång med genusperspektiv bör göras av de

senaste årens professorstillsättningar där såväl kvinnor som män varit

placerade bland de tre främsta kandidaterna. Genomgången bör belysa i vad

mån det t.ex. funnits skillnader i bedömningen av forskningens originalitet

eller av den pedagogiska skickligheten som kan hänföras till om personen i

fråga är man eller kvinna. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i

motionerna 1999/2000:Ub814 och 1999/2000:A807 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 12

bort hemställa

1. beträffande fler män inom förskola och skola

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A807 yrkande 2 samt med

anledning av motionerna 1999/2000:A804 yrkande 13 och 1999/2000:A819

yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub814 yrkande 22 och

1999/2000:A807 yrkande 23, med anledning av motion 1999/2000:A805 yrkande

10 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 10 och

1999/2000:A805 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Jämställdhetsarbetet i skolan, m.m. (mom. 2 och 4) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Erling Wäliva-

ara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m) anför:

Vi vill betona att jämställdhetsarbetet i skolan måste grundas på kunskap

och bli en pedagogisk fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga.

Kunskap om hur pojkar och flickor utvecklar sin identitet och att det sker

på olika sätt måste förmedlas till blivande lärare och lyftas fram i

lärarnas fortbildningsprogram. En jämställd utbildning måste ta fasta på

skillnader mellan flickor och pojkar i mognad, värderingsmönster, språk,

prestationer, val av ämnen m.m. Det är därmed av intresse hur

undervisningen går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen introduceras

i tiden och hur arbetsformerna i skolan skall kunna undvika att missgynna

ettdera könet. Pedagogik och metodik måste anpassas så att både flickor och

pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen. Detta bör

riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden i ämnet som sin mening ge

regeringen till känna.

Det är enligt vår mening av yttersta vikt att aktivt motarbeta det

språkbruk som förekommer i skolan, där flickor tilltalas med nedsättande

könsord. Vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att föreslå åtgärder mot

sexuella trakasserier i skolan, t. ex bör varje skola ha en handlingsplan

mot sådana trakasserier. Yrkandena med denna innebörd i motionerna

1999/2000:A804 och 1999/2000:A806 bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2 och 4

bort hemställa

2. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 10,

1999/2000:Ub294 yrkande 31, 1999/2000:A804 yrkande 15, 1999/2000:A805

yrkande 6, 1999/2000:A806 yrkandena 8 och 9 och 1999/2000:A807 yrkande 22

samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub298, 1999/2000:Ub803 yrkandena

2 och 3 och 1999/2000:A819 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

4. beträffande åtgärder mot sexuella trakasserier i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:A804 yrkande 21 och

1999/2000:A806 yrkande 10, med anledning av motion 1999/2000:A819 yrkande

19 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub218 och 1999/2000:Ub803

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Jämställdhetsarbetet i skolan, m.m. (mom. 2, 3, 7, 8, 10, 12, 15 och 17)

- v

Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v) anför:

En undersökning som Skolverket gjort visar att jämställdhetsarbetet i

skolan tycks ha hamnat helt i skymundan till förmån för arbetet mot

mobbning, våld och rasism. I det pågående arbetet med skolans värdegrund

bör regeringen enligt vår mening särskilt uppmärksamma

jämställdhetsfrågorna som en viktig del av värdegrunden. Skolverket bör få

ett särskilt uppdrag att informera skolledare och lärare om vikten av ett

aktivt jämställdhetsarbete som ett led i arbetet med värdegrunden.

Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden i frågan som sin

mening ge regeringen detta till känna.

För att skollagens jämställdhetsmål skall bli verklighet i större

utsträckning än i dag bör Skolverket också ges i uppdrag att särskilt

informera kommuner om vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala

arbetsplanerna och de årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål

respektive utvärderingar i vad avser skolornas jämställdhetsarbete. Vi

anser vidare att varje skola bör ha en jämställdhetsplan för undervisningen

och elevernas vistelse vid skolan. Kommittén för skollagsöversynen bör få

ett tilläggsuppdrag att föreslå hur en sådan bestämmelse kan införas i

skollagen. Vi vill att riksdagen bifaller vår motion i dessa delar.

Vi anser vidare att Skolverket bör ges i uppdrag att granska ett urval av

skolans läromedel ur ett könsperspektiv. Granskningen bör inte bara gälla

de läromedel som skolorna köper in, utan också det gratismaterial som utgör

en allt större del av läromedlen i skolan. Många som sysslar med läromedel

skulle genom en sådan undersökning kunna inspireras till en mer kritiskt

granskande blick när det gäller läromedlens innehåll. Riksdagen bör bifalla

vårt motionsyrkande om detta.

När det gäller frågan om en jämnare könsfördelning inom vissa högskole-

utbildningar anser vi att positiv särbehandling är ett användbart medel för

att bryta den starka könssegregeringen inom utbildningsväsendet. Det behövs

fler män inom förskola, skola, vård och omsorg och fler kvinnor inom tek-

niska och naturvetenskapliga verksamheter. Vi menar att nuvarande möjlig-

het för högskolan att tillämpa positiv särbehandling av underrepresenterat

kön vid antagning till högre utbildningar skall omvandlas till en

skyldighet i de fall då könsfördelningen är särskilt skev. En bestämmelse

om detta bör införas i högskoleförordningen. Utskottet borde ha tillstyrkt

vårt motionsyrkande i frågan.

Alla högskolor bör upprätta årliga jämställdhetsplaner för studenternas

vistelse på högskolan på samma sätt som man i dag enligt jämställdhetslagen

måste göra för de anställda. Föreskrifter om jämställdhetsplaner bör ges i

högskoleförordningen. I förordningen bör också intas bestämmelser om att

varje högskola skall ha en handlingsplan för att förebygga och motverka

sexuella trakasserier bland studenter och från lärare gentemot studenter.

Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden som sin mening ge

regeringen till känna.

Enligt vår mening är positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid

anställningar inom högskolan ett sätt att frångå principen om att män i dag

i realiteten kvoteras in på grund av sitt kön. Vi anser att positiv

särbehandling skall tillämpas vid anställning av lärare när det ena könet

är kraftigt underrepresenterat inom ämnet, institutionen eller

personalkategorin. En bestämmelse om sådan skyldighet bör införas i

högskoleförordningen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet om detta.

Vi ställer oss bakom yrkandet i motion 1999/2000:So331 om behovet av ett

genusperspektiv i forskning och forskarutbildning. Särskilt inom den

medicinska forskningen måste man inse att mänskligheten består av kvinnor

och män. Kvinnors sjukdomar och vårdbehov måste få uppmärksamhet.

Motionsyrkandet bör bifallas.

Också på högskolans område bör ett urval av läromedel granskas ur ett

könsperspektiv. Vi menar att Högskoleverket bör ges uppdraget. Som vi

anfört ovan när det gäller skolans läromedel kan en sådan undersökning

inspirera till en mer kritiskt granskande blick när det gäller innehållet i

läromedlen. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet som sin mening

ge regeringen till känna vad vi nu anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 3, 7,

8, 10, 12, 15 och 17 bort hemställa

2. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkandena 2 och 3

samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub275 yrkande 10,

1999/2000:Ub294 yrkande 31, 1999/2000:Ub298, 1999/2000:A804 yrkande 15,

1999/2000:A805 yrkande 6, 1999/2000:A806 yrkandena 8 och 9, 1999/2000:A807

yrkande 22 och 1999/2000:A819 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. beträffande jämställdhetsplaner m.m. i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkandena 1 och 5

samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 3 och

1999/2000:Ub212 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 11 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:A804 yrkande 16 och 1999/2000:A819 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-

bildningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 9 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub487, 1999/2000:Ub489, 1999/2000:Ub499

yrkande 33 och 1999/2000:A804 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande

skydd mot sexuella trakasserier

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkandena 6 och 8

samt med anledning av motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 7, 1999/2000:Ub421

yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub499 yrkande 30 och 1999/2000:A804

yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 10 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub814 yrkande 22, 1999/2000:A805 yrkandena 9

och 10 och 1999/2000:A807 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

15. beträffande genusperspektiv i forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So331 yrkande 1 samt med

anledning av motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 4 och 1999/2000:A806

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande granskning av högskolans läromedel ur ett

könsperspektiv

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub803 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

4. Jämställdhetsplaner m.m. i skolan, m.m. (mom. 3, 8, 9 och 13) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Enligt min mening bör elever i skolan omfattas av motsvarande regler för

jämställdhet som gäller för anställda på arbetsmarknaden, dvs. eleverna bör

också omfattas av jämställdhetsplaner m.m. Regeringen bör tillgodose detta

genom ändringar i skolformsförordningarna eller genom att återkomma till

riksdagen med förslag till ändring i skollagen. Jag anser att riksdagen med

bifall till Centerpartiets motioner i frågan bör göra ett uttalande till

regeringen med denna innebörd.

Regeringen bör ta initiativ till att öka rekryteringen av män till

kvinnodominerade högskoleutbildningar, såsom vård- och

undervisningsutbildningarna. Jag efterlyser motsvarande satsningar som

gjorts när det gäller att öka andelen kvinnor inom tekniska och

naturvetenskapliga utbildningar för att åstadkomma en jämnare

könsfördelning. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1999/2000:Ub499

yrkande 33.

Jag anser att högskolans utbildningsutbud är bättre anpassat till männens

efterfrågan än till kvinnornas. Det får till följd att jämförelsevis fler

män än kvinnor antas till högskoleutbildning. Sökandetrycket till olika

högskoleutbildningar från kvinnor respektive män måste beaktas vid

dimensionering av utbildningsplatser i högskolan för att undvika att en

diskriminerande effekt uppstår. Motionsyrkandet om detta bör bifallas.

Det är viktigt att speciellt tjänsteförslagsnämnder uppvisar en jämn köns-

fördelning, då deras förslag ofta är direkt avgörande för

tjänstestrukturerna. Jag menar att kvotering bör övervägas om

högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i dessa

nämnder. Detta bör riksdagen med bifall till vårt motionsyrkande som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 8, 9

och 13 bort hemställa

3. beträffande jämställdhetsplaner m.m. i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub211 yrkande 3 och

1999/2000:Ub212 yrkande 15 samt med anledning av motion 1999/2000:Ub803

yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-

bildningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 33, med

anledning av motion 1999/2000:Ub487 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Ub489, 1999/2000:Ub803 yrkande 9 och 1999/2000:A804 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande dimensionering av utbildningsplatser i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 32 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande könsfördelning i tjänsteförslagsnämnder

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 31 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Stimulans för flickor att arbeta med informationsteknologi (mom. 5) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m)

anför:

Den nya informationsteknologin och cyberspace-miljön har från början do-

minerats av pojkarna. Även om det numera är ganska jämnt mellan flickor och

pojkar, om man ser till andelen användare, visar det sig att pojkarna

behåller sitt försprång när det gäller att förstå tekniken i sig. Det är

enligt vår mening viktigt att föräldrarna och skolan är observanta på detta

så att inte flickorna halkar efter i utvecklingen. Flickor måste tidigt

stimuleras att arbeta med informationsteknologi. Lärarna har här en stor

pedagogisk uppgift, så stor att särskild vikt bör tillmätas den redan i

lärarutbildningen. Riksdagen bör med bifall till vårt motionsyrkande i

frågan som sin mening ge regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande stimulans för flickor att arbeta med informa-

tionsteknologi

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A805 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv, m.m. (mom. 7 och

8) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Jämställdhetsdebatten har hittills ytterst marginellt berört skolans och de

olika utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som det finns en

insikt om att män och kvinnor talar olika språk är litteraturlistorna

starkt mansdominerade. Vi ställer oss bakom yrkandet i motion

1999/2000:A804 om att fler böcker av kvinnliga läroboksförfattare måste

användas i undervisningen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet.

Enligt vår mening är det angeläget att nå en jämnare könsfördelning inom

utbildningsområdena juridik, teknik, ekonomi, data och naturvetenskap.

Andelen kvinnor inom dessa högskoleutbildningar måste öka för att den

könssegregerade arbetsmarknaden på sikt skall kunna brytas. Detta bör riks-

dagen med bifall till vår motion i ärendet som sin mening ge regeringen

tillkänna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 7 och 8

bort hemställa

7. beträffande granskning av skolans läromedel ur ett könsperspektiv

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A804 yrkande 16 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 11 och 1999/2000:A819 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande jämnare könsfördelning inom vissa högskoleut-

bildningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A804 yrkande 19, med

anledning av motion 1999/2000:Ub487 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Ub489, 1999/2000:Ub499 yrkande 33 och 1999/2000: Ub803 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande skydd mot sexuella

trakasserier (mom. 10) - kd, c, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Vi anser att jämställdhetsregler för studenter bör införas i

högskoleförordningen. Reglerna bör motsvara de bestämmelser som ges i

jämställdhetslagen och alltså innebära att studenterna omfattas av en

jämställdhetsplan som också innehåller åtgärder mot sexuella trakasserier.

Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i motionerna 1999/2000:Ub12,

1999/2000:Ub421, 1999/2000:Ub499 och 1999/2000:A804 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 10 bort

hemställa

10. beträffande jämställdhetslagstiftning för studenter, innefattande

skydd mot sexuella trakasserier

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 7,

1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del, 1999/2000:Ub499 yrkande 30 och

1999/2000:A804 yrkande 18 samt med anledning av motion 1999/2000:Ub803

yrkandena 6 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

8. Likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre utbildning och

forskning (mom. 11) - kd, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Det är enligt vår mening angeläget att en utredning genomförs för att

utröna vilka informella hinder som fortfarande omöjliggör för kvinnor och

män att verka på lika villkor i högskolan. Särskilt bör fokuseras på

kvinnors möjligheter, jämfört med männens, att göra karriär efter

disputation och nå en professur. Forskarkarriären måste kunna kombineras

med familjebildning. Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden

om en sådan utredning som sin mening ge regeringen till känna vad vi här

har anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort

hemställa

11. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män inom högre

utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub414 yrkande 9,

1999/2000:Ub421 yrkande 5 i denna del och 1999/2000:Ub474 yrkande 5 samt

med anledning av motion 1999/2000:A819 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Anställningar av kvinnor och män inom högskolan (mom. 12) - m, kd

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Erling Wäliva-

ara (kd), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m) anför:

Vår utgångspunkt när det gäller anställningar av kvinnor och män inom

högskolan är att kompetensen skall avgöra vem som tilldelas en akademisk

tjänst. Vi avvisar bestämt alla former av särbehandling som innebär att

någon får en tjänst, trots sämre meriter, på grund av könstillhörighet.

Enligt vår mening behövs det en översyn när det gäller arbetsmetoder vid

tillsättningen av professurer. I ett system med klara kriterier, där

manliga nätverk och slumpmässiga fördelar inte fäller utslaget, skulle alla

och i synnerhet kvinnor få en bättre möjlighet att komma till sin rätt.

Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i motion 1999/2000:A805 som

sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort

hemställa

12. beträffande anställningar av kvinnor och män inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:A805 yrkandena 9 och 10

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub803 yrkande 10, 1999/2000:Ub814

yrkande 22 och 1999/2000:A807 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. Tydligare genusperspektiv i vårdutbildningar (mom. 14) - m, c

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och An-

ders Sjölund (m) anför:

Vi anser att kravet på ett genusperspektiv i utbildningen till läkare och

sjuksköterska måste komma till tydligt uttryck i högskoleförordningens

examensmål för läkarexamen och sjuksköterskeexamen. Kunskaperna inom

sjukvården vad gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste öka. Mo-

tionsyrkandena om detta bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 14 bort

hemställa

14. beträffande tydligare genusperspektiv i vårdutbildningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub416, 1999/2000:So492

yrkande 2 och 1999/2000:A806 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

11. Genusperspektiv i forskning och forskarutbildning (mom. 15) - kd, c

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Sofia Jonsson (c) anför:

Det är enligt vår mening viktigt att ett genusperspektiv i forskning och

forskarutbildning finns med som en naturlig del inom varje

forskningsområde och vid varje forskningsinstitution, vilket framhålls i

motionerna 1999/2000:Ub474 och 1999/2000:A806. Särskilt vill vi betona att

forskningen inom vårdområdet måste inkludera båda könen. Detta bör

beaktas vid fördelningen av forskningsresurser. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandena.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort

hemställa

15. beträffande genusperspektiv i forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 4 och

1999/2000:A806 yrkande 15 samt med anledning av motion 1999/2000:So331

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 2000